Lagtext · SFS 1962:700

Brottsbalk (1962:700) BrB

569 paragrafer i konsoliderad lydelse, 297 med rättspraxis. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.

Departement: Justitiedepartementet L5 · Utfärdad: 21 december 1962 · Ändrad t.o.m. SFS 2026:1656 · Rättelsesida 2019:310 har iakttagits. · Hämtad 2026-10-13

Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling


FÖRSTA AVDELNINGEN

Allmänna bestämmelser

1 kap. Om brott och brottspåföljder

1 §22 avgöranden

Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet.

Lydelse enligt SFS 1994:458 (ändringsregistret)

2 §28 avgöranden

En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen.

Har gärningen begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk, skall detta inte föranleda att gärningen inte anses som brott.

Lydelse enligt SFS 1994:458 (ändringsregistret)

3 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Med påföljd för brott förstås i denna balk straffen böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård och säkerhetsförvaring.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

4 §

Om användningen av straffen gäller vad i bestämmelserna om de särskilda brotten är stadgat samt vad därutöver är särskilt föreskrivet. Övriga påföljder får, enligt vad därom är föreskrivet, tillämpas trots att de inte är nämnda i bestämmelserna om de särskilda brotten.

Lydelse enligt SFS 1988:942 (ändringsregistret)

5 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Fängelse är att anse som ett svårare straff än böter.

Om förhållandet mellan fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och säkerhetsförvaring föreskrivs i 30 kap. 1 §.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

6 §4 avgöranden

För brott som någon har begått innan han eller hon fyllt femton år får det inte dömas till påföljd.

För brott som någon har begått när han eller hon var fjorton år får det dock dömas till påföljd om

  • 1. det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år, eller
  • 2. det är fråga om försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott som avses i 1.

Lydelse enligt SFS 2026:1528 (svenskforfattningssamling.se)

Upphör att gälla 2031-09-10.

Ny lydelse från 2031-09-10 enligt SFS 2026:1555. Texten ovan är den som gäller i dag.

7 §3 avgöranden

har upphävts genom lag (1988:942) .

8 §3 avgöranden

Förutom påföljd kan brott, enligt vad därom är stadgat, föranleda förverkande av egendom, företagsbot eller annan särskild rättsverkan, så ock medföra skyldighet att gälda skadestånd.

Lydelse enligt SFS 1986:118 (ändringsregistret)

2 kap. Om svensk domstols behörighet

Brott som har begåtts i Sverige

Behörighetens omfattning

1 §6 avgöranden

Svensk domstol är behörig att döma över brott som har begåtts i Sverige.

Ett brott anses ha begåtts i Sverige om gärningsmannen handlade här. I fråga om straffbar underlåtenhet anses brottet ha begåtts i Sverige om gärningsmannen borde ha handlat här eller befann sig här när han eller hon borde ha handlat. Om det för straffansvar krävs att gärningen medfört en viss effekt anses brottet ha begåtts i Sverige även i de fall effekten inträdde i Sverige eller, vid försök, enligt brottsplanen sannolikt skulle ha inträtt här.

Ett brott som utgör medverkan till någon annans brott anses ha begåtts i Sverige om den medverkande handlade här. I fråga om straffbar underlåtenhet anses brottet ha begåtts i Sverige om den medverkande borde ha handlat här eller befann sig här när han eller hon borde ha handlat. Om gärningsmannens brott anses ha begåtts i Sverige, anses den medverkandes brott också ha begåtts här.

Om det är ovisst var ett brott har begåtts, ska brottet anses ha begåtts i Sverige om det finns skälig anledning att anta att så är fallet.

Lydelse enligt SFS 2021:1014 (svenskforfattningssamling.se)

Krav på åtalsförordnande

2 §11 avgöranden

Åtal för brott som avses i 1 § får i följande fall väckas endast om åtalsförordnande har meddelats, nämligen om brottet

  • 1. har begåtts av en utlänning på ett utländskt fartyg eller luftfartyg och riktat sig mot en sådan utlänning eller mot utländskt intresse,
  • 2. har begåtts av en utlänning i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar allmän ställning hos en annan stat eller en mellanfolklig organisation, om inte gärningsmannen genom vilseledande uppgifter, förklädnad eller på annat sätt har försökt dölja i vilken egenskap han eller hon har handlat,
  • 3. har begåtts av en utlänning som saknar hemvist i Sverige men som befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige,
  • 4. har begåtts av en svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige som tjänstgör i en annan stats militära styrka och som befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige,
  • 5. är aggressionsbrott enligt 11 a § lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott eller försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott, eller
  • 6. har riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning.

Beslut om åtalsförordnande enligt första stycket 1-5 fattas av regeringen. För beslut om åtalsförordnande enligt första stycket 6 tillämpas 8 §.

Lydelse enligt SFS 2021:1014 (svenskforfattningssamling.se)

Brott som har begåtts utanför Sverige

Allmänna grunder för behörighet

3 §5 avgöranden

Svensk domstol är i följande fall behörig att döma över brott som har begåtts utanför Sverige:

Anknytningsfaktum Behörighetens omfattning 1. Svenskt fartyg m.m. Brott som har begåtts a) ombord på ett svenskt fartyg, b) ombord på ett svenskt luftfartyg, c) i tjänsten av befälhavaren eller någon annan som tillhörde besättningen på ett svenskt fartyg eller luftfartyg, eller d) på en inrättning som med stöd av lag har tillkommit i Sveriges ekonomiska zon eller på Sveriges kontinentalsockel. 2. Svensk gärningsman m.m. Brott som har begåtts a) av någon som vid gärningstillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige, b) av någon som när åtal väcks för brottet är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige, c) av någon som finns i Sverige och det på brottet enligt svensk rätt kan följa fängelse i mer än sex månader, eller d) i utövningen av ett svenskt företags näringsverksamhet och det är fråga om givande av muta, grovt givande av muta eller handel med inflytande enligt 10 kap. 5 d § 2. 3. Svenskt enskilt intresse Brott som har riktat sig mot a) en svensk medborgare eller någon som har hemvist i Sverige, eller b) en svensk juridisk person. 4. Svenskt allmänt intresse Brott som har a) riktat sig mot rikets säkerhet, allmän verksamhet eller annat av rättsordningen särskilt skyddat svenskt intresse, eller b) begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar svensk allmän ställning. 5. Härledd jurisdiktion Brott som har begåtts av någon som befinner sig i Sverige, om a) en annan stat har begärt att lagföringen för brottet ska överföras till Sverige, b) en begäran från en annan stat om utlämning eller överlämnande för brottet har lämnats utan bifall, eller c) brottet omfattas av en internationell överenskommelse eller annan förpliktelse som är bindande för Sverige och enligt vilken det finns skyldighet att utan undantag pröva frågan om åtal om den misstänkte inte utlämnas eller överlämnas. 6. Vissa internationella brott Brott som a) avses i lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott, dock inte aggressionsbrott enligt 11 a § eller försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott, b) avses i 13 kap. 5 a § (kapning och sjö- eller luftfartssabotage) eller försök till sådana brott, c) avses i 13 kap. 5 b § (flygplatssabotage) eller försök till sådant brott, d) avses i 15 kap. 4 b § (osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol), e) avses i 16 kap. 5 § (uppvigling) och som bestått i en omedelbar och offentlig uppmaning till att begå folkmord, f) avses i terroristbrottslagen (2022:666) eller som avses i annan lag och begås med sådant uppsåt som avses i 12 § terroristbrottslagen, g) riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning, eller h) omfattas av tortyrbegreppet enligt artikel 1 i Förenta nationernas konvention den 10 december 1984 mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller försök till sådant brott.

Lydelse enligt SFS 2022:667 (svenskforfattningssamling.se)

Särskilda bestämmelser om behörighet

4 §7 avgöranden

Särskilda bestämmelser om svensk domstols behörighet att döma över vissa brott som har begåtts utanför Sverige finns i

  • 1. 29 kap. 13 § miljöbalken,
  • 2. 14 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,
  • 3. 10 kap. 10 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,
  • 4. 5 § lagen (1982:963) om rymdverksamhet,
  • 5. 51 a § jaktlagen (1987:259),
  • 6. 17 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,
  • 7. 49 § fiskelagen (1993:787),
  • 8. 5 § lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia,
  • 9. 13 kap. 11 § luftfartslagen (2010:500),
  • 10. 17 kap. 2 § radio- och tv-lagen (2010:696),
  • 11. 2 § lagen (2012:179) om straff för olovlig befattning med klusterammunition, och
  • 12. 17 § lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott.

Lydelse enligt SFS 2022:667 (svenskforfattningssamling.se)

Krav på dubbel straffbarhet

5 §4 avgöranden

I de fall som avses i 3 § 2, 3 och 5 är svensk domstol behörig endast om gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten (dubbel straffbarhet). Om brottet har begåtts på flera staters område är kravet på dubbel straffbarhet uppfyllt om gärningen är straffbar enligt lagen på någon av gär- ningsorterna. Det får inte dömas till påföljd som är strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gärningsorten.

Första stycket gäller inte

  • 1. om brottet har begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig,
  • 2. om brottet har begåtts vid tjänstgöringen av någon som är anställd av en svensk myndighet för att delta i en internationell militär insats eller i internationell civil krishantering,
  • 3. brott för vilket det lindrigaste straff som är föreskrivet enligt svensk lag är fängelse i fyra år eller mer, och
  • 4. brott som avses i
  • a) 4 kap. 1 a, 4 c och 4 e §§ och 16 kap. 10 a § första stycket 1 och sjätte stycket eller försök till sådana brott,
  • b) 6 kap. 1-6, 8, 9 och 12 §§ eller försök till brott enligt 6 kap. 1, 2, 4-6, 8, 9 och 12 §§, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år,
  • c) 14 kap. 6 § eller försök till sådant brott,
  • d) 22 kap. 6 a och 6 b §§,
  • e) 2 § lagen (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor,
  • f) 3-5 och 7-10 §§ lagen (2025:327) om internationella sanktioner, eller
  • g) 19 § lagen (2023:677) om frysning av tillgångar.

Lydelse enligt SFS 2026:950 (svenskforfattningssamling.se)

Krav på visst straff

6 §

Om brottet har begåtts på ett område som inte tillhör någon stat, är svensk domstol behörig endast om fängelse kan följa på brottet enligt svensk lag. Detta gäller inte i de fall som avses i 3 § 1.

Lydelse enligt SFS 2021:1014 (svenskforfattningssamling.se)

Krav på åtalsförordnande

7 §2 avgöranden

Åtal för brott som avses i 3 och 4 §§ får väckas endast om åtalsförordnande har meddelats i enlighet med 8 §.

Ett sådant åtalsförordnande krävs dock inte om brottet

  • 1. har begåtts ombord på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg,
  • 2. har begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar svensk allmän ställning,
  • 3. har begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig,
  • 4. har begåtts vid tjänstgöringen av någon som är anställd av en svensk myndighet för att delta i en internationell militär insats eller i internationell civil krishantering,
  • 5. har begåtts i Danmark, Finland, Island eller Norge eller på fartyg eller luftfartyg i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller någon av dessa stater,
  • 6. har begåtts mot svenskt intresse av en svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare eller av en utlänning med hemvist i Sverige, eller
  • 7. är osann utsaga eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol.

Andra stycket gäller dock inte i fråga om brott som riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning.

Lydelse enligt SFS 2021:1014 (svenskforfattningssamling.se)

8 §3 avgöranden

Riksåklagaren beslutar om åtalsförordnande om inte annat är särskilt föreskrivet.

Vid denna prövning ska det särskilt beaktas

  • 1. om ett åtal här i landet är förenligt med Sveriges folkrättsliga förpliktelser,
  • 2. i vilken utsträckning brottsligheten eller den misstänkte har anknytning till Sverige,
  • 3. om åtgärder för lagföring har inletts eller kommer att inledas i en annan stat eller vid en internationell domstol, och
  • 4. vilka faktiska möjligheter det finns att utreda brottet och lagföra den misstänkte här.

När det gäller brott som har begåtts utomlands av någon som vid gärningstillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller, när åtal väcks för brottet, är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige, får riksåklagaren överlämna prövningen till en annan allmän åklagare.

Om det finns anledning att anta att prövningen har särskild betydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik och riksåklagaren bedömer att det inte finns hinder mot att väcka åtal, ska riksåklagaren med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för beslut.

Lydelse enligt SFS 2021:1014 (svenskforfattningssamling.se)

Betydelsen av en tidigare utländsk dom

Utländsk dom som hinder för svensk domstols behörighet

9 §

Har frågan om ansvar för brott prövats genom en dom som har meddelats av någon annan domstol än svensk domstol och som fått laga kraft, får den tilltalade inte lagföras i Sverige för en gärning som omfattats av prövningen.

Om inte annat följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige, får dock lagföring ske om

  • 1. den tilltalade har frikänts från ansvar på den grunden att gärningen inte utgjorde brott enligt den lag som domstolen tillämpade,
  • 2. verkställighet av den utdömda påföljden inte pågår av någon annan anledning än att påföljden redan har verkställts i sin helhet eller bortfallit enligt den lag som är tillämplig för verkställigheten,
  • 3. lagföringen gäller brott som avses i 1 § eller 3 § 4, såvida inte den tidigare lagföringen har skett på begäran av svensk myndighet eller sedan personen har utlämnats eller överlämnats från Sverige för lagföring,
  • 4. den tidigare lagföringen eller domen uppenbart står i strid med svenska allmänna rättsprinciper, eller
  • 5. sådana förhållanden föreligger som enligt 58 kap. 3 § rättegångsbalken kan föranleda resning till men för den tilltalade.

Lydelse enligt SFS 2021:1014 (svenskforfattningssamling.se)

Krav på åtalsförordnande

10 §

Åtal för brott som avses i 9 § får väckas endast om åtalsförordnande har meddelats i enlighet med 8 §.

Lydelse enligt SFS 2021:1014 (svenskforfattningssamling.se)

Beaktande av utländsk påföljd

11 §

Om någon döms i Sverige för en gärning som avses i 9 § ska det vid bestämmande av påföljd tas skälig hänsyn till verkställighet av tidigare utdömd påföljd som den tilltalade undergått till följd av den tidigare lagföringen. Frihetsberövande till följd av den tidigare lagföringen ska om möjligt i sin helhet räknas av från böter eller fängelse.

I de fall som avses i första stycket får det dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet eller påföljden helt efterges.

Lydelse enligt SFS 2021:1014 (svenskforfattningssamling.se)

Övriga bestämmelser

Folkrättsliga begränsningar

12 §3 avgöranden

De begränsningar av svensk domstols behörighet och tillämpligheten av svensk lag som följer av allmän folkrätt eller av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige ska iakttas.

Lydelse enligt SFS 2021:1014 (svenskforfattningssamling.se)

Utlämning och överlämnande

13 §

I fråga om utlämning och överlämnande finns särskilda föreskrifter.

Villkor som ställs upp vid utlämning eller överlämnande från en annan stat till Sverige ska iakttas. Lag (2021:1014) . ANDRA AVDELNINGEN

Om brotten

3 kap. Om brott mot liv och hälsa

1 §72 avgöranden

Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid. Som skäl för livstids fängelse ska det särskilt beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös.

Lydelse enligt SFS 2019:805 (svenskforfattningssamling.se)

2 §41 avgöranden

Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för dråp till fängelse, lägst sex och högst tio år.

3 §1 avgörande

Dödar kvinna sitt barn vid födelsen eller eljest å tid då hon på grund av nedkomsten befinner sig i upprivet sinnestillstånd eller i svårt trångmål, dömes för barnadråp till fängelse i högst sex år.

4 §

Har upphört att gälla genom lag (1974:596) .

5 §58 avgöranden

Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 1998:393 (ändringsregistret)

6 §43 avgöranden

Är brott som avses i 5 § att anse som grovt, döms för grov misshandel till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sju år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen har tillfogat en svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.

Är brottet att anse som synnerligen grovt, döms för synnerligen grov misshandel till fängelse i lägst sex och högst tolv år. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om kroppsskadan är bestående eller om gärningen har orsakat synnerligt lidande eller om gärningsmannen har visat synnerlig hänsynslöshet.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

7 §31 avgöranden

Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst tre år eller, om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst två och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

  • 1. gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller
  • 2. gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

8 §29 avgöranden

Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas

  • 1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller
  • 2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.

Lydelse enligt SFS 2001:348 (ändringsregistret)

9 §13 avgöranden

Den som av grov oaktsamhet utsätter någon annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, döms för framkallande av fara för annan till böter eller fängelse i högst tre år.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

10 §10 avgöranden

Om brott, som i 7--9 §§ sägs, har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160) ålegat honom till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, döms för arbetsmiljöbrott till straff som i nämnda lagrum sägs.

Lydelse enligt SFS 1991:679 (ändringsregistret)

11 §36 avgöranden

För försök eller förberedelse till mord, dråp, barnadråp eller sådan misshandel som inte är ringa, och för stämpling till mord, dråp, grov misshandel eller synnerligen grov misshandel eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott döms det till ansvar enligt 23 kap.

Lydelse enligt SFS 2017:332 (ändringsregistret)

12 §1 avgörande

Vållande till kroppsskada eller sjukdom får, om brottet inte är grovt, åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Angivelse från målsäganden krävs dock inte om brottet riktar sig mot någon som inte har fyllt arton år.

Lydelse enligt SFS 2003:408 (ändringsregistret)

4 kap. Om brott mot frihet och frid

1 §7 avgöranden

Den som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller henne till tjänst eller att öva utpressning, döms för människorov till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Är brottet mindre grovt, döms till fängelse i högst sex år.

Lydelse enligt SFS 2009:396 (ändringsregistret)

1 a §1 avgörande

Den som, i annat fall än som avses i 1 §, genom

  • 1. olaga tvång,
  • 2. vilseledande,
  • 3. utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ, eller
  • 4. annat sådant otillbörligt medel om det allvarligt begränsar personens alternativ

rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år.

Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år döms för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt arton år.

Är ett brott som avses i första eller andra stycket mindre grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Lydelse enligt SFS 2018:601 (svenskforfattningssamling.se)

1 b §1 avgörande

Den som, i annat fall än som avses i 1 eller 1 a §, genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år.

Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år döms till ansvar även om det inte förekommit något olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt arton år.

Är ett brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov människoexploatering till fängelse i lägst två och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett särskilt hänsynslöst utnyttjande av annan.

Lydelse enligt SFS 2018:601 (svenskforfattningssamling.se)

2 §16 avgöranden

Den som i annat fall än som sägs i 1 eller 1 a § för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar honom eller henne friheten, döms för olaga frihetsberövande till fängelse, lägst ett och högst tio år.

Är brottet mindre grovt, döms till böter eller fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2002:436 (ändringsregistret)

3 §4 avgöranden

Den som begår en brottslig gärning som utgör

  • 1. mord, dråp, misshandel, grov misshandel eller synnerligen grov misshandel enligt 3 kap. 1, 2, 5 eller 6 §,
  • 2. människorov, olaga frihetsberövande, olaga tvång, grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, hemfridsbrott, grovt hemfridsbrott, ofredande eller psykiskt våld enligt 4 kap. 1, 2, 4, 5, 6, 7 eller 7 b §,
  • 3. våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt övergrepp, grovt sexuellt övergrepp, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande mot barn, sexuellt ofredande, grovt sexuellt ofredande mot barn eller grovt sexuellt ofredande enligt 6 kap. 1, 2, 4, 5, 6 eller 10 §,
  • 4. skadegörelse eller grov skadegörelse enligt 12 kap. 1 eller 3 §, eller
  • 5. straffbart försök till brott enligt någon av 1-4

döms, om gärningen har bevittnats av ett barn som är närstående eller tidigare närstående till både gärningsmannen och den som gärningen begås mot, för barnfridsbrott till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är grovt, döms för grovt barnfridsbrott till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om den gärning som har bevittnats har varit av mycket allvarlig art eller om gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet.

Lydelse enligt SFS 2026:852 (svenskforfattningssamling.se)

4 §7 avgöranden

Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något döms för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan utövar tvång genom hot att åtala eller ange någon annan för brott eller att lämna menligt meddelande om någon annan, döms också för olaga tvång, om tvånget är otillbörligt.

Om brottet är grovt döms för grovt olaga tvång till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  • 1. har innefattat våld av allvarligt slag,
  • 2. har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller
  • 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Lydelse enligt SFS 2023:257 (svenskforfattningssamling.se)

4 a §21 avgöranden

Den som mot en närstående eller tidigare närstående person begår eller på annat sätt medverkar till

  • 1. brottsliga gärningar enligt 3-6 eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud, eller
  • 2. gärningar som utgör straffbart försök eller straffbar förberedelse eller stämpling till brott enligt 1

döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, ska han i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff.

Lydelse enligt SFS 2026:852 (svenskforfattningssamling.se)

4 b §3 avgöranden

Den som förföljer en person genom att begå eller på annat sätt medverka till brottsliga gärningar som utgör

  • 1. misshandel enligt 3 kap. 5 § eller försök till sådant brott som inte är ringa,
  • 2. olaga tvång enligt 4 kap. 4 § första stycket,
  • 3. olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket,
  • 4. hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § första stycket eller olaga intrång enligt 4 kap. 6 § andra stycket,
  • 5. kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a §,
  • 6. olovlig identitetsanvändning enligt 4 kap. 6 b §,
  • 7. olaga integritetsintrång enligt 4 kap. 6 c §,
  • 8. ofredande enligt 4 kap. 7 §,
  • 9. uppmaning till självmord eller oaktsam uppmaning till självmord enligt 4 kap. 7 a §,
  • 10. psykiskt våld enligt 4 kap. 7 b §,
  • 11. förtal eller grovt förtal enligt 5 kap. 1 eller 2 §,
  • 12. förolämpning enligt 5 kap. 3 §,
  • 13. sexuellt ofredande mot barn enligt 6 kap. 10 § första stycket eller sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 § andra stycket,
  • 14. skadegörelse enligt 12 kap. 1 § eller försök till sådant brott,
  • 15. ringa skadegörelse enligt 12 kap. 2 §,
  • 16. våld eller hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket eller försök till sådant brott,
  • 17. angrepp mot tjänsteman enligt 17 kap. 2 § första och andra styckena eller försök till sådant brott,
  • 18. förolämpning mot tjänsteman enligt 17 kap. 3 §, eller
  • 19. överträdelse av kontaktförbud eller överträdelse av utvidgat eller särskilt utvidgat kontaktförbud enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud

döms, om var och en av gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet, för olaga förföljelse till fängelse i högst fyra år.

Lydelse enligt SFS 2026:852 (svenskforfattningssamling.se)

4 c §1 avgörande

Den som, i annat fall än som avses i 1 a §, genom olaga tvång, utnyttjande av utsatt belägenhet eller vilseledande angående att ett äktenskap ingås eller förutsättningarna för äktenskapets upplösning förmår en person att ingå ett äktenskap som är giltigt i den stat där det ingås, i den stat enligt vars lag det ingås eller i en stat i vilken minst en av makarna är medborgare eller har hemvist döms för äktenskapstvång till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Detsamma gäller den som på sätt som anges i första stycket förmår någon att ingå en äktenskapsliknande förbindelse, om den ingås enligt regler som gäller inom en grupp och som

  • 1. innebär att parterna betraktas som makar och anses ha rättigheter eller skyldigheter i förhållande till varandra, och
  • 2. innefattar frågan om upplösning av förbindelsen.

Den som begår en gärning som avses i första eller andra stycket mot en person som inte har fyllt arton år, döms för barnäktenskapsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. För barnäktenskapsbrott döms också den som i annat fall förmår eller tillåter en person som inte har fyllt arton år att ingå ett äktenskap som är giltigt på sätt som anges i första stycket eller en äktenskapsliknande förbindelse enligt vad som anges i andra stycket. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt arton år.

Lydelse enligt SFS 2026:950 (svenskforfattningssamling.se)

4 d §

Den som, i annat fall än som avses i 1 a §, genom olaga tvång, utnyttjande av utsatt belägenhet eller vilseledande förmår en person att resa till en annan stat än den där han eller hon bor, i syfte att personen ska utsättas för en sådan gärning som anges i 4 c §, döms för äktenskapsresebrott till fängelse i högst fyra år.

Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år, döms för äktenskapsresebrott mot barn till fängelse i högst fyra år. För äktenskapsresebrott mot barn döms också den som i annat fall förmår eller tillåter en person som inte har fyllt arton år att resa till en annan stat än den där han eller hon bor, i syfte att personen ska utsättas för en sådan gärning som anges i 4 c § tredje stycket. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträf- fande omständigheten att den andra personen inte fyllt arton år.

Lydelse enligt SFS 2026:950 (svenskforfattningssamling.se)

4 e §

Den som mot en person begår eller på annat sätt medverkar till

  • 1. brottsliga gärningar enligt 3-6 eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud, eller
  • 2. gärningar som utgör straffbart försök eller straffbar förberedelse eller stämpling till brott enligt 1

döms, om ett motiv varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder, var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för hedersförtryck till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Lydelse enligt SFS 2026:852 (svenskforfattningssamling.se)

4 f §

Den som undersöker någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att, för egen eller annans del, bedöma om personen har haft, eller om det framstår som att personen har haft, vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar, döms för oskuldskontroll till fängelse i högst ett år. Om gärningen är ringa utgör den inte brott.

Lydelse enligt SFS 2025:962 (svenskforfattningssamling.se)

4 g §

Den som skriftligen eller muntligen, med hänvisning till det kvinnliga könsorganets beskaffenhet, intygar att någon annan har haft vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar, eller att så inte är fallet, döms för intygande av sexuell oskuld till böter eller fängelse i högst sex månader. Om gärningen är ringa utgör den inte brott.

Lydelse enligt SFS 2025:962 (svenskforfattningssamling.se)

5 §22 avgöranden

Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst två år.

Om brottet är grovt döms för grovt olaga hot till fängelse i lägst ett och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas

  • 1. om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller annars har varit av allvarligt slag, eller
  • 2. om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Lydelse enligt SFS 2023:257 (svenskforfattningssamling.se)

6 §18 avgöranden

Den som olovligen tränger in eller stannar kvar i någon annans bostad eller annat liknande boende döms för hemfridsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. För hemfridsbrott döms även den som olovligen tränger in eller stannar kvar i en trädgård, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats som tillhör bostaden eller boendet.

Den som i annat fall än som avses i första stycket obehörigen tränger in eller stannar kvar i en byggnad eller ett fartyg, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats döms för olaga intrång till böter eller fängelse i högst ett år.

Om ett brott som avses i första eller andra stycket är grovt, döms för grovt hemfridsbrott eller grovt olaga intrång till fängelse i lägst sex månader och högst tre år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  • 1. har skett genom inbrott,
  • 2. har innefattat våld, hot om brottslig gärning, ofredande eller skada på egendom, eller
  • 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Lydelse enligt SFS 2022:661 (svenskforfattningssamling.se)

6 a §2 avgöranden

Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.

Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet.

Lydelse enligt SFS 2013:366 (ändringsregistret)

6 b §

Den som genom att olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter utger sig för att vara honom eller henne och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för honom eller henne, döms för olovlig identitetsanvändning till böter eller fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2016:485 (ändringsregistret)

6 c §2 avgöranden

Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida

  • 1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,
  • 2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,
  • 3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,
  • 4. bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller
  • 5. bild på någons helt eller delvis nakna kropp

döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år.

Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig.

Lydelse enligt SFS 2017:1136 (ändringsregistret)

6 d §

Om brott som avses i 6 c § är grovt, döms för grovt olaga integritetsintrång till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

7 §20 avgöranden

Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.

Lydelse enligt SFS 2017:1136 (ändringsregistret)

7 a §

Den som uppmanar eller på annat liknande sätt utövar psykisk påverkan mot någon att begå självmord döms, om gärningen är ägnad att medföra en inte obetydlig fara för en sådan handling, för uppmaning till självmord till fängelse i högst två år.

Den som begår en gärning som avses i första stycket och inte har uppsåt till men är oaktsam beträffande de omständigheter som innebär att gärningen är ägnad att medföra en inte obetydlig fara för självmord, döms för oaktsam uppmaning till självmord till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om en gärning enligt första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.

Lydelse enligt SFS 2021:225 (svenskforfattningssamling.se)

7 b §

Den som upprepat utsätter en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, döms, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för psykiskt våld till fängelse i högst fyra år.

För psykiskt våld döms också den som utsätter en annan person för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.

Lydelse enligt SFS 2026:852 (svenskforfattningssamling.se)

8 §

Den som olovligen bereder sig tillgång till ett meddelande, som ett post- eller telebefordringsföretag förmedlar som postförsändelse eller i ett elektroniskt kommunikationsnät, döms för brytande av post- eller telehemlighet till böter eller fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2012:280 (ändringsregistret)

9 §2 avgöranden

Den som, utan att fall är för handen som i 8 § sägs, olovligen bryter brev eller telegram eller eljest bereder sig tillgång till något som förvaras förseglat eller under lås eller eljest tillslutet, dömes för intrång i förvar till böter eller fängelse i högst två år.

9 a §

Den som i annat fall än som sägs i 8 § olovligen medelst tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet avlyssnar eller upptager tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst, vartill allmänheten icke äger tillträde och som han själv icke deltager i eller som han obehörigen berett sig tillträde till, dömes för olovlig avlyssning till böter eller fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 1975:239 (ändringsregistret)

9 b §

Den som anbringar tekniskt hjälpmedel med uppsåt att bryta telehemlighet på sätt som anges i 8 § eller att utföra brott som anges i 6 a eller 9 a §, döms för förberedelse till sådant brott till böter eller fängelse i högst två år, om han eller hon inte gjort sig skyldig till fullbordat brott.

Lydelse enligt SFS 2013:366 (ändringsregistret)

9 c §2 avgöranden

Den som olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in en sådan uppgift döms för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som olovligen genom någon annan liknande åtgärd allvarligt stör eller hindrar användningen av en sådan uppgift.

Är brottet grovt, döms för grovt dataintrång till fängelse i lägst ett och högst åtta år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

10 §

För försök, förberedelse eller stämpling till människorov, människohandel, grov människoexploatering, olaga frihetsberövande, äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott och för underlåtenhet att avslöja eller förhindra ett sådant brott döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök, förberedelse eller stämpling till människoexploatering, grovt olaga tvång, grovt olaga hot, grovt hemfridsbrott eller grovt olaga intrång och för försök till äktenskapsresebrott eller äktenskapsresebrott mot barn samt för försök eller förberedelse till dataintrång som om det fullbordats inte skulle ha varit att anse som ringa, eller grovt dataintrång.

Lydelse enligt SFS 2026:950 (svenskforfattningssamling.se)

11 §2 avgöranden

Hemfridsbrott, olaga intrång, kränkande fotografering eller förberedelse till sådant brott, olovlig identitetsanvändning, olaga integritetsintrång, ofredande som inte förövats på allmän plats, intrång i förvar, olovlig avlyssning som inte förövats på allmän plats eller förberedelse till sådant brott får åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Detsamma gäller olaga tvång genom hot att åtala eller ange annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande samt försök eller förberedelse till sådant brott.

Lydelse enligt SFS 2022:661 (svenskforfattningssamling.se)

5 kap. Om ärekränkning

1 §25 avgöranden

Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

2 §10 avgöranden

Om brott som avses i 1 § är grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada.

Lydelse enligt SFS 2017:1136 (ändringsregistret)

3 §9 avgöranden

Den som, i annat fall än som avses i 1 eller 2 §, riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

4 §

Förtal av avliden skall medföra ansvar enligt 1 eller 2 §, om gärningen är sårande för de efterlevande eller den eljest, med beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i livet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne.

5 §5 avgöranden

Brott som avses i 1-3 §§ får inte åtalas av någon annan än målsäganden. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser

  • 1. förtal och grovt förtal,
  • 2. förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning, eller
  • 3. förolämpning med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Har förtal riktats mot en avliden, får åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon och, om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av åklagare.

Innebär brott som avses i 1-3 §§ att någon genom att förgripa sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige eller på en främmande makts representant i Sverige har kränkt den främmande makten, får brottet åtalas av åklagare utan hinder av första stycket. Åtal får dock inte ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat till detta.

Lydelse enligt SFS 2018:540 (svenskforfattningssamling.se)

6 kap. Om sexualbrott

1 §46 avgöranden

Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför ett vaginalt, analt eller oralt samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst tre och högst sex år. Detsamma gäller den som förmår en person som inte deltar frivilligt att företa eller tåla en sådan handling. Vid bedömningen av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt. En person kan aldrig anses delta frivilligt om

  • 1. deltagandet är en följd av misshandel, annat våld eller hot om brottslig gärning, hot om att åtala eller ange någon annan för brott eller hot om att lämna ett menligt meddelande om någon annan,
  • 2. gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada, psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation, eller
  • 3. gärningsmannen förmår personen att delta genom att allvarligt missbruka att personen står i beroendeställning till gärningsmannen.

Om brottet är mindre grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Om ett brott som avses i första stycket är grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fem och högst tolv år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot som varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

1 a §4 avgöranden

Den som begår en gärning som avses i 1 § och är grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, döms för oaktsam våldtäkt till fängelse i högst fyra år.

Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.

Lydelse enligt SFS 2018:618 (svenskforfattningssamling.se)

2 §8 avgöranden

Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför en annan sexuell handling än som avses i 1 §, döms för sexuellt övergrepp till fängelse i lägst sex månader och högst två år. Detsamma gäller den som förmår en person som inte deltar frivilligt att företa eller tåla en sådan handling. Vid bedömningen av om ett deltagande är frivilligt eller inte tillämpas 1 § första stycket tredje och fjärde meningarna.

Om brottet är mindre grovt, döms till fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt, döms för grovt sexuellt övergrepp till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot som varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.

Lydelse enligt SFS 2022:1043 (svenskforfattningssamling.se)

3 §7 avgöranden

Den som begår en gärning som avses i 2 § och är grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, döms för oaktsamt sexuellt övergrepp till fängelse i högst fyra år.

Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.

Lydelse enligt SFS 2018:618 (svenskforfattningssamling.se)

4 §32 avgöranden

Den som, med ett barn under femton år, genomför ett vaginalt, analt eller oralt samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst tre och högst sex år. Detsamma gäller den som på ett otillbör- ligt sätt förmår barnet att företa eller tåla en sådan handling.

Första stycket gäller även den som begår en gärning som avses där

  • 1. mot ett barn som fyllt femton men inte arton år
  • a) som är avkomling till gärningsmannen,
  • b) som står under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller
  • c) för vars vård eller tillsyn gärningsmannen ska svara på grund av en myndighets beslut, eller
  • 2. om gärningsmannen, i annat fall än som avses i 1, otillbörligt utnyttjar att ett barn under arton år på grund av psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, missbruk, gärningsmannens auktoritet eller annars med hänsyn till omständigheterna har en nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet.

Om ett brott som avses i första eller andra stycket är grovt, döms för grov våldtäkt mot barn till fängelse i lägst fem och högst tolv år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot om brottslig gärning eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

5 §13 avgöranden

Är ett brott som avses i 4 § första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, döms för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i högst fyra år.

Lydelse enligt SFS 2018:618 (svenskforfattningssamling.se)

6 §17 avgöranden

Den som, med ett barn under femton år, eller med ett barn under arton år och där omständigheterna är sådana som avses i 4 § andra stycket, genomför en annan sexuell handling än som avses i 4 och 5 §§, döms för sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i lägst sex månader och högst två år. Detsamma gäller den som på ett otillbörligt sätt förmår barnet att företa eller tåla en sådan handling.

Om brottet är mindre grovt, döms till fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt, döms för grovt sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen är närstående till barnet eller i övrigt utnyttjat sin ställning eller missbrukat ett särskilt förtroende eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om brottet med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet.

Lydelse enligt SFS 2025:586 (svenskforfattningssamling.se)

7 §15 avgöranden

Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, har vaginalt samlag med eget barn eller dess avkomling, döms för samlag med avkomling till fängelse i högst två år.

Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, har vaginalt samlag med sitt helsyskon, döms för samlag med syskon till fängelse i högst ett år.

Vad som sägs i denna paragraf gäller inte den som förmåtts till gärningen genom olaga tvång eller på annat otillbörligt sätt.

Lydelse enligt SFS 2022:1043 (svenskforfattningssamling.se)

8 §5 avgöranden

Den som främjar eller utnyttjar att ett barn under femton år utför eller medverkar i sexuell posering, döms för utnyttjande av barn för sexuell posering till fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som försätter barnet i eller utnyttjar att barnet av någon annan försätts i en situation som innebär sexuell posering.

Första stycket gäller även den som begår en gärning som avses där mot ett barn som fyllt femton men inte arton år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling.

Om brottet är grovt, döms för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet.

Lydelse enligt SFS 2022:1043 (svenskforfattningssamling.se)

9 §5 avgöranden

Den som förmår ett barn som inte fyllt arton år att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling, döms för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Om brottet är mindre grovt, döms till fängelse i högst ett år.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan.

Lydelse enligt SFS 2025:586 (svenskforfattningssamling.se)

10 §17 avgöranden

Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör ett barn under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt ofredande mot barn till fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som begår en gärning enligt andra stycket mot ett barn under femton år.

Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år.

Om ett brott som avses i första stycket är grovt, döms för grovt sexuellt ofredande mot barn till fängelse i lägst sex månader och högst tre år. Om ett brott som avses i andra stycket är grovt, döms för grovt sexuellt ofredande till samma straff.

Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till offrets låga ålder eller någon annan omständighet visat särskild hänsynslöshet.

Lydelse enligt SFS 2022:1043 (svenskforfattningssamling.se)

10 a §

Den som, i syfte att mot ett barn under femton år begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 4, 5, 6, 8 eller 10 §, föreslår en träff eller stämmer träff med barnet, döms för kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte till fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

11 §1 avgörande

Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, förmår en person att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling i huvudsakligt syfte att delta i eller förevisas handlingen, döms för köp av sexuell handling till fängelse i högst ett år.

Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan.

Lydelse enligt SFS 2025:586 (svenskforfattningssamling.se)

12 §4 avgöranden

Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person förmås att mot ersättning företa eller tåla sexuella handlingar, på det sätt som avses i 9 eller 11 §, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år.

Om en person som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet får veta att lägenheten helt eller till väsentlig del används för sexuella handlingar mot ersättning, på det sätt som avses i 9 eller 11 §, och inte gör vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra, ska han eller hon, om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten, anses ha främjat verksamheten och dömas till ansvar enligt första stycket.

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grovt koppleri till fängelse i lägst två och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan.

Lydelse enligt SFS 2025:586 (svenskforfattningssamling.se)

13 §2 avgöranden

Till ansvar som i detta kapitel är föreskrivet för en gärning som begås mot någon under en viss ålder ska dömas även den som inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte uppnått den åldern.

Lydelse enligt SFS 2018:618 (svenskforfattningssamling.se)

14 §4 avgöranden

Den som har begått en gärning enligt 5 § eller 6 § andra stycket mot ett barn under femton år eller enligt 8 § första stycket eller 10 § första stycket första meningen, ska inte dömas till ansvar om det är uppenbart att gärningen inte inneburit något övergrepp mot barnet med hänsyn till den ringa skillnaden i ålder och utveckling mellan den som har begått gärningen och barnet samt omständigheterna i övrigt.

Detsamma gäller den som har begått en gärning enligt 10 a § om den har syftat till en sådan gärning som anges i första stycket och som, om den hade fullbordats, enligt vad som anges där uppenbarligen inte skulle ha inneburit något övergrepp mot barnet.

Lydelse enligt SFS 2022:1043 (svenskforfattningssamling.se)

15 §5 avgöranden

För försök till våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt övergrepp, grovt sexuellt övergrepp, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, köp av sexuell handling, koppleri och grovt koppleri döms det till ansvar enligt 23 kap.

Detsamma gäller för förberedelse till koppleri samt för förberedelse och stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt koppleri.

Lydelse enligt SFS 2025:586 (svenskforfattningssamling.se)

7 kap. Om brott mot familj

1 §1 avgörande

Ingår den som är gift nytt äktenskap eller ingår ogift äktenskap med den som är gift, dömes för tvegifte till böter eller fängelse i högst två år.

Om den som är partner i ett registrerat partnerskap ingår äktenskap, dömes för olovligt ingående av äktenskap till böter eller fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 1994:1119 (ändringsregistret)

1 a §

Har upphävts genom lag (2009:255) .

2 §

Den som, vid annans adoption av en person under arton år, genom olaga tvång eller vilseledande eller genom att utlova eller ge otillbörlig ersättning utverkar samtycke eller tillstånd till en sådan adoption, döms för otillbörligt utverkande av samtycke eller tillstånd till adoption av barn till böter eller fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2006:274 (ändringsregistret)

3 §

Den som understicker eller förbyter barn eller eljest genom att avgiva oriktig anmälan till myndighet eller underlåta anmälan tillvällar sig eller annan falsk familjeställning eller berövar annan hans rätta familjeställning, dömes för förvanskande av familjeställning till böter eller fängelse i högst två år.

4 §18 avgöranden

Den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som har vårdnaden om barnet döms för egenmäktighet med barn till böter eller fängelse i högst två år, om gärningen inte utgör brott mot frihet. Detsamma gäller, om den som gemensamt med någon annan har vårdnaden om ett barn under femton år utan beaktansvärt skäl egenmäktigt skiljer barnet från den andra vårdnadshavaren eller om den som ska ha vårdnaden obehörigen bemäktigar sig barnet och därigenom själv tar sig rätt.

Till ansvar enligt första stycket döms också den som

  • 1. obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som vårdar barnet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, om gärningen inte utgör brott mot frihet eller främjande av flykt, eller
  • 2. för bort eller annars undanhåller ett barn under femton år, om gärningen är ägnad att hindra att vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga påbörjas och gärningen inte utgör brott mot frihet.

Om ett brott som avses i första eller andra stycket är grovt, döms till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

Upphör att gälla 2027-01-01.

Ny lydelse från 2027-01-01 enligt SFS 2026:1604. Texten ovan är den som gäller i dag.

5 §

För försök till otillbörligt utverkande av samtycke eller tillstånd till adoption av barn, förvanskande av familjeställning eller egenmäktighet med barn som är grovt döms till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas.

Lydelse enligt SFS 2006:274 (ändringsregistret)

6 §

Egenmäktighet med barn må ej åtalas av åklagare, med mindre åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt.

Lydelse enligt SFS 1973:648 (ändringsregistret)

8 kap. Om stöld, rån och andra tillgreppsbrott

1 §51 avgöranden

Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år.

2 §27 avgöranden

Är brott som avses i 1 § med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, döms för ringa stöld till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

3 §

Har upphävts genom lag (1987:791) .

4 §28 avgöranden

Är brott som avses i 1 § att anse som grovt, döms för grov stöld till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om det avsett sak som någon bar på sig eller hade i sin omedelbara närhet, om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel, om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

4 a §1 avgörande

Om brott som avses i 1 § har skett efter intrång i bostad eller annat liknande boende, döms för inbrottsstöld till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Är en gärning som avses i första stycket med hänsyn till integritetskränkningen eller omständigheterna i övrigt av mindre allvarlig art, döms dock inte för inbrottsstöld utan för annat brott som gärningen innefattar.

Lydelse enligt SFS 2021:35 (svenskforfattningssamling.se)

5 §34 avgöranden

Den som med våld på person eller med hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara,

  • 1. begår stöld,
  • 2. tvingar någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvingade eller någon i vars ställe denne är, eller
  • 3. olovligen tar eller tvingar till sig ett betalningsverktyg med avsikt att använda det för att bereda sig själv eller någon annan vinning,

döms för rån till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.

För rån döms också den som, sedan han eller hon begått stöld eller olovligen tagit ett betalningsverktyg och anträffats på bar gärning, sätter sig till motvärn med sådant våld eller hot som avses i första stycket mot den som vill återta det tillgripna.

Lika med våld anses att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd.

Om en gärning som avses i första-tredje styckena med hänsyn till våldet, hotet eller omständigheterna i övrigt är av mindre allvarlig art, döms dock inte för rån utan för annat brott som gärningen innefattar.

Lydelse enligt SFS 2023:257 (svenskforfattningssamling.se)

6 §12 avgöranden

Om brott som avses i 5 § är grovt, döms för grovt rån till fängelse i lägst fem och högst tio år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas

  • 1. om våldet har varit livsfarligt,
  • 2. om gärningsmannen har tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars har visat synnerlig råhet eller på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat den rånades skyddslösa eller utsatta ställning, eller
  • 3. om gärningen har varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2017:332 (ändringsregistret)

7 §11 avgöranden

Den som olovligen tar och brukar ett motorfordon eller annat motordrivet fortskaffningsmedel som tillhör någon annan döms, om gärningen inte är belagd med straff enligt 1, 2 eller 4-6 §§, för tillgrepp av fortskaffningsmedel till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms för grovt tillgrepp av fortskaffningsmedel till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har innefattat våld eller hot om brottslig gärning eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

8 §12 avgöranden

Den som, i annat fall än som anges i detta kapitel, olovligen tar och brukar eller på annat sätt tillgriper något, döms för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller om någon utan tillgrepp, genom att fästa eller bryta lås eller på annat sätt, olovligen rubbar någon annans besittning och därigenom vållar skada eller olägenhet. För egenmäktigt förfarande döms också den som med våld eller hot om våld hindrar någon annan att utöva sin rätt att hålla kvar eller ta något.

Är brottet grovt, döms för grovt egenmäktigt förfarande till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har innefattat våld eller hot om brottslig gärning eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

9 §3 avgöranden

Den som vidtar någon sådan åtgärd som avses i 8 § för att själv ta sig rätt döms för självtäkt till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

10 §2 avgöranden

Den som olovligen avleder elektrisk kraft döms för olovlig energiavledning till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som olovligen avleder värmeenergi ur ett rörledningssystem för uppvärmning eller värmeenergi till ett rörledningssystem för kylning.

Är brottet grovt, döms för grov olovlig energiavledning till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

10 a §

Har upphävts genom lag (2017:442) .

11 §3 avgöranden

Tar någon i skog eller mark olovligen sådant som avses i 12 kap. 2 a § och är brottet inte att anse som åverkan enligt den bestämmelsen, ska vad som är föreskrivet i detta kapitel om tillgrepp tillämpas.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

12 §12 avgöranden

För försök eller förberedelse till stöld, grov stöld, inbrottsstöld, rån, grovt rån, tillgrepp av fortskaffningsmedel, grovt tillgrepp av fortskaffningsmedel, olovlig energiavledning eller grov olovlig energiavledning döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för stämpling till grov stöld eller inbrottsstöld och stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra rån eller grovt rån. Skulle tillgrepp av fortskaffningsmedel, om brottet fullbordats, ha varit att anse som ringa, ska gärningen dock inte medföra ansvar.

Lydelse enligt SFS 2021:35 (svenskforfattningssamling.se)

13 §

Har annat i detta kapitel angivet brott än grov stöld, inbrottsstöld, rån eller grovt rån förövats mot

  • 1. någon som inte endast tillfälligt sammanbodde med gärningsmannen,
  • 2. make, den som är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag, syskon, svåger eller svägerska, eller
  • 3. någon annan som på liknande sätt är närstående till gärningsmannen, får åklagaren väcka åtal endast om målsäganden har angett brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Vid tillämpning av vad nu sagts ska med gärningsman likställas någon annan som medverkat vid brottet och den som gjort sig skyldig till häleri eller häleriförseelse.

Lydelse enligt SFS 2021:35 (svenskforfattningssamling.se)

9 kap. Om bedrägeri och annan oredlighet

1 §27 avgöranden

Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.

För bedrägeri döms också den som genom att lämna oriktig eller ofullständig uppgift, genom att ändra i program eller upptagning eller på annat sätt olovligen påverkar resultatet av en automatisk informationsbehandling eller någon annan liknande automatisk process, så att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för någon annan.

Lydelse enligt SFS 1986:123 (ändringsregistret)

2 §3 avgöranden

Är brott som avses i 1 § med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, döms för ringa bedrägeri till böter eller fängelse i högst sex månader.

För ringa bedrägeri döms också den som utan att göra rätt för sig tillgodogör sig husrum, förtäring, transport, tillträde till föreställning eller annat sådant som tillhandahålls under förutsättning av kontant betalning, oavsett om han eller hon vilseleder någon eller inte. Det gäller dock inte om gärningen avser värde som inte är ringa och om den i övrigt är sådan som avses i 1 §.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

3 §20 avgöranden

Är brott som avses i 1 § att anse som grovt, döms för grovt bedrägeri till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

  • 1. gärningsmannen har missbrukat allmänt förtroende eller använt urkund eller annat vars brukande är straffbart enligt 14 eller 15 kap. eller vilseledande bokföring,
  • 2. gärningsmannen på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning,
  • 3. gärningen har avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada,
  • 4. gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt, eller
  • 5. gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

3 a §

Den som till en vidare krets riktar betalningsuppmaningar i syfte att vilseleda till handling som innebär vinning för gärningsmannen och skada för mottagaren eller någon i vars ställe denne är döms, om förfarandet har avsett betydande värde, för grovt fordringsbedrägeri till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

3 b §

Har upphävts genom lag (2025:1269) .

3 c §

Den som

  • 1. olovligen införskaffar ett betalningsverktyg,
  • 2. för bedräglig användning förvanskar ett betalningsverktyg eller framställer ett falskt betalningsverktyg, eller
  • 3. använder ett olovligen införskaffat eller förvanskat eller falskt betalningsverktyg eller på annat sätt tar befattning med ett sådant betalningsverktyg

döms för olovlig befattning med betalningsverktyg till böter eller fängelse i högst två år.

Med betalningsverktyg avses skyddade verktyg, handlingar eller uppgifter som ger möjlighet att överföra pengar eller ett penningvärde.

Om ett brott som avses i första stycket är grovt, döms för grov olovlig befattning med betalningsverktyg till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

  • 1. gärningsmannen på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning,
  • 2. gärningen har avsett betydande värde eller kunnat medföra synnerligen kännbar skada,
  • 3. gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt, eller
  • 4. gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Det ska inte dömas till ansvar enligt denna paragraf om gärningen är belagd med samma eller strängare straff enligt någon annan bestämmelse i denna balk.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

3 d §

Den som i syfte att bereda sig eller någon annan vinning olovligen använder en juridisk persons identitetsuppgifter genom att utge sig för att företräda denna döms, om handlandet ger upphov till skada eller olägenhet för den som uppgifterna gäller, för företagskapning till böter eller fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2024:1110 (svenskforfattningssamling.se)

4 §9 avgöranden

Den som genom olaga tvång förmår någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvingade eller någon i vars ställe denne är döms, om inte brottet är att anse som rån eller grovt rån, för utpressning till fängelse i högst tre år. Om brottet är ringa, döms för ringa utpressning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är grovt döms för grov utpressning till fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  • 1. har innefattat våld av allvarligt slag,
  • 2. har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller
  • 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Lydelse enligt SFS 2023:257 (svenskforfattningssamling.se)

5 §5 avgöranden

Den som vid avtal eller någon annan rättshandling utnyttjar någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att bereda sig förmån, som står i uppenbart missförhållande till motprestationen eller för vil- ken motprestation inte ska lämnas, döms för ocker till böter eller fängelse i högst två år.

För ocker döms också den som vid kreditgivning i näringsverksamhet eller i annan verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, bereder sig ränta eller annan ekonomisk förmån, som står i uppenbart miss- förhållande till motprestationen.

Är brottet grovt, döms för grovt ocker till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har avsett betydande värde eller varit av särskilt farlig eller hänsynslös art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

6 §19 avgöranden

Den som

  • 1. på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott,
  • 2. bereder sig otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv, eller
  • 3. genom krav, överlåtelse eller på annat liknande sätt hävdar genom brott tillkommen fordran

döms för häleri till fängelse i högst två år.

För häleri döms även den som i näringsverksamhet eller såsom led i en verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott.

Är brott som avses i första eller andra stycket grovt, döms för grovt häleri till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har avsett betydande värde, ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

6 a §4 avgöranden

Den som, på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande, tar befattning med något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott, i syfte att föra det ut ur landet, döms för utförselhäleri till fängelse i högst två år.

Om brottet är grovt, döms för grovt utförselhäleri till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har avsett betydande värde, ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

7 §5 avgöranden

Om brott som avses i 6 eller 6 a § är ringa, döms för häleriförseelse till böter eller fängelse i högst sex månader.

För häleriförseelse döms också den som

  • 1. i annat fall än som avses i 6 § andra stycket på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande förvärvar eller tar emot något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott,
  • 2. i fall som avses i 6 § första stycket inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förelåg, eller
  • 3. på sätt som anges i 6 § första stycket 1 medverkat vid det brott varigenom egendomen frånhändes annan och inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förövades.

Lydelse enligt SFS 2025:638 (svenskforfattningssamling.se)

7 a §

har upphävts genom lag (2014:308) .

8 §2 avgöranden

Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, förfar oredligt i det han medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för oredligt förfarande till böter eller fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 1970:414 (ändringsregistret)

9 §5 avgöranden

Den som offentliggör eller på annat sätt bland allmänheten sprider vilseledande uppgift för att påverka priset på vara, värdepapper eller någon annan egendom döms för svindleri till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

För svindleri döms det också om någon, som medverkar vid bildande av aktiebolag eller annat företag eller som på grund av sin ställning bör ha särskild kännedom om ett företag, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggör eller på annat sätt bland allmänheten eller företagets intressenter sprider vilseledande uppgift som är ägnad att påverka bedömningen av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada.

Är brott som avses i första eller andra stycket grovt, döms för grovt svindleri till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har varit av större omfattning, kunnat medföra avsevärd skada eller annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

10 §

Mottager någon, för användning såsom påtryckningsmedel vid krav, handling som är falsk, upprättad för skens skull eller eljest oriktig eller ock check utan täckning, dömes för ockerpantning till böter eller fängelse i högst två år.

11 §10 avgöranden

För försök eller förberedelse till bedrägeri, grovt bedrägeri, olovlig befattning med betalningsverktyg, grov olovlig befattning med betalningsverktyg, utpressning, ringa utpressning, grov utpressning, ocker, grovt ocker, häleri, grovt häleri, utförselhäleri eller grovt utförselhäleri och för stämpling till grovt bedrägeri, grov utpressning, häleri, grovt häleri, utförselhäleri eller grovt utförselhäleri döms det till ansvar enligt 23 kap. Bestämmelserna i 23 kap. 3 § ska dock inte gälla i fråga om försök till utpressning, ringa utpressning eller grov utpressning. För förberedelse till grovt fordringsbedrägeri döms det också till ansvar enligt 23 kap.

Som för förberedelse till bedrägeri eller grovt bedrägeri döms den som för att bedra försäkringsgivare eller annars med uppsåt att begå bedrägeri skadar sig eller någon annan till person eller egendom. Detsamma ska gälla, om någon med samma uppsåt försöker åstadkomma sådan skada. Har han eller hon innan skadan uppstått frivilligt avstått från att fullfölja gärningen, ska han eller hon inte dömas till ansvar.

Lydelse enligt SFS 2025:1269 (svenskforfattningssamling.se)

12 §

Det som föreskrivs i 8 kap. 13 § om inskränkning i åklagares åtalsrätt ska gälla även de brott som angetts i detta kapitel, dock inte grovt bedrägeri och grov utpressning.

Bedrägeri eller ringa bedrägeri som består i att någon gjort avtalsstridigt uttag på eget kredit- eller tillgångskonto och ringa bedrägeri som avses i 2 § andra stycket får åtalas av åklagare endast om åtal är motiverat från allmän synpunkt.

Lydelse enligt SFS 2017:443 (ändringsregistret)

10 kap. Om förskingring, annan trolöshet och mutbrott

1 §7 avgöranden

Om någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år.

2 §1 avgörande

Är brott som avses i 1 § med hänsyn till det förskingrades värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, döms för ringa förskingring till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

3 §6 avgöranden

Om brott som avses i 1 § är att anse som grovt, döms för grov förskingring till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har missbrukat ansvarsfull ställning eller använt urkund eller annat vars brukande är straffbart enligt 14 eller 15 kap. eller vilseledande bokföring eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

4 §9 avgöranden

Den som i annat fall än som anges i 1, 2 eller 3 § vidtar åtgärd med egendom, som han eller hon har i besittning men till vilken ägande- eller säkerhetsrätt är förbehållen eller tillförsäkrad eller annars tillkommer någon annan, varigenom egendomen frånhänds den andre eller denne på annat sätt berövas sin rätt, döms för olovligt förfogande till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt, döms för grovt olovligt förfogande till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada eller varit av särskilt farlig eller hänsynslös art.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

5 §5 avgöranden

Om någon, som på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan sköta en ekonomisk angelägenhet eller självständigt hantera en kvalificerad teknisk uppgift eller övervaka skötseln av en sådan angelägenhet eller uppgift, missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen, döms han eller hon för trolöshet mot huvudman till böter eller fängelse i högst två år. Vad som har sagts nu gäller inte om gärningen är belagd med straff enligt 1-3 §§.

Om brottet är grovt, döms för grov trolöshet mot huvudman till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om huvudmannen har tillfogats betydande eller synnerligen kännbar skada, om gärningsmannen har använt urkund eller annat vars brukande är straffbart enligt 14 eller 15 kap. eller vilseledande bokföring eller om gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Om någon som har fått till uppgift att sköta en rättslig angelägenhet för någon annan missbrukar sin förtroendeställning till förfång för huvudmannen, döms han eller hon enligt första stycket, även om angelägenheten inte är av ekonomisk eller teknisk art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

5 a §3 avgöranden

Den som är arbetstagare eller utövar uppdrag och tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget döms för tagande av muta till fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning och det är fråga om en otillbörlig förmån för hans eller hennes fullgörande av uppgifter vid tävlingen.

Första stycket gäller även om gärningen har begåtts innan gärningsmannen fått en sådan ställning som avses där eller efter det att den upphört.

För tagande av muta enligt första och andra styckena döms också den som tar emot, godtar ett löfte om eller begär förmånen för någon annan än sig själv.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

5 b §1 avgörande

Den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån i fall som avses i 5 a § döms för givande av muta till fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

5 c §2 avgöranden

Är brott som avses i 5 a eller 5 b § att anse som grovt, döms för grovt tagande av muta eller grovt givande av muta till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen innefattat missbruk av eller angrepp på särskilt ansvarsfull ställning, avsett betydande värde eller ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

5 d §

För handel med inflytande döms till fängelse i högst två år den som i annat fall än som avses i 5 a eller 5 b §

  • 1. tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling, eller
  • 2. lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att han eller hon ska påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

5 e §

En näringsidkare som tillhandahåller pengar eller andra tillgångar åt någon som företräder näringsidkaren i en viss angelägenhet och därigenom av grov oaktsamhet främjar givande av muta, grovt givande av muta eller handel med inflytande enligt 5 d § 2 i den angelägenheten döms för vårdslös finansiering av mutbrott till böter eller fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2012:301 (ändringsregistret)

6 §1 avgörande

Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, genom missbruk av behörighet att i annans ställe företaga rättshandling skadar denne eller med missbruk av behörighet att göra gällande skuldebrev eller dylik handling kräver vad annan tillkommer, dömes för behörighetsmissbruk till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om någon fordrar betalning jämlikt handling som ej blivit utgiven eller för gäld som redan är gulden eller ock kräver att utfå gods som han redan bekommit eller mot krav åberopar kvitto som icke utgivits.

7 §8 avgöranden

Den som vållar skada eller olägenhet genom att olovligen bruka någon annans sak döms för olovligt brukande till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som vållar skada eller olägenhet genom att olovligen bruka en fastighet som han eller hon innehar men som någon annan har nyttjanderätt eller annan rätt till.

Är brottet grovt, döms för grovt olovligt brukande till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig eller hänsynslös art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

8 §2 avgöranden

Fullgör man ej vad i lag är föreskrivet om skyldighet att tillkännagiva hittegods eller annans sak som man av misstag eller tillfällighet fått i besittning, dömes för fyndförseelse till böter. Underlåter man att fullgöra sådan skyldighet med uppsåt att tillägna sig godset eller förfar man eljest med godset på sätt i 4 § sägs, skall gälla vad där är stadgat.

9 §

För försök till förskingring eller trolöshet mot huvudman och för försök, förberedelse eller stämpling till grov förskingring eller grov trolöshet mot huvudman döms det till ansvar enligt 23 kap. För förberedelse till grovt givande av muta döms det också till ansvar enligt 23 kap.

Lydelse enligt SFS 2016:508 (ändringsregistret)

10 §

Det som föreskrivs i 8 kap. 13 § om inskränkning i åklagares åtalsrätt ska gälla även de brott som angetts i detta kapitel, dock inte grov förskingring och grov trolöshet mot huvudman.

Ringa förskingring, olovligt förfogande eller olovligt brukande beträffande lös egendom som kommit i gärningsmannens besittning genom avtal om hyra av egendomen eller avtal enligt vilket äganderätten ska övergå först sedan betalning skett eller som gärningsmannen annars innehar på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt, får åtalas av åklagare endast om åtal av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt.

Tagande av muta, givande av muta, handel med inflytande och vårdslös finansiering av mutbrott får åtalas av åklagare endast om åtal är motiverat från allmän synpunkt. Att denna inskränkning i vissa fall inte gäller framgår dock av 20 kap. 5 §.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

11 kap. Om brott mot borgenärer m.m.

1 §6 avgöranden

Den som, när han eller hon är på obestånd eller när det finns en påtaglig fara för att han eller hon ska komma på obestånd, förstör eller genom gåva eller någon annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydande värde, döms för oredlighet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Det- samma gäller om någon genom sådant förfarande försätter sig på obestånd eller framkallar påtaglig fara för att han eller hon ska komma på obestånd.

För oredlighet mot borgenärer döms också en gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av betydande värde med uppsåt att hålla den undan konkursen, eller gäldenär som i konkurs undandrar eller undanhåller konkursförvaltningen tillgång. Detsamma gäller, om en gäldenär i otillbörligt syfte underlåter att, så långt möjligt, medverka till att tillgång i utlandet som ingår i konkursen ställs till konkursförvaltningens förfogande, trots att konkursförvaltaren uppmanat gäldenären att medverka.

Om brottet är grovt, döms för grov oredlighet mot borgenärer till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen beedigat oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande om- fattning eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

2 §5 avgöranden

En gäldenär som vid konkurs, skuldsanering eller F- skuldsanering, eller vid planförhandling under företagsrekonstruktion, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppger obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, döms, om uppgiften inte rättas innan den beedigas eller annars läggs till grund för förfarandet, för försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning till fängelse i högst två år.

För försvårande av exekutiv förrättning döms också en gäldenär som i samband med annan exekutiv förrättning uppsåtligen åberopar oriktig handling eller skenavtal och därigenom hindrar att erforderlig egendom genom förrättning tas i anspråk för att bereda borgenär betalning eller säkerhet.

Om ett förtigande eller en oriktig uppgift enligt första stycket är utan betydelse för saken, eller om gäldenären vid konkurs hade rätt att vägra yttra sig och omständigheterna innebär en skälig ursäkt för honom eller henne, ska han eller hon inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i denna paragraf har begåtts uppsåtligen och är grovt, döms för grovt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen beedigat oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

3 §2 avgöranden

Den som, när han är på obestånd eller när påtaglig fara föreligger för att han skall komma på obestånd, fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidtar annan sådan åtgärd och därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försämrar sin förmögenhetsställning i avsevärd mån, döms för vårdslöshet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Vad som nu sagts skall gälla även om gärningsmannen inte insåg men hade skälig anledning anta att han var på obestånd eller att påtaglig fara förelåg för att han skulle komma på obestånd.

Lydelse enligt SFS 2005:242 (ändringsregistret)

4 §5 avgöranden

Den som, då han eller hon är på obestånd, gynnar en viss borgenär genom att betala skuld som inte är förfallen, betala med annat än sedvanliga betalningsmedel eller överlämna säkerhet som inte var betingad vid skuldens tillkomst eller genom att vidta annan sådan åtgärd, döms, om åtgärden medför påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt ska förringas avsevärt, för otillbörligt gynnande av borgenär till fängelse i högst två år. Detsamma ska gälla, om någon som är på obestånd i otillbörligt syfte gynnar en viss borgenär på annat sätt än som nyss sagts och detta medför påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt ska förringas avsevärt.

En gäldenär som för att främja ett ackord, eller en skulduppgörelse vid planförhandling under företagsrekonstruktion, i hemlighet lämnar eller utlovar betalning eller annan förmån döms också för otillbörligt gynnande av borgenär.

Lydelse enligt SFS 2022:965 (svenskforfattningssamling.se)

5 §43 avgöranden

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om gärningsmannen använt falsk handling eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Första och andra styckena gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en juridisk person som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte bedriver näringsverksamhet.

Lydelse enligt SFS 2005:242 (ändringsregistret)

6 §1 avgörande

För försök till oredlighet mot borgenärer enligt 1 § första stycket eller försök till sådan oredlighet enligt 1 § andra stycket som innebär att tillgång bortförs ur landet döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller i fall då ett sådant brott ska bedömas som grov oredlighet mot borgenärer. För förberedelse eller stämpling till grov oredlighet mot borgenärer eller förberedelse till grovt bokföringsbrott döms det också till ansvar enligt 23 kap.

Lydelse enligt SFS 2016:508 (ändringsregistret)

7 §1 avgörande

Begår den som är i en gäldenärs ställe en gärning, för vilken ansvar för gäldenär är föreskrivet i detta kapitel, skall han dömas såsom om han själv vore gäldenär.

Borgenär som i fall som avses i 4 § tar eller låter åt sig utlova betalning, säkerhet eller annan förmån, döms för medverkan till brottet endast om han brukar otillbörligt hot eller otillbörligt löfte om förmån eller handlar i hemligt samförstånd med gärningsmannen.

Lydelse enligt SFS 1986:43 (ändringsregistret)

8 §1 avgörande

Vårdslöshet mot borgenärer får åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Bokföringsbrott som är ringa får åtalas av åklagare endast om åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

Lydelse enligt SFS 2013:216 (ändringsregistret)

12 kap. Om skadegörelsebrott

1 §15 avgöranden

Den som förstör eller skadar egendom till men för någon annans rätt till den döms för skadegörelse till fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

2 §2 avgöranden

Är brott som avses i 1 § med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, döms för ringa skadegörelse till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

2 a §2 avgöranden

Den som i skog eller mark olovligen tar växande träd eller gräs eller träd som fällts av vinden eller sten, grus, torv eller annat som inte är bearbetat döms, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa, för åverkan till böter. Detsamma gäller den som från växande träd tar ris, grenar, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

3 §4 avgöranden

Om brott som avses i 1 § är att anse som grovt, döms för grov skadegörelse till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har medfört betydande fara för någons liv eller hälsa, om skadan drabbat sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse eller annars är synnerligen kännbar eller om gärningen varit av särskilt hänsynslös art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

4 §

Den som olovligen och på annat än väg färdas över tomt eller plantering, eller över någon annan mark som kan skadas av detta, döms för tagande av olovlig väg till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

5 §

För försök eller förberedelse till grov skadegörelse och för försök till skadegörelse samt för underlåtenhet att avslöja eller förhindra grov skadegörelse döms det till ansvar enligt 23 kap.

Lydelse enligt SFS 2016:508 (ändringsregistret)

6 §1 avgörande

Ringa skadegörelse, åverkan eller tagande av olovlig väg får, om brottet endast kränker enskilds rätt, åtalas av åklagare bara om åtal av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

13 kap. Om allmänfarliga brott

1 §9 avgöranden

Om någon anlägger brand, som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för mordbrand till fängelse, lägst två och högst åtta år.

Är brottet mindre allvarligt, döms till fängelse, lägst ett och högst tre år.

Lydelse enligt SFS 1993:207 (ändringsregistret)

2 §2 avgöranden

Är brott som avses i 1 § att anse som grovt, döms för grov mordbrand till fängelse på viss tid, lägst sex och högst arton år, eller på livstid.

Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om branden anlagts i tättbebyggt samhälle, där den lätt kunde sprida sig, eller annars inneburit fara för flera människor eller för egendom av särskild betydenhet.

Lydelse enligt SFS 2009:396 (ändringsregistret)

3 §4 avgöranden

Den som åstadkommer explosion, översvämning, ras, skeppsbrott, flyg- eller tågolycka eller annan sådan ofärd och därigenom framkallar fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för allmänfarlig ödeläggelse till fängelse i lägst två och högst åtta år.

Om brottet är mindre allvarligt, döms till fängelse i lägst ett och högst tre år.

Om brottet är grovt, döms för grov allmänfarlig ödeläggelse till fängelse på viss tid, lägst sex och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen inneburit fara för flera människor eller för egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig eller allvarlig art.

Lydelse enligt SFS 2023:257 (svenskforfattningssamling.se)

4 §3 avgöranden

Om någon förstör eller skadar egendom, som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket, eller genom annan åtgärd, som ej innefattar allenast undanhållande av arbetskraft eller uppmaning därtill, allvarligt stör eller hindrar användningen av sådan egendom, dömes för sabotage till fängelse i högst fyra år. Detsamma skall gälla, om någon eljest, genom skadegörelse eller annan åtgärd som nyss sagts, allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln eller användningen av telegraf, telefon, radio eller dylikt allmänt hjälpmedel eller av anläggning för allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft.

5 §

Är brott som avses i 4 § att anse som grovt, döms för grovt sabotage till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om därigenom framkallats fara för rikets säkerhet, för flera människoliv eller för egendom av särskild betydenhet.

Lydelse enligt SFS 2009:396 (ändringsregistret)

5 a §2 avgöranden

Den som genom olaga tvång eller olovligen med tekniskt hjälpmedel bemäktigar sig eller ingriper i manövreringen av

  • 1. ett luftfartyg,
  • 2. ett fartyg, som används i civil yrkesmässig sjöfart för befordran av gods eller passagerare, bogsering, bärgning, fiske eller annan fångst, eller
  • 3. en buss, en lastbil eller ett maskindrivet spårfordon på järnväg, spårväg eller tunnelbana, som används i förvärvsverksamhet för befordran av gods eller passagerare, döms för kapning till fängelse i högst fyra år. Detsamma gäller den som genom olaga tvång bemäktigar sig en plattform i havet som är avsedd för verksamhet för utforskning eller utvinning av naturtillgångar eller för något annat ekonomiskt ändamål.

Den som i annat fall

  • 1. förstör eller allvarligt skadar ett sådant fartyg eller en sådan plattform som anges i första stycket eller ett luftfartyg i trafik, eller
  • 2. vidtar en åtgärd som är ägnad att framkalla fara för säkerheten för ett sådant fartyg eller en sådan plattform som anges i första stycket eller för ett luftfartygs säkerhet under flygning

döms för sjö- eller luftfartssabotage till fängelse i högst fyra år.

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om därigenom framkallats fara för flera människoliv eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2018:165 (svenskforfattningssamling.se)

5 b §

Den som

  • 1. använder allvarligt våld eller hot om sådant våld mot någon som befinner sig på en flygplats som är öppen för internationell trafik,
  • 2. förstör eller allvarligt skadar en anordning, som hör till en sådan flygplats eller som används för flygplatsens trafik, eller ett luftfartyg, som inte är i trafik men är uppställt på flygplatsen, eller
  • 3. med användande av våld eller hot om våld omintetgör verksamhet som bedrivs på en sådan flygplats, döms, om gärningen är ägnad att framkalla fara för flygplatsens funktion eller för säkerheten vid denna, för flygplatssabotage till fängelse i högst fyra år.

Är brottet att anse som grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om därigenom framkallats fara för flera människoliv eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2009:396 (ändringsregistret)

5 c §3 avgöranden

Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att

  • 1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller mot personer som bistår verksamheten,
  • 2. tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
  • 3. vidta annan otillbörlig åtgärd

döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år.

Om brottet är grovt döms för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2019:1162 (svenskforfattningssamling.se)

6 §4 avgöranden

Den som av oaktsamhet, genom att umgås ovarsamt med eld eller sprängämne eller på annat sätt, vållar

  • 1. brand eller ofärd som avses i 1, 2 eller 3 § eller framkallar fara för det,
  • 2. skada eller hinder som avses i 4 § eller
  • 3. skada som avses i 5 a § andra stycket 1 eller 5 b § första stycket 2

döms för allmänfarlig vårdslöshet till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 1990:416 (ändringsregistret)

7 §1 avgörande

Om någon framkallar allmän fara för människors liv eller hälsa genom att förgifta eller infektera livsmedel, vatten eller annat, på annat sätt sprida gift eller dylikt eller överföra eller sprida allvarlig sjukdom, döms för spridande av gift eller smitta till fängelse i högst sex år.

Är brottet grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det skett med uppsåt att skada annan till liv eller hälsa eller om många människor utsatts för fara.

Lydelse enligt SFS 2009:396 (ändringsregistret)

8 §1 avgörande

Framkallar någon allmän fara för djur eller växter medelst gift eller genom att överföra eller sprida elakartad sjukdom eller genom att sprida skadedjur eller ogräs eller på annat dylikt sätt, dömes för förgöring till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det skett med uppsåt att skada eller om egendom av betydande värde utsatts för fara.

8 a §1 avgörande

Har upphävts genom lag (1998:809) .

9 §2 avgöranden

Begår någon av oaktsamhet en gärning som anges i 7 eller 8 §, skall han dömas för vårdslöshet med gift eller smittämne till böter eller fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 1998:809 (ändringsregistret)

10 §

Har någon, utan att vara förfallen till ansvar enligt vad förut i detta kapitel är sagt, vid handhavande av eld, sprängämne eller gift eller annorledes framkallat fara för brand eller ofärd som i 1, 2 eller 3 § sägs eller allmän fara som avses i 7 eller 8 § och underlåter han, efter att hava kommit till insikt därom, att till farans avvärjande göra vad skäligen kan begäras, dömes för underlåtenhet att avvärja allmänfara till böter eller fängelse i högst ett år.

11 §

Om någon som har ådragit sig ansvar enligt 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9 eller 10 § eller enligt 5 a § andra stycket 2 eller 5 b § första stycket 2 eller 3, frivilligt har avvärjt en sådan fara eller verkan som anges där innan avsevärd olägenhet har uppkommit, får han dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen. Var faran ringa och är för gärningen ej föreskrivet svårare straff än fängelse i ett år, skall han ej dömas till ansvar.

Lydelse enligt SFS 1998:809 (ändringsregistret)

12 §4 avgöranden

För försök, förberedelse eller stämpling till mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, grov allmänfarlig ödeläggelse, sabotage, grovt sabotage, kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage, sabotage mot blåljusverksamhet, grovt sabotage mot blåljusverksamhet, spridande av gift eller smitta eller till förgöring och för underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott döms det till ansvar enligt 23 kap.

Lydelse enligt SFS 2023:257 (svenskforfattningssamling.se)

14 kap. Om förfalskningsbrott

1 §19 avgöranden

Den som obehörigen, genom att skriva eller på liknande sätt ange en annan persons namn eller på annat sätt, framställer en falsk urkund eller ändrar eller fyller ut en äkta urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år.

Med urkund avses

  • 1. en handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse och originalkaraktär,
  • 2. en elektronisk handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt, och
  • 3. ett märke som ställts ut till bevis om en persons identitet eller om en viss rättighet eller prestation och som har originalkaraktär (bevismärke).

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

2 §4 avgöranden

Är brott som avses i 1 § att anse som ringa, döms för förvanskning av urkund till böter eller fängelse i högst sex månader.

Vid bedömande av om brottet är ringa ska det särskilt beaktas om urkunden är av mindre vikt eller om gärningen har begåtts för att hjälpa någon till hans eller hennes rätt.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

3 §1 avgörande

Är brott som avses i 1 § att anse som grovt, döms för grov urkundsförfalskning till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om förfalskningen avsett en myndighets arkivhandling av vikt eller en urkund som är särskilt betydelsefull i den allmänna omsättningen eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

4 §3 avgöranden

Den som utan att vid tillfället ha rätt till det förstör, gör obrukbar eller döljer en urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende och brottet inte är att anse som bokföringsbrott, för hindrande av urkunds bevisfunktion till fängelse i högst två år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

5 §

Den som olovligen anbringar eller annars förfalskar någon annans namnteckning eller signatur på ett alster av konst eller brukskonst eller på annat sådant verk och därigenom ger sken av att den personen angett sig vara upphovsman till verket döms för signaturförfalskning till fängelse i högst två år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

6 §1 avgörande

Den som eftergör eller på annat sätt förfalskar sedel eller mynt som gäller i Sverige eller utomlands eller som har beslutats för utgivning men ännu inte är gällande döms för penningförfalskning till fängelse i högst fyra år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst två och högst åtta år.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

7 §2 avgöranden

Den som anskaffar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar eller tar annan liknande befattning med falsk sedel eller falskt mynt som avses i 6 §, med uppsåt att det förfalskade ska prånglas ut, döms för olovlig befattning med falska pengar till fängelse i högst två år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Lydelse enligt SFS 2016:348 (ändringsregistret)

8 §1 avgörande

Den som eftergör gällande frimärke, beläggningsstämpel eller annat offentligt eller för allmänheten avsett svenskt eller utländskt värdemärke eller offentlig svensk eller utländsk kontrollmärkning på mått, vikt, vara, handling eller annat, eller anbringar falskt sådant märke eller obehörigen anbringar äkta märke eller annars förfalskar sådant märke eller det märkta, döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för märkesförfalskning till fängelse i högst två år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

9 §6 avgöranden

Den som obehörigen anbringar ett märke eller annat föremål som kan förväxlas med gällande gränsmärke, vattenmärke, fixpunkt eller annat märke för plan- eller höjdmätning eller flyttar, tar bort, skadar eller förstör ett sådant märke döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förfalskning av fast märke till fängelse i högst fyra år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

10 §2 avgöranden

Den som åberopar falsk urkund, bjuder ut eller saluför verk med falsk signatur, prånglar ut falsk sedel eller falskt mynt, använder falskt värde- eller kontrollmärke, åberopar falskt fast märke eller annars brukar något som förfalskats på ett sätt som anges i detta kapitel, döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för brukande av det förfalskade som om han eller hon själv hade gjort förfalskningen.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

11 §

Den som i annat fall än som avses i 10 § bland allmänheten sprider något som lätt kan förväxlas med gällande sedel, mynt eller offentligt värdemärke döms för olaga spridande av efterbildning till böter.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

12 §2 avgöranden

Om någon har begått en sådan gärning som avses i detta kapitel men frivilligt och innan avsevärd olägenhet uppkommit har avvärjt den fara i bevishänseende som gärningen innebar, får han eller hon dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen. Var faran ringa och är det inte föreskrivet strängare straff än fängelse i sex månader för gärningen, ska han eller hon inte dömas till ansvar.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

13 §

För försök eller förberedelse till urkundsförfalskning, grov urkundsförfalskning, hindrande av urkunds bevisfunktion, signaturförfalskning, penningförfalskning, märkesförfalskning, förfalskning av fast märke eller brukande av vad som förfalskats och för underlåtenhet att avslöja eller förhindra penningförfalskning döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök till olovlig befattning med falska pengar som består i försök till anskaffande eller mottagande av det förfalskade. Skulle brottet, om det fullbordats, ha varit att anse som ringa, ska gärningen dock inte medföra ansvar.

Lydelse enligt SFS 2016:508 (ändringsregistret)

15 kap. Om mened, falskt åtal och annan osann utsaga

1 §11 avgöranden

Den som, efter att han eller hon har avlagt en ed som är föreskriven i lag, lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, döms för mened till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Om brottet med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarligt döms till fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt döms för grov mened till fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om det skett med uppsåt att

  • 1. försvåra eller förhindra utredningen av allvarlig brottslighet eller lagföringen av någon för sådan brottslighet,
  • 2. någon oskyldig ska dömas för allvarlig brottslighet, eller
  • 3. annars tillfoga någon annan synnerlig skada.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

2 §1 avgörande

Den som vid förhör under sanningsförsäkran i rättegång lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes för osann partsutsaga till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

3 §

Begår någon av grov oaktsamhet gärning som i 1 eller 2 § sägs, dömes för ovarsam utsaga till böter eller fängelse i högst sex månader.

4 §7 avgöranden

Prövas utsaga som avses i 1--3 §§ vara utan betydelse för saken, skall ej dömas till ansvar.

Vad nu sagts skall ock gälla, om någon lämnat osann uppgift eller förtigit sanningen angående sådant varom han ägt vägra att yttra sig och omständigheterna innebära skälig ursäkt för honom.

4 a §

Om någon under straffansvar inför domstol i Danmark, Finland, Island eller Norge lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes han för osann utsaga inför nordisk domstol till påföljd enligt 1 §, om utsagan här i riket skulle ha avgivits under laga ed, och enligt 2 §, när fråga är om utsaga av part i tvistemål. Begås gärningen av grov oaktsamhet, dömes för ovarsam utsaga inför nordisk domstol till påföljd enligt 3 §.

Bestämmelserna i 4, 14 och 15 §§ äger motsvarande tillämpning på gärning som avses i första stycket.

Lydelse enligt SFS 1975:1292 (ändringsregistret)

4 b §

Om ett vittne eller en sakkunnig under ed inför Europeiska unionens domstol, inför tribunalen vid denna domstol, inför Europeiska frihandelssammanslutningens domstol, EFTA-domstolen, eller inför Internationella brottmålsdomstolen lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, döms för osann utsaga inför en internationell domstol till påföljd enligt 1 §, om utsagan här i riket skulle ha avgetts under laga ed.

Begås gärning enligt första stycket av grov oaktsamhet, döms för ovarsam utsaga inför en internationell domstol till påföljd enligt 3 §. Ansvar enligt detta stycke ska dock inte dömas ut om utsagan avgetts inför Internationella brottmålsdomstolen.

Bestämmelserna i 4, 14 och 15 §§ gäller i tillämpliga delar också gärning som avses i första och andra styckena.

Lydelse enligt SFS 2009:1281 (ändringsregistret)

5 §

Väcker någon åtal mot oskyldig med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falskt åtal till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om åtalet avsett allvarligt brott eller innefattat missbruk av tjänsteställning.

Den som väcker åtal ehuru han icke har sannolika skäl därtill, dömes för obefogat åtal till böter eller fängelse i högst sex månader.

6 §1 avgörande

Den som anger en oskyldig till åtal med uppsåt att han eller hon ska bli dömd till ansvar, döms för falsk angivelse till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa döms för ringa falsk angivelse till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är grovt döms för grov falsk angivelse till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om angivelsen avsett allvarlig brottslighet.

Om han eller hon inte insåg, men hade skälig anledning att anta, att den som angetts var oskyldig, döms för obefogad angivelse till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2022:792 (svenskforfattningssamling.se)

7 §7 avgöranden

Den som, i annat fall än som avses i 6 §, hos åklagare, Polismyndig-heten eller annan myndighet osant beskyller någon annan för en brottslig gärning, påstår en besvärande omständighet eller förnekar en friande eller mildrande omständighet, döms, om myndigheten ska ta upp anmälan i en sådan sak, för falsk beskyllning till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa döms för ringa falsk beskyllning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är grovt döms för grov falsk beskyllning till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om beskyllningen avsett allvarlig brottslighet.

Om han eller hon inte insåg men hade skälig anledning att anta att utsagan var osann, döms för vårdslös beskyllning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2022:792 (svenskforfattningssamling.se)

8 §

Förvanskar eller undanröjer någon bevis med uppsåt att oskyldig må bliva fälld till ansvar eller åberopar någon med sådant uppsåt falskt bevis, dömes för bevisförvanskning till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

9 §

Har någon, utan att vara förfallen till ansvar enligt vad förut i detta kapitel är sagt, genom åtgärd, varom där förmäles, framkallat fara för att annan skall bliva utan laga skäl dömd eller eljest lida avsevärt förfång, och underlåter han, efter att hava kommit till insikt därom, att till farans avvärjande göra vad skäligen kan begäras, dömes för underlåtenhet att avvärja rättsfel till böter eller fängelse i högst sex månader.

10 §2 avgöranden

Den som på annat sätt än muntligen lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, när uppgiften enligt lag eller annan författning lämnas på heder och samvete eller under annan liknande försäkran, döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för osann försäkran till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.

Den som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som avses i första stycket döms för vårdslös försäkran till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

11 §8 avgöranden

Den som i ett intyg eller en annan urkund lämnar osann uppgift om vem han eller hon är eller om annat än egna angelägenheter eller för skens skull upprättar en urkund rörande rättshandling döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för osant intygande till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet med hänsyn till att det innefattar missbruk av tjänsteställning eller annars att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.

Den som åberopar eller på annat sätt använder en sådan osann urkund som avses i första stycket döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för brukande av osann urkund till straff som anges i första eller andra stycket.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

12 §3 avgöranden

Den som sanningslöst åberopar pass, betyg, identitetshandling eller annan sådan för enskild person utställd urkund såsom gällande för sig eller annan person eller lämnar ut sådan urkund för att missbrukas på det sättet döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för missbruk av urkund till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.

Den som sanningslöst utger en handling för att vara en riktig kopia av en viss urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för missbruk av handling till straff som anges i första eller andra stycket.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

13 §1 avgörande

Den som förnekar sin underskrift på en urkund eller sin utställarangivelse avseende en urkund, när angivelsen är sådan att den kan likställas med en underskrift, döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förnekande av underskrift till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

14 §

Om någon har begått en sådan gärning som avses i detta kapitel men frivilligt och innan avsevärd olägenhet uppkommit har rättat felet eller på annat sätt avvärjt fara för vidare olägenhet, får han eller hon dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen. Var faran ringa och är det inte föreskrivet strängare straff än fängelse i sex månader för gärningen, ska han eller hon inte dömas till ansvar.

Lydelse enligt SFS 2013:425 (ändringsregistret)

15 §

För förberedelse eller stämpling till mened som inte är mindre allvarlig eller grov mened och för försök till bevisförvanskning som inte är ringa döms det till ansvar enligt 23 kap.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

16 kap. Om brott mot allmän ordning

1 §1 avgörande

Stör folksamling allmän ordning genom att ådagalägga uppsåt att med förenat våld sätta sig upp mot myndighet eller eljest framtvinga eller hindra viss åtgärd och skingrar den sig ej på myndighets befallning, dömes för upplopp, anstiftare och anförare till fängelse i högst fyra år och annan deltagare i folksamlingens förehavande till böter eller fängelse i högst två år.

Om folksamlingen skingrar sig på myndighets befallning, dömes anstiftare och anförare för upplopp till böter eller fängelse i högst två år.

2 §9 avgöranden

Har folksamling, med uppsåt som i 1 § sägs, gått till förenat våld å person eller egendom, dömes vare sig myndighet var tillstädes eller ej, för våldsamt upplopp, anstiftare och anförare till fängelse i högst tio år och annan deltagare i folksamlingens förehavande till böter eller fängelse i högst fyra år.

3 §1 avgörande

Underlåter deltagare i folksamling som stör allmän ordning att efterkomma för ordningens upprätthållande meddelad befallning eller intränger han på område som blivit för sådant ändamål fridlyst eller avspärrat, dömes, om ej upplopp föreligger, för ohörsamhet mot ordningsmakten till böter eller fängelse i högst sex månader.

4 §1 avgörande

Om någon genom våldshandling eller oljud eller på annat dylikt sätt stör eller söker hindra allmän gudstjänst, annan allmän andaktsövning, vigsel eller begravning eller dylik akt, domstols förhandling eller annan statlig eller kommunal förrättning eller allmän sammankomst för överläggning, undervisning eller åhörande av föredrag, döms för störande av förrättning eller av allmän sammankomst till böter eller fängelse i högst sex månader.

För störande av förrättning eller av allmän sammankomst döms också den som genom våldshandling eller oljud eller på annat dylikt sätt stör eller söker hindra förhandling vid Internationella brottmålsdomstolen.

Lydelse enligt SFS 2009:1281 (ändringsregistret)

5 §

Den som muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprids eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller annars söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyl- dighet eller ohörsamhet mot myndighet, döms för uppvigling till böter eller fängelse i högst sex månader.

För uppvigling döms även den som muntligen inför en samling av krigsmän eller i annat meddelande till krigsmän uppmanar eller på annat sätt söker förleda dem till en handling eller underlåtenhet som innebär att de åsidosätter sina skyldigheter i tjänsten.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Vid bedömningen av om det är fråga om ringa fall ska det särskilt beaktas om det funnits endast en obetydlig fara för att uppmaningen eller försöket skulle leda till efterföljd.

Om brottet med hänsyn till att gärningsmannen sökt förleda till allvarligt brott eller annars är att anse som grovt, döms till fängelse i högst sex år.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

5 a §

Den som för brott eller brottslig verksamhet anlitar, betalar, instruerar eller överlämnar egendom till någon som inte har fyllt arton år och därigenom, eller på annat liknande sätt, involverar honom eller henne i brottet eller den brottsliga verksamheten, döms för involverande av en underårig i brottslighet till fängelse i högst sex år. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt arton år.

Om involverandet med hänsyn till den ringa skillnaden i ålder eller utveckling mellan den som har begått gärningen och den andra personen eller annars är uppenbart mindre allvarligt, ska inte dömas till ansvar.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

6 §

Om en samling av krigsmän gemensamt hotar att med våld sätta sig upp mot förman, döms för myteri till böter eller fängelse i högst fyra år. Anstiftare och anförare döms dock till fängelse i högst sex år.

Har deltagarna i ett myteri gemensamt brukat våld mot person eller egendom, döms deltagarna till fängelse i högst sex år. Anstiftare och anförare döms dock till fängelse i högst arton år eller på livstid.

Om brottet annars är att anse som grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen har begåtts under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara.

Lydelse enligt SFS 2009:396 (ändringsregistret)

7 §

Har upphört att gälla genom lag (1970:225) .

8 §17 avgöranden

Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids uppmanar till våld mot, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp, en annan sådan grupp av personer eller en enskild i någon av dessa grupper med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år.

För hets mot folkgrupp döms också den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt ett avgörande som har meddelats av en svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten och som fått laga kraft, om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket.

Om brottet är ringa döms för ringa hets mot folkgrupp till böter.

Om brottet är grovt döms för grov hets mot folkgrupp till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

Lydelse enligt SFS 2024:340 (svenskforfattningssamling.se)

9 §6 avgöranden

En näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att inte gå personen till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, ska dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år.

Vad som sägs i första stycket om en näringsidkare tillämpas också på den som är anställd i näringsverksamhet eller annars handlar på en näringsidkares vägnar samt på den som är anställd i allmän tjänst eller har allmänt uppdrag.

För olaga diskriminering döms även anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare, om han eller hon diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att vägra personen tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra.

Lydelse enligt SFS 2018:540 (svenskforfattningssamling.se)

10 §4 avgöranden

Den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar ett lik eller en avliden persons aska, döms för gravfridsbrott till böter eller fängelse i högst två år. För gravfridsbrott döms även den som obehörigen öppnar en grav eller förstör, skadar eller gör ofog på en kista, urna, grav eller ett annat vilorum för de döda eller en gravvård.

Om brottet är grovt, döms för grovt gravfridsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen tillfogat ett lik en svår skada eller om gärningen inneburit omfattande förstörelse eller annars varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Lydelse enligt SFS 2022:607 (svenskforfattningssamling.se)

10 a §16 avgöranden

Den som

  • 1. skildrar barn i pornografisk bild,
  • 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
  • 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
  • 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
  • 5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till

döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.

Är ett brott som avses i första stycket ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Med barn avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år. Är pubertetsutvecklingen fullbordad, ska ansvar för gärning enligt första stycket 2-5 dömas ut bara om det av bilden och omständigheterna kring den framgår att den avbildade personen är under arton år.

Till ansvar för gärning som avses i första stycket 1 ska dömas även den som inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den som skildras är under arton år.

Den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte av oaktsamhet sprider en sådan bild som avses i första stycket, döms som sägs där eller i andra stycket.

Är brott som avses i första stycket att anse som grovt, döms för grovt barnpornografibrott till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet har begåtts yrkesmässigt eller i vinstsyfte, utgjort ett led i brottslig verksamhet som utövats systematiskt eller i större omfattning, avsett en särskilt stor mängd bilder eller avsett bilder där barnen är särskilt unga, utsätts för våld eller tvång eller utnyttjas på annat särskilt hänsynslöst sätt.

Lydelse enligt SFS 2020:173 (svenskforfattningssamling.se)

10 b §3 avgöranden

Förbuden i 10 a § mot skildring och innehav gäller inte den som enligt första eller andra stycket i den paragrafen framställer en pornografisk bild av barn, om skillnaden i ålder och utveckling mellan den avbildade personen och den som framställer bilden är ringa och omständigheterna i övrigt inte påkallar att ansvar döms ut.

Inte heller gäller förbuden den som tecknar, målar eller på något annat liknande hantverksmässigt sätt framställer en sådan bild, om bilden inte är avsedd att spridas, överlåtas, upplåtas, förevisas eller på annat sätt göras tillgänglig för andra.

Även i andra fall ska en gärning inte utgöra brott, om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.

Lydelse enligt SFS 2010:399 (ändringsregistret)

10 c §1 avgörande

Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring. Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte, döms till ansvar enligt första stycket.

Lydelse enligt SFS 2010:1881 (ändringsregistret)

10 d §

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte till den som är under femton år lämnar ut en film, ett videogram eller en annan teknisk upptagning med rörliga bilder som innefattar ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär som återger våld eller hot om våld mot människor eller djur döms för otillåten utlämning av teknisk upptagning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Första stycket gäller inte filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder med samma innehåll som en framställning som Mediemyndigheten har godkänt för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år. Första stycket gäller inte heller offentliga förevisningar av rörliga bilder i filmer eller videogram eller i en uppspelning ur en databas.

Har en teknisk upptagning med rörliga bilder försetts med ett intyg om att en framställning med samma innehåll har godkänts av Mediemyndigheten för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år, ska ansvar enligt första stycket inte dömas ut. Detta gäller dock inte om intyget var oriktigt och den som har lämnat ut upptagningen har insett eller borde ha insett det.

Lydelse enligt SFS 2023:839 (svenskforfattningssamling.se)

11 §

Den som på eller vid allmän plats genom skyltning eller annat liknande förfarande förevisar pornografisk bild på sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt dömes för otillåtet förfarande med pornografisk bild till böter eller fängelse i högst sex månader. Det samma gäller den som med posten sänder eller på annat sätt tillställer någon pornografisk bild utan föregående beställning.

Lydelse enligt SFS 1970:225 (ändringsregistret)

12 §

Den som bland barn eller ungdom sprider en skrift, bild eller teknisk upptagning som genom sitt innehåll kan verka förråande eller eljest medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran, döms för förledande av ungdom till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 1998:1444 (ändringsregistret)

13 §8 avgöranden

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande, döms för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år.

Om brottet är grovt döms för grovt djurplågeri till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  • 1. har inneburit allvarligt lidande för djuret eller djuren,
  • 2. har omfattat ett större antal djur, eller
  • 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Lydelse enligt SFS 2022:116 (svenskforfattningssamling.se)

14 §3 avgöranden

Har upphävts genom lag (2018:1140) .

14 a §

Har upphävts genom lag (2018:1140) .

15 §3 avgöranden

Den som genom oriktig uppgift att det föreligger fara för en eller flera människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom föranleder onödig säkerhetsåtgärd, döms för falskt larm till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brott som avses i första stycket grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Den som genom missbruk av larm, nödsignal eller annan liknande anordning föranleder onödig utryckning av Polismyndigheten, kommunal organisation för räddningstjänst, ambulans, militär, sjöräddning eller annat organ för allmän bevakningstjänst, döms för missbruk av larmanordning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2014:615 (ändringsregistret)

16 §2 avgöranden

Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter.

Lydelse enligt SFS 1991:240 (ändringsregistret)

17 §

För förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra myteri döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök till gravfridsbrott och försök, förberedelse eller stämpling till grovt gravfridsbrott samt för försök till sådant barnpornografibrott som avses i 10 a § första stycket och försök eller förberedelse till grovt barnpornografibrott.

Lydelse enligt SFS 2022:607 (svenskforfattningssamling.se)

18 §

Har upphävts genom lag (2018:1140) .

19 §

Har upphävts genom lag (2010:1881) .

17 kap. Om brott mot allmän verksamhet m.m.

1 §23 avgöranden

Den som med våld eller hot om brottslig gärning angriper en tjänsteman vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd vid myndighetsutövningen döms för våld eller hot mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst tre år. Detsamma gäller om någon på detta sätt angriper en tjänsteman som tidigare har utövat myndighet för vad han eller hon har gjort eller inte gjort vid myndighetsutövningen.

Om brottet är grovt döms för grovt våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst åtta år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  • 1. har innefattat våld av allvarligt slag,
  • 2. har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller
  • 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Lydelse enligt SFS 2025:579 (svenskforfattningssamling.se)

2 §4 avgöranden

Den som, i annat fall än som avses i 1 och 3 §§, angriper en tjänsteman eller dennes närstående genom en brottslig gärning vid tjänstemannens myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd vid myndighetsutövningen, döms för angrepp mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i sådant syfte angriper en tjänsteman eller dennes närstående genom någon annan otillbörlig gärning som för tjänstemannen medför lidande, skada eller annan olägenhet, eller hot om sådan gärning.

För angrepp mot tjänsteman döms även den som genom en sådan gärning som avses i första stycket angriper en tjänsteman som tidigare har utövat myndighet, eller dennes närstående, för vad tjänstemannen har gjort eller inte gjort vid myndighetsutövningen.

Om brottet är grovt döms för grovt angrepp mot tjänsteman till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  • 1. har innefattat våld av allvarligt slag mot tjänstemannens närstående,
  • 2. har innefattat hot mot tjänstemannens närstående som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag,
  • 3. har avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada, eller
  • 4. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Lydelse enligt SFS 2025:579 (svenskforfattningssamling.se)

3 §

Den som angriper en tjänsteman vid hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd vid myndighetsutövningen, genom att rikta beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot tjänstemannen döms, om gärningen är ägnad att kränka tjänstemannens självkänsla eller värdighet, för förolämpning mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2025:579 (svenskforfattningssamling.se)

4 §3 avgöranden

Den som, i annat fall än som avses i 1 och 2 §§, genom att sätta sig till motvärn eller annars med våld försöker hindra en tjänsteman vid hans eller hennes myndighetsutövning, döms för våldsamt motstånd till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2025:579 (svenskforfattningssamling.se)

5 §9 avgöranden

Bestämmelserna i 1-4 §§ ska också tillämpas, om någon på sätt som anges där angriper eller hindrar den som enligt särskild föreskrift ska ha samma skydd som är förenat med myndighetsutövning eller den som är eller har varit kallad att biträda förrättningsman vid en åtgärd som omfattas av sådant skydd.

Bestämmelserna i 1 och 2 §§ ska också tillämpas, om någon på sätt som anges där angriper en utövare av viss samhällsnyttig funktion i hans eller hennes tjänsteutövning.

Med utövare av viss samhällsnyttig funktion avses

  • 1. hälso- och sjukvårdspersonal,
  • 2. socialtjänstpersonal,
  • 3. räddningstjänstpersonal, och
  • 4. utbildningspersonal inom skolväsendet och högskolan.

Lydelse enligt SFS 2025:579 (svenskforfattningssamling.se)

6 §

Tjänstemän vid Internationella brottmålsdomstolen ska i sin tjänsteutövning vara skyddade enligt bestämmelserna i 1-4 §§ på motsvarande sätt som om det hade varit fråga om svensk myndighetsutövning. För försök eller förberedelse till brott enligt 1 eller 2 § mot en sådan person tillämpas 16 §.

Lydelse enligt SFS 2025:579 (svenskforfattningssamling.se)

7 §16 avgöranden

Har upphävts genom lag (2012:301) .

8 §1 avgörande

Den som vid val till allmän befattning eller vid annan utövning av rösträtt i allmänt ärende söker hindra omröstningen eller förvanska dess utgång eller annars otillbörligen inverka på omröstningen, döms för otillbörligt verkande vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas, om det förövats med våld eller hot om våld eller innefattat missbruk av tjänsteställning.

Den som tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för att i allmänt ärende rösta på visst sätt eller inte rösta, döms, om det inte är tagande av muta, för tagande av otillbörlig förmån vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lydelse enligt SFS 2012:301 (ändringsregistret)

9 §

Söker någon obehörigen skaffa sig kännedom om vad som angående utövning av rösträtt i allmänt ärende skall hållas hemligt, dömes för brott mot rösthemlighet till böter eller fängelse i högst sex månader.

10 §7 avgöranden

Den som med våld eller hot om våld angriper någon för att han eller hon gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon från en sådan åtgärd döms för övergrepp i rättssak till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Detsamma gäller den som med någon annan gärning, som medför lidande, skada eller olägenhet, eller med hot om en sådan gärning angriper någon för att han eller hon avlagt vittnesmål eller annars avgett utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom eller henne från att avge en sådan utsaga.

Med domstol eller annan myndighet i första stycket avses även en dömande kammare eller ett annat organ i Internationella brottmålsdomstolen.

Om brottet är grovt döms för grovt övergrepp i rättssak till fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

  • 1. det har uppkommit eller funnits risk för betydande men för det allmänna eller någon enskild,
  • 2. gärningen har innefattat våld av allvarligt slag,
  • 3. gärningen har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller
  • 4. gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Om brottet med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarligt döms till fängelse i högst ett år.

Lydelse enligt SFS 2022:792 (svenskforfattningssamling.se)

11 §6 avgöranden

Om någon döljer den som begått brott, hjälper honom eller henne att komma undan, undanröjer bevis eller på annat liknande sätt motverkar att brottet upptäcks eller att någon lagförs för det, döms för skyddande av brottsling till böter eller fängelse i högst två år.

För skyddande av brottsling döms också den som undanröjer bevis om brott som är föremål för ett rättsligt förfarande vid Internationella brottmålsdomstolen eller på annat liknande sätt motverkar att brottet upptäcks eller att någon lagförs för det.

Om brottet är grovt döms för grovt skyddande av brottsling till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

  • 1. det har uppkommit eller funnits risk för betydande men för det allmänna, eller
  • 2. gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Den som inte insåg men hade skälig anledning att anta att den andre var brottslig, döms till böter.

Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens förhållande till den som begått brottet, den brottslighet som denne begått och övriga omständigheter är att anse som ringa, utgör den inte brott.

Lydelse enligt SFS 2022:792 (svenskforfattningssamling.se)

12 §5 avgöranden

Den som är

  • 1. intagen i kriminalvårdsanstalt eller i ett särskilt ungdomshem enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård,
  • 2. intagen i ett häkte eller en polisarrest i avvaktan på att han eller hon ska förpassas till en kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem,
  • 3. häktad på grund av misstanke om brott, eller
  • 4. tagen i förvar enligt utlänningslagen (2005:716) eller lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar

och som rymmer från en kriminalvårdsanstalt, ett särskilt ungdomshem, ett häkte, en arrest, en undersökningsenhet, en vårdenhet, ett förvar eller från någon under vars uppsikt han eller hon står med anledning av ett frihetsberövande enligt 1-4, döms för rymning till fängelse i högst två år.

Om brottet är grovt döms för grov rymning till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  • 1. har föregåtts av noggrann planering eller varit organiserad, eller
  • 2. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Om gärningen är ringa ska den inte utgöra brott.

Lydelse enligt SFS 2026:924 (svenskforfattningssamling.se)

12 a §

Den som

  • 1. hjälper den som är intagen, häktad eller tagen i förvar i fall som avses i 12 § eller som annars är med laga rätt berövad friheten att komma lös, eller
  • 2. efter att en frihetsberövad person avvikit, främjar hans eller hennes rymning eller flykt genom att dölja honom eller henne eller genom någon annan sådan åtgärd

döms för främjande av rymning eller flykt till böter eller fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt döms för grovt främjande av rymning eller flykt till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  • 1. har föregåtts av noggrann planering eller varit organiserad, eller
  • 2. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Om gärningen är ringa ska den inte utgöra brott.

Lydelse enligt SFS 2026:924 (svenskforfattningssamling.se)

13 §3 avgöranden

Den som olovligen rubbar, skadar eller annars förfogar över egendom som är föremål för utmätning, kvarstad, betalningssäkring, beslag eller annan liknande åtgärd skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad myndighet tillslutit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat förbud, dömes för överträdelse av myndig- hets bud till böter eller fängelse i högst ett år.

Vägrar någon inträde som förrättningsman äger fordra, dömes för hindrande av förrättning till böter.

Lydelse enligt SFS 1981:827 (ändringsregistret)

14 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

15 §

Giver någon sig obehörigen ut för att utöva myndighet, dömes för föregivande av allmän ställning till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla, om någon obehörigen bär uniform, märke eller annat tjänstetecken som giver honom sken av att tillhöra försvarsmakten eller annan kår i det allmännas tjänst eller kår, vars verksamhet avser allmän samfärdsel eller allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft.

Är brottet med hänsyn till att det har medfört betydande men för det allmänna eller för någon enskild eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 1999:792 (ändringsregistret)

16 §

För försök, förberedelse eller stämpling till våld eller hot mot tjänsteman, grovt våld eller hot mot tjänsteman, angrepp mot tjänsteman, grovt angrepp mot tjänsteman, övergrepp i rättssak, grovt övergrepp i rättssak, skyddande av brottsling eller grovt skyddande av brottsling döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till främjande av rymning eller flykt eller grovt främjande av rymning eller flykt samt för försök till rymning eller grov rymning.

Lydelse enligt SFS 2026:924 (svenskforfattningssamling.se)

17 §

Har upphävts genom lag (2012:301) .

18 kap. Om högmålsbrott

1 §

Den som, med uppsåt att statsskicket ska med vapenmakt eller annars med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten på så sätt ska framtvingas eller hindras, företar en handling som innebär fara för uppsåtets förverkligande, döms, om det inte är högförräderi, för uppror till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid eller, om faran var ringa, till fängelse i lägst fyra och högst tio år.

Lydelse enligt SFS 2009:396 (ändringsregistret)

2 §

Om gärning som avses i 3--5 kap. innebär förgripelse mot Konungen eller annan medlem av konungahuset eller mot den som i egenskap av riksföreståndare fullgör statschefens uppgifter, må dömas till fängelse i högst fyra år, om å brottet eljest kan följa fängelse i högst sex månader, och i högst sex år, om å brottet eljest kan följa fängelse i mer än sex månader men högst fyra år.

Lydelse enligt SFS 1974:565 (ändringsregistret)

3 §

Den som, med uppsåt att brott skall förövas mot allmän säkerhet eller medborgares frihet, samlar eller anför väpnat manskap eller håller det samlat eller förser manskap med vapen, ammunition eller annan dylik utrustning eller övar det i vapens bruk, dömes för väpnat hot mot laglig ordning till fängelse, lägst sex och högst tio år.

4 §

Om någon bildar eller deltager i sammanslutning, som måste anses vara avsedd att utgöra eller med hänsyn till sin beskaffenhet och det ändamål för vilket den är bildad lätt kan utvecklas till ett sådant maktmedel som militär trupp eller polisstyrka och som icke med vederbörligt tillstånd förstärker försvaret eller ordningsmakten, eller ock för sådan sammanslutning tager befattning med vapen, ammunition eller annan dylik utrustning, upplåter lokal eller mark för dess verksamhet eller understödjer den med penningar eller på annat sätt, dömes för olovlig kårverksamhet till böter eller fängelse i högst två år.

5 §1 avgörande

Den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år.

6 §

Om någon genom stympning eller annorledes, för längre eller kortare tid, gör sig oduglig till tjänstgöring, som det ålegat honom att fullgöra vid krigsmakten eller eljest för rikets försvar, eller genom att föregiva sjukdom eller medelst annat vilseledande undan drager sig sådan tjänst- göringsskyldighet, dömes för svikande av försvarsplikt till böter eller fängelse i högst två år eller, om riket var i krig, till böter eller fängelse i högst fyra år.

7 §

För försök, förberedelse eller stämpling till uppror eller väpnat hot mot laglig ordning, för underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott och för försök till brott mot medborgerlig frihet eller svikande av försvarsplikt döms det till ansvar enligt 23 kap.

Lydelse enligt SFS 2016:508 (ändringsregistret)

8 §

Gärning som avses i 3--5 kap. och innebär förgripelse mot Konungen eller annan som är nämnd i 2 § må ej utan regeringens förordnande åtalas av åklagare, med mindre någon avlidit till följd av gärningen. Detsamma skall gälla i fråga om försök, förberedelse eller stämpling till gärning som nu sagts eller underlåtenhet att avslöja sådan gärning.

Lydelse enligt SFS 1974:565 (ändringsregistret)

19 kap. Om brott mot Sveriges säkerhet

1 §

Den som, med uppsåt att riket eller del därav ska, med våldsamma eller annars lagstridiga medel eller med utländskt bistånd, läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket på så sätt ska lösryckas, företar en handling som innebär fara för uppsåtets förverkligande, döms för högförräderi till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid eller, om faran var ringa, till fängelse i lägst fyra och högst tio år.

Om någon, med uppsåt att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten ska med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, företar en handling som innebär fara för detta, döms också för högförräderi.

Lydelse enligt SFS 2009:396 (ändringsregistret)

2 §

Den som med våldsamma medel eller utländskt bistånd framkallar fara för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter, dömes, om det ej är högförräderi, för krigsanstiftan till fängelse, lägst två och högst åtta år.

3 §

Om den, som fått i uppdrag att för riket förhandla med främmande makt eller annars bevaka rikets angelägenheter hos någon som företräder främmande makts intresse, missbrukar behörighet att företräda riket eller annars sin förtroendeställning och därigenom orsakar riket avsevärt men, döms för trolöshet vid förhandling med främmande makt till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

Lydelse enligt SFS 2009:396 (ändringsregistret)

4 §

Svensk medborgare, som utan tillstånd av regeringen eller den regeringen bemyndigat låter bruka sig såsom ombud för främmande makt i diplomatisk angelägenhet som rör riket, så ock envar, som i föregiven egenskap av behörigt ombud inlåter sig i underhandling om sådan angelägenhet med någon som före- träder främmande makts intresse, dömes för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt till fängelse i högst två år eller, om riket var i krig, högst fyra år.

Innebar brottet fara för rikets självbestämningsrätt eller dess fredliga förhållande till främmande makt, dömes till fängelse, lägst ett och högst sex år, eller, om riket var i krig, till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid.

Lydelse enligt SFS 1976:509 (ändringsregistret)

5 §

Den som, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en uppgift om försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säkerhet döms för spioneri till fängelse i högst sex år.

Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen framställer eller tar befattning med en skrift, en teckning eller något annat föremål som innefattar en sådan uppgift.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

6 §

Är brott som avses i 5 § att anse som grovt, döms för grovt spioneri till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

Lydelse enligt SFS 2009:396 (ändringsregistret)

6 a §

Den som, i annat fall än som avses i 5 §, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, och vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation, döms för utlandsspioneri till fängelse i högst fyra år.

Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen framställer eller tar befattning med en skrift, en teckning eller något annat föremål som innefattar en sådan uppgift.

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

6 b §

Om ett brott som avses i 6 a § är grovt, döms för grovt utlandsspioneri till fängelse i lägst två och högst åtta år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om den som har begått gärningen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

7 §2 avgöranden

Den som, utan syfte att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, begår en gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, för obehörig befattning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.

För obehörig befattning med hemlig uppgift döms också den som, utan syfte att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, begår en gärning som avses i 6 a §.

En gärning enligt andra stycket ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

8 §1 avgörande

Om ett brott som avses i 7 § är grovt, döms för grov obehörig befattning med hemlig uppgift till fängelse i högst fyra år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av en främmande makt eller motsvarande eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om den som har begått gärningen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

9 §2 avgöranden

Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 7 § döms, om gärningen består i att personen obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift, för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst ett år eller, om Sverige var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.

En gärning ska inte utgöra brott, om den är sådan som avses i 7 § andra stycket och den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

9 a §

Den som för Sveriges räkning deltar i ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller tjänstgör i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem och, i annat fall än som avses i 5, 6 a, 7 eller 9 §, obehörigen röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för samarbetet eller i organisationen och vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att störa Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation, döms för röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i första stycket döms till böter.

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

10 §

Den som, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om förhållanden vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säkerhet eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige till fängelse i högst två år.

Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

10 a §

Den som, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, här i landet antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om förhållanden vars uppenbarande för den främmande makten eller motsvarande kan medföra men för annan främmande makts säkerhet eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt till böter eller fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

10 b §

Den som, med uppsåt att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, här i landet hemligen eller med användande av svikliga eller otillbörliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om någon annans personliga förhållanden eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot person till fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

11 §

Om gärning som avses i 3 eller 4 kap. innebär, att någon genom förgripelse å främmande makts statsöverhuvud eller representant här i riket kränker den främmande makten, må dömas till fängelse i högst två år, om å brottet eljest kan följa fängelse i högst sex månader, och i högst fyra år, om å brottet eljest kan följa fängelse i mer än sex månader men högst två år. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om främmande makt kränkes genom att någon gör intrång i lokal som innehaves av dess representation eller gör skada därå eller å egendom som där finnes.

Lydelse enligt SFS 1970:225 (ändringsregistret)

12 §

Den som utan regeringens tillstånd här i landet värvar någon annan till främmande krigstjänst eller därmed jämförlig tjänst döms för olovlig värvning till böter eller fängelse i högst ett år eller, om Sverige var i krig, till fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2020:16 (svenskforfattningssamling.se)

13 §

Den som av en främmande makt eller motsvarande eller från utlandet av någon som handlar för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda tar emot pengar eller annan egendom för att genom utgivande eller spridande av skrifter eller på annat sätt påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller någon av grunderna för Sveriges statsskick eller i någon angelägenhet som har betydelse för Sveriges säkerhet och som det ankommer på riksdagen eller regeringen att besluta om, döms för tagande av utländskt understöd till fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

14 §

För försök, förberedelse eller stämpling till högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt eller olovlig underrättelseverksamhet mot person döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift. Som stämpling till högförräderi ska även anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan begås.

Den som underlåter att avslöja eller förhindra högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift döms till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller även om han eller hon inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

15 §

Om någon, som med hänsyn till vad som är känt för honom eller henne, på grund av en meddelad varning eller av annan anledning borde ha insett att högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift var förestående eller pågick, medverkar till gärningen, döms till ansvar såsom för medhjälp till den. Högre straff än fängelse i två år får dock inte dömas ut.

Lydelse enligt SFS 2022:1519 (svenskforfattningssamling.se)

16 §

Olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt, tagande av utländskt understöd eller olovlig värvning eller försök, förberedelse eller stämpling till olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt får inte utan regeringens förordnande åtalas av åklagare.

Gärning som avses i 3 eller 4 kap. och innebär sådan kränkning av främmande makt som anges i 11 § får inte heller åtalas av åklagare utan förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigat därtill. Detsamma gäller försök, förberedelse, stämpling eller underlåtenhet att avslöja sådan gärning.

Lydelse enligt SFS 2014:383 (ändringsregistret)

20 kap. Om tjänstefel m.m.

1 §55 avgöranden

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning, genom handling eller underlåtenhet, åsidosätter vad som gäller för uppgiften döms för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter, uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa.

Om ett brott enligt första stycket har begåtts uppsåtligen och är grovt, döms för grovt tjänstefel till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

  • 1. gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning, eller
  • 2. gärningen har medfört avsevärd skada eller olägenhet eller betydande otillbörlig förmån för det allmänna eller någon enskild.

Första och andra styckena gäller inte den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling när det gäller en åtgärd som han eller hon vidtar i denna egenskap.

Det ska inte heller dömas till ansvar enligt första eller andra stycket, om gärningen är belagd med samma eller strängare straff enligt någon annan bestämmelse.

Lydelse enligt SFS 2026:1420 (svenskforfattningssamling.se)

2 §17 avgöranden

Den som, i annat fall än som avses i 1 §, vid utövandet av offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet, i strid med lag eller annan författning vidtar eller underlåter att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, döms för missbruk av offentlig ställning till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller om åtgärden vidtas eller underlåts för att otillbörligt missgynna någon annan.

Om brottet är grovt döms för grovt missbruk av offentlig ställning till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

  • 1. gärningen innefattat missbruk av särskilt ansvarsfull ställning eller har begåtts inom ramen för verksamhet av särskild vikt,
  • 2. värdet av förmånen har varit betydande eller gärningen har medfört betydande vinning eller avsevärd skada,
  • 3. gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt, eller
  • 4. gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2026:1420 (svenskforfattningssamling.se)

3 §2 avgöranden

Den som röjer en uppgift som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, döms, om inte gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse, för brott mot tystnads- plikt till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som olovligen utnyttjar sådan hemlighet.

Den som av oaktsamhet begår en gärning som avses i första stycket, döms till böter. Om gärningen är ringa utgör den inte brott.

Om ett brott som avses i första stycket är grovt, döms för grovt brott mot tystnadsplikt till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen kunnat medföra allvarlig skada, avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit av särskilt farlig art.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

4 §1 avgörande

Den som har valts till sådant uppdrag hos staten eller hos en kommun med vilket följer myndighetsutövning får av rätten skiljas från uppdraget, om han eller hon har begått brott för vilket är stadgat fängelse i två år eller däröver och han eller hon genom brottet har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha uppdraget.

Med uppdrag hos staten eller hos kommun likställs uppdrag hos styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, region eller kommunalförbund.

Lydelse enligt SFS 2019:839 (svenskforfattningssamling.se)

5 §1 avgörande

Utan hinder av vad som annars är föreskrivet får åklagare åtala brott varigenom följande personer har åsidosatt vad som åligger dem i utövningen av anställningen eller uppdraget:

  • 1. arbetstagare hos staten eller en kommun,
  • 2. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, region eller kommunalförbund,
  • 3. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,
  • 4. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller som annars fullgör lagstadgad tjänsteplikt,
  • 5. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som avses i 1-4 utövar myndighet.

Utan hinder av bestämmelserna i första stycket ska dock gälla

  • 1. vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och
  • 2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning, för vilken straff är föreskrivet endast om den förövas av innehavare av anställning eller uppdrag som avses i första stycket.

Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

I fråga om åtal för brott som i utövningen av anställningen eller uppdraget begåtts av riksdagsledamot, statsråd, justitieråd eller innehavare av anställning eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gäller särskilda bestämmelser.

Lydelse enligt SFS 2019:839 (svenskforfattningssamling.se)

6 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

7 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

8 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

9 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

10 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

11 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

12 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

13 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

14 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

15 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

21 kap. Om brott av krigsmän

1 §6 avgöranden

Detta kapitel träder i tillämpning när riket kommer i krig.

Om riket är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, får regeringen föreskriva att kapitlet skall tillämpas.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

2 §

När det inte längre föreligger sådana förhållanden som avses i 1 §, skall regeringen föreskriva att tillämpningen av kapitlet skall upphöra.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

3 §

Vid tillämpningen av detta kapitel avses med krigsmän alla som är tjänstgöringsskyldiga vid försvarsmakten.

Krigsmän är dessutom

  • 1. polismän som utan att vara tjänstgöringsskyldiga vid försvarsmakten är skyldiga att delta i rikets försvar,
  • 2. skyddsvakter som förordnats med stöd av skyddslagen (2010:305),
  • 3. alla som annars vistas vid avdelningar av försvarsmakten, när avdelningarna är i fält eller verkar under liknande förhållanden,
  • 4. medlemmar av den organiserade motståndsrörelsen.

Lydelse enligt SFS 2010:308 (ändringsregistret)

4 §

Föreskrifterna i detta kapitel om krigsmän skall också tillämpas på

  • 1. krigsfångar,
  • 2. krigsdeltagare som har internerats vid krig under vilket riket är neutralt,
  • 3. utlänningar som vistas bland krigsfångar eller internerade krigsdeltagare för att utöva sjukvård eller andlig vård.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

5 §

Vägrar eller underlåter en krigsman att lyda en förmans order eller dröjer han otillbörligen med att fullgöra ordern, skall dömas för lydnads- brott till böter eller fängelse i högst två år. Till ansvar skall dock inte dömas, om det är uppenbart att ordern inte angår tjänsten.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

6 §

Är ett brott som avses i 5 § att anse som grovt, skall dömas för grovt lydnadsbrott till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen har begåtts under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

7 §

Om en krigsman olovligen avviker eller uteblir från tjänstgöringen döms han eller hon för olovlig avvikelse av krigsman till böter eller fängelse i högst två år.

Om brottet är grovt döms för grov olovlig avvikelse av krigsman till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om krigsmannen

  • 1. avvikit under eller i anslutning till strid, eller
  • 2. gått över till fienden eller annars överlämnat sig frivilligt till denne.

Lydelse enligt SFS 2026:924 (svenskforfattningssamling.se)

8 §

Förgriper sig en krigsman med våld eller hot om våld mot en förman i dennes tjänsteutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från att utföra en tjänsteåtgärd eller annars med anledning av hans tjänst, skall dömas för våld eller hot mot förman till böter eller fängelse i högst två år.

Med förmän likställs vaktposter och andra krigsmän som tjänstgör för bevakning eller upprätthållande av ordning.

Är brottet att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst sex år. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen har begåtts under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

9 §

Avsänder en krigsman obehörigen ett meddelande till eller träder han annars i förbindelse med någon som tillhör fiendens krigsmakt eller vistas på fiendens område, skall dömas för samröre med fienden till böter eller fängelse i högst två år.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

10 §1 avgörande

Råder en krigsman under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara andra krigsmän att ge sig åt fienden eller företar han på annat sätt i andra krigsmäns närvaro obehörigen något som är ägnat att framkalla trolöshet eller modlöshet, skall dömas för undergrävande av stridsviljan till fängelse i högst tio år eller på livstid.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

11 §2 avgöranden

Underlåter en krigsman att, i vad på honom ankommer, sätta en försvarsanläggning i stridsberedskap, göra en avdelning stridsberedd, anskaffa egendom eller på annat sätt förbereda en krigshandling, skall dömas för försummande av krigsförberedelse till fängelse i högst tio år eller på livstid.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

12 §4 avgöranden

Om en krigsman under tjänstgöring som chef för en avdelning av försvarsmakten obehörigen till fienden överlämnar en stridsställning, krigsmateriel eller annat som har avsevärd betydelse för krigföringen eller ger sig och sin avdelning åt fienden, skall dömas för obehörig kapitulation till fängelse i högst tio år eller på livstid.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

13 §

Underlåter en krigsman under eller i anslutning till strid att till det yttersta uppfylla sin plikt att främja krigföringen, skall dömas för stridsförsumlighet till fängelse i högst tio år eller på livstid.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

14 §

Åsidosätter en krigsman uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vad som åligger honom och är felet av allvarlig natur, skall dömas för tjänstebrott till fängelse i högst två år.

Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas, om straff för gärningen är föreskrivet i någon annan bestämmelse i detta kapitel.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

15 §

För försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra olovlig avvikelse av krigsman eller grov olovlig avvikelse av krigsman samt för försök, förberedelse eller stämpling till våld eller hot mot förman döms det till ansvar enligt 23 kap.

För medverkan till tjänstebrott får dömas endast den som därigenom åsidosatt tjänsteplikt.

Lydelse enligt SFS 2026:924 (svenskforfattningssamling.se)

16 §

Vid tillämpningen av 7, 9, 10 och 12 §§ skall med fienden likställas främmande makt som riket inte är i krig med, om det finns risk att riket kommer i krig med den makten.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

17 §

har upphört att gälla enligt lag (1975:667) .

18 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

19 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

20 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

21 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

22 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

22 kap. Om landsförräderi m. m.

1 §

Den som, då riket är i krig,

  • 1. hindrar, missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet,
  • 2. förråder, förstör eller skadar egendom som är av betydelse för totalförsvaret,
  • 3. åt fienden anskaffar krigsfolk, egendom eller tjänster, eller
  • 4. begår annan liknande förrädisk gärning, skall, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för totalförsvaret eller innefattar avsevärt bistånd åt fienden, dömas för landsförräderi till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

2 §

Begår någon en gärning som avses i 1 § och är den endast i mindre mån ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar den ringare bistånd åt fienden än som där sägs, skall dömas för landssvek till fängelse i högst sex år.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

2 a §

har upphävts genom lag (1986:645) .

3 §

Den som av oaktsamhet begår en gärning som avses i 1 eller 2 § skall dömas för landsskadlig vårdslöshet till fängelse i högst fyra år.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

4 §

Innefattar en gärning som avses i 1--3 §§ anskaffande av egendom eller tjänster åt fienden inom ett område som är besatt av denne och kan gärningen med hänsyn till befolkningens behov, gärningsmannens försörjning eller andra särskilda förhållanden ej anses otillbörlig, skall ej dömas till ansvar.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

5 §

Om någon, då riket är i krig, bland allmänheten sprider eller till främmande makt framför eller låter framkomma falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, skall han dömas för ryktesspridning till fara för rikets säkerhet till böter eller fängelse i högst två år.

Detsamma skall gälla om någon då riket är i krig bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

6 §1 avgörande

har uphävts genom lag (2014:407) .

6 a §

Den som

  • 1. utvecklar, producerar eller på annat sätt förvärvar, lagrar eller bibehåller kemiska vapen eller överför, direkt eller indirekt, kemiska vapen till någon,
  • 2. använder kemiska vapen,
  • 3. deltar i militära förberedelser för användning av kemiska vapen, eller
  • 4. använder ämnen för kravallbekämpning som en metod för krigföring döms för olovlig befattning med kemiska vapen till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott.

Som kemiska vapen enligt första stycket 1-3 ska anses sådant som definieras som kemiska vapen i Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen varit ägnad att i väsentlig grad bidra till utveckling, produktion eller spridning av kemiska vapen eller till att sådana vapen används mot människor.

Lydelse enligt SFS 2021:1014 (svenskforfattningssamling.se)

6 b §

Den som använder, utvecklar, tillverkar, förvärvar, innehar eller överlåter antipersonella minor (truppminor), döms för olovlig befattning med minor till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott.

Första stycket gäller endast minor som avses i konventionen den 18 september 1997 om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring.

Sådan befattning med minor som är tillåten enligt den konvention som avses i andra stycket utgör inte brott.

Är brottet grovt döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen väsentligt bidragit till att minor kommit att användas på ett sätt som inneburit fara för många människors liv eller hälsa.

Lydelse enligt SFS 2021:1014 (svenskforfattningssamling.se)

6 c §

/Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/ Den som i strid med Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar deltar i eller på annat sätt medverkar till utförandet av en kärnvapenprovsprängning eller någon annan kärnsprängning döms för olovlig kärnsprängning till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen haft stor betydelse för kärnsprängningen eller om gärningen inneburit fara för människor eller för egendom av särskild betydelse.

Lydelse enligt SFS 2021:1015 (svenskforfattningssamling.se)

7 §

/Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/ För försök, förberedelse eller stämpling till landsförräderi eller landssvek döms det till ansvar enligt 23 kap. Som stämpling ska även anses att träda i förbindelse med fienden för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att något av dessa brott begås. För förberedelse eller stämpling under tid då landet hotas av krig, ockupation eller andra fientligheter ska det dömas till ansvar trots att fientligheter inte brutit ut.

Den som underlåter att avslöja eller förhindra landsförräderi eller landssvek ska dömas till ansvar enligt 23 kap. Till ansvar för underlåtenhet att avslöja landsförräderi eller landssvek ska även den dömas som inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

Lydelse enligt SFS 2016:508 (ändringsregistret)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2016:509. Texten ovan är den som gäller i dag.

8 §

har upphävts genom lag (2014:407) .

9 §

Om en gärning som avses i 21 kap. eller i detta kapitel förövas mot en stat som är förbunden med riket, mot en sådan stats krigsmakt eller mot någon som tillhör denna, skall vad som föreskrivs om sådana gärningar mot riket, dess försvarsmakt eller krigsmän tillämpas.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

10 §

Om riket är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, får regeringen föreskriva att vad som sägs i 19 kap. och detta kapitel för den händelse att riket är i krig skall tillämpas. Föreskriften skall av regeringen upphävas, när sådana förhållanden inte längre föreligger.

Om riket skulle komma att vara helt eller delvis ockuperat av främmande makt utan att militärt motstånd förekommer, skall vad som i de nämnda kapitlen samt i 21 kap. sägs om rikets försvar tillämpas på motståndsverksamheten och vad som sägs om fienden tillämpas på ockupationsmakten.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

11 §

Med fiende likställs i detta kapitel främmande makt som riket inte är i krig med, om det finns risk att riket kommer i krig med den makten.

Lydelse enligt SFS 1986:645 (ändringsregistret)

12 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

13 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

14 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

15 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

16 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

17 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

18 §

har upphävts genom lag (1986:645) .

19 §

har upphävts genom lag (1973:17) .

23 kap. Om försök, förberedelse, stämpling och medverkan till brott

1 §66 avgöranden

Den som har påbörjat utförandet av ett visst brott, utan att brottet fullbordats, döms för försök till brottet om sådant ansvar är särskilt föreskrivet och det har funnits fara för att handlingen skulle leda till att brottet fullbordas eller sådan fara varit utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter.

Oavsett vad som föreskrivs om fara i första stycket, ska det dömas till ansvar för försök till brott om fara för brottets fullbordan varit utesluten till följd av en myndighets åtgärd för att bekämpa brott. Detta gäller dock inte om gärningen med hänsyn till omständigheterna är uppenbart mindre allvarlig.

Straffet för försök till brott bestäms högst till vad som gäller för fullbordat brott och får inte bestämmas till böter, om lägsta straff för det fullbordade brottet är fängelse i två år eller mer.

Lydelse enligt SFS 2026:93 (svenskforfattningssamling.se)

2 §33 avgöranden

Den som inte har gjort sig skyldig till fullbordat brott eller försök till brott döms, om sådant ansvar är särskilt föreskrivet, för förberedelse till brottet om han eller hon, med uppsåt att utföra eller främja brott,

  • 1. tar emot, lämnar, förmedlar eller utlovar betalningsmedel eller annat som betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförande av ett brott, eller
  • 2. förvärvar, anskaffar, tillverkar, överlämnar, tar emot, förvarar, transporterar, sammanställer, överlåter eller tar annan liknande befattning med något som, med beaktande av dess beskaffenhet och omständigheterna i övrigt, är särskilt ägnat att komma till användning som hjälpmedel vid ett brott eller att möjliggöra utförandet av ett brott.

För stämpling till brott döms, om sådant ansvar är särskilt föreskrivet, den som

  • 1. kommer överens med någon annan om att en gärning ska utföras,
  • 2. försöker anstifta någon annan att utföra en gärning, eller
  • 3. åtar eller erbjuder sig att utföra en gärning.

Det ska inte dömas till ansvar för förberedelse eller stämpling till brott om faran för att brottet skulle fullbordas var ringa, om inte faran var ringa eller utesluten till följd av en myndighets åtgärd för att bekämpa brott. Det ska inte heller dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig.

Straffet för förberedelse eller stämpling till brott ska bestämmas under den högsta och får sättas under den lägsta gräns som gäller för fullbordat brott. Högre straff än fängelse i två år får bestämmas endast om fängelse i sex år eller mer kan följa på det fullbordade brottet.

Lydelse enligt SFS 2026:94 (svenskforfattningssamling.se)

3 §4 avgöranden

Den som frivilligt, genom att avbryta utförandet av en gärning eller på annat sätt, har föranlett att ett brott inte fullbordats, ska inte dömas för försök, förberedelse eller stämpling till brottet. Även om brottet har fullbordats ska den som har tagit olovlig befattning med hjälpmedel inte dömas till ansvar för det, om han eller hon frivilligt har förebyggt den brottsliga användningen av hjälpmedlet.

Lydelse enligt SFS 2026:94 (svenskforfattningssamling.se)

4 §55 avgöranden

Om ansvar är föreskrivet för en viss gärning, ska inte bara den som har utfört gärningen utan även den som har främjat gärningen med råd eller dåd dömas till ansvar. Detsamma gäller för en gärning som är straffbelagd i annan lag eller författning, om fängelse är föreskrivet för gärningen.

Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han eller hon har förmått annan till utförandet, för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det.

Varje medverkande bedöms utifrån det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom eller henne till last. Det som är föreskrivet om ansvar för en gärning av syssloman, gäldenär eller annan i särskild ställning gäller även för den som tillsammans med honom eller henne har medverkat till gärningen.

Denna paragraf gäller inte om något annat följer av vad som är föreskrivet för särskilda fall.

Lydelse enligt SFS 2026:94 (svenskforfattningssamling.se)

5 §12 avgöranden

Det får dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för ett brott om

  • 1. någon har förmåtts att medverka till brott genom tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning,
  • 2. någon har medverkat endast i mindre mån, eller
  • 3. ansvar för ett brott är föreskrivet för någon i särskild ställning och någon annan ska dömas för medverkan till brottet.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.

Lydelse enligt SFS 2026:94 (svenskforfattningssamling.se)

6 §6 avgöranden

Den som underlåter att i tid anmäla eller annars avslöja ett förestående eller pågående brott ska, i de fall det är särskilt föreskrivet, dömas för underlåtenhet att avslöja brottet enligt vad som är föreskrivet för den som medverkat endast i mindre mån till sådant brott. Högre straff än fängelse i två år får dock inte dömas ut. I de fall det är särskilt föreskrivet ska för underlåtenhet att avslöja brott även den dömas som inte haft uppsåt till men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

Den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning och underlåter att förhindra ett brott inom ramen för sammanslutningen ska, i de fall det är särskilt föreskrivet, dömas för underlåtenhet att förhindra brottet enligt första stycket.

För underlåtenhet att förhindra brott döms också en förälder eller annan uppfostrare eller förmyndare som underlåter att hindra den som står under hans eller hennes vård eller lydnad från att begå brott.

Ansvar för underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott förutsätter att

  • 1. gärningen har fortskridit så långt att den är straffbar, och
  • 2. brottet kan avslöjas eller förhindras utan fara för den handlande eller för någon annan och, i fall som avses i tredje stycket, att brottet kan förhindras utan anmälan till myndighet.

Lydelse enligt SFS 2016:508 (ändringsregistret)

7 §1 avgörande

Om ansvar enligt denna balk förutsätter att någon genom brott bereder sig vinning eller tillägnar sig något, ska det också dömas till ansvar om någon avsiktligen bereder någon annan vinning eller tillägnar någon annan något.

Lydelse enligt SFS 2026:94 (svenskforfattningssamling.se)

24 kap. Om allmänna grunder för ansvarsfrihet

1 §21 avgöranden

En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.

Rätt till nödvärn föreligger mot

  • 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,
  • 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,
  • 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller
  • 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.

Lydelse enligt SFS 1994:458 (ändringsregistret)

2 §2 avgöranden

Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller annars berövad friheten eller sätter han eller hon sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han eller hon på annat sätt motstånd mot någon som han eller hon står under uppsikt av, när denne ska hålla honom eller henne till ordningen, får det våld användas som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att rymningen ska hindras eller ordningen upprätthållas. Detsamma ska gälla om någon annan än de som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall.

Det finns också bestämmelser om rätten att använda våld för

  • 1. polismän och viss annan personal i polislagen (1984:387),
  • 2. kustbevakningstjänstemän i kustbevakningslagen (2019:32), och
  • 3. tulltjänstemän i tullbefogenhetslagen (2024:710).

För polismäns användning av skjutvapen gäller i stället lagen (2025:1062) om polisens användning av skjutvapen.

Lydelse enligt SFS 2025:1063 (svenskforfattningssamling.se)

3 §

Vid myteri eller under strid eller vid annat tillfälle, då brott mot lydnaden medför särskild fara, får militär förman mot underlydande som inte lyder bruka det våld som är nödvändigt för att lydnaden skall kunna upprätthållas.

Lydelse enligt SFS 1994:458 (ändringsregistret)

4 §19 avgöranden

En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig.

Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.

Lydelse enligt SFS 1994:458 (ändringsregistret)

5 §8 avgöranden

Om någon enligt 1-4 §§ detta kapitel, enligt 10 § polislagen (1984:387), 2 kap. 4 § eller 6 kap. 2 § kustbevakningslagen (2019:32) eller 2 kap. 3 § tullbefogenhetslagen (2024:710) har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom eller henne samma rätt.

Lydelse enligt SFS 2024:712 (svenskforfattningssamling.se)

6 §10 avgöranden

Om någon i fall där 1-5 §§ detta kapitel, 10 § polislagen (1984:387), 2 kap. 4 § eller 6 kap. 2 § kustbevakningslagen (2019:32), 2 kap. 3 § tullbefogenhetslagen (2024:710) eller 3 och 4 §§ lagen (2025:1062) om polisens användning av skjutvapen är tillämpliga har gjort mer än vad som medges, ska han eller hon ändå vara fri från ansvar om omständigheterna var sådana att han eller hon svårligen kunde besinna sig.

Lydelse enligt SFS 2025:1063 (svenskforfattningssamling.se)

7 §10 avgöranden

En gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig.

Lydelse enligt SFS 1994:458 (ändringsregistret)

8 §

En gärning som någon begår på order av den under vars lydnad han står skall inte medföra ansvar för honom, om han med hänsyn till lydnadsförhållandets art, gärningens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt har att lyda ordern.

Lydelse enligt SFS 1994:458 (ändringsregistret)

9 §8 avgöranden

En gärning som någon begår i villfarelse rörande dess tillåtlighet (straffrättsvillfarelse) skall inte medföra ansvar för honom om villfarelsen på grund av att fel förekommit vid kungörandet av den straffrättsliga bestämmelsen eller av annan orsak var uppenbart ursäktlig. Lag (1994:458) . TREDJE AVDELNINGEN

Om påföljderna

25 kap. Om böter m.m.

1 §4 avgöranden

Böter skall dömas ut, enligt vad som är föreskrivet för brottet i fråga, i dagsböter, penningböter eller normerade böter. Är viss bötesform inte föreskriven för brottet, döms böter ut i dagsböter eller, om brottet bör föranleda lägre straff än trettio dagsböter, i penningböter.

Lydelse enligt SFS 1993:201 (ändringsregistret)

2 §12 avgöranden

Dagsböter skall bestämmas till ett antal av minst trettio och högst etthundrafemtio.

Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med femtio till och med ettusen kronor, efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Om det finns särskilda skäl, får dagsbotens belopp jämkas.

Minsta bötesbelopp är sjuhundrafemtio kronor.

Lydelse enligt SFS 2006:574 (ändringsregistret)

3 §1 avgörande

Penningböter skall bestämmas till lägst tvåhundra kronor och högst fyratusen kronor. Om ett lägre högsta belopp är särskilt föreskrivet, gäller dock detta.

Lydelse enligt SFS 2006:574 (ändringsregistret)

4 §

Normerade böter är böter som, enligt vad som är föreskrivet för brottet, skall bestämmas efter särskild beräkningsgrund.

Minsta bötesbelopp är etthundra kronor.

Lydelse enligt SFS 1991:240 (ändringsregistret)

5 §2 avgöranden

Böter får användas som gemensamt straff för flera brott, om böter kan följa på vart och ett av brotten.

Om det finns särskilda skäl, får rätten döma till penningböter för ett eller flera brott för vilka sådan påföljd är föreskriven och samtidigt döma till annan form av böter för brottsligheten i övrigt.

Gemensamt straff i böter får inte avse brott för vilket är föreskrivet normerade böter eller böter som inte får förvandlas till fängelse.

Lydelse enligt SFS 1991:240 (ändringsregistret)

6 §2 avgöranden

Böter som gemensamt straff för flera brott döms ut i dagsböter, om något av brotten bör föranleda dagsböter.

Som gemensamt straff får dagsböter bestämmas till ett antal av högst tvåhundra och penningböter till ett belopp av högst tiotusen kronor.

Om det för något av brotten är föreskrivet ett visst lägsta bötesstraff, får detta inte underskridas.

Lydelse enligt SFS 2006:574 (ändringsregistret)

8 §3 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Bestämmelser om uppbörd och indrivning av böter finns i bötesverkställighetslagen (1979:189).

Böter som inte betalas får, om inte annat är föreskrivet, förvandlas till fängelse i lägst en och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen.

Lydelse enligt SFS 2025:1414 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

9 §1 avgörande

Beträffande vite som blivit någon i särskilt fall förelagt genom beslut av domstol eller annan myndighet skall 7 och 8 §§ äga motsvarande tillämpning. I fråga om annat vite skall tillämpas vad i detta kapitel är föreskrivet om böter. Lag (1991:240) .

/Rubriken upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer

26 kap. Om fängelse

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

26 kap. Om den tillämpliga straffskalan

1 § /Rubriken upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Fängelse döms ut på viss tid eller på livstid enligt vad som framgår av straffskalan för brottet eller annars är särskilt föreskrivet. Fängelse på viss tid får inte understiga en månad.

När fängelse enligt 28 kap. 3 § döms ut i förening med skyddstillsyn gäller i fråga om tiden för fängelsestraffet vad som föreskrivs i den paragrafen.

I fråga om fängelse som förvandlingsstraff för böter finns särskilda föreskrifter. Lag (2026:1318) .

1 §1 avgörande

/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Fängelse döms ut på viss tid eller på livstid enligt vad som framgår av straffskalan för brottet eller annars är särskilt föreskrivet. Fängelse på viss tid får inte understiga en månad.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

2 §18 avgöranden

Fängelse får användas som gemensamt straff för flera brott, om fängelse kan följa på något av brotten.

Fängelse på viss tid får sättas över det högsta maximistraffet enligt straffskalorna för brotten. Straffet får dock inte vara mer än dubbelt så högt som detta eller högre än maximistraffen sammanlagda med varandra, om inte annat följer av 2 a eller 3 §. Det får inte heller överstiga arton år.

Vid tillämpningen av andra stycket ska bötesstraff anses motsvara fängelse i en månad.

Om mer än ett av brotten har ett maximistraff som uppgår till fängelse i tolv år får det dömas till fängelse på livstid. Lag (2026:1318) .

2 a § /Rubriken upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Om någon omständighet som avses i 29 kap. 2 a § beaktas vid bedömningen av straffvärdet, får för brottet dömas till fängelse på viss tid som överstiger maximistraffet enligt straffskalan för brottet. Straffet får dock inte vara mer än dubbelt så högt som detta, om inte annat följer av 3 §. Det får inte heller överstiga arton år.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

2 a §

/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Om någon omständighet som avses i 28 kap. 9 § beaktas vid bedömningen av straffvärdet, får för brottet dömas till fängelse på viss tid som överstiger maximistraffet enligt straffskalan för brottet. Straffet får dock inte vara mer än dubbelt så högt som detta, om inte annat följer av 3 §. Det får inte heller överstiga arton år.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

3 §

Har någon dömts till fängelse i lägst två år och begår han eller hon, sedan domen har fått laga kraft, brott för vilket är föreskrivet fängelse i sex år eller mer, får för återfallet dömas till fängelse på viss tid som med sex år överstiger maximistraffet enligt straffskalan för brottet eller det högsta straff som med tillämpning av 2 eller 2 a § kan följa på brottet eller brotten. Straffet får dock inte överstiga arton år.

Brott som någon har begått innan han eller hon fyllt arton år får inte läggas till grund för en sådan förhöjning som anges i första stycket.

En utländsk dom får tillmätas samma verkan som en svensk.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

3 a §

Har betecknats 26 kap. 2 a § genom lag (2026:1318) .

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Ovillkorligt och villkorligt fängelse

4 §7 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Den som dömts till fängelse skall för verkställighet av straffet tas in i kriminalvårdsanstalt om inte annat är särskilt föreskrivet.

Lydelse enligt SFS 2018:1253 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

4 a §

/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Om rätten har beslutat att ett fängelsestraff ska vara villkorligt ska den dömde under en prövotid fullgöra den eller de tilläggssanktioner som straffet har förenats med och avhålla sig från fortsatt brottslighet. Om den dömde brister i fullgörandet av en tilläggssanktion eller återfaller i brott får rätten, under de förutsättningar som anges i 27 kap. 7 § eller 34 kap. 4 a §, upphäva beslutet om att straffet ska vara villkorligt.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

4 b §

/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Vid ett villkorligt fängelsestraff gäller en prövotid under två år eller den längre tid som motsvarar straffets längd. Prövotiden räknas från den dag rättens avgörande i den del som avser straffet får laga kraft mot den dömde.

Prövotiden räknas dock från dagen för domen om rätten enligt 27 kap. 3 § tredje stycket har beslutat att den dömde ska stå under övervakning från dagen för domen, eller att ett fängelsestraff i den ovillkorliga delen får verkställas omedelbart.

Tid under vilken högre rätt har beslutat att verkställigheten ska avbrytas ska inte räknas in i prövotiden. Lag (2026:1654) .

4 c /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ § Ett villkorligt fängelsestraff är helt verkställt vid prövotidens utgång. Rätten får dock även därefter upphäva beslutet om att straffet ska vara villkorligt enligt 27 kap. 7 § eller 34 kap. 4 a §. För verkställighet av dagsböter som tilläggssanktion gäller regleringen i bötesverkställighetslagen (1979:189). Lag (2026:1654) .

4 d /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ § Närmare bestämmelser om verkställighet av villkorligt fängelse finns i lagen (2026:1653) om verkställighet av villkorligt fängelse. Lag (2026:1654) .

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Omedelbar verkställighet av ovillkorligt fängelse

5 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Om ett fängelsestraff har börjat verkställas och hovrätten skärper fängelsestraffet, ska hovrättens dom eller beslut gälla omedelbart, om inte rätten beslutar något annat.

Första stycket ska dock inte gälla i fråga om ett fängelsestraff som har börjat verkställas enligt lagen (2025:1053) om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning.

Lydelse enligt SFS 2025:1054 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt en beslutad ändring. Texten ovan är den som gäller i dag.

Villkorlig frigivning från ovillkorligt fängelse

6 §6 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ När tre fjärdedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff som uppgår till sex år eller mer har avtjänats ska den dömde friges villkorligt. Den som avtjänar ett fängelsestraff som är kortare än sex år ska friges villkorligt när två tredjedelar av fängelsestraffet har avtjänats.

Om en utländsk dom verkställs i Sverige och det framgår att den dömde kommer att vara frihetsberövad under avsevärt längre tid än om verkställighet hade skett i den andra staten, ska villkorlig frigivning ske vid en tidigare tidpunkt än vad som följer av första stycket.

Villkorlig frigivning får inte ske från

  • 1. fängelse som har dömts ut enligt 28 kap. 3 §,
  • 2. ett förvandlingsstraff för böter, eller
  • 3. fängelse som verkställs på grund av beslut om förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 19 § andra stycket eller 34 kap. 5 §.

Lydelse enligt SFS 2025:1414 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

6 a §

Om det finns skäl mot villkorlig frigivning, eller synnerliga skäl om den dömde inte har fyllt arton år, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp enligt vad som framgår av 7 §. Vid bedömningen av om det finns sådana skäl mot villkorlig frigivning ska det särskilt beaktas om den dömde under verkställigheten i kriminalvårdsanstalt

  • 1. inte har deltagit i eller har misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller på annat sätt främja hans eller hennes anpassning i samhället, eller
  • 2. annars på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten.

Om den dömde avtjänar fängelse i minst

  • 1. fyra år och straffet åtminstone till någon del avser brottslighet mot liv, hälsa, frihet eller frid, eller
  • 2. två år och straffet åtminstone till någon del avser brott som har utgjort led i en brottslighet som utövats i organiserad form

ska den villkorliga frigivningen skjutas upp om det finns en konkret och beaktansvärd risk för att han eller hon begår nya brott av allvarligt slag.

Lydelse enligt SFS 2026:516 (svenskforfattningssamling.se)

7 §

Om den villkorliga frigivningen skjuts upp, ska det i beslutet anges en ny tidpunkt för villkorlig frigivning.

När den villkorliga frigivningen skjuts upp på grund av risk för att den dömde begår nya brott av allvarligt slag ska den villkorliga frigivningen skjutas upp med etthundraåttio dagar åt gången eller den kortare tid som är nödvändig för att en strafftid om sextio dagar ska återstå.

I andra fall får den villkorliga frigivningen skjutas upp med högst etthundraåttio dagar åt gången. När den nya tidpunkten för den villkorliga frigivningen bestäms ska arten och omfattningen av de överträdelser som föranleder att den villkorliga frigivningen skjuts upp särskilt beaktas.

Lydelse enligt SFS 2025:1414 (svenskforfattningssamling.se)

8 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Om flera fängelsestraff verkställs samtidigt, ska vid tillämpning av 6 § första stycket hänsyn tas till den sammanlagda fängelsetiden. Detta gäller dock inte tid för fängelse som verkställs

  • 1. med tillämpning av 6 § andra stycket,
  • 2. med anledning av en dom enligt 28 kap. 3 §,
  • 3. på grund av ett beslut om förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 19 § andra stycket eller 34 kap. 5 §, eller
  • 4. som förvandlingsstraff för böter.

Såsom avtjänad tid räknas även tid under vilken straffet ska anses verkställt enligt bestämmelserna i lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande.

Lydelse enligt SFS 2025:1414 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

9 §1 avgörande

Kriminalvården fattar beslut om uppskjuten villkorlig frigivning enligt 6 a och 7 §§. Sådana beslut gäller omedelbart om inte något annat beslutas. Lag (2018:1253) .

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Prövotid, övervakning och särskilda föreskrifter efter villkorlig frigivning

10 §3 avgöranden

Efter den villkorliga frigivningen gäller en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, dock minst två år.

Ett fängelsestraff är helt verkställt vid prövotidens utgång om villkorligt medgiven frihet inte längre kan förklaras förverkad.

Lydelse enligt SFS 2025:1414 (svenskforfattningssamling.se)

11 §

Den frigivne ska under prövotiden vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig och betala skadestånd som har dömts ut på grund av brottet.

Den frigivne är under prövotiden skyldig att inställa sig hos Kriminalvården efter kallelse.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

12 §

Den villkorliga frigivningen ska vara förenad med övervakning från dagen för frigivningen.

Kriminalvården får besluta att den som friges villkorligt inte ska ställas under övervakning, om det saknas anledning att befara att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet eller om det finns särskilda skäl.

Övervakningen upphör vid prövotidens utgång eller vid den tidigare tidpunkt som Kriminalvården beslutar.

Lydelse enligt SFS 2025:1414 (svenskforfattningssamling.se)

13 §

Övervakningen och kriminalvården i frihet i övrigt bedrivs under ledning av Kriminalvården.

Kriminalvården förordnar övervakare och får förordna en eller flera personer att biträda vid övervakningen.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

14 §1 avgörande

Under övervakningen ska Kriminalvården genom stöd och kontroll verka för att den frigivne inte begår nya brott och för att hans eller hennes anpassning i samhället även i övrigt främjas.

För varje frigiven som står under övervakning ska det upprättas en individuellt utformad plan. Övervakningen ska planeras och utformas tillsammans med den dömde och i samverkan med berörda myndigheter. I planen får Kriminalvården meddela anvisningar om vad som ska gälla under övervakningen.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

14 a §2 avgöranden

En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

15 §1 avgörande

Den som står under övervakning ska följa den plan för övervakningen som har upprättats enligt 14 § andra stycket och hålla övervakaren underrättad om sin bostad, sin sysselsättning och andra förhållanden av betydelse för övervakningen. Den övervakade är också skyldig att inställa sig hos övervakaren efter kallelse och i övrigt hålla kontakt med övervakaren enligt dennes anvisningar.

Kriminalvården får bestämma att den övervakades skyldigheter enligt första stycket även ska gälla gentemot en anställd vid Kriminalvården eller någon annan person.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

16 §3 avgöranden

Om det behövs för att minska risken att den som står under övervakning begår nya brott eller för att på annat sätt underlätta hans eller hennes anpassning i samhället, får Kriminalvården besluta om särskilda föreskrifter som ska följas av den övervakade. En särskild föreskrift som avses i andra stycket 7 får även beslutas om det kan antas behövas för att tillgodose målsägandens behov av trygghet.

En särskild föreskrift ska beslutas för en viss tid, högst ett år åt gången, och får avse

  • 1. på vilket sätt och i vilken omfattning den övervakade ska hålla kontakt med övervakaren eller Kriminalvården,
  • 2. skyldighet för den övervakade att lämna underrättelse till övervakaren eller Kriminalvården om att han eller hon uteblivit från en arbetsplats, skola eller annan i föreskriften angiven verksamhet eller inrättning,
  • 3. deltagande i återfallsförebyggande eller missbruksrelaterad programverksamhet,
  • 4. missbruksvård, psykiatrisk vård eller annan behandling,
  • 5. arbete, utbildning eller annan sysselsättning,
  • 6. anvisningar om boendet,
  • 7. vistelseort eller andra anvisningar om på vilka platser eller inom vilka områden den dömde ska vistas eller inte får vistas, eller
  • 8. skyldighet att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov för kontroll av att den övervakade inte är påverkad av alkohol, andra beroendeframkallande medel, något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

Om den övervakade är skadeståndsskyldig på grund av brottet, får en särskild föreskrift beslutas om när och hur skadeståndsskyldigheten ska fullgöras. En sådan föreskrift får beslutas endast i den utsträckning det inte kan antas motverka den övervakades anpassning i samhället, med hänsyn till hans eller hennes ekonomiska situation eller övriga omständigheter.

En särskild föreskrift som avses i andra stycket 7 ska, oavsett vad som följer av första stycket, beslutas om

  • 1. den dömde är involverad i, eller har koppling till, en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, och
  • 2. det finns risk för att den dömde kommer att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område.

Lydelse enligt SFS 2026:924 (svenskforfattningssamling.se)

17 §

Om det behövs för att kontrollera att en särskild föreskrift enligt 16 § följs får Kriminalvården besluta om elektronisk övervakning. En särskild föreskrift som beslutats enligt 16 § fjärde stycket ska förenas med villkor om elektronisk övervakning om det inte är uppenbart obehövligt.

Elektronisk övervakning får beslutas för högst sex månader åt gången.

Lydelse enligt SFS 2026:924 (svenskforfattningssamling.se)

18 §

Om det finns anledning till det, får Kriminalvården under prövotiden ändra beslut enligt 12 §, 13 § andra stycket, 16 och 17 §§ eller besluta om nya åtgärder enligt dessa bestämmelser.

Övervakaren får besluta hur en föreskrift enligt 16 § ska verkställas i ett särskilt fall. Övervakaren får också, med undantag för beslut om elektronisk övervakning enligt 17 §, tillfälligt jämka beslutade föreskrifter och anvisningar om vad som i övrigt ska gälla för övervakningen.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

19 §2 avgöranden

Om den frigivne bryter mot föreskrifter eller anvisningar om vad som i övrigt ska gälla för övervakningen, får Kriminalvården vidta en åtgärd som avses i 18 § första stycket. Om en sådan åtgärd anses otillräcklig, får Kriminalvården besluta att en varning ska meddelas den frigivne.

Om en överträdelse enligt första stycket är allvarlig och det kan antas att den frigivne inte kommer att rätta sig genom någon sådan åtgärd som Kriminalvården kan vidta enligt första stycket, får övervakningsnämnden förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad till en tid om högst 90 dagar varje gång. När tiden för förverkande bestäms ska arten och omfattningen av de överträdelser som föranleder förverkandet särskilt beaktas.

Om det är tillräckligt får övervakningsnämnden i stället vidta en åtgärd enligt första stycket.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

20 §1 avgörande

Varning eller en sådan åtgärd som avses i 18 § första stycket får inte beslutas efter prövotidens utgång. Förverkande av villkorligt medgiven frihet får beslutas även efter prövotidens utgång om frågan innan dess har tagits upp av övervakningsnämnden. Lag (2019:464) .

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Övriga bestämmelser

21 §1 avgörande

Bestämmelser om förverkande av villkorligt medgiven frihet när den som dömts till fängelse har begått ett nytt brott under prövotiden finns i 34 kap.

Lydelse enligt SFS 2025:1414 (svenskforfattningssamling.se)

22 §

Uppkommer fråga om att förklara villkorligt medgiven frihet förverkad eller att vidta en annan åtgärd som avses i 19 § eller en åtgärd för att den frigivne ska underkasta sig vård eller behandling, eller har den frigivne undandragit sig övervakningen, får övervakningsnämnden, om omständigheterna föranleder det, besluta att den frigivne på lämpligt sätt ska omhändertas tills vidare. Ett sådant beslut ska omprövas så ofta det finns anledning till det.

Under de förutsättningar som anges i första stycket får Kriminalvården besluta att tillfälligt omhänderta den frigivne. Kriminalvårdens beslut gäller omedelbart och ska omprövas om det finns anledning till det. Övervakningsnämnden ska senast dagen därpå pröva om beslutet ska fortsätta att gälla. Om nämnden inte fastställer beslutet inom den tiden, upphör det att gälla.

Ett omhändertagande får inte pågå längre än en vecka. Om det finns synnerliga skäl, får ett nytt beslut fattas om att den frigivne ska vara omhändertagen ytterligare högst en vecka. Ett omhändertagande får inte pågå efter prövotidens utgång.

Lydelse enligt SFS 2022:930 (svenskforfattningssamling.se)

23 §

Om villkorligt medgiven frihet har förklarats förverkad, ska det som har förverkats anses som ett fängelsestraff enligt strafftidslagen (2018:1251).

Lydelse enligt SFS 2025:1414 (svenskforfattningssamling.se)

24 §

Har upphävts genom lag (2019:464) .

25 §2 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Förekommer till verkställighet på en gång dom på fängelse på livstid och dom på böter, förvandlingsstraff för böter, fängelse på viss tid, villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning eller säkerhetsförvaring, ska livstidsstraffet träda i stället för den andra påföljden.

Förekommer till verkställighet på en gång dom på säkerhetsförvaring och dom på böter, förvandlingsstraff för böter, fängelse på viss tid, villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomsvård, ungdomstjänst eller ungdomsövervakning, ska säkerhetsförvaringen träda i stället för den andra påföljden.

Förekommer till verkställighet på en gång en dom på fängelse på viss tid i minst två år och en dom på böter eller förvandlingsstraff för böter som har meddelats innan den förstnämnda påföljden har börjat verkställas, ska fängelse- straffet träda i stället för den andra påföljden.

Lydelse enligt SFS 2026:516 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt en beslutad ändring. Texten ovan är den som gäller i dag.

27 kap. Om villkorlig dom

1 §8 avgöranden

Rätten får döma till villkorlig dom för ett brott för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter.

Lydelse enligt SFS 1988:942 (ändringsregistret)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

2 §4 avgöranden

Villkorlig dom får förenas med dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte.

Lydelse enligt SFS 1991:240 (ändringsregistret)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

2 a §15 avgöranden

Villkorlig dom får, om den tilltalade samtycker till det, förenas med en föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift skall avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst fyrtio och högst tvåhundrafyrtio timmar.

När rätten meddelar en föreskrift om samhällstjänst skall den i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd.

En föreskrift om samhällstjänst får ändras eller upphävas på talan av åklagare, när det finns skäl till det.

Lydelse enligt SFS 1998:604 (ändringsregistret)

3 §

Den som erhåller villkorlig dom skall vara underkastad en prövotid av två år.

Prövotiden räknas från den dag rättens avgörande i vad angår påföljd för brottet genom nöjdförklaring eller eljest vinner laga kraft mot den dömde.

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

4 §

Den dömde skall under prövotiden vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig.

Om den villkorliga domen har förenats med samhällstjänst skall den dömde fullgöra samhällstjänsten enligt en arbetsplan som upprättas av Kriminalvården.

Lydelse enligt SFS 2005:967 (ändringsregistret)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

5 §

Har den dömde förpliktats ersätta genom brottet uppkommen skada, skall han göra vad i hans förmåga står att fullgöra denna skyldighet. Rätten äger föreskriva att han under prövotiden skall söka fullgöra skadeståndsskyldig- heten eller del därav på tid och sätt som angivas i domen.

Om skada på egendom har uppkommit genom brottet och det bedöms vara ägnat att främja den dömdes anpassning i samhället, får rätten föreskriva att denne på tid och sätt som anges i domen skall biträda den skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller som annars i belysning av brottets och skadans art framstår som lämpligt. Sådan föreskrift får meddelas endast med den skadelidandes samtycke.

Föreskrift som avses i första eller andra stycket får ändras eller upphävas efter ansökan av åklagare eller den dömde, när det finns skäl till det.

Lydelse enligt SFS 1987:761 (ändringsregistret)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

6 §7 avgöranden

Om den dömde inte iakttar vad som åligger honom eller henne enligt den villkorliga domen, får rätten, under förutsättning att en åklagare före prövotidens utgång väcker talan om det, efter omständigheterna

  • 1. besluta att varning ska meddelas den dömde,
  • 2. meddela föreskrift enligt 5 § eller ändra tidigare meddelad föreskrift,
  • 3. undanröja den villkorliga domen och bestämma annan påföljd för brottet.

Åtgärd enligt första stycket 1 eller 2 får inte beslutas efter prövotidens utgång.

Om den villkorliga domen undanröjs, ska rätten, när den nya påföljden bestäms, ta skälig hänsyn till böter som dömts ut enligt 2 § och till vad den dömde undergått till följd av föreskrift om samhällstjänst. I ett sådant fall får rätten döma till fängelse på kortare tid än som är föreskrivet för brottet. Har uppgift som avses i 2 a § andra stycket lämnats i domen ska rätten, om den dömer till fängelse, beakta detta när straffets längd bestäms.

Lydelse enligt SFS 2016:491 (ändringsregistret)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

7 §

Om undanröjande av villkorlig dom och om vissa andra åtgärder, när den dömde finnes hava begått annat brott, stadgas i 34 kap.

/Kapitlet träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

27 kap. Om tilläggssanktioner till villkorligt fängelse

Tilläggssanktionerna

Åtgärder vid brister i fullgörandet av en tilläggssanktion

8 §

Om rätten med stöd av 7 § upphäver ett beslut om att fängelsestraffet ska vara villkorligt och den dömde delvis har fullgjort de skyldigheter som gäller vid samhällstjänst eller övervakning, ska rätten fastställa den tid, räknad i månader, som skäligen ska avräknas med anledning av fullgörandet. Detsamma gäller om det villkorliga fängelsestraffet även är förenat med eller tidigare har varit förenat med dagsböter och den dömde helt eller delvis har betalat böterna.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

9 §

Om det uppkommer fråga om att upphäva ett beslut om att ett fängelsestraff ska vara villkorligt, eller om att besluta åtgärder som avses i 5 §, får övervakningsnämnden eller den domstol där talan enligt 6 § förs besluta att den dömde på lämpligt sätt ska omhändertas tills vidare, om omständigheterna föranleder det. Ett sådant beslut ska omprövas så ofta det finns anledning till det.

Under de förutsättningar som anges i första stycket får Kriminalvården besluta att tillfälligt omhänderta den dömde. Kriminalvårdens beslut gäller omedelbart och ska omprövas om det finns anledning till det. Övervakningsnämnden ska senast dagen därpå pröva om beslutet ska fortsätta att gälla. Om nämnden inte fastställer beslutet inom den tiden, upphör det att gälla.

Ett omhändertagande får inte pågå längre tid än en vecka. Om det finns synnerliga skäl, får ett nytt beslut fattas om att den dömde ska vara omhändertagen ytterligare högst en vecka.

Är den dömde omhändertagen när rätten med stöd av 7 § upphäver beslutet om att fängelsestraffet ska vara villkorligt, får rätten besluta att den dömde ska vara omhändertagen till dess beslutet får laga kraft.

Ett omhändertagande får inte pågå efter prövotidens utgång. Lag (2026:1654) .

/Kapitlet upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer genom lag (2026:1654) .

28 kap. Om skyddstillsyn

1 §4 avgöranden

Rätten får döma till skyddstillsyn för ett brott för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter.

Lydelse enligt SFS 1988:942 (ändringsregistret)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

2 §4 avgöranden

Skyddstillsyn får förenas med dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte.

Lydelse enligt SFS 1991:240 (ändringsregistret)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

2 a §5 avgöranden

Skyddstillsyn får, om den tilltalade samtycker till det, förenas med en föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift ska avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst fyrtio och högst tvåhundrafyrtio timmar.

När rätten meddelar en föreskrift om samhällstjänst ska den i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd.

Kriminalvården får ändra eller upphäva en föreskrift om samhällstjänst, när det finns skäl till det.

Lydelse enligt SFS 2021:249 (svenskforfattningssamling.se)

3 §24 avgöranden

Skyddstillsyn får förenas med fängelse i lägst en och högst sex månader.

Om rätten förenar skyddstillsyn med fängelse, får den inte samtidigt döma till böter enligt 2 § eller meddela föreskrift om samhällstjänst.

Om förhållandena kräver det, får rätten bestämma att domen på fängelse ska verkställas trots att den inte har fått laga kraft.

Lydelse enligt SFS 2026:924 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

4 §

Skyddstillsyn fortgår under en prövotid av tre år från den dag då påföljden börjar verkställas.

Lydelse enligt SFS 1983:240 (ändringsregistret)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

5 §4 avgöranden

Skyddstillsyn ska vara förenad med övervakning från dagen för domen. Rätten får dock besluta att övervakningen ska börja först när domen har fått laga kraft mot den dömde. Om domen överklagas, kan högre rätt besluta att verkställigheten ska avbrytas.

Övervakningen upphör vid prövotidens utgång eller vid den tidigare tidpunkt som Kriminalvården beslutar. Övervakningstiden får dock inte understiga ett år.

Om verkställigheten har avbrutits till följd av beslut av högre rätt och den tilltalade därefter ändå döms till skyddstillsyn, räknas inte den tid under vilken skyddstillsynen inte har verkställts in i vare sig övervakningstiden eller prövotiden.

Lydelse enligt SFS 2021:249 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

5 a §1 avgörande

Om skyddstillsyn har förenats med en föreskrift om samhällstjänst ska den dömde fullgöra samhällstjänsten enligt en arbetsplan som upprättas av Kriminalvården.

Lydelse enligt SFS 2021:249 (svenskforfattningssamling.se)

6 §2 avgöranden

Vad som föreskrivs i 26 kap. 11 och 13-18 §§ ska tillämpas på motsvarande sätt beträffande den som har dömts till skyddstillsyn. Rätten ska dock i domen förordna övervakare, om inte särskilda skäl talar mot det.

Rätten får i domen besluta föreskrifter enligt 26 kap. 16 § andra stycket 3-8 och tredje stycket samt 27 kap. 5 § andra stycket. Kriminalvården får ändra eller upphäva en föreskrift enligt 27 kap. 5 § andra stycket när det finns skäl till det.

Lydelse enligt SFS 2021:249 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

6 a §112 avgöranden

Har upphävts genom lag (2021:249) .

6 b §5 avgöranden

I fall som avses i 30 kap. 9 § andra stycket 3 ska rätten, om den planerade behandlingen är av avgörande betydelse för att döma till skyddstillsyn, i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd.

I ett sådant fall ska det vidare i domen alltid beslutas föreskrift om den behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa.

I samband med en sådan behandlingsplan får det beslutas att den som ansvarar för behandlingen ska anmäla till Kriminalvården och åklagaren, om den dömde allvarligt åsidosätter sina skyldigheter enligt planen.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

6 c §

I fall som avses i 6 b § får rätten besluta att den dömde, om han eller hon är häktad i målet, i stället ska omhändertas till dess han eller hon överförts till det behandlingshem eller den vårdgivare som anges i behandlingsplanen. Omhändertagandet får inte pågå längre än en vecka.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

7 §1 avgörande

Om den dömde bryter mot vad som gäller för honom eller henne till följd av domen på skyddstillsyn, får Kriminalvården vidta en åtgärd som avses i 26 kap. 18 § första stycket. Om en sådan åtgärd anses otillräcklig, får Kriminalvården besluta om att en varning ska meddelas den dömde.

Åtgärd som avses i första stycket får inte beslutas av Kriminalvården efter prövotidens utgång.

Lydelse enligt SFS 2021:249 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

8 §7 avgöranden

Om den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot vad som gäller för honom eller henne och det kan antas att han eller hon inte kommer att rätta sig genom någon sådan åtgärd som Kriminalvården kan vidta, ska myndigheten begära att åklagare vid domstol för talan om att skyddstillsynen ska undanröjas. Även utan begäran från Kriminalvården får en sådan talan väckas, om den dömde i fall som avses i 6 b § första stycket på ett allvarligt sätt har brutit mot vad som gäller enligt hans eller hennes behandlingsplan.

Talan ska anhängiggöras före prövotidens utgång.

Lydelse enligt SFS 2021:249 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

9 §10 avgöranden

Om skyddstillsynen undanröjs, ska rätten bestämma en annan påföljd för brottet och då ta skälig hänsyn till vad den dömde har undergått till följd av domen på skyddstillsyn samt till böter eller fängelse som dömts ut enligt 2 eller 3 §. I ett sådant fall får rätten döma till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har uppgift som avses i 2 a § andra stycket eller 6 b § första stycket lämnats i domen ska rätten, om den dömer till fängelse, beakta detta när straffets längd bestäms.

Om det inte finns tillräckliga skäl för att undanröja skyddstillsynen, får rätten i stället besluta om åtgärd som avses i 7 §. En sådan åtgärd får inte beslutas efter prövotidens utgång.

Lydelse enligt SFS 2020:373 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

10 §

Om undanröjande av skyddstillsyn och om vissa andra åtgärder, när den dömde finnes hava begått annat brott, stadgas i 34 kap.

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

11 §3 avgöranden

Uppkommer fråga om att undanröja skyddstillsynen eller att vidta en åtgärd som avses i 7 § eller en åtgärd för att den dömde ska underkasta sig vård eller behandling, eller har den dömde undandragit sig övervakningen, får övervakningsnämnden eller den domstol där talan enligt 8 § förs, om omständigheterna föranleder det, besluta att den dömde på lämpligt sätt ska omhändertas tills vidare. Ett sådant beslut ska omprövas så ofta det finns anledning till det.

Under de förutsättningar som anges i första stycket får Kriminalvården besluta att tillfälligt omhänderta den dömde. Kriminalvårdens beslut gäller omedelbart och ska omprövas om det finns anledning till det. Övervakningsnämnden ska senast dagen därpå pröva om beslutet ska fortsätta att gälla. Om nämnden inte fastställer beslutet inom den tiden, upphör det att gälla.

Ett omhändertagande får inte pågå längre än en vecka. Om det finns synnerliga skäl, får ett nytt beslut fattas om att den dömde ska vara omhändertagen ytterligare högst en vecka.

Är den dömde omhändertagen när domstolen meddelar beslut att skyddstillsynen ska undanröjas, får domstolen besluta att den dömde ska vara omhändertagen till dess beslutet får laga kraft.

Ett omhändertagande får inte pågå efter prövotidens utgång. Lag (2022:930) .

/Kapitlet träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

28 kap. Om bestämmande av straff

Kapitlets innehåll

Allmänna bestämmelser

Straffmätningen

Utgångspunkter för straffmätningen

Bedömningen av straffvärdet

Straffmätningen i övrigt

12 §

Vid straffmätningen ska rätten, utöver brottets straffvärde, i skälig omfattning beakta om

  • 1. den tilltalade efter förmåga har försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa skadliga verkningar av brottet,
  • 2. den tilltalade frivilligt har angett sig,
  • 3. ett straff utmätt efter brottets straffvärde skulle framstå som oproportionerligt strängt med hänsyn till andra rättsliga sanktioner till följd av brottet, eller
  • 4. någon annan omständighet av samma tyngd särskilt påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar.

Finns det någon sådan omständighet som avses i första stycket, får rätten döma till ett lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet, om det finns särskilda skäl för det.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

13 §

Vid straffmätningen ska rätten, utöver brottets straffvärde, i skälig omfattning beakta om den tilltalade har lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet.

Detsamma gäller om den tilltalade har lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av någon annans brott för vilket det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i sex månader eller av någon annans försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott om gärningen är belagd med straff.

Finns det någon sådan omständighet som avses i första eller andra stycket, får rätten döma till ett lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet, om det finns särskilda skäl för det.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

14 §

Om någon har begått brott innan han eller hon fyllt arton år ska hans eller hennes ungdom beaktas i skälig omfattning vid straffmätningen. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till den tilltalades ålder vid tidpunkten för brottet och till brottstypen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.

För brott som någon har begått innan han eller hon fyllt arton år får det inte dömas till svårare straff än fängelse i arton år.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

Förutsättningarna för villkorligt fängelse

15 §

Rätten får besluta att ett fängelsestraff på viss tid ska vara villkorligt om inte straffets längd, brottslighetens art eller den tilltalades tidigare brottslighet medför att ett sådant straff inte skulle bli tillräckligt ingripande.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

16 §

Om det finns synnerliga skäl får rätten besluta att ett fängelsestraff på viss tid ska vara villkorligt även om straffets längd, brottslighetens art eller den tilltalades tidigare brottslighet talar mot villkorligt fängelse. Vid bedömningen av om det finns sådana skäl ska rätten särskilt beakta om

  • 1. den tilltalade på grund av hög ålder eller dålig hälsa skulle drabbas oskäligt hårt,
  • 2. en påtaglig förbättring har skett av den tilltalades personliga eller sociala situation i något hänseende som kan antas ha haft samband med hans eller hennes brottslighet, eller
  • 3. den tilltalade genomgår behandling för missbruk eller annat förhållande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

17 §

Rätten får besluta att en del av ett fängelsestraff på viss tid ska vara villkorlig (delvis villkorligt fängelse), om

  • 1. sådana omständigheter som avses i 16 § eller andra särskilda förhållanden talar för ett villkorligt fängelsestraff, men det med hänsyn till straffets längd, brottslighetens art eller den tilltalades tidigare brottslighet krävs att en del av straffet är ovillkorlig, eller
  • 2. det är fråga om ett gemensamt straff för flera brott och det endast för något eller några av brotten krävs att straffet är ovillkorligt.

Den ovillkorliga delen av straffet ska vara lägst en månad och får inte överstiga vare sig sex månader eller en tredjedel av straffets längd.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

Valet av tilläggssanktion till villkorligt fängelse

18 §

Ett villkorligt fängelsestraff ska förenas med dagsböter, samhällstjänst eller övervakning, om inte annat följer av 21 §.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

19 §

Dagsböter ska väljas som tilläggssanktion om en sådan sanktion kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till straffets längd, brottslighetens art och den tilltalades tidigare brottslighet. Om dagsböter inte kan anses tillräckligt ingripande, ska straffet förenas med samhällstjänst eller övervakning.

Straffet får förenas med fler än en tilläggssanktion, om det behövs för att straffet ska bli tillräckligt ingripande med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller när rätten har beslutat att straffet ska vara villkorligt med stöd av 16 §.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

20 §

I valet mellan samhällstjänst och övervakning ska rätten beakta behovet av stöd eller kontroll och övriga omständigheter. Detsamma gäller när rätten, i fall som avses i 19 § andra stycket, väljer vilken kombination av flera tilläggssanktioner som straffet ska vara förenat med. Samhällstjänst får inte väljas om en sådan sanktion är olämplig för den tilltalade.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

21 §

Rätten får avstå från att förena ett villkorligt fängelsestraff med en tilläggssanktion, eller välja en mindre ingripande sanktion än vad som följer av 19 § första stycket, om

  • 1. den tilltalade med anledning av brott som prövats i målet eller som påföljden avser har varit berövad friheten på sätt som enligt 2 § lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande ska tillgodoräknas som verkställighet av påföljd, eller
  • 2. det annars finns särskilda skäl mot att förena straffet med en tilläggssanktion eller för att välja en mindre ingripande sanktion. Lag (2026:1654) .

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Påföljdseftergift

22 §

/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Om det med hänsyn till någon sådan omständighet som avses i 12 eller 13 § är uppenbart oskäligt att döma till påföljd, ska rätten meddela påföljdseftergift. Lag (2026:1654) .

/Kapitlet upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer genom lag (2026:1654) .

29 kap. Om straffmätning och påföljdseftergift

1 §78 avgöranden

Straff ska, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde.

Vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft. Det ska särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person.

Lydelse enligt SFS 2010:370 (ändringsregistret)

2 §53 avgöranden

Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska det, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas

  • 1. om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått,
  • 2. om den tilltalade visat stor hänsynslöshet,
  • 3. om den tilltalade utnyttjat ett numerärt överläge eller annars utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig,
  • 4. om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende,
  • 5. om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning,
  • 6. om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering,
  • 7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, kön, könsidentitet eller könsuttryck eller annan liknande omständighet,
  • 8. om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person,
  • 9. om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående innehaft ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun, region, Sametinget eller Europaparlamentet,
  • 10. om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder, eller
  • 11. om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

2 a §3 avgöranden

Som synnerligen försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska det, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, beaktas om brottet utgjort ett led i

  • 1. en brottslighet som utövats i organiserad form, eller
  • 2. verksamheten inom en grupp av personer som utövat allvarlig brottslighet.

Detsamma gäller om brottet inneburit eller, om det rört sig om försök, förberedelse eller stämpling till brott, gärningsmannens uppsåt omfattat ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person eller en uppsåtligen framkallad fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom och brottet

  • 1. har innefattat användning av skjutvapen eller sprängämne eller annat liknande ämne och begåtts på allmän plats eller en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller, om det rört sig om försök, förberedelse eller stämpling till brott, gärningsmannens uppsåt omfattat att det fullbordade brottet skulle begås på ett sådant sätt, eller
  • 2. har haft bakgrund i eller varit ägnat att framkalla en konflikt mellan grupper av personer i vilken skjutvapen eller sprängämne eller annat liknande ämne används.

I fall som avses i första eller andra stycket ska straffvärdet bedömas som dubbelt så högt som det annars hade varit, om inte den tilltalades roll i verksamheten eller övriga omständigheter motiverar en annan bedömning.

Lydelse enligt SFS 2026:1318 (svenskforfattningssamling.se)

3 §62 avgöranden

Som förmildrande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som är föreskrivet för vissa fall, särskilt beaktas

  • 1. om brottet föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende,
  • 2. om den tilltalade till följd av en allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt eller annars till följd av en psykisk störning, sinnesrörelse eller av någon annan orsak haft nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande,
  • 3. om den tilltalades handlande stått i samband med hans eller hennes bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga,
  • 4. om brottet föranletts av stark mänsklig medkänsla, eller
  • 5. om gärningen, utan att vara fri från ansvar, är sådan som avses i 24 kap.

Om det är påkallat med hänsyn till brottets straffvärde, får dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.

Lydelse enligt SFS 2010:370 (ändringsregistret)

4 §44 avgöranden

Vid straffmätningen ska rätten, utöver brottets straffvärde, i skärpande riktning ta hänsyn till om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Det gäller dock endast om den tidigare brottsligheten inte i tillräcklig utsträckning beaktas genom påföljdsvalet eller genom att villkorligt medgiven frihet förklaras förverkad.

Vid bedömningen av den tidigare brottslighetens betydelse för straffmätningen ska det särskilt beaktas

  • 1. vilken omfattning den tidigare brottsligheten haft,
  • 2. vilken tid som förflutit mellan brotten eller mellan tidpunkten för villkorlig frigivning och den nya brottsligheten, och
  • 3. om den tidigare och den nya brottsligheten är likartade, om brottsligheten i båda fallen är särskilt allvarlig eller om den nya brottsligheten är mer allvarlig än den tidigare brottsligheten.

Lydelse enligt SFS 2026:924 (svenskforfattningssamling.se)

5 §109 avgöranden

Vid straffmätningen ska rätten, utöver brottets straffvärde, i skälig omfattning beakta

  • 1. om den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kroppsskada,
  • 2. om den tilltalade till följd av hög ålder eller dålig hälsa skulle drabbas oskäligt hårt av ett straff utmätt efter brottets straffvärde,
  • 3. om en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid förflutit sedan brottet begicks,
  • 4. om den tilltalade efter förmåga försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa skadliga verkningar av brottet,
  • 5. om den tilltalade frivilligt angett sig,
  • 6. om den tilltalade förorsakas men till följd av att han eller hon på grund av brottet blir eller kan antas bli avskedad eller uppsagd från anställning eller drabbas av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes- eller näringsutövning,
  • 7. om ett straff utmätt efter brottets straffvärde skulle framstå som oproportionerligt strängt med hänsyn till andra rättsliga sanktioner till följd av brottet, eller
  • 8. om någon annan omständighet påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar.

Finns det någon sådan omständighet som avses i första stycket, får rätten döma till ett lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet, om det finns särskilda skäl för det.

Lydelse enligt SFS 2022:1016 (svenskforfattningssamling.se)

5 a §4 avgöranden

Vid straffmätningen ska rätten, utöver brottets straffvärde, i skälig omfattning beakta om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet.

Detsamma gäller om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av någon annans brott för vilket det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i sex månader eller av någon annans försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott om gärningen är belagd med straff.

Finns det någon sådan omständighet som avses i första eller andra stycket, får rätten döma till ett lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet, om det finns särskilda skäl för det.

Lydelse enligt SFS 2022:792 (svenskforfattningssamling.se)

6 §43 avgöranden

Om det med hänsyn till någon sådan omständighet som avses i 5 eller 5 a § är uppenbart oskäligt att döma till påföljd, ska rätten meddela påföljdseftergift.

Lydelse enligt SFS 2022:792 (svenskforfattningssamling.se)

7 §62 avgöranden

Om någon har begått brott innan han eller hon fyllt arton år ska hans eller hennes ungdom beaktas i skälig omfattning vid straffmätningen. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till den tilltalades ålder vid tidpunkten för brottet och till brottstypen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.

För brott som någon har begått innan han eller hon fyllt arton år får det inte dömas till svårare straff än fängelse i arton år. Lag (2026:1528) .

/Kapitlet upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer genom lag (2026:1654) .

30 kap. Om val av påföljd

1 §4 avgöranden

Vid val av påföljd är

  • - fängelse och säkerhetsförvaring att anse som svårare påföljder än villkorlig dom och skyddstillsyn,
  • - säkerhetsförvaring att anse som en svårare påföljd än fängelse på viss tid, och
  • - fängelse på livstid att anse som en svårare påföljd än säkerhetsförvaring.

Bestämmelser om användningen av överlämnande till särskild vård finns i 31 och 32 kap.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

2 §

Ingen får dömas till flera påföljder för samma brott, om inte något annat är föreskrivet.

Lydelse enligt SFS 1988:942 (ändringsregistret)

3 §16 avgöranden

När någon döms för flera brott, ska rätten döma till en gemensam påföljd för brotten, om inte något annat är föreskrivet.

Om det finns särskilda skäl, får rätten för ett eller flera brott döma till böter och samtidigt döma till annan påföljd för brottsligheten i övrigt. Vidare får rätten döma till fängelse för ett eller flera brott samtidigt som den dömer till villkorlig dom eller skyddstillsyn för brottsligheten i övrigt.

När högre rätt dömer för brott som prövats i flera domar i lägre rätt, ska brottsligheten i varje sådan dom leda till en särskild påföljd.

Lydelse enligt SFS 2016:491 (ändringsregistret)

4 §104 avgöranden

Vid val av påföljd ska rätten fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Rätten ska då beakta sådana omständigheter som anges i 29 kap. 5 och 5 a §§.

Som skäl för fängelse får rätten, utöver brottslighetens straffvärde och art, beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott.

Lydelse enligt SFS 2022:792 (svenskforfattningssamling.se)

5 §39 avgöranden

För brott som någon har begått innan han eller hon fyllt arton år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl.

Lydelse enligt SFS 2026:516 (svenskforfattningssamling.se)

6 §17 avgöranden

Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till en annan påföljd än fängelse eller säkerhetsförvaring. Rätten får döma till fängelse eller säkerhetsförvaring endast om det finns synnerliga skäl. Vid bedömningen av om det finns sådana skäl ska rätten beakta

  • 1. om brottet har ett högt straffvärde,
  • 2. om den tilltalade saknar eller har ett begränsat behov av psykiatrisk vård,
  • 3. om den tilltalade i anslutning till brottet själv har vållat sitt tillstånd genom rus eller på något annat liknande sätt, samt
  • 4. omständigheterna i övrigt.

Rätten får inte döma till fängelse eller säkerhetsförvaring, om den tilltalade till följd av den allvarliga psykiska störningen har saknat förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt. Detta gäller dock inte om den tilltalade har vållat sin bristande förmåga på det sätt som anges i första stycket 3.

Om rätten i fall som avses i första eller andra stycket finner att någon påföljd inte bör dömas ut, ska den tilltalade vara fri från påföljd.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

7 §34 avgöranden

Vid val av påföljd skall rätten som skäl för villkorlig dom beakta om det saknas särskild anledning att befara att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet.

Såsom särskilda skäl för villkorlig dom i stället för fängelse kan rätten beakta, om den tilltalade samtycker till att domen förenas med en föreskrift om samhällstjänst och en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter.

Lydelse enligt SFS 1998:604 (ändringsregistret)

8 §10 avgöranden

Villkorlig dom ska förenas med dagsböter, om inte ett bötesstraff med hänsyn till skyldighet att fullgöra samhällstjänst eller andra följder av brottet skulle drabba den tilltalade alltför hårt eller det finns andra särskilda skäl mot att döma till böter.

Lydelse enligt SFS 2017:442 (ändringsregistret)

9 §149 avgöranden

Vid val av påföljd skall rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet.

Som särskilda skäl för skyddstillsyn i stället för fängelse kan rätten beakta

  • 1. om en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation i något hänseende som kan antas ha haft samband med hans brottslighet,
  • 2. om den tilltalade undergår behandling för missbruk eller annat förhållande som kan antas ha samband med hans brottslighet,
  • 3. om missbruk av beroendeframkallande medel eller något annat särskilt förhållande som kräver vård eller annan behandling i väsentlig grad har bidragit till att brottet har begåtts och den tilltalade förklarar sig villig att gå igenom lämplig behandling som enligt en för honom uppgjord plan kan anordnas i samband med verkställigheten eller
  • 4. om den tilltalade samtycker till att skyddstillsynen förenas med en föreskrift om samhällstjänst och en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter.

Lydelse enligt SFS 1998:604 (ändringsregistret)

10 §1 avgörande

Vid bedömningen av frågan om skyddstillsyn bör förenas med dagsböter skall rätten beakta om detta är påkallat med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller art eller den tilltalades tidigare brottslighet.

Lydelse enligt SFS 1988:942 (ändringsregistret)

11 §15 avgöranden

Skyddstillsyn får förenas med fängelse endast om det är oundgängligen påkallat med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller till den till- talades tidigare brottslighet. Lag (1988:942) .

/Rubriken upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer

31 kap. Om överlämnande till särskild vård i vissa fall

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

31 kap. Om påföljder för lagöverträdare med en allvarlig psykisk störning

1 §7 avgöranden

Har upphävts genom lag (2006:891) .

1 a §3 avgöranden

Har upphävts genom lag (2006:891) .

2 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer genom lag (2026:1654) ./ Kan den som har begått en brottslig gärning bli föremål för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall får rätten överlämna åt socialnämnden eller, i fråga om den som redan är intagen i ett hem där sådan vård meddelas, åt den som förestår hemmet att föranstalta om behövlig vård. Innan rätten beslutar om överlämnande skall socialnämnden eller den som förestår hemmet höras.

Är för brottet stadgat strängare straff än fängelse i ett år, får överlämnande enligt första stycket ske endast om det föreligger särskilda skäl.

Lydelse enligt SFS 2001:457 (ändringsregistret)

3 §11 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjuk- vårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.

Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag.

Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband med överlämnande till rättspsykiatrisk vård döma till annan påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan särskild vård.

Lydelse enligt SFS 1991:1138 (ändringsregistret)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

4 §

Har upphävts genom lag (1991:1138) .

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

5 §

/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Om det i fall som avses i 4 § saknas förutsättningar att döma till ovillkorligt fängelse, får den tilltalade dömas till villkorligt fängelse även om förutsättningarna enligt 28 kap. 15 § inte är uppfyllda.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

6 §

/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Om rätten i sådana fall som avses i 4 § finner att någon påföljd inte bör dömas ut, ska den tilltalade vara fri från påföljd. Lag (2026:1654) .

/Rubriken upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer

32 kap. Om överlämnande till särskild vård för unga

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

32 kap. Om påföljder för unga lagöverträdare

1 §2 avgöranden

Den som har begått brott innan han eller hon fyllt arton år får dömas till ungdomsvård om han eller hon har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen (2025:400) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och sådan vård eller åtgärd kan beredas den unge. Vården och åtgärderna ska syfta till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt.

Den som har fyllt arton år när dom meddelas får dömas till ungdomsvård endast om det finns särskilda skäl för det. Den som har fyllt tjugoett år vid denna tidpunkt får inte dömas till ungdomsvård.

Ungdomsvård får dömas ut endast om socialtjänstens planerade åtgärder kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet.

Lydelse enligt SFS 2026:1528 (svenskforfattningssamling.se)

Upphör att gälla 2027-01-01.

Ny lydelse från 2027-01-02 enligt SFS 2026:1640. Texten ovan är den som gäller i dag.

Ny lydelse från 2027-01-02 enligt SFS 2026:1640. Texten ovan är den som gäller i dag.

1 a §

När påföljden bestäms till ungdomsvård gäller följande.

  • 1. Om åtgärderna ska vidtas med stöd av socialtjänstlagen (2025:400), ska rätten besluta en föreskrift om att den unge ska följa det ungdomskontrakt som upprättats av socialnämnden. Innehållet i kontraktet ska framgå av domen.
  • 2. Om åtgärderna ska vidtas med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, ska den vårdplan som upprättats av socialnämnden fogas till domen.

Lydelse enligt SFS 2026:1528 (svenskforfattningssamling.se)

Upphör att gälla 2027-01-01.

Ny lydelse från 2027-01-02 enligt SFS 2026:1640. Texten ovan är den som gäller i dag.

Ny lydelse från 2027-01-02 enligt SFS 2026:1640. Texten ovan är den som gäller i dag.

1 b §

Om det genom brottet har uppkommit skada på egendom får rätten, i samband med att den dömer till ungdomsvård, föreskriva att den unge på tid och sätt som anges i domen ska biträda den skadelidande med visst arbete. Föreskriften ska avse arbete som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller annars framstår som lämpligt med hänsyn till brottets och skadans art. En sådan föreskrift får beslutas endast med den skadelidandes samtycke och under förutsättning att det bedöms vara ägnat att främja den unges anpassning i samhället.

Lydelse enligt SFS 2026:1528 (svenskforfattningssamling.se)

2 §6 avgöranden

Den som har begått brott innan han eller hon fyllt arton år får dömas till ungdomstjänst om påföljden är lämplig med hänsyn till hans eller hennes person och övriga omständigheter. Den som döms till ungdomstjänst ska åläggas att utföra oavlönat arbete och delta i annan särskilt anordnad verksamhet i lägst tjugo och högst etthundrafemtio timmar.

Den som har fyllt arton år när dom meddelas får dömas till ungdomstjänst endast om det finns särskilda skäl för det. Den som har fyllt tjugoett år vid denna tidpunkt får inte dömas till ungdomstjänst.

Rätten får döma till ungdomstjänst om påföljden kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och den unges tidigare brottslighet och det inte finns skäl för att döma till ungdomsvård. I valet mellan ungdomstjänst och böter ska ungdomstjänst väljas om den påföljden inte är alltför ingripande.

Lydelse enligt SFS 2021:1103 (svenskforfattningssamling.se)

3 §2 avgöranden

Den som har begått brott innan han eller hon fyllt arton år får dömas till ungdomsövervakning om varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande påföljder med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet.

Den som har fyllt arton år när dom meddelas får dömas till ungdomsövervakning endast om det finns särskilda skäl för det. Den som har fyllt tjugoett år vid denna tidpunkt får inte dömas till ungdomsövervakning.

Rätten får bestämma tiden för ungdomsövervakning till lägst sex månader och högst ett år.

Den som döms till ungdomsövervakning ska medverka i verkställighetsplanering och följa det som anges i verkställighetsplanen.

Bestämmelser om verkställighet finns i lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning.

Lydelse enligt SFS 2026:1528 (svenskforfattningssamling.se)

3 a §3 avgöranden

Har betecknats 32 kap. 3 § genom lag (2026:1528) .

4 §1 avgörande

Om den dömde i väsentlig grad bryter mot vad som gäller för honom eller henne enligt en föreskrift vid ungdomsvård om att han eller hon ska följa ett ungdomskontrakt eller enligt en dom på ungdomstjänst eller ungdomsövervakning, får rätten på talan av åklagare undanröja den påföljd som dömts ut för brottet och bestämma en ny påföljd för detta. I stället för att undanröja påföljden får dock rätten meddela den dömde en varning, om det är en tillräcklig åtgärd.

Om, av annat skäl än som anges i första stycket, den planerade vården eller de planerade åtgärderna enligt ett ungdomskontrakt eller en vårdplan inte kommer till stånd eller vården eller åtgärderna kommit att i väsentlig grad avvika från vad som planerats i kontraktet eller vårdplanen, får rätten på talan av åklagare undanröja den påföljd som dömts ut för brottet och bestämma en ny påföljd för detta. Detsamma gäller om, av annat skäl än som anges i första stycket, en dom på ungdomstjänst inte till väsentlig del kan fullgöras inom skälig tid eller, beträffande ungdomsövervakning, de före- skrivna åtgärderna enligt en verkställighetsplan inte kommer till stånd eller åtgärderna kommit att i väsentlig grad avvika från vad som föreskrivits i verkställighetsplanen.

Om mer än en påföljd undanröjs får rätten bestämma en gemensam påföljd för den samlade brottsligheten.

Om rätten beslutar om undanröjande enligt första eller andra stycket ska den, när den nya påföljden bestäms, ta skälig hänsyn till vad den dömde har undergått till följd av den undanröjda påföljden eller de undanröjda påföljderna.

Lydelse enligt SFS 2026:1528 (svenskforfattningssamling.se)

Upphör att gälla 2027-01-02.

Ny lydelse från 2027-01-02 enligt SFS 2026:1640. Texten ovan är den som gäller i dag.

5 §1 avgörande

Har upphävts genom lag (2026:516) .

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

33 kap. Om säkerhetsförvaring

1 §

Den som har begått brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid får dömas till säkerhetsförvaring, om

  • 1. brottsligheten är av sådant allvar att han eller hon skulle ha dömts till fängelse i fyra år eller mer om påföljden hade bestämts till fängelse,
  • 2. brottsligheten utgör återfall efter tidigare brottslighet som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid och som är av sådant allvar som anges i 1, och
  • 3. han eller hon har dömts till en frihetsberövande påföljd för den tidigare brottsligheten genom en dom som har fått laga kraft.

Till säkerhetsförvaring får även den dömas som vid ett och samma tillfälle döms för upprepad brottslighet som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid, om den brottsligheten är av sådant allvar att han eller hon skulle ha dömts till fängelse i sex år eller mer om påföljden hade bestämts till fängelse.

För att påföljden ska få bestämmas till säkerhetsförvaring enligt första eller andra stycket krävs också

  • 1. att det finns en påtaglig risk för återfall i allvarlig brottslighet som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid, och
  • 2. att det inte är tillräckligt med fängelse på viss tid eller andra åtgärder för att motverka risken för återfall i allvarlig brottslighet.

Påföljden får inte bestämmas till säkerhetsförvaring om det finns skäl att döma till fängelse på livstid eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

2 §1 avgörande

För brott som någon har begått innan han eller hon har fyllt arton år får det inte dömas till säkerhetsförvaring.

Rätten får dock döma till säkerhetsförvaring som gemensam påföljd även för brott som någon har begått innan han eller hon har fyllt arton år, om de brott som har begåtts efter det att han eller hon har fyllt arton år i sig uppfyller förutsättningarna i 1 §.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

3 §

Innan påföljden bestäms till säkerhetsförvaring, ska rätten besluta om att hämta in en särskild utredning med utlåtande om risken för att den tilltalade begår nya brott av allvarligt slag som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid (särskild riskutredning). En sådan utredning behöver dock inte hämtas in om det är uppenbart obehövligt.

Beslut om att hämta in en särskild riskutredning får bara meddelas om övertygande bevisning har presenterats om att den tilltalade har begått brott som kan leda till att påföljden bestäms till säkerhetsförvaring.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

4 §9 avgöranden

När rätten bestämmer påföljden till säkerhetsförvaring, ska den i domslutet ange den kortaste tiden för frihetsberövande (minimitiden) och den totala tiden för verkställighet av säkerhetsförvaringen (ramtiden).

Minimitiden ska bestämmas till en tid som motsvarar längden av det fängelsestraff som skulle ha dömts ut om fängelse hade valts som påföljd och får uppgå till högst arton år.

Ramtiden ska bestämmas till en tid som överstiger minimitiden med lägst fyra och högst sex år. Vid bestämmande av ramtidens längd ska rätten beakta hur allvarlig brottslighet som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid den tilltalade ska dömas för. Ramtiden får förlängas enligt det som framgår av 9 §.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

5 §10 avgöranden

Den som har dömts till säkerhetsförvaring ska tas in i kriminalvårdsanstalt för verkställighet av påföljden.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

6 §4 avgöranden

Rätten får, efter ansökan av den dömde eller Kriminalvården, besluta om tillstånd till villkorad utslussning. Ett sådant tillstånd innebär att Kriminalvården får besluta att påföljden ska verkställas utanför anstalt med särskilt stöd och under kontroll. Bestämmelser om villkorad utslussning finns i 4 kap. lagen (2026:252) om verkställighet av säkerhetsförvaring.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

7 §2 avgöranden

Vid bedömningen av om tillstånd till villkorad utslussning ska beslutas ska rätten särskilt beakta

  • 1. risken för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid,
  • 2. den tid som den dömde har avtjänat,
  • 3. om den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten, och
  • 4. om den dömde har medverkat till att genomföra åtgärder som syftar till att främja hans eller hennes anpassning i samhället.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

8 §

Rätten får, efter ansökan av Kriminalvården, upphäva ett beslut om tillstånd till villkorad utslussning om den dömde allvarligt åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen (2026:252) om verkställighet av säkerhetsförvaring eller enligt särskilda föreskrifter som meddelats med stöd av 4 kap. 4 § den lagen.

En fråga om upphävande enligt första stycket ska handläggas skyndsamt.

Bestämmelser om upphävande av tillstånd till villkorad utslussning när den som har dömts till säkerhetsförvaring har begått ett annat brott finns i 34 kap. 9 § första stycket.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

9 §3 avgöranden

Rätten får, efter ansökan av åklagaren, förlänga ramtiden med högst tre år vid varje tillfälle om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid.

Ramtiden får också förlängas med högst ett år vid varje tillfälle om det behövs för att villkorad utslussning enligt 6 § ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.

Kriminalvården ska anmäla till åklagaren om det finns skäl att ansöka om förlängning.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

10 §

Rätten ska besluta om att hämta in en särskild riskutredning i ärenden om tillstånd till villkorad utslussning enligt 6 § och i ärenden om förlängning av ramtiden enligt 9 §. En sådan utredning behöver dock inte hämtas in om det är uppenbart obehövligt.

En ansökan om tillstånd till villkorad utslussning eller om förlängning av ramtiden enligt 9 § första stycket får inte bifallas utan att en sådan utredning har hämtats in.

Frågor om tillstånd till villkorad utslussning och om förlängning av ramtiden ska handläggas skyndsamt.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

11 §

Säkerhetsförvaringen är helt verkställd vid ramtidens utgång om rätten inte har fattat beslut enligt 38 kap. 3 b § tredje stycket.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

12 §

Bestämmelser om verkställighet av säkerhetsförvaring och om särskilda riskutredningar finns i lagen (2026:252) om verkställighet av säkerhetsförvaring.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

34 kap. Ny påföljdsbestämning efter tidigare dom

1 §33 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Om den som har dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomsvård, ungdomstjänst eller ungdomsövervakning har begått ett annat brott före domen (nyupptäckt brott) eller om den dömde begår ett nytt brott efter domen men innan påföljden helt har verkställts eller annars upphört (nytt brott), ska rätten bestämma en ny påföljd för den tillkommande brottsligheten.

I stället för att bestämma en ny påföljd för den tillkommande brottsligheten får rätten, i de fall som avses i 3 och 4 §§, besluta att den tidigare utdömda påföljden ska avse också den brottsligheten, eller undanröja den utdömda påföljden och döma till gemensam påföljd för den samlade brottsligheten.

Undergår den dömde fängelse på livstid får rätten endast besluta att den tidigare utdömda påföljden ska avse också den tillkommande brottsligheten.

För den som har dömts till säkerhetsförvaring finns särskilda bestämmelser i 9-11 §§. Lag (2026:516) .

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Ny lydelse från senare enligt en beslutad ändring. Texten ovan är den som gäller i dag.

Grundläggande bestämmelser

Ny påföljd för ett nyupptäckt brott

2 §6 avgöranden

När rätten dömer till en ny påföljd för ett nyupptäckt brott ska den när påföljden bestäms iaktta att påföljderna tillsammans inte överstiger vad som skulle ha dömts ut för den samlade brottsligheten. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. Lag (2016:491) .

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Konsumtionsdom

3 §16 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Rätten får besluta att en tidigare utdömd påföljd ska avse också tillkommande brottslighet. Ett sådant beslut får meddelas endast om det är fråga om nyupptäckt brottslighet som i jämförelse med den brottslighet som omfattas av den tidigare domen med hänsyn till påföljden är utan nämnvärd betydelse.

Är den tidigare påföljden ungdomsvård, ungdomstjänst eller ungdomsövervakning, får rätten, om det finns särskilda skäl för det, även i andra fall besluta att den tidigare utdömda påföljden ska avse också den tillkommande brottsligheten.

Lydelse enligt SFS 2026:516 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt en beslutad ändring. Texten ovan är den som gäller i dag.

Undanröjande av tidigare påföljd

4 §19 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Rätten får undanröja en tidigare utdömd påföljd och döma till gemensam påföljd för den samlade brottsligheten. Ett sådant beslut får meddelas endast om det finns särskilda skäl för det samt den tidigare domen har fått laga kraft och dom meddelas innan den tidigare påföljden helt har verkställts.

När påföljden för den samlade brottsligheten bestäms, ska rätten ta skälig hänsyn till vad den dömde har undergått till följd av den tidigare domen. Rätten får då döma till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet.

Om fängelse döms ut och en uppgift som avses i 27 kap. 2 a § andra stycket, 28 kap. 2 a § andra stycket eller 28 kap. 6 b § första stycket har lämnats, ska detta beaktas när straffets längd bestäms.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

Upphävande av beslut om att ett fängelsestraff ska vara villkorligt

4 a §

/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Om rätten med tillämpning av 1 § första stycket bestämmer påföljden till ett i sin helhet ovillkorligt fängelsestraff med anledning av brott som har begåtts efter en tidigare dom på villkorligt fängelse, ska den upphäva beslutet om att straffet ska vara villkorligt om

  • 1. den tidigare brottsligheten inte kan anses tillräckligt beaktad genom att det döms ut ett ovillkorligt fängelsestraff för den nya brottsligheten, eller
  • 2. det med hänsyn till verkställigheten av det nya fängelsestraffet kan antas att en tilläggssanktion enligt 27 kap. 2 eller 3 § som det villkorliga fängelsestraffet har förenats med inte kommer att fullgöras inom prövotiden.

Ett sådant beslut om upphävande får dock endast meddelas om den tidigare domen fått laga kraft och frågan tas upp i ett mål där den tilltalade häktats eller fått del av åtal inom ett år från prövotidens utgång.

Rätten får avstå från att upphäva ett beslut om att ett tidigare utdömt fängelsestraff ska vara villkorligt om det finns särskilda skäl.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

4 b §

/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Om rätten med stöd av 4 a § upphäver ett beslut om att ett fängelsestraff ska vara villkorligt och den dömde helt eller delvis har fullgjort en tilläggssanktion, ska rätten fastställa den tid, räknad i månader, som skäligen ska avräknas med anledning av fullgörandet.

Lydelse enligt SFS 2026:1654 (svenskforfattningssamling.se)

4 c §

/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ I 31 kap. finns särskilda bestämmelser om påföljder för brott som har begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Lag (2026:1654) .

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Förverkande av villkorligt medgiven frihet

5 §4 avgöranden

Om 1 § första stycket tillämpas i fråga om brott som har begåtts under prövotiden för någon som villkorligt frigetts från fängelse, ska den villkorligt medgivna friheten förklaras förverkad om inte särskilda skäl talar mot det.

Som särskilda skäl för att inte förverka eller för att förverka endast en del av villkorligt medgiven frihet får rätten beakta

  • 1. om den nya brottsligheten i förhållande till den tidigare är av lindrig beskaffenhet,
  • 2. om lång tid har förflutit mellan brotten samt om lång tid har förflutit mellan tidpunkten för den villkorliga frigivningen och den nya brottsligheten, eller
  • 3. om ett förverkande annars skulle framstå som oskäligt.

Om påföljden bestäms till säkerhetsförvaring får villkorligt medgiven frihet inte förverkas.

Om rätten inte beslutar om förverkande enligt första stycket, får den besluta om åtgärd som avses i 26 kap. 19 § första stycket eller förlänga prövotiden med högst ett år utöver den tid som följer av 26 kap. 10 §. Rätten får dock inte besluta om elektronisk övervakning enligt 26 kap. 17 §.

En åtgärd enligt fjärde stycket får beslutas endast före prövotidens utgång och inte i något fall om påföljden bestäms till säkerhetsförvaring. Förverkande får beslutas endast om frågan tas upp i ett mål där den frigivne häktats eller fått del av åtal inom ett år från prövotidens utgång. Lag (2026:253) .

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Ändrade förhållanden m.m.

6 §6 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Om rätten med tillämpning av 3 § eller 9 § första stycket genom dom som fått laga kraft har beslutat att fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning eller säkerhetsförvaring som har dömts ut i tidigare mål ska avse ytterligare brott, och om den tidigare påföljden ändras av högre rätt genom dom som får laga kraft, ska frågan om påföljd för den tillkommande brottsligheten efter anmälan av åklagare prövas på nytt. Detsamma ska gälla, när påföljd avseende fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn bestämts med tillämpning av 2 § och den tidigare påföljden ändras.

Visar det sig, när en dom på fängelse på viss tid eller säkerhetsförvaring ska verkställas, att den dömde har begått brottet före det att en påföljd som han eller hon dömts till för något annat brott har dömts ut, och framgår det inte av domarna att den andra påföljden har beaktats, ska, sedan domarna fått laga kraft, rätten efter anmälan av åklagare med tillämpning av 2 § bestämma vad den dömde ska undergå till följd av den dom som sist ska verkställas. En sådan prövning hindrar inte att domen får verkställas, om inte rätten beslutar något annat.

Lydelse enligt SFS 2026:516 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

7 §1 avgörande

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer genom lag (2026:1654) ./ Har en skyddstillsyn förenats med fängelse enligt 28 kap. 3 §, ska den utdömda fängelsepåföljden vid tillämpningen av detta kapitel anses som en del av skyddstillsynen.

Lydelse enligt SFS 2016:491 (ändringsregistret)

8 §

Uppkommer fråga om överlämnande eller utlämning till Sverige för verkställighet av en dom, varigenom någon dömts till fängelse eller säkerhetsförvaring som gemensam påföljd för två eller flera brott, och kan överlämnande eller utlämning enligt den andra statens lagstiftning inte ske för alla brotten, ska rätten, efter anmälan av åklagare, undanröja den gemensamt utdömda påföljden och döma till påföljd för den brottslighet för vilken överlämnande eller utlämning kan äga rum.

Det som föreskrivs i första stycket ska även gälla då fråga uppkommer om att en svensk brottmålsdom som avser två eller flera brott ska verkställas utomlands enligt lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet, lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen eller lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål, men det finns hinder mot verkställighet enligt den andra statens lagstiftning i fråga om något eller några av brotten. Lag (2026:253) .

/Rubriken träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/

Särskilda bestämmelser för den som har dömts till säkerhetsförvaring

9 §

Om den som har dömts till säkerhetsförvaring ska dömas för ny eller nyupptäckt brottslighet, ska rätten besluta att säkerhetsförvaringen ska avse också den tillkommande brottsligheten. Rätten får samtidigt förlänga minimitiden och ramtiden samt upphäva ett tillstånd till villkorad utslussning. Minimitiden och ramtiden får dock förlängas endast om det är fråga om

  • 1. ny brottslighet och en förlängning är påkallad med hänsyn till den nya brottslighetens allvar, eller
  • 2. nyupptäckt brottslighet och denna påtagligt skulle ha påverkat minimitidens längd, om säkerhetsförvaring hade dömts ut för den samlade brottsligheten.

Om den tillkommande brottsligheten utgör brott som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid, får ramtiden förlängas med längre tid än den tid minimitiden förlängs med. Ramtiden får dock aldrig överstiga minimitiden med mer än sex år. Om förlängning beslutas enligt första stycket 1, får minimitiden överstiga arton år och ramtiden tjugofyra år.

I stället för att besluta att säkerhetsförvaringen ska avse också den tillkommande brottsligheten får rätten, i de fall som avses i 10 och 11 §§, undanröja den utdömda säkerhetsförvaringen och döma till gemensam påföljd för den samlade brottsligheten eller bestämma en ny påföljd för den tillkommande brottsligheten.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

10 §2 avgöranden

Rätten får undanröja en tidigare utdömd säkerhetsförvaring och döma till gemensam påföljd för den samlade brottsligheten. Ett sådant beslut får meddelas endast om det finns särskilda skäl för det samt den tidigare domen har fått laga kraft och dom meddelas innan den tidigare påföljden helt har verkställts.

11 §

Rätten får bestämma en ny påföljd för den tillkommande brottsligheten. Ett sådant beslut får meddelas endast om domen på säkerhetsförvaring är helt verkställd och

  • 1. det är fråga om ny brottslighet och det är påkallat med hänsyn till den nya brottslighetens allvar, eller
  • 2. det är fråga om nyupptäckt brottslighet och denna påtagligt skulle ha påverkat minimitidens längd, om säkerhetsförvaring hade dömts ut för den samlade brottsligheten.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt en beslutad ändring. Texten ovan är den som gäller i dag.

12 §

Har upphävts genom lag (1979:680) .

13 §

Har upphävts genom lag (1981:211) .

14 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

15 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

16 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

17 §

Har upphävts genom lag (1975:667) .

18 §

Har upphävts genom lag (2016:491) .

35 kap. Om preskription

Innebörden av preskription

1 §20 avgöranden

När ett brott preskriberas får en påföljd inte längre dömas ut för brottet (åtalspreskription och absolut preskription). När en påföljd preskriberas får påföljden inte längre verkställas (påföljdspreskription).

Av 10 § framgår att vissa brott är undantagna från preskription.

Lydelse enligt SFS 2025:151 (svenskforfattningssamling.se)

Åtalspreskription

2 §1 avgörande

Ett brott preskriberas om den misstänkte inte har häktats, fått del av åtal eller godkänt ett strafföreläggande för brottet inom

  • 1. två år, om det föreskrivna straffet för brottet inte är svårare än fängelse i ett år,
  • 2. fem år, om det är föreskrivet ett svårare straff för brottet än fängelse i ett år men inte över två år,
  • 3. tio år, om det är föreskrivet ett svårare straff för brottet än fängelse i två år men inte över fem år,
  • 4. femton år, om det är föreskrivet ett svårare straff för brottet än fängelse i fem år men inte över åtta år,
  • 5. tjugofem år, om det är föreskrivet ett svårare straff för brottet än fängelse i åtta år.

Om en gärning innefattar flera brott får en påföljd dömas ut för alla brotten så länge något av dem inte har preskriberats.

Lydelse enligt SFS 2025:151 (svenskforfattningssamling.se)

3 §3 avgöranden

Om en häktad person friges utan att ha fått del av åtal eller om målet avvisas eller avskrivs mot någon sedan han eller hon fått del av åtal, ska frågan om åtalspreskription avgöras som om häktning eller delgivning inte skett.

Lydelse enligt SFS 2025:151 (svenskforfattningssamling.se)

Absolut preskription

4 §5 avgöranden

Ett brott preskriberas alltid när det har gått

  • 1. fem år, om endast böter är föreskrivet för brottet och tiden för preskription bestäms enligt 2 § första stycket 1,
  • 2. femton år, för andra brott än i 1 för vilka det inte är föreskrivet ett svårare straff än fängelse i två år, eller
  • 3. trettio år, för andra brott än i 1 och 2.

Lydelse enligt SFS 2025:151 (svenskforfattningssamling.se)

Beräkning av tiden för åtalspreskription och absolut preskription

5 §

Om inte annat följer av andra stycket eller 6 § ska tiden för åtalspreskription och absolut preskription räknas från den dag brottet begicks. Om det förutsätts att en viss effekt av gärningen ska ha inträtt innan en påföljd får dömas ut, ska tiden räknas från den dag då effekten inträdde.

Vid bokföringsbrott, som inte är ringa, och grovt bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § brottsbalken ska tiden räknas från den dag då den bokföringsskyldige har försatts i konkurs, fått eller erbjudit ackord eller en skulduppgörelse vid planförhandling under företagsrekonstruktion, eller inställt sina betalningar, om detta skett inom fem år från brottet. Om den bokföringsskyldige inom fem år från brottet blivit föremål för revision av Skatteverket, ska tiden räknas från den dag då revisionen beslutades.

Lydelse enligt SFS 2025:151 (svenskforfattningssamling.se)

6 §4 avgöranden

Om följande brott har begåtts mot en person som ännu inte fyllt arton år, ska tiden för åtalspreskription och absolut preskription räknas från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt arton år:

  • 1. brott enligt 3 eller 4 kap., 5 kap. 1 eller 2 §, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud, om de ingår i brottet grov fridskränkning enligt 4 kap. 4 a §,
  • 2. brott enligt 3 eller 4 kap., 5 kap. 1 eller 2 §, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud, om de ingår i brottet hedersförtryck enligt 4 kap. 4 e §,
  • 3. våldtäkt och grov våldtäkt enligt 6 kap. 1 §,
  • 4. oaktsam våldtäkt enligt 6 kap. 1 a §,
  • 5. sexuellt övergrepp och grovt sexuellt övergrepp enligt 6 kap. 2 §,
  • 6. oaktsamt sexuellt övergrepp enligt 6 kap. 3 §,
  • 7. våldtäkt mot barn och grov våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 §,
  • 8. sexuellt utnyttjande av barn enligt 6 kap. 5 §,
  • 9. sexuellt övergrepp mot barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 §,
  • 10. utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt utnyttjande av barn för sexuell posering enligt 6 kap. 8 §,
  • 11. utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling enligt 6 kap. 9 §,
  • 12. sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande mot barn enligt 6 kap. 10 §,
  • 13. sexuellt ofredande och grovt sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 §,
  • 14. koppleri och grovt koppleri enligt 6 kap. 12 §,
  • 15. brott mot 2 § lagen (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor, och
  • 16. försök till brott som avses i 3, 5, 7-11, 14 och 15.

Tiden för åtalspreskription och absolut preskription beräknas enligt första stycket även vid barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § första och sjätte styckena, och försök till sådant brott, om brottet avser skildring av barn i pornografisk bild och en tillämpning av 5 § första stycket inte leder till att brottet preskriberas senare.

Lydelse enligt SFS 2025:962 (svenskforfattningssamling.se)

Påföljdspreskription

7 §3 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Ett bötesstraff preskriberas fem år efter det att domen har fått laga kraft. Detta gäller dock inte om den dömde inom denna tid har delgetts en ansökan om att böterna ska förvandlas till fängelse och ansökan inte har prövats slutligt. Om ansökan inte leder till att böterna förvandlas, preskriberas de när beslutet har fått laga kraft.

Ett bötesstraff preskriberas om den dömde avlider. Om domen har fått laga kraft och lös egendom har utmätts eller tagits i förvar för betalning av böterna under den dömdes livstid, ska böterna dock betalas ur egendomen. Lag (2025:151) .

Första och andra styckena gäller även vite som har dömts ut.

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

8 §

Har upphävts genom lag (2026:516) .

9 §

Ungdomstjänst preskriberas om påföljden inte har börjat verkställas inom fem år från det att domen har fått laga kraft.

Om verkställigheten avbryts preskriberas den återstående delen om verkställigheten inte återupptas inom fem år från dagen för avbrottet.

Lydelse enligt SFS 2025:151 (svenskforfattningssamling.se)

Undantag från preskription

10 §

Detta kapitel gäller inte för

  • 1. brott för vilket fängelse på livstid är föreskrivet,
  • 2. dråp enligt 3 kap. 2 §,
  • 3. våldtäkt eller grov våldtäkt enligt 6 kap. 1 § första eller tredje stycket, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år,
  • 4. våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 §,
  • 5. brott enligt 2 § första eller tredje stycket lagen (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år, eller
  • 6. försök till brott som avses i 1 och 2.

Om någon har begått brott som avses i första stycket innan han eller hon fyllt arton år, gäller dock bestämmelserna i detta kapitel.

Lydelse enligt SFS 2025:962 (svenskforfattningssamling.se)

36 kap. Om förverkande av egendom och om företagsbot

Kapitlets innehåll och tillämpningsområde

1 §5 avgöranden

I 3-22 §§ finns bestämmelser om förverkande av egendom. I 23-27 §§ finns bestämmelser om företagsbot. I 28-31 §§ finns gemensamma bestämmelser om förverkande och företagsbot.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

2 §3 avgöranden

Om en annan författning innehåller någon bestämmelse som avviker från 3-22 och 28-31 §§, ska den bestämmelsen tillämpas.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Förverkande av egendom

Förverkande av brottsvinster och kostnadsersättning

3 §9 avgöranden

Vinster från ett brott ska förverkas (förverkande av brottsvinster). Detsamma gäller egendom som någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett brott, om mottagandet utgör brott (förverkande av kostnadsersättning). I stället för egendom som utgör kostnadsersättning får dess värde förverkas.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

4 §3 avgöranden

En brottsvinst får förverkas från den som har gjort vinst till följd av brottet. En brottsvinst får även förverkas från den som senare har förvärvat egendomen. Om förvärvaren har betalat skälig ersättning för egendomen får förverkande ske endast om förvärvaren insåg eller borde ha insett egendomens samband med brott.

Kostnadsersättning får förverkas från den som har tagit emot eller från den som senare har fått ersättningen.

Om en brottsvinst har gjorts av flera gemensamt, ska förverkande bestämmas för varje person för sig, om det inte finns särskilda skäl att besluta om solidariskt ansvar för en samlad brottsvinst.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Förverkande av oförklarade tillgångar

5 §3 avgöranden

Om det är klart mera sannolikt att egendom härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet, ska egendomen förverkas (självständigt förverkande). I stället för egendomen får dess värde förverkas.

Om egendomen har överlåtits och förvärvaren har betalat skälig ersättning för egendomen får förverkande ske från förvärvaren endast om denne insåg eller borde ha insett egendomens samband med brottslig verksamhet.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

6 §1 avgörande

Om det är övervägande sannolikt att egendom härrör från brottslig verksamhet, ska egendomen förverkas, om någon döms för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i fyra år eller mer och brottet har varit sådant att det skulle kunna ge vinst (utvidgat förverkande). I stället för egendomen får dess värde förverkas.

Om brottet har varit sådant att det skulle kunna ge vinst, gäller första stycket också om någon döms för

  • 1. dataintrång enligt 4 kap. 9 c § första stycket, utnyttjande av barn för sexuell posering enligt 6 kap. 8 § första eller andra stycket, tagande av muta enligt 10 kap. 5 a §, givande av muta enligt 10 kap. 5 b § eller barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § första stycket 1-4,
  • 2. narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller olovlig befattning med narkotikaprekursorer enligt 3 b § första stycket samma lag,
  • 3. dopningsbrott enligt 3 § första stycket lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,
  • 4. narkotikasmuggling enligt 6 § första stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
  • 5. människosmuggling enligt 20 kap. 8 § första stycket utlänningslagen (2005:716) eller organiserande av människosmuggling enligt 20 kap. 9 § första stycket samma lag, eller
  • 6. något annat brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer och som har utgjort led i en brottslighet som utövats i organiserad form.

Det som sägs om förverkande i första och andra styckena gäller också om någon döms för försök, förberedelse eller stämpling till ett brott som avses där.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

7 §23 avgöranden

Utvidgat förverkande får ske från den som döms för det förverkandeutlösande brottet eller från den som har förvärvat egendomen. Om egendomen har överlåtits och förvärvaren har betalat skälig ersättning för egendomen får förverkande ske från förvärvaren endast om denne insåg eller borde ha insett egendomens samband med brottslig verksamhet.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Fullgörelse av en betalningsskyldighet om förverkande av brottsvinster, kostnadsersättning eller oförklarade tillgångar

8 §11 avgöranden

Vid förverkande av brottsvinster, kostnadsersättning eller oförklarade tillgångar som innefattar betalningsskyldighet får annan egendom förverkas, under förutsättning att egendomen skulle kunna utmätas utan att det strider mot 5 kap. utsökningsbalken.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Förverkande av hjälpmedel och egendom som har varit föremål för brott

9 §9 avgöranden

Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott får förverkas (hjälpmedelsförverkande), om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som har varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott, om brottet har fullbordats eller om gärningen har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse eller stämpling.

I stället för egendomen får dess värde förverkas.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

10 §15 avgöranden

Egendom

  • 1. som har framställts genom brott,
  • 2. vars användande utgör brott,
  • 3. som någon har tagit befattning med på ett sätt som utgör brott, eller
  • 4. som på annat liknande sätt har varit föremål för brott

ska förverkas (förverkande av brottsföremål).

I stället för egendomen får dess värde förverkas.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

11 §

Hjälpmedelsförverkande och förverkande av brottsföremål får ske från gärningsmannen, någon annan som har medverkat till brottet eller den i vars ställe någon av dessa har varit. Hjälpmedel och brottsföremål får även förverkas från den som senare har förvärvat egendomen. Om förvärvaren har betalat skälig ersättning för egendomen får förverkande dock ske endast om denne insåg eller borde ha insett egendomens samband med brott.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Förverkande av särskilda brottsverktyg

12 §

Förverkande får ske av

  • 1. ett föremål som är ägnat att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa, om det har påträffats under omständigheter som gav anledning att befara att det skulle komma till sådan användning,
  • 2. ett föremål som är ägnat att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom, om det har påträffats under omständigheter som gav uppenbar anledning att befara att det skulle komma till sådan användning, och
  • 3. andra föremål, om det med beaktande av föremålets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt finns särskild anledning att befara att det kan komma till användning i samband med ett brott.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Från vem förverkande får ske

13 §

Egendom får förverkas endast från den som egendomen tillhör eller som enligt 14 eller 15 § ska anses vara egendomens ägare. Detta hindrar dock inte att penningmedel förverkas hos den som innehar medlen.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

14 §2 avgöranden

Vid tillämpningen av 13 § ska den som har lös egendom i sin besittning anses vara ägare till egendomen, om det inte framgår att den tillhör någon annan.

I fråga om ett registrerat skepp eller ett registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen ska anses tillhöra den som är inskriven som ägare, om det inte framgår att den tillhör någon annan.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

15 §

Om någon är gift och varaktigt sammanbor med sin make och de har lös egendom i sin gemensamma besittning, ska vid tillämpningen av 13 § personen anses som ägare till egendomen, om det inte görs sannolikt att de är samägare till egendomen enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt och det inte heller framgår att egendomen tillhör den andre eller någon annan. Detsamma gäller när någon varaktigt sammanbor med någon annan under äktenskapsliknande förhållanden.

Om någon, i ett annat fall än vad som avses i första stycket, har lös egendom i gemensam besittning med någon annan får egendomen eller en andel i den förverkas endast om det framgår att egendomen eller andelen tillhör personen.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om ett registrerat skepp eller ett registrerat luftfartyg.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

16 §1 avgörande

I 5 kap. lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot finns bestämmelser om tredje mans deltagande i en rättegång om förverkande.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Särskild rätt till förverkad egendom och förverkande av utmätt egendom

17 §

Särskild rätt till förverkad egendom består, om inte även den särskilda rätten förverkas.

Förverkas egendom som någon har fått rätt till genom utmätning upphör rätten, om det inte av särskild anledning förordnas att rätten ska bestå.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Skälighetsuppskattning av brottsvinstens storlek eller egendomens värde

18 §

Om bevisning om brottsvinstens storlek eller egendomens värde inte alls eller endast med svårighet kan föras, får rätten uppskatta vinsten eller värdet till ett skäligt belopp.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Begränsningar av möjligheterna till förverkande

19 §

I stället för att besluta om förverkande får rätten besluta om åtgärd som kan förhindra att egendomen missbrukas.

Om rätten beslutar om en sådan åtgärd ska den även ange inom vilken tid som åtgärden ska genomföras. Rätten får besluta att egendomen ska vara kvar i beslag under viss tid.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

20 §

Förverkande ska inte ske om det är uppenbart oskäligt.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Konkurrens mellan förverkande och anspråk på egendom

21 §

Om egendom som svarar mot ett anspråk har förverkats ska staten i den förpliktades ställe ersätta den berättigade intill värdet av det som staten får in till följd av förverkandebeslutet.

Vid verkställighet av ett beslut om förverkande som svarar mot ett anspråk har den från vilken förverkandet skett rätt att räkna av vad han eller hon visar sig ha utgett till den berättigade med anledning av det anspråket.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

22 §

Om rätten beslutar om förverkande av penningmedel och målsäganden i samma rättegång har framställt ett anspråk på penningmedel som svarar mot det som förverkas, ska rätten, om anspråket bifalls, fastställa att målsäganden har rätt till betalning ur det som staten får in till följd av förverkandebeslutet.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Företagsbot

23 §

Ett företag ska åläggas företagsbot för brott, om det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och brottet har begåtts i utövningen av

  • 1. näringsverksamhet,
  • 2. sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet, eller
  • 3. annan verksamhet som ett företag bedriver, om brottet har varit ägnat att leda till en ekonomisk fördel för företaget.

För att företaget ska åläggas företagsbot krävs också att

  • 1. företaget inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet, eller
  • 2. brottet har begåtts av
  • a) en person med ledande ställning i företaget, grundad på befogenhet att företräda företaget eller att fatta beslut på dess vägnar, eller
  • b) en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten.

Med företag avses enskilda näringsidkare och juridiska personer.

Första stycket gäller inte om brottet varit riktat mot företaget.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

24 §

När ett företag åläggs företagsbot för flera brott, ska rätten bestämma en gemensam företagsbot för den samlade brottsligheten.

Vid fastställandet av företagsbotens storlek ska det först bestämmas ett sanktionsvärde om lägst fem tusen kronor och högst tio miljoner kronor. Sanktionsvärdet ska bestämmas med utgångspunkt i straffvärdet för den samlade brottsligheten. Särskild hänsyn ska tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt till brottslighetens förhållande till verksamheten. Det ska också tas skälig hänsyn till om företaget tidigare har ålagts att betala företagsbot.

Om inte annat följer av 25 eller 26 §, ska företagsboten fastställas till ett belopp som motsvarar sanktionsvärdet.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

25 §

Om sanktionsvärdet uppgår till minst 500 000 kronor, ska företagsboten för ett större företag sättas högre än vad som följer av 24 § (förhöjd företagsbot). Den förhöjda företagsboten ska fastställas till ett belopp som är befogat med hänsyn till företagets finansiella ställning. En förhöjd företagsbot får dock högst bestämmas till ett belopp som motsvarar femtio gånger sanktionsvärdet.

Med större företag avses enskilda näringsidkare och juridiska personer som motsvarar de kriterier som anges i 1 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554).

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte staten, kommuner eller regioner.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

26 §

En företagsbot får sättas lägre än vad som borde ha skett med tillämpning av 24 och 25 §§, om

  • 1. brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för företaget och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng,
  • 2. företagets ägare eller innehavare döms till påföljd för brottet och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng för honom eller henne,
  • 3. företaget efter förmåga har försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa de skadliga verkningarna av brottet,
  • 4. företaget frivilligt har angett brottet, eller
  • 5. det annars finns särskilda skäl för jämkning.

Om det är särskilt påkallat med hänsyn till något förhållande som avses i första stycket får företagsboten efterges.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

27 §

Om ett brott som kan föranleda talan om företagsbot

  • 1. har begåtts av oaktsamhet, och
  • 2. inte kan antas föranleda annan påföljd än böter

får brottet åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

Gemensamma bestämmelser

28 §

Det som har förverkats samt ålagd företagsbot tillfaller staten.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

29 §

En fråga om förverkande eller om företagsbot prövas efter talan av åklagare om inte annat följer av 3 kap. lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

30 §

Om det på grund av att den som har begått brottet har avlidit eller att åtalspreskription har inträtt inte längre är möjligt att döma till ansvar för ett brott, får på grund av brottet

  • 1. egendom som utgör brottsvinst, hjälpmedel eller brottsföremål förverkas endast om stämning i ett mål om detta har delgetts inom fem år från det att brottet begicks eller inom ett år från dödsfallet eller den tidpunkt vid vilken preskription inträdde,
  • 2. åtgärd som kan förhindra missbruk föreskrivas endast om stämning i ett mål om detta har delgetts inom fem år från det att brottet begicks, eller
  • 3. företagsbot åläggas endast om stämning i ett mål om detta har delgetts inom fem år från det att brottet begicks.

En talan enligt första stycket får väckas av åklagare endast om det är påkallat från allmän synpunkt. Det som sägs i 35 kap. 3 § om verkan av att en häktad person friges eller att ett mål avskrivs eller avvisas ska tillämpas även i fall som avses i första stycket.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

31 §

Beslut om förverkande, om åtgärd som kan förhindra missbruk eller om företagsbot förfaller, om beslutet inte har verkställts inom tio år från att det fick laga kraft.

Lydelse enligt SFS 2024:783 (svenskforfattningssamling.se)

37 kap. Om nämnderna

1 §1 avgörande

Regeringen bestämmer om landets indelning i verksamhetsområden för övervakningsnämnderna.

En övervakningsnämnd består av ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter, om inte regeringen förordnar att en viss nämnd skall ha flera ledamöter. Nämnden är beslutför med ordförande och två ledamöter. I brådskande fall och i ärenden av mindre vikt får ordföranden ensam besluta på nämndens vägnar. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

Regeringen äger förordna att övervakningsnämnd skall arbeta å avdelningar. Om sådan avdelning skall i tillämpliga delar gälla vad om nämnd är stadgat.

Lydelse enligt SFS 1983:240 (ändringsregistret)

2 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar ordförande och vice ordförande i övervakningsnämnderna. Vice ordföranden tjänstgör vid förfall för ordföranden i dennes ställe. Vid förfall för både ordföranden och vice ordföranden förordnas tillfällig ersättare av Kriminalvården. Ordföranden, vice ordföranden och tillfällig ersättare ska vara lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare.

Övriga ledamöter utses genom val. För dessa väljs lika många ersättare. Val förrättas av kommunfullmäktige, om övervakningsnämndens verk-samhetsområde omfattar endast en kommun, och annars av regionfullmäktige. Om det inom nämndens verksamhetsområde även finns en kommun som inte ingår i en region, förrättas valet av regionfullmäktige och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. Ingår flera län eller delar av län i övervakningsnämnds verksamhetsområde, fastställer regeringen efter samma grunder antalet ledamöter och ersättare för varje län eller del av län.

Regionfullmäktiges och kommunfullmäktiges val av ledamöter eller ersättare ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter i regionfullmäktige eller kommunfullmäktige som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till närmast högre hela tal. Bestämmelser om förfarandet vid sådant proportionellt val finns i lagen (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner. Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska det vid valet även bestämmas i vilken ordning de ska kallas till tjänstgöring.

Ledamot och annan än tillfällig ersättare utses för fyra år. Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår före tidens utgång, inträder en ersättare enligt den ordning mellan ersättarna som har bestämts vid valet. Avgår en ledamot eller ersättare som inte har utsetts vid proportionellt val, utses en ny ledamot eller ersättare för återstoden av tiden. Tillfällig ersättare förordnas för högst sex månader.

När ledamot eller ersättare ska utses ska övervakningsnämnden göra anmälan om det till den som ska utse honom eller henne.

Lydelse enligt SFS 2022:632 (svenskforfattningssamling.se)

3 §

Valbar till ledamot eller ersättare i en övervakningsnämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige och som är folkbokförd inom nämndens verksamhetsområde. Den som har en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte väljas till ledamot eller ersättare. Inte heller får en lagfaren domare, åklagare, polisman, kriminalvårdstjänsteman eller advokat eller den som annars har till yrke att föra andras talan inför rätta väljas till ledamot eller ersättare. Övervakningsnämnden prövar självmant den valdes behörighet.

Upphör en ledamot att vara valbar, är uppdraget förfallet.

Lydelse enligt SFS 2010:612 (ändringsregistret)

4 §

Har upphävts genom lag (2010:612) .

5 §

En ledamot och en ersättare i en övervakningsnämnd ska ha avlagt domared. För ledamot och ersättare ska samma jävsregler gälla som för domare. Bestämmelsen i 4 kap. 13 § 7 rättegångsbalken ska dock inte tillämpas.

I fråga om beslut av en övervakningsnämnd gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om omröstning i brottmål i överrätt.

Lydelse enligt SFS 2010:612 (ändringsregistret)

6 §

Om den dömde begär det, har han eller hon rätt att höras muntligen i ett ärende hos en övervakningsnämnd.

Lydelse enligt SFS 2010:612 (ändringsregistret)

7 §1 avgörande

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Kriminalvårdens beslut i frågor som avses i 26 kap. 12 §, 13 § andra stycket, 15 § andra stycket, 16 och 17 §§ och 19 § första stycket samt 28 kap. 7 § får överklagas till den övervakningsnämnd inom vars verksamhetsområde det frivårdskontor ligger där den övervakade är inskriven.

Lydelse enligt SFS 2025:1414 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

8 §

Har upphävts genom lag (2021:249) .

9 §

I ärende angående förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap. skall offentligt biträde förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas.

Lydelse enligt SFS 1996:1623 (ändringsregistret)

10 §

Kriminalvårdens beslut som avses i 7 § och övervakningsnämndens beslut som avses i 11 § gäller omedelbart, om inte något annat beslutas.

Lydelse enligt SFS 2021:249 (svenskforfattningssamling.se)

11 §2 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Beslut av en övervakningsnämnd i frågor som avses i 26 kap. 12, 16, 17, 19 och 22 §§ samt 28 kap. 7 och 11 §§ får överklagas till tingsrätten i den ort där övervakningsnämnden ligger. Om beslutet rör frågor som avses i 26 kap. 12, 16, 17 eller 19 § eller 28 kap. 7 §, får det överklagas av Kriminalvården. Överklagandet ska ges in till övervakningsnämnden. Klagotiden räknas från den dag då den klagande fick del av beslutet. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden. Övervakningsnämnden ska dock inte vara part i domstolen.

Beslut enligt denna balk av en övervakningsnämnd i andra frågor än som avses i första stycket får inte överklagas.

Lydelse enligt SFS 2025:1414 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

38 kap. Rättegångsbestämmelser m.m.

1 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer genom lag (2026:1654) ./ Den som har dömts till villkorlig dom får före överklagandetidens utgång lämna en förklaring om att han eller hon är nöjd med domen när det gäller den utdömda påföljden. En sådan förklaring ska avse även böter, som har dömts ut med stöd av 27 kap. 2 §. Förklaringen avges i den ordning regeringen föreskriver.

En förklaring som har lämnats i föreskriven ordning får inte tas tillbaka. Om den dömde har överklagat domen, ska hans eller hennes talan när det gäller påföljden för brottet anses återkallad genom förklaringen.

Det finns särskilda bestämmelser om nöjdförklaring i fråga om dom på fängelse och dom på ungdomsövervakning.

Lydelse enligt SFS 2026:516 (svenskforfattningssamling.se)

2 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer genom lag (2026:1654) ./ Har domstol överlämnat någon till vård med stöd av 31 kap. 2 §, får efter ansökan av åklagare den rätt som först dömt i målet undanröja förordnandet om överlämnande till vård och döma till annan påföljd för brottet om den vård som socialnämnden i yttrande till domstolen har förklarat sig ämna föranstalta om visar sig inte kunna anordnas.

Lydelse enligt SFS 2006:891 (ändringsregistret)

2 a §2 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer genom lag (2026:1654) ./ Har vid straffmätning eller val av påföljd enligt vad som framgår av domen särskilt beaktats huruvida den tilltalade till följd av brottet kan komma att drabbas av avskedande eller uppsägning från arbetsanställning och har det antagande som i detta hänseende legat till grund för domen visat sig felaktigt, får den rätt som först dömt i målet efter ansökan av åklagaren eller den dömde undanröja den ådömda påföljden och döma till ny påföljd för brottet. Detta gäller dock endast om den tidigare ådömda påföljden inte har till fullo verkställts. Görs en sådan ansökan, får rätten förordna att den tidigare ådömda påföljden tills vidare inte får verkställas.

Är den tidigare påföljden villkorlig dom eller skyddstillsyn och bestäms den nya påföljden till fängelse, ska vid straffets bestämmande skälig hänsyn tas till vad den dömde undergått till följd av den villkorliga domen eller domen på skyddstillsyn. Härvid får dömas till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet.

Lydelse enligt SFS 2018:1253 (svenskforfattningssamling.se)

3 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Fråga om åtgärd enligt 27 kap. 2 a § tredje stycket, 5 § tredje stycket eller 6 § tas upp av den rätt som först avgjort det mål där villkorlig dom meddelats. Fråga om åtgärd enligt 32 kap. 4 § tas upp av den rätt som först avgjort det mål där ungdomsvård, ungdomstjänst eller ungdomsövervakning dömts ut.

Talan enligt 28 kap. 8 § väcks vid den tingsrätt, inom vars område det frivårdskontor ligger där den skyddstillsynsdömde är inskriven, eller vid den rätt som först avgjort det mål där skyddstillsyn dömts ut.

Mål som avses i denna paragraf får också tas upp av den rätt, där brottmål mot den dömde är väckt eller där mål om åtgärd mot den dömde enligt 32 kap. 4 § redan tagits upp, eller av rätten i den ort där den dömde mera varaktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt.

Lydelse enligt SFS 2021:249 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

3 a §

En ansökan om tillstånd till villkorad utslussning eller om upphävande av ett sådant tillstånd enligt 33 kap. 6 eller 8 § eller en ansökan om förlängning av ramtiden enligt 33 kap. 9 § ska vara skriftlig och tas upp av den tingsrätt inom vars domkrets den anstalt eller det frivårdskontor där den dömde är inskriven är belägen.

Åklagaren ska vara den dömdes motpart.

Ett offentligt biträde ska förordnas för den dömde, om det inte är uppenbart att han eller hon saknar behov av biträde.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

3 b §

En ansökan om tillstånd till villkorad utslussning enligt 33 kap. 6 § får göras tidigast ett år före minimitidens utgång. Om en ansökan från den dömde avslås, får han eller hon ansöka på nytt tidigast ett år efter det att beslutet har fått laga kraft.

En ansökan om förlängning av ramtiden enligt 33 kap. 9 § ska ha kommit in till tingsrätten senast sex månader innan ramtiden löper ut.

Om ansökan enligt andra stycket har gjorts i rätt tid får rätten, om det behövs för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa, frihet eller frid, besluta att verkställigheten av säkerhetsförvaringen ska fortsätta till dess att saken är slutligt avgjord.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

4 §

Anmälan enligt 34 kap. 6 § görs hos den rätt som först dömt i något av målen.

Anmälan enligt 34 kap. 8 § görs hos den rätt som först dömt i målet.

Lydelse enligt SFS 2016:491 (ändringsregistret)

5 §1 avgörande

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Talan som avses i 27 kap. 6 § eller 28 kap. 8 § skall anses anhängiggjord, då ansökan om målets upptagande delgavs den dömde.

Lydelse enligt SFS 1981:211 (ändringsregistret)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

6 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Nämndemän ska delta när en tingsrätt avgör en fråga som avses i 2 eller 2 a § eller i 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 §, 32 kap. 4 §, 33 kap. 6, 8 eller 9 § eller 34 kap. 6 § andra stycket eller 8 §. Detsamma ska gälla i fråga om undanröjande av påföljd enligt 34 kap. 4 §, förverkande av villkorligt medgiven frihet eller annan åtgärd enligt 34 kap. 5 §.

Vid avgörande av en fråga som avses i 27 kap. 2 a § tredje stycket eller 5 § tredje stycket eller 28 kap. 11 § första och tredje styckena, är en tingsrätt domför med en lagfaren domare.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

7 §

Har upphört att gälla enligt lag (1981:211) .

8 §2 avgöranden

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ I mål om åtgärd enligt 2 eller 2 a § eller 27 kap. 2 a § tredje stycket, 5 § tredje stycket eller 6 §, 28 kap. 9 §, 32 kap. 4 § eller 34 kap. 6 § andra stycket ska tingsrätten ge den dömde tillfälle att yttra sig. Begär denne att bli hörd muntligen, ska han eller hon ges tillfälle till det. I mål om åtgärd enligt 34 kap. 8 § ska den dömde ges tillfälle att yttra sig, om det är möjligt. Rättens avgörande av saken sker genom beslut.

En åtgärd enligt 28 kap. 11 § första och tredje styckena får beslutas utan att den dömde ges tillfälle att yttra sig.

Lydelse enligt SFS 2022:930 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

8 a §

I ärenden om åtgärd enligt 33 kap. 6, 8 eller 9 § ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig över det som tillförts ärendet genom någon annan. Om den dömde begär att bli hörd muntligen, ska han eller hon ges tillfälle till det om det inte är uppenbart obehövligt.

Om det inte är uppenbart obehövligt ska rätten hämta in ett yttrande från Kriminalvården.

Rättens avgörande av saken sker genom beslut.

I övrigt gäller det som föreskrivs om brottmål i rättegångsbalken.

Lydelse enligt SFS 2026:253 (svenskforfattningssamling.se)

9 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Rättens beslut om åtgärd enligt 27 kap. 2 a § tredje stycket eller 5 § tredje stycket, 28 kap. 11 § första och tredje styckena eller 34 kap. 6 § andra stycket eller 8 § gäller omedelbart, om inte något annat beslutas. Detsamma gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 5 § angående föreskrifter, övervakning eller prövotid.

Lydelse enligt SFS 2022:930 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

10 §

Varning som beslutats av domstol, övervakningsnämnd eller Kriminalvården ska utan dröjsmål meddelas den dömde personligen. Kan domstolen eller övervakningsnämnden inte meddela varningen i samband med beslutet, får det överlämnas åt annan domstol eller övervakningsnämnd att meddela den.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

11 §

Har upphört att gälla genom lag (1973:918) .

12 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Polismyndigheten ska lämna domstolar, övervakningsnämnder och Kriminalvården handräckning för den dömdes inställelse i mål eller ärende enligt denna balk eller för hans eller hennes omhändertagande enligt 26 kap. 22 § eller 28 kap. 6 c § eller 11 §.

Lydelse enligt SFS 2019:464 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

13 §

Kriminalvårdens beslut enligt denna balk kan inte överklagas annat än i de fall det är särskilt föreskrivet.

Lydelse enligt SFS 2005:967 (ändringsregistret)

14 §

Kriminalvårdens beslut om uppskjuten villkorlig frigivning enligt 26 kap. 6 a och 7 §§ samt om avvisning enligt 38 kap. 17 § andra meningen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lydelse enligt SFS 2021:249 (svenskforfattningssamling.se)

15 §

Beslut som avses i 14 § får inte överklagas innan beslutet har omprövats av Kriminalvården. En sådan omprövning får begäras av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. Ett överklagande av ett beslut som inte har omprövats skall anses som en begäran om omprövning.

Vid omprövning enligt denna paragraf får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

Lydelse enligt SFS 2005:967 (ändringsregistret)

16 §

En begäran om omprövning skall vara skriftlig och ha kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då den enskilde fick del av beslutet. I begäran om omprövning skall den enskilde ange vilket beslut som avses och vilken ändring i beslutet som han eller hon begär.

Lydelse enligt SFS 2005:967 (ändringsregistret)

17 §

Kriminalvården prövar om skrivelsen med begäran om omprövning har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent skall den avvisas, om inte förseningen beror på att myndigheten lämnat den enskilde felaktig underrättelse om hur man begär omprövning.

Lydelse enligt SFS 2005:967 (ändringsregistret)

18 §

Beslut som avses i 14 § överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets den kriminalvårdsanstalt är belägen där den enskilde var inskriven när det första beslutet i ärendet fattades.

Lydelse enligt SFS 2009:776 (ändringsregistret)

19 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Mål om uppskjuten villkorlig frigivning enligt 26 kap. 6 a och 7 §§ ska handläggas skyndsamt av domstolen.

Lydelse enligt SFS 2021:249 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

20 §

/Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättning från staten för skador som har orsakats av den dömde vid sådant oavlönat arbete som avses i 27 kap. 2 a § första stycket, 28 kap. 2 a § första stycket och 32 kap. 2 §.

Lydelse enligt SFS 2026:1528 (svenskforfattningssamling.se)

Ny lydelse från senare enligt SFS 2026:1654. Texten ovan är den som gäller i dag.

Övergångsbestämmelser

SFS 1975:667

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

Lagen (1948:491) om ämbetsansvar för vigselförrättare i vissa fall skall samtidigt upphöra att gälla.

Till suspension och avsättning får ej dömas efter ikraftträdandet. Är fråga om gärning, som har begåtts före ikraftträdandet och som är straffbelagd enligt såväl äldre bestämmelse i 20 kap. 1, 2, 3 eller 4 § som motsvarande bestämmelse i dess nya lydelse, dömes till det straff för gärningen som föreskrives i den nya bestämmelsen. Den äldre bestämmelsen skall dock tillämpas, om den leder till lindrigare allmänt straff. I övrigt skall 5 § första och andra styckena lagen (1964:163) om införande av brottsbalken äga motsvarande tillämpning.

Finns i författning som gäller när denna lag träder i kraft föreskrift om tystnadsplikt utan att straffansvar är föreskrivet för åsidosättande därav, äger 20 kap. 3 § i dess nya lydelse ej tillämpning.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift, som har ersatts genom ny bestämmelse, skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

Har i författning, som tillkommit genom beslut av Kungl. Maj:t ensam, meddelats särskild föreskrift om straff eller åtal för åsidosättande av förbud att yppa eller utnyttja vad någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt, får föreskriften upphävas eller ändras av regeringen, om upphävandet eller ändringen innebär att 20 kap. 3 § och 5 § tredje stycket i den nya lydelsen blir tillämpliga. Lag (1985:740) .

SFS 1984:275

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. För dem som efter lagens ikraftträdande alltjämt är krigsplacerade för tjänstgöring inom tjänstegrenen ordnings- och bevakningstjänst gäller äldre bestämmelser fortfarande.

SFS 1986:118

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Bestämmelserna i 7--10 §§ gäller inte i fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet.

SFS 1986:645

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1987.

I fråga om disciplinstraff som har ålagts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

När någon före ikraftträdandet har varit tagen i förvarsarrest, tillämpas 33 kap. 5 § första stycket i dess äldre lydelse.

SFS 1986:1007

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet gäller 36 kap. 1 och 17 §§ i deras äldre lydelse.

1988:942.

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
  • 2. Bestämmelsen i 38 kap. 2 a § gäller även i fråga om gärning som har begåtts före ikraftträdandet. Har påföljd ådömts dessförinnan får dock undanröjande endast ske i fall då antagande att den dömde till följd av brottet inte kommer att drabbas av avskedande eller uppsägning visat sig felaktigt.

SFS 1991:240

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
  • 2. Är i äldre bestämmelser för böter utsatt ett visst högsta belopp som inte överstiger ettusen kronor skall böter dömas ut i penningböter till högst det utsatta beloppet. I fråga om brott för vilket det i en bestämmelse som har trätt i kraft före den 1 januari 1965 har utsatts ett högsta belopp för böter som överstiger femhundra kronor skall dock straffet dömas ut i dagsböter eller, om brottet förskyller lägre straff än trettio dagsböter, i penningböter.
  • 3. Äldre bestämmelser om böter som skall tillfalla annan än staten, skall fortfarande tillämpas. Detsamma skall gälla beträffande äldre bestämmelser om viten, som blivit någon i särskilt fall förelagda av domstol eller annan myndighet och som skall tillfalla annan än staten.

SFS 1991:679

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. I fråga om gärningar som begåtts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

SFS 1991:1138

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
  • 2. Beträffande en gärning som har begåtts före ikraftträdandet gäller 30 kap. 6 § och 36 kap. 13 § i deras äldre lydelser.
  • 3. I mål, som avgörs efter ikraftträdandet men i vilket utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning eller utlåtande av socialstyrelsen enligt 3 § andra stycket lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål har avgetts före denna tidpunkt, skall 31 kap. 3 § i dess äldre lydelse tillämpas.
  • 4. Förordnande enligt 31 kap. 4 § om överlämnande till öppen psykiatrisk vård som har meddelats före ikraftträdandet skall verkställas även om verkställigheten inte har påbörjats före den tidpunkten. Efter ikraft- trädandet får sådant förordnande inte meddelas.

SFS 1993:201

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
  • 2. Bestämmelserna i 26 kap. 6--9 §§ i deras äldre lydelse skall fortfarande gälla för den som före ikraftträdandet dömts till fängelse på viss tid eller ålagts förvandlingsstraff för böter.

Verkställs gemensamt efter ikraftträdandet fängelse som ådömts dessförinnan och fängelse som ådömts därefter, skall första stycket tillämpas på det förra straffet. 3. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften.

SFS 1994:97

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
  • 2. Vad i 38 kap. 2 § andra stycket i dess nya lydelse sägs om yttrande av socialnämnden skall även avse yttrande som före den 1 juli 1994 avgivits av länsstyrelse.

SFS 1994:458

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
  • 2. Före den 1 juli 1999 skall, såvitt avser straffbestämmelse i annan lag eller författning än brottsbalken, 1 kap. 2 § första stycket i dess nya lydelse tillämpas endast på straffbestämmelse som trätt i kraft efter utgången av juni månad 1994 eller som ändrats i något avseende efter denna tidpunkt.

SFS 1994:1499

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet om inte möjligheten att ådöma påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

SFS 1994:1622

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
  • 2. Val enligt den nya bestämmelsen skall äga rum första gången år 1998.
  • 3. Löpande tjänstgöringstid för dem som har valts enligt äldre bestämmelser skall vara fyra i stället för tre år.

SFS 1996:659

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i fråga om gärningar som begåtts före ikraftträdandet.

SFS 1998:604

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  • 2. Bestämmelserna i 26 kap. 6, 6 a, och 9 §§ skall tillämpas i sina äldre lydelser i fråga om den som före ikraftträdandet dömts till fängelse på viss tid, lägst tre månader. Beslut som avses i 6 § femte stycket skall dock fattas av Kriminalvården.

Första stycket tillämpas även på fängelse som verkställs gemensamt med fängelse som dömts ut efter ikraftträdandet. Lag (2005:967) .

  • 3. Beslut enligt 26 kap. 7 § i dess nya lydelse får endast grundas på förhållanden som har inträffat efter ikraftträdandet.
  • 4. Bestämmelserna i 26 kap. 10 § i sin äldre lydelse skall tillämpas i fall då en villkorlig frigivning har ägt rum före ikraftträdandet.
  • 5. Bestämmelserna i 34 kap. 4 § om förverkande av villkorligt medgiven frihet i sin äldre lydelse skall tillämpas när återfall i brott under prövotiden har skett före ikraftträdandet.
  • 6. Bestämmelserna i 31 kap. 1 och 1 a §§ i deras nya lydelser skall tillämpas också på gärningar som begåtts före ikraftträdandet.
  • 7. Genom denna lag upphävs lagen (1989:928) om samhällstjänst. Bestämmelserna i 4 § lagen om samhällstjänst skall dock fortfarande gälla beträffande den som utför sådant arbete som där avses på grund av en föreskrift som meddelats med stöd av den lagen.

SFS 1998:1703

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1999 såvitt avser 2 kap. 3 § och 22 kap. 6 b § och i övrigt den dag regeringen bestämmer.

SFS 1999:1081

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för de räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.
  • 2. I fråga om understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar gäller 11 kap. 5 § fortfarande i sin äldre lydelse.

SFS 2004:785

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller beträffande gärningar som har begåtts före ikraftträdandet.

SFS 2005:45

Denna lag träder i kraft den 1 april 2005. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

SFS 2005:90

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2005, då lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster skall upphöra att gälla.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

SFS 2005:967

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
  • 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande dels i fråga om Kriminalvårdsstyrelsens prövning av annan kriminalvårdsmyndighets beslut som har fattats före ikraftträdandet, dels i fråga om överklagande av Kriminalvårdsstyrelsens beslut som har fattats före ikraftträdandet. Vad som i de äldre föreskrifterna sägs om Kriminalvårdsstyrelsen skall efter ikraftträdandet i stället gälla Kriminalvården.

SFS 2006:431

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
  • 2. Beslut enligt 26 kap. 6 § andra stycket i dess nya lydelse får endast grundas på förhållanden som har inträffat efter ikraftträdandet.
  • 3. Bestämmelserna i 26 kap. 7 § skall tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om förhållanden som har inträffat före ikraftträdandet. I ett sådant fall skall 38 kap. 14 § tillämpas i sin äldre lydelse.
  • 4. Den äldre lydelsen av 38 kap. 19 § skall fortfarande tillämpas för påföljd som före ikraftträdandet dömts ut enligt 31 kap. 1 § tredje stycket 2. Lag (2006:892) .

SFS 2006:891

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
  • 2. Bestämmelserna i 32 kap. 1-3 §§ i deras nya lydelser skall tillämpas också på gärningar som begåtts före ikraftträdandet. 3. Den upphävda bestämmelsen i 31 kap. 1 § fjärde stycket samt bestämmelserna i 38 kap. 2, 3, 6, 8 och 9 §§ i sina äldre lydelser skall fortfarande tillämpas för påföljd som före ikraftträdandet dömts ut enligt 31 kap. 1 §.

SFS 2006:320

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
  • 2. För brott som har begåtts före ikraftträdandet gäller 30 kap. 6 § i sin äldre lydelse.

SFS 2008:370

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
  • 2. För brott begångna före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Även om ett brott har begåtts efter ikraftträdandet, gäller dock äldre bestämmelser vid förverkande hos någon som avses i 5 a § första stycket 2 och vars förvärv har skett före ikraftträdandet.

SFS 2010:60

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.
  • 2. De nya bestämmelserna tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

SFS 2010:308

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.
  • 2. Äldre föreskrifter gäller dock för skyddsområdesvakter till och med den 31 december 2011.

SFS 2010:399

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

SFS 2010:612

Denna lag träder i kraft den 1 april 2011. Ärenden som kommit in till hovrätten före ikraftträdandet men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre bestämmelser.

SFS 2010:1881

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
  • 2. För filmer eller videogram som Statens biografbyrå har godkänt för visning före ikraftträdandet gäller 16 kap. 10 c § i sin äldre lydelse. Detsamma gäller tekniska upptagningar med rörliga bilder med samma innehåll som en film eller ett videogram som har godkänts av Statens biografbyrå.
  • 3. De nya bestämmelserna i 16 kap. 10 d § andra och tredje styckena om filmer, videogram och andra tekniska upptagningar med rörliga bilder med samma innehåll som en framställning som Statens medieråd har godkänt för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år gäller också för filmer och videogram som före ikraftträdandet godkänts av Statens biografbyrå för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år. Detsamma gäller tekniska upptagningar med rörliga bilder med samma innehåll som en film eller ett videogram som har godkänts av Statens biografbyrå.

SFS 2013:365

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket i sin nya lydelse tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

SFS 2013:856

  • 1. Denna lag träder i kraft den 18 december 2013.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket i sin nya lydelse tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

SFS 2014:407

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
  • 2. Bestämmelserna i 35 kap. 2 § tillämpas även på gärningar som utgör folkmord, försök till detta brott och grov krigsförbrytelse som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

SFS 2015:80

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
  • 2. Bestämmelsen i den nya lydelsen ska tillämpas även på gärningar som begåtts före ikraftträdandet.

SFS 2018:1253

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.
  • 2. Bestämmelserna i 26 kap. 6-11, 18 och 23 §§ i den äldre lydelsen gäller fortfarande för den som före ikraftträdandet meddelats ett strafftidsbeslut enligt lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. Dock ska vid tillämpningen av 26 kap. 8 § andra stycket i den äldre lydelsen med 33 kap. 6 och 7 §§ och lagen om beräkning av strafftid m.m. även avses lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande.

SFS 2019:464

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.
  • 2. Bestämmelserna i 26 kap. 11 § sista meningen och 18 § 2 i den äldre lydelsen gäller fortfarande för beslut om övervakning som har fattats före ikraftträdandet.
  • 3. Bestämmelserna i 26 kap. 19 § i den äldre lydelsen gäller fortfarande i fråga om förhållanden som inträffat före ikraftträdandet.

SFS 2019:829

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
  • 2. Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket 4 tillämpas inte på brott som begåtts före ikraftträdandet.

SFS 2019:839

Denna lag träder i kraft den 2 januari 2020 i fråga om 29 kap. 2 § och 36 kap. 9 § och i övrigt den 1 januari 2020.

SFS 2020:173

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2020.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 2 § första stycket i den nya lydelsen tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

SFS 2021:74

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
  • 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som har inträffat före ikraftträdandet.

SFS 2021:249

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
  • 2. Bestämmelserna i 28 kap. 5 § andra stycket i den äldre lydelsen gäller fortfarande för skyddstillsyn som har dömts ut före ikraftträdandet.

SFS 2021:1103

  • 1. Denna lag träder i kraft den 2 januari 2022.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 2 § andra stycket i den nya lydelsen tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

SFS 2022:667

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 2 § första stycket i den nya lydelsen tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.

SFS 2022:965

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
  • 2. Den äldre lydelsen av 11 kap. 2 § gäller fortfarande för gärningar som begåtts vid förhandling om offentligt ackord enligt den upphävda lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

SFS 2023:839

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
  • 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för filmer, videogram och andra tekniska upptagningar med rörliga bilder med samma innehåll som en framställning som Statens medieråd före ikraftträdandet har godkänt för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år. Detsamma gäller för tekniska upptagningar med rörliga bilder som före ikraftträdandet har försetts med ett intyg om att en framställning med samma innehåll har godkänts av Statens medieråd för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år.

SFS 2024:783

  • 1. Denna lag träder i kraft den 8 november 2024.
  • 2. Bestämmelserna i 5 och 12 §§ tillämpas endast i förhållande till egendom som tillhör eller ska anses ägas av förverkandesvaranden efter ikraftträdandet.

SFS 2025:151

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2025.
  • 2. Bestämmelserna i 35 kap. 2 och 4 §§, 6 § första stycket 1 och 2 och 10 § tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.
  • 3. Punkt 2 gäller inte bestämmelsen i 35 kap. 2 § första stycket om att godkännandet av ett strafföreläggande utgör en preskriptionshindrande åtgärd.
  • 4. De upphävda bestämmelserna i 35 kap. 8 och 9 §§ gäller fortfarande för utdömda fängelsestraff som har bortfallit före ikraftträdandet enligt dessa bestämmelser.

SFS 2025:1054

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
  • 2. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § andra stycket i den äldre lydelsen gäller fortfarande för verkställighet av fängelsestraff som har beslutats före ikraftträdandet.

SFS 2025:1414

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
  • 2. Bestämmelserna i 26 kap. 6 § första stycket, 6 a och 7 §§ samt 10 § första stycket i den äldre lydelsen gäller fortfarande för
  • a) fängelsestraff på viss tid som har dömts ut före ikraftträdandet,
  • b) fängelsestraff på livstid som omvandlats till fängelsestraff på viss tid före ikraftträdandet, och
  • c) fängelsestraff som dömts ut efter ikraftträdandet och som verkställs gemensamt med fängelsestraff som dömts ut eller som omvandlats till fängelse på viss tid före ikraftträdandet.
  • 3. För fängelsestraff som verkställs på grund av beslut om förverkande av villkorligt medgiven frihet som har meddelats före ikraftträdandet gäller 26 kap. 6 § och 8 § första stycket i den äldre lydelsen.

SFS 2025:1415

  • 1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
  • 2. Bestämmelserna i 26 kap. 6 § första stycket i den äldre lydelsen gäller fortfarande för
  • a) fängelsestraff på viss tid som har dömts ut före ikraftträdandet, och
  • b) fängelsestraff på viss tid som har dömts ut efter ikraftträdandet och som verkställs gemensamt med fängelsestraff som dömts ut eller som omvandlats till fängelse på viss tid före ikraftträdandet.

SFS 2025:1416

  • 1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
  • 2. Bestämmelserna i 26 kap. 6 § första stycket i den äldre lydelsen gäller fortfarande för
  • a) fängelsestraff på viss tid som har dömts ut före ikraftträdandet, och
  • b) fängelsestraff på viss tid som har dömts ut efter ikraftträdandet och som verkställs gemensamt med fängelsestraff som dömts ut eller som omvandlats till fängelse på viss tid före ikraftträdandet.

SFS 2026:253

  • 1. Denna lag träder i kraft den 15 april 2026.
  • 2. Bestämmelserna i 33 kap. 1 § tillämpas inte på brott som begåtts före ikraftträdandet. De bestämmelserna får dock tillämpas även på sådana brott om de brott som begåtts efter ikraftträdandet i sig uppfyller förutsättningarna i bestämmelserna.

SFS 2026:516

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
  • 2. Den upphävda 35 kap. 8 § gäller dock i fråga om preskription av sluten ungdomsvård.
  • 3. För brott som har begåtts före en dom på sluten ungdomsvård eller innan en utdömd sluten ungdomsvård helt har verkställts eller annars har upphört gäller 34 kap. 1, 3 och 6 §§ i den äldre lydelsen.
  • 4. I fråga om verkställighet av dom på sluten ungdomsvård gäller 26 kap. 25 § och 38 kap. 1 § i den äldre lydelsen.

SFS 2026:1318

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.
  • 2. När ett gemensamt straff ska bestämmas för flera brott som har begåtts dels före, dels efter ikraftträdandet tillämpas 26 kap. 2 § andra stycket i den nya lydelsen om brottet med det högsta maximistraffet har begåtts efter ikraftträdandet.
  • 3. När ett gemensamt straff ska bestämmas för flera brott som har begåtts dels före, dels efter ikraftträdandet tillämpas 26 kap. 2 § andra stycket i den äldre lydelsen om brottet med det högsta maximistraffet har begåtts före ikraftträdandet. Detta gäller dock inte om en dubblering av maximistraffet för ett brott som har begåtts efter ikraftträdandet kan leda till ett längre gemensamt straff. I sådana fall tillämpas 26 kap. 2 § andra stycket i den nya lydelsen, varvid maximistraffet för det brottet ses som det högsta maximistraffet.

SFS 2026:1528

  • 1. Denna lag träder i kraft den 10 september 2026.
  • 2. För ungdomsvård som har dömts ut i förening med böter gäller 32 kap. 4 § i den äldre lydelsen.
  • 3. För ungdomstjänst som har dömts ut enligt den upphävda 32 kap. 3 § gäller 38 kap. 20 § i den äldre lydelsen.

SFS 2026:1555

  • 1. Denna lag träder i kraft den 10 september 2031.
  • 2. För brott som har begåtts före ikraftträdandet gäller 1 kap. 6 § i den äldre lydelsen.

SFS 2026:1654

  • 1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
  • 2. I fråga om verkställigheten av dom på fängelse som har dömts ut enligt den upphävda 28 kap. 3 § gäller 26 kap. 6 och 8 §§ i den äldre lydelsen.
  • 3. Förekommer till verkställighet på en gång dom på fängelse på livstid och dom avseende villkorlig dom eller skyddstillsyn gäller 26 kap. 25 § i den äldre lydelsen.
  • 4. I fråga om verkställighet av villkorlig dom gäller de upphävda 27 kap. 2 a-6 §§.
  • 5. I fråga om verkställighet av dom på skyddstillsyn gäller de upphävda 28 kap. 2 a, 4-6, 6 c-9 och 11 §§.
  • 6. I fråga om den som har dömts till villkorlig dom eller skyddstillsyn gäller 34 kap. 1, 4 och 6 §§ i den äldre lydelsen.
  • 7. Den upphävda 34 kap. 7 § gäller i fråga om den som har dömts till skyddstillsyn som förenats med fängelse enligt den upphävda 28 kap. 3 §.
  • 8. I fråga om villkorlig dom eller skyddstillsyn gäller 37 kap. 7 och 11 §§ och 38 kap. 3, 5, 6, 8, 9, 12 och 20 §§ i den äldre lydelsen.
  • 9. Den upphävda 38 kap. 1 § gäller i fråga om den som har dömts till villkorlig dom.
  • 10. Den upphävda 38 kap. 2 § gäller i fråga om den som har överlämnats till vård med stöd av den upphävda 31 kap. 2 §.
  • 11. Den upphävda 38 kap. 2 a § gäller i fråga om påföljd som bestämts med tillämpning av den upphävda bestämmelsen i 29 kap. 5 § första stycket 6.

Rättspraxis som anger lagrummet

1640 avgöranden, grupperade som Domstolsverket har angett lagrummet.

3 § (2)

  1. RH 2013:52 (2013)
    Påföljdsbestämning vid smuggling av 395 kg cannabis.
  2. RH 2013:53 (2013)
    Påföljdsbestämning vid smuggling av 375 kg cannabis. Den tilltalade har också utvisats. Återreseförbudets längd har därvid inte påverkats av att den tilltalade var EU-medborgare.

6 § (2)

  1. RH 2013:52 (2013)
    Påföljdsbestämning vid smuggling av 395 kg cannabis.
  2. RH 2013:53 (2013)
    Påföljdsbestämning vid smuggling av 375 kg cannabis. Den tilltalade har också utvisats. Återreseförbudets längd har därvid inte påverkats av att den tilltalade var EU-medborgare.

1 kap. 1 § (22)

  1. NJA 2019 s. 1041 ”Dödsboets vapen” (2019)
    Straffrättens legalitetsprincip. Innehav av vapen för dödsbos räkning har ansetts inte kunna föranleda straffansvar för vapenbrott, när inte Polismyndigheten beslutat att vapnet ska lämnas in för inlösen eller förvaring.
  2. NJA 2019 s. 577 ”Laserpekaren III” (2019)
    I en författning hänvisades till en viss teknisk standard. Eftersom denna standard endast fanns tillgänglig på engelska har det ansetts stå i strid med den straffrättsliga legalitetsprincipen att döma för överträdelse av författningen (jfr "Laserpekaren II" NJ…
  3. NJA 2018 s. 1103 (2018)
    Rekvisitet att genomföra en sexuell handling med ett barn har, med hänsyn till legalitetsprincipen, ansetts inte omfatta att förmå ett barn att senare i ensamhet utföra en sexuell handling på sig själv, filma detta och sedan överföra videosekvensen till den ti…
  4. NJA 2018 s. 704 ”Ädelmetallerna” (2018)
    När innebörden av ett straffbud framgår av annan lagstiftning måste tolkning av den lagstiftningen ske på ett sätt som uppfyller den straffrättsliga legalitetsprincipens krav. Fråga om ett yrkande om avdrag för ingående mervärdesskatt har utgjort en oriktig up…
  5. NJA 2016 s. 680 ”Vargskinnen” (2016)
    Artskyddsbrott. En person har åtalats för att han salufört skinn av prärievarg (canis latrans) under förespegling att det var exemplar av varg (canis lupus). Varg är, i motsats till prärievarg, en skyddad art. Utformningen av den i målet tillämpliga delen av s…
  6. RH 2016:46 (2016)
    Fråga om bestämmelsen om straff för egenmäktighet med barn är tillämplig när ett barn som har omhändertagits för vård enligt LVU bortförs innan det har överlämnats till de utsedda vårdgivarna och vården således inte har kunnat påbörjas. Tillika fråga om skades…
  7. NJA 2016 s. 3 ”Mordstraffskalan” (2016)
    Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 § brottsbalken har medfört att rättsläget förändrats (jfr NJA 2013 s. 376).
  8. RH 2015:9 (2015)
    Överträdelse mot ett av enskild fiskerättsinnehavare bestämt förbud mot användningen av vissa fiskeredskap har inte ansetts utgöra brott enligt fiskelagen.
  9. NJA 2014 s. 63 (2014)
    Resningsärende. Den straffrättsliga legalitetsprincipen har inte hindrat att en straffbestämmelse i trafikförordningen tolkats så att den omfattat en viss hastighetsöverträdelse. Föreläggande av ordningsbot för hastighetsöverträdelsen har inte innefattat rätts…
  10. NJA 2012 s. 105 ”Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter” (2012)
    Fråga om tillämpning av straffrättens legalitetsprincip. Åklagaren yrkade företagsbot på grund av överträdelse av en bestämmelse i föreskrifter av Arbetarskyddsstyrelsen. Vid tidpunkten för brottet hänvisade straffbestämmelsen till en paragraf enligt vilken fö…
  11. RH 2011:11 (2010)
    På grund av ändringar som hade gjorts i yrkestrafikförordningen har det ansetts strida mot legalitetsprincipen att döma till ansvar för en körning som angavs ha skett i strid med vissa tidigare, av Vägverket utfärdade, föreskrifter.
  12. NJA 2008 s. 848 (2008)
    Resningsärende. I ärendet uppkommer frågor a) om resningsansökningen kan tas upp till prövning utan hinder av att en tidigare resningsansökan avseende samma dom har avslagits; i det nya ärendet påstår sökanden att den rättstillämpning som ligger till grund för…
  13. NJA 2008 s. 376 (2008)
    Jaktbrott? Tillämpning av straffrättens legalitetsprincip.
  14. NJA 2007 s. 400 (2007)
    En person har trots ett enligt 1989 års utlänningslag i brottmålsdom meddelat förbud att återvända till riket återvänt hit vid två tillfällen. Vid det första tillfället gällde fortfarande 1989 års lag (I = B 2740-06). Vid det andra tillfället hade en ny utlänn…
  15. NJA 2006 s. 708 (2006)
    Uttrycket "egenmäktigt bortför barnet" i 7 kap. 4 § första stycket andra meningen brottsbalken omfattar inte att en vårdnadshavare mot den andra vårdnadshavarens vilja håller kvar barnet på en plats dit barnet ursprungligen förts i samförstånd mellan vårdnadsh…
  16. NJA 2001 s. 623 (2001)
    Resningsärende. Fråga om en dom innebär en analogisk tillämpning av ett straffbud (7 § skattebrottslagen 1971:69 i dess lydelse före den 1 juli 1996) och därmed uppenbart strider mot lag.
  17. RH 2001:25 (2001)
    Åtal för rattfylleri och olovlig körning, grovt brott, mot en person som fört personbil såsom övningsledare under övningskörning har ogillats, då personen varken varit godkänd handledare eller innehaft körkort.
  18. NJA 2000 s. 490 (2000)
    Tillämpning av den straffrättsliga legalitetsprincipen. (Jfr NJA 1994 s 480).
  19. NJA 1999 s. 215 (1999)
    En rättslig kvalificering varigenom en gärning bedöms vara straffri har ansetts falla utanför tillämpningsområdet för 51 kap 23 a § RB. Även frågor om analogisk tillämpning av strafflag och om strafflags tillämplighet i tiden.
  20. NJA 1995 s. 84 ”Skrantahallen” (1995)
    Bestämmelsen om olaga intrång har ansetts inte vara tillämplig då en person, som av affärsinnehavare förbjudits att besöka hans affärslokal, trots förbudet gått in i lokalen.
  21. NJA 1994 s. 732 (1994)
    Grovt rån?
  22. NJA 1994 s. 624 (1994)
    I mål om medhjälp till grovt rattfylleri som begåtts före lagändringarna d 1 juli 1994 i 1 kap 1 § och 23 kap 4 § 1 st BrB angående medverkansansvaret inom specialstraffrätten (SFS 1994:458) har hinder ansetts inte föreligga att ådöma ansvar för brottet.

1 kap. 2 § (25)

  1. Högsta domstolen, mål B 4100-24 Dom (2025)
    Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning
  2. NJA 2025 s. 1145 ”Ofredandena i Malmö” (2025)
    Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning
  3. Högsta domstolen, mål B 1504-22 Dom (2024)
    Rattfylleri. Invändning om körning i sömnen.
  4. NJA 2024 s. 174 ”Sömninvändningen” (2024)
    Rattfylleri. Invändning om körning i sömnen.
  5. NJA 2022 s. 675 ”Förväxlingen” (2022)
    En person som har gett annan i uppdrag att begå ett mord har dömts för anstiftan av mord, trots att gärningsmannen på grund av förväxling dödat en annan person än det tilltänkta offret. Även fråga om den som har lämnat uppdraget kan dömas för, utöver anstiftan…
  6. RH 2022:8 (2022)
    Ansvar för uppsåtligt vapenbrott kräver att gärningsmannens uppsåt omfattar att vapnet är tillståndspliktigt. Okunskap om tillståndsplikten är inte straffrättsvillfarelse som avses i 24 kap. 9 § brottsbalken utan s.k. oegentlig rättsvillfarelse.
  7. NJA 2020 s. 169 ”Vanföreställningen” (2020)
    Ansvar för grov misshandel 1. Tillfällig sinnesförvirring utgör inte en särskild grund för ansvarsfrihet utan får vägas in i uppsåtsbedömningen. 2. En tilltalad som begått en gärning i ett akut psykotiskt tillstånd har frikänts från åtal för uppsåtligt brott, …
  8. NJA 2018 s. 1051 ”Fåtöljen” (2018)
    Ett frihetsberövande på ett kommunalt vård- och omsorgsboende har inte ansetts tillåtet med stöd av oskrivna regler om social adekvans. Den tilltalade har emellertid trott att åtgärden legat inom ramen för vad en person i hans roll får göra. Han har på grund a…
  9. NJA 2016 s. 763 ”Knivhugget mot mopedisten” (2016)
    Likgiltighetsuppsåt.
  10. RH 2014:32 (2014)
    Fråga om uppsåtsbedömning i åtal för våldtäkt när den tilltalade invänt att han befunnit sig i ett sovande tillstånd när han genomförde samlaget. Invändningen har inte ansetts så orimlig att den kunnat lämnas utan avseende och inte heller har motbevisats av åk…
  11. NJA 2012 s. 45 ”Samurajsvärdet” (2012)
    Bedömningen av frågan om uppsåt när en gärning som har innefattat allvarligt våld har begåtts under självförvållat rus och under påverkan av en psykisk störning. Även fråga om inbillat nödvärn och nödvärnsexcess.
  12. NJA 2011 s. 611 ”Lastbilssläpet” (2011)
    Fråga om ansvar för allmänfarlig vårdslöshet när åklagaren i mål om åtal för mordbrand åberopat straffbestämmelsen i 13 kap. 6 § brottsbalken om allmänfarlig vårdslöshet först sedan preskriptionstiden för ansvar enligt första stycket, men inte för grovt brott …
  13. NJA 2011 s. 563 (2011)
    Bestämmelsen i 1 kap. 2 § andra stycket brottsbalken om självförvållat rus och liknande tillstånd har ansetts inte innebära att de krav på uppsåt som annars gäller för ansvar ska efterges. (Jfr NJA 1973 s. 590)
  14. NJA 2005 s. 732 (2005)
    En person har knuffat en annan så att denne fallit omkull och brutit armen. Åtal för misshandel grundat på likgiltighetsuppsåt har ogillats redan därför att det inte visats att gärningsmannen varit medvetet oaktsam i förhållande till skadan (jfr NJA 2004 s. 17…
  15. NJA 2004 s. 479 ”Femtonåringens knivhugg” (2004)
    Fråga om uppsåt att döda förelegat hos en femtonåring.
  16. NJA 2004 s. 176 ”HIV-fallet” (2004)
    Åtal för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan mot HIV-infekterad man som har haft oskyddade samlag med tio olika personer. Fråga bl.a. om grunderna för uppsåtsbedömningen. (jfr NJA 2002 s. 449)
  17. RH 2003:65 (2003)
    En kvinna med en insulinberoende diabetes, åtalad för misshandel, har ansetts utan eget vållande omedveten om sitt handlande vid gärningstillfället och därför frikänts från ansvar.
  18. RH 2001:2 (2000)
    Åtal för misshandel - bestående i att A kastat en ölburk som träffat B i huvudet - har ogillats på grund av att A, som avsett att träffa en annan person, befunnits ha saknat uppsåt att misshandla B.
  19. RH 2000:52 (2000)
    Vid tillgrepp i förening med våld, begånget under rus, har tillägnelseuppsåt inte ansetts föreligga, och gärningen har bedömts som egenmäktigt förfarande, grovt brott. Påföljden har, utan hinder av bestämmelsen i 51 kap. 25 § rättegångsbalken, ansetts kunna än…
  20. RH 1999:139 (1999)
    I mål om misshandel m.m. har inte ansetts visat att den tilltalade varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt förelegat.
  21. NJA 1996 s. 782 (1996)
    Fråga i mål om ansvar för misshandel om gärningsmannens uppsåt. - Tillika fråga huruvida misshandeln kunde bedömas som ringa brott. 1 kap 2 § och 3 kap 5 § BrB.
  22. NJA 1994 s. 614 (1994)
    En HIV-smittad man hade fullbordat samlag med en kvinna som inte kände till hans sjukdom. Kvinnan blev inte smittad. Fråga om brottsrubricering och påföljd.
  23. RH 1994:78 (1994)
    I mål om ansvar för grov vårdslöshet i trafik och obehörigt avvikande från trafikolycksplats har hovrätten ogillat åtalet på den grunden att den tilltalades handlande stått utanför hans kontroll eftersom han vid tidpunkten led av en manodepressiv psykos.
  24. RH 1993:80 (1993)
    Åtal mot diabetiker för olovlig körning har ogillats på grund av att han ej visats ha varit medveten om sina handlingar på sådant sätt som krävs för ett uppsåt enligt 1 kap. 2 § brottsbalken skall anses föreligga.
  25. NJA 1989 s. 398 (1989)
    I mål om ansvar för egenmäktigt förfarande - olovlig besittningsrubbning beträffande en av två sambor gemensamt ägd bil - har den tilltalade frikänts, då han misstagit sig angående ägarförhållandena.

1 kap. 6 § (3)

  1. NJA 2016 s. 1165 ”Kroppsbesiktning och ålder” (2016)
    Bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ rättegångsbalken, om kroppsbesiktning för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om ett brott, utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning som syftar till att ta reda på om den misstänkte är straffmy…
  2. NJA 2016 s. 719 ”Flyktingpojkens ålder” (2016)
    Påföljdsbestämning i ett fall där den tilltalades ålder inte varit klarlagd.
  3. RH 2016:11 (2015)
    Tre unga män utan fastställd identitet har åtalats för grov våldtäkt. Fråga om vilket beviskrav som ska tillämpas vid bedömningen av deras ålder, dels för bedömning av straffmyndighet, dels vid påföljdsval och straffmätning.

1 kap. 7 § (3)

  1. NJA 1987 s. 704 (1987)
    Yngling, som när han nyss fyllt 20 år gjort sig skyldig till häleri vilket bedömts såsom grovt brott, har erhållit villkorlig dom förenad med bötesstraff. 1 kap 7 § och 27 kap 1 och 2 §§ BrB.
  2. NJA 1982 s. 17 (1982)
    Fråga om val av påföljd för grov stöld, särskilt med avseende på möjligheten att förena skyddstillsyn med fängelse. 1 kap 7 §, 27 kap 2 §, 28 kap 2 och 3 §§ BrB.
  3. NJA 1981 s. 723 (1981)
    Val av påföljd för rattfylleri (I och II). Risken för att ett frihetsstraff skulle medföra skadliga följder för gärningsmannens familj har ansetts inte innebära tillräckliga skäl att ådöma annan påföljd än fängelse (II).

1 kap. 8 § (3)

  1. NJA 2016 s. 202 (2016)
    Vid bestämning av det belopp som ska förklaras förverkat som utbyte vid överlåtelse av narkotika ska avdrag för inköpskostnader normalt ske från vederlaget.
  2. RH 2015:36 (2015)
    Vid förverkande enligt 36 kap. 1 § brottsbalken av utbyte av stöldbrott ska värdet bedömas utifrån det tillgripnas värde vid brottstillfället, i aktuellt mål de tillgripna varornas pris. Det förhållande att det tillgripna senare kan komma att säljas vidare til…
  3. NJA 2014 s. 139 (2014)
    Företagsbot (I-IV)

2 kap. 1 § (6)

  1. Högsta domstolen, mål B 5546-24 Dom (2025)
    Svensk domstol har ansetts behörig att pröva ett åtal för förtal avseende uppgifter som publicerats på internet från utlandet.
  2. NJA 2025 s. 1396 ”Internetförtalet” (2025)
    Svensk domstol har ansetts behörig att pröva ett åtal för förtal avseende uppgifter som publicerats på internet från utlandet.
  3. Högsta domstolen, mål B 5193-22 Dom (2023)
    En person åtalades för hindrande av elektronisk övervakning avseende ett utvidgat kontaktförbud. Han hade i Norge avlägsnat den elektroniska utrustningen och därmed hindrat att den elektroniska övervakningen i Sverige kunde fortgå. Den brottsliga effekten har …
  4. NJA 2023 s. 956 ”Den avklippta fotbojan” (2023)
    En person åtalades för hindrande av elektronisk övervakning avseende ett utvidgat kontaktförbud. Han hade i Norge avlägsnat den elektroniska utrustningen och därmed hindrat att den elektroniska övervakningen i Sverige kunde fortgå. Den brottsliga effekten har …
  5. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  6. RH 2000:84 (2000)
    Då gärningsbeskrivningen innefattat påstående om att gärningen planerats här i riket, har svensk domstol ansetts behörig att pröva åtalet trots att frågan om ansvar för gärningen prövats genom lagakraftägande dom, meddelad i främmande stat där gärningen fullbo…

2 kap. 2 § (10)

  1. RH 2012:86 (2012)
    Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års fängelse. Brottet har innefattat innehav och spridning av en utomordentligt stor mängd barnpornografiskt material samt egen framställning av sådant material. Materialet har innehållit skil…
  2. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  3. RH 2010:38 (2010)
    Åtal för bruk av narkotika i Danmark har ogillats, eftersom gärningen inte är straffbelagd enligt dansk lag.
  4. NJA 2008 s. 930 (2008)
    Fråga hur bestämmelsen om krav på s.k. dubbel straffbarhet i 2 kap. 2 § brottsbalken skall tillämpas när preskriptionstiden för brotten löpt ut på gärningsorten.
  5. RH 2003:29 (2003)
    Fråga om svensk domstol är behörig att pröva åtal för brott begångna i Finland av finsk medborgare med hemvist i Finland och som inte heller fanns i Sverige när åtal väcktes. Hovrätten fann att svensk domsrätt över gärningar begångna i Finland under dessa omst…
  6. NJA 2002 s. 449 (2002)
    Fråga om en person som kört en personbil rakt mot en polisman i syfte att forcera en polisspärr uppsåtligen försökt skada polismannen.
  7. RH 2001:16 (1999)
    En person, som brukat cannabis i Danmark, har dömts i Sverige till böter för narkotikabrott, eftersom även bruk av narkotika anses som straffbart innehav av narkotika enligt dansk lagstiftning.
  8. NJA 1993 s. 292 (1993)
    En svensk medborgare har med ett utländskt fartyg transporterat narkotika från internationellt vatten utanför Marocko dels direkt till Nederländerna dels via Danmark och Storbritannien till Nederländerna. Påföljden har bestämts med hänsyn till nederländsk lag,…
  9. NJA 1987 s. 771 (1987)
    Iransk medborgare utlämnades från Danmark till Sverige för bl a grova narkotikabrott som begåtts i Danmark. Fråga om svensk domsrätt beträffande narkotikabrotten kan grundas på att han efter utlämningen finns i Sverige. 2 kap 2 § 1 st 3 BrB.
  10. NJA 1983 s. 425 (1983)
    Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av narkotika genom att hål tagits upp i dem och försetts med lock. Lastbilen har ansetts som sådant hjälpmedel för brott som åsyftas i bestämmelsen i 23 kap 2 § 1 st BrB om förberedelse …

2 kap. 3 § (5)

  1. NJA 2022 s. 796 ”Universalitetsprincipen” (2022)
    En schweizisk medborgare åtalades för medhjälp till folkrättsbrott, grovt brott. Åtalet avsåg gärningar som han och en medtilltalad, som är svensk medborgare, påstods ha begått i Sudan i egenskap av företrädare för bolag inom en svensk koncern. Några hinder i …
  2. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  3. RH 2003:29 (2003)
    Fråga om svensk domstol är behörig att pröva åtal för brott begångna i Finland av finsk medborgare med hemvist i Finland och som inte heller fanns i Sverige när åtal väcktes. Hovrätten fann att svensk domsrätt över gärningar begångna i Finland under dessa omst…
  4. NJA 1983 s. 425 (1983)
    Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av narkotika genom att hål tagits upp i dem och försetts med lock. Lastbilen har ansetts som sådant hjälpmedel för brott som åsyftas i bestämmelsen i 23 kap 2 § 1 st BrB om förberedelse …
  5. NJA 1981 s. 864 (1981)
    Omfattningen av begreppet "område där avdelning av krigsmakten befann sig". 2 kap 3 § 2 BrB.

2 kap. 3 a § (1)

  1. RH 2003:29 (2003)
    Fråga om svensk domstol är behörig att pröva åtal för brott begångna i Finland av finsk medborgare med hemvist i Finland och som inte heller fanns i Sverige när åtal väcktes. Hovrätten fann att svensk domsrätt över gärningar begångna i Finland under dessa omst…

2 kap. 4 § (6)

  1. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  2. NJA 2008 s. 1135 ”Läkemedelshandeln på internet” (2008)
    Svensk domstol har ansetts behörig att utan åtalsförordnande döma över i Sverige bedriven internetbaserad läkemedelshandel och medhjälp därtill även i de delar som i brottet ingående gärningar företagits utom riket. Läkemedelshandeln har ansetts utgöra brott e…
  3. RH 2003:29 (2003)
    Fråga om svensk domstol är behörig att pröva åtal för brott begångna i Finland av finsk medborgare med hemvist i Finland och som inte heller fanns i Sverige när åtal väcktes. Hovrätten fann att svensk domsrätt över gärningar begångna i Finland under dessa omst…
  4. RH 2000:84 (2000)
    Då gärningsbeskrivningen innefattat påstående om att gärningen planerats här i riket, har svensk domstol ansetts behörig att pröva åtalet trots att frågan om ansvar för gärningen prövats genom lagakraftägande dom, meddelad i främmande stat där gärningen fullbo…
  5. NJA 1993 s. 292 (1993)
    En svensk medborgare har med ett utländskt fartyg transporterat narkotika från internationellt vatten utanför Marocko dels direkt till Nederländerna dels via Danmark och Storbritannien till Nederländerna. Påföljden har bestämts med hänsyn till nederländsk lag,…
  6. NJA 1991 s. 332 (1991)
    En person med hemvist i Sverige, som har tagit befattning med ett narkotikaparti i Holland och gripits av holländsk polis vid gränsen mot Tyskland, har fällts till ansvar för grovt narkotikabrott. Fråga har uppstått om personen dessutom skall dömas för försök …

2 kap. 5 § (4)

  1. Högsta domstolen, mål B 7798-24 Beslut (2025)
    En gärning som har begåtts utomlands har inte ansetts straffbar enligt lagen på gärningsorten när det enligt det landets lag krävs att målsäganden gör en anmälan inom viss tid och tidsfristen inte har iakttagits.
  2. NJA 2025 s. 1217 ”Målsägandefristen” (2025)
    En gärning som har begåtts utomlands har inte ansetts straffbar enligt lagen på gärningsorten när det enligt det landets lag krävs att målsäganden gör en anmälan inom viss tid och tidsfristen inte har iakttagits.
  3. RH 2009:93 (2009)
    Luftfartssabotage. Fråga om innebörden av rekvisitet "åtgärd som är ägnad att framkalla fara för ett luftfartygs säkerhet under flygning". Även fråga om tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken och 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken.
  4. NJA 1987 s. 473 (1987)
    En styrman på ett utländskt fartyg, som befann sig utanför svenskt sjöterritorium, har under vapenhot tagit fartyget i besittning och fört det till svensk hamn. Under färden har de övriga besättningsmännen hållits inlåsta i olika utrymmen på fartyget. Styrmann…

2 kap. 5 a § (2)

  1. RH 2000:84 (2000)
    Då gärningsbeskrivningen innefattat påstående om att gärningen planerats här i riket, har svensk domstol ansetts behörig att pröva åtalet trots att frågan om ansvar för gärningen prövats genom lagakraftägande dom, meddelad i främmande stat där gärningen fullbo…
  2. NJA 1995 s. 462 (1995)
    Resningssökande har gjort gällande att förverkande av hans egendom med anledning av brott skett i annan stat och att lagföring av honom för samma brott enligt 2 kap 5 a § 1 st 3 BrB inte får ske i Sverige när sådan dubbel lagföring inte är tillåten i den andra…

2 kap. 7 § (2)

  1. NJA 2022 s. 796 ”Universalitetsprincipen” (2022)
    En schweizisk medborgare åtalades för medhjälp till folkrättsbrott, grovt brott. Åtalet avsåg gärningar som han och en medtilltalad, som är svensk medborgare, påstods ha begått i Sudan i egenskap av företrädare för bolag inom en svensk koncern. Några hinder i …
  2. NJA 2019 s. 909 ”Vapen vid fronten” (2019)
    Offentlig uppmaning att ge pengar eller annan egendom för vapeninköp till två terroristklassade organisationer via en öppen Facebooksida har bedömts vara straffbar, oavsett att organisationerna har varit parter i en väpnad konflikt. Brottet har ansetts vara av…

2 kap. 8 § (3)

  1. NJA 2022 s. 796 ”Universalitetsprincipen” (2022)
    En schweizisk medborgare åtalades för medhjälp till folkrättsbrott, grovt brott. Åtalet avsåg gärningar som han och en medtilltalad, som är svensk medborgare, påstods ha begått i Sudan i egenskap av företrädare för bolag inom en svensk koncern. Några hinder i …
  2. NJA 2007 s. 80 (2007)
    Resningsärende. Åsidosättande av den s.k. specialitetsprincipen vid utlämning för brott har ansetts utgöra grund för resning. Underlåtenhet att till anmodad stat lämna information i utlämningsärendet angående svenska föreskrifter om påföljdsbestämning har däre…
  3. NJA 2003 s. 133 (2003)
    Den tid om 45 dagar, som enligt art. 14 i den europeiska utlämningskonventionen skall ha förflutit innan den som utlämnats får, utan samtycke från den främmande staten, åtalas för annat, före hans utlämnande begånget brott än det för vilket han utlämnats, skal…

2 kap. 12 § (3)

  1. Högsta domstolen, mål Ö 5686-22 Beslut (2023)
    Beslut om genomsökning på distans får meddelas även om den eftersökta informationen kan vara lagrad i utlandet.
  2. NJA 2023 s. 231 ”Den okända lagringsplatsen” (2023)
    Beslut om genomsökning på distans får meddelas även om den eftersökta informationen kan vara lagrad i utlandet.
  3. NJA 2022 s. 796 ”Universalitetsprincipen” (2022)
    En schweizisk medborgare åtalades för medhjälp till folkrättsbrott, grovt brott. Åtalet avsåg gärningar som han och en medtilltalad, som är svensk medborgare, påstods ha begått i Sudan i egenskap av företrädare för bolag inom en svensk koncern. Några hinder i …

3 kap. 1 § (69)

  1. Högsta domstolen, mål B 6596-24 Dom (2025)
    När en omyndig ung lagöverträdare döms för brott med ett straffvärde motsvarande livstids fängelse bör ungdomsreduktionen beräknas med utgångspunkt i ett fängelsestraff om arton år. Det finns emellertid härutöver utrymme att i skärpande riktning ta hänsyn till…
  2. NJA 2025 s. 233 ”Mordet i Hagalund” (2025)
    När en omyndig ung lagöverträdare döms för brott med ett straffvärde motsvarande livstids fängelse bör ungdomsreduktionen beräknas med utgångspunkt i ett fängelsestraff om arton år. Det finns emellertid härutöver utrymme att i skärpande riktning ta hänsyn till…
  3. RH 2025:31 (2025)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord.
  4. Högsta domstolen, mål B 3014-23 Dom (2024)
    Orsakssamband inom straffrätten. Det är tillräckligt att det handlande som läggs den tilltalade till last har utgjort en bidragande orsak till en effekt som krävs för straffansvar. Det krävs inte att handlandet varit den enda orsaken till följden eller att det…
  5. NJA 2024 s. 36 ”Dödsorsaken” (2024)
    Orsakssamband inom straffrätten. Det är tillräckligt att det handlande som läggs den tilltalade till last har utgjort en bidragande orsak till en effekt som krävs för straffansvar. Det krävs inte att handlandet varit den enda orsaken till följden eller att det…
  6. NJA 2021 s. 583 ”Mordet med hanteln” (2021)
    Straffet har bestämts till livstids fängelse vid mord på närstående
  7. NJA 2021 s. 377 ”Mordet med brödkniven” (2021)
    Straffvärdebedömning och straffmätning vid tidsbestämt straff för mord. Även fråga om billighetshänsyn enligt 29 kap. 5 § brottsbalken.
  8. NJA 2021 s. 32 ”Mordet med kökskniven” (2021)
    Straffet för mord. Frågor om förutsättningarna för fängelse på livstid och om straffmätning vid tidsbestämda straff.
  9. NJA 2020 s. 703 ”GPS-puckarna” (2020)
    Straffvärdebedömningen vid förberedelse till mord. Även fråga om ersättning till den offentlige försvararen.
  10. NJA 2018 s. 975 ”Mordet vid återvinningsstationen” (2018)
    Påföljdsval vid mord. Eftersom brottet inte har begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och förutsättningar för rättspsykiatrisk vård inte ansetts föreligga, har påföljden bestämts till fängelse. Även fråga om fängelsestraffets längd.
  11. RH 2018:14 (2017)
    Synnerliga skäl har bedömts föreligga för att bestämma påföljden till livstids fängelse för en person som begått dubbelmord under påverkan av en allvarlig psykisk störning (30 kap. 6 § brottsbalken).
  12. NJA 2016 s. 809 ”Mordet i Solursparken” (2016)
    Gränsdragningen mellan mord och dråp. Straffmätningen vid mord.
  13. NJA 2016 s. 3 ”Mordstraffskalan” (2016)
    Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 § brottsbalken har medfört att rättsläget förändrats (jfr NJA 2013 s. 376).
  14. NJA 2015 s. 702 ”Balkongmålet” (2015)
    Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
  15. RH 2015:40 (2015)
    Tilltalad har dömts för anstiftan av mord till livstids fängelse. I målet har bl.a. uppkommit frågor om medverkansansvar, om gärningsbeskrivningen varit tillräckligt konkretiserad samt om vilken inverkan på prövningen ett tidigare mot annan person ogillat mord…
  16. NJA 2013 s. 376 ”Bajonettmordet” (2013)
    Straffmätning för mord.
  17. RH 2011:93 (2012)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  18. RH 2011:92 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  19. RH 2011:69 (2011)
    Hovrätten har bestämt påföljden för mord och olaga tvång till fängelse på livstid.
  20. RH 2011:91 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  21. NJA 2011 s. 627 ”Polisbomberna” (2011)
    Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid tillverkning av bomber med vilka brott skulle begås, har ansetts utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § första stycket 2 brottsbalken. Även fråga om gärningsmannens uppsåt.
  22. RH 2011:90 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  23. RH 2011:89 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  24. RH 2011:88 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  25. RH 2011:87 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  26. RH 2011:86 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  27. RH 2011:85 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  28. RH 2011:84 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  29. RH 2011:83 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  30. RH 2011:82 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  31. RH 2011:81 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  32. RH 2011:80 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  33. RH 2011:79 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  34. RH 2011:78 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  35. RH 2011:77 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  36. RH 2011:76 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  37. RH 2011:75 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  38. RH 2011:74 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  39. RH 2011:73 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  40. RH 2011:72 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  41. RH 2011:71 (2010)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  42. RH 2010:41 (2010)
    Påföljden för mord och grovt vapenbrott har bestämts till fängelse 18 år.
  43. RH 2010:64 (2010)
    Fråga om straffmätning för mord.
  44. RH 2010:2 (2009)
    Fråga om straffmätning för mord.
  45. RH 2008:17 (2008)
    Fråga om val mellan tidsbestämt och livstidsstraff för mord. Omständigheterna vid brottet har ansetts vara så försvårande som krävs för att döma till livstids fängelse.
  46. NJA 2007 s. 194 (2007)
    Fråga om påföljden för mord.
  47. RH 2006:28 (2005)
    Påföljden för mord. Tidsbestämt straff eller livstidsstraff.
  48. NJA 2004 s. 702 (2004)
    Fråga om det föreligger tillräcklig utredning för att en tilltalad skall anses lida av allvarlig psykisk störning.
  49. RH 2004:63 (2004)
    Fråga i mål där en kvinna i anslutning till födseln dödat sitt nyfödda barn om gärningen skall bedömas som mord eller barnadråp.
  50. NJA 2004 s. 479 ”Femtonåringens knivhugg” (2004)
    Fråga om uppsåt att döda förelegat hos en femtonåring.
  51. RH 2004:71 (2004)
    Mord. Två män på flykt undan polisen tog sig fram till ett hus som beboddes av två makar och hotade mannen i huset med vapen i avsikt att tillskansa sig makarnas bil. Därpå uppstod en kamp mellan den hotade och en av gärningsmännen, som höll i ett gevär. Under…
  52. NJA 2003 s. 670 ”Skottet mot säkerhetsdörren” (2003)
    I anledning av åtal för försök till mord m.m. uppkommer frågan om faran för brottets fullbordan varit utesluten på grund av tillfälliga omständigheter (23 kap. 1 § brottsbalken).
  53. RH 2003:64 (2003)
    Påföljden för en 81-årig man som gjort sig skyldig till mord har av hovrätten bestämts till fängelse sju år.
  54. RH 2002:30 (2002)
    Bevisvärdering i mordmål. Förutsättningarna för överlämnande till rättspsykiatrisk vård. Ersättning åt offentlig försvarare.
  55. NJA 2002 s. 116 (2002)
    Mord eller dråp.
  56. RH 2000:37 (2000)
    Vådaskott eller uppsåtligt dödande?
  57. NJA 1999 s. 531 (1999)
    Fråga om påföljden för mord.
  58. RH 1999:86 (1999)
    Frågor om nödvärn, brottsrubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande. Även fråga om underlåtenhet att avslöja brott och om skyddande av brottsling.
  59. RH 1998:55 (1998)
    Mord eller dråp? Även fråga om straffmätning för mord.
  60. RH 1998:69 (1998)
    Förberedelse, respektive stämpling till mord. Frågan om fara för brottets fullbordan varit endast ringa har besvarats nekande. Åtalen har följaktligen bifallits.
  61. RH 1998:8 (1997)
    Gärningsmän, 16 och 17 år gamla, har dömts för mord och olaga hot, grovt brott, till fängelse tre år och sex månader respektive fyra år.
  62. NJA 1996 s. 509 (1996)
    Fråga om påföljd för 16-åring som dömts för mord. Tillika fråga om skadestånd till den mördades anhöriga, som var bosatta utomlands.
  63. RH 1997:1 (1996)
    Det s.k. Kodemordet: Gärningsman som var drygt 18 år gammal, har dömts för mord och försök till misshandel till fängelse 8 år medan gärningsman, som var knappt 18 år gammal har dömts för grov misshandel, försök till grov misshandel, olaga tvång och grovt våld …
  64. NJA 1996 s. 27 ”Skjutningen vid Stureplan” (1996)
    Fråga om personer som främjat gärningar, bestående i att annan med ett automatvapen skjutit ihjäl fyra människor och försökt skjuta ihjäl och därvid skadat många andra, handlat med uppsåt.
  65. NJA 1995 s. 464 (1995)
    Mord eller dråp?
  66. NJA 1994 s. 310 ”Lägenhetsmordet i Sundbyberg” (1994)
    Mord eller dråp?
  67. NJA 1989 s. 97 (1989)
    Mord eller dråp?
  68. NJA 1987 s. 33 (1987)
    Mord eller dråp?
  69. NJA 1985 s. 510 ”Skotten in i badrummet” (1985)
    Mord eller dråp? Tillika fråga om straffmätningen för mord.

3 kap. 2 § (38)

  1. NJA 2016 s. 809 ”Mordet i Solursparken” (2016)
    Gränsdragningen mellan mord och dråp. Straffmätningen vid mord.
  2. NJA 2013 s. 376 ”Bajonettmordet” (2013)
    Straffmätning för mord.
  3. RH 2011:93 (2012)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  4. RH 2011:92 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  5. RH 2011:91 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  6. RH 2011:90 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  7. RH 2011:89 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  8. RH 2011:88 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  9. RH 2011:87 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  10. RH 2011:86 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  11. RH 2011:85 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  12. RH 2011:84 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  13. RH 2011:83 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  14. RH 2011:82 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  15. RH 2011:81 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  16. RH 2011:80 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  17. RH 2011:79 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  18. RH 2011:78 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  19. RH 2011:77 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  20. RH 2011:76 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  21. RH 2011:75 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  22. RH 2011:74 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  23. RH 2011:73 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  24. RH 2011:72 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  25. RH 2011:71 (2010)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  26. NJA 2004 s. 479 ”Femtonåringens knivhugg” (2004)
    Fråga om uppsåt att döda förelegat hos en femtonåring.
  27. NJA 2002 s. 116 (2002)
    Mord eller dråp.
  28. RH 2001:38 (2001)
    En person dömdes för försök till dråp. Gärningarna riktades mot två polismän som hade ingripit för att hindra denne från att begå självmord genom att kasta sig ut från en byggnadsställning. Den tilltalade ansågs ha begått brotten under påverkan av en allvarlig…
  29. RH 2000:88 (2000)
    Fråga om adekvat kausalitet i mål angående dråp.
  30. RH 1999:86 (1999)
    Frågor om nödvärn, brottsrubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande. Även fråga om underlåtenhet att avslöja brott och om skyddande av brottsling.
  31. RH 1996:69 (1996)
    Fråga om ansvar för s.k. dödshjälp. Ett åtal för dråp har ogillats eftersom den åtalades handlande inte inneburit annat än att hon möjliggjort för annan person att vidta de åtgärder som ledde till den personens död.
  32. NJA 1995 s. 464 (1995)
    Mord eller dråp?
  33. NJA 1994 s. 310 ”Lägenhetsmordet i Sundbyberg” (1994)
    Mord eller dråp?
  34. RH 1993:120 (1993)
    Frågor om nödvärnsrätt och nödvärnsexcess samt straffmätning i mål angående dråp m.m.
  35. NJA 1992 s. 474 (1992)
    Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om nödvärn och bristande uppsåt att döda - fastän det inte kunnat fastställas vem av dem som utdelat det dödande knivhugget och inte heller att den ene alls använt kniv.
  36. NJA 1989 s. 97 (1989)
    Mord eller dråp?
  37. NJA 1987 s. 33 (1987)
    Mord eller dråp?
  38. NJA 1985 s. 510 ”Skotten in i badrummet” (1985)
    Mord eller dråp? Tillika fråga om straffmätningen för mord.

3 kap. 3 § (1)

  1. RH 2004:63 (2004)
    Fråga i mål där en kvinna i anslutning till födseln dödat sitt nyfödda barn om gärningen skall bedömas som mord eller barnadråp.

3 kap. 5 § (49)

  1. Högsta domstolen, mål B 4130-24 Dom (2025)
    Andnöd till följd av ett struptag har ansetts utgöra ett sådant fysiskt lidande som avses med smärta i straffbestämmelsen om misshandel.
  2. NJA 2025 s. 1408 ”Andnöden” (2025)
    Andnöd till följd av ett struptag har ansetts utgöra ett sådant fysiskt lidande som avses med smärta i straffbestämmelsen om misshandel.
  3. Högsta domstolen, mål B 2659-22 Dom (2023)
    Gränsdragningen mellan misshandel av normalgraden och grov misshandel.
  4. NJA 2023 s. 560 ”Fruktkniven” (2023)
    Gränsdragningen mellan misshandel av normalgraden och grov misshandel.
  5. NJA 2018 s. 591 ”Cross-checking” (2018)
    En viss våldshandling (cross-checking) begången under en ishockeymatch har inte ansetts tillåten med stöd av reglerna om samtycke eller social adekvans.
  6. NJA 2018 s. 574 ”Brevinkastet” (2018)
    Rubricering i mål om misshandel. Även fråga om tillämpning av 34 kap. brottsbalken.
  7. NJA 2018 s. 512 ”(I) Uppgörelsen i Kassmyra resp. (II) Anmälan till Skatteverket” (2018)
    Förberedelse till brott (I och II).
  8. NJA 2017 s. 1129 ”Skärpet” (2017)
    Fråga om gränsdragningen mellan ringa misshandel och misshandel av normalgraden vid misshandel av barn.
  9. RH 2016:50 (2016)
    Straffvärdebedömning och påföljdsval vid misshandel begången mot en förtroendevald politiker.
  10. NJA 2015 s. 702 ”Balkongmålet” (2015)
    Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
  11. NJA 2013 s. 588 ”Barnets brännskada” (2013)
    Ett misshandelsbrott kan begås genom underlåtenhet. Fråga om en garantställning har uppkommit i förhållande till ett barn för den som sammanbor med barnet och en av barnets föräldrar.
  12. RH 2012:56 (2012)
    Betydelsen av att misshandel har begåtts i samband med idrottsutövning.
  13. RH 2012:59 (2012)
    Två väktare som gjort ett obefogat ingripande mot en nattklubbsgäst har dömts för misshandel och olaga frihetsberövande. Straffvärdet har bedömts uppgå till fängelse tre månader men påföljden bestämdes till villkorlig dom och böter då ingen av dem kunde räkna …
  14. RH 2011:62 (2011)
    Att en misshandel begåtts under en fotbollsmatch har, med hänsyn till omständigheterna, inte ansetts som en förmildrande omständighet.
  15. NJA 2009 s. 776 ”Läraren och elevassistenten” (2009)
    Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande
  16. RH 2010:9 (2009)
    En man, som i syfte att kontrollera om hans dotter var oskuld, stoppat sina fingrar i dotterns slida, dömdes, inte för våldtäkt mot barn utan för misshandel.
  17. NJA 2008 s. 1010 (2008)
    En person som gjort sig skyldig till ett olaga hot samtidigt som han gjort sig skyldig till misshandel av den hotade har dömts för misshandel och olaga hot i brottskonkurrens. Även fråga om det olaga hotet skall bedömas som grovt brott.
  18. RH 2007:75 (2007)
    Elev har under lektion utdelat ett slag med öppen hand som träffat läraren över tinningen med övergående smärta som följd. Fråga om gärningen skall bedömas som ringa misshandel eller som misshandel av normalgraden.
  19. RH 2007:1 (2007)
    Bevisvärdering i belysning av bl.a. innehållet i rättsintyg i mål om ansvar för misshandel; även fråga om betydelsen av att viss bevisning utgör s.k. tilltrosbevisning.
  20. RH 2006:26 (2006)
    Den tilltalade är åtalad för rån enligt det s.k. motvärnsfallet då han utövat våld mot en person som han tidigare hade bestulit. Vid detta våld hade den tilltalade inte längre det tillgripna godset i sin omedelbara besittning. Våldet har inte bedömts som rån u…
  21. RH 2004:90 (2004)
    En civilklädd väktare på ett varuhus blev i samband med att han skulle gripa en person som strax dessförinnan begått en stöld på varuhuset misshandlad av denne. Då väktarens ingripande skedde under en rast då han inte var i tjänst ansågs väktaren inte åtnjuta …
  22. NJA 2004 s. 176 ”HIV-fallet” (2004)
    Åtal för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan mot HIV-infekterad man som har haft oskyddade samlag med tio olika personer. Fråga bl.a. om grunderna för uppsåtsbedömningen. (jfr NJA 2002 s. 449)
  23. NJA 2003 s. 537 (2003)
    Fråga om vårdnadshavare genom aga av barn gjort sig skyldig till misshandel av normalgraden eller ringa brott. Även fråga om påföljd.
  24. RH 2003:11 (2002)
    En man har fällts till ansvar för att vid tre tillfällen ha misshandlat den kvinna, med vilken han sammanbodde. Ingen av gärningarna har ansetts som ringa. Det våld som utövats har varit av jämförelsevis begränsad omfattning. Av de skador som uppstått har en f…
  25. RH 2001:55 (2001)
    Misshandel, som fortsatt sedan offret har varit helt utslaget och ur stånd att försvara sig, har bedömts som grov trots att den inte varit oprovocerad.
  26. RH 2001:2 (2000)
    Åtal för misshandel - bestående i att A kastat en ölburk som träffat B i huvudet - har ogillats på grund av att A, som avsett att träffa en annan person, befunnits ha saknat uppsåt att misshandla B.
  27. RH 2000:100 (2000)
    A har vid två skilda tillfällen tillrättavisat sin 3-årige son, vid det första tillfället genom att ta ett grepp på nacken och vid det andra tillfället genom att utdela ett slag mot halsen, båda gångerna med smärta och rodnad som följd. Brottet har bedömts som…
  28. NJA 2000 s. 17 ”Misshandeln på Edinsvägen” (2000)
    Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för grovt rattfylleri (I och II) och för misshandel (III).
  29. RH 1999:129 (1999)
    En man utövade våld mot sin f.d. sambo, som olovligen försökte tränga in i hans lägenhet för att ta med sig deras gemensamma barn som han hade umgänge med. Åtalet för misshandel ogillades på grund av nödvärn.
  30. NJA 1997 s. 636 ”Omskärelsen” (1997)
    Pojkar har omskurits på begäran av sina vårdnadshavare. Befriar samtycket den som utfört omskärelserna från ansvar för misshandel?
  31. NJA 1996 s. 782 (1996)
    Fråga i mål om ansvar för misshandel om gärningsmannens uppsåt. - Tillika fråga huruvida misshandeln kunde bedömas som ringa brott. 1 kap 2 § och 3 kap 5 § BrB.
  32. RH 1997:49 (1996)
    En anställd på ett sjukhus har, i avsikt att beröva sig själv livet, vid fyra tillfällen skadat anordningar för smärtlindring som varit avsedda för fyra olika patienter. Till följd härav har de fyra patienterna tillfogats smärta. Fråga, i mål om misshandel, om…
  33. NJA 1996 s. 244 (1996)
    Förberedelse till misshandel?
  34. NJA 1995 s. 448 (1995)
    En HIV-smittad kvinna hade oskyddat vaginalt samlag och orala samlag. Fråga om ansvar för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan.
  35. RH 1995:23 (1995)
    Under en fotbollsmatch har A uppsåtligen tilldelat B ett kraftigt knytnävsslag i ansiktet, vilket medfört att B tillfogats vissa skador m.m. och - i vart fall - viss tid legat omtöcknad på planen. Påföljden har bestämts till fängelse.
  36. RH 1994:118 (1994)
    En styvfar tilldelade sin 7-årige styvson ett slag med öppen hand över näsan med smärta och blodvite som följd. Brottet har bedömts som misshandel av normalgraden och påföljden bestämts till fängelse en månad.
  37. NJA 1994 s. 468 (1994)
    Fråga om påföljd - skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för upprepad hustrumisshandel samt olaga frihetsberövande.
  38. NJA 1993 s. 553 ”Skolgårdsbråket” (1993)
    Två skolpojkar har inlåtit sig i bråk. Så länge följderna begränsar sig till smärta och ringare övergående skador har det ansetts ligga i situationen som sådan att ansvar för ofredande eller misshandelsbrott inte kan komma i fråga. Detta följer av allmänna rät…
  39. RH 1993:120 (1993)
    Frågor om nödvärnsrätt och nödvärnsexcess samt straffmätning i mål angående dråp m.m.
  40. NJA 1991 s. 438 (1991)
    Fråga om påföljd för yngling som gjort sig skyldig till icke ringa misshandel när han var 18 år gammal.
  41. NJA 1991 s. 83 (1991)
    Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om våldtäkt och misshandel.
  42. NJA 1990 s. 776 (1990)
    Grov misshandel? - Tillika fråga huruvida hotelser som uttalats sedan misshandel avslutats skulle anses som ett särskilt brott (olaga hot) vid sidan av denna misshandel.
  43. NJA 1990 s. 521 (1990)
    Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel.
  44. NJA 1990 s. 84 (1990)
    Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II).
  45. NJA 1988 s. 156 (1988)
    Val av påföljd för misshandel mot hustru.
  46. NJA 1984 s. 922 (1984)
    Tre ynglingar, som har färdats i bil, har gjort sig skyldiga till misshandel av fotgängare. Fråga huruvida bilens förare på grund av sin åtgärd att stanna bilen skall fällas till ansvar för medhjälp till misshandeln. Dessutom fråga huruvida en annan yngling, s…
  47. NJA 1984 s. 137 (1984)
    Fråga om påföljd för misshandel, som föreståndare för sjukhusavdelning för psykiskt sjuka förövat mot där intagna patienter.
  48. NJA 1982 s. 675 (1982)
    Fråga om påföljd för misshandel som begåtts av en 18-åring.
  49. NJA 1982 s. 143 (1982)
    Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om tillämpning av 33 kap 9 § BrB.

3 kap. 6 § (36)

  1. Högsta domstolen, mål B 2659-22 Dom (2023)
    Gränsdragningen mellan misshandel av normalgraden och grov misshandel.
  2. NJA 2023 s. 560 ”Fruktkniven” (2023)
    Gränsdragningen mellan misshandel av normalgraden och grov misshandel.
  3. NJA 2021 s. 139 ”Fiskekniven” (2021)
    Straffmätning vid grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott.
  4. NJA 2021 s. 73 ”Torpeden” (2021)
    Rubricering och straffmätning av försök till misshandelsbrott.
  5. NJA 2020 s. 564 ”Den utdragna misshandeln” (2020)
    Rubricering och straffvärde vid synnerligen grov misshandel. Även fråga om beaktande av återfall i brott vid straffmätningen.
  6. NJA 2019 s. 553 ”Människorovet” (2019)
    Gränsdragningen mellan människorov och människorov som är mindre grovt. Även fråga om människorov konsumerar grov misshandel.
  7. NJA 2018 s. 574 ”Brevinkastet” (2018)
    Rubricering i mål om misshandel. Även fråga om tillämpning av 34 kap. brottsbalken.
  8. NJA 2016 s. 719 ”Flyktingpojkens ålder” (2016)
    Påföljdsbestämning i ett fall där den tilltalades ålder inte varit klarlagd.
  9. RH 2014:68 (2014)
    Synnerligen grov misshandel - summariska referat
  10. RH 2014:67 (2014)
    Synnerligen grov misshandel - summariska referat
  11. RH 2014:66 (2014)
    Synnerligen grov misshandel - summariska referat.
  12. RH 2014:65 (2014)
    Synnerligen grov misshandel - summariska referat.
  13. RH 2014:64 (2014)
    Synnerligen grov misshandel - summariska referat
  14. RH 2014:63 (2014)
    Synnerligen grov misshandel - summariska referat
  15. RH 2014:62 (2014)
    Synnerligen grov misshandel - summariska referat.
  16. NJA 2013 s. 1155 ”Gatuöverfallet” (2013)
    Grov misshandel?
  17. RH 2012:24 (2012)
    Pistolskott genom lår och underben i syfte att bestraffa en person som inte längre ville vara medlem i en MC-gruppering samt pistolhot mot huvudet i samband härmed har bedömts som synnerlig grov misshandel och övergrepp i rättssak, grovt brott.
  18. NJA 2012 s. 45 ”Samurajsvärdet” (2012)
    Bedömningen av frågan om uppsåt när en gärning som har innefattat allvarligt våld har begåtts under självförvållat rus och under påverkan av en psykisk störning. Även fråga om inbillat nödvärn och nödvärnsexcess.
  19. RH 2011:64 (2011)
    Straffmätning i mål om grov misshandel. Straffvärdet har reducerats med hänsyn till att den tilltalade haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande. Även fråga om angivelse kan anses vara frivillig när den tilltalade först lämnat sitt erkännande …
  20. NJA 2011 s. 89 ”Synnerligen grov misshandel?” (2011)
    Synnerligen grov misshandel? Gradindelning och straffvärdebedömning vid misshandel.
  21. RH 2009:56 (2009)
    Åtal mot en person för stämpling till grov misshandel har ogillats på den grund att faran för brottets fullbordan var utesluten eller i vart fall ringa.
  22. RH 2008:76 (2008)
    Fråga om uppsåtsbedömning vid åtal för försök till mord (knivstick i magen), särskilt med avseende på s.k. likgiltighetsuppsåt. Tingsrätten biföll åtalet för försök till mord, medan hovrätten dömde för grov misshandel.
  23. RH 2004:19 (2004)
    Grov misshandel? (och försök därtill). Straffvärde, tillika fråga om kontraktsvård.
  24. NJA 2003 s. 229 (2003)
    Grov misshandel?
  25. NJA 2003 s. 174 (2003)
    En man har befunnits skyldig till grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott, avseende en treårig styvson. Fråga om straffmätning. - Även fråga om barnets moder gjort sig skyldig till vållande till annans död genom att underlåta att se till att …
  26. RH 2001:55 (2001)
    Misshandel, som fortsatt sedan offret har varit helt utslaget och ur stånd att försvara sig, har bedömts som grov trots att den inte varit oprovocerad.
  27. NJA 2000 s. 612 (2000)
    Straffmätning för grov misshandel av barn.
  28. NJA 1996 s. 93 (1996)
    Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva grov misshandel om gärningen var fri från straff på grund av att bomberna var avsedda att användas endast i en nödvärnssituation. - Även spörsmål om faran för brottets fullbordan va…
  29. NJA 1995 s. 661 (1995)
    Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två skott med en pistol och skadat en av deltagarna i rånet, K. 1. Hovrätten har ansett B ha befunnit sig i en nödvärnssituation men fällt honom till ansvar på grund av att hans handlande…
  30. NJA 1995 s. 119 (1995)
    Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant brott när HIV-smittad person haft samlag med andra. Ansvar också för spridande av smitta?
  31. NJA 1994 s. 614 (1994)
    En HIV-smittad man hade fullbordat samlag med en kvinna som inte kände till hans sjukdom. Kvinnan blev inte smittad. Fråga om brottsrubricering och påföljd.
  32. RH 1993:120 (1993)
    Frågor om nödvärnsrätt och nödvärnsexcess samt straffmätning i mål angående dråp m.m.
  33. NJA 1992 s. 324 (1992)
    Grov misshandel.
  34. NJA 1992 s. 85 (1992)
    Misshandel av ett litet, skyddslöst barn, som tilldelats ett stort antal slag mot huvudet och kroppen, har bedömts som grov. Tillika fråga huruvida vållande till annans död varit att bedöma som grovt brott.
  35. NJA 1990 s. 776 (1990)
    Grov misshandel? - Tillika fråga huruvida hotelser som uttalats sedan misshandel avslutats skulle anses som ett särskilt brott (olaga hot) vid sidan av denna misshandel.
  36. NJA 1986 s. 802 (1986)
    En man har dödats genom knivhugg. Två män har åtalats i anledning av det inträffade. Ansvar har yrkats å den ene för mord och å den andre för medhjälp till grov misshandel och medhjälp till vållande till annans död. Vem som utdelat de dödande knivhuggen har in…

3 kap. 7 § (30)

  1. Högsta domstolen, mål B 3014-23 Dom (2024)
    Orsakssamband inom straffrätten. Det är tillräckligt att det handlande som läggs den tilltalade till last har utgjort en bidragande orsak till en effekt som krävs för straffansvar. Det krävs inte att handlandet varit den enda orsaken till följden eller att det…
  2. NJA 2024 s. 36 ”Dödsorsaken” (2024)
    Orsakssamband inom straffrätten. Det är tillräckligt att det handlande som läggs den tilltalade till last har utgjort en bidragande orsak till en effekt som krävs för straffansvar. Det krävs inte att handlandet varit den enda orsaken till följden eller att det…
  3. NJA 2021 s. 139 ”Fiskekniven” (2021)
    Straffmätning vid grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott.
  4. NJA 2020 s. 397 ”RC24” (2020)
    En person som sålt särskilt farliga och svårdoserade preparat via en webbplats har ansetts göra sig skyldig till vållande till annans död när personer dött till följd av att de använt preparaten i missbrukssyfte.
  5. NJA 2014 s. 139 (2014)
    Företagsbot (I-IV)
  6. NJA 2012 s. 79 ”Rydaholmsfallet” (2012)
    Grovt vållande till annans död, m.m. Straffvärdebedömning och fråga om straffet borde skärpas på grund av tidigare brottslighet.
  7. NJA 2011 s. 349 (2011)
    En lastbil, som påbörjade en vänstersväng över den motsatta körbanan, blev påkörd av en mötande personbil i uppseendeväckande hög hastighet, varvid personbilens förare avled. Åtal mot lastbilens förare för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död har …
  8. NJA 2006 s. 228 ”Sjuksköterskans feldosering” (2006)
    En sjuksköterska som av misstag blandat en infusionslösning till ett spädbarn så att den blev tio gånger starkare än ordinerat och därigenom orsakat barnets död, har dömts för vållande till annans död.
  9. NJA 2005 s. 674 (2005)
    Påföljd för vållande till annans död, grovt brott, och grovt rattfylleri.
  10. RH 2005:58 (2005)
    En tysk jägare har i samband med fågeljakt i Härjedalen orsakat en jaktkamrats död genom att avlossa ett hagelskott som träffade kamraten i ryggen. Frågan i målet om den tilltalade orsakat den dödliga utgången genom oaktsamhet har besvarats jakande.
  11. NJA 2005 s. 372 (2005)
    Ett isblock har fallit ned från ett tak och dödat en gångtrafikant. Fråga om den som åtagit sig att svara för snöskottning på taket har genom att underlåta att ta bort snö och is, eller åtminstone spärra av gångbanan, gjort sig skyldig till vållande till annan…
  12. NJA 2004 s. 34 (2004)
    Vid en militär övning har en värnpliktig drunknat i ett vattenhinder på en stridshinderbana. Fråga om övningsledaren för stridshinderbanan haft ett arbetsmiljöansvar samt om han genom att underlåta att vidta erforderliga säkerhetsåtgärder och ytterst låta hind…
  13. RH 2004:39 (2004)
    Ett bolag har underlåtit att organisera arbetsmiljöarbetet på sådant sätt att olycksfallsrisker för en arbetstagare bedömts och upplysningar därom lämnats till arbetstagaren. Underlåtenheten har ansetts ha förorsakat arbetstagarens död. Bolagets VD har befunni…
  14. NJA 2003 s. 174 (2003)
    En man har befunnits skyldig till grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott, avseende en treårig styvson. Fråga om straffmätning. - Även fråga om barnets moder gjort sig skyldig till vållande till annans död genom att underlåta att se till att …
  15. RH 2002:13 (2002)
    En trött bilförare har somnat vid ratten och kört på två personer, varvid den ena avlidit och den andra fått mycket allvarliga skador. Brotten vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i trafik har inte bedömts som grova brott.
  16. RH 1999:106 (1999)
    Sedan tingsrätten ogillat ett åtal för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död mot en av de två personer som färdades i en bil, överklagade åklagaren målet till hovrätten, varvid han justerade åtalet till att alternativt avse …
  17. RH 1998:51 (1997)
    Åtta personer omkom i samband forsfärd i Råneåälven. Fråga om rorsmännen varit att anse som befälhavare enligt sjölagen samt om de brustit i sjömansskap och därigenom vållat de omkomnas död.
  18. RH 1996:152 (1996)
    Bilförare, som i samband med vänstersväng under goda sikt- och trafikförhållanden påkört och skadat en cyklist så svårt att hon senare avled, har dömts för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död.
  19. RH 1995:100 (1995)
    En äldre man påkördes av en bil och skadades allvarligt. Efter två månader avled han i en sjukdom, som uppkommit på grund av en mycket sällsynt biverkning av en medicin, vilken satts in för att bota en under sjukhusvistelsen inträdd infektion. Dödsfallet har i…
  20. RH 1995:70 (1995)
    Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för mord. Även fråga om straffmätning vid brott av unga.
  21. RH 1995:78 (1995)
    Påföljden för grovt rattfylleri och vållande till annans död, grovt brott, bestående i att en kraftigt berusad bilförare kört ihjäl en likaledes kraftigt berusad kamrat som frivilligt följt med på färden, har bestämts till fängelse ett år.
  22. RH 1995:46 (1994)
    Fråga om påföljd för vållande till annans död och grov vårdslöshet i trafik. Gärningarna innefattade "kappkörning" mellan bilar på motorväg.
  23. NJA 1993 s. 86 (1993)
    Fråga om ansvar för vållande till annans död och allmänfarlig vårdslöshet, när en lokförare under färd brustit i uppmärksamhet på ljussignaler utmed banan och underlåtit att nedbringa tågets hastighet i enlighet med gällande säkerhetsföreskrifter och därigenom…
  24. NJA 1992 s. 85 (1992)
    Misshandel av ett litet, skyddslöst barn, som tilldelats ett stort antal slag mot huvudet och kroppen, har bedömts som grov. Tillika fråga huruvida vållande till annans död varit att bedöma som grovt brott.
  25. NJA 1991 s. 247 (1991)
    En betongarbetare klämdes till döds av en transportvagn på vilken säkerhetsanordningarna var ur funktion. Fråga om den avlidnes förman - till vilken någon uttrycklig delegering av arbetsgivarens miljöansvar inte skett - har genom att inte kontrollera säkerhets…
  26. NJA 1991 s. 163 (1991)
    Fråga om ansvar för bostadsrättsförenings ordförande för vållande till annans död för att han av oaktsamhet underlåtit att stänga av en skadad hiss.
  27. NJA 1990 s. 370 (1990)
    I mål om ansvar för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans död uppkommer fråga om bl a nödvärn vid försök till våldtäkt.
  28. NJA 1989 s. 552 (1989)
    Sedan en av A förd bil "prejats" av en annan, hoppade en man från den andra bilen upp på motorhuven till den av A förda bilen, A:s passagerare i framsätet ingrep då genom åtgärder med omväxlande gas- och bromspedal så att mannen föll i gatan, släpades under bi…
  29. NJA 1987 s. 187 (1987)
    Till undvikande av sammanstötning med en mötande bil som fördes på fel sida av vägen svängde bilföraren A - utan att dessförinnan ha genom signalering eller inbromsning sökt undvika sammanstötning - till vänster in på den andra vägbanan. Samtidigt förde den mö…
  30. NJA 1986 s. 802 (1986)
    En man har dödats genom knivhugg. Två män har åtalats i anledning av det inträffade. Ansvar har yrkats å den ene för mord och å den andre för medhjälp till grov misshandel och medhjälp till vållande till annans död. Vem som utdelat de dödande knivhuggen har in…

3 kap. 8 § (28)

  1. Högsta domstolen, mål B 7653-24 Dom (2025)
    En bilförare har till följd av ett abstinensrelaterat epileptiskt anfall orsakat en trafikolycka med kroppsskador för en medtrafikant som följd. Bilföraren har bedömts vara omedvetet oaktsam genom att köra bil med vetskap om att han vid ett tidigare tillfälle …
  2. NJA 2025 s. 1006 ”Kollisionen på Krusegatan” (2025)
    En bilförare har till följd av ett abstinensrelaterat epileptiskt anfall orsakat en trafikolycka med kroppsskador för en medtrafikant som följd. Bilföraren har bedömts vara omedvetet oaktsam genom att köra bil med vetskap om att han vid ett tidigare tillfälle …
  3. Högsta domstolen, mål B 6951-23 Dom (2024)
    Vad som krävs för att någon ska anses ha åtagit sig att tillfälligt utöva tillsyn över ett barn med verkan att straffansvar kan inträda vid brister i tillsynen.
  4. NJA 2024 s. 857 ”Hökmossebadet” (2024)
    Vad som krävs för att någon ska anses ha åtagit sig att tillfälligt utöva tillsyn över ett barn med verkan att straffansvar kan inträda vid brister i tillsynen.
  5. NJA 2021 s. 1197 ”En amerikansk bulldogg” (2021)
    En person som lämnat en hund, en amerikansk bulldogg, i en lägenhet utan att låsa dörren har gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada när hunden tog sig ut i trapphuset och skadade en person där.
  6. NJA 2020 s. 540 ”Omkullkörningen” (2020)
    En bilist har oaktsamt kört omkull en cyklist och orsakat cyklisten kroppsskada i form av svullnad, skrubbsår och blåmärken. Skadan har bedömts som ringa och bilföraren har frikänts från åtal för vållande till kroppsskada.
  7. NJA 2014 s. 139 (2014)
    Företagsbot (I-IV)
  8. RH 2013:17 (2012)
    När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp med omhändertagandet. Då medhjälparen ingriper skadas den omhändertagne. Medhjälparen åtalas för misshandel och åtalet justeras vid tingsrätten till vållande till kroppsskada. Föreli…
  9. NJA 2012 s. 358 (2012)
    En alkoholpåverkad person framförde en bil så att den voltade, varvid en passagerare skadades allvarligt. Föraren dömdes för bl.a. vållande till kroppsskada, grovt brott. Omständigheterna har inte ansetts vara så försvårande att brottet grundar rätt till ersät…
  10. RH 2009:46 (2008)
    Fosterföräldrars bristande ledning och tillsyn av underårigas arbete med vedklyvning, under vilken en av dessa skadats, har föranlett ansvar för vållande till kroppsskada enligt 3 kap. 8 § brottsbalken.
  11. RH 2005:68 (2005)
    Skidåkare, som befunnits ha agerat oaktsamt, har fällts till ansvar för vållande till kroppsskada.
  12. RH 2004:88 (2004)
    Under arbete vid en spillblandare kom en hos aktiebolaget L. anställd arbetstagare i kontakt med blandarens rörliga delar. Han erhöll därvid svåra klämskador. Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter skulle en i anslutning till de rörliga delarna befintlig …
  13. NJA 2004 s. 126 (2004)
    En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott.
  14. NJA 2004 s. 80 (2004)
    En grundskoleelev skadade sin ena hand i en bockningsmaskin under en lärarledd lektion i en gymnasieskolas lokaler. Fråga om gymnasieskolans rektor haft ett arbetsmiljöansvar för eleven samt om hon genom att underlåta att göra en riskinventering och riskbedömn…
  15. RH 2003:53 (2003)
    Bilist har framfört bil i fil avsedd för bussar, varvid han kört på och skadat en fotgängare som gått ut i vägbanan. Bilisten har fällts till ansvar för vållande till kroppsskada medan åtal för vårdslöshet i trafik har ogillats.
  16. RH 2002:60 (2002)
    Vållande till kroppsskada i samband med snöbollskrig har i visst fall inte ansetts medföra rätt till kränkningsersättning.
  17. RH 2002:13 (2002)
    En trött bilförare har somnat vid ratten och kört på två personer, varvid den ena avlidit och den andra fått mycket allvarliga skador. Brotten vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i trafik har inte bedömts som grova brott.
  18. RH 2000:36 (2000)
    En bageriarbetare skadades vid rengöring av en igångsatt kavlingsmaskin. Tillräckligt orsakssamband mellan åsidosättande av föreläggande av Yrkesinspektionen och olyckan ansågs inte föreligga. Med hänsyn till åtalets utformning ansågs vållande till kroppsskada…
  19. NJA 2000 s. 234 (2000)
    Fråga om ansvar för vårdslöshet i sjötrafik och vållande till kroppsskada.
  20. RH 1999:84 (1999)
    Talan mot kommun om företagsbot har ogillats på grund av att det brott som eventuellt begåtts inte hade sådan anknytning till den verksamhet som bedrevs att det kunde anses begånget i näringsverksamhet.
  21. NJA 1996 s. 590 (1996)
    Bilist har kört på och skadat fotgängare på obevakat övergångsställe. Fråga om ansvar för vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. 1 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott och 3 kap 8 § BrB.
  22. RH 1996:97 (1996)
    Påföljd för grovt sjöfylleri och vållande till kroppsskada har på grund av brottets art bestämts till fängelse.
  23. RH 1996:18 (1996)
    Fråga om ansvar för vållande till kroppsskada. Även fråga om arbetstagares ansvar.
  24. RH 1995:94 (1995)
    I mål om ansvar för vållande till kroppsskada har hovrätten funnit att den tilltalade av oaktsamhet tillfogat målsäganden ett 1,5 cm långt ytligt hudsår på överläppen och ett ytligt slemhinnesår. Hudsåret hade sytts med två stygn. Skadorna har bedömts som ring…
  25. RH 1995:74 (1995)
    Fråga om vållande till kroppsskada i samband med grov vårdslöshet i trafik är att bedöma som grovt brott på den grunden att framförandet av fordonet har inneburit påtaglig fara för trafiksäkerheten.
  26. NJA 1994 s. 527 (1994)
    Fråga om ansvar för vållande till kroppsskada. 3 kap 8 § BrB.
  27. NJA 1994 s. 500 (1994)
    Vållande till kroppsskada har ansetts grovt med hänsyn till bl a att skadan förorsakats av ett livsfarligt vapen.
  28. NJA 1993 s. 245 (1993)
    En arbetstagare vid ett gatukontor tillfogades kroppsskada i samband med ombyggnadsarbeten. Fråga huruvida en avdelningschef på grund av sin ställning inom gatukontoret har ett straffrättsligt ansvar för olyckan enligt 3 kap 8 § BrB.

3 kap. 9 § (12)

  1. Högsta domstolen, mål B 6951-23 Dom (2024)
    Vad som krävs för att någon ska anses ha åtagit sig att tillfälligt utöva tillsyn över ett barn med verkan att straffansvar kan inträda vid brister i tillsynen.
  2. NJA 2024 s. 857 ”Hökmossebadet” (2024)
    Vad som krävs för att någon ska anses ha åtagit sig att tillfälligt utöva tillsyn över ett barn med verkan att straffansvar kan inträda vid brister i tillsynen.
  3. NJA 2018 s. 369 ”Den välinställda hivbehandlingen” (2018)
    Det har ansetts inte föreligga någon konkret fara för överföring av hivsmitta vid oskyddade samlag, när en person har haft en välinställd behandling. Ett åtal för framkallande av fara för annan har därför ogillats. (Jfr NJA 2004 s. 176.)
  4. RH 2015:33 (2015)
    Två föräldrar har dömts till ansvar för framkallande av fara för annan, bestående i att de av grov oaktsamhet utsatt sin tvåårige son för livsfara genom att lämna denne ensam i en bil parkerad i solen. Påföljden har bedömts inte kunna stanna vid böter. Även fr…
  5. NJA 2014 s. 139 (2014)
    Företagsbot (I-IV)
  6. RH 2015:2 (2013)
    En hivinfekterad man har haft oskyddade samlag med fyra olika kvinnor utan att informera dem om sin hivsmitta. Fråga om det funnits förutsättningar att döma mannen till ansvar för framkallande av fara för annan när han under den tid som åtalen avser haft en vä…
  7. NJA 2008 s. 1060 (2008)
    Framkallande av fara för annan?
  8. RH 2008:15 (2008)
    En man har dömts för framkallande av fara för annan bestående i att han hanterat en s.k. bengalisk eld vid en fotbollsmatch. Även fråga om straffvärdesbedömning.
  9. NJA 2004 s. 176 ”HIV-fallet” (2004)
    Åtal för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan mot HIV-infekterad man som har haft oskyddade samlag med tio olika personer. Fråga bl.a. om grunderna för uppsåtsbedömningen. (jfr NJA 2002 s. 449)
  10. NJA 1999 s. 334 (1999)
    Ersättning enligt 1 kap 3 § skadeståndslagen (1972:207) för kränkning genom brott har ansetts inte kunna utgå i ett fall där en person gjort sig skyldig till brottet framkallande av fara för annan (3 kap 9 § BrB) genom att hantera ett vapen grovt oaktsamt med …
  11. NJA 1995 s. 448 (1995)
    En HIV-smittad kvinna hade oskyddat vaginalt samlag och orala samlag. Fråga om ansvar för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan.
  12. NJA 1987 s. 490 (1987)
    Som premedicinering inför undersökning av patient på sjukhus har på grund av en läkares felskrivning patienten getts en för stark dos av ett lugnande medel, något som kunnat föranleda död eller svår kroppsskada. Fråga om farerekvisitet i 3 kap 9 § BrB är uppfy…

3 kap. 10 § (9)

  1. NJA 2014 s. 139 (2014)
    Företagsbot (I-IV)
  2. NJA 2007 s. 369 (2007)
    I samband med lossning av last från ett fartyg inträffade en olycka som ledde till att en anställd hos ett aktiebolag avled. Verkställande direktören, som hade ansvar för arbetsmiljön i bolaget, hade underlåtit att vidta erforderliga åtgärder till förebyggande…
  3. RH 2004:88 (2004)
    Under arbete vid en spillblandare kom en hos aktiebolaget L. anställd arbetstagare i kontakt med blandarens rörliga delar. Han erhöll därvid svåra klämskador. Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter skulle en i anslutning till de rörliga delarna befintlig …
  4. NJA 2004 s. 126 (2004)
    En arbetstagare skadade sin ena hand i en fabriks limspridningsmaskin. Fråga om platschefen vid fabriken haft arbetsmiljöansvaret och gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott.
  5. NJA 2004 s. 80 (2004)
    En grundskoleelev skadade sin ena hand i en bockningsmaskin under en lärarledd lektion i en gymnasieskolas lokaler. Fråga om gymnasieskolans rektor haft ett arbetsmiljöansvar för eleven samt om hon genom att underlåta att göra en riskinventering och riskbedömn…
  6. NJA 2004 s. 34 (2004)
    Vid en militär övning har en värnpliktig drunknat i ett vattenhinder på en stridshinderbana. Fråga om övningsledaren för stridshinderbanan haft ett arbetsmiljöansvar samt om han genom att underlåta att vidta erforderliga säkerhetsåtgärder och ytterst låta hind…
  7. RH 2004:39 (2004)
    Ett bolag har underlåtit att organisera arbetsmiljöarbetet på sådant sätt att olycksfallsrisker för en arbetstagare bedömts och upplysningar därom lämnats till arbetstagaren. Underlåtenheten har ansetts ha förorsakat arbetstagarens död. Bolagets VD har befunni…
  8. RH 2000:36 (2000)
    En bageriarbetare skadades vid rengöring av en igångsatt kavlingsmaskin. Tillräckligt orsakssamband mellan åsidosättande av föreläggande av Yrkesinspektionen och olyckan ansågs inte föreligga. Med hänsyn till åtalets utformning ansågs vållande till kroppsskada…
  9. RH 1999:84 (1999)
    Talan mot kommun om företagsbot har ogillats på grund av att det brott som eventuellt begåtts inte hade sådan anknytning till den verksamhet som bedrevs att det kunde anses begånget i näringsverksamhet.

3 kap. 11 § (35)

  1. RH 2025:31 (2025)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord.
  2. NJA 2021 s. 73 ”Torpeden” (2021)
    Rubricering och straffmätning av försök till misshandelsbrott.
  3. NJA 2018 s. 512 ”(I) Uppgörelsen i Kassmyra resp. (II) Anmälan till Skatteverket” (2018)
    Förberedelse till brott (I och II).
  4. NJA 2015 s. 702 ”Balkongmålet” (2015)
    Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
  5. RH 2011:93 (2012)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  6. RH 2011:92 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  7. RH 2011:91 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  8. NJA 2011 s. 627 ”Polisbomberna” (2011)
    Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid tillverkning av bomber med vilka brott skulle begås, har ansetts utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § första stycket 2 brottsbalken. Även fråga om gärningsmannens uppsåt.
  9. RH 2011:90 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  10. RH 2011:89 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  11. RH 2011:88 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  12. RH 2011:87 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  13. RH 2011:86 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  14. RH 2011:85 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  15. RH 2011:84 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  16. RH 2011:83 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  17. RH 2011:82 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  18. RH 2011:81 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  19. RH 2011:80 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  20. RH 2011:79 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  21. RH 2011:78 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  22. RH 2011:77 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  23. RH 2011:76 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  24. RH 2011:75 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  25. RH 2011:74 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  26. RH 2011:73 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  27. RH 2011:72 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  28. RH 2011:71 (2010)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  29. RH 2009:56 (2009)
    Åtal mot en person för stämpling till grov misshandel har ogillats på den grund att faran för brottets fullbordan var utesluten eller i vart fall ringa.
  30. RH 2004:19 (2004)
    Grov misshandel? (och försök därtill). Straffvärde, tillika fråga om kontraktsvård.
  31. RH 1998:69 (1998)
    Förberedelse, respektive stämpling till mord. Frågan om fara för brottets fullbordan varit endast ringa har besvarats nekande. Åtalen har följaktligen bifallits.
  32. NJA 1996 s. 244 (1996)
    Förberedelse till misshandel?
  33. NJA 1996 s. 93 (1996)
    Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva grov misshandel om gärningen var fri från straff på grund av att bomberna var avsedda att användas endast i en nödvärnssituation. - Även spörsmål om faran för brottets fullbordan va…
  34. NJA 1995 s. 119 (1995)
    Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant brott när HIV-smittad person haft samlag med andra. Ansvar också för spridande av smitta?
  35. NJA 1981 s. 513 (1981)
    Till grund för åtal för brott som faller under allmänt åtal åberopade åklagaren en gärningsbeskrivning under vilken föll även brott vilket får åtalas av åklagare endast om det av målsäganden angivits till åtal. Den tilltalade befanns inte kunna fällas till ans…

3 kap. 12 § (1)

  1. RH 2013:17 (2012)
    När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp med omhändertagandet. Då medhjälparen ingriper skadas den omhändertagne. Medhjälparen åtalas för misshandel och åtalet justeras vid tingsrätten till vållande till kroppsskada. Föreli…

4 kap. 1 § (5)

  1. NJA 2019 s. 553 ”Människorovet” (2019)
    Gränsdragningen mellan människorov och människorov som är mindre grovt. Även fråga om människorov konsumerar grov misshandel.
  2. RH 2015:56 (2015)
    Straffmätning och påföljdsval i mål om människorov, mindre grovt brott.
  3. RH 2013:49 (2013)
    En man med visst psykiatriskt funktionshinder berövade en nioårig flicka friheten under 18 timmar. Fråga dels om gärningen var att bedöma som människorov eller olaga frihetsberövande, dels om straffmätning. Även fråga om bedömningen av barnpornografibrott.
  4. RH 2008:54 (2007)
    En man förs bort i en bil, misshandlas och krävs på pengar. I målet mot två av männen i bilen och två män som åtalats för anstiftan till utpressning uppstår bl.a. dels frågan om målsäganden utsatts för ett människorov och om det i så fall skall bedömas som min…
  5. NJA 1996 s. 687 (1996)
    Ersättning för sveda och värk samt kränkning vid människorov och grov våldtäkt avseende nioårig flicka.

4 kap. 1 a § (1)

  1. RH 2010:34 (2010)
    Två personer, 21 respektive 22 år, har tagit med sig två 16-åriga pojkar från Rumänien till Sverige där de tillsammans har stulit bl.a. varor från butiker. De förstnämnda har gjort sig skyldiga till människohandel genom att ta kontroll över de minderåriga i sy…

4 kap. 1 b § (1)

  1. NJA 2022 s. 23 ”Arbetet i restaurangen” (2022)
    Människoexploatering. Förutsättningarna för straffansvar samt val av påföljd.

4 kap. 2 § (15)

  1. RH 2023:15 (2023)
    Ett kortvarigt frihetsberövande av ett barn har ansetts straffritt enligt läran om social adekvans.
  2. NJA 2018 s. 1051 ”Fåtöljen” (2018)
    Ett frihetsberövande på ett kommunalt vård- och omsorgsboende har inte ansetts tillåtet med stöd av oskrivna regler om social adekvans. Den tilltalade har emellertid trott att åtgärden legat inom ramen för vad en person i hans roll får göra. Han har på grund a…
  3. RH 2017:45 (2017)
    Olaga frihetsberövande av barn i hemmet; frågor om bl.a. straffvärde och kränkningsersättning
  4. RH 2014:38 (2014)
    Att en person genom våld och hot har förmåtts att stjäla varor åt annan har inte ansetts innebära "att tvinga honom eller henne till tjänst" enligt 4 kap. 1 § brottbalken. Gärningen har i stället bedömts som olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första styc…
  5. RH 2013:49 (2013)
    En man med visst psykiatriskt funktionshinder berövade en nioårig flicka friheten under 18 timmar. Fråga dels om gärningen var att bedöma som människorov eller olaga frihetsberövande, dels om straffmätning. Även fråga om bedömningen av barnpornografibrott.
  6. RH 2012:59 (2012)
    Två väktare som gjort ett obefogat ingripande mot en nattklubbsgäst har dömts för misshandel och olaga frihetsberövande. Straffvärdet har bedömts uppgå till fängelse tre månader men påföljden bestämdes till villkorlig dom och böter då ingen av dem kunde räkna …
  7. NJA 2009 s. 776 ”Läraren och elevassistenten” (2009)
    Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande
  8. RH 2008:36 (2007)
    En barnskötare som stängt in ett femårigt barn i ett rum och under en kortare tidsperiod hindrat barnet från att lämna rummet, har bedömts överskrida sin tillsynsplikt och handlandet har ansetts inte vara försvarligt. Barnskötaren dömdes för olaga frihetsberöv…
  9. RH 2003:31 (2003)
    En person har tillfälligt berövats sin rörelsefrihet i ett kontorsrum. Gärningen har inte bedömts som olaga frihetsberövande.
  10. NJA 2002 s. 270 (2002)
    En tjugoåring har gjort sig skyldig till bl.a. grovt rån, olaga frihetsberövande och grov våldtäkt. Rånet har bedömts som grovt med hänsyn till att det har begåtts mot en taxiförare med hjälp av ett laddat vapen. Även fråga om påföljd för den samlade brottslig…
  11. NJA 2000 s. 314 ”Socialkontorsfallet” (2000)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.
  12. RH 1996:24 (1996)
    En polisman ingrep tillsammans med en kollega mot en person, som hade gjort sig skyldig till olaga intrång, genom att med bil föra bort denne en längre sträcka från platsen för brottet. Polismannen, som liksom kollegan hade dömts av tingsrätten för olaga frihe…
  13. NJA 1994 s. 468 (1994)
    Fråga om påföljd - skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för upprepad hustrumisshandel samt olaga frihetsberövande.
  14. NJA 1987 s. 473 (1987)
    En styrman på ett utländskt fartyg, som befann sig utanför svenskt sjöterritorium, har under vapenhot tagit fartyget i besittning och fört det till svensk hamn. Under färden har de övriga besättningsmännen hållits inlåsta i olika utrymmen på fartyget. Styrmann…
  15. NJA 1983 s. 339 (1983)
    Bestämmande av påföljd för olaga frihetsberövande och olaga tvång, som förövats mot en 15-årig pojke med anledning av att denne tillgripit en gärningsmannens son tillhörig motorcykel.

4 kap. 3 § (4)

  1. Högsta domstolen, mål B 4243-24 Dom (2025)
    Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott.
  2. NJA 2025 s. 326 ”TV-rummet” (2025)
    Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott.
  3. RH 2023:37 (2023)
    Innebörden av rekvisitet "bevittna" vid barnfridsbrott.
  4. RH 2021:52 (2021)
    En person som gjort sig skyldig till grovt olaga hot samtidigt som han gjort sig skyldig till barnfridsbrott mot den hotade har dömts för grovt olaga hot och barnfridsbrott i brottskonkurrens Även fråga om påföljdsbestämning och skadestånd.

4 kap. 4 § (6)

  1. RH 2014:38 (2014)
    Att en person genom våld och hot har förmåtts att stjäla varor åt annan har inte ansetts innebära "att tvinga honom eller henne till tjänst" enligt 4 kap. 1 § brottbalken. Gärningen har i stället bedömts som olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första styc…
  2. RH 1999:4 (1999)
    En person tvingade till sig en bil genom att hota föraren med att sparka honom, om denne inte lämnade bilen. Handlandet bedömdes som olaga tvång och tillgrepp av fortskaffningsmedel, vilka brott inte var grova.
  3. NJA 1992 s. 26 (1992)
    Två män har trängt sig in i en villa och under vapenhot tvingat den som bodde där att lämna ifrån sig nycklarna till en bil, som männen därefter tagit och brukat. Fråga om den straffrättsliga bedömningen av förfarandet.
  4. NJA 1987 s. 655 (1987)
    En grupp polismän i en polisbuss har, utan att laga grund förelegat, med våld tvingat en person att åka med i polisbussen från Stockholms centrum till Skeppsholmen. Såväl bussföraren som en av de övriga polismännen har fällts till ansvar för olaga tvång, trots…
  5. NJA 1983 s. 339 (1983)
    Bestämmande av påföljd för olaga frihetsberövande och olaga tvång, som förövats mot en 15-årig pojke med anledning av att denne tillgripit en gärningsmannens son tillhörig motorcykel.
  6. NJA 1982 s. 143 (1982)
    Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om tillämpning av 33 kap 9 § BrB.

4 kap. 4 a § (21)

  1. Högsta domstolen, mål B 8753-24 Dom (2025)
    Grov fridskränkning. Fråga om två personer som, utan att vara sambor, har levt i ett parförhållande under en kortare tid varit närstående.
  2. NJA 2025 s. 295 ”Det närstående paret II” (2025)
    Grov fridskränkning. Fråga om två personer som, utan att vara sambor, har levt i ett parförhållande under en kortare tid varit närstående.
  3. Högsta domstolen, mål B 7775-23 Dom (2024)
    Grov kvinnofridskränkning. Tre misshandelsgärningar begångna inom loppet av ett drygt år har ansetts utgöra grov kvinnofridskränkning.
  4. NJA 2024 s. 632 ”Den grova kvinnofridskränkningen II” (2024)
    Grov kvinnofridskränkning. Tre misshandelsgärningar begångna inom loppet av ett drygt år har ansetts utgöra grov kvinnofridskränkning.
  5. Högsta domstolen, mål B 6145-23 Dom (2024)
    Fråga om tillämplig lydelse av lag vid straffskärpning avseende brottet grov kvinnofridskränkning. Även fråga om förutsättningarna för att utvisa en EES-medborgare som gjort sig skyldig till det brottet.
  6. NJA 2024 s. 117 ”Kvinnofridskränkningen och straffskärpningen” (2024)
    Fråga om tillämplig lydelse av lag vid straffskärpning avseende brottet grov kvinnofridskränkning. Även fråga om förutsättningarna för att utvisa en EES-medborgare som gjort sig skyldig till det brottet.
  7. NJA 2020 s. 216 ”Nio månaders förföljelse” (2020)
    Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse.
  8. RH 2016:29 (2016)
    Förutsättningar har bedömts inte föreligga att döma man som fällts till ansvar för flera misshandelsgärningar mot kvinna i ett parförhållande som varat knappt tre månader för något av fridskränkningsbrotten i 4 kap. 4 a § brottsbalken.
  9. RH 2010:46 (2010)
    Påföljden för grov fridskränkning bestämdes till skyddstillsyn (och fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken) trots att den tilltalade förklarat sig ha en negativ inställning till skyddstillsyn.
  10. RH 2008:7 (2008)
    Övergrepp i form av olaga hot och misshandel har bedömts inte vara av sådan omfattning och karaktär att kränkningen av målsägandens integritet ansetts som upprepad. Det förhållandet att gärningsmannens motiv för handlandet varit sådant som avses i bestämmelsen…
  11. RH 2006:29 (2006)
    En man har dömts för grov kvinnofridskränkning till fängelse. Under prövotiden för den villkorliga frigivningen begår han två nya brott mot samma målsägande. Fråga om de två brotten är en upprepad kränkning som kan grunda ansvar för grov kvinnofridskränkning.
  12. NJA 2005 s. 712 (2005)
    Fråga om ansvar för grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, grov fridskränkning och misshandel. Därvid bl.a. fråga om den kränkta kvinnans make gjort sig skyldig till ofredande genom att låta makarnas barn bevittna våld och hot mot mamman.
  13. RH 2004:48 (2004)
    En man har befunnits under en fyramånadersperiod ha gjort sig skyldig till dels olaga hot vid fyra skilda tillfällen mot sin f.d. hustru, dels ofredande genom att under samma period vid upprepade tillfällen ha ringt henne ett stort antal telefonsamtal. Gärning…
  14. NJA 2004 s. 437 ”Fridskränkningen av dottern” (2004)
    Straffmätning i mål om grov fridskränkning.
  15. RH 2004:76 (2004)
    Makar, som båda vid upprepade tillfällen i den gemensamma bostaden misshandlat fyra minderåriga barn, har inte ansetts ha handlat tillsammans och i samförstånd och sålunda inte dömts i medgärningsmannaskap för den aktuella brottsligheten. Makarna har dock var …
  16. NJA 2004 s. 97 ”Det närstående paret I” (2004)
    Närståendebegreppets tillämpning vid fråga om grov fridskränkning av man mot kvinna i ett parförhållande.
  17. RH 2005:42 (2004)
    Tillämpning av artikel 6 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Vid bedömning av frågan om uppgifter från förundersökningen skulle få läggas till grund för utgången har beaktats bl.a. den omständigheten att den tilltalade för egen del avstått från att …
  18. NJA 2003 s. 144 ”Den grova kvinnofridskränkningen I” (2003)
    Grov kvinnofridskränkning.
  19. RH 2003:11 (2002)
    En man har fällts till ansvar för att vid tre tillfällen ha misshandlat den kvinna, med vilken han sammanbodde. Ingen av gärningarna har ansetts som ringa. Det våld som utövats har varit av jämförelsevis begränsad omfattning. Av de skador som uppstått har en f…
  20. RH 2002:35 (2002)
    Straffmätning i mål om grov kvinnofridskränkning.
  21. NJA 1999 s. 102 (1999)
    Grov kvinnofridskränkning?

4 kap. 4 b § (3)

  1. NJA 2020 s. 216 ”Nio månaders förföljelse” (2020)
    Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse.
  2. NJA 2013 s. 1227 ”Den månadslånga övervakningen” (2013)
    Olaga förföljelse?
  3. RH 2013:51 (2013)
    En person har åtalats för olaga förföljelse huvudsakligen bestående av ett antal fall av överträdelse av kontaktförbud. Kontaktförbudet har inte varit ett utvidgat sådant. Flera fall då den åtalade har uppehållit sig bl.a. nära bostaden till den som förbudet a…

4 kap. 4 c § (1)

  1. RH 2023:38 (2022)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till äktenskapstvång.

4 kap. 5 § (19)

  1. Högsta domstolen, mål B 5190-24 Dom (2025)
    Olaga hot när hotet vidareförmedlas genom tredje man. För objektivt straffansvar krävs dels att det i gärningsögonblicket typiskt sett finns en beaktansvärd risk för att hotet kommer att vidareförmedlas, dels att hotet senare faktiskt kommer till den hotades k…
  2. NJA 2025 s. 530 ”Det filmade hotet” (2025)
    Olaga hot när hotet vidareförmedlas genom tredje man. För objektivt straffansvar krävs dels att det i gärningsögonblicket typiskt sett finns en beaktansvärd risk för att hotet kommer att vidareförmedlas, dels att hotet senare faktiskt kommer till den hotades k…
  3. Högsta domstolen, mål B 406-24 Dom (2024)
    Olaga hot. Ett hot med en vinkelslip har inte bedömts vara så akut eller överhängande som krävs för att det ska anses påtagligt ha förstärkts med hjälp av vapen. Inte heller har brottet vid en helhetsbedömning ansetts vara grovt.
  4. NJA 2024 s. 335 ”Vinkelslipen” (2024)
    Olaga hot. Ett hot med en vinkelslip har inte bedömts vara så akut eller överhängande som krävs för att det ska anses påtagligt ha förstärkts med hjälp av vapen. Inte heller har brottet vid en helhetsbedömning ansetts vara grovt.
  5. RH 2021:52 (2021)
    En person som gjort sig skyldig till grovt olaga hot samtidigt som han gjort sig skyldig till barnfridsbrott mot den hotade har dömts för grovt olaga hot och barnfridsbrott i brottskonkurrens Även fråga om påföljdsbestämning och skadestånd.
  6. NJA 2020 s. 510 ”Hotet mot gymnasieskolan” (2020)
    Ett hotfullt uttalande via sociala medier som riktats mot alla på en gymnasieskola, cirka 2 500 personer, har bedömts som olaga hot.
  7. RH 2017:18 (2017)
    En person har åtalats för olaga hot och falskt larm. Åtalet för olaga hot, som enligt gärningsbeskrivningen riktats mot elever och personal på skolor i en stad, har ogillats eftersom det inte ansågs ha riktats mot någon eller några enskilda personer utan mot e…
  8. RH 2015:46 (2014)
    Brott mot medborgerlig frihet?
  9. NJA 2013 s. 1227 ”Den månadslånga övervakningen” (2013)
    Olaga förföljelse?
  10. RH 2013:51 (2013)
    En person har åtalats för olaga förföljelse huvudsakligen bestående av ett antal fall av överträdelse av kontaktförbud. Kontaktförbudet har inte varit ett utvidgat sådant. Flera fall då den åtalade har uppehållit sig bl.a. nära bostaden till den som förbudet a…
  11. NJA 2011 s. 556 ”Bollträet” (2011)
    Ett bollträ har ansetts vara ett sådant föremål som omfattas av 1 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.
  12. NJA 2008 s. 1010 (2008)
    En person som gjort sig skyldig till ett olaga hot samtidigt som han gjort sig skyldig till misshandel av den hotade har dömts för misshandel och olaga hot i brottskonkurrens. Även fråga om det olaga hotet skall bedömas som grovt brott.
  13. RH 2004:48 (2004)
    En man har befunnits under en fyramånadersperiod ha gjort sig skyldig till dels olaga hot vid fyra skilda tillfällen mot sin f.d. hustru, dels ofredande genom att under samma period vid upprepade tillfällen ha ringt henne ett stort antal telefonsamtal. Gärning…
  14. RH 2002:6 (2001)
    Uttalanden som till ordalagen innefattat dödshot har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts ägnade att framkalla allvarlig fruktan för den hotades egen säkerhet till person.
  15. NJA 2001 s. 627 (2001)
    Fråga om olaga hot och falskt larm skall anses som grova brott. Tillika fråga om skadestånd för myndighets merkostnad för åtgärder föranledda av falskt larm.
  16. NJA 1999 s. 275 ”Aftonbladet-målet” (1999)
    Överlämnande till journalist av fotografier med sikte på offentliggörande som illustrationer till en tidningsartikel har med hänsyn till meddelarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen ansetts inte kunna föranleda straff för olaga hot eller hot mot tjänsteman…
  17. RH 1996:28 (1996)
    Olaga hot bedömt som grovt brott.
  18. NJA 1990 s. 776 (1990)
    Grov misshandel? - Tillika fråga huruvida hotelser som uttalats sedan misshandel avslutats skulle anses som ett särskilt brott (olaga hot) vid sidan av denna misshandel.
  19. NJA 1981 s. 273 ”Rånet i lägenheten” (1981)
    Rån? Fråga bl a om tillämpning av 8 kap 5 § 2 st BrB.

4 kap. 5 a § (1)

  1. RH 2016:58 (2016)
    En läkare har under läkarundersökningar smygfilmat ett stort antal skolpojkar när de bl.a. blottat sina könsorgan. På flera av filmerna har även sjuksköterskor, vårdnadshavare och andra medföljande synts. Fråga om agerandet att smygfilma barnen är att bedöma s…

4 kap. 6 § (18)

  1. Högsta domstolen, mål B 3779-24 Dom (2025)
    Fråga om ett olaga intrång som har skett genom inbrott ska bedömas som grovt.
  2. NJA 2025 s. 3 ”Restaurangdörren” (2025)
    Fråga om ett olaga intrång som har skett genom inbrott ska bedömas som grovt.
  3. Högsta domstolen, mål B 4926-23 Dom (2023)
    En person som i samband med en demonstration i en affärslokal stannat kvar i lokalen i tio till femton minuter efter det att lokalen stängts för allmänheten, har dömts för olaga intrång.
  4. NJA 2023 s. 1057 ”Demonstranten som stannade kvar” (2023)
    En person som i samband med en demonstration i en affärslokal stannat kvar i lokalen i tio till femton minuter efter det att lokalen stängts för allmänheten, har dömts för olaga intrång.
  5. RH 2022:15 (2021)
    Klagan över domvilla. Sedan tingsrätten dömt en person för olaga intrång har fråga uppkommit om särskild åtalsprövning kan göras efter det att ordinarie preskriptionstid löpt ut och konsekvenserna av att prövningen inte gjorts inom den aktuella fristen. Även f…
  6. RH 2019:33 (2019)
    Åtal för bl.a. vårdslöshet i trafik har ogillats på den grunden att det inte var bevisat att den tilltalade vid gärningstillfället kunde kontrollera sitt handlande på ett sådant sätt som krävs för straffrättsligt ansvar.
  7. RH 2013:4 (2012)
    Vid en Greenpeace-aktion mot Forsmarks kärnkraftverk har ett antal aktivister tagit sig in på det s.k. skyddsområdet medan andra har befunnit sig utanför avspärrningarna. Frågan om de senare har gjort sig skyldiga till brott - olaga intrång enligt reglerna om …
  8. NJA 2009 s. 636 ”Djurrättsaktionerna” (2009)
    Olaga intrång i företagsbyggnader som har omfattat ofredanden i form av kränkningar av de anställdas personliga integritet har bedömts som grova brott.
  9. RH 2009:60 (2009)
    Obehörigt kvarstannande i en skolas allmänna utrymmen har ansetts utgöra olaga intrång.
  10. RH 2009:33 (2009)
    Kvinnan i ett äktenskap har tillerkänts kvarsittanderätten till den villa som utgjort makarnas gemensamma bostad och mannen har ålagts besöksförbud. När mannen frigivits från ett fängelsestraff för allvarlig brottslighet mot kvinnan har hon lämnat bostaden var…
  11. RH 2005:48 (2005)
    Fråga om ansvar för en s.k. plogbillsaktivist för förberedelse till sabotage och brott mot lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., alternativt förberedelse till grov skadegörelse. Hovrätten har bedömt gärningen som olaga intrång, grovt…
  12. RH 2002:41 (2002)
    Olaga intrång på område vilket klassats som skyddsobjekt enligt lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. har inte bedömts som grovt.
  13. RH 1996:144 (1996)
    Föräldraansvar och nödrätt.
  14. RH 1995:29 (1995)
    Att ta sig in på en behandlingsinstitutions (Råby Yrkesskola i Lund) icke inhägnade område för att genom ett fönster tala med en på institutionen intagen person har inte bedömts medföra ansvar för olaga intrång.
  15. NJA 1995 s. 84 ”Skrantahallen” (1995)
    Bestämmelsen om olaga intrång har ansetts inte vara tillämplig då en person, som av affärsinnehavare förbjudits att besöka hans affärslokal, trots förbudet gått in i lokalen.
  16. NJA 1990 s. 315 ”Inbrottet på Fredsgatan” (1990)
    Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i annans bostadslägenhet.
  17. NJA 1987 s. 148 ”Trapphuset vid Renmarkstorget” (1987)
    Olaga intrång?
  18. NJA 1983 s. 662 ”Skåneterminalen” (1983)
    Strejkande arbetstagare, som befann sig på sin arbetsplats (en inhägnad hamnterminal), utnyttjade sin vistelse där för att störa arbetsgivarföretagets verksamhet genom åtgärder som innefattade egenmäktigt förfarande. De anmanades därefter av en arbetsgivarrepr…

4 kap. 6 a § (2)

  1. NJA 2022 s. 1034 ”Dottern i fönstret” (2022)
    Kränkande fotografering?
  2. NJA 2018 s. 844 ”Webbkameran” (2018)
    Kränkande fotografering. Två personer har haft kontakt via webbkamera. En bildupptagning har ansetts ske i hemlighet när den ene personen utan den andres vetskap har startat inspelningsfunktionen på sin dator.

4 kap. 6 c § (2)

  1. NJA 2020 s. 917 ”Bilderna som låg kvar” (2020)
    Olaga integritetsintrång och förtal är inte perdurerande brott. Underlåtenhet att ta bort integritetskränkande bilder på internet har ansetts inte medföra straffansvar för olaga integritetsintrång.
  2. NJA 2020 s. 273 ”Instagrambilden” (2020)
    En person som har lagt ut en bild på Instagram av en påtagligt berusad person i en mycket privat situation har dömts för olaga integritetsintrång.

4 kap. 7 § (19)

  1. RH 2026:1 (2026)
    En man åtalades för ofredande bestående i att han placerat en GPS-sändare på sin f.d. frus bil utan hennes vetskap. I målet var det ostridigt att han placerat sändaren på bilen och att han gjort det för att få information om var kvinnan befann sig. Tingsrätten…
  2. Högsta domstolen, mål B 4100-24 Dom (2025)
    Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning
  3. NJA 2025 s. 1145 ”Ofredandena i Malmö” (2025)
    Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning
  4. NJA 2022 s. 667 ”Det obehagliga mejlet” (2022)
    Avsändandet av ett mejl med ett självmordshot har i ett visst fall bedömts utgöra ett sådant hänsynslöst agerande som kan föranleda ansvar för ofredande.
  5. NJA 2018 s. 443 ”Den oönskade beröringen I” (2018)
    Kravet på tydlig sexuell inriktning eller prägel vid sexuellt ofredande.
  6. RH 2015:64 (2015)
    En person har dömts för ofredande genom att i en annan persons namn ansöka om och betala medlemskap i ett politiskt parti som den andre personen inte sympatiserade med. Fråga om agerandet har inneburit ett ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken (1962:700).
  7. NJA 2013 s. 397 ”Tejpningen” (2013)
    Några gymnasieelever har i skolans lokaler bundit en annan elev med tejp till händer och fötter så att han inte har kunnat röra sig. De har därefter bl.a. duschat och flera gånger knuffat omkull honom och sedan släpat runt honom i skolans allmänna utrymmen. De…
  8. NJA 2009 s. 636 ”Djurrättsaktionerna” (2009)
    Olaga intrång i företagsbyggnader som har omfattat ofredanden i form av kränkningar av de anställdas personliga integritet har bedömts som grova brott.
  9. RH 2009:45 (2009)
    Två 16-åriga flickor har på en s.k. chattsida med en annan persons inloggning uppmanat en skolkamrat att inför en webbkamera klä av sig och smeka sig själv på kroppen. Är flickornas agerande att bedöma som ofredande?
  10. NJA 2008 s. 946 (2008)
    En person har installerat en dold kamerautrustning och med hjälp av utrustningen spelat in ljud- och bildupptagningar av bl.a. intimt umgänge mellan två andra personer. Fråga om ansvar för ofredande sedan de filmade personerna fått information om inspelningarn…
  11. RH 2006:57 (2006)
    En student vid Teaterhögskolan deltog i ett samarbetsprojekt mellan Dramatiska institutet och Teaterhögskolan angående bl.a. barns förhållningssätt och upplevelse av den egna kroppen, kärlek och sexualitet. Som ett led i detta projekt har han för barn i 6-årså…
  12. NJA 2005 s. 738 ”Den bespottade polisen” (2005)
    En person har, sedan han gripits av polis, på polisstationen spottat en polisman rakt i ansiktet. För detta har han ålagts ansvar för ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Fråga om polismannen är berättigad till ersättning för kränkning enligt 2 kap. 3 § s…
  13. NJA 2005 s. 712 (2005)
    Fråga om ansvar för grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, grov fridskränkning och misshandel. Därvid bl.a. fråga om den kränkta kvinnans make gjort sig skyldig till ofredande genom att låta makarnas barn bevittna våld och hot mot mamman.
  14. RH 2004:48 (2004)
    En man har befunnits under en fyramånadersperiod ha gjort sig skyldig till dels olaga hot vid fyra skilda tillfällen mot sin f.d. hustru, dels ofredande genom att under samma period vid upprepade tillfällen ha ringt henne ett stort antal telefonsamtal. Gärning…
  15. RH 2004:40 (2004)
    Intrång på annans Internethemsida och e-post har bedömts som sexuellt ofredande - fråga om gränsdragningen mot ofredande och vad som utgör fullbordat brott.
  16. NJA 2000 s. 661 ”Den upprörde hyresvärden” (2000)
    1. I mål angående ansvar för ofredande har den tilltalade frikänts av tingsrätten, varefter åklagaren överklagat domen till hovrätten. Trots att den tilltalade uteblivit och målet delvis gällde bevisfrågor, hölls huvudförhandling i hovrätten, som därefter dömd…
  17. RH 1999:119 (1998)
    En man antastade en sovande kvinna. Handlandet, som hade ett sexuellt syfte, bedömdes som ofredande och inte som sexuellt ofredande.
  18. RH 1997:114 (1997)
    En skolchef erhöll ett antal anonyma försändelser, bl.a. vykort och andra skrivelser, med nedsättande och kränkande innehåll. - Åtalet har bifallits efter fördjupad DNA-analys av salivprov från några av försändelserna som jämförts med blodprov från den åtalade…
  19. NJA 1988 s. 156 (1988)
    Val av påföljd för misshandel mot hustru.

4 kap. 9 § (2)

  1. PMÖD 2019:26 (2019)
    En läkare skiljdes från sin tjänst som verkställande direktör i ett bolag som bedrev klinisk prövning av en medicin. I samband med detta laddade han vid två tillfällen ner en kopia av den databas som innehöll företagshemlig patientinformation från prövningen o…
  2. RH 2016:14 (2016)
    Ansvar för intrång i förvar har ådömts en föreståndare på ungdomshem för att hon öppnat en försändelse från en svensk domstol till en intagen innan försändelsen gavs till denne. Även fråga om skadestånd för kränkning.

4 kap. 9 c § (2)

  1. NJA 2014 s. 221 (2014)
    En polisman har gjort sökningar om sig själv i polisens IT-system utan att sökningarna har varit nödvändiga för någon arbetsuppgift. Polismannen har dömts för dataintrång.
  2. RH 2013:56 (2013)
    Straffmätning och val av påföljd för tilltalad som döms för att under drygt två års tid gjort sig skyldig till omfattande dataintrång.

4 kap. 11 § (2)

  1. RH 2022:15 (2021)
    Klagan över domvilla. Sedan tingsrätten dömt en person för olaga intrång har fråga uppkommit om särskild åtalsprövning kan göras efter det att ordinarie preskriptionstid löpt ut och konsekvenserna av att prövningen inte gjorts inom den aktuella fristen. Även f…
  2. NJA 1994 s. 555 (1994)
    Åklagare har utan angivelse av målsägande beslutat väcka åtal för ofredande i privat bostad. Beslutet har antagits ha grundats på att åklagaren funnit åtal påkallat ur allmän synpunkt, trots att detta inte angivits i åtalsbeslutet. 4 kap 11 § BrB.

4 kap. 17 § (1)

  1. NJA 1999 s. 275 ”Aftonbladet-målet” (1999)
    Överlämnande till journalist av fotografier med sikte på offentliggörande som illustrationer till en tidningsartikel har med hänsyn till meddelarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen ansetts inte kunna föranleda straff för olaga hot eller hot mot tjänsteman…

5 kap. 1 § (23)

  1. Högsta domstolen, mål B 5546-24 Dom (2025)
    Svensk domstol har ansetts behörig att pröva ett åtal för förtal avseende uppgifter som publicerats på internet från utlandet.
  2. NJA 2025 s. 1396 ”Internetförtalet” (2025)
    Svensk domstol har ansetts behörig att pröva ett åtal för förtal avseende uppgifter som publicerats på internet från utlandet.
  3. NJA 2022 s. 1136 ”Påståendena om journalisten” (2022)
    Yttrandefrihetsbrott. Påståenden i en webbartikel om en journalist har utgjort grovt förtal.
  4. NJA 2022 s. 719 ”Den delade artikeln” (2022)
    Att en skadelidande har fått, eller har rätt till, kränkningsersättning av andra skadevållare som har spridit samma förtalsgrundande uppgifter påverkar som utgångspunkt inte ersättningens storlek.
  5. NJA 2020 s. 917 ”Bilderna som låg kvar” (2020)
    Olaga integritetsintrång och förtal är inte perdurerande brott. Underlåtenhet att ta bort integritetskränkande bilder på internet har ansetts inte medföra straffansvar för olaga integritetsintrång.
  6. NJA 2015 s. 86 ”Filmen på nätet” (2015)
    Kränkningsersättning vid grovt förtal. En film som visade ett samlag har utan medgivande lagts ut på s.k. porrsajter på internet. Vid ersättningens bestämmande har beaktats att handlingen har inneburit en allvarlig kränkning inte bara av den skadelidandes anse…
  7. NJA 2014 s. 808 ”Studenternas förtalsbrott” (2014)
    Universitetsstudenter har i en uppsats lämnat uppgifter om en viss persons brottslighet utan att det funnits skälig grund för uppgifterna. Uppgiftslämnandet har bedömts utgöra förtal. Undantagsregeln om social adekvans har inte medfört straffrihet.
  8. RH 2009:40 (2009)
    Tingsrätten dömde den tilltalade för förolämpning med anledning av en text denne skrivit på Internet, MSN Messenger. Hovrätten har efter överklagande av åklagaren ogillat åtalet eftersom förfarandet varken ansetts utgöra förtal eller förolämpning.
  9. RH 2008:60 (2008)
    Tryckfrihetsmål. En lokalt känd journalist och företagare har genom hemsidan fru.nu på Internet förmedlat kontakt mellan kvinnor i Uzbekistan och svenska män. Publicering av en insändare innehållande uppgift som varit ägnad att utsätta företagaren för andras m…
  10. NJA 2006 s. 16 (2006)
    Tryckfrihetsmål. I en artikel om utredningen av mordet på Olof Palme lämnades uppgifter om en polisman som medverkat i utredningen vilka var ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Uppgiftslämnandet har ansetts försvarligt, och skälig grund har ansett…
  11. AD 2004 nr 89 (2004)
    En anställd hos en ideell förening deltog vid bildandet av en facklig organisation på sin arbetsplats och var därefter aktiv i organisationens arbete. Fråga bl.a. om föreningen gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen har vid denna prövn…
  12. NJA 2003 s. 567 ”Löpsedeln” (2003)
    Tryckfrihetsbrott. En tidnings löpsedel har ansetts innefatta uppgift som varit ägnad att utsätta en person för andras missaktning. Ansvarige utgivaren har fällts för förtal. Tillika fråga om skadestånd.
  13. AD 2002 nr 121 (2002)
    En rektor har på förfrågan gjort negativa uttalanden om en lärare vid ett samtal med rektorn på en annan skola, där läraren sökt anställning. Uttalandena har inte ansetts utgöra förtal. Inte heller har uttalandena ansetts utgöra fel eller försummelse av rektor…
  14. RH 2002:39 (2002)
    Med hänsyn till allmänintresset - mordet på landets statsminister - har det ansetts försvarligt att i dagstidningar identifiera den utpekade mördaren med namn och bild samt ge offentlighet åt påståenden om att denne skulle ha gjort sig skyldig till en omfattan…
  15. RH 1997:61 (1997)
    Införande av vissa uppgifter om annan i en kontaktannons på Internet har föranlett ansvar för förtal och skyldighet att ersätta målsäganden skadestånd för kränkning. Tillika fråga om förtalsbrottet var grovt, påföljd för brottet samt skadeståndets storlek.
  16. RH 1996:61 (1996)
    Ett antal anställda vid ett kommunalt daghem har i brev till förvaltningsledningen kritiserat sin närmaste chef. Uppgifterna i brevet har, med hänsyn till att de lämnats till högre chef, inte ansetts vara ägnade att utsätta den klandrade för andras missaktning…
  17. NJA 1994 s. 637 ”Fotomontaget” (1994)
    Tryckfrihetsbrott. Fråga om ansvar för förtalsbrott och om bestämmande av skadestånd för lidande.
  18. RH 1994:14 (1993)
    I ett TV-program har påståtts att en läkare av kollegor kallats för kvackare. För detta yttrande och andra uttalanden av delvis samma innebörd har programutgivaren fällts till ansvar för yttrandefrihetsbrott, innefattande förtal, och har förpliktats att utge s…
  19. NJA 1992 s. 594 ”Smygfilmningen” (1992)
    Ett samlag mellan en man och en kvinna har filmats utan kvinnans vetskap. Genom visning av filmen har uppgifter lämnats om kvinnan som ansetts ägnade att utsätta henne för andras missaktning. Gärningen har bedömts som grovt förtal.
  20. NJA 1991 s. 155 (1991)
    På en löpsedel har av misstag skrivits "knarkkung" i stället för "krogkung". Ansvarige utgivaren har fällts till ansvar för förtal.
  21. NJA 1990 s. 231 (1990)
    Fråga om uppsåt vid förtalsbrott. - Tillika fråga om synnerliga skäl föreligger beträffande arbetstagares skadeståndsansvar enligt 4 kap 1 § skadeståndslagen. Även fråga om tillämpning av 55 kap 13 § RB.
  22. NJA 1987 s. 336 ”Personalledaren” (1987)
    Ett fackförbund har dels i förhandlingar med en arbetsgivareförbund lämnat uppgift om att det beslutat avråda sina medlemmar att ta anställning i ett företag och infört samma uppgift i en internt register dels till arbetsgivareförbundet motiverat beslutet med …
  23. NJA 1987 s. 285 (1987)
    Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i en direktsänd intervju med A vissa uttalanden om två polismän, som A i början av intervjun angav namnet på. Uttalandena innebar att polismännen beskylldes för att ha misshandlat A:s …

5 kap. 2 § (10)

  1. Högsta domstolen, mål B 5546-24 Dom (2025)
    Svensk domstol har ansetts behörig att pröva ett åtal för förtal avseende uppgifter som publicerats på internet från utlandet.
  2. NJA 2025 s. 1396 ”Internetförtalet” (2025)
    Svensk domstol har ansetts behörig att pröva ett åtal för förtal avseende uppgifter som publicerats på internet från utlandet.
  3. NJA 2022 s. 1136 ”Påståendena om journalisten” (2022)
    Yttrandefrihetsbrott. Påståenden i en webbartikel om en journalist har utgjort grovt förtal.
  4. NJA 2020 s. 917 ”Bilderna som låg kvar” (2020)
    Olaga integritetsintrång och förtal är inte perdurerande brott. Underlåtenhet att ta bort integritetskränkande bilder på internet har ansetts inte medföra straffansvar för olaga integritetsintrång.
  5. RH 2009:40 (2009)
    Tingsrätten dömde den tilltalade för förolämpning med anledning av en text denne skrivit på Internet, MSN Messenger. Hovrätten har efter överklagande av åklagaren ogillat åtalet eftersom förfarandet varken ansetts utgöra förtal eller förolämpning.
  6. RH 2002:71 (2002)
    En person som på Internet registrerat flera sexannonser och därvid hänfört sig till sin f.d. sambo har dömts för grovt förtal och brott mot personuppgiftslagen till ett fängelsestraff. Även fråga om storleken av kränkningsersättning till målsäganden.
  7. RH 2002:39 (2002)
    Med hänsyn till allmänintresset - mordet på landets statsminister - har det ansetts försvarligt att i dagstidningar identifiera den utpekade mördaren med namn och bild samt ge offentlighet åt påståenden om att denne skulle ha gjort sig skyldig till en omfattan…
  8. RH 1997:61 (1997)
    Införande av vissa uppgifter om annan i en kontaktannons på Internet har föranlett ansvar för förtal och skyldighet att ersätta målsäganden skadestånd för kränkning. Tillika fråga om förtalsbrottet var grovt, påföljd för brottet samt skadeståndets storlek.
  9. NJA 1994 s. 637 ”Fotomontaget” (1994)
    Tryckfrihetsbrott. Fråga om ansvar för förtalsbrott och om bestämmande av skadestånd för lidande.
  10. NJA 1992 s. 594 ”Smygfilmningen” (1992)
    Ett samlag mellan en man och en kvinna har filmats utan kvinnans vetskap. Genom visning av filmen har uppgifter lämnats om kvinnan som ansetts ägnade att utsätta henne för andras missaktning. Gärningen har bedömts som grovt förtal.

5 kap. 3 § (9)

  1. RH 2021:4 (2021)
    Att kalla ett vittne "hora" eller "hund" har inte ansetts vara ett sådant handlande som är kriminaliserat som övergrepp i rättssak utan enbart som förolämpning.
  2. RH 2013:61 (2013)
    Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara ett sådant handlande som är kriminaliserat som förgripelse mot tjänsteman utan enbart som förolämpning.
  3. RH 2011:5 (2011)
    Att kalla en jämnårig skolelev för "jävla negerfitta" har bedömts utgöra förolämpning.
  4. NJA 2008 s. 470 (2008)
    Åklagare har ansetts behörig att åtala polisman för förolämpning när åklagaren påstått att polismannen genom gärningen åsidosatt vad som ålegat honom vid utövningen av tjänsten. 20 kap. 5 § första stycket brottsbalken.
  5. NJA 2004 s. 331 (2004)
    Skällsord som en person yttrat till polismän i en ingripandesituation har ansetts inte utgöra förolämpning.
  6. NJA 2000 s. 661 ”Den upprörde hyresvärden” (2000)
    1. I mål angående ansvar för ofredande har den tilltalade frikänts av tingsrätten, varefter åklagaren överklagat domen till hovrätten. Trots att den tilltalade uteblivit och målet delvis gällde bevisfrågor, hölls huvudförhandling i hovrätten, som därefter dömd…
  7. RH 1997:114 (1997)
    En skolchef erhöll ett antal anonyma försändelser, bl.a. vykort och andra skrivelser, med nedsättande och kränkande innehåll. - Åtalet har bifallits efter fördjupad DNA-analys av salivprov från några av försändelserna som jämförts med blodprov från den åtalade…
  8. NJA 1994 s. 557 (1994)
    En person har, i samband med att han blivit föremål för polisingripande, yttrat sig på ett sätt som medfört ansvar för förolämpning.
  9. NJA 1989 s. 374 (1989)
    Att kalla en person av främmande etniskt ursprung för "jävla svartskalle" har bedömts som förolämpning enligt 5 kap 3 § 1 st BrB. Den kränkte har ansetts berättigad till skadestånd för lidande jämlikt 1 kap 3 § skadeståndslagen. Vid bestämmande av skadeståndet…

5 kap. 5 § (5)

  1. RH 2021:4 (2021)
    Att kalla ett vittne "hora" eller "hund" har inte ansetts vara ett sådant handlande som är kriminaliserat som övergrepp i rättssak utan enbart som förolämpning.
  2. RH 2013:61 (2013)
    Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara ett sådant handlande som är kriminaliserat som förgripelse mot tjänsteman utan enbart som förolämpning.
  3. NJA 2008 s. 470 (2008)
    Åklagare har ansetts behörig att åtala polisman för förolämpning när åklagaren påstått att polismannen genom gärningen åsidosatt vad som ålegat honom vid utövningen av tjänsten. 20 kap. 5 § första stycket brottsbalken.
  4. NJA 2004 s. 757 ”Bilderna i skolan” (2004)
    Fråga huruvida, sedan åtal väckts för sexuellt ofredande, domstolen - med hänsyn till bestämmelserna om åtalsprövning och angivelse av målsäganden - ägt pröva om den tilltalade gjort sig skyldig till förtalsbrott.
  5. NJA 1982 s. 98 (1982)
    Stadgandet i 20 kap 10 § RB i dess intill d 1 jan 1982 gällande lydelse har ansetts ej kunna vare sig direkt eller analogiskt tillämpas i fråga om förtalsbrott.

6 kap. 1 § (41)

  1. Högsta domstolen, mål B 7185-24 Dom (2025)
    Gränsdragningen mellan våldtäkt av normalgraden och våldtäkt, mindre grovt brott.
  2. NJA 2025 s. 818 (2025)
    Gränsdragningen mellan våldtäkt av normalgraden och våldtäkt, mindre grovt brott.
  3. Högsta domstolen, mål B 7424-24 Dom (2025)
    Ansvar för våldtäkt. Tillämpning av de bestämmelser som innebär att frivillighet är utesluten på grund av att gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att en person befinner sig i en särskilt utsatt situation eller allvarligt missbrukar en beroendeställning.
  4. NJA 2025 s. 575 (2025)
    Ansvar för våldtäkt. Tillämpning av de bestämmelser som innebär att frivillighet är utesluten på grund av att gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att en person befinner sig i en särskilt utsatt situation eller allvarligt missbrukar en beroendeställning.
  5. Högsta domstolen, mål B 6770-22 Dom (2024)
    En viss sexuell handling har bedömts utgöra våldtäkt med hänsyn till att handlingen till sin karaktär och det sätt som den ut-fördes på skilt sig tydligt från det övriga sexuella handlande som målsäganden frivilligt deltog i.
  6. NJA 2024 s. 106 (2024)
    En viss sexuell handling har bedömts utgöra våldtäkt med hänsyn till att handlingen till sin karaktär och det sätt som den ut-fördes på skilt sig tydligt från det övriga sexuella handlande som målsäganden frivilligt deltog i.
  7. NJA 2022 s. 237 ”Övernattningen II” (2022)
    Oaktsam våldtäkt och s.k. omedveten oaktsamhet.
  8. NJA 2022 s. 75 ”Våldtäkten under knivhot” (2022)
    En våldtäkt som begåtts under knivhot har vid en samlad bedömning av omständigheterna ansetts som grovt brott.
  9. RH 2020:7 (2020)
    Sexuellt övergrepp har bedömts vara ett artbrott.
  10. RH 2019:25 (2019)
    Den tilltalade kontaktade målsäganden, som var närstående till honom, under falskt namn via internet och stämde träff med henne vid två tillfällen. Vid dessa möten förekom sexuella handlingar jämförliga med samlag mellan parterna utan att målsäganden kände til…
  11. NJA 2019 s. 668 ”Övernattningen I” (2019)
    Fråga om ansvar och påföljd för våldtäkt alternativt oaktsam våldtäkt.
  12. NJA 2017 s. 316 (2017)
    Bevisvärdering i mål om sexualbrott (I och II).
  13. NJA 2016 s. 819 (2016)
    Två män har var för sig, men i en följd, genomfört samlag och jämförliga sexuella handlingar med en målsägande som har befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Genom att fler än en person på detta sätt har förgripit sig på målsäganden och med hänsyn till o…
  14. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  15. RH 2014:32 (2014)
    Fråga om uppsåtsbedömning i åtal för våldtäkt när den tilltalade invänt att han befunnit sig i ett sovande tillstånd när han genomförde samlaget. Invändningen har inte ansetts så orimlig att den kunnat lämnas utan avseende och inte heller har motbevisats av åk…
  16. NJA 2013 s. 548 (2013)
    Den tilltalade har fört in sina fingrar i målsägandens underliv för att kontrollera om hon hade varit otrogen. Gärningen har ansetts vara en sexuell handling i den mening som avses i 6 kap. brottsbalken, trots att den tilltalade inte hade något sexuellt syfte.
  17. RH 2010:37 (2010)
    I mål där den tilltalade dömts för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § tredje stycket brottsbalken, dvs. för brott som anses mindre grovt, har hovrätten funnit straffvärdet vara fängelse ett år. Med hänvisning till brottets straffvärde och art har hovrätten ansett anna…
  18. RH 2010:6 (2010)
    Hovrätten har funnit att en man som penetrerat en sovande kvinnas slida med sin penis gjort sig skyldig till våldtäkt som inte kan bedömas som mindre grovt brott.
  19. RH 2008:84 (2008)
    Fråga vid prövning av åtal för våldtäkt om målsäganden befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd.
  20. RH 2008:41 (2008)
    En man har otillbörligt utnyttjat att en kvinna på grund av sömn befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd och därvid fört in sin penis i hennes slida. Trots penetrationen har gärningen bedömts som våldtäkt, mindre grovt brott, enligt 6 kap. 1 § tredje stycket br…
  21. NJA 2008 s. 482 (2008)
    Våldtäkt eller sexuellt tvång? (I och II) Även fråga om en gärning bedömd som våldtäkt är att anse som mindre grov (I) och om en gärning bedömd som sexuellt tvång är att anse som grovt brott (II).
  22. RH 2008:6 (2008)
    Våldtäkt innefattande vaginalt samlag har ansetts normalt innebära en så allvarlig kränkning att brottet endast i speciella undantagssituationer bör bedömas som mindre grovt.
  23. RH 2006:53 (2006)
    Åklagaren har yrkat ansvar för våldtäkt av en utvecklingsstörd kvinna på den grunden att den tilltalade genom att genomföra ett samlag med henne otillbörligt utnyttjat hennes hjälplösa tillstånd på grund av störningen. Hovrätten har ogillat åtalet. Kvinnan kun…
  24. NJA 2005 s. 712 (2005)
    Fråga om ansvar för grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, grov fridskränkning och misshandel. Därvid bl.a. fråga om den kränkta kvinnans make gjort sig skyldig till ofredande genom att låta makarnas barn bevittna våld och hot mot mamman.
  25. RH 2005:45 (2005)
    Fråga om ansvar för våldtäkt och medhjälp till våldtäkt enligt 6 kap. 1 § brottsbalken i dess lydelse före respektive efter den 1 april 2005. Även fråga om samtycke till brott och om påföljd.
  26. RH 2004:58 (2004)
    Våldtäkt har inte betraktats som ett s.k. egenhändigt brott utan medgärningsmannaskap har ansetts föreligga avseende våldtäkt som annan handlande utsatt målsäganden för.
  27. RH 2002:70 (2002)
    En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter gentemot en underårig flicka. Frågor i målet om preskription, straffmätning och skadestånd.
  28. NJA 1997 s. 538 (1997)
    En kvinna har på grund av alkoholpåverkan i förening med andra omständigheter ansetts befinna sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6 kap 3 § BrB.
  29. NJA 1996 s. 687 (1996)
    Ersättning för sveda och värk samt kränkning vid människorov och grov våldtäkt avseende nioårig flicka.
  30. NJA 1996 s. 176 (1996)
    Beviskravet i mål om våldtäkt. Tillika fråga om skyddande av brottsling. 6 kap 1 § och 17 kap 11 § BrB.
  31. RH 1995:26 (1995)
    Överfallsvåldtäkt på allmän plats har bedömts som grovt brott. Annan person har omedelbart fortsatt det redan inledda sexuella övergreppet. Även denna gärning har bedömts som grov våldtäkt.
  32. NJA 1994 s. 268 (1994)
    I mål om ansvar för grov våldtäkt uppkommer fråga om bevisvärdet av uppgifter från en två år och åtta månader gammal flicka. - Även spörsmål om verkan av utformningen av gärningsbeskrivningen.
  33. NJA 1993 s. 616 (1993)
    Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om gränsdragning dels mellan våldtäkt och grov våldtäkt dels mellan sexuellt ofredande och sexuellt umgänge med barn.
  34. NJA 1993 s. 310 (1993)
    Sexuellt övergrepp mot åttaårig flicka har bedömts som våldtäktsbrott.
  35. NJA 1992 s. 446 (1992)
    Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott samt om anlitande av psykologisk expertis som hjälpmedel vid bedömningen av trovärdigheten hos målsägande- och vittnesutsagor. Dessutom frågor om gränsdragningen mellan våldtäkt och grov våldtäkt samt…
  36. NJA 1991 s. 83 (1991)
    Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om våldtäkt och misshandel.
  37. NJA 1990 s. 370 (1990)
    I mål om ansvar för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans död uppkommer fråga om bl a nödvärn vid försök till våldtäkt.
  38. NJA 1988 s. 40 (1988)
    Våldtäkt enligt 6 kap 1 § 1 st eller 2 st BrB?
  39. NJA 1986 s. 414 (1986)
    Våldtäkt enligt 6 kap 1 § 1 st eller 2 st BrB?
  40. NJA 1986 s. 127 (1986)
    Våldtäkt enligt 6 kap 1 § 1 st eller 2 st BrB?
  41. NJA 1981 s. 253 (1981)
    Våldtäkt eller våldförande? 6 kap 1 § BrB.

6 kap. 1 a § (4)

  1. NJA 2022 s. 237 ”Övernattningen II” (2022)
    Oaktsam våldtäkt och s.k. omedveten oaktsamhet.
  2. NJA 2021 s. 536 ”Oaktsamhet och art” (2021)
    Påföljd för oaktsam våldtäkt. Med hänsyn till brottets art i förening med dess straffmätningsvärde har påföljden bestämts till skyddstillsyn och fängelse. Fängelsestraffet har ansetts helt verkställt genom den tid som den tilltalade har varit frihetsberövad i …
  3. NJA 2019 s. 1064 ”Skadestånd efter övernattningen” (2019)
    Ersättning för kränkning samt ersättning för sveda och värk vid oaktsam våldtäkt.
  4. NJA 2019 s. 668 ”Övernattningen I” (2019)
    Fråga om ansvar och påföljd för våldtäkt alternativt oaktsam våldtäkt.

6 kap. 2 § (6)

  1. Högsta domstolen, mål B 5745-23 Dom (2024)
    En person som placerat sitt kön i omedelbar närhet av en persons mun – utan att det skett någon direkt fysisk beröring – har med hänsyn till omständigheterna ansetts genomföra en sådan sexuell handling som leder till ansvar för sexuellt övergrepp.
  2. NJA 2024 s. 194 ”Fotografiet” (2024)
    En person som placerat sitt kön i omedelbar närhet av en persons mun – utan att det skett någon direkt fysisk beröring – har med hänsyn till omständigheterna ansetts genomföra en sådan sexuell handling som leder till ansvar för sexuellt övergrepp.
  3. RH 2020:7 (2020)
    Sexuellt övergrepp har bedömts vara ett artbrott.
  4. NJA 2013 s. 548 (2013)
    Den tilltalade har fört in sina fingrar i målsägandens underliv för att kontrollera om hon hade varit otrogen. Gärningen har ansetts vara en sexuell handling i den mening som avses i 6 kap. brottsbalken, trots att den tilltalade inte hade något sexuellt syfte.
  5. NJA 2008 s. 482 (2008)
    Våldtäkt eller sexuellt tvång? (I och II) Även fråga om en gärning bedömd som våldtäkt är att anse som mindre grov (I) och om en gärning bedömd som sexuellt tvång är att anse som grovt brott (II).
  6. NJA 1997 s. 538 (1997)
    En kvinna har på grund av alkoholpåverkan i förening med andra omständigheter ansetts befinna sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6 kap 3 § BrB.

6 kap. 3 § (7)

  1. NJA 2015 s. 536 (2015)
    En kurator vid en ungdomsmottagning har haft samtalskontakt med en ung kvinna som sökt hjälp för psykiska problem. Efter en tid har det förekommit sexuella handlingar mellan de båda. Det har ansetts att ett sådant beroendeförhållande som avses i bestämmelsen o…
  2. RH 2013:58 (2013)
    En manlig arbetsgivare missbrukade en kvinnlig anställds beroendeställning och förmådde henne att företa och tåla sexuella handlingar. Eftersom missbruket inte ansetts vara allvarligt, har han inte kunnat dömas för sexuellt utnyttjande av person i beroendestäl…
  3. NJA 2004 s. 231 (2004)
    Fråga om en kvinna befunnit sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6 kap. 3 § BrB.
  4. NJA 1997 s. 538 (1997)
    En kvinna har på grund av alkoholpåverkan i förening med andra omständigheter ansetts befinna sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6 kap 3 § BrB.
  5. NJA 1996 s. 418 (1996)
    Sexuellt utnyttjande eller sexuellt ofredande? 6 kap 3 § 1 st och 7 § 3 st BrB.
  6. RH 1993:85 (1993)
    Försök till sexuellt utnyttjande av en till följd av berusning djupt insomnad kvinna har ansetts vara ett brott av sådan art som normalt bör medföra fängelse.
  7. NJA 1988 s. 279 (1988)
    En man som haft samlag med en psykiskt sjuk kvinna åtalades för sexuellt utnyttjande. Åtalet har ogillats på den grunden att det inte kunde anses att mannen förmått kvinnan till det sexuella umgänget. 6 kap 3 § BrB.

6 kap. 4 § (31)

  1. NJA 2022 s. 826 ”Chattkontakten” (2022)
    Våldtäkt mot barn. Omedveten oaktsamhet beträffande omständigheten att målsäganden inte hade uppnått 15 års ålder.
  2. NJA 2021 s. 827 (2021)
    B 4072-21 (I) och B 4645-21 (II), Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? (I och II)
  3. NJA 2019 s. 347 ”Målsägandens ålder” (2019)
    I mål om sexualbrott mot barn ankommer det på åklagaren att på sedvanligt sätt styrka målsägandens ålder. Om folkbokföringsdatabasens uppgifter om målsägandens födelsetid kan ifrågasättas, måste åklagaren visa att uppgifterna grundas på ett tillfredsställande …
  4. NJA 2019 s. 238 ”Upprepade grova våldtäkter mot barn” (2019)
    Straffvärde när den tilltalade mot en och samma målsägande har begått ett mycket stort antal grova våldtäkter mot barn och grova sexuella övergrepp mot barn.
  5. RH 2018:6 (2017)
    En man som via internet haft kontakt med barn som han förmått att på sig själva utföra sexuella handlingar, vilka mannen tagit del av i realtid inom ramen för den pågående kontakten, har gjort sig skyldig till våldtäkt mot barn.
  6. NJA 2017 s. 316 (2017)
    Bevisvärdering i mål om sexualbrott (I och II).
  7. NJA 2015 s. 948 ”Finnslättfallet” (2015)
    Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
  8. NJA 2012 s. 564 (2012)
    Fråga om straffrättsligt ansvar för en 17-åring med en allvarlig psykisk störning som har genomfört samlag och andra med samlag jämförliga handlingar med en tolvåring.
  9. RH 2012:86 (2012)
    Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års fängelse. Brottet har innefattat innehav och spridning av en utomordentligt stor mängd barnpornografiskt material samt egen framställning av sådant material. Materialet har innehållit skil…
  10. RH 2011:3 (2011)
    Sexuell handling har ansetts jämförlig med samlag.
  11. NJA 2010 s. 671 (2010)
    Bevisvärdering i mål om sexualbrott.
  12. RH 2010:24 (2010)
    Två 15-åringar som genomfört samlag och andra sexuella handlingar med 12-åring dömdes för våldtäkt mot barn.
  13. RH 2010:12 (2010)
    Hovrätten har funnit att en drygt 40 år gammal man som vid flera tillfällen haft samlag med en drygt 13 år gammal flicka ska dömas för våldtäkt mot barn.
  14. RH 2010:9 (2009)
    En man, som i syfte att kontrollera om hans dotter var oskuld, stoppat sina fingrar i dotterns slida, dömdes, inte för våldtäkt mot barn utan för misshandel.
  15. NJA 2008 s. 1096 (2008)
    Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? Även fråga om en gärning bedömd som sexuellt övergrepp mot barn är att anse som grovt brott (I och II).
  16. NJA 2006 s. 510 (2006)
    Straffmätning vid upprepade fall av våldtäkt mot och sexuellt utnyttjande av barn.
  17. NJA 2006 s. 221 (2006)
    En praktikant på en förskola har genomfört en sexuell handling genom att föra in handen mellan skinkorna på en fyraårig pojke och vidröra dennes analöppning och genitalier. Gärningen har rubricerats som sexuellt övergrepp mot barn.
  18. NJA 2006 s. 79 ”Tonårsflickorna I-II” (2006)
    Frågor om den straffrättsliga bedömningen av samlag med barn under femton år samt om ersättning för den kränkning som sådant brott inneburit. (I och II)
  19. RH 2006:32 (2005)
    En 49-årig man dömdes till fyra års fängelse för våldtäkt mot en 14-årig flicka omfattande upprepade vaginala och orala samlag med målsäganden och i tre olika bostäder under sammanlagt drygt ett dygn. Våldsinslag förekom endast vid ett oralt samlag. Vid ett an…
  20. NJA 2003 s. 313 ”Tre glas sprit” (2003)
    Påföljden för en 18-åring som gjort sig skyldig till sexuellt utnyttjande av underårig har bestämts till fängelse. Tillika fråga om sekretess. Tingsrätten har förordnat att vissa delar av domen skall omfattas av sekretess. Något sådant förordnande har dock int…
  21. NJA 2001 s. 742 (2001)
    Ersättning för kränkning enligt 1 kap. 3 § skadeståndslagen i lydelse före den 1 januari 2002 har tillerkänts målsägande vid brottet sexuellt utnyttjande av underårig.
  22. RH 1999:142 (1999)
    Påföljden för sexuellt utnyttjande av underårig har med hänsyn till omständigheterna vid gärningen ansetts kunna bestämmas till en icke frihetsberövande påföljd. Yrkande om ersättning för kränkning vid angivna brott har ogillats.
  23. RH 1998:68 (1998)
    Straffmätning vid sexuellt utnyttjande av underårig då gärningsmannen vid tidigare tillfällen har dömts för sådana brott mot samma målsägande.
  24. NJA 1996 s. 461 (1996)
    Sexuellt umgänge?
  25. RH 1995:143 (1994)
    I mål om flerårigt grovt sexuellt utnyttjande av underårig utgjordes bevisningen i huvudsak av den underåriges egna berättelser samt av vittnesmål om den underåriges onormalt sexualfixerade beteenden och uttalanden om sexualhandlingar. Två förklaringar stod mo…
  26. RH 1994:76 (1994)
    Straffmätning i mål om grovt sexuellt utnyttjande av underårig. Den tid som förflutit mellan brotten och lagföringen, omkring sju år, har inte ansetts vara en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid. Även fråga om skadestånd.
  27. RH 1993:118 (1993)
    I mål om ansvar för sexualbrott uppkom fråga om bevisvärdet av videoinspelade polisförhör med underårig målsägande. Förhörstekniken har bedömts så suggestiv att lämnade svar inte kunnat läggas till grund för en fällande dom.
  28. NJA 1993 s. 68 (1993)
    Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott mot underårig (14 år), som på grund av psykiska besvär inte har hörts i målet. Bevisningen har i huvudsak utgjorts av målsägandens videoinspelade berättelse vid polisförhör. Frågor dessutom om utvisnin…
  29. NJA 1992 s. 585 (1992)
    Sexuellt utnyttjande av underårig eller sexuellt ofredande?
  30. NJA 1992 s. 446 (1992)
    Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott samt om anlitande av psykologisk expertis som hjälpmedel vid bedömningen av trovärdigheten hos målsägande- och vittnesutsagor. Dessutom frågor om gränsdragningen mellan våldtäkt och grov våldtäkt samt…
  31. NJA 1987 s. 64 (1987)
    I fall då en man har haft sexuellt umgänge med en underårig flicka har fråga uppstått om flickan kan anses ha stått under hans fostran och mannen till följd därav skall straffas för sexuellt utnyttjande av underårig. 6 kap 4 och 6 §§ BrB.

6 kap. 5 § (13)

  1. NJA 2022 s. 826 ”Chattkontakten” (2022)
    Våldtäkt mot barn. Omedveten oaktsamhet beträffande omständigheten att målsäganden inte hade uppnått 15 års ålder.
  2. NJA 2017 s. 316 (2017)
    Bevisvärdering i mål om sexualbrott (I och II).
  3. NJA 2015 s. 948 ”Finnslättfallet” (2015)
    Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
  4. NJA 2014 s. 990 ”Tidaholmsfallet” (2014)
    Sexuellt utnyttjande av barn. Straffvärde och brottslighetens art.
  5. NJA 2012 s. 564 (2012)
    Fråga om straffrättsligt ansvar för en 17-åring med en allvarlig psykisk störning som har genomfört samlag och andra med samlag jämförliga handlingar med en tolvåring.
  6. RH 2011:3 (2011)
    Sexuell handling har ansetts jämförlig med samlag.
  7. RH 2010:24 (2010)
    Två 15-åringar som genomfört samlag och andra sexuella handlingar med 12-åring dömdes för våldtäkt mot barn.
  8. RH 2010:12 (2010)
    Hovrätten har funnit att en drygt 40 år gammal man som vid flera tillfällen haft samlag med en drygt 13 år gammal flicka ska dömas för våldtäkt mot barn.
  9. NJA 2007 s. 201 (2007)
    Tillämpning av ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § brottsbalken.
  10. NJA 2006 s. 510 (2006)
    Straffmätning vid upprepade fall av våldtäkt mot och sexuellt utnyttjande av barn.
  11. NJA 2006 s. 79 ”Tonårsflickorna I-II” (2006)
    Frågor om den straffrättsliga bedömningen av samlag med barn under femton år samt om ersättning för den kränkning som sådant brott inneburit. (I och II)
  12. RH 1994:43 (1994)
    Fråga om sexuella övergrepp mot barn var att bedöma som våldtäkt. Tillika fråga om straffmätningen.
  13. NJA 1993 s. 616 (1993)
    Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om gränsdragning dels mellan våldtäkt och grov våldtäkt dels mellan sexuellt ofredande och sexuellt umgänge med barn.

6 kap. 6 § (16)

  1. Högsta domstolen, mål B 4243-24 Dom (2025)
    Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott.
  2. NJA 2025 s. 326 ”TV-rummet” (2025)
    Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott.
  3. NJA 2021 s. 827 (2021)
    B 4072-21 (I) och B 4645-21 (II), Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? (I och II)
  4. RH 2020:11 (2020)
    Artvärdet för sexuellt övergrepp mot barn vid straffmätningsvärden över tre månaders fängelse har normalt bedömts vara så högt att fängelse kan frångås endast om det föreligger alldeles särskilda omständigheter.
  5. NJA 2019 s. 347 ”Målsägandens ålder” (2019)
    I mål om sexualbrott mot barn ankommer det på åklagaren att på sedvanligt sätt styrka målsägandens ålder. Om folkbokföringsdatabasens uppgifter om målsägandens födelsetid kan ifrågasättas, måste åklagaren visa att uppgifterna grundas på ett tillfredsställande …
  6. NJA 2019 s. 238 ”Upprepade grova våldtäkter mot barn” (2019)
    Straffvärde när den tilltalade mot en och samma målsägande har begått ett mycket stort antal grova våldtäkter mot barn och grova sexuella övergrepp mot barn.
  7. NJA 2018 s. 1103 (2018)
    Rekvisitet att genomföra en sexuell handling med ett barn har, med hänsyn till legalitetsprincipen, ansetts inte omfatta att förmå ett barn att senare i ensamhet utföra en sexuell handling på sig själv, filma detta och sedan överföra videosekvensen till den ti…
  8. RH 2018:6 (2017)
    En man som via internet haft kontakt med barn som han förmått att på sig själva utföra sexuella handlingar, vilka mannen tagit del av i realtid inom ramen för den pågående kontakten, har gjort sig skyldig till våldtäkt mot barn.
  9. NJA 2015 s. 501 (2015)
    Att få ett barn att utföra en sexuell handling på sig själv har ansetts vara att genomföra en sexuell handling med barnet på det sätt som är straffbart enligt bestämmelsen om sexuellt övergrepp mot barn i 6 kap. 6§
  10. RH 2012:86 (2012)
    Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års fängelse. Brottet har innefattat innehav och spridning av en utomordentligt stor mängd barnpornografiskt material samt egen framställning av sådant material. Materialet har innehållit skil…
  11. RH 2011:3 (2011)
    Sexuell handling har ansetts jämförlig med samlag.
  12. NJA 2008 s. 1096 (2008)
    Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? Även fråga om en gärning bedömd som sexuellt övergrepp mot barn är att anse som grovt brott (I och II).
  13. NJA 2006 s. 221 (2006)
    En praktikant på en förskola har genomfört en sexuell handling genom att föra in handen mellan skinkorna på en fyraårig pojke och vidröra dennes analöppning och genitalier. Gärningen har rubricerats som sexuellt övergrepp mot barn.
  14. RH 1994:43 (1994)
    Fråga om sexuella övergrepp mot barn var att bedöma som våldtäkt. Tillika fråga om straffmätningen.
  15. NJA 1991 s. 228 (1991)
    Sexuellt umgänge med barn eller sexuellt ofredande?
  16. NJA 1987 s. 64 (1987)
    I fall då en man har haft sexuellt umgänge med en underårig flicka har fråga uppstått om flickan kan anses ha stått under hans fostran och mannen till följd därav skall straffas för sexuellt utnyttjande av underårig. 6 kap 4 och 6 §§ BrB.

6 kap. 7 § (12)

  1. NJA 2015 s. 826 ”Samlag med avkomling” (2015)
    Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och dagsböter. Också fråga rörande tillämpningen av 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken när den tidigare påföljden är skyddstillsyn med samhällstjänst.
  2. RH 2012:42 (2012)
    Frågor om påföljd och skadestånd i mål om ansvar för samlag med avkomling.
  3. RH 2006:57 (2006)
    En student vid Teaterhögskolan deltog i ett samarbetsprojekt mellan Dramatiska institutet och Teaterhögskolan angående bl.a. barns förhållningssätt och upplevelse av den egna kroppen, kärlek och sexualitet. Som ett led i detta projekt har han för barn i 6-årså…
  4. RH 2004:40 (2004)
    Intrång på annans Internethemsida och e-post har bedömts som sexuellt ofredande - fråga om gränsdragningen mot ofredande och vad som utgör fullbordat brott.
  5. RH 1999:51 (1998)
    Ofredande eller sexuellt ofredande?
  6. RH 1999:119 (1998)
    En man antastade en sovande kvinna. Handlandet, som hade ett sexuellt syfte, bedömdes som ofredande och inte som sexuellt ofredande.
  7. RH 1997:91 (1997)
    Påföljden för sexuellt ofredande - bestående i att en man vid sex tillfällen ringt till för honom okända kvinnor och under falska förespeglingar ställt frågor om kvinnornas sexualliv - har bestämts till fängelse.
  8. NJA 1997 s. 359 (1997)
    Fråga om en manlig officer genom att fälla vissa yttranden till en kvinnlig värnpliktig gjort sig skyldig till sexuellt ofredande enligt 6 kap 7 § 3 st BrB.
  9. NJA 1996 s. 418 (1996)
    Sexuellt utnyttjande eller sexuellt ofredande? 6 kap 3 § 1 st och 7 § 3 st BrB.
  10. NJA 1993 s. 616 (1993)
    Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om gränsdragning dels mellan våldtäkt och grov våldtäkt dels mellan sexuellt ofredande och sexuellt umgänge med barn.
  11. NJA 1992 s. 585 (1992)
    Sexuellt utnyttjande av underårig eller sexuellt ofredande?
  12. NJA 1991 s. 228 (1991)
    Sexuellt umgänge med barn eller sexuellt ofredande?

6 kap. 8 § (5)

  1. NJA 2019 s. 347 ”Målsägandens ålder” (2019)
    I mål om sexualbrott mot barn ankommer det på åklagaren att på sedvanligt sätt styrka målsägandens ålder. Om folkbokföringsdatabasens uppgifter om målsägandens födelsetid kan ifrågasättas, måste åklagaren visa att uppgifterna grundas på ett tillfredsställande …
  2. RH 2016:58 (2016)
    En läkare har under läkarundersökningar smygfilmat ett stort antal skolpojkar när de bl.a. blottat sina könsorgan. På flera av filmerna har även sjuksköterskor, vårdnadshavare och andra medföljande synts. Fråga om agerandet att smygfilma barnen är att bedöma s…
  3. RH 2012:86 (2012)
    Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års fängelse. Brottet har innefattat innehav och spridning av en utomordentligt stor mängd barnpornografiskt material samt egen framställning av sådant material. Materialet har innehållit skil…
  4. NJA 2011 s. 386 (2011)
    Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott.
  5. RH 1999:109 (1999)
    Synnerliga skäl för utvisning för all framtid har ansetts föreligga vid dom för grovt koppleri. Även fråga om straffmätning.

6 kap. 9 § (5)

  1. NJA 2022 s. 826 ”Chattkontakten” (2022)
    Våldtäkt mot barn. Omedveten oaktsamhet beträffande omständigheten att målsäganden inte hade uppnått 15 års ålder.
  2. NJA 2016 s. 129 (2016)
    Tillämpningen av bestämmelsen i 6 kap. 10 § brottsbalken om sexuellt ofredande.
  3. RH 2008:79 (2008)
    En person har dömts för brottet köp av sexuell handling av barn. Fråga om påföljd för brottet och om barnet är berättigat till skadestånd för kränkning genom brott.
  4. NJA 2004 s. 646 (2004)
    Grovt koppleri? - Justering av åtal skall beaktas efter överklagande enbart i fråga om brottsrubricering och påföljd, när omständighet föreligger som föranleder att skuldfrågan skall prövas. (Jfr NJA 1999 s. 25)
  5. RH 1999:109 (1999)
    Synnerliga skäl för utvisning för all framtid har ansetts föreligga vid dom för grovt koppleri. Även fråga om straffmätning.

6 kap. 10 § (17)

  1. Högsta domstolen, mål B 4243-24 Dom (2025)
    Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott.
  2. NJA 2025 s. 326 ”TV-rummet” (2025)
    Rubricering av sexuellt övergrepp mot barn och barnfridsbrott. Även fråga om brottslighetskonkurrens när ett händelseförlopp innefattar flera olika brott.
  3. Högsta domstolen, mål B 6826-23 Dom (2024)
    Sexuellt ofredande. En kommentar av en högstadielärare avseende en elevs kropp har inte ansetts ha en så tydlig sexuell inrikt-ning eller prägel som krävs för straffansvar.
  4. NJA 2024 s. 564 ”Lärarens kommentar” (2024)
    Sexuellt ofredande. En kommentar av en högstadielärare avseende en elevs kropp har inte ansetts ha en så tydlig sexuell inrikt-ning eller prägel som krävs för straffansvar.
  5. RH 2019:22 (2019)
    Påföljden för sexuellt ofredande med ett straffvärde om två månaders fängelse har bestämts till villkorlig dom.
  6. RH 2019:7 (2019)
    En person har dömts för att ha sexuellt ofredat en nioårig pojke i en bastu. Fråga om brottslighetens art utgjorde skäl för fängelse. Frågan har på grund av att det saknas stöd i förarbeten och praxis från Högsta domstolen besvarats nekande (jfr RH 2018:21).
  7. NJA 2018 s. 1091 ”Den oönskade beröringen II” (2018)
    En man har berört en kvinnas lår. Sexuellt ofredande?
  8. NJA 2018 s. 443 ”Den oönskade beröringen I” (2018)
    Kravet på tydlig sexuell inriktning eller prägel vid sexuellt ofredande.
  9. RH 2018:21 (2018)
    En person har dömts för att ha sexuellt ofredat en 16-årig flicka på ett s.k. korttidsboende vid tre tillfällen. Fråga om brottslighetens art utgjorde skäl för fängelse.
  10. NJA 2017 s. 393 ”Rulltrappan” (2017)
    Fotografering under en kvinnas kjol i omedelbar närhet av hennes underliv har ansetts utgöra sexuellt ofredande fastän kvinnan inte uppfattade angreppet när det skedde.
  11. NJA 2016 s. 129 (2016)
    Tillämpningen av bestämmelsen i 6 kap. 10 § brottsbalken om sexuellt ofredande.
  12. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  13. RH 2013:47 (2013)
    Straffmätning och påföljdsval vid återfall i sexuellt ofredande (blottning).
  14. RH 2013:58 (2013)
    En manlig arbetsgivare missbrukade en kvinnlig anställds beroendeställning och förmådde henne att företa och tåla sexuella handlingar. Eftersom missbruket inte ansetts vara allvarligt, har han inte kunnat dömas för sexuellt utnyttjande av person i beroendestäl…
  15. RH 2010:79 (2010)
    En trettioårig man har under överfallsliknande omständigheter sexuellt ofredat en sjuttonårig flicka en tidig morgon utanför en tunnelbanestation genom att med handen utanpå flickans kläder ta på hennes bröst och mellan hennes ben. Fråga om gärningens straffvä…
  16. RH 2009:11 (2009)
    Uppsåt till sexuellt ofredande har inte ansetts föreligga hos en person som lider av kroniska och orubbliga vanföreställningar beträffande målsägandens inställning till det aktuella handlandet.
  17. RH 2008:40 (2008)
    En linjebussförare har i tjänsten sexuellt ofredat en sextonårig flicka genom att upprepade gånger kyssa henne och försöka att kyssa henne samt genom att röra vid hennes ena bröst. Med hänsyn till omständigheterna vid gärningen, flickans ålder samt det missbru…

6 kap. 11 § (1)

  1. RH 2008:59 (2007)
    Köp av sexuella tjänster som förmedlats genom organiserad prostitution har bedömts innefatta försvårande omständigheter varför påföljden bestämts till villkorlig dom jämte böter. Även utnyttjande i visst fall av den prostituerades underläge har bedömts på samm…

6 kap. 12 § (4)

  1. Högsta domstolen, mål B 297-24 Dom (2025)
    Koppleri har ansetts vara ett brott av sådan art att fängelse dömts ut när straffvärdet uppgått till sju månaders fängelse.
  2. NJA 2025 s. 834 ”Koppleri och art” (2025)
    Koppleri har ansetts vara ett brott av sådan art att fängelse dömts ut när straffvärdet uppgått till sju månaders fängelse.
  3. RH 2013:18 (2012)
    Koppleri. Fråga om vissa åtgärder har varit tillräckliga för att betraktas som främjande samt om mottagande av ersättning från en tillfällig sexuell förbindelse varit ett otillbörligt utnyttjande enligt 6 kap. 12 § första stycket brottsbalken. Även fråga om br…
  4. RH 2010:47 (2010)
    Koppleriverksamhet har med hänsyn till planering, organisation och yrkesmässighet samt då den pågått under lång tid ansetts ha bedrivits i större omfattning. Brottet har med hänsyn därtill bedömts som grovt koppleri.

6 kap. 13 § (2)

  1. NJA 2022 s. 826 ”Chattkontakten” (2022)
    Våldtäkt mot barn. Omedveten oaktsamhet beträffande omständigheten att målsäganden inte hade uppnått 15 års ålder.
  2. NJA 2017 s. 316 (2017)
    Bevisvärdering i mål om sexualbrott (I och II).

6 kap. 14 § (4)

  1. RH 2013:12 (2013)
    En 19-årig kvinna och en 13-årig pojke har frivilligt haft samlag med varandra. Ett åtal mot kvinnan för våldtäkt mot barn har ogillats av hovrätten med hänvisning till att skillnaden mellan ungdomarna i fråga om utveckling och mognad inte var anmärkningsvärt …
  2. NJA 2012 s. 564 (2012)
    Fråga om straffrättsligt ansvar för en 17-åring med en allvarlig psykisk störning som har genomfört samlag och andra med samlag jämförliga handlingar med en tolvåring.
  3. RH 2010:24 (2010)
    Två 15-åringar som genomfört samlag och andra sexuella handlingar med 12-åring dömdes för våldtäkt mot barn.
  4. NJA 2007 s. 201 (2007)
    Tillämpning av ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § brottsbalken.

6 kap. 15 § (5)

  1. NJA 2022 s. 294 ”Underlåtenhet och smygfilmning” (2022)
    Ansvar för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn är uteslutet om det samtidigt yrkas ansvar för kränkande fotografering, bestående i att den tilltalade i hemlighet har filmat våldtäkten.
  2. NJA 2018 s. 1103 (2018)
    Rekvisitet att genomföra en sexuell handling med ett barn har, med hänsyn till legalitetsprincipen, ansetts inte omfatta att förmå ett barn att senare i ensamhet utföra en sexuell handling på sig själv, filma detta och sedan överföra videosekvensen till den ti…
  3. NJA 2018 s. 562 ”Facebookmålet” (2018)
    Ett yrkande om ansvar för underlåtenhet att avslöja brott ska ogillas om yrkandet är alternativt till ett yrkande om ansvar för delaktighet i brottet. - En sändning på internet som i allt väsentligt är obestämd till format, inriktning och tid är inte förenad m…
  4. NJA 2017 s. 515 (2017)
    Underlåtenhet att avslöja grov våldtäkt. Ansvar för underlåtenhet att avslöja brott är uteslutet om det av utredningen framgår att den som underlåtit att avslöja brottet kan ha varit inblandad i brottet på ett sådant sätt att straffansvar kan aktualiseras.
  5. RH 2012:86 (2012)
    Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års fängelse. Brottet har innefattat innehav och spridning av en utomordentligt stor mängd barnpornografiskt material samt egen framställning av sådant material. Materialet har innehållit skil…

7 kap. 1 § (1)

  1. RH 1994:74 (1994)
    Tvegifte har inte ansetts vara ett perdurerande brott.

7 kap. 4 § (17)

  1. NJA 2022 s. 14 ”Egenmäktighet och skada” (2022)
    Skadestånd vid egenmäktighet med barn.
  2. RH 2021:11 (2021)
    Bortförande av barn under närmare sex månader och som varit omhändertagna har bedömts som egenmäktighet med barn, grovt brott. Brottets art har inte ansetts vara sådant att påföljden av det skälet ska bestämmas till fängelse.
  3. RH 2018:26 (2018)
    Kontaktförbud. Att en förälder till ett barn olovligen skiljer barnet från dess vårdnadshavare har inte ansetts innebära en risk för att föräldern kommer att begå brott mot, förfölja eller allvarligt trakassera barnet på sätt som motiverar att kontaktförbud me…
  4. NJA 2017 s. 557 ”Barnet i Norge” (2017)
    Frågor rörande hur långt straffansvaret för egenmäktighet med barn sträcker sig och hur det förhåller sig till föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, umgänge och boende.
  5. RH 2016:46 (2016)
    Fråga om bestämmelsen om straff för egenmäktighet med barn är tillämplig när ett barn som har omhändertagits för vård enligt LVU bortförs innan det har överlämnats till de utsedda vårdgivarna och vården således inte har kunnat påbörjas. Tillika fråga om skades…
  6. NJA 2008 s. 780 (2008)
    Att medverka i en vårdnadsprocess i utlandet och därvid underlåta att vidta vissa processhandlingar har ansetts inte vara straffbart som egenmäktighet med barn. Tillika fråga om betydelsen av åtalsjustering i det fall att en tilltalad inskränker sitt överklaga…
  7. NJA 2007 s. 326 (2007)
    Fråga om ansvar för egenmäktighet med barn enligt 7 kap. 4 § första stycket andra meningen brottsbalken (Jfr NJA 2006 s. 708).
  8. NJA 2006 s. 708 (2006)
    Uttrycket "egenmäktigt bortför barnet" i 7 kap. 4 § första stycket andra meningen brottsbalken omfattar inte att en vårdnadshavare mot den andra vårdnadshavarens vilja håller kvar barnet på en plats dit barnet ursprungligen förts i samförstånd mellan vårdnadsh…
  9. RH 2006:75 (2006)
    En förälder har dömts för egenmäktighet med barn, grovt brott. Barnet har tillerkänts ersättning för kränkning. Den förälder som skilts från vårdnaden har tillerkänts ersättning för personskada i form av såväl psykiskt lidande som sjukvårdskostnader och andra …
  10. RH 2005:73 (2005)
    En kvinna har vägrat att efterkomma en domstols förordnande om att vårdnaden om hennes två barn skulle flyttas över till pappan. Kvinnan har hållit barnen gömda i Sverige under sex och ett halvt års tid och på så sätt berövat dem all kontakt med såväl pappan s…
  11. RH 1999:68 (1999)
    Att vid gemensam vårdnad, mot den andra vårdnadshavarens vilja, hålla kvar ett barn på en plats dit barnet rest med båda vårdnadshavarnas samtycke, har inte ansetts vara att bedöma som ett sådant bortförande som är straffbelagt i 7 kap. 4 § första stycket andr…
  12. NJA 1995 s. 269 (1995)
    Fadern till ett ännu ej ettårigt barn har fällts till ansvar enligt 7 kap 4 § BrB sedan han obehörigen skilt barnet från modern - vårdnadshavaren - och lämnat det i sitt hemland. Handlandet har med hänsyn till vissa angivna omständigheter ansetts i betydande g…
  13. NJA 1993 s. 277 ”Den bortförda dottern” (1993)
    Sedan ett barn bortförts av fadern och denne på grund härav dömts för egenmäktighet med barn har han åter dömts för sådant brott på den grunden att han vägrat uppge vem som hade hand om barnet. Fråga, när barnet alltjämt ej kommit till rätta, om fadern på nytt…
  14. NJA 1993 s. 128 (1993)
    Modern till ett barn har vägrat efterkomma domstols avgörande om vårdnadens överflyttande från modern till fadern. Såsom skäl för sin vägran har hon åberopat att fadern tidigare förgripit sig mot barnet sexuellt och att risk förelåg för att detta skulle upprep…
  15. NJA 1992 s. 566 (1992)
    Fråga om den som tidigare dömts för egenmäktighet med barn jämlikt 7 kap 4 § BrB ånyo kan dömas för detta brott genom att fortsätta att undanhålla barnet från vårdnadshavaren.
  16. NJA 1991 s. 241 (1991)
    Sedan en man genom lagakraftvunnen dom fällts till ansvar för egenmäktighet med barn, bestående i att han Fört två barn till Iran och därigenom obehörigen skilt dem från vårdnadshavaren, väcks på nytt åtal mot mannen för egenmäktighet med barn under påstående …
  17. NJA 1983 s. 750 (1983)
    En sexårig flicka som står under båda föräldrarnas vårdnad bortförs av fadern från det gemensamma hemmet. I mål om ansvar på fadern för egenmäktighet med barn uppkommer frågan hur uttrycket "utan beaktansvärt skäl" i 7 kap 4 § BrB skall tolkas.

8 kap. 1 § (44)

  1. Högsta domstolen, mål B 6172-21 Dom (2023)
    En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen
  2. NJA 2023 s. 9 ”Fentanylstölden” (2023)
    En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen
  3. NJA 2021 s. 740 ”Kaféstölden” (2021)
    Grov stöld genom tillgrepp av sak som någon hade i sin omedelbara närhet har ansetts inte vara av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd.
  4. RH 2019:49 (2019)
    En anställd har på arbetsplatsen tillgripit egendom till ett värde om 90 kr. Gärningen har, trots att agerandet har varit illojalt mot arbetsgivaren, bedömts som ringa stöld.
  5. NJA 2016 s. 1143 ”Bagagestölderna” (2016)
    Grov stöld? Fråga om rubricering av ett stort antal stölder av handbagage på tåg. - Även fråga om tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken vid justering av gärningsbeskrivningen i högre rätt.
  6. NJA 2015 s. 405 ”Stöldförsöket på Bauhaus” (2015)
    Ett gärningspåstående om att den tilltalade har gjort sig skyldig till fullbordad stöld har ansetts innefatta ett påstående om även försök till stöld. Eftersom den tilltalade i förväg hade fått reda på att bestämmelserna om försök till stöld skulle kunna vara …
  7. RH 2014:17 (2014)
    En sjuksköterska som varit ansvarig för läkemedelsförrådet på sin arbetsplats har tillgripit två ampuller morfin ur förrådet. Hon har åtalats för grov stöld. Hovrätten har inte ansett att stölden ska bedömmas som grov trots att tillgreppet avsåg narkotika och …
  8. RH 2013:62 (2013)
    Tillgrepp av skor värda knappt 700 kr har bedömts som stöld med hänsyn till att tillgreppet skett med en avbitartång med vilken varularm till skorna avlägsnats.
  9. RH 2013:36 (2013)
    Tillgrepp av egendom med mycket lågt värde har bedömts som stöld när en preparerad jacka använts.
  10. RH 2012:17 (2011)
    Ett försök till tillgrepp av en butiksvara värd 149 kr har, trots att verktyg använts för att avlägsna ett varularm, inte bedömts som försök till stöld.
  11. NJA 2009 s. 586 (2009)
    Fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp (jfr NJA 1990 s. 743 och NJA 1994 s. 699).
  12. RH 2008:73 (2008)
    Tillgrepp har bedömts som snatteri trots att det avsett egendom som hade lämnats utan tillsyn.
  13. NJA 2007 s. 345 (2007)
    Tillgrepp av registreringsskylt till bil har ansetts inte utgöra stöld.
  14. NJA 2006 s. 524 ”Tillgreppen i köpcentret” (2006)
    Två ungdomar har under några timmar tillgripit varor i olika butiker i ett köpcentrum. Gärningarna har bedömts som snatteri i de fall där värdet på varor som tillgripits i en butik legat under den vid butikstillgrepp tillämpade värdegränsen mellan stöld och sn…
  15. RH 2005:67 (2005)
    En person har tagit ut pengar i en uttagsautomat men av förbiseende lämnat kvar sedlarna i automaten. En annan person har tagit sedlarna. Hur bör denna gärning bedömas?
  16. RH 2004:75 (2004)
    Åtal för stöld avseende tillgrepp på ett varuhus av en borrmaskin har inte bifallits då stöldbrottet inte befunnits fullbordat. Frågan om huruvida personen i stället gjort sig skyldig till försök till stöld har ansetts kunna komma under bedömande utan att åtal…
  17. NJA 2003 s. 495 (2003)
    Straffmätning vid upprepade fall av grovt rattfylleri. Även fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp. (Jfr NJA 1990 s. 743 och NJA 1994 s. 699)
  18. RH 2003:21 (2003)
    I mål om stöld har gärningsmannens uppsåt rörande stöldgodsets värde omfattat ett avsevärt lägre belopp än det åklagaren angett. Då detta haft betydelse vid bedömningen av gärningens svårhet, har gärningen rubricerats som snatteri.
  19. RH 2000:92 (2000)
    Tillgrepp vid fyra tillfällen av pengar ur en gemensamhetskassa på en arbetsplats har, främst med hänsyn till att gärningsmannen svikit det förtroende som visats honom, bedömts som stöld trots att gärningarna i flertalet fall avsett småbelopp.
  20. RH 2000:33 (1999)
    Tillgrepp av bensin vid två tillfällen för sammanlagt 300 kr har med hänsyn till omständigheterna vid brotten bedömts som stöld. Att bensinen har befunnits tillhöra en annan person än den som angetts i åklagarens gärningsbeskrivning har inte ansetts utgöra någ…
  21. RH 1998:30 (1998)
    Inbrottsstöld i bostad har i visst fall med hänsyn till omständigheterna ej bedömts som grov stöld.
  22. RH 1998:101 (1998)
    Sex på varandra följande tillgrepp respektive försök till tillgrepp i butiker har bedömts som stöld respektive försök till stöld trots att gärningarna i flertalet fall avsett varor för belopp understigande 800 kr.
  23. RH 1997:126 (1997)
    Inbrott i läkemedelsförråd, där bl.a. en mindre mängd narkotikaklassad medicin samt ett större antal sprutor stals, har bedömts som grov stöld.
  24. NJA 1997 s. 256 (1997)
    En renägare som utan iakttagande av reglerna om renmärkning i 83 § 1 och 2 st rennäringslagen (1971:437) märkt en vuxen omärkt ren har dömts för stöld.
  25. RH 1995:125 (1995)
    Tillgrepp av väska, som hängde på den stol på vilken målsäganden satt, har bedömts som stöld av normalgraden.
  26. RH 1995:129 (1995)
    Uttag har gjorts med bankomatkort under tid då kortets ägare deltagit i en gymnastiklektion. Eliminationsbevisning mot för stöld åtalad klasskamrat, som inte deltagit i gymnastiklektionen, har bedömts otillräcklig.
  27. RH 1995:117 (1995)
    Tillgrepp på apotek av narkotiskt preparat, värde ca 100 kr, har inte ansetts utgöra snatteri. - Även fråga om återbetalning av försvararkostnad i hovrätten för tilltalad som dömts till åtta månaders fängelse jämte förverkande av villkorligt medgiven frihet om…
  28. NJA 1995 s. 561 (1995)
    Tillgrepp på dansrestaurang ur obevakad handväska har bedömts som stöld.
  29. RH 1996:2 (1995)
    Påföljden för grov förskingring och stöld avseende nästan en halv miljon kr har bestämts till fängelse.
  30. NJA 1995 s. 392 ”Provturen” (1995)
    Ägare till motorcykel, som överlämnat denna till annan för provkörning, har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts ha frånhänt sig besittningen till motorcykeln.
  31. RH 1995:68 (1995)
    Tillgrepp i sjukhus av egendom av ringa värde har bedömts som snatteri.
  32. NJA 1994 s. 699 (1994)
    Fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp.
  33. RH 1994:37 (1994)
    En väktare har hos en kund till det bevakningsföretag i vilket han var anställd tillgripit ett mindre penningbelopp och viss egendom. Hovrätten har bedömt gärningen som stöld och bestämt påföljden till villkorlig dom och böter.
  34. NJA 1993 s. 480 (1993)
    Tillgrepp av pass har ansetts inte utgöra stöld utan egenmäktigt förfarande.
  35. RH 1993:117 (1993)
    En person har på ett varuhus försökt tillgripa en kavaj, värd 598 kr, och därvid i ett provrum med sax försökt ta bort larmanordningen. Tillgreppsförsöket har med hänsyn till tillvägagångssättet bedömts som försök till stöld.
  36. NJA 1991 s. 117 (1991)
    Fråga om rättsvillfarelse beträffande äganderätten vid stöld. Tillika fråga om gränsdragningen mellan egenmäktigt förfarande och självtäkt.
  37. NJA 1990 s. 743 ”Snatterigränsen” (1990)
    Stöld eller snatteri?
  38. NJA 1986 s. 663 (1986)
    Stöld eller snatteri? 8 kap 1 § eller 2 § BrB.
  39. NJA 1986 s. 637 ”Vitlaven” (1986)
    Olovligt tagande av vitlav har med hänsyn till värdet och övriga omständigheter ansetts utgöra stöld. 8 kap 1 § BrB; jfr 12 kap 2 § 2 st samma balk.
  40. NJA 1984 s. 889 (1984)
    Genom att använda fotokopior av tiokronorssedlar har en bilförare kunnat tillägna sig bensin ur en bensinautomat. Gärningen har bedömts som stöld.
  41. NJA 1982 s. 719 (1982)
    En fabriksarbetare har under flera år tillgripit varor på sin arbetsplats. Värdet av det tillgripna, sammanlagt drygt 25 000 kr, har ansetts ligga klart under gränsen för vad som ensamt bör föranleda att en stöld bedöms som grov.
  42. NJA 1982 s. 102 (1982)
    Inbrottsstöld i bostad har i visst fall med hänsyn till omständigheterna ej bedömts som grov stöld.
  43. NJA 1981 s. 327 (1981)
    Fråga om utvisning på grund av brott. Tillika spörsmål om tillämpning av 34 kap 6 § 1 st BrB.
  44. NJA 1981 s. 273 ”Rånet i lägenheten” (1981)
    Rån? Fråga bl a om tillämpning av 8 kap 5 § 2 st BrB.

8 kap. 2 § (25)

  1. Högsta domstolen, mål B 712-25 Dom (2025)
    Värdegränsen mellan stöld och ringa stöld vid butikstillgrepp går vid 1 500 kr.
  2. NJA 2025 s. 1024 ”Ringa stöld-gränsen II” (2025)
    Värdegränsen mellan stöld och ringa stöld vid butikstillgrepp går vid 1 500 kr.
  3. NJA 2019 s. 951 ”Ringa stöld-gränsen I” (2019)
    Värdegränsen mellan stöld och ringa stöld vid butikstillgrepp går vid 1 250 kr.
  4. RH 2019:49 (2019)
    En anställd har på arbetsplatsen tillgripit egendom till ett värde om 90 kr. Gärningen har, trots att agerandet har varit illojalt mot arbetsgivaren, bedömts som ringa stöld.
  5. RH 2013:62 (2013)
    Tillgrepp av skor värda knappt 700 kr har bedömts som stöld med hänsyn till att tillgreppet skett med en avbitartång med vilken varularm till skorna avlägsnats.
  6. RH 2013:36 (2013)
    Tillgrepp av egendom med mycket lågt värde har bedömts som stöld när en preparerad jacka använts.
  7. NJA 2009 s. 586 (2009)
    Fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp (jfr NJA 1990 s. 743 och NJA 1994 s. 699).
  8. RH 2008:73 (2008)
    Tillgrepp har bedömts som snatteri trots att det avsett egendom som hade lämnats utan tillsyn.
  9. RH 2007:49 (2007)
    I en butik utan kassaspärr eller larmbåge har en gärningsman tillgripit en vara och hejdats av en anställd i dörröppningen. Fråga om snatteribrottet har fullbordats eller ej.
  10. RH 2007:10 (2007)
    Tillgrepp i en självbetjäningsaffär med kassaspärr har inte ansetts som fullbordat snatteri när ingripande skett innan hela kassaområdet har passerats.
  11. NJA 2006 s. 524 ”Tillgreppen i köpcentret” (2006)
    Två ungdomar har under några timmar tillgripit varor i olika butiker i ett köpcentrum. Gärningarna har bedömts som snatteri i de fall där värdet på varor som tillgripits i en butik legat under den vid butikstillgrepp tillämpade värdegränsen mellan stöld och sn…
  12. NJA 2003 s. 495 (2003)
    Straffmätning vid upprepade fall av grovt rattfylleri. Även fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp. (Jfr NJA 1990 s. 743 och NJA 1994 s. 699)
  13. RH 2003:21 (2003)
    I mål om stöld har gärningsmannens uppsåt rörande stöldgodsets värde omfattat ett avsevärt lägre belopp än det åklagaren angett. Då detta haft betydelse vid bedömningen av gärningens svårhet, har gärningen rubricerats som snatteri.
  14. RH 1998:101 (1998)
    Sex på varandra följande tillgrepp respektive försök till tillgrepp i butiker har bedömts som stöld respektive försök till stöld trots att gärningarna i flertalet fall avsett varor för belopp understigande 800 kr.
  15. RH 1996:127 (1996)
    Åtgärd efter det att brottet fullbordats har inte ansetts kunna kvalificera detta som stöld i stället för snatteri.
  16. RH 1996:90 (1996)
    Påföljden för snatteri i butik av en vara värd 86 kr har bestämts till dagsböter, ej penningböter.
  17. RH 1995:117 (1995)
    Tillgrepp på apotek av narkotiskt preparat, värde ca 100 kr, har inte ansetts utgöra snatteri. - Även fråga om återbetalning av försvararkostnad i hovrätten för tilltalad som dömts till åtta månaders fängelse jämte förverkande av villkorligt medgiven frihet om…
  18. RH 1995:68 (1995)
    Tillgrepp i sjukhus av egendom av ringa värde har bedömts som snatteri.
  19. NJA 1994 s. 699 (1994)
    Fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp.
  20. RH 1993:125 (1993)
    Påföljden för snatteri i butik avseende vara värd 69 kr har bestämts till penningböter.
  21. RH 1993:126 (1993)
    Påföljden för snatteri i butik avseende vara värd 53 kr har bestämts till penningböter.
  22. NJA 1990 s. 743 ”Snatterigränsen” (1990)
    Stöld eller snatteri?
  23. NJA 1986 s. 663 (1986)
    Stöld eller snatteri? 8 kap 1 § eller 2 § BrB.
  24. NJA 1985 s. 384 (1985)
    Förare av en personbil har tankat bensin på en bemannad bensinstation och avvikit utan att betala. Gärningen har bedömts som snatteri.
  25. NJA 1982 s. 719 (1982)
    En fabriksarbetare har under flera år tillgripit varor på sin arbetsplats. Värdet av det tillgripna, sammanlagt drygt 25 000 kr, har ansetts ligga klart under gränsen för vad som ensamt bör föranleda att en stöld bedöms som grov.

8 kap. 4 § (18)

  1. Högsta domstolen, mål B 7974-22 Dom (2024)
    Fråga om en stöld i en bostad som gärningsmannen släppts in i ska bedömas som grov stöld.
  2. NJA 2024 s. 12 ”Pianobäraren” (2024)
    Fråga om en stöld i en bostad som gärningsmannen släppts in i ska bedömas som grov stöld.
  3. Högsta domstolen, mål B 6172-21 Dom (2023)
    En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen
  4. NJA 2023 s. 9 ”Fentanylstölden” (2023)
    En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen
  5. RH 2022:15 (2021)
    Klagan över domvilla. Sedan tingsrätten dömt en person för olaga intrång har fråga uppkommit om särskild åtalsprövning kan göras efter det att ordinarie preskriptionstid löpt ut och konsekvenserna av att prövningen inte gjorts inom den aktuella fristen. Även f…
  6. NJA 2021 s. 740 ”Kaféstölden” (2021)
    Grov stöld genom tillgrepp av sak som någon hade i sin omedelbara närhet har ansetts inte vara av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd.
  7. NJA 2016 s. 1143 ”Bagagestölderna” (2016)
    Grov stöld? Fråga om rubricering av ett stort antal stölder av handbagage på tåg. - Även fråga om tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken vid justering av gärningsbeskrivningen i högre rätt.
  8. RH 2014:17 (2014)
    En sjuksköterska som varit ansvarig för läkemedelsförrådet på sin arbetsplats har tillgripit två ampuller morfin ur förrådet. Hon har åtalats för grov stöld. Hovrätten har inte ansett att stölden ska bedömmas som grov trots att tillgreppet avsåg narkotika och …
  9. NJA 2009 s. 559 ”Fickstölden” (2009)
    Frågor om påföljd och utvisning vid fickstöld.
  10. NJA 2006 s. 577 ”Vakthållningen” (2006)
    Fråga om visst handlande utgjort medhjälp till grov stöld och, när detta ansetts vara förhållandet, om det varit fråga om ett ringa fall som inte bör föranleda ansvar.
  11. NJA 2003 s. 121 ”Den öppna dörren” (2003)
    Stöld som begåtts efter intrång i bostad har med hänsyn till omständigheterna inte bedömts som grov stöld.
  12. RH 1999:72 (1999)
    Påföljden för tilltalade som trängt sig in hos ensamboende åldringar i deras hem för att stjäla har av hovrätten bestämts till ett års fängelse.
  13. RH 1997:126 (1997)
    Inbrott i läkemedelsförråd, där bl.a. en mindre mängd narkotikaklassad medicin samt ett större antal sprutor stals, har bedömts som grov stöld.
  14. RH 1995:125 (1995)
    Tillgrepp av väska, som hängde på den stol på vilken målsäganden satt, har bedömts som stöld av normalgraden.
  15. RH 1995:67 (1995)
    Tillgrepp i olåst villa av egendom, värd omkring 1 500 kr, har bedömts som grov stöld.
  16. RH 1994:37 (1994)
    En väktare har hos en kund till det bevakningsföretag i vilket han var anställd tillgripit ett mindre penningbelopp och viss egendom. Hovrätten har bedömt gärningen som stöld och bestämt påföljden till villkorlig dom och böter.
  17. NJA 1985 s. 444 (1985)
    En serie stölder och hälerier har bedömts som grova brott på grund av att gärningsmannen därigenom deltog i systematisk brottslig verksamhet av allvarlig art. Undantag har dock gjorts för två häleribrott som begicks avsevärd tid före de andra brotten och inte …
  18. NJA 1982 s. 645 (1982)
    Villkorlig dom har av hänsyn till allmän laglydnad inte ansetts kunna komma i fråga som påföljd för tilltalad, vilken systematiskt under lång tid på sin arbetsplats förövat grova stölder och grova bedrägerier mot arbetsgivaren.

8 kap. 4 a § (1)

  1. RH 2021:17 (2021)
    Tilltalad som trängt sig in i en äldre persons rum i ett serviceboende och tagit sex stycken oskrapade trisslotter till ett värde av 180 kr har dömts för inbrottsstöld. Fråga om rubricering och straffmätning.

8 kap. 5 § (29)

  1. Högsta domstolen, mål B 5428-24 Dom (2025)
    En gärning som uppfyller rekvisiten för rån har med tillämpning av 8 kap. 5 § fjärde stycket brottsbalken bedömts vara av mindre allvarlig art och i stället rubricerats som grov stöld.
  2. NJA 2025 s. 187 ”Jackan” (2025)
    En gärning som uppfyller rekvisiten för rån har med tillämpning av 8 kap. 5 § fjärde stycket brottsbalken bedömts vara av mindre allvarlig art och i stället rubricerats som grov stöld.
  3. Högsta domstolen, mål B 1598-22 Dom (2023)
    En person som körde en annan person till och från en plats där ett försök till rån utfördes har dömts som medhjälpare och inte som gärningsman.
  4. NJA 2023 s. 540 ”Chauffören och rånförsöket” (2023)
    En person som körde en annan person till och från en plats där ett försök till rån utfördes har dömts som medhjälpare och inte som gärningsman.
  5. NJA 2018 s. 767 ”(I) Rånet i tobaksbutiken resp. (II) Rånet i guldsmedsbutiken” (2018)
    Grovt rån? Gradindelning och straffvärde. B2678-18 (I) och B2899-18 (II)
  6. RH 2016:43 (2016)
    Motvärnsfallet av rån. Fråga om målsägandes åtgärd för återtagande av tillgripen egendom har skett på bar gärning. Även fråga om tilltalads ålder och om utvisning.
  7. RH 2010:78 (2010)
    En tilltalad som tillgripit en telefon från en person i samband med att han tillsammans med tre medtilltalade misshandlat denne har inte dömts för rån utan för grov misshandel och stöld i brottskonkurrens.
  8. RH 2009:81 (2009)
    En maskerad man har, genom att hota en snabbköpskassörska med en rörtång, försökt att komma över kontanter och, när han inte lyckats med detta, tillgripit varor till ett värde av 61 kr. Han har därefter hotat butiksföreståndaren med rörtången och därigenom hin…
  9. NJA 2008 s. 900 ”Två DVD-filmer” (2008)
    En person har i ett varuhus tillgripit varor till ringa värde och med våld satt sig till motvärn när en butikskontrollant ingripit. Med hänsyn till våldets omfattning har handlandet bedömts som rån och inte annat brott som handlandet innefattat. Även fråga om …
  10. RH 2007:62 (2007)
    Fråga huruvida försökspunkten vid rån har passerats.
  11. RH 2006:26 (2006)
    Den tilltalade är åtalad för rån enligt det s.k. motvärnsfallet då han utövat våld mot en person som han tidigare hade bestulit. Vid detta våld hade den tilltalade inte längre det tillgripna godset i sin omedelbara besittning. Våldet har inte bedömts som rån u…
  12. RH 2006:31 (2005)
    Hovrätten fördubblade av tingsrätten utdömt fängelsestraff för rån vid 13 tillfällen, försök till rån vid två tillfällen samt häleri och bestämde påföljden till fängelse sex år.
  13. RH 2003:27 (2003)
    Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det vapen som användes inte var skarpladdat. Andra inslag, såsom planeringen, hänsynslösheten och det utdragna förloppet, har avgjort bedömningen.
  14. RH 1999:116 (1999)
    Gärning har rubricerats som rån (motvärnsfallet), när butikstillgrepp följts av våld mot butikskontrollant som velat återta godset.
  15. NJA 1999 s. 25 (1999)
    Fråga om rånbrott skall anses som grovt samt om påföljd för brottet. Även fråga om åklagaren i högre rätt får justera gärningsbeskrivningen till den tilltalades nackdel efter överklagande enbart i fråga om brottsrubricering och påföljd.
  16. NJA 1997 s. 507 ”Utpressningen i Östersund” (1997)
    Rån eller utpressning?
  17. NJA 1995 s. 405 ”Getingerånet” (1995)
    Försök till rån?
  18. NJA 1994 s. 732 (1994)
    Grovt rån?
  19. RH 1994:139 (1994)
    Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det inte visats att de vapen som användes var skarpladdade. Andra inslag - planeringen, utrustningen och hänsynslösheten - har avgjort bedömningen. Även fråga om straffmätning.
  20. NJA 1994 s. 153 (1994)
    Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån.
  21. RH 1993:147 (1993)
    För den som begått två rån vid 16 års ålder har påföljden bestämts till skyddstillsyn med samhällstjänst 100 timmar.
  22. RH 1993:23 (1993)
    Rån mot värdetransport har bedömts som grovt brott redan på den grunden att vapen - oaktat det inte blivit utrett att de var riktiga eller skarpladdade - använts på ett hänsynslöst sätt mot väktarpersonal. Det stora bytet på 5,3 miljoner kronor har även detta …
  23. NJA 1991 s. 444 ”Gaturånet” (1991)
    Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för yngling som gjort sig skyldig till rån när han var 18 år gammal.
  24. NJA 1990 s. 622 (1990)
    Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år.
  25. NJA 1990 s. 578 (1990)
    Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån.
  26. NJA 1989 s. 829 (1989)
    Grovt rån?
  27. NJA 1989 s. 870 (1989)
    Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån när de var 17 respektive 18 år gamla.
  28. NJA 1988 s. 321 (1988)
    Grovt rån?
  29. NJA 1981 s. 273 ”Rånet i lägenheten” (1981)
    Rån? Fråga bl a om tillämpning av 8 kap 5 § 2 st BrB.

8 kap. 6 § (11)

  1. NJA 2018 s. 767 ”(I) Rånet i tobaksbutiken resp. (II) Rånet i guldsmedsbutiken” (2018)
    Grovt rån? Gradindelning och straffvärde. B2678-18 (I) och B2899-18 (II)
  2. NJA 2011 s. 466 ”Det grova överfallsrånet” (2011)
    En person rånades på gatan av tre personer och tvingades därefter till sitt hem där han hölls frihetsberövad under hotfulla och förnedrande former medan bostaden genomsöktes varefter han bands och låstes in i en garderob. Brottet har bedömts som grovt rån.
  3. RH 2007:35 (2007)
    Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong, handfängsel, tårgas, pepparspray, blyinfattade handskar, skyddsväst och walkie-talkies. Personen har dömts för förberedelse till grovt rån. Åtal för grovt vapenbrott har däremot ogill…
  4. RH 2003:27 (2003)
    Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det vapen som användes inte var skarpladdat. Andra inslag, såsom planeringen, hänsynslösheten och det utdragna förloppet, har avgjort bedömningen.
  5. NJA 2002 s. 270 (2002)
    En tjugoåring har gjort sig skyldig till bl.a. grovt rån, olaga frihetsberövande och grov våldtäkt. Rånet har bedömts som grovt med hänsyn till att det har begåtts mot en taxiförare med hjälp av ett laddat vapen. Även fråga om påföljd för den samlade brottslig…
  6. NJA 1999 s. 25 (1999)
    Fråga om rånbrott skall anses som grovt samt om påföljd för brottet. Även fråga om åklagaren i högre rätt får justera gärningsbeskrivningen till den tilltalades nackdel efter överklagande enbart i fråga om brottsrubricering och påföljd.
  7. NJA 1994 s. 732 (1994)
    Grovt rån?
  8. RH 1994:139 (1994)
    Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det inte visats att de vapen som användes var skarpladdade. Andra inslag - planeringen, utrustningen och hänsynslösheten - har avgjort bedömningen. Även fråga om straffmätning.
  9. RH 1993:23 (1993)
    Rån mot värdetransport har bedömts som grovt brott redan på den grunden att vapen - oaktat det inte blivit utrett att de var riktiga eller skarpladdade - använts på ett hänsynslöst sätt mot väktarpersonal. Det stora bytet på 5,3 miljoner kronor har även detta …
  10. NJA 1992 s. 357 (1992)
    Grovt rån?
  11. NJA 1989 s. 829 (1989)
    Grovt rån?

8 kap. 7 § (11)

  1. Högsta domstolen, mål B 3070-23 Dom (2024)
    Ett brukande vid tillgrepp av fortskaffningsmedel förutsätter att fortskaffningsmedlet används för förflyttning. Det krävs däremot inte att motorn används.
  2. NJA 2024 s. 542 ”Båten i Umeälven” (2024)
    Ett brukande vid tillgrepp av fortskaffningsmedel förutsätter att fortskaffningsmedlet används för förflyttning. Det krävs däremot inte att motorn används.
  3. NJA 2021 s. 1102 ”Mopedtillgreppet i Västervik” (2021)
    Ett tillgrepp av en moped har vid en samlad bedömning ansetts utgöra ett ringa fall av tillgrepp av fortskaffningsmedel
  4. RH 2015:47 (2015)
    Det är fortfarande möjligt att döma för försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel när försöket sker utan nyckel eller datorutrustning och avser personbilar.
  5. RH 1999:4 (1999)
    En person tvingade till sig en bil genom att hota föraren med att sparka honom, om denne inte lämnade bilen. Handlandet bedömdes som olaga tvång och tillgrepp av fortskaffningsmedel, vilka brott inte var grova.
  6. NJA 1995 s. 392 ”Provturen” (1995)
    Ägare till motorcykel, som överlämnat denna till annan för provkörning, har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts ha frånhänt sig besittningen till motorcykeln.
  7. RH 1994:133 (1994)
    En person som fått sig anvisad en stulen bil har gjort sig skyldig till tillgrepp när han tagit bilen i sin besittning. Tillika fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet när senare brottslighet framstår som lindrigare än den tidigare.
  8. NJA 1992 s. 26 (1992)
    Två män har trängt sig in i en villa och under vapenhot tvingat den som bodde där att lämna ifrån sig nycklarna till en bil, som männen därefter tagit och brukat. Fråga om den straffrättsliga bedömningen av förfarandet.
  9. NJA 1990 s. 9 (1990)
    Tillgrepp av fortskaffningsmedel har ansetts inte kunna utgöra för brott till häleri. 9 kap 6 §, 8 kap 7 § och 10 kap 7 § 1 st BrB. (Begränsad prövning enligt 54 kap 11 a § RB.)
  10. NJA 1987 s. 473 (1987)
    En styrman på ett utländskt fartyg, som befann sig utanför svenskt sjöterritorium, har under vapenhot tagit fartyget i besittning och fört det till svensk hamn. Under färden har de övriga besättningsmännen hållits inlåsta i olika utrymmen på fartyget. Styrmann…
  11. NJA 1984 s. 751 ”Biltillgreppet i Lidköping” (1984)
    Tillgrepp av fortskaffningsmedel. Gärningsmannen har klättrat över ett nätstängsel kring en industritomt, tillgripit en personbil värd närmare 100 000 kr och fört ut den genom att forcera stängslet, med skador på bilen som följd. Brottet har vid en allsidig be…

8 kap. 8 § (7)

  1. RH 2004:24 (2003)
    Allmän plats för vilken lokala trafikföreskrifter utfärdats hade enligt ett arrendeavtal upplåtits för parkering för endast vissa taxibolags bilar. Förare av taxibil som parkerat på området och som inte var ansluten till något av de bolag som omfattades av avt…
  2. RH 2000:67 (2000)
    En person, A, ansågs företräda innehavaren av enskild fiskerätt och härigenom ha behörighet enligt 47 § fiskelagen (1993:787) att ta i beslag bl.a. fiskeredskap hos den som ertappades med att olovligen fiska i det aktuella vattnet. Eftersom A i ett visst fall …
  3. RH 2000:52 (2000)
    Vid tillgrepp i förening med våld, begånget under rus, har tillägnelseuppsåt inte ansetts föreligga, och gärningen har bedömts som egenmäktigt förfarande, grovt brott. Påföljden har, utan hinder av bestämmelsen i 51 kap. 25 § rättegångsbalken, ansetts kunna än…
  4. RH 1995:40 (1994)
    Fråga om ansvar för egenmäktigt förfarande vad gäller fastighet. En fastighet med därpå uppfört bostadshus och ett större uthus ägdes gemensamt av mannen och kvinnan i ett samboförhållande. I uthuset och omkring denna byggnad förvarade mannen virke och annat m…
  5. NJA 1993 s. 480 (1993)
    Tillgrepp av pass har ansetts inte utgöra stöld utan egenmäktigt förfarande.
  6. NJA 1991 s. 117 (1991)
    Fråga om rättsvillfarelse beträffande äganderätten vid stöld. Tillika fråga om gränsdragningen mellan egenmäktigt förfarande och självtäkt.
  7. NJA 1990 s. 315 ”Inbrottet på Fredsgatan” (1990)
    Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i annans bostadslägenhet.

8 kap. 9 § (2)

  1. NJA 1991 s. 117 (1991)
    Fråga om rättsvillfarelse beträffande äganderätten vid stöld. Tillika fråga om gränsdragningen mellan egenmäktigt förfarande och självtäkt.
  2. NJA 1984 s. 315 (1984)
    Resningsärende. Ägaren av en utarrenderad jordbruksfastighet har, sedan arrendet upphört men medan arrendatorn alltjämt brukade fastigheten, utan arrendatorns medgivande plöjt upp ett område och vidtagit vissa andra åtgärder på fastigheten. Fastighetsägaren ha…

8 kap. 10 § (2)

  1. NJA 2013 s. 467 (2013)
    Preskription av olovlig kraftavledning.
  2. NJA 1984 s. 512 (1984)
    En elabonnent, som har gjort ingrepp i två elmätare och därmed åstadkommit att mätarna registrerat en mindre strömförbrukning än den verkliga, har dömts för olovlig kraftavledning.

8 kap. 11 § (3)

  1. RH 1995:40 (1994)
    Fråga om ansvar för egenmäktigt förfarande vad gäller fastighet. En fastighet med därpå uppfört bostadshus och ett större uthus ägdes gemensamt av mannen och kvinnan i ett samboförhållande. I uthuset och omkring denna byggnad förvarade mannen virke och annat m…
  2. NJA 1984 s. 315 (1984)
    Resningsärende. Ägaren av en utarrenderad jordbruksfastighet har, sedan arrendet upphört men medan arrendatorn alltjämt brukade fastigheten, utan arrendatorns medgivande plöjt upp ett område och vidtagit vissa andra åtgärder på fastigheten. Fastighetsägaren ha…
  3. NJA 1982 s. 621 ”Rädda Voxnadalen” (1982)
    I syfte att skapa politisk opinion mot tilltänkt förvaring i urberget av radioaktivt avfall från kärnkraftsindustrin hindrade en grupp personer tillhörande en s k aktionsgrupp, "Rädda Voxnadalen", genom att sätta sig på en transportväg ett arbetsfordon från at…

8 kap. 12 § (9)

  1. NJA 2015 s. 405 ”Stöldförsöket på Bauhaus” (2015)
    Ett gärningspåstående om att den tilltalade har gjort sig skyldig till fullbordad stöld har ansetts innefatta ett påstående om även försök till stöld. Eftersom den tilltalade i förväg hade fått reda på att bestämmelserna om försök till stöld skulle kunna vara …
  2. RH 2015:47 (2015)
    Det är fortfarande möjligt att döma för försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel när försöket sker utan nyckel eller datorutrustning och avser personbilar.
  3. RH 2012:17 (2011)
    Ett försök till tillgrepp av en butiksvara värd 149 kr har, trots att verktyg använts för att avlägsna ett varularm, inte bedömts som försök till stöld.
  4. RH 2007:35 (2007)
    Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong, handfängsel, tårgas, pepparspray, blyinfattade handskar, skyddsväst och walkie-talkies. Personen har dömts för förberedelse till grovt rån. Åtal för grovt vapenbrott har däremot ogill…
  5. RH 2007:62 (2007)
    Fråga huruvida försökspunkten vid rån har passerats.
  6. RH 2004:75 (2004)
    Åtal för stöld avseende tillgrepp på ett varuhus av en borrmaskin har inte bifallits då stöldbrottet inte befunnits fullbordat. Frågan om huruvida personen i stället gjort sig skyldig till försök till stöld har ansetts kunna komma under bedömande utan att åtal…
  7. RH 1993:117 (1993)
    En person har på ett varuhus försökt tillgripa en kavaj, värd 598 kr, och därvid i ett provrum med sax försökt ta bort larmanordningen. Tillgreppsförsöket har med hänsyn till tillvägagångssättet bedömts som försök till stöld.
  8. NJA 1990 s. 622 (1990)
    Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år.
  9. NJA 1989 s. 870 (1989)
    Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån när de var 17 respektive 18 år gamla.

9 kap. 1 § (22)

  1. Högsta domstolen, mål B 394-23 Dom (2024)
    En person som har beviljats ett bostadslån hos en bank genom att använda oriktiga uppgifter och falska handlingar i sin låneansökan har dömts för bedrägeribrott. Skada har ansetts uppkomma, trots att betalning av ränta och amortering har skett enligt villkoren…
  2. NJA 2024 s. 763 ”Bolånebedrägeriet” (2024)
    En person som har beviljats ett bostadslån hos en bank genom att använda oriktiga uppgifter och falska handlingar i sin låneansökan har dömts för bedrägeribrott. Skada har ansetts uppkomma, trots att betalning av ränta och amortering har skett enligt villkoren…
  3. NJA 2019 s. 305 ”Tavelbedrägeriet” (2019)
    Penningtvättsbrott. Rubricering och straffvärdebedömning när förbrottet bestått av ett bedrägeri som medfört att målsäganden betalat drygt 2,7 miljoner kr till fel konto.
  4. NJA 2016 s. 39 ”Budgivningsbedrägeriet” (2016)
    En person har lämnat falska bud vid försäljning av en bostadsrätt vilket påverkat det pris som köparna har betalat för bostadsrätten. Handlandet har utgjort ett vilseledande som medfört skada och vinning. Förutsättningarna för ansvar för bedrägeri har därmed v…
  5. NJA 2014 s. 473 ”Shyamlånet” (2014)
    En bank lämnade ett lån till ett bolag och lånelikviden användes för betalning av bolagets förfallna krediter hos banken. Den omständigheten att banken genom långivningen inte försattes i en sämre förmögenhetsställning har inte ansetts innebära att ett skadest…
  6. NJA 2012 s. 886 (2012)
    Fråga om ansvar för bedrägeri och bidragsbrott. Underlåten anmälan till Försäkringskassan om ändrade förhållanden som har haft betydelse för rätt till sjukersättning (förtidspension) har ansetts utgöra en gärning vid varje utbetalningstillfälle. Bevisningen om…
  7. NJA 2007 s. 973 ”Socialbidragen” (2007)
    En person har åtalats för att vid 25 tillfällen med ungefärliga tidsintervaller om en månad genom vilseledande ha föranlett att socialbidrag oriktigt har utbetalats till honom. Varje gärning har bedömts som ett särskilt fall av bedrägeri enligt normalgraden. (…
  8. NJA 2006 s. 491 (2006)
    Fråga i mål om bedrägeribrott huruvida skada uppkommit för den vilseledde.
  9. RH 2002:14 (2001)
    Användandet av annans användarnamn, koder och telefonnummer som man fått tillgång till genom en okänd person via en s.k. chatt på Internet har ansetts medföra straffansvar för bedrägeri.
  10. RH 1999:87 (1999)
    Försök att växla till sig svenska kronor mot falska utländska sedlar har bedömts som försök till utprångling av falska sedlar i förening med försök till bedrägeri.
  11. NJA 1994 s. 185 (1994)
    En person har använt ett för honom utfärdat kontokort, som inte var anslutet till något bankkonto, och därvid förtigit att han saknade vilja och förmåga att betala för varorna och tjänsterna. Det har ansetts att förfarandet har inneburit skada för kortutgivare…
  12. NJA 1993 s. 746 (1993)
    Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som försäkringstagaren anmält stulen men i själva verket låtit föra utomlands.
  13. NJA 1993 s. 274 (1993)
    Sedan ett för högt saldobelopp av misstag införts i en bankbok, har kontohavaren företett bankboken i samband med ett uttag och därvid utfått medel utöver det verkliga tillgodohavandet på kontot. Kontohavaren har dömts för bedrägeri.
  14. NJA 1992 s. 421 (1992)
    Fråga om skaderekvisitet vid försök till försäkringsbedrägeri.
  15. NJA 1989 s. 810 ”Bedrägeriet mot Fiskars” (1989)
    Fråga om bedrägerier som avsåg varor till ett värde av omkring 185 000 kr skulle bedömas enligt 9 kap 1 eller 3 § BrB. Tillika fråga om påföljd för grovt bedrägeri.
  16. NJA 1988 s. 701 (1988)
    En person har använt ett för honom utfärdat betalkort (sparbankskort) vid betalning för varor och tjänster, oaktat täckning saknades på det till kortet anslutna bankkontot. Fråga, med hänsyn till en mellan säljföretagen och serviceföretag för sparbankerna träf…
  17. NJA 1988 s. 692 ”Betalningsuppdraget hos Postgirot” (1988)
    Bedrägeri mot postgirot genom betalningsuppdrag utan täckning?
  18. NJA 1986 s. 350 (1986)
    En person som köpt en bil på avbetalning med äganderättsförbehåll och sålt den vidare innan den betalts helt har, i visst fall, dömts för bedrägeri mot köparen.
  19. NJA 1986 s. 234 (1986)
    Ett bedrägeri som avsåg utfående av varor till ett värde av ungefär 3 700 kr har begåtts med begagnande av ett av den tilltalade förfalskat postkvitto. Bedrägeriet har med hänsyn till omständigheterna ej bedömts som grovt och den tilltalade har därför dömts fö…
  20. NJA 1985 s. 594 (1985)
    Val av påföljd för sjukkassebedrägeri.
  21. NJA 1984 s. 740 (1984)
    Val av påföljd för försök till försäkringsbedrägeri.
  22. NJA 1981 s. 787 (1981)
    Sökande av socialhjälp, som underlåtit att självmant upplysa om att han hade erhållit förskott på uppgiven inkomst, har befunnits ej vara skyldig till bedrägeri.

9 kap. 2 § (3)

  1. RH 1996:160 (1996)
    En person fäste ett tiokronorsmynt vid ett snöre och stoppade myntet i en parkeringsautomat, varvid han erhöll en parkeringsbiljett. Han drog därefter ut myntet. Gärningen har bedömts som bedrägligt beteende.
  2. RH 1994:96 (1994)
    I en affär placerade en person på en vara en prislapp med ett 300 kr lägre pris ovanpå den ursprungliga prislappen. Han kunde sedan köpa varan till det lägre priset. Förfarandet har inte ansetts vara mera straffvärt än om någon utan redskap avlägsnar en larman…
  3. RH 1993:143 (1993)
    En person bytte i en skivaffär de ursprungliga prislapparna på tre CD-skivor till prislappar med lägre pris. Han kunde sedan köpa skivorna till de lägre prisen. Bedrägeri eller bedrägligt beteende?

9 kap. 3 § (14)

  1. Högsta domstolen, mål B 394-23 Dom (2024)
    En person som har beviljats ett bostadslån hos en bank genom att använda oriktiga uppgifter och falska handlingar i sin låneansökan har dömts för bedrägeribrott. Skada har ansetts uppkomma, trots att betalning av ränta och amortering har skett enligt villkoren…
  2. NJA 2024 s. 763 ”Bolånebedrägeriet” (2024)
    En person som har beviljats ett bostadslån hos en bank genom att använda oriktiga uppgifter och falska handlingar i sin låneansökan har dömts för bedrägeribrott. Skada har ansetts uppkomma, trots att betalning av ränta och amortering har skett enligt villkoren…
  3. RH 2011:65 (2011)
    Det har inte ansetts möjligt att rubricera grovt bedrägeri som grovt bidragsbrott, när brottet begåtts innan lagen om bidragsbrott trädde i kraft.
  4. RH 2009:83 (2009)
    Innehavaren av ett USB-minne, i vilket lagrats mer än tusen kontokortsnummer tillhörande andra personer, har dömts för förberedelse till grovt bedrägeri. Uppgifterna i USB-minnet har bedömts vara uppenbart införskaffade för att användas som hjälpmedel vid brot…
  5. NJA 2007 s. 973 ”Socialbidragen” (2007)
    En person har åtalats för att vid 25 tillfällen med ungefärliga tidsintervaller om en månad genom vilseledande ha föranlett att socialbidrag oriktigt har utbetalats till honom. Varje gärning har bedömts som ett särskilt fall av bedrägeri enligt normalgraden. (…
  6. NJA 2006 s. 491 (2006)
    Fråga i mål om bedrägeribrott huruvida skada uppkommit för den vilseledde.
  7. RH 1995:113 (1995)
    Befattning med ett stort antal legitimationshandlingar, checkblanketter m.fl. handlingar tillhöriga andra personer har inte ansetts utgöra förberedelse till grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning.
  8. NJA 1994 s. 185 (1994)
    En person har använt ett för honom utfärdat kontokort, som inte var anslutet till något bankkonto, och därvid förtigit att han saknade vilja och förmåga att betala för varorna och tjänsterna. Det har ansetts att förfarandet har inneburit skada för kortutgivare…
  9. NJA 1992 s. 763 (1992)
    Sedan ett belopp av misstag satts in på ett postgirokonto som innehades av en förening, har en person genom vilseledande förmått företrädare för föreningen att ta ut pengar från kontot och överlämna dem till honom, varefter han tillägnat sig pengarna. Förfaran…
  10. NJA 1992 s. 190 (1992)
    Fråga om påföljd för försök till grovt försäkringsbedrägeri.
  11. NJA 1989 s. 810 ”Bedrägeriet mot Fiskars” (1989)
    Fråga om bedrägerier som avsåg varor till ett värde av omkring 185 000 kr skulle bedömas enligt 9 kap 1 eller 3 § BrB. Tillika fråga om påföljd för grovt bedrägeri.
  12. NJA 1983 s. 441 (1983)
    Frågor rörande bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Tillika spörsmål beträffande den s k specialitetsprincipen vid utlämning.
  13. NJA 1982 s. 863 (1982)
    Fråga i mål angående bedrägeribrott om skada uppkommit vid fullgörande av avtal.
  14. NJA 1982 s. 645 (1982)
    Villkorlig dom har av hänsyn till allmän laglydnad inte ansetts kunna komma i fråga som påföljd för tilltalad, vilken systematiskt under lång tid på sin arbetsplats förövat grova stölder och grova bedrägerier mot arbetsgivaren.

9 kap. 4 § (7)

  1. RH 2020:2 (2020)
    Fråga vid åtal för utpressning om olaga tvång, genom hot att ange målsäganden för brott, har förekommit. Dessutom fråga om påföljd.
  2. RH 2018:44 (2018)
    De tilltalade har genom olaga tvång försökt att förmå målsäganden, en företrädare för ett transportbolag, att till dem betala en fordran avseende s.k. svart lön som en av dem haft på bolaget. Den omständigheten att en av de tilltalade haft en överenskommelse m…
  3. RH 2006:14 (2005)
    I mål om ansvar för försök till utpressning och för sabotage har aktualiserats bl.a. frågan om försökspunkterna har passerats och frågor om uppsåt och brottskonkurrens.
  4. RH 2004:70 (2004)
    En man, som i samband med ett försök att från en privatperson driva in en större påstådd fordran, och därvid burit en jacka försedd med MC-klubben Bandidos symboler har ansetts därigenom ha gjort sig skyldig till sådant hot om brottslig gärning som kan föranle…
  5. NJA 2003 s. 295 (2003)
    Straffmätning i mål om försök till utpressning och grovt vapenbrott.
  6. RH 2000:80 (1999)
    En person, som hade tvingats att följa med andra personer som gjorde sig skyldiga till utpressning, dömdes för medhjälp till brottet. Även fråga om brottsrubricering och påföljdsval.
  7. NJA 1997 s. 507 ”Utpressningen i Östersund” (1997)
    Rån eller utpressning?

9 kap. 5 § (5)

  1. RH 2018:22 (2018)
    Åklagaren yrkade ansvar för grovt ocker under påstående, att den tilltalade hade utnyttjat målsägandens oförstånd genom att påverka och förmå målsäganden att utställa en fullmakt som gav honom rätt att disponera över målsägandens banktillgångar och att den til…
  2. NJA 2013 s. 1130 (2013)
    Ocker?
  3. RH 2005:6 (2004)
    En kvinna, född år 1923, hade tillgångar i februari 1999 i form av banktillgodohavanden och fastigheter som uppgick sammanlagt till omkring 3,3 miljoner. I februari 2001 då förvaltare förordnades för henne, uppgick hennes tillgångar till omkring 33 000 kr. I m…
  4. NJA 1995 s. 430 (1995)
    Ocker?
  5. NJA 1981 s. 718 (1981)
    Allmän åklagare yrkade ansvar på A för ocker under påstående, att A hade utnyttjat B:s oförstånd genom att ta emot viss egendom som gåva av denne. Åklagaren gjorde inte gällande att A hade förmått eller påverkat B att ge honom egendomen. I samband med åtalet f…

9 kap. 6 § (16)

  1. RH 2021:25 (2021)
    En person har dömts för bl.a. fyra fall av häleri. Den stulna egendomen har anträffats på flera olika platser vid olika tidpunkter. Viss del av egendomen på de olika platserna har kunnat härledas till samma förbrott. Hovrätten har bedömt att befattningen med e…
  2. NJA 2013 s. 654 ”Pälshäleriet” (2013)
    Påföljdsval och straffmätning vid förmögenhetsbrott (grovt häleri).
  3. RH 2011:57 (2010)
    Fråga om straffvärde, påföljdsval och straffmätning vid olovlig befattning med falska pengar och häleribrottslighet som tar sikte på befattning med missfärgade sedlar som härrör från allvarlig tillgreppsbrottslighet.
  4. RH 2010:29 (2010)
    Efter det att en gärningsman begått ett fullbordat häleri för vilket preskription inträtt, har han vidtagit ytterligare hälerihandlingar avseende samma konstföremål. Frågan om preskription inträtt också för dessa senare handlingar har besvarats jakande.
  5. NJA 2000 s. 372 (2000)
    Fråga om ansvar för medhjälp till skattebedrägeri alternativt för fordringshäleri.
  6. RH 1995:80 (1995)
    Cykel, som tillgripits från ägaren och därefter övergivits, har anträffats och omhändertagits av person, som insett att cykeln var stulen. Åtal för häleri alt. häleriförseelse har ogillats då cykeln bedömts utgöra hittegods varför omhändertagandet av den varit…
  7. RH 1995:63 (1995)
    Eftersom åklagarens gärningsbeskrivning inte har ansetts omfatta åtal för s.k. näringshäleri har hovrätten inte kunnat pröva om en person begått detta brott, trots att åklagaren under huvudförhandlingen uppgett att åtalet avser denna form av häleri.
  8. NJA 1992 s. 37 (1992)
    Befattning med stulna tavlor i syfte att för annans räkning återförsälja dem till ägaren mot en lösensumma har ansetts utgöra häleri. - Fråga tillika om betydelsen av att de tilltalade handlat i visst samförstånd med polisen.
  9. NJA 1990 s. 351 (1990)
    Vid åtal för grovt häleri fråga bl a om beräkningen av brottsföremålets värde.
  10. NJA 1990 s. 9 (1990)
    Tillgrepp av fortskaffningsmedel har ansetts inte kunna utgöra för brott till häleri. 9 kap 6 §, 8 kap 7 § och 10 kap 7 § 1 st BrB. (Begränsad prövning enligt 54 kap 11 a § RB.)
  11. NJA 1989 s. 862 (1989)
    Fråga vid åtal för sakhäleri avseende pengar om beviskravet beträffande förbrottet. Tilltalad, som överklagat HovR:ns fällande dom i skuldfrågan, har avlidit efter huvudförhandlingen i HD men innan HD meddelat dom i målet. Skuldfrågan har prövats genom domen u…
  12. NJA 1988 s. 534 (1988)
    Bevisningen i mål angående narkotikabrott har i visst fall ansetts otillräcklig för fällande dom.
  13. NJA 1986 s. 374 ”De stulna silverföremålen” (1986)
    Fråga om ansvar för häleri eller häleriförseelse och i samband därmed särskilt om innebörden av den år 1980 införda bestämmelsen om häleri i 9 kap 6 § 2 st BrB.
  14. NJA 1985 s. 444 (1985)
    En serie stölder och hälerier har bedömts som grova brott på grund av att gärningsmannen därigenom deltog i systematisk brottslig verksamhet av allvarlig art. Undantag har dock gjorts för två häleribrott som begicks avsevärd tid före de andra brotten och inte …
  15. NJA 1984 s. 564 ”Omegaklockorna” (1984)
    Preskriptionstiden för sakhäleri har ansetts skola i princip räknas från den första handling som utgör ett fullbordat häleri. Sedan tilltalad av HovR dömts för flera brott till gemensamt straff men frikänts från ansvar för två ytterligare gärningar, fullföljde…
  16. NJA 1981 s. 318 (1981)
    Påföljd för grovt häleri har i visst fall bestämts till skyddstillsyn jämte fängelse. 28 kap 3 § BrB.

9 kap. 6 a § (4)

  1. RH 2008:86 (2008)
    En person har ställt sitt bankkonto till förfogande för annan på sätt som objektivt sett bedömts som penninghäleri, varefter tillgodohavanden som frånhänts tredje man genom brott överförts till bankkontot. Bankkontoinnehavaren har fällts till ansvar för pennin…
  2. NJA 2006 s. 103 ”Penninghäleri vid bilköp” (2006)
    Penninghäleri?
  3. NJA 2005 s. 833 (2005)
    Osant intygande enligt 15 kap. 11 § brottsbalken som skett mot vederlag har ansetts kunna utgöra förbrott till penninghäleri.
  4. NJA 2003 s. 254 (2003)
    En person som i sin bostad för annans räkning förvarar pengar får efter en tid vetskap om att pengarna härrör från narkotikabrott men vidtar inte någon åtgärd med pengarna. Fråga om förhållandena är sådana att underlåtenhet att agera för att avbryta förvaringe…

9 kap. 7 § (3)

  1. NJA 2000 s. 652 (2000)
    Köparen av en stulen båt har, trots vissa kontrollåtgärder, med hänsyn till omständigheterna dömts för häleriförseelse.
  2. RH 1995:80 (1995)
    Cykel, som tillgripits från ägaren och därefter övergivits, har anträffats och omhändertagits av person, som insett att cykeln var stulen. Åtal för häleri alt. häleriförseelse har ogillats då cykeln bedömts utgöra hittegods varför omhändertagandet av den varit…
  3. RH 1995:63 (1995)
    Eftersom åklagarens gärningsbeskrivning inte har ansetts omfatta åtal för s.k. näringshäleri har hovrätten inte kunnat pröva om en person begått detta brott, trots att åklagaren under huvudförhandlingen uppgett att åtalet avser denna form av häleri.

9 kap. 8 § (1)

  1. NJA 2002 s. 17 (2002)
    Fråga om skadeståndsskyldighet på grund av oredligt förfarande vid kreditköp.

9 kap. 9 § (4)

  1. Högsta domstolen, mål B 7476-24 ”Bankdirektörens intervjuer” Dom (2026)
    Tillämpningen av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen vid åtal för svindleri avseende uttalanden som gjorts vid intervjuer i media.
  2. NJA 2026 s. 240 ”Bankdirektörens intervjuer” (2026)
    Tillämpningen av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen vid åtal för svindleri avseende uttalanden som gjorts vid intervjuer i media.
  3. RH 1997:82 (1997)
    Fråga om grovt svindleri vid underlåtenhet att i delårsrapport informera om sidoavtal m.m.
  4. NJA 1992 s. 691 (1992)
    Ett aktiebolags registrerade aktiekapital har ökats genom apportemission. Åtal har väckts för svindleri på den grund att emissionsanmälan till Patent- och registreringsverket, vilken upptagit riktiga uppgifter om värdet av apportegendomen, ej åtföljts av en re…

9 kap. 11 § (8)

  1. RH 2018:44 (2018)
    De tilltalade har genom olaga tvång försökt att förmå målsäganden, en företrädare för ett transportbolag, att till dem betala en fordran avseende s.k. svart lön som en av dem haft på bolaget. Den omständigheten att en av de tilltalade haft en överenskommelse m…
  2. RH 2009:83 (2009)
    Innehavaren av ett USB-minne, i vilket lagrats mer än tusen kontokortsnummer tillhörande andra personer, har dömts för förberedelse till grovt bedrägeri. Uppgifterna i USB-minnet har bedömts vara uppenbart införskaffade för att användas som hjälpmedel vid brot…
  3. RH 2006:14 (2005)
    I mål om ansvar för försök till utpressning och för sabotage har aktualiserats bl.a. frågan om försökspunkterna har passerats och frågor om uppsåt och brottskonkurrens.
  4. RH 2004:70 (2004)
    En man, som i samband med ett försök att från en privatperson driva in en större påstådd fordran, och därvid burit en jacka försedd med MC-klubben Bandidos symboler har ansetts därigenom ha gjort sig skyldig till sådant hot om brottslig gärning som kan föranle…
  5. NJA 2003 s. 295 (2003)
    Straffmätning i mål om försök till utpressning och grovt vapenbrott.
  6. RH 1999:87 (1999)
    Försök att växla till sig svenska kronor mot falska utländska sedlar har bedömts som försök till utprångling av falska sedlar i förening med försök till bedrägeri.
  7. RH 1995:113 (1995)
    Befattning med ett stort antal legitimationshandlingar, checkblanketter m.fl. handlingar tillhöriga andra personer har inte ansetts utgöra förberedelse till grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning.
  8. NJA 1984 s. 740 (1984)
    Val av påföljd för försök till försäkringsbedrägeri.

10 kap. 1 § (7)

  1. NJA 2011 s. 524 ”Jaybis” (2011)
    En anställd som hade behörighet att göra betalningar för sin arbetsgivare genom uttag från dennes bankkonto har från kontot fört över medel till eget bankkonto för att finansiera spel. Förskingring?
  2. NJA 2008 s. 392 ”Royal” (2008)
    Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt har inte bundit bostadsrättsföreningen, varför erlagd insats och upplåtelseavgift skulle återgå. Föreningen har ansetts skyldig att utge avkastningsränta enligt 2 § första stycket räntelagen (1975:635) oberoende av om för…
  3. NJA 2007 s. 599 ”Gulliver” (2007)
    Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  4. NJA 1998 s. 583 (1998)
    Fråga vilken betydelse en borgensförbindelse har för straffansvar och skadeståndsskyldighet för förskingringsbrott, när borgensåtagandet avsett också annan betalningsskyldighet än den som gällt de medel som den åtalade haft att redovisa för.
  5. RH 1996:76 (1996)
    Fråga om eget uttag i aktiebolag kan vara att anse som förskingring. Vidare fråga om möjlighet förelåg för hovrätten att, oaktat innehållet i 51 kap. 23 a § rättegångsbalken, beakta preskription till undvikande av att påföljd oriktigt ådömdes.
  6. RH 1993:96 (1993)
    Fråga om villkorlig dom för förskingring skall förenas med böter när den tilltalade i domen ålagts att utge ett relativt högt skadestånd.
  7. NJA 1985 s. 747 (1985)
    En åkare som har utfört transporter åt ett transportföretag har från företagets kunder mottagit lastpallar som han sedan underlåtit att redovisa till företaget. Fråga har uppkommit om han fått hand om pallarna under sådana omständigheter att förutsättningarna …

10 kap. 3 § (6)

  1. NJA 1998 s. 583 (1998)
    Fråga vilken betydelse en borgensförbindelse har för straffansvar och skadeståndsskyldighet för förskingringsbrott, när borgensåtagandet avsett också annan betalningsskyldighet än den som gällt de medel som den åtalade haft att redovisa för.
  2. NJA 1997 s. 652 (1997)
    Fråga om påföljd för grov förskingring.
  3. RH 1996:42 (1996)
    Straffvärde och påföljd vid grov förskingring.
  4. RH 1996:60 (1996)
    Tingsrätten dömde en banktjänsteman för grov förskingring till villkorlig dom. Hovrätten ändrade påföljden till fängelse.
  5. RH 1996:2 (1995)
    Påföljden för grov förskingring och stöld avseende nästan en halv miljon kr har bestämts till fängelse.
  6. NJA 1992 s. 470 (1992)
    Fråga om påföljd för grov förskingring.

10 kap. 4 § (6)

  1. NJA 2011 s. 524 ”Jaybis” (2011)
    En anställd som hade behörighet att göra betalningar för sin arbetsgivare genom uttag från dennes bankkonto har från kontot fört över medel till eget bankkonto för att finansiera spel. Förskingring?
  2. NJA 2007 s. 599 ”Gulliver” (2007)
    Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  3. RH 2005:67 (2005)
    En person har tagit ut pengar i en uttagsautomat men av förbiseende lämnat kvar sedlarna i automaten. En annan person har tagit sedlarna. Hur bör denna gärning bedömas?
  4. NJA 2001 s. 362 (2001)
    Anställds kopiering av kunddatabas, som utgjort företagshemlighet men som den anställde haft lovlig tillgång till i sitt arbete, har inte ansetts vara företagsspioneri och ej heller olovligt förfogande.
  5. RH 1995:80 (1995)
    Cykel, som tillgripits från ägaren och därefter övergivits, har anträffats och omhändertagits av person, som insett att cykeln var stulen. Åtal för häleri alt. häleriförseelse har ogillats då cykeln bedömts utgöra hittegods varför omhändertagandet av den varit…
  6. NJA 1994 s. 480 (1994)
    Olovligt förfogande? Tillämpningen av straffrättens legalitetsprincip.

10 kap. 5 § (5)

  1. RH 2019:16 (2018)
    En person som hade olika ledningsfunktioner i tre bolag genomförde olovliga och icke-affärsmässiga dispositioner vilka ledde till beaktansvärd risk för skada om sammanlagt ca 26 450 000 kr. Personen dömdes för trolöshet mot huvudman, grovt brott, till fängelse…
  2. RH 2018:46 (2018)
    Tilltalad, som tillgodogjort sig närmare 6,5 miljoner kr från ett bolag där han var styrelseledamot och ekonomiansvarig, har dömts till fängelse 2 år 6 månader.
  3. RH 1997:77 (1997)
    En banktjänsteman, som var chef för en banks lokalkontor, förorsakade banken skada genom förskottering av utländska checkar och annan kreditgivning. Han åtalades för trolöshet mot huvudman, grovt brott. Sedan tingsrätten ogillat åtalet dömdes han av hovrätten.…
  4. NJA 1996 s. 152 (1996)
    Fråga om trolöshet mot huvudman och medverkan till sådant brott. 10 kap 5 § och 23 kap 4 § BrB.
  5. NJA 1984 s. 665 (1984)
    En försäljningsingenjör slutar sin anställning och startar ett eget företag som övertar agenturer för två tyska företag från den tidigare arbetsgivaren. Fråga om ingenjörens kontakter med de tyska företagen före anställningens upphörande innefattade trolöshet …

10 kap. 5 a § (3)

  1. Högsta domstolen, mål B 8460-24 Dom (2025)
    Tagande av muta i samband med bilbesiktning har bedömts som grovt brott.
  2. NJA 2025 s. 1114 ”Bilbesiktarens mutbrott” (2025)
    Tagande av muta i samband med bilbesiktning har bedömts som grovt brott.
  3. NJA 2020 s. 241 ”Musikmiddagarna” (2020)
    Straffansvaret för givande och tagande av muta ska avgränsas till handlingar som klart ligger utanför gränsen för det godtagbara och grundas på en helhetsbedömning av om en förmån är otillbörlig.

10 kap. 5 b § (1)

  1. NJA 2020 s. 241 ”Musikmiddagarna” (2020)
    Straffansvaret för givande och tagande av muta ska avgränsas till handlingar som klart ligger utanför gränsen för det godtagbara och grundas på en helhetsbedömning av om en förmån är otillbörlig.

10 kap. 5 c § (2)

  1. Högsta domstolen, mål B 8460-24 Dom (2025)
    Tagande av muta i samband med bilbesiktning har bedömts som grovt brott.
  2. NJA 2025 s. 1114 ”Bilbesiktarens mutbrott” (2025)
    Tagande av muta i samband med bilbesiktning har bedömts som grovt brott.

10 kap. 7 § (7)

  1. NJA 2003 s. 645 ”Bilpassageraren” (2003)
    Fråga om en person som har följt med på färd med en olovligt tillgripen bil skall dömas för olovligt brukande.
  2. RH 2004:18 (2003)
    En arbetstagare har använt den dator som arbetsgivaren tillhandahållit som arbetsredskap för att för egen räkning kopiera ett kundregister, vilket arbetstagaren i och för sig haft tillgång till på arbetsplatsen. Förfarandet har ansetts utgöra ett olovligt bruk…
  3. RH 1998:20 (1997)
    Fråga om påföljd för olovligt brukande och olovlig körning.
  4. RH 1997:117 (1997)
    Fråga om nyttjande av tjänstebil för privata körningar har varit att betrakta som olovligt brukande har besvarats nekande, eftersom det varit förutsatt att bilen skulle kunna nyttjas som en förmånsbil och det inte förelegat uppsåt att använda den olovligt.
  5. NJA 1990 s. 9 (1990)
    Tillgrepp av fortskaffningsmedel har ansetts inte kunna utgöra för brott till häleri. 9 kap 6 §, 8 kap 7 § och 10 kap 7 § 1 st BrB. (Begränsad prövning enligt 54 kap 11 a § RB.)
  6. NJA 1987 s. 388 (1987)
    Fråga huruvida den som ej återlämnat en förhyrd personbil på avtalad tid gjort sig skyldig till olovligt brukande. 10 kap 7 § BrB. Tillika fråga om tillämpning av 35 kap 6 § BrB avseende gärning beträffande vilken parterna godtagit TR:s bedömning och som vid t…
  7. NJA 1986 s. 165 (1986)
    Innehavare av s k oreglerad ströäng har ansetts kunna utan hinder av staten tillkommande rätt uppföra mindre stuga och liknande byggnad på ängen, oavsett för vilket ändamål det sker.

10 kap. 8 § (2)

  1. RH 2005:67 (2005)
    En person har tagit ut pengar i en uttagsautomat men av förbiseende lämnat kvar sedlarna i automaten. En annan person har tagit sedlarna. Hur bör denna gärning bedömas?
  2. RH 1995:80 (1995)
    Cykel, som tillgripits från ägaren och därefter övergivits, har anträffats och omhändertagits av person, som insett att cykeln var stulen. Åtal för häleri alt. häleriförseelse har ogillats då cykeln bedömts utgöra hittegods varför omhändertagandet av den varit…

11 kap. 1 § (6)

  1. NJA 2013 s. 822 (2013)
    Ägaren av ett aktiebolag har före bolagets konkurs betalat ut upparbetad marknadsmässig lön till sig själv. Förfarandet har inte ansetts innefatta ett sådant avhändande som avses i 11 kap. 1 § brottsbalken (oredlighet mot borgenärer) utan har i stället bedömts…
  2. NJA 2008 s. 848 (2008)
    Resningsärende. I ärendet uppkommer frågor a) om resningsansökningen kan tas upp till prövning utan hinder av att en tidigare resningsansökan avseende samma dom har avslagits; i det nya ärendet påstår sökanden att den rättstillämpning som ligger till grund för…
  3. NJA 1998 s. 767 (1998)
    En gäldenär som fört ut tillgång av betydande värde från Sverige har åtalats för oredlighet mot borgenärer enligt 11 kap 1 § 3 st BrB. Fråga om konkurs var förestående.
  4. NJA 1994 s. 336 (1994)
    Bolag, som fortlöpande betalat förfallande skulder, har vid tillämpning av 11 kap 1 och 2 §§ BrB inte ansetts vara på obestånd trots att betalningsförmågan var en följd av bolagets felaktiga bokföring. Det förhållandet att åklagaren till grund för yrkande om a…
  5. NJA 1991 s. 491 (1991)
    Vägran av en konkursgäldenär att medverka till att ett belopp i utlandet fördes över till konkursförvaltningen i Sverige har inte ansetts kunna föranleda ansvar för oredlighet mot borgenärer enligt 11 kap 1 § 3 st BrB.
  6. NJA 1989 s. 570 (1989)
    En konkursgäldenär har, i fråga om ett belopp som ingick i konkursboet, dels använt en del därav dels behållit återstoden en viss tid. Fråga, vid åtal för oredlighet mot borgenärer bestående i att gäldenären undandragit eller undanhållit konkursförvaltningen n…

11 kap. 2 § (4)

  1. RH 2018:25 (2018)
    En tidigare konkursgäldenär åtalades för att ha undanhållit och förtigit behållning på ett utländskt bankkonto för konkursförvaltningen och vid edgångssammanträdet. Omständigheterna har inte ansetts vara sådana att den tilltalade var befriad från ansvar enligt…
  2. NJA 2008 s. 848 (2008)
    Resningsärende. I ärendet uppkommer frågor a) om resningsansökningen kan tas upp till prövning utan hinder av att en tidigare resningsansökan avseende samma dom har avslagits; i det nya ärendet påstår sökanden att den rättstillämpning som ligger till grund för…
  3. RH 1995:102 (1994)
    Frågor om rekvisiten för grov oredlighet mot borgenärer (skalbolagsaffärer) samt om straffvärdet på sådant brott.
  4. NJA 1994 s. 336 (1994)
    Bolag, som fortlöpande betalat förfallande skulder, har vid tillämpning av 11 kap 1 och 2 §§ BrB inte ansetts vara på obestånd trots att betalningsförmågan var en följd av bolagets felaktiga bokföring. Det förhållandet att åklagaren till grund för yrkande om a…

11 kap. 3 § (2)

  1. RH 2018:25 (2018)
    En tidigare konkursgäldenär åtalades för att ha undanhållit och förtigit behållning på ett utländskt bankkonto för konkursförvaltningen och vid edgångssammanträdet. Omständigheterna har inte ansetts vara sådana att den tilltalade var befriad från ansvar enligt…
  2. NJA 1983 s. 163 (1983)
    Fråga om bestämmande av straff för gärningar som har föranlett näringsförbud.

11 kap. 4 § (4)

  1. NJA 2013 s. 822 (2013)
    Ägaren av ett aktiebolag har före bolagets konkurs betalat ut upparbetad marknadsmässig lön till sig själv. Förfarandet har inte ansetts innefatta ett sådant avhändande som avses i 11 kap. 1 § brottsbalken (oredlighet mot borgenärer) utan har i stället bedömts…
  2. NJA 1997 s. 401 (1997)
    I en koncern med ett för koncernbolagen gemensamt likvidkonto lät ställföreträdaren för ett dotterbolag som var på obestånd två fakturor från moderbolaget gå i avräkning mot dotterbolagets fordringar på moderbolaget. Mannamån mot borgenärer? 11 kap 4 § 1 st an…
  3. RH 1996:99 (1996)
    Ställföreträdaren för ett bolag har strax innan bolaget försattes i konkurs betalat en leverantörsskuld som var förfallen till betalning och därigenom befriats från ett personligt borgensåtagande gentemot borgenären. Fråga i målet om ställföreträdaren handlat …
  4. NJA 1986 s. 779 ”Blom Rosa” (1986)
    Fråga om ansvar för mannamån mot borgenärer och bokföringsbrott. Tillika fråga, när den tilltalade befunnits skyldig till mannamån mot borgenärer, om påföljd och näringsförbud.

11 kap. 5 § (42)

  1. Högsta domstolen, mål Ö 3308-25 ”Pärmen” Beslut (2026)
    Fråga om resning när nya omständigheter gör det sannolikt att den tilltalade, efter justering av åtalet, i stället skulle ha dömts enligt ett alternativt brottsrekvisit i samma straffbestämmelse.
  2. Högsta domstolen, mål B 4595-25 Dom (2026)
    Försäkringskassan har vilseletts att betala ut tandvårdsbidrag för tandvård som aldrig utförts. Det har utgjort ett åsidosättande av bokföringsskyldigheten att bokföra de brottsligt åtkomna medlen som intäkter.
  3. NJA 2026 s. 3 ”Tandvårdsbedrägerierna” (2026)
    Försäkringskassan har vilseletts att betala ut tandvårdsbidrag för tandvård som aldrig utförts. Det har utgjort ett åsidosättande av bokföringsskyldigheten att bokföra de brottsligt åtkomna medlen som intäkter.
  4. NJA 2022 s. 562 ”Ett eller flera bokföringsbrott II” (2022)
    Bokföringsbrott. Åsidosättande av bokföringsskyldighet som avser upprättande av årsredovisning utgör en egen brottsenhet vid sidan av bokföringsbrott beträffande den löpande bokföringen.
  5. NJA 2020 s. 497 ”Toppbyggs verifikationer” (2020)
    Bokföringsbrott. Ett antal verifikationer i form av fakturor har varit så bristfälliga att de inte har medgett en bedömning av de bakomliggande affärshändelserna. Bokföringen har därför ansetts så bristfällig att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller st…
  6. NJA 2018 s. 77 ”De försenade årsredovisningarna” (2018)
    Fråga om när underlåtenhet att upprätta årsredovisning i aktiebolag i rätt tid ska bedömas som bokföringsbrott av normalgraden respektive som ringa bokföringsbrott (I-III). Målnr B 1384-17 (I), B 1555-17 (II), B 5604-16 (III)
  7. NJA 2017 s. 690 ”Kompanjonens ansvar” (2017)
    Bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll. Fråga om en hälftendelägare i ett fåmansaktiebolag har varit faktisk företrädare för bolaget.
  8. NJA 2016 s. 169 (2016)
    Bokföringsbrott förutsätter åsidosättande av "bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen" (11 kap. 5 § brottsbalken). Ett utländskt bolag, som ansetts etablerat i Sverige och därmed bokföringsskyldigt enligt filiallagen, har åsidosatt sin bokföringsskyldighet…
  9. NJA 2015 s. 811 ”Z Service” (2015)
    Underlåtenhet att bokföra olagliga affärshändelser. För frågan om bokföringsbrott förekommit saknar det betydelse om affärshändelserna företagits som en integrerad del i en annars laglig näringsverksamhet liksom om det har bedrivits annan näringsverksamhet.
  10. NJA 2013 s. 502 ”Juniavgörandet” (2013)
    Ne bis in idem. Det svenska systemet vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet med dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) i två olika förfaranden mot en och samma person är oförenligt med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för …
  11. RH 2013:11 (2013)
    I mål om bokföringsbrott har bl.a. tillämpningen av det s.k. huvudsakskriteriet i 11 kap. 5 § brottsbalken och brottets svårighetsgrad prövats.
  12. NJA 2012 s. 826 ”Företagsboten och fängelsestraffet” (2012)
    1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grun…
  13. NJA 2012 s. 247 ”Vildvittra” (2012)
    Rubricering av och påföljd för bokföringsbrott. Även fråga om tillämpning av 29 kap. 3 § brottsbalken.
  14. RH 2009:94 (2009)
    Underlåtenhet att i aktiebolag inom föreskriven tid upprätta årsredovisningar avseende två räkenskapsår har bedömts som två separata bokföringsbrott. Brotten har, trots att verksamheten i bolaget varit av blygsam omfattning, bedömts som icke ringa med hänsyn t…
  15. NJA 2009 s. 3 (2009)
    En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat innebära medverkan till bokföringsbrott avseende årsredovisningen för det granskade räkenskapsåret.
  16. RH 2008:88 (2008)
    Fråga om försäljning via Internet varit sådan att den är att anse som näringsverksamhet i bokföringslagens bemärkelse.
  17. RH 2009:54 (2008)
    Underlåtenhet att upprätta årsredovisning i ett sedan många år vilande aktiebolag har, eftersom det inte funnits någon krets av intressenter som ur borgenärsperspektiv eller av andra skäl haft anledning att ta del av årsredovisningen, ej föranlett ansvar för b…
  18. NJA 2008 s. 697 (2008)
    Fråga om en person som åtagit sig uppdrag att utföra viss bokföring åt en företagare har främjat bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll genom att föra in uppgifter i bokföringen på grundval av ett bristfälligt underlag.
  19. RH 2008:24 (2008)
    I mål om bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll har ett flertal frågor prövats, bl.a. tillämpningen av det s.k. huvudsakskriteriet i 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken och brottens svårhetsgrad. Även frågor om val av påföljd, straffmätning och …
  20. NJA 2007 s. 451 (2007)
    Fråga om bokföringsbrott skall bedömas som ringa.
  21. RH 2007:22 (2007)
    Hovrätten har dömt till ansvar för bokföringsbrott bestående i underlåtenhet att bokföra affärshändelser i bolag vilka inte haft någon legal verksamhet alls, utan endast syftat till att möjliggöra utställandet av osanna fakturor för genomförande av brottsligt …
  22. RH 2007:56 (2007)
    En person som mot ersättning åtagit sig att vara ensam styrelseledamot i ett aktiebolag med omfattande verksamhet och vars huvudsakliga deltagande i bolagets verksamhet inskränkt sig till att han undertecknat bolagets skattedeklarationer har dömts för bokförin…
  23. NJA 2006 s. 627 (2006)
    Fråga om underlåtenhet att skriva ner en fordran eller att göra en reservation för kreditförlust utgör bokföringsbrott.
  24. NJA 2005 s. 252 ”Taxirörelsens bokföring” (2005)
    Underlåtenhet att bevara verifikationer avseende varje enskilt köruppdrag i taxirörelse har stått i strid med bokföringslagen, men har inte ansetts medföra att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Åtal för bokföringsbrot…
  25. NJA 2004 s. 618 ”Årsredovisningen i Stjärnsmäll” (2004)
    Underlåtenhet att inom föreskriven tid upprätta årsredovisningar för ett aktiebolag har ansetts utgöra bokföringsbrott. Även fråga om brotten varit att anse som ringa.
  26. NJA 2004 s. 519 ”Café Draken” (2004)
    Fråga om bokföringsskyldighet förelegat för viss illegal spelverksamhet.
  27. NJA 2003 s. 550 (2003)
    Fråga om styrelseledamot med ansvar för de administrativa uppgifterna i ett aktiebolag av oaktsamhet åsidosatt bolagets bokföringsskyldighet genom att underlåta att utöva tillsyn och kontroll över att bokföringsarbetet utfördes på ett korrekt sätt. 11 kap. 5 §…
  28. RH 2003:39 (2003)
    I ett företag saknades grundbokföring och huvudbokföring helt för en period om ca 16 månader. Hovrätten, som biföll åtal för bokföringsbrott, konstaterade att ingen bokföring över huvud hade upprättats, varför den tilltalade inte kunde freda sig med att det me…
  29. NJA 2001 s. 397 (2001)
    Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av fängelse en månad.
  30. NJA 1999 s. 647 ”Ett eller flera bokföringsbrott I” (1999)
    En näringsidkare har dömts till fängelse sex månader för bokföringsbrott, grovt brott, begånget under åren 1995 och 1996. Det har ansetts påkallat från allmän synpunkt - även utan tillämpning av presumtionsregeln i 3 § 2 st lagen (1986:436) om näringsförbud - …
  31. NJA 1998 s. 300 (1998)
    Fråga om påföljd för bokföringsbrott. 11 kap 5 § BrB.
  32. NJA 1996 s. 384 (1996)
    Av bokföringen framgick inte att ett aktiebolag belastats med rörelsefrämmande kostnader. Bokföringsbrott har ansett föreligga. Med hänsyn till att det varit fråga om uppsåtliga och systematiska förfaranden i syfte att dölja transaktionernas verkliga natur har…
  33. RH 1996:76 (1996)
    Fråga om eget uttag i aktiebolag kan vara att anse som förskingring. Vidare fråga om möjlighet förelåg för hovrätten att, oaktat innehållet i 51 kap. 23 a § rättegångsbalken, beakta preskription till undvikande av att påföljd oriktigt ådömdes.
  34. RH 1995:111 (1995)
    Månadsvisa sammanställningar från bank (transaktionsredovisningar), där huvuddelen av ett aktiebolags affärshändelser fanns redovisade, har inte fritagit från ansvar för bokföringsbrott när grundbokföring saknats.
  35. NJA 1993 s. 687 ”Bredäng Städ” (1993)
    En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag. Brottsligheten har bedömts som medhjälp till bokföringsbrott som är att anse som grovt. Tillika fråga om påföljd för brottsligheten.
  36. NJA 1988 s. 481 ”Eda Bil” (1988)
    Fråga huruvida bokföringsbrott var att anse som grovt. Tillika fråga om val av påföljd för bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll.
  37. NJA 1987 s. 130 (1987)
    Val av påföljd för försvårande av skattekontroll och bokföringsbrott. 10 § skattebrottslagen och 11 kap 5 § BrB.
  38. NJA 1986 s. 779 ”Blom Rosa” (1986)
    Fråga om ansvar för mannamån mot borgenärer och bokföringsbrott. Tillika fråga, när den tilltalade befunnits skyldig till mannamån mot borgenärer, om påföljd och näringsförbud.
  39. NJA 1986 s. 652 (1986)
    Val av påföljd för försvårande av skattekontroll och bokföringsbrott. 10 § skattebrottslagen (1971:69) och 11 kap 5 § BrB.
  40. NJA 1984 s. 710 (1984)
    Fråga om val av påföljd för bokföringsbrott.
  41. NJA 1983 s. 205 (1983)
    Fråga om val av påföljd för bokföringsbrott.
  42. NJA 1983 s. 163 (1983)
    Fråga om bestämmande av straff för gärningar som har föranlett näringsförbud.

11 kap. 6 § (1)

  1. RH 1995:102 (1994)
    Frågor om rekvisiten för grov oredlighet mot borgenärer (skalbolagsaffärer) samt om straffvärdet på sådant brott.

11 kap. 7 § (1)

  1. NJA 1983 s. 205 (1983)
    Fråga om val av påföljd för bokföringsbrott.

11 kap. 8 § (1)

  1. NJA 1981 s. 392 (1981)
    Sedan allmän åklagare väckt talan mot flera personer med yrkande om ansvar för osant intygande och stämning utfärdats, finner TR:n att gärningarna är att bedöma som bokföringsbrott eller medhjälp till sådant brott och avvisar - utan huvudförhandling - åtalet, …

12 kap. 1 § (13)

  1. RH 2021:20 (2020)
    Främjande av ett skadegörelsebrott har bedömts som sådan ringa medverkan som inte medför ansvar för brott.
  2. RH 2019:33 (2019)
    Åtal för bl.a. vårdslöshet i trafik har ogillats på den grunden att det inte var bevisat att den tilltalade vid gärningstillfället kunde kontrollera sitt handlande på ett sådant sätt som krävs för straffrättsligt ansvar.
  3. NJA 2015 s. 199 (2015)
    En person har olovligen avverkat fyra uppvuxna tallar på en annan persons villafastighet. Gärningen har bedömts som skadegörelse av normalgraden och påföljden har bestämts till böter. Vid en beräkning av skadeståndet har det inte ansetts möjligt att återanskaf…
  4. RH 2012:17 (2011)
    Ett försök till tillgrepp av en butiksvara värd 149 kr har, trots att verktyg använts för att avlägsna ett varularm, inte bedömts som försök till stöld.
  5. RH 2005:56 (2005)
    En yngling har filmat en kamrat som krossade fönsterrutor. Förfarandet har ansetts utgöra medhjälp till skadegörelse.
  6. NJA 2001 s. 115 (2001)
    Frågor om aktsamhetskravet i 7 § lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter och om uppsåt till skadegörelse vid dödande av katt. Riksåklagaren godtog den tilltalades yrkande om frikännande dom och förklarade sig inte kunna bidra med ytterligare utredni…
  7. NJA 2000 s. 432 (2000)
    Fråga om straffmätning för skadegörelse.
  8. RH 1999:47 (1999)
    Upprepade fall av klotter har bedömts som grov skadegörelse.
  9. RH 1997:54 (1997)
    Ungdomar har på kyrkogårdar haft omkull eller sönderbrutit gravvårdar m.m. samt klottrat på gravvårdar och kyrkobyggnader. Klottret har bestått av ord eller symboler som kan sättas i samband med satanism. Grov skadegörelse, skadegörelse eller brott mot griftef…
  10. RH 1996:82 (1996)
    Åtal för skadegörelse - bestående i att en 15-årig yngling och hans gängkamrater krossat bl.a. fönsterrutor på sina antagonisters föreningslokal - har bifallits enär gärningen ansågs ha utförts gemensamt och i samförstånd; detta trots att det inte kunnat utrön…
  11. RH 1994:27 (1994)
    Åtal har ogillats av hovrätt med tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken, trots att vad som hade förekommit vid tingsrätten inte i sig kunde anses falla under de i paragrafen angivna förutsättningarna för en sådan prövning. Även fråga om gränsdragningen…
  12. NJA 1990 s. 315 ”Inbrottet på Fredsgatan” (1990)
    Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i annans bostadslägenhet.
  13. NJA 1988 s. 351 (1988)
    Skadegörelse eller åverkan?

12 kap. 2 § (2)

  1. RH 1994:27 (1994)
    Åtal har ogillats av hovrätt med tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken, trots att vad som hade förekommit vid tingsrätten inte i sig kunde anses falla under de i paragrafen angivna förutsättningarna för en sådan prövning. Även fråga om gränsdragningen…
  2. NJA 1986 s. 637 ”Vitlaven” (1986)
    Olovligt tagande av vitlav har med hänsyn till värdet och övriga omständigheter ansetts utgöra stöld. 8 kap 1 § BrB; jfr 12 kap 2 § 2 st samma balk.

12 kap. 2 a § (2)

  1. Högsta domstolen, mål T 3007-24 Dom (2025)
    Bättre rätt till meteorit. Särskilt frågan om en meteorit ska anses utgöra en del av den fasta egendom som den fallit ned på eller om den ska anses som lös egendom.
  2. NJA 2025 s. 897 ”Meteoriten” (2025)
    Bättre rätt till meteorit. Särskilt frågan om en meteorit ska anses utgöra en del av den fasta egendom som den fallit ned på eller om den ska anses som lös egendom.

12 kap. 3 § (4)

  1. NJA 2015 s. 199 (2015)
    En person har olovligen avverkat fyra uppvuxna tallar på en annan persons villafastighet. Gärningen har bedömts som skadegörelse av normalgraden och påföljden har bestämts till böter. Vid en beräkning av skadeståndet har det inte ansetts möjligt att återanskaf…
  2. RH 1999:47 (1999)
    Upprepade fall av klotter har bedömts som grov skadegörelse.
  3. RH 1997:54 (1997)
    Ungdomar har på kyrkogårdar haft omkull eller sönderbrutit gravvårdar m.m. samt klottrat på gravvårdar och kyrkobyggnader. Klottret har bestått av ord eller symboler som kan sättas i samband med satanism. Grov skadegörelse, skadegörelse eller brott mot griftef…
  4. RH 1996:10 (1996)
    Fråga om påföljd för grov skadegörelse.

12 kap. 6 § (1)

  1. RH 1994:27 (1994)
    Åtal har ogillats av hovrätt med tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken, trots att vad som hade förekommit vid tingsrätten inte i sig kunde anses falla under de i paragrafen angivna förutsättningarna för en sådan prövning. Även fråga om gränsdragningen…

13 kap. 1 § (9)

  1. NJA 2019 s. 492 ”Kvantumbranden” (2019)
    Mordbrand. Rubricering och straffvärdebedömning.
  2. NJA 2017 s. 531 ”Bussen i Östberga” (2017)
    Försök till mordbrand. Fråga om försökspunkten uppnåtts. Också frågor om gradindelning och gränsen mellan medgärningsmannaskap och medhjälp.
  3. NJA 2011 s. 611 ”Lastbilssläpet” (2011)
    Fråga om ansvar för allmänfarlig vårdslöshet när åklagaren i mål om åtal för mordbrand åberopat straffbestämmelsen i 13 kap. 6 § brottsbalken om allmänfarlig vårdslöshet först sedan preskriptionstiden för ansvar enligt första stycket, men inte för grovt brott …
  4. NJA 2009 s. 149 (2009)
    Mordbrand - fråga om uppsåt (likgiltighetsuppsåt) hos två femtonåringar.
  5. NJA 2008 s. 423 (2008)
    Fråga om mordbrand är att bedöma enligt första eller andra stycket i 13 kap. 1 § brottsbalken.
  6. RH 1996:147 (1996)
    En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en institution där ungdomar vistades på grund av samhällsingripanden, anlagt en brand. Gärningen har bedömts som grov mordbrand. -- Även fråga om påföljd för ynglingen.
  7. RH 1996:53 (1996)
    Fråga, i mål om försök till mordbrand, om försökspunkten är uppnådd.
  8. RH 1995:51 (1995)
    Påföljd för mordbrand.
  9. NJA 1981 s. 604 (1981)
    Brand har anlagts i ett bostadshus varvid lös egendom - utgörande ett hem - med en återanskaffningskostnad av 60 000 kr förstörts. Gärningen har bedömts som mordbrand med hänsyn bl a till det väsentliga värde av ideell natur som ett hem har för ägaren.

13 kap. 2 § (2)

  1. NJA 2019 s. 492 ”Kvantumbranden” (2019)
    Mordbrand. Rubricering och straffvärdebedömning.
  2. RH 1996:147 (1996)
    En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en institution där ungdomar vistades på grund av samhällsingripanden, anlagt en brand. Gärningen har bedömts som grov mordbrand. -- Även fråga om påföljd för ynglingen.

13 kap. 3 § (4)

  1. Högsta domstolen, mål B 4055-25 Dom (2025)
    Straffvärdebedömning med tillämpning av 29 kap. 2 a § brottsbalken avseende sprängningar som innefattat bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Sprängdåden har utgjort en del av en konflikt m…
  2. NJA 2025 s. 1167 ”De tre sprängningarna” (2025)
    Straffvärdebedömning med tillämpning av 29 kap. 2 a § brottsbalken avseende sprängningar som innefattat bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Sprängdåden har utgjort en del av en konflikt m…
  3. NJA 2011 s. 627 ”Polisbomberna” (2011)
    Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid tillverkning av bomber med vilka brott skulle begås, har ansetts utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § första stycket 2 brottsbalken. Även fråga om gärningsmannens uppsåt.
  4. NJA 1998 s. 310 ”Sprängladdningen på skolan” (1998)
    Fråga om förutsättningar förelegat för rätt till kränkningsersättning. 1 kap 3 § skadeståndslagen.

13 kap. 4 § (3)

  1. Högsta domstolen, mål B 3626-24 Dom (2025)
    Fråga om straffansvar för sabotage i samband med en demonstration som hindrat trafiken.
  2. NJA 2025 s. 761 ”Klimatblockaden” (2025)
    Fråga om straffansvar för sabotage i samband med en demonstration som hindrat trafiken.
  3. RH 2006:14 (2005)
    I mål om ansvar för försök till utpressning och för sabotage har aktualiserats bl.a. frågan om försökspunkterna har passerats och frågor om uppsåt och brottskonkurrens.

13 kap. 5 a § (2)

  1. RH 2009:93 (2009)
    Luftfartssabotage. Fråga om innebörden av rekvisitet "åtgärd som är ägnad att framkalla fara för ett luftfartygs säkerhet under flygning". Även fråga om tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken och 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken.
  2. NJA 1990 s. 484 (1990)
    Frågor i ärenden om utlämning till Sovjetunionen för kapning av luftfartyg huruvida hinder mot utlämning förelåg enligt 7 § (II och III) eller 8 § (I, II och III) lagen (1957:668) om utlämning för brott.

13 kap. 5 c § (3)

  1. Högsta domstolen, mål B 6185-22 Dom (2023)
    Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till…
  2. NJA 2023 s. 114 ”Påskupploppet i Örebro” (2023)
    Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till…
  3. NJA 2021 s. 457 ”(I) Poliskontrollen på Hässleholmen resp. (II) Polisjakten i Älvdalen” (2021)
    Sabotage mot blåljusverksamhet? (I och II)

13 kap. 6 § (4)

  1. RH 2012:58 (2012)
    Allmänfarlig vårdslöshet. Oaktsamhetsbedömning avseende tilltalad som led av allvarlig psykisk störning när hon orsakade brand i bostadslägenhet.
  2. NJA 2011 s. 611 ”Lastbilssläpet” (2011)
    Fråga om ansvar för allmänfarlig vårdslöshet när åklagaren i mål om åtal för mordbrand åberopat straffbestämmelsen i 13 kap. 6 § brottsbalken om allmänfarlig vårdslöshet först sedan preskriptionstiden för ansvar enligt första stycket, men inte för grovt brott …
  3. NJA 1995 s. 145 (1995)
    Påföljd för allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, som begåtts av en 20-åring.
  4. NJA 1993 s. 86 (1993)
    Fråga om ansvar för vållande till annans död och allmänfarlig vårdslöshet, när en lokförare under färd brustit i uppmärksamhet på ljussignaler utmed banan och underlåtit att nedbringa tågets hastighet i enlighet med gällande säkerhetsföreskrifter och därigenom…

13 kap. 7 § (1)

  1. NJA 1995 s. 119 (1995)
    Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant brott när HIV-smittad person haft samlag med andra. Ansvar också för spridande av smitta?

13 kap. 8 § (1)

  1. RH 1999:85 (1999)
    Hästar på ett ridcenter fick - eller riskerade få - foder som var skadligt. Gärningen bedömdes som djurplågeri men inte som förgöring eller vårdslöshet med gift.

13 kap. 8 a § (1)

  1. NJA 2001 s. 579 (2001)
    Fråga om ansvar för miljöbrottslighet och åläggande av företagsbot på grund av dammning i samband med tillverkning av torvbriketter.

13 kap. 9 § (2)

  1. NJA 2001 s. 579 (2001)
    Fråga om ansvar för miljöbrottslighet och åläggande av företagsbot på grund av dammning i samband med tillverkning av torvbriketter.
  2. RH 1999:85 (1999)
    Hästar på ett ridcenter fick - eller riskerade få - foder som var skadligt. Gärningen bedömdes som djurplågeri men inte som förgöring eller vårdslöshet med gift.

13 kap. 12 § (4)

  1. NJA 2017 s. 531 ”Bussen i Östberga” (2017)
    Försök till mordbrand. Fråga om försökspunkten uppnåtts. Också frågor om gradindelning och gränsen mellan medgärningsmannaskap och medhjälp.
  2. NJA 2011 s. 627 ”Polisbomberna” (2011)
    Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid tillverkning av bomber med vilka brott skulle begås, har ansetts utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § första stycket 2 brottsbalken. Även fråga om gärningsmannens uppsåt.
  3. RH 1996:53 (1996)
    Fråga, i mål om försök till mordbrand, om försökspunkten är uppnådd.
  4. NJA 1995 s. 119 (1995)
    Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant brott när HIV-smittad person haft samlag med andra. Ansvar också för spridande av smitta?

14 kap. 1 § (14)

  1. Högsta domstolen, mål B 920-25 Dom (2025)
    Brukande av falsk urkund. En förutsättning för att en elektronisk handling ska vara en falsk urkund är att utställarangivelsen på den falska handlingen i dess lagrade form kan kontrolleras på ett sätt som åtminstone framstår som tillförlitligt.
  2. NJA 2025 s. 1029 ”Freja” (2025)
    Brukande av falsk urkund. En förutsättning för att en elektronisk handling ska vara en falsk urkund är att utställarangivelsen på den falska handlingen i dess lagrade form kan kontrolleras på ett sätt som åtminstone framstår som tillförlitligt.
  3. NJA 2018 s. 378 ”De upprepade förfalskningarna” (2018)
    Tillverkning av ett stort antal falska identitetshandlingar har ansetts som skilda brott. Brotten har rubricerats som urkundsförfalskning av normalgraden. Även fråga om straffvärde vid flerfaldig brottslighet.
  4. RH 2012:18 (2011)
    Urkundsförfalskning? - Dokument som har framställts med en dators ordbehandlingsprogram och därefter skickats med e-post har inte ansetts som urkunder i brottsbalkens mening.
  5. NJA 2009 s. 111 ”De vita korten” (2009)
    En person har fört över information om nummer hänförliga till kreditkort till magnetremsor på plastkort. Fråga om förfarandet är att bedöma som urkundsförfalskning.
  6. RH 2007:59 (2007)
    Framställande av falsk urkund genom att modern falskeligen tecknat faderns namn på en anmälan till förskola och skolbarnsomsorg har av hovrätten bedömts som urkundsförfalskning av normalgraden.
  7. NJA 1996 s. 443 (1996)
    Polismän, som under förundersökning bl a framställt falsk urkund, har till sitt fredande åberopat nöd. Åtgärden har ansetts oförsvarlig.
  8. NJA 1996 s. 63 (1996)
    Undertecknande med annans namn av formulär för beställning av identitetskort har ansetts utgöra urkundsförfalskning och inte osant intygande. 14 kap 1 § BrB. Med hänsyn till att brotten begåtts av personer som varit 16 resp 17 år gamla har påföljden med tilläm…
  9. RH 1994:53 (1994)
    En person har använt falskt pass och falskt körkort för att i affärssyfte illegalt ta sig in i Sverige. Några förmildrande omständigheter har inte ansetts föreligga. Brotten har ansetts vara av den arten att påföljden bör bestämmas till fängelse om inte särski…
  10. NJA 1991 s. 739 (1991)
    Ett av trafiksäkerhetsverket utfärdat stämpelkort, som efter mekanisk hantering i en kilometerräknare skall ligga till grund för debitering av kilometerskatt, har ansetts utgöra en sådan urkund som avses i 14 kap 1 § BrB. Att någon obehörigt ingriper i denna m…
  11. NJA 1989 s. 656 (1989)
    Fråga huruvida exemplar av protokoll över husrannsakan och kroppsvisitation och över beslag, vilka upprättats med användande av blankettset, utgör urkunder i den mening som avses i 14 kap 1 § BrB. Tillika fråga huruvida ändringar, vilka den åklagare som hade b…
  12. NJA 1986 s. 234 (1986)
    Ett bedrägeri som avsåg utfående av varor till ett värde av ungefär 3 700 kr har begåtts med begagnande av ett av den tilltalade förfalskat postkvitto. Bedrägeriet har med hänsyn till omständigheterna ej bedömts som grovt och den tilltalade har därför dömts fö…
  13. NJA 1983 s. 786 (1983)
    Fråga om påföljd, när utlänning brukat falskt pass för att ta sig in i Sverige.
  14. NJA 1982 s. 863 (1982)
    Fråga i mål angående bedrägeribrott om skada uppkommit vid fullgörande av avtal.

14 kap. 2 § (2)

  1. RH 2007:59 (2007)
    Framställande av falsk urkund genom att modern falskeligen tecknat faderns namn på en anmälan till förskola och skolbarnsomsorg har av hovrätten bedömts som urkundsförfalskning av normalgraden.
  2. NJA 1989 s. 656 (1989)
    Fråga huruvida exemplar av protokoll över husrannsakan och kroppsvisitation och över beslag, vilka upprättats med användande av blankettset, utgör urkunder i den mening som avses i 14 kap 1 § BrB. Tillika fråga huruvida ändringar, vilka den åklagare som hade b…

14 kap. 3 § (1)

  1. NJA 2018 s. 378 ”De upprepade förfalskningarna” (2018)
    Tillverkning av ett stort antal falska identitetshandlingar har ansetts som skilda brott. Brotten har rubricerats som urkundsförfalskning av normalgraden. Även fråga om straffvärde vid flerfaldig brottslighet.

14 kap. 4 § (2)

  1. RH 2010:80 (2010)
    En yrkeschaufför som kastat bort ett färdskrivardiagramblad till sin lastbil i syfte att dölja att han brutit eller avsåg att bryta mot reglerna om kör- och vilotider dömdes för undertryckande av urkund. Fråga om brottet var ringa eller skulle bedömas som brot…
  2. NJA 1989 s. 492 (1989)
    Att utlänning förstör sin passhandling i syfte att försvåra utredning i asylärende har inte ansetts medföra straffansvar för undertryckande av urkund.

14 kap. 6 § (1)

  1. RH 1999:87 (1999)
    Försök att växla till sig svenska kronor mot falska utländska sedlar har bedömts som försök till utprångling av falska sedlar i förening med försök till bedrägeri.

14 kap. 6 a § (2)

  1. RH 2011:57 (2010)
    Fråga om straffvärde, påföljdsval och straffmätning vid olovlig befattning med falska pengar och häleribrottslighet som tar sikte på befattning med missfärgade sedlar som härrör från allvarlig tillgreppsbrottslighet.
  2. RH 2004:17 (2004)
    Påföljdsfråga. Brottet olovlig befattning med falska pengar ansågs inte vara av den art som grundar presumtion för fängelse.

14 kap. 7 § (2)

  1. RH 2011:56 (2011)
    En personbil, som inhandlats i Tyskland, fick efter registrering i Sverige svenska registreringsskyltar. Personbilen har därefter brukats i Sverige med de ursprungliga tyska registreringsskyltarna. Detta har inte ansetts innebära fara i bevishänseende varför e…
  2. NJA 1986 s. 550 (1986)
    Bilägare har försett sin bil med registreringsskyltar avsedda för annat fordon. Förfarandet har bedömts som märkesförfalskning enligt 14 kap 7 § BrB.

14 kap. 8 § (1)

  1. NJA 2000 s. 576 (2000)
    X har hyrt två fastigheter med samma ägare för ett gemensamt hyresbelopp. Sedan fastigheterna överlåtits, den ena till Y och den andra till Z, har Y väckt talan med yrkande att X skall till Y betala hälften av den överenskomna hyran och förpliktas avflytta på …

14 kap. 9 § (5)

  1. RH 2011:56 (2011)
    En personbil, som inhandlats i Tyskland, fick efter registrering i Sverige svenska registreringsskyltar. Personbilen har därefter brukats i Sverige med de ursprungliga tyska registreringsskyltarna. Detta har inte ansetts innebära fara i bevishänseende varför e…
  2. RH 1999:87 (1999)
    Försök att växla till sig svenska kronor mot falska utländska sedlar har bedömts som försök till utprångling av falska sedlar i förening med försök till bedrägeri.
  3. RH 1996:148 (1996)
    Falska sedlar har inte ansetts kunna utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § brottsbalken för brottet utprångling av falsk sedel.
  4. RH 1994:53 (1994)
    En person har använt falskt pass och falskt körkort för att i affärssyfte illegalt ta sig in i Sverige. Några förmildrande omständigheter har inte ansetts föreligga. Brotten har ansetts vara av den arten att påföljden bör bestämmas till fängelse om inte särski…
  5. NJA 1983 s. 786 (1983)
    Fråga om påföljd, när utlänning brukat falskt pass för att ta sig in i Sverige.

14 kap. 10 § (2)

  1. Högsta domstolen, mål B 920-25 Dom (2025)
    Brukande av falsk urkund. En förutsättning för att en elektronisk handling ska vara en falsk urkund är att utställarangivelsen på den falska handlingen i dess lagrade form kan kontrolleras på ett sätt som åtminstone framstår som tillförlitligt.
  2. NJA 2025 s. 1029 ”Freja” (2025)
    Brukande av falsk urkund. En förutsättning för att en elektronisk handling ska vara en falsk urkund är att utställarangivelsen på den falska handlingen i dess lagrade form kan kontrolleras på ett sätt som åtminstone framstår som tillförlitligt.

14 kap. 12 § (2)

  1. RH 1999:87 (1999)
    Försök att växla till sig svenska kronor mot falska utländska sedlar har bedömts som försök till utprångling av falska sedlar i förening med försök till bedrägeri.
  2. RH 1996:148 (1996)
    Falska sedlar har inte ansetts kunna utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § brottsbalken för brottet utprångling av falsk sedel.

15 kap. 1 § (10)

  1. NJA 2019 s. 294 ”Alibit” (2019)
    Det utgör inte skyddande av brottsling att i polisförhör lämna falska uppgifter till förmån för någon som har gjort sig skyldig till ett brott, när uppgifterna endast kan påverka bevisläget mot den personen.
  2. NJA 2007 s. 624 (2007)
    Val av påföljd för två ungdomar som vid 15 respektive 18 års ålder gjort sig skyldiga till mened.
  3. RH 2007:63 (2007)
    En person som åtalades för mened har ansetts ha haft rätt att vägra yttra sig eftersom hon annars skulle ha röjt en brottslig handling.
  4. RH 2007:13 (2007)
    Fråga om antalet timmar ungdomstjänst för yngling som vid 16 års ålder gjort sig skyldig till mened.
  5. RH 2000:48 (2000)
    Vittnes vägran att under ed uppge vem den verklige gärningsmannen var har bedömts ej innefatta ett förtigande i menedsreglernas mening.
  6. NJA 1996 s. 757 (1996)
    Fråga om påföljd för yngling som vid 17 års ålder gjort sig skyldig till mened.
  7. RH 1996:19 (1995)
    Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden till fängelse för en 17-årig yngling som gjort sig skyldig till mened.
  8. RH 1995:83 (1995)
    Fråga om medtilltalad, som vid förhör under ed angående annan tilltalad lämnat oriktig uppgift, skall dömas för mened och, i så fall, om omständigheterna har inneburit skälig ursäkt.
  9. RH 1994:58 (1994)
    Påföljden för mened har med hänsyn till gärningens art bestämts till fängelse, oaktat att gärningsmannen var 19 år då gärningen begicks. Gärningsmannens ungdom har beaktats vid bestämmandet av fängelsestraffets längd.
  10. NJA 1984 s. 851 (1984)
    I syfte att tillmötesgå utländsk domstols beviskrav i ett ärende om utlämning till Sverige av en person som ställts under åtal här anordnar en TR på begäran av åklagare ett förfarande, i vilket målsäganden, en medtilltalad, åklagare, polismän och sakkunniga fö…

15 kap. 2 § (1)

  1. RH 2006:11 (2005)
    Fråga i mål angående osann partsutsaga om osanna uppgifter som lämnats av part under sanningsförsäkran varit av så liten betydelse för saken att brottet är att bedöma som ringa.

15 kap. 4 § (7)

  1. RH 2015:55 (2015)
    Förutsättningar för ansvarsfrihet enligt 15 kap. 4 § andra stycket brottsbalken för mened har inte ansetts föreligga när den tilltalade själv tagit initiativ till att lämna osann vittnesutsaga i mål om trafiknykterhetsbrott, oaktat att han rätteligen varit att…
  2. RH 2007:63 (2007)
    En person som åtalades för mened har ansetts ha haft rätt att vägra yttra sig eftersom hon annars skulle ha röjt en brottslig handling.
  3. NJA 2001 s. 563 (2001)
    Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § andra stycket konkurslagen har ansetts äga rätt att vägra beediga uppgifter som skulle avslöja att han har begått ett brott och som kan användas som bevis i en kommande rättegång mot honom. Tillika fråga om om…
  4. NJA 2001 s. 183 (2001)
    Fråga om ansvarsfrihet enligt 15 kap. 4 § 2 st. brottsbalken i mål om mened.
  5. RH 2000:48 (2000)
    Vittnes vägran att under ed uppge vem den verklige gärningsmannen var har bedömts ej innefatta ett förtigande i menedsreglernas mening.
  6. RH 1995:83 (1995)
    Fråga om medtilltalad, som vid förhör under ed angående annan tilltalad lämnat oriktig uppgift, skall dömas för mened och, i så fall, om omständigheterna har inneburit skälig ursäkt.
  7. NJA 1985 s. 774 (1985)
    I mål om ansvar för mened har ansetts att den tilltalade, då han i det tidigare målet hördes som vittne, inte hade rätt enligt 36 kap 6 § RB att vägra yttra sig på den grunden att han kunde röja att han begått brottslig handling, när ansvaret för handlingen va…

15 kap. 6 § (1)

  1. RH 2007:57 (2007)
    Fråga om påföljd för falsk angivelse.

15 kap. 7 § (7)

  1. NJA 2022 s. 1063 ”Sovplatsen” (2022)
    Falsk tillvitelse. När det görs en direkt beskyllning om brott som inte påstås eller visas vara osann är utrymmet begränsat för att anse att en annan osann uppgift som lämnas utgör en besvärande omständighet. Uppgiften måste i så fall ta sikte på själva gärnin…
  2. NJA 2019 s. 294 ”Alibit” (2019)
    Det utgör inte skyddande av brottsling att i polisförhör lämna falska uppgifter till förmån för någon som har gjort sig skyldig till ett brott, när uppgifterna endast kan påverka bevisläget mot den personen.
  3. NJA 2015 s. 1008 ”De falska tillvitelserna” (2015)
    Falsk tillvitelse. Straffvärde och brottslighetens art. Även fråga om kränkningsersättningens storlek.
  4. RH 2003:57 (2003)
    Straffmätning i mål om falsk tillvitelse.
  5. RH 1995:61 (1995)
    En gärningsbeskrivning angående falsk tillvitelse har ansetts ej innefatta sådana konkreta uppgifter om gärningsomständigheterna att den brottsliga gärningen kan identifieras.
  6. NJA 1994 s. 518 ”Häktad i annans namn” (1994)
    En person som misstänkts för brott har vid polisförhör uppgivit en annan persons identitet samtidigt som han förnekat brott. Har han härigenom gjort sig skyldig till falsk tillvitelse? 15 kap 7 § 1 st BrB.
  7. RH 1994:57 (1994)
    En borgensman som påstått att en annan förfalskat hans namnteckning har dömts för falsk tillvitelse men inte samtidigt för förnekande av underskrift.

15 kap. 10 § (2)

  1. NJA 2022 s. 118 ”Avstängningen från högskoleprovet” (2022)
    En deltagare i ett högskoleprov har använt otillåtna hjälpmedel och därför avstängts från att under viss tid delta i nya prov. Det har ansetts inte stå i strid med förbudet mot dubbel lagföring och dubbla straff att deltagaren även åtalats för osann försäkran.
  2. NJA 2021 s. 56 ”Högskoleprovet” (2021)
    En deltagare i högskoleprovet har avgett en försäkran på heder och samvete att han inte använt några otillåtna hjälpmedel. I själva verket har han använt otillåtna hjälpmedel av tekniskt avancerat slag. Gärningen har ansetts som osann försäkran, grovt brott.

15 kap. 11 § (7)

  1. Högsta domstolen, mål B 1103-23 Dom (2024)
    Med hänsyn till legalitetsprincipen har ansvar för brukande av osann urkund respektive olovlig körning inte ansetts kunna ådömas när ett formellt giltigt körkort visat sig ha utfärdats på grundval av vilseledande uppgifter.
  2. NJA 2024 s. 208 ”Det utbytta körkortet” (2024)
    Med hänsyn till legalitetsprincipen har ansvar för brukande av osann urkund respektive olovlig körning inte ansetts kunna ådömas när ett formellt giltigt körkort visat sig ha utfärdats på grundval av vilseledande uppgifter.
  3. RH 2005:51 (2005)
    Två personer har medverkat som bud och vittnen vid budröstning trots att förutsättningar härför inte förelegat enligt vallagen (1997:157). Fråga om ansvar för otillbörligt verkande vid röstning. Även fråga om ansvar för osant intygande.
  4. NJA 1996 s. 443 (1996)
    Polismän, som under förundersökning bl a framställt falsk urkund, har till sitt fredande åberopat nöd. Åtgärden har ansetts oförsvarlig.
  5. NJA 1996 s. 63 (1996)
    Undertecknande med annans namn av formulär för beställning av identitetskort har ansetts utgöra urkundsförfalskning och inte osant intygande. 14 kap 1 § BrB. Med hänsyn till att brotten begåtts av personer som varit 16 resp 17 år gamla har påföljden med tilläm…
  6. RH 1996:2 (1995)
    Påföljden för grov förskingring och stöld avseende nästan en halv miljon kr har bestämts till fängelse.
  7. NJA 1991 s. 456 ”Förvärvstidpunkten” (1991)
    Det förhållandet att en dom i tvistemål innehållit oriktigt uttalande om ett sakförhållande har inte ansetts medföra att domen utgör en sådan osann urkund som avses i 15 kap 11 § 2 st BrB.

15 kap. 12 § (2)

  1. NJA 2016 s. 95 ”Förarprovet” (2016)
    Missbruk av urkund i samband med förarprov. Gradindelning, straffvärde och brottslighetens art.
  2. NJA 2007 s. 319 (2007)
    Fråga om missbruk av pass vid resa mellan länder utgör grovt brott enligt 15 kap. 12 § brottsbalken.

15 kap. 13 § (1)

  1. RH 1994:57 (1994)
    En borgensman som påstått att en annan förfalskat hans namnteckning har dömts för falsk tillvitelse men inte samtidigt för förnekande av underskrift.

16 kap. 1 § (1)

  1. NJA 1995 s. 311 (1995)
    Våldsamt upplopp?

16 kap. 2 § (9)

  1. Högsta domstolen, mål B 6185-22 Dom (2023)
    Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till…
  2. NJA 2023 s. 114 ”Påskupploppet i Örebro” (2023)
    Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till…
  3. RH 2017:46 (2017)
    För ansvar för våldsamt upplopp krävs att en folksamling gått till förenat våld å person som bestått i antingen misshandel eller kroppsligt betvingande.
  4. NJA 2002 s. 489 ”Sambandscentralen” (2002)
    Medhjälp till våldsamt upplopp. Fråga om de tilltalade, som befann sig i en lägenhet i Göteborg, tillsammans och i samförstånd främjat våldsamma upplopp i samband med EU-toppmötet i juni 2001 genom att systematiskt samla in och vidarebefordra uppgifter om poli…
  5. NJA 2002 s. 533 ”(I) Göteborgskravallerna II resp. (II) Göteborgskravallerna III” (2002)
    Straffmätning för våldsamt upplopp i samband med EU-toppmöte I och II.
  6. NJA 2002 s. 198 ”Göteborgskravallerna I” (2002)
    Fråga om påföljdsval och straffmätning för våldsamt upplopp.
  7. NJA 1995 s. 311 (1995)
    Våldsamt upplopp?
  8. RH 1996:4 (1995)
    I mål om ansvar för våldsamt upplopp har deltagare i folksamlingen ansetts ha anslutit sig till dess förehavanden. Det har härvid inte krävts att det kunnat visas att man som deltagare direkt främjat den våldsanvändning som förekommit.
  9. RH 1994:112 (1994)
    Påföljden för våldsamt upplopp har bestämts till fängelse.

16 kap. 3 § (1)

  1. RH 2005:30 (2005)
    En grupp ungdomar uppehöll sig vid ingången till en porrbutik. Ungdomarna vägrade följa uppmaning från polisen att lämna platsen. De har bedömts därvid ha stört den allmänna ordningen.

16 kap. 4 § (1)

  1. NJA 1993 s. 360 (1993)
    Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).

16 kap. 8 § (16)

  1. RH 2025:16 (2025)
    En person har i tingsrätten dömts för hets mot folkgrupp för att ha uttalat ”Jag kan identifiera mig som Hitler” och gjort en s.k. Hitler-hälsning under en lektion i samhällskunskap. Hovrätten frikände personen eftersom det inte var ställt utom rimligt tvivel …
  2. Högsta domstolen, mål B 2501-22 Dom (2023)
    Ett uttalande som har gjorts inom ramen för en debatt i en politisk församling har ansetts inte vara straffbart som hets mot folkgrupp.
  3. NJA 2023 s. 246 ”Anförandet i fullmäktige” (2023)
    Ett uttalande som har gjorts inom ramen för en debatt i en politisk församling har ansetts inte vara straffbart som hets mot folkgrupp.
  4. NJA 2020 s. 1083 ”Kommentaren i Facebookgruppen” (2020)
    En kommentar med nedsättande innehåll som spridits via sociala medier var enligt sin formulering riktad mot en enskild individ. Meddelandet har ändå ansetts uttrycka missaktning för en religiös grupp och har medfört ansvar för hets mot folkgrupp.
  5. RH 2017:14 (2016)
    Hets mot folkgrupp. I ett inlägg på ett politiskt partis lokala facebook-sida publicerades ett inlägg som uttryckte missaktning av muslimer som grupp. Tingsrätten ansåg att inlägget, mot bakgrund av Europadomstolens praxis, fick anses falla inom ramen för vad …
  6. NJA 2007 s. 805 ”Den elektroniska anslagstavlan” (2007)
    Fråga om ansvar för hets mot folkgrupp; enligt brottsbalken beträffande den som underlåtit att ta bort meddelanden från en elektronisk anslagstavla (I=B 2673-06) och enligt yttrandefrihetsgrundlagen beträffande utgivaren av en webbplats (II=B 2115-06). Även fr…
  7. NJA 2006 s. 467 ”Flygbladen på skolan” (2006)
    Ett flygblad som spritts i en skola har innehållit uttalanden om homosexuella. Fråga om spridningen är att bedöma som hets mot folkgrupp. (Jfr NJA 2005 s. 805.)
  8. NJA 2005 s. 805 ”Predikan i Borgholm” (2005)
    I en predikan har gjorts nedsättande uttalanden om homosexuella. Åtal för hets mot folkgrupp har ogillats med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 och 10.
  9. RH 2002:40 (2002)
    Omständigheten att skriften Judefrågan publicerats år 1936 har ansetts sakna betydelse för den straffrättsliga bedömningen vid ny publicering år 2000.
  10. RH 2000:72 (2000)
    En person har uttryckt missaktning för andra folkgrupper än den egna genom att tillsammans och i samråd med tre andra personer skrika Sieg Heil och göra nazisthälsningar på en gata i ett bostadsområde. Fråga huruvida uttalandena spritts på sådant sätt som kräv…
  11. NJA 1999 s. 702 ”Uttalandena på bussen” (1999)
    Uttalanden som innefattat missaktning för folkgrupp genom anspelning på hudfärg eller etniskt ursprung har inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp enligt 16 kap 8 § brottsbalken, eftersom uttalandena inte spritts i den mening som avses i denna bestämmelse.
  12. RH 1998:77 (1998)
    Fråga om rasistiskt meddelande, förmedlat genom bärande av en armbindel med nazistisk symbol, har spritts i den mening som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken.
  13. RH 1997:53 (1997)
    Nazistisk demonstration med nazistiska symboler, romerska hälsningar, Sieg-Heil-rop och tal har befunnits utgöra spridning av ett budskap som uttrycker missaktning och hot mot andra folkgrupper (hets mot folkgrupp). Fängelsestraff har utdömts.
  14. RH 1997:28 (1997)
    Bärande av armbindel med nazistiskt hakkors har i och för sig ansetts kunna innebära meddelande som avses i 16 kap. 8 § brottsbalken. Åtal för hets mot folkgrupp har dock ogillats, då det inte visats att meddelandet spritts till mer än ett fåtal.
  15. NJA 1996 s. 577 ”De otillåtna märkena” (1996)
    En person, som bland människor på allmän plats burit vissa märken på sin klädsel med anknytning till nationalsocialistiska rörelser, har dömts för hets mot folkgrupp.
  16. NJA 1982 s. 128 (1982)
    En person har vid infarten till en campingplats satt upp en skylt, på vilken anges att zigenare ej får beträda campingplatsen. Gärningen har bedömts som hets mot folkgrupp. Tillika fråga huruvida brottet är ringa. 16 kap 8 § BrB.

16 kap. 9 § (6)

  1. RH 2008:62 (2008)
    En ledamot i en socialnämnd har i samband med beslut om yttrande till en tingsrätt i två adoptionsärenden röstat och reserverat sig emot majoritetens beslut att tillstyrka adoptionerna. Hennes ställningstaganden har delvis grundats på att det rört sig om två f…
  2. NJA 1999 s. 639 (1999)
    Olaga diskriminering?
  3. NJA 1999 s. 556 (1999)
    Ett varuhus har i brottsförebyggande syfte uppställt förbud för personer klädda i vida, långa och tunga kjolar att komma in i varuhuset. Förbudet har ansetts innebära olaga diskriminering av zigenare.
  4. NJA 1996 s. 768 (1996)
    Olaga diskriminering? 16 kap 9 § BrB.
  5. NJA 1994 s. 511 (1994)
    Ägare till hyresfastighet, som vägrat en kvinna att hyra en lägenhet i fastigheten på grund av att kvinnans sambo var färgad, har dömts för olaga diskriminering. Även fråga om påföljd.
  6. NJA 1985 s. 226 (1985)
    En företrädare för ett kommunalt bostadsföretag har nekat en zigenare att hyra en lägenhet i ett visst bostadsområde. Fråga om olaga diskriminering. 16 kap 9 § BrB.

16 kap. 10 § (3)

  1. NJA 2003 s. 113 (2003)
    Fråga om beviskravet i mål om brott mot griftefrid.
  2. RH 1997:54 (1997)
    Ungdomar har på kyrkogårdar haft omkull eller sönderbrutit gravvårdar m.m. samt klottrat på gravvårdar och kyrkobyggnader. Klottret har bestått av ord eller symboler som kan sättas i samband med satanism. Grov skadegörelse, skadegörelse eller brott mot griftef…
  3. RH 1997:79 (1996)
    En tidigare obduktionstekniker, som planerade att öppna en chiropraktorskola och som i denna verksamhet vidtagit åtgärder med två till forskningsändamål donerade människolik, har dömts för brott mot griftefrid då någon behörig överlåtelse av liken inte föreleg…

16 kap. 10 a § (15)

  1. Högsta domstolen, mål B 8270-24 Dom (2025)
    Innehav av barnpornografi. Gradindelning och straffvärde (I–III).
  2. NJA 2025 s. 943 ”Barnpornografiinnehavet I–III” (2025)
    Innehav av barnpornografi. Gradindelning och straffvärde (I–III).
  3. RH 2017:62 (2017)
    Skildring av barn i pornografisk bild?
  4. RH 2013:49 (2013)
    En man med visst psykiatriskt funktionshinder berövade en nioårig flicka friheten under 18 timmar. Fråga dels om gärningen var att bedöma som människorov eller olaga frihetsberövande, dels om straffmätning. Även fråga om bedömningen av barnpornografibrott.
  5. NJA 2012 s. 400 (2012)
    Innehav av mangateckningar med ett barnpornografiskt innehåll men icke verklighetstrogna bilder har, med hänvisning till yttrandefriheten och informationsfriheten i regeringsformen, ansetts inte vara straffbart.
  6. RH 2012:86 (2012)
    Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års fängelse. Brottet har innefattat innehav och spridning av en utomordentligt stor mängd barnpornografiskt material samt egen framställning av sådant material. Materialet har innehållit skil…
  7. NJA 2011 s. 386 (2011)
    Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott.
  8. RH 2009:78 (2009)
    Barnpornografibrott bestående i att den tilltalade fotograferat (skildrat) minderåriga barn i pornografisk bild och sedan innehaft bilderna (21 st.) har bedömts som brott av normalgraden. - Det har inte befunnits föreligga förutsättningar att förverka hårddisk…
  9. RH 2007:21 (2006)
    Den tilltalade har innehaft bilder med barnpornografiskt innehåll, dels på disketter, dels på datorns hårddisk. Hovrätten har funnit att innehav i objektivt hänseende förelegat även för raderade bilder när dessa fortfarande varit åtkomliga på så vis att de med…
  10. NJA 2005 s. 80 (2005)
    I mål om ansvar för barnpornografibrott har ansetts att den tilltalades vetskap om att målsägandena varit under 18 år inte utgjort en sådan omständighet kring bilderna som avses i straffbestämmelsens definition av "barn". 16 kap. 10 a § andra stycket BrB.
  11. NJA 2003 s. 307 (2003)
    Fråga om påföljd vid barnpornografibrott.
  12. NJA 2002 s. 265 (2002)
    Vid grovt barnpornografibrott har brottslighetens art ansetts utgöra skäl att ådöma fängelse.
  13. RH 2001:30 (2001)
    Innehav av 5 490 bilder och 38 filmer med barnpornografiskt material har inte ansetts vara grovt barnpornografibrott. Även fråga om försvarligheten av innehav.
  14. RH 1998:22 (1998)
    Yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring ansågs inte vara artbrott. Hovrätten bestämde påföljden till villkorlig dom och böter.
  15. RH 1996:87 (1996)
    Vid tolkning av begreppet "barn" i 16 kap. 10 a § brottsbalken har den av Sverige tillträdda FN-konventionen om barnets rättigheter tillagts betydelse. Tillika fråga om innebörden av det i samma lagrum angivna kravet på spridning, av begreppet "sexuellt våld e…

16 kap. 10 b § (3)

  1. RH 2000:97 (2000)
    Påföljden för yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring har med hänsyn till brottets art bestämts till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. - Även fråga om vilket antal timmar samhällstjänst som skall följa med beaktande av reglerna om förbud mot…
  2. RH 1998:22 (1998)
    Yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring ansågs inte vara artbrott. Hovrätten bestämde påföljden till villkorlig dom och böter.
  3. RH 1996:87 (1996)
    Vid tolkning av begreppet "barn" i 16 kap. 10 a § brottsbalken har den av Sverige tillträdda FN-konventionen om barnets rättigheter tillagts betydelse. Tillika fråga om innebörden av det i samma lagrum angivna kravet på spridning, av begreppet "sexuellt våld e…

16 kap. 10 c § (1)

  1. NJA 2021 s. 498 ”Filmen från Christchurch” (2021)
    Yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring. Tillhandahållandet på en webbplats av en film från ett terrordåd har bedömts ha skett inom ramen för nyhetsförmedling. Fråga om gärningen med hänsyn till detta har varit försvarlig.

16 kap. 13 § (7)

  1. RH 2018:12 (2018)
    Påföljden har inte ansetts kunna stanna vid böter för djurplågeri som bestått i att en hund vid ett tillfälle utsatts för lidande genom misshandel i form av sparkar, knytnävsslag och slag med tillhygge. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter.
  2. RH 2018:1 (2017)
    Djurplågeri av flera hästar genom bl.a. undermålig fodertillgång och bristande tillsyn. Även brott mot djurskyddslagen i vissa hänseenden. Fråga om vem som bär djurhållningsansvaret.
  3. RH 2011:19 (2010)
    I två fall av djurplågeri, där gärningsmännen uppsåtligen utsatt två kaniner för otillbörligt lidande genom att i det ena fallet antända djuret och i det andra fallet bl.a. hetsa en hund mot det har hovrätten ansett straffvärdet för respektive gärning motsvara…
  4. NJA 2006 s. 339 (2006)
    Brottslighetens art har i ett fall av djurplågeri inte ansetts utgöra skäl att ådöma fängelsestraff.
  5. RH 2005:31 (2004)
    Fråga om travkusk, som i tävlingssammanhang under en sträcka av cirka 220 meter gett hästen omkring 14 spöslag mot kroppen, gjort sig skyldig till djurplågeri alternativt brott mot djurskyddslagen.
  6. RH 1999:85 (1999)
    Hästar på ett ridcenter fick - eller riskerade få - foder som var skadligt. Gärningen bedömdes som djurplågeri men inte som förgöring eller vårdslöshet med gift.
  7. RH 1994:1 (1993)
    Stallägares ansvar för inhyst djur.

16 kap. 14 § (3)

  1. NJA 2011 s. 45 (2011)
    En variant av poker (Texas Hold´em) har i ett visst fall när den spelats i turneringsform inte ansetts vara ett spel vars utgång helt eller till väsentlig del beror på slumpen i den mening som avses i 16 kap. 14 § brottsbalken.
  2. NJA 2006 s. 246 (2006)
    Ändringar i lotterilagen (1994:1000) har med stöd av ett inhämtat förhandsavgörande från EG-domstolen bedömts utgöra tekniska föreskrifter enligt Rådets direktiv 83/189/EEG. Eftersom de ändrade bestämmelserna inte notifierats enligt direktivets föreskrifter ha…
  3. NJA 1985 s. 316 (1985)
    Deltagare i pokertävling överlämnade till anordnaren av denna insatser, avsedda att utgöra prispengar i tävlingen. Insatserna har ansetts ej kunna förverkas hos anordnaren, som dömts för dobbleri som avses i 16 kap 14 § BrB. Pokaler, som skulle utgöra pris i t…

16 kap. 15 § (3)

  1. RH 2017:18 (2017)
    En person har åtalats för olaga hot och falskt larm. Åtalet för olaga hot, som enligt gärningsbeskrivningen riktats mot elever och personal på skolor i en stad, har ogillats eftersom det inte ansågs ha riktats mot någon eller några enskilda personer utan mot e…
  2. RH 2014:36 (2014)
    Fråga om falskt larm har varit att bedöma som grovt brott (bombhot i centrala Stockholm).
  3. NJA 2001 s. 627 (2001)
    Fråga om olaga hot och falskt larm skall anses som grova brott. Tillika fråga om skadestånd för myndighets merkostnad för åtgärder föranledda av falskt larm.

16 kap. 16 § (2)

  1. RH 1997:24 (1997)
    Under firandet av Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag har en person ställt sig högst upp på en kulle väl synlig för deltagarna i festligheten och svängt med en svensk flagga som till största delen bestått av ett vikingahuvud i profil, ett solhjul och…
  2. NJA 1981 s. 1010 (1981)
    Enbart det förhållandet att någon på allmän plats och i andras åsyn dricker sprit har ej ansetts utgöra förargelseväckande beteende.

17 kap. 1 § (23)

  1. Högsta domstolen, mål B 2105-25 Dom (2025)
    Ett hot riktat mot en socialtjänsthandläggare har bedömts utgöra grovt hot mot tjänsteman trots att ingen av de kvalifikationsgrunder som finns i 17 kap. 1 § brottsbalken varit direkt tillämplig.
  2. NJA 2025 s. 992 ”Vapenbilden” (2025)
    Ett hot riktat mot en socialtjänsthandläggare har bedömts utgöra grovt hot mot tjänsteman trots att ingen av de kvalifikationsgrunder som finns i 17 kap. 1 § brottsbalken varit direkt tillämplig.
  3. RH 2025:27 (2025)
    Fråga om rätt till ersättning för kränkning till väktare i mål angående våld mot tjänsteman.
  4. RH 2025:30 (2025)
    Fråga om kravet på uppsåt när ett hot mot tjänsteman inte har framförts direkt till den hotade, utan till annan som sedan vidareförmedlat hotet.
  5. Högsta domstolen, mål B 3741-23 Dom (2024)
    Grovt våld mot tjänsteman?
  6. NJA 2024 s. 513 ”Den kastade flaskan” (2024)
    Grovt våld mot tjänsteman?
  7. NJA 2021 s. 215 ”Raplåten” (2021)
    Betydelsen av yttrandefrihetsrättsliga aspekter vid prövningen av ett åtal för hot mot tjänsteman. Även fråga om innebörden av rekvisitet hot om våld i 17 kap. 1 § BrB.
  8. RH 2015:67 (2015)
    Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
  9. NJA 2015 s. 668 ”Sparken på benet” (2015)
    Ansvar för våld mot tjänsteman förutsätter våld på person, dvs. misshandel eller betvingande av kroppens rörelsefrihet.
  10. RH 2015:68 (2015)
    Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
  11. RH 2015:69 (2015)
    Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
  12. RH 2015:70 (2015)
    Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
  13. RH 2015:71 (2015)
    Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
  14. RH 2014:18 (2014)
    Hot om våld har framförts per telefon till tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten i nära anslutning till att utmätt gods skulle hämtas. Brotten har inte ansetts ringa.
  15. RH 2013:61 (2013)
    Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara ett sådant handlande som är kriminaliserat som förgripelse mot tjänsteman utan enbart som förolämpning.
  16. RH 2008:43 (2008)
    Trots att målsägandens berättelse framstått som både trovärdig och tillförlitlig har åtal för våld och förgripelse mot tjänsteman ogillats med hänvisning till att det funnits möjlighet för polis och åklagare att säkra annan relevant bevisning, bl.a. övervaknin…
  17. RH 2004:90 (2004)
    En civilklädd väktare på ett varuhus blev i samband med att han skulle gripa en person som strax dessförinnan begått en stöld på varuhuset misshandlad av denne. Då väktarens ingripande skedde under en rast då han inte var i tjänst ansågs väktaren inte åtnjuta …
  18. RH 2002:5 (2002)
    Hot om våld mot biljettkontrollant i tunnelbanan har bedömts som ringa brott. Även fråga om skadestånd för kränkning.
  19. NJA 2001 s. 859 (2001)
    Våld mot taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman. Påföljden har bestämts till fängelse.
  20. RH 2001:11 (2001)
    Spark mot en taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman.
  21. RH 1995:93 (1995)
    Hot om att låta spränga kronofogdemyndighet i luften har framförts per telefon till en tjänsteman vid kronofogdemyndigheten. Brottet har bedömts som ringa.
  22. NJA 1992 s. 528 (1992)
    Ringa våld mot tjänsteman?
  23. NJA 1984 s. 898 (1984)
    Val av påföljd för våld mot tjänsteman.

17 kap. 2 § (3)

  1. NJA 2016 s. 880 (2016)
    Angrepp på parkeringsvakt som utfärdar kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering utgör inte förgripelse mot tjänsteman. Även fråga om åtalspreskription efter åtalsjustering.
  2. RH 2013:61 (2013)
    Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara ett sådant handlande som är kriminaliserat som förgripelse mot tjänsteman utan enbart som förolämpning.
  3. RH 2008:43 (2008)
    Trots att målsägandens berättelse framstått som både trovärdig och tillförlitlig har åtal för våld och förgripelse mot tjänsteman ogillats med hänvisning till att det funnits möjlighet för polis och åklagare att säkra annan relevant bevisning, bl.a. övervaknin…

17 kap. 4 § (2)

  1. Högsta domstolen, mål B 2499-25 Dom (2025)
    Den omständigheten att det var fel av polisen att genomföra en kroppsbesiktning i ett trapphus har inte medfört frihet från ansvar för våldsamt motstånd. Även fråga om påföljdseftergift.
  2. NJA 2025 s. 1321 ”Kroppsbesiktningen i trapphuset” (2025)
    Den omständigheten att det var fel av polisen att genomföra en kroppsbesiktning i ett trapphus har inte medfört frihet från ansvar för våldsamt motstånd. Även fråga om påföljdseftergift.

17 kap. 5 § (8)

  1. RH 2025:27 (2025)
    Fråga om rätt till ersättning för kränkning till väktare i mål angående våld mot tjänsteman.
  2. RH 2025:30 (2025)
    Fråga om kravet på uppsåt när ett hot mot tjänsteman inte har framförts direkt till den hotade, utan till annan som sedan vidareförmedlat hotet.
  3. RH 2019:1 (2019)
    En person har satt sig till motvärn mot en butikskontrollant när denne skulle genomföra ett envarsgripande efter en ringa stöld. Butikskontrollanten har ansetts omfattad av skydd enligt 17 kap. 5 § brottsbalken och 7 § lagen (1974:191) om bevakningsföretag vid…
  4. NJA 2016 s. 880 (2016)
    Angrepp på parkeringsvakt som utfärdar kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering utgör inte förgripelse mot tjänsteman. Även fråga om åtalspreskription efter åtalsjustering.
  5. RH 2013:61 (2013)
    Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara ett sådant handlande som är kriminaliserat som förgripelse mot tjänsteman utan enbart som förolämpning.
  6. RH 2004:90 (2004)
    En civilklädd väktare på ett varuhus blev i samband med att han skulle gripa en person som strax dessförinnan begått en stöld på varuhuset misshandlad av denne. Då väktarens ingripande skedde under en rast då han inte var i tjänst ansågs väktaren inte åtnjuta …
  7. NJA 2001 s. 859 (2001)
    Våld mot taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman. Påföljden har bestämts till fängelse.
  8. RH 2001:11 (2001)
    Spark mot en taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman.

17 kap. 7 § (15)

  1. NJA 2020 s. 241 ”Musikmiddagarna” (2020)
    Straffansvaret för givande och tagande av muta ska avgränsas till handlingar som klart ligger utanför gränsen för det godtagbara och grundas på en helhetsbedömning av om en förmån är otillbörlig.
  2. NJA 2012 s. 307 ”Trafikinspektörens mutbrott” (2012)
    Brottsrubricering och påföljd i mål om mutbrott och bestickning.
  3. NJA 2009 s. 751 (2009)
    En person har till sin fars offentlige försvarare överlämnat en gåva. Fråga om bestickning och mutbrott.
  4. RH 2009:16 (2008)
    Läkare lät samla in pengar från leverantörsföretag för personalresa. Dömda för mutbrott. Även fråga om ansvar för bestickning.
  5. RH 2008:89 (2008)
    Val av påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning.
  6. NJA 2008 s. 812 (2008)
    Besiktningsman vid Svensk Bilprovning har av anställda vid bilföretag som regelbundet besiktigade fordon vid bilprovningen dels fått alkoholdrycker i gåva, dels fått köpa i Tyskland inhandlad alkohol till inköpspris eller något högre pris och fått alkoholen le…
  7. NJA 2008 s. 705 ”Älgjakten” (2008)
    Verkställande direktören i ett skogsbolag inbjöd en landshövding att delta i älgjakt. Jakten pågick under en och en halv dag och bolaget bekostade övernattning i en jaktvilla, två middagar samt en lunch i fält. Fråga om ansvar för mutbrott och bestickning.
  8. RH 2003:56 (2003)
    Bolag bjöd in arbetstagare vid olika arbetsplatser, såväl offentliga som privata, till en av bolagen arrangerad jakt. Fråga om ansvar för bestickning.
  9. RH 1997:33 (1997)
    Det har inte ansetts att fyra personer, som varit kommunala befattningshavare, gjort sig skyldiga till mutbrott genom att under pågående upphandlingsförfarande låta sig bjudas på lunch, middag och inträdesbiljett till VM-tävlingar i friidrott 1995 i Göteborg a…
  10. RH 1997:43 (1996)
    Fråga om påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning och mutbrott; tillika fråga om mutbrottet var att anse som grovt.
  11. RH 1996:30 (1995)
    Fråga om påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning och mutbrott. Även fråga om huruvida mutbrottet var att anse som grovt.
  12. RH 1995:99 (1995)
    Det har inte ansetts att en person, som kandiderade för uppdrag som riksdagsledamot, gjort sig skyldig till mutbrott genom att erbjuda ett tjugotal företag konsulttjänster under kommande mandatperiod avseende politisk information, rådgivning och service mot vi…
  13. NJA 1993 s. 539 (1993)
    Ett företag som säljer kontorsutrustning har sänt ut erbjudanden till ett stort antal arbetsplatser, såväl offentliga som privata. I erbjudandena, som varit adresserade till olika arbetstagare, utfäste sig företaget att skänka en freestyle-apparat, om produkte…
  14. NJA 1981 s. 1174 (1981)
    Ett byggföretag inbjöd några förtroendemän och tjänstemän i en kommun i Skåne att företa en studieresa till Stockholm för att studera ett byggprojekt med olika lösningar för energi- och värmeförsörjning av bostadshus. Resan bekostades av byggföretaget och omfa…
  15. NJA 1981 s. 477 (1981)
    Fråga om mutbrotts- och bestickningsansvar för julgåvor som en företagare lämnat kommunala tjänstemän.

17 kap. 8 § (1)

  1. RH 2005:51 (2005)
    Två personer har medverkat som bud och vittnen vid budröstning trots att förutsättningar härför inte förelegat enligt vallagen (1997:157). Fråga om ansvar för otillbörligt verkande vid röstning. Även fråga om ansvar för osant intygande.

17 kap. 10 § (7)

  1. RH 2021:4 (2021)
    Att kalla ett vittne "hora" eller "hund" har inte ansetts vara ett sådant handlande som är kriminaliserat som övergrepp i rättssak utan enbart som förolämpning.
  2. NJA 2019 s. 747 ”Upprepade övergrepp i rättssak” (2019)
    Upprepade fall av övergrepp i rättssak begångna mot samma målsägande under en tremånadersperiod. Varje gärning har ansetts vara ett särskilt brott enligt normalgraden. Fråga också om brottslighetens straffvärde.
  3. NJA 2017 s. 966 (2017)
    Straffbestämmelsen om övergrepp i rättssak har ansetts omfatta samtliga uppgifter i en utsaga och inte enbart sådana som har betydelse för utredningen
  4. NJA 2012 s. 614 (2012)
    En person har presenterat sig som representant för en viss organisation och erbjudit sig att betala en skuld i utbyte mot att en utsaga i en rättegång togs tillbaka. Beteendet har inte ansetts innebära övergrepp i rättssak.
  5. RH 2012:24 (2012)
    Pistolskott genom lår och underben i syfte att bestraffa en person som inte längre ville vara medlem i en MC-gruppering samt pistolhot mot huvudet i samband härmed har bedömts som synnerlig grov misshandel och övergrepp i rättssak, grovt brott.
  6. RH 2005:12 (2005)
    Övergrepp i rättssak har bedömts som ringa brott.
  7. RH 2003:23 (2002)
    Straffmätning avseende övergrepp i rättssak, grovt brott, och anstiftan av övergrepp i rättssak.

17 kap. 11 § (6)

  1. NJA 2019 s. 294 ”Alibit” (2019)
    Det utgör inte skyddande av brottsling att i polisförhör lämna falska uppgifter till förmån för någon som har gjort sig skyldig till ett brott, när uppgifterna endast kan påverka bevisläget mot den personen.
  2. NJA 2015 s. 31 (2015)
    Skyddande av brottsling. Räckvidden av straffbestämmelsen i 17 kap. 11 § brottsbalken och innebörden av ansvarsfrihetsregeln i paragrafens femte stycke.
  3. RH 1999:86 (1999)
    Frågor om nödvärn, brottsrubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande. Även fråga om underlåtenhet att avslöja brott och om skyddande av brottsling.
  4. RH 1999:49 (1999)
    Två personer som efter ett mord har hjälpt gärningsmannen att skaffa undan liket har dömts för skyddande av brottsling, grovt brott.
  5. NJA 1996 s. 176 (1996)
    Beviskravet i mål om våldtäkt. Tillika fråga om skyddande av brottsling. 6 kap 1 § och 17 kap 11 § BrB.
  6. NJA 1990 s. 175 (1990)
    Straffrihetsregeln i 17 kap 11 § 3 st BrB.

17 kap. 12 § (4)

  1. RH 2001:52 (2001)
    Åtal för medhjälp till främjande av flykt ogillat på grund av att det inte visats att den gärning som medhjälpen avsåg för medhjälparen varit i tillräcklig mån konkretiserad.
  2. RH 1998:90 (1998)
    Rätt enligt 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken för envar att gripa den som påträffas på bar gärning eller flyende fot har inte ansetts föreligga för någon som inte sett brottet förövas och som inte heller kunnat utpeka en enskild gärningsman. Den som u…
  3. NJA 1990 s. 354 ”Flickvännens fritagningsförsök” (1990)
    I anledning av åtal för försök till främjande av flykt uppkommer frågor om dels huruvida den s k försökspunkten uppnåtts, dels huruvida faran för brottets fullbordande var utesluten på grund av tillfälliga omständigheter. (17 kap 12 § och 23 kap 1 § BrB.)
  4. NJA 1990 s. 175 (1990)
    Straffrihetsregeln i 17 kap 11 § 3 st BrB.

17 kap. 13 § (2)

  1. NJA 1997 s. 275 (1997)
    Trailer med last har tullförseglats i Danmark av dansk tullmyndighet och härefter förts in i Sverige, varvid förseglingen har granskats och godkänts av svensk tullmyndighet. Förseglingen har härefter brutits i Sverige utan medverkan av någon myndighet. Åtgärde…
  2. RH 1994:138 (1994)
    Talan enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken om förbud vid vite att avverka skog på utmätt fastighet har lämnats utan bifall, eftersom avverkning på utmätt fastighet är belagd med straffansvar och vite inte utan särskilt lagstöd får föreläggas när straff är utsat…

18 kap. 5 § (1)

  1. RH 2015:46 (2014)
    Brott mot medborgerlig frihet?

18 kap. 8 a § (1)

  1. RH 2020:17 (2020)
    Fråga om ersättning för rättegångskostnad enligt 18 kap. 8 a § rättegångsbalken. Även fråga om begärd ersättning varit en verklig kostnad för parten med hänsyn till avtal mellan parten och dennes ombud (jfr RH 2018:2).

19 kap. 7 § (2)

  1. RH 2024:45 (2024)
    Obehörig befattning med hemlig uppgift. En sammanställning av icke-hemliga uppgifter har bedömts inte kunna utgöra en uppgift som rör något förhållande av hemlig natur i den mening som avses i 19 kap. 7 § brottsbalken.
  2. NJA 1988 s. 118 (1988)
    Tryckfrihetsmål. Åtal för otillåtet offentliggörande i tryckt skrift innebärande vårdslöshet med hemlig uppgift.

19 kap. 8 § (1)

  1. RH 2021:3 (2020)
    Fråga om ansvar för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Befattningen avsåg uppgifter om 37 försvarsanläggningar som lagrats i digitala filer. Även fråga om straffvärde och betydelsen av brottslighetens art vid påföljdsvalet.

19 kap. 9 § (2)

  1. AD 2019 nr 15 (2019)
    Fråga om det funnits laga grund för avskedande av en generaldirektör. Tvisten har rört om generaldirektören gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemlig uppgift, om hennes agerande, även om handlandet inte utgjort straffbar gärning, varit sådant att skäl för …
  2. NJA 1991 s. 103 (1991)
    Fråga om innebörden av uttrycket "röjer uppgift" i 19 kap 9 § BrB(vårdlöshet med hemlig uppgift).

20 kap. 1 § (55)

  1. Högsta domstolen, mål B 367-24 Dom (2025)
    Fråga om när en polisman ska anses ha åsidosatt vad som gäller för uppgiften såvitt avser rapporteringsskyldighet (I) respektive förföljande av tvåhjuligt motorfordon (II). Tillika fråga om när en gärning som utgör tjänstefel ska anses som ringa.
  2. NJA 2025 s. 1037 ”Polisingripandet I och II” (2025)
    Fråga om när en polisman ska anses ha åsidosatt vad som gäller för uppgiften såvitt avser rapporteringsskyldighet (I) respektive förföljande av tvåhjuligt motorfordon (II). Tillika fråga om när en gärning som utgör tjänstefel ska anses som ringa.
  3. RH 2025:12 (2025)
    Hovrätten har ogillat ett åtal för tjänstefel mot en polisman som under ledig tid underlåtit att träda i tjänst för att ingripa mot sin sambo med anledning av misstanke om grovt rattfylleri.
  4. NJA 2021 s. 83 ”Lagmannens ansvar” (2021)
    En tingsrättslagman har dömts för tjänstefel på grund av sin underlåtenhet att vidta åtgärder för att komma till rätta med en rådmans långsamma handläggning av mål.
  5. NJA 2017 s. 491 ”Polishunden” (2017)
    Tjänstefel. Fråga om en polisman av oaktsamhet har åsidosatt vad som gällde för uppgiften när han använt tjänstehund för att stoppa en misstänkt som flyr från brottsplatsen.
  6. NJA 2016 s. 453 (2016)
    En åklagare och en domare som inte uppmärksammade att förutsättningar för häktning inte längre förelåg har dömts för tjänstefel.
  7. NJA 2014 s. 910 (2014)
    En anmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (orosanmälan) från en förskola eller från den som är verksam där sker vid myndighetsutövning.
  8. NJA 2013 s. 336 (2013)
    En polis som planerade en prejning genom trängning utan att dessförinnan rapportera det till vakthavande befäl har dömts för tjänstefel.
  9. RH 2011:31 (2011)
    Förare av polisbil, som dagtid på gator i centrala Stockholm med påslagna sirener och blåljus förföljt en undflyende personbil, har åtalats för tjänstefel. Handlandet, som bedömts innefatta viss oaktsamhet, har befunnits utgöra en gärning som är att anse som r…
  10. RH 2011:27 (2010)
    Ansvar för tjänstefel för en chef inom socialtjänsten som, vid tillämpning av lagen om vård av missbrukare i vissa fall, för sent inlett utredning och för sent vidtagit åtgärder för ett omedelbart omhändertagande av en man med tungt narkotikamissbruk.
  11. NJA 2008 s. 567 (2008)
    Fängelse i straffskalan för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken har inte ansetts förutsätta att de normer som beaktas vid bedömningen om den tilltalade har åsidosatt vad som gäller för uppgiften har beslutats i den ordning som enligt regeringsformen gäl…
  12. NJA 2008 s. 470 (2008)
    Åklagare har ansetts behörig att åtala polisman för förolämpning när åklagaren påstått att polismannen genom gärningen åsidosatt vad som ålegat honom vid utövningen av tjänsten. 20 kap. 5 § första stycket brottsbalken.
  13. RH 2008:51 (2008)
    Överförmyndare har godkänt årsräkning från god man avseende godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken. Av årsräkningen framgick förekomsten av vissa penninggåvor i strid med föräldrabalkens bestämmelser. Då gärningen inte varit att anse som ringa har överfö…
  14. RH 2008:62 (2008)
    En ledamot i en socialnämnd har i samband med beslut om yttrande till en tingsrätt i två adoptionsärenden röstat och reserverat sig emot majoritetens beslut att tillstyrka adoptionerna. Hennes ställningstaganden har delvis grundats på att det rört sig om två f…
  15. RH 2007:46 (2007)
    En tilltalad som dömts till ett kortvarigt fängelsestraff jämte utvisning har suttit frihetsberövad på häkte utan laga grund. Fråga om polismästare gjort sig skyldig till tjänstefel genom att underlåta att meddela ett förvarsbeslut beträffande den tilltalade o…
  16. RH 2007:40 (2007)
    Polisens förföljande av en personbil slutade med att personbilen kolliderade med ett träd och en person avled. K.H., som tjänstgjorde som befäl vid Polismyndighetens i Skåne länskommunikationscentral (LKC) vid tiden för händelsen och som beslutat att förföljan…
  17. RH 2007:51 (2007)
    En polisman har under tjänstetid och iklädd polisuniform ställt frågor om sin sons stulna cykel till personer som han mött. Han har även besökt ett klassrum i en skola, i vilket undervisning pågick, och frågat skolbarnen om cykeln. Polismannen har ansetts ha i…
  18. NJA 2006 s. 145 (2006)
    Fråga om en polis gjort sig skyldig till vapenbrott och brott mot lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, alternativt tjänstefel, med avseende på vapen och explosiva varor som han haft hand om i tjänsten.
  19. RH 2007:31 (2006)
    Fråga om styrelseordförande, rektor och avdelningschef vid universitet har gjort sig skyldiga till tjänstefel vid handläggning av ärenden om utlämnande av allmän handling.
  20. NJA 2005 s. 385 (2005)
    Fråga om ansvar för tjänstefel för polisintendent som har beslutat om avlägsnande enligt 13 c § polislagen (1984:387).
  21. NJA 2004 s. 164 (2004)
    Fråga om ansvar för tjänstefel för domare som utan laglig grund har förklarat villkorligt medgiven frihet förverkad.
  22. RH 2004:42 (2004)
    Underlåtenhet av ordningsvakt att rapportera ett fall av misstänkt misshandel, som han fått kännedom om, till polisen i enlighet med bestämmelsen i 4 § ordningsvaktsförordningen har ansetts vara tjänstefel. Brottet bedömdes dock som ringa och åtalet ogillades.
  23. NJA 2003 s. 291 (2003)
    Fråga om ansvar för tjänstefel av domare som, efter att åtal väckts för misshandel av normalgraden, dömt för ringa misshandelsbrott till dagsböter trots att det brottet var preskriberat.
  24. RH 2003:45 (2003)
    En vårdare på ett häkte har på begäran av en intagen, som varit underkastad restriktioner, ringt ett telefonsamtal. Fråga om gärningen är att anse som ringa och därför inte skall föranleda ansvar.
  25. NJA 2002 s. 342 (2002)
    Åtal har beträffande häktad väckts endast för andra brott än som låg till grund för beslutet om häktning. Fråga om ansvar för tjänstefel av åklagare respektive domare som inte hävt häktningsbeslutet.
  26. NJA 2002 s. 336 (2002)
    Fråga om ansvar för tjänstefel av domare.
  27. NJA 2002 s. 188 (2002)
    Fråga om ansvar för tjänstefel med anledning av oriktig avhysning på grund av dom som inte vunnit laga kraft.
  28. NJA 2001 s. 35 (2001)
    Fråga om ansvar för tjänstefel av domare som bl.a. dröjt med att färdigställa tidigare avkunnade domar. Dessutom fråga om tillämpning av artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna angående rätten till en rättegång inom skälig tid.
  29. RH 2000:90 (2000)
    Tjänstefel eller dataintrång? Även fråga om beviskrav.
  30. NJA 1997 s. 368 (1997)
    Fråga om ansvar för tjänstefel på grund av underlåtenhet att hålla omhäktningsförhandling. 20 kap 1 § BrB och 24 kap 18 § 3 st RB.
  31. NJA 1997 s. 186 (1997)
    Domare i hovrätt som av oaktsamhet förordnat om häktning utan laglig grund har åtalats för tjänstefel. Fråga om gärningen är att anse som ringa.
  32. RH 1997:23 (1997)
    Tingsfiskal som utan laglig grund förverkat villkorligt medgiven frihet har dömts för tjänstefel. Underlåtenhet att i samma mål förordna att det ådömda fängelsestraffet till en dag skulle anses verkställt i anstalt har - då oaktsamheten bedömts som ringa - int…
  33. NJA 1996 s. 806 (1996)
    Tjänstefel. Domare i HovR har bifallit talan enligt 28 kap 8 § BrB om undanröjande av skyddstillsyn och dömt till fängelse. Härvid har de av oaktsamhet underlåtit att förordna om att fängelsestraffet till viss tid skulle anses verkställt i anstalt. Fråga om gä…
  34. RH 1997:73 (1996)
    Vid verkställighet av polismyndighets beslut om omhändertagande enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård har polisens insatschef beslutat sätta in tårgas. Insatschefen har dömts för tjänstefel.
  35. NJA 1996 s. 307 (1996)
    Domare i tingsrätt, vilken av oaktsamhet underlåtit att förordna att ett fängelsestraff till viss tid skulle anses verkställt i anstalt, har åtalats för tjänstefel. Fråga om gärningen är att anse som ringa.
  36. NJA 1996 s. 237 (1996)
    Fråga om ansvar för tjänstefel för domare sedan rätten självmant tagit upp och prövat fråga om häktning i anledning av en gärning för vilken åtal ännu inte hade väckts. 20 kap 1 § BrB och 24 kap 17 § RB.
  37. RH 1996:24 (1996)
    En polisman ingrep tillsammans med en kollega mot en person, som hade gjort sig skyldig till olaga intrång, genom att med bil föra bort denne en längre sträcka från platsen för brottet. Polismannen, som liksom kollegan hade dömts av tingsrätten för olaga frihe…
  38. RH 1995:144 (1995)
    Polisman, som åsidosatt föreskrifter om tillsyn av omhändertagna, har dömts för tjänstefel. Fråga om tillämpningsföreskrifternas grundlagsenlighet samt huruvida fullgörandet av tillsynen krävde att polismannen gick in i cellen till den omhändertagne.
  39. RH 1994:70 (1994)
    Fråga om polisman handlat vid myndighetsutövning.
  40. RH 1994:86 (1994)
    En häktad person har skadats till döds under biltransport inom kriminalvården. Det har befunnits att transportledare, transportförare och bilförare gjort sig skyldiga till tjänstefel.
  41. NJA 1994 s. 304 (1994)
    Tjänstefel av domare i hovrätt genom förverkande utan laglig grund av villkorligt medgiven frihet.
  42. NJA 1994 s. 325 (1994)
    I mål mot en polisinspektör angående ansvar för tjänstefel uppkommer fråga, om polisinspektörens handlande skett vid myndighetsutövning. - Dessutom fråga, om tjänstefel varit grovt. 20 kap 1 § BrB, 9 § polislagen (1984:387)
  43. NJA 1994 s. 108 (1994)
    En präst, som vigt en senildement person, har med hänsyn till omständigheterna ansetts inte böra fällas till ansvar för tjänstefel.
  44. NJA 1993 s. 360 (1993)
    Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).
  45. NJA 1993 s. 216 (1993)
    Dröjsmål med att lämna ut allmän handling har inte medfört ansvar, då det berott på förbiseende och ingen sådan omständighet förelegat som talat för att ändå döma till ansvar.
  46. NJA 1992 s. 838 (1992)
    Tjänstefel av vakthavande polisbefäl genom bristfällig handläggning av frihetsberövande.
  47. NJA 1992 s. 812 (1992)
    Fråga vid åtal för tjänstefel om gärningen är att anse som ringa.
  48. NJA 1992 s. 555 (1992)
    Fråga om tjänstefel vid beslut om förtida omhändertagande enligt 9 kap 10 § 2 st RB.
  49. NJA 1992 s. 310 (1992)
    Tjänstefel av vakthavande polisbefäl genom bristfällig kontroll över frihetsberövande.
  50. NJA 1990 s. 542 (1990)
    Fråga om vårdslös myndighetsutövning vid häktningsbeslut.
  51. NJA 1988 s. 26 (1988)
    Sedan fullmäktige i en kommun beslutat att lämna ekonomiskt stöd åt ett enskilt företag genom köp av en maskin, förordnade KammarR:n efter överklagande att beslutet tills vidare inte skulle gälla. Kommunstyrelsen beslöt trots detta att godkänna avtal angående …
  52. NJA 1987 s. 215 (1987)
    Fråga huruvida hos polismyndighet anställda stämningsmän, vilka vid sidan av tjänsten mot betalning utfört för myndigheten avsedda delgivningsuppdrag, gjort sig skyldiga till brott. Trolöshet mot huvudman eller myndighetsmissbruk?
  53. NJA 1985 s. 502 (1985)
    Fråga om oriktig myndighetsutövning har medfört förfång som ej är ringa. 20 kap 1 § BrB.
  54. NJA 1984 s. 80 (1984)
    Underlåtenhet av domare att lämna underrättelse om begånget fel från domstolens sida har ansetts ej utgöra myndighetsutövning och därför inte kunna medföra straffansvar enligt 20 kap 1 § BrB. På motsvarande sätt har bedömts meddelande till parterna om ifrågasa…
  55. NJA 1983 s. 644 (1983)
    Åklagare, som åtalat en person för brott mot sekretessbestämmelser ehuru den åtalade gärningen inte var straffbar, samt hovrättsassessor, som i egenskap av rättens ordförande fällt den tilltalade till ansvar, har åtalats för vårdslös myndighetsutövning. Fråga …

20 kap. 2 § (16)

  1. NJA 2020 s. 241 ”Musikmiddagarna” (2020)
    Straffansvaret för givande och tagande av muta ska avgränsas till handlingar som klart ligger utanför gränsen för det godtagbara och grundas på en helhetsbedömning av om en förmån är otillbörlig.
  2. NJA 2012 s. 826 ”Företagsboten och fängelsestraffet” (2012)
    1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grun…
  3. NJA 2012 s. 307 ”Trafikinspektörens mutbrott” (2012)
    Brottsrubricering och påföljd i mål om mutbrott och bestickning.
  4. RH 2012:6 (2011)
    Hovrätten har - till skillnad från tingsrätten - inte bedömt ett mutbrott som grovt brott. Brottet har därmed varit preskriberat, och hovrätten lämnade åtalet utan bifall.
  5. AD 2010 nr 50 (2010)
    Under pågående skadereglering har en gruppchef vid ett försäkringsbolag köpt en skoter till rabatterat pris av försäkringstagaren, ett företag som bl.a. säljer motorfordon. Fråga om förfarandet har utgjort grund för avskedande med hänsyn till den anställdes al…
  6. RH 2010:5 (2010)
    Förhållandet mellan en journalist/jurist och ett mediabolag har reglerats genom ett avtal som betecknats Uppdragsavtal. Journalisten/juristen har inte ansetts som arbetstagare i den mening som avses i 20 kap. 2 § första stycket brottsbalken. Åtal för mutbrott …
  7. NJA 2009 s. 751 (2009)
    En person har till sin fars offentlige försvarare överlämnat en gåva. Fråga om bestickning och mutbrott.
  8. RH 2009:16 (2008)
    Läkare lät samla in pengar från leverantörsföretag för personalresa. Dömda för mutbrott. Även fråga om ansvar för bestickning.
  9. NJA 2008 s. 812 (2008)
    Besiktningsman vid Svensk Bilprovning har av anställda vid bilföretag som regelbundet besiktigade fordon vid bilprovningen dels fått alkoholdrycker i gåva, dels fått köpa i Tyskland inhandlad alkohol till inköpspris eller något högre pris och fått alkoholen le…
  10. NJA 2008 s. 705 ”Älgjakten” (2008)
    Verkställande direktören i ett skogsbolag inbjöd en landshövding att delta i älgjakt. Jakten pågick under en och en halv dag och bolaget bekostade övernattning i en jaktvilla, två middagar samt en lunch i fält. Fråga om ansvar för mutbrott och bestickning.
  11. RH 1997:33 (1997)
    Det har inte ansetts att fyra personer, som varit kommunala befattningshavare, gjort sig skyldiga till mutbrott genom att under pågående upphandlingsförfarande låta sig bjudas på lunch, middag och inträdesbiljett till VM-tävlingar i friidrott 1995 i Göteborg a…
  12. RH 1997:43 (1996)
    Fråga om påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning och mutbrott; tillika fråga om mutbrottet var att anse som grovt.
  13. RH 1996:30 (1995)
    Fråga om påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning och mutbrott. Även fråga om huruvida mutbrottet var att anse som grovt.
  14. RH 1995:99 (1995)
    Det har inte ansetts att en person, som kandiderade för uppdrag som riksdagsledamot, gjort sig skyldig till mutbrott genom att erbjuda ett tjugotal företag konsulttjänster under kommande mandatperiod avseende politisk information, rådgivning och service mot vi…
  15. NJA 1987 s. 604 (1987)
    En äldre man testamenterade sin fädernegård och övrig egendom till ett vårdbiträde, som utfört hemtjänst åt honom. Sedan han avlidit, tog vårdbiträdet emot den testamenterade egendomen. I mål mot henne om ansvar för mutbrott har det, med hänsyn till den utredn…
  16. NJA 1981 s. 1174 (1981)
    Ett byggföretag inbjöd några förtroendemän och tjänstemän i en kommun i Skåne att företa en studieresa till Stockholm för att studera ett byggprojekt med olika lösningar för energi- och värmeförsörjning av bostadshus. Resan bekostades av byggföretaget och omfa…

20 kap. 3 § (2)

  1. NJA 2012 s. 826 ”Företagsboten och fängelsestraffet” (2012)
    1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grun…
  2. NJA 2003 s. 447 (2003)
    Riksskatteverket har till Domstolsverket översänt hemställan om förtursbehandling av vissa skattemål. Vid åtal mot tjänsteman vid Riksskatteverket för brott mot tystnadsplikt fråga dels om uppgifter i hemställan omfattats av s.k. skattesekretess, dels om det i…

20 kap. 4 § (1)

  1. RH 1997:48 (1996)
    Riksdagsledamot har dömts för två fall av grovt bedrägeri till villkorlig dom och böter. Hovrätten har med stöd av 4 kap. 7 § tredje stycket regeringsformen förordnat att han skall skiljas från uppdraget som riksdagsledamot.

20 kap. 5 § (1)

  1. NJA 2008 s. 470 (2008)
    Åklagare har ansetts behörig att åtala polisman för förolämpning när åklagaren påstått att polismannen genom gärningen åsidosatt vad som ålegat honom vid utövningen av tjänsten. 20 kap. 5 § första stycket brottsbalken.

21 kap. 1 § (3)

  1. NJA 1983 s. 897 (1983)
    Påföljd för lydnadsbrott vid s k totalvägran första gången.
  2. NJA 1983 s. 899 (1983)
    Straffmätning vid lydnadsbrott i form av vägran andra gången att fullgöra militär grundutbildning. Straffet har bestämts med ledning av tidigare rättstillämpning utan att påverkas av de ändringar som skett i reglerna om villkorlig frigivning. Av såväl åklagare…
  3. NJA 1981 s. 474 (1981)
    Straffmätning vid lydnadsbrott. 21 kap 1 § BrB.

21 kap. 11 § (1)

  1. NJA 1983 s. 198 (1983)
    Rymning eller undanhållande.

21 kap. 12 § (3)

  1. NJA 1984 s. 745 (1984)
    När det vid rymning inte kommer i fråga att välja en icke frihetsberövande påföljd, har fjorton dagars fängelse ansetts vara en i flertalet fall tillräcklig påföljd.
  2. NJA 1983 s. 198 (1983)
    Rymning eller undanhållande.
  3. NJA 1981 s. 1252 (1981)
    Värnpliktig som uteblivit från militär grundutbildning har dömts för rymning och inte för undanhållande, trots att han senare frikallats från värnplikt på grund av omständigheter som förelegat även vid gärningstillfället. Påföljden har bestämts till böter. 21 …

22 kap. 6 § (1)

  1. RH 2014:34 (2014)
    Fråga om ansvar för folkmord och grovt folkrättsbrott. Även fråga om lagval vid talan om skadestånd när den skadegörande handlingen har ägt rum utomlands.

23 kap. 1 § (61)

  1. Högsta domstolen, mål B 4055-25 Dom (2025)
    Straffvärdebedömning med tillämpning av 29 kap. 2 a § brottsbalken avseende sprängningar som innefattat bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Sprängdåden har utgjort en del av en konflikt m…
  2. NJA 2025 s. 1167 ”De tre sprängningarna” (2025)
    Straffvärdebedömning med tillämpning av 29 kap. 2 a § brottsbalken avseende sprängningar som innefattat bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Sprängdåden har utgjort en del av en konflikt m…
  3. Högsta domstolen, mål B 5813-22 Dom (2023)
    Polisen hade bytt ut vapen mot en attrapp fyra månader innan en person försökte hämta vapnen. Eftersom fara för vapenbrottets fullbordan var utesluten redan när den tilltalades uppsåt formades var det fråga om ett otjänligt försök som inte är straffbart.
  4. NJA 2023 s. 393 ”Vapenattrappen” (2023)
    Polisen hade bytt ut vapen mot en attrapp fyra månader innan en person försökte hämta vapnen. Eftersom fara för vapenbrottets fullbordan var utesluten redan när den tilltalades uppsåt formades var det fråga om ett otjänligt försök som inte är straffbart.
  5. NJA 2022 s. 675 ”Förväxlingen” (2022)
    En person som har gett annan i uppdrag att begå ett mord har dömts för anstiftan av mord, trots att gärningsmannen på grund av förväxling dödat en annan person än det tilltänkta offret. Även fråga om den som har lämnat uppdraget kan dömas för, utöver anstiftan…
  6. NJA 2021 s. 73 ”Torpeden” (2021)
    Rubricering och straffmätning av försök till misshandelsbrott.
  7. RH 2018:44 (2018)
    De tilltalade har genom olaga tvång försökt att förmå målsäganden, en företrädare för ett transportbolag, att till dem betala en fordran avseende s.k. svart lön som en av dem haft på bolaget. Den omständigheten att en av de tilltalade haft en överenskommelse m…
  8. NJA 2017 s. 531 ”Bussen i Östberga” (2017)
    Försök till mordbrand. Fråga om försökspunkten uppnåtts. Också frågor om gradindelning och gränsen mellan medgärningsmannaskap och medhjälp.
  9. NJA 2016 s. 746 ”Avfallstransporten till Ghana” (2016)
    Otillåten avfallstransport. Tillika fråga om försök till oaktsamhetsbrott.
  10. NJA 2015 s. 702 ”Balkongmålet” (2015)
    Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
  11. NJA 2015 s. 405 ”Stöldförsöket på Bauhaus” (2015)
    Ett gärningspåstående om att den tilltalade har gjort sig skyldig till fullbordad stöld har ansetts innefatta ett påstående om även försök till stöld. Eftersom den tilltalade i förväg hade fått reda på att bestämmelserna om försök till stöld skulle kunna vara …
  12. RH 2015:47 (2015)
    Det är fortfarande möjligt att döma för försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel när försöket sker utan nyckel eller datorutrustning och avser personbilar.
  13. RH 2015:21 (2015)
    Var köp av beslagtagen narkotika ett straffbart försök till narkotikabrott?
  14. NJA 2012 s. 535 ”Cannabissmugglingsdomen” (2012)
    Brottsrubricering och straffvärdebedömning avseende en narkotikatransport från Danmark till Sverige (drygt 67 kg cannabis).
  15. RH 2012:17 (2011)
    Ett försök till tillgrepp av en butiksvara värd 149 kr har, trots att verktyg använts för att avlägsna ett varularm, inte bedömts som försök till stöld.
  16. RH 2007:49 (2007)
    I en butik utan kassaspärr eller larmbåge har en gärningsman tillgripit en vara och hejdats av en anställd i dörröppningen. Fråga om snatteribrottet har fullbordats eller ej.
  17. RH 2007:62 (2007)
    Fråga huruvida försökspunkten vid rån har passerats.
  18. RH 2007:61 (2007)
    Försökspunkten vid grovt narkotikabrott har inte ansetts uppnådd då någon brottsplan inte fanns vid den tidpunkt då brottet skulle ha kunnat fullbordas.
  19. RH 2006:14 (2005)
    I mål om ansvar för försök till utpressning och för sabotage har aktualiserats bl.a. frågan om försökspunkterna har passerats och frågor om uppsåt och brottskonkurrens.
  20. RH 2004:75 (2004)
    Åtal för stöld avseende tillgrepp på ett varuhus av en borrmaskin har inte bifallits då stöldbrottet inte befunnits fullbordat. Frågan om huruvida personen i stället gjort sig skyldig till försök till stöld har ansetts kunna komma under bedömande utan att åtal…
  21. RH 2004:70 (2004)
    En man, som i samband med ett försök att från en privatperson driva in en större påstådd fordran, och därvid burit en jacka försedd med MC-klubben Bandidos symboler har ansetts därigenom ha gjort sig skyldig till sådant hot om brottslig gärning som kan föranle…
  22. NJA 2004 s. 176 ”HIV-fallet” (2004)
    Åtal för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan mot HIV-infekterad man som har haft oskyddade samlag med tio olika personer. Fråga bl.a. om grunderna för uppsåtsbedömningen. (jfr NJA 2002 s. 449)
  23. RH 2004:19 (2004)
    Grov misshandel? (och försök därtill). Straffvärde, tillika fråga om kontraktsvård.
  24. NJA 2003 s. 670 ”Skottet mot säkerhetsdörren” (2003)
    I anledning av åtal för försök till mord m.m. uppkommer frågan om faran för brottets fullbordan varit utesluten på grund av tillfälliga omständigheter (23 kap. 1 § brottsbalken).
  25. RH 2002:44 (2002)
    Fråga om frivilligt tillbakaträdande från försök till mord.
  26. RH 2002:16 (2002)
    Försökspunkten vid köp av sexuella tjänster.
  27. RH 2002:33 (2002)
    Fråga dels om ett parti cigaretter, som förts in till Sverige, omfattades av bestämmelserna om transitgods, dels om vissa åtgärder kan anses utgöra befattning med smuggelgods. Tillika fråga om straffmätning.
  28. RH 2001:38 (2001)
    En person dömdes för försök till dråp. Gärningarna riktades mot två polismän som hade ingripit för att hindra denne från att begå självmord genom att kasta sig ut från en byggnadsställning. Den tilltalade ansågs ha begått brotten under påverkan av en allvarlig…
  29. RH 1999:87 (1999)
    Försök att växla till sig svenska kronor mot falska utländska sedlar har bedömts som försök till utprångling av falska sedlar i förening med försök till bedrägeri.
  30. NJA 1998 s. 86 (1998)
    Fråga i mål om ansvar för försök till mord om gärningsmannens uppsåt.
  31. RH 1997:101 (1997)
    Varusmuggling avseende narkotika som avbröts då gärningsmannen togs ut för kontroll vid passage i blå gång i tullfilter har bedömts som försök och inte som fullbordat brott.
  32. NJA 1997 s. 622 (1997)
    Straffmätning vid försök till grov varusmuggling avseende 25 000 liter 96-procentig sprit.
  33. RH 1997:50 (1997)
    En person som i utlandet köpt ett läkemedel innehållande bromazepam, som är klassat som narkotika, har åtalats för narkotikabrott och försök till varusmuggling varvid han gjort gällande att han inte känt till att läkemedlet innehöll ett narkotikaklassat ämne. …
  34. RH 1996:53 (1996)
    Fråga, i mål om försök till mordbrand, om försökspunkten är uppnådd.
  35. NJA 1996 s. 27 ”Skjutningen vid Stureplan” (1996)
    Fråga om personer som främjat gärningar, bestående i att annan med ett automatvapen skjutit ihjäl fyra människor och försökt skjuta ihjäl och därvid skadat många andra, handlat med uppsåt.
  36. NJA 1995 s. 448 (1995)
    En HIV-smittad kvinna hade oskyddat vaginalt samlag och orala samlag. Fråga om ansvar för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan.
  37. NJA 1995 s. 405 ”Getingerånet” (1995)
    Försök till rån?
  38. NJA 1994 s. 614 (1994)
    En HIV-smittad man hade fullbordat samlag med en kvinna som inte kände till hans sjukdom. Kvinnan blev inte smittad. Fråga om brottsrubricering och påföljd.
  39. RH 1995:102 (1994)
    Frågor om rekvisiten för grov oredlighet mot borgenärer (skalbolagsaffärer) samt om straffvärdet på sådant brott.
  40. NJA 1994 s. 374 (1994)
    Fråga om farlighetsgraden hos råopium och om straffmätning vid narkotikabrott och försök till varusmuggling.
  41. NJA 1993 s. 746 (1993)
    Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som försäkringstagaren anmält stulen men i själva verket låtit föra utomlands.
  42. RH 1993:85 (1993)
    Försök till sexuellt utnyttjande av en till följd av berusning djupt insomnad kvinna har ansetts vara ett brott av sådan art som normalt bör medföra fängelse.
  43. RH 1993:136 (1993)
    Utelämnande av en inkomst på 90 000 kr i en år 1990 angiven självdeklaration, vilket förfarande om det fullbordats skulle ha medfört att omkring 60 000 kr undandragits beskattning, har - trots att kontrolluppgift varit tillgänglig för skattemyndigheten - bedöm…
  44. RH 1993:117 (1993)
    En person har på ett varuhus försökt tillgripa en kavaj, värd 598 kr, och därvid i ett provrum med sax försökt ta bort larmanordningen. Tillgreppsförsöket har med hänsyn till tillvägagångssättet bedömts som försök till stöld.
  45. RH 1993:49 (1993)
    Försök till varusmuggling avseende en tårgasspray har bedömts som icke ringa brott, och påföljden har bestämts till dagsböter.
  46. NJA 1992 s. 679 ”Russinlådorna” (1992)
    I anledning av åtal för försök till grovt narkotikabrott uppkommer fråga om dels huruvida försökspunkten uppnåtts dels huruvida faran för brottets fullbordan varit utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter. (Prejudikatfrågedispens) Eftersom påföl…
  47. NJA 1992 s. 524 (1992)
    Försök till narkotikabrott har ansetts föreligga redan när det första ledet i den av flera kemiska processer bestående tillverkningen av amfetamin påbörjats. Kemikalier som varit avsedda för tillverkning av amfetamin har ansetts utgöra hjälpmedel vid tillverkn…
  48. NJA 1992 s. 474 (1992)
    Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om nödvärn och bristande uppsåt att döda - fastän det inte kunnat fastställas vem av dem som utdelat det dödande knivhugget och inte heller att den ene alls använt kniv.
  49. NJA 1992 s. 235 (1992)
    Fråga om farlighetsgraden hos LSD och "Extacy" (MDMA) vid brottsrubricering och straffmätning i mål om narkotikabrott.
  50. NJA 1991 s. 332 (1991)
    En person med hemvist i Sverige, som har tagit befattning med ett narkotikaparti i Holland och gripits av holländsk polis vid gränsen mot Tyskland, har fällts till ansvar för grovt narkotikabrott. Fråga har uppstått om personen dessutom skall dömas för försök …
  51. NJA 1990 s. 354 ”Flickvännens fritagningsförsök” (1990)
    I anledning av åtal för försök till främjande av flykt uppkommer frågor om dels huruvida den s k försökspunkten uppnåtts, dels huruvida faran för brottets fullbordande var utesluten på grund av tillfälliga omständigheter. (17 kap 12 § och 23 kap 1 § BrB.)
  52. NJA 1989 s. 870 (1989)
    Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån när de var 17 respektive 18 år gamla.
  53. NJA 1989 s. 456 (1989)
    V skulle enligt uppgjord plan för annan persons räkning på utrikes ort och i överlåtelsesyfte förvärva narkotika och därefter olovligen införa den till riket. Två-tre dagar efter det att V köpt en vara, som han trodde var cannabisharts, påbörjade han återresa …
  54. NJA 1988 s. 248 (1988)
    Fråga om påföljd för grova skattebedrägeribrott och bokföringsbrott.
  55. NJA 1987 s. 802 (1987)
    En person hade alltsedan år 1972 underlåtit att avge självdeklaration och därför varje år blivit skönstaxerad för inkomst. Vid prövning av åtal för försök till skattebrott avseende åren 1980-1982 har fara ansetts föreligga för att han vid skönstaxeringarna und…
  56. NJA 1986 s. 243 (1986)
    Fråga om påföljd för försök till skattebedrägeri beträffande bl a den som vid tiden för gärningen var under 21 år.
  57. NJA 1985 s. 544 ”De tomma resväskorna” (1985)
    I anledning av åtal för försök till grov stöld uppkommer fråga om faran för brottets fullbordande var utesluten på grund av tillfälliga omständigheter (23 kap 1 § BrB). Tillika fråga om viss av polisen använd spaningsmetod kunde utgöra grund för strafflindring…
  58. NJA 1984 s. 740 (1984)
    Val av påföljd för försök till försäkringsbedrägeri.
  59. NJA 1982 s. 863 (1982)
    Fråga i mål angående bedrägeribrott om skada uppkommit vid fullgörande av avtal.
  60. NJA 1982 s. 143 (1982)
    Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om tillämpning av 33 kap 9 § BrB.
  61. NJA 1981 s. 825 (1981)
    Utvisning?

23 kap. 2 § (30)

  1. NJA 2026 s. 57 ”Mordstämplingen” (2026)
    Stämpling till mord genom att någon sänt eller på liknande sätt gjort ett meddelande tillgängligt för en krets oidentifierade personer för att få tag på någon som är beredd att åta sig ett uppdrag att utföra ett mord.
  2. RH 2025:31 (2025)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord.
  3. RH 2023:38 (2022)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till äktenskapstvång.
  4. NJA 2020 s. 703 ”GPS-puckarna” (2020)
    Straffvärdebedömningen vid förberedelse till mord. Även fråga om ersättning till den offentlige försvararen.
  5. NJA 2018 s. 512 ”(I) Uppgörelsen i Kassmyra resp. (II) Anmälan till Skatteverket” (2018)
    Förberedelse till brott (I och II).
  6. RH 2015:40 (2015)
    Tilltalad har dömts för anstiftan av mord till livstids fängelse. I målet har bl.a. uppkommit frågor om medverkansansvar, om gärningsbeskrivningen varit tillräckligt konkretiserad samt om vilken inverkan på prövningen ett tidigare mot annan person ogillat mord…
  7. RH 2012:86 (2012)
    Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års fängelse. Brottet har innefattat innehav och spridning av en utomordentligt stor mängd barnpornografiskt material samt egen framställning av sådant material. Materialet har innehållit skil…
  8. NJA 2011 s. 627 ”Polisbomberna” (2011)
    Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid tillverkning av bomber med vilka brott skulle begås, har ansetts utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § första stycket 2 brottsbalken. Även fråga om gärningsmannens uppsåt.
  9. RH 2010:35 (2010)
    Fråga om straffvärde för underlåtenhet att till tullbehandling anmäla 43 liter GBL, som omfattas av förbud mot eller villkor för införsel.
  10. RH 2009:83 (2009)
    Innehavaren av ett USB-minne, i vilket lagrats mer än tusen kontokortsnummer tillhörande andra personer, har dömts för förberedelse till grovt bedrägeri. Uppgifterna i USB-minnet har bedömts vara uppenbart införskaffade för att användas som hjälpmedel vid brot…
  11. RH 2009:56 (2009)
    Åtal mot en person för stämpling till grov misshandel har ogillats på den grund att faran för brottets fullbordan var utesluten eller i vart fall ringa.
  12. NJA 2007 s. 774 (2007)
    Åtal för förberedelse till grovt bedrägeri i form av befattning med fotografier av uttagsautomat och med hjälp av dessa framställd utrustning avsedd att avläsa information från användning av uttagsautomat. Fotografierna och avläsningsutrustningen har inte anse…
  13. RH 2007:35 (2007)
    Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong, handfängsel, tårgas, pepparspray, blyinfattade handskar, skyddsväst och walkie-talkies. Personen har dömts för förberedelse till grovt rån. Åtal för grovt vapenbrott har däremot ogill…
  14. RH 2005:48 (2005)
    Fråga om ansvar för en s.k. plogbillsaktivist för förberedelse till sabotage och brott mot lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., alternativt förberedelse till grov skadegörelse. Hovrätten har bedömt gärningen som olaga intrång, grovt…
  15. NJA 2002 s. 365 (2002)
    Fråga om brottsrubricering och straffmätning i mål om narkotikabrott (GHB).
  16. NJA 2002 s. 123 (2002)
    Ansvar för tillverkning av mäsk i uppenbart syfte att tillverka sprit har inte kunnat utdömas eftersom vätskan i fråga inte ansetts kunna fall under alkohollagens definition av mäsk. Vätskan - som varit avsedd för tillverkning av sprit - har emellertid ansetts…
  17. RH 1999:11 (1998)
    Manipulerad (falskprogrammerad) mobiltelefon har ansetts utgöra sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § brottsbalken.
  18. RH 1998:69 (1998)
    Förberedelse, respektive stämpling till mord. Frågan om fara för brottets fullbordan varit endast ringa har besvarats nekande. Åtalen har följaktligen bifallits.
  19. NJA 1998 s. 86 (1998)
    Fråga i mål om ansvar för försök till mord om gärningsmannens uppsåt.
  20. RH 1998:91 (1998)
    En person har mottagit en nyckel till en lägenhet, där ett större narkotikaparti fanns. Gärningen har, då syftet med befattningen med nyckeln varit att transportera bort narkotikan, bedömts som förberedelse till grovt narkotikabrott.
  21. RH 1996:148 (1996)
    Falska sedlar har inte ansetts kunna utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. 2 § brottsbalken för brottet utprångling av falsk sedel.
  22. NJA 1996 s. 244 (1996)
    Förberedelse till misshandel?
  23. NJA 1996 s. 93 (1996)
    Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva grov misshandel om gärningen var fri från straff på grund av att bomberna var avsedda att användas endast i en nödvärnssituation. - Även spörsmål om faran för brottets fullbordan va…
  24. RH 1995:113 (1995)
    Befattning med ett stort antal legitimationshandlingar, checkblanketter m.fl. handlingar tillhöriga andra personer har inte ansetts utgöra förberedelse till grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning.
  25. RH 1994:24 (1994)
    Förberedelse till människorov m.m. ("Wallenbergärendet"); frågor om bevisvärdering, faran för det planerade brottets fullbordan, frivilligt tillbakaträdande, innebörden av begreppet hjälpmedel enligt 23 kap. 2 § första stycket brottsbalken samt medverkan till …
  26. NJA 1992 s. 524 (1992)
    Försök till narkotikabrott har ansetts föreligga redan när det första ledet i den av flera kemiska processer bestående tillverkningen av amfetamin påbörjats. Kemikalier som varit avsedda för tillverkning av amfetamin har ansetts utgöra hjälpmedel vid tillverkn…
  27. NJA 1985 s. 662 (1985)
    Resningsärende. Sedan en person vidtagit förberedelse till ett stöldbrott, gjorde han sig skyldig till ett fullbordat stöldbrott som i vissa avseenden avvek från vad som hade planerats vid förberedelsen. Förberedelsehandlingen har ansetts uppgå i det fullborda…
  28. NJA 1983 s. 425 (1983)
    Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av narkotika genom att hål tagits upp i dem och försetts med lock. Lastbilen har ansetts som sådant hjälpmedel för brott som åsyftas i bestämmelsen i 23 kap 2 § 1 st BrB om förberedelse …
  29. NJA 1982 s. 64 (1982)
    En i kriminalvårdsanstalt intagen person A anmodade brevledes B att inköpa ett parti cannabisharts och söka föra in partiet på anstalten samt överlämna det till A. B efterkom dock inte anmaningen. I mål om ansvar för A för stämpling till narkotikabrott har det…
  30. NJA 1981 s. 1057 (1981)
    L beslutar i samråd med ett par kamrater att i överlåtelsesyfte köpa ett parti narkotika av G som han tidigare förhandlat med. G:s uppsåt var emellertid från början att bedra L och vid köpet levererar G inte narkotika utan falsk vara. Åtal mot L för stämpling …

23 kap. 3 § (4)

  1. RH 2008:90 (2008)
    Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt kan ha förelegat. Tillika frågor om nödvärn och om förutsättningarna för att förklara tilltalad fri från påföljd.
  2. RH 2002:44 (2002)
    Fråga om frivilligt tillbakaträdande från försök till mord.
  3. RH 1994:24 (1994)
    Förberedelse till människorov m.m. ("Wallenbergärendet"); frågor om bevisvärdering, faran för det planerade brottets fullbordan, frivilligt tillbakaträdande, innebörden av begreppet hjälpmedel enligt 23 kap. 2 § första stycket brottsbalken samt medverkan till …
  4. NJA 1990 s. 354 ”Flickvännens fritagningsförsök” (1990)
    I anledning av åtal för försök till främjande av flykt uppkommer frågor om dels huruvida den s k försökspunkten uppnåtts, dels huruvida faran för brottets fullbordande var utesluten på grund av tillfälliga omständigheter. (17 kap 12 § och 23 kap 1 § BrB.)

23 kap. 4 § (52)

  1. Högsta domstolen, mål B 4055-25 Dom (2025)
    Straffvärdebedömning med tillämpning av 29 kap. 2 a § brottsbalken avseende sprängningar som innefattat bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Sprängdåden har utgjort en del av en konflikt m…
  2. NJA 2025 s. 1167 ”De tre sprängningarna” (2025)
    Straffvärdebedömning med tillämpning av 29 kap. 2 a § brottsbalken avseende sprängningar som innefattat bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Sprängdåden har utgjort en del av en konflikt m…
  3. Högsta domstolen, mål B 1598-22 Dom (2023)
    En person som körde en annan person till och från en plats där ett försök till rån utfördes har dömts som medhjälpare och inte som gärningsman.
  4. NJA 2023 s. 540 ”Chauffören och rånförsöket” (2023)
    En person som körde en annan person till och från en plats där ett försök till rån utfördes har dömts som medhjälpare och inte som gärningsman.
  5. Högsta domstolen, mål B 5666-22 Dom (2023)
    Fråga om en person, som införstådd med att ett rån skulle begås följde med till brottsplatsen och närvarade under rånet, har främjat brott.
  6. NJA 2023 s. 177 ”Medhjälparen i Linanäs” (2023)
    Fråga om en person, som införstådd med att ett rån skulle begås följde med till brottsplatsen och närvarade under rånet, har främjat brott.
  7. Högsta domstolen, mål B 6185-22 Dom (2023)
    Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till…
  8. NJA 2023 s. 114 ”Påskupploppet i Örebro” (2023)
    Två personer som inför en allmän sammankomst har angripit polisen med bland annat stenkastning har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. De har ansetts straffrättsligt ansvariga enbart för de delar av händelseförloppet som konkret kunnat kopplas till…
  9. NJA 2022 s. 675 ”Förväxlingen” (2022)
    En person som har gett annan i uppdrag att begå ett mord har dömts för anstiftan av mord, trots att gärningsmannen på grund av förväxling dödat en annan person än det tilltänkta offret. Även fråga om den som har lämnat uppdraget kan dömas för, utöver anstiftan…
  10. RH 2021:31 (2021)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående medhjälp till grovt rattfylleri.
  11. RH 2021:20 (2020)
    Främjande av ett skadegörelsebrott har bedömts som sådan ringa medverkan som inte medför ansvar för brott.
  12. PMÖD 2018:7 (2018)
    Ett företag registrerat på Isle of Man marknadsförde och sålde över internet kopior av designmöbler m.m. till kunder i bl.a. Sverige. Verksamheten, som var mycket välplanerad och välorganiserad, pågick under flera års tid och omsatte mycket stora belopp. Ett s…
  13. NJA 2017 s. 531 ”Bussen i Östberga” (2017)
    Försök till mordbrand. Fråga om försökspunkten uppnåtts. Också frågor om gradindelning och gränsen mellan medgärningsmannaskap och medhjälp.
  14. RH 2015:40 (2015)
    Tilltalad har dömts för anstiftan av mord till livstids fängelse. I målet har bl.a. uppkommit frågor om medverkansansvar, om gärningsbeskrivningen varit tillräckligt konkretiserad samt om vilken inverkan på prövningen ett tidigare mot annan person ogillat mord…
  15. NJA 2012 s. 1073 (2012)
    Lotterilagens bestämmelse om straff för den som främjar deltagande i ett utom landet anordnat lotteri har i ett visst fall ansetts strida mot EU-rätten och därför inte tillämpats.
  16. NJA 2012 s. 826 ”Företagsboten och fängelsestraffet” (2012)
    1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grun…
  17. RH 2013:4 (2012)
    Vid en Greenpeace-aktion mot Forsmarks kärnkraftverk har ett antal aktivister tagit sig in på det s.k. skyddsområdet medan andra har befunnit sig utanför avspärrningarna. Frågan om de senare har gjort sig skyldiga till brott - olaga intrång enligt reglerna om …
  18. NJA 2012 s. 307 ”Trafikinspektörens mutbrott” (2012)
    Brottsrubricering och påföljd i mål om mutbrott och bestickning.
  19. RH 2012:45 (2012)
    En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct Connect-hubb, har dömts för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen.
  20. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  21. NJA 2009 s. 3 (2009)
    En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat innebära medverkan till bokföringsbrott avseende årsredovisningen för det granskade räkenskapsåret.
  22. NJA 2008 s. 697 (2008)
    Fråga om en person som åtagit sig uppdrag att utföra viss bokföring åt en företagare har främjat bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll genom att föra in uppgifter i bokföringen på grundval av ett bristfälligt underlag.
  23. NJA 2007 s. 929 ”Medhjälpen till skattebrottet” (2007)
    Uppsåtskravet vid medhjälp till skattebrott.
  24. NJA 2007 s. 805 ”Den elektroniska anslagstavlan” (2007)
    Fråga om ansvar för hets mot folkgrupp; enligt brottsbalken beträffande den som underlåtit att ta bort meddelanden från en elektronisk anslagstavla (I=B 2673-06) och enligt yttrandefrihetsgrundlagen beträffande utgivaren av en webbplats (II=B 2115-06). Även fr…
  25. RH 2007:3 (2006)
    Åklagaren har vid åtal för grova bedrägerier gjort gällande att den tilltalade med uppgivande av falskt namn vilselett flera målsägande. Hovrätten, som ansett att åklagaren inte visat att den tilltalade varit den person som vilselett målsägandena, har ansett s…
  26. NJA 2006 s. 577 ”Vakthållningen” (2006)
    Fråga om visst handlande utgjort medhjälp till grov stöld och, när detta ansetts vara förhållandet, om det varit fråga om ett ringa fall som inte bör föranleda ansvar.
  27. NJA 2006 s. 535 ”Akallarånet” (2006)
    Två personer, som åtalats för grovt rån tillsammans och i samråd med andra personer, har ansetts inte kunna fällas till ansvar som gärningsmän när det inte varit utrett att de deltagit vid själva genomförandet av rånet och det inte funnits underlag för slutsat…
  28. RH 2005:56 (2005)
    En yngling har filmat en kamrat som krossade fönsterrutor. Förfarandet har ansetts utgöra medhjälp till skadegörelse.
  29. RH 2005:45 (2005)
    Fråga om ansvar för våldtäkt och medhjälp till våldtäkt enligt 6 kap. 1 § brottsbalken i dess lydelse före respektive efter den 1 april 2005. Även fråga om samtycke till brott och om påföljd.
  30. RH 2005:8 (2005)
    Förvaltningsmyndighet har utfyllt ett s.k. blankettstraffstadgande i skogsvårdslagen som innehåller fängelsepåföljd genom att föreskriva viss rapporteringsskyldighet för fastighetsägare. Fråga om ansvar kan ådömas för medhjälp till sådant brott mot skogsvårdsl…
  31. RH 2004:58 (2004)
    Våldtäkt har inte betraktats som ett s.k. egenhändigt brott utan medgärningsmannaskap har ansetts föreligga avseende våldtäkt som annan handlande utsatt målsäganden för.
  32. RH 2004:76 (2004)
    Makar, som båda vid upprepade tillfällen i den gemensamma bostaden misshandlat fyra minderåriga barn, har inte ansetts ha handlat tillsammans och i samförstånd och sålunda inte dömts i medgärningsmannaskap för den aktuella brottsligheten. Makarna har dock var …
  33. NJA 2003 s. 645 ”Bilpassageraren” (2003)
    Fråga om en person som har följt med på färd med en olovligt tillgripen bil skall dömas för olovligt brukande.
  34. NJA 2003 s. 473 ”Lägenhetsförvaringen” (2003)
    En person som hyr ut ett rum i sin lägenhet får kännedom om att hyresgästen förvarar narkotika i rummet. Fråga om hyresvärden genom att förhålla sig helt passiv har gjort sig skyldig till narkotikabrott eller medverkan till sådant brott.
  35. NJA 2002 s. 489 ”Sambandscentralen” (2002)
    Medhjälp till våldsamt upplopp. Fråga om de tilltalade, som befann sig i en lägenhet i Göteborg, tillsammans och i samförstånd främjat våldsamma upplopp i samband med EU-toppmötet i juni 2001 genom att systematiskt samla in och vidarebefordra uppgifter om poli…
  36. RH 2001:52 (2001)
    Åtal för medhjälp till främjande av flykt ogillat på grund av att det inte visats att den gärning som medhjälpen avsåg för medhjälparen varit i tillräcklig mån konkretiserad.
  37. RH 2000:80 (1999)
    En person, som hade tvingats att följa med andra personer som gjorde sig skyldiga till utpressning, dömdes för medhjälp till brottet. Även fråga om brottsrubricering och påföljdsval.
  38. RH 1999:106 (1999)
    Sedan tingsrätten ogillat ett åtal för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död mot en av de två personer som färdades i en bil, överklagade åklagaren målet till hovrätten, varvid han justerade åtalet till att alternativt avse …
  39. RH 1996:82 (1996)
    Åtal för skadegörelse - bestående i att en 15-årig yngling och hans gängkamrater krossat bl.a. fönsterrutor på sina antagonisters föreningslokal - har bifallits enär gärningen ansågs ha utförts gemensamt och i samförstånd; detta trots att det inte kunnat utrön…
  40. NJA 1996 s. 152 (1996)
    Fråga om trolöshet mot huvudman och medverkan till sådant brott. 10 kap 5 § och 23 kap 4 § BrB.
  41. RÅ 1996 ref. 11 (1996)
    Fråga om val av körkortsingripande vid medhjälp till rattfylleri.
  42. NJA 1996 s. 27 ”Skjutningen vid Stureplan” (1996)
    Fråga om personer som främjat gärningar, bestående i att annan med ett automatvapen skjutit ihjäl fyra människor och försökt skjuta ihjäl och därvid skadat många andra, handlat med uppsåt.
  43. RH 1995:90 (1995)
    Vid övningskörning har såväl övningsledaren som eleven fällts till ansvar för trafiknykterhetsbrott. Eleven har därjämte dömts för medhjälp till övningsledarens brott.
  44. NJA 1994 s. 624 (1994)
    I mål om medhjälp till grovt rattfylleri som begåtts före lagändringarna d 1 juli 1994 i 1 kap 1 § och 23 kap 4 § 1 st BrB angående medverkansansvaret inom specialstraffrätten (SFS 1994:458) har hinder ansetts inte föreligga att ådöma ansvar för brottet.
  45. RH 1995:102 (1994)
    Frågor om rekvisiten för grov oredlighet mot borgenärer (skalbolagsaffärer) samt om straffvärdet på sådant brott.
  46. NJA 1993 s. 687 ”Bredäng Städ” (1993)
    En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag. Brottsligheten har bedömts som medhjälp till bokföringsbrott som är att anse som grovt. Tillika fråga om påföljd för brottsligheten.
  47. NJA 1992 s. 474 (1992)
    Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om nödvärn och bristande uppsåt att döda - fastän det inte kunnat fastställas vem av dem som utdelat det dödande knivhugget och inte heller att den ene alls använt kniv.
  48. NJA 1989 s. 469 (1989)
    Åtal för grovt skattebedrägeri har ansetts inte vara styrkt och därför ogillats. - Yrkande om ansvar för medhjälp till grovt skattebedrägeri, vilket först i HD framställts som alternativ till ogillat åtal för grovt skattebedrägeri, har avvisats. - Sådan juster…
  49. NJA 1988 s. 383 (1988)
    Revisor, som vid utförandet av sitt uppdrag varit oaktsam och avgett s k rena revisionsberättelser, har fällts till ansvar för medhjälp till bokföringsbrott som begåtts under följande räkenskapsår.
  50. NJA 1984 s. 922 (1984)
    Tre ynglingar, som har färdats i bil, har gjort sig skyldiga till misshandel av fotgängare. Fråga huruvida bilens förare på grund av sin åtgärd att stanna bilen skall fällas till ansvar för medhjälp till misshandeln. Dessutom fråga huruvida en annan yngling, s…
  51. NJA 1983 s. 887 (1983)
    Ett sådant handhavande av narkotika som äger rum i direkt anslutning till konsumtion har inte ansetts utgöra innehav i narkotikastrafflagens mening. Tillika fråga om val av påföljd för narkotikabrott.
  52. NJA 1981 s. 277 (1981)
    När avgiven allmän självdeklaration innehåller flera oriktiga uppgifter, har hela det oriktiga förfarandet enligt deklarationen ansetts skola i skattebrottsligt hänseende bedömas som ett t brott, oavsett om samtliga oriktiga uppgifter avgivits uppsåtligen elle…

23 kap. 5 § (12)

  1. RH 2021:20 (2020)
    Främjande av ett skadegörelsebrott har bedömts som sådan ringa medverkan som inte medför ansvar för brott.
  2. RH 2012:77 (2012)
    En 19-åring har fällts till ansvar för rån. Frågor om tillämpningen av 23 kap. 5 § brottsbalken, val av påföljd samt straffmätning.
  3. NJA 2012 s. 307 ”Trafikinspektörens mutbrott” (2012)
    Brottsrubricering och påföljd i mål om mutbrott och bestickning.
  4. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  5. NJA 2009 s. 599 ”Kronvittnet” (2009)
    Tillämpning av billighetsskälen enligt 29 kap. 5 § första stycket 3 och 8 brottsbalken vid påföljdsbestämning, särskilt frågan om den omständigheten att en tilltalad avslöjat medtilltalades delaktighet kan utgöra skäl för strafflindring.
  6. NJA 2006 s. 577 ”Vakthållningen” (2006)
    Fråga om visst handlande utgjort medhjälp till grov stöld och, när detta ansetts vara förhållandet, om det varit fråga om ett ringa fall som inte bör föranleda ansvar.
  7. RH 2006:64 (2006)
    Fängelsestraffets längd har för en artonåring som skall dömas för grovt narkotikabrott reducerats inte bara med hänsyn till hans ungdom utan även med hänsyn till att hans befattning med narkotikan varit begränsad, av inte särskilt kvalificerad art och motivera…
  8. RH 2000:80 (1999)
    En person, som hade tvingats att följa med andra personer som gjorde sig skyldiga till utpressning, dömdes för medhjälp till brottet. Även fråga om brottsrubricering och påföljdsval.
  9. RH 1994:24 (1994)
    Förberedelse till människorov m.m. ("Wallenbergärendet"); frågor om bevisvärdering, faran för det planerade brottets fullbordan, frivilligt tillbakaträdande, innebörden av begreppet hjälpmedel enligt 23 kap. 2 § första stycket brottsbalken samt medverkan till …
  10. NJA 1988 s. 383 (1988)
    Revisor, som vid utförandet av sitt uppdrag varit oaktsam och avgett s k rena revisionsberättelser, har fällts till ansvar för medhjälp till bokföringsbrott som begåtts under följande räkenskapsår.
  11. NJA 1985 s. 726 (1985)
    Två kvinnor har fällts till ansvar främst för att de till Sverige insmugglat heroin, den ena 200 g och den andra ca 250 g. Frågor om tillämpning av 23 kap 5 § BrB, om brottens svårhetagrad och om valet av påföljd.
  12. NJA 1985 s. 496 (1985)
    Efter en bilolycka påträffades i bilens framsäte två skadade ynglingar, A och B. A avled senare av sina skador. B, som hade förhyrt bilen, har i målet åtalats för rattfylleri alternativt medhjälp till rattfylleri. Vem av de två ynglingarna som fört bilen vid t…

23 kap. 6 § (5)

  1. NJA 2022 s. 294 ”Underlåtenhet och smygfilmning” (2022)
    Ansvar för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn är uteslutet om det samtidigt yrkas ansvar för kränkande fotografering, bestående i att den tilltalade i hemlighet har filmat våldtäkten.
  2. NJA 2018 s. 562 ”Facebookmålet” (2018)
    Ett yrkande om ansvar för underlåtenhet att avslöja brott ska ogillas om yrkandet är alternativt till ett yrkande om ansvar för delaktighet i brottet. - En sändning på internet som i allt väsentligt är obestämd till format, inriktning och tid är inte förenad m…
  3. NJA 2017 s. 515 (2017)
    Underlåtenhet att avslöja grov våldtäkt. Ansvar för underlåtenhet att avslöja brott är uteslutet om det av utredningen framgår att den som underlåtit att avslöja brottet kan ha varit inblandad i brottet på ett sådant sätt att straffansvar kan aktualiseras.
  4. RH 1999:86 (1999)
    Frågor om nödvärn, brottsrubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande. Även fråga om underlåtenhet att avslöja brott och om skyddande av brottsling.
  5. RH 1997:1 (1996)
    Det s.k. Kodemordet: Gärningsman som var drygt 18 år gammal, har dömts för mord och försök till misshandel till fängelse 8 år medan gärningsman, som var knappt 18 år gammal har dömts för grov misshandel, försök till grov misshandel, olaga tvång och grovt våld …

23 kap. 7 § (1)

  1. NJA 2016 s. 39 ”Budgivningsbedrägeriet” (2016)
    En person har lämnat falska bud vid försäljning av en bostadsrätt vilket påverkat det pris som köparna har betalat för bostadsrätten. Handlandet har utgjort ett vilseledande som medfört skada och vinning. Förutsättningarna för ansvar för bedrägeri har därmed v…

24 kap. 1 § (21)

  1. RH 2015:59 (2015)
    N.R. har utdelat två batongslag mot ett fordon, med följd att två rutor på fordonet krossats. I fordonet har två gärningsmän färdats med en stulen ljusramp. N.R. har gjort gällande att hon handlat i nödvärn. - 1. Har N.R. sökt återta egendomen på bar gärning? …
  2. RH 2013:32 (2012)
    En man hotade en kvinna genom att bussa sina lösspringande hundar på henne. Kvinnan, som omedelbart ringde polisen, försökte därefter handgripligen hindra mannen från att gå tillbaka in i flerfamiljsfastigheten där han bodde. Kvinnan ansågs inte ha haft rätt a…
  3. RH 2012:56 (2012)
    Betydelsen av att misshandel har begåtts i samband med idrottsutövning.
  4. NJA 2012 s. 45 ”Samurajsvärdet” (2012)
    Bedömningen av frågan om uppsåt när en gärning som har innefattat allvarligt våld har begåtts under självförvållat rus och under påverkan av en psykisk störning. Även fråga om inbillat nödvärn och nödvärnsexcess.
  5. NJA 2009 s. 776 ”Läraren och elevassistenten” (2009)
    Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande
  6. NJA 2009 s. 234 (2009)
    Frågor om nödvärn och nödvärnsexcess.
  7. RH 2008:90 (2008)
    Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt kan ha förelegat. Tillika frågor om nödvärn och om förutsättningarna för att förklara tilltalad fri från påföljd.
  8. RH 2006:63 (2006)
    Åtal har ogillats på grund av att åklagaren inte lyckats motbevisa den tilltalades påstående om att han handlat i nödvärn. Målsägandens skadeståndstalan har dock delvis bifallits eftersom den tilltalade inte har lyckats styrka att målsäganden varit medvållande…
  9. NJA 2005 s. 237 (2005)
    En person som uppsåtligen huggit en annan i bröstet med kniv och åtalats för mord har invänt att han handlat i nödvärn eftersom han angripits av den andre med kniv. Fråga om gärningen varit uppenbart oförsvarlig och om den tilltalade svårligen kunnat besinna s…
  10. RH 2003:48 (2002)
    Vid ett nattligt möte har två män, den ene utrustad med en kniv och den andre med en pistol, tillfogat varandra allvarliga kroppsskador. Sedan de båda åtalats för försök till mord har var och en av dem gjort invändning om nödvärn. Hovrätten har ansett att en a…
  11. RH 1999:129 (1999)
    En man utövade våld mot sin f.d. sambo, som olovligen försökte tränga in i hans lägenhet för att ta med sig deras gemensamma barn som han hade umgänge med. Åtalet för misshandel ogillades på grund av nödvärn.
  12. NJA 1999 s. 460 (1999)
    Invändning om samtycke och nödvärn vid åtal för misshandel.
  13. RH 1998:90 (1998)
    Rätt enligt 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken för envar att gripa den som påträffas på bar gärning eller flyende fot har inte ansetts föreligga för någon som inte sett brottet förövas och som inte heller kunnat utpeka en enskild gärningsman. Den som u…
  14. RH 1999:73 (1998)
    Några pojkar har uppifrån en vall kastat ner smällare mot förbipasserande folk. En man, som gått upp på vallen och gripit tag i två av pojkarna samt hotat att kasta ner dem från vallen om de inte upphörde med beteendet, har av hovrätten frikänts från ansvar fö…
  15. NJA 1996 s. 93 (1996)
    Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva grov misshandel om gärningen var fri från straff på grund av att bomberna var avsedda att användas endast i en nödvärnssituation. - Även spörsmål om faran för brottets fullbordan va…
  16. NJA 1995 s. 661 (1995)
    Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två skott med en pistol och skadat en av deltagarna i rånet, K. 1. Hovrätten har ansett B ha befunnit sig i en nödvärnssituation men fällt honom till ansvar på grund av att hans handlande…
  17. NJA 1994 s. 48 (1994)
    Efter det att A tillsammans med annan brutit sig in i B:s bil och där tillgripit viss egendom började B förfölja A, slog omkull honom och hotade honom med en dragen dykarkniv. Under tumultet fick A en knivskada i ansiktet. Sedan B tagit ifrån A stulen egendom,…
  18. RH 1994:9 (1993)
    En person förde en bil genom en folksamling och körde då på två personer. Gärningen har ansetts vara begången i nödvärn i förhållande till de två påkörda och i nöd i förhållande till de övriga som uppehöll sig på vägen och har inte medfört ansvar.
  19. NJA 1992 s. 474 (1992)
    Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om nödvärn och bristande uppsåt att döda - fastän det inte kunnat fastställas vem av dem som utdelat det dödande knivhugget och inte heller att den ene alls använt kniv.
  20. NJA 1990 s. 370 (1990)
    I mål om ansvar för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans död uppkommer fråga om bl a nödvärn vid försök till våldtäkt.
  21. NJA 1990 s. 210 ”Knivbråket i Härnösand” (1990)
    Nödvärn? Nödvärnsexcess? 24 kap 1 och 5 §§ BrB.

24 kap. 2 § (2)

  1. RH 2013:17 (2012)
    När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp med omhändertagandet. Då medhjälparen ingriper skadas den omhändertagne. Medhjälparen åtalas för misshandel och åtalet justeras vid tingsrätten till vållande till kroppsskada. Föreli…
  2. NJA 1981 s. 1135 (1981)
    Spörsmål om ansvar för hemvärnsmän som vid bevakning av militärt förråd använt skjutvapen.

24 kap. 4 § (19)

  1. Högsta domstolen, mål B 4926-23 Dom (2023)
    En person som i samband med en demonstration i en affärslokal stannat kvar i lokalen i tio till femton minuter efter det att lokalen stängts för allmänheten, har dömts för olaga intrång.
  2. NJA 2023 s. 1057 ”Demonstranten som stannade kvar” (2023)
    En person som i samband med en demonstration i en affärslokal stannat kvar i lokalen i tio till femton minuter efter det att lokalen stängts för allmänheten, har dömts för olaga intrång.
  3. NJA 2017 s. 872 ”Nöd och smärtlindring” (2017)
    Att cannabis har odlats i smärtlindringssyfte har inte medfört ansvarsfrihet med stöd av bestämmelsen om nöd i 24 kap. 4 § brottsbalken. Även fråga om rubricering och påföljd.
  4. RH 2014:29 (2014)
    En person som utfört ett rån under sådant tvång att han befunnit sig i en nödsituation har, bl.a. med hänsyn till att han ingått i en kriminell gruppering, inte ansetts kunna gå fri från straffansvar enligt bestämmelserna om nöd m.m.
  5. RH 2010:69 (2009)
    Fråga om ansvarsfrihet för stöld. Tilltalad har tillgripit en tröja men invänt att han handlat i nöd då han riskerade misshandel om han inte tillgrep tröjan.
  6. NJA 2009 s. 776 ”Läraren och elevassistenten” (2009)
    Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande
  7. RH 2008:81 (2008)
    I mål om hastighetsöverträdelse uppstår fråga om en nödsituation upphört vid tiden för hastighetsmätningen.
  8. RH 2006:64 (2006)
    Fängelsestraffets längd har för en artonåring som skall dömas för grovt narkotikabrott reducerats inte bara med hänsyn till hans ungdom utan även med hänsyn till att hans befattning med narkotikan varit begränsad, av inte särskilt kvalificerad art och motivera…
  9. NJA 2004 s. 786 ”Gräsövargen” (2004)
    En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om förutsättningar för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) förelegat. Tillika fråga om ansvarsfrihet på grund av nöd.
  10. RH 2003:48 (2002)
    Vid ett nattligt möte har två män, den ene utrustad med en kniv och den andre med en pistol, tillfogat varandra allvarliga kroppsskador. Sedan de båda åtalats för försök till mord har var och en av dem gjort invändning om nödvärn. Hovrätten har ansett att en a…
  11. RH 2002:41 (2002)
    Olaga intrång på område vilket klassats som skyddsobjekt enligt lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. har inte bedömts som grovt.
  12. NJA 2000 s. 302 (2000)
    Fråga om ansvarsbefrielse på grund av nöd, när enskilda personer sökt hindra skogsavverkning på ett område för vilket länsstyrelsen två dagar senare utfärdat ett avverkningsförbud.
  13. RH 1999:96 (1999)
    Förare, som saknar körkort, har olovligen framfört personbil i alkoholpåverkat tillstånd. Fråga om åtal för rattfylleri och olovlig körning skulle ogillas p.g.a. nöd.
  14. NJA 1998 s. 512 (1998)
    Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn till den mängd som producerats i förening med att odlingen bedrivits i stor skala, systematiskt och med användning av avancerad utrustning, bedömts som grovt narkotikabrott. - Även frå…
  15. NJA 1996 s. 443 (1996)
    Polismän, som under förundersökning bl a framställt falsk urkund, har till sitt fredande åberopat nöd. Åtgärden har ansetts oförsvarlig.
  16. RH 1996:144 (1996)
    Föräldraansvar och nödrätt.
  17. RH 1995:150 (1995)
    Fråga om person som handlat under inflytande av s.k. hundfobi skall vara fri från ansvar.
  18. RH 1994:9 (1993)
    En person förde en bil genom en folksamling och körde då på två personer. Gärningen har ansetts vara begången i nödvärn i förhållande till de två påkörda och i nöd i förhållande till de övriga som uppehöll sig på vägen och har inte medfört ansvar.
  19. NJA 1993 s. 128 (1993)
    Modern till ett barn har vägrat efterkomma domstols avgörande om vårdnadens överflyttande från modern till fadern. Såsom skäl för sin vägran har hon åberopat att fadern tidigare förgripit sig mot barnet sexuellt och att risk förelåg för att detta skulle upprep…

24 kap. 5 § (7)

  1. RH 2013:17 (2012)
    När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp med omhändertagandet. Då medhjälparen ingriper skadas den omhändertagne. Medhjälparen åtalas för misshandel och åtalet justeras vid tingsrätten till vållande till kroppsskada. Föreli…
  2. NJA 2009 s. 776 ”Läraren och elevassistenten” (2009)
    Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande
  3. RH 1998:90 (1998)
    Rätt enligt 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken för envar att gripa den som påträffas på bar gärning eller flyende fot har inte ansetts föreligga för någon som inte sett brottet förövas och som inte heller kunnat utpeka en enskild gärningsman. Den som u…
  4. RH 1999:73 (1998)
    Några pojkar har uppifrån en vall kastat ner smällare mot förbipasserande folk. En man, som gått upp på vallen och gripit tag i två av pojkarna samt hotat att kasta ner dem från vallen om de inte upphörde med beteendet, har av hovrätten frikänts från ansvar fö…
  5. NJA 1994 s. 48 (1994)
    Efter det att A tillsammans med annan brutit sig in i B:s bil och där tillgripit viss egendom började B förfölja A, slog omkull honom och hotade honom med en dragen dykarkniv. Under tumultet fick A en knivskada i ansiktet. Sedan B tagit ifrån A stulen egendom,…
  6. RH 1994:9 (1993)
    En person förde en bil genom en folksamling och körde då på två personer. Gärningen har ansetts vara begången i nödvärn i förhållande till de två påkörda och i nöd i förhållande till de övriga som uppehöll sig på vägen och har inte medfört ansvar.
  7. NJA 1990 s. 210 ”Knivbråket i Härnösand” (1990)
    Nödvärn? Nödvärnsexcess? 24 kap 1 och 5 §§ BrB.

24 kap. 6 § (9)

  1. NJA 2017 s. 491 ”Polishunden” (2017)
    Tjänstefel. Fråga om en polisman av oaktsamhet har åsidosatt vad som gällde för uppgiften när han använt tjänstehund för att stoppa en misstänkt som flyr från brottsplatsen.
  2. NJA 2012 s. 45 ”Samurajsvärdet” (2012)
    Bedömningen av frågan om uppsåt när en gärning som har innefattat allvarligt våld har begåtts under självförvållat rus och under påverkan av en psykisk störning. Även fråga om inbillat nödvärn och nödvärnsexcess.
  3. NJA 2009 s. 234 (2009)
    Frågor om nödvärn och nödvärnsexcess.
  4. RH 2008:90 (2008)
    Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt kan ha förelegat. Tillika frågor om nödvärn och om förutsättningarna för att förklara tilltalad fri från påföljd.
  5. NJA 2005 s. 237 (2005)
    En person som uppsåtligen huggit en annan i bröstet med kniv och åtalats för mord har invänt att han handlat i nödvärn eftersom han angripits av den andre med kniv. Fråga om gärningen varit uppenbart oförsvarlig och om den tilltalade svårligen kunnat besinna s…
  6. NJA 2004 s. 786 ”Gräsövargen” (2004)
    En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om förutsättningar för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) förelegat. Tillika fråga om ansvarsfrihet på grund av nöd.
  7. RH 2003:48 (2002)
    Vid ett nattligt möte har två män, den ene utrustad med en kniv och den andre med en pistol, tillfogat varandra allvarliga kroppsskador. Sedan de båda åtalats för försök till mord har var och en av dem gjort invändning om nödvärn. Hovrätten har ansett att en a…
  8. RH 1998:14 (1997)
    Skadestånd för personskada som uppstått till följd av misshandel har utgått till den skadelidande trots att den tilltalade frikänts på grund av s.k. nödvärnsexcess. Tillika fråga om jämkning av skadestånd.
  9. NJA 1995 s. 661 (1995)
    Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två skott med en pistol och skadat en av deltagarna i rånet, K. 1. Hovrätten har ansett B ha befunnit sig i en nödvärnssituation men fällt honom till ansvar på grund av att hans handlande…

24 kap. 7 § (10)

  1. NJA 2018 s. 591 ”Cross-checking” (2018)
    En viss våldshandling (cross-checking) begången under en ishockeymatch har inte ansetts tillåten med stöd av reglerna om samtycke eller social adekvans.
  2. NJA 2018 s. 512 ”(I) Uppgörelsen i Kassmyra resp. (II) Anmälan till Skatteverket” (2018)
    Förberedelse till brott (I och II).
  3. NJA 2013 s. 397 ”Tejpningen” (2013)
    Några gymnasieelever har i skolans lokaler bundit en annan elev med tejp till händer och fötter så att han inte har kunnat röra sig. De har därefter bl.a. duschat och flera gånger knuffat omkull honom och sedan släpat runt honom i skolans allmänna utrymmen. De…
  4. RH 2012:56 (2012)
    Betydelsen av att misshandel har begåtts i samband med idrottsutövning.
  5. RH 2011:62 (2011)
    Att en misshandel begåtts under en fotbollsmatch har, med hänsyn till omständigheterna, inte ansetts som en förmildrande omständighet.
  6. NJA 2009 s. 776 ”Läraren och elevassistenten” (2009)
    Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande
  7. RH 2009:47 (2009)
    Fråga om lämnat samtycke av den som utsatts för misshandel medför att gärningsmannen ska vara fri från straffrättsligt ansvar. Även fråga om skadestånd ska utgå i en sådan situation och om jämkning av skadeståndet bör ske.
  8. NJA 2004 s. 176 ”HIV-fallet” (2004)
    Åtal för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan mot HIV-infekterad man som har haft oskyddade samlag med tio olika personer. Fråga bl.a. om grunderna för uppsåtsbedömningen. (jfr NJA 2002 s. 449)
  9. NJA 1999 s. 460 (1999)
    Invändning om samtycke och nödvärn vid åtal för misshandel.
  10. NJA 1997 s. 636 ”Omskärelsen” (1997)
    Pojkar har omskurits på begäran av sina vårdnadshavare. Befriar samtycket den som utfört omskärelserna från ansvar för misshandel?

24 kap. 9 § (8)

  1. Högsta domstolen, mål B 4100-24 Dom (2025)
    Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning
  2. NJA 2025 s. 1145 ”Ofredandena i Malmö” (2025)
    Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning
  3. NJA 2016 s. 702 ”Vildsvinet” (2016)
    När en straffbestämmelse föreskriver ansvar för den som underlåter att fullgöra något, t.ex. en anmälningsskyldighet, krävs subjektiv täckning i förhållande till att det förelåg en skyldighet att handla.
  4. NJA 2015 s. 45 (2015)
    En journalist har i samband med ett reportage gjort sig skyldig till vapenbrott. Det publicistiska syftet har vid påföljdsbestämningen ansetts vara en förmildrande omständighet.
  5. RH 2015:51 (2014)
    Artskyddsbrott avseende huggormar? Även fråga om straffrättsvillfarelse.
  6. NJA 2012 s. 564 (2012)
    Fråga om straffrättsligt ansvar för en 17-åring med en allvarlig psykisk störning som har genomfört samlag och andra med samlag jämförliga handlingar med en tolvåring.
  7. NJA 2004 s. 786 ”Gräsövargen” (2004)
    En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om förutsättningar för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) förelegat. Tillika fråga om ansvarsfrihet på grund av nöd.
  8. RH 2002:36 (2002)
    Hovrätten har vid en samlad bedömning funnit att den omständigheten att en sjuksköterska, som innehaft en relativt underordnad ställning i organisationen, varit ovetande om det otillåtliga i hennes agerande borde föranleda frihet från straffansvar.

25 kap. 1 § (4)

  1. RH 2014:48 (2014)
    En bilförare har sammanstött med ett vildsvin och har, efter att ha rådfrågat biluthyraren, kommit att anmäla händelsen till polisen först dagen efter. Detta har bedömts som förseelse mot jaktlagen. Fråga om påföljden för brottet kan stanna vid penningböter tr…
  2. NJA 2010 s. 555 (2010)
    Reformatio in pejus. Fråga om riksåklagarens överklagande skett till den tilltalades förmån.
  3. RH 1996:90 (1996)
    Påföljden för snatteri i butik av en vara värd 86 kr har bestämts till dagsböter, ej penningböter.
  4. RH 1996:23 (1996)
    Påföljden för uppsåtligt brott mot förbudet mot att inneha kniv på allmän plats bör, när det gäller moraknivar eller större knivar, i normalfallet föranleda ett dagsbotsstraff som inte stannar vid minimiantalet dagsböter.

25 kap. 2 § (11)

  1. NJA 2022 s. 703 ”Dagsbot och skuldsanering” (2022)
    Bestämning av dagsbotsbeloppet när den tilltalade har en pågående skuldsanering.
  2. RH 2022:9 (2022)
    Dagsbotsbeloppets storlek har inte satts ned på grund av att den tilltalade saknar inkomst när denne i närtid haft en förhållandevis hög lön och den nedsatta inkomsten beror på den tilltalade har beslut att investera pengar i egen näringsverksamhet genom att s…
  3. NJA 2012 s. 849 ”Femtiotablettersdomen” (2012)
    Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden medan innehav av fem tabletter har bedömts som ringa brott. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och 140 dagsböter.
  4. RH 2010:63 (2010)
    Hovrätten har funnit att det inte förelegat tillräckliga skäl att jämka lägsta dagsbotsbelopp för asylsökande som ådömts 130 dagsböter och som, såvitt framkommit, inte haft från andra asylsökande avvikande ekonomisk eller social situation.
  5. RH 2008:39 (2008)
    Innehav av ett "prydnadsvapen" från 1800-talet har bedömts som ringa vapenbrott. Tillika fråga om jämkning av dagsbotsbeloppets storlek.
  6. RH 2001:57 (2001)
    Dagsbot har - trots att den tilltalade senare ändrat sina uppgifter om inkomsten - bestämts med ledning av uppgifter som han lämnat vid tiden för brottet och med beaktande av att han förmått deponera bötesbeloppet.
  7. NJA 1999 s. 286 (1999)
    Särskilda skäl har i visst fall ansetts föreligga för jämkning av dagsbotsbelopp vid ringa misshandel.
  8. NJA 1996 s. 195 ”Dagsbotsjämkning” (1996)
    Fråga om särskilda skäl har förelegat för jämkning av dagsbotsbelopp jämlikt 25 kap 2 § 2 st BrB.
  9. RH 1995:12 (1995)
    Dagsbotsbeloppets storlek har ansetts böra jämkas när fråga varit om omyndig ungdom som saknat egen inkomst och inte heller kunde förväntas få egen inkomst inom en relativt snar framtid.
  10. RH 1993:55 (1993)
    Särskilda skäl att jämka dagsbotens belopp har inte ansetts föreligga ifråga om skolungdomar, födda 1975 och 1976.
  11. NJA 1991 s. 692 ”Dagsbot och allmänna råd” (1991)
    Vid bestämmande av dagsbotsbelopp har hänsyn ansetts kunna tas till riksåklagarens allmänna råd för beräkningen av dagsbotsbeloppet vid strafföreläggande (RÅFS 1990:1) utan hinder av att råden, som beslutats efter den åtalade förseelsen, ledde till högre dagsb…

25 kap. 3 § (1)

  1. NJA 2020 s. 211 ”Mönstringen” (2020)
    Penningboten vid brott mot totalförsvarsplikten (uteblivande från mönstring) har bestämts till 2 000 kr.

25 kap. 5 § (2)

  1. RH 2007:5 (2006)
    Straffmätning vid flera brott mot lagen om tillsyn över hundar och katter.
  2. RH 1995:149 (1995)
    Fråga om sammanvägning av antalet dagsböter vid gemensamt straff.

25 kap. 6 § (1)

  1. RH 2020:12 (2020)
    Fråga om straffmätning av flerfaldig bötesbrottslighet.

25 kap. 8 § (3)

  1. Högsta domstolen, mål B 1058-23 Beslut (2024)
    Förvandling av böter. Fråga om när det av särskilda skäl kan vara motiverat från allmän synpunkt att förvandla obetalda böter till fängelse och om vilken längd fängelsestraffet ska bestämmas till.
  2. NJA 2024 s. 24 ”Bötesförvandlingen II” (2024)
    Förvandling av böter. Fråga om när det av särskilda skäl kan vara motiverat från allmän synpunkt att förvandla obetalda böter till fängelse och om vilken längd fängelsestraffet ska bestämmas till.
  3. NJA 2012 s. 22 ”Bötesförvandlingen I” (2012)
    Fråga om bötesförvandling vid upprepad bötesbrottslighet.

25 kap. 9 § (1)

  1. RH 2006:42 (2006)
    En bilfirma förbjöds genom ett tingsrättsbeslut att vid angivet vite använda ett varu- och näringskännetecken (logotype) för ett visst bilmärke. Fråga om utdömande av vitet.

26 kap. 1 § (1)

  1. NJA 1982 s. 350 (1982)
    Fråga - i fyra fall - om bestämmande av påföljden för rattfylleri under hänsynstagande till de svårigheter som återkallelse av körkort medfört för gärningsmannen i hans yrkes- eller näringsverksamhet. 6 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott och 26…

26 kap. 2 § (18)

  1. Högsta domstolen, mål B 8157-25 ”Upprepade försäljningar av narkotika II” Dom (2026)
    Fråga om flera försäljningar av narkotika ska bedömas som ett eller flera brott, och om bestämmande av straffvärde vid flerfaldig narkotikabrottslighet.
  2. NJA 2026 s. 319 ”Upprepade försäljningar av narkotika II” (2026)
    Fråga om flera försäljningar av narkotika ska bedömas som ett eller flera brott, och om bestämmande av straffvärde vid flerfaldig narkotikabrottslighet.
  3. NJA 2020 s. 216 ”Nio månaders förföljelse” (2020)
    Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse.
  4. NJA 2019 s. 747 ”Upprepade övergrepp i rättssak” (2019)
    Upprepade fall av övergrepp i rättssak begångna mot samma målsägande under en tremånadersperiod. Varje gärning har ansetts vara ett särskilt brott enligt normalgraden. Fråga också om brottslighetens straffvärde.
  5. NJA 2019 s. 238 ”Upprepade grova våldtäkter mot barn” (2019)
    Straffvärde när den tilltalade mot en och samma målsägande har begått ett mycket stort antal grova våldtäkter mot barn och grova sexuella övergrepp mot barn.
  6. NJA 2018 s. 378 ”De upprepade förfalskningarna” (2018)
    Tillverkning av ett stort antal falska identitetshandlingar har ansetts som skilda brott. Brotten har rubricerats som urkundsförfalskning av normalgraden. Även fråga om straffvärde vid flerfaldig brottslighet.
  7. RH 2015:26 (2015)
    Fråga om tillämpning av den s.k. asperationsprincipen vid straffmätning av flera, i princip, likartade gärningar.
  8. NJA 2013 s. 376 ”Bajonettmordet” (2013)
    Straffmätning för mord.
  9. NJA 2012 s. 849 ”Femtiotablettersdomen” (2012)
    Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden medan innehav av fem tabletter har bedömts som ringa brott. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och 140 dagsböter.
  10. RH 2012:86 (2012)
    Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års fängelse. Brottet har innefattat innehav och spridning av en utomordentligt stor mängd barnpornografiskt material samt egen framställning av sådant material. Materialet har innehållit skil…
  11. NJA 2009 s. 485 (2009)
    Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra stycket brottsbalken för brott som begåtts före den tidigare domen (I) eller innan denna börjat verkställas (II och III) (I= B 5060-08, II= B 4144-08, III= B 3676-08)
  12. NJA 2008 s. 1010 (2008)
    En person som gjort sig skyldig till ett olaga hot samtidigt som han gjort sig skyldig till misshandel av den hotade har dömts för misshandel och olaga hot i brottskonkurrens. Även fråga om det olaga hotet skall bedömas som grovt brott.
  13. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…
  14. NJA 2006 s. 510 (2006)
    Straffmätning vid upprepade fall av våldtäkt mot och sexuellt utnyttjande av barn.
  15. RH 2006:49 (2005)
    Straffmätning vid flerfaldig brottslighet och återfall i brott.
  16. RH 2002:70 (2002)
    En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter gentemot en underårig flicka. Frågor i målet om preskription, straffmätning och skadestånd.
  17. NJA 2000 s. 314 ”Socialkontorsfallet” (2000)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.
  18. NJA 1991 s. 255 (1991)
    Straffmätning vid grov narkotikabrottslighet och grova varusmugglingsbrott, bestående i att en person såsom narkotikakurir vid flera tillfällen tagit befattning med stora mängder narkotika. Bl a fråga om straffskärpningsregeln i 26 kap 2 § 2 st BrB.

26 kap. 4 § (4)

  1. NJA 1988 s. 55 (1988)
    Fråga om påföljd för misshandelsbrott som begåtts av två ungdomar som vid tidpunkten för domen var 18 år respektive 17 år.
  2. NJA 1987 s. 520 (1987)
    19-åring, som är omhändertagen enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga och inskriven i yrkesskola, har medan han var 18 år i samband med rymningar från skolan begått ett mycket stort antal brott, däribland ett rån. Fråga om påföljden…
  3. NJA 1985 s. 452 (1985)
    Val av påföljd för olaga vapeninnehav när gärningsmannen inte fyllt 18 år. 26 kap 4 § 1 st BrB.
  4. NJA 1983 s. 500 (1983)
    17-åring har dömts till skyddstillsyn jämte dagsböter för grov misshandel och misshandel, vilka brott begåtts när han var 16 år.

26 kap. 6 § (5)

  1. NJA 2015 s. 1129 ”Återfallsförverkande vid mildrad påföljdspraxis” (2015)
    Förverkande av villkorligt medgiven frihet när den dömde har begått nytt brott under prövotiden. Att det har skett en klart konstaterbar mildring av påföljdspraxis efter den tidigare domen ska beaktas vid bedömningen av om ett förverkande framstår som oskäligt…
  2. HFD 2013 ref. 42 (2013)
    Fråga om ett annat lands regler om villkorlig frigivning ska beaktas när ett där ådömt fängelsestraff ska verkställas här i landet.
  3. RH 1994:99 (1994)
    Hovrätten har, oaktat reglerna om villkorlig frigivning numera är fakultativa, meddelat förordnande att tilltalad, som dömts till fängelse, skulle kvarbli i häkte längst till den dag då han tidigast skulle kunna bli villkorligt frigiven, om han hade verkställt…
  4. RH 1994:33 (1994)
    Att reglerna om villkorlig frigivning numera är fakultativa har ansetts innebära att en domstol inte med utgångspunkt från dessa regler kan ange den dag då en häktad tilltalad skall försättas på fri fot.
  5. NJA 1983 s. 610 (1983)
    X, som dömts till fängelse åtta månader, har varit anhållen och häktad under så lång tid att han, om i stället verkställighet ägt rum, skulle ha villkorligt frigivits (26 kap 6 § BrB i dess lydelse fr o m d 1 juli 1983). Skäl för häktning har ansetts ej längre…

26 kap. 9 § (1)

  1. NJA 1991 s. 436 (1991)
    Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) …

26 kap. 10 § (3)

  1. NJA 2015 s. 1129 ”Återfallsförverkande vid mildrad påföljdspraxis” (2015)
    Förverkande av villkorligt medgiven frihet när den dömde har begått nytt brott under prövotiden. Att det har skett en klart konstaterbar mildring av påföljdspraxis efter den tidigare domen ska beaktas vid bedömningen av om ett förverkande framstår som oskäligt…
  2. RH 2008:3 (2008)
    En person har samma dag som han villkorligt frigavs från avtjänande av fängelsestraff begått nya brott. Lagliga förutsättningar har ansetts föreligga att förverka den villkorligt medgivna friheten.
  3. NJA 1991 s. 436 (1991)
    Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) …

26 kap. 14 § (1)

  1. NJA 2015 s. 155 (2015)
    Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…

26 kap. 14 a § (2)

  1. Högsta domstolen, mål Ä 4332-24 Beslut (2024)
    Särskild föreskrift om vistelseförbud under villkorlig frigivning. En föreskrift som förbjuder den dömde att vistas på vissa platser eller inom vissa områden får omfatta den dömdes bostad. Även bedömningen av om ett sådant beslut är proportionerligt.
  2. NJA 2024 s. 850 ”Vistelseförbudet i bostaden” (2024)
    Särskild föreskrift om vistelseförbud under villkorlig frigivning. En föreskrift som förbjuder den dömde att vistas på vissa platser eller inom vissa områden får omfatta den dömdes bostad. Även bedömningen av om ett sådant beslut är proportionerligt.

26 kap. 15 § (1)

  1. NJA 2013 s. 1090 ”Crafoords väg” (2013)
    1. Förutsättningar har i visst fall saknats för att särskild utskrivningsprövning skulle äga rum vid rättspsykiatrisk vård. 2. Den tilltalade hade vid tiden för Högsta domstolens huvudförhandling varit frihetsberövad som anhållen eller häktad under ca åtta mån…

26 kap. 16 § (3)

  1. Högsta domstolen, mål Ä 4332-24 Beslut (2024)
    Särskild föreskrift om vistelseförbud under villkorlig frigivning. En föreskrift som förbjuder den dömde att vistas på vissa platser eller inom vissa områden får omfatta den dömdes bostad. Även bedömningen av om ett sådant beslut är proportionerligt.
  2. NJA 2024 s. 850 ”Vistelseförbudet i bostaden” (2024)
    Särskild föreskrift om vistelseförbud under villkorlig frigivning. En föreskrift som förbjuder den dömde att vistas på vissa platser eller inom vissa områden får omfatta den dömdes bostad. Även bedömningen av om ett sådant beslut är proportionerligt.
  3. NJA 2022 s. 1130 ”De dubbla vistelseförbuden” (2022)
    Om en särskild föreskrift om vistelse enligt 26 kap. BrB har ersatts av en ny föreskrift, kan ett överklagande av den första fö-reskriften inte prövas.

26 kap. 19 § (2)

  1. RH 2025:10 (2025)
    Överprövning av övervakningsnämndens och tingsrättens beslut om förverkande av villkorligt medgiven frihet. Övervakningsnämnden beslutade att förverka villkorligt medgiven frihet till viss tid på grund av att den dömde hade misskött övervakningen efter att ha …
  2. NJA 1991 s. 436 (1991)
    Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) …

26 kap. 20 § (1)

  1. NJA 1991 s. 436 (1991)
    Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) …

26 kap. 21 § (1)

  1. NJA 1991 s. 436 (1991)
    Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) …

26 kap. 25 § (2)

  1. Högsta domstolen, mål B 1058-23 Beslut (2024)
    Förvandling av böter. Fråga om när det av särskilda skäl kan vara motiverat från allmän synpunkt att förvandla obetalda böter till fängelse och om vilken längd fängelsestraffet ska bestämmas till.
  2. NJA 2024 s. 24 ”Bötesförvandlingen II” (2024)
    Förvandling av böter. Fråga om när det av särskilda skäl kan vara motiverat från allmän synpunkt att förvandla obetalda böter till fängelse och om vilken längd fängelsestraffet ska bestämmas till.

27 kap. 1 § (1)

  1. NJA 1987 s. 704 (1987)
    Yngling, som när han nyss fyllt 20 år gjort sig skyldig till häleri vilket bedömts såsom grovt brott, har erhållit villkorlig dom förenad med bötesstraff. 1 kap 7 § och 27 kap 1 och 2 §§ BrB.

27 kap. 2 § (3)

  1. NJA 2012 s. 849 ”Femtiotablettersdomen” (2012)
    Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden medan innehav av fem tabletter har bedömts som ringa brott. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och 140 dagsböter.
  2. NJA 1987 s. 704 (1987)
    Yngling, som när han nyss fyllt 20 år gjort sig skyldig till häleri vilket bedömts såsom grovt brott, har erhållit villkorlig dom förenad med bötesstraff. 1 kap 7 § och 27 kap 1 och 2 §§ BrB.
  3. NJA 1982 s. 17 (1982)
    Fråga om val av påföljd för grov stöld, särskilt med avseende på möjligheten att förena skyddstillsyn med fängelse. 1 kap 7 §, 27 kap 2 §, 28 kap 2 och 3 §§ BrB.

27 kap. 2 a § (15)

  1. NJA 2015 s. 386 ”Slaget med bokryggen” (2015)
    Reformatio in pejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.
  2. NJA 2012 s. 968 ”Samhällstjänst och frihetsberövande” (2012)
    När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett frihetsberövande med anledning av brott som prövas genom domen inte beaktas vid bestämmande av antalet timmar samhällstjänst.
  3. RH 2011:8 (2010)
    När en person som varit frihetsberövad under beaktansvärd tid döms till samhällstjänst, bör alternativstraffet bestämmas enligt straffvärdet men antalet timmar samhällstjänst med beaktande av tiden för frihetsberövandet.
  4. RH 2009:12 (2009)
    Den dömde har förhållit sig helt passiv när Kriminalvården sökt kontakt med honom för att upprätta en arbetsplan för samhällstjänst. Fråga om den dömde härigenom inte har iakttagit vad som ålegat honom enligt den villkorliga dom som han dömts till.
  5. NJA 2008 s. 503 (2008)
    Påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ansetts kunna ådömas en person med hemvist i Danmark.
  6. RH 2005:61 (2005)
    Den som uppbär tidsobegränsad hel sjukersättning (tidigare förtidspension) har inte ansetts lämplig att utföra oavlönat arbete och därmed inte kunnat komma i fråga för villkorlig dom med samhällstjänst.
  7. RH 2002:59 (2002)
    Fråga om tid för samhällstjänst vid villkorlig dom med ett alternativstraff om tio månaders fängelse.
  8. NJA 2002 s. 256 (2002)
    Ett innehav av en pennpistol och en patron till denna har ansetts utgöra ett vapenbrott av normalgraden. Trots presumtion för fängelse vid illegalt innehav av skjutvapen har påföljden för brottet bestämts till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst (s…
  9. NJA 2001 s. 618 (2001)
    Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av fängelse två månader. Även fråga om tid för samhällstjänst. (Jfr NJA 2001 s. 397 resp. NJA 2000 s. 256)
  10. NJA 2001 s. 397 (2001)
    Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av fängelse en månad.
  11. RH 2000:98 (2000)
    Påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst för s.k. artbrottslighet med ett straffvärde motsvarande fängelse i fyra månader. Hovrätten har därvid beaktat bl.a. att det förflutit lång tid - ca tre år - från det att den tilltalade underättades…
  12. NJA 2000 s. 256 (2000)
    En person har försökt föra in 137,2 liter spritdrycker till Sverige utan att ge det till känna för tullmyndigheten. Införsel för privatbruk? Även fråga om påföljd och tid för samhällstjänst.
  13. NJA 2000 s. 116 (2000)
    Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för våld och hot mot tjänsteman.
  14. NJA 2000 s. 17 ”Misshandeln på Edinsvägen” (2000)
    Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för grovt rattfylleri (I och II) och för misshandel (III).
  15. RH 1999:64 (1999)
    Villkorlig dom med samhällstjänst har inte ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för skattebedrägeri m.m.

27 kap. 6 § (7)

  1. NJA 2012 s. 968 ”Samhällstjänst och frihetsberövande” (2012)
    När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett frihetsberövande med anledning av brott som prövas genom domen inte beaktas vid bestämmande av antalet timmar samhällstjänst.
  2. RH 2009:12 (2009)
    Den dömde har förhållit sig helt passiv när Kriminalvården sökt kontakt med honom för att upprätta en arbetsplan för samhällstjänst. Fråga om den dömde härigenom inte har iakttagit vad som ålegat honom enligt den villkorliga dom som han dömts till.
  3. RH 2005:55 (2005)
    Underlåtelse från den dömde att kontakta kriminalvårdsmyndigheten med anledning av att han dömts till villkorlig dom med samhällstjänst har i visst fall inte ansetts utgöra så allvarlig misskötsamhet att domen borde undanröjas. Varning var dock påkallad.
  4. RH 2002:68 (2002)
    Undanröjande av villkorlig dom enligt 27 kap. 6 § brottsbalken har inte ansetts kunna ske beträffande den som utan egen förskyllan saknat förmåga att fullfölja samhällstjänsten.
  5. RH 2002:52 (2002)
    Misskötsamhet av villkorlig dom med samhällstjänst har inte bedömts så allvarlig att domen borde undanröjas utan det har befunnits tillräckligt att meddela den dömde en varning.
  6. RH 2001:68 (2000)
    Villkorlig dom med samhällstjänst undanröjd på grund av att den dömde inte medverkat till att arbetsplan för samhällstjänsten kommit till stånd.
  7. RH 2000:41 (2000)
    När påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har undanröjts har påföljden bestämts till fängelse. I betraktande av omständigheterna har straffets längd blivit kortare än det som angetts som alternativt fängelsestraff.

28 kap. 1 § (2)

  1. NJA 1988 s. 413 (1988)
    Fråga om ådömande av s k kontraktsvård.
  2. NJA 1981 s. 967 (1981)
    Grov misshandel? - Tillika fråga, om skyddstillsyn jämte fängelse i visst fall kunde ådömas för grov misshandel. 3 kap 6 § samt 28 kap 1 och 3 §§ BrB.

28 kap. 2 § (3)

  1. NJA 2015 s. 155 (2015)
    Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…
  2. NJA 1994 s. 106 (1994)
    Fråga om påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (s k kontraktsvård) bör förenas med böter. När i HD yrkats endast befrielse från böter har målet företagits till avgörande utan huvudförhandling. 51 kap 21 § 1 st 4 och 55 kap 12 § RB.
  3. NJA 1982 s. 17 (1982)
    Fråga om val av påföljd för grov stöld, särskilt med avseende på möjligheten att förena skyddstillsyn med fängelse. 1 kap 7 §, 27 kap 2 §, 28 kap 2 och 3 §§ BrB.

28 kap. 2 a § (5)

  1. Högsta domstolen, mål B 3692-22 Dom (2023)
    Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation.
  2. NJA 2023 s. 1118 ”Den positiva utvecklingen” (2023)
    Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation.
  3. RH 2010:46 (2010)
    Påföljden för grov fridskränkning bestämdes till skyddstillsyn (och fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken) trots att den tilltalade förklarat sig ha en negativ inställning till skyddstillsyn.
  4. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…
  5. NJA 2000 s. 314 ”Socialkontorsfallet” (2000)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.

28 kap. 3 § (17)

  1. RH 2024:37 (2024)
    Hovrätten har ansett att utrymmet för att välja påföljdskombinationen skyddstillsyn och fängelse är större för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år än för gärningspersoner över 21 år, även med hänsyn till att gärningspersoner mellan 18 och 21 år inte längre…
  2. NJA 2021 s. 687 ”Den livshotande sjukdomen” (2021)
    Inverkan vid straffmätning och påföljdsval för narkotikabrott av att den tilltalade lider av en obotlig livshotande sjukdom.
  3. NJA 2019 s. 1032 ”Tablettförvaringen” (2019)
    Den tilltalade har dömts för narkotikabrott till fängelse i ett år. Det har inte funnits förutsättningar att i stället bestämma påföljden till skyddstillsyn i förening med fängelse.
  4. NJA 2016 s. 859 ”Flyttkartongen” (2016)
    Grovt dopningsbrott. Rubricering, straffvärde och påföljd.
  5. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  6. NJA 2015 s. 155 (2015)
    Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…
  7. NJA 2013 s. 922 ”Misshandeln i Delsbo” (2013)
    En tilltalad har dömts för misshandel med ett straffvärde om fängelse tio månader. Med hänsyn till brottets straffvärde i förening med dess art har det ansetts vara oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse.
  8. RH 2010:46 (2010)
    Påföljden för grov fridskränkning bestämdes till skyddstillsyn (och fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken) trots att den tilltalade förklarat sig ha en negativ inställning till skyddstillsyn.
  9. RH 2009:21 (2009)
    Hovrätten har funnit att en person som gjort sig skyldig till bl.a. förmögenhetsbrott och trafikbrott bör ådömas skyddstillsyn och fängelse som två separata påföljder. Att på så sätt ändra tingsrättens dom på skyddstillsyn jämte fängelse enligt 28 kap. 3 § bro…
  10. RH 2001:29 (2000)
    Sedan tingsrätt förordnat att en skyddstillsyn skulle förenas med en månads fängelse och att domen på fängelse skulle gå i verkställighet trots att den inte vunnit laga kraft, har den tilltalade överklagat domen och hemställt om inhibition. Sådan har ansetts k…
  11. NJA 2000 s. 314 ”Socialkontorsfallet” (2000)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.
  12. NJA 1995 s. 708 ”Körningarna i Uppsala” (1995)
    Möjligheten enligt 28 kap 3 § BrB att förena dom på skyddstillsyn med fängelse har ansetts ej böra komma till användning vid rattfylleri jämte annan mindre allvarlig brottslighet.
  13. NJA 1994 s. 468 (1994)
    Fråga om påföljd - skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för upprepad hustrumisshandel samt olaga frihetsberövande.
  14. NJA 1983 s. 491 (1983)
    Möjligheten enligt 28 kap 3 § BrB att förena dom på skyddstillsyn med fängelse har ansetts ej böra komma till användning vid rattfylleri jämte annan mindre allvarlig brottslighet.
  15. NJA 1982 s. 17 (1982)
    Fråga om val av påföljd för grov stöld, särskilt med avseende på möjligheten att förena skyddstillsyn med fängelse. 1 kap 7 §, 27 kap 2 §, 28 kap 2 och 3 §§ BrB.
  16. NJA 1981 s. 967 (1981)
    Grov misshandel? - Tillika fråga, om skyddstillsyn jämte fängelse i visst fall kunde ådömas för grov misshandel. 3 kap 6 § samt 28 kap 1 och 3 §§ BrB.
  17. NJA 1981 s. 335 (1981)
    Fråga om påföljd för nittonårig yngling, som gjort sig skyldig till svår och omfattande brottslighet.

28 kap. 5 § (4)

  1. NJA 2022 s. 438 ”Den verkställda skyddstillsynen I” (2022)
    Rättens utredningsskyldighet när en dom på skyddstillsyn överklagas. Även fråga om påföljdsbestämningen när brottsligheten föranleder en mildare påföljd samtidigt som klaganden har verkställt en del av skyddstillsynen.
  2. RH 2013:23 (2013)
    Fråga om verkställigheten av skyddstillsyn helt eller delvis bör inhiberas (I och II).
  3. RH 2012:20 (2012)
    Hovrätten har förordnat om inhibition av en dom på skyddstillsyn med samhällstjänst endast avseende föreskriften om samhällstjänst.
  4. RH 2010:7 (2010)
    Hovrätten har förordnat om inhibition av en dom på skyddstillsyn med samhällstjänst.

28 kap. 5 a § (1)

  1. NJA 2015 s. 155 (2015)
    Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…

28 kap. 6 § (2)

  1. NJA 2015 s. 155 (2015)
    Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…
  2. NJA 2013 s. 1090 ”Crafoords väg” (2013)
    1. Förutsättningar har i visst fall saknats för att särskild utskrivningsprövning skulle äga rum vid rättspsykiatrisk vård. 2. Den tilltalade hade vid tiden för Högsta domstolens huvudförhandling varit frihetsberövad som anhållen eller häktad under ca åtta mån…

28 kap. 6 a § (112)

  1. NJA 2015 s. 155 (2015)
    Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…
  2. RH 2010:200 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  3. RH 2010:198 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  4. RH 2010:199 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  5. RH 2010:197 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  6. RH 2010:196 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  7. RH 2010:195 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  8. RH 2010:194 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  9. RH 2010:193 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  10. RH 2010:192 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  11. RH 2010:191 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  12. RH 2010:190 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  13. RH 2010:189 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  14. RH 2010:188 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  15. RH 2010:187 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  16. RH 2010:186 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  17. RH 2010:185 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  18. RH 2010:183 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  19. RH 2010:184 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  20. RH 2010:182 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  21. RH 2010:181 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  22. RH 2010:180 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  23. RH 2010:178 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  24. RH 2010:179 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  25. RH 2010:177 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  26. RH 2010:175 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  27. RH 2010:176 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  28. RH 2010:174 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  29. RH 2010:173 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  30. RH 2010:169 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  31. RH 2010:168 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  32. RH 2010:167 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  33. RH 2010:172 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  34. RH 2010:171 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  35. RH 2010:170 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  36. RH 2010:166 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  37. RH 2010:165 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  38. RH 2010:163 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  39. RH 2010:164 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  40. RH 2010:162 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  41. RH 2010:160 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  42. RH 2010:161 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  43. RH 2010:159 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  44. RH 2010:158 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  45. RH 2010:157 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  46. RH 2010:156 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  47. RH 2010:155 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  48. RH 2010:154 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  49. RH 2010:153 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  50. RH 2010:152 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  51. RH 2010:150 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  52. RH 2010:151 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  53. RH 2010:147 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  54. RH 2010:148 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  55. RH 2010:149 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  56. RH 2010:146 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  57. RH 2010:145 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  58. RH 2010:144 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  59. RH 2010:142 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  60. RH 2010:143 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  61. RH 2010:141 (2010)
    vSkyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  62. RH 2010:140 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  63. RH 2010:139 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  64. RH 2010:138 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  65. RH 2010:136 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  66. RH 2010:137 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  67. RH 2010:135 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  68. RH 2010:134 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  69. RH 2010:133 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  70. RH 2010:132 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  71. RH 2010:131 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  72. RH 2010:130 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  73. RH 2010:129 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  74. RH 2010:128 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  75. RH 2010:126 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  76. RH 2010:127 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  77. RH 2010:125 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  78. RH 2010:122 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  79. RH 2010:123 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  80. RH 2010:124 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  81. RH 2010:121 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  82. RH 2010:120 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  83. RH 2010:119 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  84. RH 2010:118 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  85. RH 2010:117 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  86. RH 2010:116 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  87. RH 2010:114 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  88. RH 2010:115 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  89. RH 2010:113 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  90. RH 2010:112 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  91. RH 2010:109 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  92. RH 2010:110 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  93. RH 2010:111 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  94. RH 2010:107 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  95. RH 2010:108 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  96. RH 2010:100 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  97. RH 2010:106 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  98. RH 2010:104 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  99. RH 2010:105 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  100. RH 2010:103 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  101. RH 2010:101 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  102. RH 2010:102 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  103. RH 2010:99 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  104. RH 2010:96 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  105. RH 2010:98 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  106. RH 2010:97 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  107. RH 2010:95 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  108. RH 2010:94 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  109. RH 2010:93 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  110. RH 2010:92 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  111. RH 2010:91 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  112. RH 1996:89 (1996)
    Fråga om hovrätten får avgöra mål utan huvudförhandling då överklagandet endast avser längden av det alternativa fängelsestraff som tingsrätten angett enligt 28 kap. 6 a § första stycket brottsbalken för tilltalad som ådömts skyddstillsyn med särskild behandli…

28 kap. 6 b § (5)

  1. Högsta domstolen, mål B 7397-22 Dom (2023)
    Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder…
  2. NJA 2023 s. 1086 ”Den ingripande behandlingsplanen” (2023)
    Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder…
  3. NJA 2000 s. 533 (2000)
    Undanröjande av skyddstillsyn enligt 28 kap. 9 § brottsbalken har ansetts inte kunna ske innan domen på skyddstillsyn vunnit laga kraft.
  4. RH 2000:49 (2000)
    Tilltalad har av tingsrätt dömts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, varvid förordnats att den tilltalade skulle vara omhändertagen enligt 28 kap. 6 b § brottsbalken. Sedan åklagaren överklagat domen bestämde hovrätten påföljden till fängelse och …
  5. RH 1994:130 (1994)
    Fråga om avräkning av tid för frihetsberövande då skyddstillsyn undanröjs och påföljden bestäms till fängelse.

28 kap. 7 § (1)

  1. NJA 2015 s. 155 (2015)
    Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…

28 kap. 8 § (6)

  1. RH 2026:9 (2026)
    Fråga om undanröjande av skyddstillsyn och s.k. fortsatt skyddstillsyn (konsumtionsdom).
  2. RH 2025:2 (2025)
    Sedan endast den tilltalade överklagat tingsrättens dom ansågs det föreligga särskilda skäl för att undanröja tidigare utdömd skyddstillsyn med samhällstjänst då den tilltalade skulle avtjäna ett långt fängelsestraff. Hovrätten bestämde en gemensam påföljd för…
  3. NJA 2015 s. 155 (2015)
    Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…
  4. RH 2000:57 (2000)
    En person, som hade ådömts skyddstillsyn och genom en senare dom ådömts s.k. fortsatt skyddstillsyn, misskötte sig. Tingsrättens beslut att undanröja den fortsatta skyddstillsynen - och inte skyddstillsynen enligt den tidigare domen - ansågs felaktigt.
  5. RH 1998:75 (1998)
    Vid påföljden skyddstillsyn med särskild behandling bör, om inte speciella undantagsskäl föreligger, allvarliga åsidosättanden av de åligganden som följer av behandlingsplanen konsekvent leda till att skyddstillsynen undanröjs och ersätts med fängelse.
  6. RH 1998:74 (1998)
    Hovrätten har ogillat yrkande om undanröjande av skyddstillsyn, trots att den dömde inte fullföljt s.k. kontraktsvård. Föreskriften om behandling har inte ansetts lagligen kunna upphävas.

28 kap. 9 § (9)

  1. RH 2026:9 (2026)
    Fråga om undanröjande av skyddstillsyn och s.k. fortsatt skyddstillsyn (konsumtionsdom).
  2. RH 2021:37 (2021)
    Vid undanröjande av skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har skyddstillsyn valts som ny påföljd, eftersom personen i fråga var sjutton år vid de aktuella gärningarna och då det inte har förelegat synnerliga skäl för att döma till fängelse.
  3. NJA 2015 s. 155 (2015)
    Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…
  4. RH 2010:60 (2010)
    Domstolsverkets brottmålstaxa är inte tillämplig i mål om undanröjande av skyddstillsyn.
  5. RH 2005:70 (2005)
    Fråga huruvida bestämmelsen i 34 kap. 6 § fjärde stycket brottsbalken medger att domstol dels förordnar om övervakning, dels förlänger prövotiden. Även fråga huruvida det förelegat lagliga förutsättningar för domstol att i förevarande fall meddela särskild för…
  6. NJA 2000 s. 533 (2000)
    Undanröjande av skyddstillsyn enligt 28 kap. 9 § brottsbalken har ansetts inte kunna ske innan domen på skyddstillsyn vunnit laga kraft.
  7. RH 2000:59 (2000)
    Talan om undanröjande av skyddstillsyn p.g.a. misskötsamhet har inte ansetts kunna tas upp till prövning när skyddstillsynsdomen inte vunnit laga kraft.
  8. RH 1998:75 (1998)
    Vid påföljden skyddstillsyn med särskild behandling bör, om inte speciella undantagsskäl föreligger, allvarliga åsidosättanden av de åligganden som följer av behandlingsplanen konsekvent leda till att skyddstillsynen undanröjs och ersätts med fängelse.
  9. NJA 1986 s. 78 (1986)
    Fråga om undanröjande av skyddstillsyn. 28 kap 8 och 9 §§ BrB.

28 kap. 11 § (3)

  1. NJA 2000 s. 533 (2000)
    Undanröjande av skyddstillsyn enligt 28 kap. 9 § brottsbalken har ansetts inte kunna ske innan domen på skyddstillsyn vunnit laga kraft.
  2. RH 1996:44 (1996)
    Bestämmelserna om häktning har ansetts inte vara tillämpliga vid talan jämlikt 28 kap. 8 § brottsbalken om undanröjande av skyddstillsyn.
  3. RH 1994:130 (1994)
    Fråga om avräkning av tid för frihetsberövande då skyddstillsyn undanröjs och påföljden bestäms till fängelse.

28 kap. 30 § (1)

  1. NJA 1994 s. 106 (1994)
    Fråga om påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (s k kontraktsvård) bör förenas med böter. När i HD yrkats endast befrielse från böter har målet företagits till avgörande utan huvudförhandling. 51 kap 21 § 1 st 4 och 55 kap 12 § RB.

29 kap. 1 § (78)

  1. Högsta domstolen, mål B 8157-25 ”Upprepade försäljningar av narkotika II” Dom (2026)
    Fråga om flera försäljningar av narkotika ska bedömas som ett eller flera brott, och om bestämmande av straffvärde vid flerfaldig narkotikabrottslighet.
  2. NJA 2026 s. 319 ”Upprepade försäljningar av narkotika II” (2026)
    Fråga om flera försäljningar av narkotika ska bedömas som ett eller flera brott, och om bestämmande av straffvärde vid flerfaldig narkotikabrottslighet.
  3. Högsta domstolen, mål B 4100-24 Dom (2025)
    Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning
  4. NJA 2025 s. 1145 ”Ofredandena i Malmö” (2025)
    Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning
  5. RH 2025:31 (2025)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord.
  6. RH 2022:18 (2022)
    Hovrätten har inte ansett att det varit fråga om ett överraskande moment för de tilltalade, och således inte heller ett avsteg från den kontradiktoriska principen, att tingsrätten vid sin straffvärdering i skärpande riktning vägt in att ett motiv för brotten u…
  7. NJA 2021 s. 583 ”Mordet med hanteln” (2021)
    Straffet har bestämts till livstids fängelse vid mord på närstående
  8. NJA 2020 s. 564 ”Den utdragna misshandeln” (2020)
    Rubricering och straffvärde vid synnerligen grov misshandel. Även fråga om beaktande av återfall i brott vid straffmätningen.
  9. NJA 2019 s. 747 ”Upprepade övergrepp i rättssak” (2019)
    Upprepade fall av övergrepp i rättssak begångna mot samma målsägande under en tremånadersperiod. Varje gärning har ansetts vara ett särskilt brott enligt normalgraden. Fråga också om brottslighetens straffvärde.
  10. NJA 2019 s. 238 ”Upprepade grova våldtäkter mot barn” (2019)
    Straffvärde när den tilltalade mot en och samma målsägande har begått ett mycket stort antal grova våldtäkter mot barn och grova sexuella övergrepp mot barn.
  11. NJA 2018 s. 1010 ”Penningtvättshjälpen I-III” (2018)
    Penningtvättsbrott. Rubricering och straffvärdebedömning (I-III).
  12. NJA 2017 s. 446 ”Biosalongen” (2017)
    Upphovsrättsintrång är inte sådan brottslighet att dess art utgör skäl för fängelse. Också fråga om brottslighetens straffvärde.
  13. NJA 2017 s. 138 ”Sjuttioåringen” (2017)
    Straffmätning vid grov vårdslöshet i trafik i förening med grovt rattfylleri. Fråga också om straffet ska lindras med hänsyn till den tilltalades ålder (70 år).
  14. NJA 2016 s. 95 ”Förarprovet” (2016)
    Missbruk av urkund i samband med förarprov. Gradindelning, straffvärde och brottslighetens art.
  15. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  16. NJA 2015 s. 948 ”Finnslättfallet” (2015)
    Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
  17. NJA 2015 s. 826 ”Samlag med avkomling” (2015)
    Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och dagsböter. Också fråga rörande tillämpningen av 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken när den tidigare påföljden är skyddstillsyn med samhällstjänst.
  18. NJA 2015 s. 45 (2015)
    En journalist har i samband med ett reportage gjort sig skyldig till vapenbrott. Det publicistiska syftet har vid påföljdsbestämningen ansetts vara en förmildrande omständighet.
  19. NJA 2014 s. 990 ”Tidaholmsfallet” (2014)
    Sexuellt utnyttjande av barn. Straffvärde och brottslighetens art.
  20. NJA 2014 s. 859 (2014)
    Påföljden för brott mot upphovsrättslagen genom fildelning vid 51 tillfällen har i visst fall bestämts till ett kraftigt bötesstraff.
  21. NJA 2013 s. 1155 ”Gatuöverfallet” (2013)
    Grov misshandel?
  22. RH 2013:49 (2013)
    En man med visst psykiatriskt funktionshinder berövade en nioårig flicka friheten under 18 timmar. Fråga dels om gärningen var att bedöma som människorov eller olaga frihetsberövande, dels om straffmätning. Även fråga om bedömningen av barnpornografibrott.
  23. NJA 2013 s. 376 ”Bajonettmordet” (2013)
    Straffmätning för mord.
  24. NJA 2012 s. 849 ”Femtiotablettersdomen” (2012)
    Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden medan innehav av fem tabletter har bedömts som ringa brott. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och 140 dagsböter.
  25. RH 2012:83 (2012)
    Vid narkotikasmuggling har det ansetts förmildrande att införseln skedde för eget bruk.
  26. RH 2011:93 (2012)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  27. RH 2011:92 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  28. RH 2011:91 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  29. RH 2011:90 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  30. RH 2011:89 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  31. RH 2011:88 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  32. RH 2011:87 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  33. RH 2011:86 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  34. RH 2011:85 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  35. RH 2011:84 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  36. RH 2011:83 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  37. RH 2011:82 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  38. RH 2011:81 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  39. RH 2011:34 (2011)
    För innehav och transport av 6 580 gram amfetamin har tingsrätten dömt till fängelse i åtta år. Hovrätten har satt ned strafftiden till sex år med hänvisning till bl.a. vad Högsta domstolen anfört i en dom från den 16 juni 2011 i mål B 5412-10 om behovet av en…
  40. RH 2011:80 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  41. RH 2011:79 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  42. RH 2011:78 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  43. RH 2011:77 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  44. NJA 2011 s. 89 ”Synnerligen grov misshandel?” (2011)
    Synnerligen grov misshandel? Gradindelning och straffvärdebedömning vid misshandel.
  45. RH 2011:76 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  46. RH 2011:75 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  47. RH 2011:74 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  48. RH 2011:73 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  49. RH 2011:22 (2011)
    Fråga om påföljd för rån, särskilt om tillämpning av 29 kap. 1 § andra stycket brottsbalken i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 2010.
  50. RH 2011:72 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  51. RH 2011:71 (2010)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  52. NJA 2010 s. 592 (2010)
    Fängelsestraffet i ett fall av grov narkotikasmuggling har på grund av brottets mycket höga straffvärde bestämts till strafflatitudens maximum, oberoende av beaktansvärda billighetshänsyn bestående i att den tilltalade kunde komma att föras upp på spärrlistan …
  53. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  54. NJA 2009 s. 485 (2009)
    Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra stycket brottsbalken för brott som begåtts före den tidigare domen (I) eller innan denna börjat verkställas (II och III) (I= B 5060-08, II= B 4144-08, III= B 3676-08)
  55. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…
  56. RH 2008:59 (2007)
    Köp av sexuella tjänster som förmedlats genom organiserad prostitution har bedömts innefatta försvårande omständigheter varför påföljden bestämts till villkorlig dom jämte böter. Även utnyttjande i visst fall av den prostituerades underläge har bedömts på samm…
  57. RH 2007:86 (2007)
    Fråga om beaktande av andra omständigheter än mängd och art narkotika vid bestämmande av straffvärde och straffmätning i mål om ansvar för narkotikabrott.
  58. RH 2007:7 (2007)
    Straffmätning avseende brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor samt bestämmande av skadeståndsersättning för kränkning och sveda och värk på grund av sådant brott.
  59. RH 2006:64 (2006)
    Fängelsestraffets längd har för en artonåring som skall dömas för grovt narkotikabrott reducerats inte bara med hänsyn till hans ungdom utan även med hänsyn till att hans befattning med narkotikan varit begränsad, av inte särskilt kvalificerad art och motivera…
  60. NJA 2006 s. 510 (2006)
    Straffmätning vid upprepade fall av våldtäkt mot och sexuellt utnyttjande av barn.
  61. RH 2007:5 (2006)
    Straffmätning vid flera brott mot lagen om tillsyn över hundar och katter.
  62. RH 2006:44 (2006)
    Brottsrubricering och straffmätning i mål om grovt narkotikabrott.
  63. NJA 2005 s. 856 (2005)
    Påföljd för vårdslös skatteuppgift.
  64. RH 2006:49 (2005)
    Straffmätning vid flerfaldig brottslighet och återfall i brott.
  65. NJA 2005 s. 348 (2005)
    Fråga om differentiering av straffvärdet vid eget bruk av amfetamin (= mål B 3825-04) och heroin (= mål B 3826-04).
  66. NJA 2004 s. 437 ”Fridskränkningen av dottern” (2004)
    Straffmätning i mål om grov fridskränkning.
  67. NJA 2004 s. 354 (2004)
    Straffmätning i mål om grovt narkotikabrott.
  68. NJA 2003 s. 295 (2003)
    Straffmätning i mål om försök till utpressning och grovt vapenbrott.
  69. NJA 2003 s. 174 (2003)
    En man har befunnits skyldig till grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott, avseende en treårig styvson. Fråga om straffmätning. - Även fråga om barnets moder gjort sig skyldig till vållande till annans död genom att underlåta att se till att …
  70. NJA 2002 s. 198 ”Göteborgskravallerna I” (2002)
    Fråga om påföljdsval och straffmätning för våldsamt upplopp.
  71. NJA 2000 s. 612 (2000)
    Straffmätning för grov misshandel av barn.
  72. NJA 2000 s. 432 (2000)
    Fråga om straffmätning för skadegörelse.
  73. NJA 2000 s. 421 ”Skånerånen” (2000)
    Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 21 år.
  74. NJA 2000 s. 314 ”Socialkontorsfallet” (2000)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.
  75. RH 1998:68 (1998)
    Straffmätning vid sexuellt utnyttjande av underårig då gärningsmannen vid tidigare tillfällen har dömts för sådana brott mot samma målsägande.
  76. NJA 1997 s. 652 (1997)
    Fråga om påföljd för grov förskingring.
  77. RH 1996:144 (1996)
    Föräldraansvar och nödrätt.
  78. RH 1996:23 (1996)
    Påföljden för uppsåtligt brott mot förbudet mot att inneha kniv på allmän plats bör, när det gäller moraknivar eller större knivar, i normalfallet föranleda ett dagsbotsstraff som inte stannar vid minimiantalet dagsböter.

29 kap. 2 § (53)

  1. RH 2025:31 (2025)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord.
  2. RH 2023:38 (2022)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till äktenskapstvång.
  3. RH 2022:18 (2022)
    Hovrätten har inte ansett att det varit fråga om ett överraskande moment för de tilltalade, och således inte heller ett avsteg från den kontradiktoriska principen, att tingsrätten vid sin straffvärdering i skärpande riktning vägt in att ett motiv för brotten u…
  4. NJA 2021 s. 583 ”Mordet med hanteln” (2021)
    Straffet har bestämts till livstids fängelse vid mord på närstående
  5. RH 2021:23 (2021)
    En pappa och två bröder har dömts för misshandel av dotterns pojkvän. Hovrätten har bedömt att motivet för brottet varit att bevara eller återupprätta familjens heder och att straffvärdet därför ska skärpas enligt 29 kap. 2 § 10 brottsbalken.
  6. NJA 2021 s. 377 ”Mordet med brödkniven” (2021)
    Straffvärdebedömning och straffmätning vid tidsbestämt straff för mord. Även fråga om billighetshänsyn enligt 29 kap. 5 § brottsbalken.
  7. NJA 2019 s. 238 ”Upprepade grova våldtäkter mot barn” (2019)
    Straffvärde när den tilltalade mot en och samma målsägande har begått ett mycket stort antal grova våldtäkter mot barn och grova sexuella övergrepp mot barn.
  8. NJA 2018 s. 975 ”Mordet vid återvinningsstationen” (2018)
    Påföljdsval vid mord. Eftersom brottet inte har begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och förutsättningar för rättspsykiatrisk vård inte ansetts föreligga, har påföljden bestämts till fängelse. Även fråga om fängelsestraffets längd.
  9. NJA 2018 s. 378 ”De upprepade förfalskningarna” (2018)
    Tillverkning av ett stort antal falska identitetshandlingar har ansetts som skilda brott. Brotten har rubricerats som urkundsförfalskning av normalgraden. Även fråga om straffvärde vid flerfaldig brottslighet.
  10. NJA 2017 s. 1129 ”Skärpet” (2017)
    Fråga om gränsdragningen mellan ringa misshandel och misshandel av normalgraden vid misshandel av barn.
  11. NJA 2017 s. 446 ”Biosalongen” (2017)
    Upphovsrättsintrång är inte sådan brottslighet att dess art utgör skäl för fängelse. Också fråga om brottslighetens straffvärde.
  12. NJA 2016 s. 95 ”Förarprovet” (2016)
    Missbruk av urkund i samband med förarprov. Gradindelning, straffvärde och brottslighetens art.
  13. NJA 2015 s. 826 ”Samlag med avkomling” (2015)
    Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och dagsböter. Också fråga rörande tillämpningen av 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken när den tidigare påföljden är skyddstillsyn med samhällstjänst.
  14. NJA 2014 s. 859 (2014)
    Påföljden för brott mot upphovsrättslagen genom fildelning vid 51 tillfällen har i visst fall bestämts till ett kraftigt bötesstraff.
  15. RH 2013:49 (2013)
    En man med visst psykiatriskt funktionshinder berövade en nioårig flicka friheten under 18 timmar. Fråga dels om gärningen var att bedöma som människorov eller olaga frihetsberövande, dels om straffmätning. Även fråga om bedömningen av barnpornografibrott.
  16. NJA 2013 s. 376 ”Bajonettmordet” (2013)
    Straffmätning för mord.
  17. RH 2011:93 (2012)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  18. RH 2011:92 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  19. RH 2011:91 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  20. RH 2011:90 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  21. RH 2011:89 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  22. RH 2011:88 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  23. RH 2011:87 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  24. RH 2011:86 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  25. RH 2011:85 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  26. RH 2011:84 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  27. RH 2011:83 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  28. RH 2011:82 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  29. RH 2011:81 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  30. RH 2011:80 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  31. RH 2011:79 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  32. RH 2011:78 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  33. RH 2011:77 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  34. RH 2011:76 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  35. RH 2011:75 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  36. RH 2011:74 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  37. RH 2011:73 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  38. RH 2011:72 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  39. RH 2011:71 (2010)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  40. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  41. RH 2010:9 (2009)
    En man, som i syfte att kontrollera om hans dotter var oskuld, stoppat sina fingrar i dotterns slida, dömdes, inte för våldtäkt mot barn utan för misshandel.
  42. RH 2007:7 (2007)
    Straffmätning avseende brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor samt bestämmande av skadeståndsersättning för kränkning och sveda och värk på grund av sådant brott.
  43. NJA 2005 s. 712 (2005)
    Fråga om ansvar för grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, grov fridskränkning och misshandel. Därvid bl.a. fråga om den kränkta kvinnans make gjort sig skyldig till ofredande genom att låta makarnas barn bevittna våld och hot mot mamman.
  44. NJA 2005 s. 661 ”Stölden i fraktterminalen” (2005)
    Ett avskedande från en anställning skall beaktas vid straffmätningen även när brottet begåtts i anställningen.
  45. NJA 2004 s. 437 ”Fridskränkningen av dottern” (2004)
    Straffmätning i mål om grov fridskränkning.
  46. NJA 2003 s. 174 (2003)
    En man har befunnits skyldig till grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott, avseende en treårig styvson. Fråga om straffmätning. - Även fråga om barnets moder gjort sig skyldig till vållande till annans död genom att underlåta att se till att …
  47. RH 2002:70 (2002)
    En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter gentemot en underårig flicka. Frågor i målet om preskription, straffmätning och skadestånd.
  48. NJA 2001 s. 894 (2001)
    Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit mellan brotten och lagföringen är omkring 10 år och gärningsmannen var under 18 år.
  49. NJA 2000 s. 612 (2000)
    Straffmätning för grov misshandel av barn.
  50. NJA 2000 s. 421 ”Skånerånen” (2000)
    Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 21 år.
  51. NJA 1997 s. 622 (1997)
    Straffmätning vid försök till grov varusmuggling avseende 25 000 liter 96-procentig sprit.
  52. RH 1997:1 (1996)
    Det s.k. Kodemordet: Gärningsman som var drygt 18 år gammal, har dömts för mord och försök till misshandel till fängelse 8 år medan gärningsman, som var knappt 18 år gammal har dömts för grov misshandel, försök till grov misshandel, olaga tvång och grovt våld …
  53. RH 1996:60 (1996)
    Tingsrätten dömde en banktjänsteman för grov förskingring till villkorlig dom. Hovrätten ändrade påföljden till fängelse.

29 kap. 2 a § (3)

  1. Högsta domstolen, mål B 4055-25 Dom (2025)
    Straffvärdebedömning med tillämpning av 29 kap. 2 a § brottsbalken avseende sprängningar som innefattat bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Sprängdåden har utgjort en del av en konflikt m…
  2. NJA 2025 s. 1167 ”De tre sprängningarna” (2025)
    Straffvärdebedömning med tillämpning av 29 kap. 2 a § brottsbalken avseende sprängningar som innefattat bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord och medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse. Sprängdåden har utgjort en del av en konflikt m…
  3. RH 2025:31 (2025)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord.

29 kap. 3 § (59)

  1. Högsta domstolen, mål B 1462-25 Dom (2025)
    Fråga om betydelsen av en skolelevs neuropsykiatriska funktionsnedsättning vid bedömning av straffvärde och skadeståndsansvar.
  2. NJA 2025 s. 1203 ”Datorsalen” (2025)
    Fråga om betydelsen av en skolelevs neuropsykiatriska funktionsnedsättning vid bedömning av straffvärde och skadeståndsansvar.
  3. Högsta domstolen, mål B 4100-24 Dom (2025)
    Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning
  4. NJA 2025 s. 1145 ”Ofredandena i Malmö” (2025)
    Frågor om uppsåt, straffrättsvillfarelse, straffvärde och skadestånd vid ofredanden begångna av en person med psykisk störning
  5. RH 2025:31 (2025)
    Fråga om påföljdsbestämning i mål angående stämpling till mord.
  6. NJA 2021 s. 583 ”Mordet med hanteln” (2021)
    Straffet har bestämts till livstids fängelse vid mord på närstående
  7. NJA 2021 s. 377 ”Mordet med brödkniven” (2021)
    Straffvärdebedömning och straffmätning vid tidsbestämt straff för mord. Även fråga om billighetshänsyn enligt 29 kap. 5 § brottsbalken.
  8. NJA 2018 s. 975 ”Mordet vid återvinningsstationen” (2018)
    Påföljdsval vid mord. Eftersom brottet inte har begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och förutsättningar för rättspsykiatrisk vård inte ansetts föreligga, har påföljden bestämts till fängelse. Även fråga om fängelsestraffets längd.
  9. RH 2018:46 (2018)
    Tilltalad, som tillgodogjort sig närmare 6,5 miljoner kr från ett bolag där han var styrelseledamot och ekonomiansvarig, har dömts till fängelse 2 år 6 månader.
  10. NJA 2017 s. 872 ”Nöd och smärtlindring” (2017)
    Att cannabis har odlats i smärtlindringssyfte har inte medfört ansvarsfrihet med stöd av bestämmelsen om nöd i 24 kap. 4 § brottsbalken. Även fråga om rubricering och påföljd.
  11. NJA 2017 s. 491 ”Polishunden” (2017)
    Tjänstefel. Fråga om en polisman av oaktsamhet har åsidosatt vad som gällde för uppgiften när han använt tjänstehund för att stoppa en misstänkt som flyr från brottsplatsen.
  12. NJA 2016 s. 95 ”Förarprovet” (2016)
    Missbruk av urkund i samband med förarprov. Gradindelning, straffvärde och brottslighetens art.
  13. NJA 2015 s. 948 ”Finnslättfallet” (2015)
    Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
  14. NJA 2015 s. 826 ”Samlag med avkomling” (2015)
    Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och dagsböter. Också fråga rörande tillämpningen av 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken när den tidigare påföljden är skyddstillsyn med samhällstjänst.
  15. NJA 2015 s. 45 (2015)
    En journalist har i samband med ett reportage gjort sig skyldig till vapenbrott. Det publicistiska syftet har vid påföljdsbestämningen ansetts vara en förmildrande omständighet.
  16. NJA 2013 s. 1090 ”Crafoords väg” (2013)
    1. Förutsättningar har i visst fall saknats för att särskild utskrivningsprövning skulle äga rum vid rättspsykiatrisk vård. 2. Den tilltalade hade vid tiden för Högsta domstolens huvudförhandling varit frihetsberövad som anhållen eller häktad under ca åtta mån…
  17. RH 2013:49 (2013)
    En man med visst psykiatriskt funktionshinder berövade en nioårig flicka friheten under 18 timmar. Fråga dels om gärningen var att bedöma som människorov eller olaga frihetsberövande, dels om straffmätning. Även fråga om bedömningen av barnpornografibrott.
  18. NJA 2013 s. 376 ”Bajonettmordet” (2013)
    Straffmätning för mord.
  19. NJA 2012 s. 564 (2012)
    Fråga om straffrättsligt ansvar för en 17-åring med en allvarlig psykisk störning som har genomfört samlag och andra med samlag jämförliga handlingar med en tolvåring.
  20. NJA 2012 s. 247 ”Vildvittra” (2012)
    Rubricering av och påföljd för bokföringsbrott. Även fråga om tillämpning av 29 kap. 3 § brottsbalken.
  21. NJA 2012 s. 45 ”Samurajsvärdet” (2012)
    Bedömningen av frågan om uppsåt när en gärning som har innefattat allvarligt våld har begåtts under självförvållat rus och under påverkan av en psykisk störning. Även fråga om inbillat nödvärn och nödvärnsexcess.
  22. NJA 2012 s. 16 (2012)
    Antalet dagsböter har med tillämpning av 29 kap. 7 § första stycket brottsbalken satts ned då en person vid 18 års ålder gjort sig skyldig till snatteri.
  23. RH 2011:93 (2012)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  24. RH 2011:92 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  25. RH 2011:64 (2011)
    Straffmätning i mål om grov misshandel. Straffvärdet har reducerats med hänsyn till att den tilltalade haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande. Även fråga om angivelse kan anses vara frivillig när den tilltalade först lämnat sitt erkännande …
  26. RH 2011:91 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  27. RH 2011:90 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  28. RH 2011:89 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  29. RH 2011:88 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  30. RH 2011:87 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  31. RH 2011:86 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  32. RH 2011:85 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  33. RH 2011:84 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  34. RH 2011:83 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  35. RH 2011:82 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  36. RH 2011:81 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  37. RH 2011:80 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  38. RH 2011:79 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  39. RH 2011:78 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  40. RH 2011:77 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  41. RH 2011:76 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  42. RH 2011:75 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  43. RH 2011:74 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  44. RH 2011:73 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  45. RH 2011:72 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  46. RH 2011:71 (2010)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  47. NJA 2010 s. 592 (2010)
    Fängelsestraffet i ett fall av grov narkotikasmuggling har på grund av brottets mycket höga straffvärde bestämts till strafflatitudens maximum, oberoende av beaktansvärda billighetshänsyn bestående i att den tilltalade kunde komma att föras upp på spärrlistan …
  48. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  49. RH 2009:14 (2008)
    Fråga om påföljdsval enligt den nya lagstiftningen i 30 kap. 6 § brottsbalken (allvarlig psykisk störning) och den ändrade utformningen av 29 kap. 3 § första stycket 2 brottsbalken.
  50. RH 2008:90 (2008)
    Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt kan ha förelegat. Tillika frågor om nödvärn och om förutsättningarna för att förklara tilltalad fri från påföljd.
  51. NJA 2007 s. 636 ”Ungdomstjänst tillräckligt ingripande påföljd?” (2007)
    Ungdomstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 16-åring som dömts för grov misshandel med ett straffvärde, om gärningen hade begåtts av en vuxen person, om cirka 16 månader.
  52. NJA 2007 s. 624 (2007)
    Val av påföljd för två ungdomar som vid 15 respektive 18 års ålder gjort sig skyldiga till mened.
  53. NJA 2004 s. 786 ”Gräsövargen” (2004)
    En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om förutsättningar för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) förelegat. Tillika fråga om ansvarsfrihet på grund av nöd.
  54. NJA 2001 s. 894 (2001)
    Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit mellan brotten och lagföringen är omkring 10 år och gärningsmannen var under 18 år.
  55. NJA 2000 s. 421 ”Skånerånen” (2000)
    Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 21 år.
  56. NJA 2000 s. 314 ”Socialkontorsfallet” (2000)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.
  57. NJA 1998 s. 512 (1998)
    Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn till den mängd som producerats i förening med att odlingen bedrivits i stor skala, systematiskt och med användning av avancerad utrustning, bedömts som grovt narkotikabrott. - Även frå…
  58. NJA 1995 s. 106 (1995)
    Straffet för grovt narkotikabrott har med hänsyn till den tilltalades bristande omdömesförmåga samt allvarliga och invalidiserande hälsotillstånd satts lägre än som är föreskrivet. 29 kap 3 § 1 st 3 samt 5 § 1 st 6 och 2 st BrB.
  59. RH 1993:120 (1993)
    Frågor om nödvärnsrätt och nödvärnsexcess samt straffmätning i mål angående dråp m.m.

29 kap. 4 § (43)

  1. RH 2024:43 (2024)
    Vid omfattande återfall i olovlig körning, grovt brott, har påföljden bestämts till fängelse i två månader. Även fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet.
  2. RH 2022:8 (2022)
    Ansvar för uppsåtligt vapenbrott kräver att gärningsmannens uppsåt omfattar att vapnet är tillståndspliktigt. Okunskap om tillståndsplikten är inte straffrättsvillfarelse som avses i 24 kap. 9 § brottsbalken utan s.k. oegentlig rättsvillfarelse.
  3. NJA 2020 s. 564 ”Den utdragna misshandeln” (2020)
    Rubricering och straffvärde vid synnerligen grov misshandel. Även fråga om beaktande av återfall i brott vid straffmätningen.
  4. NJA 2016 s. 3 ”Mordstraffskalan” (2016)
    Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 § brottsbalken har medfört att rättsläget förändrats (jfr NJA 2013 s. 376).
  5. RH 2013:47 (2013)
    Straffmätning och påföljdsval vid återfall i sexuellt ofredande (blottning).
  6. NJA 2013 s. 376 ”Bajonettmordet” (2013)
    Straffmätning för mord.
  7. RH 2012:70 (2012)
    Straffskärpning på grund av återfall i brott. Även fråga om följderna av ett utvisningsbeslut för en EU-medborgare.
  8. NJA 2012 s. 79 ”Rydaholmsfallet” (2012)
    Grovt vållande till annans död, m.m. Straffvärdebedömning och fråga om straffet borde skärpas på grund av tidigare brottslighet.
  9. RH 2011:93 (2012)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  10. RH 2011:92 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  11. RH 2011:91 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  12. RH 2011:90 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  13. RH 2011:89 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  14. RH 2011:88 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  15. RH 2011:87 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  16. RH 2011:86 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  17. RH 2011:85 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  18. RH 2011:84 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  19. RH 2011:83 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  20. RH 2011:82 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  21. RH 2011:81 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  22. RH 2011:80 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  23. RH 2011:79 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  24. RH 2011:78 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  25. RH 2011:77 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  26. RH 2011:76 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  27. RH 2011:75 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  28. RH 2011:74 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  29. RH 2011:73 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  30. RH 2011:72 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  31. RH 2011:71 (2010)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  32. NJA 2009 s. 485 (2009)
    Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra stycket brottsbalken för brott som begåtts före den tidigare domen (I) eller innan denna börjat verkställas (II och III) (I= B 5060-08, II= B 4144-08, III= B 3676-08)
  33. RH 2008:54 (2007)
    En man förs bort i en bil, misshandlas och krävs på pengar. I målet mot två av männen i bilen och två män som åtalats för anstiftan till utpressning uppstår bl.a. dels frågan om målsäganden utsatts för ett människorov och om det i så fall skall bedömas som min…
  34. RH 2006:33 (2006)
    Hovrätten har undanröjt en skyddstillsyn och dömt till fängelse för den samlade brottsligheten. Ett av brotten i den tidigare domen var begånget under prövotid för villkorlig frigivning från ett dessförinnan ådömt fängelsestraff. Den villkorligt medgivna frihe…
  35. RH 2005:57 (2005)
    Fråga om bestämmande av straffvärde vid narkotikabrottslighet bestående i hantering av flera olika narkotiska preparat. Även fråga om tillämpning av 29 kap. 4 § brottsbalken.
  36. NJA 2005 s. 661 ”Stölden i fraktterminalen” (2005)
    Ett avskedande från en anställning skall beaktas vid straffmätningen även när brottet begåtts i anställningen.
  37. RH 2006:49 (2005)
    Straffmätning vid flerfaldig brottslighet och återfall i brott.
  38. RH 2002:62 (2002)
    Särskilda skäl mot att förverka villkorligt medgiven frihet har befunnits föreligga vid återfall i olovlig körning, grovt brott.
  39. RH 1999:66 (1999)
    När påföljden har bestämts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (s.k. kontraktsvård) har det alternativa fängelsestraffet bestämts enbart utifrån den aktuella brottslighetens straffvärde utan beaktande av att det rörde sig om återfall i brott.
  40. NJA 1998 s. 713 (1998)
    Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt bestämmelsen i 29 kap 4 § BrB.
  41. RH 1998:68 (1998)
    Straffmätning vid sexuellt utnyttjande av underårig då gärningsmannen vid tidigare tillfällen har dömts för sådana brott mot samma målsägande.
  42. NJA 1995 s. 35 (1995)
    Fråga om tidigare brottslighet skulle beaktas vid val av påföljd.
  43. NJA 1991 s. 498 (1991)
    Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver. Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap. 4 § andra st. brottsbalken om förverkande av del av villkorligt medgiven frihet.

29 kap. 5 § (106)

  1. Högsta domstolen, mål B 5628-24 ”Narkotikaannonsen” Dom (2026)
    En polisman har genom att svara på en annons beställt narkotika inom ramen för vad som bjöds ut till försäljning och sedan stämt träff för överlämning av narkotikan med den person som han kommit i kontakt med. De provokativa åtgärderna har inte utgjort hinder …
  2. NJA 2026 s. 93 ”Narkotikaannonsen” (2026)
    En polisman har genom att svara på en annons beställt narkotika inom ramen för vad som bjöds ut till försäljning och sedan stämt träff för överlämning av narkotikan med den person som han kommit i kontakt med. De provokativa åtgärderna har inte utgjort hinder …
  3. Högsta domstolen, mål B 1793-23 Dom (2024)
    Hur hänsyn bör tas till barnets bästa när påföljden för en förälder bestäms. Även fråga om straffvärde vid näringspenningtvätt.
  4. NJA 2024 s. 642 ”Mammans näringspenningtvätt” (2024)
    Hur hänsyn bör tas till barnets bästa när påföljden för en förälder bestäms. Även fråga om straffvärde vid näringspenningtvätt.
  5. RH 2024:44 (2024)
    En kvinna dömdes i tingsrätten till skyddstillsyn med föreskrifter om samhällstjänst och behandling. I hovrätten dömdes kvinnan till fängelse. Hovrätten beaktade vid straffmätningen att kvinnan hade fullföljt båda föreskrifterna och reducerade fängelsestraffet…
  6. RH 2023:27 (2023)
    I ett mål där tingsrätten hade bestämt påföljden till skyddstillsyn med samhällstjänst ansåg hovrätten att fängelse i stället borde ha valts som påföljd. Men när hovrätten dömde i målet hade tilltalad fullgjort hela samhällstjänsten. Med beaktande av det ansåg…
  7. Högsta domstolen, mål B 2905-22 Dom (2023)
    Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts.
  8. NJA 2023 s. 323 ”Den verkställda skyddstillsynen II” (2023)
    Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts.
  9. Högsta domstolen, mål B 5836-22 Dom (2023)
    Tillämpningen av strafflindringsgrunderna i 29 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken när en tilltalad har medverkat till utredningen av någon annans brott och till följd av uppgiftslämnandet riskerar att bli utsatt för allvarliga brott.
  10. NJA 2023 s. 265 ”Glassplittret i väskan” (2023)
    Tillämpningen av strafflindringsgrunderna i 29 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken när en tilltalad har medverkat till utredningen av någon annans brott och till följd av uppgiftslämnandet riskerar att bli utsatt för allvarliga brott.
  11. Högsta domstolen, mål B 6172-21 Dom (2023)
    En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen
  12. NJA 2023 s. 9 ”Fentanylstölden” (2023)
    En narkossköterska har dömts till sex månaders fängelse för att hon på arbetet stulit och innehaft narkotikaklassade läkemedel. Vid straffmätningen har beaktats bl.a. att hon förlorat sin anställning och varit underkastad prövotid enligt patientsäkerhetslagen
  13. NJA 2022 s. 1094 ”De två narkotikadistributörerna” (2022)
    Tillämpningen av 29 kap. 5 § (numera 29 kap. 5 a §) BrB när de tilltalade har medverkat till utredningen om den egna brottsligheten på ett sätt som haft avgörande betydelse.
  14. NJA 2022 s. 438 ”Den verkställda skyddstillsynen I” (2022)
    Rättens utredningsskyldighet när en dom på skyddstillsyn överklagas. Även fråga om påföljdsbestämningen när brottsligheten föranleder en mildare påföljd samtidigt som klaganden har verkställt en del av skyddstillsynen.
  15. NJA 2021 s. 820 ”Toftavägen” (2021)
    Villkorlig dom i förening med samhällstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för brottet grovt rattfylleri. Fråga om hur bl.a. sen lagföring inverkar på valet av påföljd.
  16. NJA 2021 s. 687 ”Den livshotande sjukdomen” (2021)
    Inverkan vid straffmätning och påföljdsval för narkotikabrott av att den tilltalade lider av en obotlig livshotande sjukdom.
  17. NJA 2021 s. 583 ”Mordet med hanteln” (2021)
    Straffet har bestämts till livstids fängelse vid mord på närstående
  18. NJA 2021 s. 525 ”Narkotikadistributören” (2021)
    Tillämpningen av 29 kap. 5 § BrB när en tilltalad har medverkat till utredningen om brottet och när häktningstiden har inneburit särskilda påfrestningar.
  19. NJA 2021 s. 377 ”Mordet med brödkniven” (2021)
    Straffvärdebedömning och straffmätning vid tidsbestämt straff för mord. Även fråga om billighetshänsyn enligt 29 kap. 5 § brottsbalken.
  20. NJA 2020 s. 734 ”Skattetillägg och billighetsskäl” (2020)
    Det förhållandet att skattetillägg tas ut för en viss gärning ska - med tillämpning av 29 kap. 5 § första stycket 8 BrB - beaktas vid bestämmande av påföljd för samma gärning.
  21. NJA 2018 s. 456 ”Hundsmugglingen” (2018)
    Tre fall av olovlig införsel av icke rabiesvaccinerade hundar från ett land där det finns en beaktansvärd risk för rabiessmitta har bedömts som tre grova smugglingsbrott. Påföljden har bestämts till fängelse med hänvisning till brottslighetens art.
  22. NJA 2018 s. 150 ”Lönnfacken I” (2018)
    Synnerligen grov narkotikasmuggling. Rubricering och straffmätning i mål om smuggling av heroin, kokain och cannabisharts. Frihetsberövande som varit förenat med restriktioner under kortare tid än sex månader har inte beaktats vid straffmätningen.
  23. NJA 2017 s. 872 ”Nöd och smärtlindring” (2017)
    Att cannabis har odlats i smärtlindringssyfte har inte medfört ansvarsfrihet med stöd av bestämmelsen om nöd i 24 kap. 4 § brottsbalken. Även fråga om rubricering och påföljd.
  24. NJA 2017 s. 138 ”Sjuttioåringen” (2017)
    Straffmätning vid grov vårdslöshet i trafik i förening med grovt rattfylleri. Fråga också om straffet ska lindras med hänsyn till den tilltalades ålder (70 år).
  25. RH 2016:48 (2016)
    En tilltalad har dömts för grovt skattebrott och för försvårande av skattekontroll, grovt brott, samt meddelats näringsförbud. Påföljden har bestämts till fängelse. Ett den tilltalade närstående aktiebolag har ålagts att betala företagsbot. Näringsförbudet och…
  26. NJA 2015 s. 769 ”Häktningsrestriktionerna” (2015)
    Långvarig häktning med restriktioner som inneburit isolering har vid straffmätningen beaktats som ett billighetsskäl enligt 29 kap. 5 § brottsbalken.
  27. NJA 2015 s. 417 ”Ne bis-kompensationen” (2015)
    Fråga om kompensation i ett brottmål för kränkning av den enskildes rätt enligt Europakonventionen att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (ne bis in idem). Om situationen rättas till genom att åtalet avvisas därför att det finns ett slu…
  28. NJA 2014 s. 859 (2014)
    Påföljden för brott mot upphovsrättslagen genom fildelning vid 51 tillfällen har i visst fall bestämts till ett kraftigt bötesstraff.
  29. RH 2014:46 (2014)
    Betydelsen vid straffmätningen av den tilltalades höga ålder. Påföljden för en 77-årig man som gjort sig skyldig till mord har bestämts till fängelse tio år.
  30. NJA 2014 s. 245 ”Den felaktiga verkställigheten” (2014)
    Meddelande av påföljdseftergift bör ses som en mera allmän möjlighet som domstolarna kan använda för att undvika uppenbart oskäliga resultat vid påföljdsbestämningen när inte andra möjligheter står till buds.
  31. NJA 2014 s. 139 (2014)
    Företagsbot (I-IV)
  32. RH 2014:19 (2014)
    I ett mål om artskyddsbrott har hovrätten funnit att brottet, mot bakgrund av bl.a. det intresse som är avsett att skyddas genom straffbestämmelsen och det förhållandet att gärningen skett i vinstsyfte inom en kommersiell verksamhet, har ett relativt högt stra…
  33. RH 2014:17 (2014)
    En sjuksköterska som varit ansvarig för läkemedelsförrådet på sin arbetsplats har tillgripit två ampuller morfin ur förrådet. Hon har åtalats för grov stöld. Hovrätten har inte ansett att stölden ska bedömmas som grov trots att tillgreppet avsåg narkotika och …
  34. NJA 2013 s. 1227 ”Den månadslånga övervakningen” (2013)
    Olaga förföljelse?
  35. NJA 2013 s. 321 (2013)
    1. Om ett narkotiskt preparat har en halt verksam substans som tydligt skiljer sig från vad som är vanligt, ska hänsyn tas till denna omständighet vid straffvärdebedömningen. 2. Att den tilltalade har varit frihetsberövad som anhållen och häktad under en tid s…
  36. RH 2013:38 (2013)
    Vid bestämmande av påföljd för misshandel har, då det förelegat skäl att anta att den tilltalades taxiförarlegitimation skulle komma att återkallas på grund av brottet, hänsyn tagits till det men en sådan återkallelse medför.
  37. NJA 2013 s. 63 (2013)
    Straffmätning. Betydelsen av att ovanligt lång tid förflutit sedan två våldtäktsbrott begåtts av en styvfar mot ett litet barn.
  38. NJA 2012 s. 968 ”Samhällstjänst och frihetsberövande” (2012)
    När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett frihetsberövande med anledning av brott som prövas genom domen inte beaktas vid bestämmande av antalet timmar samhällstjänst.
  39. NJA 2012 s. 826 ”Företagsboten och fängelsestraffet” (2012)
    1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grun…
  40. NJA 2012 s. 564 (2012)
    Fråga om straffrättsligt ansvar för en 17-åring med en allvarlig psykisk störning som har genomfört samlag och andra med samlag jämförliga handlingar med en tolvåring.
  41. RH 2012:51 (2012)
    I mål om rån med ett straffvärdet motsvarande två års fängelse har beaktats att den tilltalade frivilligt angett sig vilket medfört att straffet bestämts till ett års fängelse.
  42. RH 2012:43 (2012)
    Vid skattebrott med ett straffvärde om fängelse fyra månader har påfört skattetillägg medfört reducering av straffvärdet motsvarande en månads fängelse.
  43. RH 2011:93 (2012)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  44. RH 2011:92 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  45. RH 2011:91 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  46. RH 2011:90 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  47. RH 2011:89 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  48. RH 2011:88 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  49. RH 2011:87 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  50. RH 2011:86 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  51. RH 2011:85 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  52. RH 2011:84 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  53. RH 2011:83 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  54. RH 2011:82 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  55. RH 2011:81 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  56. NJA 2011 s. 386 (2011)
    Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott.
  57. RH 2011:80 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  58. RH 2011:79 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  59. RH 2011:78 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  60. RH 2011:77 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  61. NJA 2011 s. 39 (2011)
    Oaktsamt miljöbrott.
  62. RH 2011:76 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  63. RH 2011:75 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  64. RH 2011:74 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  65. RH 2011:73 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  66. RH 2011:72 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  67. RH 2011:71 (2010)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  68. NJA 2010 s. 592 (2010)
    Fängelsestraffet i ett fall av grov narkotikasmuggling har på grund av brottets mycket höga straffvärde bestämts till strafflatitudens maximum, oberoende av beaktansvärda billighetshänsyn bestående i att den tilltalade kunde komma att föras upp på spärrlistan …
  69. NJA 2010 s. 485 ”Den kroniska sjukdomen” (2010)
    Fråga huruvida påföljden för grov misshandel ska mildras på grund av den tilltalades hälsotillstånd.
  70. NJA 2009 s. 599 ”Kronvittnet” (2009)
    Tillämpning av billighetsskälen enligt 29 kap. 5 § första stycket 3 och 8 brottsbalken vid påföljdsbestämning, särskilt frågan om den omständigheten att en tilltalad avslöjat medtilltalades delaktighet kan utgöra skäl för strafflindring.
  71. RH 2009:2 (2009)
    Frågan om återreseförbudets längd vid utvisning av 18-årig yngling som döms för våldtäkt.
  72. RH 2008:90 (2008)
    Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt kan ha förelegat. Tillika frågor om nödvärn och om förutsättningarna för att förklara tilltalad fri från påföljd.
  73. NJA 2008 s. 900 ”Två DVD-filmer” (2008)
    En person har i ett varuhus tillgripit varor till ringa värde och med våld satt sig till motvärn när en butikskontrollant ingripit. Med hänsyn till våldets omfattning har handlandet bedömts som rån och inte annat brott som handlandet innefattat. Även fråga om …
  74. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…
  75. RH 2007:77 (2007)
    Frivillig angivelse. Presumtion för fängelse med hänsyn till straffvärdet har inte ansetts föreligga när längden av det fängelsestraff som skulle dömas ut, om fängelse valdes som påföljd, har understigit fängelse ett år. Det i 30 kap. 9 § andra stycket 1 brott…
  76. RH 2007:86 (2007)
    Fråga om beaktande av andra omständigheter än mängd och art narkotika vid bestämmande av straffvärde och straffmätning i mål om ansvar för narkotikabrott.
  77. RH 2007:11 (2006)
    Fråga om påföljd för 79-årig man som dömts för sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av underårig samt sexuellt ofredande gentemot sina barnbarn.
  78. RH 2006:68 (2006)
    Straffmätning och val av påföljd för en 17-åring som döms för bl.a. ett fyrtiotal stölder som huvudsakligen riktat sig mot äldre och handikappade personer.
  79. NJA 2005 s. 856 (2005)
    Påföljd för vårdslös skatteuppgift.
  80. NJA 2005 s. 661 ”Stölden i fraktterminalen” (2005)
    Ett avskedande från en anställning skall beaktas vid straffmätningen även när brottet begåtts i anställningen.
  81. RH 2004:15 (2004)
    Vid straffmätning har med tillämpning av 29 kap. 5 § brottsbalken hänsyn tagits till de verkningar ett längre fängelsestraff skulle få för den dömdes underåriga barn. Att det därför funnits skäl att döma till ett lägre straff än vad straffvärdet motiverar har …
  82. RH 2003:64 (2003)
    Påföljden för en 81-årig man som gjort sig skyldig till mord har av hovrätten bestämts till fängelse sju år.
  83. NJA 2003 s. 414 ”Fondmäklaren på Alfred Berg” (2003)
    Fråga vid påföljdsbestämning i brottmål om särskild gottgörelse för att rättegång inte hållits inom skälig tid. (jfr NJA 2003 s. 217)
  84. RH 2003:51 (2003)
    De kroppsskador en bilförare ådragit sig vid en trafikolycka i samband med att han gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, grovt brott, olovlig körning, grovt brott, och grovt rattfylleri har inte befunnits vara av så allvarlig beskaffenhet att det f…
  85. NJA 2001 s. 894 (2001)
    Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit mellan brotten och lagföringen är omkring 10 år och gärningsmannen var under 18 år.
  86. NJA 2001 s. 500 ”Utvisning och Schengensamarbetet” (2001)
    Fråga om det vid straffmätning skall beaktas att en person som utvisas också registreras på spärrlistan i Schengens informationssystem och därför under den tid som återreseförbudet gäller inte får tillträde till eller uppehållstillstånd i någon av Schengenstat…
  87. RH 2000:98 (2000)
    Påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst för s.k. artbrottslighet med ett straffvärde motsvarande fängelse i fyra månader. Hovrätten har därvid beaktat bl.a. att det förflutit lång tid - ca tre år - från det att den tilltalade underättades…
  88. RH 2000:96 (2000)
    En tidsutdräkt på fem år och fem månader från misstanke om brott till slutlig dom i ett mål om grovt bokföringsbrott har inte ansetts förenligt med kravet på domstolsprövning inom skälig tid i artikel 6.1 Europakonventionen. Förhållandet har inte ansetts böra …
  89. NJA 2000 s. 421 ”Skånerånen” (2000)
    Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 21 år.
  90. RH 2000:94 (1999)
    Grovt jaktbrott. En varg har förföljts och skjutits från skoter av en renägande same. Frågor om bevisvärdering, påföljd och skadestånd.
  91. NJA 1998 s. 283 (1998)
    Vid val av påföljd för skattebedrägeri har beaktats att lång tid förflutit sedan brottet begicks.
  92. NJA 1997 s. 781 ”Kassörens förskingring” (1997)
    Fråga om påföljd för grov förskingring m m.
  93. NJA 1997 s. 652 (1997)
    Fråga om påföljd för grov förskingring.
  94. RH 1997:34 (1997)
    Påföljden för grovt rattfylleri har bestämts till villkorlig dom jämte dagsböter med hänsyn till de svårigheter i sin yrkesutövning som den tilltalade till följd av brottet drabbats av.
  95. RH 1996:144 (1996)
    Föräldraansvar och nödrätt.
  96. RH 1996:85 (1996)
    En man, som för andra gången fällts till ansvar för värnpliktsbrott, har ådömts kortare fängelsestraff än normalt, eftersom en - visserligen beroende på honom själv - ovanligt lång tid förflutit mellan brott och dom.
  97. RH 1996:60 (1996)
    Tingsrätten dömde en banktjänsteman för grov förskingring till villkorlig dom. Hovrätten ändrade påföljden till fängelse.
  98. NJA 1995 s. 106 (1995)
    Straffet för grovt narkotikabrott har med hänsyn till den tilltalades bristande omdömesförmåga samt allvarliga och invalidiserande hälsotillstånd satts lägre än som är föreskrivet. 29 kap 3 § 1 st 3 samt 5 § 1 st 6 och 2 st BrB.
  99. RH 1994:76 (1994)
    Straffmätning i mål om grovt sexuellt utnyttjande av underårig. Den tid som förflutit mellan brotten och lagföringen, omkring sju år, har inte ansetts vara en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid. Även fråga om skadestånd.
  100. NJA 1993 s. 687 ”Bredäng Städ” (1993)
    En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag. Brottsligheten har bedömts som medhjälp till bokföringsbrott som är att anse som grovt. Tillika fråga om påföljd för brottsligheten.
  101. RH 1993:96 (1993)
    Fråga om villkorlig dom för förskingring skall förenas med böter när den tilltalade i domen ålagts att utge ett relativt högt skadestånd.
  102. RH 1993:18 (1993)
    För underlåtenheten att anlita lots har i visst fall meddelats påföljdseftergift.
  103. NJA 1991 s. 558 ”4,10 promille” (1991)
    Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  104. NJA 1991 s. 444 ”Gaturånet” (1991)
    Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för yngling som gjort sig skyldig till rån när han var 18 år gammal.
  105. NJA 1989 s. 688 (1989)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  106. NJA 1989 s. 564 ”Mamman och påföljden” (1989)
    Fråga om påföljd för grovt narkotikabrott. Bl a fråga om beaktande av s k tredjemanshänsyn.

29 kap. 5 a § (3)

  1. Högsta domstolen, mål B 5836-22 Dom (2023)
    Tillämpningen av strafflindringsgrunderna i 29 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken när en tilltalad har medverkat till utredningen av någon annans brott och till följd av uppgiftslämnandet riskerar att bli utsatt för allvarliga brott.
  2. NJA 2023 s. 265 ”Glassplittret i väskan” (2023)
    Tillämpningen av strafflindringsgrunderna i 29 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken när en tilltalad har medverkat till utredningen av någon annans brott och till följd av uppgiftslämnandet riskerar att bli utsatt för allvarliga brott.
  3. NJA 2022 s. 1094 ”De två narkotikadistributörerna” (2022)
    Tillämpningen av 29 kap. 5 § (numera 29 kap. 5 a §) BrB när de tilltalade har medverkat till utredningen om den egna brottsligheten på ett sätt som haft avgörande betydelse.

29 kap. 6 § (39)

  1. Högsta domstolen, mål B 5628-24 ”Narkotikaannonsen” Dom (2026)
    En polisman har genom att svara på en annons beställt narkotika inom ramen för vad som bjöds ut till försäljning och sedan stämt träff för överlämning av narkotikan med den person som han kommit i kontakt med. De provokativa åtgärderna har inte utgjort hinder …
  2. NJA 2026 s. 93 ”Narkotikaannonsen” (2026)
    En polisman har genom att svara på en annons beställt narkotika inom ramen för vad som bjöds ut till försäljning och sedan stämt träff för överlämning av narkotikan med den person som han kommit i kontakt med. De provokativa åtgärderna har inte utgjort hinder …
  3. Högsta domstolen, mål B 2499-25 Dom (2025)
    Den omständigheten att det var fel av polisen att genomföra en kroppsbesiktning i ett trapphus har inte medfört frihet från ansvar för våldsamt motstånd. Även fråga om påföljdseftergift.
  4. NJA 2025 s. 1321 ”Kroppsbesiktningen i trapphuset” (2025)
    Den omständigheten att det var fel av polisen att genomföra en kroppsbesiktning i ett trapphus har inte medfört frihet från ansvar för våldsamt motstånd. Även fråga om påföljdseftergift.
  5. NJA 2022 s. 438 ”Den verkställda skyddstillsynen I” (2022)
    Rättens utredningsskyldighet när en dom på skyddstillsyn överklagas. Även fråga om påföljdsbestämningen när brottsligheten föranleder en mildare påföljd samtidigt som klaganden har verkställt en del av skyddstillsynen.
  6. NJA 2015 s. 45 (2015)
    En journalist har i samband med ett reportage gjort sig skyldig till vapenbrott. Det publicistiska syftet har vid påföljdsbestämningen ansetts vara en förmildrande omständighet.
  7. NJA 2014 s. 245 ”Den felaktiga verkställigheten” (2014)
    Meddelande av påföljdseftergift bör ses som en mera allmän möjlighet som domstolarna kan använda för att undvika uppenbart oskäliga resultat vid påföljdsbestämningen när inte andra möjligheter står till buds.
  8. NJA 2013 s. 321 (2013)
    1. Om ett narkotiskt preparat har en halt verksam substans som tydligt skiljer sig från vad som är vanligt, ska hänsyn tas till denna omständighet vid straffvärdebedömningen. 2. Att den tilltalade har varit frihetsberövad som anhållen och häktad under en tid s…
  9. NJA 2012 s. 564 (2012)
    Fråga om straffrättsligt ansvar för en 17-åring med en allvarlig psykisk störning som har genomfört samlag och andra med samlag jämförliga handlingar med en tolvåring.
  10. RH 2011:93 (2012)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  11. RH 2011:92 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  12. RH 2011:91 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  13. RH 2011:90 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  14. RH 2011:89 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  15. RH 2011:88 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  16. RH 2011:87 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  17. RH 2011:86 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  18. RH 2011:85 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  19. RH 2011:84 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  20. RH 2011:83 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  21. RH 2011:82 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  22. RH 2011:81 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  23. RH 2011:80 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  24. RH 2011:79 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  25. RH 2011:78 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  26. RH 2011:77 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  27. RH 2011:76 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  28. RH 2011:75 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  29. RH 2011:74 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  30. RH 2011:73 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  31. RH 2011:72 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  32. RH 2011:71 (2010)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  33. RH 2005:2 (2005)
    Fråga om förmildrande omständigheter kan medföra att betalningsansvaret för en utfärdad parkeringsanmärkning kan undanröjas har besvarats nekande.
  34. NJA 2004 s. 840 (2004)
    Fråga om ett slutligt beslut om miljösanktionsavgift utgör hinder för senare prövning av åtal för samma gärning (I= B 948-03 och II= B 2600-02). Dessutom fråga om bedömning av om viss gärning är ringa och därför fri från ansvar kan ske utan hinder av 51 kap. 2…
  35. RH 2001:72 (2001)
    Omständigheter som för en ung lagöverträdare hänförts till strafflindringsregeln i 29 kap. 3 § 3 brottsbalken har ansetts inte kunna utgöra grund för påföljdseftergift.
  36. RH 1995:121 (1995)
    Fråga om påföljdseftergift enligt 29 kap. 6 § brottsbalken.
  37. RH 1994:31 (1994)
    Fråga om tillämpningen av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken.
  38. RH 1993:133 (1993)
    Värnpliktig, som av hovrätten dömts för värnpliktsbrott bestående av olovligt avvikande från militärtjänstgöringen, hade före avvikandet utsatts för personliga trakasserier och pennalism från befäl. Det har inte kunnat uteslutas att brott därigenom begåtts mot…
  39. RH 1993:18 (1993)
    För underlåtenheten att anlita lots har i visst fall meddelats påföljdseftergift.

29 kap. 7 § (61)

  1. Högsta domstolen, mål B 6596-24 Dom (2025)
    När en omyndig ung lagöverträdare döms för brott med ett straffvärde motsvarande livstids fängelse bör ungdomsreduktionen beräknas med utgångspunkt i ett fängelsestraff om arton år. Det finns emellertid härutöver utrymme att i skärpande riktning ta hänsyn till…
  2. NJA 2025 s. 233 ”Mordet i Hagalund” (2025)
    När en omyndig ung lagöverträdare döms för brott med ett straffvärde motsvarande livstids fängelse bör ungdomsreduktionen beräknas med utgångspunkt i ett fängelsestraff om arton år. Det finns emellertid härutöver utrymme att i skärpande riktning ta hänsyn till…
  3. Högsta domstolen, mål B 4573-24 Dom (2025)
    Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena.
  4. NJA 2025 s. 211 ”Drograttfylleriet i Fyledalen” (2025)
    Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena.
  5. RH 2020:14 (2020)
    Åldersbestämning baserad på tillväxten i lårben och en utvidgad stadieindelning av visdomständer. Prövning av hinder mot verkställighet av utvisning när Migrationsverkets skyddsstatusförklaring kan förväntas bli upphävd.
  6. NJA 2016 s. 719 ”Flyktingpojkens ålder” (2016)
    Påföljdsbestämning i ett fall där den tilltalades ålder inte varit klarlagd.
  7. NJA 2016 s. 95 ”Förarprovet” (2016)
    Missbruk av urkund i samband med förarprov. Gradindelning, straffvärde och brottslighetens art.
  8. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  9. NJA 2015 s. 948 ”Finnslättfallet” (2015)
    Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
  10. NJA 2014 s. 990 ”Tidaholmsfallet” (2014)
    Sexuellt utnyttjande av barn. Straffvärde och brottslighetens art.
  11. NJA 2014 s. 658 (2014)
    En sjuttonåring har för narkotikabrott dömts till 30 dagsböter, vilket motsvarade brottets straffvärde. Bestämmelsen i 29 kap. 7 § brottsbalken om s.k. ungdomsreduktion har inte ansetts medföra att straffet ska sättas ned till penningböter.
  12. RH 2012:77 (2012)
    En 19-åring har fällts till ansvar för rån. Frågor om tillämpningen av 23 kap. 5 § brottsbalken, val av påföljd samt straffmätning.
  13. RH 2011:93 (2012)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  14. RH 2011:92 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  15. RH 2011:91 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  16. RH 2011:90 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  17. RH 2011:89 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  18. RH 2011:88 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  19. RH 2011:87 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  20. RH 2011:86 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  21. RH 2011:85 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  22. RH 2011:84 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  23. RH 2011:83 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  24. RH 2011:82 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  25. RH 2011:81 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  26. RH 2011:80 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  27. RH 2011:79 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  28. RH 2011:78 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  29. RH 2011:77 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  30. RH 2011:76 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  31. RH 2011:75 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  32. RH 2011:74 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  33. RH 2011:73 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  34. RH 2011:72 (2011)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  35. RH 2011:71 (2010)
    Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott - summariska referat.
  36. RH 2008:34 (2008)
    Påföljden för en 19-åring, som dömts för mord, har bestämts till fängelse 9 år.
  37. NJA 2008 s. 626 (2008)
    Ungdomstjänst har inte ansetts vara en alltför ingripande påföljd för en person som vid 15 års ålder gjort sig skyldig till misshandel av en yngre pojke.
  38. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…
  39. NJA 2007 s. 636 ”Ungdomstjänst tillräckligt ingripande påföljd?” (2007)
    Ungdomstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 16-åring som dömts för grov misshandel med ett straffvärde, om gärningen hade begåtts av en vuxen person, om cirka 16 månader.
  40. NJA 2007 s. 624 (2007)
    Val av påföljd för två ungdomar som vid 15 respektive 18 års ålder gjort sig skyldiga till mened.
  41. RH 2006:64 (2006)
    Fängelsestraffets längd har för en artonåring som skall dömas för grovt narkotikabrott reducerats inte bara med hänsyn till hans ungdom utan även med hänsyn till att hans befattning med narkotikan varit begränsad, av inte särskilt kvalificerad art och motivera…
  42. RH 2006:68 (2006)
    Straffmätning och val av påföljd för en 17-åring som döms för bl.a. ett fyrtiotal stölder som huvudsakligen riktat sig mot äldre och handikappade personer.
  43. NJA 2005 s. 878 (2005)
    Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 18 år.
  44. RH 2006:28 (2005)
    Påföljden för mord. Tidsbestämt straff eller livstidsstraff.
  45. RH 2005:37 (2005)
    En tidigare ostraffad 20-åring döms för försök till rån riktat mot en spårvagnsförare i tjänst. Skall en skyddstillsyn förenas med fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken eller med samhällstjänst? Kan ett s.k. alternativstraff sättas längre än det längsta fän…
  46. RH 2003:19 (2003)
    Straffet för snatteri av gods till ett värde av 310 kr har för en 17-åring bestämts till 40 dagsböter.
  47. NJA 2002 s. 198 ”Göteborgskravallerna I” (2002)
    Fråga om påföljdsval och straffmätning för våldsamt upplopp.
  48. NJA 2001 s. 894 (2001)
    Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit mellan brotten och lagföringen är omkring 10 år och gärningsmannen var under 18 år.
  49. RH 2001:15 (2001)
    Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en sjuttonårig gärningsman till sluten ungdomsvård för grovt narkotikabrott, varför påföljden bestämts till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst.
  50. NJA 2000 s. 421 ”Skånerånen” (2000)
    Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 21 år.
  51. NJA 2000 s. 314 ”Socialkontorsfallet” (2000)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.
  52. NJA 1997 s. 476 (1997)
    Påföljd för femtonårig gärningsman vid brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.
  53. RH 1998:8 (1997)
    Gärningsmän, 16 och 17 år gamla, har dömts för mord och olaga hot, grovt brott, till fängelse tre år och sex månader respektive fyra år.
  54. RH 1996:147 (1996)
    En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en institution där ungdomar vistades på grund av samhällsingripanden, anlagt en brand. Gärningen har bedömts som grov mordbrand. -- Även fråga om påföljd för ynglingen.
  55. NJA 1996 s. 509 (1996)
    Fråga om påföljd för 16-åring som dömts för mord. Tillika fråga om skadestånd till den mördades anhöriga, som var bosatta utomlands.
  56. NJA 1996 s. 63 (1996)
    Undertecknande med annans namn av formulär för beställning av identitetskort har ansetts utgöra urkundsförfalskning och inte osant intygande. 14 kap 1 § BrB. Med hänsyn till att brotten begåtts av personer som varit 16 resp 17 år gamla har påföljden med tilläm…
  57. RH 1996:19 (1995)
    Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden till fängelse för en 17-årig yngling som gjort sig skyldig till mened.
  58. NJA 1995 s. 145 (1995)
    Påföljd för allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, som begåtts av en 20-åring.
  59. RH 1994:58 (1994)
    Påföljden för mened har med hänsyn till gärningens art bestämts till fängelse, oaktat att gärningsmannen var 19 år då gärningen begicks. Gärningsmannens ungdom har beaktats vid bestämmandet av fängelsestraffets längd.
  60. NJA 1994 s. 153 (1994)
    Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån.
  61. NJA 1991 s. 444 ”Gaturånet” (1991)
    Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för yngling som gjort sig skyldig till rån när han var 18 år gammal.

29 kap. 8 § (1)

  1. NJA 2011 s. 511 (2011)
    En person som dömts till skyddstillsyn har misskött sina åligganden. Misskötsamheten har inte ansetts vara så allvarlig att skyddstillsynen skulle undanröjas.

30 kap. 1 § (3)

  1. NJA 2015 s. 386 ”Slaget med bokryggen” (2015)
    Reformatio in pejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.
  2. NJA 2014 s. 245 ”Den felaktiga verkställigheten” (2014)
    Meddelande av påföljdseftergift bör ses som en mera allmän möjlighet som domstolarna kan använda för att undvika uppenbart oskäliga resultat vid påföljdsbestämningen när inte andra möjligheter står till buds.
  3. NJA 2009 s. 34 (2009)
    Reformatio in pejus. Sedan en tingsrätt i två skilda domar dömt den tilltalade för misshandel till villkorlig dom och samhällstjänst resp. till fängelse har hovrätten dömt till ett gemensamt fängelsestraff. Fråga hur långt fängelsestraff hovrätten kunnat döma …

30 kap. 3 § (16)

  1. Högsta domstolen, mål B 4573-24 Dom (2025)
    Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena.
  2. NJA 2025 s. 211 ”Drograttfylleriet i Fyledalen” (2025)
    Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena.
  3. Högsta domstolen, mål B 2905-22 Dom (2023)
    Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts.
  4. NJA 2023 s. 323 ”Den verkställda skyddstillsynen II” (2023)
    Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts.
  5. NJA 2015 s. 826 ”Samlag med avkomling” (2015)
    Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och dagsböter. Också fråga rörande tillämpningen av 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken när den tidigare påföljden är skyddstillsyn med samhällstjänst.
  6. NJA 2012 s. 849 ”Femtiotablettersdomen” (2012)
    Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden medan innehav av fem tabletter har bedömts som ringa brott. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och 140 dagsböter.
  7. NJA 2011 s. 386 (2011)
    Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott.
  8. RH 2011:9 (2010)
    En tilltalad har gjort sig skyldig till brottslighet med ett samlat straffvärde motsvarande fängelse tre månader. Av denna brottslighet är ett brott, vilket har ett straffvärde motsvarande fängelse två månader, av sådan art att påföljden för det brottet i förs…
  9. RH 2010:55 (2010)
    En tilltalad har gjort sig skyldig till brottslighet med ett samlat straffvärde motsvarande fängelse fyra månader. Av denna brottslighet är ett brott, vilket har ett straffvärde motsvarande fängelse en månad, av sådan art att påföljden för det brottet bör best…
  10. NJA 2009 s. 485 (2009)
    Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra stycket brottsbalken för brott som begåtts före den tidigare domen (I) eller innan denna börjat verkställas (II och III) (I= B 5060-08, II= B 4144-08, III= B 3676-08)
  11. RH 2009:21 (2009)
    Hovrätten har funnit att en person som gjort sig skyldig till bl.a. förmögenhetsbrott och trafikbrott bör ådömas skyddstillsyn och fängelse som två separata påföljder. Att på så sätt ändra tingsrättens dom på skyddstillsyn jämte fängelse enligt 28 kap. 3 § bro…
  12. NJA 2009 s. 34 (2009)
    Reformatio in pejus. Sedan en tingsrätt i två skilda domar dömt den tilltalade för misshandel till villkorlig dom och samhällstjänst resp. till fängelse har hovrätten dömt till ett gemensamt fängelsestraff. Fråga hur långt fängelsestraff hovrätten kunnat döma …
  13. NJA 2004 s. 692 ”Bosse Sanering” (2004)
    Frågor om förutsättningar och beviskrav för s.k. frivillig rättelse enligt 12 § skattebrottslagen (1971:69). Tillika fråga om påföljdsbestämning sedan tilltalad till följd av nöjdförklaring undergått större delen av ett av hovrätt bestämt fängelsestraff.
  14. RH 2003:42 (2003)
    Reformatio in pejus? En 20-årig man överklagade ensam två skilda tingsrättsdomar i vilka som påföljd valts, i det första fallet s.k. fortsatt skyddstillsyn jämte fängelse två månader enligt 28 kap. 3 § brottsbalken och, i det andra fallet, 14 dagars fängelse. …
  15. RH 2000:77 (2000)
    En 21-årig man dömdes av tingsrätten för misshandel till fängelse en månad och för vissa andra brott till villkorlig dom. Fråga uppkom - sedan mannen överklagat - om påföljden kunde bestämmas till villkorlig dom med samhällstjänst för den samlade brottslighete…
  16. NJA 1998 s. 713 (1998)
    Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt bestämmelsen i 29 kap 4 § BrB.

30 kap. 4 § (102)

  1. Högsta domstolen, mål B 297-24 Dom (2025)
    Koppleri har ansetts vara ett brott av sådan art att fängelse dömts ut när straffvärdet uppgått till sju månaders fängelse.
  2. NJA 2025 s. 834 ”Koppleri och art” (2025)
    Koppleri har ansetts vara ett brott av sådan art att fängelse dömts ut när straffvärdet uppgått till sju månaders fängelse.
  3. Högsta domstolen, mål B 1793-23 Dom (2024)
    Hur hänsyn bör tas till barnets bästa när påföljden för en förälder bestäms. Även fråga om straffvärde vid näringspenningtvätt.
  4. NJA 2024 s. 642 ”Mammans näringspenningtvätt” (2024)
    Hur hänsyn bör tas till barnets bästa när påföljden för en förälder bestäms. Även fråga om straffvärde vid näringspenningtvätt.
  5. Högsta domstolen, mål B 8385-23 Dom (2024)
    Påföljden har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård när det alternativa fängelsestraffet uppgått till två år och fyra månader. Vid påföljdsvalet har hänsyn tagits till frihetsberövande som den tilltalade varit föremål för i målet.
  6. NJA 2024 s. 293 ”Kontraktsvård och frihetsberövande” (2024)
    Påföljden har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård när det alternativa fängelsestraffet uppgått till två år och fyra månader. Vid påföljdsvalet har hänsyn tagits till frihetsberövande som den tilltalade varit föremål för i målet.
  7. Högsta domstolen, mål B 3692-22 Dom (2023)
    Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation.
  8. Högsta domstolen, mål B 7397-22 Dom (2023)
    Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder…
  9. NJA 2023 s. 1086 ”Den ingripande behandlingsplanen” (2023)
    Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder…
  10. NJA 2023 s. 1118 ”Den positiva utvecklingen” (2023)
    Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation.
  11. NJA 2022 s. 23 ”Arbetet i restaurangen” (2022)
    Människoexploatering. Förutsättningarna för straffansvar samt val av påföljd.
  12. RH 2021:48 (2021)
    Påföljd för grovt flygfylleri. Med hänsyn till brottets art har påföljden bestämts till fängelse.
  13. NJA 2021 s. 820 ”Toftavägen” (2021)
    Villkorlig dom i förening med samhällstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för brottet grovt rattfylleri. Fråga om hur bl.a. sen lagföring inverkar på valet av påföljd.
  14. NJA 2021 s. 740 ”Kaféstölden” (2021)
    Grov stöld genom tillgrepp av sak som någon hade i sin omedelbara närhet har ansetts inte vara av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd.
  15. NJA 2021 s. 687 ”Den livshotande sjukdomen” (2021)
    Inverkan vid straffmätning och påföljdsval för narkotikabrott av att den tilltalade lider av en obotlig livshotande sjukdom.
  16. NJA 2021 s. 536 ”Oaktsamhet och art” (2021)
    Påföljd för oaktsam våldtäkt. Med hänsyn till brottets art i förening med dess straffmätningsvärde har påföljden bestämts till skyddstillsyn och fängelse. Fängelsestraffet har ansetts helt verkställt genom den tid som den tilltalade har varit frihetsberövad i …
  17. RH 2021:25 (2021)
    En person har dömts för bl.a. fyra fall av häleri. Den stulna egendomen har anträffats på flera olika platser vid olika tidpunkter. Viss del av egendomen på de olika platserna har kunnat härledas till samma förbrott. Hovrätten har bedömt att befattningen med e…
  18. RH 2020:7 (2020)
    Sexuellt övergrepp har bedömts vara ett artbrott.
  19. NJA 2020 s. 216 ”Nio månaders förföljelse” (2020)
    Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse.
  20. NJA 2018 s. 456 ”Hundsmugglingen” (2018)
    Tre fall av olovlig införsel av icke rabiesvaccinerade hundar från ett land där det finns en beaktansvärd risk för rabiessmitta har bedömts som tre grova smugglingsbrott. Påföljden har bestämts till fängelse med hänvisning till brottslighetens art.
  21. NJA 2017 s. 446 ”Biosalongen” (2017)
    Upphovsrättsintrång är inte sådan brottslighet att dess art utgör skäl för fängelse. Också fråga om brottslighetens straffvärde.
  22. NJA 2017 s. 45 ”0,34 gram heroin” (2017)
    Påföljden för innehav i överlåtelsesyfte av 0,34 gram heroin har bestämts till skyddstillsyn med samhällstjänst.
  23. RH 2016:50 (2016)
    Straffvärdebedömning och påföljdsval vid misshandel begången mot en förtroendevald politiker.
  24. RH 2016:48 (2016)
    En tilltalad har dömts för grovt skattebrott och för försvårande av skattekontroll, grovt brott, samt meddelats näringsförbud. Påföljden har bestämts till fängelse. Ett den tilltalade närstående aktiebolag har ålagts att betala företagsbot. Näringsförbudet och…
  25. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  26. NJA 2015 s. 948 ”Finnslättfallet” (2015)
    Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
  27. NJA 2015 s. 826 ”Samlag med avkomling” (2015)
    Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och dagsböter. Också fråga rörande tillämpningen av 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken när den tidigare påföljden är skyddstillsyn med samhällstjänst.
  28. NJA 2015 s. 386 ”Slaget med bokryggen” (2015)
    Reformatio in pejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.
  29. NJA 2013 s. 654 ”Pälshäleriet” (2013)
    Påföljdsval och straffmätning vid förmögenhetsbrott (grovt häleri).
  30. NJA 2012 s. 968 ”Samhällstjänst och frihetsberövande” (2012)
    När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett frihetsberövande med anledning av brott som prövas genom domen inte beaktas vid bestämmande av antalet timmar samhällstjänst.
  31. RH 2012:77 (2012)
    En 19-åring har fällts till ansvar för rån. Frågor om tillämpningen av 23 kap. 5 § brottsbalken, val av påföljd samt straffmätning.
  32. NJA 2012 s. 564 (2012)
    Fråga om straffrättsligt ansvar för en 17-åring med en allvarlig psykisk störning som har genomfört samlag och andra med samlag jämförliga handlingar med en tolvåring.
  33. NJA 2011 s. 386 (2011)
    Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott.
  34. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  35. NJA 2010 s. 485 ”Den kroniska sjukdomen” (2010)
    Fråga huruvida påföljden för grov misshandel ska mildras på grund av den tilltalades hälsotillstånd.
  36. NJA 2010 s. 358 (2010)
    Brukande av falsk urkund i ett asylärende hos Migrationsverket har ansetts inte vara ett brott av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd.
  37. RH 2011:23 (2010)
    Grov skadegörelse har ansetts inte vara brott av sådan art att det finns en presumtion för fängelse som påföljd.
  38. NJA 2009 s. 599 ”Kronvittnet” (2009)
    Tillämpning av billighetsskälen enligt 29 kap. 5 § första stycket 3 och 8 brottsbalken vid påföljdsbestämning, särskilt frågan om den omständigheten att en tilltalad avslöjat medtilltalades delaktighet kan utgöra skäl för strafflindring.
  39. RH 2009:36 (2009)
    Överträdelse av brott mot lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor genom innehav av 1,5 liter GBL, delvis i överlåtelsesyfte, har bedömts utgöra brott av sådan art att fängelsestraff normalt ska utdömas. Påföljden har, då särskilda skäl förelegat…
  40. RH 2008:89 (2008)
    Val av påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning.
  41. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…
  42. RH 2007:77 (2007)
    Frivillig angivelse. Presumtion för fängelse med hänsyn till straffvärdet har inte ansetts föreligga när längden av det fängelsestraff som skulle dömas ut, om fängelse valdes som påföljd, har understigit fängelse ett år. Det i 30 kap. 9 § andra stycket 1 brott…
  43. RH 2007:11 (2006)
    Fråga om påföljd för 79-årig man som dömts för sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av underårig samt sexuellt ofredande gentemot sina barnbarn.
  44. RH 2006:68 (2006)
    Straffmätning och val av påföljd för en 17-åring som döms för bl.a. ett fyrtiotal stölder som huvudsakligen riktat sig mot äldre och handikappade personer.
  45. NJA 2006 s. 339 (2006)
    Brottslighetens art har i ett fall av djurplågeri inte ansetts utgöra skäl att ådöma fängelsestraff.
  46. NJA 2006 s. 212 ”Den otillräckliga behandlingsplanen” (2006)
    Skyddstillsyn med föreskrift om kontraktsvård har ansetts inte komma i fråga som påföljd för sexuellt utnyttjande av underårig och barnpornografibrott, när straffvärdet för brotten motsvarat fängelse ett år sex månader och behandlingsplanen inte varit tillräck…
  47. NJA 2005 s. 856 (2005)
    Påföljd för vårdslös skatteuppgift.
  48. RH 2004:15 (2004)
    Vid straffmätning har med tillämpning av 29 kap. 5 § brottsbalken hänsyn tagits till de verkningar ett längre fängelsestraff skulle få för den dömdes underåriga barn. Att det därför funnits skäl att döma till ett lägre straff än vad straffvärdet motiverar har …
  49. RH 2004:17 (2004)
    Påföljdsfråga. Brottet olovlig befattning med falska pengar ansågs inte vara av den art som grundar presumtion för fängelse.
  50. NJA 2003 s. 313 ”Tre glas sprit” (2003)
    Påföljden för en 18-åring som gjort sig skyldig till sexuellt utnyttjande av underårig har bestämts till fängelse. Tillika fråga om sekretess. Tingsrätten har förordnat att vissa delar av domen skall omfattas av sekretess. Något sådant förordnande har dock int…
  51. NJA 2003 s. 307 (2003)
    Fråga om påföljd vid barnpornografibrott.
  52. RH 2003:37 (2003)
    Vid brott mot alkohollagen med ett straffvärde om fängelse sex månader har sådana alldeles särskilda skäl som krävs för att frångå presumtionen för fängelse och i stället döma till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst inte ansetts föreligga.
  53. NJA 2002 s. 265 (2002)
    Vid grovt barnpornografibrott har brottslighetens art ansetts utgöra skäl att ådöma fängelse.
  54. NJA 2002 s. 256 (2002)
    Ett innehav av en pennpistol och en patron till denna har ansetts utgöra ett vapenbrott av normalgraden. Trots presumtion för fängelse vid illegalt innehav av skjutvapen har påföljden för brottet bestämts till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst (s…
  55. NJA 2001 s. 894 (2001)
    Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit mellan brotten och lagföringen är omkring 10 år och gärningsmannen var under 18 år.
  56. NJA 2001 s. 618 (2001)
    Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av fängelse två månader. Även fråga om tid för samhällstjänst. (Jfr NJA 2001 s. 397 resp. NJA 2000 s. 256)
  57. NJA 2001 s. 225 (2001)
    Bestämmande av påföljd för 18-åring som återfallit i brott när han var 17 år. Synnerliga skäl för att döma till sluten ungdomsvård?
  58. RH 2000:98 (2000)
    Påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst för s.k. artbrottslighet med ett straffvärde motsvarande fängelse i fyra månader. Hovrätten har därvid beaktat bl.a. att det förflutit lång tid - ca tre år - från det att den tilltalade underättades…
  59. RH 2000:96 (2000)
    En tidsutdräkt på fem år och fem månader från misstanke om brott till slutlig dom i ett mål om grovt bokföringsbrott har inte ansetts förenligt med kravet på domstolsprövning inom skälig tid i artikel 6.1 Europakonventionen. Förhållandet har inte ansetts böra …
  60. NJA 2000 s. 314 ”Socialkontorsfallet” (2000)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.
  61. NJA 2000 s. 190 (2000)
    Vid skattebrott med ett straffvärde om fängelse tre månader har särskilda skäl ansetts föreligga att döma till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst.
  62. NJA 2000 s. 195 (2000)
    Vid bokföringsbrott med ett straffvärde om fängelse sex månader har ansetts att det krävs alldeles särskilda skäl för att gå ifrån presumtionen för fängelse och i stället döma till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. - Även frågor om tillämpning a…
  63. NJA 2000 s. 116 (2000)
    Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för våld och hot mot tjänsteman.
  64. NJA 2000 s. 69 (2000)
    Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för varusmugglingsbrott avseende spritdrycker.
  65. NJA 1999 s. 561 ”Meneden om misshandeln i Bjuv” (1999)
    Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig till mened och den andra vid 20 års ålder till anstiftan av meneden, har i betraktande av bl a omständigheterna vid brotten bestämts till villkorlig dom resp skyddstillsyn, i båda f…
  66. RH 1999:108 (1999)
    Påföljden för s.k. klotter har bestämts till fängelse.
  67. RH 2000:19 (1999)
    De numera gällande bestämmelserna om samhällstjänst har ansetts inte föranleda avsteg från tidigare etablerad påföljdspraxis vid brott mot totalförsvarsplikten.
  68. NJA 1998 s. 300 (1998)
    Fråga om påföljd för bokföringsbrott. 11 kap 5 § BrB.
  69. NJA 1998 s. 283 (1998)
    Vid val av påföljd för skattebedrägeri har beaktats att lång tid förflutit sedan brottet begicks.
  70. RH 1998:22 (1998)
    Yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring ansågs inte vara artbrott. Hovrätten bestämde påföljden till villkorlig dom och böter.
  71. NJA 1997 s. 652 (1997)
    Fråga om påföljd för grov förskingring.
  72. RH 1997:57 (1997)
    Påföljd för grovt rattfylleri har bestämts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan avseende öppen vård.
  73. RH 1997:34 (1997)
    Påföljden för grovt rattfylleri har bestämts till villkorlig dom jämte dagsböter med hänsyn till de svårigheter i sin yrkesutövning som den tilltalade till följd av brottet drabbats av.
  74. NJA 1996 s. 757 (1996)
    Fråga om påföljd för yngling som vid 17 års ålder gjort sig skyldig till mened.
  75. NJA 1996 s. 741 (1996)
    Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har ådömts 19-åring för misshandelsbrott av normalgraden.
  76. RH 1996:51 (1996)
    Utländsk medborgare på tillfälligt besök i Sverige har gjort sig skyldig till ett flertal stölder här. Varken gärningarnas straffvärde eller art har ansetts motivera en frihetsberövande påföljd.
  77. RH 1996:60 (1996)
    Tingsrätten dömde en banktjänsteman för grov förskingring till villkorlig dom. Hovrätten ändrade påföljden till fängelse.
  78. RH 1996:2 (1995)
    Påföljden för grov förskingring och stöld avseende nästan en halv miljon kr har bestämts till fängelse.
  79. NJA 1995 s. 89 (1995)
    Fråga om påföljd för dopningsbrott (I och II).
  80. NJA 1995 s. 80 (1995)
    I mål om ansvar enligt 81 § uppbördslagen (1953:272) har som försvårande omständighet ansetts att den tilltalade vid nio uppbördstillfällen under något mer än ett år underlåtit att inbetala innehållna skattebelopp och sålunda systematiskt själv skapat sig kred…
  81. NJA 1995 s. 35 (1995)
    Fråga om tidigare brottslighet skulle beaktas vid val av påföljd.
  82. RH 1995:60 (1994)
    Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  83. RH 1994:53 (1994)
    En person har använt falskt pass och falskt körkort för att i affärssyfte illegalt ta sig in i Sverige. Några förmildrande omständigheter har inte ansetts föreligga. Brotten har ansetts vara av den arten att påföljden bör bestämmas till fängelse om inte särski…
  84. RH 1994:82 (1994)
    Skyddstillsyn förenad med föreskrift om särskild behandlingsplan, s.k. kontraktsvård, ansågs ej kunna komma i fråga, som påföljd för grovt rattfylleri eftersom den uppgjorda planen ej bedömdes vara tillräckligt ingripande.
  85. NJA 1994 s. 153 (1994)
    Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån.
  86. NJA 1993 s. 746 (1993)
    Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som försäkringstagaren anmält stulen men i själva verket låtit föra utomlands.
  87. RH 1993:85 (1993)
    Försök till sexuellt utnyttjande av en till följd av berusning djupt insomnad kvinna har ansetts vara ett brott av sådan art som normalt bör medföra fängelse.
  88. NJA 1992 s. 470 (1992)
    Fråga om påföljd för grov förskingring.
  89. NJA 1992 s. 190 (1992)
    Fråga om påföljd för försök till grovt försäkringsbedrägeri.
  90. NJA 1992 s. 108 (1992)
    Fråga om tillämpningen av 1 eller 2 § narkotikastrafflagen (1968:64) samt om påföljden för ringa narkotikabrott.
  91. NJA 1991 s. 558 ”4,10 promille” (1991)
    Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  92. NJA 1991 s. 498 (1991)
    Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver. Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap. 4 § andra st. brottsbalken om förverkande av del av villkorligt medgiven frihet.
  93. NJA 1991 s. 444 ”Gaturånet” (1991)
    Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för yngling som gjort sig skyldig till rån när han var 18 år gammal.
  94. NJA 1990 s. 622 (1990)
    Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år.
  95. NJA 1990 s. 578 (1990)
    Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån.
  96. NJA 1990 s. 521 (1990)
    Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel.
  97. NJA 1990 s. 315 ”Inbrottet på Fredsgatan” (1990)
    Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i annans bostadslägenhet.
  98. NJA 1990 s. 159 (1990)
    En 17-åring, som har varit omhändertagen inom socialtjänsten och inskriven vid en yrkesskola, har i samband med rymningar från skolan begått ett stort antal brott, huvudsakligen förmögenhetsbrott. Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden ti…
  99. NJA 1990 s. 84 (1990)
    Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II).
  100. NJA 1989 s. 688 (1989)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  101. NJA 1989 s. 564 ”Mamman och påföljden” (1989)
    Fråga om påföljd för grovt narkotikabrott. Bl a fråga om beaktande av s k tredjemanshänsyn.
  102. NJA 1989 s. 464 (1989)
    Fråga om påföljd för grovt skattebedrägeri m m.

30 kap. 5 § (39)

  1. RH 2021:37 (2021)
    Vid undanröjande av skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har skyddstillsyn valts som ny påföljd, eftersom personen i fråga var sjutton år vid de aktuella gärningarna och då det inte har förelegat synnerliga skäl för att döma till fängelse.
  2. NJA 2021 s. 536 ”Oaktsamhet och art” (2021)
    Påföljd för oaktsam våldtäkt. Med hänsyn till brottets art i förening med dess straffmätningsvärde har påföljden bestämts till skyddstillsyn och fängelse. Fängelsestraffet har ansetts helt verkställt genom den tid som den tilltalade har varit frihetsberövad i …
  3. NJA 2016 s. 851 (2016)
    Resningsärende. En person dömdes till sluten ungdomsvård, varvid domstolarna utgick från att han var 16 år vid tiden för brottet. Resning har därefter sökts till nackdel för den tilltalade på den grunden att han enligt nya uppgifter var 20 år när han begick br…
  4. NJA 2016 s. 719 ”Flyktingpojkens ålder” (2016)
    Påföljdsbestämning i ett fall där den tilltalades ålder inte varit klarlagd.
  5. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  6. NJA 2015 s. 948 ”Finnslättfallet” (2015)
    Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
  7. NJA 2014 s. 990 ”Tidaholmsfallet” (2014)
    Sexuellt utnyttjande av barn. Straffvärde och brottslighetens art.
  8. RH 2012:77 (2012)
    En 19-åring har fällts till ansvar för rån. Frågor om tillämpningen av 23 kap. 5 § brottsbalken, val av påföljd samt straffmätning.
  9. RH 2008:34 (2008)
    Påföljden för en 19-åring, som dömts för mord, har bestämts till fängelse 9 år.
  10. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…
  11. RH 2006:68 (2006)
    Straffmätning och val av påföljd för en 17-åring som döms för bl.a. ett fyrtiotal stölder som huvudsakligen riktat sig mot äldre och handikappade personer.
  12. NJA 2005 s. 690 ”Synnerliga skäl för fängelse?” (2005)
    Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en tilltalad, som vid gärningstillfällena var 17 år, till fängelse för grov misshandel och stöld.
  13. RH 2003:4 (2003)
    Omständigheterna i samband med grovt rattfylleri har inte ansetts vara så graverande att påföljden villkorlig dom med samhällstjänst bör vara utesluten för nittonårig gärningsman.
  14. NJA 2001 s. 913 (2001)
    Fråga om påföljd för en flicka som före arton års ålder gjort sig skyldig till mened.
  15. NJA 2001 s. 894 (2001)
    Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit mellan brotten och lagföringen är omkring 10 år och gärningsmannen var under 18 år.
  16. NJA 2001 s. 225 (2001)
    Bestämmande av påföljd för 18-åring som återfallit i brott när han var 17 år. Synnerliga skäl för att döma till sluten ungdomsvård?
  17. NJA 2000 s. 314 ”Socialkontorsfallet” (2000)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.
  18. NJA 2000 s. 278 (2000)
    Fråga om påföljd för 19-åring som gjort sig skyldig till grov misshandel. Vidare fråga om skadestånd för kränkning samt sveda och värk.
  19. RH 1999:89 (1999)
    Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en sextonårig gärningsman till sluten ungdomsvård för bl.a. misshandel, stöld och våld mot tjänsteman. Påföljden har bestämts till skyddstillsyn med särskilda föreskrifter.
  20. NJA 1999 s. 561 ”Meneden om misshandeln i Bjuv” (1999)
    Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig till mened och den andra vid 20 års ålder till anstiftan av meneden, har i betraktande av bl a omständigheterna vid brotten bestämts till villkorlig dom resp skyddstillsyn, i båda f…
  21. RH 1998:8 (1997)
    Gärningsmän, 16 och 17 år gamla, har dömts för mord och olaga hot, grovt brott, till fängelse tre år och sex månader respektive fyra år.
  22. NJA 1997 s. 103 (1997)
    Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma tilltalad, som vid brottens begående var 16 år, till fängelse för vållande till annans död, grovt brott, vållande till kroppsskada, grovt brott, grov vårdslöshet i trafik och olovlig körning.
  23. NJA 1996 s. 757 (1996)
    Fråga om påföljd för yngling som vid 17 års ålder gjort sig skyldig till mened.
  24. RH 1996:147 (1996)
    En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en institution där ungdomar vistades på grund av samhällsingripanden, anlagt en brand. Gärningen har bedömts som grov mordbrand. -- Även fråga om påföljd för ynglingen.
  25. NJA 1996 s. 509 (1996)
    Fråga om påföljd för 16-åring som dömts för mord. Tillika fråga om skadestånd till den mördades anhöriga, som var bosatta utomlands.
  26. RH 1997:1 (1996)
    Det s.k. Kodemordet: Gärningsman som var drygt 18 år gammal, har dömts för mord och försök till misshandel till fängelse 8 år medan gärningsman, som var knappt 18 år gammal har dömts för grov misshandel, försök till grov misshandel, olaga tvång och grovt våld …
  27. RH 1996:19 (1995)
    Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden till fängelse för en 17-årig yngling som gjort sig skyldig till mened.
  28. NJA 1995 s. 145 (1995)
    Påföljd för allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, som begåtts av en 20-åring.
  29. RH 1994:58 (1994)
    Påföljden för mened har med hänsyn till gärningens art bestämts till fängelse, oaktat att gärningsmannen var 19 år då gärningen begicks. Gärningsmannens ungdom har beaktats vid bestämmandet av fängelsestraffets längd.
  30. NJA 1994 s. 153 (1994)
    Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån.
  31. NJA 1993 s. 456 (1993)
    Fråga om påföljd för en yngling som gjort sig skyldig till bl a tre rån när han var 16 år.
  32. NJA 1991 s. 444 ”Gaturånet” (1991)
    Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst - för yngling som gjort sig skyldig till rån när han var 18 år gammal.
  33. NJA 1991 s. 438 (1991)
    Fråga om påföljd för yngling som gjort sig skyldig till icke ringa misshandel när han var 18 år gammal.
  34. NJA 1990 s. 622 (1990)
    Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år.
  35. NJA 1990 s. 578 (1990)
    Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån.
  36. NJA 1990 s. 159 (1990)
    En 17-åring, som har varit omhändertagen inom socialtjänsten och inskriven vid en yrkesskola, har i samband med rymningar från skolan begått ett stort antal brott, huvudsakligen förmögenhetsbrott. Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden ti…
  37. NJA 1990 s. 84 (1990)
    Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II).
  38. NJA 1989 s. 837 (1989)
    Fråga om narkotikabrott skulle anses som ringa. Tillika fråga om påföljd för sådant brott.
  39. NJA 1989 s. 870 (1989)
    Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån när de var 17 respektive 18 år gamla.

30 kap. 6 § (15)

  1. NJA 2020 s. 169 ”Vanföreställningen” (2020)
    Ansvar för grov misshandel 1. Tillfällig sinnesförvirring utgör inte en särskild grund för ansvarsfrihet utan får vägas in i uppsåtsbedömningen. 2. En tilltalad som begått en gärning i ett akut psykotiskt tillstånd har frikänts från åtal för uppsåtligt brott, …
  2. NJA 2018 s. 975 ”Mordet vid återvinningsstationen” (2018)
    Påföljdsval vid mord. Eftersom brottet inte har begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och förutsättningar för rättspsykiatrisk vård inte ansetts föreligga, har påföljden bestämts till fängelse. Även fråga om fängelsestraffets längd.
  3. RH 2018:14 (2017)
    Synnerliga skäl har bedömts föreligga för att bestämma påföljden till livstids fängelse för en person som begått dubbelmord under påverkan av en allvarlig psykisk störning (30 kap. 6 § brottsbalken).
  4. NJA 2013 s. 1090 ”Crafoords väg” (2013)
    1. Förutsättningar har i visst fall saknats för att särskild utskrivningsprövning skulle äga rum vid rättspsykiatrisk vård. 2. Den tilltalade hade vid tiden för Högsta domstolens huvudförhandling varit frihetsberövad som anhållen eller häktad under ca åtta mån…
  5. NJA 2013 s. 376 ”Bajonettmordet” (2013)
    Straffmätning för mord.
  6. NJA 2012 s. 564 (2012)
    Fråga om straffrättsligt ansvar för en 17-åring med en allvarlig psykisk störning som har genomfört samlag och andra med samlag jämförliga handlingar med en tolvåring.
  7. RH 2009:14 (2008)
    Fråga om påföljdsval enligt den nya lagstiftningen i 30 kap. 6 § brottsbalken (allvarlig psykisk störning) och den ändrade utformningen av 29 kap. 3 § första stycket 2 brottsbalken.
  8. RH 2008:90 (2008)
    Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt handlande att uppsåt kan ha förelegat. Tillika frågor om nödvärn och om förutsättningarna för att förklara tilltalad fri från påföljd.
  9. NJA 2007 s. 180 (2007)
    Fråga om bedrägeri- och bokföringsbrott har begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning.
  10. NJA 2004 s. 702 (2004)
    Fråga om det föreligger tillräcklig utredning för att en tilltalad skall anses lida av allvarlig psykisk störning.
  11. NJA 2001 s. 899 (2001)
    Fängelseförbudet i 30 kap. 6 § brottsbalken har ansetts omfatta ett icke självförvållat tillfälligt psykotiskt tillstånd, utlöst av alkoholberusning.
  12. RH 2001:38 (2001)
    En person dömdes för försök till dråp. Gärningarna riktades mot två polismän som hade ingripit för att hindra denne från att begå självmord genom att kasta sig ut från en byggnadsställning. Den tilltalade ansågs ha begått brotten under påverkan av en allvarlig…
  13. RH 1999:120 (1998)
    En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil i vilken två personer färdades. Bilföraren har dömts för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och s.k. smitning. Skadestånd för kränkning har utgått till personerna i de…
  14. NJA 1995 s. 48 (1995)
    Ett tillfälligt tillstånd av psykotisk karaktär, utlöst av alkoholberusning, har inte ansetts utgöra en allvarlig psykisk störning vid tillämpning av fängelseförbudet i 30 kap 6 § BrB.
  15. NJA 1991 s. 374 (1991)
    I mål om ansvar för olaga hot var den tilltalade häktad på grund av fara för fortsatt brottslighet. I utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning angavs att han hade begått brottet under inflytande av sinnessjukdom men att han ej var oundgängligen i behov av …

30 kap. 7 § (34)

  1. NJA 2020 s. 216 ”Nio månaders förföljelse” (2020)
    Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse.
  2. RH 2016:50 (2016)
    Straffvärdebedömning och påföljdsval vid misshandel begången mot en förtroendevald politiker.
  3. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  4. NJA 2015 s. 386 ”Slaget med bokryggen” (2015)
    Reformatio in pejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.
  5. NJA 2014 s. 990 ”Tidaholmsfallet” (2014)
    Sexuellt utnyttjande av barn. Straffvärde och brottslighetens art.
  6. NJA 2012 s. 849 ”Femtiotablettersdomen” (2012)
    Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden medan innehav av fem tabletter har bedömts som ringa brott. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och 140 dagsböter.
  7. NJA 2012 s. 564 (2012)
    Fråga om straffrättsligt ansvar för en 17-åring med en allvarlig psykisk störning som har genomfört samlag och andra med samlag jämförliga handlingar med en tolvåring.
  8. NJA 2008 s. 503 (2008)
    Påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ansetts kunna ådömas en person med hemvist i Danmark.
  9. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…
  10. RH 2006:41 (2006)
    Påföljden villkorlig dom med samhällstjänst har tillämpats på en svensk medborgare som är permanent bosatt utomlands.
  11. RH 2004:15 (2004)
    Vid straffmätning har med tillämpning av 29 kap. 5 § brottsbalken hänsyn tagits till de verkningar ett längre fängelsestraff skulle få för den dömdes underåriga barn. Att det därför funnits skäl att döma till ett lägre straff än vad straffvärdet motiverar har …
  12. NJA 2003 s. 307 (2003)
    Fråga om påföljd vid barnpornografibrott.
  13. RH 2003:37 (2003)
    Vid brott mot alkohollagen med ett straffvärde om fängelse sex månader har sådana alldeles särskilda skäl som krävs för att frångå presumtionen för fängelse och i stället döma till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst inte ansetts föreligga.
  14. RH 2002:56 (2002)
    Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för hot mot tjänsteman (ordförande i Utlänningsnämnden).
  15. NJA 2002 s. 256 (2002)
    Ett innehav av en pennpistol och en patron till denna har ansetts utgöra ett vapenbrott av normalgraden. Trots presumtion för fängelse vid illegalt innehav av skjutvapen har påföljden för brottet bestämts till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst (s…
  16. NJA 2001 s. 618 (2001)
    Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av fängelse två månader. Även fråga om tid för samhällstjänst. (Jfr NJA 2001 s. 397 resp. NJA 2000 s. 256)
  17. NJA 2001 s. 570 (2001)
    Narkotikabrott avseende opium med ett straffvärde av 3 månader har ansetts böra föranleda fängelsestraff.
  18. NJA 2001 s. 86 (2001)
    Fråga om påföljd för artbrottslighet (varusmugglingsbrott och narkotikabrott avseende kat) med ett straffvärde av fyra månader.
  19. NJA 2000 s. 314 ”Socialkontorsfallet” (2000)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.
  20. NJA 2000 s. 256 (2000)
    En person har försökt föra in 137,2 liter spritdrycker till Sverige utan att ge det till känna för tullmyndigheten. Införsel för privatbruk? Även fråga om påföljd och tid för samhällstjänst.
  21. NJA 2000 s. 190 (2000)
    Vid skattebrott med ett straffvärde om fängelse tre månader har särskilda skäl ansetts föreligga att döma till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst.
  22. NJA 2000 s. 195 (2000)
    Vid bokföringsbrott med ett straffvärde om fängelse sex månader har ansetts att det krävs alldeles särskilda skäl för att gå ifrån presumtionen för fängelse och i stället döma till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. - Även frågor om tillämpning a…
  23. NJA 2000 s. 116 (2000)
    Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för våld och hot mot tjänsteman.
  24. RH 2000:15 (2000)
    Villkorlig dom med samhällstjänst har ådömts för försök till varusmuggling och narkotikabrott avseende 16,2 kg kat.
  25. NJA 2000 s. 69 (2000)
    Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för varusmugglingsbrott avseende spritdrycker.
  26. NJA 2000 s. 17 ”Misshandeln på Edinsvägen” (2000)
    Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för grovt rattfylleri (I och II) och för misshandel (III).
  27. NJA 1999 s. 561 ”Meneden om misshandeln i Bjuv” (1999)
    Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig till mened och den andra vid 20 års ålder till anstiftan av meneden, har i betraktande av bl a omständigheterna vid brotten bestämts till villkorlig dom resp skyddstillsyn, i båda f…
  28. RH 1999:64 (1999)
    Villkorlig dom med samhällstjänst har inte ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för skattebedrägeri m.m.
  29. RH 1999:18 (1999)
    Påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har inte ansetts som en tillräckligt ingripande påföljd för bilförare som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri, rattfylleri och olovlig körning.
  30. NJA 1993 s. 746 (1993)
    Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som försäkringstagaren anmält stulen men i själva verket låtit föra utomlands.
  31. NJA 1992 s. 470 (1992)
    Fråga om påföljd för grov förskingring.
  32. NJA 1992 s. 190 (1992)
    Fråga om påföljd för försök till grovt försäkringsbedrägeri.
  33. NJA 1990 s. 84 (1990)
    Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II).
  34. NJA 1989 s. 464 (1989)
    Fråga om påföljd för grovt skattebedrägeri m m.

30 kap. 8 § (10)

  1. NJA 2020 s. 216 ”Nio månaders förföljelse” (2020)
    Straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse.
  2. NJA 2015 s. 826 ”Samlag med avkomling” (2015)
    Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och dagsböter. Också fråga rörande tillämpningen av 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken när den tidigare påföljden är skyddstillsyn med samhällstjänst.
  3. NJA 2015 s. 386 ”Slaget med bokryggen” (2015)
    Reformatio in pejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.
  4. NJA 2012 s. 849 ”Femtiotablettersdomen” (2012)
    Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden medan innehav av fem tabletter har bedömts som ringa brott. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och 140 dagsböter.
  5. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…
  6. NJA 2005 s. 856 (2005)
    Påföljd för vårdslös skatteuppgift.
  7. NJA 2003 s. 307 (2003)
    Fråga om påföljd vid barnpornografibrott.
  8. RH 2000:23 (2000)
    Tingsrätt har dömt en tilltalad för grovt rattfylleri till villkorlig dom med samhällstjänst 40 timmar samt 60 dagsböter om 300 kr. På talan av endast den tilltalade har hovrätten bestämt påföljden till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar. Fråga om det…
  9. RH 1993:96 (1993)
    Fråga om villkorlig dom för förskingring skall förenas med böter när den tilltalade i domen ålagts att utge ett relativt högt skadestånd.
  10. NJA 1990 s. 84 (1990)
    Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II).

30 kap. 9 § (148)

  1. Högsta domstolen, mål B 8385-23 Dom (2024)
    Påföljden har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård när det alternativa fängelsestraffet uppgått till två år och fyra månader. Vid påföljdsvalet har hänsyn tagits till frihetsberövande som den tilltalade varit föremål för i målet.
  2. NJA 2024 s. 293 ”Kontraktsvård och frihetsberövande” (2024)
    Påföljden har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård när det alternativa fängelsestraffet uppgått till två år och fyra månader. Vid påföljdsvalet har hänsyn tagits till frihetsberövande som den tilltalade varit föremål för i målet.
  3. Högsta domstolen, mål B 3692-22 Dom (2023)
    Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation.
  4. Högsta domstolen, mål B 7397-22 Dom (2023)
    Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder…
  5. NJA 2023 s. 1086 ”Den ingripande behandlingsplanen” (2023)
    Påföljden för narkotikabrott har bestämts till skyddstillsyn med kontraktsvård. Det förhållandet att den planerade behandlingen framstår som mer ingripande än vad som behövs för att motsvara det alternativa fängelsestraffet har inte ansetts utgöra något hinder…
  6. NJA 2023 s. 1118 ”Den positiva utvecklingen” (2023)
    Val av påföljd när en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation.
  7. Högsta domstolen, mål B 2905-22 Dom (2023)
    Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts.
  8. NJA 2023 s. 323 ”Den verkställda skyddstillsynen II” (2023)
    Påföljdsbestämning och straffmätning i ett visst fall där en av tingsrätten utdömd skyddstillsyn till stor del har verkställts.
  9. MÖD 2020:31 (2020)
    Byggsanktionsavgift ----- En nämnd har påfört en fastighetsägare byggsanktionsavgift på grund av att denne vidtagit marklovspliktiga åtgärder utan marklov eller startbesked. Tidigare hade nämnden vid två tillfällen påfört byggsanktionsavgift avseende samma pås…
  10. NJA 2017 s. 45 ”0,34 gram heroin” (2017)
    Påföljden för innehav i överlåtelsesyfte av 0,34 gram heroin har bestämts till skyddstillsyn med samhällstjänst.
  11. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  12. RH 2010:200 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  13. RH 2010:198 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  14. RH 2010:199 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  15. RH 2010:197 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  16. RH 2010:196 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  17. RH 2010:195 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  18. RH 2010:194 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  19. RH 2010:193 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  20. RH 2010:192 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  21. RH 2010:191 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  22. RH 2010:190 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  23. RH 2010:189 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  24. RH 2010:188 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  25. RH 2010:187 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  26. RH 2010:186 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  27. RH 2010:185 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  28. RH 2010:183 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  29. RH 2010:184 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  30. RH 2010:182 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  31. RH 2010:181 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  32. RH 2010:180 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  33. RH 2010:178 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  34. RH 2010:179 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  35. RH 2010:177 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  36. RH 2010:175 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  37. RH 2010:176 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  38. RH 2010:174 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  39. RH 2010:173 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  40. RH 2010:169 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  41. RH 2010:168 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  42. RH 2010:167 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  43. RH 2010:172 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  44. RH 2010:171 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  45. RH 2010:170 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  46. RH 2010:166 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  47. RH 2010:165 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  48. RH 2010:163 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  49. RH 2010:164 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  50. RH 2010:162 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  51. RH 2010:160 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  52. RH 2010:161 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  53. RH 2010:159 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  54. RH 2010:158 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  55. RH 2010:157 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  56. RH 2010:156 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  57. RH 2010:155 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  58. RH 2010:154 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  59. RH 2010:153 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  60. RH 2010:152 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  61. RH 2010:150 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  62. RH 2010:151 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  63. RH 2010:147 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  64. RH 2010:148 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  65. RH 2010:149 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  66. RH 2010:46 (2010)
    Påföljden för grov fridskränkning bestämdes till skyddstillsyn (och fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken) trots att den tilltalade förklarat sig ha en negativ inställning till skyddstillsyn.
  67. RH 2010:146 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  68. RH 2010:145 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  69. RH 2010:144 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  70. RH 2010:142 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  71. RH 2010:143 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  72. RH 2010:141 (2010)
    vSkyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  73. RH 2010:140 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  74. RH 2010:139 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  75. RH 2010:138 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  76. RH 2010:136 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  77. RH 2010:137 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  78. RH 2010:135 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  79. RH 2010:134 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  80. RH 2010:133 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  81. RH 2010:132 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  82. RH 2010:131 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  83. RH 2010:130 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  84. RH 2010:129 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  85. RH 2010:128 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  86. RH 2010:126 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  87. RH 2010:127 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  88. RH 2010:125 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  89. RH 2010:122 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  90. RH 2010:123 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  91. RH 2010:124 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  92. RH 2010:121 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  93. RH 2010:120 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  94. RH 2010:119 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  95. RH 2010:118 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  96. RH 2010:117 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  97. RH 2010:116 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  98. RH 2010:114 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  99. RH 2010:115 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  100. RH 2010:113 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  101. RH 2010:112 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  102. RH 2010:109 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  103. RH 2010:110 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  104. RH 2010:111 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  105. RH 2010:107 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  106. RH 2010:108 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  107. RH 2010:100 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  108. RH 2010:106 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  109. RH 2010:104 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  110. RH 2010:105 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  111. RH 2010:103 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  112. RH 2010:101 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  113. RH 2010:102 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  114. RH 2010:99 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  115. RH 2010:96 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  116. RH 2010:98 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  117. RH 2010:97 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  118. RH 2010:95 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  119. RH 2010:94 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  120. RH 2010:93 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  121. RH 2010:92 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  122. RH 2010:91 (2010)
    Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) - summariska referat.
  123. RH 2009:27 (2009)
    En planering, som innebär att den dömde ska vistas vid ett motivations- och utredningshem under viss tid för att därefter beredas vård, vars innehåll inte är bestämt på förhand, har inte ansetts uppfylla kraven på särskild behandlingsplan enligt 30 kap. 9 § an…
  124. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…
  125. RH 2007:77 (2007)
    Frivillig angivelse. Presumtion för fängelse med hänsyn till straffvärdet har inte ansetts föreligga när längden av det fängelsestraff som skulle dömas ut, om fängelse valdes som påföljd, har understigit fängelse ett år. Det i 30 kap. 9 § andra stycket 1 brott…
  126. NJA 2006 s. 212 ”Den otillräckliga behandlingsplanen” (2006)
    Skyddstillsyn med föreskrift om kontraktsvård har ansetts inte komma i fråga som påföljd för sexuellt utnyttjande av underårig och barnpornografibrott, när straffvärdet för brotten motsvarat fängelse ett år sex månader och behandlingsplanen inte varit tillräck…
  127. RH 2007:39 (2005)
    Tilltalad, som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri (2,04 promille), har antagits till försöksverksamhet med s.k. alkolås. Detta har vägts in vid bedömningen av om det finns särskilda skäl att bestämma påföljden till skyddstillsyn.
  128. RH 2001:15 (2001)
    Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en sjuttonårig gärningsman till sluten ungdomsvård för grovt narkotikabrott, varför påföljden bestämts till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst.
  129. NJA 2001 s. 86 (2001)
    Fråga om påföljd för artbrottslighet (varusmugglingsbrott och narkotikabrott avseende kat) med ett straffvärde av fyra månader.
  130. NJA 2000 s. 314 ”Socialkontorsfallet” (2000)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.
  131. NJA 1999 s. 561 ”Meneden om misshandeln i Bjuv” (1999)
    Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig till mened och den andra vid 20 års ålder till anstiftan av meneden, har i betraktande av bl a omständigheterna vid brotten bestämts till villkorlig dom resp skyddstillsyn, i båda f…
  132. RH 1997:57 (1997)
    Påföljd för grovt rattfylleri har bestämts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan avseende öppen vård.
  133. RH 1997:36 (1997)
    Hovrätten fastställde tingsrättens domslut varigenom tilltalad dömts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) trots att den tilltalade i hovrätten återkallat sitt samtycke till behandlingen.
  134. NJA 1996 s. 741 (1996)
    Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har ådömts 19-åring för misshandelsbrott av normalgraden.
  135. RH 1994:82 (1994)
    Skyddstillsyn förenad med föreskrift om särskild behandlingsplan, s.k. kontraktsvård, ansågs ej kunna komma i fråga, som påföljd för grovt rattfylleri eftersom den uppgjorda planen ej bedömdes vara tillräckligt ingripande.
  136. NJA 1994 s. 153 (1994)
    Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån.
  137. NJA 1994 s. 102 ”Körningen i Kisa” (1994)
    Fråga om påföljd för grovt rattfylleri.
  138. RH 1994:19 (1993)
    Fråga om påföljd - fängelse eller skyddstillsyn med särskild föreskrift om samhällstjänst - för en 30-årig man som under pågående prövotid gjort sig skyldig till misshandel och olaga hot m.m.
  139. RH 1993:68 (1993)
    Samhällstjänst har ansetts kunna komma i fråga trots att den dömde hade gjort sig skyldig till våld mot tjänsteman. Brottslighetens art har dock beaktats särskilt, när omfattningen av samhällstjänsten bestämts.
  140. RH 1993:56 (1993)
    För stöld (återfall) och skadegörelse har påföljden bestämts till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst.
  141. RH 1993:60 (1993)
    Påföljd för bl.a. misshandel har bestämts till skyddstillsyn med samhällstjänst
  142. RH 1993:32 (1993)
    Val mellan fängelse och skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst.
  143. NJA 1992 s. 590 (1992)
    Fråga om påföljd vid vägran andra gången att fullgöra militär grundutbildning.
  144. NJA 1991 s. 379 (1991)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  145. NJA 1991 s. 359 (1991)
    Val av påföljd för återfall i grovt trafiknykterhetsbrott.
  146. NJA 1990 s. 622 (1990)
    Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år.
  147. NJA 1990 s. 578 (1990)
    Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån.
  148. NJA 1989 s. 837 (1989)
    Fråga om narkotikabrott skulle anses som ringa. Tillika fråga om påföljd för sådant brott.

30 kap. 10 § (1)

  1. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…

30 kap. 11 § (13)

  1. NJA 2021 s. 687 ”Den livshotande sjukdomen” (2021)
    Inverkan vid straffmätning och påföljdsval för narkotikabrott av att den tilltalade lider av en obotlig livshotande sjukdom.
  2. NJA 2021 s. 536 ”Oaktsamhet och art” (2021)
    Påföljd för oaktsam våldtäkt. Med hänsyn till brottets art i förening med dess straffmätningsvärde har påföljden bestämts till skyddstillsyn och fängelse. Fängelsestraffet har ansetts helt verkställt genom den tid som den tilltalade har varit frihetsberövad i …
  3. NJA 2019 s. 1032 ”Tablettförvaringen” (2019)
    Den tilltalade har dömts för narkotikabrott till fängelse i ett år. Det har inte funnits förutsättningar att i stället bestämma påföljden till skyddstillsyn i förening med fängelse.
  4. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  5. NJA 2013 s. 922 ”Misshandeln i Delsbo” (2013)
    En tilltalad har dömts för misshandel med ett straffvärde om fängelse tio månader. Med hänsyn till brottets straffvärde i förening med dess art har det ansetts vara oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse.
  6. RH 2009:21 (2009)
    Hovrätten har funnit att en person som gjort sig skyldig till bl.a. förmögenhetsbrott och trafikbrott bör ådömas skyddstillsyn och fängelse som två separata påföljder. Att på så sätt ändra tingsrättens dom på skyddstillsyn jämte fängelse enligt 28 kap. 3 § bro…
  7. NJA 2008 s. 359 ”Skärtorsdagsdomen” (2008)
    Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara tillräckligt ingripande påföljd för två 21-åringar som gjort sig skyldiga till en serie om drygt trettio stölder varav en grov stöld. Frågor om bl.a. straffvärdet för flerfaldig brottsl…
  8. RH 2007:11 (2006)
    Fråga om påföljd för 79-årig man som dömts för sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av underårig samt sexuellt ofredande gentemot sina barnbarn.
  9. RH 2005:37 (2005)
    En tidigare ostraffad 20-åring döms för försök till rån riktat mot en spårvagnsförare i tjänst. Skall en skyddstillsyn förenas med fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken eller med samhällstjänst? Kan ett s.k. alternativstraff sättas längre än det längsta fän…
  10. NJA 1995 s. 708 ”Körningarna i Uppsala” (1995)
    Möjligheten enligt 28 kap 3 § BrB att förena dom på skyddstillsyn med fängelse har ansetts ej böra komma till användning vid rattfylleri jämte annan mindre allvarlig brottslighet.
  11. NJA 1994 s. 153 (1994)
    Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för ynglingar, 18 och 19 år gamla, som gjort sig skyldiga till gaturån.
  12. NJA 1990 s. 622 (1990)
    Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort antal brott, bl a flera rån och försök till rån, när de var 16 år.
  13. NJA 1990 s. 578 (1990)
    Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån.

31 kap. 1 § (4)

  1. RH 2006:52 (2006)
    En tilltalad som vid tingsrätten dömts till överlämnande till vård inom socialtjänsten i förening med dagsböter har i hovrätten yrkat att bli dömd till överlämnade till vård inom socialtjänsten i förening med ungdomstjänst. Hovrätten har funnit att ungdomstjän…
  2. NJA 2001 s. 225 (2001)
    Bestämmande av påföljd för 18-åring som återfallit i brott när han var 17 år. Synnerliga skäl för att döma till sluten ungdomsvård?
  3. NJA 1985 s. 757 (1985)
    En yngling, som med knivhugg orsakat en annan mans död, har ansetts ha vid huggen i vart fall varit helt likgiltig för om denne skulle dö eller ej, och han har därför fällts till ansvar för uppsåtligt dödande samt dömts för dråp. Påföljden för ynglingen, som d…
  4. NJA 1982 s. 511 (1982)
    En sjuttonårig narkotikaberoende yngling, som efter att ha vistats på yrkesskola beretts plats på behandlingshemmet Hasselakollektivet, har som påföljd för bl a allvarlig narkotikabrottslighet överlämnats för vård inom socialtjänsten. 31 kap 1 § BrB.

31 kap. 1 a § (3)

  1. RH 2006:68 (2006)
    Straffmätning och val av påföljd för en 17-åring som döms för bl.a. ett fyrtiotal stölder som huvudsakligen riktat sig mot äldre och handikappade personer.
  2. NJA 2001 s. 913 (2001)
    Fråga om påföljd för en flicka som före arton års ålder gjort sig skyldig till mened.
  3. RH 1999:89 (1999)
    Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en sextonårig gärningsman till sluten ungdomsvård för bl.a. misshandel, stöld och våld mot tjänsteman. Påföljden har bestämts till skyddstillsyn med särskilda föreskrifter.

31 kap. 3 § (10)

  1. MIG 2019:2 (2019)
    Kravet på hederligt levnadssätt i medborgarskapslagen kan inte anses uppfyllt för en sökande som har dömts till, och fortfarande är föremål för, rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning när det inte har visats att sökanden inte längre vårdas på …
  2. NJA 2018 s. 975 ”Mordet vid återvinningsstationen” (2018)
    Påföljdsval vid mord. Eftersom brottet inte har begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och förutsättningar för rättspsykiatrisk vård inte ansetts föreligga, har påföljden bestämts till fängelse. Även fråga om fängelsestraffets längd.
  3. NJA 2013 s. 1090 ”Crafoords väg” (2013)
    1. Förutsättningar har i visst fall saknats för att särskild utskrivningsprövning skulle äga rum vid rättspsykiatrisk vård. 2. Den tilltalade hade vid tiden för Högsta domstolens huvudförhandling varit frihetsberövad som anhållen eller häktad under ca åtta mån…
  4. RH 2009:14 (2008)
    Fråga om påföljdsval enligt den nya lagstiftningen i 30 kap. 6 § brottsbalken (allvarlig psykisk störning) och den ändrade utformningen av 29 kap. 3 § första stycket 2 brottsbalken.
  5. NJA 2007 s. 266 (2007)
    Fråga om rättspsykiatrisk vård skall förenas med föreskrift om särskild utskrivningsprövning.
  6. NJA 2004 s. 702 (2004)
    Fråga om det föreligger tillräcklig utredning för att en tilltalad skall anses lida av allvarlig psykisk störning.
  7. NJA 2001 s. 899 (2001)
    Fängelseförbudet i 30 kap. 6 § brottsbalken har ansetts omfatta ett icke självförvållat tillfälligt psykotiskt tillstånd, utlöst av alkoholberusning.
  8. RH 2000:87 (2000)
    Fråga om överlämnande till rättspsykiatrisk vård skall förenas med föreskrift om särskild utskrivningsprövning.
  9. NJA 1998 s. 162 (1998)
    Val av brottspåföljd för mord: fängelse eller överlämnande till rättspsykiatrisk vård?
  10. NJA 1995 s. 48 (1995)
    Ett tillfälligt tillstånd av psykotisk karaktär, utlöst av alkoholberusning, har inte ansetts utgöra en allvarlig psykisk störning vid tillämpning av fängelseförbudet i 30 kap 6 § BrB.

32 kap. 1 § (2)

  1. NJA 2022 s. 1071 ”Ungdomsvård eller ungdomsövervakning” (2022)
    En 16-åring har gjort sig skyldig till bland annat våldtäkt mot barn. Det föreslagna ungdomskontraktet har inte ansetts tillräckligt ingripande för att han ska dömas till ungdomsvård med ungdomstjänst. Påföljden har därför bestämts till ungdomsövervakning.
  2. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …

32 kap. 2 § (6)

  1. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  2. NJA 2008 s. 626 (2008)
    Ungdomstjänst har inte ansetts vara en alltför ingripande påföljd för en person som vid 15 års ålder gjort sig skyldig till misshandel av en yngre pojke.
  3. NJA 2007 s. 636 ”Ungdomstjänst tillräckligt ingripande påföljd?” (2007)
    Ungdomstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 16-åring som dömts för grov misshandel med ett straffvärde, om gärningen hade begåtts av en vuxen person, om cirka 16 månader.
  4. NJA 2007 s. 624 (2007)
    Val av påföljd för två ungdomar som vid 15 respektive 18 års ålder gjort sig skyldiga till mened.
  5. RH 2007:53 (2007)
    Fråga om påföljd för ungdom som dömts för stöld. Även fråga om reformatio in pejus.
  6. RH 2007:13 (2007)
    Fråga om antalet timmar ungdomstjänst för yngling som vid 16 års ålder gjort sig skyldig till mened.

32 kap. 3 § (2)

  1. NJA 2015 s. 1024 ”28:3-fängelse” (2015)
    En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till fängelse skulle straffet ha blivit ett år. Straffmätningsvärdet i förening med brottslighetens art har gjort det oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse i …
  2. NJA 2009 s. 121 ”Ungdomsvård och ungdomstjänst” (2009)
    Fråga vid val av påföljd om ungdomsvård skall förenas med ungdomstjänst och om antalet timmar ungdomstjänst när påföljden utgör en tilläggspåföljd.

32 kap. 3 a § (3)

  1. Högsta domstolen, mål B 5436-23 Dom (2023)
    När någon döms till ungdomsövervakning och med anledning av de brott som prövats i målet eller som påföljden avser har varit frihetsberövad under en sammanhängande tid av minst 24 timmar ska ungdomsövervakningen normalt anses verkställd med det antal dagar som…
  2. NJA 2023 s. 1037 ”Ungdomsövervakning och frihetsberövande” (2023)
    När någon döms till ungdomsövervakning och med anledning av de brott som prövats i målet eller som påföljden avser har varit frihetsberövad under en sammanhängande tid av minst 24 timmar ska ungdomsövervakningen normalt anses verkställd med det antal dagar som…
  3. NJA 2022 s. 1071 ”Ungdomsvård eller ungdomsövervakning” (2022)
    En 16-åring har gjort sig skyldig till bland annat våldtäkt mot barn. Det föreslagna ungdomskontraktet har inte ansetts tillräckligt ingripande för att han ska dömas till ungdomsvård med ungdomstjänst. Påföljden har därför bestämts till ungdomsövervakning.

32 kap. 4 § (1)

  1. RH 2021:34 (2021)
    Tingsrätten har avslagit en begäran om undanröjande av ungdomsvård. Beslutet har inte medfört hinder mot en förnyad prövning av frågan när talan, i förhållande till den tidigare prövningen, grundat sig på ett påstående om fortsatt misskötsamhet av påföljden.

32 kap. 5 § (1)

  1. NJA 2016 s. 851 (2016)
    Resningsärende. En person dömdes till sluten ungdomsvård, varvid domstolarna utgick från att han var 16 år vid tiden för brottet. Resning har därefter sökts till nackdel för den tilltalade på den grunden att han enligt nya uppgifter var 20 år när han begick br…

33 kap. 2 § (1)

  1. NJA 1987 s. 331 (1987)
    Den som dömts för brott, begångna under inflytande av sådan själslig abnormitet som avse i 33 kap. 2 § BrB, och enligt 3 st. i samma paragraf förklarats vara fri från påföljd har ansetts äga föra talan mot domen med yrkande att frikännas från ansvar för brott.

33 kap. 4 § (4)

  1. NJA 1985 s. 281 (1985)
    Fråga om betydelsen av rättsvillfarelse i mål om ansvar för varusmuggling (I och II). Tillika fråga om påföljdseftergift enligt 33 kap 4§ 3 st BrB (II).
  2. NJA 1981 s. 907 (1981)
    Markägare har, sedan ett fyrtiotal renar kommit in på hans åkrar och åstadkommit skada på dessa, nedskjutit en ren i syfte att mota bort renarna. Nödsituation? Tillika fråga om påföljdseftergift.
  3. NJA 1981 s. 523 (1981)
    20-åring har dömts till fängelse för bl a rån, förövat när han var 19 år. Vid bestämmande av straffets längd har 33 kap 4 § 1 st första meningen BrB tillämpats.
  4. NJA 1981 s. 335 (1981)
    Fråga om påföljd för nittonårig yngling, som gjort sig skyldig till svår och omfattande brottslighet.

33 kap. 5 § (10)

  1. RH 2000:49 (2000)
    Tilltalad har av tingsrätt dömts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, varvid förordnats att den tilltalade skulle vara omhändertagen enligt 28 kap. 6 b § brottsbalken. Sedan åklagaren överklagat domen bestämde hovrätten påföljden till fängelse och …
  2. RH 1999:69 (1999)
    En person hade under samma tid varit frihetsberövad såväl i mål i hovrätt som i mål i tingsrätt. Tingsrätten, som meddelade dom först av de båda domstolarna, har i sin dom avräknat tiden för frihetsberövandet som tid under vilket fängelsestraffet ansetts verks…
  3. NJA 1998 s. 512 (1998)
    Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn till den mängd som producerats i förening med att odlingen bedrivits i stor skala, systematiskt och med användning av avancerad utrustning, bedömts som grovt narkotikabrott. - Även frå…
  4. NJA 1997 s. 125 (1997)
    Avräkning av häktningstid.
  5. NJA 1996 s. 132 (1996)
    Fråga om tillämpning av 33 kap 5 § BrB.
  6. RH 1994:130 (1994)
    Fråga om avräkning av tid för frihetsberövande då skyddstillsyn undanröjs och påföljden bestäms till fängelse.
  7. RH 1994:13 (1994)
    Hovrätten har, med upphävande av tingsrättens förordnande om utvisning, dömt NN till fängelse tio månader för förmögenhetsbrott. Straffet avsåg även ett brott för vilket NN tidigare ådömts villkorlig dom jämte 40 dagsböter. I sistnämnda mål var NN berövad frih…
  8. NJA 1991 s. 498 (1991)
    Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver. Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap. 4 § andra st. brottsbalken om förverkande av del av villkorligt medgiven frihet.
  9. NJA 1989 s. 12 ”Dagsböter och frihetsberövande” (1989)
    Avräkning av anhållandetid från ådömda dagsböter. 33 kap 5 § 3 st BrB.
  10. NJA 1983 s. 329 (1983)
    När rätten förordnar att tidigare ådömt fängelse skall avse ytterligare brott, skall avräkning enligt 33 kap 5 § BrB av tid för frihetsberövande ske, även om den dömde vid tiden för den nya domen är villkorligt frigiven.

33 kap. 6 § (4)

  1. RH 2014:23 (2014)
    Hovrätten har med stöd av 33 kap. 6 § tredje stycket brottsbalken förordnat att en bötespåföljd ska anses helt verkställd genom frihetsberövande trots att en sådan avräkning inneburit endast en begränsad kompensation för den tid den dömde varit frihetsberövad …
  2. NJA 2012 s. 968 ”Samhällstjänst och frihetsberövande” (2012)
    När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett frihetsberövande med anledning av brott som prövas genom domen inte beaktas vid bestämmande av antalet timmar samhällstjänst.
  3. NJA 2009 s. 424 (2009)
    Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över s.k. inre gräns till Sverige kan dömas för människosmuggling.
  4. RH 2006:71 (2006)
    Bötespåföljd har med stöd av 33 kap. 6 § sista stycket brottsbalken förklarats vara helt verkställd genom frihetsberövande, oaktat bötespåföljden tett sig obetydlig vid en jämförelse med frihetsberövandet.

33 kap. 7 § (2)

  1. RÅ 2010 ref. 45 (2010)
    Vid överlämnande till Sverige för straffverkställighet enligt en europeisk arresteringsorder har vid strafftidsberäkningen avräkning medgetts för sådant frihetsberövande utomlands som skett med anledning av arresteringsordern.
  2. NJA 2003 s. 141 (2003)
    Förutsättningar för resning på grund av rättstillämpning som uppenbart strider mot lag har i visst fall ansetts föreligga vid underlåtelse att vid fängelsedom förordna om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande som har ägt rum utomlands.

33 kap. 9 § (3)

  1. NJA 1985 s. 477 (1985)
    Föreståndaren för ett servicehus medverkade till att en i huset boende person upprättade testamente till hennes förmån och mottog den testamenterade egendomen, sedan testator avlidit. Mutbrott har ansetts föreligga.
  2. NJA 1982 s. 198 (1982)
    Utländsk medborgare som vistats i Sverige i 15 år och sedan sex år var innehavare av tjänst som lärare har fällts till ansvar för koppleri, misshandel och olaga hot. Vid tiden för lagföringen var frågan huruvida läraren i händelse av fällande dom skulle bli up…
  3. NJA 1982 s. 143 (1982)
    Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om tillämpning av 33 kap 9 § BrB.

34 kap. 1 § (30)

  1. Högsta domstolen, mål B 7821-24 ”Brevinkastet II” Dom (2026)
    Bestämmelserna i 34 kap. brottsbalken ska inte tillämpas vid påföljdsbestämningen i hovrätten när den tilltalade döms för fler brott än enligt tingsrättens delvis fällande dom och den tilltalade – därefter men innan hovrätten slutligen prövar målet – har lagfö…
  2. NJA 2026 s. 161 ”Brevinkastet II” (2026)
    Bestämmelserna i 34 kap. brottsbalken ska inte tillämpas vid påföljdsbestämningen i hovrätten när den tilltalade döms för fler brott än enligt tingsrättens delvis fällande dom och den tilltalade – därefter men innan hovrätten slutligen prövar målet – har lagfö…
  3. Högsta domstolen, mål B 7653-24 Dom (2025)
    En bilförare har till följd av ett abstinensrelaterat epileptiskt anfall orsakat en trafikolycka med kroppsskador för en medtrafikant som följd. Bilföraren har bedömts vara omedvetet oaktsam genom att köra bil med vetskap om att han vid ett tidigare tillfälle …
  4. NJA 2025 s. 1006 ”Kollisionen på Krusegatan” (2025)
    En bilförare har till följd av ett abstinensrelaterat epileptiskt anfall orsakat en trafikolycka med kroppsskador för en medtrafikant som följd. Bilföraren har bedömts vara omedvetet oaktsam genom att köra bil med vetskap om att han vid ett tidigare tillfälle …
  5. NJA 2018 s. 574 ”Brevinkastet” (2018)
    Rubricering i mål om misshandel. Även fråga om tillämpning av 34 kap. brottsbalken.
  6. RH 2015:65 (2015)
    Vid bestämmande av påföljd har det inte befunnits föreligga hinder mot att tillämpa bestämmelsen i 34 kap. 1 § första stycket 3 brottsbalken då den tidigare påföljden utgjorts av villkorlig dom meddelad genom strafföreläggande.
  7. NJA 2015 s. 826 ”Samlag med avkomling” (2015)
    Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har bestämts till villkorlig dom och dagsböter. Också fråga rörande tillämpningen av 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken när den tidigare påföljden är skyddstillsyn med samhällstjänst.
  8. RH 2012:70 (2012)
    Straffskärpning på grund av återfall i brott. Även fråga om följderna av ett utvisningsbeslut för en EU-medborgare.
  9. RH 2012:54 (2012)
    Hovrätten har på grund av EU:s beaktanderambeslut ansett sig skyldig att vid straffmätningen ta hänsyn till att brottet begåtts innan den dömde påbörjat verkställighet i Danmark av en där meddelad dom.
  10. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  11. NJA 2010 s. 3 (2010)
    Det kan förordnas att en tidigare utdömd skyddstillsyn ska avse också andra brott även när det pågår ett förfarande om undanröjande av skyddstillsynen.
  12. NJA 2009 s. 485 (2009)
    Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra stycket brottsbalken för brott som begåtts före den tidigare domen (I) eller innan denna börjat verkställas (II och III) (I= B 5060-08, II= B 4144-08, III= B 3676-08)
  13. NJA 2006 s. 582 (2006)
    Resning. Med stöd av 34 kap. 1 § första stycket 3 och andra stycket brottsbalken undanröjdes en tilltalads tidigare dom på skyddstillsyn förenad med fängelse och utdömdes fängelse som gemensam påföljd för brotten i den tidigare domen och nytt brott. Resning ha…
  14. RH 2006:33 (2006)
    Hovrätten har undanröjt en skyddstillsyn och dömt till fängelse för den samlade brottsligheten. Ett av brotten i den tidigare domen var begånget under prövotid för villkorlig frigivning från ett dessförinnan ådömt fängelsestraff. Den villkorligt medgivna frihe…
  15. RH 2005:70 (2005)
    Fråga huruvida bestämmelsen i 34 kap. 6 § fjärde stycket brottsbalken medger att domstol dels förordnar om övervakning, dels förlänger prövotiden. Även fråga huruvida det förelegat lagliga förutsättningar för domstol att i förevarande fall meddela särskild för…
  16. RH 2004:87 (2004)
    En person har, efter det att han dömts till påföljd i en tidigare rättegång men innan verkställigheten påbörjats av det fängelsestraff som följt av den domen, begått nya brott. Påföljden för dessa har bestämts till fängelse motsvarande straffvärdet av den nya …
  17. RH 2004:49 (2004)
    Fråga om tillämpning av reglerna i 34 kap. brottsbalken om sammanträffande av brott när den tidigare påföljden är sluten ungdomsvård.
  18. Hovrätten för Västra Sverige, mål B 3108-02 (2003)
    När ett narkotikabrott av ringa grad har begåtts under prövotid efter villkorlig frigivning från fängelsestraff har det inte ansetts tillfyllest med ett förordnande att det tidigare ådömda fängelsestraffet skall avse även det nya brottet. Den tilltalade har i …
  19. RH 2002:4 (2002)
    Förordnande om att tidigare ådömd skyddstillsyn förenad med särskild behandlingsplan (s.k. kontraktsvård) skall omfatta visst ytterligare brott har medfört höjning av det alternativa fängelsestraffet.
  20. RH 2001:75 (2001)
    Skyddstillsyn med behandlingsplan har i visst fall ansetts vara den lämpligaste påföljden. Fråga bl.a. om, då den tilltalade redan undergick skyddstillsyn, om ny skyddstillsyn med behandlingsplan skall utdömas eller om den redan ådömda skyddstillsynen, förenad…
  21. RH 1999:132 (1999)
    I samband med ett förordnande att tidigare ådömd skyddstillsyn skall avse även de i målet aktuella brotten, har hovrätten ansett sig oförhindrad att utan uttryckligt lagstöd upphäva en tidigare meddelad föreskrift om samhällstjänst.
  22. RH 1996:147 (1996)
    En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en institution där ungdomar vistades på grund av samhällsingripanden, anlagt en brand. Gärningen har bedömts som grov mordbrand. -- Även fråga om påföljd för ynglingen.
  23. RH 1994:81 (1994)
    Påföljd för brott mot lagen om vapenfri tjänst.
  24. NJA 1994 s. 143 (1994)
    Fråga om bestämning av påföljd vid sammanträffande av brott. 34 kap 1 § BrB.
  25. NJA 1993 s. 687 ”Bredäng Städ” (1993)
    En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag. Brottsligheten har bedömts som medhjälp till bokföringsbrott som är att anse som grovt. Tillika fråga om påföljd för brottsligheten.
  26. NJA 1991 s. 379 (1991)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  27. NJA 1984 s. 415 (1984)
    Val av påföljd för rattfylleri.
  28. NJA 1983 s. 198 (1983)
    Rymning eller undanhållande.
  29. NJA 1982 s. 102 (1982)
    Inbrottsstöld i bostad har i visst fall med hänsyn till omständigheterna ej bedömts som grov stöld.
  30. NJA 1982 s. 64 (1982)
    En i kriminalvårdsanstalt intagen person A anmodade brevledes B att inköpa ett parti cannabisharts och söka föra in partiet på anstalten samt överlämna det till A. B efterkom dock inte anmaningen. I mål om ansvar för A för stämpling till narkotikabrott har det…

34 kap. 2 § (5)

  1. Högsta domstolen, mål B 7821-24 ”Brevinkastet II” Dom (2026)
    Bestämmelserna i 34 kap. brottsbalken ska inte tillämpas vid påföljdsbestämningen i hovrätten när den tilltalade döms för fler brott än enligt tingsrättens delvis fällande dom och den tilltalade – därefter men innan hovrätten slutligen prövar målet – har lagfö…
  2. NJA 2026 s. 161 ”Brevinkastet II” (2026)
    Bestämmelserna i 34 kap. brottsbalken ska inte tillämpas vid påföljdsbestämningen i hovrätten när den tilltalade döms för fler brott än enligt tingsrättens delvis fällande dom och den tilltalade – därefter men innan hovrätten slutligen prövar målet – har lagfö…
  3. RH 2025:2 (2025)
    Sedan endast den tilltalade överklagat tingsrättens dom ansågs det föreligga särskilda skäl för att undanröja tidigare utdömd skyddstillsyn med samhällstjänst då den tilltalade skulle avtjäna ett långt fängelsestraff. Hovrätten bestämde en gemensam påföljd för…
  4. NJA 2022 s. 227 ”Rambeslut och nyupptäckt brott” (2022)
    Bestämmelserna i 34 kap. 2 § brottsbalken ska tillämpas när den brottslighet som prövas är nyupptäckt i förhållande till en dom meddelad i ett annat EU-land. Rätten ansvarar då för att den utredning om utländska domar som behövs finns tillgänglig.
  5. NJA 2020 s. 703 ”GPS-puckarna” (2020)
    Straffvärdebedömningen vid förberedelse till mord. Även fråga om ersättning till den offentlige försvararen.

34 kap. 3 § (14)

  1. RH 2026:9 (2026)
    Fråga om undanröjande av skyddstillsyn och s.k. fortsatt skyddstillsyn (konsumtionsdom).
  2. Högsta domstolen, mål B 7653-24 Dom (2025)
    En bilförare har till följd av ett abstinensrelaterat epileptiskt anfall orsakat en trafikolycka med kroppsskador för en medtrafikant som följd. Bilföraren har bedömts vara omedvetet oaktsam genom att köra bil med vetskap om att han vid ett tidigare tillfälle …
  3. NJA 2025 s. 1006 ”Kollisionen på Krusegatan” (2025)
    En bilförare har till följd av ett abstinensrelaterat epileptiskt anfall orsakat en trafikolycka med kroppsskador för en medtrafikant som följd. Bilföraren har bedömts vara omedvetet oaktsam genom att köra bil med vetskap om att han vid ett tidigare tillfälle …
  4. NJA 2016 s. 3 ”Mordstraffskalan” (2016)
    Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 § brottsbalken har medfört att rättsläget förändrats (jfr NJA 2013 s. 376).
  5. RH 2016:7 (2015)
    Fråga om straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra stycket BrB för brott som begåtts i tiden före en i Polen meddelad och verkställd dom.
  6. RH 2013:65 (2013)
    Avsaknad av haltbestämning av narkotika har inte lett till att åtal för grovt narkotikabrott ogillats och har inte heller påverkat straffvärdet när inga omständigheter framförts som gett skäl att anta att den aktuella narkotikan skulle avvika från vad som vanl…
  7. NJA 2013 s. 376 ”Bajonettmordet” (2013)
    Straffmätning för mord.
  8. NJA 2009 s. 485 (2009)
    Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra stycket brottsbalken för brott som begåtts före den tidigare domen (I) eller innan denna börjat verkställas (II och III) (I= B 5060-08, II= B 4144-08, III= B 3676-08)
  9. NJA 2004 s. 797 (2004)
    En person placerar narkotika i ett skåp i sin svärmoders lägenhet, varefter han blir häktad och intagen i fängelse för ett annat brott. Under fängelsevistelsen informerar han sin hustru, som har fritt tillträde till lägenheten, om narkotikan. Fråga om hustrun …
  10. Hovrätten för Västra Sverige, mål B 3108-02 (2003)
    När ett narkotikabrott av ringa grad har begåtts under prövotid efter villkorlig frigivning från fängelsestraff har det inte ansetts tillfyllest med ett förordnande att det tidigare ådömda fängelsestraffet skall avse även det nya brottet. Den tilltalade har i …
  11. NJA 1998 s. 512 (1998)
    Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn till den mängd som producerats i förening med att odlingen bedrivits i stor skala, systematiskt och med användning av avancerad utrustning, bedömts som grovt narkotikabrott. - Även frå…
  12. NJA 1994 s. 143 (1994)
    Fråga om bestämning av påföljd vid sammanträffande av brott. 34 kap 1 § BrB.
  13. NJA 1993 s. 687 ”Bredäng Städ” (1993)
    En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag. Brottsligheten har bedömts som medhjälp till bokföringsbrott som är att anse som grovt. Tillika fråga om påföljd för brottsligheten.
  14. NJA 1988 s. 657 (1988)
    Fråga huruvida brott mot vapenlagen var att anse som ringa brott.

34 kap. 4 § (17)

  1. RH 2025:2 (2025)
    Sedan endast den tilltalade överklagat tingsrättens dom ansågs det föreligga särskilda skäl för att undanröja tidigare utdömd skyddstillsyn med samhällstjänst då den tilltalade skulle avtjäna ett långt fängelsestraff. Hovrätten bestämde en gemensam påföljd för…
  2. NJA 2015 s. 1129 ”Återfallsförverkande vid mildrad påföljdspraxis” (2015)
    Förverkande av villkorligt medgiven frihet när den dömde har begått nytt brott under prövotiden. Att det har skett en klart konstaterbar mildring av påföljdspraxis efter den tidigare domen ska beaktas vid bedömningen av om ett förverkande framstår som oskäligt…
  3. RH 2012:19 (2012)
    En person som frigetts villkorligt från ett tidsbestämt livstidsstraff för mord har under prövotiden för den villkorligt medgivna friheten dömts för bl.a. grov våldtäkt mot barn. Fråga om personen förverkat hela eller delar av den villkorligt medgivna friheten…
  4. RH 2008:3 (2008)
    En person har samma dag som han villkorligt frigavs från avtjänande av fängelsestraff begått nya brott. Lagliga förutsättningar har ansetts föreligga att förverka den villkorligt medgivna friheten.
  5. RH 2006:33 (2006)
    Hovrätten har undanröjt en skyddstillsyn och dömt till fängelse för den samlade brottsligheten. Ett av brotten i den tidigare domen var begånget under prövotid för villkorlig frigivning från ett dessförinnan ådömt fängelsestraff. Den villkorligt medgivna frihe…
  6. Hovrätten för Västra Sverige, mål B 3108-02 (2003)
    När ett narkotikabrott av ringa grad har begåtts under prövotid efter villkorlig frigivning från fängelsestraff har det inte ansetts tillfyllest med ett förordnande att det tidigare ådömda fängelsestraffet skall avse även det nya brottet. Den tilltalade har i …
  7. RH 2002:62 (2002)
    Särskilda skäl mot att förverka villkorligt medgiven frihet har befunnits föreligga vid återfall i olovlig körning, grovt brott.
  8. NJA 2001 s. 35 (2001)
    Fråga om ansvar för tjänstefel av domare som bl.a. dröjt med att färdigställa tidigare avkunnade domar. Dessutom fråga om tillämpning av artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna angående rätten till en rättegång inom skälig tid.
  9. RH 1999:66 (1999)
    När påföljden har bestämts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (s.k. kontraktsvård) har det alternativa fängelsestraffet bestämts enbart utifrån den aktuella brottslighetens straffvärde utan beaktande av att det rörde sig om återfall i brott.
  10. NJA 1998 s. 713 (1998)
    Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt bestämmelsen i 29 kap 4 § BrB.
  11. NJA 1997 s. 842 (1997)
    Fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet på grund av nya brott som begåtts när prövotider med anledning av två olika villkorliga frigivningar samtidigt gällde för den tilltalade.
  12. NJA 1994 s. 389 (1994)
    Villkorligt medgiven frihet har ansetts kunna förklaras förverkad, när den dömde häktats under prövotiden men frigetts och inte erhållit del av åtal förrän efter prövotidens utgång. 34 kap 4 § 4 st BrB.
  13. RH 1994:133 (1994)
    En person som fått sig anvisad en stulen bil har gjort sig skyldig till tillgrepp när han tagit bilen i sin besittning. Tillika fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet när senare brottslighet framstår som lindrigare än den tidigare.
  14. NJA 1992 s. 320 (1992)
    Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap 4 § 2 st BrB om förverkande av villkorligt medgiven frihet.
  15. NJA 1991 s. 498 (1991)
    Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver. Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap. 4 § andra st. brottsbalken om förverkande av del av villkorligt medgiven frihet.
  16. NJA 1991 s. 436 (1991)
    Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts inte som preskriptionsregler utan som verkställighetsregler, varför de saknat betydelse för tillämpningen av 10 § 2 st lagen (1957:668) …
  17. NJA 1989 s. 165 (1989)
    Förverkande av villkorligt medgiven frihet har inte ansetts kunna ske i samband med undanröjande av skyddstillsyn på grund av misskötsamhet (I och II).

34 kap. 5 § (4)

  1. RH 2025:9 (2025)
    Sedan en misstänkt varit häktad i knappt två månader har åklagaren vid omhäktningsförhandling uppgett att brottslighetens straffvärde motsvarar fängelse i tre–fyra månader. Det har inte ansetts föreligga hinder mot att vid proportionalitetsbedömningen enligt 2…
  2. RH 2024:43 (2024)
    Vid omfattande återfall i olovlig körning, grovt brott, har påföljden bestämts till fängelse i två månader. Även fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet.
  3. NJA 2021 s. 807 ”Återfallsförverkande (I-II)” (2021)
    Målnr B 27-21 (I) och B 4907-21 (II) Förverkande av villkorligt medgiven frihet när den dömde har begått nytt brott under prövotiden. Fråga om det finns särskilda skäl att inte förverka eller att förverka endast en del av den villkorligt medgivna friheten vid …
  4. RH 2013:27 (2010)
    Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).

34 kap. 6 § (4)

  1. NJA 2015 s. 155 (2015)
    Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…
  2. NJA 2006 s. 582 (2006)
    Resning. Med stöd av 34 kap. 1 § första stycket 3 och andra stycket brottsbalken undanröjdes en tilltalads tidigare dom på skyddstillsyn förenad med fängelse och utdömdes fängelse som gemensam påföljd för brotten i den tidigare domen och nytt brott. Resning ha…
  3. RH 2002:4 (2002)
    Förordnande om att tidigare ådömd skyddstillsyn förenad med särskild behandlingsplan (s.k. kontraktsvård) skall omfatta visst ytterligare brott har medfört höjning av det alternativa fängelsestraffet.
  4. NJA 1981 s. 327 (1981)
    Fråga om utvisning på grund av brott. Tillika spörsmål om tillämpning av 34 kap 6 § 1 st BrB.

34 kap. 7 § (1)

  1. RH 2004:49 (2004)
    Fråga om tillämpning av reglerna i 34 kap. brottsbalken om sammanträffande av brott när den tidigare påföljden är sluten ungdomsvård.

34 kap. 10 § (2)

  1. NJA 1995 s. 711 (1995)
    Påföljdsval vid tillämpning av 34 kap 10 § 2 st BrB.
  2. NJA 1981 s. 439 (1981)
    Resningsärende. Sedan finländsk domstol genom två särskilda domar dömt samma tilltalad till fängelse straff, förordnade den svenska kriminalvårdsstyrelsen att påföljderna skulle verkställas här i riket. Bestämmelsen i 34 kap 10 § 2 st BrB om bestämmande av str…

35 kap. 1 § (20)

  1. NJA 2022 s. 730 ”Aktietransaktionen i Acosense” (2022)
    Bestämmelsen om preskription i 5 kap. 14 § första stycket lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning är tillämplig när frågan om utdömande av sanktionsavgift prövas av domstol på talan av Finansinspektionen. I en sådan situatio…
  2. RH 2022:15 (2021)
    Klagan över domvilla. Sedan tingsrätten dömt en person för olaga intrång har fråga uppkommit om särskild åtalsprövning kan göras efter det att ordinarie preskriptionstid löpt ut och konsekvenserna av att prövningen inte gjorts inom den aktuella fristen. Även f…
  3. NJA 2021 s. 368 ”Salivprovet” (2021)
    Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br…
  4. NJA 2016 s. 880 (2016)
    Angrepp på parkeringsvakt som utfärdar kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering utgör inte förgripelse mot tjänsteman. Även fråga om åtalspreskription efter åtalsjustering.
  5. NJA 2013 s. 467 (2013)
    Preskription av olovlig kraftavledning.
  6. NJA 2013 s. 364 (2013)
    Trots avsaknad av delgivningskvitto har det ansetts tillförlitligen utrett att stämning i brottmål har blivit delgiven i tid för att hindra åtalspreskription.
  7. NJA 2011 s. 611 ”Lastbilssläpet” (2011)
    Fråga om ansvar för allmänfarlig vårdslöshet när åklagaren i mål om åtal för mordbrand åberopat straffbestämmelsen i 13 kap. 6 § brottsbalken om allmänfarlig vårdslöshet först sedan preskriptionstiden för ansvar enligt första stycket, men inte för grovt brott …
  8. RH 2012:6 (2011)
    Hovrätten har - till skillnad från tingsrätten - inte bedömt ett mutbrott som grovt brott. Brottet har därmed varit preskriberat, och hovrätten lämnade åtalet utan bifall.
  9. RH 2010:29 (2010)
    Efter det att en gärningsman begått ett fullbordat häleri för vilket preskription inträtt, har han vidtagit ytterligare hälerihandlingar avseende samma konstföremål. Frågan om preskription inträtt också för dessa senare handlingar har besvarats jakande.
  10. RH 2002:70 (2002)
    En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter gentemot en underårig flicka. Frågor i målet om preskription, straffmätning och skadestånd.
  11. RH 1996:119 (1996)
    Preskription av bokföringsbrott har räknats från den tidpunkt då skyldigheten först åsidosatts.
  12. RH 1996:76 (1996)
    Fråga om eget uttag i aktiebolag kan vara att anse som förskingring. Vidare fråga om möjlighet förelåg för hovrätten att, oaktat innehållet i 51 kap. 23 a § rättegångsbalken, beakta preskription till undvikande av att påföljd oriktigt ådömdes.
  13. RH 1996:56 (1996)
    Åklagaren har, sedan mer än tio år förflutit från det att påstått grovt skattebedrägeri fullbordats, justerat gärningsbeskrivningen från att ha avsett s.k. passivt skattebedrägeri till att avse s.k. aktivt sådant. Den justerade gärningsbeskrivningen har inte a…
  14. RH 1994:74 (1994)
    Tvegifte har inte ansetts vara ett perdurerande brott.
  15. RH 1993:38 (1993)
    Successiv preskription av perdurerande brott.
  16. NJA 1992 s. 126 ”Avstjälpningsplatsen” (1992)
    Tiden för åtalspreskription när någon har skräpat ned i naturen räknas från det den nedskräpande handlingen fullbordades.
  17. NJA 1989 s. 469 (1989)
    Åtal för grovt skattebedrägeri har ansetts inte vara styrkt och därför ogillats. - Yrkande om ansvar för medhjälp till grovt skattebedrägeri, vilket först i HD framställts som alternativ till ogillat åtal för grovt skattebedrägeri, har avvisats. - Sådan juster…
  18. NJA 1983 s. 741 (1983)
    Sedan allmän åklagare ansökt om stämning på aktiebolag och yrkat utdömande av bolaget förelagt vite, har TR:n utfärdat stämning icke på bolaget utan på bolagets verkställande direktör att svara på åtalet. Delgivning av stämningen med denne har ej medfört att b…
  19. NJA 1982 s. 321 (1982)
    Resning. Då rättstillämpning, som legat till grund för underrätts avgörande i brottmål, befunnits uppenbart strida mot lag, har på ansökan av den tilltalade resning beviljats utan prövning av frågan, huruvida en riktig rättstillämpning skulle leda till samma e…
  20. NJA 1981 s. 380 ”Fotografens vapeninnehav” (1981)
    Fråga om beräkning av tid för åtalspreskription vid olaga vapeninnehav. 35 kap. 1 § 1 st och 4 § 1 st BrB.

35 kap. 2 § (1)

  1. NJA 2021 s. 368 ”Salivprovet” (2021)
    Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br…

35 kap. 3 § (3)

  1. Högsta domstolen, mål Ö 3746-23 Beslut (2023)
    När en domstol meddelat en frikännande dom och ogillat ett förverkandeyrkande får det som huvudregel anses uteslutet för en domstol att, efter ett överklagande men före den slutliga prövningen, på nytt besluta om ett förverkandebeslag. Även fråga om proportion…
  2. NJA 2023 s. 1043 ”Förverkandebeslaget av bilen” (2023)
    När en domstol meddelat en frikännande dom och ogillat ett förverkandeyrkande får det som huvudregel anses uteslutet för en domstol att, efter ett överklagande men före den slutliga prövningen, på nytt besluta om ett förverkandebeslag. Även fråga om proportion…
  3. NJA 2021 s. 368 ”Salivprovet” (2021)
    Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br…

35 kap. 4 § (4)

  1. NJA 2013 s. 467 (2013)
    Preskription av olovlig kraftavledning.
  2. RH 2002:70 (2002)
    En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter gentemot en underårig flicka. Frågor i målet om preskription, straffmätning och skadestånd.
  3. NJA 1992 s. 126 ”Avstjälpningsplatsen” (1992)
    Tiden för åtalspreskription när någon har skräpat ned i naturen räknas från det den nedskräpande handlingen fullbordades.
  4. NJA 1981 s. 380 ”Fotografens vapeninnehav” (1981)
    Fråga om beräkning av tid för åtalspreskription vid olaga vapeninnehav. 35 kap. 1 § 1 st och 4 § 1 st BrB.

35 kap. 6 § (4)

  1. Högsta domstolen, mål B 9418-24 Beslut (2025)
    Tvångsmedel vid utlämning för brott. Reseförbud och anmälningsskyldighet har ansetts tillräckligt i förhållande till risken för att den som begärs utlämnad ska undandra sig utlämningsförfarandet.
  2. NJA 2025 s. 62 ”Utlämning och reseförbud” (2025)
    Tvångsmedel vid utlämning för brott. Reseförbud och anmälningsskyldighet har ansetts tillräckligt i förhållande till risken för att den som begärs utlämnad ska undandra sig utlämningsförfarandet.
  3. NJA 2021 s. 368 ”Salivprovet” (2021)
    Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br…
  4. NJA 1987 s. 388 (1987)
    Fråga huruvida den som ej återlämnat en förhyrd personbil på avtalad tid gjort sig skyldig till olovligt brukande. 10 kap 7 § BrB. Tillika fråga om tillämpning av 35 kap 6 § BrB avseende gärning beträffande vilken parterna godtagit TR:s bedömning och som vid t…

35 kap. 7 § (3)

  1. NJA 2012 s. 521 (2012)
    En tilltalad har av hovrätten dömts för brott. Därefter har det framkommit att han hade avlidit under den tid som målet handlades i hovrätten. När tingsrätten hade meddelat en friande dom, har åklagarens överklagande ansetts förfallet (I=B 2470-10). När tingsr…
  2. NJA 2012 s. 22 ”Bötesförvandlingen I” (2012)
    Fråga om bötesförvandling vid upprepad bötesbrottslighet.
  3. RH 1999:98 (1999)
    När tilltalad som överklagat fängelsedom endast i fråga om påföljden avlidit, har hovrätten avskrivit målet utan att efterlevande beretts tillfälle att överta talan.

36 kap. 1 § (6)

  1. NJA 2016 s. 202 (2016)
    Vid bestämning av det belopp som ska förklaras förverkat som utbyte vid överlåtelse av narkotika ska avdrag för inköpskostnader normalt ske från vederlaget.
  2. RH 2015:36 (2015)
    Vid förverkande enligt 36 kap. 1 § brottsbalken av utbyte av stöldbrott ska värdet bedömas utifrån det tillgripnas värde vid brottstillfället, i aktuellt mål de tillgripna varornas pris. Det förhållande att det tillgripna senare kan komma att säljas vidare til…
  3. NJA 2010 s. 374 ”Lyxbilen” (2010)
    Fråga om förutsättningarna för s.k. utvidgat förverkande enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.
  4. RH 1994:89 (1994)
    Bifall till yrkande om förverkande av vinning av brott har ansetts kräva ett påstående om individualiserat brott, vilket kan prövas av domstolen.
  5. NJA 1985 s. 316 (1985)
    Deltagare i pokertävling överlämnade till anordnaren av denna insatser, avsedda att utgöra prispengar i tävlingen. Insatserna har ansetts ej kunna förverkas hos anordnaren, som dömts för dobbleri som avses i 16 kap 14 § BrB. Pokaler, som skulle utgöra pris i t…
  6. NJA 1983 s. 286 (1983)
    Fråga om tillämpning av lagen (1974:1065) om visst stöldgods m m.

36 kap. 1 a § (1)

  1. NJA 2016 s. 202 (2016)
    Vid bestämning av det belopp som ska förklaras förverkat som utbyte vid överlåtelse av narkotika ska avdrag för inköpskostnader normalt ske från vederlaget.

36 kap. 1 b § (5)

  1. Högsta domstolen, mål B 3808-22 Beslut (2023)
    Rättskraften vid utvidgat förverkande.
  2. NJA 2023 s. 352 ”Guldlänken” (2023)
    Rättskraften vid utvidgat förverkande.
  3. NJA 2021 s. 263 ”Swishöverföringarna” (2021)
    Ett utvidgat förverkande förutsätter - både vid förverkande av egendom och förverkande av egendomens värde - att egendomen påträffas eller ändå kan identifieras och att den kan knytas till gärningsmannen. Beräknade brottsvinster utan någon koppling till viss e…
  4. NJA 2016 s. 641 (2016)
    Förutsättningar för utvidgat förverkande av sedlar som har påträffats i samband med narkotikainnehav.
  5. NJA 2010 s. 374 ”Lyxbilen” (2010)
    Fråga om förutsättningarna för s.k. utvidgat förverkande enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.

36 kap. 1 c § (2)

  1. NJA 2016 s. 202 (2016)
    Vid bestämning av det belopp som ska förklaras förverkat som utbyte vid överlåtelse av narkotika ska avdrag för inköpskostnader normalt ske från vederlaget.
  2. NJA 2010 s. 374 ”Lyxbilen” (2010)
    Fråga om förutsättningarna för s.k. utvidgat förverkande enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.

36 kap. 2 § (3)

  1. NJA 2017 s. 1070 ”Domännamnsförverkandet” (2017)
    Rätten till ett domännamn utgör egendom som kan förverkas.
  2. NJA 1985 s. 316 (1985)
    Deltagare i pokertävling överlämnade till anordnaren av denna insatser, avsedda att utgöra prispengar i tävlingen. Insatserna har ansetts ej kunna förverkas hos anordnaren, som dömts för dobbleri som avses i 16 kap 14 § BrB. Pokaler, som skulle utgöra pris i t…
  3. NJA 1982 s. 59 (1982)
    En bil har använts som hjälpmedel vid tillgreppsbrott. Det finns inte någon särskild anledning räkna med att bilen skall komma till brottslig användning i fortsättningen. Föreligger särskilda skäl enligt 36 kap 2 § BrB att förklara bilen förverkad?

36 kap. 3 § (6)

  1. RH 2017:62 (2017)
    Skildring av barn i pornografisk bild?
  2. NJA 2014 s. 14 (2014)
    Lagen (1994:1478) om förverkande av barnpornografi är tillämplig på lagringsmedel, såsom minneskort till mobiltelefon och hårddisk, som innehåller barnpornografi.
  3. NJA 2011 s. 556 ”Bollträet” (2011)
    Ett bollträ har ansetts vara ett sådant föremål som omfattas av 1 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.
  4. RH 2011:55 (2011)
    Fråga om beviskrav i mål om förverkande. Även fråga om tappande part vid tingsrätten - utan att klaga i huvudsaken - har rätt till ersättning för rättegångskostnader där när huvudsaken ändras i hovrätten.
  5. NJA 1996 s. 74 (1996)
    Systemoperatör för en BBS (Bulletin Board System), eller elektronisk anslagstavla, har dömts för upphovsrättsintrång avseende datorprogram. HovR:n har förverkat en dator och en däri inmonterad hårddisk med program. I anledning av systemoperatörens överklagande…
  6. NJA 1986 s. 829 (1986)
    Målsägande har ansetts kunna föra särskild talan om förverkande av egendom som påståtts ha frambragts genom förfalskning, trots att hans talan inte grundats på förfalskningsbrottet utan på påstående att egendomen kan befaras komma till brottslig användning (36…

36 kap. 4 § (3)

  1. NJA 2016 s. 202 (2016)
    Vid bestämning av det belopp som ska förklaras förverkat som utbyte vid överlåtelse av narkotika ska avdrag för inköpskostnader normalt ske från vederlaget.
  2. RH 2004:54 (2003)
    Förverkande enligt 36 kap. 4 § brottsbalken i miljöbrottmål.
  3. NJA 1981 s. 452 (1981)
    Fråga om förverkande hos företrädare (verkställande direktör) för aktiebolag. 36 kap 4 § BrB och 18 § lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor.

36 kap. 5 § (3)

  1. NJA 2000 s. 307 (2000)
    Värdeförverkande enligt 9 § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling har inte ansetts kunna ske hos den som enbart dömts för olovlig befattning med det insmugglade godset.
  2. NJA 1994 s. 404 ”Peters aktieaffär” (1994)
    Frågor, vid åtal för insiderbrottslighet, om handel har skett på värdepappersmarknaden och om den ägt rum under s k förbjuden tid. Tillika fråga om vinning av brott som tillfallit juridisk person skall förklaras förverkad även hos gärningsmannen.
  3. NJA 1991 s. 496 (1991)
    Sedan en bil förklarats förverkad i mål om åtal mot A för narkotikabrott, överklagade B - ensam - domen såsom intervenient under påstående att bilen tillhörde honom. Då B inte förlorade sin eventuella äganderätt genom förverkande i målet mot A, har han ansetts…

36 kap. 5 b § (1)

  1. RH 2011:55 (2011)
    Fråga om beviskrav i mål om förverkande. Även fråga om tappande part vid tingsrätten - utan att klaga i huvudsaken - har rätt till ersättning för rättegångskostnader där när huvudsaken ändras i hovrätten.

36 kap. 6 § (1)

  1. NJA 1996 s. 74 (1996)
    Systemoperatör för en BBS (Bulletin Board System), eller elektronisk anslagstavla, har dömts för upphovsrättsintrång avseende datorprogram. HovR:n har förverkat en dator och en däri inmonterad hårddisk med program. I anledning av systemoperatörens överklagande…

36 kap. 7 § (20)

  1. PMÖD 2018:7 (2018)
    Ett företag registrerat på Isle of Man marknadsförde och sålde över internet kopior av designmöbler m.m. till kunder i bl.a. Sverige. Verksamheten, som var mycket välplanerad och välorganiserad, pågick under flera års tid och omsatte mycket stora belopp. Ett s…
  2. NJA 2016 s. 429 (2016)
    Arbetsmiljöbrott i samband med undervisning i kommunal grundskola har ansetts inte kunna föranleda företagsbot.
  3. RH 2017:17 (2016)
    Näringsidkare som brutit mot 9 § första stycket kreditupplysningslagen (1973:1173) har ålagts företagsbot.
  4. RH 2016:48 (2016)
    En tilltalad har dömts för grovt skattebrott och för försvårande av skattekontroll, grovt brott, samt meddelats näringsförbud. Påföljden har bestämts till fängelse. Ett den tilltalade närstående aktiebolag har ålagts att betala företagsbot. Näringsförbudet och…
  5. NJA 2015 s. 885 (2015)
    En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd har fått betala en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen. Ett åläggande av även företagsbot har bedömts medföra att den samlade reaktionen skulle bli oproportionerli…
  6. NJA 2014 s. 139 (2014)
    Företagsbot (I-IV)
  7. RH 2013:13 (2013)
    Storleken av företagsbot vid arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Även storleken av skadeståndet till den förolyckades nära anhöriga för personskada i form av psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk).
  8. NJA 2012 s. 826 ”Företagsboten och fängelsestraffet” (2012)
    1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grun…
  9. RH 2013:7 (2012)
    Fråga om företagsbot vid överträdelse av bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) om att ha utlänning i tjänst utan föreskrivet arbetstillstånd
  10. RH 2011:54 (2011)
    En näringsidkares underlåtenhet att förebygga miljöbrott i verksamheten har föranlett företagsbot.
  11. RH 2009:41 (2009)
    Yrkande om företagsbot gentemot ett s.k. faktureringsbolag har ogillats.
  12. RH 2009:30 (2009)
    Storleken av företagsbot vid miljöbrott.
  13. NJA 2007 s. 369 (2007)
    I samband med lossning av last från ett fartyg inträffade en olycka som ledde till att en anställd hos ett aktiebolag avled. Verkställande direktören, som hade ansvar för arbetsmiljön i bolaget, hade underlåtit att vidta erforderliga åtgärder till förebyggande…
  14. NJA 2001 s. 579 (2001)
    Fråga om ansvar för miljöbrottslighet och åläggande av företagsbot på grund av dammning i samband med tillverkning av torvbriketter.
  15. MÖD 2001:22 (2001)
    Miljösanktionsavgift vid sjukhus ----- Den verksamhet som landstinget bedriver vid sjukhuset är inte att betrakta som näringsverksamhet. Det är visserligen inte fråga om myndighetsutövning, men eftersom det ekonomiska inslaget i verksamheten är alltför uttunna…
  16. MÖD 2001:23 (2001)
    Miljösanktionsavgift vid kommunalt avloppsreningsverk ----- Den verksamhet som Vetlanda kommun driver vid avloppsreningsverket är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt fra…
  17. MÖD 2001:24 (2001)
    Miljösanktionsavgift vid kommunalt vattenverk ----- Den verksamhet som kommunen bedriver vid ett vattenverk är att bedöma som näringsverksamhet. Verksamheten innehåller visserligen inslag av myndighetsutövning, men dessa är inte särskilt framträdande. Avgörand…
  18. RH 1999:84 (1999)
    Talan mot kommun om företagsbot har ogillats på grund av att det brott som eventuellt begåtts inte hade sådan anknytning till den verksamhet som bedrevs att det kunde anses begånget i näringsverksamhet.
  19. NJA 1999 s. 87 (1999)
    Fråga om företagsbot skulle åläggas näringsidkare, på grund av brott mot miljöskyddslagen (1969:387) genom åsidosättande av koncessionsvillkor för mejeriverksamhet.
  20. NJA 1991 s. 783 (1991)
    Fråga om företagsbot skulle åläggas näringsidkare, som drev detaljhandel med livsmedel, på grund av överträdelse av bestämmelserna om märkning i livsmedelslagen (1971:511). Vid huvudförhandling i mål om företagsbot har HovR bestått av tre lagfarna domare utan …

36 kap. 8 § (10)

  1. RH 2026:12 (2026)
    Fråga om företagsbotens storlek vid brott mot 9 kap. 1 § förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare.
  2. RH 2020:30 (2020)
    Två personer som sålt tobak utan att ha fått erforderligt tillstånd till det har gjort sig skyldiga till oaktsam olovlig tobaksförsäljning. Förverkande vid sådant brott har vidare ansetts kunna ske av tobaksvaror redan då dessa hållits i lager och bjudits ut t…
  3. RH 2019:3 (2019)
    Storleken på en företagsbot vid bokföringsbrott.
  4. NJA 2016 s. 429 (2016)
    Arbetsmiljöbrott i samband med undervisning i kommunal grundskola har ansetts inte kunna föranleda företagsbot.
  5. RH 2017:17 (2016)
    Näringsidkare som brutit mot 9 § första stycket kreditupplysningslagen (1973:1173) har ålagts företagsbot.
  6. RH 2016:48 (2016)
    En tilltalad har dömts för grovt skattebrott och för försvårande av skattekontroll, grovt brott, samt meddelats näringsförbud. Påföljden har bestämts till fängelse. Ett den tilltalade närstående aktiebolag har ålagts att betala företagsbot. Näringsförbudet och…
  7. NJA 2015 s. 885 (2015)
    En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd har fått betala en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen. Ett åläggande av även företagsbot har bedömts medföra att den samlade reaktionen skulle bli oproportionerli…
  8. NJA 2014 s. 139 (2014)
    Företagsbot (I-IV)
  9. NJA 2012 s. 826 ”Företagsboten och fängelsestraffet” (2012)
    1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grun…
  10. RH 2013:7 (2012)
    Fråga om företagsbot vid överträdelse av bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) om att ha utlänning i tjänst utan föreskrivet arbetstillstånd

36 kap. 9 § (8)

  1. RH 2020:30 (2020)
    Två personer som sålt tobak utan att ha fått erforderligt tillstånd till det har gjort sig skyldiga till oaktsam olovlig tobaksförsäljning. Förverkande vid sådant brott har vidare ansetts kunna ske av tobaksvaror redan då dessa hållits i lager och bjudits ut t…
  2. RH 2019:3 (2019)
    Storleken på en företagsbot vid bokföringsbrott.
  3. NJA 2016 s. 429 (2016)
    Arbetsmiljöbrott i samband med undervisning i kommunal grundskola har ansetts inte kunna föranleda företagsbot.
  4. RH 2017:17 (2016)
    Näringsidkare som brutit mot 9 § första stycket kreditupplysningslagen (1973:1173) har ålagts företagsbot.
  5. RH 2016:48 (2016)
    En tilltalad har dömts för grovt skattebrott och för försvårande av skattekontroll, grovt brott, samt meddelats näringsförbud. Påföljden har bestämts till fängelse. Ett den tilltalade närstående aktiebolag har ålagts att betala företagsbot. Näringsförbudet och…
  6. NJA 2014 s. 139 (2014)
    Företagsbot (I-IV)
  7. NJA 2012 s. 826 ”Företagsboten och fängelsestraffet” (2012)
    1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grun…
  8. RH 2013:7 (2012)
    Fråga om företagsbot vid överträdelse av bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) om att ha utlänning i tjänst utan föreskrivet arbetstillstånd

36 kap. 10 § (14)

  1. RH 2026:12 (2026)
    Fråga om företagsbotens storlek vid brott mot 9 kap. 1 § förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare.
  2. RH 2020:30 (2020)
    Två personer som sålt tobak utan att ha fått erforderligt tillstånd till det har gjort sig skyldiga till oaktsam olovlig tobaksförsäljning. Förverkande vid sådant brott har vidare ansetts kunna ske av tobaksvaror redan då dessa hållits i lager och bjudits ut t…
  3. RH 2019:3 (2019)
    Storleken på en företagsbot vid bokföringsbrott.
  4. NJA 2016 s. 994 (2016)
    När det tas ut en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen av den som har haft en utlänning anställd trots att denne saknat arbetstillstånd, finns det i regel skäl att efterge företagsbot.
  5. RH 2016:69 (2016)
    Företagsbot för aktiebolag eftergavs. Bolagets ende aktieägare hade dömts till strängare påföljd än böter för det brott som företagsboten skulle avse. Företagsboten skulle därför leda till en oönskad sanktionskumulation som var alltför ingripande för den dömde…
  6. NJA 2016 s. 429 (2016)
    Arbetsmiljöbrott i samband med undervisning i kommunal grundskola har ansetts inte kunna föranleda företagsbot.
  7. RH 2017:17 (2016)
    Näringsidkare som brutit mot 9 § första stycket kreditupplysningslagen (1973:1173) har ålagts företagsbot.
  8. RH 2016:48 (2016)
    En tilltalad har dömts för grovt skattebrott och för försvårande av skattekontroll, grovt brott, samt meddelats näringsförbud. Påföljden har bestämts till fängelse. Ett den tilltalade närstående aktiebolag har ålagts att betala företagsbot. Näringsförbudet och…
  9. NJA 2015 s. 885 (2015)
    En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd har fått betala en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen. Ett åläggande av även företagsbot har bedömts medföra att den samlade reaktionen skulle bli oproportionerli…
  10. NJA 2014 s. 139 (2014)
    Företagsbot (I-IV)
  11. NJA 2012 s. 826 ”Företagsboten och fängelsestraffet” (2012)
    1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grun…
  12. RH 2013:7 (2012)
    Fråga om företagsbot vid överträdelse av bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) om att ha utlänning i tjänst utan föreskrivet arbetstillstånd
  13. RH 2009:41 (2009)
    Yrkande om företagsbot gentemot ett s.k. faktureringsbolag har ogillats.
  14. RH 2009:30 (2009)
    Storleken av företagsbot vid miljöbrott.

36 kap. 10 a § (3)

  1. RH 2020:30 (2020)
    Två personer som sålt tobak utan att ha fått erforderligt tillstånd till det har gjort sig skyldiga till oaktsam olovlig tobaksförsäljning. Förverkande vid sådant brott har vidare ansetts kunna ske av tobaksvaror redan då dessa hållits i lager och bjudits ut t…
  2. NJA 2016 s. 714 (2016)
    Ersättning för privat försvarare vid talan om företagsbot.
  3. NJA 2016 s. 429 (2016)
    Arbetsmiljöbrott i samband med undervisning i kommunal grundskola har ansetts inte kunna föranleda företagsbot.

36 kap. 14 § (2)

  1. Högsta domstolen, mål Ö 3746-23 Beslut (2023)
    När en domstol meddelat en frikännande dom och ogillat ett förverkandeyrkande får det som huvudregel anses uteslutet för en domstol att, efter ett överklagande men före den slutliga prövningen, på nytt besluta om ett förverkandebeslag. Även fråga om proportion…
  2. NJA 2023 s. 1043 ”Förverkandebeslaget av bilen” (2023)
    När en domstol meddelat en frikännande dom och ogillat ett förverkandeyrkande får det som huvudregel anses uteslutet för en domstol att, efter ett överklagande men före den slutliga prövningen, på nytt besluta om ett förverkandebeslag. Även fråga om proportion…

36 kap. 16 § (1)

  1. NJA 2005 s. 133 (2005)
    En bil har använts som hjälpmedel vid grov narkotikasmuggling. Det har ansetts finnas särskilda skäl enligt 17 § första stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling till att förklara bilens värde förverkat.

37 kap. 7 § (1)

  1. NJA 2022 s. 1130 ”De dubbla vistelseförbuden” (2022)
    Om en särskild föreskrift om vistelse enligt 26 kap. BrB har ersatts av en ny föreskrift, kan ett överklagande av den första fö-reskriften inte prövas.

37 kap. 11 § (2)

  1. NJA 2022 s. 1130 ”De dubbla vistelseförbuden” (2022)
    Om en särskild föreskrift om vistelse enligt 26 kap. BrB har ersatts av en ny föreskrift, kan ett överklagande av den första fö-reskriften inte prövas.
  2. RH 2009:76 (2009)
    Fråga huruvida talan får föras mot övervakningsnämnds beslut.

38 kap. 2 a § (2)

  1. NJA 1998 s. 55 (1998)
    När ny påföljd skall bestämmas enligt 38 kap 2 a § BrB, måste den tidigare ådömda påföljden undanröjas. Dessutom fråga om reformatio in pejus.
  2. RH 1994:34 (1994)
    Tilltalad som fällts till ansvar för bokföringsbrott har, med beaktande av att han skulle komma att skiljas från sin anställning till följd av brottet, ådömts villkorlig dom. Sedan Arbetsdomstolen ogiltigförklarat avskedandet har hovrätten lämnat åklagarens yr…

38 kap. 5 § (1)

  1. RH 2010:60 (2010)
    Domstolsverkets brottmålstaxa är inte tillämplig i mål om undanröjande av skyddstillsyn.

38 kap. 8 § (2)

  1. NJA 2015 s. 155 (2015)
    Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…
  2. RH 2008:5 (2008)
    Tingsrätten har handlagt en begäran om undanröjande av skyddstillsyn och ett åtal för nytt brott. Målen har företagits till gemensam handläggning och avgjorts genom dom. Hovrätten har ansett grovt rättegångsfel därmed föreligga och återförvisat målet till ting…

45 kap. 14 § (1)

  1. NJA 1981 s. 392 (1981)
    Sedan allmän åklagare väckt talan mot flera personer med yrkande om ansvar för osant intygande och stämning utfärdats, finner TR:n att gärningarna är att bedöma som bokföringsbrott eller medhjälp till sådant brott och avvisar - utan huvudförhandling - åtalet, …

Utan paragrafangivelse (5)

  1. RH 2025:6 (2025)
    Vid tillämpning av reglerna i 34 kap. brottsbalken ska en dom meddelad av norsk domstol beaktas endast om den verkställs här i Sverige.
  2. RH 2015:15 (2015)
    En anställd har olovligen installerat dataprogrammet Google Talk i en arbetsdator. Fråga har uppkommit om han därigenom "infört en uppgift i register" i den mening som avses i 4 kap. 9 c § brottsbalken och därmed gjort sig skyldig till dataintrång. Även fråga …
  3. RH 1996:101 (1995)
    Hantering av sammanlagt 260 kg respektive 329 kg kat har bedömts som narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen. Långa fängelsestraff har ådömts.
  4. RH 1996:143 (1995)
    34 kap. 1 § första stycket 3 brottsbalken har ansetts tillämplig i mål där den tilltalade efter den överklagade domen på bl.a. skyddstillsyn dömts för nya brott med förordnande att nämnda skyddstillsyn skall avse även de nya brotten.
  5. RH 1993:101 (1993)
    Påföljden för grov misshandel av ett spädbarn - som erhållit bl.a. revbensbrott, kompressionsfraktur på en ryggkota, skallfrakturer samt brott på lårben och skenben - har bestämts till fängelse sex år.