Bet. 2004/05:JUU24

Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU24

Bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:69

Bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer jämte en motion som väckts

med anledning av propositionen samt en motion från den allmänna

motionstiden år 2004.

I propositionen föreslås vissa förändringar av bestämmelserna om

bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer i 11 kap. brottsbalken.

Bland annat föreslås att grovt bokföringsbrott ges en egen rubricering

och att maximistraffet höjs från fyra till sex år. Även maximistraffet

för ringa bokföringsbrott föreslås höjt, från böter till fängelse i

högst sex månader. Vidare föreslås att uppsåtlig underlåtenhet av en

gäldenär att medverka till att utländska tillgångar som ingår i en

konkurs tillförs ett svenskt konkursbo kriminaliseras. Bestämmelserna om

oredlighet och vårdslöshet mot borgenärer föreslås renodlade genom att

bestämmelserna om uppsåtliga respektive grovt oaktsamma brott mot

upplysningsplikten förs över till en särskild straffbestämmelse, försvårande

av konkurs eller exekutiv förrättning. Regleringen av straffansvaret

för brott mot upplysningsplikten i konkurs föreslås bli anpassad till

Europakonventionen genom att en ansvarsfrihetsgrund införs för det fall

att gäldenären vid konkurs haft rätt att vägra yttra sig och omständigheterna

innebär en skälig ursäkt för honom eller henne.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avslår

motionerna. I ärendet finns två reservationer (m, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om ändring i brottsbalken,

b) lag om ändring i konkurslagen (1987:672),c) lag om ändring i

skuldsaneringslagen (1994:334), ochd) lag om ändring i lagen (1996:764) om

företagsrekonstruktion.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:69.

2. Revidering av 11 kap. brottsbalken

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju207.

Reservation 1 (m)

3. Proportionalitet i straffskalor

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju33.

Reservation 2 (c)

Stockholm den 12 april 2005

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),

Britta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Beatrice Ask (m), Lennart Nilsson

(s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd), Elisebeht Markström (s), Jeppe

Johnsson (m), Göran Norlander (s), Torkild Strandberg (fp), Johan

Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson (m), Kerstin Andersson (s),

Leif Björnlod (mp) och Christer Erlandsson (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Borgenärsbrottsutredningen presenterade i mars 1996 slutbetänkandet

Borgenärsbrotten - en översyn av 11 kap. brottsbalken (SOU 1996:30).

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena

finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju1996/1648/L5).

Som ett led i den fortsatta beredningen av Borgenärsbrottsutredningens

slutbetänkande beslutade chefen för Justitiedepartementet den 5 februari

2002 att uppdra åt en utredare att biträda departementet med en översyn

av bokföringsbrottet med utgångspunkt i förslagen i betänkandet. Enligt

uppdraget skulle, utöver de frågeställningar som Borgenärsbrottsutredningen

hade behandlat, särskilt uppmärksammas eventuellt ytterligare behov av

ändring till följd av den nya bokföringslagen (1999:1078) och utvecklingen

i övrigt sedan betänkandet lades fram. Vidare skulle utredas om

bestämmelsen om bokföringsbrott kan utformas så att den i större utsträckning

kan förebygga ekonomisk brottslighet och så att det blir enklare att

uppdaga och beivra bokföringsbrott. I det sammanhanget skulle det bl.a.

övervägas om det finns anledning att se strängare på fall av bokföringsbrott

som innebär att bokföringsskyldigheten har åsidosatts med avseende på

affärstransaktioner som medverkat till att rörelsens ekonomiska ställning

kraftigt försämrats. Utredaren överlämnade i november 2002 promemorian

Bokföringsbrott och brott mot borgenärer (Ds 2002:57). Promemorian har

remissbehandlats. En sammanställning av de remissyttrandena finns

tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2002/8647/L5).

Lagrådet har granskat regeringens förslag och därvid lämnat det utan

erinran. Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag som syftar till att underlätta

utredning och lagföring av bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer.

Förslagen utgör ett led i regeringens handlingsplan mot den ekonomiska

brottsligheten (skr. 2003/04:178) och markerar en strängare syn på

åsidosättanden av bl.a. bokföringsskyldigheten.

I propositionen föreslås förändringar av bestämmelserna om bokföringsbrott

och andra brott mot borgenärer i 11 kap. brottsbalken.

Grovt bokföringsbrott ges en egen rubricering. I lagtexten anges vilka

omständigheter som skall beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt.

Dessa omständigheter är om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp,

om gärningsmannen använt falsk handling, om gärningen ingått som ett

led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars

varit av särskilt farlig art. Straffskalan för grovt respektive ringa

bokföringsbrott skärps också. För grovt brott höjs maximistraffet från

fyra till sex års fängelse och för ringa bokföringsbrott från böter

till fängelse i högst sex månader.

Bestämmelsen om oredlighet mot borgenärer utvidgas. Uppsåtlig underlåtenhet

av en gäldenär att, trots uppmaning av konkursförvaltaren, så långt

möjligt medverka till att utländska tillgångar som ingår i konkursen

tillförs ett svenskt konkursbo kriminaliseras. Det straffbara området

begränsas emellertid till sådan passivitet som har ett otillbörligt

syfte. Uppräkningen av omständigheter som skall beaktas vid bedömningen

av om ett oredlighetsbrott är grovt kompletteras också med den omständigheten

att gärningen varit av särskilt farlig art. Straffansvaret för försök

till grov oredlighet mot borgenärer förtydligas.

Vidare förenklas och moderniseras straffbestämmelserna i syfte att

underlätta tillämpningen. Bestämmelserna om oredlighet och vårdslöshet

mot borgenärer renodlas genom att bestämmelserna om uppsåtliga respektive

grovt oaktsamma brott mot upplysningsplikten förs över till en särskild

straffbestämmelse, försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning.

Grova brott som begås uppsåtligen ges en egen rubricering, grovt

försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning. Bestämmelsen om mannamån

mot borgenärer moderniseras och förtydligas också språkligt.

Brottsrubriceringen mannamån mot borgenärer ändras till den mer beskrivande

beteckningen otillbörligt gynnande av borgenär.

Regleringen av straffansvaret för brott mot upplysningsplikten i konkurs

anpassas slutligen till Europakonventionen. En ansvarsfrihetsgrund införs

för det fall att gäldenären vid konkurs haft rätt att vägra yttra sig

och omständigheterna innebär en skälig ursäkt för honom eller henne.

Vidare införs undantag från reglerna om straffansvar för brott mot

upplysningsplikten vid konkurs, skuldsanering eller förhandling om

offentligt ackord, om förtigandet eller uppgiften saknar betydelse för

det som saken avser.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Utskottets överväganden

Bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer

I propositionen föreslås förändringar av bestämmelserna om bokföringsbrott

och andra brott mot borgenärer i 11 kap. brottsbalken. Förslagen innebär

dels att det straffbara området utvidgas, dels att straffen skärps,

dels att bestämmelserna förtydligas och moderniseras.

Som redovisas i propositionen har de brottsutredande myndigheterna

alltsedan början av 1990-talet påtalat svårigheter med att utreda

borgenärsbrott och lagföra misstänkta gärningsmän. Många gånger uppdagas

borgenärsbrott i en obeståndssituation och ofta är dessa brottsmisstankar

svårutredda eftersom bokföringen är bristfällig. Inte sällan är bristerna

så stora att det blir svårt att alls bilda sig en uppfattning om hur

den ekonomiska ställningen i företaget har varit. Det handlar bl.a. om

vid vilken tidpunkt en obeståndssituation har uppstått. Eftersom obestånd

är ett av de grundläggande rekvisiten för brott mot borgenärer kan i

många fall straffrättsligt ansvar inte utkrävas beroende på bevissvårigheter.

Mot den nu angivna bakgrunden finns det enligt utskottet anledning i

första hand att se allvarligare på vissa former av bokföringsbrott.

Utskottet tänker här bl.a. på fall då bokföringen förstörts eller

försummats systematiskt för att dölja annan ekonomisk brottslighet, såsom

skattebrott och brott mot borgenärer. Utskottet välkomnar alltså

regeringens förslag. Utskottet anser således att den föreslagna nya

brottsrubriceringen grovt bokföringsbrott, som också anger särskilda

rekvisit för när brottet skall anses grovt, samt höjningen av maximistraffet

för grovt bokföringsbrott utgör goda och nödvändiga verktyg i kampen

mot grov ekonomisk brottslighet. Även den föreslagna höjningen av

maximistraffet för ringa bokföringsbrott är motiverad, särskilt för fall

av återkommande återfall i bokföringsbrott, ringa brott, och då en och

samma person samtidigt står under åtal för bokföringsbrott i flera

juridiska personer, när varje enskilt bokföringsbrott är att anse som

ringa.

Utskottet ser också positivt på utvidgningen av straffbestämmelsen om

oredlighet mot borgenärer till att även omfatta uppsåtlig underlåtenhet

att av en gäldenär att så långt möjligt medverka till att utländska

tillgångar som ingår i konkursen tillförs konkursboet. Det utgör enligt

utskottets mening ett straffvärt beteende att inte medverka till att

tillgångar i utlandet tillförs konkursboet, även om det endast innebär

en passivitet från gäldenärens sida. Behovet av en sådan reglering torde

vara särskilt stor för fall då egendomen förvaras i ett land utanför EU.

Utskottet anser att även övriga i propositionen föreslagna ändringar är

påkallade och lämpligt avvägda.

Utskottet tillstyrker således regeringens lagförslag.

I motion Ju207 (m) begärs en revidering av 11 kap. brottsbalken med

utgångspunkt i det utredningsbetänkande och den departementspromemoria

som ligger till grund för regeringens förslag i detta ärende.

Utskottet konstaterar att motion Ju207 i huvudsak är tillgodosedd genom

förslagen i propositionen. Motionen bör därför avslås av riksdagen.

Proportionalitet i straffskalor

I motion Ju33 (c) föreslås en översyn i syfte att säkerställa att

straffskalor för olika brott står i proportion till varandra och bättre

återspeglar det allmänna rättsmedvetandet. Motionärerna pekar bl.a. på

att straffmaximum för grov oredlighet mot borgenärer, grovt försvårande

av konkurs eller exekutiv förrättning och grovt bokföringsbrott, med

förslagen i propositionen, kommer att vara lika högt som för bl.a.

våldtäkt och grovt vållande till annans död.

Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om att straffskalorna för

olika brott bör spegla hur allvarligt samhället och dess medborgare ser

på brottet. Vid reformering av olika straffbestämmelser tas också sådana

hänsyn. Samtidigt vill utskottet poängtera att det kan vara vanskligt

att alls göra generella jämförelser av allvarligheten i olika brottstyper

såsom brott mot liv och hälsa, sexualbrott och borgenärsbrott. Det gäller

särskilt om jämförelsen avser brott som kräver olika former av subjektiv

täckning (oaktsamhet eller uppsåt).

Utskottet konstaterar vidare att de vida straffskalor som anges i olika

straffbestämmelser erbjuder möjligheter till en nyanserad straffmätning.

För mycket allvarliga brott föreskrivs i regel ett relativt högt

minimistraff. Att som motionärerna jämföra straffmaximum för olika brott,

men inte straffminimum, ger inte en fullständig bild. Domstolarna har

i sin rättstillämpning att utgå från hela straffskalan vid bedömningen

av en gärnings straffvärde. Som exempel ligger den föreslagna straffskalan

för grovt bokföringsbrott på fängelse i mellan sex månader och sex år

medan den för våldtäkt ligger på fängelse mellan två och sex år. Det

innebär att påföljden för grovt bokföringsbrott ofta kan bli betydligt

lindrigare än vad som är fallet med våldtäkt. I sammanhanget vill

utskottet erinra om att straffvärdesbedömningen avseende varje enskild

gärning, dvs. hur allvarligt man ser på en viss konkret gärning,

naturligtvis alltid ankommer på domstolen. Utskottet är inte berett att ta

initiativ till någon sådan större översyn av straffskalorna som

motionärerna efterfrågar. I stället måste det vid varje tillfälle då

förändringar av straffskalorna övervägs på ett visst område tas vederbörlig

hänsyn till straffskalorna för andra brott.

Utskottet avstyrker bifall till motion Ju33.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Revidering av 11 kap. brottsbalken, punkt 2 (m)

av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om behovet av fortsatt beredning av

Borgenärsbrottsutredningens slutbetänkande. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:Ju207.

Ställningstagande

Vi välkomnar den översyn som gjorts av 11 kap. brottsbalken. Vi står

också bakom de förslag till lagändringar som lämnats i propositionen.

Vi anser emellertid att mer av de förslag som lämnades i

Borgenärsbrottsutredningens slutbetänkande (SOU 1996:30) borde ha genomförts. Vi

saknar i propositionen det helhetsgrepp som utredaren tagit på problemen.

Som exempel på sådant som vi saknar i propositionen kan nämnas utredarens

förslag att en gäldenär skall kunna dömas för oredlighet mot borgenärer

även i fall då det inte går att bevisa att denne varit på obestånd vid

åtgärden, om svårigheten att styrka obestånd beror på ett åsidosättande

av bokföringsskyldigheten.

Det får ankomma på regeringen att fortsätta beredningen i ärendet och

återkomma till riksdagen med ytterligare förslag till ändringar i 11

kap. brottsbalken som bättre överensstämmer med utredarens förslag.

2. Proportionalitet i straffskalor, punkt 3 (c)

av Johan Linander (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om proportionalitet i straffskalor. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju33.

Ställningstagande

Jag anser att straffskalorna för olika brott i för liten utsträckning

avspeglar det allmänna rättsmedvetandet och att det inte råder tillräcklig

proportionalitet i straffskalorna mellan olika typer av brott. Som

exempel kan nämnas att maximistraffet för grovt bokföringsbrott genom

den i detta ärende föreslagna ändringen kommer att vara lika högt som

för t.ex. våldtäkt och grovt vållande till annans död. Enligt min

uppfattning är vålds- och sexualbrott generellt sett betydligt allvarligare

än ekonomiska brott.

Det är av stor vikt för allmänhetens förtroende för rättsväsendet och

det straffrättsliga systemet att straffskalor och utdömda påföljder på

ett bättre sätt följer den allmänna uppfattningen om olika gärningars

straffvärde.

Det får ankomma på regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag

att göra en bred översyn av straffskalorna för olika typer av brott.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:69 Bokföringsbrott och andra brott mot

borgenärer:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i brottsbalken,

lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),

lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

Följdmotion

2004/05:Ju33 av Johan Linander m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av att sätta straffskalorna så att de står i proportion

till övriga brott och att de på ett bättre sätt bör återspegla det

allmänna rättsmedvetandet.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Ju207 av Ulf Sjösten och Bertil Kjellberg (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av förändringar och preciseringar i 11 kap. brottsbalken.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag