Bet. 2020/21:CU21

Civilutskottet s betänkande

2020/21 : CU21

Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändring ar i utsöknings balken och konkurslagen. Lagändringarna syftar till att underlätta situationen för gäldenärer som har löneutmätning och att effektivisera utsöknings förfarandet.

Lagändringarna innebär bl.a. att förbehållsbeloppet för barnfamiljer höjs och det blir tydligare att en gäldenär kan få anstånd med betalningen fler än en gång under pågående löneutmätning. Genom lagändringarna kan fler gäldenärer få en drägligare vardag och lättare hantera oförutsedda händelser som t.ex. sjukdom. Utsökningsförfarandet effektiviseras genom att en ansökan om utmätning eller annan verkställighet ska kunna ges in till Kronofogde myndigheten digitalt.

Lagändringarna som rör förbehållsbeloppet föreslås träda i kraft den 1 juni 2022 och lagändringarna i övrigt den 1 augusti 2021.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

I betänkandet finns en reservation (SD).

Behandlade försla g

Proposition 2020/21:161 Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet.

Ett yrkande i en följdmotion.

I nnehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Reservation

Regeringens lagförslag (SD)

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i utsökningsbalken,

2. lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:161 punkterna 1 och 2 samt avslår motion

2020/21:3983 av Angelica Lundberg m.fl. (SD).

Reservation (SD)

Stockholm den 15 juni 2021

På civilutskottets vägnar

Emma Hult

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Lars Beckman (M), Sanne Lennström (S), Joakim Järrebring (S), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Jon Thorbjörnson (V), Malin Danielsson (L) och Johnny Skalin (SD).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2020/21: 161 Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

En motion med ett yrkande har väckts med anledning av propositionen. Motionsförslaget finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utsöknings balken och konkurslagen . Riksdagen avslår ett motions yrkande om att rik s dagen ska avslå förslag et till ändring i 7 kap. 11 § utsöknings balken om anstånd vid löne utmätning.

Jämför reservationen (SD).

Propositionen

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår ändringar i utsökningsbalken som syftar till att underlätta situationen för gäldenärer som har löneutmätning . Bland annat höjs förbehållsbeloppet för barnfamiljer och det blir tydligare att en gäldenär kan få anstånd med betalningen fler än en gång under pågående löneutmätning. Regeringen föreslår även att Kronofogdemyndigheten inte ska behöva ändra ett beslut om löneutmätning om resultatet av ändringen skulle vara obetydlig. Därutöver föreslår regeringen ändringar som syftar till att effektivisera utsökningsförfarandet. För att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter föreslår regeringen att en ansökan om utmätning eller annan verkställighet ska kunna ges in till Kronofogdemyndigheten digitalt. Lagändringarna som rör förbehållsbeloppet föreslås träda i kraft den 1 juni 2022 och lagändringarna i övrigt den 1 augusti 2021.

Närmare om h öjda förbehållsbelopp för barnfamiljer

I fråga om löneutmätning föreslår regeringen att det belopp som en gäldenär får förbehålla sig vid löneutmätning höjs för barnfamiljer. Regeringen konstaterar att kostnaderna för framför allt äldre barns försörjningsbehov har stigit mer än vad som motsvaras av förändringen av det allmänna prisläget och att det framstår som i det närmaste självklart att det i dag är dyrare att försörja ett 17-årigt barn än ett 7-årigt. Trots detta är normalbeloppen för dessa barn fortfarande desamma eftersom de tillhör samma ålderskategori. Enligt regeringen innebär det att många som har löneutmätning lever under knappa förhållanden och att det kan vara svårt för föräldrar med löneutmätning att försörja sin familj . Regeringen föreslår därför en höjning genom att dagens två ålderskategorier för barn utökas till fyra samtidigt som de referensvärden som anges i utsökningsbalken och som normalbeloppen baseras på höjs relativt sett i förhållande till nuvarande normalbelopp, varvid höjningen är störst för de äldsta barnen.

Förslaget innebär enligt regeringen att barnfamiljer ges bättre förutsättningar att försörja sig samtidigt som gäldenärerna behåll er sitt incitament till öppet arbete. Vidare bedöms en höjning av förbehållsbeloppen få en positiv effekt för gäldenärer som genomgår skuldsanering. Utsöknings balkens bestämmelser om förbehållsbelopp är nämligen vägledande vid bestämmandet av vad en gäldenär som genomgår skuldsanering ska förbehållas för sin och sin familjs försörjning (33 § skuldsaneringslagen [2016:675]). En höjning av förbehållsbeloppen leder alltså till att också skuldsaneringsgäldenärer får behålla mer varje månad .

Närmare om a nstånd vid löneutmätning

Regeringen anför att möjligheten att få anstånd vid löneutmätning utgör en säkerhetsventil för att undvika ohållbara livs situationer för gäldenären och för att denne inte ska riskera att leva under en skälig levnadsnivå. För att få anstånd krävs att sökanden går med på det eller att det finns särskilda skäl, t.ex. att gäldenären drabbas av kostnader på grund av någon oförutsedd händelse (7 kap. 11 § utsökningsbalken). Bestämmelsen om anstånd säger inget om hur många gånger en gäldenär kan få anstånd under pågående löneutmätning och lagstiftarens avsikt vid införandet av bestämmelsen var att det inte skulle finnas några formella begränsningar i detta avseende. Det har dock utvecklats en restriktiv praxis som innebär att Kronofogdemyndigheten är restriktiv med att bevilja anstånd mer än en gång. R egeringen anser att det är olyckligt om reglerna tillämpas på ett sätt som riskerar att leda till att löneutmätningssystemet framstår som oskäligt betungande för gäldenären. När det plötsligt inträffar något oförutsett i en människas liv som tillfälligt påverkar hans eller hennes förutsättningar att upprätthålla en skälig levnadsnivå behöver det finnas utrymme att beakta det inom ramen för löne utmätningssystemet och det oavsett om gäldenären vid något tidigare tillfälle haft ett motsvarande behov. Detta gäller inte minst i tider då omvälvande händelser förändrar människors livsvillkor och samhället präglas av ekonomisk osäkerhet, som kan vara fallet t.ex. under den pågående pandemin. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns anledning att anpassa lagstiftningen i syfte att underlätta tillvaron för personer som står under löneutmätning . Regeringen föreslår därför att anståndsinstitutet även fortsättningsvis ska utgöra en säkerhetsventil för gäldenären och att det ska tydliggöras att en gäldenär kan få anstånd mer än en gång under pågående löneutmätning, så länge de grundläggande kraven för anstånd är uppfyllda. Detta ska klargöras genom ett tillägg till anståndsbestämmelsen. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd ska gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheter i övrigt beaktas. I propositionen anför regeringen följande när det gäller förutsättningarna för anstånd (s. 19):

Även om anstånden under en löneutmätning i praktiken ofta blir få och korta finns det inte – och bör inte heller finnas – några formella begränsningar i fråga om antal och längd. Vidare bör bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd i princip inte påverkas av om gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare under löneutmätnings förfarandet. Bedömningen bör göras med utgångspunkt i de skäl som åberopas för anstånd. Att anstånd redan har beviljats bör alltså inte i sig förhindra ytterligare anstånd, om skäl för ett sådant finns. Detta utesluter inte att det vid bedömningen i viss mån vägs in hur länge löneutmätningen har pågått och beräknas pågå eftersom behovet av anstånd i praktiken många gånger torde vara större om löneutmätningen har pågått eller beräknas pågå länge, än i en motsatt situation. För att det ska vara möjligt att ta hänsyn till sådana förhållanden anser regeringen, i linje med vad Hovrätten över Skåne och Blekinge anför, att bestämmelsen om anstånd bör utformas så att även omständigheterna i övrigt ska beaktas vid anståndsbedömningen.

Närmare om d igitala verkställighetsansökningar

För att effektivisera och förenkla utsökningsförfarandet föreslår regeringen att en ansökan om verkställighet ska kunna ges in digitalt. Detta innebär att k raven på att en skriftlig ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller dennes ombud och att exekutionstiteln ska ges in i original eller bevittnad kopia tas bort . Enligt regeringen me dför detta att Kronofogdemyndighetens handläggning kan effektiviseras och led a till minskade kostnader.

Motionen

I kommittémotion 2020/21:3983 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) föreslås att riksdagen ska avslå regeringens förslag till ändring i 7 kap. 11 § utsökningsbalken om anstånd under pågående löneutmätning. Enligt m otionärerna är regeringens förslag i propositionen till stora delar rimlig a och kommer att innebär a positiva ekonomiska konsekvenser för gäldenärer och deras familjer samt led a till ett effektivare utsökningsförfarande. Däremot anser motionärerna att det inte finns skäl för regering en s förslag om att anstånd ska kunna beviljas fler än en gång under pågående löneutmätning. Enligt motionärerna fördröjer möjligheten till anstånd förloppet och hindrar även gäldenären från att återgå till en normal livsföring.

Utskottets ställningstagande

Att leva med löneutmätning kan innebär a stora påfrestningar för gäldenäre r och de ras familj er . Särskilt svårt är det för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer . Utskottet välkomnar därför regeringens förslag till ändringar i utsökningsbalken som syftar till att underlätta situationen för barnfamiljer som lever med löneutmätning . Att förbehållsbeloppet nu höjs för barnfamiljer och att det anpassas utifrån barnens ålder innebä r en klar förbättring . Regeringens f örslag kommer att underlätta även för gäldenärer som genomgår skuld sanering , eftersom b estämmelserna om förbehålls belopp i utsökningsbalken är vägledande vid bestämmandet av vad en gäldenär som genomgår skuldsanering ska förbehållas för sin och sin familjs försörjning. Detta välkomnas av utskottet .

Som redovisas ovan anser r egeringen att anståndsinstitutet även fortsättningsvis ska utgöra en säkerhetsventil för gäldenäre r som står under löneutmätning. R egeringen föreslår vidare att det ska tydliggöras att en gäldenär kan få anstånd med betalningen mer än en gång under pågående löneutmätning, så länge de grundläggande kraven för anstånd är uppfyllda. Syftet med lagändringen är att lätta upp den restriktiva praxis som har utvecklats när det gäller anstånd och ge personer som står under löneutmätningen en mer hållbar livssituation . N är det plötsligt inträffar något oförutsett i en människas liv som tillfälligt påverkar hans eller hennes förutsättningar att upprätthålla en skälig levnadsnivå behöver det , enligt regeringen, finnas utrymme att beakta det inom ramen för löne utmätningssystemet och det oavsett om gäldenären vid något tidigare tillfälle haft ett motsvarande behov. Regeringen framhåller att d etta gäller inte minst i tider då omvälvande händelser förändrar människors livsvillkor och samhället präglas av ekonomisk osäkerhet, som kan vara fallet t.ex. under den pågående pandemin.

Genom ett tillägg i 7 kap. 11 § utsökningsbalken klargörs därför att det är gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden och omständig heter i övrigt som ska beaktas vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd. Denna b edömning bör enligt regeringen i princip inte påverkas av om gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare under löneutmätnings förfarandet.

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns behov av en säkerhetsventil i form av anstånd med betalningen vid löneutmätning och att det bör förtydliga s att anstånd kan medges fler än en gång under pågående löneutmätning . Utskottet som anser att förslaget är väl avvägt föreslår att riksdagen avslå r motion 2020/21:3983 (SD) och anta r regeringens lagförslag.

Även i övrigt ställer sig utskottet bakom regeringens förslag i propositionen .

Reservation

Regeringens lagförslag (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD) och Johnny Skalin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken i de delar det avser 7 kap. 11 § och antar lagförslaget i övrigt,

b) antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:161 punkt 2 och motion

2020/21:3983 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) och

bifaller delvis proposition 2020/21:161 punkt 1.

Ställningstagande

Vi anser i likhet med majoriteten att r egeringens förslag som syftar till att underlätta situationen för gäldenärer med barn som har löneutmätning och att effektivisera utsökningsförfarandet är väl avvägda . Förslagen innebär positiva ekonomiska konsekvenser för gäldenärer och deras familjer och leder även till ett effektivare utsökningsförfarande. Förslaget a tt höja förbehållsbeloppet för barnfamiljer är något vi välkomnar. Det är inte meningen att barn ska drabbas av att deras föräldrar försätter sig i ekonomiska svårigheter. För barnens skull är det dock viktigt att skulde rna betalas så snabbt som möjligt för att undvika en alltför långdragen utmätnings period . Att skulder betalas tillbaka snabbt är inte bara till nytta för gäldenären utan har även stor betydelse för borgenärer , företagandet och ett fungerande näringsliv i stort. Vi ställer oss därför inte bakom regeringens f örslag att förtydliga att gäldenärer kan få anstånd med betalningen mer än en gång under pågående löneutmätning . Vi menar att a nstånd med betalning fördröjer utmätnings förloppet och hindrar gäldenären att snabbt återgå till en normal livsföring. E ventuella anstånd ska vara kort variga och bestämmelsen ska tillämpas restriktivt i samband med löneutmätning. D et är viktigt att man gör rätt för sig och skulder ska i största möjliga mån återbetalas.

Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen ska avslå regeringens förslag till ändring i 7 kap. 11 § utsökningsbalken och anta lagförslagen i övrigt .

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:161 Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfarandet:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

Följdmotionen

2020/21:3983 av Angelica Lundberg m.fl. (SD):

Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 7 kap. 11 § utsökningsbalken.

Bilaga 2