1 §
Denna lag gäller handläggningen i tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen av sådana rättsvårdsärenden som skall tas upp av en tingsrätt och som inte skall handläggas enligt rättegångsbalken.
Lagtext · SFS 1996:242
Lag (1996:242) om domstolsärenden
50 paragrafer i konsoliderad lydelse, 28 med rättspraxis. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.
Departement: Justitiedepartementet DÅ · Utfärdad: 11 april 1996 · Ändrad t.o.m. SFS 2020:925 · Riksdagens post ändrad 2025-10-17
Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling
Lagens tillämpningsområde
2 §
Om en annan lag än förvaltningslagen (2017:900) innehåller en bestämmelse som avviker från denna lag, tillämpas den bestämmelsen.
Lydelse enligt SFS 2018:776 (svenskforfattningssamling.se)
Domstolarnas sammansättning m.m.
3 §4 avgöranden
I fråga om domstolar och domare tillämpas 1-4 kap. rättegångsbalken. Vid handläggningen av ett ärende består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock bestå av tre sådana domare. När det gäller hovrättens sammansättning tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser för tvistemål. Vid omröstning tillämpas 16 eller 29 kap. rättegångsbalken. En skiljaktig mening skall antecknas.
När en anställd som inte är lagfaren domare handlägger ett ärende enligt en särskild föreskrift gäller reglerna om jäv i 4 kap. rättegångsbalken.
Hur ärendet inleds vid tingsrätten
4 §1 avgörande
Den som vill inleda ett ärende vid tingsrätten genom en anmälan, en ansökan, ett överklagande eller på något annat sätt ska göra detta skriftligen.
Lydelse enligt SFS 2020:925 (svenskforfattningssamling.se)
5 §
En enskild parts första skrivelse till tingsrätten ska innehålla uppgifter om partens
- 1. namn och personnummer eller organisationsnummer,
- 2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där parten kan anträffas för delgivning,
- 3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om tingsrätten begär det,
- 4. e-postadress, och
- 5. förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med parten.
Om den enskilde har en ställföreträdare, ska motsvarande uppgifter lämnas även om ställföreträdaren. Har den enskilde utsett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.
Finns det en enskild motpart i ärendet, ska den som inleder ärendet lämna uppgifter om motparten i de hänseenden som anges i första och andra styckena. Uppgift om motpartens eller dennes ställföreträdares arbetsplats, telefonnummer, e-postadress och ombud behöver dock lämnas endast om uppgiften är tillgänglig utan särskild utredning för den som inleder ärendet. Saknar motparten känd adress, ska uppgift lämnas om den utredning som gjorts för att fastställa detta.
Uppgifterna ska gälla förhållandena när uppgifterna lämnas till tingsrätten. Om något av dessa förhållanden ändras eller om en uppgift är ofullständig eller felaktig, ska det genast anmälas till tingsrätten.
Lydelse enligt SFS 2010:1966 (ändringsregistret)
6 §
En ansökan skall innehålla uppgifter om
- 1. det som yrkas,
- 2. de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet och
- 3. de bevis som åberopas och det som skall styrkas med varje särskilt bevis.
Skriftliga bevis skall ges in samtidigt med ansökan.
7 §1 avgörande
Ett överklagande skall innehålla uppgifter om
- 1. det beslut som överklagas,
- 2. i vilken del beslutet överklagas och den ändring i beslutet som yrkas,
- 3. grunderna för överklagandet och i vilket avseende skälen för beslutet enligt klagandens mening är oriktiga och
- 4. de bevis som åberopas och det som skall styrkas med varje särskilt bevis.
Skriftliga bevis skall ges in samtidigt med överklagandet.
8 §2 avgöranden
Har ett överklagande getts in till tingsrätten i stället för till den förvaltningsmyndighet som meddelat det överklagade beslutet, skall tingsrätten överlämna överklagandet till myndigheten. Överklagandet skall anses ha kommit in till myndigheten den dag det kom in till tingsrätten.
Finner tingsrätten i annat fall i samband med att ett ärende inleds att den saknar behörighet att handlägga ärendet men att en annan domstol skulle vara behörig, skall tingsrätten lämna över den skrivelse genom vilken ärendet inletts till den domstolen, om den som inlett ärendet inte har något att invända mot detta och det inte heller finns något annat skäl mot att skrivelsen överlämnas. Skrivelsen skall anses ha kommit in till den senare domstolen samma dag som den kom in till den tingsrätt som först tog emot skrivelsen.
Brister i en inledande skrivelse m.m.
9 §1 avgörande
Om den skrivelse genom vilken ärendet inletts innehåller brister, får domstolen förelägga parten att avhjälpa dem inom en viss tid. Har föreskriven avgift inte betalats, skall parten föreläggas att betala. När det finns anledning till det skall domstolen förelägga parten att ge in ett bevis om sin behörighet att inleda ärendet vid domstolen eller om vem som är ställföreträdare för en part. Om ärendet inte kan prövas i sak utan att föreläggandet följts, skall parten upplysas om detta.
10 §6 avgöranden
Följs inte ett föreläggande enligt 9 §, skall tingsrätten avvisa anmälan, ansökan eller överklagandet,
- 1. om bristerna är sådana att den skrivelse genom vilken ärendet inletts inte kan läggas till grund för någon prövning i sak,
- 2. om bristerna avser föreskrifterna i 5 § och inte har endast ringa betydelse för frågan om delgivning eller
- 3. om föreskriven avgift inte har betalats.
Avvisning skall ske även när det finns något annat hinder för prövningen. Frågan om ett överklagande har kommit in i rätt tid skall dock prövas av tingsrätten endast när en förvaltningsmyndighet har beslutat om avvisning och myndighetens beslut överklagas till tingsrätten.
Beslutsmyndighetens ställning vid överklagande
11 §1 avgörande
Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets beslut, är förvaltningsmyndigheten motpart till den enskilde sedan handlingarna i ärendet överlämnats till domstolen.
Allmänt om handläggningen av ärenden
12 §9 avgöranden
Domstolen skall se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i ärendet. Genom frågor och påpekanden skall domstolen försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.
13 §7 avgöranden
Förfarandet hos domstolen är skriftligt.
I förfarandet bör det ingå sammanträde när detta kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av ärendet.
Domstolen kan begränsa ett sammanträde till att utreda parternas ståndpunkter i ärendet, till att ta upp muntlig bevisning eller på det sätt som annars är lämpligt.
14 §14 avgöranden
Domstolen skall hålla sammanträde, om det begärs av en enskild part. Sammanträde behöver dock inte hållas om ärendet inte skall prövas i sak, om avgörandet inte går parten emot eller om ett sammanträde på grund av någon annan särskild omständighet inte behövs.
Skriftväxlingen
15 §3 avgöranden
Om det i ärendet finns en motpart, skall domstolen ge denne tillfälle att svara inom en viss tid. Domstolen skall samtidigt lämna en upplysning om att ärendet kan komma att avgöras även om det inte kommer in något svar till domstolen.
Första stycket gäller inte,
- 1. om det saknas anledning att anta att ärendet till någon del kommer att avgöras till motpartens nackdel eller
- 2. om motparten är en sådan förvaltningsmyndighet som avses i 11 § och det är onödigt att myndigheten ges tillfälle att svara.
16 §
Den som getts tillfälle att svara skall göra det skriftligen, om inte domstolen bestämmer att svaret får lämnas muntligen.
I svaret skall parten ange om yrkandena i ärendet eller, när ärendet har inletts genom en anmälan, den åtgärd som ärendet gäller medges eller inte medges. Om yrkandena eller åtgärden inte medges, skall parten ange skälen för detta och de bevis som åberopas. Skriftliga bevis skall ges in till domstolen.
17 §
Domstolen får förelägga en part att inom en viss tid yttra sig skriftligen. I föreläggandet skall det tas in en upplysning om att ärendet kan komma att avgöras även om det inte kommer in något sådant yttrande till domstolen.
Sammanträde
18 §1 avgörande
Till ett sammanträde skall domstolen kalla den som är part. En myndighet som är motpart enligt 11 § behöver dock inte kallas annat än om domstolen finner att myndighetens närvaro behövs för utredningen i ärendet. Myndigheten skall dock alltid underrättas om sammanträdet.
I kallelsen skall det tas in en upplysning om betydelsen enligt 20 § av att parten uteblir från sammanträdet. Om domstolen finner att en part bör infinna sig personligen, får domstolen föreskriva vite.
I fråga om ersättning för kostnader för parts inställelse tillämpas 11 kap. 6 § rättegångsbalken.
Lydelse enligt SFS 1996:1653 (ändringsregistret)
19 §
Har upphävts genom lag (2005:707) .
20 §
Att en part uteblir från ett sammanträde hindrar inte att domstolen handlägger och avgör ärendet. Om det i tingsrätt är den som inlett ärendet eller i högre domstol klaganden som uteblir, får ärendet avskrivas från vidare handläggning.
21 §
I fråga om offentlighet och ordning m.m. vid ett sammanträde tillämpas 5 kap. 1-5 och 9-15 §§ rättegångsbalken.
Under sammanträdet ska det föras anteckningar om vad som förekommer vid detta när det gäller yrkanden, medgivanden, bestridanden, åberopanden, invändningar och erkännanden samt om den utredning som läggs fram vid sammanträdet. Om sammanträdet har begränsats enligt 13 §, ska även det antecknas.
I fråga om dokumentation av berättelser som lämnas i bevissyfte och av syn tillämpas 6 kap. 6 och 6 a §§ rättegångsbalken.
Lydelse enligt SFS 2019:304 (svenskforfattningssamling.se)
Parters rätt att få del av uppgifter
22 §2 avgöranden
Ett ärende får inte avgöras utan att den som är part har fått kännedom om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten och har fått tillfälle att yttra sig över uppgiften.
Domstolen får dock avgöra ärendet utan att så har skett
- 1. om avgörandet inte går parten emot,
- 2. om uppgiften saknar betydelse eller
- 3. om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att parten får kännedom om uppgiften.
I fråga om en myndighet som är motpart enligt 11 § behöver första stycket inte tillämpas, om detta är onödigt.
Bevisning
23 §2 avgöranden
I fråga om bevisning i allmänhet tillämpas 35 kap. 1-7 och 10 12 §§ rättegångsbalken.
Skriftliga handlingar vilka åberopas som bevis skall ges in till domstolen utan dröjsmål. Detsamma gäller sådana föremål vilka åberopas som bevis och kan flyttas till domstolen. Om det behövs får domstolen förelägga den part som åberopat beviset att inom en viss tid ge in detta. I föreläggandet skall det tas in en upplysning om att ärendet kan komma att avgöras även om parten inte gett in beviset.
24 §
Vid sammanträde får vittnesförhör hållas. Förhöret får hållas under ed. I övrigt tillämpas 36 kap. 1-18 och 20-25 §§ rättegångsbalken på förhöret.
Lydelse enligt SFS 2005:707 (ändringsregistret)
25 §1 avgörande
I fråga om skriftliga bevis tillämpas 38 kap. 1-5 och 7-9 §§ rättegångsbalken. I fråga om syn tillämpas 39 kap. 1 och 4-5 §§ rättegångsbalken. I fråga om sakkunnig tillämpas 40 kap. rättegångsbalken, dock inte hänvisningen i 11 § till 36 kap. 19 § rättegångsbalken.
Lydelse enligt SFS 2005:707 (ändringsregistret)
Säkerhetsåtgärder och inhibition
26 §4 avgöranden
Om det är av synnerlig vikt, får domstolen för tiden intill dess att ärendet har avgjorts besluta om sådana åtgärder som säkerställer det som ärendet gäller. Den som åtgärden rör skall dessförinnan ha fått tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål. Beslutet får när som helst ändras.
En domstol som skall pröva ett överklagande får besluta att det överklagade beslutet tills vidare inte får verkställas och även i övrigt besluta tills vidare rörande saken.
Beslut
27 §4 avgöranden
Domstolens beslut skall grundas på det som handlingarna innehåller och det som i övrigt har förekommit i ärendet.
Om ärendet har inletts genom en ansökan eller ett överklagande, får det beslut genom vilket ärendet avgörs inte gå utöver det som yrkats. När det finns särskilda skäl får dock domstolen även utan yrkande besluta till det bättre för en enskild part, om det inte är till nackdel för något motstående enskilt intresse.
28 §1 avgörande
Av ett beslut genom vilket domstolen avgör ärendet skall de skäl som bestämt utgången framgå, om beslutet går någon part emot. Detsamma gäller andra beslut, om det behövs. I ett beslut som innebär att ett överklagat beslut fastställs behöver skälen anges endast om de avviker från skälen i det överklagade beslutet.
29 §
Det beslut genom vilket domstolen avgör ärendet skall sändas till parterna samma dag som beslutet meddelas eller, om beslutet meddelas vid ett sammanträde, inom en vecka från sammanträdet. Om det finns en skiljaktig mening skall den bifogas.
30 §
I de fall där ett beslut kan överklagas skall parterna få upplysning om detta.
Innebär beslutet att ärendet avgjorts skall parterna få upplysning om vad de skall iaktta vid ett överklagande. Har ärendet inte avgjorts, skall parterna underrättas om att de efter begäran kan få en sådan upplysning från domstolen.
Krävs det prövningstillstånd vid överklagande, skall parterna få upplysning även om detta och om de grunder på vilka sådant tillstånd kan meddelas.
Omedelbar verkställighet
31 §
I fråga om omedelbar verkställighet av domstolens beslut tillämpas 17 kap. 14 § rättegångsbalken. Ett beslut enligt 26 § får verkställas omedelbart.
Rättegångskostnader
32 §11 avgöranden
I ett ärende där enskilda är motparter till varandra får domstolen med tillämpning av 18 kap. rättegångsbalken förplikta den ena parten eller dennes ställföreträdare, ombud eller biträde att ersätta den andra parten för dennes kostnader i ärendet eller det som i domstolen betalats av allmänna medel.
Rättelse av skrivfel och liknande
33 §
Ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av domstolens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende får rättas av domstolen.
Om domstolen av misstag inte har fattat ett beslut som skulle ha meddelats i samband med ett avgörande, får domstolen komplettera sitt avgörande i det hänseendet inom två veckor från det att avgörandet meddelades.
Om det inte är uppenbart obehövligt skall parterna få tillfälle att yttra sig innan rättelse eller komplettering sker. Rättelsen eller kompletteringen skall om möjligt antecknas på varje exemplar av beslutet.
Omprövning av beslut
34 §
När en tingsrätt i ett ärende som inletts på annat sätt än genom överklagande finner att ett beslut som den har meddelat är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall domstolen ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part (omprövning).
Skyldigheten att ompröva beslutet gäller även om beslutet överklagas. Skyldigheten gäller dock inte, om tingsrätten redan har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre domstol eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att tingsrätten ändrar sitt beslut.
Omprövning får inte ske, om frågan om omprövning kommer upp först sedan tiden för överklagande av beslutet har gått ut.
35 §
Ett överklagande av en tingsrätts beslut förfaller, om tingsrätten själv efter omprövning enligt 34 § ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas inte 38 § fjärde stycket.
Ändrar domstolen beslutet på annat sätt än klaganden begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 38 § fjärde stycket.
Allmänt om överklagande av domstolens beslut
36 §11 avgöranden
Ett beslut får överklagas av den som beslutet rör, om det har gått honom eller henne emot.
37 §7 avgöranden
Ett beslut som inte innebär att ärendet avgörs får överklagas endast i samband med överklagande av ett beslut som innebär att ärendet avgörs. Överklagande får dock ske särskilt, när domstolen
- 1. ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning,
- 2. avvisat ett ombud eller ett biträde,
- 3. beslutat i en fråga om säkerställande av det som ärendet gäller eller beslutat att ett överklagat beslut tills vidare inte får verkställas eller i övrigt beslutat tills vidare rörande saken,
- 4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför domstolen och en underlåtenhet att följa föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom eller henne,
- 5. vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör,
- 6. beslutat i en fråga om undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om någon annan liknande åtgärd,
- 7. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon ska ersätta en kostnad för förfarandet,
- 8. beslutat i en fråga som gäller ersättning för någons medverkan i ärendet, eller
- 9. beslutat i annat fall än som avses i 8 i en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619).
Ett beslut genom vilket ärendet återförvisas till en lägre domstol eller till en förvaltningsmyndighet får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av någon fråga som inverkar på ärendets utgång.
Lydelse enligt SFS 2018:1915 (svenskforfattningssamling.se)
38 §4 avgöranden
Den som vill överklaga ett beslut skall göra detta skriftligen. Skrivelsen skall ha kommit in till den domstol som meddelat beslutet inom tre veckor från dagen för beslutet
- 1. om beslutet innebär att ärendet avgjorts,
- 2. om beslutet har meddelats vid ett sammanträde, eller
- 3. om det vid ett sammanträde har angetts när beslutet kommer att meddelas.
I annat fall är klagotiden tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Klaganden skall ange de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas.
Den domstol som meddelat beslutet prövar om överklagandet har gjorts i rätt tid och skall avvisa ett överklagande som har gjorts för sent. Om överklagandet inte avvisas, skall det tillsammans med övriga handlingar i ärendet sändas över till den domstol som skall pröva överklagandet.
Vid överklagande tillämpas i övrigt bestämmelserna i 7 §, 8 § första stycket samt 9 och 10 §§.
Lydelse enligt SFS 2005:707 (ändringsregistret)
Överklagande av tingsrättsbeslut
39 §4 avgöranden
Tingsrättens beslut överklagas till hovrätten.
För att hovrätten skall pröva tingsrättens beslut krävs prövningstillstånd.
Prövningstillstånd skall meddelas om
- 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
- 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
- 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
- 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
I fråga om prövningstillstånd gäller även 49 kap. 14 a § rättegångsbalken.
Lydelse enligt SFS 2005:707 (ändringsregistret)
Överklagande av hovrättsbeslut
40 §
Hovrättens beslut överklagas till Högsta domstolen.
Högsta domstolen får pröva överklagandet endast om Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd. Detta gäller dock inte vid överklagande av ett beslut om avvisning av ett överklagande av ett hovrättsbeslut.
I fråga om prövningstillstånd tillämpas bestämmelserna i 54 kap. rättegångsbalken.
41 §1 avgörande
Om ärendet i tingsrätten har inletts genom ett överklagande, skall sådana omständigheter eller bevis som klaganden åberopar först i Högsta domstolen beaktas endast om det finns särskilda skäl.
Särskilda rättsmedel
42 §11 avgöranden
I fråga om särskilda rättsmedel mot beslut enligt denna lag eller mot beslut som vid överklagande skulle ha prövats enligt denna lag tillämpas 58 kap. 1 och 4-8 §§, 10 a § första stycket, 11 och 12 §§, 13 § första meningen samt 59 kap. 1-3 §§ och 5 § första stycket rättegångsbalken. Om det finns synnerliga skäl, får resning äga rum även i andra fall än som föreskrivs i 58 kap. rättegångsbalken.
Straff, vite och hämtning
43 §
I fråga om straff för en förseelse under förfarandet, för brott mot förbuden att ta upp och sprida bild och för brott mot tystnadsplikt som ålagts av domstolen tillämpas 9 kap. 5-6 §§ rättegångsbalken.
I fråga om vite och hämtning tillämpas 9 kap. 7-10 §§ rättegångsbalken.
Domstolen ska självmant ta upp frågor om ansvar för rättegångsförseelse och om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag.
Lydelse enligt SFS 2020:320 (svenskforfattningssamling.se)
Bekräftelse av handlingar
43 a §
En handling ska bekräftas av avsändaren om domstolen anser att det behövs.
Lydelse enligt SFS 2020:925 (svenskforfattningssamling.se)
Hur ankomstdagen för handlingar bestäms
44 §2 avgöranden
En handling har kommit in till domstolen den dag som handlingen når domstolen eller en behörig befattningshavare.
Om en handling genom en postförsändelse eller en avi om en betald postförsändelse som innehåller handlingen har nått domstolen eller en behörig befattningshavare en viss dag, ska handlingen dock anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag, om det inte framstår som osannolikt att handlingen eller avin redan den föregående arbetsdagen skilts av för domstolen på ett postkontor.
En handling som finns i domstolens postlåda när domstolen tömmer den första gången en viss dag ska anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag.
Lydelse enligt SFS 2020:925 (svenskforfattningssamling.se)
Hinder mot inställelse
45 §
Den som har kallats till sammanträde men inte kan inställa sig skall omedelbart anmäla det till domstolen.
I fråga om laga förfall tillämpas 32 kap. 6-8 §§ rättegångsbalken.
Lydelse enligt SFS 2002:383 (ändringsregistret)
Delgivning
46 §2 avgöranden
Skall domstolen underrätta någon om innehållet i en handling eller om något annat, får det ske genom delgivning. Delgivning skall användas, om det är särskilt föreskrivet eller om det med hänsyn till syftet med bestämmelsen om underrättelse framgår att delgivning bör ske, men bör i övrigt tillgripas bara om det behövs med hänsyn till omständigheterna.
46 a §
Bestämmelserna i 24 § delgivningslagen (2010:1932) hindrar inte att hovrätt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under handläggningen i tingsrätten har informerats om att sådan delgivning kan komma att användas i hovrätten om tingsrättens avgörande överklagas dit.
Första stycket gäller även för Högsta domstolen om informationen har lämnats i tingsrätten eller i hovrätten.
Lydelse enligt SFS 2010:1966 (ändringsregistret)
Ombud och biträde
47 §1 avgörande
Den som är part får anlita ombud eller biträde.
I fråga om ombud eller biträde tillämpas 12 kap. 2-5 §§ och 6 § andra stycket rättegångsbalken. I fråga om fullmakt för ombud tillämpas 12 kap. 8-19 §§ rättegångsbalken. En skriftlig fullmakt behöver dock inte ges in annat än om domstolen anser att det behövs.
Lydelse enligt SFS 2020:925 (svenskforfattningssamling.se)
Tolk och översättning av handlingar
48 §
I fråga om tolk och översättning av handlingar tillämpas 5 kap. 6 8 §§ och 33 kap. 9 § rättegångsbalken.
Övergångsbestämmelser
SFS 1996:242
- 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
- 2. Genom lagen upphävs lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.
- 3. Har ett beslut meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga det beslutet och om vad den som vill överklaga beslutet skall iaktta.
SFS 2005:707
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller i fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
SFS 2010:1966
- 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
- 2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.
Rättspraxis som anger lagrummet
99 avgöranden, grupperade som Domstolsverket har angett lagrummet.
3 § (4)
- RH 2021:14 (2021)
Även när ett överklagat ärende om skuldsanering inte har kommunicerats med sökandens borgenärer, innehåller det sådana intressemotsättningar att det inte kan anses otvistigt. En tingsnotarie är därmed inte behörig att avgöra ett sådant ärende. - PMÖD 2021:13 (2021)
Patent- och marknadsöverdomstolen har i ett invändningsärende gällande patent på ett förfarande för säkra transaktioner avslagit ett yrkande om återförvisning på grund av att det skulle ha förekommit jäv i Patent- och marknadsdomstolen, att Patent- och marknad… - RH 2021:12 (2021)
Fråga om giltigheten av ett prorogationsavtal enligt 10 kap. 16 § rättegångsbalken. Av 10 kap. 16 § rättegångsbalken framgår att en talan får väckas vid en viss domstol eller att en viss domstol ensam ska vara behörig för en tvist, om parterna har slutit ett s… - MÖD 2013:19 (2013)
Domarjäv ----- Tekniskt råd deltog i två avgöranden från mark- och miljödomstol som innebar att beslut från en länsstyrelse rörande föreläggande att vid vite återställa stenmurar överprövades. Vid överklagande till Mark- och miljööverdomstolen gjordes jäv gäll…
4 § (1)
- MÖD 2012:9 (2012)
Formkrav för överklagande ----- Mark- och miljööverdomstolen har ansett att en av länsstyrelsen upprättad tjänsteanteckning om överklagande av ett beslut, uppfyller kravet på skriftlighet avseende överklaganden.
7 § (1)
- NJA 2000 s. 109 ”Den utmätta båten” (2000)
I ärende om utmätning för uttagande av bl.a. böter och skatt har utmätningen hävts på talan av tredje man. Denne har ansetts inte kunna få ersättning för rättegångskostnader av staten. - Eftersom Riksskatteverket i hovrätten framställt yrkande endast avseende …
8 § (2)
- NJA 2022 s. 1088 ”Den utplånade samfälligheten” (2022)
Ett överlämnande från en obehörig till en behörig domstol får ske bara i samband med att ett ärende inleds. Ett överlämnande är möjligt om den obehöriga domstolen inte har börjat handlägga ärendet. - NJA 2015 s. 653 (2015)
När ett överklagande har getts in till fel domstol finns det inte utrymme för att analogiskt tillämpa bestämmelserna i 10 kap. 20 a § och 19 kap. 11 a § rättegångsbalken om överlämnande av ansökan till behörig domstol.
9 § (1)
- RH 2016:44 (2016)
Om ett överklagande i ett domstolsärende inte uppfyller de formella kraven enligt ärendelagen ska en domstol ge parten möjlighet att komplettera sitt överklagande när det utan närmare analys bedöms att det finns en viss möjlighet till framgång med överklagande…
10 § (6)
- Högsta domstolen, mål Ö 1801-23 Beslut (2023)
Frågan om en ny ägare kan överta en tidigare ägares talan i ett överklagat domstolsärende ska bedömas mot bakgrund av den rättsverkan som det överklagade beslutet har i förhållande till den som vill träda in i ärendet. - NJA 2023 s. 1079 ”De gemensamma inteckningarna” (2023)
Frågan om en ny ägare kan överta en tidigare ägares talan i ett överklagat domstolsärende ska bedömas mot bakgrund av den rättsverkan som det överklagade beslutet har i förhållande till den som vill träda in i ärendet. - NJA 2022 s. 504 ”Dubbla överklaganden” (2022)
När ett överklagande har avgjorts i sak får ett nytt överklagande inte prövas. Det gäller även om det nya överklagandet görs inom överklagandetiden. - RH 2017:22 (2017)
Sedan Kronofogdemyndigheten beslutat om utmätning, har gäldenären ringt en handläggare vid myndigheten och uppgett att han befinner sig på sjukhus och att han på grund av sitt hälsotillstånd inte kan skriva samt att han därför vill överklaga beslutet muntligen… - MÖD 2012:5 (2012)
Tillstånd till mellanlagring av farligt avfall m.m.; fråga om avvisning av ansökan ----- Miljöprövningsdelegationen ansåg, trots att förelägganden om kompletteringar inte följts, att miljökonsekvensbeskrivningen var tillräcklig och meddelade tillstånd till den… - NJA 2006 s. 531 (2006)
Fråga om en miljödomstol skall avvisa en ansökan av en miljö- och byggnämnd om utdömande av vite enligt miljöbalken på grund av att föreskriven ansökningsavgift inte har betalats.
11 § (1)
- NJA 2013 s. 3 (2013)
Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.
12 § (9)
- MÖD 2022:22 (2022)
Återförvisning på grund av rättegångsfel ----- MMD har avgjort ett mål utan att hålla syn, vilket begärts av sökandena. Eftersom förhållandena på platsen var av avgörande betydelse för att bedöma den huvudsakliga frågan i målet och då aktmaterialet inte klargj… - NJA 2018 s. 350 ”Det oönskade förvaltarskapet” (2018)
Fråga hur en domstol ska förhålla sig till utredningen i ett ärende rörande anordnande av förvaltarskap. - MÖD 2018:10 (2018)
Syn ----- Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mark- och miljödomstolen hålla syn på stället, om det behövs. Bestämmelsen har tillämpats analogivis vid prövning av frågan om syn i Mark- och miljööverdomstolen. - RH 2016:44 (2016)
Om ett överklagande i ett domstolsärende inte uppfyller de formella kraven enligt ärendelagen ska en domstol ge parten möjlighet att komplettera sitt överklagande när det utan närmare analys bedöms att det finns en viss möjlighet till framgång med överklagande… - NJA 2015 s. 546 ”Utredningsskyldighet vid adoption” (2015)
Domstolens utredningsskyldighet i ärenden om adoption. - NJA 2014 s. 731 (2014)
Innebörden av domstolens utredningsskyldighet i ärenden om upphörande av förvaltarskap. - AD 2014 nr 5 (2014)
Fråga om en rådman vid handläggning av ett adoptionsärende har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen på ett sätt som ska föranleda disciplinpåföljd för tjänsteförseelse enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning. - NJA 2013 s. 842 ”Kezban” (2013)
Statens skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen och enligt Europakonventionen när en miljösanktionsavgift har dömts ut trots att tillräckliga påståenden rörande förutsättningarna för ett sådant ansvar inte hade framställts i målet. - NJA 2011 s. 381 (2011)
Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om förordnande av särskild företrädare för barn.
13 § (7)
- Högsta domstolen, mål Ö 6962-22 Beslut (2023)
Anordnande av förvaltarskap. Kravet på att höra den enskilde muntligen i högre instans. - NJA 2023 s. 904 ”Hovrättens förvaltarskapsprövning” (2023)
Anordnande av förvaltarskap. Kravet på att höra den enskilde muntligen i högre instans. - MÖD 2020:21 (2020)
Undanröjande och återförvisning på grund av rättegångsfel ----- Ett mål om bygglov har återförvisats till mark- och miljödomstolen eftersom mark- och miljödomstolen inte har hållit sammanträde trots att det begärts av enskild part. - MÖD 2013:45 (2013)
Klagomål på buller m.m. ----- En mark- och miljödomstols underlåtenhet att på parts begäran hålla muntlig förhandling i ett mål som berört fråga om sådana civila rättigheter som avses i Europakonventionen har bedömts som ett rättegångsfel. Mark- och miljööverd… - NJA 2008 s. 1053 ”Irish Coral Guy” (2008)
Beviskravet för samäganderätt när någon vill få till stånd en försäljning av lös egendom enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt och motparten invänder att han eller hon är ensam ägare till egendomen. - RH 2001:65 (2001)
I ett utsökningsmål begärde klaganden att få höras under sanningsförsäkran. Detta uppfattade hovrätten som en villkorad begäran om sammanträde. Bl.a. med hänsyn till att part inte kan höras under straffansvar i ärenden avslog hovrätten klagandens begäran om sa… - NJA 1999 s. 602 (1999)
Fråga om HovR bort hålla muntlig förhandling i mål om skuldsanering. 13 och 14 §§ lagen (1996:242) om domstolsärenden samt artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen.
14 § (14)
- Högsta domstolen, mål Ä 1634-26 ”Det uteblivna sammanträdet II” Beslut (2026)
Utrymme har saknats för hovrätt att på handlingarna pröva ett ärende om vistelseförbud när part begärt att sammanträde ska hållas. - NJA 2026 s. 340 ”Det uteblivna sammanträdet II” (2026)
Utrymme har saknats för hovrätt att på handlingarna pröva ett ärende om vistelseförbud när part begärt att sammanträde ska hållas. - MÖD 2020:21 (2020)
Undanröjande och återförvisning på grund av rättegångsfel ----- Ett mål om bygglov har återförvisats till mark- och miljödomstolen eftersom mark- och miljödomstolen inte har hållit sammanträde trots att det begärts av enskild part. - RH 2014:57 (2014)
Ett ärende om anordnande av förvaltarskap avgjordes slutligt vid tingsrätten av annan domare än den som tidigare lett sammanträde i ärendet. Förfarandet har ansetts utgöra rättegångsfel. Eftersom felet inte inverkat på ärendets utgång har dock tingsrättens bes… - MÖD 2013:45 (2013)
Klagomål på buller m.m. ----- En mark- och miljödomstols underlåtenhet att på parts begäran hålla muntlig förhandling i ett mål som berört fråga om sådana civila rättigheter som avses i Europakonventionen har bedömts som ett rättegångsfel. Mark- och miljööverd… - NJA 2008 s. 1053 ”Irish Coral Guy” (2008)
Beviskravet för samäganderätt när någon vill få till stånd en försäljning av lös egendom enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt och motparten invänder att han eller hon är ensam ägare till egendomen. - NJA 2008 s. 963 (2008)
Frågor om tillämpning av lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. - NJA 2005 s. 697 ”Det uteblivna sammanträdet” (2005)
En hovrätt har under löpande överklagandetid fastställt ett beslut om besöksförbud. Klaganden har därefter, men innan klagotiden löpt ut, begärt sammanträde inför rätten. Hovrättens förfarande har föranlett återförvisning till hovrätten. - NJA 2003 s. 523 (2003)
Fråga om hovrätten bort hålla sammanträde i ett ärende om förordnande av boutredningsman. - RH 2001:65 (2001)
I ett utsökningsmål begärde klaganden att få höras under sanningsförsäkran. Detta uppfattade hovrätten som en villkorad begäran om sammanträde. Bl.a. med hänsyn till att part inte kan höras under straffansvar i ärenden avslog hovrätten klagandens begäran om sa… - NJA 2000 s. 161 (2000)
Fråga om prövningstillstånd i hovrätt sedan tingsrätt avgjort överklagande av exekutiv försäljning av fastighet utan att tillmötesgå en begäran om muntlig förhandling. - NJA 1999 s. 602 (1999)
Fråga om HovR bort hålla muntlig förhandling i mål om skuldsanering. 13 och 14 §§ lagen (1996:242) om domstolsärenden samt artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen. - NJA 1998 s. 860 (1998)
Fråga om HovR bort hålla sammanträde i ett domstolsärende. 14 § lagen (1996:242) om domstolsärenden. - RH 1997:64 (1996)
Rätt till muntlig förhandling har ansetts föreligga i skuldsaneringsärende vid tingsrätten, trots att prövningen varit begränsad till avgörande av rättsfrågor.
15 § (3)
- MÖD 2020:7 (2020)
Kommunicering med sakägare inför återförvisning av mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en byggnadsnämnds beslut att avslå en ansökan om bygglov och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Domen föregicks inte av kommu… - NJA 2019 s. 629 ”Säbyvikens marina” (2019)
Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna pla… - RH 2006:45 (2006)
En tingsrätt har, trots att den ene av två vårdnadshavare inte delgivits handlingarna i ärendet, meddelat slutligt beslut mot den andre vårdnadshavaren i ett ärende om utseende av särskild företrädare för barn. Hovrätten har undanröjt beslutet eftersom det akt…
18 § (1)
- MÖD 2020:7 (2020)
Kommunicering med sakägare inför återförvisning av mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en byggnadsnämnds beslut att avslå en ansökan om bygglov och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Domen föregicks inte av kommu…
22 § (2)
- MÖD 2020:7 (2020)
Kommunicering med sakägare inför återförvisning av mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en byggnadsnämnds beslut att avslå en ansökan om bygglov och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Domen föregicks inte av kommu… - PMÖD 2016:1 (2016)
I ett mål om undersökning enligt 5 kap. 3 § konkurrenslagen (2008:579) (s.k. gryningsräd) begärde klaganden, med hänvisning till sin rätt till partsinsyn, att vissa handlingar som Konkurrensverket hade gett in i målet skulle lämnas ut. Konkurrensverket motsatt…
23 § (2)
- MÖD 2022:22 (2022)
Återförvisning på grund av rättegångsfel ----- MMD har avgjort ett mål utan att hålla syn, vilket begärts av sökandena. Eftersom förhållandena på platsen var av avgörande betydelse för att bedöma den huvudsakliga frågan i målet och då aktmaterialet inte klargj… - RH 2005:15 (2005)
Betydelsen av anteckning på parkeringsanmärkning.
25 § (1)
- MÖD 2022:22 (2022)
Återförvisning på grund av rättegångsfel ----- MMD har avgjort ett mål utan att hålla syn, vilket begärts av sökandena. Eftersom förhållandena på platsen var av avgörande betydelse för att bedöma den huvudsakliga frågan i målet och då aktmaterialet inte klargj…
26 § (4)
- RH 2023:29 (2022)
Kronofogdemyndigheten fattade två beslut om utmätning mot en gäldenär. Kronofogdemyndigheten avslog därefter en begäran om rättelse av besluten på så sätt att utmätning samtidigt skulle ske med anledning av två verkställbara domar mot samma gäldenär varefter u… - PMÖD 2021:8 (2021)
I ett ärende om informationsföreläggande yrkade sökanden att Patent- och marknadsdomstolen skulle besluta om säkerhetsåtgärd enligt ärendelagen och förbjuda motparten, en internetleverantör, att förstöra de uppgifter som ansökan om informationsföreläggande avs… - MÖD 2021:1 (2021)
Verkställighetsförordnande ----- En miljöprövningsdelegation gav ett bolag tillstånd till bergtäkt, men avslog bolagets ansökan om att tillståndet skulle få tas i anspråk trots att beslutet inte vunnit laga kraft (verkställighetsförordnande). I mark- och miljö… - MÖD 2011:31 (2011)
Inhibition avseende bygglov för ändrad användning av byggnad ----- För att inhibition ska vara motiverat bör som regel krävas en tämligen hög grad av sannolikhet för att överklagandet kommer att bifallas eller för att verkställighet av det överklagade beslutet…
27 § (4)
- MÖD 2024:64 (2024)
Ersättning för rättegångskostnader i mål om debitering av förrättningskostnad (delfakturering) ----- Mark- och miljööverdomstolen har undanröjt två delfakturor i en pågående lantmäteriförrättning. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att det fanns synnerliga skä… - RH 2021:9 (2021)
Frågor kring skälighetsprövning av arvode till en förvaltare enligt föräldrabalken. - MÖD 2014:36 (2014)
Bullervillkor för vindkraftverk ----- Den omständigheten att kommunen efter mark- och miljödomstolens dom återtagit sin tillstyrkan till en vindkraftetablering har inte ansetts kunna beaktas i Mark- och miljööverdomstolen då prövningen varit begränsad till ett… - RH 2014:57 (2014)
Ett ärende om anordnande av förvaltarskap avgjordes slutligt vid tingsrätten av annan domare än den som tidigare lett sammanträde i ärendet. Förfarandet har ansetts utgöra rättegångsfel. Eftersom felet inte inverkat på ärendets utgång har dock tingsrättens bes…
28 § (1)
- AD 2014 nr 5 (2014)
Fråga om en rådman vid handläggning av ett adoptionsärende har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen på ett sätt som ska föranleda disciplinpåföljd för tjänsteförseelse enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.
32 § (11)
- NJA 2023 s. 149 ”Förbudet från kommissionen” (2023)
Fördelning av rättegångskostnader efter återkallelse av ansökan om verkställighet enligt utsökningsbalken. - NJA 2020 s. 908 ”Bilen i Borås” (2020)
En bil har utmätts för bl.a. statens fordringar men utmätningen har efter överklagande hävts. Skatteverket har ansetts skyldigt att ensamt svara för klagandens rättegångskostnad vid tingsrätten, trots att verket i domstolsförfarandets inledningsskede medgett ö… - NJA 2015 s. 374 ”RF och rättegångskostnaderna” (2015)
En enskild som vinner ett överklagat utmätningsmål som avser fordran på skatt, böter eller liknande har rätt till ersättning av staten för rättegångskostnader som har varit befogade med hänsyn till sakens beskaffenhet. (Målet avgjort av HD i dess helhet och an… - NJA 2014 s. 578 (2014)
När tredje man överklagar en utmätning och gör gällande att egendomen tillhör honom är gäldenären normalt inte att anse som motpart i utmätningsärendet. - NJA 2012 s. 896 ”Concilium” (2012)
Statens ansvar för motparts kostnad i ärende om utsökning. En privaträttslig fordran som fastställts genom dom har utmätts för bl.a. skatteskulder. Fråga om staten i det ärende varigenom fordringen utsöks ska anses som enskild vid tillämpningen av 32 § ärendel… - RH 2010:59 (2010)
En gäldenär som är sambo med en välbeställd person har inte beviljats skuldsanering. Även fråga om rättegångskostnader i ärende om skuldsanering. - RH 2004:65 (2004)
Frågan om en förmögenhetsökning huvudsakligen uppkommen till följd av att gäldenärens hyresrätt ombildades till bostadsrätt innebar att gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen hade förbättrats efter skuldsaneringen. Även fråga om rättegångskostnader i … - RH 2002:18 (2002)
Sedan hovrätten, efter ansökan av borgenären, med stöd av Luganokonventionen förklarat en tysk dom verkställbar här i landet mot gäldenären, har denne ansökt om ändring av verkställighetsbeslutet. Han har sedermera återkallat sin ändringsansökan, varefter borg… - NJA 2000 s. 109 ”Den utmätta båten” (2000)
I ärende om utmätning för uttagande av bl.a. böter och skatt har utmätningen hävts på talan av tredje man. Denne har ansetts inte kunna få ersättning för rättegångskostnader av staten. - Eftersom Riksskatteverket i hovrätten framställt yrkande endast avseende … - NJA 1998 s. 443 ”RSV:s kostnader” (1998)
I ärende om utmätning för uttagande av bl a böter och skatt har staten ansetts inte kunna med tillämpning av 32 § lagen (1996:242) om domstolsärenden få ersättning från motparten för sina kostnader i ärendet. - RH 1997:63 (1997)
Staten har betraktats som enskild part i ärende rörande verkställighet av ett utmätningsbeslut; staten har företrätts av RSV inte som representant för beslutsmyndigheten utan som den som sökt verkställighet av fordran.
36 § (11)
- MÖD 2025:36 (2025)
Bindande besked om undantag från kravet på nätkoncession; även fråga om talerätt ----- Mark- och miljööverdomstolen har ansett att en anslutningsledning till en solcellspark inte omfattas av undantag från krav på nätkoncession i 22 a § förordningen (2007:215) … - Högsta domstolen, mål ÖP 1730-23 Beslut (2023)
En byggnadsnämnd avvisade ett överklagande av ett beslut att bevilja bygglov på grund av att överklagandet ansågs ha kommit in för sent. Mark- och miljödomstolen undanröjde avvisningsbeslutet och återförvisade målet till nämnden. Nämnden har haft rätt att över… - NJA 2023 s. 1001 ”Bygg- och miljönämndens överklagande” (2023)
En byggnadsnämnd avvisade ett överklagande av ett beslut att bevilja bygglov på grund av att överklagandet ansågs ha kommit in för sent. Mark- och miljödomstolen undanröjde avvisningsbeslutet och återförvisade målet till nämnden. Nämnden har haft rätt att över… - RH 2022:35 (2022)
Fråga om Inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningars återsändande av ansökningar om företagsinteckning är att betrakta som överklagbara beslut. Även fråga om vem som har klagorätt beträffande ett beslut från Inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning… - NJA 2021 s. 1030 ”Byggrätten vid Campus” (2021)
Klagorätt. Ett detaljplanebeslut kan ge en markägare - vars möjlighet att använda sin mark beror av att planen består - ett sådant skyddsvärt intresse att markägaren har rätt att överklaga en domstols avgörande att ändra eller upphäva planen. - MÖD 2017:56 (2017)
Intervention och klagorätt gällande detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en fastighetsägare inte har rätt att överklaga ett avgörande varigenom ett beslut att anta en detaljplan avseende den egna fastigheten upphävts och inte funni… - NJA 2013 s. 3 (2013)
Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader. - MÖD 2012:51 (2012)
Klagorätt ----- Kommunen hade på initiativ av en fastighetsägare beslutat att anta en detaljplan som rörde dennes fastighet. Efter överklagande av granne upphävde mark- och miljödomstolen detaljplanen. Kommunen och fastighetsägaren överklagade mark- och miljöd… - MÖD 2012:22 (2012)
Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en miljö- och byggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt at… - MÖD 2012:23 (2012)
Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har fastställt länsstyrelsens beslut att upphäva en samhällsbyggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot o… - RH 2011:39 (2011)
Part, som fått fullt bifall till sina yrkanden i tingsrätten, har i ärende om överflyttning av barn enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn tillåtits att överklaga med ett nytt y…
37 § (7)
- Högsta domstolen, mål T 4497-23 Dom (2025)
När ett mål har återförvisats är utgångspunkten att den högre instansens ställningstagande är bindande vid den fortsatta handläggningen, om den högre instansen har avgjort en fråga som inverkar på målets utgång. Bundenheten kan dock genombrytas när det finns s… - NJA 2025 s. 303 ”Servitutet i Lysvik” (2025)
När ett mål har återförvisats är utgångspunkten att den högre instansens ställningstagande är bindande vid den fortsatta handläggningen, om den högre instansen har avgjort en fråga som inverkar på målets utgång. Bundenheten kan dock genombrytas när det finns s… - Högsta domstolen, mål ÖP 1730-23 Beslut (2023)
En byggnadsnämnd avvisade ett överklagande av ett beslut att bevilja bygglov på grund av att överklagandet ansågs ha kommit in för sent. Mark- och miljödomstolen undanröjde avvisningsbeslutet och återförvisade målet till nämnden. Nämnden har haft rätt att över… - NJA 2023 s. 1001 ”Bygg- och miljönämndens överklagande” (2023)
En byggnadsnämnd avvisade ett överklagande av ett beslut att bevilja bygglov på grund av att överklagandet ansågs ha kommit in för sent. Mark- och miljödomstolen undanröjde avvisningsbeslutet och återförvisade målet till nämnden. Nämnden har haft rätt att över… - MÖD 2023:6 (2023)
Överklagbarhet av återförvisningsbeslut ----- Mark- och miljööverdomstolen har i två avgöranden 2016, med frångående av tidigare praxis (MÖD 2013:43), funnit mark- och miljödomstols återförvisnings-beslut överklagbart. Detta när mark- och miljödomstolen undanr… - MÖD 2013:43 (2013)
Avvisning av överklagande ----- Efter det att grannar (ej rågrannar) överklagat ett bygglovsbeslut avvisade länsstyrelsen överklagandet. Mark- och miljödomstolen undanröjde beslutet och visade målet åter till länsstyrelsen för ny handläggning, eftersom domstol… - MÖD 2012:15 (2012)
Överklagande av nekad inhibition av bygglovsbeslut ----- Mark- och miljödomstols beslut att inte meddela inhibition i ett överklagat mål rörande bygglov får överklagas särskilt.
38 § (4)
- Högsta domstolen, mål Ö 1801-23 Beslut (2023)
Frågan om en ny ägare kan överta en tidigare ägares talan i ett överklagat domstolsärende ska bedömas mot bakgrund av den rättsverkan som det överklagade beslutet har i förhållande till den som vill träda in i ärendet. - NJA 2023 s. 1079 ”De gemensamma inteckningarna” (2023)
Frågan om en ny ägare kan överta en tidigare ägares talan i ett överklagat domstolsärende ska bedömas mot bakgrund av den rättsverkan som det överklagade beslutet har i förhållande till den som vill träda in i ärendet. - NJA 2022 s. 504 ”Dubbla överklaganden” (2022)
När ett överklagande har avgjorts i sak får ett nytt överklagande inte prövas. Det gäller även om det nya överklagandet görs inom överklagandetiden. - NJA 2001 s. 727 (2001)
Sista dag för överklagande av ett hovrättsbeslut var enligt lag den 30 december samma år som beslutet meddelades. I fullföljdshänvisningen angavs emellertid det påföljande året. Med hänsyn till att parten företrätts av advokat har laga förfall för underlåtenhe…
39 § (4)
- NJA 2010 s. 384 (2010)
Tillstånd till prövning i hovrätt när klaganden åberopat en ny omständighet i ett ärende och det föreligger frågor av prejudikatintresse. - NJA 2010 s. 342 (2010)
Fråga om hovrätt bort meddela prövningstillstånd på grund av synnerliga skäl när rättegångsfel förekommit i tingsrätten. Felets inverkan på målets utgång (I = Ö 4919-08). Avhjälpande i hovrätten (II = Ö 1302-10). - NJA 2000 s. 161 (2000)
Fråga om prövningstillstånd i hovrätt sedan tingsrätt avgjort överklagande av exekutiv försäljning av fastighet utan att tillmötesgå en begäran om muntlig förhandling. - NJA 1997 s. 520 (1997)
Tillstånd till prövning i HovR:n av mål om utmätning har meddelats när det framstått som tveksamt om TR:ns beslut varit rätt i sak.
41 § (1)
- NJA 2016 s. 798 (2016)
I ärende om verkställighet av utländsk skiljedom får part i Högsta domstolen åberopa också omständighet eller bevis som inte har lagts fram tidigare.
42 § (11)
- NJA 2022 s. 1088 ”Den utplånade samfälligheten” (2022)
Ett överlämnande från en obehörig till en behörig domstol får ske bara i samband med att ett ärende inleds. Ett överlämnande är möjligt om den obehöriga domstolen inte har börjat handlägga ärendet. - NJA 2022 s. 1051 ”AstraZenecas tilläggsskydd” (2022)
Klagan över domvilla. Grovt rättegångsfel att inte hämta in ett förhandsavgörande från EU-domstolen? - NJA 2021 s. 334 ”Stadsbyggnadsnämndens överklagande” (2021)
En kommunal byggnadsnämnd är inte motpart i ett ärende om återställande av försutten tid för att överklaga nämndens beslut att bevilja bygglov. Nämnden har inte rätt att överklaga ett domstolsbeslut om att återställa den försuttna tiden. - PMÖD 2020:23 (2020)
Sökanden har ansökt om en ny tid för att överklaga Patent- och registreringsverkets (PRV) avgörande i ett invändningsärende angående patent (återställande av försutten tid). Av utredningen har framgått att parterna inte i förväg hade fått underrättelse om ett … - NJA 2019 s. 629 ”Säbyvikens marina” (2019)
Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna pla… - NJA 2016 s. 389 (2016)
Fråga om resning enligt ärendelagen. Det ligger på resningsdomstolen att rättsligt kvalificera de omständigheter som sökanden har åberopat och pröva dem enligt de resningsgrunder som domstolen anser vara tillämpliga. Om domstolen kommer fram till att resning i… - NJA 2016 s. 395 (2016)
Fråga om resning enligt ärendelagen i ett detaljplaneärende. Det har inte ansetts möjligt att partiellt resa ett detaljplaneärende utan medgivande av kommunen. Ärendelagens regel om resning på grund av synnerliga skäl ska tillämpas med särskild restriktivitet - MÖD 2011:27 (2011)
Resning ----- Miljödomstolens upphävande av länsstyrelsens beslut och återförvisning av ärendet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning har i visst fall ansetts kunna bli föremål för resning enligt reglerna i lagen om domstolsärenden. - NJA 2007 s. 82 ”Erinran mot boutredningsman” (2007)
Vid prövning enligt 11 kap. 11 § regeringsformen av resningsärende som gäller advokats disciplinansvar är rättegångsbalkens regler om resning i brottmål en utgångspunkt för prövningen men därutöver bör denna ske med analog tillämpning av 37 b § förvaltningspro… - NJA 2006 s. 70 (2006)
Fråga, i ärende om klagan över domvilla på den grunden att lagfart på fastigheter ändrats genom rättelsebeslut utan att den lagfarne ägaren fått tillfälle att yttra sig, vid vilken tidpunkt denne skall anses ha fått kännedom om besluten. - RH 2000:8 (2000)
I kronofogdemyndighets beslut om frivillig skuldsanering har inte upptagits skuld som gäldenären angett i sin ansökan om skuldsanering. Rättegångsbalkens regler om extraordinära rättsmedel har ansetts tillämpliga och beslutet har på ansökan av gäldenären undan…
44 § (2)
- RH 2021:15 (2021)
Den nya lydelsen i 44 § andra stycket lagen om domstolsärenden - enligt vilken det gäller en presumtion för att en handling, som genom en postförsändelse har nått domstolen eller en behörig befattningshavare en viss dag, ska anses ha kommit in närmast föregåen… - RH 2016:32 (2016)
En handling har inte ansetts vara avskild för en viss domstol när handlingen av postkontoret sorterats i lådor med post endast avsedd för domstolen, därför att postens befordran av handlingen ännu inte hade avslutats. Detta har ansetts gälla trots att den fort…
46 § (2)
- RH 2024:5 (2024)
Rättegångsfel som föranlett återförvisning har begåtts när tingsrätten, på begäran av vissa dödsbodelägare, fattat beslut om att dödsbo ska avträdas till förvaltning av boutredningsman utan att övriga dödsbodelägare först delgetts ansökan. - MÖD 2020:13 (2020)
Utdömande av vite ----- Mark- och miljööverdomstolen har - med avvikelse från tidigare praxis - bedömt att kravet på delgivning i 2 § fjärde stycket lagen (1985:206) om viten inte ska tillämpas för överinstansens avgörande rörande ett av adressaten överklagat …
47 § (1)
- NJA 2013 s. 685 (2013)
Rättegångsbiträde enligt 20 kap. 2 a § föräldrabalken har tillerkänts ersättning för arbete i samband med överklagande, oavsett att den person för vilken biträdet har förordnats inte har lämnat någon skriftlig fullmakt.
Utan paragrafangivelse (3)
- MÖD 2014:18 (2014)
Utdömande av vite ----- Mark- och miljödomstolen har avslagit en ansökan om utdömande av vite med motiveringen att ansökan getts in innan tidpunkten passerats för när rättelse senast skulle ha skett. Nämnden har därefter gett in en ny ansökan som domstolen avv… - NJA 2010 s. 609 ”IP-adresserna” (2010)
Rättegångsbalkens regel om vilandeförklaring har ansetts vara analogt tillämplig vid handläggning enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden. - RH 1999:5 (1998)
Rättegångsbalkens regel om vilandeförklaring har ansetts inte vara analogt tillämplig vid handläggning enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden.