Bet. 2001/02:LU5

Lagutskottets betänkande

2001/02:LU5

Likvidation av aktiebolag m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2000/01:150 Likvidation av aktiebolag

m.m. jämte en med anledning av propositionen väckt

motion.

I propositionen föreslås dels ändringar i

bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385) om

likvidation, dels nya bestämmelser för att komma

till rätta med vissa oseriösa förfaranden i

aktiebolag. Ändringarna i likvidationsbestämmelserna

är en del av den pågående översynen av

aktiebolagslagen och syftar huvudsakligen till att

förtydliga dagens bestämmelser. De föreslagna nya

bestämmelserna syftar till att komma till rätta

bl.a. med problemen med styrelselösa bolag och s.k.

målvakter.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1

januari 2002.

I motionen begärs ytterligare åtgärder mot

förekomsten av styrelselösa bolag.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

lagförslag och avslår motionen.

I betänkandet finns två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

b) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

c) lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

d) lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och

clearingverksamhet,

e) lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554),

f) lag om ändring i lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument.

2. Skärpta regler om tvångslikvidation

Riksdagen avslår motion 2001/02:L10 yrkande 1.

Reservation 1 (m, kd)

3. Utredning angående verkan av

styrelseledamots avgång

Riksdagen avslår motion 2001/02:L10 yrkande 2.

Reservation 2 (m, kd)

Stockholm den 13 november 2001

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tanja

Linderborg (v), Rolf Åbjörnsson (kd), Christel

Anderberg (m), Rune Berglund (s), Karin Jeppsson

(s), Henrik S Järrel (m), Nikos Papadopoulos (s),

Elizabeth Nyström (m), Marina Pettersson (s),

Christina Nenes (s), Tasso Stafilidis (v), Kjell

Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv

(s) och Viviann Gerdin (c).

2001/02

LU5

Redogörelse för ärendet

Regeringen bemyndigade i juni 1990 chefen för

Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté (Ju

1990:08) med uppdrag att göra en översyn av

aktiebolagslagen (dir. 1990:46). Kommittén antog

namnet Aktiebolagskommittén. Kommittén har genom

tilläggsdirektiv (dir. 1998:90) fått i uppdrag att

bl.a. lämna förslag till åtgärder mot aktiebolag som

saknar styrelse.

Kommittén har avgett delbetänkandena Bundna aktier

(SOU 1992:13), Aktiebolagslagen och EG (SOU

1992:83), Aktiebolagets organisation (SOU 1995:44),

Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22), Vinstutdelning

i aktiebolag (SOU 1997:168) och Likvidation av

aktiebolag (SOU 1999:36) samt slutbetänkandet Ny

aktiebolagslag (SOU 2001:1). En redovisning av

Aktiebolagskommitténs arbete finns i Svensk

Juristtidning 2001, s. 637.

I förevarande proposition tar regeringen upp de

frågor som har behandlats i delbetänkandet

Likvidation av aktiebolag, dvs. dels frågor om

likvidation av aktiebolag, dels frågor om åtgärder

mot bolag som saknar styrelse. Delbetänkandet har

remissbehandlats.

Den s.k. Bulvanutredningen överlämnade i februari

1998 betänkandet Bulvaner och annat (SOU 1998:47). I

betänkandet behandlade utredningen bl.a. åtgärder

mot olika slag av missbruk inom associationsrätten.

Delar av utredningens förslag har lett till

lagstiftning (prop. 2000/01:105, bet. LU21, rskr.

246).

I förevarande proposition behandlar regeringen

Bulvanutredningens övriga förslag, bl.a. de förslag

som har att göra med användandet av s.k. målvakter

och generalfullmakter.

I propositionen föreslår regeringen – efter hörande

av Lagrådet – att riksdagen antar i propositionen

framlagda förslag till ändringar i aktiebolagslagen

(1975:1385), bankrörelselagen (1987:617),

konkurslagen (1987:672), lagen (1992:543) om börs-

och clearingverksamhet, årsredovisningslagen (1995:

1554) och lagen (1998:1479) om kontoföring av

finansiella instrument.

Regeringens förslag återfinns i bilaga 1 och

lagförslagen i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har en motion väckts.

Motionsförslaget finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Likvidation av aktiebolag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Propositionen

Riksdagen bör anta regeringens förslag till dels

ändringar i aktiebolagslagens bestämmelser om

likvidation, dels nya bestämmelser för att

komma till rätta med vissa oseriösa

förfaranden i aktiebolag.

Motionen

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med begäran om dels

skärpta regler om tvångslikvidation, dels

utredning angående verkan av styrelseledamots

avgång. Jämför reservationerna nr 1 (m, kd)

och nr 2 (m, kd).

Allmän bakgrund

Ett aktiebolag kan upplösas genom konkurs eller

fusion. Ett aktiebolag kan också upplösas genom

likvidation. Regler om likvidation och upplösning av

aktiebolag finns i 13 kap. aktiebolagslagen

(1975:1385).

Likvidation av ett aktiebolag kan ske i form av

frivillig likvidation eller som tvångslikvidation.

Förutsättningarna för frivillig likvidation anges i

1 §. En frivillig likvidation sker genom att

bolagsstämman beslutar att aktiebolaget skall träda

i likvidation. Med tvångslikvidation menas att

registreringsmyndigheten, dvs. Patent- och

registreringsverket, eller i vissa fall allmän

domstol beslutar att aktiebolaget skall träda i

likvidation. Förutsättningarna för

tvångslikvidation, de s.k. likvidationsgrunderna,

anges i 2–4 a §§. Vissa likvidationsgrunder är

materiella till sin natur, t.ex. att bolagets eget

kapital understiger det registrerade aktiekapitalet

(2 §). Andra likvidationsgrunder är av mer formellt

slag, som att bolaget inte på föreskrivet sätt till

aktiebolagsregistret har anmält behörig styrelse,

verkställande direktör eller revisor (4 a § första

stycket 2).

I samband med att likvidation beslutas skall en

eller flera likvidatorer utses. Dessa utses av

Patent- och registreringsverket eller, då allmän

domstol beslutat om likvidation, av domstolen (7 §).

Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande

direktörens ställe och har i uppgift att genomföra

likvidationen. De skall därvid sälja bolagets

egendom och betala bolagets skulder samt skifta

bolagets behållna tillgångar mellan delägarna (11

§). Bolaget är upplöst när likvidatorerna har

slutredovisat sin förvaltning och, efter

revisorernas granskning, framlagt redovisningen på

bolagsstämman (15 §). Bolaget existerar därmed inte

längre som rättssubjekt.

Likvidation av aktiebolag m.m. – regeringens

lagförslag och utskottets ställningstagande

I propositionen lämnar regeringen förslag till dels

ändringar i aktiebolagslagens bestämmelser om

likvidation, dels nya bestämmelser för att komma

till rätta med vissa oseriösa förfaranden i

aktiebolag. Ändringarna i likvidationsbestämmelserna

är en del av den pågående översynen av

aktiebolagslagen och syftar huvudsakligen till att

förtydliga dagens bestämmelser.

Förslaget innehåller därutöver vissa nyheter.

Sålunda föreslås nya bestämmelser i 13 kap. om

vilket underlag som skall finnas tillgängligt när

bolagsstämman prövar en fråga om likvidation (2–5

§§). Bestämmelserna innebär att det i förslaget till

beslut skall anges bl.a. skälen för att bolaget

skall likvideras, den tidpunkt då bolaget föreslås

gå i likvidation, den beräknande tidpunkten för

skifte, skifteslikvidens beräknade storlek och, i

förekommande fall, vem som föreslås till likvidator.

Om frågan om likvidation skall prövas på en stämma

som inte skall behandla årsredovisningen, skall

enligt de nya reglerna till förslaget till beslut

fogas vissa handlingar om bolagets ekonomiska

ställning.

En annan nyhet är den föreslagna bestämmelsen i 13

kap. om vilka kvalifikationskrav som skall gälla för

en likvidator (27 §). Förslaget innebär att det

införs en uttrycklig regel om att likvidatorer skall

vara lämpliga för uppdraget och att de inte får ha

ingått i den tidigare bolagsledningen.

De föreslagna ändringarna i

likvidationsbestämmelserna innebär också vissa

förenklingar beträffande handläggningen av

likvidationsärenden.

Propositionens förslag till åtgärder mot oseriösa

förfaranden i aktiebolag avser bland annat problemen

med styrelselösa bolag och s.k. målvakter. I fråga

om styrelselösa bolag föreslås att bestämmelserna i

13 kap. om tvångslikvidation skärps så att ett bolag

utan behörig styrelse skall kunna förpliktas att gå

i likvidation efter kortare tid än i dag (23 §).

Med målvakter avses här personer som aldrig har

haft för avsikt att seriöst delta i bolagets

verksamhet utan enbart lånar ut sitt namn för att

därmed uppfylla lagens formella krav. Målvakterna är

ofta missbrukare och socialt utslagna, inte sällan

tidigare straffade. De saknar som regel kännedom om

den verksamhet de företräder men är beredda att mot

ersättning bära det formella ansvaret för bolagets

handlande.

För att komma till rätta med problemen med

målvakter föreslås att den som inte avser att ta del

i den verksamhet som ankommer på en styrelseledamot

eller verkställande direktör i ett aktiebolag inte

utan godtagbara skäl skall kunna utses till en sådan

befattning (8 kap. 9 § andra stycket och 27 § andra

stycket). Den som uppsåtligen deltar i ett beslut

som står i strid med denna bestämmelse skall enligt

förslaget kunna dömas till straff, böter eller

fängelse i högst ett år. Också den som låter sig

utses skall kunna straffas på motsvarande sätt (19

kap. 1 § andra stycket).

I propositionen behandlas också frågor om

vilseledande anmälningar i registreringsärenden och

missbruk av generalfullmakter. I den delen föreslås

en ny bestämmelse i 8 kap. om att styrelsen inte får

överlåta ansvaret för bolagets organisation och

förvaltning och för tillsynen över bolagets

förhållanden på någon annan (3 § fjärde stycket).

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1

januari 2002.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de i

propositionen framlagda lagförslagen.

Skärpta regler om tvångslikvidation –

motionsförslag och utskottets ställningstagande

De i propositionen föreslagna bestämmelserna om

tvångslikvidation i 13 kap. innebär bl.a. att

registreringsmyndigheten skall besluta att bolaget

skall gå i likvidation om bolaget inte på

föreskrivit sätt har kommit in med anmälan till

registreringsmyndigheten om sådan behörig styrelse

eller verkställande direktör som skall finnas enligt

aktiebolagslagen (10 § första stycket 1). I ett

sådant ärende skall registreringsmyndigheten först

förelägga bolaget samt aktieägare och borgenärer som

vill yttra sig i ärendet att komma in med yttrande

eller efterfrågade handlingar till myndigheten inom

viss tid. Registreringsmyndigheten skall låta

kungöra föreläggandet i Post- och Inrikes Tidningar

minst en månad före utgången av den utsatta tiden

(23 §). Bolaget skall förpliktas att betala en

särskild avgift (25 §). Beslut om likvidation skall

inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört

under ärendets handläggning hos

registreringsmyndigheten och den påförda avgiften

har betalats (10 § andra stycket).

Vad som sålunda föreslås i propositionen innebär i

sak ingen ändring i förhållande till gällande rätt

utom såvitt avser förslaget att förkorta tidsfristen

för yttrande till Patent- och registreringsverket i

ett likvidationsärende (23 §).

Som redovisas i propositionen har det förekommit

att ett bolag som har undgått tvångslikvidation

genom att strax före den förelagda tidens slut

anmäla en ny styrelse kort tid därefter åter står

utan registrerad styrelse. Förfaranden av detta slag

framstår som försök att kringgå regelverket. I

propositionen gör dock regeringen bedömningen att

det inte bör införas några regler om att ett ärende

om tvångslikvidation skall kunna fullföljas trots

att bolaget under förfarandet har anmält en ny

styrelse.

Detta förhållande kritiseras av Christel Anderberg

m.fl. (m) i motion L10, och motionärerna begär

lagförslag som innebär skärpta regler om

tvångslikvidation. I motionen framhålls att

utgångspunkten för den aktiebolagsrättsliga

lagstiftningen är att det alltid skall finnas en

styrelse som äger företräda bolaget. Att ett bolag

utan giltig grund saknar behörig styrelse eller att

bolaget upprepade gånger anmäler förändringar i

styrelsekretsen kan, enligt motionärerna, många

gånger tyda på att verksamheten inte är seriös.

Lagstiftaren bör verka för att förhindra uppkomsten

av styrelselösa bolag. Ett sätt att åstadkomma detta

är, enligt motionärerna, att införa regler som gör

det möjligt att fullfölja ett

tvångslikvidationsförfarande trots att en ny

styrelse anmälts sedan förfarandet inletts. För att

seriösa bolag inte skall drabbas menligt bör, anförs

det i motionen, reglerna utformas så att förfarandet

upphör då Patent- och registreringsverket kan

konstatera att giltig grund för att någon styrelse

inte funnits föreligger. Ett exempel då förfarandet

sålunda kan upphöra är vid dödsfall i fåmansbolag.

Det är, enligt motionen, också tänkbart att införa

en regel om att tvångslikvidationsförfarandet

vilandeförklaras under viss tid när anmälan om ny

styrelse inkommer. I motionen yrkas att riksdagen

hos regeringen begär lagförslag med angiven

inriktning (yrkande 1).

Utskottet är inte berett att inom ramen för

föreliggande ärende förorda lagstiftning med den av

motionärerna föreslagna inriktningen. Skälen härtill

är att det i motionen beskrivna förfarandet under

senare år blivit mindre vanligt och att regeringen i

propositionen förklarat sig beredd att ta upp frågan

på nytt om missbruk av det aktuella slaget skulle

tendera att öka. Därtill kommer att det kan finnas

andra bättre lagstiftningstekniska lösningar än de

som motionärerna förordar. Ställningstagandet

innebär inte att utskottet motsätter sig att

lagstiftningsåtgärder övervägs för att stävja sådant

missbruk som beskrivs i motionen, och utskottet

utgår från att regeringen följer utvecklingen och

tar de initiativ som kan bli erforderliga.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion L10 yrkande 1.

Utredning om verkan av styrelseledamots avgång

– motionsförslag och utskottets

ställningstagande

När det gäller rätten att företräda ett aktiebolag

innebär gällande bestämmelser att en

styrelseledamot, en verkställande direktör och

särskild firmatecknare från civilrättsliga

utgångspunkter kan verka i bolaget omedelbart efter

valet på bolagsstämman respektive styrelsens beslut

att utse den särskilda firmatecknaren. Ett beslut

att utse någon till styrelseledamot eller entlediga

någon från ett sådant uppdrag får rättsverkan från

den tidpunkt som sägs i beslutet eller, om någon

tidpunkt inte anges där, från och med beslutet. Det

ansvar och den behörighet som är knutna till

uppdraget inträder respektive upphör alltså vid

denna tidpunkt. Om styrelseledamoten själv avsäger

sig uppdraget, inträder rättsverkan därav när

avsägelsen anmäls till styrelsen. Såväl beslutet att

utse styrelseledamoten som det förhållande att denne

har avgått eller entledigats skall anmälas till

Patent- och registreringsverket för registering. Om

någon sådan anmälan inte sker saknar detta dock

betydelse för frågan om den registrerades ansvar och

behörighet.

I motion L10 anför Christel Anderberg m.fl. (m)

att det händer att personer som är registrerade som

styrelseledamöter i aktiebolagsregistret påstår att

de har avgått före en viss tidpunkt och att de

därför inte kan göras ansvariga för de handlingar

som företagits i bolagets namn. En möjlighet att

komma till rätta med problemet är, enligt

motionärerna, att förändringar i kretsen av

styrelseledamöter skall ges rättsverkan först i och

med att avgången anmäls till registrering i

aktiebolagsregistret. En regel som innebär att

uppdraget som styrelseledamot börjar och slutar med

en anmälan till aktiebolagsregistret måste, anförs

det vidare i motionen, kopplas till ett skärpt

ansvar för bolagets uppkommande förpliktelser för

det fall en sådan anmälan försummas. Motionärerna

anser att regler av detta slag är av stor vikt i

strävandena att förhindra ekonomisk brottslighet och

därför bör utredas skyndsamt. I motionen yrkas att

riksdagen ger regeringen i uppdrag att tillsätta en

utredning angående verkan av styrelseledamots avgång

i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande

2).

I linje med vad motionärerna anfört vill utskottet

understryka att det är angeläget att de som står

bakom kriminell eller på annat sätt oseriös

verksamhet kan hållas ansvariga för verksamheten.

Detta gäller självfallet även om verksamheten

bedrivs i aktiebolagsform. Det kan framstå som

stötande om sådana personer undgår ansvar därför att

de i efterhand felaktigt hävdar att de hade lämnat

styrelseuppdraget vid den aktuella tidpunkten. Mot

den bakgrunden kan det synas rimligt att en

styrelseledamot ansvarar så länge han eller hon

fortfarande står registrerad som styrelseledamot. En

sådan ordning medför emellertid betydande

olägenheter för den stora massan av seriösa bolag.

Exempelvis skulle en nyvald styrelse inte kunna

fatta några beslut förrän registrering kommit till

stånd. Om styrelsebytet beror på att aktieägarna

inte längre har förtroende för den gamla styrelsen

och är angelägna om att snabbt ge bolaget en ny

ledning blir olägenheterna särskilt allvarliga.

Under kortare övergångstider skulle bolagen i vissa

fall komma att utsättas för risken att helt sakna

ställföreträdare och därmed rättshandlingsförmåga. I

propositionen gör också regeringen den bedömningen

att olägenheterna med en sådan ordning är så

betydande att det inte bör införas några regler som

innebär att ställningen som styrelseledamot knyts

till registreringen i aktiebolagsregistret.

Utskottet har ingen annan uppfattning.

I sammanhanget vill utskottet emellertid peka på

den modell som Aktiebolagskommittén och flera

remissinstanser har diskuterat och som innebär att

styrelseledamotens avgång ur styrelsen, liksom

hittills, skall få omedelbar rättsverkan, men att

denna verkan skall vara villkorad av att

registreringsanmälan sker inom viss tid. Om någon

registreringsanmälan inte görs inom denna tid skall,

enligt modellen, den avgångne styrelseledamoten åter

ansvara som styrelseledamot. Mot bakgrund av vad som

sägs i propositionen förutsätter utskottet att detta

förslag blir föremål för ytterligare överväganden,

och utskottet utgår från att regeringen i samband

därmed beaktar de synpunkter som har framförts i

motion L10.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion L10 yrkande 2.

Reservationer

1. Skärpta regler om tvångslikvidation

(punkt 2)

av Rolf Åbjörnsson (kd), Christel Anderberg (m),

Henrik S Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell

Eldensjö (kd) och Berit Adolfsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen.

Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:L10 yrkande

1.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att utgångspunkten för den

aktiebolagsrättsliga lagstiftningen är att det

alltid skall finnas en styrelse som äger företräda

bolaget. Att ett bolag utan giltig grund saknar

behörig styrelse eller att bolaget upprepade gånger

anmäler förändringar i styrelsekretsen tyder, enligt

vår mening, många gånger på att verksamheten inte är

seriös. Lagstiftaren måste verka för att förhindra

uppkomsten av styrelselösa bolag. Ett sätt att

åstadkomma detta är, enligt vår uppfattning, att

införa regler som gör det möjligt att fullfölja ett

tvångslikvidationsförfarande trots att en ny

styrelse anmälts sedan förfarandet inletts. För att

seriösa bolag inte skall drabbas menligt bör

reglerna utformas så att förfarandet upphör då

Patent- och registreringsverket kan konstatera att

giltig grund för att någon styrelse inte funnits

föreligger. Ett exempel då förfarandet sålunda kan

upphöra är vid dödsfall i fåmansbolag. Det är också,

enligt vår mening, tänkbart att införa en regel om

att tvångslikvidationsförfarandet vilandeförklaras

under viss tid när anmälan om ny styrelse inkommer.

Med hänvisning till det anförda anser vi att

riksdagen hos regeringen bör begära lagförslag med

angiven inriktning.

Vad som sålunda anförts i reservationen bör

riksdagen, med bifall till motion L10

yrkande 1, som sin mening ge regeringen till

känna.

2. Utredning angående verkan av

styrelseledamots avgång (punkt 3)

av Rolf Åbjörnsson (kd), Christel Anderberg (m),

Henrik S Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell

Eldensjö (kd) och Berit Adolfsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen.

Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:L10 yrkande

2.

Ställningstagande

Vi vill peka på att det händer att personer som är

registrerade som styrelseledamöter i

aktiebolagsregistret påstår att de har avgått före

en viss tidpunkt och att de därför inte kan göras

ansvariga för de handlingar som företagits i

bolagets namn. En möjlighet att komma till rätta med

problemet är, enligt vår mening, att förändringar i

kretsen av styrelseledamöter skall ges rättsverkan

först i och med att avgången anmäls till

registrering i aktiebolagsregistret. En regel som

innebär att uppdraget som styrelseledamot börjar och

slutar med en anmälan till aktiebolagsregistret

måste kopplas till ett skärpt ansvar för bolagets

uppkommande förpliktelser för det fall en sådan

anmälan försummas.

Vi vill framhålla att regler av detta slag är av

stor vikt i strävandena att förhindra ekonomisk

brottslighet och därför bör utredas skyndsamt.

Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att

tillsätta en utredning angående verkan av

styrelseledamots avgång i enlighet med det anförda.

Vad som sålunda anförts i reservationen bör

riksdagen, med bifall till motion L10 yrkande 2, som

sin mening ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2000/01:150 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) – efter hörande av Lagrådet

– att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

3. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

4. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och

clearingverksamhet,

5. lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554),

6. lag om ändring i lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument.

Lagförslagen har intagits som bilaga 2 till

betänkandet.

Följdmotion

2001/02:L10 av Christel Anderberg m.fl. (m) vari

föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till en regel som gör det möjligt att

fullfölja ett tvångslikvidationsförfarande, trots

att bolaget anmäler en ny styrelse sedan förfarandet

inletts.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning angående verkan av styrelseledamots avgång

i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i

aktiebolagslagen (1975:1385)

2 Förslag till lag om ändring i

bankrörelselagen (1987:617)

3 Förslag till lag om ändring i

konkurslagen (1987:672)

4 Förslag till lag om ändring i

lagen (1992:543) om börs- och

clearingverksamhet

5 Förslag till lag om ändring i

årsredovisningslagen (1995:1554)

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument