Lagtext · SFS 1987:672

Konkurslag (1987:672) KonkL

304 paragrafer i konsoliderad lydelse, 130 med rättspraxis. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.

Departement: Justitiedepartementet L2 · Utfärdad: 11 juni 1987 · Ändrad t.o.m. SFS 2025:796 · Hämtad 2026-09-06

Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling


1 kap. Inledande bestämmelser

1 §2 avgöranden

Genom konkurs tar en gäldenärs samtliga borgenärer i ett sammanhang tvångsvis i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkurs omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av konkursboet.

2 §7 avgöranden

En gäldenär som är på obestånd skall efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet.

Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig.

3 §1 avgörande

Förvaltningen av ett konkursbo handhas av en eller flera förvaltare.

Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över förvaltningen. Tillsynsmyndigheten utför även de andra uppgifter som anges i denna lag.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

4 §

Ett konkursbo som är på obestånd kan försättas i konkurs. Vad som är föreskrivet i denna lag om gäldenär skall i sådana fall gälla konkursboet.

5 §

Med panträtt i fast egendom jämställs vid tillämpningen av denna lag annan särskild förmånsrätt som gäller i egendomen och inte grundas på utmätning.

Vad som sägs om borgenär med handpanträtt i lös egendom tillämpas också i fråga om borgenär med rätt att hålla kvar lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt).

Lydelse enligt SFS 1994:481 (ändringsregistret)

6 §

Om en annan lag innehåller en bestämmelse som avviker från denna lag, tillämpas den bestämmelsen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

2 kap. Konkursansökan och konkursbeslut

Konkursansökan

1 §4 avgöranden

En ansökan om konkurs görs skriftligen till tingsrätten.

Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som är behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns det ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

2 §

En enskilds konkursansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

2 a §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

3 §1 avgörande

Om ett dödsbo eller en dödsbodelägare ansöker om att dödsboet ska försättas i konkurs, ska till ansökan bifogas bouppteckningen efter den avlidne och, om bouppteckningen har registrerats, bevis om detta. Om det inte har förrättats en bouppteckning, ska uppgift om varje delägares namn och adress lämnas.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

4 §1 avgörande

Om en borgenär ansöker om konkurs, ska borgenären i ansökan lämna uppgifter om sin fordran och de omständigheter i övrigt på vilka yrkandet grundas.

Borgenären ska till ansökan bifoga de handlingar som åberopas.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

5 §

En ansökan skall avvisas, om den i de avseenden som avses i 3 eller 4 § eller i övrigt är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

6 §17 avgöranden

Har en borgenärs fordran fastställts av domstol eller av Kronofogdemyndigheten med stöd av lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, skall detta godtas som stöd för behörighet att begära gäldenären i konkurs, även om avgörandet inte har vunnit laga kraft. Detta gäller dock inte, om en domstol har förordnat att avgörandet inte får verkställas.

En fordran som har fastställts genom en giltig skiljedom skall också godtas, om skiljedomen får verkställas enligt 3 kap. 15 eller 17 § utsökningsbalken och en domstol inte efter talan mot skiljedomen har bestämt annat.

I andra fall än de som avses i första och andra styckena skall borgenären styrka sin behörighet att begära gäldenären i konkurs.

Lydelse enligt SFS 2006:706 (ändringsregistret)

6 a §

I 24 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution och i 3 kap. 2 § lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter finns det särskilda bestämmelser om en konkursansökan som avser en gäldenär som omfattas av någon av de lagarna.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Bevisning om obestånd

7 §5 avgöranden

En uppgift av gäldenären att han är insolvent skall godtas, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det.

8 §14 avgöranden

Om inte annat visas, anses en gäldenär vara insolvent, när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken inom de senaste sex månaderna före konkursansökningen har framgått att han saknat tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen. Detsamma gäller, om gäldenären har förklarat sig ställa in sina betalningar.

9 §18 avgöranden

En gäldenär, som är eller senare än ett år före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska om inte annat visas anses insolvent, om

  • 1. gäldenären har uppmanats av en borgenär att betala klar och förfallen skuld men underlåtit att göra detta inom en vecka och
  • 2. borgenären begär gäldenären i konkurs inom tre veckor därefter och skulden då ännu inte är betald.

Borgenärens uppmaning ska innehålla en upplysning om att en konkursansökan kan följa. Uppmaningen ska delges gäldenären. Delgivning enligt 34-37 §§ delgivningslagen (2010:1932) får ske endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med gäldenären finns anledning att anta att denne har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

Första och andra styckena gäller inte sådana juridiska personer som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte driver näringsverksamhet.

Lydelse enligt SFS 2010:1951 (ändringsregistret)

Konkurshinder

10 §5 avgöranden

En borgenär har inte rätt att få gäldenären försatt i konkurs, om

  • 1. borgenären har betryggande pant eller därmed jämförlig säkerhet i egendom som tillhör gäldenären,
  • 2. tredje man har ställt betryggande säkerhet för borgenärens fordran och konkursansökningen strider mot villkoren för säkerhetens ställande,
  • 3. borgenärens fordran inte är förfallen till betalning och betryggande säkerhet erbjuds av tredje man.

Med säkerhet som har ställts eller erbjuds av tredje man avses även borgen, om borgensmannen svarar som för egen skuld.

10 a §1 avgörande

Om det pågår en företagsrekonstruktion, ska en borgenärs ansökan om konkurs, ifall gäldenären begär det, förklaras vilande i avvaktan på att företagsrekonstruktionen upphör.

Om det finns särskilda skäl att anta att borgenärens rätt allvarligt äventyras, får dock rätten besluta att försätta gäldenären i konkurs. Innan ett sådant beslut meddelas ska rekonstruktören ges tillfälle att yttra sig.

Lydelse enligt SFS 2022:979 (svenskforfattningssamling.se)

Säkerhetsåtgärder

11 §1 avgörande

Finns det sannolika skäl för bifall till en konkursansökan och kan det med skäl befaras att gäldenären skaffar undan egendom, får rätten, om det finns särskild anledning, förordna om kvarstad på gäldenärens egendom i avvaktan på att ansökningen prövas.

I fråga om en sådan säkerhetsåtgärd tillämpas vad som gäller om kvarstad för fordran som beviljas enligt 15 kap. rättegångsbalken, om inte något annat följer av denna lag. Detta gäller dock inte bestämmelsen i 16 kap. 15 § andra stycket utsökningsbalken.

Rätten får medge undantag från beviljad kvarstad.

12 §

Finns det sannolika skäl för bifall till en konkursansökan och kan det med skäl befaras att gäldenären genom att resa utomlands undandrar sig en skyldighet eller överträder ett förbud som enligt denna lag gäller i konkurs, får rätten, om det finns särskild anledning till det, förbjuda gäldenären att resa utomlands i avvaktan på att ansökningen prövas. Om ett sådant reseförbud meddelas, får i samband därmed eller senare gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till Kronofogdemyndigheten. Om gäldenären inte har något pass, får förbud att utfärda pass för honom meddelas. Gäldenären får häktas, om det är uppenbart otillräckligt med ett reseförbud.

Om gäldenären är en juridisk person, tillämpas första stycket även på den styrelseledamot, verkställande direktör, bolagsman och likvidator som har avgått eller entledigats senare än ett år före den dag då konkursansökningen kom in till tingsrätten.

Beträffande en sådan säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 15 kap. 5, 6 och 8 §§ rättegångsbalken, om inte något annat följer av denna lag. En säkerhetsåtgärd kan inte hindras av att säkerhet ställs. Inte heller kan en beviljad säkerhetsåtgärd hävas av denna anledning. Kostnaden för häktning betalas av staten.

Lydelse enligt SFS 2006:706 (ändringsregistret)

13 §

Frågor om säkerhetsåtgärder enligt 11 eller 12 § tas upp på begäran av en borgenär. Innan rätten meddelar beslut i frågan skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig, om det lämpligen kan ske.

Rätten får hålla förhandling för prövning av fråga om säkerhetsåtgärd. Till förhandlingen skall gäldenären och borgenären kallas. Kallelserna bör delges.

Beträffande häktning tillämpas vad som sägs i 6 kap. 10 § tredje stycket och 11 §.

Ett beslut om reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass skall delges gäldenären.

Prövning av konkursansökan m. m.

14 §

Upptas en gäldenärs konkursansökan, skall rätten genast pröva ansökningen.

Gäldenärens konkursansökan skall dock prövas vid en förhandling, om

  • 1. det med hänsyn till tillgängliga upplysningar eller av någon annan anledning finns särskilda skäl att inte godta uppgiften om gäldenärens insolvens eller
  • 2. ansökningen avser ett dödsbo som inte står under förvaltning av boutredningsman och ansökningen inte har gjorts av samtliga delägare.

Förhandlingen skall hållas inom två veckor från det att ansökningen kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl, får den hållas senare, dock senast inom en månad. Till förhandlingen skall gäldenären kallas. I fall som avses i andra stycket 2 skall även de dödsbodelägare som inte har biträtt ansökningen kallas. Ansökningen kan prövas slutligt även om gäldenären uteblir från förhandlingen. I kallelsen skall han upplysas om detta.

En konkursansökan som avses i andra stycket 2 skall förklaras vilande, om det görs en framställning om att dödsboets egendom skall avträdas till förvaltning av boutredningsman. Om dödsboets egendom avträds till förvaltning av boutredningsman, förfaller konkursansökningen.

15 §2 avgöranden

En kallelse som avses i 14 § tredje stycket ska delges. Kallelsen får delges enligt 34-37 §§ delgivningslagen (2010:1932) endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med gäldenären finns anledning att anta att denne har avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Kungörelsedelgivning enligt 48 § första stycket 1 delgivningslagen får ske även när gäldenären vistas på känd ort utomlands, om delgivning annars inte kan ske här i landet och rätten med hänsyn till omständigheterna finner att det inte är skäligt att kräva att delgivningen verkställs utomlands.

Lydelse enligt SFS 2010:1951 (ändringsregistret)

16 §1 avgörande

Upptas en borgenärs konkursansökan, skall rätten sätta ut en förhandling för prövning av ansökningen.

Förhandlingen skall hållas inom två veckor från det att ansökningen kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl, får den hållas senare, dock senast inom sex veckor. Till förhandlingen skall parterna kallas. Parterna skall i kallelsen upplysas om den i 19 § föreskrivna påföljden av att part uteblir.

I kallelsen till gäldenären skall denne föreläggas att svara på konkursansökningen vid förhandlingen. I kallelsen skall även anges att gäldenären inte behöver inställa sig, om han före förhandlingen skriftligen medger ansökningen och rätten inte särskilt underrättar honom om att förhandlingen ändå skall hållas.

17 §1 avgörande

I fråga om kallelser enligt 16 § tillämpas 15 §. Gäldenären ska samtidigt med kallelsen delges de av borgenären ingivna handlingarna.

Om delgivning med gäldenären sker enligt 38 eller 48 § delgivningslagen (2010:1932), får rätten förordna att gäldenärens egendom sätts under särskild vård. Kostnaden för vården ska betalas av borgenären.

Lydelse enligt SFS 2010:1951 (ändringsregistret)

18 §

Om gäldenären före förhandlingen medger en borgenärs konkursansökan, skall rätten genast pröva ansökningen.

Om rätten med hänsyn till tillgängliga upplysningar eller av någon annan anledning finner att det finns särskilda skäl mot antagandet att gäldenären är insolvent, skall konkursansökningen dock prövas vid förhandlingen. Rätten skall genast underrätta gäldenären om detta.

Behöver frågan om att försätta gäldenären i konkurs inte prövas vid förhandlingen, skall denna ställas in och borgenären genast underrättas om detta.

19 §1 avgörande

Uteblir borgenären från förhandlingen, skall ärendet avskrivas, om inte gäldenären medger ansökningen.

Ansökningen får prövas slutligt även om gäldenären uteblir från förhandlingen.

20 §

En förhandling där frågan om att försätta gäldenären i konkurs skall prövas får skjutas upp på en parts begäran när det finns särskilda omständigheter. Uppskov får dock inte utan synnerliga skäl meddelas, om sökanden motsätter sig det. Endast om det är nödvändigt får uppskovet göras längre än fyra veckor.

21 §3 avgöranden

Om flera konkursansökningar mot samme gäldenär är anhängiga samtidigt och om en annan ansökan bifalls än den som kom in först, skall det vad gäller frågor som är beroende av tiden för konkursansökan anses som om konkursbeslutet har grundats på den ansökan som kom in först.

22 §8 avgöranden

En konkursansökan får inte återkallas sedan beslut om konkurs har meddelats. Även om gäldenären själv har ansökt om konkursen eller medgett en borgenärs konkursansökan, skall dock högre rätt upphäva beslutet, om gäldenären efter att ha överklagat visar att han är solvent.

23 §7 avgöranden

Har upphävts genom lag (2025:796) .

Åtgärder vid konkursbeslut m. m.

24 §

När ett beslut om konkurs har meddelats, ska tingsrätten genast kungöra beslutet.

Tingsrätten ska i samband med konkursbeslutet eller snarast därefter utse förvaltare.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

25 §4 avgöranden

Om högre rätt upphäver ett beslut om konkurs, skall tingsrätten genast kungöra den högre rättens beslut. Egendomen i boet skall återställas till gäldenären i den mån den inte behövs för betalning av konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig.

26 §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

3 kap. Verkningar av konkurs

Gäldenärens förlust av sin rådighet

1 §16 avgöranden

Sedan ett beslut om konkurs har meddelats, får gäldenären inte råda över egendom som hör till konkursboet. Han får inte heller åta sig sådana förbindelser som kan göras gällande i konkursen.

2 §4 avgöranden

En rättshandling mellan gäldenären och någon annan som företas senast dagen efter den dag konkursbeslutet kungjordes ska trots 1 § gälla, om det inte visas att den andre kände till beslutet eller att det fanns omständigheter som gav honom eller henne skälig anledning att anta att gäldenären var försatt i konkurs.

En överlåtelse av eller ett annat förfogande över egendom som enligt första stycket ska gälla, ska ändå gå åter om konkursboet utan oskäligt uppehåll begär det och boet ersätter den andre vad han eller hon har betalat tillsammans med nödvändig eller nyttig kostnad som han eller hon har haft. Det gäller dock inte sådan egendom som anges i 8 kap. 10 § andra stycket.

Om någon infriar en förpliktelse mot gäldenären efter den tidpunkt som anges i första stycket, ska det tillgodoräknas honom eller henne, om det av omständigheterna framgår att han eller hon var i god tro. En uppsägning eller en annan liknande rättshandling som företas mot eller av gäldenären efter den tidpunkten ska gälla, om det av omständigheterna framgår att den andre var i god tro och det är uppenbart oskäligt att rättshandlingen blir ogiltig mot konkursboet.

Det finns särskilda bestämmelser om verkan av gäldenärens överlåtelse eller pantsättning av löpande skuldebrev, aktiebrev eller vissa andra jämförbara värdehandlingar.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Egendom som ingår i ett konkursbo

3 §12 avgöranden

Till ett konkursbo räknas, i den mån inte något annat följer av 2 §, all egendom som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades eller tillfaller honom under konkursen och som är sådan att den kan utmätas.

Till konkursboet räknas även den egendom som kan tillföras boet genom återvinning enligt 4 kap.

4 §1 avgörande

För att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner som överstiger förbehållsbeloppet får förvaltaren för konkursboets räkning ansöka om utmätning enligt 7 kap. utsökningsbalken.

Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken.

Lydelse enligt SFS 2021:791 (svenskforfattningssamling.se)

5 §1 avgörande

Gäldenären har rätt att av konkursboet få ut sådan egendom som enligt 5 kap. 1, 2 och 4 §§ utsökningsbalken undantas från utmätning.

I stället för 5 kap. 1 § 7 utsökningsbalken gäller att, om någon annan utväg till försörjning saknas, nödvändigt underhåll får betalas av konkursboet till gäldenären och hans familj eller annan underhållsberättigad under en månad från den dag då beslutet om konkurs meddelades eller, om det finns synnerliga skäl för det, under längre tid.

I ett dödsbos konkurs tillkommer en sådan förmån som avses i första stycket den dödes efterlevande familj. I stället för andra stycket gäller 18 kap. 5 § andra stycket ärvdabalken.

6 §1 avgörande

En tvist mellan förvaltaren och gäldenären eller någon annan i en fråga som avses i 5 § ska prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren, en borgenär, gäldenären eller en underhållsberättigad.

Tillsynsmyndigheten ska på ansökan ändra sitt beslut, om det är motiverat med hänsyn till senare anförda omständigheter eller ändrade förhållanden.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Utmätning vid konkurs

7 §1 avgörande

Sedan beslut om konkurs har meddelats, får egendom som hör till konkursboet inte utmätas för fordran hos gäldenären, om inte något annat följer av 7 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken. En utmätning som sker i strid mot detta är utan verkan.

Utan hinder av konkurs får ändå egendom, i vilken panträtt för viss fordran gäller, utmätas för fordringen.

Lydelse enligt SFS 1996:132 (ändringsregistret)

8 §

Har utmätning hos gäldenären skett innan beslut om konkurs meddelats, skall verkställigheten fortgå utan hinder av konkursen, om inte något annat följer av andra eller tredje stycket. Om utmätningssökanden inte hade panträtt och om den förmånsrätt som han har vunnit genom utmätningen skall gå åter, skall belopp, som enligt utsökningsbalken skulle ha betalts till utmätningssökanden eller annan borgenär som inte hade panträtt, i stället redovisas till förvaltaren.

Verkställigheten skall på begäran av förvaltaren uppskjutas, om det behövs för att borgenärers rätt skall kunna tas till vara eller om det finns några andra synnerliga skäl för det. Uppskov får begäras även av en borgenär vars rätt kan bero därav. Om en auktion är utsatt, skall konkursboet betala den kostnad som blir onyttig genom uppskovet.

Hade utmätningssökanden inte panträtt och skall den förmånsrätt som han har vunnit genom utmätningen gå åter, skall även utmätningen gå åter om förvaltaren begär det innan egendomen har blivit såld.

Rättegång vid konkurs m.m.

9 §19 avgöranden

Pågår en rättegång mellan gäldenären och någon annan om sådan egendom som hör till konkursboet, får konkursboet överta gäldenärens talan. Om boet, trots att det har underrättats om rättegången, inte övertar gäldenärens talan, skall egendomen anses inte tillhöra konkursboet. Egendomen får inte så länge konkursen pågår utmätas för en fordran som kan göras gällande i konkursen. Om konkursboet övertar gäldenärens talan, tillämpas beträffande boets skyldighet att svara för rättegångskostnad vad som i rättegångsbalken föreskrivs om den till vilken överlåtelse har ägt rum enligt 13 kap. 7 § samma balk.

Förs talan mot gäldenären angående en fordran som kan göras gällande i konkursen, får konkursboet inträda i rättegången vid sidan av gäldenären.

Gäldenären skall underrätta domstolen om konkursen i de fall som avses i första och andra styckena. Domstolen skall lämna konkursboet meddelande om rättegången. I mål om betalningsföreläggande eller handräckning gäller vad som nu sagts om domstolen i stället kronofogdemyndigheten.

Lydelse enligt SFS 1991:857 (ändringsregistret)

10 §1 avgörande

Anser förvaltaren att ett förlikningsanbud angående en osäker eller tvistig tillgång bör antas, får gäldenären själv med skyldighet att lämna redovisning till konkursboet utföra tvisten, om han ställer säkerhet för vad som bjuds genom förlikningen.

4 kap. Återvinning till konkursbo

Inledande bestämmelser

1 §

Återvinning till konkursbo får på begäran av boet ske i enlighet med vad som anges i detta kapitel.

Återvinning får dock inte ske av

  • 1. betalning av
  • a) skatt eller avgift som omfattas av skatteförfarandelagen (2011:1244),
  • b) skatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) eller lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,
  • c) tull och
  • d) ränta på belopp som avses i a-c, om beloppet var förfallet till betalning,
  • 2. betalning av eller förmånsrätt för underhållsbidrag enligt äktenskaps- eller föräldrabalken, om bidragsbeloppet var förfallet till betalning och den underhållsberättigade inte har gynnats på ett otillbörligt sätt.

Lydelse enligt SFS 2011:1328 (ändringsregistret)

2 §

Med fristdag avses dagen då ansökan om gäldenärens försättande i konkurs kom in till tingsrätten.

Om ett beslut om företagsrekonstruktion har meddelats avses med fristdag i stället dagen för ansökan om företagsrekonstruktion, såvida konkursansökan har gjorts under företagsrekonstruktionen eller inom tre veckor från det att rätten beslutat att företagsrekonstruktionen ska upphöra.

Om en ansökan om skuldsanering eller F-skuldsanering har gjorts avses med fristdag i stället dagen för denna ansökan, såvida konkursansökan har gjorts inom tre veckor från det att frågan om skuldsanering eller F-skuldsanering avgjordes.

Om ett dödsbo har avträtts till förvaltning av boutredningsman avses med fristdag dagen för ansökan om detta, såvida boutredningsman har förordnats senare än tre månader före den dag som annars skulle anses som fristdag.

Om ett beslut om resolution har meddelats avses med fristdag i stället dagen för beslutet om resolution, såvida konkursansökan har gjorts inom tre veckor från det att resolutionsmyndigheten (Riksgäldskontoret) beslutat att resolutionen ska upphöra. Lagt (2016:681).

3 §4 avgöranden

Som närstående till gäldenären anses den som är gift med gäldenären eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till gäldenären eller är besvågrad med honom i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon samt den som på annat sätt står gäldenären personligen särskilt nära.

Som närstående till en näringsidkare eller en juridisk person anses vidare

  • 1. den som har en väsentlig gemenskap med näringsidkaren eller den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse,
  • 2. den som inte ensam men tillsammans med en närstående till honom har sådan gemenskap med näringsidkaren eller den juridiska personen som sägs under 1,
  • 3. den som genom en ledande ställning har ett bestämmande inflytande över verksamhet som näringsidkaren eller den juridiska personen bedriver,
  • 4. den som är närstående till någon som enligt 1--3 är närstående.

4 §

Avhändelse av fast egendom anses inte ha ägt rum förrän lagfart har sökts.

Förutsättningar för återvinning

5 §18 avgöranden

En rättshandling, varigenom på ett otillbörligt sätt en viss borgenär har gynnats framför andra eller gäldenärens egendom har undandragits borgenärerna eller hans skulder har ökats, går åter, om gäldenären var eller genom förfarandet, ensamt eller i förening med annan omständighet, blev insolvent samt den andre kände till eller borde ha känt till gäldenärens insolvens och de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig.

Närstående till gäldenären skall anses ha sådan kännedom som anges i första stycket, om det inte görs sannolikt att han varken hade eller borde ha haft sådan kännedom.

Om rättshandlingen ägde rum mer än fem år före fristdagen, går den åter endast när den har gällt någon närstående till gäldenären.

6 §7 avgöranden

En gåva går åter, om den har fullbordats senare än sex månader före fristdagen. En gåva som har fullbordats dessförinnan men senare än ett år eller, när den har skett till någon som är närstående till gäldenären, tre år före fristdagen går åter, om det inte visas att gäldenären efter gåvan hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.

Första stycket gäller även köp, byte eller annat avtal, om det med hänsyn till missförhållandet mellan utfästelserna på ömse sidor är uppenbart, att avtalet delvis har egenskap av gåva.

Understöd och sedvanliga gåvor som inte stod i missförhållande till gäldenärens ekonomiska förhållanden är undantagna från återvinning enligt denna paragraf.

7 §

Bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes dödsbo, vid vilken gäldenären har eftergett sin rätt i avsevärd mån eller avstått från egendom mot att en fordran mot honom har lagts ut på hans lott, går i motsvarande mån åter, om bodelningshandlingen har kommit in till rätten senare än tre år före fristdagen och det inte visas att gäldenären efter bodelningen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.

Vad som sägs i första stycket om det fallet att gäldenären har avstått från egendom mot att en fordran mot honom har lagts ut på hans lott gäller inte, om egendomen utgjorde makarnas gemensamma bostad eller bohag och övertogs av den andra maken med stöd av bestämmelserna i 11 kap. 8 § äktenskapsbalken.

8 §2 avgöranden

Betalning av lön, arvode eller pension, som har skett senare än sex månader före fristdagen och som uppenbart översteg vad som kunde anses skäligt med hänsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och omständigheterna i övrigt, går åter till belopp motsvarande överskottet.

Har betalningen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när den skett till någon som är närstående till gäldenären, tre år före fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det inte visas att gäldenären efter betalningen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.

9 §

Överföring av medel till pensionsstiftelse, som har skett senare än sex månader före fristdagen och som har medfört att stiftelsen fått överskott på kapitalet, går åter till belopp motsvarande överskottet. Har överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen har gynnat gäldenären eller närstående till honom, tre år före fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det inte visas att gäldenären efter överföringen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.

Överföring till pensionsstiftelse i annat fall än som sägs i första stycket går åter, om överföringen har skett senare än tre månader före fristdagen. Har överföringen väsentligen gynnat gäldenären eller närstående till honom, går den också åter, om åtgärden har skett dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

Överföring av medel till personalstiftelse går åter, om överföringen har skett senare än sex månader före fristdagen. Har överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen har gynnat gäldenären eller närstående till honom, tre år före fristdagen, går den åter, om det inte visas att gäldenären efter överföringen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.

Om rätt att i särskilda fall återkräva försäkringspremier m.m. finns det bestämmelser i 15 kap. 8 § försäkringsavtalslagen (2005:104).

Lydelse enligt SFS 2005:115 (ändringsregistret)

10 §21 avgöranden

Betalning av en skuld, som har skett senare än tre månader före fristdagen och som har gjorts med annat än sedvanliga betalningsmedel, i förtid eller med belopp som avsevärt har försämrat gäldenärens ekonomiska ställning, går åter, om den inte med hänsyn till omständigheterna ändå kan anses som ordinär. Har betalningen skett till någon som är närstående till gäldenären dessförinnan men senare än två år före fristdagen, går den åter, om det inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

Vad som i första stycket sägs om återvinning av betalning tillämpas också när kvittning har skett, om borgenären enligt 5 kap. 15 eller 16 § inte hade varit berättigad att kvitta i konkursen.

11 §

Betalning för en växel eller en check går åter i de fall som avses i 10 § endast i den mån den som mottog betalningen hade kunnat vägra att göra det utan att förlora växel- eller checkrätt mot någon annan hos vilken han kunde erhålla täckning.

Om återvinning av en betalning är utesluten till följd av vad som sägs i första stycket, är den som skulle ha burit den slutliga förlusten om betalningen hade uteblivit skyldig att utge ersättning under samma förutsättningar som hade gällt för återvinning, om betalningen hade skett till honom som borgenär.

12 §2 avgöranden

Säkerhet som gäldenären har överlämnat senare än tre månader före fristdagen och som inte var betingad vid skuldens tillkomst eller inte har överlämnats utan dröjsmål efter skuldens tillkomst går åter, om inte säkerställandet med hänsyn till omständigheterna ändå kan anses som ordinärt. Har säkerheten överlämnats till någon som är närstående till gäldenären dessförinnan men senare än två år före fristdagen, går den åter under angivna förutsättningar, om det inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

Med överlämnande av säkerhet jämställs annan åtgärd av gäldenären eller borgenären som är avsedd att trygga borgenärens rätt.

När säkerheten förutsätter inskrivning, skall dröjsmål som sägs i första stycket anses föreligga om ansökan har gjorts senare än på den inskrivningsdag som inträffar näst efter två veckor från skuldens tillkomst.

Lydelse enligt SFS 2002:266 (ändringsregistret)

13 §

Förmånsrätt eller betalning som en borgenär har vunnit genom utmätning går åter, om förmånsrätten har inträtt senare än tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för någon som är närstående till gäldenären, går förmånsrätten eller betalningen också åter om förmånsrätten har inträtt dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om förmånsrätten har inträtt vid utbyte mot egendom som har utmätts tidigare än tre månader före fristdagen eller, i fall som avses i första stycket andra meningen, två år före fristdagen.

Lydelse enligt SFS 1994:481 (ändringsregistret)

Verkan av återvinning

14 §7 avgöranden

Vid återvinning skall den egendom som gäldenären har utgett återbäras till konkursboet.

Den som har lämnat gäldenären något vederlag för egendomen har rätt att återfå vad han har utgett. Detta gäller dock inte ett sådant vederlag som inte har kommit boet till godo, om den som lämnade vederlaget hade eller borde ha haft kännedom om att gäldenärens avsikt var att undanhålla borgenärerna detta.

Finns den egendom som skall återbäras enligt första eller andra stycket inte i behåll, skall ersättning för dess värde utges. Är återbäring av viss egendom förenad med särskild olägenhet för den förpliktade, kan det medges honom att utge ersättning i egendomens ställe.

15 §4 avgöranden

Den som är skyldig att återbära egendom skall även utge den avkastning som belöper på tiden efter det att återvinning påkallades. Utgörs egendomen av ett penningbelopp eller skall ersättning utges för egendomens värde, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) till och med den dag då skyldighet att återbära beloppet eller utge ersättningen inträder och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

Skall någon återbära egendom vid återvinning enligt 5 §, kan han förklaras skyldig att utge även avkastning som belöper på tiden från det att han mottog egendomen till dess att återvinning påkallades. Ränta för sådan tid beräknas enligt 5 § räntelagen.

Den som har lagt ned nödvändig eller nyttig kostnad på egendom som återbärs har rätt till ersättning för denna, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Återvinns en säkerhet som grundas på inteckning, skall inteckningshandlingen återställas eller, om den behövs som bevis för fordringen, tillhandahållas för utbyte eller dödning av inteckningen. Kan det inte ske, skall ersättning utges.

16 §1 avgörande

Har tredje man ställt egendom som säkerhet för en förpliktelse av gäldenären och återfått säkerheten sedan gäldenären har fullgjort förpliktelsen, är den som har återställt säkerheten inte skyldig att vid återvinning återbära mer än vad som överstiger säkerhetens värde, om han inte kan återfå denna och inte heller, när han återställde säkerheten, kände till eller borde ha känt till gäldenärens insolvens.

Tredje man är skyldig att till borgenären eller, om konkursboet begär det, direkt till boet på nytt utge säkerheten eller ersätta dess värde under samma förutsättningar som skulle ha gällt för återvinning av fullgörelsen, om den i stället hade skett till honom.

Första och andra styckena tillämpas också när tredje man har ingått borgen för gäldenärens förpliktelse och gäldenären har fullgjort förpliktelsen.

17 §1 avgörande

Skyldighet för någon annan än konkursboet att enligt 14, 15 eller 16 § utge egendom eller ersättning, återställa eller tillhandahålla en inteckningshandling eller på nytt ställa säkerhet eller borgen kan jämkas, om det finns synnerliga skäl.

18 §2 avgöranden

Om egendom som kan återvinnas har överlåtits till annan, har konkursboet samma rätt till återvinning mot denne, om han kände till eller borde ha känt till de omständigheter som grundar denna rätt.

Talan om återvinning m. m.

19 §9 avgöranden

Förvaltaren får påkalla återvinning

  • 1. genom att väcka talan vid allmän domstol,
  • 2. genom att göra anmärkning mot bevakning eller i samband med utdelningsförfarandet bestrida yrkande i annan ordning om betalnings- eller förmånsrätt i konkursen eller
  • 3. genom att göra invändning mot annat yrkande som i rättegång framställs mot konkursboet.

Om förvaltaren inte vill påkalla återvinning och inte heller ingår förlikning i saken, får en borgenär påkalla återvinning genom att väcka talan vid allmän domstol.

För återgång av förmånsrätt som har vunnits genom utmätning behövs inte någon särskild åtgärd.

Lydelse enligt SFS 1994:481 (ändringsregistret)

20 §6 avgöranden

En talan om återvinning enligt 19 § första stycket 1 eller andra stycket ska väckas genom stämning vid den tingsrätt som har beslutat om konkursen.

En talan om återvinning får väckas inom ett år från dagen för konkursbeslutet. Talan får även väckas inom sex månader från det att anledningen till talan blev känd för konkursboet. Om gäldenären har avhänt sig fast egendom eller om det är fråga om återgång av en bodelning, får talan även väckas inom sex månader från den dag då lagfart söktes eller bodelningshandlingen gavs in till rätten.

En borgenär som för talan ansvarar för rättegångskostnaden men har rätt att få ersättning för denna av boet, i den utsträckning kostnaden täcks av vad som har tillförts boet genom rättegången.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

21 §1 avgörande

Den som med anledning av återvinning får en fordran i konkursen behöver inte bevaka fordringen. Om utdelning har ägt rum, är han vid återbäring till boet berättigad att avräkna vad som borde ha tillkommit honom som utdelning enligt tidigare utdelningsförslag, om fordringen då hade varit känd. Vid senare utdelning skall utdelning beräknas för vad som kan återstå av en sådan fordran.

5 kap. Fordringar i konkurs

Fordringar som kan göras gällande

1 §4 avgöranden

I konkurs får endast en fordran som har uppkommit innan konkursbeslutet meddelades göras gällande, om inte något annat följer av 3 kap. 2 § eller bestämmelser i annan lag.

En fordran får göras gällande i konkurs även om den är beroende av villkor eller inte är förfallen till betalning.

Lydelse enligt SFS 2000:504 (ändringsregistret)

2 §7 avgöranden

I konkurs får inte fordran på lön, arvode eller pension göras gällande i den mån fordringen uppenbart överstiger vad som kan anses skäligt med hänsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och omständigheterna i övrigt.

Den som enligt 4 kap. 3 § skall anses som närstående till gäldenären får inte göra gällande sådan fordran i vidare mån än som kan anses skäligt med hänsyn till vad som angetts i första stycket och inte i något fall för längre tid tillbaka än ett år innan konkursansökningen kom in till tingsrätten.

3 §

En fordran på pension får i konkurs inte göras gällande till den del den betalas av en pensionsstiftelse.

Fordringar med solidariskt betalningsansvar

4 §1 avgörande

Har flera utfäst eller på något annat sätt ådragit sig solidariskt betalningsansvar och är skulden delvis betald, skall utdelning för borgenärens återstående fordran i en solidariskt ansvarig gäldenärs konkurs beräknas på fordringens belopp utan avdrag för avbetalning som en medgäldenär har gjort,

  • 1. om avbetalningen har skett genom ackord, konkurs eller annan fördelning av en insolvent medgäldenärs bo,
  • 2. om den har skett senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § angivna fristdagen eller
  • 3. om och i den mån avbetalningen har medfört rätt för medgäldenären att söka tillbaka beloppet av konkursgäldenären (regressrätt).

Har konkursgäldenären infriat en medgäldenärs regressfordran och äger återvinning därav inte rum, skall dock avdrag göras.

Om utdelningen överstiger borgenärens återstående fordran, skall överskottet fördelas enligt vad som följer av gäldenärernas inbördes ansvarighet för fordringen.

Hur utdelning för en fordran hos ett handelsbolag beräknas i en bolagsmans konkurs är föreskrivet i 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

5 §

När avbetalning har skett på en fordran för vilken flera är solidariskt ansvariga och utdelning till borgenären enligt 4 § skall beräknas på ett högre belopp än den återstående fordringen, skall utdelningen beräknas gemensamt för borgenären och en medgäldenär som har en regressfordran. Borgenären har företräde till betalning framför medgäldenären. Om flera medgäldenärer har rätt till betalning av det som återstår sedan borgenären har fått sitt, skall överskottet fördelas mellan dem enligt vad som följer av gäldenärernas inbördes ansvarighet för fordringen.

Första stycket gäller i tillämpliga delar även när en medgäldenär gör gällande en regressfordran med anledning av vad han senare kan komma att betala utöver vad som bör belöpa på honom.

6 §

Om en borgenär uppbär utdelning i fall då konkursgäldenären har ställt säkerhet i sin egendom för en regressfordran som en solidariskt ansvarig medgäldenär kan få mot honom, minskas medgäldenärens rätt att utnyttja säkerheten med utdelningens belopp, i den mån utdelningen har beräknats på belopp som svarar mot säkerhetens värde.

Första stycket tillämpas också när konkursgäldenären har en fordran hos medgäldenären som denne hade kunnat använda till kvittning.

7 §

Om en solidariskt ansvarig medgäldenär har betalt skulden senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § angivna fristdagen, skall utdelning för den regressfordran som han därigenom har fått beräknas på samma belopp som skulle ha tillämpats i fråga om utdelning till borgenären om skulden inte hade betalts. Har någon annan solidariskt ansvarig medgäldenär en regressfordran med anledning av en tidigare avbetalning, skall dock utdelningen fördelas mellan medgäldenärerna enligt vad som följer av gäldenärernas inbördes ansvarighet för fordringen.

8 §

Om en solidariskt ansvarig gäldenär har försatts i konkurs och om den konkursen inte har avslutats innan en medgäldenär försätts i konkurs, har den förres konkursbo rätt till andel i överskott enligt 4 § tredje stycket även om regressfordringen inte har bevakats i medgäldenärens konkurs.

9 §

Vad som sägs i 4--8 §§ om solidariskt betalningsansvar tillämpas också i de fall där borgenären har fått pant eller annan säkerhet i tredje mans egendom.

Vissa fordringar som är beroende av villkor

10 §1 avgörande

Är en fordran beroende av ett villkor som innebär att borgenären inte har rätt att utfå fordringsbeloppet om inte viss omständighet inträffar, skall utdelning för fordringen inte beräknas i ett utdelningsförslag, om det saknas anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas.

Beräkning av ränta på fordringar under konkurs m. m.

11 §3 avgöranden

För en fordran som är förenad med förmånsrätt och som löper med ränta skall ränta beräknas till den dag då utdelningsförslaget upprättas eller, om medlen betalas ut i förskott, dagen för utbetalningen.

Om en fordran som är förenad med förmånsrätt men som inte löper med ränta hade kunnat göras räntebärande genom delgivning av stämning eller av ansökan om betalningsföreläggande, skall ränta för den beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) från dagen för konkursbeslutet, om fordringen då var förfallen till betalning och annars från den senare dag då fordringen förfaller till betalning. Räntan skall beräknas till dag som avses i första stycket.

För fordringar utan förmånsrätt beräknas från dagen för konkursbeslutet ränta mellan borgenärerna endast om boet räcker till betalning av mer än beloppet av alla fordringar i konkursen utan förmånsrätt, i förekommande fall inberäknat vid konkursbeslutet upplupen ränta. Räntan bestäms med tillämpning av första och andra styckena.

Lydelse enligt SFS 1991:857 (ändringsregistret)

12 §

För en fordran som inte löper med ränta före förfallodagen skall utdelning beräknas endast på det belopp som efter fem procents årlig ränta utgör fordringens värde nedan angiven dag, om fordringen då inte var förfallen, nämligen

  • 1. om fordringen utgår fullt eller med förmånsrätt, den dag då utdelningsförslaget upprättas,
  • 2. om fordringen inte är förenad med förmånsrätt och inte utgår fullt, dagen för konkursbeslutet.

Betalas medel ut i förskott till borgenären för en fordran som avses i första stycket 1 och var fordringen då inte förfallen, skall utdelningen i stället beräknas efter fordringens värde på betalningsdagen.

Värdering av vissa fordringar

13 §

En fordran avseende en förmån som inte utgår i pengar skall vid utdelning uppskattas till skäligt belopp.

En fordran på pension som inte är förfallen till betalning den dag då utdelningsförslaget upprättas skall uppskattas till det belopp som motsvarar upplupen del av pensionsutfästelsen den dagen. Uppskattningen sker med ledning av 2 och 3 §§ lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. En fordran på ränta eller annan förmån som skall utgå under någons livstid och som inte är förfallen till betalning den dag då utdelningsförslaget upprättades skall uppskattas med ledning av 3 § angivna lag.

En fordran i utländskt myntslag skall beräknas efter den kurs som gäller den dag då utdelningsförslaget upprättas. Betalas medel ut i förskott till borgenären, sker beräkningen efter kursen på betalningsdagen.

14 §1 avgörande

Om en gäldenär som i en konkurs har fått ackord återigen blir försatt i konkurs innan ackordet har fullgjorts, har en borgenär vars fordran har satts ned genom ackordet rätt till utdelning för fordringens hela ursprungliga belopp med avdrag för vad borgenären redan har fått. Utdelningen får dock inte vara större än vad borgenären har rätt till enligt ackordet.

Första stycket tillämpas också när gäldenären har fått en skulduppgörelse i en under företagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan.

Lydelse enligt SFS 2022:979 (svenskforfattningssamling.se)

Kvittning i konkurs

15 §13 avgöranden

En fordran hos gäldenären som får göras gällande i konkursen kan av borgenären användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade mot honom när konkursbeslutet meddelades. Detta gäller dock inte om kvittning var utesluten utom konkurs på grund av fordringarnas beskaffenhet.

Är en fordran beroende av ett villkor som innebär att borgenären har rätt att få ut fordringsbeloppet endast om viss omständighet inträffar, skall borgenären fullgöra sin förpliktelse trots att han annars hade haft rätt att kvitta. Om han före den dag då utdelningsförslaget upprättas visar att villkoret har uppfyllts, har han emellertid rätt att återfå motsvarande belopp i den mån det inte överstiger vad han har att fordra. Finns det anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas senare, skall ett för borgenären beräknat belopp avsättas när utdelningsförslaget upprättas.

16 §1 avgörande

En fordran mot gäldenären som har förvärvats genom en överlåtelse från tredje man senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § angivna fristdagen får inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran, om förvärvet inte med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt. En fordran mot gäldenären får inte heller användas till kvittning, om den har förvärvats genom sådan överlåtelse och borgenären då hade skälig anledning att anta att gäldenären var insolvent.

En borgenär som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana omständigheter att det är att jämställa med en betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel får inte kvitta i den mån en sådan betalning hade kunnat bli föremål för återvinning.

Lydelse enligt SFS 2005:196 (ändringsregistret)

17 §1 avgörande

En fordran på ersättning som tillkommer en borgensman eller någon annan med anledning av en förpliktelse som han har infriat (regressfordran) anses vid tillämpningen av 15 och 16 §§ ha förvärvats när hans förpliktelse grundades.

Även om bevakningsförfarande äger rum i konkursen, behöver en borgenär som har rätt att kvitta inte bevaka sin fordran i den mån den täcks av gäldenärens fordran. När kvittning inte får ske, får borgenären trots det på sin skuld avräkna vad som borde ha tillkommit honom som utdelning i konkursen, om hans fordran intill skuldbeloppet hade bevakats i rätt tid.

Överlåter boet en fordran så att en borgenär därigenom förlorar rätten till kvittning, skall boet gottgöra borgenären för detta.

Ett konkursbos ansvar för lönefordringar

18 §

Om en arbetstagare fortsätter att fullgöra sina åtaganden enligt anställningsavtalet, ansvarar konkursboet för arbetstagarens fordran på lön eller annan ersättning för arbete som belöper på tid efter en månad från konkursbeslutet.

Lydelse enligt SFS 2003:538 (ändringsregistret)

6 kap. Gäldenärens skyldigheter under boutredningen

Förbud mot näringsverksamhet under konkurs

1 §

En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Förbudet omfattar inte verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i

  • - 2 kap. 1 § regeringsformen,
  • - 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller
  • - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Förbudet omfattar inte heller jordbruksverksamhet.

Bestämmelser om näringsförbud efter särskild prövning finns i lagen (2014:836) om näringsförbud.

Lydelse enligt SFS 2018:1911 (svenskforfattningssamling.se)

Upplysnings- och närvaroplikt under boutredningen

2 §

Gäldenären ska ge rätten, tillsynsmyndigheten, förvaltare och granskare de upplysningar av betydelse för konkursutredningen som de begär. Upplysningsskyldigheten omfattar även egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands.

Gäldenären ska på begäran av förvaltaren närvara vid boupp- teckningsförrättningen. Om gäldenären är en juridisk person och det finns flera ställföreträdare, gäller denna skyldighet dock inte för en sådan ställföreträdare vars närvaro förvaltaren anser sakna betydelse för boutredningen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Bekräftelse av bouppteckningen och edgång

2 a §

Gäldenären ska lämna en bouppteckningsbekräftelse inför förvaltaren.

Gäldenären ska göra de tillägg till och ändringar i bouppteckningen som han eller hon anser behövs. Gäldenären ska därefter med sin underskrift på heder och samvete bekräfta att bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

För en underskrift enligt andra stycket tillämpas 2 kap. 2 §.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

2 b §

Gäldenärens bekräftelse enligt 2 a § ska lämnas vid ett bouppteckningssammanträde. Förvaltaren ska hålla sammanträdet senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte är nödvändigt att det hålls senare.

Förvaltaren ska till bouppteckningssammanträdet kalla gäldenären, tillsynsmyndigheten och i förekommande fall den borgenär som har gjort konkursansökan.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

3 §2 avgöranden

På ansökan av förvaltaren ska gäldenären avlägga bouppteckningsed inför rätten i stället för att lämna en bekräftelse enligt 2 a §. Till ansökan ska bouppteckningen bifogas.

Eden ska avläggas vid ett edgångssammanträde. Rätten ska hålla sammanträdet så snart som möjligt. Gäldenären, förvaltaren, tillsynsmyndigheten och i förekommande fall den borgenär som har gjort konkursansökan ska kallas till sammanträdet.

Gäldenären ska vid edgångssammanträdet göra de tillägg till och ändringar i bouppteckningen som han eller hon anser behövs och under ed intyga att bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

4 §

Om gäldenären är en juridisk person och det finns flera ställföreträdare, gäller skyldigheterna enligt 2 a och 3 §§ inte för en sådan ställföreträdare vars närvaro förvaltaren anser sakna betydelse för boutredningen.

Om en förmyndare för gäldenären ska bekräfta bouppteckningen eller avlägga bouppteckningsed, är även gäldenären, om han eller hon har fyllt 15 år, skyldig att på förvaltarens begäran göra det. Detta gäller dock inte om det finns särskilda omständigheter som gör att det saknas anledning till bekräftelse eller edgång.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

5 §6 avgöranden

Någon annan än gäldenären ska vid ett sammanträde lämna en bekräftelse enligt 2 a § eller bekräfta en viss uppgift i bouppteckningen, om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Till sammanträdet ska förvaltaren kalla den som ska lämna bekräftelsen, tillsynsmyndigheten och i förekommande fall den som har begärt bekräftelsen.

På ansökan av förvaltaren ska någon annan än gäldenären, i stället för att lämna en bekräftelse enligt första stycket, vid ett sammanträde inför rätten avlägga bouppteckningsed enligt 3 § eller beediga en viss uppgift i bouppteckningen, om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Rätten ska hålla sammanträdet så snart som möjligt. Till sammanträdet ska rätten kalla förvaltaren och de som anges i första stycket.

Med undantag för den som är närstående till gäldenären gäller första och andra styckena inte den som avses i 36 kap. 5 § rättegångsbalken, när det gäller en uppgift som han eller hon inte får höras om som vittne.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

5 a §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

5 b §

Det som någon annanstans än i detta kapitel är föreskrivet om bekräftelse av bouppteckningen och om bouppteckningssammanträde ska i förekommande fall tillämpas på bouppteckningsed och edgångssammanträde.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

Tvångsmedel m.m.

6 §

Gäldenären får inte utan medgivande resa utomlands efter det att konkursbeslutet har meddelats och innan han eller hon har bekräftat eller beedigat bouppteckningen.

Ett beslut i fråga om medgivande att resa utomlands meddelas av förvaltaren på ansökan av gäldenären.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 a §

Om det efter att gäldenären har bekräftat eller beedigat bouppteckningen finns skäl att befara att gäldenären genom att lämna landet undandrar sig en skyldighet som föreskrivs i denna lag, får gäldenären förbjudas att resa utomlands.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 b §

Om det finns skäl att befara att gäldenären åsidosätter ett förbud att resa utomlands, får gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till tillsynsmyndigheten. Om gäldenären inte har något pass, får ett förbud att utfärda pass för honom eller henne meddelas.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 c §

Om det finns skäl att befara att gäldenären genom att lämna den ort där han eller hon är bosatt undandrar sig en skyldighet som föreskrivs i denna lag, får gäldenären förbjudas att lämna orten.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 d §

Om gäldenären byter vistelseort, ska gäldenären meddela förvaltaren var han eller hon vistas.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

7 §

Ett beslut enligt 6 a-6 c §§ meddelas av rätten på ansökan av förvaltaren. När det inte längre finns skäl för ett sådant beslut, ska det omedelbart hävas.

Innan ett beslut meddelas, ska rätten ge gäldenären och tillsynsmyndigheten tillfälle att yttra sig, om det lämpligen kan ske och det inte är utan betydelse.

Ett beslut om reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass ska delges gäldenären.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

8 §

Har gäldenären med anledning av ett beslut enligt 2 kap. 12 § lämnat ifrån sig sitt pass, skall rätten omedelbart efter konkursbeslutet pröva om gäldenären skall återfå passet. Om det finns skäl att befara att gäldenären åsidosätter ett förbud att bege sig utomlands, har han inte rätt att återfå passet. En motsvarande omprövning skall ske, om förbud att utfärda pass har meddelats.

9 §

Om gäldenären inte fullgör en skyldighet enligt 2-4 eller 6 b-6 d § eller överträder ett reseförbud enligt 6 eller 6 a §, får han eller hon efter omständigheterna antingen hämtas eller häktas. Detsamma gäller om det finns skäl att befara att gäldenären inte kommer att fullgöra en sådan skyl- dighet eller kommer att överträda ett sådant förbud.

Om någon annan än gäldenären inte fullgör en skyldighet enligt 5 § att bekräfta eller beediga bouppteckningen eller en viss uppgift i den, får han eller hon efter omständigheterna föreläggas vite, hämtas eller häktas.

Häktning i de fall som avses i första och andra styckena får ske endast om det finns synnerliga skäl för det. Om gäldenären har överträtt ett reseförbud enligt 6 eller 6 a § ska han eller hon dock häktas om det inte är uppenbart att det är onödigt.

Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

10 §

Frågor om åtgärder enligt 9 § eller om utdömande av förelagt vite prövas av rätten på ansökan av förvaltaren.

Innan rätten meddelar sitt beslut, ska den som avses med åtgärden och tillsynsmyndigheten ges tillfälle att yttra sig, om det lämpligen kan ske och det inte är utan betydelse.

Om någon begärs häktad ska rätten på yrkande förordna ett biträde åt honom eller henne, om det inte är uppenbart att ett sådant inte behövs. Biträdet har rätt till ersättning av staten för arbete, tidsspillan och utlägg. Rätten får besluta att den som häktningsyrkandet riktas mot såsom förlorande part helt eller delvis ska ersätta statens kostnader för biträdet. Om häktningsyrkandet avslås och detta beror på att förvaltaren inte har haft godtagbara skäl för yrkandet, ska han eller hon ersätta statens kostnader för biträdet.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

11 §

Rätten får hålla förhandling för att pröva en fråga som avses i 7 eller 10 §. Om häktning har begärts ska förhandling hållas, om det inte är fara i dröjsmål.

Till förhandlingen ska tillsynsmyndigheten, förvaltaren och, om möjligt, den som avses med åtgärden kallas. Den sistnämndes kallelse ska delges. Han eller hon får hämtas till förhandlingen, om det finns skäl för det. Om den som avses med åtgärden har kallats till förhandlingen eller det kan antas att han eller hon har avvikit eller håller sig undan på något annat sätt, får yrkandet prövas även om han eller hon uteblir från förhandlingen.

Om rätten har beslutat om häktning av någon som inte var närvarande vid rätten, ska, så snart beslutet har verkställts, anmälan om detta göras hos rätten. När en sådan anmälan har gjorts ska en förhandling i häktningsfrågan hållas snarast och senast fyra dagar efter det att häktningsbeslutet verk- ställdes.

Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att pröva om den som är häktad fortfarande ska vara det. Om det inte längre finns skäl för häktning, ska rätten omedelbart besluta att den häktade ska friges. Ingen får under konkursen hållas häktad längre tid än tre månader.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

12 §

Om någon är häktad med stöd av 2 kap. 12 §, skall rätten i samband med konkursbeslutet pröva om denne fortfarande skall vara häktad. Föreligger skäl till häktning enligt 9 §, skall häktningen bestå. Vid tillämpning av 11 § fjärde stycket inräknas även tid under vilken gäldenären hållits häktad med stöd av 2 kap. 12 §.

13 §

Om gäldenären är en juridisk person, tillämpas 2 § första stycket, 6--8 §§ samt 9 § första, tredje och fjärde styckena även på en styrelseledamot, en verkställande direktör, en bolagsman och en likvidator som har avgått eller entledigats senare än ett år före den dag då konkursansökningen kom in till tingsrätten.

Ersättning för inställelse

14 §1 avgörande

Om gäldenären är i behov av det, har han eller hon vid en inställelse till följd av 2-4 §§ rätt till skälig ersättning av konkursboet för resa och uppehälle inom landet. Detta gäller även för en sådan person som avses i 13 §.

Om någon annan än den som avses i 13 § ska inställa sig enligt 5 § för att bekräfta eller beediga bouppteckningen eller en viss uppgift i den, har han eller hon rätt till skälig ersättning av konkursboet för sin inställelse.

Rätten beslutar om ersättning, om ersättningen avser inställelse inför rätten. I andra fall beslutar förvaltaren om ersättning. Förskott får beviljas på ersättningen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

7 kap. Förvaltning och tillsyn

Förvaltare

1 §6 avgöranden

En förvaltare skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget.

Den som är anställd vid en domstol får inte vara förvaltare.

Den som står i ett sådant förhållande till gäldenären, en borgenär eller någon annan att det är ägnat att rubba förtroendet för hans opartiskhet i konkursen får inte vara förvaltare. Detsamma gäller om det i övrigt finns någon omständighet som medför att förtroendet för hans opartiskhet kan rubbas.

Förvaltaren skall omedelbart underrätta tillsynsmyndigheten om omständigheter som kan medföra jäv för honom.

Lydelse enligt SFS 1988:1371 (ändringsregistret)

2 §1 avgörande

Förvaltare utses av rätten.

Rätten bestämmer också antalet förvaltare. Flera än en förvaltare får utses om det med hänsyn till boets omfattning och beskaffenhet är behövligt att förvaltningen delas eller att den handhas odelad av flera. Om en förvaltare är jävig men det med hänsyn till förhållandena i konkursen är olämpligt att entlediga honom, får rätten utse någon annan att sköta förvaltningen i den del förvaltaren är jävig.

Om boets förvaltning ska vara delad, ska en förvaltare utses för varje del av förvaltningen. Rätten bestämmer efter vilka grunder delningen ska ske.

Särskilda bestämmelser om att ett allmänt ombud ska delta i konkursförvaltningen finns i försäkringsrörelselagen (2010:2043) och lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Lydelse enligt SFS 2011:762 (ändringsregistret)

3 §

Innan rätten utser förvaltare ska tillsynsmyndigheten höras.

En ansökan om att utse flera förvaltare eller att dela förvaltningen mellan flera förvaltare får göras av tillsynsmyndigheten, en förvaltare, en granskare eller en borgenär. Tillsynsmyndigheten och förvaltaren ska höras.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

4 §

Om flera förvaltare handhar förvaltningen odelad, får de endast gemensamt avhända boet någon rättighet eller vidta en åtgärd som kan medföra en förpliktelse för boet.

Finns det två förvaltare och kan de inte enas beträffande en åtgärd eller ett beslut som enligt denna lag ankommer på dem eller är förvaltarna flera än två och finns det inte majoritet för en viss mening, skall den mening gälla som tillsynsmyndigheten biträder.

Entledigande av förvaltare

5 §2 avgöranden

Om en förvaltare ansöker om att få avgå och visar skäl för det, ska rätten entlediga honom eller henne.

En förvaltare som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget ska entledigas av rätten. En ansökan om entledigande får göras av tillsynsmyndigheten, en granskare, en borgenär eller gäldenären.

En förvaltare får inte entledigas utan att tillsynsmyndigheten har hörts. Om rätten håller sammanträde, ska tillsynsmyndigheten kallas. Om det är av särskilt intresse att borgenärerna hörs, ska de kallas till sammanträdet genom kungörelse.

Rätten får besluta att en förvaltare ska skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess att ärendet om entledigande avgörs, om det finns särskilda skäl. Innan rätten beslutar om det ska tillsynsmyndigheten höras. Rätten får utse någon annan att under tiden fullgöra förvaltarens uppgifter.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 §

Om en förvaltare entledigas, skall rätten genast utse en ny förvaltare.

Första stycket gäller inte om det finns flera förvaltare och någon av dem entledigas samt rätten, efter att ha hört tillsynsmyndigheten, finner att det inte är nödvändigt att utse någon annan i den entledigades ställe.

7 §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

Förvaltarens allmänna åligganden m. m.

8 §14 avgöranden

Det åligger förvaltaren att ta till vara borgenärernas gemensamma rätt och bästa samt vidta alla de åtgärder som främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet.

Första stycket hindrar inte att förvaltaren vid avvecklingen av boet beaktar vad som är ägnat att långsiktigt främja sysselsättningen, om det kan ske utan att borgenärernas rätt nämnvärt förringas.

9 §

Förvaltaren är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, en borgenär, en granskare, gäldenären eller tillsynsmyndigheten.

Trots första stycket är förvaltaren inte skyldig att lämna en borgenär, en granskare eller gäldenären upplysningar om en underrättelse enligt 16 § innan förvaltaren lämnar sin slutredovisning.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

10 §9 avgöranden

Förvaltaren ska inhämta tillsynsmyndighetens synpunkter i viktigare frågor och inför beslut i frågor som av någon anledning är svårbedömda.

Förvaltaren ska i viktigare frågor ge särskilt berörda borgenärer tillfälle att yttra sig, om det inte finns något hinder mot det. Även gäldenären ska ges tillfälle att yttra sig i sådana frågor, om det lämpligen kan ske.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

11 §2 avgöranden

Om förvaltaren finner det nödvändigt, får han anlita ett sakkunnigt biträde för viss förvaltningsåtgärd.

12 §1 avgörande

Förvaltaren ska snarast ta hand om gäldenärens bo med dess räkenskapsinformation och annat material som rör boet.

Om gäldenären är bokföringsskyldig eller under det senaste året före konkursansökan har varit det, ska förvaltaren i den omhändertagna räkenskapsinformationen på lämpligt sätt ange dagen för omhändertagandet.

Den som på uppdrag av gäldenären har upprättat räkenskapsinformation om gäldenärens bo är skyldig att lämna den till förvaltaren.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

13 §1 avgörande

Förvaltaren ska upprätta en bouppteckning. I den ska boets tillgångar tas upp till noggrant uppskattade värden. I bouppteckningen ska vidare boets skulder tas upp med uppgifter om varje borgenär. Bouppteckningen ska dessutom innehålla en bedömning av om utdelning kan förväntas i konkursen.

Om det finns anledning, ska bouppteckningen också innehålla en uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Om gäldenären har uppgett att sådan egendom saknas, ska bouppteckningen innehålla en uppgift om detta.

I den utsträckning det behövs ska bouppteckningen också innehålla en förteckning över boets räkenskapsinformation och annat material som rör boet.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

13 a §

Förvaltaren ska ge in bouppteckningen till tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka före bouppteckningssammanträdet.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

14 §

Förvaltaren får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att omhänderta eller annars få tillgång till gäldenärens bo med dess räkenskapsinformation och annat material som rör boet. Detsamma gäller sådan räkenskapsinformation som avses i 12 § tredje stycket.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om förvaltaren begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som åtgärden riktas mot.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

14 a §

Har upphävts genom lag (2021:791) .

15 §3 avgöranden

Förvaltaren ska snarast upprätta en skriftlig berättelse (förvaltarberättelse) om boets tillstånd och om orsakerna till gäldenärens obestånd, i den utsträckning de har kunnat klarläggas. Om möjligt ska förvaltaren också ange vid vilken tidpunkt obeståndet kan antas ha inträtt.

Förvaltarberättelsen ska vidare innehålla

  • 1. en översikt över tillgångar och skulder av olika slag,
  • 2. en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant förhållande som kan motivera återvinning till konkursboet,
  • 3. en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta att någon enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är skyldig att återlämna olaglig vinstutdelning eller annan olaglig utbetalning eller att enligt dessa lagar eller lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag betala skadestånd till ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag,
  • 4. i förekommande fall en uppgift om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen att upprätta en kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt, om denna tidpunkt kan klarläggas, och
  • 5. en uppgift om vilket bokföringssystem en gäldenär som är eller under det senaste året före konkursansökan har varit bokföringsskyldig har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

15 a §

Förvaltaren ska snarast och senast sex månader från konkursbeslutet ge in förvaltarberättelsen till tillsynsmyndigheten och låta varje borgenär som begär det få del av den. Om gäldenären har varit bokföringsskyldig ska den balansräkning som gäldenären senast har upprättat bifogas till förvaltarberättelsen.

Tillsynsmyndigheten får på ansökan av förvaltaren bevilja anstånd med att ge in förvaltarberättelsen, om det finns särskilda skäl.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

16 §1 avgörande

Om förvaltaren finner att gäldenären kan misstänkas för något brott som avses i 11 kap. brottsbalken, ska han omedelbart underrätta allmän åklagare om det och ange grunden för misstanken. Detsamma gäller om gäldenären har drivit näringsverksamhet och det under konkursförvaltningen kommer fram att gäldenären kan misstänkas för något annat brott av inte ringa beskaffenhet som har samband med verksamheten.

Kan det misstänkas att gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon sådan företrädare som avses i 3 § lagen (2014:836) om näringsförbud har förfarit på ett sådant sätt att näringsförbud kan komma i fråga, ska förvaltaren omedelbart underrätta åklagaren om detta och ange grunden för misstanken.

Lydelse enligt SFS 2014:841 (ändringsregistret)

16 a §

Förvaltaren skall till den myndighet som enligt 26 kap. miljöbalken har att utöva tillsyn anmäla om han har anledning att anta att konkursgäldenären har lämnat kvar kemiska produkter, biotekniska organismer eller farligt avfall som behöver omhändertas. Detsamma gäller vid misstanke om mark- eller vattenföroreningar.

Lydelse enligt SFS 1998:810 (ändringsregistret)

17 §1 avgörande

Förvaltaren skall till sin slutredovisning bifoga en redogörelse för de åtgärder som han har vidtagit för att efterforska sådan brottslig gärning som avses i 16 § första stycket och sådant förfarande som avses i andra stycket samma paragraf samt resultatet av dessa efterforskningar.

Förvaltarens medelsförvaltning m.m.

18 §1 avgörande

Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo skall snarast göras räntebärande genom insättning på boets räkning i bank eller kreditmarknadsföretag. Detta behöver dock inte ske i den mån medlen behövs till betalning av löpande utgifter.

Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets medel insatta i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta till dess medlen betalas ut enligt 11 kap. Förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om var medlen står inne.

Lydelse enligt SFS 2004:431 (ändringsregistret)

19 §

Förvaltaren ska, oavsett vad som gäller i fråga om bokföringsskyldighet för gäldenären, löpande bokföra in- och utbetalningar, om inte god redovisningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt.

Förvaltaren ska bevara räkenskapsinformationen under minst sju år från utgången av det kalenderår då konkursen avslutades. I övrigt tillämpas 7 kap. bokföringslagen (1999:1078).

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokföringsskyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll över viss verksamhet.

När det gäller skyldighet att ta fram underlag för deklarations- och uppgiftsskyldighet och för kontroll av sådant underlag finns särskilda bestämmelser.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

20 §2 avgöranden

Om konkursen inte är avslutad vid utgången av den sjätte kalendermånaden efter konkursbeslutet, ska förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndigheten ge in en berättelse (halvårsberättelse), där de åtgärder som har vidtagits och som återstår att vidta för att avsluta konkursen ska anges. Halvårsberättelsen ska innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Om pengar under någon del av denna period har varit insatta i ett kreditinstitut, ska kontoutdrag från institutet för hela perioden bifogas till halvårsberättelsen.

Senare under konkursen ska förvaltaren inom en månad från utgången av varje sexmånadersperiod lämna en halvårsberättelse för den senaste perioden. Halvårsberättelsen ska då även innehålla upplysningar om orsakerna till att konkursen inte har avslutats och en bedömning av när den kan avslutas.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

21 §

Om medel som tillhör boet har varit insatta i ett kreditinstitut efter det att konkursen har avslutats, ska förvaltaren anmäla till tillsynsmyndigheten när det inte längre finns några medel att lyfta.

Om det vid utgången av ett kalenderår fortfarande finns insatta medel, ska förvaltaren anmäla det till tillsynsmyndigheten inom tre månader från utgången av året, om inte en anmälan enligt första stycket gjorts dessförinnan.

I en anmälan enligt första eller andra stycket ska förvaltaren redovisa sådana uppgifter och kontoutdrag som anges i 20 § första stycket andra och tredje meningarna. Förvaltaren ska även redovisa i vilken utsträckning utdelningsmedel har betalats ut med stöd av 11 kap. 13 a §. Förvaltarens redo- visning ska endast avse den period som inte omfattas av tidigare lämnad redovisning.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

22 §1 avgörande

När konkursen avslutas, ska förvaltaren till gäldenären återställa räkenskapsinformation och annat material som rör boet och som förvaltaren har tagit hand om eller, om det inte är möjligt, bevara materialet. Materialet ska bevaras i enlighet med vad som i varje särskilt fall gäller om arkivering.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

Redovisning av medel till tredje man

23 §3 avgöranden

Särskilda bestämmelser finns om en kommittents rätt att, när gäldenären såsom kommissionär för kommittentens räkning i eget namn har ingått avtal, mot tredje man göra gällande fordringsrätt på grund av avtalet. Detsamma är fallet i fråga om en kommittents rätt till redovisning för sådana belopp som flutit in till kommissionärens konkursbo för sålt gods.

Om gäldenären i något annat fall före konkursbeslutet har sålt någon annans egendom, har den vars egendom sålts rätt att, om betalningen helt eller delvis flutit in till konkursboet efter konkursbeslutet, av förvaltaren få redovisning för vad som har flutit in. I den mån betalningen inte har erlagts av köparen har han dessutom rätt att själv göra fordringsrätten gällande gentemot köparen, om inte köparens rätt därigenom skulle åsidosättas.

Vad som har sagts nu om rätt att få redovisning av förvaltaren skall också gälla om det i något annat fall till konkursboet flyter in medel för vilka gäldenären skulle haft skyldighet att redovisa till annan.

24 §

Om gäldenären vid konkursbeslutet innehade redovisningsmedel som skall vara förbehållna någon annan, skall förvaltaren ta hand om medlen och sedan redovisa dem tillsammans med den ränta som har upplupit från dagen för konkursbeslutet. När det gäller att fastställa vad som sålunda skall tillkomma en redovisningsborgenär, dennes rätt i övrigt i konkursen samt skyldigheten att svara för kostnad med anledning av förfarandet, tillämpas vad som i denna lag sägs om borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt. Ansvaret för sådan kostnad skall dock vila på redovisningsborgenären endast i den mån boet annars inte lämnar tillgång till betalning av kostnaden.

Tillsynen över förvaltningen

25 §1 avgörande

Kronofogdemyndigheten är tillsynsmyndighet.

Lydelse enligt SFS 2006:706 (ändringsregistret)

26 §

I fråga om jäv mot en tjänsteman vid tillsynsmyndigheten gäller utöver vad som följer av 16 § förvaltningslagen (2017:900) att den som i allmänt mål har tagit befattning med indrivning av en fordran som görs gällande i konkursen inte får fullgöra någon tillsynsuppgift i konkursen.

Lydelse enligt SFS 2018:792 (svenskforfattningssamling.se)

27 §

Tillsynsmyndigheten ska övervaka att förvaltningen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i överensstämmelse med denna lag och andra författningar. Myndigheten ska särskilt se till att avvecklingen av konkursen inte tar längre tid än nödvändigt.

Tillsynsmyndigheten får, när den anser att det är lämpligt, inventera konkursboets kassa och övriga tillgångar och begära redovisning av förvaltaren.

Tillsynsmyndigheten får, om särskilda omständigheter motiverar det, utse en eller flera revisorer för granskning av boets räkenskaper och förvaltningen i övrigt.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

28 §

Tillsynsmyndigheten ska ha tillgång till boets räkenskapsinformation och annat material som rör boet.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller gäldenären.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

29 §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

Särskild granskning

30 §2 avgöranden

På ansökan av en borgenär ska tillsynsmyndigheten förordna en granskare att med de befogenheter som anges i denna lag övervaka förvaltningen för borgenärens räkning. Till granskare ska den som borgenären föreslår utses, om han eller hon är lämplig.

Tillsynsmyndigheten ska ge förvaltaren tillfälle att yttra sig över en ansökan enligt första stycket.

Granskaren ska ha tillgång till boets räkenskapsinformation och annat material som rör boet.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

31 §

Tillsynsmyndigheten ska entlediga granskaren, om denne eller borgenären ansöker om det, eller om granskaren visar sig inte vara lämplig.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

32 §

Granskarens ersättning ska betalas av borgenären.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

8 kap. Försäljning av egendom

Inledande bestämmelser

1 §2 avgöranden

Boets egendom skall säljas så snart det lämpligen kan ske, om inte något annat följer av bestämmelserna i 2--5 §§, 6 § andra stycket, 8 § andra stycket, 14 § samt 12 kap. 1 § tredje stycket.

2 §1 avgörande

Om gäldenären har drivit en rörelse, får förvaltaren, om det lagligen kan ske, fortsätta rörelsen för konkursboets räkning i den utsträckning det är ändamålsenligt. Detsamma gäller om förvaltaren sedan rörelsen har lagts ned vill återuppta den. Rörelsen får dock fortsättas längre tid än ett år från konkursbeslutet endast om det finns särskilda skäl för det.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

3 §1 avgörande

Har gäldenären överklagat konkursbeslutet, får inte mot hans vilja någon egendom i boet säljas förrän hovrätten har prövat överklagandet.

Första stycket utgör inte hinder mot

  • 1. sådan försäljning som föranleds av bestämmelserna i 3 kap. 7 och 8 §§ samt 2 och 10 §§ i detta kapitel,
  • 2. försäljning av sådan lös egendom som är utsatt för förskämning eller snar förstörelse eller hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård,
  • 3. försäljning i annat fall av lös egendom, i den mån medel annars skulle saknas till betalning av utgifter för boet.

Lydelse enligt SFS 1995:793 (ändringsregistret)

4 §

Om gäldenären ger in ett ackordsförslag, får egendomen i boet inte säljas innan ackordsfrågan har avgjorts. Vad som nu har sagts utgör inte hinder mot en försäljning om

  • 1. den är förenlig med ackordsförslaget,
  • 2. den föranleds av skäl som sägs i 3 § andra stycket 1 och 2,
  • 3. den behövs för ändamål som anges i 12 kap. 24 § eller
  • 4. det finns andra särskilda skäl.

5 §

Om en inteckningshavare eller någon annan borgenär som för sin fordran har förmånsrätt i viss egendom yrkar att den egendomen skall säljas genom förvaltarens försorg och om hans rätt till betalning ur egendomen har lämnats obestridd eller fastställts genom ett lagakraftvunnet avgörande, får försäljning av egendomen inte uppskjutas. Detta gäller dock inte i fråga om egendom som behövs för en rörelse under tid då denna fortsätts med stöd av 2 § och inte heller om förvaltaren anser att anstånd är nödvändigt för att förhindra att konkursboet tillfogas avsevärd förlust eller att genomförandet av ett ackord väsentligt försvåras samt anstånd inte är oskäligt mot borgenären.

Försäljning av fast egendom

6 §1 avgörande

Om fast egendom finns i boet, får förvaltaren begära att den säljs exekutivt. Egendomen får också säljas på annat sätt, om förvaltaren anser att det är fördelaktigare för boet. Om egendom säljs till konkursgäldenären eller någon denne sådan närstående person som anges i 4 kap. 3 § skall försäljningen ha föregåtts av ett offentligt anbudsförfarande, om särskilda skäl inte gör det obehövligt.

Har en exekutiv auktion hållits på fast egendom som hör till boet utan att någon försäljning har kommit till stånd, behöver förvaltaren inte vidta ytterligare åtgärder för egendomens försäljning. Har någon exekutiv auktion inte ägt rum men finns det anledning att anta att en sådan auktion inte kommer att leda till försäljning, behöver förvaltaren inte vidta någon åtgärd för att sälja egendomen, om samtycke till det har lämnats av de borgenärer som i konkursen kan göra gällande fordringar som skall utgå med särskild förmånsrätt ur egendomen.

Har en exekutiv auktion blivit utlyst på boets fasta egendom, skall förvaltaren före bevakningssammanträdet avlämna den behållning som under konkursen uppkommit av egendomen. Behållning som inte avlämnas före bevakningssammanträdet skall, om egendom säljs, avlämnas före tillträdesdagen och i annat fall innan utdelning sker i konkursen. Vid försäljning under hand skall behållningen avlämnas före tillträdesdagen.

Förvaltaren skall även senast vid bevakningssammanträdet anmäla arvode, andra kostnader och sådana fordringar som kan göras gällande i konkursen och som bör beaktas vid försäljning av egendomen. När förvaltaren gör en anmälan på en borgenärs vägnar, skall han skriftligen underrätta denne om det.

Lydelse enligt SFS 1995:793 (ändringsregistret)

Försäljning av lös egendom

7 §

Förvaltaren får sälja lös egendom genom att fortsätta gäldenärens rörelse, på auktion eller på något annat sätt som förvaltaren anser vara mest fördelaktigt för boet. Om egendom säljs till gäldenären eller någon som är närstående till gäldenären enligt 4 kap. 3 § ska försäljningen ha föregåtts av ett offentligt anbudsförfarande, om inte särskilda skäl gör att det inte behövs.

Lös egendom som en borgenär har panträtt eller någon annan särskild förmånsrätt i får inte utan borgenärens samtycke säljas på annat sätt än på auktion, om borgenärens rätt är beroende av försäljningen. Egendomen får dock säljas på annat sätt än på auktion även om samtycke inte lämnas, om det är sannolikt att det leder till ett högre pris.

Samtycke enligt andra stycket krävs inte när förvaltaren säljer

  • 1. finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
  • 2. valuta till gällande marknadspris, eller
  • 3. lös egendom genom fortsättande av gäldenärens rörelse.

Särskilda bestämmelser om överlåtelse av försäkringsbestånd finns i 14 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och 11 kap. 26 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

8 §

När ett fartyg som inte är infört i fartygsregistrets skeppsdel eller i motsvarande utländska register, ett luftfartyg som inte är registrerat, gods i fartyg eller gods i luftfartyg skall säljas, får förvaltaren, om egendomen finns inom landet, begära att den säljs exekutivt.

Uppkommer fråga om att sälja ett registrerat skepp, ett registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg och finns egendomen inom landet, tillämpas 6 § första och andra styckena.

Skall gäldenärens rätt till andel i inteckning som belastar hans luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg säljas, skall förvaltaren före försäljningen skaffa en särskild inteckningshandling på det belopp som tillkommer gäldenären, om det inte finns laga hinder mot det. Skall en inteckningshandling som innehas av gäldenären och för vilken han är personligen ansvarig säljas, är förvaltaren skyldig att, om inte gäldenären medger att handlingen får säljas med bibehållen ansvarighet, förse handlingen med en påskrift som befriar gäldenären från ansvarighet. Något medgivande av gäldenären krävs dock inte, om denne har avvikit eller på något annat sätt håller sig undan.

Med fartyg likställs i denna lag ett fartyg under byggnad. Vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel skall då i stället gälla fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel.

Lydelse enligt SFS 2001:383 (ändringsregistret)

9 §

När lös egendom som tillhör gäldenären ska säljas exekutivt under konkursen tillämpas 6 § fjärde stycket. I ett sådant fall ska förvaltaren dessutom, om det behövs, i ärendet föra talan för de borgenärer som har förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § förmånsrättslagen (1970:979) och underrätta en sådan borgenär om ett yrkande som förvaltaren framställer på den borgenärens vägnar.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

10 §2 avgöranden

En borgenär som innehar lös egendom med handpanträtt får själv ombesörja att egendomen säljs på auktion. En sådan försäljning får dock inte utan förvaltarens samtycke ske tidigare än fyra veckor efter bouppteckningssammanträdet. Borgenären ska minst en vecka innan borgenären vidtar någon åtgärd för att sälja egendomen ge förvaltaren tillfälle att lösa in egendomen. Om det är fråga om ett fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, ska egendomen säljas exekutivt.

Finansiella instrument, valuta och sådant guld som har ställts som säkerhet till en central motpart och som uppfyller kraven i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 153/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för krav på centrala motparter får omedelbart säljas eller realiseras genom avräkning av en borgenär som har egendomen som säkerhet, om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt. Detsamma gäller fordringar som uppkommit på grund av att ett kreditinstitut, eller ett motsvarande utländskt institut, har beviljat ett penninglån. Om säkerheten består av onoterade aktier i konkursgäldenärens dotterbolag, ska borgenären dock först fråga förvaltaren om konkursboet vill lösa in aktierna.

Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.

Om egendomen har sålts på annat sätt än exekutivt, ska borgenären redovisa för förvaltaren vad som har flutit in.

Om borgenären inte själv vill sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Förvaltaren får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

Kungörande av auktion i vissa fall

11 §

Om konkursboets egendom ska säljas på auktion genom förvaltarens försorg, ska förvaltaren låta kungöra auktionen på det sätt och inom den tid som föreskrivs för kungörande av exekutiv auktion på sådan egendom som det är fråga om.

Första stycket tillämpas också beträffande en auktion som enligt 10 § ombesörjs av en borgenär.

Lydelse enligt SFS 2014:152 (ändringsregistret)

12 §

Förvaltaren får kungöra en av honom utsatt auktion i mindre utsträckning än som följer av 11 § första stycket, om han anser att det är tillräckligt. Detta gäller dock inte i fråga om kungörande av

  • 1. auktion på fast egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, om inte gäldenären samtycker till det,
  • 2. auktion på någon annan lös egendom i vilken en borgenär har panträtt eller någon annan särskild förmånsrätt, om inte borgenären samtycker till det.

Sådant samtycke av gäldenären som sägs i första stycket 1 krävs inte, om gäldenären har avvikit eller på något annat sätt håller sig undan.

13 §

Förvaltaren bör i god tid före en av honom utsatt auktion på lös egendom särskilt underrätta varje känd borgenär som har panträtt eller någon annan särskild förmånsrätt i egendomen om auktionen.

Indrivning av fordringar

14 §1 avgörande

Förvaltaren skall så snart det lämpligen kan ske vidta åtgärder för att driva in utestående fordringar. Kan en fordran inte drivas in inom rimlig tid, får den säljas som annan lös egendom.

9 kap. Bevaknings- och anmärkningsförfarandet

Bevakning

1 §1 avgörande

Förvaltaren får besluta att ett bevakningsförfarande ska genomföras i konkursen. Ett bevakningsförfarande bör genomföras om fordringar utan förmånsrätt kan antas få utdelning i konkursen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

2 §

Tiden för att bevaka fordringar ska vara fyra veckor från dagen för beslutet om bevakningsförfarandet. Om det behövs med hänsyn till förhållandena i konkursen, får förvaltaren bestämma en längre tid, dock högst åtta veckor.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

3 §

Förvaltaren ska genast kungöra att ett bevakningsförfarande ska genomföras och vilken bevakningstid som gäller.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

4 §2 avgöranden

En borgenär ska inom bevakningstiden skriftligen hos förvaltaren anmäla sin fordran och den förmånsrätt som borgenären vill göra gällande (bevakning). Undantag från denna skyldighet finns i 4 kap. 21 §, 5 kap. 8 § och 17 § andra stycket samt 5 § i detta kapitel.

En fordran som har tagits upp i en förteckning enligt 6 a, 6 b eller 6 c § ska anses bevakad i konkursen. Att en fordran i vissa andra fall bevakas genom förvaltaren framgår av 15 § lönegarantilagen (1992:497).

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

5 §1 avgörande

En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordran för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 §1 avgörande

I bevakningen ska borgenären ange fordrans belopp, om det är möjligt, och tydligt ange grunden för fordran. Om borgenären yrkar förmånsrätt, ska även grunden för den tydligt anges.

Till bevakningen ska borgenären bifoga de handlingar som åberopas till stöd för anspråket.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

6 a §

Förvaltaren ska inom bevakningstiden upprätta en förteckning över fordringar som vid beslutet om bevakningsförfarande hade förskottsbetalats enligt 11 kap. 15 §.

Förteckningen ska innehålla uppgifter om borgenärerna och deras förskottsbetalade fordringsbelopp.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 b §

I konkurs hos ett kreditinstitut ska förvaltaren inom bevakningstiden upprätta en förteckning över insättningsborgenärernas fordringar. Motsvarande gäller i ett värdepappersbolags konkurs, om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto.

Förteckningen ska innehålla uppgifter om borgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 c §

I konkurs hos ett livförsäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag ska förvaltaren inom bevakningstiden upprätta en förteckning över försäkringstagarnas och andra ersättningsberättigades fordringar. Motsvarande gäller i konkurs hos ett försäkringsföretag som får meddela trafik- försäkring, men endast för fordringar som grundas på avtal om en sådan försäkring.

Förteckningen ska innehålla uppgifter om borgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

7 §2 avgöranden

När bevakningstiden har gått ut ska förvaltaren genast skicka kopior av bevakningarna till tillsynsmyndigheten tillsammans med en förteckning enligt 6 a, 6 b eller 6 c §, om en sådan har upprättats. Myndigheten ska hålla handlingarna tillgängliga för den som vill ta del av dem.

Förvaltaren ska skyndsamt upprätta en förteckning över de fordringar som har bevakats. För varje fordran ska beloppet anges och, om förmånsrätt har yrkats, den åberopade grunden för den samt den plats i förmånsrättsordningen som fordran får enligt borgenärens yrkande. Fordringar som framgår av en förteckning enligt 6 a, 6 b eller 6 c § får anges genom hän- visning till den förteckningen.

Förvaltaren ska skicka en kopia av bevakningsförteckningen till tillsynsmyndigheten, som ska hålla den tillgänglig för den som vill ta del av den.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Anmärkning

8 §1 avgörande

Tiden för att göra anmärkningar mot bevakningarna ska vara två veckor från bevakningstidens utgång.

Om det behövs med hänsyn till förhållandena i konkursen, får förvaltaren bestämma en längre anmärkningstid. Det ska göras i samband med beslutet om bevakningsförfarandet eller, om det är lämpligare, vid en senare tidpunkt, dock senast vid bevakningstidens utgång.

Förvaltaren ska underrätta tillsynsmyndigheten, gäldenären och de borgenärer som har bevakat fordringar i konkursen om anmärkningstiden och om var bevakningarna hålls tillgängliga.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

9 §1 avgörande

Förvaltaren ska granska bevakningarna. Om förvaltaren finner anledning till anmärkning mot något yrkande om betalnings- eller förmånsrätt, ska han eller hon göra en skriftlig anmärkning om detta inom anmärkningstiden. I anmärkningen ska grunden för den anges tydligt.

Även en borgenär som har en bevakad fordran i konkursen och gäldenären får göra en anmärkning mot en bevakning. En sådan anmärkning ska göras till förvaltaren inom anmärkningstiden och på det sätt som anges i första stycket.

När anmärkningstiden har gått ut ska förvaltaren genast skicka kopior av anmärkningarna till tillsynsmyndigheten, som ska hålla dem tillgängliga för den som vill ta del av dem. Förvaltaren ska även underrätta gäldenären och den borgenär mot vars bevakning en anmärkning har gjorts och då bifoga en kopia av anmärkningen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

10 §

En anmärkning gäller också till förmån för övriga som har rätt att göra en anmärkning.

Den som har gjort en anmärkning får med bindande verkan för övriga anmärkningsberättigade återkalla eller inskränka sin anmärkning eller ingå en förlikning med den bevakande borgenären. Om flera har gjort en anmärkning mot en bevakad fordran gäller en förlikning endast om samtliga har godtagit den.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

11 §

Den som har gjort en anmärkning mot en bevakning får efter anmärkningstidens utgång till stöd för anmärkningen även åberopa en omständighet som inte tidigare har angetts. Då gäller det som föreskrivs om anmärkning i 9 §.

Om en bevakningstvist har överlämnats till rätten enligt 15 § får en ny omständighet som innebär att grunden för anmärkningen ändras endast tillåtas om den som gjort anmärkningen varken kände till eller borde ha känt till omständigheten innan tvisten överlämnades eller om det i övrigt finns särskilda skäl för att tillåta att omständigheten åberopas.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

12 §1 avgörande

En borgenär får den betalnings- och förmånsrätt som han har yrkat i sin bevakning, om det inte på rätt sätt och i rätt tid har framställts någon anmärkning mot den. Att anmärkning inte har framställts hindrar dock inte att talan om återvinning väcks vid domstol.

Har ett yrkande om förmånsrätt lämnats utan anmärkning, får det inte gå ut över dem som enligt lag har företräde till betalning ur viss egendom. Ett yrkande om förmånsrätt som inte avser någon i lag föreskriven förmånsrätt är utan verkan, även om någon anmärkning inte har framställts mot yrkandet.

Tvist angående en bevakad fordran

13 §2 avgöranden

Förvaltaren ska, i samband med underrättelsen enligt 9 § tredje stycket, uppmana den borgenär mot vars bevakning en anmärkning har gjorts att inom viss tid yttra sig över anmärkningen och bifoga de handlingar som styrker fordran eller förmånsrätten, om det inte har gjorts tidigare.

Förvaltaren ska verka för förlikning av de tvistefrågor som har uppkommit genom en anmärkning, om det inte är olämpligt.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

14 §1 avgörande

Har upphävts genom lag (2025:796) .

15 §2 avgöranden

Om en bevakningstvist kvarstår, ska förvaltaren senast fyra veckor efter anmärkningstidens utgång överlämna tvisten till rätten. Förvaltaren ska bifoga de handlingar som rör tvisten.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

16 §3 avgöranden

Rätten ska handlägga ett ärende om bevakningstvister skyndsamt. Om vissa tvister kräver längre tid för att avgöras, ska rätten först pröva de tvister som kan avgöras tidigare.

Ärendets avgörande får inte fördröjas av att någon borgenärs anspråk beror på prövningen i en särskild rättegång. I ett sådant fall ska rätten fastställa borgenärens rätt i konkursen för det belopp som kan bli bestämt genom dom i den rättegången.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

17 §1 avgörande

Har upphävts genom lag (2025:796) .

18 §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

19 §3 avgöranden

Ett beslut i en bevakningstvist gäller även för övriga anmärkningsberättigade.

Genom beslutet avgörs endast vilken rätt som tillkommer fordran i konkursen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Efterbevakning

20 §1 avgörande

En borgenär som efter bevakningstidens utgång vill anmäla en fordran eller yrka förmånsrätt får skriftligen göra det hos förvaltaren på det sätt som föreskrivs i 6 § (efterbevakning).

Som ersättning för kostnader som uppkommer på grund av efter- bevakningen ska borgenären i förskott betala en efterbevakningsavgift till staten. Regeringen får meddela föreskrifter om avgiften.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

21 §

Tiden för att anmärka mot en efterbevakning ska vara två veckor från den dag efterbevakningsavgiften betalades. Om det behövs med hänsyn till förhållandena i konkursen får förvaltaren bestämma en längre anmärkningstid, dock högst fyra veckor.

När efterbevakningsavgiften har betalats ska förvaltaren genast lämna en kopia av efterbevakningen till tillsynsmyndigheten och underrätta myndigheten om anmärkningstiden. Myndigheten ska hålla efterbevakningen till- gänglig för den som vill ta del av den.

Förvaltaren ska underrätta gäldenären och de borgenärer som har bevakat fordringar i konkursen om efterbevakningen, om var den hålls tillgänglig och om anmärkningstiden.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

22 §

Utöver bestämmelserna i 20 och 21 §§ gäller beträffande efterbevakning i tillämpliga delar vad som föreskrivs om bevakning.

Om flera efterbevakningar har gjorts, skall de om möjligt handläggas gemensamt.

10 kap. Avskrivning av konkurs

1 §6 avgöranden

Tillsynsmyndigheten ska besluta om avskrivning av en konkurs om konkursboets tillgångar inte räcker till betalning av uppkomna och väntade konkurskostnader och andra skulder som boet har ådragit sig.

Ett beslut om avskrivning meddelas på ansökan av förvaltaren. En sådan ansökan ska göras så snart det finns grund för den.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

2 §

Konkursen får inte avskrivas enligt 1 § förrän bouppteckningen har bekräftats och förvaltaren har lämnat sin förvaltarberättelse.

Om bouppteckningen inte kan bekräftas av gäldenären eller någon annan inom skälig tid och om det saknas anledning att anta att det genom bekräftelsen skulle visa sig att det finns tillgångar till betalning av konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig, får konkursen avskrivas trots att någon bekräftelse inte har lämnats.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

3 §

Om någon fordran inte görs gällande och inte heller kan antas komma att göras gällande ska förvaltaren, så snart det finns grund för det, ansöka hos tillsynsmyndigheten om avskrivning av konkursen.

Tillsynsmyndigheten ska genast besluta om avskrivning. Om ett bevakningsförfarande har inletts, får konkursen avskrivas först efter bevakningstidens utgång.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

4 §

Om det återstår tillgångar i boet när konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig har betalats, ska förvaltaren överlämna kvarvarande tillgångar till den eller de borgenärer som har rätt till dem, om det i fall som avses i 1 § står klart hur tillgångarna ska fördelas. I övriga fall ska förvaltaren återställa egendomen till gäldenären.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

5 §3 avgöranden

Om ny tillgång blir känd efter det att konkursen har avskrivits enligt 1 §, skall 11 kap. 19--21 §§ gälla i tillämpliga delar.

11 kap. Utdelning

Inledande bestämmelser

1 §2 avgöranden

Om konkursen inte avskrivs, skall boets pengar, i den mån medlen inte går åt till betalning av konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig, delas ut till borgenärerna i den ordning som föreskrivs i detta kapitel. Utdelningen skall äga rum i enlighet med den rätt till betalning som tillkommer borgenärerna.

2 §

Utdelning ska ske så snart all tillgänglig egendom har omvandlats till pengar. Utdelning får ske trots att egendom i sådana fall som avses i 8 kap. 6 § andra stycket eller 8 § andra stycket inte har blivit såld. Om ett bevak- ningsförfarande har inletts får utdelning inte ske förrän anmärkningstiden enligt 9 kap. 8 § har gått ut.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

3 §

När ett ackordsförslag är under prövning, får förvaltaren vänta med utdelning till dess ackordsfrågan har avgjorts, om det motiveras av förslaget.

Utdelningsförfarandet

4 §2 avgöranden

När utdelning skall ske, skall förvaltaren upprätta ett förslag till utdelning. Förvaltaren skall då beakta alla de fordringar och förmånsrätter som dittills har bevakats eller efterbevakats i konkursen eller, när bevakning inte har behövts, de fordringar och förmånsrätter som dittills har gjorts gällande eller annars är kända för förvaltaren.

Förslaget skall för varje däri upptagen borgenär ange

  • 1. beloppet av hans fordran med den ränta varpå utdelningen skall beräknas,
  • 2. den förmånsrätt som följer med fordringen och
  • 3. den utdelning som belöper på fordringen.

I förslaget skall också anges om det föreligger någon sådan omständighet som enligt 10 § andra eller tredje stycket medför inskränkning i borgenärens rätt att lyfta den utdelning som belöper på fordringen eller om det har betalts ut medel i förskott.

Till förslaget skall bifogas en redogörelse för förvaltningen av den egendom för vilken medel avsedda till utdelning har flutit in. Av redogörelsen skall framgå hur mycket som genom försäljning eller på annat sätt har flutit in för egendomen samt, om inte hela detta belopp enligt förslaget delas ut, för vilka andra ändamål återstoden har tagits i anspråk. Om medel som delas ut har flutit in för egendom vari särskild förmånsrätt har funnits, skall uppgifterna lämnas särskilt för den egendomen.

5 §

När ett utdelningsförslag har upprättats, ska förvaltaren genast ge in förslaget med bifogad förvaltningsredogörelse till tillsynsmyndigheten.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 §

Tillsynsmyndigheten ska kungöra att ett utdelningsförslag har upprättats.

Utdelningsförslaget och förvaltningsredogörelsen ska hållas tillgängliga hos tillsynsmyndigheten för den som vill ta del av handlingarna. Detta ska anges i kungörelsen.

Den som vill invända mot utdelningsförslaget ska göra det hos tillsynsmyndigheten senast tre veckor från dagen för kungörandet. Detta ska anges i kungörelsen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 a §

En invändning om att en fordran eller en förmånsrätt borde ha tagits upp i utdelningsförslaget är utan verkan, om fordran eller förmånsrätten trots bevakningsskyldighet inte har bevakats eller efterbevakats senast då utdelningsförslaget upprättades.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

7 §2 avgöranden

När tiden för invändning har gått ut, ska utdelningen i konkursen fastställas i enlighet med utdelningsförslaget, om det inte genom en invändning eller på något annat sätt framgår att det finns fel eller brister som inverkar på någons rätt.

Om utdelningen inte bör fastställas enligt förslaget, ska den fastställas med behövliga ändringar eller återförvisas till förvaltaren.

Tillsynsmyndigheten prövar utdelningsförslaget. Om det i något annat fall än som anges i 6 a § har gjorts en invändning mot utdelningsförslaget, ska dock tillsynsmyndigheten med ett eget yttrande överlämna prövningen av förslaget till rätten.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

8 §

När förvaltaren efter återförvisning upprättar ett nytt utdelningsförslag, ska det ges in till tillsynsmyndigheten. Det nya förslaget ska kungöras endast om det finns skäl för det. I så fall tillämpas 6 §.

Om förslaget inte kungörs, ska de borgenärer som berörs av ändringarna i utdelningsförslaget underrättas om förslaget. I så fall ska en invändning mot förslaget göras hos tillsynsmyndigheten inom tre veckor från dagen efter den dag då underrättelsen skickades. Detta ska anges i underrättelsen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Utbetalning av utdelningsmedel

9 §

När beslutet att fastställa utdelningen och beslutet att bestämma arvode till förvaltaren har fått laga kraft, ska förvaltaren snarast till borgenärerna betala ut de medel som de har rätt till, om det inte finns hinder mot utbetalning enligt 10 § andra eller tredje stycket.

Om förvaltaren har skickat medlen till en borgenär på dennes senast kända adress, behöver förvaltaren inte vidta någon ytterligare åtgärd för att verkställa betalningen.

När medlen har betalats ut till borgenärerna ska förvaltaren anmäla det till tillsynsmyndigheten.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

10 §

Innan besluten att fastställa utdelning och att bestämma arvode till förvaltaren har vunnit laga kraft, får medel som tillagts en borgenär betalas ut endast om borgenären ställer säkerhet. Har tiden för överklagande av besluten löpt ut, får dock, utan att säkerhet ställs, utbetalning ske till borgenär som inte till sin nackdel berörs av ett överklagande av något av besluten.

Är en fordran beroende av något sådant villkor som avses i 5 kap. 10 §, får utdelningen för fordringen inte betalas ut förrän villkoret uppfyllts. Detsamma gäller i fråga om en tvistig fordran innan den har fastställts av domstol. När fordringen har fastställts men innan fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft, får medlen betalas ut endast om borgenären ställer säkerhet.

Om bevakningsförfarande har ägt rum, får utdelning för en fordran som har efterbevakats inte betalas ut under den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot efterbevakningen.

Om en borgenär som har lyft utdelning blir skyldig att till konkursboet betala tillbaka vad han har fått, skall han betala ränta på beloppet. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag då medlen betalades ut till och med den dag då skyldigheten att återbära medlen inträder och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

Lydelse enligt SFS 1995:793 (ändringsregistret)

11 §

Säkerhet enligt 10 § ska bestå av pant eller borgen. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk.

Om en bank eller något annat jämförbart kreditinstitut ska ställa säkerhet, får förvaltaren godta en utfästelse av institutet att infria den förpliktelse som säkerheten ska avse.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Lydelse enligt SFS 2019:862 (svenskforfattningssamling.se)

12 §1 avgörande

En borgenär förlorar sin rätt till utdelning, om borgenären inte gör anspråk på medlen inom ett år räknat från

  • 1. dagen då beslutet att fastställa utdelningen fick laga kraft, eller
  • 2. den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet.

De medel som en borgenär har förlorat sin rätt till ska fördelas mellan de borgenärer som har bevarat sin rätt och i andra hand överlämnas till gäldenären.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

13 §

När medel som har tillagts en borgenär i ett förslag till utdelning betalas ut, har borgenären rätt också till den ränta som har upplupit på medlen från den dag då utdelningsförslaget upprättades.

13 a §

Om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenär understiger 300 kronor ska beloppet inte betalas ut till borgenären, om det inte finns särskilda skäl för det. Beloppet ska i stället fördelas på övriga utdelningsberättigade som inte har tillgodosetts fullt ut.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

Förskottsbetalning

14 §1 avgörande

Innan utdelning äger rum, får förvaltaren självmant eller på begäran av en borgenär betala ut utdelningsmedel i förskott i enlighet med vad som föreskrivs i 15 §.

Även om en borgenär har fått betalt i förskott för sin fordran, skall den tas upp i utdelningsförslaget.

15 §1 avgörande

Förskott ska betalas för en fordran med förmånsrätt, om det är lämpligt.

Förskott ska betalas för en fordran utan förmånsrätt, om det är uppenbart att tillgångarna räcker till betalning av tio procent av sådana fordringar och det inte finns särskilda skäl mot det.

Förskott får betalas endast i den utsträckning det kan antas att borgenären kommer att få utdelning för fordran. Om fordran är beroende av villkor eller är tvistig får förskott inte betalas. När ett bevakningsförfarande har inletts får förskott betalas till en bevakningsskyldig borgenär endast om borgenären har bevakat sin fordran i konkursen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

16 §

Har en borgenär begärt förskottsbetalning, kan förvaltaren kräva att borgenären ställer säkerhet för att medlen återbetalas, om det visar sig att borgenären saknar rätt att behålla vad som betalas till honom. I fråga om sådan säkerhet gäller 11 §.

Vad som föreskrivs i 10 § fjärde stycket om skyldighet att betala ränta skall tillämpas även vid återbetalning av medel som har betalts ut i förskott.

17 §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

När en konkurs anses avslutad m. m.

18 §1 avgörande

En konkurs anses avslutad när utdelning har fastställts. Detta gäller även om en tvist som avser en fordran som har gjorts gällande i konkursen eller en fråga om underhåll åt gäldenären ännu inte är slutligt avgjord eller om någon ytterligare tillgång till följd av rättegång eller på något annat sätt senare kan komma att tillföras konkursboet.

Även om konkursen är avslutad, får ett ackordsförslag som har getts in tidigare prövas enligt 12 kap.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Efterutdelning

19 §5 avgöranden

Blir medel tillgängliga för utdelning efter det att utdelningsförslag enligt 4 § har upprättats, skall förvaltaren dela ut dem till borgenärerna.

20 §5 avgöranden

Om det är oklart hur medlen ska fördelas, ska förvaltaren upprätta ett förslag till efterutdelning. I så fall tillämpas bestämmelserna i detta kapitel om utdelning, utbetalning av utdelningsmedel och förskottsbetalning.

I förslaget till efterutdelning kan utdelning beräknas även för en fordran som har blivit känd efter det att ett utdelningsförslag enligt 4 § upprättades. En fordran får beaktas utan bevakning trots att ett bevakningsförfarande har genomförts i konkursen. Om ett bevakningsförfarande inte har genomförts, får förvaltaren besluta om ett sådant inför efterutdelningen.

Av nytillkomna medel ska en borgenär för en fordran som inte har tagits upp i ett utdelningsförslag enligt 4 § först så långt medlen räcker tilldelas så mycket som skulle ha tillagts fordran, om denna hade beaktats i utdelningsförslaget. Därefter får borgenären tillsammans med övriga borgenärer ta del av det som kan återstå.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

21 §2 avgöranden

Om förvaltaren anser att de nytillkomna medlen kan fördelas utan att ett förslag till efterutdelning upprättas, får förvaltaren dela ut medlen till berättigade borgenärer utan att tillämpa de föregående bestämmelserna i detta kapitel. För utbetalningen gäller dock 9 § andra och tredje styckena och 13 a §. En borgenär förlorar sin rätt till utdelning, om borgenären inte gör anspråk på medlen inom ett år från det att förvaltaren har anmält till tillsyns- myndigheten att medlen har betalats till borgenären.

Första stycket tillämpas också om det finns skäl att upprätta ett utdelningsförslag men medlen inte räcker till betalning av de kostnader som är förenade med detta.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Viss anmälningsskyldighet m.m.

22 §

Om utdelning eller efterutdelning har utfallit på ett företagsinteckningsbrevs belopp, ska förvaltaren anmäla detta till inskrivningsmyndigheten. Anmälan ska göras sedan beslutet att fastställa utdelningen eller efterutdelningen har vunnit laga kraft eller, i fall som avses i 21 §, när utbetalningen har ägt rum. Tillsammans med anmälningen ska förvaltaren sända in utdelningsförslaget eller någon annan handling som visar fördelningen.

När inteckningsborgenären lyfter betalning, ska detta antecknas på företagsinteckningsbrevet. Om företagsinteckningsbrevet är elektroniskt, ska förvaltaren i stället anmäla betalningen till Bolagsverket för registrering i inteckningsbrevsregistret.

Lydelse enligt SFS 2008:1077 (ändringsregistret)

12 kap. Ackord i konkurs m.m.

Frivillig uppgörelse

1 §1 avgörande

Om gäldenären visar att han eller hon har kommit överens om betalningen av sina skulder eller på något annat sätt träffat en uppgörelse med de borgenärer vars fordringar har bevakats eller, när bevakning inte behövs, vars fordringar är kända för förvaltaren, ska tillsynsmyndigheten på ansökan av gäldenären besluta att lägga ned konkursen. Innan ett beslut meddelas ska förvaltaren höras.

Om ett bevakningsförfarande har inletts får ett beslut om att lägga ned konkursen inte meddelas före bevakningstidens utgång.

Tillsynsmyndigheten får besluta att boets egendom inte får säljas innan ansökan har prövats, om egendomen inte behöver säljas av en sådan anledning som avses i 8 kap. 3 § andra stycket 2 och 3.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

2 §

Ett beslut att lägga ned konkursen skall kungöras.

Innan egendomen i boet återställs till gäldenären, skall konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig tas ut ur egendomen.

Är någon kostnad eller skuld tvistig, skall förvaltaren sätta in behövliga medel till betalning av kostnaden eller skulden i den bank eller det kreditmarknadsföretag som parterna enas om. Räntan skall tillkomma den som slutligen blir berättigad till medlen. Lag (2004:431) .

Ackordsförslag m. m.

3 §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

4 §

En gäldenär får ansöka om ackord i konkursen. Ansökan ska ges in till förvaltaren och ska innehålla ett ackordsförslag som anger

  • 1. hur mycket gäldenären erbjuder i betalning,
  • 2. när betalningen ska ske, och
  • 3. om säkerhet har ställts för ackordet och vad den i så fall består av.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

5 §

Ett ackord får avse att fordringar som tillkommer de borgenärer som enligt 11 § har rätt att rösta om förslaget sätts ned och betalas på närmare angivet sätt. Ackordet skall ge likaberättigade borgenärer lika rätt och minst tjugofem procent av fordringarnas belopp, om inte en lägre ackordsprocent godkänns av samtliga kända borgenärer som har bevakat fordran och skulle omfattas av ackordet eller om det finns synnerliga skäl för lägre utdelning. Betalning av föreskriven minsta utdelning skall ske inom ett år efter det att ackordet har fastställts, om inte samtliga nämnda borgenärer godkänner en längre betalningstid.

Ett ackord får innehålla villkor att borgenärer får full betalning intill ett visst belopp, om avvikelsen kan anses skälig med hänsyn till omfattningen av boet och övriga omständigheter. Avvikelser till nackdel för en viss borgenär får också äga rum, om han medger det.

Ett ackord får även avse att gäldenären endast får anstånd med betalningen eller annan särskild eftergift. Första och andra styckena gäller i tillämplig utsträckning.

6 §

En ansökan om ackord får tas upp till prövning endast om

  • 1. den ges in till förvaltaren före den dag då utdelningsförslaget kungjordes eller, när kungörelser ersätts med skriftliga underrättelser enligt 15 kap. 2 §, före den dag då underrättelserna skickades,
  • 2. gäldenären har bekräftat bouppteckningen, och
  • 3. ett bevakningsförfarande har genomförts.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

7 §

Förvaltaren ska avvisa en ansökan om ackord, om inte de krav som anges i 4-6 §§ är uppfyllda eller om förvaltaren anser att ackordsförslaget inte ska presenteras för borgenärerna.

Om ansökan inte avvisas, ska förvaltaren snarast överlämna ansökan med tillhörande handlingar till rätten och bifoga ett eget yttrande i frågan om huruvida ackordsförslaget bör antas av borgenärerna.

Förvaltaren ska till rätten samtidigt med ansökan ge in en förteckning över de borgenärer som har rätt att rösta i ackordsfrågan, med uppgifter om de fordringsbelopp för vilka rösträtt får utövas.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Sammanträde för prövning av ackordsförslag

8 §

Om ansökan överlämnas till rätten, ska rätten genast kalla borgenärerna och gäldenären till ett sammanträde för att pröva förslaget. Kallelsen ska kungöras.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

9 §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

10 §

Vid sammanträdet för prövning av ackordsförslaget ska förvaltaren närvara.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

11 §

Vid omröstning i ackordsfrågan får rösträtt utövas endast för bevakade fordringar. En borgenär som kan få täckning för sin fordran genom kvittning eller vars fordran är förenad med förmånsrätt deltar dock inte i omröstningen. En borgenär, som har rätt till betalning först efter övriga borgenärer, deltar inte heller i omröstningen, såvida inte de övriga borgenärerna medger det.

Om en borgenär helt eller delvis avstår från kvittningsrätt eller förmånsrätt, deltar han eller hon i motsvarande mån. Kan en borgenärs fordran endast till viss del täckas genom kvittning, eller understiger värdet av den egendom i vilken borgenären har särskild förmånsrätt borgenärens fordran, deltar han eller hon med återstående del av fordringen.

En svarande som med anledning av en återvinningstalan har fått eller kan få en fordran mot gäldenären, får utan bevakning delta med fordringen i omröstningen.

Innebär ackordsförslaget att borgenärer som inte har förmånsrätt ska få full betalning intill visst belopp, får rösträtt inte utövas för de fordringar som därigenom får full betalning.

Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som till säkerhet för sin fordran har gjort förbehåll om återtaganderätt.

Lydelse enligt SFS 2008:993 (ändringsregistret)

12 §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

13 §

Om både en borgenär och en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären ansvarar för borgenärens fordran vill rösta för denna i ackordsfrågan, har de tillsammans en röst, vilken beräknas efter borgenärens fordran. Kan de inte enas, gäller borgenärens mening, om inte de andra löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet för fordringen.

14 §

Gäldenären får inte återta eller ändra ackordsförslaget utan rättens medgivande. Ett yrkande om detta skall framställas senast vid sammanträdet och innan omröstningen sker.

Om en ändring i ackordsförslaget medges, får prövningen av ackordsförslaget skjutas upp till ett fortsatt sammanträde inom tre veckor. Om ändringen inte medför att förslaget blir sämre för borgenärerna, får prövningen skjutas upp endast om det finns särskilda skäl till det.

Om rätten i något annat fall än som avses i andra stycket, efter att ha hört förvaltaren och de närvarande borgenärerna, anser att det finns särskilda skäl för att borgenärernas prövning av ackordsförslaget skjuts upp, får rätten besluta om uppskov till ett fortsatt sammanträde inom tre veckor.

Borgenärsmajoritet vid ackord m. m.

15 §

Ett ackordsförslag som ger minst femtio procent av fordringsbeloppen skall anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de röstande har godtagit förslaget och deras fordringar uppgår till tre femtedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp. Är ackordsprocenten lägre, skall ackordsförslaget anses antaget om tre fjärdedelar av de röstande har enats om förslaget och deras fordringar uppgår till tre fjärdedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp.

16 §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

Fastställelse av ackord

17 §

Om ett ackordsförslag har antagits vid sammanträdet, ska rätten fastställa ackordet under förutsättning att 19 § inte är tillämplig. Om det vid sammanträdet inte kan avgöras om ackordsförslaget har antagits eller förkastats ska rätten även pröva den frågan.

Rätten ska besluta i ackordsfrågan inom en vecka, om det inte är nödvändigt med mer tid på grund av särskilda omständigheter.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

18 §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

19 §

Ett ackord får inte fastställas, om

  • 1. ärendet inte har handlagts på föreskrivet sätt och felet kan ha inverkat på ackordsfrågans utgång,
  • 2. ackordet inte uppfyller de villkor som anges i 5 §,
  • 3. det finns skälig anledning att anta att gäldenären i hemlighet har gynnat någon borgenär i avsikt att inverka på ackordsfrågan eller att något annat svek har ägt rum vid ackordet eller
  • 4. ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.

Även om första stycket inte är tillämpligt får rätten efter omständigheterna vägra att fastställa ackordet, om en borgenär eller en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för fordringen har bestritt fastställelse på grund av att

  • 1. betryggande säkerhet för ackordets fullgörande inte finns,
  • 2. ackordet är till skada för borgenärerna eller
  • 3. ackordet av någon annan särskild anledning inte bör medges.

Vägras fastställelse enligt första stycket 1 och är inte förslaget förkastat av borgenärerna eller förfallet, skall borgenärerna på nytt pröva ackordsförslaget och ett sammanträde sättas ut för detta. Ett sådant sammanträde får hållas tidigast tio dagar efter beslutet om vägrad fastställelse. Borgenärerna skall kallas till sammanträdet. Kallelsen skall kungöras.

20 §

Om rätten håller ett sammanträde vid en prövning enligt 17 §, ska förvaltaren, gäldenären och de borgenärer som var närvarande vid det sammanträde som avses i 8 § kallas.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Verkan av ackord

21 §

Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer, kända och okända, som har haft rätt att efter bevakning rösta om ackordsförslaget.

En borgenär, som har rätt till betalning först efter övriga borgenärer, förlorar sin rätt till betalning av gäldenären, om inte alla borgenärer som enligt 11 § hade rätt att rösta om ackordsförslaget tillgodoses fullt ut genom ackordet.

Den som har förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.

En borgenär har, utan hinder av ackordet, den rätt till kvittning som följer av 5 kap. 15 och 16 §§.

Lydelse enligt SFS 2008:993 (ändringsregistret)

22 §1 avgörande

En borgenär som har godkänt ett ackordsförslag förlorar inte genom godkännandet sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen.

23 §

En anmärkning mot en bevakning skall, om förmånsrätt yrkas för den bevakade fordringen, prövas på det sätt som föreskrivs i denna lag även om ackord har kommit till stånd.

24 §

Innan egendomen i boet till följd av att ett ackord har fastställts återställs till gäldenären, skall konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig tas ut ur egendomen. Förvaltaren skall dessutom se till att de borgenärer som har förmånsrätt för sina bevakade fordringar av egendomen, så långt den räcker, får den betalning som tillkommer dem på grund av förmånsrätten.

Är någon kostnad eller skuld tvistig, tillämpas 2 § tredje stycket.

25 §

När ackord har fastställts, får talan om återvinning inte väckas av någon borgenär som omfattas av ackordet. Talan som har väckts på behörigt sätt får trots det prövas.

Vad som vinns genom återvinningstalan och inte behövs för något sådant ändamål som avses i 24 § skall, sedan kärandens kostnader har ersatts, tillkomma de borgenärer som omfattas av ackordet. En svarande som med anledning av kärandens talan får en fordran mot gäldenären har rätt att på vad han annars skulle ha fått betala avräkna den utdelning som tillkommer honom.

Tillsyn över ackord

26 §

På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet får tillsynsmyndigheten, om det finns skäl för det, förordna förvaltaren eller någon annan lämplig person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden enligt ackordet. Om det behövs, ska även en ersättare för tillsynspersonen förordnas.

Innan ett beslut om fastställelse av ackord har meddelats, får en ansökan enligt första stycket även göras hos rätten.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

26 a §

Gäldenären ska lämna de upplysningar till tillsynspersonen som han eller hon begär. Gäldenären ska också följa de anvisningar som tillsynspersonen lämnar.

Tillsynspersonen ska entledigas av tillsynsmyndigheten, om det visar sig att han eller hon inte är lämplig eller av någon annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

27 §

Tillsynspersonens arvode och ersättning för de kostnader som uppdraget har medfört ska prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av tillsynspersonen eller gäldenären. Så länge ackordet inte har fullgjorts, får en sådan ansökan göras även av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet.

Ett beslut om arvode och ersättning enligt första stycket gäller när det har fått laga kraft.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Förverkande av ackord

28 §

På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet får rätten förklara att den eftergift som gäldenären har fått genom ackordet förfaller, om

  • 1. gäldenären
  • a) har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer,
  • b) har gjort sig skyldig till uppsåtligt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning, eller
  • c) i hemlighet har gynnat någon borgenär i syfte att inverka på ackordsfrågan,
  • 2. gäldenären inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt 26 a §, eller
  • 3. gäldenären på något annat sätt uppenbart har försummat sina åtaganden enligt ackordet.

Förlikning är inte tillåten i en fråga som avses i första stycket.

Även om den eftergift som gäldenären har fått genom ackordet förklaras förfallen, får borgenärerna göra ackordet i övrigt gällande mot gäldenären eller mot den som har gått i borgen för ackordet.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

13 kap. Förvaltarens slutredovisning

Avgivande av slutredovisningen

1 §

Förvaltaren skall avge slutredovisning för sin förvaltning i enlighet med vad som föreskrivs i detta kapitel. En förvaltare som avgår innan konkursen är avslutad skall avge slutredovisning, även om han har haft hand om förvaltningen tillsammans med andra förvaltare. Har förvaltningen varit delad, behöver redovisningen omfatta endast den del av förvaltningen som har ankommit på den avgående förvaltaren ensam.

Om förvaltarens skyldighet att under konkursen redovisa medelsförvaltningen m. m. finns det bestämmelser i 7 kap. 18--21 §§.

2 §

Slutredovisning skall avges

  • 1. om konkursbeslutet hävs av högre rätt,
  • 2. om förvaltaren avgår före konkursens slut,
  • 3. om konkursen avskrivs på grund av otillräckliga tillgångar,
  • 4. om konkursen avskrivs därför att ingen fordran har gjorts gällande i konkursen,
  • 5. vid utdelning och vid efterutdelning enligt 11 kap. 20 §,
  • 6. vid efterutdelning enligt 11 kap. 21 §,
  • 7. om konkursen läggs ned efter frivillig uppgörelse,
  • 8. om egendomen i boet återställs till gäldenären till följd av att ackord har fastställts.

3 §

Slutredovisningen ska ges in till tillsynsmyndigheten. Till slutredovisningen ska förvaltaren bifoga de handlingar som är av betydelse för kontroll av redovisningen.

I de fall som avses i 2 § 1, 4 och 7 ska gäldenären få del av slutredovisningen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

4 §

I de fall som avses i 2 § 5 ska slutredovisningen ges in tillsammans med utdelningsförslaget. I övriga fall ska förvaltaren lämna redovisningen så snart som möjligt.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Åtgärder för granskning av slutredovisningen

5 §

Slutredovisningen ska hållas tillgänglig hos tillsynsmyndigheten för den som vill granska den.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 §

I de fall som avses i 2 § 5 ska det av den kungörelse som utfärdas enligt 11 kap. 6 § framgå att slutredovisningen är tillgänglig för granskning hos tillsynsmyndigheten.

I de fall som avses i 2 § 2 och 8 ska tillsynsmyndigheten kungöra att slutredovisningen är tillgänglig för granskning hos myndigheten.

I kungörelsen ska det anges vad den som vill klandra redovisningen måste göra.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Klander av slutredovisningen

7 §1 avgörande

Förvaltarens slutredovisning får klandras av tillsynsmyndigheten och gäldenären. Även en borgenär får klandra slutredovisningen, om hans eller hennes rätt kan vara beroende av den.

En talan om klander av slutredovisning väcks genom stämning vid den tingsrätt som har beslutat om konkursen. Till stämningsansökan ska redovisningen bifogas.

I de fall som avses i 2 § 2, 5 och 8 ska talan väckas senast tre månader från dagen för kungörandet. Detta ska anges i kungörelsen. I övriga fall ska talan väckas inom tre månader från den dag slutredovisningen kom in till tillsynsmyndigheten.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

8 §

Har upphävts genom lag (2006:706) .

9 §

En borgenär som har väckt klandertalan har rätt att av konkursboet få ersättning för sina rättegångskostnader i den mån de täcks av vad som genom rättegången har kommit boet till godo.

14 kap. Konkurskostnader

Allmänna bestämmelser

1 §11 avgöranden

Med konkurskostnad avses

  • 1. arvode och kostnadsersättning till förvaltare,
  • 2. ersättning till ett sakkunnigt biträde enligt 16 §,
  • 3. avgifter enligt 17 § första stycket, och
  • 4. ersättning och förskott på ersättning till gäldenären eller någon annan för inställelse enligt 6 kap. 14 §.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

2 §10 avgöranden

Konkurskostnaderna skall utgå ur konkursboet framför andra skulder som boet har ådragit sig. I den mån konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet, skall de betalas av staten, om inte något annat följer av 3 §.

Om förvaltaren har haft kostnader för försäljning av fast egendom och de inte kan tas ut ur egendomens avkastning och köpeskilling eller annars ur boet, skall de betalas av staten.

Lydelse enligt SFS 2005:190 (ändringsregistret)

3 §1 avgörande

Om en konkurs har beslutats på ansökan av någon annan borgenär än staten eller en borgenär vars fordran omfattas av statlig lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497) och om konkursen avskrivs enligt 10 kap. 1 §, ska borgenären ansvara för konkurskostnaderna i den utsträckning dessa inte kan tas ur boet. Ansvaret är begränsat till ett belopp som motsvarar tre tiondelar av det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Om flera borgenärer vid tidpunkten för konkursbeslutet har ansökt om konkurs ansvarar de solidariskt för beloppet. I beslutet om avskrivning ska den eller de ansvariga borgenärerna förpliktas att betala konkurskostnaderna med den angivna begränsningen.

Om kostnaderna inte kan tas ut av borgenären, ska de betalas av staten.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Förvaltarens arvode

4 §21 avgöranden

Arvodet till förvaltaren bestäms av tillsynsmyndigheten eller, i fall som avses i 9 § andra stycket, av rätten. Om det har utsetts flera förvaltare, ska ett särskilt arvode bestämmas för var och en av dem.

Arvodet får inte bestämmas till ett högre belopp än som med hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg och skicklighet varmed det har utförts samt boets omfattning kan anses utgöra skälig ersättning för uppdraget.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en taxa som ska tillämpas när förvaltarens arvode bestäms, om konkursen skrivs av enligt 10 kap. 1 §.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

5 §

Arvodet skall bestämmas till ett visst belopp i ett för allt, om inte enligt 18 § ett särskilt arvode behöver beräknas för egendom som avses där. Ett sådant särskilt arvode får bestämmas innan arvodesfrågan i övrigt avgörs.

När ett särskilt arvode bestäms för viss egendom, tillämpas de grunder för arvodesberäkningen som anges i 4 §.

6 §1 avgörande

Arvodet bestäms efter ansökan av förvaltaren till tillsynsmyndigheten. Om det har utsetts flera förvaltare, ska deras arvoden bestämmas samtidigt, om det är lämpligt.

Förvaltaren ska i ansökan ange det belopp som han eller hon begär i arvode. Till ansökan ska förvaltaren bifoga en redogörelse för det arbete som uppdraget har medfört med en specificerad räkning, som utvisar det begärda beloppets fördelning på de olika förvaltningsåtgärderna. Om förvaltaren har anlitat ett sakkunnigt biträde med stöd av 7 kap. 11 § och biträdet har fått ersättning eller förvaltaren har tillgodoförts ersättning för utgifter, ska det anges i redogörelsen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

7 §

Om det finns anledning att bestämma ett särskilt arvode för viss egendom, ska förvaltaren i ansökan enligt 6 § ange även det beloppet. Förvaltaren ska till ansökan bifoga en förteckning över de kända rättsägare som har särskild förmånsrätt i egendomen.

Om en ansökan avser endast att ett särskilt arvode ska bestämmas för viss egendom, får tillsynsmyndigheten avgöra om det finns skäl att pröva ansökan innan arvodet i övrigt bestäms.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

8 §1 avgörande

Tillsynsmyndigheten ska ge gäldenären och de borgenärer som har begärt det tillfälle att yttra sig över ansökan om arvode. Om förvaltaren begär ett särskilt arvode för viss egendom, ska varje känd borgenär som har särskild förmånsrätt i egendomen ges tillfälle att yttra sig över ansökan. Om ett konkursbeslut har upphävts, ska den borgenär vars ansökan lagts till grund för beslutet ges tillfälle att yttra sig över ansökan.

Första stycket gäller inte i ett fall som avses i 9 a § eller när konkursen skrivs av eller läggs ned eller vid efterutdelning enligt 11 kap. 21 §.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

9 §1 avgörande

Om utdelning eller efterutdelning i konkursen ska fastställas, ska beslut i arvodesfrågan meddelas samtidigt som beslutet om fastställelse, om inte något annat följer av 7 § andra stycket.

Om tillsynsmyndigheten enligt 11 kap. 7 § tredje stycket ska överlämna prövningen av utdelningsförslaget till rätten, ska även arvodesansökan överlämnas dit. Tillsynsmyndigheten ska bifoga ett eget yttrande över ansökan.

Även om ett beslut om att fastställa utdelning eller efterutdelning inte har överklagats får en domstol som ändrar tillsynsmyndighetens eller lägre rätts beslut i arvodesfrågan göra den ändring i beslutet om fastställelse som den förstnämnda ändringen motiverar eller, om det behövs, återförvisa utdelningsfrågan till förvaltaren.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

9 a §

Tillsynsmyndigheten eller den domstol som prövar en fråga om utdelning eller efterutdelning får bestämma tilläggsarvode till förvaltaren för arbete i anledning av handläggningen av frågan vid myndigheten respektive domstolen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

10 §1 avgörande

Har upphävts genom lag (2025:796) .

11 §1 avgörande

Ett beslut om arvode gäller när det har fått laga kraft.

Förvaltaren har rätt till den ränta som har upplupit på medel som har avsatts för arvodet från den dag då slutredovisningen lämnades in till tillsynsmyndigheten.

När en ansökan om arvode har lämnats in till tillsynsmyndigheten får förvaltaren, utan särskilt beslut av myndigheten, lyfta den del av det begärda arvodet som motsvarar den mervärdesskatt som har beräknats för arvodet.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Förskott på förvaltarens arvode

12 §6 avgöranden

Tillsynsmyndigheten får på ansökan av förvaltaren besluta om förskott med ett skäligt belopp innan slutligt arvode bestäms, om det är rimligt med hänsyn till omfattningen av det arbete som uppdraget har medfört, den tid som konkursen har pågått och ytterligare beräknas pågå samt övriga förhållanden.

I ansökan om förskott ska förvaltaren ange det belopp som begärs och de skäl som åberopas för förskottsbetalningen. Till ansökan ska förvaltaren bifoga en redogörelse för det arbete som uppdraget har medfört och en uppgift om boets ekonomiska ställning.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Förvaltarens ersättning för kostnader

13 §1 avgörande

Förvaltaren får under förvaltningens gång ur konkursboet ta ut medel för att betala de kostnader som uppdraget medför. Uttagen skall anges i förvaltarens slutredovisning.

14 §3 avgöranden

Om konkursen skrivs av enligt 10 kap. 1 §, ska tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren bestämma kostnadsersättningen och ersättningen enligt 2 § andra stycket till förvaltaren samtidigt som arvodet bestäms.

Ett beslut om ersättning gäller när det har fått laga kraft.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Övriga konkurskostnader

15 §

Har upphävts genom lag (2025:796) .

17 §

En avgift får tas ut för ersättning till staten för handläggning av ärenden under konkursen och för tillsynen över förvaltningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter enligt första stycket och om betalning av sådana avgifter.

I 9 kap. 20 § finns det bestämmelser om avgift vid efterbevakning.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Fördelning av konkurskostnaderna på olika slag av egendom

18 §9 avgöranden

Av arvodet till förvaltaren ska, om det i boet finns egendom i vilken särskild förmånsrätt gäller och i den utsträckning det inverkar på de borgenärers rätt som inte har sådan förmånsrätt i egendomen eller på statens ansvar för konkurskostnaderna, den del som avser egendomen fastställas att betalas ur egendomens avkastning och köpeskilling.

Om särskild förmånsrätt gäller i egendom som tillhör boet, får inte någon annan konkurskostnad än som anges i första stycket betalas av egendomens avkastning och köpeskilling om det skadar någon med samma eller bättre förmånsrätt. Särskild förmånsrätt enligt 5 § förmånsrättslagen (1970:979) hindrar dock inte att egendomen används till betalning också av övriga konkurskostnader, i den utsträckning det inte finns någon annan egendom i boet som kan användas till betalning.

Med särskilt arvode jämställs vid tillämpningen av första och andra styckena konkursboets kostnader för vård och försäljning av egendomen i fråga.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

15 kap. Information om beslut och åtgärder under konkurs

Formen för kungörande

1 §

Kungörelser enligt denna lag ska ske i Post- och Inrikes Tidningar. Om det finns särskilda skäl får därutöver en kungörelse ske på annat sätt.

Dagen för kungörande enligt denna lag är den dag då kungörelsen infördes i Post- och Inrikes Tidningar.

I 8 kap. 11-13 §§ finns särskilda bestämmelser om kungörande av auktion i vissa fall.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

Utbyte av kungörelse mot skriftliga underrättelser till borgenärerna

2 §

I en konkurs där ett bevakningsförfarande har inletts ska följande kungörelser ersättas med skriftliga underrättelser till borgenärerna, om det saknas anledning att anta att kostnaden blir lägre med kungörelse eller att kungörelse i övrigt är lämpligare, nämligen

  • 1. kungörelse med kallelse till sammanträde om entledigande av förvaltare,
  • 2. kungörelse med information om att ett förslag till utdelning eller efterutdelning har upprättats och att slutredovisningen finns tillgänglig för granskning,
  • 3. kungörelse av beslut om att lägga ned konkursen på grund av en frivillig uppgörelse, och
  • 4. kungörelse med information om att slutredovisningen finns tillgänglig för granskning i fall då förvaltare avgår före konkursens slut.

När kungörelser ersätts med skriftliga underrättelser enligt första stycket 2, 3 eller 4, ska den tid som avses i 11 kap. 6 § tredje stycket, 13 kap. 7 § tredje stycket och 16 kap. 16 § i stället räknas från dagen efter den dag då under- rättelserna skickades.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Utbyte av underrättelser och kallelser till borgenärerna mot kungörelse

3 §

Om antalet borgenärer med fordringar utan förmånsrätt är mycket stort, får underrättelser till dessa borgenärer och sådana kallelser till dem som inte behöver delges ersättas av ett tillkännagivande genom kungörelse.

Formen för kallelser och underrättelser m.m.

4 §

Skriftliga kallelser och underrättelser enligt denna lag ska ske med post eller på något annat lämpligt sätt, om inte något annat följer av särskilda föreskrifter om delgivning.

Om förvaltaren ska underrätta någon om innehållet i en handling eller om något annat, får det ske genom delgivning.

Lydelse enligt SFS 2021:538 (svenskforfattningssamling.se)

Registrering av konkurser

5 §

I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av konkurser i ett insolvensregister.

Lydelse enligt SFS 2019:250 (svenskforfattningssamling.se)

6 §

Har upphävts genom lag (2019:250) .

7 §

Har upphävts genom lag (2019:250) .

8 §

Har upphävts genom lag (2019:250) .

16 kap. Handläggningen av konkursärenden

Handläggningen hos tillsynsmyndigheten och förvaltaren

Beslut av tillsynsmyndigheten

1 §

I förvaltningslagen (2017:900) finns det bestämmelser som gäller vid tillsynsmyndighetens handläggning enligt denna lag.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

2 §9 avgöranden

Ett beslut av tillsynsmyndigheten som får överklagas enligt denna lag och som inte innebär att konkursen avslutas gäller omedelbart, om inte något annat bestäms eller föreskrivs i denna lag.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Beslut av förvaltaren

3 §

När förvaltaren beslutar i en fråga som får överklagas enligt 17 §, ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) tillämpas:

  • - 32 § om motivering av beslut, och
  • - 33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till.

Förvaltaren ska alltid underrätta tillsynsmyndigheten om innehållet i ett beslut enligt första stycket.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

4 §2 avgöranden

Ett beslut av förvaltaren som får överklagas gäller omedelbart, om inte något annat bestäms eller föreskrivs i denna lag.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Allmänt om handläggningen i domstol

5 §1 avgörande

En fråga som tingsrätten ska pröva enligt denna lag handläggs i ett konkursärende. Ett konkursärende inleds genom ansökan eller överlämnande (ansökningsärende) eller genom överklagande (överklagandeärende).

Som konkursärende handläggs inte en sådan talan enligt denna lag som ska väckas genom stämning.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

6 §3 avgöranden

Vid rättens handläggning av ett konkursärende tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte något annat anges i denna lag.

Vid rättens handläggning av frågor om säkerhetsåtgärder enligt 2 kap. och tvångsmedel enligt 6 kap. tillämpas dock rättegångsbalken, om inte något annat anges i denna lag.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

7 §

I ett konkursärende får det hållas förhör med en part under sanningsförsäkran enligt 37 kap. rättegångsbalken.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Ansökningsärenden i domstol

Behörig tingsrätt

8 §1 avgörande

Av 2 kap. 1 § framgår att en ansökan om konkurs ska göras till tingsrätten. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka tingsrätter som får pröva en konkursansökan.

En ansökan till tingsrätten under en konkurs görs till den tingsrätt som har beslutat om konkursen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

9 §1 avgörande

En tingsrätt får lämna över ett ansökningsärende under en konkurs till en annan tingsrätt som handlägger sådana ärenden, om det finns särskilda skäl och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

När ett beslut börjar gälla

10 §

Ett beslut om konkurs och om upphävande av ett konkursbeslut gäller omedelbart. Detsamma gäller andra beslut som rätten meddelar i ett ansökningsärende enligt denna lag, om beslutet inte avslutar konkursen och om inte något annat bestäms eller föreskrivs i denna lag.

Ett beslut om utdömande av ett förelagt vite gäller först när beslutet har fått laga kraft.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Särskilda regler om överklagande av tingsrättens beslut

11 §

Tiden för att överklaga tingsrättens konkursbeslut räknas från den dag då beslutet kungjordes.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

12 §

Tillsynsmyndigheten får överklaga tingsrättens beslut i ett ansökningsärende, om beslutet avser

  • 1. utseende eller entledigande av en förvaltare, antalet förvaltare eller delning av förvaltningen mellan flera förvaltare,
  • 2. arvode till förvaltare, eller
  • 3. reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass, förbud att utfärda pass, hämtning eller häktning eller föreläggande eller utdömande av vite.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

13 §

Ett beslut som innebär att en bevakningstvist avgörs får överklagas för sig inom tre veckor från dagen för beslutet.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Överklagandeärenden i domstol

Behörig tingsrätt

14 §

Ett överklagande av ett beslut av tillsynsmyndigheten eller förvaltaren görs till den tingsrätt som har beslutat om konkursen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Överklagande av tillsynsmyndighetens beslut

15 §

Tillsynsmyndighetens beslut får överklagas till tingsrätten, om det avser

  • 1. tvist enligt 3 kap. 6 §,
  • 2. anstånd med att lämna förvaltarberättelse enligt 7 kap. 15 a §,
  • 3. frågor som gäller granskare enligt 7 kap. 30 § första stycket samt 31 och 32 §§,
  • 4. avskrivning av konkurs enligt 10 kap. 1 eller 3 §,
  • 5. fastställande av utdelning enligt 11 kap. 7 §,
  • 6. nedläggning av konkurs eller försäljningsförbud enligt 12 kap. 1 §,
  • 7. frågor som gäller tillsynsperson enligt 12 kap. 26 §, 26 a § andra stycket och 27 §,
  • 8. arvode till förvaltare enligt 14 kap. 4 §,
  • 9. förskott på arvode enligt 14 kap. 12 §, eller
  • 10. sådana ersättningar som avses i 14 kap. 14 §.

Andra beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag får inte överklagas.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

16 §

Tiden för att överklaga tillsynsmyndighetens beslut om nedläggning av konkurs enligt 12 kap. 1 § räknas från den dag då beslutet kungjordes.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Överklagande av förvaltarens beslut

17 §

Förvaltarens beslut får överklagas till tingsrätten, om det avser

  • 1. avslag på en begäran om bekräftelse enligt 6 kap. 5 §,
  • 2. undantag från reseförbud enligt 6 kap. 6 §,
  • 3. ersättning och förskott på ersättning till gäldenären eller någon annan enligt 6 kap. 14 §,
  • 4. avslag på begärd förskottsbetalning enligt 11 kap. 14 §, eller
  • 5. avvisning av en ansökan om ackord enligt 12 kap. 7 §.

Andra beslut av förvaltaren enligt denna lag får inte överklagas.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

18 §

Ett beslut av förvaltaren får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Tillsynsmyndigheten får alltid överklaga förvaltarens beslut.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

19 §

Ett överklagande av ett beslut av förvaltaren ges in till tingsrätten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet. Om det är tillsynsmyndigheten som överklagar, ska överklagandet dock ges in inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

20 §

Om ett överklagande har getts in till förvaltaren, ska han eller hon vidarebefordra överklagandet till tingsrätten och samtidigt ange vilken dag som överklagandet kom in till förvaltaren.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

21 §

Tingsrätten ska pröva om ett överklagande har kommit in i rätt tid.

Ett överklagande som har kommit in för sent ska avvisas. Detta gäller dock inte om

  • 1. förseningen beror på att förvaltaren har lämnat en felaktig underrättelse om hur beslutet överklagas, eller
  • 2. överklagandet har kommit in till förvaltaren inom överklagandetiden.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

22 §

Vid överklagande av ett beslut enligt 17 § är förvaltaren motpart i ärendet hos domstolen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

När ett beslut börjar gälla

23 §

Ett beslut av rätten i ett överklagandeärende enligt denna lag gäller på det sätt som föreskrivs om det överklagade beslutet.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

17 kap. Skadestånd och straff

Skadestånd

1 §6 avgöranden

En förvaltare skall ersätta de skador som han vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogar boet, en konkursborgenär eller gäldenären. Skadeståndet kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera förvaltare ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt första stycket. Vad någon har betalt i skadestånd får sökas åter av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

2 §1 avgörande

Talan om skadestånd enligt 1 § som inte grundas på brott skall föras genom klander av förvaltarens slutredovisning.

3 §

Om en borgenärs konkursansökan inte bifalls och om borgenären när ansökan gavs in saknade skälig anledning att anta att gäldenären var på obestånd, ska borgenären ersätta gäldenären för den skada som ansökan och handläggningen av den skäligen kan anses ha orsakat gäldenären.

Om ett beslut om konkurs upphävs, ska den borgenär vars ansökan har lagts till grund för konkursbeslutet ersätta gäldenären för konkurskostnader som har tagits ur konkursboet. Detta gäller dock inte om konkursen upphävs på grund av att gäldenären har åberopat en ny omständighet eller ett nytt bevis. Borgenären ansvarar inte heller för kostnader i konkursen som gäldenären har orsakat av vårdslöshet. Om flera borgenärer vid tidpunkten för konkursbeslutet har ansökt om konkurs ansvarar de solidariskt för ersättningen.

En talan om skadestånd enligt första stycket eller ersättning enligt andra stycket ska väckas vid den tingsrätt som har beslutat om konkursen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

Straff m.m.

4 §

En gäldenär som i strid mot förbudet i 6 kap. 1 § första stycket driver näringsverksamhet under konkursen döms till böter.

5 §

En borgenär som för sin röst vid ett sammanträde i samband med ackord i konkurs har betingat sig någon särskild förmån av gäldenären döms till böter eller fängelse i högst ett år.

6 §

Ett åtal mot en gäldenär för brott som avses i 11 kap. brottsbalken och ett åtal mot en borgenär för brott som avses i 5 § får väckas vid den tingsrätt som har beslutat om konkursen.

Lydelse enligt SFS 2025:796 (svenskforfattningssamling.se)

7 §

Allmän åklagare och Polismyndigheten ska ha tillgång till alla handlingar som rör boet och som kan lämna upplysning om huruvida gäldenären har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande mot sina borgenärer.

Lydelse enligt SFS 2014:610 (ändringsregistret)

Övergångsbestämmelser

SFS 1987:672

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Genom lagen upphävs, med de begränsningar som anges under 2, 3, 5 och 6, konkurslagen (1921:225), lagen (1921:226) om nya konkurslagens införande och vad i avseende därå skall iakttas samt lagen (1956:217) om vissa kreditinrättningars konkurs.
  • 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om en konkurs, i vilken konkursbeslutet har meddelats före ikraftträdandet. Vad som i dessa föreskrifter sägs om konkursdomaren skall dock i stället avse tingsrätten. Vid fullgörandet av en uppgift som enligt äldre lag ankommer på konkursdomaren består rätten av en lagfaren domare. Skall efter ikraftträdandet av den nya lagen en fråga hänskjutas till rätten enligt 93 § tredje stycket, 108 § fjärde stycket eller 164 § första stycket konkurslagen (1921:225), handläggs frågan i den ordning som är föreskriven i den nya lagen för motsvarande fall.
  • 3. Är en konkursansökan anhängig vid ikraftträdandet, tillämpas äldre föreskrifter vid prövningen av ansökningen.
  • 4. Sådana underrättelser med anledning av en konkurs som enligt någon föreskrift i lag eller annan författning ankommer på konkursdomaren skall i stället lämnas av tingsrätten.
  • 5. I fråga om återvinning av en rättshandling eller åtgärd som avses i 4 kap. 5--9 §§ och som har ägt rum före lagens ikraftträdande gäller 30--34 §§ konkurslagen (1921:225).
  • 6. I fråga om rätten att göra gällande fordran på lön, arvode eller pension för tiden före lagens ikraftträdande gäller 100 a § konkurslagen (1921:225).
  • 7. Förekommer i lag eller annan författning någon föreskrift om att en åtgärd skall ha vidtagits viss tid efter första borgenärssammanträdet i konkurs eller att en viss rättsverkan skall inträda viss tid efter detta sammanträde, skall fristen i stället räknas från edgångssammanträdet.
  • 8. En fordran som har fastställts genom en sådan skiljedom som avses i 12 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken skall godtas som stöd för borgenärs behörighet att begära gäldenären i konkurs, om skiljedomen får verkställas enligt första meningen i nämnda paragraf och en domstol inte har meddelat ett sådant förordnande som avses i 3 kap. 18 § utsökningsbalken.
  • 9. Vad som sägs i den nya lagen om registrerat skepp gäller även i fråga om båt som enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s.1) är upptagen i skeppsregistret.
  • 10. Förekommer i lag eller annan författning någon hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften.

SFS 1989:1084

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1990. Äldre bestämmelser tillämpas dock om konkursförfarande har inletts före ikraftträdandet.

SFS 1990:1072

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om tid för besvär över beslut som meddelats före ikraftträdandet.

SFS 1991:857

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om lagsökning, betalningsföreläggande och handräckning där talan väckts före ikraftträdandet.

SFS 1991:999

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1991.
  • 2. Vad som i 8 kap. 7 och 10 §§ sägs om värdepappersinstitut skall också gälla sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:981) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748).

SFS 1994:481

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas i fråga om betalningssäkring som verkställts före ikraftträdandet.

SFS 1995:308

Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. Föreskrifterna i 3 kap. 4 § tredje stycket gäller i sin äldre lydelse om en förvaltare före ikraftträdandet har gjort anspråk på en förmån som avses i den paragrafen.

SFS 1995:793

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1995 såvitt avser 15 kap. 5-8 §§ och i övrigt den 1 juli 1995.

SFS 1996:775

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996.
  • 2. I fråga om återvinning av en rättshandling som avses i 4 kap. 1 § 1 i dess äldre lydelse och som har ägt rum före ikraftträdandet gäller bestämmelsen i dess äldre lydelse.
  • 3. Har konkursansökan föregåtts av förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847), gäller 4 kap. 2 § i dess äldre lydelse.

SFS 1999:1095

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.

SFS 2003:538

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
  • 2. I fråga om företagshypotek på grund av en inteckning som har beviljats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser fram till den 1 januari 2005.
  • 3. Vid en konkurs som har beslutats på grund av en ansökan som gjorts före ikraftträdandet tillämpas alltid äldre bestämmelser.

SFS 2005:190

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005. Om beslut om konkurs har fattats före ikraftträdandet, gäller 14 kap. 8 och 10 §§ samt 17 kap. 3 § i paragrafernas äldre lydelse.

SFS 2005:196

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005.
  • 2. Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

SFS 2008:993

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
  • 2. I fråga om en företagsinteckning enligt den upphävda lagen (2003:528) om företagsinteckning tillämpas äldre bestämmelser.

SFS 2010:1951

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
  • 2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.

SFS 2011:731

  • 1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
  • 2. Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

SFS 2011:1328

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
  • 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om skatt eller avgift enligt skattebetalningslagen (1997:483).

SFS 2014:513

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.
  • 2. Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

SFS 2014:1456

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2015.
  • 2. Vid en konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

SFS 2019:250

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
  • 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet.

SFS 2020:1031

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
  • 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:1026) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och insättningar i sådana företag.

SFS 2021:538

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.
  • 2. Om konkursen har beslutats före ikraftträdandet gäller 2 kap. 24 §, 6 kap. 3-5 §§ och 11 kap. 12, 13 a och 21 §§ i deras äldre lydelser.
  • 3. De nya 6 kap. 2 a, 2 b och 5 a §§ gäller endast i en konkurs som har beslutats efter ikraftträdandet.

SFS 2022:979

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
  • 2. Den äldre lydelsen av 5 kap. 14 § gäller fortfarande när en gäldenär har fått ackord enligt den upphävda lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

SFS 2023:668

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2024.
  • 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet.

SFS 2025:796

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
  • 2. Den upphävda 2 kap. 23 § och de äldre lydelserna av 14 kap. 3 § och 17 kap. 3 § gäller fortfarande, om konkursen har beslutats före ikraftträdandet.
  • 3. De upphävda 9 kap. 14, 17 och 18 §§ och de äldre lydelserna av 6 kap. 2 §, 7 kap. 13 §, 9 kap. 2-13, 15, 16 och 19-22 §§ och 11 kap. 2 och 15 §§ gäller fortfarande, om ett bevakningsförfarande har inletts före ikraftträdandet. Detsamma gäller det upphävda 16 kap. men endast i fråga om handläggningen av bevakningsförfarandet.
  • 4. De upphävda 7 kap. 7 § och 14 kap. 15 § gäller fortfarande, om en rådgivare eller förlikningsman har utsetts före ikraftträdandet. Detsamma gäller den äldre lydelsen av 14 kap. 1 § men endast i fråga om ersättning till rådgivare eller förlikningsman.
  • 5. Äldre föreskrifter gäller för en viss åtgärd, om en framställan om åtgärden har getts in till tingsrätten före ikraftträdandet. Det gäller dock inte en framställan om att ett bevakningsförfarande ska anordnas.
  • 6. Om tingsrätten vid ikraftträdandet inte handlägger någon fråga som avses i 2-5, ska konkursärendet avskrivas från vidare handläggning. Detsamma gäller när tingsrätten efter ikraftträdandet har avslutat handläggningen av samtliga sådana frågor som avses i 2-5 som var aktuella vid ikraftträdandet.
  • 7. När en fråga i en konkurs som har inletts före ikraftträdandet ska anhängiggöras i tingsrätten, ska den tingsrätt som enligt förhållandena vid beslutet om konkurs skulle ha beslutat om konkursen enligt de nya bestämmelserna vara behörig. Detsamma gäller vid väckande av en talan enligt 4 kap. 20 §, 13 kap. 7 § eller 17 kap. 3 eller 6 §.

Rättspraxis som anger lagrummet

280 avgöranden, grupperade som Domstolsverket har angett lagrummet.

1 kap. 1 § (2)

  1. NJA 2010 s. 617 (2010)
    En giltig hävning av en överlåtelse av patent leder till en sakrättsligt skyddad återgång av patentet utan något tillkommande sakrättsligt moment. Om hävningen sker före köparens konkurs påverkas det sakrättsliga skyddet inte av att köparen medgetts rätt att f…
  2. RÅ 2006 ref. 27 (2006)
    En konkursgäldenär har förelagts vid vite att vidta åtgärder beträffande egendom som står under konkursboets förvaltning. Vitet har inte ansetts kunna dömas ut.

1 kap. 2 § (7)

  1. Högsta domstolen, mål K 1564-25 Beslut (2025)
    Prövningen av en konkursansökan.
  2. NJA 2025 s. 786 ”Konkursprövningen” (2025)
    Prövningen av en konkursansökan.
  3. NJA 2019 s. 119 (2019)
    Konkurs. Frågor vid obeståndsprövningen om hänsyn ska tas till gäldenärens egendom i utlandet, om värdering av en aktiepost i ett onoterat bolag samt om betydelsen av att gäldenärens egendom är utmätt även på grund av en överklagad dom om betalning.
  4. NJA 1994 s. 336 (1994)
    Bolag, som fortlöpande betalat förfallande skulder, har vid tillämpning av 11 kap 1 och 2 §§ BrB inte ansetts vara på obestånd trots att betalningsförmågan var en följd av bolagets felaktiga bokföring. Det förhållandet att åklagaren till grund för yrkande om a…
  5. RH 1993:137 (1993)
    Ett svenskt bolag, SARA AB, har på ett hyreskontrakt, ingånget i Norge mellan två norska bolag som hyresvärd och ett norskt dotterbolag till SARA AB, SARA Hotel A/S, som hyresgäst, tecknat förbindelse att SARA AB "innestår for att SARA Hotel A/S oppfyller sine…
  6. RH 1993:67 (1993)
    Beviskrav vid påstående om obestånd i ansökan om konkurs.
  7. NJA 1989 s. 378 (1989)
    A söker B i konkurs. Till grund för ansökningen åberopar A en icke lagakraftvunnen tingsrättsdom, varigenom en av B mot A förd skadeståndstalan ogillats och B förpliktas ersätta A för rättegångskostnader, samt bevis om att B vid försök till utmätning på grund …

1 kap. 3 § (1)

  1. NJA 2000 s. 479 (2000)
    I ett mål om försättande i konkurs av ett kommanditbolag har delgivning med bolaget ansetts kunna ske genom överlämnande av handlingarna till förvaltaren i komplementärens - ett aktiebolag - konkursbo.

2 kap. 1 § (4)

  1. RH 2025:20 (2025)
    Fråga om svensk domsrätt grundad på 10 kap. 3 § rättegångsbalken vid en egen ansökan om särkonkurs.
  2. RH 2004:33 (2004)
    Vid vakans i styrelsen för ett aktiebolag har styrelsen ansetts beslutsför med den kvarvarande styrelseledamoten och denne har därmed även ansetts vara bolagets behörige ställföreträdare fram till nästa ordinarie stämma. Styrelseledamoten har därigenom ägt för…
  3. NJA 1993 s. 605 (1993)
    Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig företrädare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Av aktieägare i gäldenärsbolaget förd talan mot sådant beslut har därför avvisats.
  4. RH 1990:96 (1989)
    Fråga huruvida svensk domstol är behörig att ta upp konkursansökan som rör internationella rättsförhållanden.

2 kap. 3 § (1)

  1. RH 1991:30 (1991)
    Ett aktiebolag försattes i konkurs vid tingsrätten på grund av en ansökan av bolagets ställföreträdare. Samme ställföreträdare överklagade konkursbeslutet och yrkade att beslutet skulle upphävas eftersom bolaget var solvent och konkursansökningen lämnats in av…

2 kap. 4 § (1)

  1. NJA 2011 s. 411 (2011)
    Domstol har försatt en person i konkurs på grundval av skattebeslut som inte vunnit laga kraft. Domstolen har underlåtit att självständigt pröva om det fanns en skattefordran och har direkt lagt skattebesluten till grund för obeståndsbedömningen. Rättstillämpn…

2 kap. 6 § (17)

  1. Högsta domstolen, mål K 1564-25 Beslut (2025)
    Prövningen av en konkursansökan.
  2. NJA 2025 s. 786 ”Konkursprövningen” (2025)
    Prövningen av en konkursansökan.
  3. NJA 2013 s. 421 (2013)
    Förutsättningarna för att pant eller annan säkerhet ska anses vara betryggande och därmed utgöra hinder mot att gäldenären försätts i konkurs (2 kap. 10 § första stycket 1 konkurslagen).
  4. NJA 2011 s. 411 (2011)
    Domstol har försatt en person i konkurs på grundval av skattebeslut som inte vunnit laga kraft. Domstolen har underlåtit att självständigt pröva om det fanns en skattefordran och har direkt lagt skattebesluten till grund för obeståndsbedömningen. Rättstillämpn…
  5. NJA 2005 s. 554 (2005)
    Resning. En borgenärs behörighet att ansöka om konkurs har grundats på en icke lagakraftvunnen dom varigenom konkursborgenärens fordran fastställts. Efter det att konkursen avslutats har domen ändrats i högre instans varvid sökandens fordringsanspråk ogillats …
  6. NJA 2004 s. 345 (2004)
    Fråga om förutsättningar enligt 2 kap. 6 och 9 §§ konkurslagen förelegat för att försätta ett aktiebolag i konkurs.
  7. RH 2003:25 (2002)
    Fråga om prövning av behörighet vid konkursansökan då fordringen grundas på muntligt avtal samt fråga om fordran vid betalningsuppmaningen varit klar.
  8. NJA 2002 s. 463 (2002)
    I en konkursansökan åberopade borgenären till styrkande av gäldenärens insolvens att denne vid ett misslyckat utmätningsförsök befunnits sakna tillgångar till full betalning av skulden. Eftersom den fordran för vilken utmätning skedde var väsentligt högre än d…
  9. NJA 2001 s. 731 (2001)
    Hovrätt har avgjort ett mål om försättande i konkurs på handlingarna utan att lämna gäldenären tillfälle att slutföra sin talan. Fråga bl.a. om det rättegångsfel som förevarit kunde antas ha inverkat på målets utgång.
  10. RH 2000:70 (2000)
    Fråga om statens behörighet att ansöka om gäldenärs försättande i konkurs när gäldenären överklagat större delen av de skattefordringar som staten lagt till grund för konkursansökan. Också fråga om betydelsen av ett misslyckat utmätningsförsök när det fordring…
  11. NJA 1999 s. 97 (1999)
    Fråga om borgenär har styrkt sin behörighet att begära gäldenär i konkurs. Tillika fråga om betalningsanmaning enligt 2 kap 9 § KL avsett klar skuld.
  12. NJA 1997 s. 701 (1997)
    Sedan borgenär ansökt om gäldenärs försättande i konkurs men innan domstol fattat beslut med anledning av ansökningen, har gäldenären betalat hela den skuld som legat till grund för denna. Konkurssökanden är härefter inte längre att anse som borgenär, varför f…
  13. NJA 1996 s. 318 (1996)
    Fråga om betydelsen av en kvittningsinvändning som gäldenären gör mot en borgenärs ansökan om försättande i konkurs. 2 kap 6 och 9 §§ konkurslagen.
  14. RH 1994:42 (1994)
    Borgenär har ej ansetts behörig att göra konkursansökan i fall då borgenären åberopar vissa fakturor och en betalningsanmaning.
  15. RH 1993:137 (1993)
    Ett svenskt bolag, SARA AB, har på ett hyreskontrakt, ingånget i Norge mellan två norska bolag som hyresvärd och ett norskt dotterbolag till SARA AB, SARA Hotel A/S, som hyresgäst, tecknat förbindelse att SARA AB "innestår for att SARA Hotel A/S oppfyller sine…
  16. NJA 1992 s. 627 (1992)
    En person har försatts i konkurs på ansökan av kronofogdemyndighet, vilken som grund för ansökningen åberopat en av norsk skattemyndighet fastställd skattefordran. Sedan konkursbeslutet överklagats har i HD upplysts, att skattedebiteringen undanröjts. Fråga om…
  17. NJA 1992 s. 280 (1992)
    Under åberopande av en icke fastställd skattefordran sökte staten en gäldenär i konkurs. I konkursansökningen hänvisades till att betalningssäkring beviljats för ett belopp motsvarande den åberopade skattefordringen. Fråga om staten styrkt sin behörighet att b…

2 kap. 7 § (5)

  1. NJA 2012 s. 97 (2012)
    Sedan ett aktiebolag har försatts i konkurs på grund av ansökan av en firmatecknare i bolaget har vid bolagets överklagande av konkursbeslutet framkommit att firmatecknaren saknade befogenhet att ansöka om bolagets konkurs. Konkursbeslutet har inte upphävts ef…
  2. NJA 2011 s. 723 (2011)
    Tillstånd till prövning i hovrätt när ett aktiebolag, efter ansökan av en av bolagets tre firmatecknare, har försatts i konkurs och de två andra har överklagat konkursbeslutet med påstående att konkursansökningen inte grundades på något beslut av bolagets styr…
  3. NJA 2001 s. 151 (2001)
    Beslut om försättande i konkurs, som meddelats efter det att gäldenären medgivit konkursansökningen, har ansetts kunna överklagas av den som löpte risk att till följd av konkursen utsättas för krav på återvinning av gåva.
  4. NJA 1997 s. 168 (1997)
    Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig ställföreträdare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Talan mot sådant beslut har därför avvisats när den förts av dels minoritetsaktieä…
  5. RH 1991:30 (1991)
    Ett aktiebolag försattes i konkurs vid tingsrätten på grund av en ansökan av bolagets ställföreträdare. Samme ställföreträdare överklagade konkursbeslutet och yrkade att beslutet skulle upphävas eftersom bolaget var solvent och konkursansökningen lämnats in av…

2 kap. 8 § (14)

  1. Högsta domstolen, mål K 1564-25 Beslut (2025)
    Prövningen av en konkursansökan.
  2. NJA 2025 s. 786 ”Konkursprövningen” (2025)
    Prövningen av en konkursansökan.
  3. RH 2019:12 (2019)
    En borgenär ansökte om gäldenärens försättande i konkurs utan åberopande av någon bestämmelse enligt vilken gäldenären skulle presumeras vara insolvent. Gäldenären försattes sedermera i konkurs efter egen ansökan i ett annat konkursärende och tingsrätten skrev…
  4. NJA 2019 s. 119 (2019)
    Konkurs. Frågor vid obeståndsprövningen om hänsyn ska tas till gäldenärens egendom i utlandet, om värdering av en aktiepost i ett onoterat bolag samt om betydelsen av att gäldenärens egendom är utmätt även på grund av en överklagad dom om betalning.
  5. NJA 2017 s. 1135 (2017)
    En person, som inte gett in deklaration enligt skatteförfarandelagen, har med hänsyn till omständigheterna ansetts skyldig att ersätta kostnaden för en konkursansökan som återkallats efter det att han fullgjort sin deklarationsskyldighet.
  6. NJA 2011 s. 411 (2011)
    Domstol har försatt en person i konkurs på grundval av skattebeslut som inte vunnit laga kraft. Domstolen har underlåtit att självständigt pröva om det fanns en skattefordran och har direkt lagt skattebesluten till grund för obeståndsbedömningen. Rättstillämpn…
  7. NJA 2002 s. 463 (2002)
    I en konkursansökan åberopade borgenären till styrkande av gäldenärens insolvens att denne vid ett misslyckat utmätningsförsök befunnits sakna tillgångar till full betalning av skulden. Eftersom den fordran för vilken utmätning skedde var väsentligt högre än d…
  8. NJA 2001 s. 339 (2001)
    Det har inte ansetts strida mot Europakonventionen att lägga en skattemyndighets icke lagakraftvunna beslut, varigenom en skatteskuld uppkommit, till grund för ett beslut om att försätta den skattskyldige i konkurs.
  9. RH 2000:70 (2000)
    Fråga om statens behörighet att ansöka om gäldenärs försättande i konkurs när gäldenären överklagat större delen av de skattefordringar som staten lagt till grund för konkursansökan. Också fråga om betydelsen av ett misslyckat utmätningsförsök när det fordring…
  10. RH 1997:78 (1997)
    Utgångspunkten för sexmånaderstiden enligt 2 kap. 8 § konkurslagen har angetts vara den dag kronofogdemyndigheten avslutade utredningen i utmätningsmålet och redovisade resultatet till sökanden. Tillika fråga om verkan av betalning av konkursfordran efter konk…
  11. NJA 1995 s. 548 (1995)
    Fråga om utgångspunkten för sexmånaderstiden enligt 2 kap 8 § KL (1987:672).
  12. RH 1994:15 (1994)
    Den i 2 kap. 8 § konkurslagen angivna sexmånadersfristen har räknats från den dag kronofogdemyndigheten avslutat målet och redovisat detta till sökanden.
  13. NJA 1992 s. 280 (1992)
    Under åberopande av en icke fastställd skattefordran sökte staten en gäldenär i konkurs. I konkursansökningen hänvisades till att betalningssäkring beviljats för ett belopp motsvarande den åberopade skattefordringen. Fråga om staten styrkt sin behörighet att b…
  14. NJA 1989 s. 378 (1989)
    A söker B i konkurs. Till grund för ansökningen åberopar A en icke lagakraftvunnen tingsrättsdom, varigenom en av B mot A förd skadeståndstalan ogillats och B förpliktas ersätta A för rättegångskostnader, samt bevis om att B vid försök till utmätning på grund …

2 kap. 9 § (18)

  1. RH 2019:12 (2019)
    En borgenär ansökte om gäldenärens försättande i konkurs utan åberopande av någon bestämmelse enligt vilken gäldenären skulle presumeras vara insolvent. Gäldenären försattes sedermera i konkurs efter egen ansökan i ett annat konkursärende och tingsrätten skrev…
  2. NJA 2016 s. 1169 (2016)
    Ersättning för rättegångskostnader vid avskrivning på grund av återkallelse av konkursansökan.
  3. NJA 2011 s. 411 (2011)
    Domstol har försatt en person i konkurs på grundval av skattebeslut som inte vunnit laga kraft. Domstolen har underlåtit att självständigt pröva om det fanns en skattefordran och har direkt lagt skattebesluten till grund för obeståndsbedömningen. Rättstillämpn…
  4. RH 2006:50 (2006)
    En borgenär har ansökt om att en gäldenär skall försättas i konkurs och har som grund för ansökan åberopat att gäldenären får anses vara på obestånd eftersom denne inte efter betalningsuppmaning betalat en klar och förfallen löneskuld. Under ärendets handläggn…
  5. NJA 2004 s. 345 (2004)
    Fråga om förutsättningar enligt 2 kap. 6 och 9 §§ konkurslagen förelegat för att försätta ett aktiebolag i konkurs.
  6. NJA 2004 s. 325 (2004)
    Fråga om tillämpligheten av insolvenspresumtionen i 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672) när skattemyndigheten efter konkursbeslutet omtaxerat en hyreshusenhet till småhusenhet och gäldenären till följd härav inte var bokföringsskyldig under den tid som anges i …
  7. RH 2003:25 (2002)
    Fråga om prövning av behörighet vid konkursansökan då fordringen grundas på muntligt avtal samt fråga om fordran vid betalningsuppmaningen varit klar.
  8. NJA 2001 s. 548 (2001)
    Fråga i mål om konkurs huruvida en skattefordran kan anses ha varit klar. 2 kap. 9 § konkurslagen
  9. NJA 1999 s. 97 (1999)
    Fråga om borgenär har styrkt sin behörighet att begära gäldenär i konkurs. Tillika fråga om betalningsanmaning enligt 2 kap 9 § KL avsett klar skuld.
  10. NJA 1996 s. 318 (1996)
    Fråga om betydelsen av en kvittningsinvändning som gäldenären gör mot en borgenärs ansökan om försättande i konkurs. 2 kap 6 och 9 §§ konkurslagen.
  11. NJA 1995 s. 190 (1995)
    Frågor om tillämpning av 2 kap 9 § KL. Gäldenär har krävts på skuld bestående av dels kapitalbelopp dels ränta. Det förhållandet att räntan angivits med felaktigt belopp har inte ansetts hindra att kravet på erläggande av kapitalbeloppet kunde gälla klar och f…
  12. RH 1993:44 (1993)
    Kravet i 2 kap. 9 § konkurslagen att skulden skall vara förfallen har inte ansetts uppfyllt när lån sagts upp till betalning i betalningsanmaningen.
  13. RH 1993:88 (1993)
    Reglerna i 2 kap. 9 § första stycket konkurslagen har ansetts innebära att borgenärs ansökan om gäldenärens försättande i konkurs måste göras inom fyra veckor från den dag då betalningsanmaningen delgavs gäldenären.
  14. RH 1993:99 (1993)
    Enligt avtalsvillkor i skuldebrev äger borgenären säga upp krediten till betalning om borgenären bedömer att ställd säkerhet inte längre är betryggande. I mål om gäldenärens försättande i konkurs enligt 2 kap. 9 § konkurslagen har gäldenären invänt bl.a. att v…
  15. NJA 1992 s. 578 (1992)
    Fråga i mål om konkurs om borgenärens fordran kan anses ha varit klar. 2 kap 9 § KL.
  16. RH 1992:59 (1992)
    En borgenärs fordran har vid tillämpning av 2 kap 9§ konkurslagen inte ansetts klar och förfallen när gäldenären har invänt att borgenärens säkerhet för vissa fordringar är fullgod och att avtalsvillkor som innebär att borgenären ensam bedömer säkerhetens värd…
  17. RH 1992:75 (1992)
    Fråga huruvida en skuld som gäldenären uppmanats av borgenären att betala var klar i den mening som avses i 2 kap 9§ konkurslagen.
  18. NJA 1989 s. 428 (1989)
    Sedan borgenär under åberopande av att gäldenär underlåtit att på uppmaning betala klar och förfallen skuld sökt denne i konkurs gjorde gäldenären gällande motfordran avseende skadestånd till ett belopp överstigande borgenärens fordran. Fråga om borgenärens fo…

2 kap. 10 § (5)

  1. RH 2019:12 (2019)
    En borgenär ansökte om gäldenärens försättande i konkurs utan åberopande av någon bestämmelse enligt vilken gäldenären skulle presumeras vara insolvent. Gäldenären försattes sedermera i konkurs efter egen ansökan i ett annat konkursärende och tingsrätten skrev…
  2. NJA 2013 s. 421 (2013)
    Förutsättningarna för att pant eller annan säkerhet ska anses vara betryggande och därmed utgöra hinder mot att gäldenären försätts i konkurs (2 kap. 10 § första stycket 1 konkurslagen).
  3. NJA 2011 s. 951 (2011)
    Prövningstillstånd i hovrätt. Det har ansetts vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att högre rätt prövar om en säkerhet är betryggande och därigenom utgör konkurshinder.
  4. NJA 1997 s. 591 (1997)
    Bolagsman i handelsbolag har ansetts berättigad att gentemot konkursansökan invända att borgenären har betryggande säkerhet i bolagets egendom.
  5. NJA 1995 s. 554 (1995)
    Vid ansökan om konkurs på grund av hyresgästs underlåtenhet att betala viss hyra har konkurshinder enligt 2 kap 10 § 1 st 1 KL ansetts föreligga trots att säkerhet som ställts av hyresgästen avsett fullgörande av dennes samtliga förpliktelser enligt hyresavtal…

2 kap. 10 a § (1)

  1. NJA 2018 s. 1038 ”Rekonstruktionsbolagets skuld” (2018)
    Den s.k. medansvarsperiod som inträder när ett aktiebolags styrelse inte vidtar de åtgärder som sägs i 25 kap. 13-17 §§ aktiebolagslagen avslutas inte genom beslut att bevilja bolaget företagsrekonstruktion.

2 kap. 11 § (1)

  1. NJA 1999 s. 644 (1999)
    Fråga om interimistisk kvarstad på gäldenärs egendom i avvaktan på prövningen av konkursansökan. 2 kap 11 § KL (1987:672) och 15 kap 5 § 3 st RB.

2 kap. 15 § (2)

  1. RH 2023:20 (2022)
    Efter kallelse till konkursförhandling genom särskild delgivning med juridisk person, uteblev gäldenärsbolaget och försattes i konkurs. Hovrätten har ansett att förutsättningarna för att använda sig av delgivningssättet särskild delgivning med juridisk person …
  2. NJA 2022 s. 173 ”Konkursgäldenären i Kina” (2022)
    Efter kallelse till konkursförhandling genom kungörelsedelgivning uteblev gäldenären och försattes i konkurs. I hovrätten presenterade gäldenären utredning, däribland gåvor som gäldenären erhållit efter konkursbeslutet, som motbevisade insolvenspresumtionen. G…

2 kap. 16 § (1)

  1. RH 2023:20 (2022)
    Efter kallelse till konkursförhandling genom särskild delgivning med juridisk person, uteblev gäldenärsbolaget och försattes i konkurs. Hovrätten har ansett att förutsättningarna för att använda sig av delgivningssättet särskild delgivning med juridisk person …

2 kap. 17 § (1)

  1. RH 2023:20 (2022)
    Efter kallelse till konkursförhandling genom särskild delgivning med juridisk person, uteblev gäldenärsbolaget och försattes i konkurs. Hovrätten har ansett att förutsättningarna för att använda sig av delgivningssättet särskild delgivning med juridisk person …

2 kap. 19 § (1)

  1. RH 1995:39 (1995)
    Vid förhandling för prövning av borgenärs konkursansökan har borgenären inte varit närvarande på annat sätt än per telefon. Tingsrätten har oaktat detta beslutat försätta gäldenären i konkurs. Tingsrättens förfarande har ansetts utgöra rättegångsfel och föranl…

2 kap. 21 § (3)

  1. NJA 2019 s. 826 ”Konkursansökningarna” (2019)
    Bestämmelsen i 2 kap. 21 § konkurslagen förutsätter att konkursansökningarna är samtidigt anhängiga vid konkursbeslutet.
  2. NJA 2007 s. 29 (2007)
    Bestämmelsen i 2 kap. 21 § konkurslagen har i mål om betalning enligt lönegarantilagen (1992:497) ansetts tillämplig även på frågan om gammal eller ny lag skall tillämpas när flera konkursansökningar förelegat vid tidpunkten för konkursbeslutet.
  3. NJA 1991 s. 410 (1991)
    Sedan borgenär fullföljt talan till HD i konkursansökningsmål och prövningstillstånd meddelats har TR:n försatt gäldenären i konkurs på dennes egen ansökan, varvid som fristdag angivits dagen för gäldenärens ansökan. HD har lämnat besvären utan åtgärd, sedan p…

2 kap. 22 § (7)

  1. NJA 2012 s. 97 (2012)
    Sedan ett aktiebolag har försatts i konkurs på grund av ansökan av en firmatecknare i bolaget har vid bolagets överklagande av konkursbeslutet framkommit att firmatecknaren saknade befogenhet att ansöka om bolagets konkurs. Konkursbeslutet har inte upphävts ef…
  2. NJA 2011 s. 723 (2011)
    Tillstånd till prövning i hovrätt när ett aktiebolag, efter ansökan av en av bolagets tre firmatecknare, har försatts i konkurs och de två andra har överklagat konkursbeslutet med påstående att konkursansökningen inte grundades på något beslut av bolagets styr…
  3. NJA 2009 s. 773 (2009)
    Konkursärende. Fråga om tillstånd till prövning i hovrätt när det i hovrätten åberopas omständigheter som inträffat efter konkursbeslutet.
  4. NJA 2002 s. 463 (2002)
    I en konkursansökan åberopade borgenären till styrkande av gäldenärens insolvens att denne vid ett misslyckat utmätningsförsök befunnits sakna tillgångar till full betalning av skulden. Eftersom den fordran för vilken utmätning skedde var väsentligt högre än d…
  5. RH 2000:25 (2000)
    Mot beslut varigenom gäldenär genom likvidator på egen begäran försatts i konkurs har i princip endast gäldenären själv och behörig ställföreträdare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Talan mot sådant beslut har därför avvisats när den förts av person …
  6. RH 1997:78 (1997)
    Utgångspunkten för sexmånaderstiden enligt 2 kap. 8 § konkurslagen har angetts vara den dag kronofogdemyndigheten avslutade utredningen i utmätningsmålet och redovisade resultatet till sökanden. Tillika fråga om verkan av betalning av konkursfordran efter konk…
  7. NJA 1993 s. 605 (1993)
    Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig företrädare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Av aktieägare i gäldenärsbolaget förd talan mot sådant beslut har därför avvisats.

2 kap. 23 § (7)

  1. NJA 2022 s. 173 ”Konkursgäldenären i Kina” (2022)
    Efter kallelse till konkursförhandling genom kungörelsedelgivning uteblev gäldenären och försattes i konkurs. I hovrätten presenterade gäldenären utredning, däribland gåvor som gäldenären erhållit efter konkursbeslutet, som motbevisade insolvenspresumtionen. G…
  2. RH 2019:12 (2019)
    En borgenär ansökte om gäldenärens försättande i konkurs utan åberopande av någon bestämmelse enligt vilken gäldenären skulle presumeras vara insolvent. Gäldenären försattes sedermera i konkurs efter egen ansökan i ett annat konkursärende och tingsrätten skrev…
  3. NJA 2017 s. 1135 (2017)
    En person, som inte gett in deklaration enligt skatteförfarandelagen, har med hänsyn till omständigheterna ansetts skyldig att ersätta kostnaden för en konkursansökan som återkallats efter det att han fullgjort sin deklarationsskyldighet.
  4. NJA 2016 s. 1169 (2016)
    Ersättning för rättegångskostnader vid avskrivning på grund av återkallelse av konkursansökan.
  5. RH 2014:40 (2014)
    Sedan en gäldenär erlagt full betalning för konkursfordringen och sökanden återkallat konkursansökningen, har ärendet skrivits av. Sökanden har ansetts berättigad till ersättning för sina rättegångskostnader.
  6. RH 2011:67 (2011)
    Sedan en gäldenär erlagt full betalning för konkursfordringen och sökanden återkallat konkursansökningen har ärendet skrivits av. Sökandens yrkande om ersättning för rättegångskostnader har lämnats utan bifall.
  7. NJA 2006 s. 599 (2006)
    En arbetstagare har vid ansökan om att bolag skulle försättas i konkurs haft klar grund för att utgå från att bolaget var hennes arbetsgivare och därmed ansvarade för lönefordran som åberopades som grund för ansökningen. När bolaget i konkursärendet gjorde gäl…

2 kap. 25 § (4)

  1. RH 2004:14 (2004)
    Fråga om staten eller konkursboet skall svara för konkurskostnaderna när beslut om konkurs upphävts efter överklagande sedan det visat sig att någon utomstående gett in konkursansökan i gäldenärens namn men utan dennes vetskap.
  2. NJA 2003 s. 248 (2003)
    När ett konkursbeslut upphävts efter resning, har principen att konkurskostnaderna skall betalas av konkursboet likväl tillämpats. (Jfr 1998 s. 214.)
  3. NJA 2000 s. 703 (2000)
    Innan överklagande av konkursbeslut slutligt avgjorts, har konkursen avskrivits och beslut i samband därmed fattats om att konkurskostnader skulle utgå ur konkursboet. Eftersom de grunder som anförts till stöd för överklagandet av konkursbeslutet var av sådan …
  4. RH 1998:86 (1998)
    Staten har inte ansetts skyldig att i konkursärende svara för uppkomna konkurskostnader trots att konkursbeslutet undanröjts av högre rätt.

3 kap. 1 § (15)

  1. PMÖD 2018:27 (2018)
    Patent- och marknadsöverdomstolen har i allt väsentligt fastställt Patent- och marknadsdomstolens dom mot ett antal bolag och dess företrädare som bedrivit telefonförsäljning av abonnemang av kosttillskott till konsumenter. Konsumentombudsmannen överklagade en…
  2. NJA 2017 s. 1140 (2017)
    Fråga om när en betalningstransaktion ska anses ha skett vid tillämpning av 3 kap. 1 och 2 §§ konkurslagen när den utförts med utnyttjande av I) checkräkningskredit respektive II) innestående kontomedel.
  3. MÖD 2015:19 (2015)
    Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten oc…
  4. NJA 2014 s. 844 (2014)
    En konkursgäldenär har rätt att avbryta preskription av en fordran som hör till konkursboet.
  5. RH 2010:68 (2009)
    En konkursgäldenär har under pågående konkurs väckt talan mot annan om egendom av beskaffenhet att kunna höra till konkursboet. Sedan tingsrätten berett konkursboet tillfälle att överta den väckta talan förklarade sig konkursboet för närvarande inte kunna över…
  6. NJA 2007 s. 599 ”Gulliver” (2007)
    Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  7. RÅ 2006 ref. 27 (2006)
    En konkursgäldenär har förelagts vid vite att vidta åtgärder beträffande egendom som står under konkursboets förvaltning. Vitet har inte ansetts kunna dömas ut.
  8. RÅ 2006 ref. 12 (2006)
    Ett i konkurs försatt bolag, som överklagat beskattningsbeslut avseende skattebelopp som utgjorde fordringar i konkursboet, har rätt att ansöka om anstånd med inbetalning av skatten.
  9. MÖD 2004:24 (2004)
    Föreläggande vid vite ----- Ett vitesföreläggande har undanröjts av Miljööverdomstolen på grund av att verksamhetsutövaren efter att ha försatts i konkurs saknar möjlighet att efterkomma föreläggandet och därför inte längre kan vara adressat för beslutet. Även…
  10. NJA 2004 s. 410 (2004)
    När ett kommanditbolag försatts i konkurs har ett aktiebolag som är komplementär i bolaget ansetts behörigt att överklaga beslutet oaktat aktiebolaget självt försatts i konkurs, när förvaltaren i aktiebolagets bo förklarat att boet avstår från aktiebolagets an…
  11. NJA 2003 s. 356 (2003)
    I en ansökan om att betalning skulle fastställas att utgå ur en tomträtt angavs en konkursgäldenär som motpart. Det har ansetts att ansökningen skulle delges med konkursboet som svarande i målet.
  12. NJA 2000 s. 685 (2000)
    Fråga - i mål om återvinning i konkurs - om ett avtal mellan konkursgäldenären och en kommun, där parterna betecknats köpare och säljare, reellt sett utgjort ett kommissionsavtal.
  13. NJA 2000 s. 479 (2000)
    I ett mål om försättande i konkurs av ett kommanditbolag har delgivning med bolaget ansetts kunna ske genom överlämnande av handlingarna till förvaltaren i komplementärens - ett aktiebolag - konkursbo.
  14. NJA 1997 s. 503 (1997)
    Konkursförvaltare har ansetts vara rätt mottagare av underrättelse om utövande i visst fall av option.
  15. RÅ 1996 ref. 7 (1996)
    Ett i konkurs försatt aktiebolag har ansetts som part och tillerkänts talerätt i mål om eftertaxering för år före konkursbeslutet. Eftertaxering för år 1990.

3 kap. 2 § (4)

  1. NJA 2017 s. 1140 (2017)
    Fråga om när en betalningstransaktion ska anses ha skett vid tillämpning av 3 kap. 1 och 2 §§ konkurslagen när den utförts med utnyttjande av I) checkräkningskredit respektive II) innestående kontomedel.
  2. NJA 2014 s. 844 (2014)
    En konkursgäldenär har rätt att avbryta preskription av en fordran som hör till konkursboet.
  3. NJA 2007 s. 599 ”Gulliver” (2007)
    Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  4. NJA 2000 s. 685 (2000)
    Fråga - i mål om återvinning i konkurs - om ett avtal mellan konkursgäldenären och en kommun, där parterna betecknats köpare och säljare, reellt sett utgjort ett kommissionsavtal.

3 kap. 3 § (11)

  1. HFD 2022 ref. 29 (2022)
    Fråga om ett konkursbo kan anses ha omsatt egendom som omfattats av ett avtal om lösöreköp och som utgjort säkerhet för en av konkursgäldenärens skulder.
  2. MÖD 2015:19 (2015)
    Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten oc…
  3. NJA 2013 s. 830 (2013)
    Ett konkursbos beslut enligt 3 kap. 9 § första stycket konkurslagen att inte överta gäldenärens talan om fastställelse av att ett avskedande var ogiltigt har ansetts omfatta även gäldenärens anspråk på utebliven lön och semesterersättning.
  4. NJA 2009 s. 41 (2009)
    Ett konkursbo har ansetts ställa en lokal som hyrts av konkursgäldenären till hyresvärdens förfogande genom en förklaring att boet inte gjorde anspråk på lokalen, oavsett att i lokalen fanns lösöre som konkursboet avstod från, att lokalen var delvis uthyrd i a…
  5. NJA 2008 s. 684 (2008)
    Ett företag sålde lösöre till ett finansbolag och överlämnade lösöret till en finansbolagets leasetagare, som var ett helägt dotterbolag till säljaren och som hade säljarens ägare som styrelseledamot och firmatecknare. Säljaren har ansetts ha blivit i tillräck…
  6. NJA 2004 s. 777 (2004)
    Fråga om en konkursförvaltare haft rätt att avstå (abandonera) egendom till förmån för konkursgäldenären och om konkursförvaltaren i så fall kunnat återta beslutet.
  7. NJA 2003 s. 356 (2003)
    I en ansökan om att betalning skulle fastställas att utgå ur en tomträtt angavs en konkursgäldenär som motpart. Det har ansetts att ansökningen skulle delges med konkursboet som svarande i målet.
  8. NJA 1997 s. 503 (1997)
    Konkursförvaltare har ansetts vara rätt mottagare av underrättelse om utövande i visst fall av option.
  9. NJA 1994 s. 506 (1994)
    Fråga om separationsrätt i konkurs avseende spannmål som lämnats för lagring hos gäldenären och av denne sammanblandats dels med spannmål tillhörig andra inlagrare, dels med gäldenärens egen spannmål.
  10. NJA 1993 s. 468 (1993)
    Köpekontrakt och köpebrev avseende fast egendom innehöll ett förbud för köparen att sälja egendomen. Överlåtelseförbudet, som tillkommit i säljarens intresse, ansågs likväl sakna verkan mot köparens borgenärer. Egendomen ingick därför i köparens konkursbo. 4 k…
  11. RH 1993:135 (1993)
    Fråga om beviskravet i mål angående separationsrätt i konkurs.

3 kap. 4 § (1)

  1. PMÖD 2021:19 (2021)
    En person väckte talan mot ett bolag och gjorde gällande att bolaget gjort intrång i hans upphovsrätt till vissa verk. Personen yrkade skadestånd, skälig ersättning och att bolaget vid vite skulle förbjudas bl.a. att framställa exemplar av verken. Under tiden …

3 kap. 5 § (1)

  1. PMÖD 2021:19 (2021)
    En person väckte talan mot ett bolag och gjorde gällande att bolaget gjort intrång i hans upphovsrätt till vissa verk. Personen yrkade skadestånd, skälig ersättning och att bolaget vid vite skulle förbjudas bl.a. att framställa exemplar av verken. Under tiden …

3 kap. 6 § (1)

  1. PMÖD 2021:19 (2021)
    En person väckte talan mot ett bolag och gjorde gällande att bolaget gjort intrång i hans upphovsrätt till vissa verk. Personen yrkade skadestånd, skälig ersättning och att bolaget vid vite skulle förbjudas bl.a. att framställa exemplar av verken. Under tiden …

3 kap. 7 § (1)

  1. PMÖD 2021:19 (2021)
    En person väckte talan mot ett bolag och gjorde gällande att bolaget gjort intrång i hans upphovsrätt till vissa verk. Personen yrkade skadestånd, skälig ersättning och att bolaget vid vite skulle förbjudas bl.a. att framställa exemplar av verken. Under tiden …

3 kap. 9 § (19)

  1. PMÖD 2021:19 (2021)
    En person väckte talan mot ett bolag och gjorde gällande att bolaget gjort intrång i hans upphovsrätt till vissa verk. Personen yrkade skadestånd, skälig ersättning och att bolaget vid vite skulle förbjudas bl.a. att framställa exemplar av verken. Under tiden …
  2. NJA 2018 s. 602 ”Konkursbolagets skulder” (2018)
    Den s.k. medansvarsperiod som inträder när ett aktiebolags styrelse inte vidtar de åtgärder som sägs i 25 kap. 13-17 §§ aktiebolagslagen avslutas när bolaget försätts i konkurs.
  3. HFD 2017 ref. 52 (2017)
    Efter att ett förhandsbesked om skatt överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen har det bolag som ansökt om beskedet försatts i konkurs. Konkursboet har inte ansetts ha rätt att träda in som part i målet men konkursförvaltaren har beretts möjlighet att för…
  4. MÖD 2015:19 (2015)
    Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten oc…
  5. NJA 2013 s. 830 (2013)
    Ett konkursbos beslut enligt 3 kap. 9 § första stycket konkurslagen att inte överta gäldenärens talan om fastställelse av att ett avskedande var ogiltigt har ansetts omfatta även gäldenärens anspråk på utebliven lön och semesterersättning.
  6. NJA 2013 s. 304 (2013)
    Ett konkursbo kan inte återta sin förklaring att boet övertar konkursgäldenärens talan. Ett konkursbos meddelande att det återtar sin förklaring har ansetts utgöra en återkallelse av talan i målet. I fråga om konkursboets ansvar för rättegångskostnader har 18 …
  7. NJA 2011 s. 306 (2011)
    En talan mot en gäldenär som var i konkurs om en fordran som fick göras gällande i konkursen har tagits upp till prövning.
  8. RH 2010:68 (2009)
    En konkursgäldenär har under pågående konkurs väckt talan mot annan om egendom av beskaffenhet att kunna höra till konkursboet. Sedan tingsrätten berett konkursboet tillfälle att överta den väckta talan förklarade sig konkursboet för närvarande inte kunna över…
  9. RÅ 2006 ref. 12 (2006)
    Ett i konkurs försatt bolag, som överklagat beskattningsbeslut avseende skattebelopp som utgjorde fordringar i konkursboet, har rätt att ansöka om anstånd med inbetalning av skatten.
  10. NJA 2004 s. 836 (2004)
    Konkursbo har i hovrätt med stöd av 3 kap. 9 § konkurslagen inträtt i rättegång angående fordran mot konkursgäldenären. Frågor om konkursboets betalningsförpliktelse dels i själva saken, dels när det gäller rättegångskostnader.
  11. Patentbesvärsrätten, mål 01-257 Dom eller beslut (2003)
    Konkursbo har ansetts äga rätt att enligt grunderna för 3 kap. 9 § konkurslagen överta gäldenärs talan i Patentbesvärsrätten samt att återta lämnad förklaring att boet hade för avsikt att inte överta talan.
  12. NJA 2003 s. 3 ”Svenska Kredit” (2003)
    Fråga om skiljeavtals verkan i konkurs.
  13. NJA 2001 s. 144 (2001)
    Ett konkursbolag som upplösts enligt 13 kap. 19 § 1 st. aktiebolagslagen (1975:1385) har, för att skydda en på lagakraftägande dom grundad fordran, gjort invändning mot ett utdelningsförslag i ett annat bolags konkurs och har ansetts berättigad till ersättning…
  14. NJA 1999 s. 777 (1999)
    Sedan en konkursgäldenär under pågående konkurs väckt talan mot annan om egendom av beskaffenhet att kunna höra till konkursboet samt konkursboet underrättats om detta, har konkursboet förklarat att boet inte önskade överta gäldenärens talan. Fråga om konkursb…
  15. NJA 1999 s. 237 (1999)
    Ett konkursbolag som upplösts enligt 13 kap 19 § 1 st aktiebolagslagen har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts kunna fullfölja en dessförinnan påbörjad civilprocess.
  16. RÅ 1996 ref. 7 (1996)
    Ett i konkurs försatt aktiebolag har ansetts som part och tillerkänts talerätt i mål om eftertaxering för år före konkursbeslutet. Eftertaxering för år 1990.
  17. NJA 1996 s. 46 (1996)
    Ett konkursbo har ansetts kunna återta sin förklaring, att boet inte avsåg att överta gäldenärens talan i en rättegång som pågick mellan gäldenären och annan angående egendom som hörde till konkursboet. 3 kap 9 § KL.
  18. RH 1994:102 (1994)
    En i konkurs försatt fysisk person har inte ansetts betagen rätten att såsom svarande föra talan angående ett mot honom riktat fordringsanspråk.
  19. NJA 1988 s. 564 (1988)
    Sedan ett handelsbolag ålagts betalningsskyldighet i tredskodom, försattes bolaget i konkurs. Konkursbeslutet upphävdes senare, varvid tiden för ansökan om återvinning hade utgått. Eftersom konkursen inte hindrat bolaget att genom bolagsman söka återvinning, h…

3 kap. 10 § (1)

  1. NJA 1996 s. 661 (1996)
    Konkursgäldenärs rätt enligt 3 kap 10 § KL att själv utföra en tvist gäller inte efter det att förvaltaren ingått förlikning med motparten.

4 kap. 3 § (3)

  1. NJA 2011 s. 755 ”Embozia” (2011)
    Fråga om preskription vid återvinning i konkurs.
  2. RH 1995:109 (1995)
    Närståendeförhållande enligt 4 kap. 3 § andra stycket 1 p. konkurslagen har inte ansetts föreligga mellan ett moderbolag och dotterbolagets konkursbo.
  3. NJA 1988 s. 673 (1988)
    Återvinning i konkurs. Förutvarande make har med hänsyn till omständigheterna ansetts som sådan närstående till gäldenären som avses i 29 a § 1 st konkurslagen (1921:225). Jfr 4 kap 3 § konkurslagen (1987:672).

4 kap. 5 § (18)

  1. Högsta domstolen, mål T 8042-21 Dom (2023)
    Tillåtligheten av vinstutdelning i ett aktiebolag med hänsyn till beloppsspärren och försiktighetsregeln. Även fråga om förutsättningarna för att föra en fullgörelsetalan om bristtäckningsansvar mot styrelseledamot i samma process som talan om återbäringsskyld…
  2. NJA 2023 s. 779 ”Foxhouse Holding” (2023)
    Tillåtligheten av vinstutdelning i ett aktiebolag med hänsyn till beloppsspärren och försiktighetsregeln. Även fråga om förutsättningarna för att föra en fullgörelsetalan om bristtäckningsansvar mot styrelseledamot i samma process som talan om återbäringsskyld…
  3. NJA 2022 s. 414 ”Dödsboets partssuccession” (2022)
    Ett dödsbo efter en avliden svarande har ansetts skyldigt att på yrkande från käranden träda in i en pågående rättegång om återbetalning till ett konkursbo.
  4. NJA 2017 s. 882 ”Järnvägsoperatörens insolvens” (2017)
    Vid återvinning enligt 4 kap. 5 § konkurslagen har det subjektiva rekvisitet, att medkontrahenten borde ha känt till gäldenärens insolvens, ansetts innefatta en undersökningsplikt för medkontrahenten i de situationer där omständigheterna är ägnade att väcka mi…
  5. NJA 2011 s. 755 ”Embozia” (2011)
    Fråga om preskription vid återvinning i konkurs.
  6. NJA 2010 s. 709 ”2B Consult” (2010)
    Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till vä…
  7. NJA 2010 s. 617 (2010)
    En giltig hävning av en överlåtelse av patent leder till en sakrättsligt skyddad återgång av patentet utan något tillkommande sakrättsligt moment. Om hävningen sker före köparens konkurs påverkas det sakrättsliga skyddet inte av att köparen medgetts rätt att f…
  8. NJA 2007 s. 599 ”Gulliver” (2007)
    Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  9. NJA 2007 s. 413 ”Nya Vitala” (2007)
    Inkråmet och firman har överlåtits från ett aktiebolag till ett annat, vilka haft en gemensam representant. Det överlåtande bolagets rådighet över tillgångarna har ändå ansetts avskuren, och detta har ansetts vara tillräckligt för att ge det förvärvande bolage…
  10. RH 2007:73 (2006)
    Förskott på ersättning till likvidator har godtagits som en civilrättsligt giltig kvittning av likvidatorns arvodesfordran mot likvidationsbolagets redovisningsfordran. Kvittningen har inte kunnat återvinnas i likvidationsbolagets därpå följande konkurs.
  11. RH 2006:9 (2005)
    En person gick i konkurs år 2003. Fråga om förutsättningar förelegat för återvinning av en gåva till närstående år 1990 och en bodelning år 1992.
  12. NJA 2005 s. 443 (2005)
    Frågor om konkursförvaltares skadeståndsskyldighet för underlåtenhet att väcka talan om återvinning och för underlåtenhet att höra särskilt berörd borgenär i återvinningsfrågan.
  13. NJA 2003 s. 37 ”Hjärtervägen Invest” (2003)
    Fråga huruvida återvinningssvarande bort inse att överlåtare av andelar i handelsbolag genom överlåtelsen blev insolvent när risk förelåg för att en skattetransaktion skulle underkännas.
  14. NJA 2000 s. 685 (2000)
    Fråga - i mål om återvinning i konkurs - om ett avtal mellan konkursgäldenären och en kommun, där parterna betecknats köpare och säljare, reellt sett utgjort ett kommissionsavtal.
  15. NJA 1997 s. 240 ”Tainas kiosk” (1997)
    Borgensansvaret har ansetts kvarstå för en skuld som gäldenären betalat till kreditgivaren - en bank - när banken, på anfordran av förvaltaren i gäldenärens kort därefter inträffade konkurs, återbetalat beloppet till konkursboet.
  16. NJA 1996 s. 271 (1996)
    För frågan huruvida en betalning skall kunna återvinnas enligt KL saknar det som regel betydelse om för betalningen utnyttjats medel som ingått i gäldenärens förmögenhet eller medel som blivit tillgängliga genom att gäldenären iklätts en skuld, i förevarande f…
  17. NJA 1994 s. 484 (1994)
    Fråga huruvida vissa verkningar från mervärdesskattesynpunkt av en rättshandling skall föranleda att rättshandlingen skall gå åter enligt 30 § 1921 års konkurslag.
  18. NJA 1990 s. 562 (1990)
    Medel som utgjort vederlag för kundfordringar har omedelbart före konkurs överförts från gäldenärens postgirokonto till ett checkkonto i bank. Fråga om återvinning av det överförda beloppet från banken, vilken innehade företagsinteckningar till säkerhet för si…

4 kap. 6 § (7)

  1. Högsta domstolen, mål T 5438-23 Dom (2024)
    När en rättshandling i form av en eftergift av en fordran återvinns och eftergiften utgjorde ett skuldinfriande till förmån för en tredje man medför återvinningen som huvudregel att skulden mellan borgenären och tredje mannen inte är infriad. Det innebär även …
  2. NJA 2024 s. 578 ”Hökerums lånefordran” (2024)
    När en rättshandling i form av en eftergift av en fordran återvinns och eftergiften utgjorde ett skuldinfriande till förmån för en tredje man medför återvinningen som huvudregel att skulden mellan borgenären och tredje mannen inte är infriad. Det innebär även …
  3. Högsta domstolen, mål T 8042-21 Dom (2023)
    Tillåtligheten av vinstutdelning i ett aktiebolag med hänsyn till beloppsspärren och försiktighetsregeln. Även fråga om förutsättningarna för att föra en fullgörelsetalan om bristtäckningsansvar mot styrelseledamot i samma process som talan om återbäringsskyld…
  4. NJA 2023 s. 779 ”Foxhouse Holding” (2023)
    Tillåtligheten av vinstutdelning i ett aktiebolag med hänsyn till beloppsspärren och försiktighetsregeln. Även fråga om förutsättningarna för att föra en fullgörelsetalan om bristtäckningsansvar mot styrelseledamot i samma process som talan om återbäringsskyld…
  5. NJA 2022 s. 414 ”Dödsboets partssuccession” (2022)
    Ett dödsbo efter en avliden svarande har ansetts skyldigt att på yrkande från käranden träda in i en pågående rättegång om återbetalning till ett konkursbo.
  6. NJA 2010 s. 709 ”2B Consult” (2010)
    Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till vä…
  7. RH 1995:81 (1995)
    En privatperson utförde visst arbete åt aktiebolaget X. Ersättningen för arbetet betalades med medel som tillhörde X-bolagets dotterbolag, C, som inte stod i något avtalsförhållande till privatpersonen. C-bolaget gick kort tid härefter i konkurs. Betalningen h…

4 kap. 8 § (2)

  1. Högsta domstolen, mål T 262-24 Dom (2025)
    Återvinning i konkurs. Betydelsen vid återvinning av arvode, som bedömts som uppenbart oskäligt, av att den företagsrekonstruktör som kravet riktas mot har varit anställd och haft ägarintressen i ett bolag och att arvodet har överförts direkt till det bolaget.
  2. NJA 2025 s. 643 ”Esterands arvodesbetalning” (2025)
    Återvinning i konkurs. Betydelsen vid återvinning av arvode, som bedömts som uppenbart oskäligt, av att den företagsrekonstruktör som kravet riktas mot har varit anställd och haft ägarintressen i ett bolag och att arvodet har överförts direkt till det bolaget.

4 kap. 10 § (21)

  1. NJA 2019 s. 468 ”Bilservices betalningar” (2019)
    Återvinning av betalning av skuld (hyresbetalningar) enligt 4 kap. 10 § första stycket konkurslagen har ansetts inte kunna ske från en betalningsmottagare som inte stod i ett direkt skuldförhållande till konkursgäldenären.
  2. NJA 2010 s. 154 (2010)
    Ett avtal mellan A och B om köp av motorcyklar på kredit, utan återtagandeförbehåll, hävdes därför att köparen A (en återförsäljare) inte betalade skulden i vederbörlig ordning. Motorcyklarna, som enligt avtal mellan parterna lämnades kvar i A:s besittning för…
  3. NJA 2008 s. 1208 (2008)
    Återvinning i konkurs. Frågor om innebörden av rekvisitet "avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning" i 4 kap. 10 § första stycket konkurslagen (1987:672). Det har ansetts att, vid betalningar till olika borgenärer, betalningarna till varje borgenär …
  4. NJA 2007 s. 599 ”Gulliver” (2007)
    Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  5. RH 2007:73 (2006)
    Förskott på ersättning till likvidator har godtagits som en civilrättsligt giltig kvittning av likvidatorns arvodesfordran mot likvidationsbolagets redovisningsfordran. Kvittningen har inte kunnat återvinnas i likvidationsbolagets därpå följande konkurs.
  6. RH 2004:46 (2003)
    Återvinning i konkurs. Ett bolag, som senare försatts i konkurs, har under en av konkursboet i målet angiven tidsperiod till en leverantör betalat större belopp än vad leverantören under samma period levererat för. I målet uppstår fråga dels om betalningarna a…
  7. NJA 2002 s. 441 (2002)
    Återvinning i konkurs. Fråga huruvida en förtida betalning (delbetalning på konvertibelt förlagslån i anslutning till uppköp av ett aktiebolag) kunde anses som ordinär. 4 kap. 10 § konkurslagen.
  8. NJA 2001 s. 474 (2001)
    Återvinning i konkurs. En gäldenär infriade en kortare tid före sin konkurs en skuld genom att sätta in ett belopp på borgenärens bankkonto. Samtidigt som beloppet kom in på kontot erlade borgenären detta som betalning av en skuld till banken. Penningbeloppet …
  9. NJA 2000 s. 685 (2000)
    Fråga - i mål om återvinning i konkurs - om ett avtal mellan konkursgäldenären och en kommun, där parterna betecknats köpare och säljare, reellt sett utgjort ett kommissionsavtal.
  10. NJA 1999 s. 812 (1999)
    Separationsrätt har med hänsyn till omständigheterna ansetts föreligga för redovisningsmedel som varit tillgängliga för avskiljande men som inte avskilts under en tid av tre dagar.
  11. NJA 1998 s. 759 (1998)
    Fråga om betalning var ordinär. 4 kap 10 § KL.
  12. NJA 1998 s. 728 (1998)
    Fråga vid tillämpning av 4 kap 10 § KL huruvida betalning som erlagts sedan gäldenären dragit över betalningstiden i större omfattning än vad som tidigare brukat ske och sedan borgenären vidtagit indrivningsåtgärder var ordinär. Tillika fråga huruvida svarande…
  13. NJA 1997 s. 408 (1997)
    Återvinning i konkurs. Betalning av leasingavgift avseende ett kommande kvartal har ej återvunnits, eftersom nackdelsrekvisitet inte ansetts uppfyllt.
  14. NJA 1997 s. 115 (1997)
    Återvinning i konkurs. Fråga om en betalning avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning och om den varit ordinär. 4 kap 10 § KL.
  15. NJA 1996 s. 333 (1996)
    Ett bolag sålde en kort tid före sin konkurs en stor del av sin rörelse. Enligt köpeavtalet utgjordes köpeskillingen av att köparen övertog betalningsansvaret för vissa av bolagets skulder. I bolagets konkurs har fråga uppkommit om återvinning av en betalning …
  16. NJA 1996 s. 282 (1996)
    Återvinning i konkurs. Ett företag köpte fortlöpande varor från en leverantör. Sedan köparen kommit att stå i skuld för levererade varor, lämnades en bankgaranti avseende del av skulden. Banken infriade senare garantin. Fråga om det belopp banken betalat till …
  17. NJA 1995 s. 688 (1995)
    Återvinning i konkurs. Fråga huruvida en förtida betalning kunde anses som ordinär. 4 kap 10 § KL.
  18. RH 1994:23 (1993)
    Fråga - vid återvinning i konkurs - om betalning skett med annat än sedvanliga betalningsmedel och, då så anses vara fallet, om den ändock kunde anses ordinär.
  19. NJA 1990 s. 649 (1990)
    Återvinning i konkurs. Fråga huruvida insättningar som gäldenär låtit göra på sitt med kreditskuld belastade checkkonto kunde anses som ordinära betalningar. 4 kap 10 § KL.
  20. NJA 1989 s. 736 (1989)
    Anspråk på återvinning har som sådant ansetts inte ingå i underlaget för företagshypotek.
  21. NJA 1988 s. 149 (1988)
    Ömsesidiga varuleveranser inom ramen för ett kontokurantförhållande har vid tillämpning av reglerna om återvinning i konkurs ansetts utgöra betalning i den mån de motsvarats av ett saldo till mottagarens förmån. Fråga därjämte om betalningarna var att betrakta…

4 kap. 12 § (2)

  1. NJA 1996 s. 282 (1996)
    Återvinning i konkurs. Ett företag köpte fortlöpande varor från en leverantör. Sedan köparen kommit att stå i skuld för levererade varor, lämnades en bankgaranti avseende del av skulden. Banken infriade senare garantin. Fråga om det belopp banken betalat till …
  2. NJA 1989 s. 185 (1989)
    Enligt två leasingavtal skulle vid hyresmannens konkurs uthyraren ha rätt att säga upp avtalen, återta hyresobjekten och erhålla skadestånd motsvarande kvarstående leasingavgifter med avdrag för hyresobjektens värde. Skadeståndsanspråk i anledning av sedermera…

4 kap. 14 § (7)

  1. Högsta domstolen, mål T 5438-23 Dom (2024)
    När en rättshandling i form av en eftergift av en fordran återvinns och eftergiften utgjorde ett skuldinfriande till förmån för en tredje man medför återvinningen som huvudregel att skulden mellan borgenären och tredje mannen inte är infriad. Det innebär även …
  2. NJA 2024 s. 578 ”Hökerums lånefordran” (2024)
    När en rättshandling i form av en eftergift av en fordran återvinns och eftergiften utgjorde ett skuldinfriande till förmån för en tredje man medför återvinningen som huvudregel att skulden mellan borgenären och tredje mannen inte är infriad. Det innebär även …
  3. Högsta domstolen, mål T 3654-22 Dom (2024)
    Återvinning i konkurs. Värdeersättning enligt 4 kap. 14 § konkurslagen har bestämts utifrån värdet vid återvinningsmålets avgörande och inte utifrån värdet vid tidpunkten för den återvunna rättshandlingen.
  4. NJA 2024 s. 150 ”Frölunda Café” (2024)
    Återvinning i konkurs. Värdeersättning enligt 4 kap. 14 § konkurslagen har bestämts utifrån värdet vid återvinningsmålets avgörande och inte utifrån värdet vid tidpunkten för den återvunna rättshandlingen.
  5. NJA 2010 s. 709 ”2B Consult” (2010)
    Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till vä…
  6. NJA 1998 s. 728 (1998)
    Fråga vid tillämpning av 4 kap 10 § KL huruvida betalning som erlagts sedan gäldenären dragit över betalningstiden i större omfattning än vad som tidigare brukat ske och sedan borgenären vidtagit indrivningsåtgärder var ordinär. Tillika fråga huruvida svarande…
  7. NJA 1989 s. 736 (1989)
    Anspråk på återvinning har som sådant ansetts inte ingå i underlaget för företagshypotek.

4 kap. 15 § (4)

  1. NJA 2010 s. 709 ”2B Consult” (2010)
    Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till vä…
  2. NJA 2010 s. 154 (2010)
    Ett avtal mellan A och B om köp av motorcyklar på kredit, utan återtagandeförbehåll, hävdes därför att köparen A (en återförsäljare) inte betalade skulden i vederbörlig ordning. Motorcyklarna, som enligt avtal mellan parterna lämnades kvar i A:s besittning för…
  3. NJA 2008 s. 392 ”Royal” (2008)
    Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt har inte bundit bostadsrättsföreningen, varför erlagd insats och upplåtelseavgift skulle återgå. Föreningen har ansetts skyldig att utge avkastningsränta enligt 2 § första stycket räntelagen (1975:635) oberoende av om för…
  4. NJA 2008 s. 282 ”Saga 27” (2008)
    Sedan en båt har tagits i beslag under en förundersökning angående stöld, har undersökningsledaren enligt 27 kap. 4 a § rättegångsbalken beslutat att lämna ut båten till målsäganden. Fråga vid prövning enligt 6 § andra stycket om det kan anses uppenbart att må…

4 kap. 16 § (1)

  1. NJA 1997 s. 240 ”Tainas kiosk” (1997)
    Borgensansvaret har ansetts kvarstå för en skuld som gäldenären betalat till kreditgivaren - en bank - när banken, på anfordran av förvaltaren i gäldenärens kort därefter inträffade konkurs, återbetalat beloppet till konkursboet.

4 kap. 17 § (1)

  1. NJA 2000 s. 685 (2000)
    Fråga - i mål om återvinning i konkurs - om ett avtal mellan konkursgäldenären och en kommun, där parterna betecknats köpare och säljare, reellt sett utgjort ett kommissionsavtal.

4 kap. 18 § (2)

  1. NJA 2010 s. 709 ”2B Consult” (2010)
    Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till vä…
  2. NJA 2001 s. 474 (2001)
    Återvinning i konkurs. En gäldenär infriade en kortare tid före sin konkurs en skuld genom att sätta in ett belopp på borgenärens bankkonto. Samtidigt som beloppet kom in på kontot erlade borgenären detta som betalning av en skuld till banken. Penningbeloppet …

4 kap. 19 § (9)

  1. RH 2017:1 (2015)
    Fråga om svensk domsrätt och om rätt forum i mål om återvinning i konkurs där svaranden är ett norskt Aktieselskab.
  2. RH 2014:26 (2014)
    Borgenär, som med konkursförvaltarens medgivande fört talan om återvinning i konkurs, har inte ansetts vara behörig att gå i svaromål när en återvinningsgäldenär framställer krav på motprestationsvillkor.
  3. NJA 2013 s. 22 (2013)
    Ett svenskt konkursbo har väckt återvinningstalan mot ett norskt bolag. Svensk domsrätt har ansetts föreligga trots att det saknats stöd i forumreglerna i 10 kap. rättegångsbalken.
  4. NJA 2013 s. 31 (2013)
    Återvinningstalan avseende ett avtal om överlåtelse av svenska och utländska patent och patentansökningar har av en borgenär i en svensk konkurs väckts mot ett bolag med säte i Saint Kitts och Nevis. Svensk domsrätt har ansetts föreligga.
  5. NJA 2010 s. 617 (2010)
    En giltig hävning av en överlåtelse av patent leder till en sakrättsligt skyddad återgång av patentet utan något tillkommande sakrättsligt moment. Om hävningen sker före köparens konkurs påverkas det sakrättsliga skyddet inte av att köparen medgetts rätt att f…
  6. NJA 2005 s. 342 (2005)
    Fråga om en konkursborgenärs rätt till intervention i en rättegång om återvinning i konkurs där talan förs av en annan konkursborgenär.
  7. NJA 2001 s. 805 ”Franslast” (2001)
    Fråga huruvida ett konkursbos krav på återbäring av en återvinningsbar betalning kan i ett utdelningsförslag kvittas mot återvinningssvarandens fordran på utdelning, sedan även återvinningssvaranden försatts i konkurs.
  8. NJA 1999 s. 131 (1999)
    Fråga om rätt för konkursförvaltare att, vid intressekonflikt mellan borgenärer, väcka talan om återvinning utan att den av processen berörde borgenären ställt säkerhet för samtliga rättegångskostnader.
  9. NJA 1988 s. 433 (1988)
    Borgenär har ansetts sakna rätt att självständigt överklaga avgörande i återvinningsrättegång, när återvinning påkallats av konkursförvaltaren genom anmärkning mot bevakning. 40 b och c §§ KL (1921:225);jfr 4 kap 19 § KL (1987:672).

4 kap. 20 § (6)

  1. RH 2017:36 (2016)
    Prövningen av om en återvinningstalan har väckts för sent enligt den subsidiära sexmånadersfristen i 4 kap. 20 § konkurslagen har ansetts vara en fråga om rättegångshinder. Därutöver fråga om konkursboet har brustit i aktivitet och om boet, med normal aktivite…
  2. RH 2014:26 (2014)
    Borgenär, som med konkursförvaltarens medgivande fört talan om återvinning i konkurs, har inte ansetts vara behörig att gå i svaromål när en återvinningsgäldenär framställer krav på motprestationsvillkor.
  3. NJA 2011 s. 755 ”Embozia” (2011)
    Fråga om preskription vid återvinning i konkurs.
  4. NJA 1997 s. 240 ”Tainas kiosk” (1997)
    Borgensansvaret har ansetts kvarstå för en skuld som gäldenären betalat till kreditgivaren - en bank - när banken, på anfordran av förvaltaren i gäldenärens kort därefter inträffade konkurs, återbetalat beloppet till konkursboet.
  5. NJA 1990 s. 241 (1990)
    Fråga i mål om återvinning i konkurs om rätten att föra talan om återvinning bortfallit genom att samma rättshandling kunnat bli föremål för återvinningsprocess i samband med en tidigare konkurs. Spörsmålet har bedömts som en fråga om rättegångshinder. 4 kap 2…
  6. NJA 1989 s. 383 (1989)
    Fråga huruvida talan om återvinning i konkurs väckts inom rätt tid. 40 b § 2 st konkurslagen (1921:225), väsentligen motsvarande 4 kap 20 § konkurslagen (1987:672).

4 kap. 21 § (1)

  1. NJA 2001 s. 805 ”Franslast” (2001)
    Fråga huruvida ett konkursbos krav på återbäring av en återvinningsbar betalning kan i ett utdelningsförslag kvittas mot återvinningssvarandens fordran på utdelning, sedan även återvinningssvaranden försatts i konkurs.

5 kap. 1 § (4)

  1. NJA 2012 s. 876 (2012)
    Statens fordran mot konkursgäldenären enligt 28 § lönegarantilagen (1992:497) för utbetalat lönegarantibelopp kan användas till kvittning enligt 5 kap. 15 § första stycket konkurslagen.
  2. NJA 2005 s. 510 (2005)
    En upphovsman har upplåtit mångfaldigande- och spridningsrätt till verk till ett bolag som försätts i konkurs. Fråga om massaansvar för försäljningsroyalty uppkommer när konkursboet överlåter vid konkursutbrottet befintligt lager av verk.
  3. RÅ 1996 ref. 7 (1996)
    Ett i konkurs försatt aktiebolag har ansetts som part och tillerkänts talerätt i mål om eftertaxering för år före konkursbeslutet. Eftertaxering för år 1990.
  4. NJA 1990 s. 110 (1990)
    Enligt en klausul i skuldebrev skulle långivaren, om lånet till följd av exekutiv auktion eller eljest betalades i förtid, ha rätt till gottgörelse för skada som kunde uppkomma därigenom. Fordran på skadestånd i anledning av att lånet på grund av låntagarens k…

5 kap. 2 § (6)

  1. NJA 2010 s. 434 (2010)
    Eftersom det i ett mål om lönegaranti vid en helhetsbedömning inte visats vara fråga om ett missbruk av garantin har arbetstagarens fordran inte heller bedömts uppenbart överstiga vad som kan anses skäligt.
  2. RH 1998:73 (1998)
    En styrelseledamot i ett bolag har enligt skriftligt avtal anställts i detta. Staten har i mål om lönegaranti bestritt att mannen var att anse som löntagare. Vid en samlad bedömning av förhållandena har mannen ansetts som löntagare. - Även fråga om kravet på e…
  3. NJA 1996 s. 732 (1996)
    En arbetstagare, som hade insyn i arbetsgivarbolagets ekonomi, erhöll under cirka sju månader inte lön för utfört arbete. Arbetstagaren har tillerkänts ersättning enligt lönegarantilagen (1992:497). 5 kap 2 § 1 st KL. Lönegarantimål utgör dispositivt tvistemål…
  4. RH 1996:151 (1996)
    Arbetstagare som avbrutit föräldraledighet och åter ställt sig till arbetsmarknadens förfogande i samband med att arbetsgivaren försattes i konkurs har ansetts berättigad till ersättning enligt lönegarantilagen.
  5. NJA 1993 s. 22 (1993)
    En arbetsgivare har försummat att betala ut lön till en arbetstagare som därför sagt upp anställningen. Vid beräkning av skadestånd åt arbetstagaren enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs har hänsyn tagits till att arbetsgivaren kunnat säga…
  6. NJA 1991 s. 671 (1991)
    Lönegaranti. Ett aktiebolag, som bildats för produktion och försäljning av mineralvatten, har, sedan sökt statsbidrag uteblivit och finansieringsfrågan inte kunnat lösas på annat sätt, försatts i konkurs innan någon produktion kommit igång. Bolagets verkställa…

5 kap. 4 § (1)

  1. NJA 1989 s. 92 (1989)
    Bolagsman i handelsbolag har ansetts inte ha ett fortsatt ansvar gentemot bolagets borgenärer för förpliktelser från vilka bolaget befriats genom ackord. 2 kap 20 § 1 st lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, jfr 21 § ackordslagen (1970:847).

5 kap. 10 § (1)

  1. NJA 1989 s. 57 (1989)
    Ett handelsbolag har ställt en företagsinteckning som säkerhet för ett borgensåtagande som en person har gjort till förmån för en bolagsmans personliga skulder. Fråga om borgensmannens rätt att i handelsbolagets konkurs erhålla betalnings- och förmånsrätt för …

5 kap. 11 § (3)

  1. NJA 2008 s. 1004 (2008)
    Tillämpning av bestämmelsen om beräkning av ränta i 5 kap. 11 § första stycket konkurslagen (1987:672) vid efterutdelning i konkurs.
  2. NJA 1998 s. 219 (1998)
    I fall då staten har betalat ut lönegarantimedel har staten ansetts berättigad till utdelning i konkursen också för ränta enligt vad som gäller för arbetstagarnas fordringar.
  3. NJA 1989 s. 142 (1989)
    Hyresvärds förmånsrätt enligt 5 § 1 st 1 förmånsrättslagen (1970:979) omfattar fordran på hyra och ränta intill ett sammanlagt belopp, som svarar mot högst tre månaders hyra. Därutöver skall under konkurs ej beräknas ränta enligt 138 § 2 st konkurslagen (1921:…

5 kap. 14 § (1)

  1. NJA 2019 s. 731 ”OneOaks ackord” (2019)
    Ett beslut om offentligt ackord enligt lagen om företagsrekonstruktion upphör att gälla om gäldenären går i konkurs innan beslutet har fått laga kraft.

5 kap. 15 § (13)

  1. NJA 2012 s. 876 (2012)
    Statens fordran mot konkursgäldenären enligt 28 § lönegarantilagen (1992:497) för utbetalat lönegarantibelopp kan användas till kvittning enligt 5 kap. 15 § första stycket konkurslagen.
  2. NJA 2012 s. 441 ”Nyombygg” (2012)
    Kvittning i konkurs. Den omständigheten att konkursförvaltaren hade avtalat med en borgenär om hur dennes skuld till konkursgäldenären skulle betalas har inte hindrat att borgenären kunnat betala skulden genom kvittning mot en konkursfordran.
  3. NJA 2009 s. 291 ”ProCell” (2009)
    Får en konkursborgenär med en fordran som får göras gällande i konkursen kvitta mot en huvudfordran avseende återbetalning av förskott enligt ett leveransavtal som konkursgäldenären ingått med borgenären under den företagsrekonstruktion som föregått konkursen?
  4. NJA 2008 s. 878 ”Strömma Fjäll Aktivitet” (2008)
    Beslut i fråga som tingsrätt hänskjutit till prövning av HD. En borgensman som ingått proprieborgen för fullgörandet av förpliktelser enligt ett avtal gällande ett löpande kontraktsförhållande har ansetts skyldig att svara endast för den skuld som återstår eft…
  5. NJA 2008 s. 805 (2008)
    En företagsrekonstruktör har i gäldenärens efterföljande konkurs förklarat sig kvitta sitt anspråk på ersättning mot en redovisningsfordran som gäldenären haft mot rekonstruktören. Frågan om skäligheten av ersättningsanspråket har ansetts kunna prövas genom ut…
  6. RH 2007:73 (2006)
    Förskott på ersättning till likvidator har godtagits som en civilrättsligt giltig kvittning av likvidatorns arvodesfordran mot likvidationsbolagets redovisningsfordran. Kvittningen har inte kunnat återvinnas i likvidationsbolagets därpå följande konkurs.
  7. NJA 2006 s. 592 (2006)
    Frågan om en fordran som det allmänna har mot en återbetalningsberättigad konkursgäldenär uppkommit före eller efter konkursutbrottet saknar betydelse för om fordran skall läggas till grund för avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning a…
  8. NJA 2001 s. 805 ”Franslast” (2001)
    Fråga huruvida ett konkursbos krav på återbäring av en återvinningsbar betalning kan i ett utdelningsförslag kvittas mot återvinningssvarandens fordran på utdelning, sedan även återvinningssvaranden försatts i konkurs.
  9. NJA 2000 s. 78 (2000)
    En konkursborgenär har förklarat sig kvitta en fordran enligt ett efterställt förlagsbevis mot en skuld enligt en av konkursborgenären utställd revers, som konkursgäldenären hade pantsatt före konkursen. Fråga huruvida konkursförvaltaren haft behörighet att go…
  10. NJA 1996 s. 368 (1996)
    När konkursbo ensidigt inträder i avtal mellan konkursgäldenären och en konkursborgenär, upphör inte den rätt till kvittning av en skuld på grund av avtalet mot en fordran på konkursgäldenären som konkursborgenären haft före konkursen. 5 kap 15 § KL och 63 § k…
  11. NJA 1995 s. 356 (1995)
    En penningfordran har ansetts inte kunna kvittas mot en fordran på varor. Sedan en säljare brutit mot ett köpekontrakt genom att vägra leverans, har motparten yrkat återbetalning av den i förskott erlagda köpeskillingen. Säljaren har inte ansetts berättigad at…
  12. NJA 1994 s. 705 (1994)
    Fråga om rätt för svaranden att vid verkställighet av dom på grund av återvinning i konkurs till kvittning åberopa fordran mot konkursgäldenären.
  13. NJA 1988 s. 94 (1988)
    B häftar i skuld till G men innehar en kvittningsgill motfordran. Sedan G försatts i konkurs, erlägger B utan förbehåll betalning för skulden till konkursboet. Fråga om B kan på yrkande som därefter framställs medges kvittning i konkursen.

5 kap. 16 § (1)

  1. RH 2007:73 (2006)
    Förskott på ersättning till likvidator har godtagits som en civilrättsligt giltig kvittning av likvidatorns arvodesfordran mot likvidationsbolagets redovisningsfordran. Kvittningen har inte kunnat återvinnas i likvidationsbolagets därpå följande konkurs.

5 kap. 17 § (1)

  1. NJA 2012 s. 876 (2012)
    Statens fordran mot konkursgäldenären enligt 28 § lönegarantilagen (1992:497) för utbetalat lönegarantibelopp kan användas till kvittning enligt 5 kap. 15 § första stycket konkurslagen.

6 kap. 3 § (2)

  1. NJA 2018 s. 1151 ”Sönernas edgång” (2018)
    Edgångsskyldighet enligt 6 kap. 3 § och 5 § konkurslagen för gäldenären och annan omfattar bara bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsmaterial med tillägg och ändringar. Skyldigheten kan inte användas i utredningssyfte.
  2. NJA 2005 s. 407 ”Bouppteckningseden” (2005)
    Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § KL har ansetts inte äga rätt att vägra beediga konkursbouppteckning när han genom lagakraftvunnen dom dömts för de brott som han åberopat till befrielse från edgångsskyldigheten. Tillika fråga om rätt att vägr…

6 kap. 5 § (6)

  1. NJA 2018 s. 1151 ”Sönernas edgång” (2018)
    Edgångsskyldighet enligt 6 kap. 3 § och 5 § konkurslagen för gäldenären och annan omfattar bara bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsmaterial med tillägg och ändringar. Skyldigheten kan inte användas i utredningssyfte.
  2. RH 2007:12 (2007)
    Den som delgetts misstanke om bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll avseende visst bolag, har inte ansetts skyldig att avlägga bouppteckningsed enligt 6 kap. 5 § andra stycket konkurslagen i samma bolags konkurs.
  3. NJA 2005 s. 407 ”Bouppteckningseden” (2005)
    Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § KL har ansetts inte äga rätt att vägra beediga konkursbouppteckning när han genom lagakraftvunnen dom dömts för de brott som han åberopat till befrielse från edgångsskyldigheten. Tillika fråga om rätt att vägr…
  4. NJA 2001 s. 563 (2001)
    Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § andra stycket konkurslagen har ansetts äga rätt att vägra beediga uppgifter som skulle avslöja att han har begått ett brott och som kan användas som bevis i en kommande rättegång mot honom. Tillika fråga om om…
  5. RH 1992:5 (1991)
    Det förhållandet att en person är misstänkt för oredlighetsbrott med anknytning till en konkurs har inte ansetts frita honom från skyldigheten att avlägga bouppteckningsed enligt 6 kap 5§ andra stycket konkurslagen.
  6. NJA 1991 s. 123 (1991)
    Fråga huruvida edgångsskyldigheten enligt 6 kap 5 § 2 st KL kan falla bort eller inskränkas genom en analogisk tillämpning av reglerna i 36 kap 6 § RB om rätt för ett vittne att vägra yttra sig angående omständighet vars yppande skulle röja en brottslig eller …

6 kap. 14 § (1)

  1. RH 1995:21 (1995)
    Fråga om skälig ersättning för inställelse vid edgångssammanträde för att avlägga fakultativ ed.

7 kap. 1 § (6)

  1. NJA 2014 s. 922 (2014)
    Ett uppdrag som företagsrekonstruktör har ansetts inte medföra jäv att vara förvaltare i gäldenärens efterföljande konkurs, när det har bedömts att förvaltaren i konkursen inte behöver granska egna åtgärder under rekonstruktionen.
  2. NJA 2014 s. 788 (2014)
    En konkursförvaltare har inte fullgjort skyldigheten enligt 7 kap. 1 § fjärde stycket konkurslagen att underrätta tillsynsmyndigheten om omständigheter som kunde medföra jäv för honom. Underlåtenheten har inte i sig ansetts kunna inverka på arvodet.
  3. NJA 2014 s. 798 ”Budet som konkursförvaltaren förkastade” (2014)
    Konkursförvaltararvode. Om en förvaltare inför en förvaltningsåtgärd har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltaren i regel anses ha handlat med tillräcklig omsorg även om det senare vi…
  4. NJA 2007 s. 471 (2007)
    Fråga huruvida rätten skall ta hänsyn till personförslag av en enskild borgenär när förvaltare i konkurs skall utses.
  5. RH 1998:83 (1998)
    En advokat hade biträtt ett aktiebolag som ombud i en tvist. Bolaget försattes senare i konkurs och advokaten utsågs till konkursförvaltare. Omständigheterna ansågs vara sådana att hans opartiskhet i konkursen kunde rubbas. Han ansågs därför inte lämplig som f…
  6. RH 1998:21 (1997)
    Fråga om konkursförvaltarjäv.

7 kap. 2 § (1)

  1. NJA 2007 s. 471 (2007)
    Fråga huruvida rätten skall ta hänsyn till personförslag av en enskild borgenär när förvaltare i konkurs skall utses.

7 kap. 5 § (2)

  1. NJA 2014 s. 922 (2014)
    Ett uppdrag som företagsrekonstruktör har ansetts inte medföra jäv att vara förvaltare i gäldenärens efterföljande konkurs, när det har bedömts att förvaltaren i konkursen inte behöver granska egna åtgärder under rekonstruktionen.
  2. RH 1998:83 (1998)
    En advokat hade biträtt ett aktiebolag som ombud i en tvist. Bolaget försattes senare i konkurs och advokaten utsågs till konkursförvaltare. Omständigheterna ansågs vara sådana att hans opartiskhet i konkursen kunde rubbas. Han ansågs därför inte lämplig som f…

7 kap. 8 § (14)

  1. Högsta domstolen, mål Ö 5927-22 Beslut (2023)
    Vid förvaltning av ett konkursbo med ytterst begränsad omfattning, där det på ett tidigt stadium stod klart att någon utdelning i konkursen inte skulle bli aktuell, har förvaltarens arbete med att åtgärda skönsbeskattning av konkursgäldenären inte ansetts främ…
  2. NJA 2023 s. 970 ”Konkursgäldenärens deklarationer” (2023)
    Vid förvaltning av ett konkursbo med ytterst begränsad omfattning, där det på ett tidigt stadium stod klart att någon utdelning i konkursen inte skulle bli aktuell, har förvaltarens arbete med att åtgärda skönsbeskattning av konkursgäldenären inte ansetts främ…
  3. RH 2023:14 (2023)
    En konkursförvaltares bevakningsskyldighet enligt 15 § lönegarantilagen omfattar endast fordringar som kan täckas av lönegarantin. Konkursförvaltaren har som utgångspunkt inte rätt till arvode för arbete med bevakning av andra fordringar som arbetstagare kan t…
  4. PMÖD 2021:19 (2021)
    En person väckte talan mot ett bolag och gjorde gällande att bolaget gjort intrång i hans upphovsrätt till vissa verk. Personen yrkade skadestånd, skälig ersättning och att bolaget vid vite skulle förbjudas bl.a. att framställa exemplar av verken. Under tiden …
  5. MÖD 2015:19 (2015)
    Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten oc…
  6. NJA 2015 s. 132 ”Konkursboets fastighet” (2015)
    Arvode till konkursförvaltare. Även om åtgärder som förvaltaren vidtar för försäljning av fast egendom är från allmän synpunkt nyttiga, gäller inte för sådana åtgärder något undantag från kravet på förmånlig och snabb avveckling av konkursboet.
  7. NJA 2014 s. 788 (2014)
    En konkursförvaltare har inte fullgjort skyldigheten enligt 7 kap. 1 § fjärde stycket konkurslagen att underrätta tillsynsmyndigheten om omständigheter som kunde medföra jäv för honom. Underlåtenheten har inte i sig ansetts kunna inverka på arvodet.
  8. NJA 2014 s. 798 ”Budet som konkursförvaltaren förkastade” (2014)
    Konkursförvaltararvode. Om en förvaltare inför en förvaltningsåtgärd har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltaren i regel anses ha handlat med tillräcklig omsorg även om det senare vi…
  9. NJA 2008 s. 941 (2008)
    En konkursförvaltare har inte ansett berättigad till ersättning i form av förvaltararvode för arbete som han utfört i ett mål angående förskott på arvodet.
  10. NJA 2004 s. 777 (2004)
    Fråga om en konkursförvaltare haft rätt att avstå (abandonera) egendom till förmån för konkursgäldenären och om konkursförvaltaren i så fall kunnat återta beslutet.
  11. RH 2002:29 (2001)
    Arvode till konkursförvaltare som beslutat om fortsatt drift med utnyttjande av lönegarantilagen trots att han på ett tidigt stadium av konkursen insett att det inte förelåg några affärsmässiga förutsättningar för fortsatt drift.
  12. NJA 2001 s. 99 (2001)
    En konkursförvaltare beslöt att färdigställa en byggnad på konkursboets fastighet och tog upp ett lån för detta ändamål utan att först samråda med en bank som hade fordran med bästa rätt i fastigheten. Sedan byggnaden färdigställts försåldes fastigheten på exe…
  13. NJA 2000 s. 703 (2000)
    Innan överklagande av konkursbeslut slutligt avgjorts, har konkursen avskrivits och beslut i samband därmed fattats om att konkurskostnader skulle utgå ur konkursboet. Eftersom de grunder som anförts till stöd för överklagandet av konkursbeslutet var av sådan …
  14. NJA 1999 s. 131 (1999)
    Fråga om rätt för konkursförvaltare att, vid intressekonflikt mellan borgenärer, väcka talan om återvinning utan att den av processen berörde borgenären ställt säkerhet för samtliga rättegångskostnader.

7 kap. 10 § (9)

  1. NJA 2016 s. 1186 (2016)
    Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för e…
  2. NJA 2014 s. 788 (2014)
    En konkursförvaltare har inte fullgjort skyldigheten enligt 7 kap. 1 § fjärde stycket konkurslagen att underrätta tillsynsmyndigheten om omständigheter som kunde medföra jäv för honom. Underlåtenheten har inte i sig ansetts kunna inverka på arvodet.
  3. NJA 2014 s. 798 ”Budet som konkursförvaltaren förkastade” (2014)
    Konkursförvaltararvode. Om en förvaltare inför en förvaltningsåtgärd har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltaren i regel anses ha handlat med tillräcklig omsorg även om det senare vi…
  4. RH 2012:11 (2011)
    Hovrätten har funnit att det krävs att en konkursförvaltare har ett inte obetydligt handlingsutrymme för att kunna göra processuella överväganden och fatta beslut. Hovrätten har bl.a. mot bakgrund därav funnit att konkursförvaltaren i sitt sätt att hantera och…
  5. RH 2010:4 (2009)
    Konkursförvaltare har, med begränsad framgång, lagt ned arbete på att söka driva in en redovisningsfordran, något TSM efter hörande enligt 7 kap. 10 § konkurslagen avrått från. Det arvode som konkursförvaltaren begärt för detta arbete har inte befunnits skälig…
  6. NJA 2005 s. 443 (2005)
    Frågor om konkursförvaltares skadeståndsskyldighet för underlåtenhet att väcka talan om återvinning och för underlåtenhet att höra särskilt berörd borgenär i återvinningsfrågan.
  7. NJA 2003 s. 99 (2003)
    Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7 kap. 10 § konkurslagen höra tillsynsmyndigheten, dels om ett åsidosättande av denna plikt skall medföra avdrag på konkursförvaltararvodet.
  8. NJA 2001 s. 99 (2001)
    En konkursförvaltare beslöt att färdigställa en byggnad på konkursboets fastighet och tog upp ett lån för detta ändamål utan att först samråda med en bank som hade fordran med bästa rätt i fastigheten. Sedan byggnaden färdigställts försåldes fastigheten på exe…
  9. NJA 1999 s. 131 (1999)
    Fråga om rätt för konkursförvaltare att, vid intressekonflikt mellan borgenärer, väcka talan om återvinning utan att den av processen berörde borgenären ställt säkerhet för samtliga rättegångskostnader.

7 kap. 11 § (2)

  1. NJA 2016 s. 1186 (2016)
    Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för e…
  2. RH 1996:27 (1996)
    Om konkursförvaltare av egna medel gottgjort eller skall gottgöra ett sakkunnigt biträde, har ersättningen till biträdet ansetts ingå i det allmänna förvaltararvodet och skola prövas vid bestämmandet av detta.

7 kap. 12 § (1)

  1. NJA 2008 s. 251 (2008)
    En konkursförvaltare som tagit hand om, gått igenom och arkiverat räkenskapsmaterial som återfunnits efter avslutad konkurs, har ansetts vara berättigad till ersättning för arbete och kostnader i anledning härav. Även fråga om arkiveringsskyldigheten enligt bo…

7 kap. 13 § (1)

  1. RH 1996:21 (1996)
    En konkursförvaltares arvode har satts ned med hänsyn till att han gett in konkursbouppteckning, förvaltarberättelse och första halvårsberättelse för sent.

7 kap. 15 § (3)

  1. NJA 2014 s. 922 (2014)
    Ett uppdrag som företagsrekonstruktör har ansetts inte medföra jäv att vara förvaltare i gäldenärens efterföljande konkurs, när det har bedömts att förvaltaren i konkursen inte behöver granska egna åtgärder under rekonstruktionen.
  2. RH 2010:39 (2010)
    Vid prövning av arvode till konkursförvaltare för nedlagt arbete på brottsutredning och brottsanmälan har frågor uppkommit dels om hur långt förvaltarens utredningsskyldighet sträcker sig när det hos myndighet redan genomförts eller pågår en revision, dels hur…
  3. RH 1996:21 (1996)
    En konkursförvaltares arvode har satts ned med hänsyn till att han gett in konkursbouppteckning, förvaltarberättelse och första halvårsberättelse för sent.

7 kap. 16 § (1)

  1. RH 2010:39 (2010)
    Vid prövning av arvode till konkursförvaltare för nedlagt arbete på brottsutredning och brottsanmälan har frågor uppkommit dels om hur långt förvaltarens utredningsskyldighet sträcker sig när det hos myndighet redan genomförts eller pågår en revision, dels hur…

7 kap. 17 § (1)

  1. RH 2010:39 (2010)
    Vid prövning av arvode till konkursförvaltare för nedlagt arbete på brottsutredning och brottsanmälan har frågor uppkommit dels om hur långt förvaltarens utredningsskyldighet sträcker sig när det hos myndighet redan genomförts eller pågår en revision, dels hur…

7 kap. 18 § (1)

  1. NJA 2014 s. 935 ”Independent II” (2014)
    Utmätning. Att konkursmedel, som inte har varit sammanblandade med förvaltarbyråns medel, har satts in på ett konto i förvaltarbyråns namn har inte hindrat att medlen har ansetts utgöra konkursboets egendom i den mening som avses i 4 kap. 17 § utsökningsbalken…

7 kap. 20 § (2)

  1. NJA 1996 s. 389 (1996)
    Yrkande om förordnande av granskningsman enligt 7 kap 30 § KL har ansetts uppenbart oförenligt med regleringens ändamål och därför lämnats utan bifall.
  2. RH 1996:21 (1996)
    En konkursförvaltares arvode har satts ned med hänsyn till att han gett in konkursbouppteckning, förvaltarberättelse och första halvårsberättelse för sent.

7 kap. 22 § (1)

  1. NJA 2008 s. 251 (2008)
    En konkursförvaltare som tagit hand om, gått igenom och arkiverat räkenskapsmaterial som återfunnits efter avslutad konkurs, har ansetts vara berättigad till ersättning för arbete och kostnader i anledning härav. Även fråga om arkiveringsskyldigheten enligt bo…

7 kap. 23 § (3)

  1. NJA 2010 s. 709 ”2B Consult” (2010)
    Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till vä…
  2. NJA 2007 s. 599 ”Gulliver” (2007)
    Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  3. NJA 2001 s. 872 ”Advokataktiebolaget och konkursförvaltararvodet” (2001)
    Advokat som drev advokatrörelse i aktiebolag försattes i konkurs. Fråga om konkursboet var redovisningsskyldigt till bolaget för konkursförvaltararvode som efter konkursutbrottet tillerkänts advokaten och utbetalats till boet.

7 kap. 25 § (1)

  1. PMÖD 2021:19 (2021)
    En person väckte talan mot ett bolag och gjorde gällande att bolaget gjort intrång i hans upphovsrätt till vissa verk. Personen yrkade skadestånd, skälig ersättning och att bolaget vid vite skulle förbjudas bl.a. att framställa exemplar av verken. Under tiden …

7 kap. 30 § (2)

  1. RH 1998:49 (1998)
    Sedan tingsrätten ogillat en ansökan från två sökande om utseende av granskningsman i konkurs på grund av att sökandena inte visat att de hade ställning som borgenärer i konkursen har hovrätten bifallit ansökan.
  2. NJA 1993 s. 517 (1993)
    Fråga om personer som föreslagits till granskningsmän i konkurs varit lämpliga för uppdraget. 7 kap 30 § KL.

8 kap. 1 § (2)

  1. NJA 2014 s. 798 ”Budet som konkursförvaltaren förkastade” (2014)
    Konkursförvaltararvode. Om en förvaltare inför en förvaltningsåtgärd har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltaren i regel anses ha handlat med tillräcklig omsorg även om det senare vi…
  2. RH 2002:29 (2001)
    Arvode till konkursförvaltare som beslutat om fortsatt drift med utnyttjande av lönegarantilagen trots att han på ett tidigt stadium av konkursen insett att det inte förelåg några affärsmässiga förutsättningar för fortsatt drift.

8 kap. 2 § (1)

  1. RH 2002:29 (2001)
    Arvode till konkursförvaltare som beslutat om fortsatt drift med utnyttjande av lönegarantilagen trots att han på ett tidigt stadium av konkursen insett att det inte förelåg några affärsmässiga förutsättningar för fortsatt drift.

8 kap. 3 § (1)

  1. NJA 1999 s. 601 (1999)
    I ärende om resning avseende beslut om försättande i konkurs har med stöd av 58 kap 6 § 3 st RB föreskrivits att förvaltaren i konkursen inte fick försälja boets egendom i andra fall än som anges i 8 kap 3 § konkurslagen.

8 kap. 6 § (1)

  1. MÖD 2015:19 (2015)
    Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten oc…

8 kap. 10 § (2)

  1. NJA 2006 s. 439 (2006)
    Den till vilken en fordran enligt en remburs har överlåtits har ansetts ha bättre rätt till fordringsbeloppet än den ursprunglige borgenärens, dvs. rembursens beneficients, konkursbo. Även fråga om tillämpning av 55 kap. 13 § st. 1 rättegångsbalken.
  2. NJA 2000 s. 78 (2000)
    En konkursborgenär har förklarat sig kvitta en fordran enligt ett efterställt förlagsbevis mot en skuld enligt en av konkursborgenären utställd revers, som konkursgäldenären hade pantsatt före konkursen. Fråga huruvida konkursförvaltaren haft behörighet att go…

8 kap. 14 § (1)

  1. NJA 2000 s. 78 (2000)
    En konkursborgenär har förklarat sig kvitta en fordran enligt ett efterställt förlagsbevis mot en skuld enligt en av konkursborgenären utställd revers, som konkursgäldenären hade pantsatt före konkursen. Fråga huruvida konkursförvaltaren haft behörighet att go…

8 kap. 15 § (1)

  1. PMÖD 2020:8 (2020)
    Ärendet inleddes i Patent- och marknadsdomstolen genom överklagande av ett förbud mot företagskoncentration meddelat av Konkurrensverket. Under ärendets handläggning avgjordes en tvist med anknytning till ärendet genom en skiljedom. Patent- och marknadsdomstol…

9 kap. 1 § (1)

  1. RH 2008:38 (2008)
    Bevakningsförfarande i konkurs har inte ansetts nödvändigt, trots viss utdelning till oprioriterade borgenärer.

9 kap. 4 § (2)

  1. RH 2023:14 (2023)
    En konkursförvaltares bevakningsskyldighet enligt 15 § lönegarantilagen omfattar endast fordringar som kan täckas av lönegarantin. Konkursförvaltaren har som utgångspunkt inte rätt till arvode för arbete med bevakning av andra fordringar som arbetstagare kan t…
  2. NJA 2012 s. 155 (2012)
    Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

9 kap. 5 § (1)

  1. NJA 2012 s. 155 (2012)
    Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

9 kap. 6 § (1)

  1. RH 1997:107 (1997)
    En konkursförvaltare har bevakat en statens fordran enligt lönegarantilagen och uttryckligen angett, att han gjort bevakningen i egenskap av förvaltare. Bevakningen har avvisats.

9 kap. 7 § (2)

  1. NJA 2012 s. 155 (2012)
    Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.
  2. RH 2010:14 (2010)
    Anmärkningsfrist i konkurs har på yrkande av konkursförvaltaren förlängts med stöd av 32 kap. 3 § rättegångsbalken analogivis, sedan tingsrätten översänt bevakningshandlingarna till konkursförvaltaren först efter det att anmärkningsfristen löpt ut.

9 kap. 8 § (1)

  1. RH 2010:14 (2010)
    Anmärkningsfrist i konkurs har på yrkande av konkursförvaltaren förlängts med stöd av 32 kap. 3 § rättegångsbalken analogivis, sedan tingsrätten översänt bevakningshandlingarna till konkursförvaltaren först efter det att anmärkningsfristen löpt ut.

9 kap. 9 § (1)

  1. RH 2010:14 (2010)
    Anmärkningsfrist i konkurs har på yrkande av konkursförvaltaren förlängts med stöd av 32 kap. 3 § rättegångsbalken analogivis, sedan tingsrätten översänt bevakningshandlingarna till konkursförvaltaren först efter det att anmärkningsfristen löpt ut.

9 kap. 12 § (1)

  1. RH 2010:14 (2010)
    Anmärkningsfrist i konkurs har på yrkande av konkursförvaltaren förlängts med stöd av 32 kap. 3 § rättegångsbalken analogivis, sedan tingsrätten översänt bevakningshandlingarna till konkursförvaltaren först efter det att anmärkningsfristen löpt ut.

9 kap. 13 § (2)

  1. RH 2005:24 (2005)
    Borgenär har godtagit anmärkning mot gjord bevakning i konkurs. Oavsett att tingsrätten därefter beslutat att skriva av tvisten som förlikt, har borgenären ansetts ha rätt att återta sitt godkännande. Tingsrättens avskrivningsbeslut har ansetts sakna rättsverk…
  2. NJA 2003 s. 3 ”Svenska Kredit” (2003)
    Fråga om skiljeavtals verkan i konkurs.

9 kap. 14 § (1)

  1. RH 2005:24 (2005)
    Borgenär har godtagit anmärkning mot gjord bevakning i konkurs. Oavsett att tingsrätten därefter beslutat att skriva av tvisten som förlikt, har borgenären ansetts ha rätt att återta sitt godkännande. Tingsrättens avskrivningsbeslut har ansetts sakna rättsverk…

9 kap. 15 § (2)

  1. NJA 2020 s. 832 ”Skattefordran i VLT:s konkurs” (2020)
    Fråga om en allmän domstol i en jävsprocess i konkurs är bunden av domar avseende betalningsskyldighet som har fått laga kraft före konkursen, särskilt om domstolen har möjlighet att ompröva domar som har meddelats av en förvaltningsdomstol och om betydelsen a…
  2. RH 2005:24 (2005)
    Borgenär har godtagit anmärkning mot gjord bevakning i konkurs. Oavsett att tingsrätten därefter beslutat att skriva av tvisten som förlikt, har borgenären ansetts ha rätt att återta sitt godkännande. Tingsrättens avskrivningsbeslut har ansetts sakna rättsverk…

9 kap. 16 § (3)

  1. NJA 2020 s. 832 ”Skattefordran i VLT:s konkurs” (2020)
    Fråga om en allmän domstol i en jävsprocess i konkurs är bunden av domar avseende betalningsskyldighet som har fått laga kraft före konkursen, särskilt om domstolen har möjlighet att ompröva domar som har meddelats av en förvaltningsdomstol och om betydelsen a…
  2. NJA 2003 s. 3 ”Svenska Kredit” (2003)
    Fråga om skiljeavtals verkan i konkurs.
  3. RH 1992:22 (1992)
    18 kap rättegångsbalken har inte ansetts tillämpligt i konkursmål då rätten enligt 9 kap 16 § första stycket konkurslagen förklarat borgenär äga rätt att få utdelning för belopp som kan komma att bli bestämt i en vid konkursutbrottet pågående rättegång.

9 kap. 17 § (1)

  1. NJA 2003 s. 3 ”Svenska Kredit” (2003)
    Fråga om skiljeavtals verkan i konkurs.

9 kap. 19 § (3)

  1. NJA 2011 s. 306 (2011)
    En talan mot en gäldenär som var i konkurs om en fordran som fick göras gällande i konkursen har tagits upp till prövning.
  2. RH 2010:20 (2010)
    Ett bolag, som förvärvat en fordran och denuntierat gäldenären därom, bevakade först fordran i gäldenärens konkurs. Sedan återkallade bolaget sin bevakning, varpå utdelningen avseende fordran i stället tillkom överlåtaren av densamma. Bolaget gjorde därefter g…
  3. NJA 2007 s. 736 ”Bil & Motor i Emmaboda” (2007)
    Beslut i bevakningsförfarandet i en konkurs rörande förmånsrätt har ansetts utgöra hinder mot att i utdelningsförfarandet besluta om annan förmånsrätt, trots att fordringshavaren enligt ett senare avgörande av Högsta domstolen skulle vara berättigad till förmå…

9 kap. 20 § (1)

  1. NJA 2012 s. 155 (2012)
    Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

10 kap. 1 § (6)

  1. NJA 2019 s. 929 ”Konkursförvaltarens databas” (2019)
    Kostnader för inhämtande av information via en databas har ansetts utgöra ersättningsgilla konkurskostnader enligt 14 kap. 1 § konkurslagen. Även fråga om en schablonberäkning kan godtas som underlag.
  2. RH 2010:13 (2010)
    Fråga om tillämpning av konkursförvaltartaxan i ett konkursärende som avskrivits enligt 10 kap. 1 § konkurslagen och där en förvaltare entledigats och en annan förordnats att slutföra uppdraget.
  3. NJA 2002 s. 629 (2002)
    Fråga, i ett resningsärende, om en konkurs skulle ha avskrivits eller nedlagts. 10 kap. 1 § och 12 kap. 1 § konkurslagen.
  4. NJA 1998 s. 685 (1998)
    Fråga om tillämpning av konkursförvaltartaxan.
  5. NJA 1993 s. 723 (1993)
    Sedan talan väckts mot ett aktiebolag angående skadestånd men talan avvisats på grund av en mellan parterna i avtal intagen skiljeklausul, har bolaget försatts i konkurs som avslutats utan överskott. Den till HD fullföljda besvärstalan har avvisats enär bolage…
  6. NJA 1990 s. 656 ”Återvinningstalan i Björns konkurs” (1990)
    Fråga om avskrivning av konkurs sedan borgenär väckt talan om återvinning.

10 kap. 5 § (3)

  1. Högsta domstolen, mål Ö 3646-22 Beslut (2023)
    Efter att en konkurs avskrivits har ett konkursbo ansetts inte ha behörighet att väcka en skadeståndstalan mot tredje man.
  2. NJA 2023 s. 21 ”Skadeståndstalan efter konkursen” (2023)
    Efter att en konkurs avskrivits har ett konkursbo ansetts inte ha behörighet att väcka en skadeståndstalan mot tredje man.
  3. NJA 1990 s. 656 ”Återvinningstalan i Björns konkurs” (1990)
    Fråga om avskrivning av konkurs sedan borgenär väckt talan om återvinning.

11 kap. 1 § (2)

  1. NJA 2008 s. 1004 (2008)
    Tillämpning av bestämmelsen om beräkning av ränta i 5 kap. 11 § första stycket konkurslagen (1987:672) vid efterutdelning i konkurs.
  2. AD 1993 nr 194 (1993)
    Ett bolag i måleribranschen försätts i konkurs. Bolaget var då bundet av kollektivavtalet för måleriyrket mellan Målaremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet. I detta avtal, finns bl.a. bestämmelser om skyldighet för arbetsgivaren att erlägga arbet…

11 kap. 4 § (2)

  1. NJA 2012 s. 155 (2012)
    Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.
  2. NJA 2008 s. 1004 (2008)
    Tillämpning av bestämmelsen om beräkning av ränta i 5 kap. 11 § första stycket konkurslagen (1987:672) vid efterutdelning i konkurs.

11 kap. 7 § (2)

  1. NJA 2012 s. 155 (2012)
    Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.
  2. NJA 2005 s. 71 (2005)
    Resningsärende. Rätten har i ärende om bestämmande av förvaltararvode och fastställande av utdelning i konkurs satt ned arvodet till förvaltaren, varvid ytterligare medel blivit tillgängliga för utdelning till fordringsägarna i konkursen. Fråga om och i vad må…

11 kap. 12 § (1)

  1. NJA 2007 s. 280 ”Efterutdelningen i Håges livs” (2007)
    En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara…

11 kap. 14 § (1)

  1. NJA 2012 s. 155 (2012)
    Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

11 kap. 15 § (1)

  1. NJA 2012 s. 155 (2012)
    Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

11 kap. 18 § (1)

  1. NJA 2007 s. 280 ”Efterutdelningen i Håges livs” (2007)
    En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara…

11 kap. 19 § (5)

  1. Högsta domstolen, mål Ö 3646-22 Beslut (2023)
    Efter att en konkurs avskrivits har ett konkursbo ansetts inte ha behörighet att väcka en skadeståndstalan mot tredje man.
  2. NJA 2023 s. 21 ”Skadeståndstalan efter konkursen” (2023)
    Efter att en konkurs avskrivits har ett konkursbo ansetts inte ha behörighet att väcka en skadeståndstalan mot tredje man.
  3. NJA 2007 s. 280 ”Efterutdelningen i Håges livs” (2007)
    En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara…
  4. NJA 2005 s. 71 (2005)
    Resningsärende. Rätten har i ärende om bestämmande av förvaltararvode och fastställande av utdelning i konkurs satt ned arvodet till förvaltaren, varvid ytterligare medel blivit tillgängliga för utdelning till fordringsägarna i konkursen. Fråga om och i vad må…
  5. NJA 1990 s. 656 ”Återvinningstalan i Björns konkurs” (1990)
    Fråga om avskrivning av konkurs sedan borgenär väckt talan om återvinning.

11 kap. 20 § (5)

  1. NJA 2012 s. 155 (2012)
    Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.
  2. NJA 2008 s. 1004 (2008)
    Tillämpning av bestämmelsen om beräkning av ränta i 5 kap. 11 § första stycket konkurslagen (1987:672) vid efterutdelning i konkurs.
  3. NJA 2007 s. 280 ”Efterutdelningen i Håges livs” (2007)
    En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara…
  4. NJA 2005 s. 71 (2005)
    Resningsärende. Rätten har i ärende om bestämmande av förvaltararvode och fastställande av utdelning i konkurs satt ned arvodet till förvaltaren, varvid ytterligare medel blivit tillgängliga för utdelning till fordringsägarna i konkursen. Fråga om och i vad må…
  5. NJA 1990 s. 656 ”Återvinningstalan i Björns konkurs” (1990)
    Fråga om avskrivning av konkurs sedan borgenär väckt talan om återvinning.

11 kap. 21 § (2)

  1. NJA 2007 s. 280 ”Efterutdelningen i Håges livs” (2007)
    En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara…
  2. NJA 1990 s. 656 ”Återvinningstalan i Björns konkurs” (1990)
    Fråga om avskrivning av konkurs sedan borgenär väckt talan om återvinning.

12 kap. 1 § (1)

  1. NJA 2002 s. 629 (2002)
    Fråga, i ett resningsärende, om en konkurs skulle ha avskrivits eller nedlagts. 10 kap. 1 § och 12 kap. 1 § konkurslagen.

12 kap. 22 § (1)

  1. NJA 1989 s. 92 (1989)
    Bolagsman i handelsbolag har ansetts inte ha ett fortsatt ansvar gentemot bolagets borgenärer för förpliktelser från vilka bolaget befriats genom ackord. 2 kap 20 § 1 st lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, jfr 21 § ackordslagen (1970:847).

13 kap. 7 § (1)

  1. NJA 2016 s. 1186 (2016)
    Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för e…

14 kap. 1 § (11)

  1. NJA 2022 s. 494 ”Konkursförvaltarens bankkonto” (2022)
    En konkursförvaltares utlägg för att öppna ett bankkonto har ansetts som en ersättningsgill konkurskostnad enligt 14 kap. 1 § konkurslagen.
  2. NJA 2019 s. 929 ”Konkursförvaltarens databas” (2019)
    Kostnader för inhämtande av information via en databas har ansetts utgöra ersättningsgilla konkurskostnader enligt 14 kap. 1 § konkurslagen. Även fråga om en schablonberäkning kan godtas som underlag.
  3. NJA 2016 s. 1186 (2016)
    Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för e…
  4. NJA 2015 s. 132 ”Konkursboets fastighet” (2015)
    Arvode till konkursförvaltare. Även om åtgärder som förvaltaren vidtar för försäljning av fast egendom är från allmän synpunkt nyttiga, gäller inte för sådana åtgärder något undantag från kravet på förmånlig och snabb avveckling av konkursboet.
  5. NJA 2009 s. 823 ”Planens Restaurang” (2009)
    Konkursförvaltares utlägg för kreditupplysning avseende gäldenärsbolaget (I=Ö 311-09)) samt i visst fall för kontoutdrag och bankallegat (II=Ö 314-09) har ansetts vara ersättningsgilla som konkurskostnader enligt 14 kap. 1 § konkurslagen.
  6. NJA 2008 s. 941 (2008)
    En konkursförvaltare har inte ansett berättigad till ersättning i form av förvaltararvode för arbete som han utfört i ett mål angående förskott på arvodet.
  7. NJA 2006 s. 662 (2006)
    Konkursförvaltares utlägg för försäkring av egendom och för omhändertagande av miljöfarligt avfall har inte ansetts vara ersättningsgilla som konkurskostnad enligt 14 kap. 1 § konkurslagen.
  8. NJA 2005 s. 26 (2005)
    Förskott på arvode till konkursförvaltare har ansetts kunna utgå av allmänna medel. Tillika fråga om partsställningen i hovrätt.
  9. NJA 1999 s. 358 (1999)
    Konkursförvaltare har förskotterat egna medel till kostnader för försäljning av i boet ingående fastigheter. Dessa har visat sig inte kunna säljas. De gjorda utläggen har inte ansetts vara konkurskostnader och förvaltaren har inte ansetts berättigad till ersät…
  10. RH 1996:27 (1996)
    Om konkursförvaltare av egna medel gottgjort eller skall gottgöra ett sakkunnigt biträde, har ersättningen till biträdet ansetts ingå i det allmänna förvaltararvodet och skola prövas vid bestämmandet av detta.
  11. RH 1993:164 (1993)
    Vid fastställande av ersättning till konkursförvaltare i ett konkursbo, som saknat tillgångar, har bestämts att staten fullt ut skall svara för konkurskostnaderna.

14 kap. 2 § (10)

  1. NJA 2015 s. 132 ”Konkursboets fastighet” (2015)
    Arvode till konkursförvaltare. Även om åtgärder som förvaltaren vidtar för försäljning av fast egendom är från allmän synpunkt nyttiga, gäller inte för sådana åtgärder något undantag från kravet på förmånlig och snabb avveckling av konkursboet.
  2. RH 2008:61 (2008)
    En konkursförvaltare har under handläggningen av konkursen betalat massakostnader med boets medel. I samband med slutredovisningen kunde konstateras att boets medel inte täckte det av förvaltaren yrkade arvodet. Tingsrätten fastställde förvaltarens arvode i en…
  3. NJA 2006 s. 662 (2006)
    Konkursförvaltares utlägg för försäkring av egendom och för omhändertagande av miljöfarligt avfall har inte ansetts vara ersättningsgilla som konkurskostnad enligt 14 kap. 1 § konkurslagen.
  4. NJA 2005 s. 26 (2005)
    Förskott på arvode till konkursförvaltare har ansetts kunna utgå av allmänna medel. Tillika fråga om partsställningen i hovrätt.
  5. RH 2003:58 (2003)
    Konkursförvaltare har ansetts berättigad till förskott på förvaltararvode av allmänna medel.
  6. NJA 2003 s. 248 (2003)
    När ett konkursbeslut upphävts efter resning, har principen att konkurskostnaderna skall betalas av konkursboet likväl tillämpats. (Jfr 1998 s. 214.)
  7. NJA 2000 s. 475 (2000)
    Arbete som utförts av ett sakkunnigt biträde som med stöd av 7 kap. 11 § konkurslagen anlitats av en konkursförvaltare räknas som förvaltarens eget när ersättningen till förvaltaren bestäms.
  8. RH 1998:86 (1998)
    Staten har inte ansetts skyldig att i konkursärende svara för uppkomna konkurskostnader trots att konkursbeslutet undanröjts av högre rätt.
  9. NJA 1994 s. 319 (1994)
    I ett konkursbo fanns endast medel som härrörde från försäljning av egendom som omfattades av företagshypotek. Det har ansetts att staten enligt 14 kap 2 § KL skall betala sådan del av arvodet till konkursförvaltaren som hänför sig till försäljningen men som i…
  10. RH 1993:164 (1993)
    Vid fastställande av ersättning till konkursförvaltare i ett konkursbo, som saknat tillgångar, har bestämts att staten fullt ut skall svara för konkurskostnaderna.

14 kap. 3 § (1)

  1. RH 1993:164 (1993)
    Vid fastställande av ersättning till konkursförvaltare i ett konkursbo, som saknat tillgångar, har bestämts att staten fullt ut skall svara för konkurskostnaderna.

14 kap. 4 § (21)

  1. Högsta domstolen, mål Ö 5927-22 Beslut (2023)
    Vid förvaltning av ett konkursbo med ytterst begränsad omfattning, där det på ett tidigt stadium stod klart att någon utdelning i konkursen inte skulle bli aktuell, har förvaltarens arbete med att åtgärda skönsbeskattning av konkursgäldenären inte ansetts främ…
  2. NJA 2023 s. 970 ”Konkursgäldenärens deklarationer” (2023)
    Vid förvaltning av ett konkursbo med ytterst begränsad omfattning, där det på ett tidigt stadium stod klart att någon utdelning i konkursen inte skulle bli aktuell, har förvaltarens arbete med att åtgärda skönsbeskattning av konkursgäldenären inte ansetts främ…
  3. RH 2023:14 (2023)
    En konkursförvaltares bevakningsskyldighet enligt 15 § lönegarantilagen omfattar endast fordringar som kan täckas av lönegarantin. Konkursförvaltaren har som utgångspunkt inte rätt till arvode för arbete med bevakning av andra fordringar som arbetstagare kan t…
  4. NJA 2016 s. 1186 (2016)
    Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för e…
  5. NJA 2015 s. 132 ”Konkursboets fastighet” (2015)
    Arvode till konkursförvaltare. Även om åtgärder som förvaltaren vidtar för försäljning av fast egendom är från allmän synpunkt nyttiga, gäller inte för sådana åtgärder något undantag från kravet på förmånlig och snabb avveckling av konkursboet.
  6. NJA 2014 s. 788 (2014)
    En konkursförvaltare har inte fullgjort skyldigheten enligt 7 kap. 1 § fjärde stycket konkurslagen att underrätta tillsynsmyndigheten om omständigheter som kunde medföra jäv för honom. Underlåtenheten har inte i sig ansetts kunna inverka på arvodet.
  7. NJA 2014 s. 798 ”Budet som konkursförvaltaren förkastade” (2014)
    Konkursförvaltararvode. Om en förvaltare inför en förvaltningsåtgärd har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltaren i regel anses ha handlat med tillräcklig omsorg även om det senare vi…
  8. RH 2012:11 (2011)
    Hovrätten har funnit att det krävs att en konkursförvaltare har ett inte obetydligt handlingsutrymme för att kunna göra processuella överväganden och fatta beslut. Hovrätten har bl.a. mot bakgrund därav funnit att konkursförvaltaren i sitt sätt att hantera och…
  9. RH 2010:39 (2010)
    Vid prövning av arvode till konkursförvaltare för nedlagt arbete på brottsutredning och brottsanmälan har frågor uppkommit dels om hur långt förvaltarens utredningsskyldighet sträcker sig när det hos myndighet redan genomförts eller pågår en revision, dels hur…
  10. RH 2010:13 (2010)
    Fråga om tillämpning av konkursförvaltartaxan i ett konkursärende som avskrivits enligt 10 kap. 1 § konkurslagen och där en förvaltare entledigats och en annan förordnats att slutföra uppdraget.
  11. RH 2010:4 (2009)
    Konkursförvaltare har, med begränsad framgång, lagt ned arbete på att söka driva in en redovisningsfordran, något TSM efter hörande enligt 7 kap. 10 § konkurslagen avrått från. Det arvode som konkursförvaltaren begärt för detta arbete har inte befunnits skälig…
  12. NJA 2008 s. 941 (2008)
    En konkursförvaltare har inte ansett berättigad till ersättning i form av förvaltararvode för arbete som han utfört i ett mål angående förskott på arvodet.
  13. NJA 2003 s. 99 (2003)
    Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7 kap. 10 § konkurslagen höra tillsynsmyndigheten, dels om ett åsidosättande av denna plikt skall medföra avdrag på konkursförvaltararvodet.
  14. RH 2000:26 (2000)
    Fråga om tillämpning av den s.k. konkursförvaltartaxan. Även fråga om sakkunnigt biträde enligt konkurslagen.
  15. RH 1999:114 (1999)
    En konkursförvaltares arvode har satts ned med hänsyn till att han avslutat konkursen för sent.
  16. NJA 1999 s. 665 (1999)
    Fråga om skäligheten av arvode för uppdrag som konkursförvaltare.
  17. NJA 1998 s. 685 (1998)
    Fråga om tillämpning av konkursförvaltartaxan.
  18. RH 1996:27 (1996)
    Om konkursförvaltare av egna medel gottgjort eller skall gottgöra ett sakkunnigt biträde, har ersättningen till biträdet ansetts ingå i det allmänna förvaltararvodet och skola prövas vid bestämmandet av detta.
  19. NJA 1995 s. 627 (1995)
    En konkursförvaltare överlät konkursboets rörelse på villkor bl a att köparen övertog ansvaret för alla kostnader som uppstått i rörelsen från och med konkursdagen varvid undantag emellertid gjordes för personalkostnaderna. Viss personal var berättigad till er…
  20. RH 1994:140 (1994)
    Fråga om tillämpning av konkursförvaltartaxan i mindre konkurs.
  21. NJA 1992 s. 548 ”Konkursförvaltaren som brottmålsvittne” (1992)
    Fråga huruvida konkursförvaltare har rätt till ersättning av konkursboet för tidsspillan med anledning av inställelse som vittne i brott mål mot konkursgäldenärens ställföreträdare.

14 kap. 6 § (1)

  1. NJA 2016 s. 1186 (2016)
    Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för e…

14 kap. 8 § (1)

  1. NJA 1997 s. 579 (1997)
    I mål angående arvode till konkursförvaltare sedan konkursen avskrivits har HovR:n ansetts böra efter begäran av förvaltaren hålla förhandling i målet.

14 kap. 9 § (1)

  1. NJA 2005 s. 71 (2005)
    Resningsärende. Rätten har i ärende om bestämmande av förvaltararvode och fastställande av utdelning i konkurs satt ned arvodet till förvaltaren, varvid ytterligare medel blivit tillgängliga för utdelning till fordringsägarna i konkursen. Fråga om och i vad må…

14 kap. 10 § (1)

  1. NJA 1997 s. 579 (1997)
    I mål angående arvode till konkursförvaltare sedan konkursen avskrivits har HovR:n ansetts böra efter begäran av förvaltaren hålla förhandling i målet.

14 kap. 11 § (1)

  1. NJA 1992 s. 887 (1992)
    Konkursförvaltare får inte lyfta sitt arvode, förrän rättens beslut om det har vunnit laga kraft, men har tillgodoräknats ränta på beloppet från dagen för slutredovisningen.

14 kap. 12 § (6)

  1. RH 2012:46 (2012)
    Hovrätten har avslagit en konkursförvaltares begäran om förskott på arvode i enlighet med 14 kap. 12 § konkurslagen (1987:672). Hovrätten har med hänsyn till omfattningen av det arbete som utförts, den tid som konkursen varat och ytterligare beräknats pågå fun…
  2. NJA 2005 s. 26 (2005)
    Förskott på arvode till konkursförvaltare har ansetts kunna utgå av allmänna medel. Tillika fråga om partsställningen i hovrätt.
  3. RH 2003:58 (2003)
    Konkursförvaltare har ansetts berättigad till förskott på förvaltararvode av allmänna medel.
  4. NJA 2003 s. 203 (2003)
    Förutsättningar för förskott på arvode till konkursförvaltare.
  5. NJA 1998 s. 10 (1998)
    När en konkursförvaltare har vidtagit samtliga åtgärder till avveckling av konkursbona och gjort vad som ankommer på honom enligt KL när det gäller utredning av brott, har det ansetts inte motiverat att konkurserna hålls öppna därför att åklagare och skattemyn…
  6. RH 1995:30 (1995)
    Skyldighet att erlägga mervärdesskatt anses inträda när konkursförvaltare inger sin arvodesframställning till tingsrätten. Förvaltaren kan därför bli skyldig att betala in skatt på arvodet innan han uppburit detta. Denna omständighet har inte ensam kunnat lägg…

14 kap. 13 § (1)

  1. NJA 1996 s. 794 (1996)
    Konkursförvaltare har vid sidan av arvode, som bestämts med överskridande av gällande taxebelopp, erhållit ersättning för kostnader avseende telefaxsändningar, porto och fotokopior. - Tillika fråga om verkan av Riksskatteverkets medgivande.

14 kap. 14 § (3)

  1. NJA 2019 s. 929 ”Konkursförvaltarens databas” (2019)
    Kostnader för inhämtande av information via en databas har ansetts utgöra ersättningsgilla konkurskostnader enligt 14 kap. 1 § konkurslagen. Även fråga om en schablonberäkning kan godtas som underlag.
  2. NJA 1996 s. 794 (1996)
    Konkursförvaltare har vid sidan av arvode, som bestämts med överskridande av gällande taxebelopp, erhållit ersättning för kostnader avseende telefaxsändningar, porto och fotokopior. - Tillika fråga om verkan av Riksskatteverkets medgivande.
  3. RH 1996:134 (1996)
    Fråga om grunderna för bestämmande av arvode till förvaltare i konkurs.

14 kap. 16 § (1)

  1. RH 1996:27 (1996)
    Om konkursförvaltare av egna medel gottgjort eller skall gottgöra ett sakkunnigt biträde, har ersättningen till biträdet ansetts ingå i det allmänna förvaltararvodet och skola prövas vid bestämmandet av detta.

14 kap. 18 § (9)

  1. NJA 2006 s. 662 (2006)
    Konkursförvaltares utlägg för försäkring av egendom och för omhändertagande av miljöfarligt avfall har inte ansetts vara ersättningsgilla som konkurskostnad enligt 14 kap. 1 § konkurslagen.
  2. NJA 1999 s. 358 (1999)
    Konkursförvaltare har förskotterat egna medel till kostnader för försäljning av i boet ingående fastigheter. Dessa har visat sig inte kunna säljas. De gjorda utläggen har inte ansetts vara konkurskostnader och förvaltaren har inte ansetts berättigad till ersät…
  3. NJA 1999 s. 282 (1999)
    Fråga om fördelning av konkursförvaltares arvode på olika slags egendom i konkursboet (14 kap 18 § KL).
  4. NJA 1999 s. 131 (1999)
    Fråga om rätt för konkursförvaltare att, vid intressekonflikt mellan borgenärer, väcka talan om återvinning utan att den av processen berörde borgenären ställt säkerhet för samtliga rättegångskostnader.
  5. NJA 1997 s. 485 (1997)
    Fråga i mål angående skadeståndstalan mot konkursförvaltare om tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap 18 § KL om fördelning av konkurskostnaderna på olika slag av egendom.
  6. RH 1994:126 (1994)
    Fråga om företagshypoteks andel av försäljningsintäkterna vid fortsatt drift av detaljistföretag i konkurs.
  7. NJA 1994 s. 319 (1994)
    I ett konkursbo fanns endast medel som härrörde från försäljning av egendom som omfattades av företagshypotek. Det har ansetts att staten enligt 14 kap 2 § KL skall betala sådan del av arvodet till konkursförvaltaren som hänför sig till försäljningen men som i…
  8. RH 1993:164 (1993)
    Vid fastställande av ersättning till konkursförvaltare i ett konkursbo, som saknat tillgångar, har bestämts att staten fullt ut skall svara för konkurskostnaderna.
  9. NJA 1991 s. 755 (1991)
    Fråga vid en företagskonkurs om fördelning av förvaltarens arvode för fortsatt drift av konkursföretaget på olika slags egendom i konkursboet.

16 kap. 2 § (9)

  1. RH 2006:50 (2006)
    En borgenär har ansökt om att en gäldenär skall försättas i konkurs och har som grund för ansökan åberopat att gäldenären får anses vara på obestånd eftersom denne inte efter betalningsuppmaning betalat en klar och förfallen löneskuld. Under ärendets handläggn…
  2. NJA 2004 s. 561 (2004)
    Fråga om en borgenär med en fordran utan förmånsrätt, som också ställt säkerhet för konkursbolagets skuld, har haft rätt att överklaga beslut om fastställande av arvode till konkursförvaltare och av utdelningsförslag. - Fråga om förekommet rättegångsfel kan an…
  3. NJA 2001 s. 870 (2001)
    I ett konkursärende har tingsrätten hänskjutit en fråga enligt 56 kap. 13 § rättegångsbalken. Frågan hade uppkommit med anledning av att tingsrätten skulle bestämma om fördelning av konkurskostnader enligt 14 kap. 18 § konkurslagen i samband med beslut angåend…
  4. NJA 2001 s. 731 (2001)
    Hovrätt har avgjort ett mål om försättande i konkurs på handlingarna utan att lämna gäldenären tillfälle att slutföra sin talan. Fråga bl.a. om det rättegångsfel som förevarit kunde antas ha inverkat på målets utgång.
  5. NJA 2001 s. 151 (2001)
    Beslut om försättande i konkurs, som meddelats efter det att gäldenären medgivit konkursansökningen, har ansetts kunna överklagas av den som löpte risk att till följd av konkursen utsättas för krav på återvinning av gåva.
  6. NJA 2000 s. 564 (2000)
    Fråga om ersättning för kostnader i konkursärende. 16 kap. 2 § konkurslagen.
  7. NJA 1998 s. 857 (1998)
    I ärende om kostnadsersättning till konkursförvaltare har 31 kap 2 § RB ansetts tillämplig. Kostnaden för ombud har emellertid i målet inte ansetts vara skäligen motiverad för att förvaltaren skulle kunna ta tillvara sin rätt.
  8. RH 1995:39 (1995)
    Vid förhandling för prövning av borgenärs konkursansökan har borgenären inte varit närvarande på annat sätt än per telefon. Tingsrätten har oaktat detta beslutat försätta gäldenären i konkurs. Tingsrättens förfarande har ansetts utgöra rättegångsfel och föranl…
  9. RH 1992:22 (1992)
    18 kap rättegångsbalken har inte ansetts tillämpligt i konkursmål då rätten enligt 9 kap 16 § första stycket konkurslagen förklarat borgenär äga rätt att få utdelning för belopp som kan komma att bli bestämt i en vid konkursutbrottet pågående rättegång.

16 kap. 4 § (2)

  1. NJA 2000 s. 703 (2000)
    Innan överklagande av konkursbeslut slutligt avgjorts, har konkursen avskrivits och beslut i samband därmed fattats om att konkurskostnader skulle utgå ur konkursboet. Eftersom de grunder som anförts till stöd för överklagandet av konkursbeslutet var av sådan …
  2. NJA 1992 s. 887 (1992)
    Konkursförvaltare får inte lyfta sitt arvode, förrän rättens beslut om det har vunnit laga kraft, men har tillgodoräknats ränta på beloppet från dagen för slutredovisningen.

16 kap. 5 § (1)

  1. NJA 1997 s. 168 (1997)
    Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig ställföreträdare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Talan mot sådant beslut har därför avvisats när den förts av dels minoritetsaktieä…

16 kap. 6 § (3)

  1. NJA 2004 s. 561 (2004)
    Fråga om en borgenär med en fordran utan förmånsrätt, som också ställt säkerhet för konkursbolagets skuld, har haft rätt att överklaga beslut om fastställande av arvode till konkursförvaltare och av utdelningsförslag. - Fråga om förekommet rättegångsfel kan an…
  2. NJA 2000 s. 417 (2000)
    Tingsrätts beslut om fastställande av utdelning i ett handelsbolags konkurs har ansetts inte kunna överklagas av en bolagsmans enskilda borgenär.
  3. NJA 1996 s. 129 (1996)
    Förmånsberättigad borgenär har underlåtit att framställa invändning mot konkursförvaltares utdelningsförslag vari borgenärens förmånsrätt lämnats obeaktad. Utan hinder härav har borgenären ansetts kunna under åberopande av sin förmånsrätt överklaga TR:ns beslu…

16 kap. 8 § (1)

  1. NJA 2005 s. 26 (2005)
    Förskott på arvode till konkursförvaltare har ansetts kunna utgå av allmänna medel. Tillika fråga om partsställningen i hovrätt.

16 kap. 9 § (1)

  1. NJA 1997 s. 168 (1997)
    Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig ställföreträdare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Talan mot sådant beslut har därför avvisats när den förts av dels minoritetsaktieä…

17 kap. 1 § (6)

  1. NJA 2016 s. 1186 (2016)
    Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för e…
  2. NJA 2006 s. 420 (2006)
    En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt aktiebolagslagen har inte någon generell skyldighet att vid skadeståndsansvar tillse att svaranden vid ogillande av talan kan få ersättning för sina av domstol utdömda rättegångskostnader.
  3. NJA 2005 s. 443 (2005)
    Frågor om konkursförvaltares skadeståndsskyldighet för underlåtenhet att väcka talan om återvinning och för underlåtenhet att höra särskilt berörd borgenär i återvinningsfrågan.
  4. NJA 2001 s. 99 (2001)
    En konkursförvaltare beslöt att färdigställa en byggnad på konkursboets fastighet och tog upp ett lån för detta ändamål utan att först samråda med en bank som hade fordran med bästa rätt i fastigheten. Sedan byggnaden färdigställts försåldes fastigheten på exe…
  5. NJA 1997 s. 485 (1997)
    Fråga i mål angående skadeståndstalan mot konkursförvaltare om tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap 18 § KL om fördelning av konkurskostnaderna på olika slag av egendom.
  6. NJA 1996 s. 618 (1996)
    Konkursförvaltare har vid sidan av arvode enligt taxa erhållit ersättning för kostnader avseende telefaxsändningar, porto och fotokopior.

17 kap. 2 § (1)

  1. NJA 1997 s. 485 (1997)
    Fråga i mål angående skadeståndstalan mot konkursförvaltare om tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap 18 § KL om fördelning av konkurskostnaderna på olika slag av egendom.