Lagrum · SFS 1962:700
brottsbalken
1612 avgöranden som anger lagrum i SFS 1962:700, grupperade per kapitel och paragraf. Författningstext: riksdagen.se.
1 § · 1 b § · 2 § · 3 § · 4 § · 5 § · 11 § · 1 kap. 1 § · 1 kap. 2 § · 1 kap. 6 § · 1 kap. 7 § · 1 kap. 8 § · 2 kap. 1 § · 2 kap. 2 § · 2 kap. 3 § · 2 kap. 4 § · 2 kap. 5 § · 2 kap. 5 a § · 2 kap. 7 § · 2 kap. 8 § · 2 kap. 12 § · 3 kap. 1 § · 3 kap. 2 § · 3 kap. 5 § · 3 kap. 6 § · 3 kap. 7 § · 3 kap. 8 § · 3 kap. 9 § · 3 kap. 10 § · 3 kap. 11 § · 4 kap. 1 § · 4 kap. 1 a § · 4 kap. 1 b § · 4 kap. 2 § · 4 kap. 3 § · 4 kap. 4 § · 4 kap. 4 a § · 4 kap. 4 b § · 4 kap. 4 c § · 4 kap. 5 § · 4 kap. 5 a § · 4 kap. 6 § · 4 kap. 6 a § · 4 kap. 6 c § · 4 kap. 7 § · 4 kap. 9 § · 4 kap. 9 c § · 4 kap. 11 § · 4 kap. 17 § · 5 kap. 1 § · 5 kap. 2 § · 5 kap. 3 § · 5 kap. 5 § · 6 kap. 1 § · 6 kap. 1 a § · 6 kap. 2 § · 6 kap. 3 § · 6 kap. 4 § · 6 kap. 5 § · 6 kap. 6 § · 6 kap. 7 § · 6 kap. 8 § · 6 kap. 9 § · 6 kap. 10 § · 6 kap. 11 § · 6 kap. 12 § · 6 kap. 14 § · 6 kap. 15 § · 7 kap. 1 § · 7 kap. 4 § · 8 kap. 1 § · 8 kap. 2 § · 8 kap. 4 § · 8 kap. 4 a § · 8 kap. 5 § · 8 kap. 6 § · 8 kap. 7 § · 8 kap. 8 § · 8 kap. 9 § · 8 kap. 10 § · 8 kap. 11 § · 8 kap. 12 § · 9 kap. 1 § · 9 kap. 2 § · 9 kap. 3 § · 9 kap. 4 § · 9 kap. 5 § · 9 kap. 6 § · 9 kap. 6 a § · 9 kap. 7 § · 9 kap. 8 § · 9 kap. 9 § · 9 kap. 11 § · 10 kap. 1 § · 10 kap. 3 § · 10 kap. 4 § · 10 kap. 5 § · 10 kap. 5 a § · 10 kap. 5 b § · 10 kap. 5 c § · 10 kap. 7 § · 11 kap. 1 § · 11 kap. 2 § · 11 kap. 3 § · 11 kap. 4 § · 11 kap. 5 § · 11 kap. 7 § · 11 kap. 8 § · 12 kap. 1 § · 12 kap. 2 § · 12 kap. 2 a § · 12 kap. 3 § · 13 kap. 1 § · 13 kap. 3 § · 13 kap. 4 § · 13 kap. 5 a § · 13 kap. 5 c § · 13 kap. 6 § · 13 kap. 7 § · 13 kap. 8 § · 13 kap. 8 a § · 13 kap. 12 § · 14 kap. 1 § · 14 kap. 2 § · 14 kap. 4 § · 14 kap. 6 a § · 14 kap. 7 § · 14 kap. 8 § · 14 kap. 9 § · 14 kap. 10 § · 15 kap. 1 § · 15 kap. 2 § · 15 kap. 4 § · 15 kap. 6 § · 15 kap. 7 § · 15 kap. 10 § · 15 kap. 11 § · 15 kap. 12 § · 16 kap. 1 § · 16 kap. 2 § · 16 kap. 3 § · 16 kap. 4 § · 16 kap. 8 § · 16 kap. 9 § · 16 kap. 10 § · 16 kap. 10 a § · 16 kap. 10 b § · 16 kap. 10 c § · 16 kap. 13 § · 16 kap. 14 § · 16 kap. 15 § · 16 kap. 16 § · 17 kap. 1 § · 17 kap. 2 § · 17 kap. 4 § · 17 kap. 5 § · 17 kap. 7 § · 17 kap. 10 § · 17 kap. 11 § · 17 kap. 12 § · 17 kap. 13 § · 18 kap. 8 a § · 19 kap. 7 § · 19 kap. 8 § · 19 kap. 9 § · 20 kap. 1 § · 20 kap. 2 § · 20 kap. 3 § · 20 kap. 4 § · 21 kap. 1 § · 21 kap. 11 § · 21 kap. 12 § · 22 kap. 6 § · 23 kap. 1 § · 23 kap. 2 § · 23 kap. 3 § · 23 kap. 4 § · 23 kap. 5 § · 23 kap. 6 § · 24 kap. 1 § · 24 kap. 2 § · 24 kap. 4 § · 24 kap. 5 § · 24 kap. 6 § · 24 kap. 7 § · 24 kap. 9 § · 25 kap. 1 § · 25 kap. 2 § · 25 kap. 3 § · 25 kap. 5 § · 25 kap. 6 § · 25 kap. 8 § · 25 kap. 9 § · 26 kap. 1 § · 26 kap. 2 § · 26 kap. 4 § · 26 kap. 6 § · 26 kap. 9 § · 26 kap. 10 § · 26 kap. 14 § · 26 kap. 14 a § · 26 kap. 15 § · 26 kap. 16 § · 26 kap. 19 § · 26 kap. 20 § · 26 kap. 21 § · 26 kap. 25 § · 27 kap. 1 § · 27 kap. 2 § · 27 kap. 2 a § · 27 kap. 6 § · 28 kap. 1 § · 28 kap. 2 § · 28 kap. 2 a § · 28 kap. 3 § · 28 kap. 5 § · 28 kap. 6 a § · 28 kap. 6 b § · 28 kap. 8 § · 28 kap. 9 § · 28 kap. 11 § · 28 kap. 30 § · 29 kap. 1 § · 29 kap. 2 § · 29 kap. 2 a § · 29 kap. 3 § · 29 kap. 4 § · 29 kap. 5 § · 29 kap. 5 a § · 29 kap. 6 § · 29 kap. 7 § · 29 kap. 8 § · 30 kap. 1 § · 30 kap. 3 § · 30 kap. 4 § · 30 kap. 5 § · 30 kap. 6 § · 30 kap. 7 § · 30 kap. 8 § · 30 kap. 9 § · 30 kap. 11 § · 31 kap. 1 § · 31 kap. 3 § · 32 kap. 1 § · 32 kap. 2 § · 32 kap. 3 § · 32 kap. 3 a § · 32 kap. 4 § · 33 kap. 2 § · 33 kap. 4 § · 33 kap. 5 § · 33 kap. 6 § · 33 kap. 7 § · 33 kap. 9 § · 34 kap. 1 § · 34 kap. 2 § · 34 kap. 3 § · 34 kap. 4 § · 34 kap. 5 § · 34 kap. 6 § · 34 kap. 10 § · 35 kap. 1 § · 35 kap. 2 § · 35 kap. 3 § · 35 kap. 4 § · 35 kap. 6 § · 35 kap. 7 § · 36 kap. 1 § · 36 kap. 1 b § · 36 kap. 2 § · 36 kap. 3 § · 36 kap. 4 § · 36 kap. 5 § · 36 kap. 6 § · 36 kap. 7 § · 36 kap. 8 § · 36 kap. 10 § · 36 kap. 10 a § · 36 kap. 14 § · 36 kap. 16 § · 37 kap. 11 § · 38 kap. 2 a § · 38 kap. 8 § · 45 kap. 14 § · övrigt
1 § (1)
- RH 2025:31 (2025)
Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord.
1 b § (1)
- NJA 2010 s. 374 «Lyxbilen» (2010)
Fråga om förutsättningarna för s.k. utvidgat förverkande enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.
2 § (1)
- RH 2025:31 (2025)
Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord.
3 § (2)
- RH 2013:52 (2013)
Påföljdsbestämning vid smuggling av 395 kg cannabis. - RH 2013:53 (2013)
Påföljdsbestämning vid smuggling av 375 kg cannabis. Den tilltalade har också utvisats. Återreseförbudets längd har därvid inte påverkats av att den tilltalade var EU-medborgare.
4 § (1)
- Högsta domstolen, mål B 4055-25 Dom eller beslut (2025)
Straffvärdebedömning med tillämpning av 29 kap. 2 a § brottsbalken avseende sprängningar som innefattat bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Sprängdåden har utgjort en del av en konflikt m…
5 § (1)
- RH 2025:27 (2025)
Fråga om rätt till ersättning för kränkning till väktare i mål angående våld mot tjänsteman.
11 § (1)
- RH 2025:31 (2025)
Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord.
1 kap. 1 § (22)
- NJA 2019 s. 1041 «Dödsboets vapen» (2019)
Straffrättens legalitetsprincip. Innehav av vapen för dödsbos räkning har ansetts inte kunna föranleda straffansvar för vapenbrott, när inte Polismyndigheten beslutat att vapnet ska lämnas in för inlösen eller förvaring. - NJA 2019 s. 577 «Laserpekaren III» (2019)
I en författning hänvisades till en viss teknisk standard. Eftersom denna standard endast fanns tillgänglig på engelska har det ansetts stå i strid med den straffrättsliga legalitetsprincipen att döma för överträdelse av författningen (jfr "Laserpekaren II" NJ… - NJA 2018 s. 1103 (2018)
Rekvisitet att genomföra en sexuell handling med ett barn har, med hänsyn till legalitetsprincipen, ansetts inte omfatta att förmå ett barn att senare i ensamhet utföra en sexuell handling på sig själv, filma detta och sedan överföra videosekvensen till den ti… - NJA 2018 s. 704 «Ädelmetallerna» (2018)
När innebörden av ett straffbud framgår av annan lagstiftning måste tolkning av den lagstiftningen ske på ett sätt som uppfyller den straffrättsliga legalitetsprincipens krav. Fråga om ett yrkande om avdrag för ingående mervärdesskatt har utgjort en oriktig up… - NJA 2016 s. 680 «Vargskinnen» (2016)
Artskyddsbrott. En person har åtalats för att han salufört skinn av prärievarg (canis latrans) under förespegling att det var exemplar av varg (canis lupus). Varg är, i motsats till prärievarg, en skyddad art. Utformningen av den i målet tillämpliga delen av s… - RH 2016:46 (2016)
Fråga om bestämmelsen om straff för egenmäktighet med barn är tillämplig när ett barn som har omhändertagits för vård enligt LVU bortförs innan det har överlämnats till de utsedda vårdgivarna och vården således inte har kunnat påbörjas. Tillika fråga om skades… - NJA 2016 s. 3 «Mordstraffskalan» (2016)
Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 § brottsbalken har medfört att rättsläget förändrats (jfr NJA 2013 s. 376). - RH 2015:9 (2015)
Överträdelse mot ett av enskild fiskerättsinnehavare bestämt förbud mot användningen av vissa fiskeredskap har inte ansetts utgöra brott enligt fiskelagen. - NJA 2014 s. 63 (2014)
Resningsärende. Den straffrättsliga legalitetsprincipen har inte hindrat att en straffbestämmelse i trafikförordningen tolkats så att den omfattat en viss hastighetsöverträdelse. Föreläggande av ordningsbot för hastighetsöverträdelsen har inte innefattat rätts… - NJA 2012 s. 105 «Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter» (2012)
Fråga om tillämpning av straffrättens legalitetsprincip. Åklagaren yrkade företagsbot på grund av överträdelse av en bestämmelse i föreskrifter av Arbetarskyddsstyrelsen. Vid tidpunkten för brottet hänvisade straffbestämmelsen till en paragraf enligt vilken fö… - RH 2011:11 (2010)
På grund av ändringar som hade gjorts i yrkestrafikförordningen har det ansetts strida mot legalitetsprincipen att döma till ansvar för en körning som angavs ha skett i strid med vissa tidigare, av Vägverket utfärdade, föreskrifter. - NJA 2008 s. 848 (2008)
Resningsärende. I ärendet uppkommer frågor a) om resningsansökningen kan tas upp till prövning utan hinder av att en tidigare resningsansökan avseende samma dom har avslagits; i det nya ärendet påstår sökanden att den rättstillämpning som ligger till grund för… - NJA 2008 s. 376 (2008)
Jaktbrott? Tillämpning av straffrättens legalitetsprincip. - NJA 2007 s. 400 (2007)
En person har trots ett enligt 1989 års utlänningslag i brottmålsdom meddelat förbud att återvända till riket återvänt hit vid två tillfällen. Vid det första tillfället gällde fortfarande 1989 års lag (I = B 2740-06). Vid det andra tillfället hade en ny utlänn… - NJA 2006 s. 708 (2006)
Uttrycket "egenmäktigt bortför barnet" i 7 kap. 4 § första stycket andra meningen brottsbalken omfattar inte att en vårdnadshavare mot den andra vårdnadshavarens vilja håller kvar barnet på en plats dit barnet ursprungligen förts i samförstånd mellan vårdnadsh… - NJA 2001 s. 623 (2001)
Resningsärende. Fråga om en dom innebär en analogisk tillämpning av ett straffbud (7 § skattebrottslagen 1971:69 i dess lydelse före den 1 juli 1996) och därmed uppenbart strider mot lag. - RH 2001:25 (2001)
Åtal för rattfylleri och olovlig körning, grovt brott, mot en person som fört personbil såsom övningsledare under övningskörning har ogillats, då personen varken varit godkänd handledare eller innehaft körkort. - NJA 2000 s. 490 (2000)
Tillämpning av den straffrättsliga legalitetsprincipen. (Jfr NJA 1994 s 480). - NJA 1999 s. 215 (1999)
En rättslig kvalificering varigenom en gärning bedöms vara straffri har ansetts falla utanför tillämpningsområdet för 51 kap 23 a § RB. Även frågor om analogisk tillämpning av strafflag och om strafflags tillämplighet i tiden. - NJA 1995 s. 84 «Skrantahallen» (1995)
Bestämmelsen om olaga intrång har ansetts inte vara tillämplig då en person, som av affärsinnehavare förbjudits att besöka hans affärslokal, trots förbudet gått in i lokalen. - NJA 1994 s. 732 (1994)
Grovt rån? - NJA 1994 s. 624 (1994)
I mål om medhjälp till grovt rattfylleri som begåtts före lagändringarna d 1 juli 1994 i 1 kap 1 § och 23 kap 4 § 1 st BrB angående medverkansansvaret inom specialstraffrätten (SFS 1994:458) har hinder ansetts inte föreligga att ådöma ansvar för brottet.
1 kap. 2 § (23)
- Högsta domstolen, mål B 4100-24 Dom eller beslut (2025)
Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning - Högsta domstolen, mål B 1504-22 Dom eller beslut (2024)
Rattfylleri. Invändning om körning i sömnen. - NJA 2024 s. 174 «Sömninvändningen» (2024)
Rattfylleri. Invändning om körning i sömnen. - NJA 2022 s. 675 «Förväxlingen» (2022)
En person som har gett annan i uppdrag att begå ett mord har dömts för anstiftan av mord, trots att gärningsmannen på grund av förväxling dödat en annan person än det tilltänkta offret. Även fråga om den som har lämnat uppdraget kan dömas för, utöver anstiftan… - RH 2022:8 (2022)
Ansvar för uppsåtligt vapenbrott kräver att gärningsmannens uppsåt omfattar att vapnet är tillståndspliktigt. Okunskap om tillståndsplikten är inte straffrättsvillfarelse som avses i 24 kap. 9 § brottsbalken utan s.k. oegentlig rättsvillfarelse. - NJA 2020 s. 169 «Vanföreställningen» (2020)
Ansvar för grov misshandel 1. Tillfällig sinnesförvirring utgör inte en särskild grund för ansvarsfrihet utan får vägas in i uppsåtsbedömningen. 2. En tilltalad som begått en gärning i ett akut psykotiskt tillstånd har frikänts från åtal för uppsåtligt brott, … - NJA 2018 s. 1051 «Fåtöljen» (2018)
Ett frihetsberövande på ett kommunalt vård- och omsorgsboende har inte ansetts tillåtet med stöd av oskrivna regler om social adekvans. Den tilltalade har emellertid trott att åtgärden legat inom ramen för vad en person i hans roll får göra. Han har på grund a… - NJA 2016 s. 763 «Knivhugget mot mopedisten» (2016)
Likgiltighetsuppsåt. - NJA 2012 s. 45 «Samurajsvärdet» (2012)
Bedömningen av frågan om uppsåt när en gärning som har innefattat allvarligt våld har begåtts under självförvållat rus och under påverkan av en psykisk störning. Även fråga om inbillat nödvärn och nödvärnsexcess. - NJA 2011 s. 611 «Lastbilssläpet» (2011)
Fråga om ansvar för allmänfarlig vårdslöshet när åklagaren i mål om åtal för mordbrand åberopat straffbestämmelsen i 13 kap. 6 § brottsbalken om allmänfarlig vårdslöshet först sedan preskriptionstiden för ansvar enligt första stycket, men inte för grovt brott … - NJA 2011 s. 563 (2011)
Bestämmelsen i 1 kap. 2 § andra stycket brottsbalken om självförvållat rus och liknande tillstånd har ansetts inte innebära att de krav på uppsåt som annars gäller för ansvar ska efterges. (Jfr NJA 1973 s. 590) - NJA 2005 s. 732 (2005)
En person har knuffat en annan så att denne fallit omkull och brutit armen. Åtal för misshandel grundat på likgiltighetsuppsåt har ogillats redan därför att det inte visats att gärningsmannen varit medvetet oaktsam i förhållande till skadan (jfr NJA 2004 s. 17… - NJA 2004 s. 479 «Femtonåringens knivhugg» (2004)
Fråga om uppsåt att döda förelegat hos en femtonåring. - NJA 2004 s. 176 «HIV-fallet» (2004)
Åtal för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan mot HIV-infekterad man som har haft oskyddade samlag med tio olika personer. Fråga bl.a. om grunderna för uppsåtsbedömningen. (jfr NJA 2002 s. 449) - RH 2003:65 (2003)
En kvinna med en insulinberoende diabetes, åtalad för misshandel, har ansetts utan eget vållande omedveten om sitt handlande vid gärningstillfället och därför frikänts från ansvar. - RH 2001:2 (2000)
Åtal för misshandel - bestående i att A kastat en ölburk som träffat B i huvudet - har ogillats på grund av att A, som avsett att träffa en annan person, befunnits ha saknat uppsåt att misshandla B. - RH 2000:52 (2000)
Vid tillgrepp i förening med våld, begånget under rus, har tillägnelseuppsåt inte ansetts föreligga, och gärningen har bedömts som egenmäktigt förfarande, grovt brott. Påföljden har, utan hinder av bestämmelsen i 51 kap. 25 § rättegångsbalken, ansetts kunna än… - RH 1999:139 (1999)
I mål om misshandel m.m. har inte ansetts visat att den tilltalade varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt förelegat. - NJA 1996 s. 782 (1996)
Fråga i mål om ansvar för misshandel om gärningsmannens uppsåt. - Tillika fråga huruvida misshandeln kunde bedömas som ringa brott. 1 kap 2 § och 3 kap 5 § BrB. - NJA 1994 s. 614 (1994)
En HIV-smittad man hade fullbordat samlag med en kvinna som inte kände till hans sjukdom. Kvinnan blev inte smittad. Fråga om brottsrubricering och påföljd. - RH 1994:78 (1994)
I mål om ansvar för grov vårdslöshet i trafik och obehörigt avvikande från trafikolycksplats har hovrätten ogillat åtalet på den grunden att den tilltalades handlande stått utanför hans kontroll eftersom han vid tidpunkten led av en manodepressiv psykos. - RH 1993:80 (1993)
Åtal mot diabetiker för olovlig körning har ogillats på grund av att han ej visats ha varit medveten om sina handlingar på sådant sätt som krävs för ett uppsåt enligt 1 kap. 2 § brottsbalken skall anses föreligga. - NJA 1989 s. 398 (1989)
I mål om ansvar för egenmäktigt förfarande - olovlig besittningsrubbning beträffande en av två sambor gemensamt ägd bil - har den tilltalade frikänts, då han misstagit sig angående ägarförhållandena.
1 kap. 6 § (3)
- NJA 2016 s. 1165 «Kroppsbesiktning och ålder» (2016)
Bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ rättegångsbalken, om kroppsbesiktning för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om ett brott, utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning som syftar till att ta reda på om den misstänkte är straffmy… - NJA 2016 s. 719 «Flyktingpojkens ålder» (2016)
Påföljdsbestämning i ett fall där den tilltalades ålder inte varit klarlagd. - RH 2016:11 (2015)
Tre unga män utan fastställd identitet har åtalats för grov våldtäkt. Fråga om vilket beviskrav som ska tillämpas vid bedömningen av deras ålder, dels för bedömning av straffmyndighet, dels vid påföljdsval och straffmätning.
1 kap. 7 § (3)
- NJA 1987 s. 704 (1987)
Yngling, som när han nyss fyllt 20 år gjort sig skyldig till häleri vilket bedömts såsom grovt brott, har erhållit villkorlig dom förenad med bötesstraff. 1 kap 7 § och 27 kap 1 och 2 §§ BrB. - NJA 1982 s. 17 (1982)
Fråga om val av påföljd för grov stöld, särskilt med avseende på möjligheten att förena skyddstillsyn med fängelse. 1 kap 7 §, 27 kap 2 §, 28 kap 2 och 3 §§ BrB. - NJA 1981 s. 723 (1981)
Val av påföljd för rattfylleri (I och II). Risken för att ett frihetsstraff skulle medföra skadliga följder för gärningsmannens familj har ansetts inte innebära tillräckliga skäl att ådöma annan påföljd än fängelse (II).
1 kap. 8 § (3)
- NJA 2016 s. 202 (2016)
Vid bestämning av det belopp som ska förklaras förverkat som utbyte vid överlåtelse av narkotika ska avdrag för inköpskostnader normalt ske från vederlaget. - RH 2015:36 (2015)
Vid förverkande enligt 36 kap. 1 § brottsbalken av utbyte av stöldbrott ska värdet bedömas utifrån det tillgripnas värde vid brottstillfället, i aktuellt mål de tillgripna varornas pris. Det förhållande att det tillgripna senare kan komma att säljas vidare til… - NJA 2014 s. 139 (2014)
Företagsbot (I-IV)
2 kap. 1 § (5)
- Högsta domstolen, mål B 5546-24 Dom eller beslut (2025)
Svensk domstol har ansetts behörig att pröva ett åtal för förtal avseende uppgifter som publicerats på internet från utlandet. - Högsta domstolen, mål B 5193-22 Dom eller beslut (2023)
En person åtalades för hindrande av elektronisk övervakning avseende ett utvidgat kontaktförbud. Han hade i Norge avlägsnat den elektroniska utrustningen och därmed hindrat att den elektroniska övervakningen i Sverige kunde fortgå. Den brottsliga effekten har … - NJA 2023 s. 956 «Den avklippta fotbojan» (2023)
En person åtalades för hindrande av elektronisk övervakning avseende ett utvidgat kontaktförbud. Han hade i Norge avlägsnat den elektroniska utrustningen och därmed hindrat att den elektroniska övervakningen i Sverige kunde fortgå. Den brottsliga effekten har … - RH 2013:27 (2010)
Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729). - RH 2000:84 (2000)
Då gärningsbeskrivningen innefattat påstående om att gärningen planerats här i riket, har svensk domstol ansetts behörig att pröva åtalet trots att frågan om ansvar för gärningen prövats genom lagakraftägande dom, meddelad i främmande stat där gärningen fullbo…
2 kap. 2 § (9)
- RH 2012:86 (2012)
Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års fängelse. Brottet har innefattat innehav och spridning av en utomordentligt stor mängd barnpornografiskt material samt egen framställning av sådant material. Materialet har innehållit skil… - RH 2010:38 (2010)
Åtal för bruk av narkotika i Danmark har ogillats, eftersom gärningen inte är straffbelagd enligt dansk lag. - NJA 2008 s. 930 (2008)
Fråga hur bestämmelsen om krav på s.k. dubbel straffbarhet i 2 kap. 2 § brottsbalken skall tillämpas när preskriptionstiden för brotten löpt ut på gärningsorten. - RH 2003:29 (2003)
Fråga om svensk domstol är behörig att pröva åtal för brott begångna i Finland av finsk medborgare med hemvist i Finland och som inte heller fanns i Sverige när åtal väcktes. Hovrätten fann att svensk domsrätt över gärningar begångna i Finland under dessa omst… - NJA 2002 s. 449 (2002)
Fråga om en person som kört en personbil rakt mot en polisman i syfte att forcera en polisspärr uppsåtligen försökt skada polismannen. - RH 2001:16 (1999)
En person, som brukat cannabis i Danmark, har dömts i Sverige till böter för narkotikabrott, eftersom även bruk av narkotika anses som straffbart innehav av narkotika enligt dansk lagstiftning. - NJA 1993 s. 292 (1993)
En svensk medborgare har med ett utländskt fartyg transporterat narkotika från internationellt vatten utanför Marocko dels direkt till Nederländerna dels via Danmark och Storbritannien till Nederländerna. Påföljden har bestämts med hänsyn till nederländsk lag,… - NJA 1987 s. 771 (1987)
Iransk medborgare utlämnades från Danmark till Sverige för bl a grova narkotikabrott som begåtts i Danmark. Fråga om svensk domsrätt beträffande narkotikabrotten kan grundas på att han efter utlämningen finns i Sverige. 2 kap 2 § 1 st 3 BrB. - NJA 1983 s. 425 (1983)
Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av narkotika genom att hål tagits upp i dem och försetts med lock. Lastbilen har ansetts som sådant hjälpmedel för brott som åsyftas i bestämmelsen i 23 kap 2 § 1 st BrB om förberedelse …
2 kap. 3 § (3)
- NJA 2022 s. 796 «Universalitetsprincipen» (2022)
En schweizisk medborgare åtalades för medhjälp till folkrättsbrott, grovt brott. Åtalet avsåg gärningar som han och en medtilltalad, som är svensk medborgare, påstods ha begått i Sudan i egenskap av företrädare för bolag inom en svensk koncern. Några hinder i … - NJA 1983 s. 425 (1983)
Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av narkotika genom att hål tagits upp i dem och försetts med lock. Lastbilen har ansetts som sådant hjälpmedel för brott som åsyftas i bestämmelsen i 23 kap 2 § 1 st BrB om förberedelse … - NJA 1981 s. 864 (1981)
Omfattningen av begreppet "område där avdelning av krigsmakten befann sig". 2 kap 3 § 2 BrB.
2 kap. 4 § (3)
- NJA 2008 s. 1135 «Läkemedelshandeln på internet» (2008)
Svensk domstol har ansetts behörig att utan åtalsförordnande döma över i Sverige bedriven internetbaserad läkemedelshandel och medhjälp därtill även i de delar som i brottet ingående gärningar företagits utom riket. Läkemedelshandeln har ansetts utgöra brott e… - NJA 1993 s. 292 (1993)
En svensk medborgare har med ett utländskt fartyg transporterat narkotika från internationellt vatten utanför Marocko dels direkt till Nederländerna dels via Danmark och Storbritannien till Nederländerna. Påföljden har bestämts med hänsyn till nederländsk lag,… - NJA 1991 s. 332 (1991)
En person med hemvist i Sverige, som har tagit befattning med ett narkotikaparti i Holland och gripits av holländsk polis vid gränsen mot Tyskland, har fällts till ansvar för grovt narkotikabrott. Fråga har uppstått om personen dessutom skall dömas för försök …
2 kap. 5 § (2)
- Högsta domstolen, mål B 7798-24 Dom eller beslut (2025)
En gärning som har begåtts utomlands har inte ansetts straffbar enligt lagen på gärningsorten när det enligt det landets lag krävs att målsäganden gör en anmälan inom viss tid och tidsfristen inte har iakttagits. - NJA 1987 s. 473 (1987)
En styrman på ett utländskt fartyg, som befann sig utanför svenskt sjöterritorium, har under vapenhot tagit fartyget i besittning och fört det till svensk hamn. Under färden har de övriga besättningsmännen hållits inlåsta i olika utrymmen på fartyget. Styrmann…
2 kap. 5 a § (1)
- NJA 1995 s. 462 (1995)
Resningssökande har gjort gällande att förverkande av hans egendom med anledning av brott skett i annan stat och att lagföring av honom för samma brott enligt 2 kap 5 a § 1 st 3 BrB inte får ske i Sverige när sådan dubbel lagföring inte är tillåten i den andra…
2 kap. 7 § (1)
- NJA 2019 s. 909 «Vapen vid fronten» (2019)
Offentlig uppmaning att ge pengar eller annan egendom för vapeninköp till två terroristklassade organisationer via en öppen Facebooksida har bedömts vara straffbar, oavsett att organisationerna har varit parter i en väpnad konflikt. Brottet har ansetts vara av…
2 kap. 8 § (2)
- NJA 2007 s. 80 (2007)
Resningsärende. Åsidosättande av den s.k. specialitetsprincipen vid utlämning för brott har ansetts utgöra grund för resning. Underlåtenhet att till anmodad stat lämna information i utlämningsärendet angående svenska föreskrifter om påföljdsbestämning har däre… - NJA 2003 s. 133 (2003)
Den tid om 45 dagar, som enligt art. 14 i den europeiska utlämningskonventionen skall ha förflutit innan den som utlämnats får, utan samtycke från den främmande staten, åtalas för annat, före hans utlämnande begånget brott än det för vilket han utlämnats, skal…
2 kap. 12 § (2)
- Högsta domstolen, mål Ö 5686-22 Dom eller beslut (2023)
Beslut om genomsökning på distans får meddelas även om den eftersökta informationen kan vara lagrad i utlandet. - NJA 2023 s. 231 «Den okända lagringsplatsen» (2023)
Beslut om genomsökning på distans får meddelas även om den eftersökta informationen kan vara lagrad i utlandet.
3 kap. 1 § (66)
- Högsta domstolen, mål B 6596-24 Dom eller beslut (2025)
När en omyndig ung lagöverträdare döms för brott med ett straffvärde motsvarande livstids fängelse bör ungdomsreduktionen beräknas med utgångspunkt i ett fängelsestraff om arton år. Det finns emellertid härutöver utrymme att i skärpande riktning ta hänsyn till… - NJA 2025 s. 233 «Mordet i Hagalund» (2025)
När en omyndig ung lagöverträdare döms för brott med ett straffvärde motsvarande livstids fängelse bör ungdomsreduktionen beräknas med utgångspunkt i ett fängelsestraff om arton år. Det finns emellertid härutöver utrymme att i skärpande riktning ta hänsyn till… - Högsta domstolen, mål B 3014-23 Dom eller beslut (2024)
Orsakssamband inom straffrätten. Det är tillräckligt att det handlande som läggs den tilltalade till last har utgjort en bidragande orsak till en effekt som krävs för straffansvar. Det krävs inte att handlandet varit den enda orsaken till följden eller att det… - NJA 2024 s. 36 «Dödsorsaken» (2024)
Orsakssamband inom straffrätten. Det är tillräckligt att det handlande som läggs den tilltalade till last har utgjort en bidragande orsak till en effekt som krävs för straffansvar. Det krävs inte att handlandet varit den enda orsaken till följden eller att det… - NJA 2021 s. 583 «Mordet med hanteln» (2021)
Straffet har bestämts till livstids fängelse vid mord på närstående - NJA 2021 s. 377 «Mordet med brödkniven» (2021)
Straffvärdebedömning och straffmätning vid tidsbestämt straff för mord. Även fråga om billighetshänsyn enligt 29 kap. 5 § brottsbalken. - NJA 2021 s. 32 «Mordet med kökskniven» (2021)
Straffet för mord. Frågor om förutsättningarna för fängelse på livstid och om straffmätning vid tidsbestämda straff. - NJA 2020 s. 703 «GPS-puckarna» (2020)
Straffvärdebedömningen vid förberedelse till mord. Även fråga om ersättning till den offentlige försvararen. - NJA 2018 s. 975 «Mordet vid återvinningsstationen» (2018)
Påföljdsval vid mord. Eftersom brottet inte har begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och förutsättningar för rättspsykiatrisk vård inte ansetts föreligga, har påföljden bestämts till fängelse. Även fråga om fängelsestraffets längd. - RH 2018:14 (2017)
Synnerliga skäl har bedömts föreligga för att bestämma påföljden till livstids fängelse för en person som begått dubbelmord under påverkan av en allvarlig psykisk störning (30 kap. 6 § brottsbalken). - NJA 2016 s. 809 «Mordet i Solursparken» (2016)
Gränsdragningen mellan mord och dråp. Straffmätningen vid mord. - NJA 2015 s. 702 «Balkongmålet» (2015)
Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong). - RH 2015:40 (2015)
Tilltalad har dömts för anstiftan av mord till livstids fängelse. I målet har bl.a. uppkommit frågor om medverkansansvar, om gärningsbeskrivningen varit tillräckligt konkretiserad samt om vilken inverkan på prövningen ett tidigare mot annan person ogillat mord… - NJA 2013 s. 376 «Bajonettmordet» (2013)
Straffmätning för mord. - RH 2011:93 (2012)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:92 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:69 (2011)
Hovrätten har bestämt påföljden för mord och olaga tvång till fängelse på livstid. - RH 2011:91 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - NJA 2011 s. 627 «Polisbomberna» (2011)
Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid tillverkning av bomber med vilka brott skulle begås, har ansetts utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § första stycket 2 brottsbalken. Även fråga om gärningsmannens uppsåt. - RH 2011:90 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:89 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:88 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:87 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:86 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:85 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:84 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:83 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:82 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:81 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:80 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:79 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:78 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:77 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:76 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:75 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:74 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:73 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:72 (2011)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2011:71 (2010)
Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat. - RH 2010:41 (2010)
Påföljden för mord och grovt vapenbrott har bestämts till fängelse 18 år. - RH 2010:64 (2010)
Fråga om straffmätning för mord. - RH 2010:2 (2009)
Fråga om straffmätning för mord. - RH 2008:17 (2008)
Fråga om val mellan tidsbestämt och livstidsstraff för mord. Omständigheterna vid brottet har ansetts vara så försvårande som krävs för att döma till livstids fängelse. - NJA 2007 s. 194 (2007)
Fråga om påföljden för mord. - RH 2006:28 (2005)
Påföljden för mord. Tidsbestämt straff eller livstidsstraff. - NJA 2004 s. 702 (2004)
Fråga om det föreligger tillräcklig utredning för att en tilltalad skall anses lida av allvarlig psykisk störning. - RH 2004:63 (2004)
Fråga i mål där en kvinna i anslutning till födseln dödat sitt nyfödda barn om gärningen skall bedömas som mord eller barnadråp. - RH 2004:71 (2004)
Mord. Två män på flykt undan polisen tog sig fram till ett hus som beboddes av två makar och hotade mannen i huset med vapen i avsikt att tillskansa sig makarnas bil. Därpå uppstod en kamp mellan den hotade och en av gärningsmännen, som höll i ett gevär. Under… - NJA 2003 s. 670 «Skottet mot säkerhetsdörren» (2003)
I anledning av åtal för försök till mord m.m. uppkommer frågan om faran för brottets fullbordan varit utesluten på grund av tillfälliga omständigheter (23 kap. 1 § brottsbalken). - RH 2003:64 (2003)
Påföljden för en 81-årig man som gjort sig skyldig till mord har av hovrätten bestämts till fängelse sju år. - RH 2002:30 (2002)
Bevisvärdering i mordmål. Förutsättningarna för överlämnande till rättspsykiatrisk vård. Ersättning åt offentlig försvarare. - NJA 2002 s. 116 (2002)
Mord eller dråp. - RH 2000:37 (2000)
Vådaskott eller uppsåtligt dödande? - NJA 1999 s. 531 (1999)
Fråga om påföljden för mord. - RH 1999:86 (1999)
Frågor om nödvärn, brottsrubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande. Även fråga om underlåtenhet att avslöja brott och om skyddande av brottsling. - RH 1998:55 (1998)
Mord eller dråp? Även fråga om straffmätning för mord. - RH 1998:69 (1998)
Förberedelse, respektive stämpling till mord. Frågan om fara för brottets fullbordan varit endast ringa har besvarats nekande. Åtalen har följaktligen bifallits. - RH 1998:8 (1997)
Gärningsmän, 16 och 17 år gamla, har dömts för mord och olaga hot, grovt brott, till fängelse tre år och sex månader respektive fyra år. - NJA 1996 s. 509 (1996)
Fråga om påföljd för 16-åring som dömts för mord. Tillika fråga om skadestånd till den mördades anhöriga, som var bosatta utomlands. - RH 1997:1 (1996)
Det s.k. Kodemordet: Gärningsman som var drygt 18 år gammal, har dömts för mord och försök till misshandel till fängelse 8 år medan gärningsman, som var knappt 18 år gammal har dömts för grov misshandel, försök till grov misshandel, olaga tvång och grovt våld … - NJA 1996 s. 27 «Skjutningen vid Stureplan» (1996)
Fråga om personer som främjat gärningar, bestående i att annan med ett automatvapen skjutit ihjäl fyra människor och försökt skjuta ihjäl och därvid skadat många andra, handlat med uppsåt. - NJA 1995 s. 464 (1995)
Mord eller dråp? - NJA 1994 s. 310 «Lägenhetsmordet i Sundbyberg» (1994)
Mord eller dråp? - NJA 1989 s. 97 (1989)
Mord eller dråp? - NJA 1987 s. 33 (1987)
Mord eller dråp? - NJA 1985 s. 510 «Skotten in i badrummet» (1985)
Mord eller dråp? Tillika fråga om straffmätningen för mord.
3 kap. 2 § (10)
- RH 2001:38 (2001)
En person dömdes för försök till dråp. Gärningarna riktades mot två polismän som hade ingripit för att hindra denne från att begå självmord genom att kasta sig ut från en byggnadsställning. Den tilltalade ansågs ha begått brotten under påverkan av en allvarlig… - RH 2000:88 (2000)
Fråga om adekvat kausalitet i mål angående dråp. - RH 1996:69 (1996)
Fråga om ansvar för s.k. dödshjälp. Ett åtal för dråp har ogillats eftersom den åtalades handlande inte inneburit annat än att hon möjliggjort för annan person att vidta de åtgärder som ledde till den personens död. - NJA 1995 s. 464 (1995)
Mord eller dråp? - NJA 1994 s. 310 «Lägenhetsmordet i Sundbyberg» (1994)
Mord eller dråp? - RH 1993:120 (1993)
Frågor om nödvärnsrätt och nödvärnsexcess samt straffmätning i mål angående dråp m.m. - NJA 1992 s. 474 (1992)
Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om nödvärn och bristande uppsåt att döda - fastän det inte kunnat fastställas vem av dem som utdelat det dödande knivhugget och inte heller att den ene alls använt kniv. - NJA 1989 s. 97 (1989)
Mord eller dråp? - NJA 1987 s. 33 (1987)
Mord eller dråp? - NJA 1985 s. 510 «Skotten in i badrummet» (1985)
Mord eller dråp? Tillika fråga om straffmätningen för mord.
3 kap. 5 § (43)
- Högsta domstolen, mål B 4130-24 Dom eller beslut (2025)
Andnöd till följd av ett struptag har ansetts utgöra ett sådant fysiskt lidande som avses med smärta i straffbestämmelsen om misshandel. - Högsta domstolen, mål B 2659-22 Dom eller beslut (2023)
Gränsdragningen mellan misshandel av normalgraden och grov misshandel. - NJA 2023 s. 560 «Fruktkniven» (2023)
Gränsdragningen mellan misshandel av normalgraden och grov misshandel. - NJA 2018 s. 591 «Cross-checking» (2018)
En viss våldshandling (cross-checking) begången under en ishockeymatch har inte ansetts tillåten med stöd av reglerna om samtycke eller social adekvans. - NJA 2018 s. 574 «Brevinkastet» (2018)
Rubricering i mål om misshandel. Även fråga om tillämpning av 34 kap. brottsbalken. - NJA 2018 s. 512 «(I) Uppgörelsen i Kassmyra resp. (II) Anmälan till Skatteverket» (2018)
Förberedelse till brott (I och II). - NJA 2017 s. 1129 «Skärpet» (2017)
Fråga om gränsdragningen mellan ringa misshandel och misshandel av normalgraden vid misshandel av barn. - RH 2016:50 (2016)
Straffvärdebedömning och påföljdsval vid misshandel begången mot en förtroendevald politiker. - NJA 2013 s. 588 «Barnets brännskada» (2013)
Ett misshandelsbrott kan begås genom underlåtenhet. Fråga om en garantställning har uppkommit i förhållande till ett barn för den som sammanbor med barnet och en av barnets föräldrar. - RH 2012:56 (2012)
Betydelsen av att misshandel har begåtts i samband med idrottsutövning. - RH 2012:59 (2012)
Två väktare som gjort ett obefogat ingripande mot en nattklubbsgäst har dömts för misshandel och olaga frihetsberövande. Straffvärdet har bedömts uppgå till fängelse tre månader men påföljden bestämdes till villkorlig dom och böter då ingen av dem kunde räkna … - RH 2011:62 (2011)
Att en misshandel begåtts under en fotbollsmatch har, med hänsyn till omständigheterna, inte ansetts som en förmildrande omständighet. - NJA 2009 s. 776 «Läraren och elevassistenten» (2009)
Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande - RH 2010:9 (2009)
En man, som i syfte att kontrollera om hans dotter var oskuld, stoppat sina fingrar i dotterns slida, dömdes, inte för våldtäkt mot barn utan för misshandel. - NJA 2008 s. 1010 (2008)
En person som gjort sig skyldig till ett olaga hot samtidigt som han gjort sig skyldig till misshandel av den hotade har dömts för misshandel och olaga hot i brottskonkurrens. Även fråga om det olaga hotet skall bedömas som grovt brott. - RH 2007:75 (2007)
Elev har under lektion utdelat ett slag med öppen hand som träffat läraren över tinningen med övergående smärta som följd. Fråga om gärningen skall bedömas som ringa misshandel eller som misshandel av normalgraden. - RH 2007:1 (2007)
Bevisvärdering i belysning av bl.a. innehållet i rättsintyg i mål om ansvar för misshandel; även fråga om betydelsen av att viss bevisning utgör s.k. tilltrosbevisning. - RH 2006:26 (2006)
Den tilltalade är åtalad för rån enligt det s.k. motvärnsfallet då han utövat våld mot en person som han tidigare hade bestulit. Vid detta våld hade den tilltalade inte längre det tillgripna godset i sin omedelbara besittning. Våldet har inte bedömts som rån u… - RH 2004:90 (2004)
En civilklädd väktare på ett varuhus blev i samband med att han skulle gripa en person som strax dessförinnan begått en stöld på varuhuset misshandlad av denne. Då väktarens ingripande skedde under en rast då han inte var i tjänst ansågs väktaren inte åtnjuta … - NJA 2003 s. 537 (2003)
Fråga om vårdnadshavare genom aga av barn gjort sig skyldig till misshandel av normalgraden eller ringa brott. Även fråga om påföljd. - RH 2003:11 (2002)
En man har fällts till ansvar för att vid tre tillfällen ha misshandlat den kvinna, med vilken han sammanbodde. Ingen av gärningarna har ansetts som ringa. Det våld som utövats har varit av jämförelsevis begränsad omfattning. Av de skador som uppstått har en f… - RH 2001:55 (2001)
Misshandel, som fortsatt sedan offret har varit helt utslaget och ur stånd att försvara sig, har bedömts som grov trots att den inte varit oprovocerad. - RH 2000:100 (2000)
A har vid två skilda tillfällen tillrättavisat sin 3-årige son, vid det första tillfället genom att ta ett grepp på nacken och vid det andra tillfället genom att utdela ett slag mot halsen, båda gångerna med smärta och rodnad som följd. Brottet har bedömts som… - NJA 2000 s. 17 «Misshandeln på Edinsvägen» (2000)
Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för grovt rattfylleri (I och II) och för misshandel (III). - RH 1999:129 (1999)
En man utövade våld mot sin f.d. sambo, som olovligen försökte tränga in i hans lägenhet för att ta med sig deras gemensamma barn som han hade umgänge med. Åtalet för misshandel ogillades på grund av nödvärn. - NJA 1997 s. 636 «Omskärelsen» (1997)
Pojkar har omskurits på begäran av sina vårdnadshavare. Befriar samtycket den som utfört omskärelserna från ansvar för misshandel? - NJA 1996 s. 782 (1996)
Fråga i mål om ansvar för misshandel om gärningsmannens uppsåt. - Tillika fråga huruvida misshandeln kunde bedömas som ringa brott. 1 kap 2 § och 3 kap 5 § BrB. - RH 1997:49 (1996)
En anställd på ett sjukhus har, i avsikt att beröva sig själv livet, vid fyra tillfällen skadat anordningar för smärtlindring som varit avsedda för fyra olika patienter. Till följd härav har de fyra patienterna tillfogats smärta. Fråga, i mål om misshandel, om… - NJA 1996 s. 244 (1996)
Förberedelse till misshandel? - NJA 1995 s. 448 (1995)
En HIV-smittad kvinna hade oskyddat vaginalt samlag och orala samlag. Fråga om ansvar för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan. - RH 1995:23 (1995)
Under en fotbollsmatch har A uppsåtligen tilldelat B ett kraftigt knytnävsslag i ansiktet, vilket medfört att B tillfogats vissa skador m.m. och - i vart fall - viss tid legat omtöcknad på planen. Påföljden har bestämts till fängelse. - RH 1994:118 (1994)
En styvfar tilldelade sin 7-årige styvson ett slag med öppen hand över näsan med smärta och blodvite som följd. Brottet har bedömts som misshandel av normalgraden och påföljden bestämts till fängelse en månad. - NJA 1994 s. 468 (1994)
Fråga om påföljd - skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för upprepad hustrumisshandel samt olaga frihetsberövande. - NJA 1993 s. 553 «Skolgårdsbråket» (1993)
Två skolpojkar har inlåtit sig i bråk. Så länge följderna begränsar sig till smärta och ringare övergående skador har det ansetts ligga i situationen som sådan att ansvar för ofredande eller misshandelsbrott inte kan komma i fråga. Detta följer av allmänna rät… - NJA 1991 s. 438 (1991)
Fråga om påföljd för yngling som gjort sig skyldig till icke ringa misshandel när han var 18 år gammal. - NJA 1990 s. 776 (1990)
Grov misshandel? - Tillika fråga huruvida hotelser som uttalats sedan misshandel avslutats skulle anses som ett särskilt brott (olaga hot) vid sidan av denna misshandel. - NJA 1990 s. 521 (1990)
Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. - NJA 1990 s. 84 (1990)
Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II). - NJA 1988 s. 156 (1988)
Val av påföljd för misshandel mot hustru. - NJA 1984 s. 922 (1984)
Tre ynglingar, som har färdats i bil, har gjort sig skyldiga till misshandel av fotgängare. Fråga huruvida bilens förare på grund av sin åtgärd att stanna bilen skall fällas till ansvar för medhjälp till misshandeln. Dessutom fråga huruvida en annan yngling, s… - NJA 1984 s. 137 (1984)
Fråga om påföljd för misshandel, som föreståndare för sjukhusavdelning för psykiskt sjuka förövat mot där intagna patienter. - NJA 1982 s. 675 (1982)
Fråga om påföljd för misshandel som begåtts av en 18-åring. - NJA 1982 s. 143 (1982)
Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om tillämpning av 33 kap 9 § BrB.
3 kap. 6 § (31)
- Högsta domstolen, mål B 2659-22 Dom eller beslut (2023)
Gränsdragningen mellan misshandel av normalgraden och grov misshandel. - NJA 2023 s. 560 «Fruktkniven» (2023)
Gränsdragningen mellan misshandel av normalgraden och grov misshandel. - NJA 2021 s. 139 «Fiskekniven» (2021)
Straffmätning vid grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott. - NJA 2021 s. 73 «Torpeden» (2021)
Rubricering och straffmätning av försök till misshandelsbrott. - NJA 2020 s. 564 «Den utdragna misshandeln» (2020)
Rubricering och straffvärde vid synnerligen grov misshandel. Även fråga om beaktande av återfall i brott vid straffmätningen. - NJA 2019 s. 553 «Människorovet» (2019)
Gränsdragningen mellan människorov och människorov som är mindre grovt. Även fråga om människorov konsumerar grov misshandel. - RH 2014:68 (2014)
Synnerligen grov misshandel - summariska referat - RH 2014:67 (2014)
Synnerligen grov misshandel - summariska referat - RH 2014:66 (2014)
Synnerligen grov misshandel - summariska referat. - RH 2014:65 (2014)
Synnerligen grov misshandel - summariska referat. - RH 2014:64 (2014)
Synnerligen grov misshandel - summariska referat - RH 2014:63 (2014)
Synnerligen grov misshandel - summariska referat - RH 2014:62 (2014)
Synnerligen grov misshandel - summariska referat. - NJA 2013 s. 1155 «Gatuöverfallet» (2013)
Grov misshandel? - RH 2012:24 (2012)
Pistolskott genom lår och underben i syfte att bestraffa en person som inte längre ville vara medlem i en MC-gruppering samt pistolhot mot huvudet i samband härmed har bedömts som synnerlig grov misshandel och övergrepp i rättssak, grovt brott. - RH 2011:64 (2011)
Straffmätning i mål om grov misshandel. Straffvärdet har reducerats med hänsyn till att den tilltalade haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande. Även fråga om angivelse kan anses vara frivillig när den tilltalade först lämnat sitt erkännande … - NJA 2011 s. 89 «Synnerligen grov misshandel?» (2011)
Synnerligen grov misshandel? Gradindelning och straffvärdebedömning vid misshandel. - RH 2009:56 (2009)
Åtal mot en person för stämpling till grov misshandel har ogillats på den grund att faran för brottets fullbordan var utesluten eller i vart fall ringa. - RH 2008:76 (2008)
Fråga om uppsåtsbedömning vid åtal för försök till mord (knivstick i magen), särskilt med avseende på s.k. likgiltighetsuppsåt. Tingsrätten biföll åtalet för försök till mord, medan hovrätten dömde för grov misshandel. - RH 2004:19 (2004)
Grov misshandel? (och försök därtill). Straffvärde, tillika fråga om kontraktsvård. - NJA 2003 s. 229 (2003)
Grov misshandel? - NJA 2003 s. 174 (2003)
En man har befunnits skyldig till grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott, avseende en treårig styvson. Fråga om straffmätning. - Även fråga om barnets moder gjort sig skyldig till vållande till annans död genom att underlåta att se till att … - NJA 2000 s. 612 (2000)
Straffmätning för grov misshandel av barn. - NJA 1996 s. 93 (1996)
Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva grov misshandel om gärningen var fri från straff på grund av att bomberna var avsedda att användas endast i en nödvärnssituation. - Även spörsmål om faran för brottets fullbordan va… - NJA 1995 s. 661 (1995)
Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två skott med en pistol och skadat en av deltagarna i rånet, K. 1. Hovrätten har ansett B ha befunnit sig i en nödvärnssituation men fällt honom till ansvar på grund av att hans handlande… - NJA 1995 s. 119 (1995)
Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant brott när HIV-smittad person haft samlag med andra. Ansvar också för spridande av smitta? - NJA 1994 s. 614 (1994)
En HIV-smittad man hade fullbordat samlag med en kvinna som inte kände till hans sjukdom. Kvinnan blev inte smittad. Fråga om brottsrubricering och påföljd. - NJA 1992 s. 324 (1992)
Grov misshandel. - NJA 1992 s. 85 (1992)
Misshandel av ett litet, skyddslöst barn, som tilldelats ett stort antal slag mot huvudet och kroppen, har bedömts som grov. Tillika fråga huruvida vållande till annans död varit att bedöma som grovt brott. - NJA 1990 s. 776 (1990)
Grov misshandel? - Tillika fråga huruvida hotelser som uttalats sedan misshandel avslutats skulle anses som ett särskilt brott (olaga hot) vid sidan av denna misshandel. - NJA 1986 s. 802 (1986)
En man har dödats genom knivhugg. Två män har åtalats i anledning av det inträffade. Ansvar har yrkats å den ene för mord och å den andre för medhjälp till grov misshandel och medhjälp till vållande till annans död. Vem som utdelat de dödande knivhuggen har in…
3 kap. 7 § (28)
- Högsta domstolen, mål B 3014-23 Dom eller beslut (2024)
Orsakssamband inom straffrätten. Det är tillräckligt att det handlande som läggs den tilltalade till last har utgjort en bidragande orsak till en effekt som krävs för straffansvar. Det krävs inte att handlandet varit den enda orsaken till följden eller att det… - NJA 2024 s. 36 «Dödsorsaken» (2024)
Orsakssamband inom straffrätten. Det är tillräckligt att det handlande som läggs den tilltalade till last har utgjort en bidragande orsak till en effekt som krävs för straffansvar. Det krävs inte att handlandet varit den enda orsaken till följden eller att det… - NJA 2021 s. 139 «Fiskekniven» (2021)
Straffmätning vid grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott. - NJA 2020 s. 397 «RC24» (2020)
En person som sålt särskilt farliga och svårdoserade preparat via en webbplats har ansetts göra sig skyldig till vållande till annans död när personer dött till följd av att de använt preparaten i missbrukssyfte. - NJA 2012 s. 79 «Rydaholmsfallet» (2012)
Grovt vållande till annans död, m.m. Straffvärdebedömning och fråga om straffet borde skärpas på grund av tidigare brottslighet. - NJA 2011 s. 349 (2011)
En lastbil, som påbörjade en vänstersväng över den motsatta körbanan, blev påkörd av en mötande personbil i uppseendeväckande hög hastighet, varvid personbilens förare avled. Åtal mot lastbilens förare för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död har … - NJA 2006 s. 228 «Sjuksköterskans feldosering» (2006)
En sjuksköterska som av misstag blandat en infusionslösning till ett spädbarn så att den blev tio gånger starkare än ordinerat och därigenom orsakat barnets död, har dömts för vållande till annans död. - NJA 2005 s. 674 (2005)
Påföljd för vållande till annans död, grovt brott, och grovt rattfylleri. - RH 2005:58 (2005)
En tysk jägare har i samband med fågeljakt i Härjedalen orsakat en jaktkamrats död genom att avlossa ett hagelskott som träffade kamraten i ryggen. Frågan i målet om den tilltalade orsakat den dödliga utgången genom oaktsamhet har besvarats jakande. - NJA 2005 s. 372 (2005)
Ett isblock har fallit ned från ett tak och dödat en gångtrafikant. Fråga om den som åtagit sig att svara för snöskottning på taket har genom att underlåta att ta bort snö och is, eller åtminstone spärra av gångbanan, gjort sig skyldig till vållande till annan… - NJA 2004 s. 34 (2004)
Vid en militär övning har en värnpliktig drunknat i ett vattenhinder på en stridshinderbana. Fråga om övningsledaren för stridshinderbanan haft ett arbetsmiljöansvar samt om han genom att underlåta att vidta erforderliga säkerhetsåtgärder och ytterst låta hind… - RH 2004:39 (2004)
Ett bolag har underlåtit att organisera arbetsmiljöarbetet på sådant sätt att olycksfallsrisker för en arbetstagare bedömts och upplysningar därom lämnats till arbetstagaren. Underlåtenheten har ansetts ha förorsakat arbetstagarens död. Bolagets VD har befunni… - RH 2002:13 (2002)
En trött bilförare har somnat vid ratten och kört på två personer, varvid den ena avlidit och den andra fått mycket allvarliga skador. Brotten vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i trafik har inte bedömts som grova brott. - RH 1999:106 (1999)
Sedan tingsrätten ogillat ett åtal för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död mot en av de två personer som färdades i en bil, överklagade åklagaren målet till hovrätten, varvid han justerade åtalet till att alternativt avse … - RH 1998:51 (1997)
Åtta personer omkom i samband forsfärd i Råneåälven. Fråga om rorsmännen varit att anse som befälhavare enligt sjölagen samt om de brustit i sjömansskap och därigenom vållat de omkomnas död. - RH 1996:152 (1996)
Bilförare, som i samband med vänstersväng under goda sikt- och trafikförhållanden påkört och skadat en cyklist så svårt att hon senare avled, har dömts för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död. - RH 1995:100 (1995)
En äldre man påkördes av en bil och skadades allvarligt. Efter två månader avled han i en sjukdom, som uppkommit på grund av en mycket sällsynt biverkning av en medicin, vilken satts in för att bota en under sjukhusvistelsen inträdd infektion. Dödsfallet har i… - RH 1995:70 (1995)
Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för mord. Även fråga om straffmätning vid brott av unga. - RH 1995:78 (1995)
Påföljden för grovt rattfylleri och vållande till annans död, grovt brott, bestående i att en kraftigt berusad bilförare kört ihjäl en likaledes kraftigt berusad kamrat som frivilligt följt med på färden, har bestämts till fängelse ett år. - RH 1995:46 (1994)
Fråga om påföljd för vållande till annans död och grov vårdslöshet i trafik. Gärningarna innefattade "kappkörning" mellan bilar på motorväg. - NJA 1993 s. 86 (1993)
Fråga om ansvar för vållande till annans död och allmänfarlig vårdslöshet, när en lokförare under färd brustit i uppmärksamhet på ljussignaler utmed banan och underlåtit att nedbringa tågets hastighet i enlighet med gällande säkerhetsföreskrifter och därigenom… - NJA 1992 s. 85 (1992)
Misshandel av ett litet, skyddslöst barn, som tilldelats ett stort antal slag mot huvudet och kroppen, har bedömts som grov. Tillika fråga huruvida vållande till annans död varit att bedöma som grovt brott. - NJA 1991 s. 247 (1991)
En betongarbetare klämdes till döds av en transportvagn på vilken säkerhetsanordningarna var ur funktion. Fråga om den avlidnes förman - till vilken någon uttrycklig delegering av arbetsgivarens miljöansvar inte skett - har genom att inte kontrollera säkerhets… - NJA 1991 s. 163 (1991)
Fråga om ansvar för bostadsrättsförenings ordförande för vållande till annans död för att han av oaktsamhet underlåtit att stänga av en skadad hiss. - NJA 1990 s. 370 (1990)
I mål om ansvar för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans död uppkommer fråga om bl a nödvärn vid försök till våldtäkt. - NJA 1989 s. 552 (1989)
Sedan en av A förd bil "prejats" av en annan, hoppade en man från den andra bilen upp på motorhuven till den av A förda bilen, A:s passagerare i framsätet ingrep då genom åtgärder med omväxlande gas- och bromspedal så att mannen föll i gatan, släpades under bi… - NJA 1987 s. 187 (1987)
Till undvikande av sammanstötning med en mötande bil som fördes på fel sida av vägen svängde bilföraren A - utan att dessförinnan ha genom signalering eller inbromsning sökt undvika sammanstötning - till vänster in på den andra vägbanan. Samtidigt förde den mö… - NJA 1986 s. 802 (1986)
En man har dödats genom knivhugg. Två män har åtalats i anledning av det inträffade. Ansvar har yrkats å den ene för mord och å den andre för medhjälp till grov misshandel och medhjälp till vållande till annans död. Vem som utdelat de dödande knivhuggen har in…
3 kap. 8 § (26)
- Högsta domstolen, mål B 7653-24 Dom eller beslut (2025)
En bilförare har till följd av ett abstinensrelaterat epileptiskt anfall orsakat en trafikolycka med kroppsskador för en medtrafikant som följd. Bilföraren har bedömts vara omedvetet oaktsam genom att köra bil med vetskap om att han vid ett tidigare tillfälle … - Högsta domstolen, mål B 6951-23 Dom eller beslut (2024)
Vad som krävs för att någon ska anses ha åtagit sig att tillfälligt utöva tillsyn över ett barn med verkan att straffansvar kan inträda vid brister i tillsynen. - NJA 2024 s. 857 «Hökmossebadet» (2024)
Vad som krävs för att någon ska anses ha åtagit sig att tillfälligt utöva tillsyn över ett barn med verkan att straffansvar kan inträda vid brister i tillsynen. - NJA 2021 s. 1197 «En amerikansk bulldogg» (2021)
En person som lämnat en hund, en amerikansk bulldogg, i en lägenhet utan att låsa dörren har gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada när hunden tog sig ut i trapphuset och skadade en person där. - NJA 2020 s. 540 «Omkullkörningen» (2020)
En bilist har oaktsamt kört omkull en cyklist och orsakat cyklisten kroppsskada i form av svullnad, skrubbsår och blåmärken. Skadan har bedömts som ringa och bilföraren har frikänts från åtal för vållande till kroppsskada. - RH 2013:17 (2012)
När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp med omhändertagandet. Då medhjälparen ingriper skadas den omhändertagne. Medhjälparen åtalas för misshandel och åtalet justeras vid tingsrätten till vållande till kroppsskada. Föreli… - NJA 2012 s. 358 (2012)
En alkoholpåverkad person framförde en bil så att den voltade, varvid en passagerare skadades allvarligt. Föraren dömdes för bl.a. vållande till kroppsskada, grovt brott. Omständigheterna har inte ansetts vara så försvårande att brottet grundar rätt till ersät… - RH 2009:46 (2008)
Fosterföräldrars bristande ledning och tillsyn av underårigas arbete med vedklyvning, under vilken en av dessa skadats, har föranlett ansvar för vållande till kroppsskada enligt 3 kap. 8 § brottsbalken. - RH 2005:68 (2005)
Skidåkare, som befunnits ha agerat oaktsamt, har fällts till ansvar för vållande till kroppsskada. - RH 2004:88 (2004)
Under arbete vid en spillblandare kom en hos aktiebolaget L. anställd arbetstagare i kontakt med blandarens rörliga delar. Han erhöll därvid svåra klämskador. Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter skulle en i anslutning till de rörliga delarna befintlig … - NJA 2004 s. 126 (2004)
En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott. - NJA 2004 s. 80 (2004)
En grundskoleelev skadade sin ena hand i en bockningsmaskin under en lärarledd lektion i en gymnasieskolas lokaler. Fråga om gymnasieskolans rektor haft ett arbetsmiljöansvar för eleven samt om hon genom att underlåta att göra en riskinventering och riskbedömn… - RH 2003:53 (2003)
Bilist har framfört bil i fil avsedd för bussar, varvid han kört på och skadat en fotgängare som gått ut i vägbanan. Bilisten har fällts till ansvar för vållande till kroppsskada medan åtal för vårdslöshet i trafik har ogillats. - RH 2002:60 (2002)
Vållande till kroppsskada i samband med snöbollskrig har i visst fall inte ansetts medföra rätt till kränkningsersättning. - RH 2002:13 (2002)
En trött bilförare har somnat vid ratten och kört på två personer, varvid den ena avlidit och den andra fått mycket allvarliga skador. Brotten vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i trafik har inte bedömts som grova brott. - RH 2000:36 (2000)
En bageriarbetare skadades vid rengöring av en igångsatt kavlingsmaskin. Tillräckligt orsakssamband mellan åsidosättande av föreläggande av Yrkesinspektionen och olyckan ansågs inte föreligga. Med hänsyn till åtalets utformning ansågs vållande till kroppsskada… - NJA 2000 s. 234 (2000)
Fråga om ansvar för vårdslöshet i sjötrafik och vållande till kroppsskada. - RH 1999:84 (1999)
Talan mot kommun om företagsbot har ogillats på grund av att det brott som eventuellt begåtts inte hade sådan anknytning till den verksamhet som bedrevs att det kunde anses begånget i näringsverksamhet. - NJA 1996 s. 590 (1996)
Bilist har kört på och skadat fotgängare på obevakat övergångsställe. Fråga om ansvar för vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. 1 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott och 3 kap 8 § BrB. - RH 1996:97 (1996)
Påföljd för grovt sjöfylleri och vållande till kroppsskada har på grund av brottets art bestämts till fängelse. - RH 1996:18 (1996)
Fråga om ansvar för vållande till kroppsskada. Även fråga om arbetstagares ansvar. - RH 1995:94 (1995)
I mål om ansvar för vållande till kroppsskada har hovrätten funnit att den tilltalade av oaktsamhet tillfogat målsäganden ett 1,5 cm långt ytligt hudsår på överläppen och ett ytligt slemhinnesår. Hudsåret hade sytts med två stygn. Skadorna har bedömts som ring… - RH 1995:74 (1995)
Fråga om vållande till kroppsskada i samband med grov vårdslöshet i trafik är att bedöma som grovt brott på den grunden att framförandet av fordonet har inneburit påtaglig fara för trafiksäkerheten. - NJA 1994 s. 527 (1994)
Fråga om ansvar för vållande till kroppsskada. 3 kap 8 § BrB. - NJA 1994 s. 500 (1994)
Vållande till kroppsskada har ansetts grovt med hänsyn till bl a att skadan förorsakats av ett livsfarligt vapen. - NJA 1993 s. 245 (1993)
En arbetstagare vid ett gatukontor tillfogades kroppsskada i samband med ombyggnadsarbeten. Fråga huruvida en avdelningschef på grund av sin ställning inom gatukontoret har ett straffrättsligt ansvar för olyckan enligt 3 kap 8 § BrB.
3 kap. 9 § (10)
- Högsta domstolen, mål B 6951-23 Dom eller beslut (2024)
Vad som krävs för att någon ska anses ha åtagit sig att tillfälligt utöva tillsyn över ett barn med verkan att straffansvar kan inträda vid brister i tillsynen. - NJA 2024 s. 857 «Hökmossebadet» (2024)
Vad som krävs för att någon ska anses ha åtagit sig att tillfälligt utöva tillsyn över ett barn med verkan att straffansvar kan inträda vid brister i tillsynen. - NJA 2018 s. 369 «Den välinställda hivbehandlingen» (2018)
Det har ansetts inte föreligga någon konkret fara för överföring av hivsmitta vid oskyddade samlag, när en person har haft en välinställd behandling. Ett åtal för framkallande av fara för annan har därför ogillats. (Jfr NJA 2004 s. 176.) - RH 2015:33 (2015)
Två föräldrar har dömts till ansvar för framkallande av fara för annan, bestående i att de av grov oaktsamhet utsatt sin tvåårige son för livsfara genom att lämna denne ensam i en bil parkerad i solen. Påföljden har bedömts inte kunna stanna vid böter. Även fr… - RH 2015:2 (2013)
En hivinfekterad man har haft oskyddade samlag med fyra olika kvinnor utan att informera dem om sin hivsmitta. Fråga om det funnits förutsättningar att döma mannen till ansvar för framkallande av fara för annan när han under den tid som åtalen avser haft en vä… - NJA 2008 s. 1060 (2008)
Framkallande av fara för annan? - RH 2008:15 (2008)
En man har dömts för framkallande av fara för annan bestående i att han hanterat en s.k. bengalisk eld vid en fotbollsmatch. Även fråga om straffvärdesbedömning. - NJA 1999 s. 334 (1999)
Ersättning enligt 1 kap 3 § skadeståndslagen (1972:207) för kränkning genom brott har ansetts inte kunna utgå i ett fall där en person gjort sig skyldig till brottet framkallande av fara för annan (3 kap 9 § BrB) genom att hantera ett vapen grovt oaktsamt med … - NJA 1995 s. 448 (1995)
En HIV-smittad kvinna hade oskyddat vaginalt samlag och orala samlag. Fråga om ansvar för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan. - NJA 1987 s. 490 (1987)
Som premedicinering inför undersökning av patient på sjukhus har på grund av en läkares felskrivning patienten getts en för stark dos av ett lugnande medel, något som kunnat föranleda död eller svår kroppsskada. Fråga om farerekvisitet i 3 kap 9 § BrB är uppfy…
3 kap. 10 § (1)
- NJA 2007 s. 369 (2007)
I samband med lossning av last från ett fartyg inträffade en olycka som ledde till att en anställd hos ett aktiebolag avled. Verkställande direktören, som hade ansvar för arbetsmiljön i bolaget, hade underlåtit att vidta erforderliga åtgärder till förebyggande…
3 kap. 11 § (5)
- NJA 2018 s. 512 «(I) Uppgörelsen i Kassmyra resp. (II) Anmälan till Skatteverket» (2018)
Förberedelse till brott (I och II). - NJA 1996 s. 244 (1996)
Förberedelse till misshandel? - NJA 1996 s. 93 (1996)
Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva grov misshandel om gärningen var fri från straff på grund av att bomberna var avsedda att användas endast i en nödvärnssituation. - Även spörsmål om faran för brottets fullbordan va… - NJA 1995 s. 119 (1995)
Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant brott när HIV-smittad person haft samlag med andra. Ansvar också för spridande av smitta? - NJA 1981 s. 513 (1981)
Till grund för åtal för brott som faller under allmänt åtal åberopade åklagaren en gärningsbeskrivning under vilken föll även brott vilket får åtalas av åklagare endast om det av målsäganden angivits till åtal. Den tilltalade befanns inte kunna fällas till ans…
4 kap. 1 § (4)
- RH 2015:56 (2015)
Straffmätning och påföljdsval i mål om människorov, mindre grovt brott. - RH 2013:49 (2013)
En man med visst psykiatriskt funktionshinder berövade en nioårig flicka friheten under 18 timmar. Fråga dels om gärningen var att bedöma som människorov eller olaga frihetsberövande, dels om straffmätning. Även fråga om bedömningen av barnpornografibrott. - RH 2008:54 (2007)
En man förs bort i en bil, misshandlas och krävs på pengar. I målet mot två av männen i bilen och två män som åtalats för anstiftan till utpressning uppstår bl.a. dels frågan om målsäganden utsatts för ett människorov och om det i så fall skall bedömas som min… - NJA 1996 s. 687 (1996)
Ersättning för sveda och värk samt kränkning vid människorov och grov våldtäkt avseende nioårig flicka.
4 kap. 1 a § (1)
- RH 2010:34 (2010)
Två personer, 21 respektive 22 år, har tagit med sig två 16-åriga pojkar från Rumänien till Sverige där de tillsammans har stulit bl.a. varor från butiker. De förstnämnda har gjort sig skyldiga till människohandel genom att ta kontroll över de minderåriga i sy…
4 kap. 1 b § (1)
- NJA 2022 s. 23 «Arbetet i restaurangen» (2022)
Människoexploatering. Förutsättningarna för straffansvar samt val av påföljd.
4 kap. 2 § (11)
- RH 2023:15 (2023)
Ett kortvarigt frihetsberövande av ett barn har ansetts straffritt enligt läran om social adekvans. - RH 2017:45 (2017)
Olaga frihetsberövande av barn i hemmet; frågor om bl.a. straffvärde och kränkningsersättning - RH 2014:38 (2014)
Att en person genom våld och hot har förmåtts att stjäla varor åt annan har inte ansetts innebära "att tvinga honom eller henne till tjänst" enligt 4 kap. 1 § brottbalken. Gärningen har i stället bedömts som olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första styc… - RH 2008:36 (2007)
En barnskötare som stängt in ett femårigt barn i ett rum och under en kortare tidsperiod hindrat barnet från att lämna rummet, har bedömts överskrida sin tillsynsplikt och handlandet har ansetts inte vara försvarligt. Barnskötaren dömdes för olaga frihetsberöv… - RH 2003:31 (2003)
En person har tillfälligt berövats sin rörelsefrihet i ett kontorsrum. Gärningen har inte bedömts som olaga frihetsberövande. - NJA 2002 s. 270 (2002)
En tjugoåring har gjort sig skyldig till bl.a. grovt rån, olaga frihetsberövande och grov våldtäkt. Rånet har bedömts som grovt med hänsyn till att det har begåtts mot en taxiförare med hjälp av ett laddat vapen. Även fråga om påföljd för den samlade brottslig… - NJA 2000 s. 314 «Socialkontorsfallet» (2000)
Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken. - RH 1996:24 (1996)
En polisman ingrep tillsammans med en kollega mot en person, som hade gjort sig skyldig till olaga intrång, genom att med bil föra bort denne en längre sträcka från platsen för brottet. Polismannen, som liksom kollegan hade dömts av tingsrätten för olaga frihe… - NJA 1994 s. 468 (1994)
Fråga om påföljd - skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för upprepad hustrumisshandel samt olaga frihetsberövande. - NJA 1987 s. 473 (1987)
En styrman på ett utländskt fartyg, som befann sig utanför svenskt sjöterritorium, har under vapenhot tagit fartyget i besittning och fört det till svensk hamn. Under färden har de övriga besättningsmännen hållits inlåsta i olika utrymmen på fartyget. Styrmann… - NJA 1983 s. 339 (1983)
Bestämmande av påföljd för olaga frihetsberövande och olaga tvång, som förövats mot en 15-årig pojke med anledning av att denne tillgripit en gärningsmannens son tillhörig motorcykel.
4 kap. 3 § (4)
- Högsta domstolen, mål B 4243-24 Dom eller beslut (2025)
Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott. - NJA 2025 s. 326 «TV-rummet» (2025)
Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott. - RH 2023:37 (2023)
Innebörden av rekvisitet "bevittna" vid barnfridsbrott. - RH 2021:52 (2021)
En person som gjort sig skyldig till grovt olaga hot samtidigt som han gjort sig skyldig till barnfridsbrott mot den hotade har dömts för grovt olaga hot och barnfridsbrott i brottskonkurrens Även fråga om påföljdsbestämning och skadestånd.
4 kap. 4 § (5)
- RH 1999:4 (1999)
En person tvingade till sig en bil genom att hota föraren med att sparka honom, om denne inte lämnade bilen. Handlandet bedömdes som olaga tvång och tillgrepp av fortskaffningsmedel, vilka brott inte var grova. - NJA 1992 s. 26 (1992)
Två män har trängt sig in i en villa och under vapenhot tvingat den som bodde där att lämna ifrån sig nycklarna till en bil, som männen därefter tagit och brukat. Fråga om den straffrättsliga bedömningen av förfarandet. - NJA 1987 s. 655 (1987)
En grupp polismän i en polisbuss har, utan att laga grund förelegat, med våld tvingat en person att åka med i polisbussen från Stockholms centrum till Skeppsholmen. Såväl bussföraren som en av de övriga polismännen har fällts till ansvar för olaga tvång, trots… - NJA 1983 s. 339 (1983)
Bestämmande av påföljd för olaga frihetsberövande och olaga tvång, som förövats mot en 15-årig pojke med anledning av att denne tillgripit en gärningsmannens son tillhörig motorcykel. - NJA 1982 s. 143 (1982)
Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om tillämpning av 33 kap 9 § BrB.
4 kap. 4 a § (20)
- Högsta domstolen, mål B 8753-24 Dom eller beslut (2025)
Grov fridskränkning. Fråga om två personer som, utan att vara sambor, har levt i ett parförhållande under en kortare tid varit närstående. - NJA 2025 s. 295 «Det närstående paret II» (2025)
Grov fridskränkning. Fråga om två personer som, utan att vara sambor, har levt i ett parförhållande under en kortare tid varit närstående. - Högsta domstolen, mål B 7775-23 Dom eller beslut (2024)
Grov kvinnofridskränkning. Tre misshandelsgärningar begångna inom loppet av ett drygt år har ansetts utgöra grov kvinnofridskränkning. - NJA 2024 s. 632 «Den grova kvinnofridskränkningen II» (2024)
Grov kvinnofridskränkning. Tre misshandelsgärningar begångna inom loppet av ett drygt år har ansetts utgöra grov kvinnofridskränkning. - Högsta domstolen, mål B 6145-23 Dom eller beslut (2024)
Fråga om tillämplig lydelse av lag vid straffskärpning avseende brottet grov kvinnofridskränkning. Även fråga om förutsättningarna för att utvisa en EES-medborgare som gjort sig skyldig till det brottet. - NJA 2024 s. 117 «Kvinnofridskränkningen och straffskärpningen» (2024)
Fråga om tillämplig lydelse av lag vid straffskärpning avseende brottet grov kvinnofridskränkning. Även fråga om förutsättningarna för att utvisa en EES-medborgare som gjort sig skyldig till det brottet. - NJA 2020 s. 216 «Nio månaders förföljelse» (2020)
Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse. - RH 2016:29 (2016)
Förutsättningar har bedömts inte föreligga att döma man som fällts till ansvar för flera misshandelsgärningar mot kvinna i ett parförhållande som varat knappt tre månader för något av fridskränkningsbrotten i 4 kap. 4 a § brottsbalken. - RH 2010:46 (2010)
Påföljden för grov fridskränkning bestämdes till skyddstillsyn (och fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken) trots att den tilltalade förklarat sig ha en negativ inställning till skyddstillsyn. - RH 2008:7 (2008)
Övergrepp i form av olaga hot och misshandel har bedömts inte vara av sådan omfattning och karaktär att kränkningen av målsägandens integritet ansetts som upprepad. Det förhållandet att gärningsmannens motiv för handlandet varit sådant som avses i bestämmelsen… - RH 2006:29 (2006)
En man har dömts för grov kvinnofridskränkning till fängelse. Under prövotiden för den villkorliga frigivningen begår han två nya brott mot samma målsägande. Fråga om de två brotten är en upprepad kränkning som kan grunda ansvar för grov kvinnofridskränkning. - NJA 2005 s. 712 (2005)
Fråga om ansvar för grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, grov fridskränkning och misshandel. Därvid bl.a. fråga om den kränkta kvinnans make gjort sig skyldig till ofredande genom att låta makarnas barn bevittna våld och hot mot mamman. - RH 2004:48 (2004)
En man har befunnits under en fyramånadersperiod ha gjort sig skyldig till dels olaga hot vid fyra skilda tillfällen mot sin f.d. hustru, dels ofredande genom att under samma period vid upprepade tillfällen ha ringt henne ett stort antal telefonsamtal. Gärning… - NJA 2004 s. 437 «Fridskränkningen av dottern» (2004)
Straffmätning i mål om grov fridskränkning. - RH 2004:76 (2004)
Makar, som båda vid upprepade tillfällen i den gemensamma bostaden misshandlat fyra minderåriga barn, har inte ansetts ha handlat tillsammans och i samförstånd och sålunda inte dömts i medgärningsmannaskap för den aktuella brottsligheten. Makarna har dock var … - NJA 2004 s. 97 «Det närstående paret I» (2004)
Närståendebegreppets tillämpning vid fråga om grov fridskränkning av man mot kvinna i ett parförhållande. - RH 2005:42 (2004)
Tillämpning av artikel 6 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Vid bedömning av frågan om uppgifter från förundersökningen skulle få läggas till grund för utgången har beaktats bl.a. den omständigheten att den tilltalade för egen del avstått från att … - NJA 2003 s. 144 «Den grova kvinnofridskränkningen I» (2003)
Grov kvinnofridskränkning. - RH 2002:35 (2002)
Straffmätning i mål om grov kvinnofridskränkning. - NJA 1999 s. 102 (1999)
Grov kvinnofridskränkning?
4 kap. 4 b § (3)
- NJA 2020 s. 216 «Nio månaders förföljelse» (2020)
Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse. - NJA 2013 s. 1227 «Den månadslånga övervakningen» (2013)
Olaga förföljelse? - RH 2013:51 (2013)
En person har åtalats för olaga förföljelse huvudsakligen bestående av ett antal fall av överträdelse av kontaktförbud. Kontaktförbudet har inte varit ett utvidgat sådant. Flera fall då den åtalade har uppehållit sig bl.a. nära bostaden till den som förbudet a…
4 kap. 4 c § (1)
- RH 2023:38 (2022)
Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till äktenskapstvång.
4 kap. 5 § (14)
- Högsta domstolen, mål B 5190-24 Dom eller beslut (2025)
Olaga hot när hotet vidareförmedlas genom tredje man. För objektivt straffansvar krävs dels att det i gärningsögonblicket typiskt sett finns en beaktansvärd risk för att hotet kommer att vidareförmedlas, dels att hotet senare faktiskt kommer till den hotades k… - NJA 2025 s. 530 «Det filmade hotet» (2025)
Olaga hot när hotet vidareförmedlas genom tredje man. För objektivt straffansvar krävs dels att det i gärningsögonblicket typiskt sett finns en beaktansvärd risk för att hotet kommer att vidareförmedlas, dels att hotet senare faktiskt kommer till den hotades k… - Högsta domstolen, mål B 406-24 Dom eller beslut (2024)
Olaga hot. Ett hot med en vinkelslip har inte bedömts vara så akut eller överhängande som krävs för att det ska anses påtagligt ha förstärkts med hjälp av vapen. Inte heller har brottet vid en helhetsbedömning ansetts vara grovt. - NJA 2024 s. 335 «Vinkelslipen» (2024)
Olaga hot. Ett hot med en vinkelslip har inte bedömts vara så akut eller överhängande som krävs för att det ska anses påtagligt ha förstärkts med hjälp av vapen. Inte heller har brottet vid en helhetsbedömning ansetts vara grovt. - NJA 2020 s. 510 «Hotet mot gymnasieskolan» (2020)
Ett hotfullt uttalande via sociala medier som riktats mot alla på en gymnasieskola, cirka 2 500 personer, har bedömts som olaga hot. - RH 2017:18 (2017)
En person har åtalats för olaga hot och falskt larm. Åtalet för olaga hot, som enligt gärningsbeskrivningen riktats mot elever och personal på skolor i en stad, har ogillats eftersom det inte ansågs ha riktats mot någon eller några enskilda personer utan mot e… - RH 2015:46 (2014)
Brott mot medborgerlig frihet? - NJA 2011 s. 556 «Bollträet» (2011)
Ett bollträ har ansetts vara ett sådant föremål som omfattas av 1 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. - RH 2002:6 (2001)
Uttalanden som till ordalagen innefattat dödshot har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts ägnade att framkalla allvarlig fruktan för den hotades egen säkerhet till person. - NJA 2001 s. 627 (2001)
Fråga om olaga hot och falskt larm skall anses som grova brott. Tillika fråga om skadestånd för myndighets merkostnad för åtgärder föranledda av falskt larm. - NJA 1999 s. 275 «Aftonbladet-målet» (1999)
Överlämnande till journalist av fotografier med sikte på offentliggörande som illustrationer till en tidningsartikel har med hänsyn till meddelarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen ansetts inte kunna föranleda straff för olaga hot eller hot mot tjänsteman… - RH 1996:28 (1996)
Olaga hot bedömt som grovt brott. - NJA 1990 s. 776 (1990)
Grov misshandel? - Tillika fråga huruvida hotelser som uttalats sedan misshandel avslutats skulle anses som ett särskilt brott (olaga hot) vid sidan av denna misshandel. - NJA 1981 s. 273 «Rånet i lägenheten» (1981)
Rån? Fråga bl a om tillämpning av 8 kap 5 § 2 st BrB.
4 kap. 5 a § (1)
- RH 2016:58 (2016)
En läkare har under läkarundersökningar smygfilmat ett stort antal skolpojkar när de bl.a. blottat sina könsorgan. På flera av filmerna har även sjuksköterskor, vårdnadshavare och andra medföljande synts. Fråga om agerandet att smygfilma barnen är att bedöma s…
4 kap. 6 § (17)
- Högsta domstolen, mål B 3779-24 Dom eller beslut (2025)
Fråga om ett olaga intrång som har skett genom inbrott ska bedömas som grovt. - NJA 2025 s. 3 «Restaurangdörren» (2025)
Fråga om ett olaga intrång som har skett genom inbrott ska bedömas som grovt. - Högsta domstolen, mål B 4926-23 Dom eller beslut (2023)
En person som i samband med en demonstration i en affärslokal stannat kvar i lokalen i tio till femton minuter efter det att lokalen stängts för allmänheten, har dömts för olaga intrång. - NJA 2023 s. 1057 «Demonstranten som stannade kvar» (2023)
En person som i samband med en demonstration i en affärslokal stannat kvar i lokalen i tio till femton minuter efter det att lokalen stängts för allmänheten, har dömts för olaga intrång. - RH 2022:15 (2021)
Klagan över domvilla. Sedan tingsrätten dömt en person för olaga intrång har fråga uppkommit om särskild åtalsprövning kan göras efter det att ordinarie preskriptionstid löpt ut och konsekvenserna av att prövningen inte gjorts inom den aktuella fristen. Även f… - RH 2019:33 (2019)
Åtal för bl.a. vårdslöshet i trafik har ogillats på den grunden att det inte var bevisat att den tilltalade vid gärningstillfället kunde kontrollera sitt handlande på ett sådant sätt som krävs för straffrättsligt ansvar. - RH 2013:4 (2012)
Vid en Greenpeace-aktion mot Forsmarks kärnkraftverk har ett antal aktivister tagit sig in på det s.k. skyddsområdet medan andra har befunnit sig utanför avspärrningarna. Frågan om de senare har gjort sig skyldiga till brott - olaga intrång enligt reglerna om … - NJA 2009 s. 636 «Djurrättsaktionerna» (2009)
Olaga intrång i företagsbyggnader som har omfattat ofredanden i form av kränkningar av de anställdas personliga integritet har bedömts som grova brott. - RH 2009:60 (2009)
Obehörigt kvarstannande i en skolas allmänna utrymmen har ansetts utgöra olaga intrång. - RH 2009:33 (2009)
Kvinnan i ett äktenskap har tillerkänts kvarsittanderätten till den villa som utgjort makarnas gemensamma bostad och mannen har ålagts besöksförbud. När mannen frigivits från ett fängelsestraff för allvarlig brottslighet mot kvinnan har hon lämnat bostaden var… - RH 2002:41 (2002)
Olaga intrång på område vilket klassats som skyddsobjekt enligt lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. har inte bedömts som grovt. - RH 1996:144 (1996)
Föräldraansvar och nödrätt. - RH 1995:29 (1995)
Att ta sig in på en behandlingsinstitutions (Råby Yrkesskola i Lund) icke inhägnade område för att genom ett fönster tala med en på institutionen intagen person har inte bedömts medföra ansvar för olaga intrång. - NJA 1995 s. 84 «Skrantahallen» (1995)
Bestämmelsen om olaga intrång har ansetts inte vara tillämplig då en person, som av affärsinnehavare förbjudits att besöka hans affärslokal, trots förbudet gått in i lokalen. - NJA 1990 s. 315 «Inbrottet på Fredsgatan» (1990)
Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i annans bostadslägenhet. - NJA 1987 s. 148 «Trapphuset vid Renmarkstorget» (1987)
Olaga intrång? - NJA 1983 s. 662 «Skåneterminalen» (1983)
Strejkande arbetstagare, som befann sig på sin arbetsplats (en inhägnad hamnterminal), utnyttjade sin vistelse där för att störa arbetsgivarföretagets verksamhet genom åtgärder som innefattade egenmäktigt förfarande. De anmanades därefter av en arbetsgivarrepr…
4 kap. 6 a § (2)
- NJA 2022 s. 1034 «Dottern i fönstret» (2022)
Kränkande fotografering? - NJA 2018 s. 844 «Webbkameran» (2018)
Kränkande fotografering. Två personer har haft kontakt via webbkamera. En bildupptagning har ansetts ske i hemlighet när den ene personen utan den andres vetskap har startat inspelningsfunktionen på sin dator.
4 kap. 6 c § (2)
- NJA 2020 s. 917 «Bilderna som låg kvar» (2020)
Olaga integritetsintrång och förtal är inte perdurerande brott. Underlåtenhet att ta bort integritetskränkande bilder på internet har ansetts inte medföra straffansvar för olaga integritetsintrång. - NJA 2020 s. 273 «Instagrambilden» (2020)
En person som har lagt ut en bild på Instagram av en påtagligt berusad person i en mycket privat situation har dömts för olaga integritetsintrång.
4 kap. 7 § (14)
- Högsta domstolen, mål B 4100-24 Dom eller beslut (2025)
Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning - NJA 2022 s. 667 «Det obehagliga mejlet» (2022)
Avsändandet av ett mejl med ett självmordshot har i ett visst fall bedömts utgöra ett sådant hänsynslöst agerande som kan föranleda ansvar för ofredande. - NJA 2018 s. 443 «Den oönskade beröringen I» (2018)
Kravet på tydlig sexuell inriktning eller prägel vid sexuellt ofredande. - RH 2015:64 (2015)
En person har dömts för ofredande genom att i en annan persons namn ansöka om och betala medlemskap i ett politiskt parti som den andre personen inte sympatiserade med. Fråga om agerandet har inneburit ett ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken (1962:700). - NJA 2013 s. 397 «Tejpningen» (2013)
Några gymnasieelever har i skolans lokaler bundit en annan elev med tejp till händer och fötter så att han inte har kunnat röra sig. De har därefter bl.a. duschat och flera gånger knuffat omkull honom och sedan släpat runt honom i skolans allmänna utrymmen. De… - RH 2009:45 (2009)
Två 16-åriga flickor har på en s.k. chattsida med en annan persons inloggning uppmanat en skolkamrat att inför en webbkamera klä av sig och smeka sig själv på kroppen. Är flickornas agerande att bedöma som ofredande? - NJA 2008 s. 946 (2008)
En person har installerat en dold kamerautrustning och med hjälp av utrustningen spelat in ljud- och bildupptagningar av bl.a. intimt umgänge mellan två andra personer. Fråga om ansvar för ofredande sedan de filmade personerna fått information om inspelningarn… - RH 2006:57 (2006)
En student vid Teaterhögskolan deltog i ett samarbetsprojekt mellan Dramatiska institutet och Teaterhögskolan angående bl.a. barns förhållningssätt och upplevelse av den egna kroppen, kärlek och sexualitet. Som ett led i detta projekt har han för barn i 6-årså… - NJA 2005 s. 738 «Den bespottade polisen» (2005)
En person har, sedan han gripits av polis, på polisstationen spottat en polisman rakt i ansiktet. För detta har han ålagts ansvar för ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Fråga om polismannen är berättigad till ersättning för kränkning enligt 2 kap. 3 § s… - RH 2004:40 (2004)
Intrång på annans Internethemsida och e-post har bedömts som sexuellt ofredande - fråga om gränsdragningen mot ofredande och vad som utgör fullbordat brott. - NJA 2000 s. 661 «Den upprörde hyresvärden» (2000)
1. I mål angående ansvar för ofredande har den tilltalade frikänts av tingsrätten, varefter åklagaren överklagat domen till hovrätten. Trots att den tilltalade uteblivit och målet delvis gällde bevisfrågor, hölls huvudförhandling i hovrätten, som därefter dömd… - RH 1999:119 (1998)
En man antastade en sovande kvinna. Handlandet, som hade ett sexuellt syfte, bedömdes som ofredande och inte som sexuellt ofredande. - RH 1997:114 (1997)
En skolchef erhöll ett antal anonyma försändelser, bl.a. vykort och andra skrivelser, med nedsättande och kränkande innehåll. - Åtalet har bifallits efter fördjupad DNA-analys av salivprov från några av försändelserna som jämförts med blodprov från den åtalade… - NJA 1988 s. 156 (1988)
Val av påföljd för misshandel mot hustru.
4 kap. 9 § (2)
- PMÖD 2019:26 (2019)
En läkare skiljdes från sin tjänst som verkställande direktör i ett bolag som bedrev klinisk prövning av en medicin. I samband med detta laddade han vid två tillfällen ner en kopia av den databas som innehöll företagshemlig patientinformation från prövningen o… - RH 2016:14 (2016)
Ansvar för intrång i förvar har ådömts en föreståndare på ungdomshem för att hon öppnat en försändelse från en svensk domstol till en intagen innan försändelsen gavs till denne. Även fråga om skadestånd för kränkning.
4 kap. 9 c § (2)
- NJA 2014 s. 221 (2014)
En polisman har gjort sökningar om sig själv i polisens IT-system utan att sökningarna har varit nödvändiga för någon arbetsuppgift. Polismannen har dömts för dataintrång. - RH 2013:56 (2013)
Straffmätning och val av påföljd för tilltalad som döms för att under drygt två års tid gjort sig skyldig till omfattande dataintrång.
4 kap. 11 § (2)
- RH 2022:15 (2021)
Klagan över domvilla. Sedan tingsrätten dömt en person för olaga intrång har fråga uppkommit om särskild åtalsprövning kan göras efter det att ordinarie preskriptionstid löpt ut och konsekvenserna av att prövningen inte gjorts inom den aktuella fristen. Även f… - NJA 1994 s. 555 (1994)
Åklagare har utan angivelse av målsägande beslutat väcka åtal för ofredande i privat bostad. Beslutet har antagits ha grundats på att åklagaren funnit åtal påkallat ur allmän synpunkt, trots att detta inte angivits i åtalsbeslutet. 4 kap 11 § BrB.
4 kap. 17 § (1)
- NJA 1999 s. 275 «Aftonbladet-målet» (1999)
Överlämnande till journalist av fotografier med sikte på offentliggörande som illustrationer till en tidningsartikel har med hänsyn till meddelarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen ansetts inte kunna föranleda straff för olaga hot eller hot mot tjänsteman…
5 kap. 1 § (21)
- Högsta domstolen, mål B 5546-24 Dom eller beslut (2025)
Svensk domstol har ansetts behörig att pröva ett åtal för förtal avseende uppgifter som publicerats på internet från utlandet. - NJA 2022 s. 1136 «Påståendena om journalisten» (2022)
Yttrandefrihetsbrott. Påståenden i en webbartikel om en journalist har utgjort grovt förtal. - NJA 2022 s. 719 «Den delade artikeln» (2022)
Att en skadelidande har fått, eller har rätt till, kränkningsersättning av andra skadevållare som har spridit samma förtalsgrundande uppgifter påverkar som utgångspunkt inte ersättningens storlek. - NJA 2015 s. 86 «Filmen på nätet» (2015)
Kränkningsersättning vid grovt förtal. En film som visade ett samlag har utan medgivande lagts ut på s.k. porrsajter på internet. Vid ersättningens bestämmande har beaktats att handlingen har inneburit en allvarlig kränkning inte bara av den skadelidandes anse… - NJA 2014 s. 808 «Studenternas förtalsbrott» (2014)
Universitetsstudenter har i en uppsats lämnat uppgifter om en viss persons brottslighet utan att det funnits skälig grund för uppgifterna. Uppgiftslämnandet har bedömts utgöra förtal. Undantagsregeln om social adekvans har inte medfört straffrihet. - RH 2009:40 (2009)
Tingsrätten dömde den tilltalade för förolämpning med anledning av en text denne skrivit på Internet, MSN Messenger. Hovrätten har efter överklagande av åklagaren ogillat åtalet eftersom förfarandet varken ansetts utgöra förtal eller förolämpning. - RH 2008:60 (2008)
Tryckfrihetsmål. En lokalt känd journalist och företagare har genom hemsidan fru.nu på Internet förmedlat kontakt mellan kvinnor i Uzbekistan och svenska män. Publicering av en insändare innehållande uppgift som varit ägnad att utsätta företagaren för andras m… - NJA 2006 s. 16 (2006)
Tryckfrihetsmål. I en artikel om utredningen av mordet på Olof Palme lämnades uppgifter om en polisman som medverkat i utredningen vilka var ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Uppgiftslämnandet har ansetts försvarligt, och skälig grund har ansett… - AD 2004 nr 89 (2004)
En anställd hos en ideell förening deltog vid bildandet av en facklig organisation på sin arbetsplats och var därefter aktiv i organisationens arbete. Fråga bl.a. om föreningen gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen har vid denna prövn… - NJA 2003 s. 567 «Löpsedeln» (2003)
Tryckfrihetsbrott. En tidnings löpsedel har ansetts innefatta uppgift som varit ägnad att utsätta en person för andras missaktning. Ansvarige utgivaren har fällts för förtal. Tillika fråga om skadestånd. - AD 2002 nr 121 (2002)
En rektor har på förfrågan gjort negativa uttalanden om en lärare vid ett samtal med rektorn på en annan skola, där läraren sökt anställning. Uttalandena har inte ansetts utgöra förtal. Inte heller har uttalandena ansetts utgöra fel eller försummelse av rektor… - RH 2002:39 (2002)
Med hänsyn till allmänintresset - mordet på landets statsminister - har det ansetts försvarligt att i dagstidningar identifiera den utpekade mördaren med namn och bild samt ge offentlighet åt påståenden om att denne skulle ha gjort sig skyldig till en omfattan… - RH 1997:61 (1997)
Införande av vissa uppgifter om annan i en kontaktannons på Internet har föranlett ansvar för förtal och skyldighet att ersätta målsäganden skadestånd för kränkning. Tillika fråga om förtalsbrottet var grovt, påföljd för brottet samt skadeståndets storlek. - RH 1996:61 (1996)
Ett antal anställda vid ett kommunalt daghem har i brev till förvaltningsledningen kritiserat sin närmaste chef. Uppgifterna i brevet har, med hänsyn till att de lämnats till högre chef, inte ansetts vara ägnade att utsätta den klandrade för andras missaktning… - NJA 1994 s. 637 «Fotomontaget» (1994)
Tryckfrihetsbrott. Fråga om ansvar för förtalsbrott och om bestämmande av skadestånd för lidande. - RH 1994:14 (1993)
I ett TV-program har påståtts att en läkare av kollegor kallats för kvackare. För detta yttrande och andra uttalanden av delvis samma innebörd har programutgivaren fällts till ansvar för yttrandefrihetsbrott, innefattande förtal, och har förpliktats att utge s… - NJA 1992 s. 594 «Smygfilmningen» (1992)
Ett samlag mellan en man och en kvinna har filmats utan kvinnans vetskap. Genom visning av filmen har uppgifter lämnats om kvinnan som ansetts ägnade att utsätta henne för andras missaktning. Gärningen har bedömts som grovt förtal. - NJA 1991 s. 155 (1991)
På en löpsedel har av misstag skrivits "knarkkung" i stället för "krogkung". Ansvarige utgivaren har fällts till ansvar för förtal. - NJA 1990 s. 231 (1990)
Fråga om uppsåt vid förtalsbrott. - Tillika fråga om synnerliga skäl föreligger beträffande arbetstagares skadeståndsansvar enligt 4 kap 1 § skadeståndslagen. Även fråga om tillämpning av 55 kap 13 § RB. - NJA 1987 s. 336 «Personalledaren» (1987)
Ett fackförbund har dels i förhandlingar med en arbetsgivareförbund lämnat uppgift om att det beslutat avråda sina medlemmar att ta anställning i ett företag och infört samma uppgift i en internt register dels till arbetsgivareförbundet motiverat beslutet med … - NJA 1987 s. 285 (1987)
Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i en direktsänd intervju med A vissa uttalanden om två polismän, som A i början av intervjun angav namnet på. Uttalandena innebar att polismännen beskylldes för att ha misshandlat A:s …
5 kap. 2 § (4)
- Högsta domstolen, mål B 5546-24 Dom eller beslut (2025)
Svensk domstol har ansetts behörig att pröva ett åtal för förtal avseende uppgifter som publicerats på internet från utlandet. - RH 2002:71 (2002)
En person som på Internet registrerat flera sexannonser och därvid hänfört sig till sin f.d. sambo har dömts för grovt förtal och brott mot personuppgiftslagen till ett fängelsestraff. Även fråga om storleken av kränkningsersättning till målsäganden. - NJA 1994 s. 637 «Fotomontaget» (1994)
Tryckfrihetsbrott. Fråga om ansvar för förtalsbrott och om bestämmande av skadestånd för lidande. - NJA 1992 s. 594 «Smygfilmningen» (1992)
Ett samlag mellan en man och en kvinna har filmats utan kvinnans vetskap. Genom visning av filmen har uppgifter lämnats om kvinnan som ansetts ägnade att utsätta henne för andras missaktning. Gärningen har bedömts som grovt förtal.
5 kap. 3 § (7)
- RH 2021:4 (2021)
Att kalla ett vittne "hora" eller "hund" har inte ansetts vara ett sådant handlande som är kriminaliserat som övergrepp i rättssak utan enbart som förolämpning. - RH 2013:61 (2013)
Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara ett sådant handlande som är kriminaliserat som förgripelse mot tjänsteman utan enbart som förolämpning. - RH 2011:5 (2011)
Att kalla en jämnårig skolelev för "jävla negerfitta" har bedömts utgöra förolämpning. - NJA 2008 s. 470 (2008)
Åklagare har ansetts behörig att åtala polisman för förolämpning när åklagaren påstått att polismannen genom gärningen åsidosatt vad som ålegat honom vid utövningen av tjänsten. 20 kap. 5 § första stycket brottsbalken. - NJA 2004 s. 331 (2004)
Skällsord som en person yttrat till polismän i en ingripandesituation har ansetts inte utgöra förolämpning. - NJA 1994 s. 557 (1994)
En person har, i samband med att han blivit föremål för polisingripande, yttrat sig på ett sätt som medfört ansvar för förolämpning. - NJA 1989 s. 374 (1989)
Att kalla en person av främmande etniskt ursprung för "jävla svartskalle" har bedömts som förolämpning enligt 5 kap 3 § 1 st BrB. Den kränkte har ansetts berättigad till skadestånd för lidande jämlikt 1 kap 3 § skadeståndslagen. Vid bestämmande av skadeståndet…
5 kap. 5 § (2)
- NJA 2004 s. 757 «Bilderna i skolan» (2004)
Fråga huruvida, sedan åtal väckts för sexuellt ofredande, domstolen - med hänsyn till bestämmelserna om åtalsprövning och angivelse av målsäganden - ägt pröva om den tilltalade gjort sig skyldig till förtalsbrott. - NJA 1982 s. 98 (1982)
Stadgandet i 20 kap 10 § RB i dess intill d 1 jan 1982 gällande lydelse har ansetts ej kunna vare sig direkt eller analogiskt tillämpas i fråga om förtalsbrott.
6 kap. 1 § (40)
- Högsta domstolen, mål B 7185-24 Dom eller beslut (2025)
Gränsdragningen mellan våldtäkt av normalgraden och våldtäkt, mindre grovt brott. - NJA 2025 s. 818 (2025)
Gränsdragningen mellan våldtäkt av normalgraden och våldtäkt, mindre grovt brott. - Högsta domstolen, mål B 7424-24 Dom eller beslut (2025)
Ansvar för våldtäkt. Tillämpning av de bestämmelser som innebär att frivillighet är utesluten på grund av att gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att en person befinner sig i en särskilt utsatt situation eller allvarligt missbrukar en beroendeställning. - NJA 2025 s. 575 (2025)
Ansvar för våldtäkt. Tillämpning av de bestämmelser som innebär att frivillighet är utesluten på grund av att gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att en person befinner sig i en särskilt utsatt situation eller allvarligt missbrukar en beroendeställning. - Högsta domstolen, mål B 6770-22 Dom eller beslut (2024)
En viss sexuell handling har bedömts utgöra våldtäkt med hänsyn till att handlingen till sin karaktär och det sätt som den ut-fördes på skilt sig tydligt från det övriga sexuella handlande som målsäganden frivilligt deltog i. - NJA 2024 s. 106 (2024)
En viss sexuell handling har bedömts utgöra våldtäkt med hänsyn till att handlingen till sin karaktär och det sätt som den ut-fördes på skilt sig tydligt från det övriga sexuella handlande som målsäganden frivilligt deltog i. - NJA 2022 s. 237 «Övernattningen II» (2022)
Oaktsam våldtäkt och s.k. omedveten oaktsamhet. - NJA 2022 s. 75 «Våldtäkten under knivhot» (2022)
En våldtäkt som begåtts under knivhot har vid en samlad bedömning av omständigheterna ansetts som grovt brott. - RH 2020:7 (2020)
Sexuellt övergrepp har bedömts vara ett artbrott. - RH 2019:25 (2019)
Den tilltalade kontaktade målsäganden, som var närstående till honom, under falskt namn via internet och stämde träff med henne vid två tillfällen. Vid dessa möten förekom sexuella handlingar jämförliga med samlag mellan parterna utan att målsäganden kände til… - NJA 2019 s. 668 «Övernattningen I» (2019)
Fråga om ansvar och påföljd för våldtäkt alternativt oaktsam våldtäkt. - NJA 2017 s. 316 (2017)
Bevisvärdering i mål om sexualbrott (I och II). - NJA 2016 s. 819 (2016)
Två män har var för sig, men i en följd, genomfört samlag och jämförliga sexuella handlingar med en målsägande som har befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Genom att fler än en person på detta sätt har förgripit sig på målsäganden och med hänsyn till o… - NJA 2015 s. 1024 «28:3-fängelse» (2015)
En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i … - RH 2014:32 (2014)
Fråga om uppsåtsbedömning i åtal för våldtäkt när den tilltalade invänt att han befunnit sig i ett sovande tillstånd när han genomförde samlaget. Invändningen har inte ansetts så orimlig att den kunnat lämnas utan avseende och inte heller har motbevisats av åk… - NJA 2013 s. 548 (2013)
Den tilltalade har fört in sina fingrar i målsägandens underliv för att kontrollera om hon hade varit otrogen. Gärningen har ansetts vara en sexuell handling i den mening som avses i 6 kap. brottsbalken, trots att den tilltalade inte hade något sexuellt syfte. - RH 2010:37 (2010)
I mål där den tilltalade dömts för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § tredje stycket brottsbalken, dvs. för brott som anses mindre grovt, har hovrätten funnit straffvärdet vara fängelse ett år. Med hänvisning till brottets straffvärde och art har hovrätten ansett anna… - RH 2010:6 (2010)
Hovrätten har funnit att en man som penetrerat en sovande kvinnas slida med sin penis gjort sig skyldig till våldtäkt som inte kan bedömas som mindre grovt brott. - RH 2008:84 (2008)
Fråga vid prövning av åtal för våldtäkt om målsäganden befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. - RH 2008:41 (2008)
En man har otillbörligt utnyttjat att en kvinna på grund av sömn befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd och därvid fört in sin penis i hennes slida. Trots penetrationen har gärningen bedömts som våldtäkt, mindre grovt brott, enligt 6 kap. 1 § tredje stycket br… - NJA 2008 s. 482 (2008)
Våldtäkt eller sexuellt tvång? (I och II) Även fråga om en gärning bedömd som våldtäkt är att anse som mindre grov (I) och om en gärning bedömd som sexuellt tvång är att anse som grovt brott (II). - RH 2008:6 (2008)
Våldtäkt innefattande vaginalt samlag har ansetts normalt innebära en så allvarlig kränkning att brottet endast i speciella undantagssituationer bör bedömas som mindre grovt. - RH 2006:53 (2006)
Åklagaren har yrkat ansvar för våldtäkt av en utvecklingsstörd kvinna på den grunden att den tilltalade genom att genomföra ett samlag med henne otillbörligt utnyttjat hennes hjälplösa tillstånd på grund av störningen. Hovrätten har ogillat åtalet. Kvinnan kun… - RH 2005:45 (2005)
Fråga om ansvar för våldtäkt och medhjälp till våldtäkt enligt 6 kap. 1 § brottsbalken i dess lydelse före respektive efter den 1 april 2005. Även fråga om samtycke till brott och om påföljd. - RH 2004:58 (2004)
Våldtäkt har inte betraktats som ett s.k. egenhändigt brott utan medgärningsmannaskap har ansetts föreligga avseende våldtäkt som annan handlande utsatt målsäganden för. - RH 2002:70 (2002)
En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter gentemot en underårig flicka. Frågor i målet om preskription, straffmätning och skadestånd. - NJA 1997 s. 538 (1997)
En kvinna har på grund av alkoholpåverkan i förening med andra omständigheter ansetts befinna sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6 kap 3 § BrB. - NJA 1996 s. 687 (1996)
Ersättning för sveda och värk samt kränkning vid människorov och grov våldtäkt avseende nioårig flicka. - NJA 1996 s. 176 (1996)
Beviskravet i mål om våldtäkt. Tillika fråga om skyddande av brottsling. 6 kap 1 § och 17 kap 11 § BrB. - RH 1995:26 (1995)
Överfallsvåldtäkt på allmän plats har bedömts som grovt brott. Annan person har omedelbart fortsatt det redan inledda sexuella övergreppet. Även denna gärning har bedömts som grov våldtäkt. - NJA 1994 s. 268 (1994)
I mål om ansvar för grov våldtäkt uppkommer fråga om bevisvärdet av uppgifter från en två år och åtta månader gammal flicka. - Även spörsmål om verkan av utformningen av gärningsbeskrivningen. - NJA 1993 s. 616 (1993)
Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om gränsdragning dels mellan våldtäkt och grov våldtäkt dels mellan sexuellt ofredande och sexuellt umgänge med barn. - NJA 1993 s. 310 (1993)
Sexuellt övergrepp mot åttaårig flicka har bedömts som våldtäktsbrott. - NJA 1992 s. 446 (1992)
Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott samt om anlitande av psykologisk expertis som hjälpmedel vid bedömningen av trovärdigheten hos målsägande- och vittnesutsagor. Dessutom frågor om gränsdragningen mellan våldtäkt och grov våldtäkt samt… - NJA 1991 s. 83 (1991)
Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om våldtäkt och misshandel. - NJA 1990 s. 370 (1990)
I mål om ansvar för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans död uppkommer fråga om bl a nödvärn vid försök till våldtäkt. - NJA 1988 s. 40 (1988)
Våldtäkt enligt 6 kap 1 § 1 st eller 2 st BrB? - NJA 1986 s. 414 (1986)
Våldtäkt enligt 6 kap 1 § 1 st eller 2 st BrB? - NJA 1986 s. 127 (1986)
Våldtäkt enligt 6 kap 1 § 1 st eller 2 st BrB? - NJA 1981 s. 253 (1981)
Våldtäkt eller våldförande? 6 kap 1 § BrB.
6 kap. 1 a § (4)
- NJA 2022 s. 237 «Övernattningen II» (2022)
Oaktsam våldtäkt och s.k. omedveten oaktsamhet. - NJA 2021 s. 536 «Oaktsamhet och art» (2021)
Påföljd för oaktsam våldtäkt. Med hänsyn till brottets art i förening med dess straffmätningsvärde har påföljden bestämts till skyddstillsyn och fängelse. Fängelsestraffet har ansetts helt verkställt genom den tid som den tilltalade har varit frihetsberövad i … - NJA 2019 s. 1064 «Skadestånd efter övernattningen» (2019)
Ersättning för kränkning samt ersättning för sveda och värk vid oaktsam våldtäkt. - NJA 2019 s. 668 «Övernattningen I» (2019)
Fråga om ansvar och påföljd för våldtäkt alternativt oaktsam våldtäkt.
6 kap. 2 § (3)
- Högsta domstolen, mål B 5745-23 Dom eller beslut (2024)
En person som placerat sitt kön i omedelbar närhet av en persons mun – utan att det skett någon direkt fysisk beröring – har med hänsyn till omständigheterna ansetts genomföra en sådan sexuell handling som leder till ansvar för sexuellt övergrepp. - NJA 2024 s. 194 «Fotografiet» (2024)
En person som placerat sitt kön i omedelbar närhet av en persons mun – utan att det skett någon direkt fysisk beröring – har med hänsyn till omständigheterna ansetts genomföra en sådan sexuell handling som leder till ansvar för sexuellt övergrepp. - NJA 1997 s. 538 (1997)
En kvinna har på grund av alkoholpåverkan i förening med andra omständigheter ansetts befinna sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6 kap 3 § BrB.
6 kap. 3 § (7)
- NJA 2015 s. 536 (2015)
En kurator vid en ungdomsmottagning har haft samtalskontakt med en ung kvinna som sökt hjälp för psykiska problem. Efter en tid har det förekommit sexuella handlingar mellan de båda. Det har ansetts att ett sådant beroendeförhållande som avses i bestämmelsen o… - RH 2013:58 (2013)
En manlig arbetsgivare missbrukade en kvinnlig anställds beroendeställning och förmådde henne att företa och tåla sexuella handlingar. Eftersom missbruket inte ansetts vara allvarligt, har han inte kunnat dömas för sexuellt utnyttjande av person i beroendestäl… - NJA 2004 s. 231 (2004)
Fråga om en kvinna befunnit sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6 kap. 3 § BrB. - NJA 1997 s. 538 (1997)
En kvinna har på grund av alkoholpåverkan i förening med andra omständigheter ansetts befinna sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6 kap 3 § BrB. - NJA 1996 s. 418 (1996)
Sexuellt utnyttjande eller sexuellt ofredande? 6 kap 3 § 1 st och 7 § 3 st BrB. - RH 1993:85 (1993)
Försök till sexuellt utnyttjande av en till följd av berusning djupt insomnad kvinna har ansetts vara ett brott av sådan art som normalt bör medföra fängelse. - NJA 1988 s. 279 (1988)
En man som haft samlag med en psykiskt sjuk kvinna åtalades för sexuellt utnyttjande. Åtalet har ogillats på den grunden att det inte kunde anses att mannen förmått kvinnan till det sexuella umgänget. 6 kap 3 § BrB.
6 kap. 4 § (28)
- NJA 2022 s. 826 «Chattkontakten» (2022)
Våldtäkt mot barn. Omedveten oaktsamhet beträffande omständigheten att målsäganden inte hade uppnått 15 års ålder. - NJA 2021 s. 827 (2021)
B 4072-21 (I) och B 4645-21 (II), Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? (I och II) - NJA 2019 s. 347 «Målsägandens ålder» (2019)
I mål om sexualbrott mot barn ankommer det på åklagaren att på sedvanligt sätt styrka målsägandens ålder. Om folkbokföringsdatabasens uppgifter om målsägandens födelsetid kan ifrågasättas, måste åklagaren visa att uppgifterna grundas på ett tillfredsställande … - NJA 2019 s. 238 «Upprepade grova våldtäkter mot barn» (2019)
Straffvärde när den tilltalade mot en och samma målsägande har begått ett mycket stort antal grova våldtäkter mot barn och grova sexuella övergrepp mot barn. - RH 2018:6 (2017)
En man som via internet haft kontakt med barn som han förmått att på sig själva utföra sexuella handlingar, vilka mannen tagit del av i realtid inom ramen för den pågående kontakten, har gjort sig skyldig till våldtäkt mot barn. - NJA 2015 s. 948 «Finnslättfallet» (2015)
Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn. - NJA 2012 s. 564 (2012)
Fråga om straffrättsligt ansvar för en 17-åring med en allvarlig psykisk störning som har genomfört samlag och andra med samlag jämförliga handlingar med en tolvåring. - RH 2011:3 (2011)
Sexuell handling har ansetts jämförlig med samlag. - NJA 2010 s. 671 (2010)
Bevisvärdering i mål om sexualbrott. - RH 2010:24 (2010)
Två 15-åringar som genomfört samlag och andra sexuella handlingar med 12-åring dömdes för våldtäkt mot barn. - RH 2010:12 (2010)
Hovrätten har funnit att en drygt 40 år gammal man som vid flera tillfällen haft samlag med en drygt 13 år gammal flicka ska dömas för våldtäkt mot barn. - NJA 2008 s. 1096 (2008)
Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? Även fråga om en gärning bedömd som sexuellt övergrepp mot barn är att anse som grovt brott (I och II). - NJA 2006 s. 510 (2006)
Straffmätning vid upprepade fall av våldtäkt mot och sexuellt utnyttjande av barn. - NJA 2006 s. 221 (2006)
En praktikant på en förskola har genomfört en sexuell handling genom att föra in handen mellan skinkorna på en fyraårig pojke och vidröra dennes analöppning och genitalier. Gärningen har rubricerats som sexuellt övergrepp mot barn. - NJA 2006 s. 79 «Tonårsflickorna I-II» (2006)
Frågor om den straffrättsliga bedömningen av samlag med barn under femton år samt om ersättning för den kränkning som sådant brott inneburit. (I och II) - RH 2006:32 (2005)
En 49-årig man dömdes till fyra års fängelse för våldtäkt mot en 14-årig flicka omfattande upprepade vaginala och orala samlag med målsäganden och i tre olika bostäder under sammanlagt drygt ett dygn. Våldsinslag förekom endast vid ett oralt samlag. Vid ett an… - NJA 2003 s. 313 «Tre glas sprit» (2003)
Påföljden för en 18-åring som gjort sig skyldig till sexuellt utnyttjande av underårig har bestämts till fängelse. Tillika fråga om sekretess. Tingsrätten har förordnat att vissa delar av domen skall omfattas av sekretess. Något sådant förordnande har dock int… - NJA 2001 s. 742 (2001)
Ersättning för kränkning enligt 1 kap. 3 § skadeståndslagen i lydelse före den 1 januari 2002 har tillerkänts målsägande vid brottet sexuellt utnyttjande av underårig. - RH 1999:142 (1999)
Påföljden för sexuellt utnyttjande av underårig har med hänsyn till omständigheterna vid gärningen ansetts kunna bestämmas till en icke frihetsberövande påföljd. Yrkande om ersättning för kränkning vid angivna brott har ogillats. - RH 1998:68 (1998)
Straffmätning vid sexuellt utnyttjande av underårig då gärningsmannen vid tidigare tillfällen har dömts för sådana brott mot samma målsägande. - NJA 1996 s. 461 (1996)
Sexuellt umgänge? - RH 1995:143 (1994)
I mål om flerårigt grovt sexuellt utnyttjande av underårig utgjordes bevisningen i huvudsak av den underåriges egna berättelser samt av vittnesmål om den underåriges onormalt sexualfixerade beteenden och uttalanden om sexualhandlingar. Två förklaringar stod mo… - RH 1994:76 (1994)
Straffmätning i mål om grovt sexuellt utnyttjande av underårig. Den tid som förflutit mellan brotten och lagföringen, omkring sju år, har inte ansetts vara en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid. Även fråga om skadestånd. - RH 1993:118 (1993)
I mål om ansvar för sexualbrott uppkom fråga om bevisvärdet av videoinspelade polisförhör med underårig målsägande. Förhörstekniken har bedömts så suggestiv att lämnade svar inte kunnat läggas till grund för en fällande dom. - NJA 1993 s. 68 (1993)
Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott mot underårig (14 år), som på grund av psykiska besvär inte har hörts i målet. Bevisningen har i huvudsak utgjorts av målsägandens videoinspelade berättelse vid polisförhör. Frågor dessutom om utvisnin… - NJA 1992 s. 585 (1992)
Sexuellt utnyttjande av underårig eller sexuellt ofredande? - NJA 1992 s. 446 (1992)
Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott samt om anlitande av psykologisk expertis som hjälpmedel vid bedömningen av trovärdigheten hos målsägande- och vittnesutsagor. Dessutom frågor om gränsdragningen mellan våldtäkt och grov våldtäkt samt… - NJA 1987 s. 64 (1987)
I fall då en man har haft sexuellt umgänge med en underårig flicka har fråga uppstått om flickan kan anses ha stått under hans fostran och mannen till följd därav skall straffas för sexuellt utnyttjande av underårig. 6 kap 4 och 6 §§ BrB.
6 kap. 5 § (4)
- NJA 2014 s. 990 «Tidaholmsfallet» (2014)
Sexuellt utnyttjande av barn. Straffvärde och brottslighetens art. - NJA 2007 s. 201 (2007)
Tillämpning av ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § brottsbalken. - RH 1994:43 (1994)
Fråga om sexuella övergrepp mot barn var att bedöma som våldtäkt. Tillika fråga om straffmätningen. - NJA 1993 s. 616 (1993)
Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om gränsdragning dels mellan våldtäkt och grov våldtäkt dels mellan sexuellt ofredande och sexuellt umgänge med barn.
6 kap. 6 § (8)
- Högsta domstolen, mål B 4243-24 Dom eller beslut (2025)
Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott. - NJA 2025 s. 326 «TV-rummet» (2025)
Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott. - NJA 2021 s. 827 (2021)
B 4072-21 (I) och B 4645-21 (II), Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? (I och II) - RH 2020:11 (2020)
Artvärdet för sexuellt övergrepp mot barn vid straffmätningsvärden över tre månaders fängelse har normalt bedömts vara så högt att fängelse kan frångås endast om det föreligger alldeles särskilda omständigheter. - NJA 2015 s. 501 (2015)
Att få ett barn att utföra en sexuell handling på sig själv har ansetts vara att genomföra en sexuell handling med barnet på det sätt som är straffbart enligt bestämmelsen om sexuellt övergrepp mot barn i 6 kap. 6§ - RH 1994:43 (1994)
Fråga om sexuella övergrepp mot barn var att bedöma som våldtäkt. Tillika fråga om straffmätningen. - NJA 1991 s. 228 (1991)
Sexuellt umgänge med barn eller sexuellt ofredande? - NJA 1987 s. 64 (1987)
I fall då en man har haft sexuellt umgänge med en underårig flicka har fråga uppstått om flickan kan anses ha stått under hans fostran och mannen till följd därav skall straffas för sexuellt utnyttjande av underårig. 6 kap 4 och 6 §§ BrB.
6 kap. 7 § (10)
- NJA 2015 s. 826 «Samlag med avkomling» (2015)
Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och dagsböter. Också fråga rörande tillämpningen av 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken när den tidigare påföljden är skyddstillsyn med samhällstjänst. - RH 2012:42 (2012)
Frågor om påföljd och skadestånd i mål om ansvar för samlag med avkomling. - RH 1999:51 (1998)
Ofredande eller sexuellt ofredande? - RH 1999:119 (1998)
En man antastade en sovande kvinna. Handlandet, som hade ett sexuellt syfte, bedömdes som ofredande och inte som sexuellt ofredande. - RH 1997:91 (1997)
Påföljden för sexuellt ofredande - bestående i att en man vid sex tillfällen ringt till för honom okända kvinnor och under falska förespeglingar ställt frågor om kvinnornas sexualliv - har bestämts till fängelse. - NJA 1997 s. 359 (1997)
Fråga om en manlig officer genom att fälla vissa yttranden till en kvinnlig värnpliktig gjort sig skyldig till sexuellt ofredande enligt 6 kap 7 § 3 st BrB. - NJA 1996 s. 418 (1996)
Sexuellt utnyttjande eller sexuellt ofredande? 6 kap 3 § 1 st och 7 § 3 st BrB. - NJA 1993 s. 616 (1993)
Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om gränsdragning dels mellan våldtäkt och grov våldtäkt dels mellan sexuellt ofredande och sexuellt umgänge med barn. - NJA 1992 s. 585 (1992)
Sexuellt utnyttjande av underårig eller sexuellt ofredande? - NJA 1991 s. 228 (1991)
Sexuellt umgänge med barn eller sexuellt ofredande?
6 kap. 8 § (2)
- NJA 2011 s. 386 (2011)
Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott. - RH 1999:109 (1999)
Synnerliga skäl för utvisning för all framtid har ansetts föreligga vid dom för grovt koppleri. Även fråga om straffmätning.
6 kap. 9 § (3)
- NJA 2016 s. 129 (2016)
Tillämpningen av bestämmelsen i 6 kap. 10 § brottsbalken om sexuellt ofredande. - RH 2008:79 (2008)
En person har dömts för brottet köp av sexuell handling av barn. Fråga om påföljd för brottet och om barnet är berättigat till skadestånd för kränkning genom brott. - NJA 2004 s. 646 (2004)
Grovt koppleri? - Justering av åtal skall beaktas efter överklagande enbart i fråga om brottsrubricering och påföljd, när omständighet föreligger som föranleder att skuldfrågan skall prövas. (Jfr NJA 1999 s. 25)
6 kap. 10 § (14)
- Högsta domstolen, mål B 4243-24 Dom eller beslut (2025)
Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott. - NJA 2025 s. 326 «TV-rummet» (2025)
Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott. - Högsta domstolen, mål B 6826-23 Dom eller beslut (2024)
Sexuellt ofredande. En kommentar av en högstadielärare avseende en elevs kropp har inte ansetts ha en så tydlig sexuell inrikt-ning eller prägel som krävs för straffansvar. - NJA 2024 s. 564 «Lärarens kommentar» (2024)
Sexuellt ofredande. En kommentar av en högstadielärare avseende en elevs kropp har inte ansetts ha en så tydlig sexuell inrikt-ning eller prägel som krävs för straffansvar. - RH 2019:22 (2019)
Påföljden för sexuellt ofredande med ett straffvärde om två månaders fängelse har bestämts till villkorlig dom. - RH 2019:7 (2019)
En person har dömts för att ha sexuellt ofredat en nioårig pojke i en bastu. Fråga om brottslighetens art utgjorde skäl för fängelse. Frågan har på grund av att det saknas stöd i förarbeten och praxis från Högsta domstolen besvarats nekande (jfr RH 2018:21). - NJA 2018 s. 1091 «Den oönskade beröringen II» (2018)
En man har berört en kvinnas lår. Sexuellt ofredande? - NJA 2018 s. 443 «Den oönskade beröringen I» (2018)
Kravet på tydlig sexuell inriktning eller prägel vid sexuellt ofredande. - RH 2018:21 (2018)
En person har dömts för att ha sexuellt ofredat en 16-årig flicka på ett s.k. korttidsboende vid tre tillfällen. Fråga om brottslighetens art utgjorde skäl för fängelse. - NJA 2017 s. 393 «Rulltrappan» (2017)
Fotografering under en kvinnas kjol i omedelbar närhet av hennes underliv har ansetts utgöra sexuellt ofredande fastän kvinnan inte uppfattade angreppet när det skedde. - RH 2013:47 (2013)
Straffmätning och påföljdsval vid återfall i sexuellt ofredande (blottning). - RH 2010:79 (2010)
En trettioårig man har under överfallsliknande omständigheter sexuellt ofredat en sjuttonårig flicka en tidig morgon utanför en tunnelbanestation genom att med handen utanpå flickans kläder ta på hennes bröst och mellan hennes ben. Fråga om gärningens straffvä… - RH 2009:11 (2009)
Uppsåt till sexuellt ofredande har inte ansetts föreligga hos en person som lider av kroniska och orubbliga vanföreställningar beträffande målsägandens inställning till det aktuella handlandet. - RH 2008:40 (2008)
En linjebussförare har i tjänsten sexuellt ofredat en sextonårig flicka genom att upprepade gånger kyssa henne och försöka att kyssa henne samt genom att röra vid hennes ena bröst. Med hänsyn till omständigheterna vid gärningen, flickans ålder samt det missbru…
6 kap. 11 § (1)
- RH 2008:59 (2007)
Köp av sexuella tjänster som förmedlats genom organiserad prostitution har bedömts innefatta försvårande omständigheter varför påföljden bestämts till villkorlig dom jämte böter. Även utnyttjande i visst fall av den prostituerades underläge har bedömts på samm…
6 kap. 12 § (4)
- Högsta domstolen, mål B 297-24 Dom eller beslut (2025)
Koppleri har ansetts vara ett brott av sådan art att fängelse dömts ut när straffvärdet uppgått till sju månaders fängelse. - NJA 2025 s. 834 «Koppleri och art» (2025)
Koppleri har ansetts vara ett brott av sådan art att fängelse dömts ut när straffvärdet uppgått till sju månaders fängelse. - RH 2013:18 (2012)
Koppleri. Fråga om vissa åtgärder har varit tillräckliga för att betraktas som främjande samt om mottagande av ersättning från en tillfällig sexuell förbindelse varit ett otillbörligt utnyttjande enligt 6 kap. 12 § första stycket brottsbalken. Även fråga om br… - RH 2010:47 (2010)
Koppleriverksamhet har med hänsyn till planering, organisation och yrkesmässighet samt då den pågått under lång tid ansetts ha bedrivits i större omfattning. Brottet har med hänsyn därtill bedömts som grovt koppleri.
6 kap. 14 § (1)
- RH 2013:12 (2013)
En 19-årig kvinna och en 13-årig pojke har frivilligt haft samlag med varandra. Ett åtal mot kvinnan för våldtäkt mot barn har ogillats av hovrätten med hänvisning till att skillnaden mellan ungdomarna i fråga om utveckling och mognad inte var anmärkningsvärt …
6 kap. 15 § (3)
- NJA 2022 s. 294 «Underlåtenhet och smygfilmning» (2022)
Ansvar för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn är uteslutet om det samtidigt yrkas ansvar för kränkande fotografering, bestående i att den tilltalade i hemlighet har filmat våldtäkten. - NJA 2018 s. 562 «Facebookmålet» (2018)
Ett yrkande om ansvar för underlåtenhet att avslöja brott ska ogillas om yrkandet är alternativt till ett yrkande om ansvar för delaktighet i brottet. - En sändning på internet som i allt väsentligt är obestämd till format, inriktning och tid är inte förenad m… - NJA 2017 s. 515 (2017)
Underlåtenhet att avslöja grov våldtäkt. Ansvar för underlåtenhet att avslöja brott är uteslutet om det av utredningen framgår att den som underlåtit att avslöja brottet kan ha varit inblandad i brottet på ett sådant sätt att straffansvar kan aktualiseras.
7 kap. 1 § (1)
- RH 1994:74 (1994)
Tvegifte har inte ansetts vara ett perdurerande brott.
7 kap. 4 § (15)
- NJA 2022 s. 14 «Egenmäktighet och skada» (2022)
Skadestånd vid egenmäktighet med barn. - RH 2021:11 (2021)
Bortförande av barn under närmare sex månader och som varit omhändertagna har bedömts som egenmäktighet med barn, grovt brott. Brottets art har inte ansetts vara sådant att påföljden av det skälet ska bestämmas till fängelse. - RH 2018:26 (2018)
Kontaktförbud. Att en förälder till ett barn olovligen skiljer barnet från dess vårdnadshavare har inte ansetts innebära en risk för att föräldern kommer att begå brott mot, förfölja eller allvarligt trakassera barnet på sätt som motiverar att kontaktförbud me… - NJA 2017 s. 557 «Barnet i Norge» (2017)
Frågor rörande hur långt straffansvaret för egenmäktighet med barn sträcker sig och hur det förhåller sig till föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, umgänge och boende. - NJA 2008 s. 780 (2008)
Att medverka i en vårdnadsprocess i utlandet och därvid underlåta att vidta vissa processhandlingar har ansetts inte vara straffbart som egenmäktighet med barn. Tillika fråga om betydelsen av åtalsjustering i det fall att en tilltalad inskränker sitt överklaga… - NJA 2007 s. 326 (2007)
Fråga om ansvar för egenmäktighet med barn enligt 7 kap. 4 § första stycket andra meningen brottsbalken (Jfr NJA 2006 s. 708). - RH 2006:75 (2006)
En förälder har dömts för egenmäktighet med barn, grovt brott. Barnet har tillerkänts ersättning för kränkning. Den förälder som skilts från vårdnaden har tillerkänts ersättning för personskada i form av såväl psykiskt lidande som sjukvårdskostnader och andra … - RH 2005:73 (2005)
En kvinna har vägrat att efterkomma en domstols förordnande om att vårdnaden om hennes två barn skulle flyttas över till pappan. Kvinnan har hållit barnen gömda i Sverige under sex och ett halvt års tid och på så sätt berövat dem all kontakt med såväl pappan s… - RH 1999:68 (1999)
Att vid gemensam vårdnad, mot den andra vårdnadshavarens vilja, hålla kvar ett barn på en plats dit barnet rest med båda vårdnadshavarnas samtycke, har inte ansetts vara att bedöma som ett sådant bortförande som är straffbelagt i 7 kap. 4 § första stycket andr… - NJA 1995 s. 269 (1995)
Fadern till ett ännu ej ettårigt barn har fällts till ansvar enligt 7 kap 4 § BrB sedan han obehörigen skilt barnet från modern - vårdnadshavaren - och lämnat det i sitt hemland. Handlandet har med hänsyn till vissa angivna omständigheter ansetts i betydande g… - NJA 1993 s. 277 «Den bortförda dottern» (1993)
Sedan ett barn bortförts av fadern och denne på grund härav dömts för egenmäktighet med barn har han åter dömts för sådant brott på den grunden att han vägrat uppge vem som hade hand om barnet. Fråga, när barnet alltjämt ej kommit till rätta, om fadern på nytt… - NJA 1993 s. 128 (1993)
Modern till ett barn har vägrat efterkomma domstols avgörande om vårdnadens överflyttande från modern till fadern. Såsom skäl för sin vägran har hon åberopat att fadern tidigare förgripit sig mot barnet sexuellt och att risk förelåg för att detta skulle upprep… - NJA 1992 s. 566 (1992)
Fråga om den som tidigare dömts för egenmäktighet med barn jämlikt 7 kap 4 § BrB ånyo kan dömas för detta brott genom att fortsätta att undanhålla barnet från vårdnadshavaren. - NJA 1991 s. 241 (1991)
Sedan en man genom lagakraftvunnen dom fällts till ansvar för egenmäktighet med barn, bestående i att han Fört två barn till Iran och därigenom obehörigen skilt dem från vårdnadshavaren, väcks på nytt åtal mot mannen för egenmäktighet med barn under påstående … - NJA 1983 s. 750 (1983)
En sexårig flicka som står under båda föräldrarnas vårdnad bortförs av fadern från det gemensamma hemmet. I mål om ansvar på fadern för egenmäktighet med barn uppkommer frågan hur uttrycket "utan beaktansvärt skäl" i 7 kap 4 § BrB skall tolkas.
8 kap. 1 § (44)
- Högsta domstolen, mål B 6172-21 Dom eller beslut (2023)
En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen - NJA 2023 s. 9 «Fentanylstölden» (2023)
En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen - NJA 2021 s. 740 «Kaféstölden» (2021)
Grov stöld genom tillgrepp av sak som någon hade i sin omedelbara närhet har ansetts inte vara av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd. - RH 2019:49 (2019)
En anställd har på arbetsplatsen tillgripit egendom till ett värde om 90 kr. Gärningen har, trots att agerandet har varit illojalt mot arbetsgivaren, bedömts som ringa stöld. - NJA 2016 s. 1143 «Bagagestölderna» (2016)
Grov stöld? Fråga om rubricering av ett stort antal stölder av handbagage på tåg. - Även fråga om tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken vid justering av gärningsbeskrivningen i högre rätt. - NJA 2015 s. 405 «Stöldförsöket på Bauhaus» (2015)
Ett gärningspåstående om att den tilltalade har gjort sig skyldig till fullbordad stöld har ansetts innefatta ett påstående om även försök till stöld. Eftersom den tilltalade i förväg hade fått reda på att bestämmelserna om försök till stöld skulle kunna vara … - RH 2014:17 (2014)
En sjuksköterska som varit ansvarig för läkemedelsförrådet på sin arbetsplats har tillgripit två ampuller morfin ur förrådet. Hon har åtalats för grov stöld. Hovrätten har inte ansett att stölden ska bedömmas som grov trots att tillgreppet avsåg narkotika och … - RH 2013:62 (2013)
Tillgrepp av skor värda knappt 700 kr har bedömts som stöld med hänsyn till att tillgreppet skett med en avbitartång med vilken varularm till skorna avlägsnats. - RH 2013:36 (2013)
Tillgrepp av egendom med mycket lågt värde har bedömts som stöld när en preparerad jacka använts. - RH 2012:17 (2011)
Ett försök till tillgrepp av en butiksvara värd 149 kr har, trots att verktyg använts för att avlägsna ett varularm, inte bedömts som försök till stöld. - NJA 2009 s. 586 (2009)
Fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp (jfr NJA 1990 s. 743 och NJA 1994 s. 699). - RH 2008:73 (2008)
Tillgrepp har bedömts som snatteri trots att det avsett egendom som hade lämnats utan tillsyn. - NJA 2007 s. 345 (2007)
Tillgrepp av registreringsskylt till bil har ansetts inte utgöra stöld. - NJA 2006 s. 524 «Tillgreppen i köpcentret» (2006)
Två ungdomar har under några timmar tillgripit varor i olika butiker i ett köpcentrum. Gärningarna har bedömts som snatteri i de fall där värdet på varor som tillgripits i en butik legat under den vid butikstillgrepp tillämpade värdegränsen mellan stöld och sn… - RH 2005:67 (2005)
En person har tagit ut pengar i en uttagsautomat men av förbiseende lämnat kvar sedlarna i automaten. En annan person har tagit sedlarna. Hur bör denna gärning bedömas? - RH 2004:75 (2004)
Åtal för stöld avseende tillgrepp på ett varuhus av en borrmaskin har inte bifallits då stöldbrottet inte befunnits fullbordat. Frågan om huruvida personen i stället gjort sig skyldig till försök till stöld har ansetts kunna komma under bedömande utan att åtal… - NJA 2003 s. 495 (2003)
Straffmätning vid upprepade fall av grovt rattfylleri. Även fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp. (Jfr NJA 1990 s. 743 och NJA 1994 s. 699) - RH 2003:21 (2003)
I mål om stöld har gärningsmannens uppsåt rörande stöldgodsets värde omfattat ett avsevärt lägre belopp än det åklagaren angett. Då detta haft betydelse vid bedömningen av gärningens svårhet, har gärningen rubricerats som snatteri. - RH 2000:92 (2000)
Tillgrepp vid fyra tillfällen av pengar ur en gemensamhetskassa på en arbetsplats har, främst med hänsyn till att gärningsmannen svikit det förtroende som visats honom, bedömts som stöld trots att gärningarna i flertalet fall avsett småbelopp. - RH 2000:33 (1999)
Tillgrepp av bensin vid två tillfällen för sammanlagt 300 kr har med hänsyn till omständigheterna vid brotten bedömts som stöld. Att bensinen har befunnits tillhöra en annan person än den som angetts i åklagarens gärningsbeskrivning har inte ansetts utgöra någ… - RH 1998:30 (1998)
Inbrottsstöld i bostad har i visst fall med hänsyn till omständigheterna ej bedömts som grov stöld. - RH 1998:101 (1998)
Sex på varandra följande tillgrepp respektive försök till tillgrepp i butiker har bedömts som stöld respektive försök till stöld trots att gärningarna i flertalet fall avsett varor för belopp understigande 800 kr. - RH 1997:126 (1997)
Inbrott i läkemedelsförråd, där bl.a. en mindre mängd narkotikaklassad medicin samt ett större antal sprutor stals, har bedömts som grov stöld. - NJA 1997 s. 256 (1997)
En renägare som utan iakttagande av reglerna om renmärkning i 83 § 1 och 2 st rennäringslagen (1971:437) märkt en vuxen omärkt ren har dömts för stöld. - RH 1995:125 (1995)
Tillgrepp av väska, som hängde på den stol på vilken målsäganden satt, har bedömts som stöld av normalgraden. - RH 1995:129 (1995)
Uttag har gjorts med bankomatkort under tid då kortets ägare deltagit i en gymnastiklektion. Eliminationsbevisning mot för stöld åtalad klasskamrat, som inte deltagit i gymnastiklektionen, har bedömts otillräcklig. - RH 1995:117 (1995)
Tillgrepp på apotek av narkotiskt preparat, värde ca 100 kr, har inte ansetts utgöra snatteri. - Även fråga om återbetalning av försvararkostnad i hovrätten för tilltalad som dömts till åtta månaders fängelse jämte förverkande av villkorligt medgiven frihet om… - NJA 1995 s. 561 (1995)
Tillgrepp på dansrestaurang ur obevakad handväska har bedömts som stöld. - RH 1996:2 (1995)
Påföljden för grov förskingring och stöld avseende nästan en halv miljon kr har bestämts till fängelse. - NJA 1995 s. 392 «Provturen» (1995)
Ägare till motorcykel, som överlämnat denna till annan för provkörning, har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts ha frånhänt sig besittningen till motorcykeln. - RH 1995:68 (1995)
Tillgrepp i sjukhus av egendom av ringa värde har bedömts som snatteri. - NJA 1994 s. 699 (1994)
Fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp. - RH 1994:37 (1994)
En väktare har hos en kund till det bevakningsföretag i vilket han var anställd tillgripit ett mindre penningbelopp och viss egendom. Hovrätten har bedömt gärningen som stöld och bestämt påföljden till villkorlig dom och böter. - NJA 1993 s. 480 (1993)
Tillgrepp av pass har ansetts inte utgöra stöld utan egenmäktigt förfarande. - RH 1993:117 (1993)
En person har på ett varuhus försökt tillgripa en kavaj, värd 598 kr, och därvid i ett provrum med sax försökt ta bort larmanordningen. Tillgreppsförsöket har med hänsyn till tillvägagångssättet bedömts som försök till stöld. - NJA 1991 s. 117 (1991)
Fråga om rättsvillfarelse beträffande äganderätten vid stöld. Tillika fråga om gränsdragningen mellan egenmäktigt förfarande och självtäkt. - NJA 1990 s. 743 «Snatterigränsen» (1990)
Stöld eller snatteri? - NJA 1986 s. 663 (1986)
Stöld eller snatteri? 8 kap 1 § eller 2 § BrB. - NJA 1986 s. 637 «Vitlaven» (1986)
Olovligt tagande av vitlav har med hänsyn till värdet och övriga omständigheter ansetts utgöra stöld. 8 kap 1 § BrB; jfr 12 kap 2 § 2 st samma balk. - NJA 1984 s. 889 (1984)
Genom att använda fotokopior av tiokronorssedlar har en bilförare kunnat tillägna sig bensin ur en bensinautomat. Gärningen har bedömts som stöld. - NJA 1982 s. 719 (1982)
En fabriksarbetare har under flera år tillgripit varor på sin arbetsplats. Värdet av det tillgripna, sammanlagt drygt 25 000 kr, har ansetts ligga klart under gränsen för vad som ensamt bör föranleda att en stöld bedöms som grov. - NJA 1982 s. 102 (1982)
Inbrottsstöld i bostad har i visst fall med hänsyn till omständigheterna ej bedömts som grov stöld. - NJA 1981 s. 327 (1981)
Fråga om utvisning på grund av brott. Tillika spörsmål om tillämpning av 34 kap 6 § 1 st BrB. - NJA 1981 s. 273 «Rånet i lägenheten» (1981)
Rån? Fråga bl a om tillämpning av 8 kap 5 § 2 st BrB.
8 kap. 2 § (13)
- Högsta domstolen, mål B 712-25 Dom eller beslut (2025)
Värdegränsen mellan stöld och ringa stöld vid butikstillgrepp går vid 1 500 kr. - NJA 2019 s. 951 «Ringa stöld-gränsen I» (2019)
Värdegränsen mellan stöld och ringa stöld vid butikstillgrepp går vid 1 250 kr. - RH 2007:49 (2007)
I en butik utan kassaspärr eller larmbåge har en gärningsman tillgripit en vara och hejdats av en anställd i dörröppningen. Fråga om snatteribrottet har fullbordats eller ej. - RH 2007:10 (2007)
Tillgrepp i en självbetjäningsaffär med kassaspärr har inte ansetts som fullbordat snatteri när ingripande skett innan hela kassaområdet har passerats. - RH 1996:127 (1996)
Åtgärd efter det att brottet fullbordats har inte ansetts kunna kvalificera detta som stöld i stället för snatteri. - RH 1996:90 (1996)
Påföljden för snatteri i butik av en vara värd 86 kr har bestämts till dagsböter, ej penningböter. - NJA 1994 s. 699 (1994)
Fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp. - RH 1993:125 (1993)
Påföljden för snatteri i butik avseende vara värd 69 kr har bestämts till penningböter. - RH 1993:126 (1993)
Påföljden för snatteri i butik avseende vara värd 53 kr har bestämts till penningböter. - NJA 1990 s. 743 «Snatterigränsen» (1990)
Stöld eller snatteri? - NJA 1986 s. 663 (1986)
Stöld eller snatteri? 8 kap 1 § eller 2 § BrB. - NJA 1985 s. 384 (1985)
Förare av en personbil har tankat bensin på en bemannad bensinstation och avvikit utan att betala. Gärningen har bedömts som snatteri. - NJA 1982 s. 719 (1982)
En fabriksarbetare har under flera år tillgripit varor på sin arbetsplats. Värdet av det tillgripna, sammanlagt drygt 25 000 kr, har ansetts ligga klart under gränsen för vad som ensamt bör föranleda att en stöld bedöms som grov.
8 kap. 4 § (13)
- Högsta domstolen, mål B 7974-22 Dom eller beslut (2024)
Fråga om en stöld i en bostad som gärningsmannen släppts in i ska bedömas som grov stöld. - NJA 2024 s. 12 «Pianobäraren» (2024)
Fråga om en stöld i en bostad som gärningsmannen släppts in i ska bedömas som grov stöld. - Högsta domstolen, mål B 6172-21 Dom eller beslut (2023)
En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen - NJA 2023 s. 9 «Fentanylstölden» (2023)
En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen - RH 2022:15 (2021)
Klagan över domvilla. Sedan tingsrätten dömt en person för olaga intrång har fråga uppkommit om särskild åtalsprövning kan göras efter det att ordinarie preskriptionstid löpt ut och konsekvenserna av att prövningen inte gjorts inom den aktuella fristen. Även f… - NJA 2021 s. 740 «Kaféstölden» (2021)
Grov stöld genom tillgrepp av sak som någon hade i sin omedelbara närhet har ansetts inte vara av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd. - NJA 2009 s. 559 «Fickstölden» (2009)
Frågor om påföljd och utvisning vid fickstöld. - NJA 2006 s. 577 «Vakthållningen» (2006)
Fråga om visst handlande utgjort medhjälp till grov stöld och, när detta ansetts vara förhållandet, om det varit fråga om ett ringa fall som inte bör föranleda ansvar. - NJA 2003 s. 121 «Den öppna dörren» (2003)
Stöld som begåtts efter intrång i bostad har med hänsyn till omständigheterna inte bedömts som grov stöld. - RH 1999:72 (1999)
Påföljden för tilltalade som trängt sig in hos ensamboende åldringar i deras hem för att stjäla har av hovrätten bestämts till ett års fängelse. - RH 1995:67 (1995)
Tillgrepp i olåst villa av egendom, värd omkring 1 500 kr, har bedömts som grov stöld. - NJA 1985 s. 444 (1985)
En serie stölder och hälerier har bedömts som grova brott på grund av att gärningsmannen därigenom deltog i systematisk brottslig verksamhet av allvarlig art. Undantag har dock gjorts för två häleribrott som begicks avsevärd tid före de andra brotten och inte … - NJA 1982 s. 645 (1982)
Villkorlig dom har av hänsyn till allmän laglydnad inte ansetts kunna komma i fråga som påföljd för tilltalad, vilken systematiskt under lång tid på sin arbetsplats förövat grova stölder och grova bedrägerier mot arbetsgivaren.
8 kap. 4 a § (1)
- RH 2021:17 (2021)
Tilltalad som trängt sig in i en äldre persons rum i ett serviceboende och tagit sex stycken oskrapade trisslotter till ett värde av 180 kr har dömts för inbrottsstöld. Fråga om rubricering och straffmätning.
8 kap. 5 § (28)
- Högsta domstolen, mål B 5428-24 Dom eller beslut (2025)
En gärning som uppfyller rekvisiten för rån har med tillämpning av 8 kap. 5 § fjärde stycket brottsbalken bedömts vara av mindre allvarlig art och i stället rubricerats som grov stöld. - NJA 2025 s. 187 «Jackan» (2025)
En gärning som uppfyller rekvisiten för rån har med tillämpning av 8 kap. 5 § fjärde stycket brottsbalken bedömts vara av mindre allvarlig art och i stället rubricerats som grov stöld. - Högsta domstolen, mål B 1598-22 Dom eller beslut (2023)
En person som körde en annan person till och från en plats där ett försök till rån utfördes har dömts som medhjälpare och inte som gärningsman. - NJA 2023 s. 540 «Chauffören och rånförsöket» (2023)
En person som körde en annan person till och från en plats där ett försök till rån utfördes har dömts som medhjälpare och inte som gärningsman. - NJA 2018 s. 767 «(I) Rånet i tobaksbutiken resp. (II) Rånet i guldsmedsbutiken» (2018)
Grovt rån? Gradindelning och straffvärde. B2678-18 (I) och B2899-18 (II) - RH 2016:43 (2016)
Motvärnsfallet av rån. Fråga om målsägandes åtgärd för återtagande av tillgripen egendom har skett på bar gärning. Även fråga om tilltalads ålder och om utvisning. - RH 2010:78 (2010)
En tilltalad som tillgripit en telefon från en person i samband med att han tillsammans med tre medtilltalade misshandlat denne har inte dömts för rån utan för grov misshandel och stöld i brottskonkurrens. - RH 2009:81 (2009)
En maskerad man har, genom att hota en snabbköpskassörska med en rörtång, försökt att komma över kontanter och, när han inte lyckats med detta, tillgripit varor till ett värde av 61 kr. Han har därefter hotat butiksföreståndaren med rörtången och därigenom hin… - NJA 2008 s. 900 «Två DVD-filmer» (2008)
En person har i ett varuhus tillgripit varor till ringa värde och med våld satt sig till motvärn när en butikskontrollant ingripit. Med hänsyn till våldets omfattning har handlandet bedömts som rån och inte annat brott som handlandet innefattat. Även fråga om … - RH 2007:62 (2007)
Fråga huruvida försökspunkten vid rån har passerats. - RH 2006:31 (2005)
Hovrätten fördubblade av tingsrätten utdömt fängelsestraff för rån vid 13 tillfällen, försök till rån vid två tillfällen samt häleri och bestämde påföljden till fängelse sex år. - RH 2003:27 (2003)
Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det vapen som användes inte var skarpladdat. Andra inslag, såsom planeringen, hänsynslösheten och det utdragna förloppet, har avgjort bedömningen. - RH 1999:116 (1999)
Gärning har rubricerats som rån (motvärnsfallet), när butikstillgrepp följts av våld mot butikskontrollant som velat återta godset. - NJA 1999 s. 25 (1999)
Fråga om rånbrott skall anses som grovt samt om påföljd för brottet. Även fråga om åklagaren i högre rätt får justera gärningsbeskrivningen till den tilltalades nackdel efter överklagande enbart i fråga om brottsrubricering och påföljd. - NJA 1997 s. 507 «Utpressningen i Östersund» (1997)
Rån eller utpressning? - NJA 1995 s. 405 «Getingerånet» (1995)
Försök till rån? - NJA 1994 s. 732 (1994)
Grovt rån? - RH 1994:139 (1994)
Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det inte visats att de vapen som användes var skarpladdade. Andra inslag - planeringen, utrustningen och hänsynslösheten - har avgjort bedömningen. Även fråga om straffmätning. - NJA 1994 s. 153 (1994)
Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån. - RH 1993:147 (1993)
För den som begått två rån vid 16 års ålder har påföljden bestämts till skyddstillsyn med samhällstjänst 100 timmar. - RH 1993:23 (1993)
Rån mot värdetransport har bedömts som grovt brott redan på den grunden att vapen - oaktat det inte blivit utrett att de var riktiga eller skarpladdade - använts på ett hänsynslöst sätt mot väktarpersonal. Det stora bytet på 5,3 miljoner kronor har även detta … - NJA 1991 s. 444 «Gaturånet» (1991)
Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för yngling som gjort sig skyldig till rån när han var 18 år gammal. - NJA 1990 s. 622 (1990)
Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år. - NJA 1990 s. 578 (1990)
Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån. - NJA 1989 s. 829 (1989)
Grovt rån? - NJA 1989 s. 870 (1989)
Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån när de var 17 respektive 18 år gamla. - NJA 1988 s. 321 (1988)
Grovt rån? - NJA 1981 s. 273 «Rånet i lägenheten» (1981)
Rån? Fråga bl a om tillämpning av 8 kap 5 § 2 st BrB.
8 kap. 6 § (8)
- NJA 2018 s. 767 «(I) Rånet i tobaksbutiken resp. (II) Rånet i guldsmedsbutiken» (2018)
Grovt rån? Gradindelning och straffvärde. B2678-18 (I) och B2899-18 (II) - NJA 2011 s. 466 «Det grova överfallsrånet» (2011)
En person rånades på gatan av tre personer och tvingades därefter till sitt hem där han hölls frihetsberövad under hotfulla och förnedrande former medan bostaden genomsöktes varefter han bands och låstes in i en garderob. Brottet har bedömts som grovt rån. - RH 2007:35 (2007)
Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong, handfängsel, tårgas, pepparspray, blyinfattade handskar, skyddsväst och walkie-talkies. Personen har dömts för förberedelse till grovt rån. Åtal för grovt vapenbrott har däremot ogill… - NJA 2002 s. 270 (2002)
En tjugoåring har gjort sig skyldig till bl.a. grovt rån, olaga frihetsberövande och grov våldtäkt. Rånet har bedömts som grovt med hänsyn till att det har begåtts mot en taxiförare med hjälp av ett laddat vapen. Även fråga om påföljd för den samlade brottslig… - NJA 1999 s. 25 (1999)
Fråga om rånbrott skall anses som grovt samt om påföljd för brottet. Även fråga om åklagaren i högre rätt får justera gärningsbeskrivningen till den tilltalades nackdel efter överklagande enbart i fråga om brottsrubricering och påföljd. - NJA 1994 s. 732 (1994)
Grovt rån? - NJA 1992 s. 357 (1992)
Grovt rån? - NJA 1989 s. 829 (1989)
Grovt rån?
8 kap. 7 § (11)
- Högsta domstolen, mål B 3070-23 Dom eller beslut (2024)
Ett brukande vid tillgrepp av fortskaffningsmedel förutsätter att fortskaffningsmedlet används för förflyttning. Det krävs däremot inte att motorn används. - NJA 2024 s. 542 «Båten i Umeälven» (2024)
Ett brukande vid tillgrepp av fortskaffningsmedel förutsätter att fortskaffningsmedlet används för förflyttning. Det krävs däremot inte att motorn används. - NJA 2021 s. 1102 «Mopedtillgreppet i Västervik» (2021)
Ett tillgrepp av en moped har vid en samlad bedömning ansetts utgöra ett ringa fall av tillgrepp av fortskaffningsmedel - RH 2015:47 (2015)
Det är fortfarande möjligt att döma för försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel när försöket sker utan nyckel eller datorutrustning och avser personbilar. - RH 1999:4 (1999)
En person tvingade till sig en bil genom att hota föraren med att sparka honom, om denne inte lämnade bilen. Handlandet bedömdes som olaga tvång och tillgrepp av fortskaffningsmedel, vilka brott inte var grova. - NJA 1995 s. 392 «Provturen» (1995)
Ägare till motorcykel, som överlämnat denna till annan för provkörning, har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts ha frånhänt sig besittningen till motorcykeln. - RH 1994:133 (1994)
En person som fått sig anvisad en stulen bil har gjort sig skyldig till tillgrepp när han tagit bilen i sin besittning. Tillika fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet när senare brottslighet framstår som lindrigare än den tidigare. - NJA 1992 s. 26 (1992)
Två män har trängt sig in i en villa och under vapenhot tvingat den som bodde där att lämna ifrån sig nycklarna till en bil, som männen därefter tagit och brukat. Fråga om den straffrättsliga bedömningen av förfarandet. - NJA 1990 s. 9 (1990)
Tillgrepp av fortskaffningsmedel har ansetts inte kunna utgöra för brott till häleri. 9 kap 6 §, 8 kap 7 § och 10 kap 7 § 1 st BrB. (Begränsad prövning enligt 54 kap 11 a § RB.) - NJA 1987 s. 473 (1987)
En styrman på ett utländskt fartyg, som befann sig utanför svenskt sjöterritorium, har under vapenhot tagit fartyget i besittning och fört det till svensk hamn. Under färden har de övriga besättningsmännen hållits inlåsta i olika utrymmen på fartyget. Styrmann… - NJA 1984 s. 751 «Biltillgreppet i Lidköping» (1984)
Tillgrepp av fortskaffningsmedel. Gärningsmannen har klättrat över ett nätstängsel kring en industritomt, tillgripit en personbil värd närmare 100 000 kr och fört ut den genom att forcera stängslet, med skador på bilen som följd. Brottet har vid en allsidig be…
8 kap. 8 § (6)
- RH 2004:24 (2003)
Allmän plats för vilken lokala trafikföreskrifter utfärdats hade enligt ett arrendeavtal upplåtits för parkering för endast vissa taxibolags bilar. Förare av taxibil som parkerat på området och som inte var ansluten till något av de bolag som omfattades av avt… - RH 2000:67 (2000)
En person, A, ansågs företräda innehavaren av enskild fiskerätt och härigenom ha behörighet enligt 47 § fiskelagen (1993:787) att ta i beslag bl.a. fiskeredskap hos den som ertappades med att olovligen fiska i det aktuella vattnet. Eftersom A i ett visst fall … - RH 1995:40 (1994)
Fråga om ansvar för egenmäktigt förfarande vad gäller fastighet. En fastighet med därpå uppfört bostadshus och ett större uthus ägdes gemensamt av mannen och kvinnan i ett samboförhållande. I uthuset och omkring denna byggnad förvarade mannen virke och annat m… - NJA 1993 s. 480 (1993)
Tillgrepp av pass har ansetts inte utgöra stöld utan egenmäktigt förfarande. - NJA 1991 s. 117 (1991)
Fråga om rättsvillfarelse beträffande äganderätten vid stöld. Tillika fråga om gränsdragningen mellan egenmäktigt förfarande och självtäkt. - NJA 1990 s. 315 «Inbrottet på Fredsgatan» (1990)
Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i annans bostadslägenhet.
8 kap. 9 § (2)
- NJA 1991 s. 117 (1991)
Fråga om rättsvillfarelse beträffande äganderätten vid stöld. Tillika fråga om gränsdragningen mellan egenmäktigt förfarande och självtäkt. - NJA 1984 s. 315 (1984)
Resningsärende. Ägaren av en utarrenderad jordbruksfastighet har, sedan arrendet upphört men medan arrendatorn alltjämt brukade fastigheten, utan arrendatorns medgivande plöjt upp ett område och vidtagit vissa andra åtgärder på fastigheten. Fastighetsägaren ha…
8 kap. 10 § (2)
- NJA 2013 s. 467 (2013)
Preskription av olovlig kraftavledning. - NJA 1984 s. 512 (1984)
En elabonnent, som har gjort ingrepp i två elmätare och därmed åstadkommit att mätarna registrerat en mindre strömförbrukning än den verkliga, har dömts för olovlig kraftavledning.
8 kap. 11 § (2)
- NJA 1984 s. 315 (1984)
Resningsärende. Ägaren av en utarrenderad jordbruksfastighet har, sedan arrendet upphört men medan arrendatorn alltjämt brukade fastigheten, utan arrendatorns medgivande plöjt upp ett område och vidtagit vissa andra åtgärder på fastigheten. Fastighetsägaren ha… - NJA 1982 s. 621 «Rädda Voxnadalen» (1982)
I syfte att skapa politisk opinion mot tilltänkt förvaring i urberget av radioaktivt avfall från kärnkraftsindustrin hindrade en grupp personer tillhörande en s k aktionsgrupp, "Rädda Voxnadalen", genom att sätta sig på en transportväg ett arbetsfordon från at…
8 kap. 12 § (2)
- NJA 1990 s. 622 (1990)
Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år. - NJA 1989 s. 870 (1989)
Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån när de var 17 respektive 18 år gamla.
9 kap. 1 § (22)
- Högsta domstolen, mål B 394-23 Dom eller beslut (2024)
En person som har beviljats ett bostadslån hos en bank genom att använda oriktiga uppgifter och falska handlingar i sin låneansökan har dömts för bedrägeribrott. Skada har ansetts uppkomma, trots att betalning av ränta och amortering har skett enligt villkoren… - NJA 2024 s. 763 «Bolånebedrägeriet» (2024)
En person som har beviljats ett bostadslån hos en bank genom att använda oriktiga uppgifter och falska handlingar i sin låneansökan har dömts för bedrägeribrott. Skada har ansetts uppkomma, trots att betalning av ränta och amortering har skett enligt villkoren… - NJA 2019 s. 305 «Tavelbedrägeriet» (2019)
Penningtvättsbrott. Rubricering och straffvärdebedömning när förbrottet bestått av ett bedrägeri som medfört att målsäganden betalat drygt 2,7 miljoner kr till fel konto. - NJA 2016 s. 39 «Budgivningsbedrägeriet» (2016)
En person har lämnat falska bud vid försäljning av en bostadsrätt vilket påverkat det pris som köparna har betalat för bostadsrätten. Handlandet har utgjort ett vilseledande som medfört skada och vinning. Förutsättningarna för ansvar för bedrägeri har därmed v… - NJA 2014 s. 473 «Shyamlånet» (2014)
En bank lämnade ett lån till ett bolag och lånelikviden användes för betalning av bolagets förfallna krediter hos banken. Den omständigheten att banken genom långivningen inte försattes i en sämre förmögenhetsställning har inte ansetts innebära att ett skadest… - NJA 2012 s. 886 (2012)
Fråga om ansvar för bedrägeri och bidragsbrott. Underlåten anmälan till Försäkringskassan om ändrade förhållanden som har haft betydelse för rätt till sjukersättning (förtidspension) har ansetts utgöra en gärning vid varje utbetalningstillfälle. Bevisningen om… - NJA 2007 s. 973 «Socialbidragen» (2007)
En person har åtalats för att vid 25 tillfällen med ungefärliga tidsintervaller om en månad genom vilseledande ha föranlett att socialbidrag oriktigt har utbetalats till honom. Varje gärning har bedömts som ett särskilt fall av bedrägeri enligt normalgraden. (… - NJA 2006 s. 491 (2006)
Fråga i mål om bedrägeribrott huruvida skada uppkommit för den vilseledde. - RH 2002:14 (2001)
Användandet av annans användarnamn, koder och telefonnummer som man fått tillgång till genom en okänd person via en s.k. chatt på Internet har ansetts medföra straffansvar för bedrägeri. - RH 1999:87 (1999)
Försök att växla till sig svenska kronor mot falska utländska sedlar har bedömts som försök till utprångling av falska sedlar i förening med försök till bedrägeri. - NJA 1994 s. 185 (1994)
En person har använt ett för honom utfärdat kontokort, som inte var anslutet till något bankkonto, och därvid förtigit att han saknade vilja och förmåga att betala för varorna och tjänsterna. Det har ansetts att förfarandet har inneburit skada för kortutgivare… - NJA 1993 s. 746 (1993)
Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som försäkringstagaren anmält stulen men i själva verket låtit föra utomlands. - NJA 1993 s. 274 (1993)
Sedan ett för högt saldobelopp av misstag införts i en bankbok, har kontohavaren företett bankboken i samband med ett uttag och därvid utfått medel utöver det verkliga tillgodohavandet på kontot. Kontohavaren har dömts för bedrägeri. - NJA 1992 s. 421 (1992)
Fråga om skaderekvisitet vid försök till försäkringsbedrägeri. - NJA 1989 s. 810 «Bedrägeriet mot Fiskars» (1989)
Fråga om bedrägerier som avsåg varor till ett värde av omkring 185 000 kr skulle bedömas enligt 9 kap 1 eller 3 § BrB. Tillika fråga om påföljd för grovt bedrägeri. - NJA 1988 s. 701 (1988)
En person har använt ett för honom utfärdat betalkort (sparbankskort) vid betalning för varor och tjänster, oaktat täckning saknades på det till kortet anslutna bankkontot. Fråga, med hänsyn till en mellan säljföretagen och serviceföretag för sparbankerna träf… - NJA 1988 s. 692 «Betalningsuppdraget hos Postgirot» (1988)
Bedrägeri mot postgirot genom betalningsuppdrag utan täckning? - NJA 1986 s. 350 (1986)
En person som köpt en bil på avbetalning med äganderättsförbehåll och sålt den vidare innan den betalts helt har, i visst fall, dömts för bedrägeri mot köparen. - NJA 1986 s. 234 (1986)
Ett bedrägeri som avsåg utfående av varor till ett värde av ungefär 3 700 kr har begåtts med begagnande av ett av den tilltalade förfalskat postkvitto. Bedrägeriet har med hänsyn till omständigheterna ej bedömts som grovt och den tilltalade har därför dömts fö… - NJA 1985 s. 594 (1985)
Val av påföljd för sjukkassebedrägeri. - NJA 1984 s. 740 (1984)
Val av påföljd för försök till försäkringsbedrägeri. - NJA 1981 s. 787 (1981)
Sökande av socialhjälp, som underlåtit att självmant upplysa om att han hade erhållit förskott på uppgiven inkomst, har befunnits ej vara skyldig till bedrägeri.
9 kap. 2 § (3)
- RH 1996:160 (1996)
En person fäste ett tiokronorsmynt vid ett snöre och stoppade myntet i en parkeringsautomat, varvid han erhöll en parkeringsbiljett. Han drog därefter ut myntet. Gärningen har bedömts som bedrägligt beteende. - RH 1994:96 (1994)
I en affär placerade en person på en vara en prislapp med ett 300 kr lägre pris ovanpå den ursprungliga prislappen. Han kunde sedan köpa varan till det lägre priset. Förfarandet har inte ansetts vara mera straffvärt än om någon utan redskap avlägsnar en larman… - RH 1993:143 (1993)
En person bytte i en skivaffär de ursprungliga prislapparna på tre CD-skivor till prislappar med lägre pris. Han kunde sedan köpa skivorna till de lägre prisen. Bedrägeri eller bedrägligt beteende?
9 kap. 3 § (12)
- Högsta domstolen, mål B 394-23 Dom eller beslut (2024)
En person som har beviljats ett bostadslån hos en bank genom att använda oriktiga uppgifter och falska handlingar i sin låneansökan har dömts för bedrägeribrott. Skada har ansetts uppkomma, trots att betalning av ränta och amortering har skett enligt villkoren… - NJA 2024 s. 763 «Bolånebedrägeriet» (2024)
En person som har beviljats ett bostadslån hos en bank genom att använda oriktiga uppgifter och falska handlingar i sin låneansökan har dömts för bedrägeribrott. Skada har ansetts uppkomma, trots att betalning av ränta och amortering har skett enligt villkoren… - RH 2011:65 (2011)
Det har inte ansetts möjligt att rubricera grovt bedrägeri som grovt bidragsbrott, när brottet begåtts innan lagen om bidragsbrott trädde i kraft. - RH 2009:83 (2009)
Innehavaren av ett USB-minne, i vilket lagrats mer än tusen kontokortsnummer tillhörande andra personer, har dömts för förberedelse till grovt bedrägeri. Uppgifterna i USB-minnet har bedömts vara uppenbart införskaffade för att användas som hjälpmedel vid brot… - RH 1995:113 (1995)
Befattning med ett stort antal legitimationshandlingar, checkblanketter m.fl. handlingar tillhöriga andra personer har inte ansetts utgöra förberedelse till grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning. - NJA 1994 s. 185 (1994)
En person har använt ett för honom utfärdat kontokort, som inte var anslutet till något bankkonto, och därvid förtigit att han saknade vilja och förmåga att betala för varorna och tjänsterna. Det har ansetts att förfarandet har inneburit skada för kortutgivare… - NJA 1992 s. 763 (1992)
Sedan ett belopp av misstag satts in på ett postgirokonto som innehades av en förening, har en person genom vilseledande förmått företrädare för föreningen att ta ut pengar från kontot och överlämna dem till honom, varefter han tillägnat sig pengarna. Förfaran… - NJA 1992 s. 190 (1992)
Fråga om påföljd för försök till grovt försäkringsbedrägeri. - NJA 1989 s. 810 «Bedrägeriet mot Fiskars» (1989)
Fråga om bedrägerier som avsåg varor till ett värde av omkring 185 000 kr skulle bedömas enligt 9 kap 1 eller 3 § BrB. Tillika fråga om påföljd för grovt bedrägeri. - NJA 1983 s. 441 (1983)
Frågor rörande bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Tillika spörsmål beträffande den s k specialitetsprincipen vid utlämning. - NJA 1982 s. 863 (1982)
Fråga i mål angående bedrägeribrott om skada uppkommit vid fullgörande av avtal. - NJA 1982 s. 645 (1982)
Villkorlig dom har av hänsyn till allmän laglydnad inte ansetts kunna komma i fråga som påföljd för tilltalad, vilken systematiskt under lång tid på sin arbetsplats förövat grova stölder och grova bedrägerier mot arbetsgivaren.
9 kap. 4 § (7)
- RH 2020:2 (2020)
Fråga vid åtal för utpressning om olaga tvång, genom hot att ange målsäganden för brott, har förekommit. Dessutom fråga om påföljd. - RH 2018:44 (2018)
De tilltalade har genom olaga tvång försökt att förmå målsäganden, en företrädare för ett transportbolag, att till dem betala en fordran avseende s.k. svart lön som en av dem haft på bolaget. Den omständigheten att en av de tilltalade haft en överenskommelse m… - RH 2006:14 (2005)
I mål om ansvar för försök till utpressning och för sabotage har aktualiserats bl.a. frågan om försökspunkterna har passerats och frågor om uppsåt och brottskonkurrens. - RH 2004:70 (2004)
En man, som i samband med ett försök att från en privatperson driva in en större påstådd fordran, och därvid burit en jacka försedd med MC-klubben Bandidos symboler har ansetts därigenom ha gjort sig skyldig till sådant hot om brottslig gärning som kan föranle… - NJA 2003 s. 295 (2003)
Straffmätning i mål om försök till utpressning och grovt vapenbrott. - RH 2000:80 (1999)
En person, som hade tvingats att följa med andra personer som gjorde sig skyldiga till utpressning, dömdes för medhjälp till brottet. Även fråga om brottsrubricering och påföljdsval. - NJA 1997 s. 507 «Utpressningen i Östersund» (1997)
Rån eller utpressning?
9 kap. 5 § (5)
- RH 2018:22 (2018)
Åklagaren yrkade ansvar för grovt ocker under påstående, att den tilltalade hade utnyttjat målsägandens oförstånd genom att påverka och förmå målsäganden att utställa en fullmakt som gav honom rätt att disponera över målsägandens banktillgångar och att den til… - NJA 2013 s. 1130 (2013)
Ocker? - RH 2005:6 (2004)
En kvinna, född år 1923, hade tillgångar i februari 1999 i form av banktillgodohavanden och fastigheter som uppgick sammanlagt till omkring 3,3 miljoner. I februari 2001 då förvaltare förordnades för henne, uppgick hennes tillgångar till omkring 33 000 kr. I m… - NJA 1995 s. 430 (1995)
Ocker? - NJA 1981 s. 718 (1981)
Allmän åklagare yrkade ansvar på A för ocker under påstående, att A hade utnyttjat B:s oförstånd genom att ta emot viss egendom som gåva av denne. Åklagaren gjorde inte gällande att A hade förmått eller påverkat B att ge honom egendomen. I samband med åtalet f…
9 kap. 6 § (16)
- RH 2021:25 (2021)
En person har dömts för bl.a. fyra fall av häleri. Den stulna egendomen har anträffats på flera olika platser vid olika tidpunkter. Viss del av egendomen på de olika platserna har kunnat härledas till samma förbrott. Hovrätten har bedömt att befattningen med e… - NJA 2013 s. 654 «Pälshäleriet» (2013)
Påföljdsval och straffmätning vid förmögenhetsbrott (grovt häleri). - RH 2011:57 (2010)
Fråga om straffvärde, påföljdsval och straffmätning vid olovlig befattning med falska pengar och häleribrottslighet som tar sikte på befattning med missfärgade sedlar som härrör från allvarlig tillgreppsbrottslighet. - RH 2010:29 (2010)
Efter det att en gärningsman begått ett fullbordat häleri för vilket preskription inträtt, har han vidtagit ytterligare hälerihandlingar avseende samma konstföremål. Frågan om preskription inträtt också för dessa senare handlingar har besvarats jakande. - NJA 2000 s. 372 (2000)
Fråga om ansvar för medhjälp till skattebedrägeri alternativt för fordringshäleri. - RH 1995:80 (1995)
Cykel, som tillgripits från ägaren och därefter övergivits, har anträffats och omhändertagits av person, som insett att cykeln var stulen. Åtal för häleri alt. häleriförseelse har ogillats då cykeln bedömts utgöra hittegods varför omhändertagandet av den varit… - RH 1995:63 (1995)
Eftersom åklagarens gärningsbeskrivning inte har ansetts omfatta åtal för s.k. näringshäleri har hovrätten inte kunnat pröva om en person begått detta brott, trots att åklagaren under huvudförhandlingen uppgett att åtalet avser denna form av häleri. - NJA 1992 s. 37 (1992)
Befattning med stulna tavlor i syfte att för annans räkning återförsälja dem till ägaren mot en lösensumma har ansetts utgöra häleri. - Fråga tillika om betydelsen av att de tilltalade handlat i visst samförstånd med polisen. - NJA 1990 s. 351 (1990)
Vid åtal för grovt häleri fråga bl a om beräkningen av brottsföremålets värde. - NJA 1990 s. 9 (1990)
Tillgrepp av fortskaffningsmedel har ansetts inte kunna utgöra för brott till häleri. 9 kap 6 §, 8 kap 7 § och 10 kap 7 § 1 st BrB. (Begränsad prövning enligt 54 kap 11 a § RB.) - NJA 1989 s. 862 (1989)
Fråga vid åtal för sakhäleri avseende pengar om beviskravet beträffande förbrottet. Tilltalad, som överklagat HovR:ns fällande dom i skuldfrågan, har avlidit efter huvudförhandlingen i HD men innan HD meddelat dom i målet. Skuldfrågan har prövats genom domen u… - NJA 1988 s. 534 (1988)
Bevisningen i mål angående narkotikabrott har i visst fall ansetts otillräcklig för fällande dom. - NJA 1986 s. 374 «De stulna silverföremålen» (1986)
Fråga om ansvar för häleri eller häleriförseelse och i samband därmed särskilt om innebörden av den år 1980 införda bestämmelsen om häleri i 9 kap 6 § 2 st BrB. - NJA 1985 s. 444 (1985)
En serie stölder och hälerier har bedömts som grova brott på grund av att gärningsmannen därigenom deltog i systematisk brottslig verksamhet av allvarlig art. Undantag har dock gjorts för två häleribrott som begicks avsevärd tid före de andra brotten och inte … - NJA 1984 s. 564 «Omegaklockorna» (1984)
Preskriptionstiden för sakhäleri har ansetts skola i princip räknas från den första handling som utgör ett fullbordat häleri. Sedan tilltalad av HovR dömts för flera brott till gemensamt straff men frikänts från ansvar för två ytterligare gärningar, fullföljde… - NJA 1981 s. 318 (1981)
Påföljd för grovt häleri har i visst fall bestämts till skyddstillsyn jämte fängelse. 28 kap 3 § BrB.
9 kap. 6 a § (4)
- RH 2008:86 (2008)
En person har ställt sitt bankkonto till förfogande för annan på sätt som objektivt sett bedömts som penninghäleri, varefter tillgodohavanden som frånhänts tredje man genom brott överförts till bankkontot. Bankkontoinnehavaren har fällts till ansvar för pennin… - NJA 2006 s. 103 «Penninghäleri vid bilköp» (2006)
Penninghäleri? - NJA 2005 s. 833 (2005)
Osant intygande enligt 15 kap. 11 § brottsbalken som skett mot vederlag har ansetts kunna utgöra förbrott till penninghäleri. - NJA 2003 s. 254 (2003)
En person som i sin bostad för annans räkning förvarar pengar får efter en tid vetskap om att pengarna härrör från narkotikabrott men vidtar inte någon åtgärd med pengarna. Fråga om förhållandena är sådana att underlåtenhet att agera för att avbryta förvaringe…
9 kap. 7 § (1)
- NJA 2000 s. 652 (2000)
Köparen av en stulen båt har, trots vissa kontrollåtgärder, med hänsyn till omständigheterna dömts för häleriförseelse.
9 kap. 8 § (1)
- NJA 2002 s. 17 (2002)
Fråga om skadeståndsskyldighet på grund av oredligt förfarande vid kreditköp.
9 kap. 9 § (2)
- RH 1997:82 (1997)
Fråga om grovt svindleri vid underlåtenhet att i delårsrapport informera om sidoavtal m.m. - NJA 1992 s. 691 (1992)
Ett aktiebolags registrerade aktiekapital har ökats genom apportemission. Åtal har väckts för svindleri på den grund att emissionsanmälan till Patent- och registreringsverket, vilken upptagit riktiga uppgifter om värdet av apportegendomen, ej åtföljts av en re…
9 kap. 11 § (1)
- NJA 1984 s. 740 (1984)
Val av påföljd för försök till försäkringsbedrägeri.
10 kap. 1 § (7)
- NJA 2011 s. 524 «Jaybis» (2011)
En anställd som hade behörighet att göra betalningar för sin arbetsgivare genom uttag från dennes bankkonto har från kontot fört över medel till eget bankkonto för att finansiera spel. Förskingring? - NJA 2008 s. 392 «Royal» (2008)
Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt har inte bundit bostadsrättsföreningen, varför erlagd insats och upplåtelseavgift skulle återgå. Föreningen har ansetts skyldig att utge avkastningsränta enligt 2 § första stycket räntelagen (1975:635) oberoende av om för… - NJA 2007 s. 599 «Gulliver» (2007)
Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812 - NJA 1998 s. 583 (1998)
Fråga vilken betydelse en borgensförbindelse har för straffansvar och skadeståndsskyldighet för förskingringsbrott, när borgensåtagandet avsett också annan betalningsskyldighet än den som gällt de medel som den åtalade haft att redovisa för. - RH 1996:76 (1996)
Fråga om eget uttag i aktiebolag kan vara att anse som förskingring. Vidare fråga om möjlighet förelåg för hovrätten att, oaktat innehållet i 51 kap. 23 a § rättegångsbalken, beakta preskription till undvikande av att påföljd oriktigt ådömdes. - RH 1993:96 (1993)
Fråga om villkorlig dom för förskingring skall förenas med böter när den tilltalade i domen ålagts att utge ett relativt högt skadestånd. - NJA 1985 s. 747 (1985)
En åkare som har utfört transporter åt ett transportföretag har från företagets kunder mottagit lastpallar som han sedan underlåtit att redovisa till företaget. Fråga har uppkommit om han fått hand om pallarna under sådana omständigheter att förutsättningarna …
10 kap. 3 § (5)
- NJA 1998 s. 583 (1998)
Fråga vilken betydelse en borgensförbindelse har för straffansvar och skadeståndsskyldighet för förskingringsbrott, när borgensåtagandet avsett också annan betalningsskyldighet än den som gällt de medel som den åtalade haft att redovisa för. - NJA 1997 s. 652 (1997)
Fråga om påföljd för grov förskingring. - RH 1996:42 (1996)
Straffvärde och påföljd vid grov förskingring. - RH 1996:60 (1996)
Tingsrätten dömde en banktjänsteman för grov förskingring till villkorlig dom. Hovrätten ändrade påföljden till fängelse. - NJA 1992 s. 470 (1992)
Fråga om påföljd för grov förskingring.
10 kap. 4 § (2)
- NJA 2001 s. 362 (2001)
Anställds kopiering av kunddatabas, som utgjort företagshemlighet men som den anställde haft lovlig tillgång till i sitt arbete, har inte ansetts vara företagsspioneri och ej heller olovligt förfogande. - NJA 1994 s. 480 (1994)
Olovligt förfogande? Tillämpningen av straffrättens legalitetsprincip.
10 kap. 5 § (5)
- RH 2019:16 (2018)
En person som hade olika ledningsfunktioner i tre bolag genomförde olovliga och icke-affärsmässiga dispositioner vilka ledde till beaktansvärd risk för skada om sammanlagt ca 26 450 000 kr. Personen dömdes för trolöshet mot huvudman, grovt brott, till fängelse… - RH 2018:46 (2018)
Tilltalad, som tillgodogjort sig närmare 6,5 miljoner kr från ett bolag där han var styrelseledamot och ekonomiansvarig, har dömts till fängelse 2 år 6 månader. - RH 1997:77 (1997)
En banktjänsteman, som var chef för en banks lokalkontor, förorsakade banken skada genom förskottering av utländska checkar och annan kreditgivning. Han åtalades för trolöshet mot huvudman, grovt brott. Sedan tingsrätten ogillat åtalet dömdes han av hovrätten.… - NJA 1996 s. 152 (1996)
Fråga om trolöshet mot huvudman och medverkan till sådant brott. 10 kap 5 § och 23 kap 4 § BrB. - NJA 1984 s. 665 (1984)
En försäljningsingenjör slutar sin anställning och startar ett eget företag som övertar agenturer för två tyska företag från den tidigare arbetsgivaren. Fråga om ingenjörens kontakter med de tyska företagen före anställningens upphörande innefattade trolöshet …
10 kap. 5 a § (2)
- Högsta domstolen, mål B 8460-24 Dom eller beslut (2025)
Tagande av muta i samband med bilbesiktning har bedömts som grovt brott. - NJA 2020 s. 241 «Musikmiddagarna» (2020)
Straffansvaret för givande och tagande av muta ska avgränsas till handlingar som klart ligger utanför gränsen för det godtagbara och grundas på en helhetsbedömning av om en förmån är otillbörlig.
10 kap. 5 b § (1)
- NJA 2020 s. 241 «Musikmiddagarna» (2020)
Straffansvaret för givande och tagande av muta ska avgränsas till handlingar som klart ligger utanför gränsen för det godtagbara och grundas på en helhetsbedömning av om en förmån är otillbörlig.
10 kap. 5 c § (1)
- Högsta domstolen, mål B 8460-24 Dom eller beslut (2025)
Tagande av muta i samband med bilbesiktning har bedömts som grovt brott.
10 kap. 7 § (7)
- NJA 2003 s. 645 «Bilpassageraren» (2003)
Fråga om en person som har följt med på färd med en olovligt tillgripen bil skall dömas för olovligt brukande. - RH 2004:18 (2003)
En arbetstagare har använt den dator som arbetsgivaren tillhandahållit som arbetsredskap för att för egen räkning kopiera ett kundregister, vilket arbetstagaren i och för sig haft tillgång till på arbetsplatsen. Förfarandet har ansetts utgöra ett olovligt bruk… - RH 1998:20 (1997)
Fråga om påföljd för olovligt brukande och olovlig körning. - RH 1997:117 (1997)
Fråga om nyttjande av tjänstebil för privata körningar har varit att betrakta som olovligt brukande har besvarats nekande, eftersom det varit förutsatt att bilen skulle kunna nyttjas som en förmånsbil och det inte förelegat uppsåt att använda den olovligt. - NJA 1990 s. 9 (1990)
Tillgrepp av fortskaffningsmedel har ansetts inte kunna utgöra för brott till häleri. 9 kap 6 §, 8 kap 7 § och 10 kap 7 § 1 st BrB. (Begränsad prövning enligt 54 kap 11 a § RB.) - NJA 1987 s. 388 (1987)
Fråga huruvida den som ej återlämnat en förhyrd personbil på avtalad tid gjort sig skyldig till olovligt brukande. 10 kap 7 § BrB. Tillika fråga om tillämpning av 35 kap 6 § BrB avseende gärning beträffande vilken parterna godtagit TR:s bedömning och som vid t… - NJA 1986 s. 165 (1986)
Innehavare av s k oreglerad ströäng har ansetts kunna utan hinder av staten tillkommande rätt uppföra mindre stuga och liknande byggnad på ängen, oavsett för vilket ändamål det sker.
11 kap. 1 § (5)
- NJA 2013 s. 822 (2013)
Ägaren av ett aktiebolag har före bolagets konkurs betalat ut upparbetad marknadsmässig lön till sig själv. Förfarandet har inte ansetts innefatta ett sådant avhändande som avses i 11 kap. 1 § brottsbalken (oredlighet mot borgenärer) utan har i stället bedömts… - NJA 1998 s. 767 (1998)
En gäldenär som fört ut tillgång av betydande värde från Sverige har åtalats för oredlighet mot borgenärer enligt 11 kap 1 § 3 st BrB. Fråga om konkurs var förestående. - NJA 1994 s. 336 (1994)
Bolag, som fortlöpande betalat förfallande skulder, har vid tillämpning av 11 kap 1 och 2 §§ BrB inte ansetts vara på obestånd trots att betalningsförmågan var en följd av bolagets felaktiga bokföring. Det förhållandet att åklagaren till grund för yrkande om a… - NJA 1991 s. 491 (1991)
Vägran av en konkursgäldenär att medverka till att ett belopp i utlandet fördes över till konkursförvaltningen i Sverige har inte ansetts kunna föranleda ansvar för oredlighet mot borgenärer enligt 11 kap 1 § 3 st BrB. - NJA 1989 s. 570 (1989)
En konkursgäldenär har, i fråga om ett belopp som ingick i konkursboet, dels använt en del därav dels behållit återstoden en viss tid. Fråga, vid åtal för oredlighet mot borgenärer bestående i att gäldenären undandragit eller undanhållit konkursförvaltningen n…
11 kap. 2 § (4)
- RH 2018:25 (2018)
En tidigare konkursgäldenär åtalades för att ha undanhållit och förtigit behållning på ett utländskt bankkonto för konkursförvaltningen och vid edgångssammanträdet. Omständigheterna har inte ansetts vara sådana att den tilltalade var befriad från ansvar enligt… - NJA 2008 s. 848 (2008)
Resningsärende. I ärendet uppkommer frågor a) om resningsansökningen kan tas upp till prövning utan hinder av att en tidigare resningsansökan avseende samma dom har avslagits; i det nya ärendet påstår sökanden att den rättstillämpning som ligger till grund för… - RH 1995:102 (1994)
Frågor om rekvisiten för grov oredlighet mot borgenärer (skalbolagsaffärer) samt om straffvärdet på sådant brott. - NJA 1994 s. 336 (1994)
Bolag, som fortlöpande betalat förfallande skulder, har vid tillämpning av 11 kap 1 och 2 §§ BrB inte ansetts vara på obestånd trots att betalningsförmågan var en följd av bolagets felaktiga bokföring. Det förhållandet att åklagaren till grund för yrkande om a…
11 kap. 3 § (1)
- NJA 1983 s. 163 (1983)
Fråga om bestämmande av straff för gärningar som har föranlett näringsförbud.
11 kap. 4 § (3)
- NJA 1997 s. 401 (1997)
I en koncern med ett för koncernbolagen gemensamt likvidkonto lät ställföreträdaren för ett dotterbolag som var på obestånd två fakturor från moderbolaget gå i avräkning mot dotterbolagets fordringar på moderbolaget. Mannamån mot borgenärer? 11 kap 4 § 1 st an… - RH 1996:99 (1996)
Ställföreträdaren för ett bolag har strax innan bolaget försattes i konkurs betalat en leverantörsskuld som var förfallen till betalning och därigenom befriats från ett personligt borgensåtagande gentemot borgenären. Fråga i målet om ställföreträdaren handlat … - NJA 1986 s. 779 «Blom Rosa» (1986)
Fråga om ansvar för mannamån mot borgenärer och bokföringsbrott. Tillika fråga, när den tilltalade befunnits skyldig till mannamån mot borgenärer, om påföljd och näringsförbud.
11 kap. 5 § (39)
- Högsta domstolen, mål B 4595-25 Dom eller beslut (2026)
Försäkringskassan har vilseletts att betala ut tandvårdsbidrag för tandvård som aldrig utförts. Det har utgjort ett åsidosättande av bokföringsskyldigheten att bokföra de brottsligt åtkomna medlen som intäkter. - NJA 2022 s. 562 «Ett eller flera bokföringsbrott II» (2022)
Bokföringsbrott. Åsidosättande av bokföringsskyldighet som avser upprättande av årsredovisning utgör en egen brottsenhet vid sidan av bokföringsbrott beträffande den löpande bokföringen. - NJA 2020 s. 497 «Toppbyggs verifikationer» (2020)
Bokföringsbrott. Ett antal verifikationer i form av fakturor har varit så bristfälliga att de inte har medgett en bedömning av de bakomliggande affärshändelserna. Bokföringen har därför ansetts så bristfällig att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller st… - NJA 2018 s. 77 «De försenade årsredovisningarna» (2018)
Fråga om när underlåtenhet att upprätta årsredovisning i aktiebolag i rätt tid ska bedömas som bokföringsbrott av normalgraden respektive som ringa bokföringsbrott (I-III). Målnr B 1384-17 (I), B 1555-17 (II), B 5604-16 (III) - NJA 2017 s. 690 «Kompanjonens ansvar» (2017)
Bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll. Fråga om en hälftendelägare i ett fåmansaktiebolag har varit faktisk företrädare för bolaget. - NJA 2016 s. 169 (2016)
Bokföringsbrott förutsätter åsidosättande av "bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen" (11 kap. 5 § brottsbalken). Ett utländskt bolag, som ansetts etablerat i Sverige och därmed bokföringsskyldigt enligt filiallagen, har åsidosatt sin bokföringsskyldighet… - NJA 2015 s. 811 «Z Service» (2015)
Underlåtenhet att bokföra olagliga affärshändelser. För frågan om bokföringsbrott förekommit saknar det betydelse om affärshändelserna företagits som en integrerad del i en annars laglig näringsverksamhet liksom om det har bedrivits annan näringsverksamhet. - NJA 2013 s. 502 «Juniavgörandet» (2013)
Ne bis in idem. Det svenska systemet vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet med dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) i två olika förfaranden mot en och samma person är oförenligt med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för … - RH 2013:11 (2013)
I mål om bokföringsbrott har bl.a. tillämpningen av det s.k. huvudsakskriteriet i 11 kap. 5 § brottsbalken och brottets svårighetsgrad prövats. - NJA 2012 s. 826 «Företagsboten och fängelsestraffet» (2012)
1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grun… - NJA 2012 s. 247 «Vildvittra» (2012)
Rubricering av och påföljd för bokföringsbrott. Även fråga om tillämpning av 29 kap. 3 § brottsbalken. - RH 2009:94 (2009)
Underlåtenhet att i aktiebolag inom föreskriven tid upprätta årsredovisningar avseende två räkenskapsår har bedömts som två separata bokföringsbrott. Brotten har, trots att verksamheten i bolaget varit av blygsam omfattning, bedömts som icke ringa med hänsyn t… - NJA 2009 s. 3 (2009)
En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat innebära medverkan till bokföringsbrott avseende årsredovisningen för det granskade räkenskapsåret. - RH 2008:88 (2008)
Fråga om försäljning via Internet varit sådan att den är att anse som näringsverksamhet i bokföringslagens bemärkelse. - RH 2009:54 (2008)
Underlåtenhet att upprätta årsredovisning i ett sedan många år vilande aktiebolag har, eftersom det inte funnits någon krets av intressenter som ur borgenärsperspektiv eller av andra skäl haft anledning att ta del av årsredovisningen, ej föranlett ansvar för b… - NJA 2008 s. 697 (2008)
Fråga om en person som åtagit sig uppdrag att utföra viss bokföring åt en företagare har främjat bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll genom att föra in uppgifter i bokföringen på grundval av ett bristfälligt underlag. - RH 2008:24 (2008)
I mål om bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll har ett flertal frågor prövats, bl.a. tillämpningen av det s.k. huvudsakskriteriet i 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken och brottens svårhetsgrad. Även frågor om val av påföljd, straffmätning och … - NJA 2007 s. 451 (2007)
Fråga om bokföringsbrott skall bedömas som ringa. - RH 2007:22 (2007)
Hovrätten har dömt till ansvar för bokföringsbrott bestående i underlåtenhet att bokföra affärshändelser i bolag vilka inte haft någon legal verksamhet alls, utan endast syftat till att möjliggöra utställandet av osanna fakturor för genomförande av brottsligt … - RH 2007:56 (2007)
En person som mot ersättning åtagit sig att vara ensam styrelseledamot i ett aktiebolag med omfattande verksamhet och vars huvudsakliga deltagande i bolagets verksamhet inskränkt sig till att han undertecknat bolagets skattedeklarationer har dömts för bokförin… - NJA 2006 s. 627 (2006)
Fråga om underlåtenhet att skriva ner en fordran eller att göra en reservation för kreditförlust utgör bokföringsbrott. - NJA 2005 s. 252 «Taxirörelsens bokföring» (2005)
Underlåtenhet att bevara verifikationer avseende varje enskilt köruppdrag i taxirörelse har stått i strid med bokföringslagen, men har inte ansetts medföra att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Åtal för bokföringsbrot… - NJA 2004 s. 618 «Årsredovisningen i Stjärnsmäll» (2004)
Underlåtenhet att inom föreskriven tid upprätta årsredovisningar för ett aktiebolag har ansetts utgöra bokföringsbrott. Även fråga om brotten varit att anse som ringa. - NJA 2004 s. 519 «Café Draken» (2004)
Fråga om bokföringsskyldighet förelegat för viss illegal spelverksamhet. - NJA 2003 s. 550 (2003)
Fråga om styrelseledamot med ansvar för de administrativa uppgifterna i ett aktiebolag av oaktsamhet åsidosatt bolagets bokföringsskyldighet genom att underlåta att utöva tillsyn och kontroll över att bokföringsarbetet utfördes på ett korrekt sätt. 11 kap. 5 §… - RH 2003:39 (2003)
I ett företag saknades grundbokföring och huvudbokföring helt för en period om ca 16 månader. Hovrätten, som biföll åtal för bokföringsbrott, konstaterade att ingen bokföring över huvud hade upprättats, varför den tilltalade inte kunde freda sig med att det me… - NJA 2001 s. 397 (2001)
Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av fängelse en månad. - NJA 1999 s. 647 «Ett eller flera bokföringsbrott I» (1999)
En näringsidkare har dömts till fängelse sex månader för bokföringsbrott, grovt brott, begånget under åren 1995 och 1996. Det har ansetts påkallat från allmän synpunkt - även utan tillämpning av presumtionsregeln i 3 § 2 st lagen (1986:436) om näringsförbud - … - NJA 1998 s. 300 (1998)
Fråga om påföljd för bokföringsbrott. 11 kap 5 § BrB. - NJA 1996 s. 384 (1996)
Av bokföringen framgick inte att ett aktiebolag belastats med rörelsefrämmande kostnader. Bokföringsbrott har ansett föreligga. Med hänsyn till att det varit fråga om uppsåtliga och systematiska förfaranden i syfte att dölja transaktionernas verkliga natur har… - RH 1995:111 (1995)
Månadsvisa sammanställningar från bank (transaktionsredovisningar), där huvuddelen av ett aktiebolags affärshändelser fanns redovisade, har inte fritagit från ansvar för bokföringsbrott när grundbokföring saknats. - NJA 1993 s. 687 «Bredäng Städ» (1993)
En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag. Brottsligheten har bedömts som medhjälp till bokföringsbrott som är att anse som grovt. Tillika fråga om påföljd för brottsligheten. - NJA 1988 s. 481 «Eda Bil» (1988)
Fråga huruvida bokföringsbrott var att anse som grovt. Tillika fråga om val av påföljd för bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll. - NJA 1987 s. 130 (1987)
Val av påföljd för försvårande av skattekontroll och bokföringsbrott. 10 § skattebrottslagen och 11 kap 5 § BrB. - NJA 1986 s. 779 «Blom Rosa» (1986)
Fråga om ansvar för mannamån mot borgenärer och bokföringsbrott. Tillika fråga, när den tilltalade befunnits skyldig till mannamån mot borgenärer, om påföljd och näringsförbud. - NJA 1986 s. 652 (1986)
Val av påföljd för försvårande av skattekontroll och bokföringsbrott. 10 § skattebrottslagen (1971:69) och 11 kap 5 § BrB. - NJA 1984 s. 710 (1984)
Fråga om val av påföljd för bokföringsbrott. - NJA 1983 s. 205 (1983)
Fråga om val av påföljd för bokföringsbrott. - NJA 1983 s. 163 (1983)
Fråga om bestämmande av straff för gärningar som har föranlett näringsförbud.
11 kap. 7 § (1)
- NJA 1983 s. 205 (1983)
Fråga om val av påföljd för bokföringsbrott.
11 kap. 8 § (1)
- NJA 1981 s. 392 (1981)
Sedan allmän åklagare väckt talan mot flera personer med yrkande om ansvar för osant intygande och stämning utfärdats, finner TR:n att gärningarna är att bedöma som bokföringsbrott eller medhjälp till sådant brott och avvisar - utan huvudförhandling - åtalet, …
12 kap. 1 § (11)
- RH 2021:20 (2020)
Främjande av ett skadegörelsebrott har bedömts som sådan ringa medverkan som inte medför ansvar för brott. - NJA 2015 s. 199 (2015)
En person har olovligen avverkat fyra uppvuxna tallar på en annan persons villafastighet. Gärningen har bedömts som skadegörelse av normalgraden och påföljden har bestämts till böter. Vid en beräkning av skadeståndet har det inte ansetts möjligt att återanskaf… - RH 2005:56 (2005)
En yngling har filmat en kamrat som krossade fönsterrutor. Förfarandet har ansetts utgöra medhjälp till skadegörelse. - NJA 2001 s. 115 (2001)
Frågor om aktsamhetskravet i 7 § lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter och om uppsåt till skadegörelse vid dödande av katt. Riksåklagaren godtog den tilltalades yrkande om frikännande dom och förklarade sig inte kunna bidra med ytterligare utredni… - NJA 2000 s. 432 (2000)
Fråga om straffmätning för skadegörelse. - RH 1999:47 (1999)
Upprepade fall av klotter har bedömts som grov skadegörelse. - RH 1997:54 (1997)
Ungdomar har på kyrkogårdar haft omkull eller sönderbrutit gravvårdar m.m. samt klottrat på gravvårdar och kyrkobyggnader. Klottret har bestått av ord eller symboler som kan sättas i samband med satanism. Grov skadegörelse, skadegörelse eller brott mot griftef… - RH 1996:82 (1996)
Åtal för skadegörelse - bestående i att en 15-årig yngling och hans gängkamrater krossat bl.a. fönsterrutor på sina antagonisters föreningslokal - har bifallits enär gärningen ansågs ha utförts gemensamt och i samförstånd; detta trots att det inte kunnat utrön… - RH 1994:27 (1994)
Åtal har ogillats av hovrätt med tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken, trots att vad som hade förekommit vid tingsrätten inte i sig kunde anses falla under de i paragrafen angivna förutsättningarna för en sådan prövning. Även fråga om gränsdragningen… - NJA 1990 s. 315 «Inbrottet på Fredsgatan» (1990)
Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i annans bostadslägenhet. - NJA 1988 s. 351 (1988)
Skadegörelse eller åverkan?
12 kap. 2 § (1)
- NJA 1986 s. 637 «Vitlaven» (1986)
Olovligt tagande av vitlav har med hänsyn till värdet och övriga omständigheter ansetts utgöra stöld. 8 kap 1 § BrB; jfr 12 kap 2 § 2 st samma balk.
12 kap. 2 a § (2)
- Högsta domstolen, mål T 3007-24 Dom eller beslut (2025)
Bättre rätt till meteorit. Särskilt frågan om en meteorit ska anses utgöra en del av den fasta egendom som den fallit ned på eller om den ska anses som lös egendom. - NJA 2025 s. 897 «Meteoriten» (2025)
Bättre rätt till meteorit. Särskilt frågan om en meteorit ska anses utgöra en del av den fasta egendom som den fallit ned på eller om den ska anses som lös egendom.
12 kap. 3 § (1)
- RH 1996:10 (1996)
Fråga om påföljd för grov skadegörelse.
13 kap. 1 § (8)
- NJA 2019 s. 492 «Kvantumbranden» (2019)
Mordbrand. Rubricering och straffvärdebedömning. - NJA 2017 s. 531 «Bussen i Östberga» (2017)
Försök till mordbrand. Fråga om försökspunkten uppnåtts. Också frågor om gradindelning och gränsen mellan medgärningsmannaskap och medhjälp. - NJA 2009 s. 149 (2009)
Mordbrand - fråga om uppsåt (likgiltighetsuppsåt) hos två femtonåringar. - NJA 2008 s. 423 (2008)
Fråga om mordbrand är att bedöma enligt första eller andra stycket i 13 kap. 1 § brottsbalken. - RH 1996:147 (1996)
En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en institution där ungdomar vistades på grund av samhällsingripanden, anlagt en brand. Gärningen har bedömts som grov mordbrand. -- Även fråga om påföljd för ynglingen. - RH 1996:53 (1996)
Fråga, i mål om försök till mordbrand, om försökspunkten är uppnådd. - RH 1995:51 (1995)
Påföljd för mordbrand. - NJA 1981 s. 604 (1981)
Brand har anlagts i ett bostadshus varvid lös egendom - utgörande ett hem - med en återanskaffningskostnad av 60 000 kr förstörts. Gärningen har bedömts som mordbrand med hänsyn bl a till det väsentliga värde av ideell natur som ett hem har för ägaren.
13 kap. 3 § (2)
- Högsta domstolen, mål B 4055-25 Dom eller beslut (2025)
Straffvärdebedömning med tillämpning av 29 kap. 2 a § brottsbalken avseende sprängningar som innefattat bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Sprängdåden har utgjort en del av en konflikt m… - NJA 1998 s. 310 «Sprängladdningen på skolan» (1998)
Fråga om förutsättningar förelegat för rätt till kränkningsersättning. 1 kap 3 § skadeståndslagen.
13 kap. 4 § (2)
- Högsta domstolen, mål B 3626-24 Dom eller beslut (2025)
Fråga om straffansvar för sabotage i samband med en demonstration som hindrat trafiken. - NJA 2025 s. 761 «Klimatblockaden» (2025)
Fråga om straffansvar för sabotage i samband med en demonstration som hindrat trafiken.
13 kap. 5 a § (2)
- RH 2009:93 (2009)
Luftfartssabotage. Fråga om innebörden av rekvisitet "åtgärd som är ägnad att framkalla fara för ett luftfartygs säkerhet under flygning". Även fråga om tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken och 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken. - NJA 1990 s. 484 (1990)
Frågor i ärenden om utlämning till Sovjetunionen för kapning av luftfartyg huruvida hinder mot utlämning förelåg enligt 7 § (II och III) eller 8 § (I, II och III) lagen (1957:668) om utlämning för brott.
13 kap. 5 c § (3)
- Högsta domstolen, mål B 6185-22 Dom eller beslut (2023)
Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till… - NJA 2023 s. 114 «Påskupploppet i Örebro» (2023)
Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till… - NJA 2021 s. 457 «(I) Poliskontrollen på Hässleholmen resp. (II) Polisjakten i Älvdalen» (2021)
Sabotage mot blåljusverksamhet? (I och II)
13 kap. 6 § (3)
- RH 2012:58 (2012)
Allmänfarlig vårdslöshet. Oaktsamhetsbedömning avseende tilltalad som led av allvarlig psykisk störning när hon orsakade brand i bostadslägenhet. - NJA 1995 s. 145 (1995)
Påföljd för allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, som begåtts av en 20-åring. - NJA 1993 s. 86 (1993)
Fråga om ansvar för vållande till annans död och allmänfarlig vårdslöshet, när en lokförare under färd brustit i uppmärksamhet på ljussignaler utmed banan och underlåtit att nedbringa tågets hastighet i enlighet med gällande säkerhetsföreskrifter och därigenom…
13 kap. 7 § (1)
- NJA 1995 s. 119 (1995)
Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant brott när HIV-smittad person haft samlag med andra. Ansvar också för spridande av smitta?
13 kap. 8 § (1)
- RH 1999:85 (1999)
Hästar på ett ridcenter fick - eller riskerade få - foder som var skadligt. Gärningen bedömdes som djurplågeri men inte som förgöring eller vårdslöshet med gift.
13 kap. 8 a § (1)
- NJA 2001 s. 579 (2001)
Fråga om ansvar för miljöbrottslighet och åläggande av företagsbot på grund av dammning i samband med tillverkning av torvbriketter.
13 kap. 12 § (1)
- NJA 1995 s. 119 (1995)
Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant brott när HIV-smittad person haft samlag med andra. Ansvar också för spridande av smitta?
14 kap. 1 § (13)
- Högsta domstolen, mål B 920-25 Dom eller beslut (2025)
Brukande av falsk urkund. En förutsättning för att en elektronisk handling ska vara en falsk urkund är att utställarangivelsen på den falska handlingen i dess lagrade form kan kontrolleras på ett sätt som åtminstone framstår som tillförlitligt. - NJA 2018 s. 378 «De upprepade förfalskningarna» (2018)
Tillverkning av ett stort antal falska identitetshandlingar har ansetts som skilda brott. Brotten har rubricerats som urkundsförfalskning av normalgraden. Även fråga om straffvärde vid flerfaldig brottslighet. - RH 2012:18 (2011)
Urkundsförfalskning? - Dokument som har framställts med en dators ordbehandlingsprogram och därefter skickats med e-post har inte ansetts som urkunder i brottsbalkens mening. - NJA 2009 s. 111 «De vita korten» (2009)
En person har fört över information om nummer hänförliga till kreditkort till magnetremsor på plastkort. Fråga om förfarandet är att bedöma som urkundsförfalskning. - RH 2007:59 (2007)
Framställande av falsk urkund genom att modern falskeligen tecknat faderns namn på en anmälan till förskola och skolbarnsomsorg har av hovrätten bedömts som urkundsförfalskning av normalgraden. - NJA 1996 s. 443 (1996)
Polismän, som under förundersökning bl a framställt falsk urkund, har till sitt fredande åberopat nöd. Åtgärden har ansetts oförsvarlig. - NJA 1996 s. 63 (1996)
Undertecknande med annans namn av formulär för beställning av identitetskort har ansetts utgöra urkundsförfalskning och inte osant intygande. 14 kap 1 § BrB. Med hänsyn till att brotten begåtts av personer som varit 16 resp 17 år gamla har påföljden med tilläm… - RH 1994:53 (1994)
En person har använt falskt pass och falskt körkort för att i affärssyfte illegalt ta sig in i Sverige. Några förmildrande omständigheter har inte ansetts föreligga. Brotten har ansetts vara av den arten att påföljden bör bestämmas till fängelse om inte särski… - NJA 1991 s. 739 (1991)
Ett av trafiksäkerhetsverket utfärdat stämpelkort, som efter mekanisk hantering i en kilometerräknare skall ligga till grund för debitering av kilometerskatt, har ansetts utgöra en sådan urkund som avses i 14 kap 1 § BrB. Att någon obehörigt ingriper i denna m… - NJA 1989 s. 656 (1989)
Fråga huruvida exemplar av protokoll över husrannsakan och kroppsvisitation och över beslag, vilka upprättats med användande av blankettset, utgör urkunder i den mening som avses i 14 kap 1 § BrB. Tillika fråga huruvida ändringar, vilka den åklagare som hade b… - NJA 1986 s. 234 (1986)
Ett bedrägeri som avsåg utfående av varor till ett värde av ungefär 3 700 kr har begåtts med begagnande av ett av den tilltalade förfalskat postkvitto. Bedrägeriet har med hänsyn till omständigheterna ej bedömts som grovt och den tilltalade har därför dömts fö… - NJA 1983 s. 786 (1983)
Fråga om påföljd, när utlänning brukat falskt pass för att ta sig in i Sverige. - NJA 1982 s. 863 (1982)
Fråga i mål angående bedrägeribrott om skada uppkommit vid fullgörande av avtal.
14 kap. 2 § (1)
- NJA 1989 s. 656 (1989)
Fråga huruvida exemplar av protokoll över husrannsakan och kroppsvisitation och över beslag, vilka upprättats med användande av blankettset, utgör urkunder i den mening som avses i 14 kap 1 § BrB. Tillika fråga huruvida ändringar, vilka den åklagare som hade b…
14 kap. 4 § (2)
- RH 2010:80 (2010)
En yrkeschaufför som kastat bort ett färdskrivardiagramblad till sin lastbil i syfte att dölja att han brutit eller avsåg att bryta mot reglerna om kör- och vilotider dömdes för undertryckande av urkund. Fråga om brottet var ringa eller skulle bedömas som brot… - NJA 1989 s. 492 (1989)
Att utlänning förstör sin passhandling i syfte att försvåra utredning i asylärende har inte ansetts medföra straffansvar för undertryckande av urkund.
14 kap. 6 a § (1)
- RH 2004:17 (2004)
Påföljdsfråga. Brottet olovlig befattning med falska pengar ansågs inte vara av den art som grundar presumtion för fängelse.
14 kap. 7 § (2)
- RH 2011:56 (2011)
En personbil, som inhandlats i Tyskland, fick efter registrering i Sverige svenska registreringsskyltar. Personbilen har därefter brukats i Sverige med de ursprungliga tyska registreringsskyltarna. Detta har inte ansetts innebära fara i bevishänseende varför e… - NJA 1986 s. 550 (1986)
Bilägare har försett sin bil med registreringsskyltar avsedda för annat fordon. Förfarandet har bedömts som märkesförfalskning enligt 14 kap 7 § BrB.
14 kap. 8 § (1)
- NJA 2000 s. 576 (2000)
X har hyrt två fastigheter med samma ägare för ett gemensamt hyresbelopp. Sedan fastigheterna överlåtits, den ena till Y och den andra till Z, har Y väckt talan med yrkande att X skall till Y betala hälften av den överenskomna hyran och förpliktas avflytta på …
14 kap. 9 § (2)
- RH 1996:148 (1996)
Falska sedlar har inte ansetts kunna utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § brottsbalken för brottet utprångling av falsk sedel. - NJA 1983 s. 786 (1983)
Fråga om påföljd, när utlänning brukat falskt pass för att ta sig in i Sverige.
14 kap. 10 § (1)
- Högsta domstolen, mål B 920-25 Dom eller beslut (2025)
Brukande av falsk urkund. En förutsättning för att en elektronisk handling ska vara en falsk urkund är att utställarangivelsen på den falska handlingen i dess lagrade form kan kontrolleras på ett sätt som åtminstone framstår som tillförlitligt.
15 kap. 1 § (10)
- NJA 2019 s. 294 «Alibit» (2019)
Det utgör inte skyddande av brottsling att i polisförhör lämna falska uppgifter till förmån för någon som har gjort sig skyldig till ett brott, när uppgifterna endast kan påverka bevisläget mot den personen. - NJA 2007 s. 624 (2007)
Val av påföljd för två ungdomar som vid 15 respektive 18 års ålder gjort sig skyldiga till mened. - RH 2007:63 (2007)
En person som åtalades för mened har ansetts ha haft rätt att vägra yttra sig eftersom hon annars skulle ha röjt en brottslig handling. - RH 2007:13 (2007)
Fråga om antalet timmar ungdomstjänst för yngling som vid 16 års ålder gjort sig skyldig till mened. - RH 2000:48 (2000)
Vittnes vägran att under ed uppge vem den verklige gärningsmannen var har bedömts ej innefatta ett förtigande i menedsreglernas mening. - NJA 1996 s. 757 (1996)
Fråga om påföljd för yngling som vid 17 års ålder gjort sig skyldig till mened. - RH 1996:19 (1995)
Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden till fängelse för en 17-årig yngling som gjort sig skyldig till mened. - RH 1995:83 (1995)
Fråga om medtilltalad, som vid förhör under ed angående annan tilltalad lämnat oriktig uppgift, skall dömas för mened och, i så fall, om omständigheterna har inneburit skälig ursäkt. - RH 1994:58 (1994)
Påföljden för mened har med hänsyn till gärningens art bestämts till fängelse, oaktat att gärningsmannen var 19 år då gärningen begicks. Gärningsmannens ungdom har beaktats vid bestämmandet av fängelsestraffets längd. - NJA 1984 s. 851 (1984)
I syfte att tillmötesgå utländsk domstols beviskrav i ett ärende om utlämning till Sverige av en person som ställts under åtal här anordnar en TR på begäran av åklagare ett förfarande, i vilket målsäganden, en medtilltalad, åklagare, polismän och sakkunniga fö…
15 kap. 2 § (1)
- RH 2006:11 (2005)
Fråga i mål angående osann partsutsaga om osanna uppgifter som lämnats av part under sanningsförsäkran varit av så liten betydelse för saken att brottet är att bedöma som ringa.
15 kap. 4 § (4)
- RH 2015:55 (2015)
Förutsättningar för ansvarsfrihet enligt 15 kap. 4 § andra stycket brottsbalken för mened har inte ansetts föreligga när den tilltalade själv tagit initiativ till att lämna osann vittnesutsaga i mål om trafiknykterhetsbrott, oaktat att han rätteligen varit att… - NJA 2001 s. 563 (2001)
Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § andra stycket konkurslagen har ansetts äga rätt att vägra beediga uppgifter som skulle avslöja att han har begått ett brott och som kan användas som bevis i en kommande rättegång mot honom. Tillika fråga om om… - NJA 2001 s. 183 (2001)
Fråga om ansvarsfrihet enligt 15 kap. 4 § 2 st. brottsbalken i mål om mened. - NJA 1985 s. 774 (1985)
I mål om ansvar för mened har ansetts att den tilltalade, då han i det tidigare målet hördes som vittne, inte hade rätt enligt 36 kap 6 § RB att vägra yttra sig på den grunden att han kunde röja att han begått brottslig handling, när ansvaret för handlingen va…
15 kap. 6 § (1)
- RH 2007:57 (2007)
Fråga om påföljd för falsk angivelse.
15 kap. 7 § (7)
- NJA 2022 s. 1063 «Sovplatsen» (2022)
Falsk tillvitelse. När det görs en direkt beskyllning om brott som inte påstås eller visas vara osann är utrymmet begränsat för att anse att en annan osann uppgift som lämnas utgör en besvärande omständighet. Uppgiften måste i så fall ta sikte på själva gärnin… - NJA 2019 s. 294 «Alibit» (2019)
Det utgör inte skyddande av brottsling att i polisförhör lämna falska uppgifter till förmån för någon som har gjort sig skyldig till ett brott, när uppgifterna endast kan påverka bevisläget mot den personen. - NJA 2015 s. 1008 «De falska tillvitelserna» (2015)
Falsk tillvitelse. Straffvärde och brottslighetens art. Även fråga om kränkningsersättningens storlek. - RH 2003:57 (2003)
Straffmätning i mål om falsk tillvitelse. - RH 1995:61 (1995)
En gärningsbeskrivning angående falsk tillvitelse har ansetts ej innefatta sådana konkreta uppgifter om gärningsomständigheterna att den brottsliga gärningen kan identifieras. - NJA 1994 s. 518 «Häktad i annans namn» (1994)
En person som misstänkts för brott har vid polisförhör uppgivit en annan persons identitet samtidigt som han förnekat brott. Har han härigenom gjort sig skyldig till falsk tillvitelse? 15 kap 7 § 1 st BrB. - RH 1994:57 (1994)
En borgensman som påstått att en annan förfalskat hans namnteckning har dömts för falsk tillvitelse men inte samtidigt för förnekande av underskrift.
15 kap. 10 § (2)
- NJA 2022 s. 118 «Avstängningen från högskoleprovet» (2022)
En deltagare i ett högskoleprov har använt otillåtna hjälpmedel och därför avstängts från att under viss tid delta i nya prov. Det har ansetts inte stå i strid med förbudet mot dubbel lagföring och dubbla straff att deltagaren även åtalats för osann försäkran. - NJA 2021 s. 56 «Högskoleprovet» (2021)
En deltagare i högskoleprovet har avgett en försäkran på heder och samvete att han inte använt några otillåtna hjälpmedel. I själva verket har han använt otillåtna hjälpmedel av tekniskt avancerat slag. Gärningen har ansetts som osann försäkran, grovt brott.
15 kap. 11 § (6)
- Högsta domstolen, mål B 1103-23 Dom eller beslut (2024)
Med hänsyn till legalitetsprincipen har ansvar för brukande av osann urkund respektive olovlig körning inte ansetts kunna ådömas när ett formellt giltigt körkort visat sig ha utfärdats på grundval av vilseledande uppgifter. - NJA 2024 s. 208 «Det utbytta körkortet» (2024)
Med hänsyn till legalitetsprincipen har ansvar för brukande av osann urkund respektive olovlig körning inte ansetts kunna ådömas när ett formellt giltigt körkort visat sig ha utfärdats på grundval av vilseledande uppgifter. - RH 2005:51 (2005)
Två personer har medverkat som bud och vittnen vid budröstning trots att förutsättningar härför inte förelegat enligt vallagen (1997:157). Fråga om ansvar för otillbörligt verkande vid röstning. Även fråga om ansvar för osant intygande. - NJA 1996 s. 443 (1996)
Polismän, som under förundersökning bl a framställt falsk urkund, har till sitt fredande åberopat nöd. Åtgärden har ansetts oförsvarlig. - NJA 1996 s. 63 (1996)
Undertecknande med annans namn av formulär för beställning av identitetskort har ansetts utgöra urkundsförfalskning och inte osant intygande. 14 kap 1 § BrB. Med hänsyn till att brotten begåtts av personer som varit 16 resp 17 år gamla har påföljden med tilläm… - NJA 1991 s. 456 «Förvärvstidpunkten» (1991)
Det förhållandet att en dom i tvistemål innehållit oriktigt uttalande om ett sakförhållande har inte ansetts medföra att domen utgör en sådan osann urkund som avses i 15 kap 11 § 2 st BrB.
15 kap. 12 § (2)
- NJA 2016 s. 95 «Förarprovet» (2016)
Missbruk av urkund i samband med förarprov. Gradindelning, straffvärde och brottslighetens art. - NJA 2007 s. 319 (2007)
Fråga om missbruk av pass vid resa mellan länder utgör grovt brott enligt 15 kap. 12 § brottsbalken.
16 kap. 1 § (1)
- NJA 1995 s. 311 (1995)
Våldsamt upplopp?
16 kap. 2 § (9)
- Högsta domstolen, mål B 6185-22 Dom eller beslut (2023)
Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till… - NJA 2023 s. 114 «Påskupploppet i Örebro» (2023)
Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till… - RH 2017:46 (2017)
För ansvar för våldsamt upplopp krävs att en folksamling gått till förenat våld å person som bestått i antingen misshandel eller kroppsligt betvingande. - NJA 2002 s. 489 «Sambandscentralen» (2002)
Medhjälp till våldsamt upplopp. Fråga om de tilltalade, som befann sig i en lägenhet i Göteborg, tillsammans och i samförstånd främjat våldsamma upplopp i samband med EU-toppmötet i juni 2001 genom att systematiskt samla in och vidarebefordra uppgifter om poli… - NJA 2002 s. 533 «(I) Göteborgskravallerna II resp. (II) Göteborgskravallerna III» (2002)
Straffmätning för våldsamt upplopp i samband med EU-toppmöte I och II. - NJA 2002 s. 198 «Göteborgskravallerna I» (2002)
Fråga om påföljdsval och straffmätning för våldsamt upplopp. - NJA 1995 s. 311 (1995)
Våldsamt upplopp? - RH 1996:4 (1995)
I mål om ansvar för våldsamt upplopp har deltagare i folksamlingen ansetts ha anslutit sig till dess förehavanden. Det har härvid inte krävts att det kunnat visas att man som deltagare direkt främjat den våldsanvändning som förekommit. - RH 1994:112 (1994)
Påföljden för våldsamt upplopp har bestämts till fängelse.
16 kap. 3 § (1)
- RH 2005:30 (2005)
En grupp ungdomar uppehöll sig vid ingången till en porrbutik. Ungdomarna vägrade följa uppmaning från polisen att lämna platsen. De har bedömts därvid ha stört den allmänna ordningen.
16 kap. 4 § (1)
- NJA 1993 s. 360 (1993)
Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).
16 kap. 8 § (16)
- RH 2025:16 (2025)
En person har i tingsrätten dömts för hets mot folkgrupp för att ha uttalat ”Jag kan identifiera mig som Hitler” och gjort en s.k. Hitler-hälsning under en lektion i samhällskunskap. Hovrätten frikände personen eftersom det inte var ställt utom rimligt tvivel … - Högsta domstolen, mål B 2501-22 Dom eller beslut (2023)
Ett uttalande som har gjorts inom ramen för en debatt i en politisk församling har ansetts inte vara straffbart som hets mot folkgrupp. - NJA 2023 s. 246 «Anförandet i fullmäktige» (2023)
Ett uttalande som har gjorts inom ramen för en debatt i en politisk församling har ansetts inte vara straffbart som hets mot folkgrupp. - NJA 2020 s. 1083 «Kommentaren i Facebookgruppen» (2020)
En kommentar med nedsättande innehåll som spridits via sociala medier var enligt sin formulering riktad mot en enskild individ. Meddelandet har ändå ansetts uttrycka missaktning för en religiös grupp och har medfört ansvar för hets mot folkgrupp. - RH 2017:14 (2016)
Hets mot folkgrupp. I ett inlägg på ett politiskt partis lokala facebook-sida publicerades ett inlägg som uttryckte missaktning av muslimer som grupp. Tingsrätten ansåg att inlägget, mot bakgrund av Europadomstolens praxis, fick anses falla inom ramen för vad … - NJA 2007 s. 805 «Den elektroniska anslagstavlan» (2007)
Fråga om ansvar för hets mot folkgrupp; enligt brottsbalken beträffande den som underlåtit att ta bort meddelanden från en elektronisk anslagstavla (I=B 2673-06) och enligt yttrandefrihetsgrundlagen beträffande utgivaren av en webbplats (II=B 2115-06). Även fr… - NJA 2006 s. 467 «Flygbladen på skolan» (2006)
Ett flygblad som spritts i en skola har innehållit uttalanden om homosexuella. Fråga om spridningen är att bedöma som hets mot folkgrupp. (Jfr NJA 2005 s. 805.) - NJA 2005 s. 805 «Predikan i Borgholm» (2005)
I en predikan har gjorts nedsättande uttalanden om homosexuella. Åtal för hets mot folkgrupp har ogillats med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 och 10. - RH 2002:40 (2002)
Omständigheten att skriften Judefrågan publicerats år 1936 har ansetts sakna betydelse för den straffrättsliga bedömningen vid ny publicering år 2000. - RH 2000:72 (2000)
En person har uttryckt missaktning för andra folkgrupper än den egna genom att tillsammans och i samråd med tre andra personer skrika Sieg Heil och göra nazisthälsningar på en gata i ett bostadsområde. Fråga huruvida uttalandena spritts på sådant sätt som kräv… - NJA 1999 s. 702 «Uttalandena på bussen» (1999)
Uttalanden som innefattat missaktning för folkgrupp genom anspelning på hudfärg eller etniskt ursprung har inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp enligt 16 kap 8 § brottsbalken, eftersom uttalandena inte spritts i den mening som avses i denna bestämmelse. - RH 1998:77 (1998)
Fråga om rasistiskt meddelande, förmedlat genom bärande av en armbindel med nazistisk symbol, har spritts i den mening som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken. - RH 1997:53 (1997)
Nazistisk demonstration med nazistiska symboler, romerska hälsningar, Sieg-Heil-rop och tal har befunnits utgöra spridning av ett budskap som uttrycker missaktning och hot mot andra folkgrupper (hets mot folkgrupp). Fängelsestraff har utdömts. - RH 1997:28 (1997)
Bärande av armbindel med nazistiskt hakkors har i och för sig ansetts kunna innebära meddelande som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken. Åtal för hets mot folkgrupp har dock ogillats, då det inte visats att meddelandet spritts till mer än ett fåtal. - NJA 1996 s. 577 «De otillåtna märkena» (1996)
En person, som bland människor på allmän plats burit vissa märken på sin klädsel med anknytning till nationalsocialistiska rörelser, har dömts för hets mot folkgrupp. - NJA 1982 s. 128 (1982)
En person har vid infarten till en campingplats satt upp en skylt, på vilken anges att zigenare ej får beträda campingplatsen. Gärningen har bedömts som hets mot folkgrupp. Tillika fråga huruvida brottet är ringa. 16 kap 8 § BrB.
16 kap. 9 § (6)
- RH 2008:62 (2008)
En ledamot i en socialnämnd har i samband med beslut om yttrande till en tingsrätt i två adoptionsärenden röstat och reserverat sig emot majoritetens beslut att tillstyrka adoptionerna. Hennes ställningstaganden har delvis grundats på att det rört sig om två f… - NJA 1999 s. 639 (1999)
Olaga diskriminering? - NJA 1999 s. 556 (1999)
Ett varuhus har i brottsförebyggande syfte uppställt förbud för personer klädda i vida, långa och tunga kjolar att komma in i varuhuset. Förbudet har ansetts innebära olaga diskriminering av zigenare. - NJA 1996 s. 768 (1996)
Olaga diskriminering? 16 kap 9 § BrB. - NJA 1994 s. 511 (1994)
Ägare till hyresfastighet, som vägrat en kvinna att hyra en lägenhet i fastigheten på grund av att kvinnans sambo var färgad, har dömts för olaga diskriminering. Även fråga om påföljd. - NJA 1985 s. 226 (1985)
En företrädare för ett kommunalt bostadsföretag har nekat en zigenare att hyra en lägenhet i ett visst bostadsområde. Fråga om olaga diskriminering. 16 kap 9 § BrB.
16 kap. 10 § (2)
- NJA 2003 s. 113 (2003)
Fråga om beviskravet i mål om brott mot griftefrid. - RH 1997:79 (1996)
En tidigare obduktionstekniker, som planerade att öppna en chiropraktorskola och som i denna verksamhet vidtagit åtgärder med två till forskningsändamål donerade människolik, har dömts för brott mot griftefrid då någon behörig överlåtelse av liken inte föreleg…
16 kap. 10 a § (11)
- Högsta domstolen, mål B 8270-24 Dom eller beslut (2025)
Innehav av barnpornografi. Gradindelning och straffvärde (I–III). - RH 2017:62 (2017)
Skildring av barn i pornografisk bild? - NJA 2012 s. 400 (2012)
Innehav av mangateckningar med ett barnpornografiskt innehåll men icke verklighetstrogna bilder har, med hänvisning till yttrandefriheten och informationsfriheten i regeringsformen, ansetts inte vara straffbart. - RH 2009:78 (2009)
Barnpornografibrott bestående i att den tilltalade fotograferat (skildrat) minderåriga barn i pornografisk bild och sedan innehaft bilderna (21 st.) har bedömts som brott av normalgraden. - Det har inte befunnits föreligga förutsättningar att förverka hårddisk… - RH 2007:21 (2006)
Den tilltalade har innehaft bilder med barnpornografiskt innehåll, dels på disketter, dels på datorns hårddisk. Hovrätten har funnit att innehav i objektivt hänseende förelegat även för raderade bilder när dessa fortfarande varit åtkomliga på så vis att de med… - NJA 2005 s. 80 (2005)
I mål om ansvar för barnpornografibrott har ansetts att den tilltalades vetskap om att målsägandena varit under 18 år inte utgjort en sådan omständighet kring bilderna som avses i straffbestämmelsens definition av "barn". 16 kap. 10 a § andra stycket BrB. - NJA 2003 s. 307 (2003)
Fråga om påföljd vid barnpornografibrott. - NJA 2002 s. 265 (2002)
Vid grovt barnpornografibrott har brottslighetens art ansetts utgöra skäl att ådöma fängelse. - RH 2001:30 (2001)
Innehav av 5 490 bilder och 38 filmer med barnpornografiskt material har inte ansetts vara grovt barnpornografibrott. Även fråga om försvarligheten av innehav. - RH 1998:22 (1998)
Yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring ansågs inte vara artbrott. Hovrätten bestämde påföljden till villkorlig dom och böter. - RH 1996:87 (1996)
Vid tolkning av begreppet "barn" i 16 kap. 10 a § brottsbalken har den av Sverige tillträdda FN-konventionen om barnets rättigheter tillagts betydelse. Tillika fråga om innebörden av det i samma lagrum angivna kravet på spridning, av begreppet "sexuellt våld e…
16 kap. 10 b § (1)
- RH 2000:97 (2000)
Påföljden för yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring har med hänsyn till brottets art bestämts till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. - Även fråga om vilket antal timmar samhällstjänst som skall följa med beaktande av reglerna om förbud mot…
16 kap. 10 c § (1)
- NJA 2021 s. 498 «Filmen från Christchurch» (2021)
Yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring. Tillhandahållandet på en webbplats av en film från ett terrordåd har bedömts ha skett inom ramen för nyhetsförmedling. Fråga om gärningen med hänsyn till detta har varit försvarlig.
16 kap. 13 § (6)
- RH 2018:12 (2018)
Påföljden har inte ansetts kunna stanna vid böter för djurplågeri som bestått i att en hund vid ett tillfälle utsatts för lidande genom misshandel i form av sparkar, knytnävsslag och slag med tillhygge. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter. - RH 2018:1 (2017)
Djurplågeri av flera hästar genom bl.a. undermålig fodertillgång och bristande tillsyn. Även brott mot djurskyddslagen i vissa hänseenden. Fråga om vem som bär djurhållningsansvaret. - RH 2011:19 (2010)
I två fall av djurplågeri, där gärningsmännen uppsåtligen utsatt två kaniner för otillbörligt lidande genom att i det ena fallet antända djuret och i det andra fallet bl.a. hetsa en hund mot det har hovrätten ansett straffvärdet för respektive gärning motsvara… - NJA 2006 s. 339 (2006)
Brottslighetens art har i ett fall av djurplågeri inte ansetts utgöra skäl att ådöma fängelsestraff. - RH 2005:31 (2004)
Fråga om travkusk, som i tävlingssammanhang under en sträcka av cirka 220 meter gett hästen omkring 14 spöslag mot kroppen, gjort sig skyldig till djurplågeri alternativt brott mot djurskyddslagen. - RH 1994:1 (1993)
Stallägares ansvar för inhyst djur.
16 kap. 14 § (3)
- NJA 2011 s. 45 (2011)
En variant av poker (Texas Hold´em) har i ett visst fall när den spelats i turneringsform inte ansetts vara ett spel vars utgång helt eller till väsentlig del beror på slumpen i den mening som avses i 16 kap. 14 § brottsbalken. - NJA 2006 s. 246 (2006)
Ändringar i lotterilagen (1994:1000) har med stöd av ett inhämtat förhandsavgörande från EG-domstolen bedömts utgöra tekniska föreskrifter enligt Rådets direktiv 83/189/EEG. Eftersom de ändrade bestämmelserna inte notifierats enligt direktivets föreskrifter ha… - NJA 1985 s. 316 (1985)
Deltagare i pokertävling överlämnade till anordnaren av denna insatser, avsedda att utgöra prispengar i tävlingen. Insatserna har ansetts ej kunna förverkas hos anordnaren, som dömts för dobbleri som avses i 16 kap 14 § BrB. Pokaler, som skulle utgöra pris i t…
16 kap. 15 § (1)
- RH 2014:36 (2014)
Fråga om falskt larm har varit att bedöma som grovt brott (bombhot i centrala Stockholm).
16 kap. 16 § (2)
- RH 1997:24 (1997)
Under firandet av Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag har en person ställt sig högst upp på en kulle väl synlig för deltagarna i festligheten och svängt med en svensk flagga som till största delen bestått av ett vikingahuvud i profil, ett solhjul och… - NJA 1981 s. 1010 (1981)
Enbart det förhållandet att någon på allmän plats och i andras åsyn dricker sprit har ej ansetts utgöra förargelseväckande beteende.
17 kap. 1 § (19)
- Högsta domstolen, mål B 2105-25 Dom eller beslut (2025)
Ett hot riktat mot en socialtjänsthandläggare har bedömts utgöra grovt hot mot tjänsteman trots att ingen av de kvalifikationsgrunder som finns i 17 kap. 1 § brottsbalken varit direkt tillämplig. - RH 2025:30 (2025)
Fråga om kravet på uppsåt när ett hot mot tjänsteman inte har framförts direkt till den hotade, utan till annan som sedan vidareförmedlat hotet. - Högsta domstolen, mål B 3741-23 Dom eller beslut (2024)
Grovt våld mot tjänsteman? - NJA 2024 s. 513 «Den kastade flaskan» (2024)
Grovt våld mot tjänsteman? - NJA 2021 s. 215 «Raplåten» (2021)
Betydelsen av yttrandefrihetsrättsliga aspekter vid prövningen av ett åtal för hot mot tjänsteman. Även fråga om innebörden av rekvisitet hot om våld i 17 kap. 1 § BrB. - RH 2015:67 (2015)
Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat. - NJA 2015 s. 668 «Sparken på benet» (2015)
Ansvar för våld mot tjänsteman förutsätter våld på person, dvs. misshandel eller betvingande av kroppens rörelsefrihet. - RH 2015:68 (2015)
Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat. - RH 2015:69 (2015)
Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat. - RH 2015:70 (2015)
Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat. - RH 2015:71 (2015)
Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat. - RH 2014:18 (2014)
Hot om våld har framförts per telefon till tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten i nära anslutning till att utmätt gods skulle hämtas. Brotten har inte ansetts ringa. - RH 2008:43 (2008)
Trots att målsägandens berättelse framstått som både trovärdig och tillförlitlig har åtal för våld och förgripelse mot tjänsteman ogillats med hänvisning till att det funnits möjlighet för polis och åklagare att säkra annan relevant bevisning, bl.a. övervaknin… - RH 2002:5 (2002)
Hot om våld mot biljettkontrollant i tunnelbanan har bedömts som ringa brott. Även fråga om skadestånd för kränkning. - NJA 2001 s. 859 (2001)
Våld mot taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman. Påföljden har bestämts till fängelse. - RH 2001:11 (2001)
Spark mot en taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman. - RH 1995:93 (1995)
Hot om att låta spränga kronofogdemyndighet i luften har framförts per telefon till en tjänsteman vid kronofogdemyndigheten. Brottet har bedömts som ringa. - NJA 1992 s. 528 (1992)
Ringa våld mot tjänsteman? - NJA 1984 s. 898 (1984)
Val av påföljd för våld mot tjänsteman.
17 kap. 2 § (1)
- NJA 2016 s. 880 (2016)
Angrepp på parkeringsvakt som utfärdar kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering utgör inte förgripelse mot tjänsteman. Även fråga om åtalspreskription efter åtalsjustering.
17 kap. 4 § (1)
- Högsta domstolen, mål B 2499-25 Dom eller beslut (2025)
Den omständigheten att det var fel av polisen att genomföra en kroppsbesiktning i ett trapphus har inte medfört frihet från ansvar för våldsamt motstånd. Även fråga om påföljdseftergift.
17 kap. 5 § (2)
- RH 2025:30 (2025)
Fråga om kravet på uppsåt när ett hot mot tjänsteman inte har framförts direkt till den hotade, utan till annan som sedan vidareförmedlat hotet. - RH 2019:1 (2019)
En person har satt sig till motvärn mot en butikskontrollant när denne skulle genomföra ett envarsgripande efter en ringa stöld. Butikskontrollanten har ansetts omfattad av skydd enligt 17 kap. 5 § brottsbalken och 7 § lagen (1974:191) om bevakningsföretag vid…
17 kap. 7 § (12)
- NJA 2020 s. 241 «Musikmiddagarna» (2020)
Straffansvaret för givande och tagande av muta ska avgränsas till handlingar som klart ligger utanför gränsen för det godtagbara och grundas på en helhetsbedömning av om en förmån är otillbörlig. - NJA 2012 s. 307 «Trafikinspektörens mutbrott» (2012)
Brottsrubricering och påföljd i mål om mutbrott och bestickning. - NJA 2009 s. 751 (2009)
En person har till sin fars offentlige försvarare överlämnat en gåva. Fråga om bestickning och mutbrott. - RH 2009:16 (2008)
Läkare lät samla in pengar från leverantörsföretag för personalresa. Dömda för mutbrott. Även fråga om ansvar för bestickning. - RH 2008:89 (2008)
Val av påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning. - NJA 2008 s. 812 (2008)
Besiktningsman vid Svensk Bilprovning har av anställda vid bilföretag som regelbundet besiktigade fordon vid bilprovningen dels fått alkoholdrycker i gåva, dels fått köpa i Tyskland inhandlad alkohol till inköpspris eller något högre pris och fått alkoholen le… - RH 2003:56 (2003)
Bolag bjöd in arbetstagare vid olika arbetsplatser, såväl offentliga som privata, till en av bolagen arrangerad jakt. Fråga om ansvar för bestickning. - RH 1997:43 (1996)
Fråga om påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning och mutbrott; tillika fråga om mutbrottet var att anse som grovt. - RH 1996:30 (1995)
Fråga om påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning och mutbrott. Även fråga om huruvida mutbrottet var att anse som grovt. - NJA 1993 s. 539 (1993)
Ett företag som säljer kontorsutrustning har sänt ut erbjudanden till ett stort antal arbetsplatser, såväl offentliga som privata. I erbjudandena, som varit adresserade till olika arbetstagare, utfäste sig företaget att skänka en freestyle-apparat, om produkte… - NJA 1981 s. 1174 (1981)
Ett byggföretag inbjöd några förtroendemän och tjänstemän i en kommun i Skåne att företa en studieresa till Stockholm för att studera ett byggprojekt med olika lösningar för energi- och värmeförsörjning av bostadshus. Resan bekostades av byggföretaget och omfa… - NJA 1981 s. 477 (1981)
Fråga om mutbrotts- och bestickningsansvar för julgåvor som en företagare lämnat kommunala tjänstemän.
17 kap. 10 § (5)
- NJA 2019 s. 747 «Upprepade övergrepp i rättssak» (2019)
Upprepade fall av övergrepp i rättssak begångna mot samma målsägande under en tremånadersperiod. Varje gärning har ansetts vara ett särskilt brott enligt normalgraden. Fråga också om brottslighetens straffvärde. - NJA 2017 s. 966 (2017)
Straffbestämmelsen om övergrepp i rättssak har ansetts omfatta samtliga uppgifter i en utsaga och inte enbart sådana som har betydelse för utredningen - NJA 2012 s. 614 (2012)
En person har presenterat sig som representant för en viss organisation och erbjudit sig att betala en skuld i utbyte mot att en utsaga i en rättegång togs tillbaka. Beteendet har inte ansetts innebära övergrepp i rättssak. - RH 2005:12 (2005)
Övergrepp i rättssak har bedömts som ringa brott. - RH 2003:23 (2002)
Straffmätning avseende övergrepp i rättssak, grovt brott, och anstiftan av övergrepp i rättssak.
17 kap. 11 § (5)
- NJA 2019 s. 294 «Alibit» (2019)
Det utgör inte skyddande av brottsling att i polisförhör lämna falska uppgifter till förmån för någon som har gjort sig skyldig till ett brott, när uppgifterna endast kan påverka bevisläget mot den personen. - NJA 2015 s. 31 (2015)
Skyddande av brottsling. Räckvidden av straffbestämmelsen i 17 kap. 11 § brottsbalken och innebörden av ansvarsfrihetsregeln i paragrafens femte stycke. - RH 1999:49 (1999)
Två personer som efter ett mord har hjälpt gärningsmannen att skaffa undan liket har dömts för skyddande av brottsling, grovt brott. - NJA 1996 s. 176 (1996)
Beviskravet i mål om våldtäkt. Tillika fråga om skyddande av brottsling. 6 kap 1 § och 17 kap 11 § BrB. - NJA 1990 s. 175 (1990)
Straffrihetsregeln i 17 kap 11 § 3 st BrB.
17 kap. 12 § (4)
- RH 2001:52 (2001)
Åtal för medhjälp till främjande av flykt ogillat på grund av att det inte visats att den gärning som medhjälpen avsåg för medhjälparen varit i tillräcklig mån konkretiserad. - RH 1998:90 (1998)
Rätt enligt 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken för envar att gripa den som påträffas på bar gärning eller flyende fot har inte ansetts föreligga för någon som inte sett brottet förövas och som inte heller kunnat utpeka en enskild gärningsman. Den som u… - NJA 1990 s. 354 «Flickvännens fritagningsförsök» (1990)
I anledning av åtal för försök till främjande av flykt uppkommer frågor om dels huruvida den s k försökspunkten uppnåtts, dels huruvida faran för brottets fullbordande var utesluten på grund av tillfälliga omständigheter. (17 kap 12 § och 23 kap 1 § BrB.) - NJA 1990 s. 175 (1990)
Straffrihetsregeln i 17 kap 11 § 3 st BrB.
17 kap. 13 § (2)
- NJA 1997 s. 275 (1997)
Trailer med last har tullförseglats i Danmark av dansk tullmyndighet och härefter förts in i Sverige, varvid förseglingen har granskats och godkänts av svensk tullmyndighet. Förseglingen har härefter brutits i Sverige utan medverkan av någon myndighet. Åtgärde… - RH 1994:138 (1994)
Talan enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken om förbud vid vite att avverka skog på utmätt fastighet har lämnats utan bifall, eftersom avverkning på utmätt fastighet är belagd med straffansvar och vite inte utan särskilt lagstöd får föreläggas när straff är utsat…
18 kap. 8 a § (1)
- RH 2020:17 (2020)
Fråga om ersättning för rättegångskostnad enligt 18 kap. 8 a § rättegångsbalken. Även fråga om begärd ersättning varit en verklig kostnad för parten med hänsyn till avtal mellan parten och dennes ombud (jfr RH 2018:2).
19 kap. 7 § (2)
- RH 2024:45 (2024)
Obehörig befattning med hemlig uppgift. En sammanställning av icke-hemliga uppgifter har bedömts inte kunna utgöra en uppgift som rör något förhållande av hemlig natur i den mening som avses i 19 kap. 7 § brottsbalken. - NJA 1988 s. 118 (1988)
Tryckfrihetsmål. Åtal för otillåtet offentliggörande i tryckt skrift innebärande vårdslöshet med hemlig uppgift.
19 kap. 8 § (1)
- RH 2021:3 (2020)
Fråga om ansvar för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Befattningen avsåg uppgifter om 37 försvarsanläggningar som lagrats i digitala filer. Även fråga om straffvärde och betydelsen av brottslighetens art vid påföljdsvalet.
19 kap. 9 § (2)
- AD 2019 nr 15 (2019)
Fråga om det funnits laga grund för avskedande av en generaldirektör. Tvisten har rört om generaldirektören gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemlig uppgift, om hennes agerande, även om handlandet inte utgjort straffbar gärning, varit sådant att skäl för … - NJA 1991 s. 103 (1991)
Fråga om innebörden av uttrycket "röjer uppgift" i 19 kap 9 § BrB(vårdlöshet med hemlig uppgift).
20 kap. 1 § (51)
- Högsta domstolen, mål B 367-24 Dom eller beslut (2025)
Fråga om när en polisman ska anses ha åsidosatt vad som gäller för uppgiften såvitt avser rapporteringsskyldighet (I) respektive förföljande av tvåhjuligt motorfordon (II). Tillika fråga om när en gärning som utgör tjänstefel ska anses som ringa. - RH 2025:12 (2025)
Hovrätten har ogillat ett åtal för tjänstefel mot en polisman som under ledig tid underlåtit att träda i tjänst för att ingripa mot sin sambo med anledning av misstanke om grovt rattfylleri. - NJA 2021 s. 83 «Lagmannens ansvar» (2021)
En tingsrättslagman har dömts för tjänstefel på grund av sin underlåtenhet att vidta åtgärder för att komma till rätta med en rådmans långsamma handläggning av mål. - NJA 2017 s. 491 «Polishunden» (2017)
Tjänstefel. Fråga om en polisman av oaktsamhet har åsidosatt vad som gällde för uppgiften när han använt tjänstehund för att stoppa en misstänkt som flyr från brottsplatsen. - NJA 2016 s. 453 (2016)
En åklagare och en domare som inte uppmärksammade att förutsättningar för häktning inte längre förelåg har dömts för tjänstefel. - NJA 2014 s. 910 (2014)
En anmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (orosanmälan) från en förskola eller från den som är verksam där sker vid myndighetsutövning. - NJA 2013 s. 336 (2013)
En polis som planerade en prejning genom trängning utan att dessförinnan rapportera det till vakthavande befäl har dömts för tjänstefel. - RH 2011:31 (2011)
Förare av polisbil, som dagtid på gator i centrala Stockholm med påslagna sirener och blåljus förföljt en undflyende personbil, har åtalats för tjänstefel. Handlandet, som bedömts innefatta viss oaktsamhet, har befunnits utgöra en gärning som är att anse som r… - RH 2011:27 (2010)
Ansvar för tjänstefel för en chef inom socialtjänsten som, vid tillämpning av lagen om vård av missbrukare i vissa fall, för sent inlett utredning och för sent vidtagit åtgärder för ett omedelbart omhändertagande av en man med tungt narkotikamissbruk. - NJA 2008 s. 567 (2008)
Fängelse i straffskalan för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken har inte ansetts förutsätta att de normer som beaktas vid bedömningen om den tilltalade har åsidosatt vad som gäller för uppgiften har beslutats i den ordning som enligt regeringsformen gäl… - RH 2008:51 (2008)
Överförmyndare har godkänt årsräkning från god man avseende godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken. Av årsräkningen framgick förekomsten av vissa penninggåvor i strid med föräldrabalkens bestämmelser. Då gärningen inte varit att anse som ringa har överfö… - RH 2007:46 (2007)
En tilltalad som dömts till ett kortvarigt fängelsestraff jämte utvisning har suttit frihetsberövad på häkte utan laga grund. Fråga om polismästare gjort sig skyldig till tjänstefel genom att underlåta att meddela ett förvarsbeslut beträffande den tilltalade o… - RH 2007:40 (2007)
Polisens förföljande av en personbil slutade med att personbilen kolliderade med ett träd och en person avled. K.H., som tjänstgjorde som befäl vid Polismyndighetens i Skåne länskommunikationscentral (LKC) vid tiden för händelsen och som beslutat att förföljan… - RH 2007:51 (2007)
En polisman har under tjänstetid och iklädd polisuniform ställt frågor om sin sons stulna cykel till personer som han mött. Han har även besökt ett klassrum i en skola, i vilket undervisning pågick, och frågat skolbarnen om cykeln. Polismannen har ansetts ha i… - NJA 2006 s. 145 (2006)
Fråga om en polis gjort sig skyldig till vapenbrott och brott mot lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, alternativt tjänstefel, med avseende på vapen och explosiva varor som han haft hand om i tjänsten. - RH 2007:31 (2006)
Fråga om styrelseordförande, rektor och avdelningschef vid universitet har gjort sig skyldiga till tjänstefel vid handläggning av ärenden om utlämnande av allmän handling. - NJA 2005 s. 385 (2005)
Fråga om ansvar för tjänstefel för polisintendent som har beslutat om avlägsnande enligt 13 c § polislagen (1984:387). - NJA 2004 s. 164 (2004)
Fråga om ansvar för tjänstefel för domare som utan laglig grund har förklarat villkorligt medgiven frihet förverkad. - RH 2004:42 (2004)
Underlåtenhet av ordningsvakt att rapportera ett fall av misstänkt misshandel, som han fått kännedom om, till polisen i enlighet med bestämmelsen i 4 § ordningsvaktsförordningen har ansetts vara tjänstefel. Brottet bedömdes dock som ringa och åtalet ogillades. - NJA 2003 s. 291 (2003)
Fråga om ansvar för tjänstefel av domare som, efter att åtal väckts för misshandel av normalgraden, dömt för ringa misshandelsbrott till dagsböter trots att det brottet var preskriberat. - RH 2003:45 (2003)
En vårdare på ett häkte har på begäran av en intagen, som varit underkastad restriktioner, ringt ett telefonsamtal. Fråga om gärningen är att anse som ringa och därför inte skall föranleda ansvar. - NJA 2002 s. 342 (2002)
Åtal har beträffande häktad väckts endast för andra brott än som låg till grund för beslutet om häktning. Fråga om ansvar för tjänstefel av åklagare respektive domare som inte hävt häktningsbeslutet. - NJA 2002 s. 336 (2002)
Fråga om ansvar för tjänstefel av domare. - NJA 2002 s. 188 (2002)
Fråga om ansvar för tjänstefel med anledning av oriktig avhysning på grund av dom som inte vunnit laga kraft. - NJA 2001 s. 35 (2001)
Fråga om ansvar för tjänstefel av domare som bl.a. dröjt med att färdigställa tidigare avkunnade domar. Dessutom fråga om tillämpning av artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna angående rätten till en rättegång inom skälig tid. - RH 2000:90 (2000)
Tjänstefel eller dataintrång? Även fråga om beviskrav. - NJA 1997 s. 368 (1997)
Fråga om ansvar för tjänstefel på grund av underlåtenhet att hålla omhäktningsförhandling. 20 kap 1 § BrB och 24 kap 18 § 3 st RB. - NJA 1997 s. 186 (1997)
Domare i hovrätt som av oaktsamhet förordnat om häktning utan laglig grund har åtalats för tjänstefel. Fråga om gärningen är att anse som ringa. - RH 1997:23 (1997)
Tingsfiskal som utan laglig grund förverkat villkorligt medgiven frihet har dömts för tjänstefel. Underlåtenhet att i samma mål förordna att det ådömda fängelsestraffet till en dag skulle anses verkställt i anstalt har - då oaktsamheten bedömts som ringa - int… - NJA 1996 s. 806 (1996)
Tjänstefel. Domare i HovR har bifallit talan enligt 28 kap 8 § BrB om undanröjande av skyddstillsyn och dömt till fängelse. Härvid har de av oaktsamhet underlåtit att förordna om att fängelsestraffet till viss tid skulle anses verkställt i anstalt. Fråga om gä… - RH 1997:73 (1996)
Vid verkställighet av polismyndighets beslut om omhändertagande enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård har polisens insatschef beslutat sätta in tårgas. Insatschefen har dömts för tjänstefel. - NJA 1996 s. 307 (1996)
Domare i tingsrätt, vilken av oaktsamhet underlåtit att förordna att ett fängelsestraff till viss tid skulle anses verkställt i anstalt, har åtalats för tjänstefel. Fråga om gärningen är att anse som ringa. - NJA 1996 s. 237 (1996)
Fråga om ansvar för tjänstefel för domare sedan rätten självmant tagit upp och prövat fråga om häktning i anledning av en gärning för vilken åtal ännu inte hade väckts. 20 kap 1 § BrB och 24 kap 17 § RB. - RH 1995:144 (1995)
Polisman, som åsidosatt föreskrifter om tillsyn av omhändertagna, har dömts för tjänstefel. Fråga om tillämpningsföreskrifternas grundlagsenlighet samt huruvida fullgörandet av tillsynen krävde att polismannen gick in i cellen till den omhändertagne. - RH 1994:70 (1994)
Fråga om polisman handlat vid myndighetsutövning. - RH 1994:86 (1994)
En häktad person har skadats till döds under biltransport inom kriminalvården. Det har befunnits att transportledare, transportförare och bilförare gjort sig skyldiga till tjänstefel. - NJA 1994 s. 304 (1994)
Tjänstefel av domare i hovrätt genom förverkande utan laglig grund av villkorligt medgiven frihet. - NJA 1994 s. 325 (1994)
I mål mot en polisinspektör angående ansvar för tjänstefel uppkommer fråga, om polisinspektörens handlande skett vid myndighetsutövning. - Dessutom fråga, om tjänstefel varit grovt. 20 kap 1 § BrB, 9 § polislagen (1984:387) - NJA 1994 s. 108 (1994)
En präst, som vigt en senildement person, har med hänsyn till omständigheterna ansetts inte böra fällas till ansvar för tjänstefel. - NJA 1993 s. 360 (1993)
Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III). - NJA 1993 s. 216 (1993)
Dröjsmål med att lämna ut allmän handling har inte medfört ansvar, då det berott på förbiseende och ingen sådan omständighet förelegat som talat för att ändå döma till ansvar. - NJA 1992 s. 838 (1992)
Tjänstefel av vakthavande polisbefäl genom bristfällig handläggning av frihetsberövande. - NJA 1992 s. 812 (1992)
Fråga vid åtal för tjänstefel om gärningen är att anse som ringa. - NJA 1992 s. 555 (1992)
Fråga om tjänstefel vid beslut om förtida omhändertagande enligt 9 kap 10 § 2 st RB. - NJA 1992 s. 310 (1992)
Tjänstefel av vakthavande polisbefäl genom bristfällig kontroll över frihetsberövande. - NJA 1990 s. 542 (1990)
Fråga om vårdslös myndighetsutövning vid häktningsbeslut. - NJA 1988 s. 26 (1988)
Sedan fullmäktige i en kommun beslutat att lämna ekonomiskt stöd åt ett enskilt företag genom köp av en maskin, förordnade KammarR:n efter överklagande att beslutet tills vidare inte skulle gälla. Kommunstyrelsen beslöt trots detta att godkänna avtal angående … - NJA 1987 s. 215 (1987)
Fråga huruvida hos polismyndighet anställda stämningsmän, vilka vid sidan av tjänsten mot betalning utfört för myndigheten avsedda delgivningsuppdrag, gjort sig skyldiga till brott. Trolöshet mot huvudman eller myndighetsmissbruk? - NJA 1985 s. 502 (1985)
Fråga om oriktig myndighetsutövning har medfört förfång som ej är ringa. 20 kap 1 § BrB. - NJA 1984 s. 80 (1984)
Underlåtenhet av domare att lämna underrättelse om begånget fel från domstolens sida har ansetts ej utgöra myndighetsutövning och därför inte kunna medföra straffansvar enligt 20 kap 1 § BrB. På motsvarande sätt har bedömts meddelande till parterna om ifrågasa… - NJA 1983 s. 644 (1983)
Åklagare, som åtalat en person för brott mot sekretessbestämmelser ehuru den åtalade gärningen inte var straffbar, samt hovrättsassessor, som i egenskap av rättens ordförande fällt den tilltalade till ansvar, har åtalats för vårdslös myndighetsutövning. Fråga …
20 kap. 2 § (11)
- NJA 2020 s. 241 «Musikmiddagarna» (2020)
Straffansvaret för givande och tagande av muta ska avgränsas till handlingar som klart ligger utanför gränsen för det godtagbara och grundas på en helhetsbedömning av om en förmån är otillbörlig. - RH 2012:6 (2011)
Hovrätten har - till skillnad från tingsrätten - inte bedömt ett mutbrott som grovt brott. Brottet har därmed varit preskriberat, och hovrätten lämnade åtalet utan bifall. - AD 2010 nr 50 (2010)
Under pågående skadereglering har en gruppchef vid ett försäkringsbolag köpt en skoter till rabatterat pris av försäkringstagaren, ett företag som bl.a. säljer motorfordon. Fråga om förfarandet har utgjort grund för avskedande med hänsyn till den anställdes al… - RH 2010:5 (2010)
Förhållandet mellan en journalist/jurist och ett mediabolag har reglerats genom ett avtal som betecknats Uppdragsavtal. Journalisten/juristen har inte ansetts som arbetstagare i den mening som avses i 20 kap. 2 § första stycket brottsbalken. Åtal för mutbrott … - NJA 2008 s. 705 «Älgjakten» (2008)
Verkställande direktören i ett skogsbolag inbjöd en landshövding att delta i älgjakt. Jakten pågick under en och en halv dag och bolaget bekostade övernattning i en jaktvilla, två middagar samt en lunch i fält. Fråga om ansvar för mutbrott och bestickning. - RH 1997:33 (1997)
Det har inte ansetts att fyra personer, som varit kommunala befattningshavare, gjort sig skyldiga till mutbrott genom att under pågående upphandlingsförfarande låta sig bjudas på lunch, middag och inträdesbiljett till VM-tävlingar i friidrott 1995 i Göteborg a… - RH 1997:43 (1996)
Fråga om påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning och mutbrott; tillika fråga om mutbrottet var att anse som grovt. - RH 1996:30 (1995)
Fråga om påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning och mutbrott. Även fråga om huruvida mutbrottet var att anse som grovt. - RH 1995:99 (1995)
Det har inte ansetts att en person, som kandiderade för uppdrag som riksdagsledamot, gjort sig skyldig till mutbrott genom att erbjuda ett tjugotal företag konsulttjänster under kommande mandatperiod avseende politisk information, rådgivning och service mot vi… - NJA 1987 s. 604 (1987)
En äldre man testamenterade sin fädernegård och övrig egendom till ett vårdbiträde, som utfört hemtjänst åt honom. Sedan han avlidit, tog vårdbiträdet emot den testamenterade egendomen. I mål mot henne om ansvar för mutbrott har det, med hänsyn till den utredn… - NJA 1981 s. 1174 (1981)
Ett byggföretag inbjöd några förtroendemän och tjänstemän i en kommun i Skåne att företa en studieresa till Stockholm för att studera ett byggprojekt med olika lösningar för energi- och värmeförsörjning av bostadshus. Resan bekostades av byggföretaget och omfa…
20 kap. 3 § (1)
- NJA 2003 s. 447 (2003)
Riksskatteverket har till Domstolsverket översänt hemställan om förtursbehandling av vissa skattemål. Vid åtal mot tjänsteman vid Riksskatteverket för brott mot tystnadsplikt fråga dels om uppgifter i hemställan omfattats av s.k. skattesekretess, dels om det i…
20 kap. 4 § (1)
- RH 1997:48 (1996)
Riksdagsledamot har dömts för två fall av grovt bedrägeri till villkorlig dom och böter. Hovrätten har med stöd av 4 kap. 7 § tredje stycket regeringsformen förordnat att han skall skiljas från uppdraget som riksdagsledamot.
21 kap. 1 § (3)
- NJA 1983 s. 897 (1983)
Påföljd för lydnadsbrott vid s k totalvägran första gången. - NJA 1983 s. 899 (1983)
Straffmätning vid lydnadsbrott i form av vägran andra gången att fullgöra militär grundutbildning. Straffet har bestämts med ledning av tidigare rättstillämpning utan att påverkas av de ändringar som skett i reglerna om villkorlig frigivning. Av såväl åklagare… - NJA 1981 s. 474 (1981)
Straffmätning vid lydnadsbrott. 21 kap 1 § BrB.
21 kap. 11 § (1)
- NJA 1983 s. 198 (1983)
Rymning eller undanhållande.
21 kap. 12 § (3)
- NJA 1984 s. 745 (1984)
När det vid rymning inte kommer i fråga att välja en icke frihetsberövande påföljd, har fjorton dagars fängelse ansetts vara en i flertalet fall tillräcklig påföljd. - NJA 1983 s. 198 (1983)
Rymning eller undanhållande. - NJA 1981 s. 1252 (1981)
Värnpliktig som uteblivit från militär grundutbildning har dömts för rymning och inte för undanhållande, trots att han senare frikallats från värnplikt på grund av omständigheter som förelegat även vid gärningstillfället. Påföljden har bestämts till böter. 21 …
22 kap. 6 § (1)
- RH 2014:34 (2014)
Fråga om ansvar för folkmord och grovt folkrättsbrott. Även fråga om lagval vid talan om skadestånd när den skadegörande handlingen har ägt rum utomlands.
23 kap. 1 § (38)
- Högsta domstolen, mål B 5813-22 Dom eller beslut (2023)
Polisen hade bytt ut vapen mot en attrapp fyra månader innan en person försökte hämta vapnen. Eftersom fara för vapenbrottets fullbordan var utesluten redan när den tilltalades uppsåt formades var det fråga om ett otjänligt försök som inte är straffbart. - NJA 2023 s. 393 «Vapenattrappen» (2023)
Polisen hade bytt ut vapen mot en attrapp fyra månader innan en person försökte hämta vapnen. Eftersom fara för vapenbrottets fullbordan var utesluten redan när den tilltalades uppsåt formades var det fråga om ett otjänligt försök som inte är straffbart. - NJA 2022 s. 675 «Förväxlingen» (2022)
En person som har gett annan i uppdrag att begå ett mord har dömts för anstiftan av mord, trots att gärningsmannen på grund av förväxling dödat en annan person än det tilltänkta offret. Även fråga om den som har lämnat uppdraget kan dömas för, utöver anstiftan… - NJA 2016 s. 746 «Avfallstransporten till Ghana» (2016)
Otillåten avfallstransport. Tillika fråga om försök till oaktsamhetsbrott. - RH 2015:21 (2015)
Var köp av beslagtagen narkotika ett straffbart försök till narkotikabrott? - NJA 2012 s. 535 «Cannabissmugglingsdomen» (2012)
Brottsrubricering och straffvärdebedömning avseende en narkotikatransport från Danmark till Sverige (drygt 67 kg cannabis). - RH 2007:61 (2007)
Försökspunkten vid grovt narkotikabrott har inte ansetts uppnådd då någon brottsplan inte fanns vid den tidpunkt då brottet skulle ha kunnat fullbordas. - RH 2002:44 (2002)
Fråga om frivilligt tillbakaträdande från försök till mord. - RH 2002:16 (2002)
Försökspunkten vid köp av sexuella tjänster. - RH 2002:33 (2002)
Fråga dels om ett parti cigaretter, som förts in till Sverige, omfattades av bestämmelserna om transitgods, dels om vissa åtgärder kan anses utgöra befattning med smuggelgods. Tillika fråga om straffmätning. - NJA 1998 s. 86 (1998)
Fråga i mål om ansvar för försök till mord om gärningsmannens uppsåt. - RH 1997:101 (1997)
Varusmuggling avseende narkotika som avbröts då gärningsmannen togs ut för kontroll vid passage i blå gång i tullfilter har bedömts som försök och inte som fullbordat brott. - NJA 1997 s. 622 (1997)
Straffmätning vid försök till grov varusmuggling avseende 25 000 liter 96-procentig sprit. - RH 1997:50 (1997)
En person som i utlandet köpt ett läkemedel innehållande bromazepam, som är klassat som narkotika, har åtalats för narkotikabrott och försök till varusmuggling varvid han gjort gällande att han inte känt till att läkemedlet innehöll ett narkotikaklassat ämne. … - NJA 1996 s. 27 «Skjutningen vid Stureplan» (1996)
Fråga om personer som främjat gärningar, bestående i att annan med ett automatvapen skjutit ihjäl fyra människor och försökt skjuta ihjäl och därvid skadat många andra, handlat med uppsåt. - NJA 1995 s. 448 (1995)
En HIV-smittad kvinna hade oskyddat vaginalt samlag och orala samlag. Fråga om ansvar för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan. - NJA 1995 s. 405 «Getingerånet» (1995)
Försök till rån? - NJA 1994 s. 614 (1994)
En HIV-smittad man hade fullbordat samlag med en kvinna som inte kände till hans sjukdom. Kvinnan blev inte smittad. Fråga om brottsrubricering och påföljd. - NJA 1994 s. 374 (1994)
Fråga om farlighetsgraden hos råopium och om straffmätning vid narkotikabrott och försök till varusmuggling. - NJA 1993 s. 746 (1993)
Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som försäkringstagaren anmält stulen men i själva verket låtit föra utomlands. - RH 1993:136 (1993)
Utelämnande av en inkomst på 90 000 kr i en år 1990 angiven självdeklaration, vilket förfarande om det fullbordats skulle ha medfört att omkring 60 000 kr undandragits beskattning, har - trots att kontrolluppgift varit tillgänglig för skattemyndigheten - bedöm… - RH 1993:49 (1993)
Försök till varusmuggling avseende en tårgasspray har bedömts som icke ringa brott, och påföljden har bestämts till dagsböter. - NJA 1992 s. 679 «Russinlådorna» (1992)
I anledning av åtal för försök till grovt narkotikabrott uppkommer fråga om dels huruvida försökspunkten uppnåtts dels huruvida faran för brottets fullbordan varit utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter. (Prejudikatfrågedispens) Eftersom påföl… - NJA 1992 s. 524 (1992)
Försök till narkotikabrott har ansetts föreligga redan när det första ledet i den av flera kemiska processer bestående tillverkningen av amfetamin påbörjats. Kemikalier som varit avsedda för tillverkning av amfetamin har ansetts utgöra hjälpmedel vid tillverkn… - NJA 1992 s. 474 (1992)
Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om nödvärn och bristande uppsåt att döda - fastän det inte kunnat fastställas vem av dem som utdelat det dödande knivhugget och inte heller att den ene alls använt kniv. - NJA 1992 s. 235 (1992)
Fråga om farlighetsgraden hos LSD och "Extacy" (MDMA) vid brottsrubricering och straffmätning i mål om narkotikabrott. - NJA 1991 s. 332 (1991)
En person med hemvist i Sverige, som har tagit befattning med ett narkotikaparti i Holland och gripits av holländsk polis vid gränsen mot Tyskland, har fällts till ansvar för grovt narkotikabrott. Fråga har uppstått om personen dessutom skall dömas för försök … - NJA 1990 s. 354 «Flickvännens fritagningsförsök» (1990)
I anledning av åtal för försök till främjande av flykt uppkommer frågor om dels huruvida den s k försökspunkten uppnåtts, dels huruvida faran för brottets fullbordande var utesluten på grund av tillfälliga omständigheter. (17 kap 12 § och 23 kap 1 § BrB.) - NJA 1989 s. 870 (1989)
Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån när de var 17 respektive 18 år gamla. - NJA 1989 s. 456 (1989)
V skulle enligt uppgjord plan för annan persons räkning på utrikes ort och i överlåtelsesyfte förvärva narkotika och därefter olovligen införa den till riket. Två-tre dagar efter det att V köpt en vara, som han trodde var cannabisharts, påbörjade han återresa … - NJA 1988 s. 248 (1988)
Fråga om påföljd för grova skattebedrägeribrott och bokföringsbrott. - NJA 1987 s. 802 (1987)
En person hade alltsedan år 1972 underlåtit att avge självdeklaration och därför varje år blivit skönstaxerad för inkomst. Vid prövning av åtal för försök till skattebrott avseende åren 1980-1982 har fara ansetts föreligga för att han vid skönstaxeringarna und… - NJA 1986 s. 243 (1986)
Fråga om påföljd för försök till skattebedrägeri beträffande bl a den som vid tiden för gärningen var under 21 år. - NJA 1985 s. 544 «De tomma resväskorna» (1985)
I anledning av åtal för försök till grov stöld uppkommer fråga om faran för brottets fullbordande var utesluten på grund av tillfälliga omständigheter (23 kap 1 § BrB). Tillika fråga om viss av polisen använd spaningsmetod kunde utgöra grund för strafflindring… - NJA 1984 s. 740 (1984)
Val av påföljd för försök till försäkringsbedrägeri. - NJA 1982 s. 863 (1982)
Fråga i mål angående bedrägeribrott om skada uppkommit vid fullgörande av avtal. - NJA 1982 s. 143 (1982)
Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om tillämpning av 33 kap 9 § BrB. - NJA 1981 s. 825 (1981)
Utvisning?
23 kap. 2 § (20)
- RH 2023:38 (2022)
Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till äktenskapstvång. - NJA 2020 s. 703 «GPS-puckarna» (2020)
Straffvärdebedömningen vid förberedelse till mord. Även fråga om ersättning till den offentlige försvararen. - NJA 2018 s. 512 «(I) Uppgörelsen i Kassmyra resp. (II) Anmälan till Skatteverket» (2018)
Förberedelse till brott (I och II). - RH 2010:35 (2010)
Fråga om straffvärde för underlåtenhet att till tullbehandling anmäla 43 liter GBL, som omfattas av förbud mot eller villkor för införsel. - NJA 2007 s. 774 (2007)
Åtal för förberedelse till grovt bedrägeri i form av befattning med fotografier av uttagsautomat och med hjälp av dessa framställd utrustning avsedd att avläsa information från användning av uttagsautomat. Fotografierna och avläsningsutrustningen har inte anse… - RH 2005:48 (2005)
Fråga om ansvar för en s.k. plogbillsaktivist för förberedelse till sabotage och brott mot lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., alternativt förberedelse till grov skadegörelse. Hovrätten har bedömt gärningen som olaga intrång, grovt… - NJA 2002 s. 365 (2002)
Fråga om brottsrubricering och straffmätning i mål om narkotikabrott (GHB). - NJA 2002 s. 123 (2002)
Ansvar för tillverkning av mäsk i uppenbart syfte att tillverka sprit har inte kunnat utdömas eftersom vätskan i fråga inte ansetts kunna fall under alkohollagens definition av mäsk. Vätskan - som varit avsedd för tillverkning av sprit - har emellertid ansetts… - RH 1999:11 (1998)
Manipulerad (falskprogrammerad) mobiltelefon har ansetts utgöra sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § brottsbalken. - RH 1998:69 (1998)
Förberedelse, respektive stämpling till mord. Frågan om fara för brottets fullbordan varit endast ringa har besvarats nekande. Åtalen har följaktligen bifallits. - NJA 1998 s. 86 (1998)
Fråga i mål om ansvar för försök till mord om gärningsmannens uppsåt. - RH 1998:91 (1998)
En person har mottagit en nyckel till en lägenhet, där ett större narkotikaparti fanns. Gärningen har, då syftet med befattningen med nyckeln varit att transportera bort narkotikan, bedömts som förberedelse till grovt narkotikabrott. - NJA 1996 s. 244 (1996)
Förberedelse till misshandel? - NJA 1996 s. 93 (1996)
Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva grov misshandel om gärningen var fri från straff på grund av att bomberna var avsedda att användas endast i en nödvärnssituation. - Även spörsmål om faran för brottets fullbordan va… - RH 1994:24 (1994)
Förberedelse till människorov m.m. ("Wallenbergärendet"); frågor om bevisvärdering, faran för det planerade brottets fullbordan, frivilligt tillbakaträdande, innebörden av begreppet hjälpmedel enligt 23 kap. 2 § första stycket brottsbalken samt medverkan till … - NJA 1992 s. 524 (1992)
Försök till narkotikabrott har ansetts föreligga redan när det första ledet i den av flera kemiska processer bestående tillverkningen av amfetamin påbörjats. Kemikalier som varit avsedda för tillverkning av amfetamin har ansetts utgöra hjälpmedel vid tillverkn… - NJA 1985 s. 662 (1985)
Resningsärende. Sedan en person vidtagit förberedelse till ett stöldbrott, gjorde han sig skyldig till ett fullbordat stöldbrott som i vissa avseenden avvek från vad som hade planerats vid förberedelsen. Förberedelsehandlingen har ansetts uppgå i det fullborda… - NJA 1983 s. 425 (1983)
Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av narkotika genom att hål tagits upp i dem och försetts med lock. Lastbilen har ansetts som sådant hjälpmedel för brott som åsyftas i bestämmelsen i 23 kap 2 § 1 st BrB om förberedelse … - NJA 1982 s. 64 (1982)
En i kriminalvårdsanstalt intagen person A anmodade brevledes B att inköpa ett parti cannabisharts och söka föra in partiet på anstalten samt överlämna det till A. B efterkom dock inte anmaningen. I mål om ansvar för A för stämpling till narkotikabrott har det… - NJA 1981 s. 1057 (1981)
L beslutar i samråd med ett par kamrater att i överlåtelsesyfte köpa ett parti narkotika av G som han tidigare förhandlat med. G:s uppsåt var emellertid från början att bedra L och vid köpet levererar G inte narkotika utan falsk vara. Åtal mot L för stämpling …
23 kap. 3 § (2)
- RH 2008:90 (2008)
Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt kan ha förelegat. Tillika frågor om nödvärn och om förutsättningarna för att förklara tilltalad fri från påföljd. - NJA 1990 s. 354 «Flickvännens fritagningsförsök» (1990)
I anledning av åtal för försök till främjande av flykt uppkommer frågor om dels huruvida den s k försökspunkten uppnåtts, dels huruvida faran för brottets fullbordande var utesluten på grund av tillfälliga omständigheter. (17 kap 12 § och 23 kap 1 § BrB.)
23 kap. 4 § (31)
- Högsta domstolen, mål B 1598-22 Dom eller beslut (2023)
En person som körde en annan person till och från en plats där ett försök till rån utfördes har dömts som medhjälpare och inte som gärningsman. - NJA 2023 s. 540 «Chauffören och rånförsöket» (2023)
En person som körde en annan person till och från en plats där ett försök till rån utfördes har dömts som medhjälpare och inte som gärningsman. - Högsta domstolen, mål B 5666-22 Dom eller beslut (2023)
Fråga om en person, som införstådd med att ett rån skulle begås följde med till brottsplatsen och närvarade under rånet, har främjat brott. - NJA 2023 s. 177 «Medhjälparen i Linanäs» (2023)
Fråga om en person, som införstådd med att ett rån skulle begås följde med till brottsplatsen och närvarade under rånet, har främjat brott. - Högsta domstolen, mål B 6185-22 Dom eller beslut (2023)
Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till… - NJA 2023 s. 114 «Påskupploppet i Örebro» (2023)
Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till… - NJA 2022 s. 675 «Förväxlingen» (2022)
En person som har gett annan i uppdrag att begå ett mord har dömts för anstiftan av mord, trots att gärningsmannen på grund av förväxling dödat en annan person än det tilltänkta offret. Även fråga om den som har lämnat uppdraget kan dömas för, utöver anstiftan… - RH 2021:31 (2021)
Fråga om påföljdsbestämning i mål angående medhjälp till grovt rattfylleri. - RH 2021:20 (2020)
Främjande av ett skadegörelsebrott har bedömts som sådan ringa medverkan som inte medför ansvar för brott. - PMÖD 2018:7 (2018)
Ett företag registrerat på Isle of Man marknadsförde och sålde över internet kopior av designmöbler m.m. till kunder i bl.a. Sverige. Verksamheten, som var mycket välplanerad och välorganiserad, pågick under flera års tid och omsatte mycket stora belopp. Ett s… - NJA 2012 s. 1073 (2012)
Lotterilagens bestämmelse om straff för den som främjar deltagande i ett utom landet anordnat lotteri har i ett visst fall ansetts strida mot EU-rätten och därför inte tillämpats. - RH 2012:45 (2012)
En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct Connect-hubb, har dömts för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. - NJA 2008 s. 697 (2008)
Fråga om en person som åtagit sig uppdrag att utföra viss bokföring åt en företagare har främjat bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll genom att föra in uppgifter i bokföringen på grundval av ett bristfälligt underlag. - NJA 2007 s. 929 «Medhjälpen till skattebrottet» (2007)
Uppsåtskravet vid medhjälp till skattebrott. - RH 2007:3 (2006)
Åklagaren har vid åtal för grova bedrägerier gjort gällande att den tilltalade med uppgivande av falskt namn vilselett flera målsägande. Hovrätten, som ansett att åklagaren inte visat att den tilltalade varit den person som vilselett målsägandena, har ansett s… - NJA 2006 s. 535 «Akallarånet» (2006)
Två personer, som åtalats för grovt rån tillsammans och i samråd med andra personer, har ansetts inte kunna fällas till ansvar som gärningsmän när det inte varit utrett att de deltagit vid själva genomförandet av rånet och det inte funnits underlag för slutsat… - RH 2005:8 (2005)
Förvaltningsmyndighet har utfyllt ett s.k. blankettstraffstadgande i skogsvårdslagen som innehåller fängelsepåföljd genom att föreskriva viss rapporteringsskyldighet för fastighetsägare. Fråga om ansvar kan ådömas för medhjälp till sådant brott mot skogsvårdsl… - NJA 2003 s. 473 «Lägenhetsförvaringen» (2003)
En person som hyr ut ett rum i sin lägenhet får kännedom om att hyresgästen förvarar narkotika i rummet. Fråga om hyresvärden genom att förhålla sig helt passiv har gjort sig skyldig till narkotikabrott eller medverkan till sådant brott. - RH 1996:82 (1996)
Åtal för skadegörelse - bestående i att en 15-årig yngling och hans gängkamrater krossat bl.a. fönsterrutor på sina antagonisters föreningslokal - har bifallits enär gärningen ansågs ha utförts gemensamt och i samförstånd; detta trots att det inte kunnat utrön… - NJA 1996 s. 152 (1996)
Fråga om trolöshet mot huvudman och medverkan till sådant brott. 10 kap 5 § och 23 kap 4 § BrB. - RÅ 1996 ref. 11 (1996)
Fråga om val av körkortsingripande vid medhjälp till rattfylleri. - NJA 1996 s. 27 «Skjutningen vid Stureplan» (1996)
Fråga om personer som främjat gärningar, bestående i att annan med ett automatvapen skjutit ihjäl fyra människor och försökt skjuta ihjäl och därvid skadat många andra, handlat med uppsåt. - RH 1995:90 (1995)
Vid övningskörning har såväl övningsledaren som eleven fällts till ansvar för trafiknykterhetsbrott. Eleven har därjämte dömts för medhjälp till övningsledarens brott. - NJA 1994 s. 624 (1994)
I mål om medhjälp till grovt rattfylleri som begåtts före lagändringarna d 1 juli 1994 i 1 kap 1 § och 23 kap 4 § 1 st BrB angående medverkansansvaret inom specialstraffrätten (SFS 1994:458) har hinder ansetts inte föreligga att ådöma ansvar för brottet. - NJA 1993 s. 687 «Bredäng Städ» (1993)
En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag. Brottsligheten har bedömts som medhjälp till bokföringsbrott som är att anse som grovt. Tillika fråga om påföljd för brottsligheten. - NJA 1992 s. 474 (1992)
Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om nödvärn och bristande uppsåt att döda - fastän det inte kunnat fastställas vem av dem som utdelat det dödande knivhugget och inte heller att den ene alls använt kniv. - NJA 1989 s. 469 (1989)
Åtal för grovt skattebedrägeri har ansetts inte vara styrkt och därför ogillats. - Yrkande om ansvar för medhjälp till grovt skattebedrägeri, vilket först i HD framställts som alternativ till ogillat åtal för grovt skattebedrägeri, har avvisats. - Sådan juster… - NJA 1988 s. 383 (1988)
Revisor, som vid utförandet av sitt uppdrag varit oaktsam och avgett s k rena revisionsberättelser, har fällts till ansvar för medhjälp till bokföringsbrott som begåtts under följande räkenskapsår. - NJA 1984 s. 922 (1984)
Tre ynglingar, som har färdats i bil, har gjort sig skyldiga till misshandel av fotgängare. Fråga huruvida bilens förare på grund av sin åtgärd att stanna bilen skall fällas till ansvar för medhjälp till misshandeln. Dessutom fråga huruvida en annan yngling, s… - NJA 1983 s. 887 (1983)
Ett sådant handhavande av narkotika som äger rum i direkt anslutning till konsumtion har inte ansetts utgöra innehav i narkotikastrafflagens mening. Tillika fråga om val av påföljd för narkotikabrott. - NJA 1981 s. 277 (1981)
När avgiven allmän självdeklaration innehåller flera oriktiga uppgifter, har hela det oriktiga förfarandet enligt deklarationen ansetts skola i skattebrottsligt hänseende bedömas som ett t brott, oavsett om samtliga oriktiga uppgifter avgivits uppsåtligen elle…
23 kap. 5 § (5)
- RH 2012:77 (2012)
En 19-åring har fällts till ansvar för rån. Frågor om tillämpningen av 23 kap. 5 § brottsbalken, val av påföljd samt straffmätning. - RH 2006:64 (2006)
Fängelsestraffets längd har för en artonåring som skall dömas för grovt narkotikabrott reducerats inte bara med hänsyn till hans ungdom utan även med hänsyn till att hans befattning med narkotikan varit begränsad, av inte särskilt kvalificerad art och motivera… - NJA 1988 s. 383 (1988)
Revisor, som vid utförandet av sitt uppdrag varit oaktsam och avgett s k rena revisionsberättelser, har fällts till ansvar för medhjälp till bokföringsbrott som begåtts under följande räkenskapsår. - NJA 1985 s. 726 (1985)
Två kvinnor har fällts till ansvar främst för att de till Sverige insmugglat heroin, den ena 200 g och den andra ca 250 g. Frågor om tillämpning av 23 kap 5 § BrB, om brottens svårhetagrad och om valet av påföljd. - NJA 1985 s. 496 (1985)
Efter en bilolycka påträffades i bilens framsäte två skadade ynglingar, A och B. A avled senare av sina skador. B, som hade förhyrt bilen, har i målet åtalats för rattfylleri alternativt medhjälp till rattfylleri. Vem av de två ynglingarna som fört bilen vid t…
23 kap. 6 § (1)
- NJA 2022 s. 294 «Underlåtenhet och smygfilmning» (2022)
Ansvar för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn är uteslutet om det samtidigt yrkas ansvar för kränkande fotografering, bestående i att den tilltalade i hemlighet har filmat våldtäkten.
24 kap. 1 § (16)
- RH 2015:59 (2015)
N.R. har utdelat två batongslag mot ett fordon, med följd att två rutor på fordonet krossats. I fordonet har två gärningsmän färdats med en stulen ljusramp. N.R. har gjort gällande att hon handlat i nödvärn. - 1. Har N.R. sökt återta egendomen på bar gärning? … - RH 2013:32 (2012)
En man hotade en kvinna genom att bussa sina lösspringande hundar på henne. Kvinnan, som omedelbart ringde polisen, försökte därefter handgripligen hindra mannen från att gå tillbaka in i flerfamiljsfastigheten där han bodde. Kvinnan ansågs inte ha haft rätt a… - NJA 2009 s. 234 (2009)
Frågor om nödvärn och nödvärnsexcess. - RH 2006:63 (2006)
Åtal har ogillats på grund av att åklagaren inte lyckats motbevisa den tilltalades påstående om att han handlat i nödvärn. Målsägandens skadeståndstalan har dock delvis bifallits eftersom den tilltalade inte har lyckats styrka att målsäganden varit medvållande… - NJA 2005 s. 237 (2005)
En person som uppsåtligen huggit en annan i bröstet med kniv och åtalats för mord har invänt att han handlat i nödvärn eftersom han angripits av den andre med kniv. Fråga om gärningen varit uppenbart oförsvarlig och om den tilltalade svårligen kunnat besinna s… - RH 2003:48 (2002)
Vid ett nattligt möte har två män, den ene utrustad med en kniv och den andre med en pistol, tillfogat varandra allvarliga kroppsskador. Sedan de båda åtalats för försök till mord har var och en av dem gjort invändning om nödvärn. Hovrätten har ansett att en a… - RH 1999:129 (1999)
En man utövade våld mot sin f.d. sambo, som olovligen försökte tränga in i hans lägenhet för att ta med sig deras gemensamma barn som han hade umgänge med. Åtalet för misshandel ogillades på grund av nödvärn. - NJA 1999 s. 460 (1999)
Invändning om samtycke och nödvärn vid åtal för misshandel. - RH 1999:73 (1998)
Några pojkar har uppifrån en vall kastat ner smällare mot förbipasserande folk. En man, som gått upp på vallen och gripit tag i två av pojkarna samt hotat att kasta ner dem från vallen om de inte upphörde med beteendet, har av hovrätten frikänts från ansvar fö… - NJA 1996 s. 93 (1996)
Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva grov misshandel om gärningen var fri från straff på grund av att bomberna var avsedda att användas endast i en nödvärnssituation. - Även spörsmål om faran för brottets fullbordan va… - NJA 1995 s. 661 (1995)
Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två skott med en pistol och skadat en av deltagarna i rånet, K. 1. Hovrätten har ansett B ha befunnit sig i en nödvärnssituation men fällt honom till ansvar på grund av att hans handlande… - NJA 1994 s. 48 (1994)
Efter det att A tillsammans med annan brutit sig in i B:s bil och där tillgripit viss egendom började B förfölja A, slog omkull honom och hotade honom med en dragen dykarkniv. Under tumultet fick A en knivskada i ansiktet. Sedan B tagit ifrån A stulen egendom,… - RH 1994:9 (1993)
En person förde en bil genom en folksamling och körde då på två personer. Gärningen har ansetts vara begången i nödvärn i förhållande till de två påkörda och i nöd i förhållande till de övriga som uppehöll sig på vägen och har inte medfört ansvar. - NJA 1992 s. 474 (1992)
Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om nödvärn och bristande uppsåt att döda - fastän det inte kunnat fastställas vem av dem som utdelat det dödande knivhugget och inte heller att den ene alls använt kniv. - NJA 1990 s. 370 (1990)
I mål om ansvar för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans död uppkommer fråga om bl a nödvärn vid försök till våldtäkt. - NJA 1990 s. 210 «Knivbråket i Härnösand» (1990)
Nödvärn? Nödvärnsexcess? 24 kap 1 och 5 §§ BrB.
24 kap. 2 § (1)
- NJA 1981 s. 1135 (1981)
Spörsmål om ansvar för hemvärnsmän som vid bevakning av militärt förråd använt skjutvapen.
24 kap. 4 § (13)
- Högsta domstolen, mål B 4926-23 Dom eller beslut (2023)
En person som i samband med en demonstration i en affärslokal stannat kvar i lokalen i tio till femton minuter efter det att lokalen stängts för allmänheten, har dömts för olaga intrång. - NJA 2023 s. 1057 «Demonstranten som stannade kvar» (2023)
En person som i samband med en demonstration i en affärslokal stannat kvar i lokalen i tio till femton minuter efter det att lokalen stängts för allmänheten, har dömts för olaga intrång. - NJA 2017 s. 872 «Nöd och smärtlindring» (2017)
Att cannabis har odlats i smärtlindringssyfte har inte medfört ansvarsfrihet med stöd av bestämmelsen om nöd i 24 kap. 4 § brottsbalken. Även fråga om rubricering och påföljd. - RH 2014:29 (2014)
En person som utfört ett rån under sådant tvång att han befunnit sig i en nödsituation har, bl.a. med hänsyn till att han ingått i en kriminell gruppering, inte ansetts kunna gå fri från straffansvar enligt bestämmelserna om nöd m.m. - RH 2010:69 (2009)
Fråga om ansvarsfrihet för stöld. Tilltalad har tillgripit en tröja men invänt att han handlat i nöd då han riskerade misshandel om han inte tillgrep tröjan. - RH 2008:81 (2008)
I mål om hastighetsöverträdelse uppstår fråga om en nödsituation upphört vid tiden för hastighetsmätningen. - NJA 2004 s. 786 «Gräsövargen» (2004)
En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om förutsättningar för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) förelegat. Tillika fråga om ansvarsfrihet på grund av nöd. - NJA 2000 s. 302 (2000)
Fråga om ansvarsbefrielse på grund av nöd, när enskilda personer sökt hindra skogsavverkning på ett område för vilket länsstyrelsen två dagar senare utfärdat ett avverkningsförbud. - RH 1999:96 (1999)
Förare, som saknar körkort, har olovligen framfört personbil i alkoholpåverkat tillstånd. Fråga om åtal för rattfylleri och olovlig körning skulle ogillas p.g.a. nöd. - NJA 1998 s. 512 (1998)
Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn till den mängd som producerats i förening med att odlingen bedrivits i stor skala, systematiskt och med användning av avancerad utrustning, bedömts som grovt narkotikabrott. - Även frå… - NJA 1996 s. 443 (1996)
Polismän, som under förundersökning bl a framställt falsk urkund, har till sitt fredande åberopat nöd. Åtgärden har ansetts oförsvarlig. - RH 1995:150 (1995)
Fråga om person som handlat under inflytande av s.k. hundfobi skall vara fri från ansvar. - NJA 1993 s. 128 (1993)
Modern till ett barn har vägrat efterkomma domstols avgörande om vårdnadens överflyttande från modern till fadern. Såsom skäl för sin vägran har hon åberopat att fadern tidigare förgripit sig mot barnet sexuellt och att risk förelåg för att detta skulle upprep…
24 kap. 5 § (2)
- NJA 1994 s. 48 (1994)
Efter det att A tillsammans med annan brutit sig in i B:s bil och där tillgripit viss egendom började B förfölja A, slog omkull honom och hotade honom med en dragen dykarkniv. Under tumultet fick A en knivskada i ansiktet. Sedan B tagit ifrån A stulen egendom,… - NJA 1990 s. 210 «Knivbråket i Härnösand» (1990)
Nödvärn? Nödvärnsexcess? 24 kap 1 och 5 §§ BrB.
24 kap. 6 § (2)
- RH 1998:14 (1997)
Skadestånd för personskada som uppstått till följd av misshandel har utgått till den skadelidande trots att den tilltalade frikänts på grund av s.k. nödvärnsexcess. Tillika fråga om jämkning av skadestånd. - NJA 1995 s. 661 (1995)
Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två skott med en pistol och skadat en av deltagarna i rånet, K. 1. Hovrätten har ansett B ha befunnit sig i en nödvärnssituation men fällt honom till ansvar på grund av att hans handlande…
24 kap. 7 § (4)
- NJA 2018 s. 512 «(I) Uppgörelsen i Kassmyra resp. (II) Anmälan till Skatteverket» (2018)
Förberedelse till brott (I och II). - RH 2009:47 (2009)
Fråga om lämnat samtycke av den som utsatts för misshandel medför att gärningsmannen ska vara fri från straffrättsligt ansvar. Även fråga om skadestånd ska utgå i en sådan situation och om jämkning av skadeståndet bör ske. - NJA 1999 s. 460 (1999)
Invändning om samtycke och nödvärn vid åtal för misshandel. - NJA 1997 s. 636 «Omskärelsen» (1997)
Pojkar har omskurits på begäran av sina vårdnadshavare. Befriar samtycket den som utfört omskärelserna från ansvar för misshandel?
24 kap. 9 § (5)
- Högsta domstolen, mål B 4100-24 Dom eller beslut (2025)
Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning - NJA 2016 s. 702 «Vildsvinet» (2016)
När en straffbestämmelse föreskriver ansvar för den som underlåter att fullgöra något, t.ex. en anmälningsskyldighet, krävs subjektiv täckning i förhållande till att det förelåg en skyldighet att handla. - NJA 2015 s. 45 (2015)
En journalist har i samband med ett reportage gjort sig skyldig till vapenbrott. Det publicistiska syftet har vid påföljdsbestämningen ansetts vara en förmildrande omständighet. - RH 2015:51 (2014)
Artskyddsbrott avseende huggormar? Även fråga om straffrättsvillfarelse. - RH 2002:36 (2002)
Hovrätten har vid en samlad bedömning funnit att den omständigheten att en sjuksköterska, som innehaft en relativt underordnad ställning i organisationen, varit ovetande om det otillåtliga i hennes agerande borde föranleda frihet från straffansvar.
25 kap. 1 § (3)
- RH 2014:48 (2014)
En bilförare har sammanstött med ett vildsvin och har, efter att ha rådfrågat biluthyraren, kommit att anmäla händelsen till polisen först dagen efter. Detta har bedömts som förseelse mot jaktlagen. Fråga om påföljden för brottet kan stanna vid penningböter tr… - NJA 2010 s. 555 (2010)
Reformatio in pejus. Fråga om riksåklagarens överklagande skett till den tilltalades förmån. - RH 1996:23 (1996)
Påföljden för uppsåtligt brott mot förbudet mot att inneha kniv på allmän plats bör, när det gäller moraknivar eller större knivar, i normalfallet föranleda ett dagsbotsstraff som inte stannar vid minimiantalet dagsböter.
25 kap. 2 § (11)
- NJA 2022 s. 703 «Dagsbot och skuldsanering» (2022)
Bestämning av dagsbotsbeloppet när den tilltalade har en pågående skuldsanering. - RH 2022:9 (2022)
Dagsbotsbeloppets storlek har inte satts ned på grund av att den tilltalade saknar inkomst när denne i närtid haft en förhållandevis hög lön och den nedsatta inkomsten beror på den tilltalade har beslut att investera pengar i egen näringsverksamhet genom att s… - NJA 2012 s. 849 «Femtiotablettersdomen» (2012)
Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden medan innehav av fem tabletter har bedömts som ringa brott. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och 140 dagsböter. - RH 2010:63 (2010)
Hovrätten har funnit att det inte förelegat tillräckliga skäl att jämka lägsta dagsbotsbelopp för asylsökande som ådömts 130 dagsböter och som, såvitt framkommit, inte haft från andra asylsökande avvikande ekonomisk eller social situation. - RH 2008:39 (2008)
Innehav av ett "prydnadsvapen" från 1800-talet har bedömts som ringa vapenbrott. Tillika fråga om jämkning av dagsbotsbeloppets storlek. - RH 2001:57 (2001)
Dagsbot har - trots att den tilltalade senare ändrat sina uppgifter om inkomsten - bestämts med ledning av uppgifter som han lämnat vid tiden för brottet och med beaktande av att han förmått deponera bötesbeloppet. - NJA 1999 s. 286 (1999)
Särskilda skäl har i visst fall ansetts föreligga för jämkning av dagsbotsbelopp vid ringa misshandel. - NJA 1996 s. 195 «Dagsbotsjämkning» (1996)
Fråga om särskilda skäl har förelegat för jämkning av dagsbotsbelopp jämlikt 25 kap 2 § 2 st BrB. - RH 1995:12 (1995)
Dagsbotsbeloppets storlek har ansetts böra jämkas när fråga varit om omyndig ungdom som saknat egen inkomst och inte heller kunde förväntas få egen inkomst inom en relativt snar framtid. - RH 1993:55 (1993)
Särskilda skäl att jämka dagsbotens belopp har inte ansetts föreligga ifråga om skolungdomar, födda 1975 och 1976. - NJA 1991 s. 692 «Dagsbot och allmänna råd» (1991)
Vid bestämmande av dagsbotsbelopp har hänsyn ansetts kunna tas till riksåklagarens allmänna råd för beräkningen av dagsbotsbeloppet vid strafföreläggande (RÅFS 1990:1) utan hinder av att råden, som beslutats efter den åtalade förseelsen, ledde till högre dagsb…
25 kap. 3 § (1)
- NJA 2020 s. 211 «Mönstringen» (2020)
Penningboten vid brott mot totalförsvarsplikten (uteblivande från mönstring) har bestämts till 2 000 kr.
25 kap. 5 § (2)
- RH 2007:5 (2006)
Straffmätning vid flera brott mot lagen om tillsyn över hundar och katter. - RH 1995:149 (1995)
Fråga om sammanvägning av antalet dagsböter vid gemensamt straff.
25 kap. 6 § (1)
- RH 2020:12 (2020)
Fråga om straffmätning av flerfaldig bötesbrottslighet.
25 kap. 8 § (3)
- Högsta domstolen, mål B 1058-23 Dom eller beslut (2024)
Förvandling av böter. Fråga om när det av särskilda skäl kan vara motiverat från allmän synpunkt att förvandla obetalda böter till fängelse och om vilken längd fängelsestraffet ska bestämmas till. - NJA 2024 s. 24 «Bötesförvandlingen II» (2024)
Förvandling av böter. Fråga om när det av särskilda skäl kan vara motiverat från allmän synpunkt att förvandla obetalda böter till fängelse och om vilken längd fängelsestraffet ska bestämmas till. - NJA 2012 s. 22 «Bötesförvandlingen I» (2012)
Fråga om bötesförvandling vid upprepad bötesbrottslighet.
25 kap. 9 § (1)
- RH 2006:42 (2006)
En bilfirma förbjöds genom ett tingsrättsbeslut att vid angivet vite använda ett varu- och näringskännetecken (logotype) för ett visst bilmärke. Fråga om utdömande av vitet.
26 kap. 1 § (1)
- NJA 1982 s. 350 (1982)
Fråga - i fyra fall - om bestämmande av påföljden för rattfylleri under hänsynstagande till de svårigheter som återkallelse av körkort medfört för gärningsmannen i hans yrkes- eller näringsverksamhet. 6 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott och 26…
26 kap. 2 § (7)
- NJA 2020 s. 216 «Nio månaders förföljelse» (2020)
Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse. - RH 2015:26 (2015)
Fråga om tillämpning av den s.k. asperationsprincipen vid straffmätning av flera, i princip, likartade gärningar. - NJA 2009 s. 485 (2009)
Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra stycket brottsbalken för brott som begåtts före den tidigare domen (I) eller innan denna börjat verkställas (II och III) (I= B 5060-08, II= B 4144-08, III= B 3676-08) - NJA 2008 s. 359 «Skärtorsdagsdomen» (2008)
Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl… - RH 2006:49 (2005)
Straffmätning vid flerfaldig brottslighet och återfall i brott. - RH 2002:70 (2002)
En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter gentemot en underårig flicka. Frågor i målet om preskription, straffmätning och skadestånd. - NJA 1991 s. 255 (1991)
Straffmätning vid grov narkotikabrottslighet och grova varusmugglingsbrott, bestående i att en person såsom narkotikakurir vid flera tillfällen tagit befattning med stora mängder narkotika. Bl a fråga om straffskärpningsregeln i 26 kap 2 § 2 st BrB.
26 kap. 4 § (4)
- NJA 1988 s. 55 (1988)
Fråga om påföljd för misshandelsbrott som begåtts av två ungdomar som vid tidpunkten för domen var 18 år respektive 17 år. - NJA 1987 s. 520 (1987)
19-åring, som är omhändertagen enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga och inskriven i yrkesskola, har medan han var 18 år i samband med rymningar från skolan begått ett mycket stort antal brott, däribland ett rån. Fråga om påföljden… - NJA 1985 s. 452 (1985)
Val av påföljd för olaga vapeninnehav när gärningsmannen inte fyllt 18 år. 26 kap 4 § 1 st BrB. - NJA 1983 s. 500 (1983)
17-åring har dömts till skyddstillsyn jämte dagsböter för grov misshandel och misshandel, vilka brott begåtts när han var 16 år.
26 kap. 6 § (5)
- NJA 2015 s. 1129 «Återfallsförverkande vid mildrad påföljdspraxis» (2015)
Förverkande av villkorligt medgiven frihet när den dömde har begått nytt brott under prövotiden. Att det har skett en klart konstaterbar mildring av påföljdspraxis efter den tidigare domen ska beaktas vid bedömningen av om ett förverkande framstår som oskäligt… - HFD 2013 ref. 42 (2013)
Fråga om ett annat lands regler om villkorlig frigivning ska beaktas när ett där ådömt fängelsestraff ska verkställas här i landet. - RH 1994:99 (1994)
Hovrätten har, oaktat reglerna om villkorlig frigivning numera är fakultativa, meddelat förordnande att tilltalad, som dömts till fängelse, skulle kvarbli i häkte längst till den dag då han tidigast skulle kunna bli villkorligt frigiven, om han hade verkställt… - RH 1994:33 (1994)
Att reglerna om villkorlig frigivning numera är fakultativa har ansetts innebära att en domstol inte med utgångspunkt från dessa regler kan ange den dag då en häktad tilltalad skall försättas på fri fot. - NJA 1983 s. 610 (1983)
X, som dömts till fängelse åtta månader, har varit anhållen och häktad under så lång tid att han, om i stället verkställighet ägt rum, skulle ha villkorligt frigivits (26 kap 6 § BrB i dess lydelse fr o m d 1 juli 1983). Skäl för häktning har ansetts ej längre…
26 kap. 9 § (1)
- NJA 1991 s. 436 (1991)
Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) …
26 kap. 10 § (2)
- RH 2008:3 (2008)
En person har samma dag som han villkorligt frigavs från avtjänande av fängelsestraff begått nya brott. Lagliga förutsättningar har ansetts föreligga att förverka den villkorligt medgivna friheten. - NJA 1991 s. 436 (1991)
Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) …
26 kap. 14 § (1)
- NJA 2015 s. 155 (2015)
Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…
26 kap. 14 a § (2)
- Högsta domstolen, mål Ä 4332-24 Dom eller beslut (2024)
Särskild föreskrift om vistelseförbud under villkorlig frigivning. En föreskrift som förbjuder den dömde att vistas på vissa platser eller inom vissa områden får omfatta den dömdes bostad. Även bedömningen av om ett sådant beslut är proportionerligt. - NJA 2024 s. 850 «Vistelseförbudet i bostaden» (2024)
Särskild föreskrift om vistelseförbud under villkorlig frigivning. En föreskrift som förbjuder den dömde att vistas på vissa platser eller inom vissa områden får omfatta den dömdes bostad. Även bedömningen av om ett sådant beslut är proportionerligt.
26 kap. 15 § (1)
- NJA 2013 s. 1090 «Crafoords väg» (2013)
1. Förutsättningar har i visst fall saknats för att särskild utskrivningsprövning skulle äga rum vid rättspsykiatrisk vård. 2. Den tilltalade hade vid tiden för Högsta domstolens huvudförhandling varit frihetsberövad som anhållen eller häktad under ca åtta mån…
26 kap. 16 § (3)
- Högsta domstolen, mål Ä 4332-24 Dom eller beslut (2024)
Särskild föreskrift om vistelseförbud under villkorlig frigivning. En föreskrift som förbjuder den dömde att vistas på vissa platser eller inom vissa områden får omfatta den dömdes bostad. Även bedömningen av om ett sådant beslut är proportionerligt. - NJA 2024 s. 850 «Vistelseförbudet i bostaden» (2024)
Särskild föreskrift om vistelseförbud under villkorlig frigivning. En föreskrift som förbjuder den dömde att vistas på vissa platser eller inom vissa områden får omfatta den dömdes bostad. Även bedömningen av om ett sådant beslut är proportionerligt. - NJA 2022 s. 1130 «De dubbla vistelseförbuden» (2022)
Om en särskild föreskrift om vistelse enligt 26 kap. BrB har ersatts av en ny föreskrift, kan ett överklagande av den första fö-reskriften inte prövas.
26 kap. 19 § (2)
- RH 2025:10 (2025)
Överprövning av övervakningsnämndens och tingsrättens beslut om förverkande av villkorligt medgiven frihet. Övervakningsnämnden beslutade att förverka villkorligt medgiven frihet till viss tid på grund av att den dömde hade misskött övervakningen efter att ha … - NJA 1991 s. 436 (1991)
Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) …
26 kap. 20 § (1)
- NJA 1991 s. 436 (1991)
Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) …
26 kap. 21 § (1)
- NJA 1991 s. 436 (1991)
Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) …
26 kap. 25 § (2)
- Högsta domstolen, mål B 1058-23 Dom eller beslut (2024)
Förvandling av böter. Fråga om när det av särskilda skäl kan vara motiverat från allmän synpunkt att förvandla obetalda böter till fängelse och om vilken längd fängelsestraffet ska bestämmas till. - NJA 2024 s. 24 «Bötesförvandlingen II» (2024)
Förvandling av böter. Fråga om när det av särskilda skäl kan vara motiverat från allmän synpunkt att förvandla obetalda böter till fängelse och om vilken längd fängelsestraffet ska bestämmas till.
27 kap. 1 § (1)
- NJA 1987 s. 704 (1987)
Yngling, som när han nyss fyllt 20 år gjort sig skyldig till häleri vilket bedömts såsom grovt brott, har erhållit villkorlig dom förenad med bötesstraff. 1 kap 7 § och 27 kap 1 och 2 §§ BrB.
27 kap. 2 § (2)
- NJA 1987 s. 704 (1987)
Yngling, som när han nyss fyllt 20 år gjort sig skyldig till häleri vilket bedömts såsom grovt brott, har erhållit villkorlig dom förenad med bötesstraff. 1 kap 7 § och 27 kap 1 och 2 §§ BrB. - NJA 1982 s. 17 (1982)
Fråga om val av påföljd för grov stöld, särskilt med avseende på möjligheten att förena skyddstillsyn med fängelse. 1 kap 7 §, 27 kap 2 §, 28 kap 2 och 3 §§ BrB.
27 kap. 2 a § (13)
- NJA 2015 s. 386 «Slaget med bokryggen» (2015)
Reformatio in pejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden. - NJA 2012 s. 968 «Samhällstjänst och frihetsberövande» (2012)
När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett frihetsberövande med anledning av brott som prövas genom domen inte beaktas vid bestämmande av antalet timmar samhällstjänst. - RH 2011:8 (2010)
När en person som varit frihetsberövad under beaktansvärd tid döms till samhällstjänst, bör alternativstraffet bestämmas enligt straffvärdet men antalet timmar samhällstjänst med beaktande av tiden för frihetsberövandet. - RH 2009:12 (2009)
Den dömde har förhållit sig helt passiv när Kriminalvården sökt kontakt med honom för att upprätta en arbetsplan för samhällstjänst. Fråga om den dömde härigenom inte har iakttagit vad som ålegat honom enligt den villkorliga dom som han dömts till. - NJA 2008 s. 503 (2008)
Påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ansetts kunna ådömas en person med hemvist i Danmark. - RH 2005:61 (2005)
Den som uppbär tidsobegränsad hel sjukersättning (tidigare förtidspension) har inte ansetts lämplig att utföra oavlönat arbete och därmed inte kunnat komma i fråga för villkorlig dom med samhällstjänst. - RH 2002:59 (2002)
Fråga om tid för samhällstjänst vid villkorlig dom med ett alternativstraff om tio månaders fängelse. - NJA 2002 s. 256 (2002)
Ett innehav av en pennpistol och en patron till denna har ansetts utgöra ett vapenbrott av normalgraden. Trots presumtion för fängelse vid illegalt innehav av skjutvapen har påföljden för brottet bestämts till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst (s… - NJA 2001 s. 618 (2001)
Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av fängelse två månader. Även fråga om tid för samhällstjänst. (Jfr NJA 2001 s. 397 resp. NJA 2000 s. 256) - RH 2000:98 (2000)
Påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst för s.k. artbrottslighet med ett straffvärde motsvarande fängelse i fyra månader. Hovrätten har därvid beaktat bl.a. att det förflutit lång tid - ca tre år - från det att den tilltalade underättades… - NJA 2000 s. 256 (2000)
En person har försökt föra in 137,2 liter spritdrycker till Sverige utan att ge det till känna för tullmyndigheten. Införsel för privatbruk? Även fråga om påföljd och tid för samhällstjänst. - NJA 2000 s. 116 (2000)
Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för våld och hot mot tjänsteman. - RH 1999:64 (1999)
Villkorlig dom med samhällstjänst har inte ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för skattebedrägeri m.m.
27 kap. 6 § (5)
- RH 2005:55 (2005)
Underlåtelse från den dömde att kontakta kriminalvårdsmyndigheten med anledning av att han dömts till villkorlig dom med samhällstjänst har i visst fall inte ansetts utgöra så allvarlig misskötsamhet att domen borde undanröjas. Varning var dock påkallad. - RH 2002:68 (2002)
Undanröjande av villkorlig dom enligt 27 kap. 6 § brottsbalken har inte ansetts kunna ske beträffande den som utan egen förskyllan saknat förmåga att fullfölja samhällstjänsten. - RH 2002:52 (2002)
Misskötsamhet av villkorlig dom med samhällstjänst har inte bedömts så allvarlig att domen borde undanröjas utan det har befunnits tillräckligt att meddela den dömde en varning. - RH 2001:68 (2000)
Villkorlig dom med samhällstjänst undanröjd på grund av att den dömde inte medverkat till att arbetsplan för samhällstjänsten kommit till stånd. - RH 2000:41 (2000)
När påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har undanröjts har påföljden bestämts till fängelse. I betraktande av omständigheterna har straffets längd blivit kortare än det som angetts som alternativt fängelsestraff.
28 kap. 1 § (2)
- NJA 1988 s. 413 (1988)
Fråga om ådömande av s k kontraktsvård. - NJA 1981 s. 967 (1981)
Grov misshandel? - Tillika fråga, om skyddstillsyn jämte fängelse i visst fall kunde ådömas för grov misshandel. 3 kap 6 § samt 28 kap 1 och 3 §§ BrB.
28 kap. 2 § (2)
- NJA 1994 s. 106 (1994)
Fråga om påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (s k kontraktsvård) bör förenas med böter. När i HD yrkats endast befrielse från böter har målet företagits till avgörande utan huvudförhandling. 51 kap 21 § 1 st 4 och 55 kap 12 § RB. - NJA 1982 s. 17 (1982)
Fråga om val av påföljd för grov stöld, särskilt med avseende på möjligheten att förena skyddstillsyn med fängelse. 1 kap 7 §, 27 kap 2 §, 28 kap 2 och 3 §§ BrB.
28 kap. 2 a § (2)
- Högsta domstolen, mål B 3692-22 Dom eller beslut (2023)
Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation. - NJA 2023 s. 1118 «Den positiva utvecklingen» (2023)
Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation.
28 kap. 3 § (13)
- RH 2024:37 (2024)
Hovrätten har ansett att utrymmet för att välja påföljdskombinationen skyddstillsyn och fängelse är större för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år än för gärningspersoner över 21 år, även med hänsyn till att gärningspersoner mellan 18 och 21 år inte längre… - NJA 2021 s. 687 «Den livshotande sjukdomen» (2021)
Inverkan vid straffmätning och påföljdsval för narkotikabrott av att den tilltalade lider av en obotlig livshotande sjukdom. - NJA 2019 s. 1032 «Tablettförvaringen» (2019)
Den tilltalade har dömts för narkotikabrott till fängelse i ett år. Det har inte funnits förutsättningar att i stället bestämma påföljden till skyddstillsyn i förening med fängelse. - NJA 2016 s. 859 «Flyttkartongen» (2016)
Grovt dopningsbrott. Rubricering, straffvärde och påföljd. - NJA 2013 s. 922 «Misshandeln i Delsbo» (2013)
En tilltalad har dömts för misshandel med ett straffvärde om fängelse tio månader. Med hänsyn till brottets straffvärde i förening med dess art har det ansetts vara oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse. - RH 2009:21 (2009)
Hovrätten har funnit att en person som gjort sig skyldig till bl.a. förmögenhetsbrott och trafikbrott bör ådömas skyddstillsyn och fängelse som två separata påföljder. Att på så sätt ändra tingsrättens dom på skyddstillsyn jämte fängelse enligt 28 kap. 3 § bro… - RH 2001:29 (2000)
Sedan tingsrätt förordnat att en skyddstillsyn skulle förenas med en månads fängelse och att domen på fängelse skulle gå i verkställighet trots att den inte vunnit laga kraft, har den tilltalade överklagat domen och hemställt om inhibition. Sådan har ansetts k… - NJA 1995 s. 708 «Körningarna i Uppsala» (1995)
Möjligheten enligt 28 kap 3 § BrB att förena dom på skyddstillsyn med fängelse har ansetts ej böra komma till användning vid rattfylleri jämte annan mindre allvarlig brottslighet. - NJA 1994 s. 468 (1994)
Fråga om påföljd - skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för upprepad hustrumisshandel samt olaga frihetsberövande. - NJA 1983 s. 491 (1983)
Möjligheten enligt 28 kap 3 § BrB att förena dom på skyddstillsyn med fängelse har ansetts ej böra komma till användning vid rattfylleri jämte annan mindre allvarlig brottslighet. - NJA 1982 s. 17 (1982)
Fråga om val av påföljd för grov stöld, särskilt med avseende på möjligheten att förena skyddstillsyn med fängelse. 1 kap 7 §, 27 kap 2 §, 28 kap 2 och 3 §§ BrB. - NJA 1981 s. 967 (1981)
Grov misshandel? - Tillika fråga, om skyddstillsyn jämte fängelse i visst fall kunde ådömas för grov misshandel. 3 kap 6 § samt 28 kap 1 och 3 §§ BrB. - NJA 1981 s. 335 (1981)
Fråga om påföljd för nittonårig yngling, som gjort sig skyldig till svår och omfattande brottslighet.
28 kap. 5 § (4)
- NJA 2022 s. 438 «Den verkställda skyddstillsynen I» (2022)
Rättens utredningsskyldighet när en dom på skyddstillsyn överklagas. Även fråga om påföljdsbestämningen när brottsligheten föranleder en mildare påföljd samtidigt som klaganden har verkställt en del av skyddstillsynen. - RH 2013:23 (2013)
Fråga om verkställigheten av skyddstillsyn helt eller delvis bör inhiberas (I och II). - RH 2012:20 (2012)
Hovrätten har förordnat om inhibition av en dom på skyddstillsyn med samhällstjänst endast avseende föreskriften om samhällstjänst. - RH 2010:7 (2010)
Hovrätten har förordnat om inhibition av en dom på skyddstillsyn med samhällstjänst.
28 kap. 6 a § (1)
- RH 1996:89 (1996)
Fråga om hovrätten får avgöra mål utan huvudförhandling då överklagandet endast avser längden av det alternativa fängelsestraff som tingsrätten angett enligt 28 kap. 6 a § första stycket brottsbalken för tilltalad som ådömts skyddstillsyn med särskild behandli…
28 kap. 6 b § (5)
- Högsta domstolen, mål B 7397-22 Dom eller beslut (2023)
Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder… - NJA 2023 s. 1086 «Den ingripande behandlingsplanen» (2023)
Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder… - NJA 2000 s. 533 (2000)
Undanröjande av skyddstillsyn enligt 28 kap. 9 § brottsbalken har ansetts inte kunna ske innan domen på skyddstillsyn vunnit laga kraft. - RH 2000:49 (2000)
Tilltalad har av tingsrätt dömts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, varvid förordnats att den tilltalade skulle vara omhändertagen enligt 28 kap. 6 b § brottsbalken. Sedan åklagaren överklagat domen bestämde hovrätten påföljden till fängelse och … - RH 1994:130 (1994)
Fråga om avräkning av tid för frihetsberövande då skyddstillsyn undanröjs och påföljden bestäms till fängelse.
28 kap. 8 § (4)
- RH 2025:2 (2025)
Sedan endast den tilltalade överklagat tingsrättens dom ansågs det föreligga särskilda skäl för att undanröja tidigare utdömd skyddstillsyn med samhällstjänst då den tilltalade skulle avtjäna ett långt fängelsestraff. Hovrätten bestämde en gemensam påföljd för… - RH 2000:57 (2000)
En person, som hade ådömts skyddstillsyn och genom en senare dom ådömts s.k. fortsatt skyddstillsyn, misskötte sig. Tingsrättens beslut att undanröja den fortsatta skyddstillsynen - och inte skyddstillsynen enligt den tidigare domen - ansågs felaktigt. - RH 1998:75 (1998)
Vid påföljden skyddstillsyn med särskild behandling bör, om inte speciella undantagsskäl föreligger, allvarliga åsidosättanden av de åligganden som följer av behandlingsplanen konsekvent leda till att skyddstillsynen undanröjs och ersätts med fängelse. - RH 1998:74 (1998)
Hovrätten har ogillat yrkande om undanröjande av skyddstillsyn, trots att den dömde inte fullföljt s.k. kontraktsvård. Föreskriften om behandling har inte ansetts lagligen kunna upphävas.
28 kap. 9 § (4)
- RH 2021:37 (2021)
Vid undanröjande av skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har skyddstillsyn valts som ny påföljd, eftersom personen i fråga var sjutton år vid de aktuella gärningarna och då det inte har förelegat synnerliga skäl för att döma till fängelse. - RH 2010:60 (2010)
Domstolsverkets brottmålstaxa är inte tillämplig i mål om undanröjande av skyddstillsyn. - RH 2000:59 (2000)
Talan om undanröjande av skyddstillsyn p.g.a. misskötsamhet har inte ansetts kunna tas upp till prövning när skyddstillsynsdomen inte vunnit laga kraft. - NJA 1986 s. 78 (1986)
Fråga om undanröjande av skyddstillsyn. 28 kap 8 och 9 §§ BrB.
28 kap. 11 § (1)
- RH 1996:44 (1996)
Bestämmelserna om häktning har ansetts inte vara tillämpliga vid talan jämlikt 28 kap. 8 § brottsbalken om undanröjande av skyddstillsyn.
28 kap. 30 § (1)
- NJA 1994 s. 106 (1994)
Fråga om påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (s k kontraktsvård) bör förenas med böter. När i HD yrkats endast befrielse från böter har målet företagits till avgörande utan huvudförhandling. 51 kap 21 § 1 st 4 och 55 kap 12 § RB.
29 kap. 1 § (21)
- Högsta domstolen, mål B 4100-24 Dom eller beslut (2025)
Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning - RH 2025:31 (2025)
Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord. - RH 2022:18 (2022)
Hovrätten har inte ansett att det varit fråga om ett överraskande moment för de tilltalade, och således inte heller ett avsteg från den kontradiktoriska principen, att tingsrätten vid sin straffvärdering i skärpande riktning vägt in att ett motiv för brotten u… - NJA 2021 s. 583 «Mordet med hanteln» (2021)
Straffet har bestämts till livstids fängelse vid mord på närstående - NJA 2018 s. 1010 «Penningtvättshjälpen I-III» (2018)
Penningtvättsbrott. Rubricering och straffvärdebedömning (I-III). - NJA 2017 s. 446 «Biosalongen» (2017)
Upphovsrättsintrång är inte sådan brottslighet att dess art utgör skäl för fängelse. Också fråga om brottslighetens straffvärde. - NJA 2017 s. 138 «Sjuttioåringen» (2017)
Straffmätning vid grov vårdslöshet i trafik i förening med grovt rattfylleri. Fråga också om straffet ska lindras med hänsyn till den tilltalades ålder (70 år). - NJA 2014 s. 859 (2014)
Påföljden för brott mot upphovsrättslagen genom fildelning vid 51 tillfällen har i visst fall bestämts till ett kraftigt bötesstraff. - RH 2012:83 (2012)
Vid narkotikasmuggling har det ansetts förmildrande att införseln skedde för eget bruk. - RH 2011:34 (2011)
För innehav och transport av 6 580 gram amfetamin har tingsrätten dömt till fängelse i åtta år. Hovrätten har satt ned strafftiden till sex år med hänvisning till bl.a. vad Högsta domstolen anfört i en dom från den 16 juni 2011 i mål B 5412-10 om behovet av en… - RH 2011:22 (2011)
Fråga om påföljd för rån, särskilt om tillämpning av 29 kap. 1 § andra stycket brottsbalken i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 2010. - NJA 2010 s. 592 (2010)
Fängelsestraffet i ett fall av grov narkotikasmuggling har på grund av brottets mycket höga straffvärde bestämts till strafflatitudens maximum, oberoende av beaktansvärda billighetshänsyn bestående i att den tilltalade kunde komma att föras upp på spärrlistan … - RH 2007:86 (2007)
Fråga om beaktande av andra omständigheter än mängd och art narkotika vid bestämmande av straffvärde och straffmätning i mål om ansvar för narkotikabrott. - RH 2007:7 (2007)
Straffmätning avseende brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor samt bestämmande av skadeståndsersättning för kränkning och sveda och värk på grund av sådant brott. - RH 2006:44 (2006)
Brottsrubricering och straffmätning i mål om grovt narkotikabrott. - NJA 2005 s. 856 (2005)
Påföljd för vårdslös skatteuppgift. - NJA 2005 s. 348 (2005)
Fråga om differentiering av straffvärdet vid eget bruk av amfetamin (= mål B 3825-04) och heroin (= mål B 3826-04). - NJA 2004 s. 354 (2004)
Straffmätning i mål om grovt narkotikabrott. - NJA 2000 s. 421 «Skånerånen» (2000)
Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 21 år. - RH 1998:68 (1998)
Straffmätning vid sexuellt utnyttjande av underårig då gärningsmannen vid tidigare tillfällen har dömts för sådana brott mot samma målsägande. - NJA 1997 s. 652 (1997)
Fråga om påföljd för grov förskingring.
29 kap. 2 § (12)
- RH 2025:31 (2025)
Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord. - RH 2023:38 (2022)
Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till äktenskapstvång. - RH 2022:18 (2022)
Hovrätten har inte ansett att det varit fråga om ett överraskande moment för de tilltalade, och således inte heller ett avsteg från den kontradiktoriska principen, att tingsrätten vid sin straffvärdering i skärpande riktning vägt in att ett motiv för brotten u… - NJA 2021 s. 583 «Mordet med hanteln» (2021)
Straffet har bestämts till livstids fängelse vid mord på närstående - RH 2021:23 (2021)
En pappa och två bröder har dömts för misshandel av dotterns pojkvän. Hovrätten har bedömt att motivet för brottet varit att bevara eller återupprätta familjens heder och att straffvärdet därför ska skärpas enligt 29 kap. 2 § 10 brottsbalken. - NJA 2021 s. 377 «Mordet med brödkniven» (2021)
Straffvärdebedömning och straffmätning vid tidsbestämt straff för mord. Även fråga om billighetshänsyn enligt 29 kap. 5 § brottsbalken. - NJA 2005 s. 712 (2005)
Fråga om ansvar för grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, grov fridskränkning och misshandel. Därvid bl.a. fråga om den kränkta kvinnans make gjort sig skyldig till ofredande genom att låta makarnas barn bevittna våld och hot mot mamman. - NJA 2005 s. 661 «Stölden i fraktterminalen» (2005)
Ett avskedande från en anställning skall beaktas vid straffmätningen även när brottet begåtts i anställningen. - RH 2002:70 (2002)
En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter gentemot en underårig flicka. Frågor i målet om preskription, straffmätning och skadestånd. - NJA 2001 s. 894 (2001)
Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit mellan brotten och lagföringen är omkring 10 år och gärningsmannen var under 18 år. - NJA 1997 s. 622 (1997)
Straffmätning vid försök till grov varusmuggling avseende 25 000 liter 96-procentig sprit. - RH 1996:60 (1996)
Tingsrätten dömde en banktjänsteman för grov förskingring till villkorlig dom. Hovrätten ändrade påföljden till fängelse.
29 kap. 2 a § (2)
- Högsta domstolen, mål B 4055-25 Dom eller beslut (2025)
Straffvärdebedömning med tillämpning av 29 kap. 2 a § brottsbalken avseende sprängningar som innefattat bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Sprängdåden har utgjort en del av en konflikt m… - RH 2025:31 (2025)
Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord.
29 kap. 3 § (11)
- Högsta domstolen, mål B 1462-25 Dom eller beslut (2025)
Fråga om betydelsen av en skolelevs neuropsykiatriska funktionsnedsättning vid bedömning av straffvärde och skadeståndsansvar. - Högsta domstolen, mål B 4100-24 Dom eller beslut (2025)
Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning - RH 2025:31 (2025)
Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord. - NJA 2021 s. 583 «Mordet med hanteln» (2021)
Straffet har bestämts till livstids fängelse vid mord på närstående - NJA 2021 s. 377 «Mordet med brödkniven» (2021)
Straffvärdebedömning och straffmätning vid tidsbestämt straff för mord. Även fråga om billighetshänsyn enligt 29 kap. 5 § brottsbalken. - RH 2018:46 (2018)
Tilltalad, som tillgodogjort sig närmare 6,5 miljoner kr från ett bolag där han var styrelseledamot och ekonomiansvarig, har dömts till fängelse 2 år 6 månader. - NJA 2012 s. 16 (2012)
Antalet dagsböter har med tillämpning av 29 kap. 7 § första stycket brottsbalken satts ned då en person vid 18 års ålder gjort sig skyldig till snatteri. - RH 2009:14 (2008)
Fråga om påföljdsval enligt den nya lagstiftningen i 30 kap. 6 § brottsbalken (allvarlig psykisk störning) och den ändrade utformningen av 29 kap. 3 § första stycket 2 brottsbalken. - NJA 2007 s. 636 «Ungdomstjänst tillräckligt ingripande påföljd?» (2007)
Ungdomstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 16-åring som dömts för grov misshandel med ett straffvärde, om gärningen hade begåtts av en vuxen person, om cirka 16 månader. - NJA 1998 s. 512 (1998)
Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn till den mängd som producerats i förening med att odlingen bedrivits i stor skala, systematiskt och med användning av avancerad utrustning, bedömts som grovt narkotikabrott. - Även frå… - NJA 1995 s. 106 (1995)
Straffet för grovt narkotikabrott har med hänsyn till den tilltalades bristande omdömesförmåga samt allvarliga och invalidiserande hälsotillstånd satts lägre än som är föreskrivet. 29 kap 3 § 1 st 3 samt 5 § 1 st 6 och 2 st BrB.
29 kap. 4 § (9)
- RH 2024:43 (2024)
Vid omfattande återfall i olovlig körning, grovt brott, har påföljden bestämts till fängelse i två månader. Även fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet. - RH 2012:70 (2012)
Straffskärpning på grund av återfall i brott. Även fråga om följderna av ett utvisningsbeslut för en EU-medborgare. - RH 2006:33 (2006)
Hovrätten har undanröjt en skyddstillsyn och dömt till fängelse för den samlade brottsligheten. Ett av brotten i den tidigare domen var begånget under prövotid för villkorlig frigivning från ett dessförinnan ådömt fängelsestraff. Den villkorligt medgivna frihe… - RH 2005:57 (2005)
Fråga om bestämmande av straffvärde vid narkotikabrottslighet bestående i hantering av flera olika narkotiska preparat. Även fråga om tillämpning av 29 kap. 4 § brottsbalken. - RH 2002:62 (2002)
Särskilda skäl mot att förverka villkorligt medgiven frihet har befunnits föreligga vid återfall i olovlig körning, grovt brott. - RH 1999:66 (1999)
När påföljden har bestämts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (s.k. kontraktsvård) har det alternativa fängelsestraffet bestämts enbart utifrån den aktuella brottslighetens straffvärde utan beaktande av att det rörde sig om återfall i brott. - NJA 1998 s. 713 (1998)
Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt bestämmelsen i 29 kap 4 § BrB. - NJA 1995 s. 35 (1995)
Fråga om tidigare brottslighet skulle beaktas vid val av påföljd. - NJA 1991 s. 498 (1991)
Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver. Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap. 4 § andra st. brottsbalken om förverkande av del av villkorligt medgiven frihet.
29 kap. 5 § (56)
- Högsta domstolen, mål B 1793-23 Dom eller beslut (2024)
Hur hänsyn bör tas till barnets bästa när påföljden för en förälder bestäms. Även fråga om straffvärde vid näringspenningtvätt. - NJA 2024 s. 642 «Mammans näringspenningtvätt» (2024)
Hur hänsyn bör tas till barnets bästa när påföljden för en förälder bestäms. Även fråga om straffvärde vid näringspenningtvätt. - RH 2024:44 (2024)
En kvinna dömdes i tingsrätten till skyddstillsyn med föreskrifter om samhällstjänst och behandling. I hovrätten dömdes kvinnan till fängelse. Hovrätten beaktade vid straffmätningen att kvinnan hade fullföljt båda föreskrifterna och reducerade fängelsestraffet… - RH 2023:27 (2023)
I ett mål där tingsrätten hade bestämt påföljden till skyddstillsyn med samhällstjänst ansåg hovrätten att fängelse i stället borde ha valts som påföljd. Men när hovrätten dömde i målet hade tilltalad fullgjort hela samhällstjänsten. Med beaktande av det ansåg… - Högsta domstolen, mål B 2905-22 Dom eller beslut (2023)
Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts. - NJA 2023 s. 323 «Den verkställda skyddstillsynen II» (2023)
Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts. - Högsta domstolen, mål B 5836-22 Dom eller beslut (2023)
Tillämpningen av strafflindringsgrunderna i 29 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken när en tilltalad har medverkat till utredningen av någon annans brott och till följd av uppgiftslämnandet riskerar att bli utsatt för allvarliga brott. - NJA 2023 s. 265 «Glassplittret i väskan» (2023)
Tillämpningen av strafflindringsgrunderna i 29 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken när en tilltalad har medverkat till utredningen av någon annans brott och till följd av uppgiftslämnandet riskerar att bli utsatt för allvarliga brott. - Högsta domstolen, mål B 6172-21 Dom eller beslut (2023)
En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen - NJA 2023 s. 9 «Fentanylstölden» (2023)
En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen - NJA 2022 s. 1094 «De två narkotikadistributörerna» (2022)
Tillämpningen av 29 kap. 5 § (numera 29 kap. 5 a §) BrB när de tilltalade har medverkat till utredningen om den egna brottsligheten på ett sätt som haft avgörande betydelse. - NJA 2022 s. 438 «Den verkställda skyddstillsynen I» (2022)
Rättens utredningsskyldighet när en dom på skyddstillsyn överklagas. Även fråga om påföljdsbestämningen när brottsligheten föranleder en mildare påföljd samtidigt som klaganden har verkställt en del av skyddstillsynen. - NJA 2021 s. 820 «Toftavägen» (2021)
Villkorlig dom i förening med samhällstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för brottet grovt rattfylleri. Fråga om hur bl.a. sen lagföring inverkar på valet av påföljd. - NJA 2021 s. 687 «Den livshotande sjukdomen» (2021)
Inverkan vid straffmätning och påföljdsval för narkotikabrott av att den tilltalade lider av en obotlig livshotande sjukdom. - NJA 2021 s. 583 «Mordet med hanteln» (2021)
Straffet har bestämts till livstids fängelse vid mord på närstående - NJA 2021 s. 525 «Narkotikadistributören» (2021)
Tillämpningen av 29 kap. 5 § BrB när en tilltalad har medverkat till utredningen om brottet och när häktningstiden har inneburit särskilda påfrestningar. - NJA 2021 s. 377 «Mordet med brödkniven» (2021)
Straffvärdebedömning och straffmätning vid tidsbestämt straff för mord. Även fråga om billighetshänsyn enligt 29 kap. 5 § brottsbalken. - NJA 2020 s. 734 «Skattetillägg och billighetsskäl» (2020)
Det förhållandet att skattetillägg tas ut för en viss gärning ska - med tillämpning av 29 kap. 5 § första stycket 8 BrB - beaktas vid bestämmande av påföljd för samma gärning. - NJA 2018 s. 456 «Hundsmugglingen» (2018)
Tre fall av olovlig införsel av icke rabiesvaccinerade hundar från ett land där det finns en beaktansvärd risk för rabiessmitta har bedömts som tre grova smugglingsbrott. Påföljden har bestämts till fängelse med hänvisning till brottslighetens art. - NJA 2018 s. 150 «Lönnfacken I» (2018)
Synnerligen grov narkotikasmuggling. Rubricering och straffmätning i mål om smuggling av heroin, kokain och cannabisharts. Frihetsberövande som varit förenat med restriktioner under kortare tid än sex månader har inte beaktats vid straffmätningen. - RH 2016:48 (2016)
En tilltalad har dömts för grovt skattebrott och för försvårande av skattekontroll, grovt brott, samt meddelats näringsförbud. Påföljden har bestämts till fängelse. Ett den tilltalade närstående aktiebolag har ålagts att betala företagsbot. Näringsförbudet och… - NJA 2015 s. 769 «Häktningsrestriktionerna» (2015)
Långvarig häktning med restriktioner som inneburit isolering har vid straffmätningen beaktats som ett billighetsskäl enligt 29 kap. 5 § brottsbalken. - NJA 2015 s. 417 «Ne bis-kompensationen» (2015)
Fråga om kompensation i ett brottmål för kränkning av den enskildes rätt enligt Europakonventionen att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (ne bis in idem). Om situationen rättas till genom att åtalet avvisas därför att det finns ett slu… - RH 2014:46 (2014)
Betydelsen vid straffmätningen av den tilltalades höga ålder. Påföljden för en 77-årig man som gjort sig skyldig till mord har bestämts till fängelse tio år. - NJA 2014 s. 245 «Den felaktiga verkställigheten» (2014)
Meddelande av påföljdseftergift bör ses som en mera allmän möjlighet som domstolarna kan använda för att undvika uppenbart oskäliga resultat vid påföljdsbestämningen när inte andra möjligheter står till buds. - RH 2014:19 (2014)
I ett mål om artskyddsbrott har hovrätten funnit att brottet, mot bakgrund av bl.a. det intresse som är avsett att skyddas genom straffbestämmelsen och det förhållandet att gärningen skett i vinstsyfte inom en kommersiell verksamhet, har ett relativt högt stra… - NJA 2013 s. 321 (2013)
1. Om ett narkotiskt preparat har en halt verksam substans som tydligt skiljer sig från vad som är vanligt, ska hänsyn tas till denna omständighet vid straffvärdebedömningen. 2. Att den tilltalade har varit frihetsberövad som anhållen och häktad under en tid s… - RH 2013:38 (2013)
Vid bestämmande av påföljd för misshandel har, då det förelegat skäl att anta att den tilltalades taxiförarlegitimation skulle komma att återkallas på grund av brottet, hänsyn tagits till det men en sådan återkallelse medför. - NJA 2013 s. 63 (2013)
Straffmätning. Betydelsen av att ovanligt lång tid förflutit sedan två våldtäktsbrott begåtts av en styvfar mot ett litet barn. - RH 2012:51 (2012)
I mål om rån med ett straffvärdet motsvarande två års fängelse har beaktats att den tilltalade frivilligt angett sig vilket medfört att straffet bestämts till ett års fängelse. - RH 2012:43 (2012)
Vid skattebrott med ett straffvärde om fängelse fyra månader har påfört skattetillägg medfört reducering av straffvärdet motsvarande en månads fängelse. - NJA 2011 s. 39 (2011)
Oaktsamt miljöbrott. - NJA 2010 s. 485 «Den kroniska sjukdomen» (2010)
Fråga huruvida påföljden för grov misshandel ska mildras på grund av den tilltalades hälsotillstånd. - NJA 2009 s. 599 «Kronvittnet» (2009)
Tillämpning av billighetsskälen enligt 29 kap. 5 § första stycket 3 och 8 brottsbalken vid påföljdsbestämning, särskilt frågan om den omständigheten att en tilltalad avslöjat medtilltalades delaktighet kan utgöra skäl för strafflindring. - RH 2009:2 (2009)
Frågan om återreseförbudets längd vid utvisning av 18-årig yngling som döms för våldtäkt. - RH 2007:77 (2007)
Frivillig angivelse. Presumtion för fängelse med hänsyn till straffvärdet har inte ansetts föreligga när längden av det fängelsestraff som skulle dömas ut, om fängelse valdes som påföljd, har understigit fängelse ett år. Det i 30 kap. 9 § andra stycket 1 brott… - RH 2007:11 (2006)
Fråga om påföljd för 79-årig man som dömts för sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av underårig samt sexuellt ofredande gentemot sina barnbarn. - RH 2006:68 (2006)
Straffmätning och val av påföljd för en 17-åring som döms för bl.a. ett fyrtiotal stölder som huvudsakligen riktat sig mot äldre och handikappade personer. - RH 2004:15 (2004)
Vid straffmätning har med tillämpning av 29 kap. 5 § brottsbalken hänsyn tagits till de verkningar ett längre fängelsestraff skulle få för den dömdes underåriga barn. Att det därför funnits skäl att döma till ett lägre straff än vad straffvärdet motiverar har … - NJA 2003 s. 414 «Fondmäklaren på Alfred Berg» (2003)
Fråga vid påföljdsbestämning i brottmål om särskild gottgörelse för att rättegång inte hållits inom skälig tid. (jfr NJA 2003 s. 217) - RH 2003:51 (2003)
De kroppsskador en bilförare ådragit sig vid en trafikolycka i samband med att han gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, grovt brott, olovlig körning, grovt brott, och grovt rattfylleri har inte befunnits vara av så allvarlig beskaffenhet att det f… - NJA 2001 s. 500 «Utvisning och Schengensamarbetet» (2001)
Fråga om det vid straffmätning skall beaktas att en person som utvisas också registreras på spärrlistan i Schengens informationssystem och därför under den tid som återreseförbudet gäller inte får tillträde till eller uppehållstillstånd i någon av Schengenstat… - RH 2000:96 (2000)
En tidsutdräkt på fem år och fem månader från misstanke om brott till slutlig dom i ett mål om grovt bokföringsbrott har inte ansetts förenligt med kravet på domstolsprövning inom skälig tid i artikel 6.1 Europakonventionen. Förhållandet har inte ansetts böra … - RH 2000:94 (1999)
Grovt jaktbrott. En varg har förföljts och skjutits från skoter av en renägande same. Frågor om bevisvärdering, påföljd och skadestånd. - NJA 1998 s. 283 (1998)
Vid val av påföljd för skattebedrägeri har beaktats att lång tid förflutit sedan brottet begicks. - NJA 1997 s. 781 «Kassörens förskingring» (1997)
Fråga om påföljd för grov förskingring m m. - NJA 1997 s. 652 (1997)
Fråga om påföljd för grov förskingring. - RH 1997:34 (1997)
Påföljden för grovt rattfylleri har bestämts till villkorlig dom jämte dagsböter med hänsyn till de svårigheter i sin yrkesutövning som den tilltalade till följd av brottet drabbats av. - RH 1996:85 (1996)
En man, som för andra gången fällts till ansvar för värnpliktsbrott, har ådömts kortare fängelsestraff än normalt, eftersom en - visserligen beroende på honom själv - ovanligt lång tid förflutit mellan brott och dom. - NJA 1995 s. 106 (1995)
Straffet för grovt narkotikabrott har med hänsyn till den tilltalades bristande omdömesförmåga samt allvarliga och invalidiserande hälsotillstånd satts lägre än som är föreskrivet. 29 kap 3 § 1 st 3 samt 5 § 1 st 6 och 2 st BrB. - NJA 1993 s. 687 «Bredäng Städ» (1993)
En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag. Brottsligheten har bedömts som medhjälp till bokföringsbrott som är att anse som grovt. Tillika fråga om påföljd för brottsligheten. - RH 1993:18 (1993)
För underlåtenheten att anlita lots har i visst fall meddelats påföljdseftergift. - NJA 1991 s. 558 «4,10 promille» (1991)
Val av påföljd för grovt rattfylleri. - NJA 1991 s. 444 «Gaturånet» (1991)
Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för yngling som gjort sig skyldig till rån när han var 18 år gammal. - NJA 1989 s. 688 (1989)
Val av påföljd för rattfylleri. - NJA 1989 s. 564 «Mamman och påföljden» (1989)
Fråga om påföljd för grovt narkotikabrott. Bl a fråga om beaktande av s k tredjemanshänsyn.
29 kap. 5 a § (2)
- Högsta domstolen, mål B 5836-22 Dom eller beslut (2023)
Tillämpningen av strafflindringsgrunderna i 29 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken när en tilltalad har medverkat till utredningen av någon annans brott och till följd av uppgiftslämnandet riskerar att bli utsatt för allvarliga brott. - NJA 2023 s. 265 «Glassplittret i väskan» (2023)
Tillämpningen av strafflindringsgrunderna i 29 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken när en tilltalad har medverkat till utredningen av någon annans brott och till följd av uppgiftslämnandet riskerar att bli utsatt för allvarliga brott.
29 kap. 6 § (8)
- Högsta domstolen, mål B 2499-25 Dom eller beslut (2025)
Den omständigheten att det var fel av polisen att genomföra en kroppsbesiktning i ett trapphus har inte medfört frihet från ansvar för våldsamt motstånd. Även fråga om påföljdseftergift. - NJA 2022 s. 438 «Den verkställda skyddstillsynen I» (2022)
Rättens utredningsskyldighet när en dom på skyddstillsyn överklagas. Även fråga om påföljdsbestämningen när brottsligheten föranleder en mildare påföljd samtidigt som klaganden har verkställt en del av skyddstillsynen. - RH 2005:2 (2005)
Fråga om förmildrande omständigheter kan medföra att betalningsansvaret för en utfärdad parkeringsanmärkning kan undanröjas har besvarats nekande. - NJA 2004 s. 840 (2004)
Fråga om ett slutligt beslut om miljösanktionsavgift utgör hinder för senare prövning av åtal för samma gärning (I= B 948-03 och II= B 2600-02). Dessutom fråga om bedömning av om viss gärning är ringa och därför fri från ansvar kan ske utan hinder av 51 kap. 2… - RH 2001:72 (2001)
Omständigheter som för en ung lagöverträdare hänförts till strafflindringsregeln i 29 kap. 3 § 3 brottsbalken har ansetts inte kunna utgöra grund för påföljdseftergift. - RH 1995:121 (1995)
Fråga om påföljdseftergift enligt 29 kap. 6 § brottsbalken. - RH 1994:31 (1994)
Fråga om tillämpningen av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken. - RH 1993:133 (1993)
Värnpliktig, som av hovrätten dömts för värnpliktsbrott bestående av olovligt avvikande från militärtjänstgöringen, hade före avvikandet utsatts för personliga trakasserier och pennalism från befäl. Det har inte kunnat uteslutas att brott därigenom begåtts mot…
29 kap. 7 § (20)
- Högsta domstolen, mål B 6596-24 Dom eller beslut (2025)
När en omyndig ung lagöverträdare döms för brott med ett straffvärde motsvarande livstids fängelse bör ungdomsreduktionen beräknas med utgångspunkt i ett fängelsestraff om arton år. Det finns emellertid härutöver utrymme att i skärpande riktning ta hänsyn till… - NJA 2025 s. 233 «Mordet i Hagalund» (2025)
När en omyndig ung lagöverträdare döms för brott med ett straffvärde motsvarande livstids fängelse bör ungdomsreduktionen beräknas med utgångspunkt i ett fängelsestraff om arton år. Det finns emellertid härutöver utrymme att i skärpande riktning ta hänsyn till… - Högsta domstolen, mål B 4573-24 Dom eller beslut (2025)
Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena. - NJA 2025 s. 211 «Drograttfylleriet i Fyledalen» (2025)
Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena. - RH 2020:14 (2020)
Åldersbestämning baserad på tillväxten i lårben och en utvidgad stadieindelning av visdomständer. Prövning av hinder mot verkställighet av utvisning när Migrationsverkets skyddsstatusförklaring kan förväntas bli upphävd. - NJA 2014 s. 658 (2014)
En sjuttonåring har för narkotikabrott dömts till 30 dagsböter, vilket motsvarade brottets straffvärde. Bestämmelsen i 29 kap. 7 § brottsbalken om s.k. ungdomsreduktion har inte ansetts medföra att straffet ska sättas ned till penningböter. - RH 2008:34 (2008)
Påföljden för en 19-åring, som dömts för mord, har bestämts till fängelse 9 år. - NJA 2008 s. 626 (2008)
Ungdomstjänst har inte ansetts vara en alltför ingripande påföljd för en person som vid 15 års ålder gjort sig skyldig till misshandel av en yngre pojke. - NJA 2005 s. 878 (2005)
Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 18 år. - RH 2005:37 (2005)
En tidigare ostraffad 20-åring döms för försök till rån riktat mot en spårvagnsförare i tjänst. Skall en skyddstillsyn förenas med fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken eller med samhällstjänst? Kan ett s.k. alternativstraff sättas längre än det längsta fän… - RH 2003:19 (2003)
Straffet för snatteri av gods till ett värde av 310 kr har för en 17-åring bestämts till 40 dagsböter. - RH 2001:15 (2001)
Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en sjuttonårig gärningsman till sluten ungdomsvård för grovt narkotikabrott, varför påföljden bestämts till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst. - NJA 1997 s. 476 (1997)
Påföljd för femtonårig gärningsman vid brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. - RH 1996:147 (1996)
En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en institution där ungdomar vistades på grund av samhällsingripanden, anlagt en brand. Gärningen har bedömts som grov mordbrand. -- Även fråga om påföljd för ynglingen. - NJA 1996 s. 509 (1996)
Fråga om påföljd för 16-åring som dömts för mord. Tillika fråga om skadestånd till den mördades anhöriga, som var bosatta utomlands. - NJA 1996 s. 63 (1996)
Undertecknande med annans namn av formulär för beställning av identitetskort har ansetts utgöra urkundsförfalskning och inte osant intygande. 14 kap 1 § BrB. Med hänsyn till att brotten begåtts av personer som varit 16 resp 17 år gamla har påföljden med tilläm… - RH 1996:19 (1995)
Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden till fängelse för en 17-årig yngling som gjort sig skyldig till mened. - NJA 1995 s. 145 (1995)
Påföljd för allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, som begåtts av en 20-åring. - NJA 1994 s. 153 (1994)
Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån. - NJA 1991 s. 444 «Gaturånet» (1991)
Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för yngling som gjort sig skyldig till rån när han var 18 år gammal.
29 kap. 8 § (1)
- NJA 2011 s. 511 (2011)
En person som dömts till skyddstillsyn har misskött sina åligganden. Misskötsamheten har inte ansetts vara så allvarlig att skyddstillsynen skulle undanröjas.
30 kap. 1 § (1)
- NJA 2009 s. 34 (2009)
Reformatio in pejus. Sedan en tingsrätt i två skilda domar dömt den tilltalade för misshandel till villkorlig dom och samhällstjänst resp. till fängelse har hovrätten dömt till ett gemensamt fängelsestraff. Fråga hur långt fängelsestraff hovrätten kunnat döma …
30 kap. 3 § (10)
- Högsta domstolen, mål B 4573-24 Dom eller beslut (2025)
Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena. - NJA 2025 s. 211 «Drograttfylleriet i Fyledalen» (2025)
Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena. - Högsta domstolen, mål B 2905-22 Dom eller beslut (2023)
Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts. - NJA 2023 s. 323 «Den verkställda skyddstillsynen II» (2023)
Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts. - RH 2011:9 (2010)
En tilltalad har gjort sig skyldig till brottslighet med ett samlat straffvärde motsvarande fängelse tre månader. Av denna brottslighet är ett brott, vilket har ett straffvärde motsvarande fängelse två månader, av sådan art att påföljden för det brottet i förs… - RH 2010:55 (2010)
En tilltalad har gjort sig skyldig till brottslighet med ett samlat straffvärde motsvarande fängelse fyra månader. Av denna brottslighet är ett brott, vilket har ett straffvärde motsvarande fängelse en månad, av sådan art att påföljden för det brottet bör best… - NJA 2004 s. 692 «Bosse Sanering» (2004)
Frågor om förutsättningar och beviskrav för s.k. frivillig rättelse enligt 12 § skattebrottslagen (1971:69). Tillika fråga om påföljdsbestämning sedan tilltalad till följd av nöjdförklaring undergått större delen av ett av hovrätt bestämt fängelsestraff. - RH 2003:42 (2003)
Reformatio in pejus? En 20-årig man överklagade ensam två skilda tingsrättsdomar i vilka som påföljd valts, i det första fallet s.k. fortsatt skyddstillsyn jämte fängelse två månader enligt 28 kap. 3 § brottsbalken och, i det andra fallet, 14 dagars fängelse. … - RH 2000:77 (2000)
En 21-årig man dömdes av tingsrätten för misshandel till fängelse en månad och för vissa andra brott till villkorlig dom. Fråga uppkom - sedan mannen överklagat - om påföljden kunde bestämmas till villkorlig dom med samhällstjänst för den samlade brottslighete… - NJA 1998 s. 713 (1998)
Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt bestämmelsen i 29 kap 4 § BrB.
30 kap. 4 § (60)
- Högsta domstolen, mål B 297-24 Dom eller beslut (2025)
Koppleri har ansetts vara ett brott av sådan art att fängelse dömts ut när straffvärdet uppgått till sju månaders fängelse. - NJA 2025 s. 834 «Koppleri och art» (2025)
Koppleri har ansetts vara ett brott av sådan art att fängelse dömts ut när straffvärdet uppgått till sju månaders fängelse. - Högsta domstolen, mål B 1793-23 Dom eller beslut (2024)
Hur hänsyn bör tas till barnets bästa när påföljden för en förälder bestäms. Även fråga om straffvärde vid näringspenningtvätt. - NJA 2024 s. 642 «Mammans näringspenningtvätt» (2024)
Hur hänsyn bör tas till barnets bästa när påföljden för en förälder bestäms. Även fråga om straffvärde vid näringspenningtvätt. - Högsta domstolen, mål B 8385-23 Dom eller beslut (2024)
Påföljden har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård när det alternativa fängelsestraffet uppgått till två år och fyra månader. Vid påföljdsvalet har hänsyn tagits till frihetsberövande som den tilltalade varit föremål för i målet. - NJA 2024 s. 293 «Kontraktsvård och frihetsberövande» (2024)
Påföljden har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård när det alternativa fängelsestraffet uppgått till två år och fyra månader. Vid påföljdsvalet har hänsyn tagits till frihetsberövande som den tilltalade varit föremål för i målet. - Högsta domstolen, mål B 3692-22 Dom eller beslut (2023)
Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation. - Högsta domstolen, mål B 7397-22 Dom eller beslut (2023)
Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder… - NJA 2023 s. 1086 «Den ingripande behandlingsplanen» (2023)
Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder… - NJA 2023 s. 1118 «Den positiva utvecklingen» (2023)
Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation. - NJA 2022 s. 23 «Arbetet i restaurangen» (2022)
Människoexploatering. Förutsättningarna för straffansvar samt val av påföljd. - RH 2021:48 (2021)
Påföljd för grovt flygfylleri. Med hänsyn till brottets art har påföljden bestämts till fängelse. - NJA 2021 s. 820 «Toftavägen» (2021)
Villkorlig dom i förening med samhällstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för brottet grovt rattfylleri. Fråga om hur bl.a. sen lagföring inverkar på valet av påföljd. - NJA 2021 s. 740 «Kaféstölden» (2021)
Grov stöld genom tillgrepp av sak som någon hade i sin omedelbara närhet har ansetts inte vara av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd. - NJA 2021 s. 687 «Den livshotande sjukdomen» (2021)
Inverkan vid straffmätning och påföljdsval för narkotikabrott av att den tilltalade lider av en obotlig livshotande sjukdom. - NJA 2021 s. 536 «Oaktsamhet och art» (2021)
Påföljd för oaktsam våldtäkt. Med hänsyn till brottets art i förening med dess straffmätningsvärde har påföljden bestämts till skyddstillsyn och fängelse. Fängelsestraffet har ansetts helt verkställt genom den tid som den tilltalade har varit frihetsberövad i … - RH 2020:7 (2020)
Sexuellt övergrepp har bedömts vara ett artbrott. - NJA 2020 s. 216 «Nio månaders förföljelse» (2020)
Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse. - NJA 2017 s. 45 «0,34 gram heroin» (2017)
Påföljden för innehav i överlåtelsesyfte av 0,34 gram heroin har bestämts till skyddstillsyn med samhällstjänst. - NJA 2010 s. 358 (2010)
Brukande av falsk urkund i ett asylärende hos Migrationsverket har ansetts inte vara ett brott av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd. - RH 2011:23 (2010)
Grov skadegörelse har ansetts inte vara brott av sådan art att det finns en presumtion för fängelse som påföljd. - RH 2009:36 (2009)
Överträdelse av brott mot lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor genom innehav av 1,5 liter GBL, delvis i överlåtelsesyfte, har bedömts utgöra brott av sådan art att fängelsestraff normalt ska utdömas. Påföljden har, då särskilda skäl förelegat… - NJA 2006 s. 212 «Den otillräckliga behandlingsplanen» (2006)
Skyddstillsyn med föreskrift om kontraktsvård har ansetts inte komma i fråga som påföljd för sexuellt utnyttjande av underårig och barnpornografibrott, när straffvärdet för brotten motsvarat fängelse ett år sex månader och behandlingsplanen inte varit tillräck… - RH 2003:37 (2003)
Vid brott mot alkohollagen med ett straffvärde om fängelse sex månader har sådana alldeles särskilda skäl som krävs för att frångå presumtionen för fängelse och i stället döma till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst inte ansetts föreligga. - NJA 2001 s. 225 (2001)
Bestämmande av påföljd för 18-åring som återfallit i brott när han var 17 år. Synnerliga skäl för att döma till sluten ungdomsvård? - NJA 2000 s. 190 (2000)
Vid skattebrott med ett straffvärde om fängelse tre månader har särskilda skäl ansetts föreligga att döma till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. - NJA 2000 s. 195 (2000)
Vid bokföringsbrott med ett straffvärde om fängelse sex månader har ansetts att det krävs alldeles särskilda skäl för att gå ifrån presumtionen för fängelse och i stället döma till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. - Även frågor om tillämpning a… - NJA 2000 s. 69 (2000)
Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för varusmugglingsbrott avseende spritdrycker. - NJA 1999 s. 561 «Meneden om misshandeln i Bjuv» (1999)
Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig till mened och den andra vid 20 års ålder till anstiftan av meneden, har i betraktande av bl a omständigheterna vid brotten bestämts till villkorlig dom resp skyddstillsyn, i båda f… - RH 1999:108 (1999)
Påföljden för s.k. klotter har bestämts till fängelse. - RH 2000:19 (1999)
De numera gällande bestämmelserna om samhällstjänst har ansetts inte föranleda avsteg från tidigare etablerad påföljdspraxis vid brott mot totalförsvarsplikten. - NJA 1998 s. 300 (1998)
Fråga om påföljd för bokföringsbrott. 11 kap 5 § BrB. - NJA 1997 s. 652 (1997)
Fråga om påföljd för grov förskingring. - RH 1997:57 (1997)
Påföljd för grovt rattfylleri har bestämts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan avseende öppen vård. - NJA 1996 s. 757 (1996)
Fråga om påföljd för yngling som vid 17 års ålder gjort sig skyldig till mened. - NJA 1996 s. 741 (1996)
Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har ådömts 19-åring för misshandelsbrott av normalgraden. - RH 1996:51 (1996)
Utländsk medborgare på tillfälligt besök i Sverige har gjort sig skyldig till ett flertal stölder här. Varken gärningarnas straffvärde eller art har ansetts motivera en frihetsberövande påföljd. - RH 1996:60 (1996)
Tingsrätten dömde en banktjänsteman för grov förskingring till villkorlig dom. Hovrätten ändrade påföljden till fängelse. - NJA 1995 s. 89 (1995)
Fråga om påföljd för dopningsbrott (I och II). - NJA 1995 s. 80 (1995)
I mål om ansvar enligt 81 § uppbördslagen (1953:272) har som försvårande omständighet ansetts att den tilltalade vid nio uppbördstillfällen under något mer än ett år underlåtit att inbetala innehållna skattebelopp och sålunda systematiskt själv skapat sig kred… - NJA 1995 s. 35 (1995)
Fråga om tidigare brottslighet skulle beaktas vid val av påföljd. - RH 1995:60 (1994)
Val av påföljd för grovt rattfylleri. - RH 1994:82 (1994)
Skyddstillsyn förenad med föreskrift om särskild behandlingsplan, s.k. kontraktsvård, ansågs ej kunna komma i fråga, som påföljd för grovt rattfylleri eftersom den uppgjorda planen ej bedömdes vara tillräckligt ingripande. - NJA 1994 s. 153 (1994)
Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån. - NJA 1993 s. 746 (1993)
Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som försäkringstagaren anmält stulen men i själva verket låtit föra utomlands. - NJA 1992 s. 470 (1992)
Fråga om påföljd för grov förskingring. - NJA 1992 s. 190 (1992)
Fråga om påföljd för försök till grovt försäkringsbedrägeri. - NJA 1992 s. 108 (1992)
Fråga om tillämpningen av 1 eller 2 § narkotikastrafflagen (1968:64) samt om påföljden för ringa narkotikabrott. - NJA 1991 s. 558 «4,10 promille» (1991)
Val av påföljd för grovt rattfylleri. - NJA 1991 s. 498 (1991)
Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver. Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap. 4 § andra st. brottsbalken om förverkande av del av villkorligt medgiven frihet. - NJA 1991 s. 444 «Gaturånet» (1991)
Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för yngling som gjort sig skyldig till rån när han var 18 år gammal. - NJA 1990 s. 622 (1990)
Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år. - NJA 1990 s. 578 (1990)
Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån. - NJA 1990 s. 521 (1990)
Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. - NJA 1990 s. 315 «Inbrottet på Fredsgatan» (1990)
Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i annans bostadslägenhet. - NJA 1990 s. 159 (1990)
En 17-åring, som har varit omhändertagen inom socialtjänsten och inskriven vid en yrkesskola, har i samband med rymningar från skolan begått ett stort antal brott, huvudsakligen förmögenhetsbrott. Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden ti… - NJA 1990 s. 84 (1990)
Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II). - NJA 1989 s. 688 (1989)
Val av påföljd för rattfylleri. - NJA 1989 s. 564 «Mamman och påföljden» (1989)
Fråga om påföljd för grovt narkotikabrott. Bl a fråga om beaktande av s k tredjemanshänsyn. - NJA 1989 s. 464 (1989)
Fråga om påföljd för grovt skattebedrägeri m m.
30 kap. 5 § (24)
- RH 2021:37 (2021)
Vid undanröjande av skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har skyddstillsyn valts som ny påföljd, eftersom personen i fråga var sjutton år vid de aktuella gärningarna och då det inte har förelegat synnerliga skäl för att döma till fängelse. - NJA 2021 s. 536 «Oaktsamhet och art» (2021)
Påföljd för oaktsam våldtäkt. Med hänsyn till brottets art i förening med dess straffmätningsvärde har påföljden bestämts till skyddstillsyn och fängelse. Fängelsestraffet har ansetts helt verkställt genom den tid som den tilltalade har varit frihetsberövad i … - NJA 2016 s. 851 (2016)
Resningsärende. En person dömdes till sluten ungdomsvård, varvid domstolarna utgick från att han var 16 år vid tiden för brottet. Resning har därefter sökts till nackdel för den tilltalade på den grunden att han enligt nya uppgifter var 20 år när han begick br… - NJA 2005 s. 690 «Synnerliga skäl för fängelse?» (2005)
Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en tilltalad, som vid gärningstillfällena var 17 år, till fängelse för grov misshandel och stöld. - RH 2003:4 (2003)
Omständigheterna i samband med grovt rattfylleri har inte ansetts vara så graverande att påföljden villkorlig dom med samhällstjänst bör vara utesluten för nittonårig gärningsman. - NJA 2001 s. 913 (2001)
Fråga om påföljd för en flicka som före arton års ålder gjort sig skyldig till mened. - NJA 2000 s. 278 (2000)
Fråga om påföljd för 19-åring som gjort sig skyldig till grov misshandel. Vidare fråga om skadestånd för kränkning samt sveda och värk. - RH 1999:89 (1999)
Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en sextonårig gärningsman till sluten ungdomsvård för bl.a. misshandel, stöld och våld mot tjänsteman. Påföljden har bestämts till skyddstillsyn med särskilda föreskrifter. - NJA 1999 s. 561 «Meneden om misshandeln i Bjuv» (1999)
Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig till mened och den andra vid 20 års ålder till anstiftan av meneden, har i betraktande av bl a omständigheterna vid brotten bestämts till villkorlig dom resp skyddstillsyn, i båda f… - NJA 1997 s. 103 (1997)
Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma tilltalad, som vid brottens begående var 16 år, till fängelse för vållande till annans död, grovt brott, vållande till kroppsskada, grovt brott, grov vårdslöshet i trafik och olovlig körning. - NJA 1996 s. 757 (1996)
Fråga om påföljd för yngling som vid 17 års ålder gjort sig skyldig till mened. - NJA 1996 s. 509 (1996)
Fråga om påföljd för 16-åring som dömts för mord. Tillika fråga om skadestånd till den mördades anhöriga, som var bosatta utomlands. - RH 1996:19 (1995)
Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden till fängelse för en 17-årig yngling som gjort sig skyldig till mened. - NJA 1995 s. 145 (1995)
Påföljd för allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, som begåtts av en 20-åring. - NJA 1994 s. 153 (1994)
Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån. - NJA 1993 s. 456 (1993)
Fråga om påföljd för en yngling som gjort sig skyldig till bl a tre rån när han var 16 år. - NJA 1991 s. 444 «Gaturånet» (1991)
Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för yngling som gjort sig skyldig till rån när han var 18 år gammal. - NJA 1991 s. 438 (1991)
Fråga om påföljd för yngling som gjort sig skyldig till icke ringa misshandel när han var 18 år gammal. - NJA 1990 s. 622 (1990)
Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år. - NJA 1990 s. 578 (1990)
Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån. - NJA 1990 s. 159 (1990)
En 17-åring, som har varit omhändertagen inom socialtjänsten och inskriven vid en yrkesskola, har i samband med rymningar från skolan begått ett stort antal brott, huvudsakligen förmögenhetsbrott. Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden ti… - NJA 1990 s. 84 (1990)
Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II). - NJA 1989 s. 837 (1989)
Fråga om narkotikabrott skulle anses som ringa. Tillika fråga om påföljd för sådant brott. - NJA 1989 s. 870 (1989)
Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån när de var 17 respektive 18 år gamla.
30 kap. 6 § (6)
- RH 2008:90 (2008)
Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt kan ha förelegat. Tillika frågor om nödvärn och om förutsättningarna för att förklara tilltalad fri från påföljd. - NJA 2007 s. 180 (2007)
Fråga om bedrägeri- och bokföringsbrott har begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning. - NJA 2001 s. 899 (2001)
Fängelseförbudet i 30 kap. 6 § brottsbalken har ansetts omfatta ett icke självförvållat tillfälligt psykotiskt tillstånd, utlöst av alkoholberusning. - RH 1999:120 (1998)
En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil i vilken två personer färdades. Bilföraren har dömts för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och s.k. smitning. Skadestånd för kränkning har utgått till personerna i de… - NJA 1995 s. 48 (1995)
Ett tillfälligt tillstånd av psykotisk karaktär, utlöst av alkoholberusning, har inte ansetts utgöra en allvarlig psykisk störning vid tillämpning av fängelseförbudet i 30 kap 6 § BrB. - NJA 1991 s. 374 (1991)
I mål om ansvar för olaga hot var den tilltalade häktad på grund av fara för fortsatt brottslighet. I utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning angavs att han hade begått brottet under inflytande av sinnessjukdom men att han ej var oundgängligen i behov av …
30 kap. 7 § (13)
- NJA 2020 s. 216 «Nio månaders förföljelse» (2020)
Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse. - RH 2006:41 (2006)
Påföljden villkorlig dom med samhällstjänst har tillämpats på en svensk medborgare som är permanent bosatt utomlands. - RH 2002:56 (2002)
Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för hot mot tjänsteman (ordförande i Utlänningsnämnden). - NJA 2001 s. 570 (2001)
Narkotikabrott avseende opium med ett straffvärde av 3 månader har ansetts böra föranleda fängelsestraff. - NJA 2001 s. 86 (2001)
Fråga om påföljd för artbrottslighet (varusmugglingsbrott och narkotikabrott avseende kat) med ett straffvärde av fyra månader. - RH 2000:15 (2000)
Villkorlig dom med samhällstjänst har ådömts för försök till varusmuggling och narkotikabrott avseende 16,2 kg kat. - NJA 1999 s. 561 «Meneden om misshandeln i Bjuv» (1999)
Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig till mened och den andra vid 20 års ålder till anstiftan av meneden, har i betraktande av bl a omständigheterna vid brotten bestämts till villkorlig dom resp skyddstillsyn, i båda f… - RH 1999:18 (1999)
Påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har inte ansetts som en tillräckligt ingripande påföljd för bilförare som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri, rattfylleri och olovlig körning. - NJA 1993 s. 746 (1993)
Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som försäkringstagaren anmält stulen men i själva verket låtit föra utomlands. - NJA 1992 s. 470 (1992)
Fråga om påföljd för grov förskingring. - NJA 1992 s. 190 (1992)
Fråga om påföljd för försök till grovt försäkringsbedrägeri. - NJA 1990 s. 84 (1990)
Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II). - NJA 1989 s. 464 (1989)
Fråga om påföljd för grovt skattebedrägeri m m.
30 kap. 8 § (3)
- NJA 2020 s. 216 «Nio månaders förföljelse» (2020)
Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse. - RH 2000:23 (2000)
Tingsrätt har dömt en tilltalad för grovt rattfylleri till villkorlig dom med samhällstjänst 40 timmar samt 60 dagsböter om 300 kr. På talan av endast den tilltalade har hovrätten bestämt påföljden till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar. Fråga om det… - NJA 1990 s. 84 (1990)
Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II).
30 kap. 9 § (137)
- Högsta domstolen, mål B 8385-23 Dom eller beslut (2024)
Påföljden har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård när det alternativa fängelsestraffet uppgått till två år och fyra månader. Vid påföljdsvalet har hänsyn tagits till frihetsberövande som den tilltalade varit föremål för i målet. - NJA 2024 s. 293 «Kontraktsvård och frihetsberövande» (2024)
Påföljden har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård när det alternativa fängelsestraffet uppgått till två år och fyra månader. Vid påföljdsvalet har hänsyn tagits till frihetsberövande som den tilltalade varit föremål för i målet. - Högsta domstolen, mål B 3692-22 Dom eller beslut (2023)
Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation. - Högsta domstolen, mål B 7397-22 Dom eller beslut (2023)
Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder… - NJA 2023 s. 1086 «Den ingripande behandlingsplanen» (2023)
Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder… - NJA 2023 s. 1118 «Den positiva utvecklingen» (2023)
Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation. - Högsta domstolen, mål B 2905-22 Dom eller beslut (2023)
Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts. - NJA 2023 s. 323 «Den verkställda skyddstillsynen II» (2023)
Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts. - MÖD 2020:31 (2020)
Byggsanktionsavgift ----- En nämnd har påfört en fastighetsägare byggsanktionsavgift på grund av att denne vidtagit marklovspliktiga åtgärder utan marklov eller startbesked. Tidigare hade nämnden vid två tillfällen påfört byggsanktionsavgift avseende samma pås… - RH 2010:200 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:198 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:199 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:197 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:196 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:195 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:194 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:193 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:192 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:191 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:190 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:189 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:188 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:187 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:186 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:185 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:183 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:184 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:182 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:181 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:180 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:178 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:179 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:177 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:175 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:176 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:174 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:173 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:169 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:168 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:167 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:172 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:171 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:170 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:166 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:165 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:163 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:164 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:162 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:160 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:161 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:159 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:158 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:157 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:156 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:155 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:154 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:153 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:152 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:150 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:151 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:147 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:148 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:149 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:146 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:145 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:144 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:142 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:143 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:141 (2010)
vSkyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:140 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:139 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:138 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:136 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:137 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:135 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:134 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:133 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:132 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:131 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:130 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:129 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:128 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:126 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:127 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:125 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:122 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:123 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:124 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:121 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:120 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:119 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:118 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:117 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:116 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:114 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:115 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:113 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:112 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:109 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:110 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:111 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:107 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:108 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:100 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:106 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:104 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:105 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:103 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:101 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:102 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:99 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:96 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:98 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:97 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:95 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:94 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:93 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:92 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2010:91 (2010)
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat. - RH 2009:27 (2009)
En planering, som innebär att den dömde ska vistas vid ett motivations- och utredningshem under viss tid för att därefter beredas vård, vars innehåll inte är bestämt på förhand, har inte ansetts uppfylla kraven på särskild behandlingsplan enligt 30 kap. 9 § an… - RH 2007:39 (2005)
Tilltalad, som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri (2,04 promille), har antagits till försöksverksamhet med s.k. alkolås. Detta har vägts in vid bedömningen av om det finns särskilda skäl att bestämma påföljden till skyddstillsyn. - NJA 1999 s. 561 «Meneden om misshandeln i Bjuv» (1999)
Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig till mened och den andra vid 20 års ålder till anstiftan av meneden, har i betraktande av bl a omständigheterna vid brotten bestämts till villkorlig dom resp skyddstillsyn, i båda f… - RH 1997:36 (1997)
Hovrätten fastställde tingsrättens domslut varigenom tilltalad dömts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) trots att den tilltalade i hovrätten återkallat sitt samtycke till behandlingen. - NJA 1996 s. 741 (1996)
Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har ådömts 19-åring för misshandelsbrott av normalgraden. - NJA 1994 s. 153 (1994)
Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån. - NJA 1994 s. 102 «Körningen i Kisa» (1994)
Fråga om påföljd för grovt rattfylleri. - RH 1994:19 (1993)
Fråga om påföljd - fängelse eller skyddstillsyn med särskild föreskrift om samhällstjänst - för en 30-årig man som under pågående prövotid gjort sig skyldig till misshandel och olaga hot m.m. - RH 1993:68 (1993)
Samhällstjänst har ansetts kunna komma i fråga trots att den dömde hade gjort sig skyldig till våld mot tjänsteman. Brottslighetens art har dock beaktats särskilt, när omfattningen av samhällstjänsten bestämts. - RH 1993:56 (1993)
För stöld (återfall) och skadegörelse har påföljden bestämts till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst. - RH 1993:60 (1993)
Påföljd för bl.a. misshandel har bestämts till skyddstillsyn med samhällstjänst - RH 1993:32 (1993)
Val mellan fängelse och skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst. - NJA 1992 s. 590 (1992)
Fråga om påföljd vid vägran andra gången att fullgöra militär grundutbildning. - NJA 1991 s. 379 (1991)
Val av påföljd för rattfylleri. - NJA 1991 s. 359 (1991)
Val av påföljd för återfall i grovt trafiknykterhetsbrott. - NJA 1990 s. 622 (1990)
Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år. - NJA 1990 s. 578 (1990)
Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån. - NJA 1989 s. 837 (1989)
Fråga om narkotikabrott skulle anses som ringa. Tillika fråga om påföljd för sådant brott.
30 kap. 11 § (6)
- NJA 2021 s. 687 «Den livshotande sjukdomen» (2021)
Inverkan vid straffmätning och påföljdsval för narkotikabrott av att den tilltalade lider av en obotlig livshotande sjukdom. - NJA 2021 s. 536 «Oaktsamhet och art» (2021)
Påföljd för oaktsam våldtäkt. Med hänsyn till brottets art i förening med dess straffmätningsvärde har påföljden bestämts till skyddstillsyn och fängelse. Fängelsestraffet har ansetts helt verkställt genom den tid som den tilltalade har varit frihetsberövad i … - NJA 1995 s. 708 «Körningarna i Uppsala» (1995)
Möjligheten enligt 28 kap 3 § BrB att förena dom på skyddstillsyn med fängelse har ansetts ej böra komma till användning vid rattfylleri jämte annan mindre allvarlig brottslighet. - NJA 1994 s. 153 (1994)
Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån. - NJA 1990 s. 622 (1990)
Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år. - NJA 1990 s. 578 (1990)
Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån.
31 kap. 1 § (4)
- RH 2006:52 (2006)
En tilltalad som vid tingsrätten dömts till överlämnande till vård inom socialtjänsten i förening med dagsböter har i hovrätten yrkat att bli dömd till överlämnade till vård inom socialtjänsten i förening med ungdomstjänst. Hovrätten har funnit att ungdomstjän… - NJA 2001 s. 225 (2001)
Bestämmande av påföljd för 18-åring som återfallit i brott när han var 17 år. Synnerliga skäl för att döma till sluten ungdomsvård? - NJA 1985 s. 757 (1985)
En yngling, som med knivhugg orsakat en annan mans död, har ansetts ha vid huggen i vart fall varit helt likgiltig för om denne skulle dö eller ej, och han har därför fällts till ansvar för uppsåtligt dödande samt dömts för dråp. Påföljden för ynglingen, som d… - NJA 1982 s. 511 (1982)
En sjuttonårig narkotikaberoende yngling, som efter att ha vistats på yrkesskola beretts plats på behandlingshemmet Hasselakollektivet, har som påföljd för bl a allvarlig narkotikabrottslighet överlämnats för vård inom socialtjänsten. 31 kap 1 § BrB.
31 kap. 3 § (5)
- MIG 2019:2 (2019)
Kravet på hederligt levnadssätt i medborgarskapslagen kan inte anses uppfyllt för en sökande som har dömts till, och fortfarande är föremål för, rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning när det inte har visats att sökanden inte längre vårdas på … - NJA 2007 s. 266 (2007)
Fråga om rättspsykiatrisk vård skall förenas med föreskrift om särskild utskrivningsprövning. - RH 2000:87 (2000)
Fråga om överlämnande till rättspsykiatrisk vård skall förenas med föreskrift om särskild utskrivningsprövning. - NJA 1998 s. 162 (1998)
Val av brottspåföljd för mord: fängelse eller överlämnande till rättspsykiatrisk vård? - NJA 1995 s. 48 (1995)
Ett tillfälligt tillstånd av psykotisk karaktär, utlöst av alkoholberusning, har inte ansetts utgöra en allvarlig psykisk störning vid tillämpning av fängelseförbudet i 30 kap 6 § BrB.
32 kap. 1 § (1)
- NJA 2022 s. 1071 «Ungdomsvård eller ungdomsövervakning» (2022)
En 16-åring har gjort sig skyldig till bland annat våldtäkt mot barn. Det föreslagna ungdomskontraktet har inte ansetts tillräckligt ingripande för att han ska dömas till ungdomsvård med ungdomstjänst. Påföljden har därför bestämts till ungdomsövervakning.
32 kap. 2 § (1)
- RH 2007:53 (2007)
Fråga om påföljd för ungdom som dömts för stöld. Även fråga om reformatio in pejus.
32 kap. 3 § (1)
- NJA 2009 s. 121 «Ungdomsvård och ungdomstjänst» (2009)
Fråga vid val av påföljd om ungdomsvård skall förenas med ungdomstjänst och om antalet timmar ungdomstjänst när påföljden utgör en tilläggspåföljd.
32 kap. 3 a § (2)
- Högsta domstolen, mål B 5436-23 Dom eller beslut (2023)
När någon döms till ungdomsövervakning och med anledning av de brott som prövats i målet eller som påföljden avser har varit frihetsberövad under en sammanhängande tid av minst 24 timmar ska ungdomsövervakningen normalt anses verkställd med det antal dagar som… - NJA 2023 s. 1037 «Ungdomsövervakning och frihetsberövande» (2023)
När någon döms till ungdomsövervakning och med anledning av de brott som prövats i målet eller som påföljden avser har varit frihetsberövad under en sammanhängande tid av minst 24 timmar ska ungdomsövervakningen normalt anses verkställd med det antal dagar som…
32 kap. 4 § (1)
- RH 2021:34 (2021)
Tingsrätten har avslagit en begäran om undanröjande av ungdomsvård. Beslutet har inte medfört hinder mot en förnyad prövning av frågan när talan, i förhållande till den tidigare prövningen, grundat sig på ett påstående om fortsatt misskötsamhet av påföljden.
33 kap. 2 § (1)
- NJA 1987 s. 331 (1987)
Den som dömts för brott, begångna under inflytande av sådan själslig abnormitet som avse i 33 kap. 2 § BrB, och enligt 3 st. i samma paragraf förklarats vara fri från påföljd har ansetts äga föra talan mot domen med yrkande att frikännas från ansvar för brott.
33 kap. 4 § (4)
- NJA 1985 s. 281 (1985)
Fråga om betydelsen av rättsvillfarelse i mål om ansvar för varusmuggling (I och II). Tillika fråga om påföljdseftergift enligt 33 kap 4§ 3 st BrB (II). - NJA 1981 s. 907 (1981)
Markägare har, sedan ett fyrtiotal renar kommit in på hans åkrar och åstadkommit skada på dessa, nedskjutit en ren i syfte att mota bort renarna. Nödsituation? Tillika fråga om påföljdseftergift. - NJA 1981 s. 523 (1981)
20-åring har dömts till fängelse för bl a rån, förövat när han var 19 år. Vid bestämmande av straffets längd har 33 kap 4 § 1 st första meningen BrB tillämpats. - NJA 1981 s. 335 (1981)
Fråga om påföljd för nittonårig yngling, som gjort sig skyldig till svår och omfattande brottslighet.
33 kap. 5 § (8)
- RH 1999:69 (1999)
En person hade under samma tid varit frihetsberövad såväl i mål i hovrätt som i mål i tingsrätt. Tingsrätten, som meddelade dom först av de båda domstolarna, har i sin dom avräknat tiden för frihetsberövandet som tid under vilket fängelsestraffet ansetts verks… - NJA 1998 s. 512 (1998)
Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn till den mängd som producerats i förening med att odlingen bedrivits i stor skala, systematiskt och med användning av avancerad utrustning, bedömts som grovt narkotikabrott. - Även frå… - NJA 1997 s. 125 (1997)
Avräkning av häktningstid. - NJA 1996 s. 132 (1996)
Fråga om tillämpning av 33 kap 5 § BrB. - RH 1994:13 (1994)
Hovrätten har, med upphävande av tingsrättens förordnande om utvisning, dömt NN till fängelse tio månader för förmögenhetsbrott. Straffet avsåg även ett brott för vilket NN tidigare ådömts villkorlig dom jämte 40 dagsböter. I sistnämnda mål var NN berövad frih… - NJA 1991 s. 498 (1991)
Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver. Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap. 4 § andra st. brottsbalken om förverkande av del av villkorligt medgiven frihet. - NJA 1989 s. 12 «Dagsböter och frihetsberövande» (1989)
Avräkning av anhållandetid från ådömda dagsböter. 33 kap 5 § 3 st BrB. - NJA 1983 s. 329 (1983)
När rätten förordnar att tidigare ådömt fängelse skall avse ytterligare brott, skall avräkning enligt 33 kap 5 § BrB av tid för frihetsberövande ske, även om den dömde vid tiden för den nya domen är villkorligt frigiven.
33 kap. 6 § (3)
- RH 2014:23 (2014)
Hovrätten har med stöd av 33 kap. 6 § tredje stycket brottsbalken förordnat att en bötespåföljd ska anses helt verkställd genom frihetsberövande trots att en sådan avräkning inneburit endast en begränsad kompensation för den tid den dömde varit frihetsberövad … - NJA 2009 s. 424 (2009)
Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över s.k. inre gräns till Sverige kan dömas för människosmuggling. - RH 2006:71 (2006)
Bötespåföljd har med stöd av 33 kap. 6 § sista stycket brottsbalken förklarats vara helt verkställd genom frihetsberövande, oaktat bötespåföljden tett sig obetydlig vid en jämförelse med frihetsberövandet.
33 kap. 7 § (2)
- RÅ 2010 ref. 45 (2010)
Vid överlämnande till Sverige för straffverkställighet enligt en europeisk arresteringsorder har vid strafftidsberäkningen avräkning medgetts för sådant frihetsberövande utomlands som skett med anledning av arresteringsordern. - NJA 2003 s. 141 (2003)
Förutsättningar för resning på grund av rättstillämpning som uppenbart strider mot lag har i visst fall ansetts föreligga vid underlåtelse att vid fängelsedom förordna om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande som har ägt rum utomlands.
33 kap. 9 § (3)
- NJA 1985 s. 477 (1985)
Föreståndaren för ett servicehus medverkade till att en i huset boende person upprättade testamente till hennes förmån och mottog den testamenterade egendomen, sedan testator avlidit. Mutbrott har ansetts föreligga. - NJA 1982 s. 198 (1982)
Utländsk medborgare som vistats i Sverige i 15 år och sedan sex år var innehavare av tjänst som lärare har fällts till ansvar för koppleri, misshandel och olaga hot. Vid tiden för lagföringen var frågan huruvida läraren i händelse av fällande dom skulle bli up… - NJA 1982 s. 143 (1982)
Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om tillämpning av 33 kap 9 § BrB.
34 kap. 1 § (20)
- Högsta domstolen, mål B 7653-24 Dom eller beslut (2025)
En bilförare har till följd av ett abstinensrelaterat epileptiskt anfall orsakat en trafikolycka med kroppsskador för en medtrafikant som följd. Bilföraren har bedömts vara omedvetet oaktsam genom att köra bil med vetskap om att han vid ett tidigare tillfälle … - RH 2015:65 (2015)
Vid bestämmande av påföljd har det inte befunnits föreligga hinder mot att tillämpa bestämmelsen i 34 kap. 1 § första stycket 3 brottsbalken då den tidigare påföljden utgjorts av villkorlig dom meddelad genom strafföreläggande. - RH 2012:54 (2012)
Hovrätten har på grund av EU:s beaktanderambeslut ansett sig skyldig att vid straffmätningen ta hänsyn till att brottet begåtts innan den dömde påbörjat verkställighet i Danmark av en där meddelad dom. - NJA 2010 s. 3 (2010)
Det kan förordnas att en tidigare utdömd skyddstillsyn ska avse också andra brott även när det pågår ett förfarande om undanröjande av skyddstillsynen. - NJA 2006 s. 582 (2006)
Resning. Med stöd av 34 kap. 1 § första stycket 3 och andra stycket brottsbalken undanröjdes en tilltalads tidigare dom på skyddstillsyn förenad med fängelse och utdömdes fängelse som gemensam påföljd för brotten i den tidigare domen och nytt brott. Resning ha… - RH 2005:70 (2005)
Fråga huruvida bestämmelsen i 34 kap. 6 § fjärde stycket brottsbalken medger att domstol dels förordnar om övervakning, dels förlänger prövotiden. Även fråga huruvida det förelegat lagliga förutsättningar för domstol att i förevarande fall meddela särskild för… - RH 2004:87 (2004)
En person har, efter det att han dömts till påföljd i en tidigare rättegång men innan verkställigheten påbörjats av det fängelsestraff som följt av den domen, begått nya brott. Påföljden för dessa har bestämts till fängelse motsvarande straffvärdet av den nya … - RH 2004:49 (2004)
Fråga om tillämpning av reglerna i 34 kap. brottsbalken om sammanträffande av brott när den tidigare påföljden är sluten ungdomsvård. - Hovrätten för Västra Sverige, mål B 3108-02 (2003)
När ett narkotikabrott av ringa grad har begåtts under prövotid efter villkorlig frigivning från fängelsestraff har det inte ansetts tillfyllest med ett förordnande att det tidigare ådömda fängelsestraffet skall avse även det nya brottet. Den tilltalade har i … - RH 2002:4 (2002)
Förordnande om att tidigare ådömd skyddstillsyn förenad med särskild behandlingsplan (s.k. kontraktsvård) skall omfatta visst ytterligare brott har medfört höjning av det alternativa fängelsestraffet. - RH 2001:75 (2001)
Skyddstillsyn med behandlingsplan har i visst fall ansetts vara den lämpligaste påföljden. Fråga bl.a. om, då den tilltalade redan undergick skyddstillsyn, om ny skyddstillsyn med behandlingsplan skall utdömas eller om den redan ådömda skyddstillsynen, förenad… - RH 1999:132 (1999)
I samband med ett förordnande att tidigare ådömd skyddstillsyn skall avse även de i målet aktuella brotten, har hovrätten ansett sig oförhindrad att utan uttryckligt lagstöd upphäva en tidigare meddelad föreskrift om samhällstjänst. - RH 1994:81 (1994)
Påföljd för brott mot lagen om vapenfri tjänst. - NJA 1994 s. 143 (1994)
Fråga om bestämning av påföljd vid sammanträffande av brott. 34 kap 1 § BrB. - NJA 1993 s. 687 «Bredäng Städ» (1993)
En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag. Brottsligheten har bedömts som medhjälp till bokföringsbrott som är att anse som grovt. Tillika fråga om påföljd för brottsligheten. - NJA 1991 s. 379 (1991)
Val av påföljd för rattfylleri. - NJA 1984 s. 415 (1984)
Val av påföljd för rattfylleri. - NJA 1983 s. 198 (1983)
Rymning eller undanhållande. - NJA 1982 s. 102 (1982)
Inbrottsstöld i bostad har i visst fall med hänsyn till omständigheterna ej bedömts som grov stöld. - NJA 1982 s. 64 (1982)
En i kriminalvårdsanstalt intagen person A anmodade brevledes B att inköpa ett parti cannabisharts och söka föra in partiet på anstalten samt överlämna det till A. B efterkom dock inte anmaningen. I mål om ansvar för A för stämpling till narkotikabrott har det…
34 kap. 2 § (3)
- RH 2025:2 (2025)
Sedan endast den tilltalade överklagat tingsrättens dom ansågs det föreligga särskilda skäl för att undanröja tidigare utdömd skyddstillsyn med samhällstjänst då den tilltalade skulle avtjäna ett långt fängelsestraff. Hovrätten bestämde en gemensam påföljd för… - NJA 2022 s. 227 «Rambeslut och nyupptäckt brott» (2022)
Bestämmelserna i 34 kap. 2 § brottsbalken ska tillämpas när den brottslighet som prövas är nyupptäckt i förhållande till en dom meddelad i ett annat EU-land. Rätten ansvarar då för att den utredning om utländska domar som behövs finns tillgänglig. - NJA 2020 s. 703 «GPS-puckarna» (2020)
Straffvärdebedömningen vid förberedelse till mord. Även fråga om ersättning till den offentlige försvararen.
34 kap. 3 § (8)
- Högsta domstolen, mål B 7653-24 Dom eller beslut (2025)
En bilförare har till följd av ett abstinensrelaterat epileptiskt anfall orsakat en trafikolycka med kroppsskador för en medtrafikant som följd. Bilföraren har bedömts vara omedvetet oaktsam genom att köra bil med vetskap om att han vid ett tidigare tillfälle … - RH 2016:7 (2015)
Fråga om straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra stycket BrB för brott som begåtts i tiden före en i Polen meddelad och verkställd dom. - RH 2013:65 (2013)
Avsaknad av haltbestämning av narkotika har inte lett till att åtal för grovt narkotikabrott ogillats och har inte heller påverkat straffvärdet när inga omständigheter framförts som gett skäl att anta att den aktuella narkotikan skulle avvika från vad som vanl… - NJA 2004 s. 797 (2004)
En person placerar narkotika i ett skåp i sin svärmoders lägenhet, varefter han blir häktad och intagen i fängelse för ett annat brott. Under fängelsevistelsen informerar han sin hustru, som har fritt tillträde till lägenheten, om narkotikan. Fråga om hustrun … - NJA 1998 s. 512 (1998)
Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn till den mängd som producerats i förening med att odlingen bedrivits i stor skala, systematiskt och med användning av avancerad utrustning, bedömts som grovt narkotikabrott. - Även frå… - NJA 1994 s. 143 (1994)
Fråga om bestämning av påföljd vid sammanträffande av brott. 34 kap 1 § BrB. - NJA 1993 s. 687 «Bredäng Städ» (1993)
En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag. Brottsligheten har bedömts som medhjälp till bokföringsbrott som är att anse som grovt. Tillika fråga om påföljd för brottsligheten. - NJA 1988 s. 657 (1988)
Fråga huruvida brott mot vapenlagen var att anse som ringa brott.
34 kap. 4 § (8)
- RH 2012:19 (2012)
En person som frigetts villkorligt från ett tidsbestämt livstidsstraff för mord har under prövotiden för den villkorligt medgivna friheten dömts för bl.a. grov våldtäkt mot barn. Fråga om personen förverkat hela eller delar av den villkorligt medgivna friheten… - NJA 1998 s. 713 (1998)
Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt bestämmelsen i 29 kap 4 § BrB. - NJA 1997 s. 842 (1997)
Fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet på grund av nya brott som begåtts när prövotider med anledning av två olika villkorliga frigivningar samtidigt gällde för den tilltalade. - NJA 1994 s. 389 (1994)
Villkorligt medgiven frihet har ansetts kunna förklaras förverkad, när den dömde häktats under prövotiden men frigetts och inte erhållit del av åtal förrän efter prövotidens utgång. 34 kap 4 § 4 st BrB. - NJA 1992 s. 320 (1992)
Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap 4 § 2 st BrB om förverkande av villkorligt medgiven frihet. - NJA 1991 s. 498 (1991)
Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver. Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap. 4 § andra st. brottsbalken om förverkande av del av villkorligt medgiven frihet. - NJA 1991 s. 436 (1991)
Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) … - NJA 1989 s. 165 (1989)
Förverkande av villkorligt medgiven frihet har inte ansetts kunna ske i samband med undanröjande av skyddstillsyn på grund av misskötsamhet (I och II).
34 kap. 5 § (3)
- RH 2025:9 (2025)
Sedan en misstänkt varit häktad i knappt två månader har åklagaren vid omhäktningsförhandling uppgett att brottslighetens straffvärde motsvarar fängelse i tre–fyra månader. Det har inte ansetts föreligga hinder mot att vid proportionalitetsbedömningen enligt 2… - RH 2024:43 (2024)
Vid omfattande återfall i olovlig körning, grovt brott, har påföljden bestämts till fängelse i två månader. Även fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet. - NJA 2021 s. 807 «Återfallsförverkande (I-II)» (2021)
Målnr B 27-21 (I) och B 4907-21 (II) Förverkande av villkorligt medgiven frihet när den dömde har begått nytt brott under prövotiden. Fråga om det finns särskilda skäl att inte förverka eller att förverka endast en del av den villkorligt medgivna friheten vid …
34 kap. 6 § (1)
- NJA 1981 s. 327 (1981)
Fråga om utvisning på grund av brott. Tillika spörsmål om tillämpning av 34 kap 6 § 1 st BrB.
34 kap. 10 § (2)
- NJA 1995 s. 711 (1995)
Påföljdsval vid tillämpning av 34 kap 10 § 2 st BrB. - NJA 1981 s. 439 (1981)
Resningsärende. Sedan finländsk domstol genom två särskilda domar dömt samma tilltalad till fängelse straff, förordnade den svenska kriminalvårdsstyrelsen att påföljderna skulle verkställas här i riket. Bestämmelsen i 34 kap 10 § 2 st BrB om bestämmande av str…
35 kap. 1 § (13)
- NJA 2022 s. 730 «Aktietransaktionen i Acosense» (2022)
Bestämmelsen om preskription i 5 kap. 14 § första stycket lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning är tillämplig när frågan om utdömande av sanktionsavgift prövas av domstol på talan av Finansinspektionen. I en sådan situatio… - RH 2022:15 (2021)
Klagan över domvilla. Sedan tingsrätten dömt en person för olaga intrång har fråga uppkommit om särskild åtalsprövning kan göras efter det att ordinarie preskriptionstid löpt ut och konsekvenserna av att prövningen inte gjorts inom den aktuella fristen. Även f… - NJA 2021 s. 368 «Salivprovet» (2021)
Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br… - NJA 2013 s. 364 (2013)
Trots avsaknad av delgivningskvitto har det ansetts tillförlitligen utrett att stämning i brottmål har blivit delgiven i tid för att hindra åtalspreskription. - RH 2002:70 (2002)
En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter gentemot en underårig flicka. Frågor i målet om preskription, straffmätning och skadestånd. - RH 1996:119 (1996)
Preskription av bokföringsbrott har räknats från den tidpunkt då skyldigheten först åsidosatts. - RH 1996:56 (1996)
Åklagaren har, sedan mer än tio år förflutit från det att påstått grovt skattebedrägeri fullbordats, justerat gärningsbeskrivningen från att ha avsett s.k. passivt skattebedrägeri till att avse s.k. aktivt sådant. Den justerade gärningsbeskrivningen har inte a… - RH 1993:38 (1993)
Successiv preskription av perdurerande brott. - NJA 1992 s. 126 «Avstjälpningsplatsen» (1992)
Tiden för åtalspreskription när någon har skräpat ned i naturen räknas från det den nedskräpande handlingen fullbordades. - NJA 1989 s. 469 (1989)
Åtal för grovt skattebedrägeri har ansetts inte vara styrkt och därför ogillats. - Yrkande om ansvar för medhjälp till grovt skattebedrägeri, vilket först i HD framställts som alternativ till ogillat åtal för grovt skattebedrägeri, har avvisats. - Sådan juster… - NJA 1983 s. 741 (1983)
Sedan allmän åklagare ansökt om stämning på aktiebolag och yrkat utdömande av bolaget förelagt vite, har TR:n utfärdat stämning icke på bolaget utan på bolagets verkställande direktör att svara på åtalet. Delgivning av stämningen med denne har ej medfört att b… - NJA 1982 s. 321 (1982)
Resning. Då rättstillämpning, som legat till grund för underrätts avgörande i brottmål, befunnits uppenbart strida mot lag, har på ansökan av den tilltalade resning beviljats utan prövning av frågan, huruvida en riktig rättstillämpning skulle leda till samma e… - NJA 1981 s. 380 «Fotografens vapeninnehav» (1981)
Fråga om beräkning av tid för åtalspreskription vid olaga vapeninnehav. 35 kap. 1 § 1 st och 4 § 1 st BrB.
35 kap. 2 § (1)
- NJA 2021 s. 368 «Salivprovet» (2021)
Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br…
35 kap. 3 § (3)
- Högsta domstolen, mål Ö 3746-23 Dom eller beslut (2023)
När en domstol meddelat en frikännande dom och ogillat ett förverkandeyrkande får det som huvudregel anses uteslutet för en domstol att, efter ett överklagande men före den slutliga prövningen, på nytt besluta om ett förverkandebeslag. Även fråga om proportion… - NJA 2023 s. 1043 «Förverkandebeslaget av bilen» (2023)
När en domstol meddelat en frikännande dom och ogillat ett förverkandeyrkande får det som huvudregel anses uteslutet för en domstol att, efter ett överklagande men före den slutliga prövningen, på nytt besluta om ett förverkandebeslag. Även fråga om proportion… - NJA 2021 s. 368 «Salivprovet» (2021)
Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br…
35 kap. 4 § (2)
- NJA 1992 s. 126 «Avstjälpningsplatsen» (1992)
Tiden för åtalspreskription när någon har skräpat ned i naturen räknas från det den nedskräpande handlingen fullbordades. - NJA 1981 s. 380 «Fotografens vapeninnehav» (1981)
Fråga om beräkning av tid för åtalspreskription vid olaga vapeninnehav. 35 kap. 1 § 1 st och 4 § 1 st BrB.
35 kap. 6 § (4)
- Högsta domstolen, mål B 9418-24 Dom eller beslut (2025)
Tvångsmedel vid utlämning för brott. Reseförbud och anmälningsskyldighet har ansetts tillräckligt i förhållande till risken för att den som begärs utlämnad ska undandra sig utlämningsförfarandet. - NJA 2025 s. 62 «Utlämning och reseförbud» (2025)
Tvångsmedel vid utlämning för brott. Reseförbud och anmälningsskyldighet har ansetts tillräckligt i förhållande till risken för att den som begärs utlämnad ska undandra sig utlämningsförfarandet. - NJA 2021 s. 368 «Salivprovet» (2021)
Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br… - NJA 1987 s. 388 (1987)
Fråga huruvida den som ej återlämnat en förhyrd personbil på avtalad tid gjort sig skyldig till olovligt brukande. 10 kap 7 § BrB. Tillika fråga om tillämpning av 35 kap 6 § BrB avseende gärning beträffande vilken parterna godtagit TR:s bedömning och som vid t…
35 kap. 7 § (2)
- NJA 2012 s. 521 (2012)
En tilltalad har av hovrätten dömts för brott. Därefter har det framkommit att han hade avlidit under den tid som målet handlades i hovrätten. När tingsrätten hade meddelat en friande dom, har åklagarens överklagande ansetts förfallet (I=B 2470-10). När tingsr… - RH 1999:98 (1999)
När tilltalad som överklagat fängelsedom endast i fråga om påföljden avlidit, har hovrätten avskrivit målet utan att efterlevande beretts tillfälle att överta talan.
36 kap. 1 § (3)
- RH 1994:89 (1994)
Bifall till yrkande om förverkande av vinning av brott har ansetts kräva ett påstående om individualiserat brott, vilket kan prövas av domstolen. - NJA 1985 s. 316 (1985)
Deltagare i pokertävling överlämnade till anordnaren av denna insatser, avsedda att utgöra prispengar i tävlingen. Insatserna har ansetts ej kunna förverkas hos anordnaren, som dömts för dobbleri som avses i 16 kap 14 § BrB. Pokaler, som skulle utgöra pris i t… - NJA 1983 s. 286 (1983)
Fråga om tillämpning av lagen (1974:1065) om visst stöldgods m m.
36 kap. 1 b § (4)
- Högsta domstolen, mål B 3808-22 Dom eller beslut (2023)
Rättskraften vid utvidgat förverkande. - NJA 2023 s. 352 «Guldlänken» (2023)
Rättskraften vid utvidgat förverkande. - NJA 2021 s. 263 «Swishöverföringarna» (2021)
Ett utvidgat förverkande förutsätter - både vid förverkande av egendom och förverkande av egendomens värde - att egendomen påträffas eller ändå kan identifieras och att den kan knytas till gärningsmannen. Beräknade brottsvinster utan någon koppling till viss e… - NJA 2016 s. 641 (2016)
Förutsättningar för utvidgat förverkande av sedlar som har påträffats i samband med narkotikainnehav.
36 kap. 2 § (3)
- NJA 2017 s. 1070 «Domännamnsförverkandet» (2017)
Rätten till ett domännamn utgör egendom som kan förverkas. - NJA 1985 s. 316 (1985)
Deltagare i pokertävling överlämnade till anordnaren av denna insatser, avsedda att utgöra prispengar i tävlingen. Insatserna har ansetts ej kunna förverkas hos anordnaren, som dömts för dobbleri som avses i 16 kap 14 § BrB. Pokaler, som skulle utgöra pris i t… - NJA 1982 s. 59 (1982)
En bil har använts som hjälpmedel vid tillgreppsbrott. Det finns inte någon särskild anledning räkna med att bilen skall komma till brottslig användning i fortsättningen. Föreligger särskilda skäl enligt 36 kap 2 § BrB att förklara bilen förverkad?
36 kap. 3 § (4)
- NJA 2014 s. 14 (2014)
Lagen (1994:1478) om förverkande av barnpornografi är tillämplig på lagringsmedel, såsom minneskort till mobiltelefon och hårddisk, som innehåller barnpornografi. - RH 2011:55 (2011)
Fråga om beviskrav i mål om förverkande. Även fråga om tappande part vid tingsrätten - utan att klaga i huvudsaken - har rätt till ersättning för rättegångskostnader där när huvudsaken ändras i hovrätten. - NJA 1996 s. 74 (1996)
Systemoperatör för en BBS (Bulletin Board System), eller elektronisk anslagstavla, har dömts för upphovsrättsintrång avseende datorprogram. HovR:n har förverkat en dator och en däri inmonterad hårddisk med program. I anledning av systemoperatörens överklagande… - NJA 1986 s. 829 (1986)
Målsägande har ansetts kunna föra särskild talan om förverkande av egendom som påståtts ha frambragts genom förfalskning, trots att hans talan inte grundats på förfalskningsbrottet utan på påstående att egendomen kan befaras komma till brottslig användning (36…
36 kap. 4 § (2)
- RH 2004:54 (2003)
Förverkande enligt 36 kap. 4 § brottsbalken i miljöbrottmål. - NJA 1981 s. 452 (1981)
Fråga om förverkande hos företrädare (verkställande direktör) för aktiebolag. 36 kap 4 § BrB och 18 § lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor.
36 kap. 5 § (3)
- NJA 2000 s. 307 (2000)
Värdeförverkande enligt 9 § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling har inte ansetts kunna ske hos den som enbart dömts för olovlig befattning med det insmugglade godset. - NJA 1994 s. 404 «Peters aktieaffär» (1994)
Frågor, vid åtal för insiderbrottslighet, om handel har skett på värdepappersmarknaden och om den ägt rum under s k förbjuden tid. Tillika fråga om vinning av brott som tillfallit juridisk person skall förklaras förverkad även hos gärningsmannen. - NJA 1991 s. 496 (1991)
Sedan en bil förklarats förverkad i mål om åtal mot A för narkotikabrott, överklagade B - ensam - domen såsom intervenient under påstående att bilen tillhörde honom. Då B inte förlorade sin eventuella äganderätt genom förverkande i målet mot A, har han ansetts…
36 kap. 6 § (1)
- NJA 1996 s. 74 (1996)
Systemoperatör för en BBS (Bulletin Board System), eller elektronisk anslagstavla, har dömts för upphovsrättsintrång avseende datorprogram. HovR:n har förverkat en dator och en däri inmonterad hårddisk med program. I anledning av systemoperatörens överklagande…
36 kap. 7 § (14)
- NJA 2016 s. 429 (2016)
Arbetsmiljöbrott i samband med undervisning i kommunal grundskola har ansetts inte kunna föranleda företagsbot. - RH 2017:17 (2016)
Näringsidkare som brutit mot 9 § första stycket kreditupplysningslagen (1973:1173) har ålagts företagsbot. - NJA 2015 s. 885 (2015)
En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd har fått betala en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen. Ett åläggande av även företagsbot har bedömts medföra att den samlade reaktionen skulle bli oproportionerli… - RH 2013:13 (2013)
Storleken av företagsbot vid arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Även storleken av skadeståndet till den förolyckades nära anhöriga för personskada i form av psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk). - RH 2013:7 (2012)
Fråga om företagsbot vid överträdelse av bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) om att ha utlänning i tjänst utan föreskrivet arbetstillstånd - RH 2011:54 (2011)
En näringsidkares underlåtenhet att förebygga miljöbrott i verksamheten har föranlett företagsbot. - RH 2009:41 (2009)
Yrkande om företagsbot gentemot ett s.k. faktureringsbolag har ogillats. - RH 2009:30 (2009)
Storleken av företagsbot vid miljöbrott. - NJA 2001 s. 579 (2001)
Fråga om ansvar för miljöbrottslighet och åläggande av företagsbot på grund av dammning i samband med tillverkning av torvbriketter. - MÖD 2001:22 (2001)
Miljösanktionsavgift vid sjukhus ----- Den verksamhet som landstinget bedriver vid sjukhuset är inte att betrakta som näringsverksamhet. Det är visserligen inte fråga om myndighetsutövning, men eftersom det ekonomiska inslaget i verksamheten är alltför uttunna… - MÖD 2001:23 (2001)
Miljösanktionsavgift vid kommunalt avloppsreningsverk ----- Den verksamhet som Vetlanda kommun driver vid avloppsreningsverket är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt fra… - MÖD 2001:24 (2001)
Miljösanktionsavgift vid kommunalt vattenverk ----- Den verksamhet som kommunen bedriver vid ett vattenverk är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörand… - NJA 1999 s. 87 (1999)
Fråga om företagsbot skulle åläggas näringsidkare, på grund av brott mot miljöskyddslagen (1969:387) genom åsidosättande av koncessionsvillkor för mejeriverksamhet. - NJA 1991 s. 783 (1991)
Fråga om företagsbot skulle åläggas näringsidkare, som drev detaljhandel med livsmedel, på grund av överträdelse av bestämmelserna om märkning i livsmedelslagen (1971:511). Vid huvudförhandling i mål om företagsbot har HovR bestått av tre lagfarna domare utan …
36 kap. 8 § (2)
- RH 2020:30 (2020)
Två personer som sålt tobak utan att ha fått erforderligt tillstånd till det har gjort sig skyldiga till oaktsam olovlig tobaksförsäljning. Förverkande vid sådant brott har vidare ansetts kunna ske av tobaksvaror redan då dessa hållits i lager och bjudits ut t… - RH 2019:3 (2019)
Storleken på en företagsbot vid bokföringsbrott.
36 kap. 10 § (2)
- NJA 2016 s. 994 (2016)
När det tas ut en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen av den som har haft en utlänning anställd trots att denne saknat arbetstillstånd, finns det i regel skäl att efterge företagsbot. - RH 2016:69 (2016)
Företagsbot för aktiebolag eftergavs. Bolagets ende aktieägare hade dömts till strängare påföljd än böter för det brott som företagsboten skulle avse. Företagsboten skulle därför leda till en oönskad sanktionskumulation som var alltför ingripande för den dömde…
36 kap. 10 a § (1)
- NJA 2016 s. 714 (2016)
Ersättning för privat försvarare vid talan om företagsbot.
36 kap. 14 § (2)
- Högsta domstolen, mål Ö 3746-23 Dom eller beslut (2023)
När en domstol meddelat en frikännande dom och ogillat ett förverkandeyrkande får det som huvudregel anses uteslutet för en domstol att, efter ett överklagande men före den slutliga prövningen, på nytt besluta om ett förverkandebeslag. Även fråga om proportion… - NJA 2023 s. 1043 «Förverkandebeslaget av bilen» (2023)
När en domstol meddelat en frikännande dom och ogillat ett förverkandeyrkande får det som huvudregel anses uteslutet för en domstol att, efter ett överklagande men före den slutliga prövningen, på nytt besluta om ett förverkandebeslag. Även fråga om proportion…
36 kap. 16 § (1)
- NJA 2005 s. 133 (2005)
En bil har använts som hjälpmedel vid grov narkotikasmuggling. Det har ansetts finnas särskilda skäl enligt 17 § första stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling till att förklara bilens värde förverkat.
37 kap. 11 § (1)
- RH 2009:76 (2009)
Fråga huruvida talan får föras mot övervakningsnämnds beslut.
38 kap. 2 a § (2)
- NJA 1998 s. 55 (1998)
När ny påföljd skall bestämmas enligt 38 kap 2 a § BrB, måste den tidigare ådömda påföljden undanröjas. Dessutom fråga om reformatio in pejus. - RH 1994:34 (1994)
Tilltalad som fällts till ansvar för bokföringsbrott har, med beaktande av att han skulle komma att skiljas från sin anställning till följd av brottet, ådömts villkorlig dom. Sedan Arbetsdomstolen ogiltigförklarat avskedandet har hovrätten lämnat åklagarens yr…
38 kap. 8 § (1)
- RH 2008:5 (2008)
Tingsrätten har handlagt en begäran om undanröjande av skyddstillsyn och ett åtal för nytt brott. Målen har företagits till gemensam handläggning och avgjorts genom dom. Hovrätten har ansett grovt rättegångsfel därmed föreligga och återförvisat målet till ting…
45 kap. 14 § (1)
- NJA 1981 s. 392 (1981)
Sedan allmän åklagare väckt talan mot flera personer med yrkande om ansvar för osant intygande och stämning utfärdats, finner TR:n att gärningarna är att bedöma som bokföringsbrott eller medhjälp till sådant brott och avvisar - utan huvudförhandling - åtalet, …
Utan paragrafangivelse (6)
- RH 2025:6 (2025)
Vid tillämpning av reglerna i 34 kap. brottsbalken ska en dom meddelad av norsk domstol beaktas endast om den verkställs här i Sverige. - RH 2015:15 (2015)
En anställd har olovligen installerat dataprogrammet Google Talk i en arbetsdator. Fråga har uppkommit om han därigenom "infört en uppgift i register" i den mening som avses i 4 kap. 9 c § brottsbalken och därmed gjort sig skyldig till dataintrång. Även fråga … - RH 1999:72 (1999)
Påföljden för tilltalade som trängt sig in hos ensamboende åldringar i deras hem för att stjäla har av hovrätten bestämts till ett års fängelse. - RH 1996:101 (1995)
Hantering av sammanlagt 260 kg respektive 329 kg kat har bedömts som narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen. Långa fängelsestraff har ådömts. - RH 1996:143 (1995)
34 kap. 1 § första stycket 3 brottsbalken har ansetts tillämplig i mål där den tilltalade efter den överklagade domen på bl.a. skyddstillsyn dömts för nya brott med förordnande att nämnda skyddstillsyn skall avse även de nya brotten. - RH 1993:101 (1993)
Påföljden för grov misshandel av ett spädbarn - som erhållit bl.a. revbensbrott, kompressionsfraktur på en ryggkota, skallfrakturer samt brott på lårben och skenben - har bestämts till fängelse sex år.