Prop. 2020/21:161

Regeringens proposition 2020/21:161

Löneutmätning och digitala ansökningar i

Prop.

utsökningsförfarandet

2020/21:161

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 2021

Stefan Löfven

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår ändringar i utsökningsbalken i syfte att underlätta situationen för gäldenärer som har löneutmätning och att effektivisera utsökningsförfarandet.

En gäldenär som inte kan betala sina förfallna skulder kan bli föremål för löneutmätning hos Kronofogdemyndigheten. Utmätningen kan pågå under lång tid och många lever då på knappa ekonomiska resurser. Särskilt gäldenärer som har barn kan ha svårt att få pengarna att räcka hela månaden. Regeringen föreslår därför att det belopp som en gäldenär får förbehålla sig vid löneutmätning höjs för barnfamiljer. Det ska också bli tydligare att en gäldenär kan få anstånd med betalningen mer än en gång under pågående löneutmätning. Genom förslagen kan fler gäldenärer få en drägligare vardag och lättare hantera oförutsedda händelser, som t.ex. sjukdom.

I syfte att skapa en mer resurseffektiv hantering föreslår regeringen att Kronofogdemyndigheten inte längre ska behöva ändra ett beslut om löne- utmätning om resultatet av ändringen skulle vara obetydligt.

För att bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter föreslår regeringen dessutom att en ansökan om utmätning eller annan verkställighet ska kunna ges in till Kronofogdemyndigheten digitalt.

Lagändringen som rör förbehållsbeloppen föreslås träda i kraft den

1 juni 2022 och lagändringarna i övrigt den 1 augusti 2021.

1

Prop. 2020/21:161

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

3

2

Lagtext

..............................................................................................

4

2.1

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ..................

4

2.2 Förslag till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672) ..........................................................................

7

3

Ärendet och dess beredning ..............................................................

8

4

Digitala verkställighetsansökningar ..................................................

8

5

Höjda förbehållsbelopp för barnfamiljer.........................................

13

6

Anstånd vid löneutmätning .............................................................

17

7

Frivilliga överenskommelser...........................................................

19

8

Omprövning av löneutmätningsbeslut ............................................

22

9

Tvist om löneutmätning i en konkurs..............................................

23

10

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................

24

11

Konsekvenser..................................................................................

25

12

Författningskommentar...................................................................

29

12.1

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken..............

29

12.2 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672) ........................................................................

32

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare

utsökningsförfarande (SOU 2016:81) ..............................

34

Bilaga 2

Betänkandets lagförslag ...................................................

50

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2016:81)......

151

Bilaga 4

Sammanfattning av departementspromemorian

Konkursförfarandet (Ds 2019:31) ..................................

152

Bilaga 5

Promemorians lagförslag................................................

153

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanserna (Ds 2019:31) .........

155

Bilaga 7

Lagrådets yttrande ..........................................................

156

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 2021 .......

157

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2020/21:161

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsöknings- balken.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

3

Prop. 2020/21:161 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 2 §§ och 7 kap. 5, 10 och 11 §§ utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § 1

Ansökan om

verkställighet

görs

En ansökan om verkställighet görs

muntligen eller skriftligen. Rege-

muntligen eller skriftligen.

ringen eller den myndighet som

regeringen

bestämmer

får

dock

medge att ansökan görs på medium

för automatisk databehandling.

Skriftlig

ansökan

skall

vara

undertecknad

av

sökanden

eller

hans ombud.

Utslag i mål om betalnings-

Ett utslag i mål om betalnings-

föreläggande

eller

handräckning

föreläggande

eller

handräckning

verkställs självmant av krono-

verkställs självmant av Krono-

fogdemyndigheten , om inte sökan-

fogdemyndigheten , om inte sökan-

den i målet har angett att verk-

den i målet har angett att verk-

ställighet inte skall ske. Ansökan

ställighet inte ska ske. En ansökan

om verkställighet anses gjord när

om verkställighet anses gjord när

utslaget meddelades.

utslaget meddelades.

2 § 2

Sökanden skall ange den åtgärd

Sökanden ska ange den åtgärd som

som han yrkar.

han eller hon yrkar.

Vid ansökan skall inges den

När en ansökan görs ska den

exekutionstitel

på

grund

varav

exekutionstitel

som

ligger till

verkställighet söks . Grundas an-

grund för ansökan ges in .

språket på löpande skuldebrev eller

annan handling,

vars

företeende

utgör villkor för rätt att kräva

betalning eller påkalla fullgörande

av annan förpliktelse, skall den

handlingen inges.

Exekutionstiteln

skall inges i

Om anspråket grundas på ett

huvudskrift eller, om kronofogde-

löpande skuldebrev

eller någon

4

1 Senaste lydelse 1991:849.

2 Senaste lydelse 1996:1027.

myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som av- ses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

Görs ansökan på medium för automatisk databehandling behö- ver exekutionstiteln inte ges in, om den är ett utslag i mål om betal- ningsföreläggande.

Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en dom eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan författning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstol eller en myndighet.

annan handling, vars uppvisande Prop. 2020/21:161 utgör villkor för en rätt att kräva

betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska den handlingen ges in i original.

Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om den är ett utslag i mål om betalningsföre- läggande eller om den är en dom eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan författning har översänts till Krono- fogdemyndigheten från en domstol eller en annan myndighet.

7 kap. 5 § 3

Den del av lönen som inte får tas i

Den del av lönen som inte får tas i

anspråk genom utmätning (för-

anspråk genom utmätning (för-

behållsbeloppet)

bestäms

med

behållsbeloppet) bestäms

med

ledning av belopp

multiplicerade

ledning av

belopp

multiplicerade

med ett tal som anger förhållandet

med ett tal som anger förhållandet

mellan det allmänna prisläget i

mellan det allmänna prisläget i

oktober månad närmast föregående

oktober månad närmast föregående

år och prisläget i oktober 1993

år och prisläget i oktober 2020

(normalbelopp).

Beloppen

är

(normalbelopp). Beloppen är

43 800 kronor

för

ensamstående,

– 60 200

kronor

för

ensam-

72 360 kronor

för

sammanlevande

stående,

makar

och

därmed jämställda,

– 99 450

kronor

för samman-

23 240 kronor

för

varje barn till

levande makar och därmed jäm-

och med det kalenderår då barnet

ställda,

fyller sex år och 26 750 kronor för

– 32 170 kronor för ett barn som

tid därefter .

är 0–6 år,

– 38 610 kronor för ett barn som

är 7–10 år,

– 45 050 kronor för ett barn som

är 11–14 år, och

– 51 480 kronor för ett barn som

är 15 år eller äldre .

Normalbeloppen

skall

anses

Normalbeloppen ska anses inne-

innefatta alla vanliga levnadskost-

fatta alla vanliga levnadskostnader

nader

utom bostadskostnad,

som

utom bostadskostnad, som beräk-

3 Senaste lydelse 1995:298.

5

Prop. 2020/21:161 beräknas

särskilt och

läggs till

nas särskilt och läggs till normal-

normalbeloppen.

beloppen.

Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer.

10 § 4

Ett beslut om utmätning skall ändras,

Ett beslut om utmätning ska ändras,

om det finns anledning till det.

om det finns anledning till det. Ett

Innan en ändring som är till nack-

beslut behöver dock inte ändras om

del för gäldenären beslutas, skall

ändringen skulle vara obetydlig.

denne ges tillfälle att yttra sig, om

det inte

är uppenbart

obehövligt.

Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan upp- skjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostna- der och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden full- gör bidragsskyldigheten.

Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan skjutas upp.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostna- der och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden full- gör bidragsskyldigheten.

11 § 5

Kronofogdemyndigheten får på be-

Kronofogdemyndigheten får på be-

gäran av sökanden eller gäldenären

gäran av sökanden eller gäldenären

bevilja anstånd

under pågående

bevilja

anstånd

under pågående

utmätning av lön. På begäran av

utmätning av lön. På begäran av

gäldenären får

anstånd dock

gäldenären får

anstånd

dock

beviljas endast om sökanden med-

beviljas endast om sökanden med-

ger det eller om det finns särskilda

ger det eller om det finns särskilda

skäl.

skäl på grund av gäldenärens och

dennes

familjs

personliga

och

ekonomiska förhållanden samt om-

ständigheterna i övrigt .

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022 i fråga om 7 kap. 5 § och i övrigt den 1 augusti 2021.

6

4

Senaste lydelse 1995:298.

5

Senaste lydelse 1995:298.

2.2

Förslag till lag om ändring i konkurslagen

Prop. 2020/21:161

(1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) 1 dels att 7 kap. 14 a § ska upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

4 § 2

För att ta i anspråk gäldenärens lön

För att ta i anspråk gäldenärens lön

och

därmed jämställda förmåner

och

därmed jämställda förmåner

som

överstiger

förbehållsbeloppet

som

överstiger

förbehållsbeloppet

får

förvaltaren

för konkursboets

får

förvaltaren

för konkursboets

räkning

hos

kronofogdemyndig-

räkning ansöka om utmätning enligt

heten

begära

utmätning enligt

7 kap. utsökningsbalken.

7 kap. utsökningsbalken.

Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken.

6 § 3

Tvister mellan

förvaltaren och

En tvist mellan förvaltaren och

gäldenären eller annan i frågor som

gäldenären eller någon annan i en

avses i 4 och 5 §§ skall prövas av

fråga som avses i 5 § ska prövas av

tillsynsmyndigheten på ansökan av

tillsynsmyndigheten på ansökan av

förvaltaren, en borgenär, gälde-

förvaltaren, en borgenär, gälde-

nären eller en underhållsberättigad.

nären eller en underhållsberättigad.

Myndigheten skall inhämta yttran-

Myndigheten ska inhämta yttran-

den i den omfattning som behövs

den i den omfattning som behövs

för prövningen.

Myndighetens

för prövningen. Myndighetens

beslut gäller omedelbart, även om

beslut gäller omedelbart, även om

det överklagas. Beslutet skall efter

det överklagas. Beslutet ska efter

ansökan ändras, om senare upplysta

ansökan ändras, om senare upplysta

omständigheter eller ändrade för-

omständigheter eller ändrade för-

hållanden motiverar det.

hållanden motiverar det.

Tillsynsmyndighetens beslut i ett ärende som avses i första stycket får överklagas av den vars rätt berörs av beslutet. I fråga om ett sådant över- klagande tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om överklagande av beslut om utmätning av lön.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021.

1 Senaste lydelse av 7 kap. 14 a § 1995:308.

2 Senaste lydelse 1995:308.

3 Senaste lydelse 1995:793.

7

Prop. 2020/21:161 3

Ärendet och dess beredning

8

I september 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av utsökningsbalken och anslutande regler. Syftet med översynen var att modernisera regelverket och skapa förutsättningar för mer ända- målsenliga, effektiva och rättssäkra förfaranden.

Utsökningsutredningen överlämnade i november 2016 betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 och utredningens lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2 .

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2016/08502).

I Justitiedepartementet har departementspromemorian Konkursför- farandet (Ds 2019:31) tagits fram. I promemorian lämnas förslag om ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4 och promemorians lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 5 .

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna finns i bilaga 6 . Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftnings- ärendet (Ju2019/04217).

I propositionen behandlas några av förslagen i betänkandet och i departementspromemorian. En del andra förslag i departementspromemo- rian behandlas i regeringens proposition En effektivare konkurshantering (prop. 2020/21:148). Förslagen i övrigt bereds vidare i Regeringskansliet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 4 mars 2021 att hämta in Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposi- tion. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7 . Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

4 Digitala verkställighetsansökningar

Regeringens förslag: En ansökan om verkställighet ska kunna ges in digitalt. Kraven på att en skriftlig ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller dennes ombud och att exekutionstiteln ska ges in i original eller bevittnad kopia ska därför tas bort.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela närmare föreskrifter om hur ansökan görs.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Kronofogde- myndigheten , Riksdagens ombudsmän och Svea hovrätt , tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Malmö tingsrätt och Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det uttryckligen i lag bör framgå att Kronofogdemyndigheten, vid en misstänkt oriktig ansökan, kan kräva att

den kompletteras med en underskrift, i syfte att göra det möjligt för Prop. 2020/21:161 myndigheten att avvisa ansökningar vid utebliven komplettering. Ett par remissinstanser, Umeå tingsrätt och Svensk Inkasso , anser att det är

olyckligt att utredningen inte lämnar något förslag om verkställighet av elektroniska skuldebrev.

Skälen för regeringens förslag

Verkställighetsansökningar enligt nuvarande ordning

I utsökningsbalken finns bestämmelser om verkställighet av exekutions- titlar (t.ex. en domstols dom eller ett utslag från Kronofogdemyndigheten). Det finns olika former av verkställighet. Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning, vilket innebär att gäldenärens egendom tas i anspråk för betalning av dennes skuld. En särskild utmät- ningsform är utmätning av lön. Andra former av verkställighet är avhys- ning, avlägsnande och annan verkställighet. Det är Kronofogdemyndig- heten som ansvarar för verkställighet i Sverige.

Verkställighet sker normalt på begäran av den som vill få till stånd verkställighet. Den som begär verkställighet kallas sökanden och dennes motpart kallas svaranden eller gäldenären, beroende på vad målet gäller. Sökanden kan t.ex. vara en kreditgivare, en hyresvärd eller ett brottsoffer. I allmänna mål, t.ex. mål om uttagande av böter eller skatt, anses staten eller kommun som sökande. I de allmänna målen företräds sökanden emellertid av Kronofogdemyndigheten.

I regel krävs att sökanden gör en särskild ansökan om verkställighet till Kronofogdemyndigheten. I de allmänna målen anses ansökan emellertid gjord när indrivningsuppdraget har förts in i Kronofogdemyndighetens datasystem och uppgifterna är tillgängliga för myndigheten (2 kap. 30 § utsökningsbalken). I dessa mål krävs alltså inte någon särskild ansökan. Inte heller i de enskilda mål som rör utslag i mål om betalningsföre- läggande eller handräckning krävs någon särskild ansökan. Kronofogde- myndigheten verkställer självmant sina utslag om betalningsföreläggande eller handräckning, om inte sökanden har angett att verkställighet inte ska ske, och ansökan anses i dessa fall gjord när utslaget meddelades (2 kap.

1 § tredje stycket utsökningsbalken).

I de fall en särskild ansökan om verkställighet krävs får den göras munt-

ligen eller skriftligen (2 kap. 1 § första stycket första meningen utsöknings- balken). Med skriftlig ansökan avses i detta sammanhang en ansökan i pappersform (se prop. 1990/91:126 s. 48 f.). Kronofogdemyndigheten får medge att ansökan görs på medium för automatisk databehandling, dvs. i elektronisk form. Denna möjlighet är avsedd för ingivare som kan antas komma att ge in ett stort antal ansökningar på ett betryggande och tekniskt ändamålsenligt sätt (2 kap. 1 § första stycket andra meningen utsöknings- balken och 2 kap. 9 a § utsökningsförordningen [1981:981]).

En skriftlig ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller dennes ombud (2 kap. 1 § andra stycket utsökningsbalken). En ansökan som görs i elektronisk form enligt tillstånd behöver däremot inte undertecknas och en muntlig ansökan kan av naturliga skäl inte undertecknas.

9

Prop. 2020/21:161

10

Verkställighetsansökningar ska kunna ges in digitalt

Nuförtiden sker mycket av kommunikationen i samhället digitalt och även ansökningar till myndigheter bör kunna göras i elektronisk form. Den statliga förvaltningen ska vara ett föredöme som aktiv användare av informationsteknik och digitalt ska vara förstahandsval i kontakter med parter och andra enskilda. Att ansöka om verkställighet digitalt förenklar ansökningsförfarandet för sökanden och gör Kronofogdemyndighetens handläggning av utsökningsmål effektivare. Enligt regeringen finns det därför starka skäl för att tillåta digitala ansökningar till Kronofogde- myndigheten i utsökningsmål.

Utgångspunkten är att ett lagstadgat skriftlighetskrav inte hindrar en digital hantering (se prop. 2019/20:189 s. 49). Med utsökningsbalkens innebörd av begreppet skriftlighet är det emellertid inte fallet för verk- ställighetsansökningar. Under senare år har en rad reformer gjorts i syfte att i andra förfaranden tydliggöra att skriftlighetskrav är teknikneutrala och att underlätta digital kommunikation i mål och ärenden såväl hos Krono- fogdemyndigheten som i domstol (se bl.a. prop. 2015/16:125 om ansökan om skuldsanering, prop. 2017/18:126 om ansökan om betalningsföre- läggande och prop. 2019/20:189 om bl.a. ansökan i domstolsärenden). Enligt regeringen finns det inte heller inom utsökningsrätten anledning att ha ett skriftlighetskrav som hindrar en digital hantering. Begreppet skrift- ligen i utsökningsbalken bör därför ges en teknikneutral innebörd. Detta åstadkoms lämpligast genom att möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att medge att ansökan görs i elektronisk form tas bort.

För att göra det möjligt för alla att ansöka om verkställighet digitalt är det emellertid inte tillräckligt att ge begreppet skriftligen en teknikneutral innebörd. Även utsökningsbalkens undertecknandekrav hindrar elektro- nisk ingivning. Antingen måste kravet på underskrift av skriftliga ansök- ningar tas bort eller kompletteras med en möjlighet till elektronisk under- skrift.

Huvudsyftet med en underskrift vid ansökan till domstol eller någon annan myndighet är att koppla en handling till en utställare och därmed säkerställa att handlingen härrör från denne (se prop. 2019/20:189 s. 29). I mål vid allmän domstol och hos Kronofogdemyndigheten har det histo- riskt uppställts ett krav på att den skrift som inleder förfarandet ska vara undertecknad. Krav på egenhändigt undertecknande uppställs för bl.a. stämningsansökan i tvistemål och ansökan om betalningsföreläggande och skuldsanering. Detta krav har på senare år kompletterats med en möjlighet att använda säker elektronisk underskrift. Regeringen har nyligen före- slagit att motsvarande ska gälla vid ansökan om konkurs och företags- rekonstruktion (se prop. 2020/21:148).

Krav på undertecknande av inledande skrifter har emellertid successivt kommit att begränsas. Det krävs t.ex. inte längre underskrift för över- klaganden enligt rättegångsbalken eller för ansökningar och överklagan- den i domstolsärenden. Det uppställs inte heller längre ett krav på under- tecknande i allmän förvaltningsdomstol. Slopandet av krav på underteck- nande har i huvudsak motiverats med att risken för obehöriga ansökningar respektive överklaganden har bedömts som mycket liten (se t.ex. prop. 1993/94:190 s. 108 och prop. 2012/13:45 s. 98 f.).

Även vid ansökan om verkställighet bedöms risken för obehöriga ansökningar som liten. Som utredningen framhåller är det dessutom så att sökanden inte lämnar några uppgifter i ansökan under straffansvar. Även detta talar mot att kräva en underskrift. Vidare är ett utsökningsmål ett slags förlängning av det underliggande förfarande som har genererat den aktuella exekutionstiteln. Förpliktelsen, dvs. gäldenärens skyldighet att betala sin skuld till borgenären, är i detta skede alltså redan fastställd och förfarandet hos Kronofogdemyndigheten syftar endast till att verkställa exekutionstiteln. Detta får antas minska incitamenten för och de praktiska möjligheterna till att ansöka om verkställighet i någon annans namn. Dessutom torde risken för otillbörliga ansökningar inte främst bestå i att någon ansöker i någon annans namn, utan i att någon ansöker i sitt eget namn med stöd av en exekutionstitel som bygger på ett anspråk utan verklig grund (se t.ex. rättsfallen NJA 2018 s. 816 och RH 2017:61). Regeringen anser därför sammantaget att risken för att ett avskaffande av kravet på undertecknande skulle leda till ett ökat antal obehöriga verkställighetsansökningar får bedömas som mycket liten.

Med anledning av vad bl.a. Malmö tingsrätt anför om möjligheten att avvisa oriktiga ansökningar konstaterar regeringen att Kronofogde- myndigheten, om den misstänker att en ansökan inte härrör från den i vars namn ansökan är gjord, kan begära att handlingen kompletteras med en underskrift eller på annat sätt bekräftas av avsändaren (se 21 § förvalt- ningslagen [2017:900] och prop. 2019/20:189 s. 69 och 73). Om en sådan bekräftelse inte sker, får Kronofogdemyndigheten bortse från ansökan. Det bedöms mot den bakgrunden inte finnas anledning att i utsöknings- balken införa särskilda regler för denna situation. Det kan i detta samman- hang även lyftas fram att gäldenären i regel ska ges tillfälle att yttra sig över en ansökan och alltså har möjlighet att framföra invändningar mot t.ex. sökandens behörighet.

Enligt regeringen får sammantaget övervägande skäl anses tala för att kravet på underskrift av verkställighetsansökningar tas bort. Det finns då inte anledning att närmare gå in på alternativet att komplettera kravet med att tillåta elektroniska underskrifter.

Utredningen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela närmare föreskrifter om hur ansökan görs. Eftersom alla ansökningar om verkställighet ska kunna göras digitalt anser regeringen emellertid att en sådan bestämmelse är obehövlig och dessutom riskerar att – tvärtemot lagändringens syfte – begränsa möjligheterna att ansöka i digital form. Även utan en sådan föreskrift är Kronofogde- myndigheten oförhindrad att ta fram t.ex. formulär i syfte att göra ansök- ningsförfarandet enkelt och enhetligt.

Även exekutionstitlar ska kunna ges in digitalt

Den som ansöker om verkställighet ska ge in den exekutionstitel som ansökan grundas på (2 kap. 2 § andra stycket utsökningsbalken). Vissa exekutionstitlar behöver emellertid inte ges in (2 kap. 2 § fjärde och femte styckena utsökningsbalken). Exekutionstitlar som ska ges in ska ges in i original eller, om Kronofogdemyndigheten anser att det är tillräckligt, i bevittnad kopia (2 kap. 2 § tredje stycket utsökningsbalken).

Prop. 2020/21:161

11

Prop. 2020/21:161 Kravet på att ge in handlingar i original utgör ett hinder mot digital hantering och kravet på bevittnad kopia innebär ett omständligt förfarande för sökanden. För att underlätta ansökningsförfarandet och göra det teknikneutralt bör därför kravet på att ge in exekutionstiteln i original eller bevittnad kopia tas bort.

I likhet med utredningen anser regeringen inte att det finns anledning att befara att slopandet av kravet på original kommer att leda till en ökad användning av förfalskade exekutionstitlar. Skulle gäldenären invända att exekutionstiteln är ändrad eller förfalskad kan Kronofogdemyndigheten antingen uppmana sökanden att ge in exekutionstiteln i original eller vidta andra lämpliga utredningsåtgärder för att kontrollera dess riktighet, t.ex. kontakta den domstol som ska ha meddelat domen och efterhöra om dess existens och innehåll. Huruvida den ingivna exekutionstiteln är äkta måste nämligen, enligt regeringen, vara en omständighet som Kronofogde- myndigheten självmant har att beakta (jfr 3 kap. 21 § andra stycket utsök- ningsbalken, se även Walin m.fl., Utsökningsbalken, kommentaren till det lagrummet). Enligt regeringen är en oäkta exekutionstitel en nullitet och Kronofogdemyndigheten bör inte verkställa en påstådd exekutionstitel vars äkthet framstår som tvivelaktig.

Om en ansökan om verkställighet i dag görs i digital form, behöver exekutionstiteln inte ges in om den är ett utslag i mål om betalnings- föreläggande (2 kap. 2 § fjärde stycket utsökningsbalken). Detta har sin grund i att Kronofogdemyndigheten har tillgång till sådana utslag. Enligt regeringen saknas det skäl att göra skillnad mellan de fall då ansökan görs digitalt och de då ansökan görs i pappersform. Undantaget från kravet att ge in exekutionstiteln i samband med ansökan bör därför utvidgas till att omfatta alla ansökningar som grundas på ett utslag i mål om betalnings- föreläggande, oavsett i vilken form ansökan görs.

Kravet på att ge in löpande skuldebrev och andra presentationspapper i original tas inte bort

Om anspråket grundas på ett löpande skuldebrev eller någon annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av en annan förpliktelse (s.k. presentationspapper), ska

– förutom exekutionstiteln – även den handlingen ges in (se 2 kap. 2 § andra stycket utsökningsbalken). En sådan handling måste ges in i original (2 kap. 2 § tredje stycket utsökningsbalken).

Kravet på att ge in ett löpande skuldebrev eller något annat presen- tationspapper i original syftar till att skydda gäldenären mot att behöva betala sin skuld två gånger, genom att denne har rätt att få delbetalningar antecknade på skuldebrevet (med undantag för s.k. planenliga betalningar) och inte behöver infria sin förpliktelse utan att återfå skuldebrevet. Som utredningen framhåller går det för närvarande emellertid inte att avgöra om ett elektroniskt skuldebrev är ett original eller en kopia. Kravet på original innebär därför som utgångspunkt att löpande skuldebrev som upprättats i elektronisk form inte kan ligga till grund för verkställighet, eftersom det då inte finns något original att ge in. Enligt regeringen kan det inte komma i fråga att göra avkall på gäldenärens skydd. Följaktligen anser regeringen att kravet på original bör behållas.

12

Ett par remissinstanser, Umeå tingsrätt och Svensk Inkasso , påtalar Prop. 2020/21:161 behov av att se över lagstiftningen om elektroniska skuldebrev. Rege-

ringen konstaterar att frågorna är komplexa och att utredningen inte lämnar några förslag i denna del. Det är redan av den anledningen inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga några förändringar av hur elektroniska skuldebrev hanteras i verkställighetsprocessen. Det kan tilläggas att elektroniska skuldebrev, enligt Högsta domstolen, under vissa förutsättningar kan anses som löpande men att de i praktiken får behandlas som enkla skuldebrev i verkställighetshänseende (se rättsfallet NJA 2017 s. 769). Att behålla kravet på original för löpande skuldebrev och andra presentationspapper hindrar alltså inte borgenärer från att driva in ford- ringar som grundar sig på elektroniska skuldebrev.

5 Höjda förbehållsbelopp för barnfamiljer

Regeringens förslag: Normalbeloppen för barn ska delas upp i fler ålderskategorier och höjas så att barnfamiljer vid löneutmätning får behålla mer än i dag. Normalbeloppen ska för alla anpassas till 2020 års prisläge.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningens förslag utgår från 2016 års prisläge.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens

förslag eller invänder inte mot det, däribland Barnombudsmannen , Lands-

organisationen i Sverige och Svensk Inkasso . Rädda Barnen anser att

ytterligare åtgärder behöver vidtas för att det inte ska uppstå situationer

där en barnfamilj får behålla ett mindre belopp än vad den hade kunnat få

i försörjningsstöd. Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar att en höjning

av förbehållsbeloppen får effekter på andra områden.

Några remissinstanser, bl.a. Växjö tingsrätt, Kronofogdemyndigheten

och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst ,

anser att det finns skäl att gå längre och förespråkar att normalbeloppen

höjs även för vuxna.

Skälen för regeringens förslag

Allmänt om förbehållsbeloppen

Om en person inte kan betala sina skulder, får hans eller hennes borgenärer

begära att Kronofogdemyndigheten genom utmätning tvångsvis tar gälde-

närens egendom i anspråk för att reglera skulderna. Löneutmätning är en

särskild form av utmätning som innebär att arbetsgivaren håller inne en

viss del av gäldenärens lön och betalar ut den till Kronofogdemyndigheten.

Det är en mycket vanlig och effektiv utmätningsform. Regler om löne-

utmätning finns i 7 kap. utsökningsbalken.

I samband med att systemet med löneutmätning reformerades i mitten

av 1990-talet tillkom de nuvarande reglerna om förbehållsbelopp. När

Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning bestämmer den hur

mycket som ska utmätas och hur mycket gäldenären ska få behålla för sitt

13

Prop. 2020/21:161 och familjens underhåll. Det som gäldenären får behålla kallas förbehålls- belopp och syftar ytterst till att gäldenären inte ska behöva leva under en skälig levnadsnivå.

14

Förbehållsbeloppet består i praktiken av tre delar, dels ett normalbelopp som ska täcka vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden, dels gäldenärens faktiska bostadskostnad, dels vissa ytterligare särskilda kostnader (t.ex. kostnader för umgänge med barn och umgängesresor). Normalbeloppen är schabloniserade belopp som fastställs av Kronofogde- myndigheten för varje år. Det går till på så sätt att de belopp som anges i utsökningsbalken (som motsvarar levnadskostnaderna i oktober 1993 för kategorierna ensamstående, makar och sambor samt barn under respektive över sju år) multipliceras med ett jämförelsetal, som motsvarar ändringen av konsumentprisindex fram till oktober månad året före det år utmät- ningen sker. På detta sätt justeras normalbeloppen varje år i takt med för- ändringen av det allmänna prisläget. (Se 7 kap. 5 och 8 §§ utsöknings- balken, 7 kap. 4 § utsökningsförordningen samt Kronofogdemyndighetens föreskrifter, allmänna råd respektive meddelanden om bestämmande av förbehållsbeloppet vid löneutmätning.)

Normalbeloppen för barn bör höjas

Normalbeloppen justeras visserligen varje år i takt med förändringen av det allmänna prisläget. De belopp som anges i utsökningsbalken och som härrör från början av 1990-talet börjar dock bli till åren och motsvarar inte längre de kostnader som de avser att täcka. Exempelvis tar beloppens storlek inte hänsyn till att det numera är betydligt dyrare att försörja äldre barn än yngre. Det beror på att kostnaderna för framför allt äldre barns försörjningsbehov har stigit mer än vad som motsvaras av förändringen av det allmänna prisläget. Det framstår som i det närmaste självklart att det i dag är dyrare att försörja ett 17-årigt barn än ett 7-årigt. Trots detta är normalbeloppen för dessa barn fortfarande desamma eftersom de tillhör samma ålderskategori. Detta har gjort att många som har löneutmätning lever under knappa förhållanden och att det kan vara svårt för föräldrar med löneutmätning att försörja sin familj.

Om förbehållsbeloppen är för låga, riskerar det att gå ut över gäldenärers hälsa, sociala situation och betalningsförmåga över tid. Det påverkar även familjen, och då särskilt barnen, på motsvarande sätt. Vidare bör de sam- hällsekonomiska effekterna av ekonomiskt utanförskap inte underskattas. Framför allt gäldenärerna själva och deras familjer, men också samhället i stort, vinner i längden på att löneutmätningssystemet inte innebär en alltför hård belastning på gäldenärer och deras familjer. Det är särskilt viktigt att lyfta fram barnets perspektiv. Som Barnombudsmannen framhåller är det inte ovanligt att barn vars föräldrar står under löneutmätning undviker att delta i fritidsaktiviteter och får svårt att vara med även i andra sociala sammanhang. Barn mår generellt dåligt av sina föräldrars knappa eko- nomiska resurser och riskerar att hämmas i sin fysiska och mentala utveckling. Även om det för den allmänna betalningsmoralens skull är angeläget att gäldenärer betalar sina skulder så snabbt som möjligt, har deras barn rätt till en acceptabel tillvaro trots att föräldrarna är skuldsatta.

Ett problem med dagens löneutmätningsförfarande som utredningen pekar på är att det kan uppstå situationer då gäldenärer får förbehålla sig

ett mindre belopp än vad de hade kunnat få i försörjningsstöd. Detta förhållande är särskilt påtagligt för barnfamiljer, vilket förklaras bl.a. av att reglerna om försörjningsstöd har anpassats genom åren och tar hänsyn till att det numera är betydligt dyrare att försörja äldre barn än yngre samtidigt som utsökningsbalkens normalbelopp fortfarande styrs av referensvärden från 1993 och har endast två ålderskategorier för barn. Som bl.a. Växjö tingsrätt och Rädda Barnen framhåller är det viktigt att komma till rätta med detta problem, inte minst för att ge barnfamiljer bättre förutsättningar att försörja sig och för att gäldenärerna ska behålla sitt incitament till öppet arbete. En höjning av normalbeloppen för barn skulle dessutom kunna bidra till att angelägna reformer som regeringen har initierat – t.ex. höjda barnbidrag – får större genomslag i praktiken.

Om förbehållsbeloppen höjs, får det också en positiv effekt för gälde- närer som genomgår skuldsanering. Utsökningsbalkens bestämmelser om förbehållsbelopp är nämligen vägledande vid bestämmandet av vad en gäldenär som genomgår skuldsanering ska förbehållas för sin och sin familjs försörjning (33 § skuldsaneringslagen [2016:675]). En höjning av förbehållsbeloppen leder alltså till att också skuldsaneringsgäldenärer får behålla mer varje månad. Som Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar kommer höjningar av förbehållsbeloppen även att påverka försörjnings- kravet för anknytningspersoner vid anhöriginvandring eftersom detta också grundas på utsökningsbalkens bestämmelser (se 1 § förordningen [2016:850] om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehålls- tillstånd i Sverige). En sådan skärpning är enligt regeringen en följd av höjda förbehållsbelopp och i konsekvens med kravets syfte.

Även om en höjning av förbehållsbeloppen har många positiva kon- sekvenser måste man samtidigt ha i minnet att löneutmätning syftar till att tvångsvis betala gäldenärers skulder. Ju mer en gäldenär får behålla desto mindre går till borgenärerna, vilket gör att det kan ta längre tid för gälde- nären att bli skuldfri och för borgenärerna att få betalt för sina fordringar. Alltför generösa förbehållsbelopp skulle alltså innebära en snedbalans till nackdel för borgenärerna och ett mindre effektivt löneutmätningssystem.

Vid den avvägning som måste göras mellan motstående intressen framstår det enligt regeringen som särskilt angeläget att tillförsäkra barnfamiljer en högre levnadsstandard genom höjda förbehållsbelopp. Detta gäller inte minst i tider då samhället präglas av ekonomisk osäkerhet, vilket ofta tenderar att drabba samhällsgrupper som redan är ekonomiskt utsatta extra hårt. Löneutmätningsgäldenärer och deras familjer är en sådan samhällsgrupp. En höjning av normalbeloppen för barn skulle inte bara förbättra barnfamiljers livsvillkor utan också minska risken för att gäldenärer förlorar sitt incitament till öppet arbete och skulle därmed ligga mer i linje med lagstiftarens ursprungliga tanke om nivån på förbehålls- beloppen (se prop. 1994/95:49 s. 62 f.). Regeringen föreslår därför att normalbeloppen för barn höjs, vilket leder till att barnfamiljer får för- behålla sig mer pengar varje månad.

Som utredningen föreslår åstadkoms höjningen lämpligast genom att dagens två ålderskategorier för barn utökas till fyra samtidigt som de referensvärden som anges i utsökningsbalken och som normalbeloppen baseras på höjs relativt sett i förhållande till nuvarande normalbelopp, varvid höjningen bör vara störst för de äldsta barnen. På detta sätt kommer man till rätta med problemet att dagens normalbelopp inte tar hänsyn till

Prop. 2020/21:161

15

Prop. 2020/21:161 att det blivit betydligt dyrare att försörja äldre barn än yngre. I stället för 0–6 år respektive 7 år eller äldre bör de nya ålderskategorierna vara 0–6 år, 7–10 år, 11–14 år och 15 år eller äldre.

De höjda belopp som utredningen föreslår har numera hunnit bli några år gamla. Regeringen föreslår att motsvarande procentuella höjningar som utredningen föreslår ska göras i förhållande till de normalbelopp som gäller för 2021 och som baseras på prisläget i oktober 2020.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen följande nya referensvärden för barn: 32 170 kr för barn som är 0–6 år, 38 610 kr för barn som är 7–10 år, 45 050 kr för barn som är 11–14 år och 51 480 kr för barn som är över 15 år. Dessa förändringar skulle innebära en höjning av normalbeloppen för barn som är 7–10 år med ca 5 %, för barn som är 11–14 år med ca 23 % och för barn som är över 15 år med ca 40 % jämfört med 2021 års normal- belopp.

Normalbeloppen för vuxna bör anpassas till dagens prisläge

Utredningen överväger om även normalbeloppen för vuxna ska justeras uppåt och diskuterar möjliga förslag till nya referensvärden för ensam- stående respektive makar och sambor. Vid en avvägning mellan behovet av att garantera gäldenären en skälig levnadsstandard och att få en effektiv löneutmätning stannar utredningen emellertid vid att föreslå en höjning av normalbeloppen endast för barn.

En höjning av normalbeloppen även för vuxna skulle vara positivt för många gäldenärer och innebära att t.ex. även ensamstående som har löneutmätning skulle få en bättre ekonomisk situation. En sådan höjning förordas också av några remissinstanser, bl.a. Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst, som anser att normalbeloppen för vuxna är för låga. En sådan höjning skulle emellertid påverka borge- närerna avsevärt genom att de sammanlagda normalbeloppen skulle höjas kraftigt. Höjningen skulle därmed innebära ett påtagligt mindre effektivt löneutmätningsförfarande samtidigt som förbättringen för varje enskild gäldenär inte nödvändigtvis skulle bli särskilt stor.

Mot denna bakgrund anser regeringen att barnfamiljerna bör prioriteras och att det sammantaget inte finns tillräckliga skäl att nu göra någon relativ höjning av normalbeloppen för vuxna. Normalbeloppen för vuxna bör däremot anpassas till 2020 års prisläge genom att de referensvärden som anges i utsökningsbalken ändras så att de motsvarar normalbeloppen för 2021, vilka baseras på det allmänna prisläget i oktober 2020.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen följande nya referensvärden: 60 200 kr för ensamstående och 99 450 kr för makar och sambor.

16

6

Anstånd vid löneutmätning

Prop. 2020/21:161

Regeringens förslag: Det ska tydliggöras att en gäldenär kan få anstånd mer än en gång under pågående löneutmätning, så länge de grundläggande kraven för anstånd är uppfyllda. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd ska gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständig- heterna i övrigt beaktas.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår inte att omständigheterna i övrigt ska beaktas vid bedömning av om det finns särskilda skäl för anstånd.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Riksdagens ombudsmän , Svea hovrätt och Kronofogdemyndigheten, tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det. Finansbolagens förening anser däremot att anstånd fördröjer förloppet och hindrar gäldenären från att återgå till en normal livsföring. Föreningen Sveriges Kronofogdar förordar att utmätningsfria månader införs i löneutmätningsförfarandet i stället för att anståndsmöjligheterna utökas. Rädda Barnen , Lands- organisationen i Sverige och Yrkesföreningen för budget- och skuld- rådgivare i kommunal tjänst (BUS) anser att utmätningsfria månader bör införas utöver en utökad möjlighet till anstånd. BUS gör dessutom gällande att förslaget om anstånd inte är tillräckligt långtgående och menar att även andra omständigheter än de som utredningen för fram bör kunna motivera anstånd. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att den avsedda betydel- sen av hur länge en löneutmätning har pågått bör tydliggöras i lag.

Skälen för regeringens förslag

Tillämpas anståndsbestämmelsen som det var tänkt?

Systemet med löneutmätning reformerades 1996. Före reformen kunde löneutmätning pågå under högst sex månader per kalenderår. Resterande månader var utmätningsfria, vilket gav gäldenären möjlighet till viss ekonomisk återhämtning. Enligt nuvarande ordning kan löneutmätning pågå under i princip obegränsad tid. När tidsbegränsningen togs bort infördes i stället en möjlighet att få anstånd under pågående löneutmätning (se prop. 1994/95:49 s. 72 och 85). Möjligheten att få anstånd utgör en säkerhetsventil för att undvika ohållbara livssituationer för gäldenären och för att denne inte ska riskera att leva under en skälig levnadsnivå. För att få anstånd krävs att sökanden går med på det eller att det finns särskilda skäl, t.ex. att gäldenären drabbas av kostnader på grund av någon oförut- sedd händelse (7 kap. 11 § utsökningsbalken).

Bestämmelsen om anstånd säger inget om hur många gånger en gäldenär kan få anstånd under pågående löneutmätning och lagstiftarens avsikt vid införandet av bestämmelsen var att det inte skulle finnas några formella begränsningar i detta avseende. Utredningen konstaterar emellertid att Kronofogdemyndigheten är restriktiv med att bevilja anstånd mer än en gång. En tänkbar förklaring är att regeringen i den proposition som låg till grund för bestämmelsen uttalade att det låg i sakens natur att anstånden

som regel blir få och korta (se a. prop. s. 72, se även Gregow, Utsöknings-

17

Prop. 2020/21:161

18

rätt, 5 uppl., 2020, s. 403). Oavsett vad anledningen till den restriktiva praxisen är anser regeringen att det är olyckligt om reglerna tillämpas på ett sätt som riskerar att leda till att löneutmätningssystemet framstår som oskäligt betungande för gäldenären. När det plötsligt inträffar något oförutsett i en människas liv som tillfälligt påverkar hans eller hennes förutsättningar att upprätthålla en skälig levnadsnivå behöver det finnas utrymme att beakta det inom ramen för löneutmätningssystemet och det oavsett om gäldenären vid något tidigare tillfälle haft ett motsvarande behov. Detta gäller inte minst i tider då omvälvande händelser förändrar människors livsvillkor och samhället präglas av ekonomisk osäkerhet, som kan vara fallet t.ex. under den pågående pandemin. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns anledning att anpassa lagstiftningen i syfte att underlätta tillvaron för personer som står under löneutmätning.

Anståndsmöjligheten bör även fortsättningsvis utgöra gäldenärens säkerhetsventil vid löneutmätning

Utredningen överväger om det bör införas utmätningsfria månader i löne- utmätningsförfarandet men anser att skälen mot det är så starka att så inte bör ske. Några remissinstanser, bl.a. Föreningen Sveriges Kronofogdar och Rädda Barnen, är av en annan uppfattning.

När nuvarande ordning infördes ansåg regeringen att den enda möjlig- heten till ett effektivt och lättillämpat system var att löneutmätning kunde p ågå i princip utan tidsbegränsningar. Det framhölls också att en ordning med utmätningsfria månader kunde uppmuntra till manipulationer (se a. prop. s. 58 f.). Enligt regeringen gör sig dessa argument fortfarande gällande. Till detta kommer att utmätningsfria månader skulle riskera att motverka ambitionen att fler s.k. evighetsgäldenärer, som i dag står under löneutmätning, ska välja att ansöka om skuldsanering, där betalnings- planerna numera innefattar två betalningsfria månader per år (se 38 § skuldsaneringslagen [2016:675] och prop. 2015/16:125 s. 87 f.).

Regeringen delar mot denna bakgrund därför utredningens bedömning att en ordning med utmätningsfria månader inte bör införas vid löne- utmätning. För att löneutmätningssystemet inte ska bli alltför betungande för gäldenären bör anståndsinstitutet även fortsättningsvis utgöra gälde- närens säkerhetsventil.

Det behöver förtydligas att gäldenären kan få anstånd mer än en gång

Om sökanden inte går med på det, krävs särskilda skäl för att gäldenären ska få anstånd under pågående löneutmätning. Sådana skäl kan vara att gäldenären drabbas av sjukdom, olycksfall eller liknande omständigheter, som gäldenären inte har kunnat råda över eller förutse (se prop. 1994/95:49 s. 72). Att gäldenären behöver reparera eller ersätta förstörd eller förlorad beneficieegendom bör också kunna utgöra ett särskilt skäl för anstånd (se Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehålls- beloppet vid löneutmätning, KFM M 2020:1, p. 5). Att gäldenären t.ex. ska ha semester är däremot inte tillräckligt för att motivera anstånd (se

a. prop. s. 72).

Till skillnad från vad BUS anför anser regeringen inte att kraven för att

få anstånd behöver sänkas. Vad som i dag utgör särskilda skäl för anstånd innebär enligt regeringen en rimlig avvägning mellan gäldenärens och

borgenärens motstående intressen. För att anståndsinstitutet fullt ut ska Prop. 2020/21:161 fylla sin funktion som säkerhetsventil för gäldenären behöver det emeller-

tid förtydligas att anstånd kan ges mer än en gång.

Även om anstånden under en löneutmätning i praktiken ofta blir få och korta finns det inte – och bör inte heller finnas – några formella begräns- ningar i fråga om antal och längd. Vidare bör bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd i princip inte påverkas av om gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare under löneutmätningsförfarandet. Bedöm- ningen bör göras med utgångspunkt i de skäl som åberopas för anstånd. Att anstånd redan har beviljats bör alltså inte i sig förhindra ytterligare anstånd, om skäl för ett sådant finns. Detta utesluter inte att det vid bedömningen i viss mån vägs in hur länge löneutmätningen har pågått och beräknas pågå eftersom behovet av anstånd i praktiken många gånger torde vara större om löneutmätningen har pågått eller beräknas pågå länge, än i en motsatt situation. För att det ska vara möjligt att ta hänsyn till sådana förhållanden anser regeringen, i linje med vad Hovrätten över Skåne och Blekinge anför, att bestämmelsen om anstånd bör utformas så att även omständigheterna i övrigt ska beaktas vid anståndsbedömningen.

I syfte att lätta upp den restriktiva praxis som har kommit att utvecklas föreslår regeringen sammanfattningsvis, i likhet med utredningen, ett tillägg till bestämmelsen om anstånd. Tillägget avser att klargöra att det är gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt som ska beaktas vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd, varvid det i princip saknar betydelse om gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare. Detta bedöms möjlig- göra en mer hållbar livssituation för personer som står under löneutmät- ning och minska risken för att de tvingas leva under en skälig levnadsnivå.

7

Frivilliga överenskommelser

Regeringens bedömning: Det bör inte införas regler i utsöknings-

balken om att Kronofogdemyndigheten aktivt ska medverka till att

parterna träffar en frivillig överenskommelse.

Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens bedöm-

ning. Utredningen föreslår huvudsakligen att det i utsökningsbalken före-

skrivs att Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en

frivillig överenskommelse om det är lämpligt och att myndigheten ska

kunna hålla sammanträde i syfte att uppnå en överenskommelse. Vidare

anser utredningen att Kronofogdemyndigheten ska kunna hjälpa parterna

med att upprätta ett skriftligt avtal (s.k. utsökningsavtal) som ersätter

förpliktelsen enligt exekutionstiteln.

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Flera remissinstanser,

bl.a. Justitiekanslern och Sveriges advokatsamfund , tillstyrker utred-

ningens förslag eller har inte några synpunkter på det. Samtidigt är det ett

stort antal remissinstanser som avstyrker förslaget eller är tveksamma till

det, däribland Riksdagens ombudsmän , Östersunds tingsrätt, Centrala

studiestödsnämnden, Kronofogdemyndigheten och Fastighetsägarna .

19

Prop. 2020/21:161 Flera av de kritiska remissinstanserna, bl.a. Malmö och Nacka tingsrätter samt Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, riktar principiella invändningar mot förslaget och ifrågasätter om den föreslagna förlikningsverksamheten bör ankomma på en oberoende verkställande myndighet. Örebro tingsrätt lyfter i sammanhanget särskilt fram situatio- nen där myndigheten även uppträder som borgenär. Därutöver framhåller flera remissinstanser, bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Finansbolagens förening, att förslaget riskerar att leda till ett mindre effektivt verkställighetsförfarande. Vidare anser bl.a. Kronofogdemyndig- heten att förslaget riskerar att motverka strävan att parterna kommer överens så tidigt som möjligt i processen. Några remissinstanser, bl.a. Hyres- och arrendenämnden i Göteborg , Sveriges allmännyttiga bostads- företag och Sveriges Kommuner och Regioner , ifrågasätter om förslaget

kommer att få någon större praktisk betydelse.

Skälen för regeringens bedömning

Kronofogdemyndighetens ställning som oberoende och effektiv

verkställare bör värnas

Parter som har hamnat i tvist med varandra har ofta mycket att vinna på

att lösa tvisten på frivillig väg. En överenskommelse mellan parterna

sparar både tid och pengar som en fortsatt tvist kan innebära. Även den

osäkerhet om utgången som en process innebär kan vara ett skäl för

parterna att komma överens. Genom att parterna frivilligt når en överens-

kommelse ökar också möjligheten för dem att fortsätta sin relation sedan

tvisten har avslutats. Av dessa anledningar ska rätten i en tvistemåls-

process verka för att parterna förliks, om det inte är olämpligt med hänsyn

till målets beskaffenhet och övriga omständigheter (42 kap. 17 § rätte-

gångsbalken). Någon motsvarande lagstadgad uppgift att verka för

frivilliga överenskommelser åligger inte Kronofogdemyndigheten i utsök-

ningsmål.

Utredningen anser att Kronofogdemyndigheten aktivt bör medverka till

att parterna når frivilliga överenskommelser när det är lämpligt och

parterna samtycker till det. Utredningen föreslår att det i utsökningsbalken

införs regler om sådan medverkan, inklusive möjlighet att hålla samman-

träde och hjälpa parterna att upprätta avtal som reglerar deras överens-

kommelse. Ett stort antal remissinstanser är emellertid kritiska till försla-

get. Skälen till det är flera och av såväl principiell som mer praktisk art.

Under en domstolsprocess är den slutliga utgången i målet fortfarande

oviss och många av de fördelar med en överenskommelse som nämns ovan

möjliga att uppnå. I det skedet är det naturligt att domstolen verkar för att

parterna förliks. När domstolsprocessen är avslutad och borgenären vänt

sig till Kronofogdemyndigheten för att få domstolens dom verkställd är

situationen en annan. I utsökningsmålet är Kronofogdemyndigheten en

verkställande myndighet och syftet med utsökning är att så effektivt och

rättssäkert som möjligt verkställa exekutionstitlar. Målet för verkställighet

genom utmätning är att borgenären ska få betalt för sin fordran. Det är då

viktigt att Kronofogdemyndigheten uppfattas som oberoende och opartisk

med främsta uppgift att verkställa fastställda förpliktelser (jfr prop.

2015/16:125 s. 55 f.). Det kan därför – såsom bl.a. Hovrätten över Skåne

20

och Blekinge samt Malmö och Östersunds tingsrätter gör – ifrågasättas på

ett principiellt plan om Kronofogdemyndigheten aktivt bör medverka till Prop. 2020/21:161 att parterna träffar en frivillig överenskommelse med följden att exekutionstiteln inte längre ska gälla.

Något som också talar mot utredningens förslag är att det riskerar att leda till en mindre effektiv verkställighetsprocess, med längre hand- läggningstider och merarbete för Kronofogdemyndigheten. Inte minst förslaget om att Kronofogdemyndigheten ska kunna hålla sammanträde i syfte att uppnå en överenskommelse riskerar att fördröja utsöknings- förfarandet på ett omotiverat sätt. Farhågor i detta avseende framförs även av flera remissinstanser, bl.a. Riksdagens ombudsmän och Kronofogde- myndigheten . Att utsökningsförfarandet är effektivt och inte tillåts att i onödan dra ut på tiden är av stor betydelse för att borgenärerna i rimlig tid ska få betalt för sina fordringar. Vidare minskar det risken för att gälden- ärerna hinner undanskaffa egendom. Det bidrar också i slutändan till ett väl fungerande kreditsamhälle och är avgörande för tilltron till hela systemet och för förtroendet för Kronofogdemyndigheten som verk- ställande myndighet.

Vidare finns det paradoxalt nog en risk för att utredningens förslag i praktiken kan motverka strävan att parterna ska komma överens så tidigt som möjligt i processen. Många av fördelarna med en förlikning gör sig gällande tidigt, snarare än sent, i en process. Om parterna vet att inte bara domstolen, utan även Kronofogdemyndigheten, kommer att engagera sig i förlikningsfrågan kan det leda till en minskad vilja att förlikas tidigt i processen, vilket bl.a. Svea hovrätt framhåller.

Mot denna bakgrund och med beaktande av att en lagändring inte är nödvändig för att möjliggöra frivilliga överenskommelser mellan parterna (se nedan) anser regeringen att utredningens förslag är förenat med för stora nackdelar och att det därför inte är motiverat att genomföra det.

Det finns andra sätt som Kronofogdemyndigheten kan hjälpa parterna på

Att det inte införs regler om att Kronofogdemyndigheten ska medverka till frivilliga överenskommelser hindrar inte att myndigheten uppmuntrar parterna att på egen hand ingå en sådan överenskommelse. Tvärtom anser regeringen att det generellt sett är positivt att det allmänna verkar för att tvistande parter kommer överens med varandra. Detta gäller inte minst vid avhysning då en enskild riskerar att förlora sin bostad. Mot denna bak- grund finns det goda skäl för utredningens strävan att förbättra förutsätt- ningarna för frivilliga överenskommelser.

Det är viktigt att parterna även i en verkställighetsprocess ges goda möjligheter att på egen hand komma överens. Några särskilda regler krävs inte för att uppnå detta. Redan i dag förekommer det att Kronofogde- myndigheten, som utredningen konstaterar, upplyser parter om möjlig- heten att komma överens och uppmanar dem att ta kontakt med varandra i syfte att diskutera en frivillig lösning. Regeringen ser positivt på sådana ansträngningar från myndighetens sida. Att det arbetet fortsätter och ut- vecklas hindras inte av regeringens bedömning i detta lagstiftningsärende utan bör – tvärtom – uppmuntras.

21

Prop. 2020/21:161 8

Omprövning av löneutmätningsbeslut

Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten ska inte längre behöva

ändra ett beslut om löneutmätning, om resultatet av ändringen skulle

vara obetydligt.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens

förslag eller invänder inte mot det. Föreningen Sveriges Kronofogdar , som

tillstyrker förslaget, framhåller emellertid att även mycket små föränd-

ringar i ett utmätningsbeslut kan upplevas som betydelsefulla för

gäldenären och att det vore önskvärt att det förtydligas ur vems perspektiv

obetydlighetsbedömningen ska göras. Inspektionen för socialförsäkringen

tillstyrker också förslaget men anser att det bör förtydligas var gränsen ska

gå för när en ändring ska anses obetydlig och att det bör övervägas om

Kronofogdemyndigheten ska få rätt att föreskriva om det.

Skälen för regeringens förslag: Ett beslut om löneutmätning ska

ändras om det finns anledning till det (7 kap. 10 § första stycket utsök-

ningsbalken). En sådan anledning kan vara att beslutet från början var

oriktigt eller att förhållandena ändrats. Det kan också handla om att

normalbeloppet justeras. Omprövningsregeln gäller oavsett om det finns

anledning att ändra beslutet till gäldenärens förmån eller nackdel. Krono-

fogdemyndigheten ska ändra beslut ex officio, men det ankommer såklart

på gäldenären att upplysa om ändrade förhållanden som myndigheten inte

känner till. Skyldigheten för Kronofogdemyndigheten att ändra ett beslut

finns även om det har överklagats. (Se Walin m.fl., Utsökningsbalken,

kommentaren till 7 kap. 10 § utsökningsbalken.)

Normalbeloppen fastställs för varje år. Även små justeringar av

beloppen kan få till följd att i princip alla löneutmätningsbeslut (drygt

125 000 beslut per år) måste ändras. Detta är mycket arbetskrävande för

både Kronofogdemyndigheten och berörda arbetsgivare.

Det kan på goda grunder ifrågasättas om det ur effektivitetssynpunkt är

rimligt att ett beslut ska behöva ändras även om ändringen är obetydlig för

sökanden och gäldenären. Ett konkret exempel på en förhållandevis margi-

nell ändring som utredningen lyfter fram är att det under åren 2013–2016

skiljde åtta kronor mellan den lägsta och högsta nivån på normalbeloppen.

Trots att det alltså skiljde bara några kronor var Kronofogdemyndigheten

tvungen att vid tre tillfällen under dessa år fatta nya beslut i alla pågående

löneutmätningsärenden. Detta framstår inte som ett rimligt resurs-

utnyttjande, vare sig för Kronofogdemyndigheten eller för de myndigheter

och arbetsgivare som tar emot och hanterar besluten.

Samtidigt bör man, som Föreningen Sveriges Kronofogdar framhåller,

komma ihåg att även mindre belopp kan ha betydelse för en gäldenär som

lever med knappa ekonomiska resurser. När det rör sig om en obetydlig

justering av gäldenärens betalningsutrymme, får emellertid behovet av ett

effektivt förfarande anses väga tyngre än gäldenärens eventuella intresse

av att få behålla något mer av sin lön. Om Kronofogdemyndigheten inte

skulle behöva göra obetydliga ändringar av beslut, skulle det öka förutsätt-

ningarna för en effektiv handläggning och ett ändamålsenligt resurs-

22

utnyttjande till gagn för såväl gäldenärer, borgenärer som involverade

myndigheter. Att gäldenären i en sådan situation inte får förbehålla sig Prop. 2020/21:161 ytterligare del av sin lön innebär att pengar i stället går till att betala av på

hans eller hennes skulder. Pengarna används alltså för att minska gälde- närens skuldbörda.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Kronofogdemyndigheten inte ska behöva ändra ett löneutmätningsbeslut om resultatet av ändringen skulle vara obetydligt. Naturligtvis kommer Kronofogdemyndigheten även i fortsättningen att varje år behöva ta ställning till om en ändring skulle vara obetydlig när nya normalbelopp fastställs eller då gäldenärens inkomstförhållanden eller boendekostnader ändras. Förändringen innebär däremot att Kronofogdemyndigheten i färre fall kommer att behöva ändra besluten och expediera nya beslut.

Exakt var gränsen ska gå för när en ändring ska anses obetydlig går inte att säga en gång för alla, utan bör överlämnas åt rättstillämpningen. Obetydlighetsbedömningen bör göras objektivt utifrån sökandens och gäldenärens perspektiv och jämförelsen ska göras med det befintliga beslutet om utmätning. Flera i sig obetydliga ändringar några år i rad kan alltså sammantaget utgöra en icke obetydlig ändring jämfört med det befintliga löneutmätningsbeslutet. Som en jämförelse kan nämnas att Kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 20 a § utsökningsbalken inte är skyldig att betala ut influtna medel, om de belopp som ska betalas ut under- stiger 25 kronor. Detta har tidigare av lagstiftaren ansetts som mycket små belopp (se prop. 1993/94:50 s. 295). Den nu föreslagna bestämmelsen om när utmätningsbeslut inte ska behöva omprövas reglerar visserligen en annan situation, men för att förslaget ska få avsedd effekt och leda till en mer effektiv hantering bör beloppet ändå kunna tjäna som ett lämpligt riktmärke. Regeringen återkommer till frågan i författningskommentaren.

9 Tvist om löneutmätning i en konkurs

Regeringens förslag: Möjligheten att i en konkurs begära tillsyns- myndighetens prövning av en tvist i fråga om utmätning av gäldenärens lön ska tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: En gäldenär som är på obestånd

(insolvent) kan försättas i konkurs. Det gäller även fysiska personer. En konkurs innebär att borgenärerna i ett sammanhang tvångsvis tar i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av hans eller hennes skulder.

En konkursförvaltare som till täckande av fordringar vill ta i anspråk den del av gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner som överstiger förbehållsbeloppet får för konkursboets räkning begära löneutmätning (3 kap. 4 § konkurslagen). Innan ett beslut om löneutmätning meddelas ska gäldenären i regel ges tillfälle att yttra sig (7 kap. 7 § utsökningsbal- ken). Kronofogdemyndighetens beslut om löneutmätning kan överklagas utan inskränkning i tiden (18 kap. 7 § första stycket utsökningsbalken).

23

Prop. 2020/21:161 I samband med 1996 års löneutmätningsreform ändrades 3 kap. 4 § konkurslagen (se prop. 1994/95:49). Däremot gjordes vid det tillfället ingen ändring i 3 kap. 6 § konkurslagen. Enligt den paragrafen ska Krono- fogdemyndigheten i sin roll som tillsynsmyndighet i konkurser på ansökan av konkursförvaltaren, en borgenär, gäldenären eller en underhållsberätti- gad pröva tvister mellan förvaltaren och gäldenären eller någon annan i frågor som avses i 3 kap. 4 och 5 §§ konkurslagen. Det innebär bl.a. att om en gäldenär har invändningar mot att förvaltaren ansöker om löneutmät- ning, så ska tillsynsmyndigheten pröva den frågan.

Tillsynsmyndighetens tvistlösningsfunktion var motiverad i ljuset av hur 3 kap. 4 § konkurslagen var utformad före 1996 års löneutmätnings- reform. Då gällde en ordning som innebar att konkursförvaltaren diskretio- närt bedömde vilka belopp som skulle utmätas.

Efter den ändring som gjordes 1996 kan konkursförvaltaren inte längre på egen hand besluta om vilka belopp som ska utmätas. I stället får för- valtaren för konkursboets räkning begära löneutmätning hos Krono- fogdemyndigheten. Det behov som gäldenären tidigare hade av att kunna påkalla tillsynsmyndighetens prövning av en tvist med förvaltaren i fråga om löneutmätning finns därför inte längre. Tanken är också att Krono- fogdemyndigheten i egenskap av utsökningsmyndighet ska ansvara för all löneexekution. Att Kronofogdemyndigheten i egenskap av tillsyns- myndighet då samtidigt ska kunna pröva en gäldenärs klagomål om att förvaltaren har begärt löneutmätning hos Kronofogdemyndigheten är enligt regeringen varken rimligt eller ändamålsenligt.

Mot denna bakgrund bör det inte längre vara möjligt att begära tillsyns- myndighetens prövning av en tvist mellan konkursförvaltaren och gäldenären eller någon annan i fråga om utmätning av gäldenärens lön. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen om detta i 3 kap. 6 § konkurs- lagen tas bort. I promemorian föreslås att paragrafen även justeras i vissa andra avseenden. Dessa ändringar bör dock anstå tills vidare.

När det gäller utmätning anges i 3 kap. 4 § konkurslagen att konkurs- förvaltaren får begära utmätning enligt utsökningsbalken. I 7 kap. 14 a § konkurslagen finns en bestämmelse som endast påminner om den först- nämnda bestämmelsens existens (se prop. 1994/95:49 s. 94). Paragrafen får anses onödig och bör upphävas.

10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna om ändrade normalbelopp ska träda i kraft den 1 juni 2022 och ändringarna i övrigt den 1 augusti 2021.

Regeringens bedömning: Det finns inget behov av övergångs- bestämmelser.

Utredningens förslag och bedömning: Utredningen föreslår att lag- ändringarna ska träda i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer. Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

24

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser invänder inte mot för- Prop. 2020/21:161 slaget eller bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: De lagändringar som föreslås innebär framför allt förbättringar för gäldenärer. Regeringen anser att det därför är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt. När det gäller den föreslagna ändringen av normalbeloppen behöver emellertid Kronofogdemyndigheten tid för att anpassa sina it- system till de ytterligare ålderskategorier för barn som föreslås. Ett tidigare ikraftträdande än den 1 juni 2022 bedöms därför inte möjligt beträffande den lagändringen. Övriga lagändringar kan däremot träda i kraft redan den 1 augusti 2021.

Regeringen bedömer att det inte finns behov av övergångsbestämmelser. De nya reglerna blir därmed tillämpliga direkt från ikraftträdandet. Det innebär att nya normalbelopp får beräknas inför ikraftträdandet, utöver den omräkning som Kronofogdemyndigheten gör årligen.

11

Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen bedöms leda till positiva ekono-

miska och sociala konsekvenser för gäldenärer och deras familjer och

till ett effektivare utsökningsförfarande.

För borgenärer kan några av förslagen innebära att det i vissa fall kan

ta längre tid för dem att få full betalning för sina fordringar och leda till

minskade intäkter.

Förslagen bedöms leda till en mer resurseffektiv verksamhet för

Kronofogdemyndigheten men samtidigt vissa kostnader för anpassning

av myndighetens it-stöd. Dessa kostnader bör finansieras inom befint-

liga ekonomiska ramar. Förslagen bedöms i övrigt inte leda till ökade

kostnader för det allmänna.

Vissa förslag bör ha en positiv påverkan på miljön.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med rege-

ringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser invänder inte mot utred-

ningens bedömning. Kronofogdemyndigheten uppger att myndigheten

vidhåller sin till utredningen redovisade uppskattning av kostnaderna för

it-anpassning med anledning av förslaget om att införa fler ålderskatego-

rier för barn vid normalbeloppsberäkningen. Enligt Försäkringskassan

kommer införandet av de ytterligare ålderskategorierna för barn att inne-

bära kostnader för it-utveckling för myndigheten, som enligt den kan

hanteras inom befintliga ramar.

Skälen för regeringens bedömning

En del av reformen genomförs nu

I utredningens betänkande lämnas många förslag på moderniseringar av

utsökningsförfarandet. I denna proposition går regeringen nu vidare med

en del av förslagen. Den mer genomgripande reform som föreslås i

25

Prop. 2020/21:161

26

betänkandet behandlas däremot inte nu. Detta innebär att det endast är de aktuella förslagens konsekvenser som nu bedöms.

Regeringen föreslår i propositionen framför allt att det ska bli möjligt med digitala ansökningar om verkställighet, att normalbeloppen för barn höjs och delas in i fler ålderskategorier, att det förtydligas att den som står under löneutmätning kan få anstånd mer än en gång under förfarandet och att löneutmätningsbeslut inte ska behöva omprövas om ändringen är obetydlig. Regeringens förslag syftar till att förbättra situationen för löne- utmätningsgäldenärer och att effektivisera utsökningssystemet.

Konsekvenser för gäldenärerna och deras barn

Förslagen om justerade normalbelopp och anstånd kommer att leda till att många personer som står under löneutmätning och deras familjer får behålla mer pengar och vid behov ges möjlighet till fler pauser i löneutmät- ningen. Många som står under löneutmätning gör det under lång tid och lever på mycket knappa ekonomiska resurser. Förslagen kan bidra till att förbättra gäldenärers hälsa, sociala situation och betalningsförmåga över tid samt minska effekterna av ekonomiskt utanförskap.

Regeringen lämnar dessa förslag inte minst med hänsyn till barn i skuldsatta familjer. För barn till gäldenärer som står under löneutmätning bör förslagen kunna bidra till bättre förutsättningar för fysiskt och psykiskt välmående. Förslagen bör även kunna bidra till en mer dräglig uppväxt med bättre möjligheter till lärande och utveckling.

Förslagen bedöms alltså ha positiva ekonomiska och sociala konsekven- ser för gäldenärer och deras familjer.

Konsekvenser för borgenärerna

De förslag som regeringen lämnar syftar bland annat till att åstadkomma en effektivare utmätningsordning. Denna effektivisering bör även komma borgenärerna till del. Större möjligheter till digital ingivning av verk- ställighetsansökningar bör för sökande borgenärer leda till minskade kostnader för papper och porto och en snabbare och administrativt mindre betungande hantering. Att Kronofogdemyndigheten i mindre omfattning behöver ompröva sina löneutmätningsbeslut bör leda till minskade administrativa kostnader för de arbetsgivare som berörs. Att löneutmät- ningsbeslut inte omprövas kan i flera fall också leda till något ökade intäk- ter för sökande borgenärer.

Antalet personer som har löneutmätning i Sverige överstiger 100 000. Förslaget om att höja normalbeloppen för barnfamiljer innebär att normalbeloppen enligt utredningens beräkningar ökar med sammanlagt ca 25 miljoner kronor per månad eller ca 300 miljoner kronor per år. Detta kan sättas i relation till att det årligen (2016) betalas 3,6 miljarder kronor genom löneutmätning. Eftersom löneutmätning inte är tidsbegränsad leder ett högre normalbelopp i regel inte till lägre betalningsgrad utan bara till en längre betalningstid. Gäldenärerna befrias inte från sin skuldbörda. För borgenärerna innebär förslaget framför allt att de behöver vänta längre på att få fullt betalt. Att löneutmätning kan komma att pågå under längre tid för att skulderna ska slutbetalas kan dock innebära en viss risk för att gäldenärens situation förändras till det sämre och att detta i vissa fall skulle kunna leda till intäktsförluster för borgenärer. Samtidigt syftar förslaget

till att förbättra gäldenärens livssituation, vilket skulle kunna leda till att Prop. 2020/21:161 gäldenären över tid får ett större betalningsutrymme. Det förhållandet att

gäldenärers livssituation inte är statisk utan förändras över tid och att för- ändringarna inte går att förutse gör, som utredningen konstaterar, att det är mycket svårt att göra någon uppskattning i denna del.

Eftersom staten har företrädesrätt vid löneutmätning före de flesta andra fordringar kommer förslaget att få störst betydelse för staten som borgenär. Utredningen bedömer att förslaget dock inte kommer att leda till någon större ökning av antalet statliga fordringar som preskriberas. Förslaget om att justera beräkningen av normalbeloppen för barnfamiljer inom löne- utmätningsförfarandet kan alltså komma att påverka statens intäkter i negativ riktning. Denna minskning är dock nödvändig för att barnfamiljer som står under löneutmätning ska ha en skälig levnadsnivå.

Förslaget om ett förtydligande av anståndsreglerna skulle kunna leda till att något fler anstånd beviljas. Samtidigt kan förslaget om att höja normal- beloppen leda till att behoven av anstånd i vissa fall minskar. Även i denna del innebär förslaget hur som helst i första hand inte att borgenärerna får mindre betalt utan endast att det kan ta längre tid att få betalt.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att sökande borgenärer i vissa fall kan behöva vänta längre på att få full betalning för sina ford- ringar. I viss utsträckning kan förslagen även leda till intäktsförluster för borgenärerna. Med hänsyn till förslagens syfte och positiva effekt på inte minst gäldenärernas och deras familjers situation anser regeringen att dessa konsekvenser måste anses godtagbara. Det kan tilläggas att rege- ringen i avsnitt 5 gör bedömningen att beloppen inte bör höjas för alla vuxna utan endast för dem som har barn. Denna bedömning görs framför allt med hänsyn till borgenärskollektivet.

Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten

Förslaget om att ta bort kravet på undertecknande av verkställighets- ansökningar skapar förutsättningar för alla sökande att ge in ansökningar digitalt i alla typer av verkställighetsmål. Det inkommer ca två miljoner ansökningar per år. Digital ingivning innebär att Kronofogdemyndig- hetens handläggning kan effektiviseras och leda till minskade kostnader. Många stora ingivare ger redan in sina ansökningar digitalt och förslaget ställer inte heller krav på att ingivning måste ske på ett annat sätt än i dag. I den utsträckning Kronofogdemyndigheten väljer att ytterligare utveckla de tekniska förutsättningarna för att ta emot digitala ansökningar, får even- tuella kostnader förenade med detta hanteras inom myndighetens befint- liga ramar (jfr motsvarande bedömning för domstolar i prop. 2019/20:189 s. 61).

Förslaget om att Kronofogdemyndigheten inte behöver ändra beslut om löneutmätning om ändringen är obetydlig bedöms leda till minskade kostnader för Kronofogdemyndigheten. Färre löneutmätningsbeslut kommer att behöva omprövas och därmed blir det färre beslut som behöver upprättas och expedieras. Med hänsyn till att regeringens syn på vad som bör anses som en obetydlig ändring skiljer sig något från utredningens, bör kostnadsminskningen bli större än den utredningen beräknat.

27

Prop. 2020/21:161 Förslaget om att tydliggöra anståndsreglerna bedöms inte leda till mer än marginellt fler ansökningar och bör, som utredningen anför, inte med- föra någon beaktansvärd kostnad för Kronofogdemyndigheten.

Regeringen gör i avsnitt 7 bedömningen att utredningens förslag om att ge Kronofogdemyndigheten i uppgift att aktivt medverka till att parterna når frivilliga överenskommelser inte bör genomföras. Ett av skälen för detta är det merarbete ett sådant förslag skulle medföra för Kronofogde- myndigheten.

Enligt förslaget om hur normalbelopp vid löneutmätning ska beräknas ska omräkningar, liksom hittills, göras årligen. För barn behålls kalender- året som brytpunkt vilket innebär att omräkning med anledning av att ett barn bytt ålderskategori, ska göras samtidigt som den årliga omräkningen. Skillnaden jämfört med i dag är att det tillkommer två ålderskategorier för barn. Förslaget påverkar även förbehållsbeloppsberäkningen i skuld- saneringsförfarandet. Förslaget förväntas inte medföra några handlägg- ningskostnader av betydelse för Kronofogdemyndigheten. Däremot kan det innebära att myndigheten får vissa kostnader för att anpassa sitt it-stöd med anledning av att antalet ålderskategorier utökas. Utredningen inhäm- tade Kronofogdemyndighetens uppskattning av kostnaderna för alla utredningens förslag men gjorde sedan, bl.a. i denna del, bedömningen att kostnaderna rimligen var betydligt lägre. Regeringen konstaterar att det redan finns ålderskategorier för barn och att normalbeloppen justeras varje år. Kronofogdemyndigheten har ett verksamhetsstöd för sin hantering av löneutmätning och har nyligen moderniserat hela sitt it-stöd. Den anpass- ning av stödet som Kronofogdemyndigheten nu behöver göra bör i sammanhanget förväntas bli relativt begränsad.

Sammantaget bör förslagen på sikt leda till en mer resurseffektiv verksamhet för Kronofogdemyndigheten men kan initialt medföra vissa kostnader. Dessa kostnader bedöms kunna hanteras inom Kronofogde- myndighetens befintliga ramar.

Konsekvenser för det allmänna i övrigt

Som anges ovan under Konsekvenser för borgenärerna kommer staten att påverkas av förslaget om höjda normalbelopp för barn i egenskap av borgenär. I övrigt kommer förslaget i avsnitt 8 om att Kronofogde- myndigheten inte ska behöva ändra ett beslut om utmätning av lön om resultatet av ändringen är obetydligt att innebära minskat administrativt arbete för myndigheter och kommuner i egenskap av arbetsgivare. Som utredningen redovisar skickar Kronofogdemyndigheten t.ex. ca 40 000 ändringsbeslut per år till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Dessa myndigheter kommer genom förslaget att behöva ta emot och hantera färre ändringsbeslut. Samtidigt kan vissa av förslagen leda till att myndigheter behöver göra anpassningar av sina it-system. Som Försäk- ringskassan anför bör dessa kostnader emellertid kunna hanteras inom befintliga anslagsramar.

Övriga förslag i denna proposition bedöms inte leda till några ökade kostnader eller ekonomiska konsekvenser för domstolarna, för staten i övrigt eller för kommunerna och regionerna och inte heller påverka den kommunala självstyrelsen.

28

Konsekvenser i övrigt

Prop. 2020/21:161

Regeringen bedömer att de moderniseringar som föreslås avseende ansök-

ningsförfarandet genom att verkställighetsansökningar ska kunna ges in

digitalt kommer att minska pappersanvändningen. Dessutom kommer

behovet av postbefordran, med de transporter som är förknippade med

detta, att minska. Förslagen bör därför ha en positiv påverkan på miljön.

Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för jämställdheten, för syssel-

sättning och offentlig service i olika delar av landet, för företags arbets-

förutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt eller för möjlig-

heterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms vara

förenliga med EU-rätten.

12 Författningskommentar

12.1 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

2 kap. Förfarandet hos kronofogdemyndigheten

Ansökan m.m.

1 § En ansökan om verkställighet görs muntligen eller skriftligen.

Ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten , om inte sökanden i målet har angett att verkställighet inte ska ske. En ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökningar om verkställighet. Övervägandena finns i avsnitt 4.

I första stycket anges att en ansökan görs muntligen eller skriftligen. I och med att styckets hittillsvarande andra mening om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge att ansökan görs på medium för automatisk databehandling tas bort får begreppet skriftligen en teknikneutral innebörd och innefattar därmed ansökningar i elektronisk form.

Det hittillsvarande andra stycket tas bort. En ansökan behöver därmed inte längre undertecknas av sökanden eller dennes ombud. Även utan ett underskriftskrav är det naturligt att det framgår vem som har gett in ansökan. Kronofogdemyndigheten får enligt 21 § förvaltningslagen (2017:900), om det behövs, begära att den ingivna handlingen underteck- nas eller på annat sätt bekräftas av avsändaren.

Övriga ändringar är endast språkliga.

2 § Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar.

När en ansökan görs ska den exekutionstitel som ligger till grund för ansökan ges in .

Om anspråket grundas på ett löpande skuldebrev eller någon annan handling, vars uppvisande utgör villkor för en rätt att kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska den handlingen ges in i original .

Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller om den är en dom eller ett strafföreläggande som på

29

Prop. 2020/21:161 grund av föreskrift i lag eller annan författning har översänts till Kronofogde- myndigheten från en domstol eller en annan myndighet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i verkställighets- ansökan och om handlingar som ska ges in tillsammans med den. Över- vägandena finns i avsnitt 4.

I andra stycket regleras ingivande av exekutionstitlar. Bestämmelserna i hittillsvarande tredje stycket första och tredje meningarna om att exekutionstiteln ska ges in i original eller bevittnad kopia och att andra handlingar bör ges in på det sättet tas bort med följden att exekutionstiteln kan ges in även i elektronisk form. Se fjärde stycket om när en exekutions- titel inte behöver ges in.

Bestämmelserna i hittillsvarande andra stycket andra meningen och tredje stycket andra meningen om att presentationspapper ska ges in i original slås ihop i ett nytt tredje stycke .

I fjärde stycket , som utgörs av hittillsvarande fjärde och femte styckena, anges när en exekutionstitel inte behöver ges in av sökanden. Utslag i mål om betalningsföreläggande – nu oavsett i vilken form som en ansökan görs

– samt domar och strafförelägganden, som på grund av författning har översänts till Kronofogdemyndigheten, behöver inte ges in. Dessa exeku- tionstitlar har Kronofogdemyndigheten redan tillgång till.

Övriga ändringar är endast språkliga.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

Villkor för utmätning

5 § Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehålls- beloppet) bestäms med ledning av belopp multiplicerade med ett tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad närmast föregående år och prisläget i oktober 2020 (normalbelopp). Beloppen är

– 60 200 kronor för ensamstående,

– 99 450 kronor för sammanlevande makar och därmed jämställda,

– 32 170 kronor för ett barn som är 0–6 år,

– 38 610 kronor för ett barn som är 7–10 år,

– 45 050 kronor för ett barn som är 11–14 år, och

– 51 480 kronor för ett barn som är 15 år eller äldre.

Normalbeloppen ska anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.

Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur förbehållsbeloppet ska beräk- nas. Övervägandena finns i avsnitt 5.

I första stycket anges hur förbehållsbeloppet beräknas. I stället för nuvarande två ålderskategorier för barn införs fyra ålderskategorier. Sam- tidigt höjs de belopp som normalbeloppen baseras på beträffande barn. Brytpunkten för ålderskategorierna ska även fortsättningsvis vara kalenderår. Vidare anpassas beloppen, även för ensamstående samt sammanlevande makar och därmed jämställda, till 2020 års prisläge.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

30

Förfarandet

Prop. 2020/21:161

10 § Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Ett beslut behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig .

Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan skjutas upp .

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrätt- ningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidragsskyldigheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om omprövning av beslut om löne- utmätning. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Enligt första stycket första meningen är huvudregeln att ett löneutmät-

ningsbeslut ska ändras om det finns anledning till det. Ett undantag införs

i en ny andra mening med innebörden att ett beslut inte behöver ändras om

ändringen skulle vara obetydlig. Bestämmelsen är alltså fakultativ.

Bedömningen av vad som utgör en obetydlig ändring ska göras objektivt.

Flera i sig obetydliga ändringar några år i rad kan sammantaget utgöra en

icke obetydlig ändring jämfört med det befintliga löneutmätningsbeslutet.

När normalbeloppen vid den årliga omräkning som Kronofogde-

myndigheten gör leder till en skillnad på några kronor ska någon ändring

av löneutmätningsbeslutet inte behöva göras. Som exempel på detta är

skillnaden i normalbeloppen mellan åren 2015 och 2016 som var endast

fyra kronor för ensamstående och sex kronor för makar och sambor. En

sådan ändring är obetydlig. Beroende på t.ex. hur stor del av lönen som

gäldenären får behålla och storleken på den kvarvarande skulden kan även

större skillnader anses utgöra en obetydlig ändring. Som jämförelse och

ledning för bedömningen kan nämnas att Kronofogdemyndigheten inte är

skyldig att betala ut influtna medel som understiger 25 kronor (se 13 kap.

20 a §). Bedömningen får göras med beaktande av omständigheterna i det

enskilda fallet.

Bestämmelserna i hittillsvarande första stycket andra meningen om att

gäldenären ska få tillfälle att yttra sig innan ändringar görs som är till

nackdel för gäldenären flyttas till ett nytt andra stycke .

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

11 § Kronofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller gäldenären bevilja

anstånd under pågående utmätning av lön. På begäran av gäldenären får anstånd

dock beviljas endast om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl på

grund av gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden

samt omständigheterna i övrigt .

Paragrafen innehåller bestämmelser om anstånd vid löneutmätning. Över-

vägandena finns i avsnitt 6.

Enligt paragrafen kan gäldenären beviljas anstånd under pågående

löneutmätning. Om sökanden inte medger anstånd krävs särskilda skäl.

Paragrafen ändras genom ett tillägg som anger att bedömningen av om det

finns särskilda skäl för anstånd ska göras utifrån gäldenärens och dennes

familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i

övrigt. Exempel på särskilda skäl är att gäldenären drabbas av kostnader

på grund av sjukdom, olycksfall eller liknande omständigheter, som

31

Prop. 2020/21:161 gäldenären inte har kunnat råda över eller förutse (se prop. 1994/95:49 s. 72). Att gäldenären behöver reparera eller ersätta förstörd eller förlorad beneficieegendom kan också utgöra ett särskilt skäl för anstånd (se Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehålls- beloppet vid löneutmätning, KFM M 2020:1, p. 5). Med rekvisitet omstän- digheterna i övrigt avses bl.a. hur länge löneutmätningen har pågått och beräknas pågå. Om löneutmätningen har pågått eller beräknas pågå länge är många gånger det praktiska behovet av anstånd större än annars.

32

Bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd ska göras med utgångspunkt i de skäl som åberopas och utifrån behovet i det enskilda fallet. Genom tillägget understryks att det i princip saknar betydelse för bedömningen att gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare under löneutmätningsförfarandet. Att anstånd redan har beviljats bör alltså inte i sig förhindra ytterligare anstånd, om skäl för ett sådant finns.

12.2 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

3 kap. Verkningar av konkurs

Egendom som ingår i ett konkursbo

4 § För att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner som överstiger förbehållsbeloppet får förvaltaren för konkursboets räkning ansöka om utmätning enligt 7 kap. utsökningsbalken.

Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkurs- boets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förvaltarens möjlighet att ansöka om utmätning och om att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I första stycket ersätts ordet begära med ordet ansöka. Att förvaltarens ansökan om utmätning för att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner ska ges in till Kronofogdemyndigheten regleras direkt i utsökningsbalken och den informationen tas därför bort ur stycket.

6 § En tvist mellan förvaltaren och gäldenären eller någon annan i en fråga som avses i 5 § ska prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren, en borge- när, gäldenären eller en underhållsberättigad. Myndigheten ska inhämta yttranden i den omfattning som behövs för prövningen. Myndighetens beslut gäller omedel- bart, även om det överklagas. Beslutet ska efter ansökan ändras, om senare upp- lysta omständigheter eller ändrade förhållanden motiverar det.

Tillsynsmyndighetens beslut i ett ärende som avses i första stycket får över- klagas av den vars rätt berörs av beslutet. I fråga om ett sådant överklagande tilläm- pas bestämmelserna i utsökningsbalken om överklagande av beslut om utmätning av lön.

Paragrafen handlar om när tillsynsmyndigheten ska pröva en tvist mellan förvaltaren och gäldenären eller någon annan om beneficium. Övervägan- dena finns i avsnitt 9.

I första stycket första meningen tas hänvisningen till 4 § bort. Det innebär att bl.a. en gäldenär inte längre kan begära tillsynsmyndighetens

prövning av en tvist mellan förvaltaren och gäldenären i en fråga som gäller förvaltarens ansökan om utmätning för att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner som överstiger förbehållsbeloppet. Gäldenärens möjlighet att hävda sin rätt i frågan regleras i stället i utsök- ningsbalken. Av 7 kap. 7 § den balken framgår att gäldenären i regel ska ges tillfälle att yttra sig innan ett beslut om löneutmätning meddelas och av 18 kap. 1 § första stycket samma balk framgår att Kronofogde- myndighetens beslut om löneutmätning får överklagas till tingsrätten.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Prop. 2020/21:161

33

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

34

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81)

Ett modernare utsökningsförfarande

En förutsättning för ett fritt och modernt samhälle är att människor interagerar med varandra och ingår avtal sinsemellan. Det allmänna i dess olika former ingår också olika avtal med de människor som vistas i samhället. Ibland ingås avtalen direkt mellan en myndighet och en privatperson; ibland uppstår ömsesidiga rättigheter och skyldigheter genom att människor väljer en viss bosättning eller tar i anspråk en viss tjänst. Företag i olika former erbjuder varor och tjänster. Om erbjudandena antas uppstår ett avtal mellan företaget och kunden, som i sin tur kan vara ett annat företag. Ibland kan människor eller företag ta sig en rätt som de inte har vilket i sin tur kan skapa ett berättigat krav för någon annan att återställa tidigare ordning.

Alla de nu uppräknade situationerna – liksom en mängd situationer som inte beskrivits ovan – hanteras dagligdags av parterna själva. I de allra flesta fall är parterna överens om vad som gäller och utbyter prestationer i enlighet med detta. I andra fall ställer parterna anspråk på varandra, tolkar och omtolkar förutsättningarna och träffar ibland nya överenskommelser med ändrade villkor. Men i en del situationer krävs tvång för att en part ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan bero på att parten inte vill prestera men det kan också bero på att parten inte anser sig kunna prestera. I de situa- tionerna är det nödvändigt att samhället ställer tvångsmedel till förfogande. Men när och hur tvång får användas måste vara noggrant reglerat. Tvångsanvändningen måste vara effektiv för att vara trovärdig. Samtidigt måste effektiviteten balanseras mot krav på att tvånget utförs med respekt för den enskildes rättigheter för att tvångsanvändningen ska vara human och rättssäker. I Sverige är det Kronofogdemyndigheten ensam som får använda tvång för att ta i anspråk någons egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Kronofogdemyndigheten har också ensam behörighet att verkställa en fastställd säkerhetsåtgärd, en skyldighet att flytta från ett visst utrymme eller en skyldighet att fullgöra eller underlåta något annat. Trots att det krävs tvång i en mycket liten andel av alla de situationer där någon ska fullgöra eller tåla något är det sammanlagda antalet ansökningar hos Kronofogdemyndigheten stort. Kronofogdemyndigheten hanterar varje år cirka 2,3 miljoner ansökningar om verkställighet som berör drygt 500 000 gäldenärer. Av dessa är merparten, omkring 428 000 eller cirka 85 procent, fysiska personer. Genom Kronofogdemyndighetens verksamhet betalades totalt cirka 10,2 miljarder kronor år 2015. Drygt hälften eller 5,87 miljarder kronor gick till betalning av offentliga fordringar medan 4,31 miljarder kronor var betalning för privaträttsliga fordringar.

Kronofogdemyndighetens verksamhet regleras i Utsökningsbalken (UB). Utsökningsbalken (1981:774) trädde i kraft den 1 januari 1982 och ersatte då bl.a. 1877 års utsökningslag. UB var resultatet av ett långvarigt utred- ningsarbete och innebar en genomgripande modernisering av utsöknings- rätten. Under de mer än 30 år som UB har varit i kraft har såväl Krono- fogdemyndigheten som samhället i stort förändrats. Den informations- tekniska utvecklingen har lett till förändringar av Kronofogdemyndighetens

arbetsmetoder vilket gör att det ställs ökade krav på ett teknikneutralt regelverk. Globaliseringen innebär en större rörlighet av både människor, företag och egendom vilket i sin tur lett till att det internationella utsök- ningsrättsliga samarbetet har utvecklats. Trots dessa förändringar har det inte genomförts någon samlad eller mer genomgripande översyn av UB. Sammantaget är UB numera föråldrad, svåröverskådlig och svår att tillämpa.

Utredningen har haft i uppdrag att överväga särskilt angivna frågor om exekutionstitlar, utredning av gäldenärers tillgångar, myndighetssamverkan, löneutmätning, beneficium och utmätning av bostäder, avhysning, Krono- fogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och processledning samt exekutiv försäljning och redovisning av influtna medel. Vidare har uppdraget inneburit att vi ska lämna andra förslag på åtgärder som kan leda till ett effektivare utsökningsförfarande. Mot bakgrund av utredningsuppdragets omfattning, frågornas komplexitet och den utredningstid vi haft till vårt förfogande har vi behövt göra vissa avgränsningar av uppdraget. Under utredningsarbetet har vi kommit att överväga och lämna förslag i många olika frågor som kan leda till ett modernare, effektivare och mer rättssäkert utsökningsförfarande.

Utsökningsförfarandet ska vara effektivt i den bemärkelsen att den som vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in en skuld inte ska behöva vänta längre än nödvändigt. Genom ett enklare och tydligare regelverk kan utsökningsförfarandet bli snabbare och mer verkningsfullt. Klara och tydliga regler kan också leda till färre över- klaganden.

Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att tillämpningen i det stora flertalet ärenden är enkel och förutbestämd. Det tvångsvisa genomförandet ska följa ett bestämt mönster så att händelseförloppet är förutsebart för alla berörda. I de allra flesta fall ska utrymmet för olika tolkningar och avsteg från vad som gäller för merparten av målen vara begränsat. Samtidigt måste det finnas ventiler för de enstaka fall där ett tvångsvist genomförande enligt huvudregeln skulle få ett orimligt resultat. Det är också en självklarhet att det utsökningsrättsliga regelverket och utsökningsförfarandet måste anpassas så att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden enligt Europakonventionen och barn- konventionen. Vår vision är att utsökningsmål ska hanteras enligt ett regelverk som likt en mångfacetterad och välbalanserad våg möjliggör att motstående intressen kan vägas mot varandra. Utsökningsförfarandet ska kännetecknas av effektiva och förutsebara rutiner samtidigt som det ska finnas utrymme att identifiera de enstaka fall som måste särbehandlas om konsekvenserna inte ska bli orimliga.

Våra förslag kommer att medföra en rad positiva konsekvenser. Om Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt blir handläggningstiderna kortare. Vi föreslår ett antal lagtekniska ändringar som underlättar förståelsen och tillämpningen av bestämmelserna. Utsök- ningsbalkens kapitel 1–3 och 16 upphävs och ersätts av nya kapitel. Reglerna om avhysning, som i många fall är den åtgärd som för den enskilde är mest ingripande, samlas i ett eget kapitel. Regelförenklingar leder till mer enhetliga bestämmelser. Flera utsökningsrättsliga frågor har tidigare fått sin lösning i rättspraxis. Kronofogdemyndigheten har genom olika ställningstaganden uttalat sig i olika rättsfrågor. Genom kodifiering av

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

35

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

en del av denna rättstillämpning blir regelverket tydligare. Utsöknings- förfarandet blir genom dessa förslag mer effektivt, transparent, rättssäkert och förutsägbart, vilket i sin tur sannolikt kommer att leda till minskade kostnader för det allmänna. Vi föreslår också språkliga förändringar som underlättar förståelsen av regelverket och gör lagtexten köns- och teknik- neutral. Begreppet exekutionstitel byts ut mot utsökningstitel.

En rad föreslagna ändringar är positiva för gäldenärskollektivet. Genom förändrade normal- och förbehållsbelopp för den som står under löne- utmätning garanteras gäldenärerna och deras familjer en skälig levnads- nivå, vilket i sin tur kan öka incitamentet till öppet arbete.

Barn till personer som är parter i utsökningsmål kommer också att påverkas av några förslag. Ett exempel är den lagfästa principen om barnets bästa som kommer att tydliggöra att barnrättighetsperspektivet måste beaktas i hela utsökningsförfarandet. Barns rätt till umgänge med sina föräldrar kommer att tillgodoses i större utsträckning eftersom vi föreslår att det ska lagfästas att umgängeskostnader, inbegripet skäliga kostnader för resor och logi som föranleds av umgänget, ska beaktas i löneutmätningsförfarandet.

En del av våra förslag förväntas leda till ett bättre indrivningsresultat med ökad kostnadstäckning av offentlig verksamhet och ett bättre utfall för hela borgenärskollektivet som följd. Andra förslag kan innebära minskade årliga intäkter till staten och andra borgenärer. Vissa förslag förväntas leda till minskade samhällsekonomiska kostnader för ekono- miskt utanförskap vilket gynnar såväl det allmänna som det privata borge- närskollektivet. I konsekvensbeskrivningen redovisar vi såväl ekonomiska som övriga konsekvenser av våra förslag. I denna sammanfattning har vi valt att lyfta fram några konsekvenser. Förslaget om hur normal- och för- behållsbelopp inom löneutmätningsförfarandet ska beräknas kommer att leda till minskad indrivning genom löneutmätning. Vi anser dock att det är en nödvändig förutsättning att enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå för att löneutmätningsförfarandet ska vara hållbart och därmed effektivt över tid. Det är vår bedömning att det ökade indrivningsresultat och minskade samhällskostnader som vissa förslag kommer att leda till på sikt kommer att överstiga och kompensera de minskade intäkterna till staten som några av förslagen kan innebära. Vi bedömer att våra förslag är kost- nadsneutrala när det gäller de uppskattade ökade årsvisa kostnaderna i förhållande till de uppskattade minskade årsvisa kostnaderna.

I det följande redovisar vi ett urval av våra förslag. Denna sammanfattning finns översatt till engelska i band 3.

36

Effektivare indrivning av offentligrättsliga fordringar

Dagens utsökningsförfarande skiljer på allmänna mål och enskilda mål. Offentligrättsliga fordringar verkställs enligt regelverket för allmänna mål medan andra anspråk handläggs som enskilda mål. Regelverket som styr uppdelningen är svårtillgängligt. I vissa fall krävs det en genomgång av bestämmelser i utsökningsbalken, utsökningsförordningen och speciallag- stiftning samt förarbeten för att avgöra om ett mål är allmänt eller enskilt. I de allmänna målen har Kronofogdemyndigheten till viss del dubbla roller eftersom Kronofogdemyndigheten har vissa borgenärsuppgifter. De all-

männa målen särbehandlas också positivt bl.a. genom att staten inte tar ut några avgifter för indrivning av offentligrättsliga fordringar. Skillnaderna i handläggningen är emellertid inte så stora att de motiverar en uppdelning i olika måltyper, särskilt inte eftersom det ibland är svårt att avgöra om indrivningen av en fordran ska följa det ena eller det andra regelverket. Vi föreslår därför att begreppen allmänna och enskilda mål tas bort. Mer- parten av de allmänna målen är sådana där lagstiftaren har bestämt att de ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford- ringar m.m. (indrivningslagen). Den särreglering som fortfarande behövs för dessa mål förtydligas och anges som uttryckliga undantagsbestäm- melser för mål som handläggs enligt indrivningslagen.

Det är i dag ofta oklart vad som gäller när en förvaltningsmyndighet fattat ett beslut som innebär betalningsskyldighet för en enskild. Beslutet kan innebära att en enskild ska betala en avgift, antingen som betalning för något eller som en sanktion. Det kan också handla om att en enskild förpliktas återbetala något som den enskilde felaktigt utfått. Många gånger har lagstiftaren beslutat att betalningsskyldigheten kan framtvingas enligt indrivningslagen. Det är ett entydigt ställningstagande som innebär att verkställigheten följer på förhand givna regler. I andra fall har lagstiftaren i utsökningsförordningen eller speciallagstiftning uttalat att beslutet får verk- ställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om allmänna mål vilket gett upphov till olika tolkningar. Av än större betydelse är frågan om ett myndighetsbeslut är direkt verkställbart eller om myndigheten måste ansöka om betalningsföreläggande eller stämma den enskilde vid allmän domstol för att få ett utslag eller en dom som kan verkställas. Även denna fråga är många gånger svår att besvara. Enligt ny praxis från Högsta domstolen är det också så, till skillnad från vad som gällde tidigare, att en överprövning i förvaltningsdomstol av ett myndighetsbeslut som inte är direkt verkställbart inte leder till att beslutet får verkställas. Även om den enskilde överklagar beslutet och en förvaltningsdomstol meddelar en dom som innebär att beslutet godtas måste förvaltningsmyndigheten ändå ansöka om betalningsföreläggande eller stämning i allmän domstol för att kunna driva in sin fordran. Samma fordran kan alltså komma att prövas i både förvaltningsdomstol och i allmän domstol och domstolarna kan naturligtvis komma fram till motstridiga avgöranden. Det är varken en rättssäker eller effektiv ordning.

Myndighetsbeslut får verkställas när de har fått laga kraft

Vi föreslår en ny ordning som innebär att förvaltningsmyndigheters beslut alltid ska kunna verkställas när de har fått laga kraft, förutsatt att beslutet utgör myndighetsutövning och avser betalningsskyldighet. Förvaltnings- myndigheter och kommuner kommer inte längre att behöva skaffa en utsökningstitel via den summariska processen eller genom att ansöka om stämning i allmän domstol. I stället räcker det att den förpliktade haft en reell möjlighet att överklaga beslutet och att beslutet har fått laga kraft. Om beslutet överklagas blir förvaltningsdomstolens dom en verkställbar utsökningstitel. Förfarandet blir på det sättet effektivare och billigare utan att rättssäkerheten eftersätts. Besparingen kan beräknas till mellan 2,6 och 2,9 miljoner kronor per år. Genom en effektivare indrivning av offentlig-

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

37

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

rättsliga fordringar kan statens kostnadstäckning för avgiftsfinansierad verksamhet också förbättras.

Enligt vårt förslag ska vissa myndighetsbeslut precis som i dag kunna verkställas direkt, oftast enligt reglerna i indrivningslagen men i vissa fall enligt särskilda regler. För att ett beslut ska få verkställas före laga kraft måste lagstiftaren tydligt ange att det är fråga om en offentligrättslig fordran som kräver omedelbar indrivning.

Ett beslut som inte innebär myndighetsutövning, t.ex. ett beslut att utfärda en faktura, får inte laga kraft och kan heller inte bli föremål för överprövning av domstol. En myndighet som vill driva in en sådan fordran på civilrättslig grund är precis som i dag hänvisad till att ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid allmän domstol.

Kronofogdemyndigheten ska kunna hjälpa parterna att komma överens och att ingå ett utsökningsavtal

Parter som har hamnat i tvist med varandra har i allmänhet mycket att vinna på att lösa tvisten på frivillig väg. I förhållande till en domstols- process eller ett skiljeförfarande kan det spara både tid och pengar. Parterna kan också känna sig tillfreds med att de själva har haft inflytande över lösningen av sin tvist och en sådan lösning är ofta lättare för dem att acceptera än en dom. Genom att parterna frivilligt når en överens- kommelse ökar också möjligheten för dem att fortsätta ett samarbete eller en affärsrelation efter att tvisten har avslutats. Även samhället har mycket att vinna på att uppmuntra parter att söka en frivillig lösning på sin tvist. Bland annat kan domstolar och andra myndigheter i större utsträckning lägga resurser på mål där förlikning inte är tillåten eller där det saknas förutsättningar för parterna att komma överens. Det är därför numera en självklarhet att allmänna domstolar samt hyres- och arrendenämnder försöker hjälpa parter att nå frivilliga överenskommelser. Det är inte lika självklart att Kronofogdemyndigheten, i egenskap av verkställande myn- dighet, ska medverka till att parterna kommer överens. I domstolen processar borgenären för att få en verkställbar dom. I det skedet är utgången av målet oklar. En domstolsprocess kan ta lång tid och medföra höga kostnader. Detta innebär att det ofta finns klara och tydliga incita- ment för båda parter att ingå en förlikning. Under verkställighetsprocessen har sökanden redan en utsökningstitel som innebär rätt till tvångsvis verkställighet genom Kronofogdemyndighetens försorg. Sökanden kan därför ofta ha ett mindre intresse av att diskutera förlikning under verkställighetsfasen än under en domstolsprocess. Å andra sidan kan svaranden ha ett större intresse av förlikningsdiskussioner när verkställig- het är nära förestående. Och även i ett senare skede av processen är fri- villiga lösningar ofta det bästa för båda parter. Vi föreslår därför att Kronofogdemyndigheten, när det är lämpligt, ska verka för att parterna kommer överens. En förutsättning för att det ska vara lämpligt är att parter- na går med på att föra sådana diskussioner. Kronofogdemyndigheten ska kunna hålla sammanträden för att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse. Kronofogdemyndigheten ska också kunna hjälpa parter- na att upprätta ett utsökningsavtal som reglerar deras överenskommelse.

38

Vi bedömer att möjligheterna för parterna att få hjälp av Krono-

Prop. 2020/21:161

fogdemyndigheten att träffa en överenskommelse kommer att ha ett

Bilaga 1

särskilt värde när enskilda riskerar att förlora sin bostad, dvs. i samband

med en ansökan om avhysning eller vid tvångsvis försäljning av bostäder.

En överenskommelse i detta skede kan minska den enskildes lidande och

underlätta för både gäldenären och dennes familj i en svår situation. De

samhällsekonomiska vinsterna av en överenskommelse under verkställig-

hetsfasen är också betydande. Det är vår bedömning att detta förslag, i vart

fall på sikt, kommer att leda till minskade årsvisa personalkostnader för

Kronofogdemyndigheten. Förutom att Kronofogdemyndigheten kan

frigöra resurser för andra mål där överenskommelser inte kan uppnås kan

kommunernas kostnader för jourboenden och andra alternativa boenden

minska om färre personer förlorar sina hem och därmed behöver hjälp med

att hitta en ny bostad.

Ökat indrivningsresultat genom ökad myndighetssamverkan

Vi föreslår en ökad samverkan genom elektroniskt informationsutbyte

mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Ett systema-

tiserat elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten

och myndigheter som betalar ut utmätningsbara ersättningar och bidrag

leder till en bättre kontroll av statens pengar, ett effektivare utsöknings-

förfarande och ett bättre ekonomiskt utfall för borgenärskollektivet. Vi

föreslår därför att det ska etableras ett utökat elektroniskt informations-

utbyte mellan Kronofogdemyndigheten och utvalda myndigheter som

betalar eller lämnar ut utmätningsbar egendom.

För att lös egendom ska kunna utmätas krävs att den är tillgänglig för

Kronofogdemyndigheten. Det normala är att Kronofogdemyndigheten tar

egendomen i förvar, antingen från gäldenären själv eller från någon annan.

Kronofogdemyndigheten kan också säkra egendomen genom att försegla

den, märka den eller genom ett s.k. förbudsmeddelande som innebär att en

utmätt fordran eller rättighet bara får infrias till Kronofogdemyndigheten

eller den som Kronofogdemyndigheten anvisar. Om Kronofogdemyndig-

heten inte är på plats och kan ta egendomen i förvar krävs det att egen-

domen är i någon annans besittning för att Kronofogdemyndigheten ska

kunna säkra och utmäta den genom s.k. distansutmätning. När egendomen

innehas av en myndighet innebär besittningskravet att egendomen ska vara

omhändertagen med stöd av den myndighetens regelverk. Vårt förslag om

ökad myndighetssamverkan kommer att leda till att Kronofogdemyndig-

heten kan utmäta pengar och annan egendom som finns hos andra myndig-

heter i större utsträckning än i dag.

Kronofogdemyndigheten har redan i dag goda möjligheter att distans-

utmäta egendom som finns i andra myndigheters besittning. Om

besittningskravet togs bort skulle det kunna leda till att enskilda, inför

risken att deras egendom kan komma att utmätas om de kontaktar en

myndighet, känner ett obehag och en ovilja inför myndighetskontakter och

därför undviker samröre som inte är påtvingat. Vi anser också att en

sammanblandning av olika myndigheters uppdrag och roller i förläng-

ningen kan skada allmänhetens förtroende för statliga myndigheter. Det är

39

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

inte heller en effektiv resursanvändning att myndigheter som påträffar egendom som de inte har i uppdrag att omhänderta, ska kontrollera om personer som egendomen kan kopplas till är gäldenär i ett mål hos Krono- fogdemyndigheten. Vi föreslår därför inte någon ändring av det i dag gällande besittningskravet.

Vassare tillgångsutredningar med tydliga ramar

Kronofogdemyndigheten har redan i dag många verktyg för att utföra en tillgångsutredning. Vi föreslår ändringar som gör att verktygen blir vassare och mer ändamålsenliga. Kronofogdemyndigheten får kalla sökanden, svaranden och andra personer med kännedom om svarandens förhållanden till förhör under tillgångsutredningen. Den som inte kommer kan bli skyldig att betala vite. Vi föreslår att vitesbeloppen höjs så att de anpassas till dagens penningvärde. Vi föreslår också att inte bara svaranden utan också andra personer ska kunna hämtas till förhör samt att upplysningsskyldig- heten utökas och förtydligas. Förslagen kan leda till färre inställda sammanträden samt att Kronofogdemyndigheten får tillgång till mer adekvat information, även om tillgångar utomlands. Sammantaget kommer Kronofogdemyndigheten att få lättare att hitta tillgångar vilket kommer att leda till ett ökat indrivningsresultat.

En grundförutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska leta efter tillgångar är att det finns ett utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten ska inte ägna sig åt s.k. fishing expeditions som innebär att myndigheten planlöst letar efter tillgångar och därefter undersöker om en viss tillgång tillhör någon gäldenär i ett pågående utsökningsmål. Detta hindrar inte att Kronofogdemyndigheten genomför kontroller mot offentliga register eller samverkar med och tar emot information från andra myndigheter för att leta efter tillgångar. Det hindrar inte heller att andra myndigheter sam- verkar med Kronofogdemyndigheten innan egendom lämnas ut eller pengar utbetalas. Vi föreslår en ny bestämmelse i utsökningsbalken som klargör att Kronofogdemyndigheten får vidta de utrednings- och spaningsåtgärder som är befogade för att utreda gäldenärers tillgångar. Vi föreslår också nya bestämmelser som ger uttryckligt lagstöd för att Kronofogdemyndigheten ska kunna genomföra registerkontroller och utbyta information med andra myndigheter.

Bättre möjligheter för sökanden att påverka tillgångsutredningen

Av de cirka 500 000 gäldenärer som Kronofogdemyndigheten hanterar

varje år är cirka 100 000 förstagångsgäldenärer, dvs. gäldenärer som för

första gången ska betala en skuld genom indrivning via Kronofogde-

myndigheten. Det är alltså många gäldenärer som Kronofogdemyndigheten

ska hantera och utreda och många av dem är inte tidigare kända för Krono-

fogdemyndigheten. I den inledande fasen av utmätningsprocessen ska

Kronofogdemyndigheten göra en fullständig genomgång av gäldenärens

inkomster och tillgångar. Det är nödvändigt att Kronofogdemyndigheten

använder sig av standardiserade arbetsmetoder för att verksamheten ska

40

vara effektiv. Samtidigt måste myndigheten ha ett visst utrymme att vara

kreativ och använda mindre vanliga metoder när omständigheterna kräver

Prop. 2020/21:161

det. Det måste därför vara upp till Kronofogdemyndigheten att avgöra

Bilaga 1

vilka utredningsåtgärder som är lämpligast att vidta i det enskilda fallet. I

denna bedömning måste Kronofogdemyndigheten förutom effektivitets-

skäl och integritetsskäl också beakta om en åtgärd är proportionerlig.

Kronofogdemyndighetens och andra myndigheters resurser ska användas på

bästa sätt. Bedömer Kronofogdemyndigheten att en åtgärd kan antas bli

utan verkan ska en sökande inte kunna framtvinga den utan rättslig pröv-

ning. Å andra sidan ska sökanden kunna begära att Kronofogdemyndig-

heten vidtar en viss åtgärd och få sin begäran prövad. Om Kronofogde-

myndigheten inte tillmötesgår en begäran från sökanden att vidta en viss

åtgärd ska sökanden därför kunna överklaga Kronofogdemyndighetens

beslut att inte vidta en specifik åtgärd.

Effektivare regler för kommunikation av beslut

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten, på samma sätt som andra myndigheter, ska kunna använda förenklad delgivning utomlands i de fall det är lämpligt. Kravet att arbetsgivare till personer som har löneutmätning ska delges vissa beslut slopas. Det innebär resurs- och effektivitetsvinster för Kronofogdemyndigheten som kan översättas till en årlig besparing på mellan 1,4 och 1,8 miljoner kronor.

Ökad partsinsyn genom modern teknik

Ett rättssäkert utsökningsförfarande måste innebära att parterna kan ta del av samtliga beslut som fattas i ett utsökningsmål och att de kan överklaga besluten när de inte godtar Kronofogdemyndighetens bedömningar och ställningstaganden. På grund av den stora mängden utsökningsmål och det stora antalet beslut som fattas i varje ärende skulle det inte vara effektivt för vare sig Kronofogdemyndigheten eller parterna om Kronofogde- myndigheten skickade ut alla dessa beslut. I stället bör Kronofogde- myndigheten utveckla ett webbaserat informationsverktyg så att parterna på ett enkelt sätt och i den omfattning de själva väljer kan följa det som händer i deras utsökningsmål. På så sätt skulle utsökningsförfarandet bli mer transparent, rättssäkert och effektivt. En gäldenär som står under löne- utmätning skulle kunna följa de betalningar som görs och se hur mycket som är kvar att betala på varje skuld. Både sökanden och svaranden skulle kunna få del av varje enskilt beslut om fördelning och utbetalning och härigenom få en reell möjlighet att överklaga besluten.

Kronofogdemyndigheten ska ansvara för att utsökningsmålet blir tillräckligt utrett

Samtidigt som utsökningsförfarandet ska vara snabbt och effektivt får inte enskildas rättssäkerhet eftersättas. Korrekt och tydlig information från myndigheter är en viktig förutsättning för rättssäkerhet. En myndighet måste alltid kunna lämna korrekt information utan att framstå som partisk

så länge informationen är av upplysande och inte rådgivande karaktär.

41

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

Både gäldenärer och borgenärer tjänar på att alla vet vad som gäller och att besluten blir rätt från början. Utöver den allmänna serviceskyldigheten som följer av förvaltningslagen föreslår vi att Kronofogdemyndigheten får en i utsökningsbalken reglerad skyldighet att processleda parterna så att de kan agera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Kronofogdemyndig- heten ska avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas fram- ställningar genom frågor och påpekanden. Med detta förslag kan andelen materiellt riktiga resultat öka och Kronofogdemyndighetens handläggning i större utsträckning inriktas på det som är väsentligt i målet. En väl avvägd processledning bör i viss utsträckning kunna ersätta en parts behov av att anlita ett juridiskt biträde. Förslaget innebär fördelar för såväl gäldenärs- som borgenärskollektivet samt berörda myndigheter och domstolar.

Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta barnets bästa lagfästs

Barnets bästa ska beaktas vid alla myndighetsbeslut eller andra åtgärder som gäller barn. Kronofogdemyndigheten har redan i dag en skyldighet att beakta barnkonventionens bestämmelser. Med en bestämmelse som uttryckligen anger att barnets bästa ska beaktas blir barnrättsperspektivet ännu tydligare för både Kronofogdemyndigheten och de som berörs av myndighetens beslut. Det innebär självklart att barns situation och behov måste beaktas när Kronofogdemyndigheten kommer i direkt kontakt med barn, t.ex. om myndigheten träffar barn i samband med förrättningar i bo- städer eller vid avhysning. Men barnrättsperspektivet måste också beaktas när Kronofogdemyndigheten avgör vilken egendom som ska utmätas, när Kronofogdemyndigheten avgör om viss egendom ska undantas som bene- ficium samt när Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning.

Proportionalitetsprincipen lagfästs

Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsgrundsats som gäller utan särskilt lagstöd. Genom en kodifiering av proportionalitetsprincipen i utsökningsbalken får principen ett större genomslag under verkställig- hetsprocessen vilket innebär att Sverige också bättre lever upp till några av sina internationella åtaganden.

Både Europadomstolen och nationella domstolar har lämnat vägledning för innebörden och tillämpningen av proportionalitetsprincipen i flera avgöranden. En lagfäst proportionalitetsprincip i utsökningsbalken inne- bär att skälen för en åtgärd alltid ska ställas i relation till de olägenheter som åtgärden eller beslutet innebär för den enskilde. Vid Kronofogde- myndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas, som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder.

Europakonventionens skydd gäller oavsett om det finns en eller flera utmätningsbara tillgångar. Kronofogdemyndigheten måste således göra en proportionalitetsbedömning även om det bara finns en tillgång som är möjlig att utmäta.

42

Kronofogdemyndigheten ska kunna upphäva ett beslut om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt

Enligt nuvarande reglering ska en utmätning hävas om försäljning av den utmätta egendomen inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Utmätning kan hävas om försäljningen av den utmätta egen- domen inte kan väntas ge så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp. Denna bestämmelse tillåter dock inte att Kronofogde- myndigheten upphäver andra åtgärder och beslut, t.ex. försäljning av en fastighet på auktion.

Eftersom proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsöknings- förfarandet anser vi att det måste vara möjligt för Kronofogdemyndigheten att upphäva samtliga beslut i utsökningsförfarandet, under förutsättning att dessa inte har fått laga kraft. Det innebär i viss mån en minskad förutse- barhet för sökanden. För att ett beslut ska upphävas måste det därför krävas starka skäl. Vi föreslår därför att ett beslut bara ska kunna upphävas om det är uppebart oproportionerligt. Möjligheten att upphäva ett beslut med stöd av proportionalitetsprincipen ska således bara tillämpas i rena undantagsfall när det skulle leda till orimliga resultat om beslutet blev bestående. Åtgärder som Kronofogdemyndigheten redan har vidtagit ska inte återgå förrän upphävandebeslutet har fått laga kraft.

Hur förhåller sig proportionalitetsprincipen till befintliga regler?

Det finns redan i dag bestämmelser i det utsökningsrättsliga regelverket som behandlar balansen mellan sökandens, svarandens och tredje mans intressen. En lagfäst proportionalitetsprincip ersätter inte de regler om försvarlighetsbedömningar som finns i dag. Om en åtgärd inte är försvarlig ur ett rent ekonomiskt perspektiv ska den underlåtas redan av detta skäl och Kronofogdemyndigheten behöver då inte göra den betydligt mer komplexa bedömningen av om åtgärden är proportionerlig. Även den nuvarande bestämmelsen som föreskriver att skälig hänsyn ska tas till såväl sökandens intressen som svarandens situation när en avhysning verk- ställs finns kvar som ett komplement till den övergripande bestämmelsen om proportionalitetsprincipen.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

Effektiv löneutmätning och skälig levnadsnivå

Utmätning av lön innebär att Kronofogdemyndigheten beslutar att

gäldenärens arbetsgivare ska hålla inne och redovisa en del av gäldenärens

lön till Kronofogdemyndigheten för att pengarna ska kunna användas till

betalning av gäldenärens skulder. Det är inte bara lön som kan utmätas på

detta sätt utan löneutmätning kan ske även i andra ersättningar som

pension, livränta, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning

och skattepliktiga kostnadsersättningar. Efter en genomgripande reform år

1996 kan löneutmätning pågå utan uppehåll under obegränsad tid. Löne-

utmätning är mycket effektivt. Varje år betalas omkring 3,6 miljarder

kronor genom löneutmätning vilket motsvarar omkring en tredjedel av det

belopp som Kronofogdemyndigheten totalt sett driver in under ett år.

Sammanlagt pågår det för närvarande löneutmätning hos omkring 100 000

gäldenärer. Det genomsnittliga löneutmätningsbeloppet är cirka 3 000

kronor per månad men variationerna är mycket stora. Vi har sett exempel

43

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

44

på löneutmätningsbelopp mellan 200 kronor och mer än 20 000 kronor per månad. Vår utgångspunkt är att en effektiv löneutmätning förutsätter att den som står under löneutmätning får behålla så mycket av sin inkomst att det räcker till en skälig levnadsnivå. I annat fall är risken uppenbar att gälde- nären förlorar incitamentet till öppet arbete. Risken är också stor att gäldenären och dennes familj drabbas av ohälsa och andra problem. Löneutmätning bör inte heller leda till att gäldenären blir berättigad till försörjningsstöd. Även för borgenärskollektivet är det i längden gynn- sammare att löneutmätningen sker på sådana villkor att gäldenären kan behålla sin betalningsförmåga.

Förbehållsbeloppen höjs för barnfamiljer

Precis som vid annan utmätning gäller att lön bara ska utmätas om det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet. Vidare får lön bara tas i anspråk till den del lönen överstiger det belopp som gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll och för betalning av skulder som har företräde framför utmätningsfordringen. Den del som inte får tas i anspråk genom löneutmätning (förbehållsbeloppet) bestäms efter reformen år 1996 med ledning av ett normalbelopp som ska omfatta alla normala levnads- kostnader utom bostadskostnad. Normalbeloppen fastställs av Krono- fogdemyndigheten efter en årlig omräkning som innebär att beloppen värdesäkras i förhållande till de belopp som gällde när reformen genom- fördes.

Trots att normalbeloppen är värdesäkrade i förhållande till förändringar i penningvärdet har förbehållsbeloppen kommit att minska relativt sett om de jämförs med vad som numera kan lämnas i försörjningsstöd. Det främsta skälet till detta är att riksnormen för försörjningsstöd numera tar stor hänsyn till att kostnader för barn och ungdomar ökar i takt med att barn blir äldre och får större behov av en aktiv fritid och delaktighet och integration i samhället. Efter särskild prövning kan det också utgå försörjningsstöd för särskilda kostnader som inte ryms inom löneutmät- ningsförfarandets normalbelopp. Vi har övervägt om riksnormen för försörjningsstöd borde vara vägledande även för förbehållsbeloppet vid löneutmätning. En mycket viktig aspekt är emellertid att regelsystemet vid löneutmätning måste vara enkelt och förutsebart. Både den som begär verkställighet och den som kan bli föremål för löneutmätning ska på förhand kunna överblicka konsekvenserna av ett beslut om löneutmätning. Kronofogdemyndighetens verksamhet måste vara effektiv och rättssäker. Kronofogdemyndigheten kan inte, på samma sätt som socialtjänsten, ta ställning till enskildas behov på detaljnivå i varje enskilt fall. Det är därför nödvändigt att reglerna för normal- och förbehållsbelopp vid löne- utmätning i viss mån är trubbigare och därmed enklare att förutse och tillämpa än de som gäller vid försörjningsstöd. Behovet av förutsebara regler och ett effektivt förfarande är överordnat behovet av en absolut relativ likabehandling över tid. Även om det kan uppstå behov av att i framtiden åter justera nivåerna för normalbeloppen på grund av ändrade synsätt och regler i samhället bör det inte ske lika ofta och med samma snabba genomslag som när reglerna för försörjningsstöd ändras.

Kronofogdemyndigheten ska även fortsättningsvis fastställa ett normal- belopp som inte får tas i anspråk genom löneutmätning. Vi föreslår att

normalbeloppen för barn justeras så att barnfamiljer får behålla ett högre

Prop. 2020/21:161

belopp än i dag. Det sammanlagda normalbeloppet för de familjer som är

Bilaga 1

föremål för löneutmätning skulle med vårt förslag öka med knappt

300 miljoner kronor per år. Det innebär emellertid inte att löneutmätningen

skulle minska med samma belopp. Många gäldenärer skulle fortfarande

betala hela sin skuld men med den skillnaden att löneutmätningen skulle

pågå under längre tid. Andra gäldenärer skulle ”slå i taket” om normal-

beloppet höjdes. Om en person som i dag har ett löneutmätningsbelopp på

400 kronor får sitt normalbelopp höjt med 1 000 kronor innebär det inte att

borgenärerna går miste om 1000 kronor utan om 400 kronor.

Kostnader för boende ska beräknas särskilt enligt samma principer som

i dag. Vilka kostnader i övrigt som ska kunna beaktas ska regleras i

utsökningsförordningen i stället för som i dag i Kronofogdemyndighetens

meddelande. Hit hör t.ex. kostnader för arbete, umgänge med barn, sjuk-

dom och tandvård.

Anstånd med löneutmätningen

Innan den löneexekutiva reformen kunde löneutmätning pågå under högst

sex månader per kalenderår. Under de betalningsfria månaderna fick

gäldenären viss möjlighet till ekonomisk återhämtning. Numera kan

löneutmätning pågå utan avbrott och under obegränsad tid. Kronofogde-

myndigheten kan dock bevilja anstånd som innebär att löneutmätningen

pausas under viss tid. Möjligheten att få anstånd mer än en gång är i dag

relativt begränsad.

Vi anser att en person som står under löneutmätning ska kunna beviljas

anstånd flera gånger om det behövs för att personen t.ex. kunna köpa ny

beneficieegendom eller betala oförutsedda avgifter på grund av sjukdom

eller olycksfall. Vi föreslår ett tillägg i bestämmelsen om anstånd där vi

klargör att svarandens och dennes familjs personliga och ekonomiska

omständigheter ska beaktas när anståndsfrågan prövas. I detta ligger att

Kronofogdemyndigheten ska väga in hur länge löneutmätningen har på-

gått. Hur ofta anstånd ska kunna beviljas måste avgöras efter en bedöm-

ning av behoven i det enskilda fallet.

Om gäldenären får en paus under löneutmätningen innebär det att

löneutmätningen kan komma att pågå under längre tid. Detta innebär att

borgenärerna får vänta något längre på full betalning. Det är dock vår

bedömning att förslaget är en viktig ventil för personer som står under

löneutmätning utan att det leder till några nämnvärda ekonomiska

konsekvenser för borgenärskollektivet.

Proportioneringsprincipen lagfästs

Om den som har löneutmätning lever tillsammans med en make eller

sambo bestäms förbehållsbeloppet med beaktande av partnerns ekonomiska

förmåga att bidra till familjens försörjning. Denna s.k. proportionerings-

princip är inte lagfäst utan framgår av Kronofogdemyndighetens allmänna

råd. Principen bygger på äktenskapsbalkens bestämmelser om att makar

efter var och ens förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att

deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Vi anser att

proportioneringsprincipen fortfarande ska gälla. Eftersom verkställighets-

45

Prop. 2020/21:161

reglerna ska vara effektiva, förutsebara och rättssäkra bör proportio-

Bilaga 1

neringsprincipen lagfästas.

Ingen omprövning av löneutmätningsbeslut när ändringen är obetydlig

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten inte ska ändra ett beslut om utmätning av lön om resultatet av ändringen skulle sakna betydelse för sökanden och svaranden. I dag skickar Kronofogdemyndigheten ut nya beslut till alla gäldenärer och deras arbetsgivare om normalbeloppet vid löneutmätning ändras till följd av den årliga omräkning som görs för att beloppen ska följa ändringar i prisläget även om ändringen bara är några kronor. Förslaget innebär en årlig besparing om cirka 1 miljon kronor enbart i portokostnader. Till detta kommer minskad administration hos arbetsgivare och utbetalande myndigheter.

Bättre skyddsregler vid avhysning

Avhysning innebär att en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare med

tvång flyttas från fast egendom, bostadslägenhet eller något annat

utrymme. Oftast sker avhysning efter att det slagits fast att en nyttjanderätt

är förverkad. Avhysning kan också ske efter en tvångsvis försäljning av fast

egendom eller en bostadsrätt om köparen begär handräckning för att

avlägsna tidigare ägare eller nyttjanderättshavare.

År 2015 kom det in 6 684 ansökningar om avhysning till Krono-

fogdemyndigheten. 2 224 av dessa verkställdes. 472 barn berördes av en

avhysning. Ytterligare 1 581 barn riskerade att bli berörda av en avhysning

som dock inte verkställdes av olika skäl.

Att tvingas flytta från en bostad är mycket ingripande. Det är därför

viktigt att det finns tillräckliga skyddsregler för den som riskerar

avhysning samtidigt som sökandens rätt att få tillgång till sin egendom

måste tillgodoses.

För att en förpliktelse att flytta ska få verkställas krävs att förpliktelsen

fastställts i en dom som har fått laga kraft eller innehåller ett särskilt

förordnande om att den får verkställas innan laga kraft. Ett sådant

förordnande kan sättas ur spel om en högre rätt beslutar om inhibition efter

att domen överklagats. Den summariska processen vid Kronofogde-

myndigheten innebär ett förenklat förfarande. Om ansökan bestrids över-

lämnas målet till domstol, men om svaranden inte svarar inom föreskriven

tid meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag. Utslaget får verkställas

innan det har fått laga kraft. Om svaranden ansöker om återvinning kan

domstol meddela inhibition.

Vi har övervägt om det bör införas ett krav på att utsökningstiteln ska ha

fått laga kraft innan en avhysning får verkställas eller om det bör införas

ökade möjligheter för domstol att meddela inhibition. Vi anser dock att

gällande regler i kombination med att vi föreslår en lagstadgad skyldighet

för Kronofogdemyndigheten att tillämpa proportionalitetsprincipen och att

särskilt beakta om avhysningen avser svarandens eller tredje mans hem

om det blir aktuellt att överväga anstånd med verkställigheten utgör

46

tillräckliga skyddsregler. Vi anser därför att det inte behöver införas några

fler möjligheter att skjuta upp verkställigheten av en avhysning. Vi anser

Prop. 2020/21:161

också att gällande tidsfrister är ändamålsenliga och väl avvägda.

Bilaga 1

Vid avhysning från en bostad ska Kronofogdemyndigheten alltid

underrätta socialnämnden i förväg för att socialnämnden ska kunna hjälpa

framför allt barnfamiljer som tvingas flytta från sin bostad. Vi föreslår att

Kronofogdemyndigheten också ska kontrollera att socialnämnden mottagit

underrättelsen. Vidare föreslår vi att Kronofogdemyndigheten ska underrätta

socialnämnden så fort en bostad utmätts för att socialnämnden ska kunna

arbeta för att motverka eller underlätta en eventuell framtida försäljning

av bostaden och efterföljande handräckning.

En effektivare hantering av avhysningsgods leder till minskade kostnader för magasinering

När Kronofogdemyndigheten verkställer en avhysning påträffas det ofta egendom som inte tas om hand av den som ska avhysas. Kronofogde- myndighetens hantering av avhysningsgods innebär många gånger praktiska svårigheter och kostar mycket pengar. De senaste två åren har den årliga kostnaden legat mellan 9 och 10 miljoner kronor. Staten har stått för merparten av kostnaden. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kunna kasta egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Förslaget innebär att Kronofogdemyndigheten inte behöver magasinera lika mycket egendom som i dag vilket kommer att leda till lägre magasineringskostnader för staten.

Bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastigheter

Bostadsrätter kan under vissa förhållanden undantas från utmätning på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Det bakomliggande syftet är att svaranden och svarandens familj ska vara skyddade av bostadssociala skäl. Det finns emellertid inte något mot- svarande skydd för andra bostadsformer förutom hyreslägenheter som skyddas genom att de inte får överlåtas och därmed inte har något förmögenhetsvärde som kan utmätas. Småhusfastigheter får utmätas så länge det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet och även i övrigt proportionerligt. Även i dagens samhälle finns det ett starkt socialt skyddsbehov för bostäder. Men skyddsbehovet är det samma för den som äger en småhusfastighet eller något annat boende som för den som äger en bostadsrätt. Vi anser att detta skyddsbehov ska tillgodoses genom att Kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall ska göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, inte som i dag genom att bostadsrätter särbehandlas genom beneficiebestämmelser. Vi föreslår därför att bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastig- heter.

47

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

Ett modernare förfarande för tvångsvis försäljning av fast egendom

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom moderni- seras och teknikanpassas så att fast egendom kan säljas på offentlig auktion genom både muntligt, skriftligt och elektroniskt budgivnings- förfarande. Den som deltar i en muntlig budgivning ska kunna vara när- varande genom videolänk. Olika budgivningssätt ska kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande. Bevaknings- och fördelningssamman- träden ska inte längre vara obligatoriska utan Kronofogdemyndigheten ska i varje enskilt fall ta ställning till om sammanträde behövs. Vårt förslag innebär att försäljningsprocessen kan behovsanpassas vilket leder till ökad effektivitet och minskade kostnader för såväl Kronofogdemyndigheten som parterna.

Samma regler ska gälla vid tvångsvis försäljning av fast egendom och bostadsrätter

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av bostadsrätter harmo- niseras med reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom. De tidsfrister och möjligheter att bevilja anstånd som gäller vid försäljning av fast egendom ska även gälla vid försäljning av bostadsrätter. Kronofogde- myndighetens avgifter för försäljning ska också harmoniseras. Förslagen innebär enhetliga och mer lättillämpade regler för tvångsvis försäljning av bostäder. I dag gäller särskilda mini- och maxigränser för Kronofogdens avgifter vid försäljning av fast egendom medan försäljningsavgiften för bostadsrätter, liksom för annan lös egendom, är fyra procent av köpe- skillingen. Säljs en bostadsrätt för 5 000 000 kronor uppgår alltså försälj- ningsavgifterna till 200 000 kronor medan motsvarande avgift för att sälja en småhusfastighet för en lika hög köpeskilling var 66 750 kronor år 2015.

Vi föreslår att reglerna om avgifter vid försäljning av fast egendom ska gälla även vid försäljning av bostadsrätter. Detta kommer att innebära lägre försäljningsavgifter för bostadsrätter vilket gör att det blir ett bättre ekonomiskt utfall av försäljningen för borgenärer och gäldenärer. För- slaget beräknas leda till minskade avgiftsintäkter för staten med omkring 1,7 miljoner kronor årligen. Om bostadsrätter inte längre ska undantas från utmätning som beneficium kan å andra sidan fler bostadsrätter komma att utmätas.

Kronofogdemyndigheten ska kunna uppdra åt fastighetsmäklare att sälja bostadsrätter

Vi föreslår att tvångsvis försäljning av bostadsrätter, precis som tvångsvis

försäljning av fast egendom, ska kunna ske genom att Kronofogde-

myndigheten uppdrar åt en fastighetsmäklare att sälja bostadsrätten under

hand. Eftersom en fastighetsmäklare ofta kan ha bättre förutsättningar än

Kronofogdemyndigheten att nå potentiella köpare kan försäljnings-

förfarandet bli effektivare vilket gagnar både sökanden och svaranden i

utsökningsförfarandet. Förslaget beräknas också leda till minskade kostna-

48

der för Kronofogdemyndigheten med omkring 1,2 miljoner kronor årligen.

Beneficiereglerna moderniseras

Även om de allmänna förutsättningarna för utmätning är uppfyllda är det ändå inte säkert att all egendom som tillhör gäldenären kan utmätas. Egendomen kan vara undantagen på grund av dess särskilda beskaffenhet, på grund av en särskild föreskrift eller på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom.

Reglerna om beneficium fungerar i huvudsak bra. Vissa ord och uttryck som används är emellertid ålderdomliga och omoderna. Vi föreslår en anpassning till dagens språkbruk och samhällsförhållanden.

I dagens samhälle är sparande i t.ex. värdepappersfonder och i mark- nadsnoterade aktier vanligt och har blivit en sparandeform som för många har ersatt sparande på bankkonto. Det finns därför inte längre någon anled- ning att i beneficiehänseende skilja på sparande på bankkonto och sparande i andra sparandeformer där sparandet enkelt går att omvandla till pengar.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 1

Inga privaträttsliga handlingar ska kunna verkställas direkt

I dag finns det vissa privaträttsliga handlingar som är direkt verkställbara. Reglerna i lagen (1933:269) om ägofred och lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled tillämpas sällan eller i princip aldrig medan reglerna i rennäringslagen (1971:437) används i viss utsträckning. Knappt 2 000 utsökningsmål årligen avser indrivning med stöd av debiteringslängder från samfällighetsföreningar. Förklaringen till den direkta verkställigheten är att det allmännas uppgifter och befogenheter lagts över på ett privaträttsligt subjekt som inte fritt kan välja sina gäldenärer. Regleringen är enkel och kostnadseffektiv för samfällighetsföreningarna men innebär merarbete för Kronofogdemyndigheten och rättsosäkerhet för gäldenären. Vi har funnit att nackdelarna överväger fördelarna och att samfällighetsföreningar precis som andra borgenärer med privaträttsliga fordringar ska ansöka om betal- ningsföreläggande eller väcka talan vid domstol för att få sin fordran fastställd. Först därefter ska fordringen kunna drivas in.

49

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

Betänkandets lagförslag

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 1–3 kap., 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 §, 12 kap. 69 §, 13 kap. 20 a § och 16 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före, 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 § och 12 kap. 69 § ska utgå,

dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.”,

dels att rubriken till 13 kap. ska lyda ”Redovisning av pengar”, dels att rubriken till 14 kap. ska lyda ”Verkan av försäljning m.m.”,

dels att 4 kap. 1, 1 a, 3–5, 9–9b, 10–15, 16–25, 27–29 och 33 §§, 5 kap. 1, 2, 4–8, 12, 14 och 15 §§, 6 kap. 8 §, 7 kap. 1, 5–7, 10, 11, 17, 19 och 22–24 §§, 8 kap. 1–4, 8–13, 15, 17 och 18 §§, 9 kap. 2, 6, 8, 10, 11, 15 och

16 §§, 10 kap. 3–7, 10, 11, 13, 14, 16 och 18–23 §§, 11 kap. 1 och 3–5 §§,

12 kap. 4, 6, 11–13, 16–20, 24–26, 29, 30, 33–46, 48, 49, 51–56, 62–64 och 66–68 §§, 13 kap. 1, 2, 4, 6–14, 15–20 och 21 §§, 14 kap. 1–5 §§,

17 kap. 2–5, 7, 8, 10–13 §§, 18 kap. 1, 2, 5–7, 12–16 och 20 §§ samt rubrikerna närmast före 13 kap. 10 och 21 §§ samt 17 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya kapitel, 1–3, 15 och 16,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 15 a–15 c §§ och 7 kap. 5 a § samt närmast före 17 kap. 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning

1 kap. Inledande bestämmelser

1 kap. 1 §

Denna balk reglerar utsökning. Utsökning är utmätning, avhysning, hand- räckning samt verkställighet av kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Utsökning utförs av Kronofogdemyndigheten.

Om det i annan lag har meddelats bestämmelse som avviker från denna balk, gäller den bestämmelsen.

1 kap. 2 §

Balken innehåller följande avdelningar och kapitel.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning Kap. 1 – Inledande bestämmelser

Kap. 2 – Bestämmelser om utsökningstitlar

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet Kap. 3 – Inledande bestämmelser

Kap. 4 – Utmätning

Kap. 5 – Undantag från utmätning

Kap. 6 – Säkerställande av utmätning

50

Kap. 7 – Utmätning av lön m.m.

Prop. 2020/21:161

Kap. 8 – Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.

Bilaga 2

Kap. 9 – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt

fordran m.m.

Kap. 10 – Försäljning av registrerat skepp

Kap. 11 – Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

Kap. 12 – Försäljning av fast egendom

Kap. 13 – Redovisning av pengar

Kap. 14 – Verkan av försäljning m.m.

Kap. 15

– Avhysning

Kap. 16

– Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder

Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande

Kap. 17

– Kostnader

Kap. 18

– Överklagande

1 kap. 3 §

Utsökning ska genomföras snabbt och effektivt och syfta till att tillgodose sökandens rätt med beaktande av svarandens rättigheter enligt vad som föreskrivs i denna balk.

1 kap. 4 §

När barn påverkas av ett beslut eller annan åtgärd enligt denna balk ska barnets bästa särskilt beaktas.

1 kap. 5 §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden.

Kronofogdemyndigheten får upphäva ett beslut som inte har fått laga kraft om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt. Kronofogde- myndigheten ska höra sökanden innan beslutet upphävs om inte särskilda skäl föranleder annat. Vidtagna åtgärder ska inte återgå förrän beslutet om upphävande har fått laga kraft.

När ett beslut enligt andra stycket har fått laga kraft ska Krono- fogdemyndigheten upphäva andra beslut som till följd av beslutet enligt andra stycket inte längre kan verkställas. Detsamma gäller om Kronofogde- myndigheten med stöd av första stycket fattat ett beslut att inte vidta ytterligare åtgärder och det beslutet fått laga kraft.

1 kap. 6 §

Definitioner

1. Utsökningsmål: Mål som handläggs enligt denna balk.

2. Verkställighet: Tvångsvist genomförande av det som framgår av en utsökningstitel.

3. Utmätning: Verkställighet genom ianspråktagande av den betalnings- skyldiges egendom eller fordran (sakutmätning) eller lön eller annan förmån som avses i 7 kap. 1 § (löneutmätning).

51

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

4. Avhysning: Verkställighet av en skyldighet för tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad.

5. Handräckning: Verkställighet av en skyldighet att fullgöra eller under- låta något som avser annat än betalningsskyldighet, avhysning, kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

6. Tvångsvis försäljning: Kronofogdemyndighetens försäljning av ut- mätt egendom som sker genom offentlig auktion eller genom försäljning efter infordran av bud.

7. Offentlig auktion: Försäljning av egendom där intressenter i öppen konkurrens genom bud anger det pris de är beredda att betala för den utbjudna egendomen.

8. Sökande: Den som begär utsökning.

9. Svarande: Sökandens motpart i utsökningsmålet.

10. Tredje man: Annan person än sökanden eller svaranden.

11. Sekundogäldenär: Tredje man hos vilken en svarande har en fordran.

12. Sakägare: Sökanden, svaranden och tredje man som innehar en fordran eller rättighet som berörs av utsökning.

Bestämmelser om utsökningstitlar och under vilka förutsättningar de får verkställas finns i andra kapitlet.

1 kap. 7 §

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv för domare gäller även för kronofogde eller annan anställd vid Kronofogdemyndigheten (hand- läggare).

Jäv får inte grundas på åtgärd som har vidtagits i tjänsten eller på gärning som har förövats mot handläggaren i eller för tjänsten.

1 kap. 8 §

Handläggaren ska meddela omständigheter som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne.

Om fråga om jäv uppkommit mot en handläggare och någon annan inte trätt i dennes ställe, ska Kronofogdemyndigheten snarast besluta i jävs- frågan. Handläggaren får själv pröva jävsfrågan endast om annan hand- läggare inte kan träda i hans eller hennes ställe utan olägligt uppskov.

Även om handläggaren är jävig får denne vidta åtgärd som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

2 kap. Bestämmelser om utsökningstitlar

2 kap. 1 §

Utsökning får ske på grund av en utsökningstitel. Utmätning, avhysning eller handräckning får endast ske på grund av en utsökningstitel som innefattar en skyldighet för svaranden att fullgöra en betalningsskyldighet eller annan förpliktelse eller att underlåta något.

Utsökningstitel är

1) domstols dom, utslag eller beslut,

2) medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av dom-

stol,

52

3) Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalnings-

Prop. 2020/21:161

föreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande

Bilaga 2

som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten,

4) förvaltningsmyndighets beslut som inte anges i 3,

5) strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller avgifts- och sanktionsföreläggande som har godkänts,

6) skriftligt avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken, och

7) skiljedom.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndig- hetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

2 kap. 2 §

En utsökningstitel får verkställas under de förutsättningar som anges i 3– 19 §§.

Utländsk utsökningstitel får verkställas enligt denna balk om det är särskilt föreskrivet.

Domstols dom 2 kap. 3 §

Domstols dom får verkställas när den har fått laga kraft.

2 kap. 4 §

En dom om betalningsskyldighet som inte innebär att någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan rättsverkan av brott som inne- fattar betalningsskyldighet får verkställas även om den inte har fått laga kraft om inte annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning.

Om domen inte har fått laga kraft kan svaranden hindra verkställighet genom att säkerställa betalningsskyldigheten genom att

1. nedsätta pengar till ett belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader, eller

2. som pant ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kredit- marknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter, eller

3. när domen har meddelats av underrätt ställa annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader.

Fullgör svaranden vad som nu nämnts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, ska åtgärden återgå om det är möjligt.

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestäm- melser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

2 kap. 5 §

Om högre rätt har förklarat talan mot dom om betalningsskyldighet

förfallen, får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat

beslutas med anledning av ansökan om målets återupptagande.

53

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

Om en tingsrätts dom om betalningsskyldighet har överklagats och hovrätten inte beviljat prövningstillstånd får domen verkställas innan den har fått laga kraft, om inte annat beslutas med anledning av talan mot hovrättens beslut.

2 kap. 6 §

En dom som förpliktar någon att utge lös egendom får verkställas även om den inte fått laga kraft. För att verkställighet ska få ske krävs att säkerhet ställs för återbäring av egendomen jämte avkastning.

Ett beslut genom vilket någon har förpliktats att utge egendomen såsom särskild rättsverkan av brott får inte verkställas förrän domen har fått laga kraft.

2 kap. 7 §

En dom som enligt annan lag eller enligt beslut av domstolen får verk- ställas innan den har fått laga kraft verkställs som en dom som har fått laga kraft, om inte annat följer av lagen eller beslutet.

2 kap 8 §

Ansökan om resning eller återställande av försutten tid, beslut genom vilket en sådan ansökan har beviljats eller klagan över domvilla hindrar inte verk- ställighet, om inte rätten beslutar annat.

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol

2 kap. 9 §

Medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol verkställs enligt bestämmelserna som gäller för domstols dom.

Kronofogdemyndighetens utslag och beslut i mål om betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande

2 kap. 10 §

Utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning får verkställas även om det inte har fått laga kraft om inte något annat framgår av bestämmelser i denna balk eller beslutas med anledning av ansökan om återvinning eller överklagande.

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestäm- melser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

2 kap. 11 §

Europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten får verkställas utan särskilda villkor, om inte något annat följer av artikel 22 eller 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av

ett europeiskt betalningsföreläggande.

54

Förvaltningsmyndighets beslut

Prop. 2020/21:161

2 kap. 12 §

Bilaga 2

Förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när beslutet har fått laga

kraft. Om det framgår av särskild föreskrift i lag eller förordning får

beslutet verkställas innan det har fått laga kraft.

Om inte annat är särskilt föreskrivet beträffande verkställigheten tilläm-

pas vad som gäller om dom.

Godkända strafförelägganden, förelägganden av ordningsbot och

avgifts- och sanktionsförelägganden

2 kap. 13 §

Godkänt strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot och avgifts- och

sanktionsföreläggande får verkställas på samma sätt som en dom som har

fått laga kraft.

Avtal om underhållsbidrag

2 kap. 14 §

Skriftligt, av två personer bevittnat, avtal om underhållsbidrag enligt

äktenskapsbalken eller föräldrabalken som ska utges till svarandens make

för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om

makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans

och fortfarande inte bor tillsammans.

Verkställighet får ske på samma sätt som en dom som har fått laga kraft.

Om talan om avtalet har väckts vid domstol kan domstolen besluta att

verkställighet inte får ske tills vidare.

Skiljedom

2 kap. 15 §

Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om

1. skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och

2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om

1. tiden för parts talan mot domen i denna del har gått ut utan att talan har väckts och

2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker. Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överens-

kommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot domen som anges i 51 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller vad som före- skrivs där.

55

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

2 kap. 16 §

Om det finns anledning att anta att en skiljedom som enligt 15 § får verkställas är ogiltig och pågår inte redan rättegång om detta, ska Krono- fogdemyndigheten förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs sökanden väcka talan i saken mot svaranden.

2 kap. 17 §

Bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller i tillämpliga delar en skiljedom som, utan att skiljeavtal föreligger, med stöd av bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

2 kap. 18 §

Om det inte finns hinder mot verkställighet av skiljedomen på grund av bestämmelserna i 15 eller 17 §§, verkställs den som en dom som har fått laga kraft, om inte annat beslutas av den domstol där talan mot skilje- domen förs.

Om sökanden har förelagts att väcka talan enligt 16 § får skiljedomen dock verkställas endast i fall och under villkor som gäller för underrätts- domar som inte har fått laga kraft. När talan om skiljedomens giltighet har väckts av sökanden eller svaranden får domstolen bestämma om verk- ställigheten. Väcks inte talan inom den angivna tiden eller avslutas målet utan prövning i sak ska vid tillämpning av 21 § anses som om skiljedomen hade upphävts.

56

Utsökningstitel i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

2 kap. 19 §

En utsökningstitel i ett mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. verkställs som en dom som har fått laga kraft.

Invändningar mot verkställighet 2 kap. 20 §

Om svaranden visar att han eller hon har fullgjort betalningsskyldighet eller annan förpliktelse som ansökan om verkställighet avser, får verk- ställighet inte ske. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar fordran, som har fastställts genom utsökningstitel vilken får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.

Om svaranden gör gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan lämnas utan avseende, får verkställighet inte heller ske.

Under tiden som en invändning mot verkställighet prövas får Krono- fogdemyndigheten avvakta med verkställighetsåtgärder.

Om det föreligger fall som avses i första eller andra stycket och åtgärd för verkställighet redan har vidtagits i målet, ska åtgärden återgå, om det är möjligt.

Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som

Prop. 2020/21:161

avses i första eller andra stycket hindrar inte att saken prövas i rättegång.

Bilaga 2

Åtgärder när en utsökningstitel upphävs 2 kap. 21 §

Om en utsökningstitel upphävs ska sökt verkställighet omedelbart ställas in. Åtgärd för verkställighet som redan har vidtagits ska genast återgå om det är möjligt och annat inte har beslutats. I mål om utmätning ska dock vidtagen åtgärd inte återgå utan särskilt beslut förrän det avgörande vari- genom utsökningstiteln har upphävts har fått laga kraft. I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. ska utmätningen genast återgå.

I mål om utmätning ska Kronofogdemyndigheten på begäran utmäta vad sökanden ska betala tillbaka. Om sökanden har ställt säkerhet får denna tas i anspråk för återbetalning. I annat mål ska myndigheten på begäran åter- ställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte möter.

Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom verkställigheten. Detta gäller dock inte i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet

3 kap. Inledande bestämmelser Ansökan m.m.

3 kap. 1 §

Ansökan om utsökning görs muntligen eller skriftligen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrif- ter om hur ansökan görs.

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. anses ansökan gjord när den registrerats hos Kronofogdemyndigheten.

Utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden har angett att verkställighet inte ska ske. Ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades.

3 kap. 2 §

Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar.

Den utsökningstitel som ligger till grund för verkställighet ska ges in om inte Kronofogdemyndigheten anser att det inte behövs.

Om anspråket grundas på löpande skuldebrev eller annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller kräva fullgörande av annan förpliktelse, ska handlingen ges in i original.

57

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

3 kap. 3 §

Ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller om det annars finns särskilda skäl.

3 kap. 4 §

Kronofogdemyndigheten ska se till att utsökningsmålet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i målet. Genom frågor och påpekanden ska Kronofogdemyndigheten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.

Om en ansökan om verkställighet är bristfällig ska sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Av föreläggandet ska det framgå att ansökan avvisas om föreläggandet inte följs. Föreläggandet behöver inte delges.

En ansökan om verkställighet ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte har följt ett föreläggande att avhjälpa bristen.

3 kap. 5 §

Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, om inte annat föreskrivs i denna paragraf.

Ombud ska styrka sin behörighet genom fullmakt om Kronofogde- myndigheten anser att det behövs.

Om ombud eller biträde visar på oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig, får Kronofogdemyndigheten avvisa honom eller henne som ombud eller biträde i målet.

3 kap. 6 §

I fråga om handling som kommer in till Kronofogdemyndigheten tillämpas 33 kap. 3 § rättegångsbalken.

Handling, som avser anmälan eller annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för Kronofogdemyndigheten före nämnda tidpunkt.

3 kap. 7 §

Kronofogdemyndigheten får anlita tolk när det behövs. Tolk som inte fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel.

I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som inte är

skriven på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.

3 kap. 8 §

Om en part eller tredje man inte fullgör något som åligger honom eller

henne i ett utsökningsmål och det finns anledning att anta att han eller hon

har laga förfall, ska underlåtenheten inte leda till påföljd eller annars

läggas honom eller henne till last i målet. Auktion eller bevaknings-

58

sammanträde ska dock ställas in endast om det finns synnerliga skäl.

Om någon har förelagts att väcka talan inom viss tid och före utgången

Prop. 2020/21:161

av den tiden visar att han eller hon har laga förfall, ska Kronofogde-

Bilaga 2

myndigheten sätta ut ny tid.

I fråga om vad som ska räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 §

rättegångsbalken.

3 kap. 9 §

Om det framgår av ansökan eller annan tillgänglig utredning att förut-

sättningarna för verkställighet inte är uppfyllda, ska ansökan avslås.

Detsamma gäller om annan av sökanden eller svaranden begärd åtgärd inte

ska bifallas.

Frivillig överenskommelse

3 kap. 10 §

Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en frivillig

överenskommelse om det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet

och övriga omständigheter.

Kronofogdemyndigheten kan hålla sammanträde i syfte att uppnå en

överenskommelse enligt första stycket. Sammanträdet ska hållas på tid och

plats som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten

kan besluta att en part får delta i sammanträdet genom ljudöverföring eller

ljud- och bildöverföring.

Vardera parten svarar för sin kostnad under förfarandet för att träffa en

frivillig överenskommelse.

Om det är lämpligt får Kronofogdemyndigheten hålla sina samman-

träden i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad. Om det upp-

kommer särskilda kostnader ska de ersättas av Kronofogdemyndigheten.

Om det behövs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att

parterna träffar en överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge

anstånd med försäljning enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 11 § och

anstånd med avhysning enligt vad som föreskrivs i 15 kap. 3 §.

Förhör

3 kap. 11 §

Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs.

Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst

tretusen kronor.

Till sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får

föreläggas att inställa sig vid påföljd av att ansökan annars förfaller. Bör

sökanden inställa sig personligen, får vite av högst tretusen kronor före-

läggas honom eller henne.

3 kap. 12 §

Vid behov får förhör hållas med tredje man som är sakägare eller som

enligt denna balk är skyldig lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas

att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.

59

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

3 kap. 13 §

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 eller 12 § prövas av Kronofogdemyndigheten. Om ändamålet med vitet har förfallit får det inte dömas ut.

Om svaranden eller tredje man uteblir från förhör och har vite förelagts honom eller henne, får han eller hon hämtas.

3 kap. 14 §

Tredje man som har inställt sig för att höras får tillerkännas skälig ersätt- ning av allmänna medel för inställelsen.

3 kap. 15 §

Har vid förhör förebringats uppgift om enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden, vars röjande kan antas medföra att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider avsevärd skada eller betydande men, kan Kronofogdemyndigheten besluta att uppgiften inte obehörigen får röjas.

Tvångsmedel 3 kap. 16 §

När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 15 kap. 8 § eller 16 kap. 2 eller 4 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svaran- den eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till det belopp som behövs.

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har ändamålet med vitet förfallit, får det inte dömas ut.

Om föreläggande vid vite inte iakttas, kan Kronofogdemyndigheten utan hinder av att det förra inte har fått laga kraft utfärda ett nytt vitesföre- läggande.

3 kap. 17 §

Om svaranden eller tredje man inte följer föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 4 § jämförd med nämnda lagrum, får han eller hon häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.

När framställning om häktning har gjorts, ska förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen ska Kronofogdemyndigheten och, om hinder inte möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om det finns skäl för det. Har vederbörande kallats till förhandlingen eller kan det antas att han eller hon har avvikit eller annars håller sig undan, utgör ute- varon inte hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet tillämpas vad som gäller i rättegångsbalken om för- svarare och om rättegångskostnader i brottmål.

60

Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att

Prop. 2020/21:161

pröva om den som är intagen i häkte fortfarande ska vara häktad.

Bilaga 2

Föreligger inte längre skäl för häktning, ska rätten omedelbart besluta att

den häktade ska friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i

målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt

denna paragraf tillämpas vad som gäller enligt rättegångsbalken om häkt-

ning av misstänkt.

3 kap. 18 §

Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om det

behövs för att verkställighet ska kunna ske.

Om handläggaren behöver ha tillträde till utrymme som är tillslutet, får

handläggaren låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt. Hand-

läggaren får dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens

frånvaro annat än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till

innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan

antas att denne håller sig undan eller om det annars föreligger särskilda

skäl.

Handläggaren får i övrigt använda tvång i den mån det kan anses befogat

med hänsyn till omständigheterna för att genomföra förrättning. Våld mot

person får dock bara brukas om handläggaren möter motstånd och i den

mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan anses försvarligt.

Beslut

3 kap. 19 §

Beslut ska ange de skäl på vilka det grundas i den utsträckning det behövs.

Beslut som får överklagas ska innehålla upplysning om vad den som vill

föra talan mot beslutet ska iaktta. Sådan upplysning får dock utelämnas

när den är uppenbart obehövlig.

3 kap. 20 §

Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsö-

kas innan det beslut, genom vilket Kronofogdemyndigheten har dömt ut

vitet, har fått laga kraft.

Verkställigheten fortsätter även om Kronofogdemyndighetens beslut

överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller beslutas av

en domstol.

3 kap. 21 §

Ett beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende

innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av Kronofogdemyndigheten. Om

det inte är obehövligt, ska part och annan sakägare ges tillfälle att yttra sig

innan rättelse sker.

61

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

3 kap. 22 §

Det som i denna balk sägs om beslut gäller i tillämpliga delar även sådan åtgärd av Kronofogdemyndigheten som inverkar på parts eller tredje mans rätt.

Prövning av tvist 3 kap. 23 §

I tvist som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av Kronofogdemyndig- heten anses talan väckt när sökanden anmälde sitt anspråk.

Om talan inte uppfyller vad som gäller för stämningsansökan i tvistemål, ska Kronofogdemyndigheten uppmana sökanden att avhjälpa bristen.

3 kap. 24 §

Kronofogdemyndigheten ska sätta ut muntlig förhandling i tvisten och kalla parterna till förhandlingen. I fråga om sådan förhandling tillämpas bestämmelserna om förhör i 11 § första stycket andra meningen och andra stycket tredje meningen, 12 § andra meningen, 13 § första stycket och 15 §. Parts utevaro från förhandlingen utgör inte hinder för prövning av tvisten.

Om bevisning gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken för tvistemål. Bestämmelserna om häkte i 36 kap. 21 § rättegångsbalken får dock inte tillämpas.

Tvisten avgörs i samband med fördelning av de pengar som tvisten rör. Avgörandet tas upp i beslutet om fördelningen.

3 kap. 25 §

Om ett föreläggande att väcka talan vid domstol har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket, ska tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogde- myndighetens beslut, om inte annat följer av andra stycket.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rättegångs- balken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 23 § första stycket eller

9 kap. 11 § tredje stycket, gäller om domstols behörighet vad som i allmän- het är föreskrivet om det. I fall som avses i 4 kap. 23 § andra stycket ska tvisten prövas av den tingsrätt som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken när fråga är om pantbrev i fastighet och annars av den tingsrätt som enligt

18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Om ett föreläggande har meddelats enligt 2 kap. 16 § gäller 43 § första

stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande om domstols behörighet.

I föreläggande ska anges vid vilken domstol talan i första hand bör väckas.

62

Ställande av säkerhet m.m.

Prop. 2020/21:161

3 kap. 26 §

Bilaga 2

Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller

företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den in-

gås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Om säkerheten

inte är godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den prövas

av Kronofogdemyndigheten.

Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får

utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten

ska avse godtas.

Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten.

3 kap. 27 §

När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 2 kap.

21 § andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den

ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om

säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den egen-

dom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när företags-

hypoteket gäller i annan näringsverksamhet än svarandens.

3 kap. 28 §

Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa

säkerhet.

Staten får inte föreläggas vite.

Fordran som inte är förfallen samt ränta

3 kap. 29 §

En fordran som inte är förfallen till betalning och inte löper med ränta före

förfallodagen ska beräknas till det belopp som efter fem procents årlig

ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre

än fem procent.

3 kap. 30 §

När pengar som sökanden eller annan sakägare har fått utbetalt ska betalas

tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag pengarna

utbetalades till och med den dag återbetalning ska ske och enligt 6 §

räntelagen för tiden därefter.

Ränta utgår dock inte i den mån det beror på den som är berättigad till

pengarna att de inte har betalats tillbaka.

Första stycket gäller inte mål som handläggs enligt lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m. om utsökningstiteln upphävs.

63

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

Särskilda bestämmelser för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

3 kap. 31 §

I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. företräds sökanden av Kronofogdemyndigheten när målet har registrerats.

Sökanden för dock själv sin talan om fråga uppkommer om avvisning enligt 4 § tredje stycket eller invändning görs mot verkställighet enligt 2 kap. 20 §. Detta gäller också om en ansökan avslås enligt vad som föreskrivs i 9 §.

I tvister som avses i 4 kap. 20–23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt när ett utsökningsmål överklagas företräds sökanden av Skatteverket. Kronofogdemyndigheten är part i de delar ett överklagande avser förrättningskostnader.

Tillämpning av bestämmelser som rör fartyg, luftfartyg eller fast egendom

3 kap. 32 §

Det som enligt denna balk sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller, om inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, även egendom som i utlandet är införd i register motsvarande fartygsregistrets skeppsdel eller luftfartygsregistret eller, beträffande reservdelar, egendom som är intecknad i utlandet.

Bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket och 30 § andra stycket är dock inte tillämpliga på egendom som avses i första stycket.

3 kap. 33 §

Med fartyg jämställs fartyg under byggnad. I fråga om skeppsbygge ska vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel i stället avse fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel.

3 kap. 34 §

Det som sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även andel i och villkorlig rätt till sådan egendom, om inte annat föreskrivs.

3 kap. 35 §

Med fast egendom avses fastighet, visst område av fastighet, samfälld mark samt andel i och villkorlig rätt till sådan egendom.

Det som sägs om fast egendom gäller i tillämpliga delar även tomträtt.

3 kap. 36 §

Det som sägs om pantbrev i fastighet gäller i tillämpliga delar även vilandebevis.

64

4 kap. Utmätning

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

1 §

Utmätning får äga rum när

Utmätning får ske när verk-

verkställighet som avser betal-

ställighet som avser betalnings-

ningsskyldighet är medgiven en-

skyldighet är medgiven

enligt

ligt 3 kap. Utmätning får också ske

2 kap. Utmätning får också ske när

när Kronofogdemyndigheten enligt

Kronofogdemyndigheten

enligt

särskild bestämmelse i denna balk

särskild bestämmelse i denna balk

får utsöka fordran eller kostnad.

får utsöka fordran eller kostnad.

4 kap.

1 a § 1

Utmätning på grund av att

Utmätning på grund av att

gäldenären enligt lag på särskilda

svaranden enligt lag på särskilda

tider

skall

betala

underhållsbidrag

tider

ska

betala

underhållsbidrag

till make, förutvarande make, eget

till make, förutvarande make, eget

barn eller annans barn skall avse

barn eller annans barn ska avse

samtliga bidrag som är förfallna

samtliga bidrag som är förfallna

vid

verkställighetstillfället. Sö-

vid

verkställighetstillfället. Sö-

kanden kan dock begära att

kanden kan dock begära att

verkställigheten skall begränsas till

verkställigheten ska begränsas till

vissa bidragsbelopp.

vissa bidragsbelopp.

Utmätning får inte ske för

Utmätning får inte ske för

preskriberade underhållsbidrag en-

preskriberade

underhållsbidrag

ligt äktenskapsbalken och för-

enligt äktenskapsbalken och för-

äldrabalken.

äldrabalken.

4 kap.

3 § 2

Utmätning skall ske endast om

Utmätning ska ske endast om

det belopp som kan beräknas flyta

det belopp som kan beräknas flyta

in, efter avdrag för kostnader som

in, efter avdrag för kostnader som

uppkommer efter utmätningen, ger

uppkommer efter utmätningen, ger

ett överskott som gör åtgärden för-

ett överskott som gör åtgärden för-

svarlig.

svarlig.

Av utmätningsbar egendom bör

Av utmätningsbar egendom bör

i första hand tagas i anspråk sådan

i första hand tas i anspråk sådan

tillgång som kan användas till

tillgång som kan användas till

fordringens betalning med minsta

fordringens betalning med minsta

kostnad,

förlust

eller annan

kostnad,

förlust eller annan

olägenhet för gäldenären , om ej

olägenhet för svaranden , om inte

annat följer av 4–6 §§.

annat följer av 4–6 §§.

1 SFS senaste lydelse 1995:298.

2 SFS senaste lydelse 1993:1650.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

65

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

4 kap. 4 §

Sökande, vars fordran är för-

Om särskild förmånsrätt gäller i

enad med särskild förmånsrätt,

viss egendom ska den egendomen

har rätt att i första hand få ut-

utmätas för den förmånsberättigade

mätning av egendom vari för-

fordran om det kan ske.

månsrätten gäller. Annan tillgång

får ej utmätas för fordringen, om

det är till skada för annan sök-

ande, såvida ej utmätning sker på

villkor att betalning i första hand

skall utgå ur den egendom vari

förmånsrätten gäller.

4 kap.

5 §

Registrerat

skepp,

registrerat

Registrerat

skepp,

registrerat

luftfartyg, intecknade

reservdelar

luftfartyg,

intecknade

reservdelar

till luftfartyg eller fast egendom får

till luftfartyg , fast egendom eller

endast om sökanden begär det

bostadsrätt eller annan jämförbar

utmätas för fordran som ej är

andel

som

medför nyttjanderätt

förenad med särskild förmånsrätt i

till bostad får endast om sökanden

egendomen.

begär det utmätas för fordran som

inte är förenad med särskild

förmånsrätt i egendomen.

4 kap.

9 § 3

Kronofogdemyndigheten

skall i

Kronofogdemyndigheten ska i

den utsträckning som behövs med

den utsträckning som behövs med

hänsyn till

ansökans innehåll,

hänsyn

till

ansökans

innehåll,

tillkommande

uppgifter,

gälde-

tillkommande

uppgifter, svaran-

närens förhållanden och omständig-

dens förhållanden och omständig-

heterna i övrigt utreda gäldenä-

heterna i övrigt utreda svarandens

rens anställnings- och inkomst-

anställnings- och inkomstför-

förhållanden samt undersöka om

hållanden

samt

undersöka om

gäldenären

har utmätningsbar

svaranden

har

utmätningsbar

egendom.

egendom.

4 kap.

9 a § 4

Om gäldenären enligt utred-

Om svaranden enligt utred-

ningen saknar tillgångar till full

ningen saknar tillgångar till full

betalning av utmätningsfordringen,

betalning

av utmätningsford-

skall

Kronofogdemyndigheten

ringen, ska

Kronofogdemyndig-

snarast

underrätta sökanden och

heten snarast underrätta sökanden

gäldenären om detta. Sökanden

och svaranden om detta. Sökan-

66

3 SFS senaste lydelse 2007:277.

4 SFS senaste lydelse 2007:277.

Utmätning ska ske så snart som möjligt efter det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år. För mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statli- ga fordringar m.m. gäller i stället bestämmelserna om uppskov i den lagens 7–9 §§.

skall också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndig- heten avser att vidta senare under målets handläggning.

den ska också underrättas om vilka

Prop. 2020/21:161

utredningsåtgärder som myndig-

Bilaga 2

heten avser att vidta senare under

målets handläggning.

4 kap.

9 b § 5

Om gäldenären under hand-

Om svaranden under hand-

läggningstiden försätts i konkurs,

läggningstiden försätts

i konkurs,

skall målets handläggning avbrytas.

ska målets handläggning avbrytas.

Gäller målet en fordran med panträtt

Gäller målet en fordran med panträtt

i viss egendom, följer det av 3 kap.

i viss egendom, följer det av 3 kap.

7 § konkurslagen (1987:672) att det

7 § konkurslagen (1987:672) att det

skall handläggas vidare i den del

ska handläggas vidare i den del som

som avser utmätning i egendomen.

avser

utmätning i

egendomen.

Pågår löneutmätning gäller 7 kap.

Pågår

löneutmätning gäller 7 kap.

19 §.

19 §.

Egendom som har utmätts före

Egendom som har utmätts före

konkursen får säljas och influtna

konkursen får säljas och pengar

medel redovisas i den utsträckning

redovisas i den utsträckning som

som följer av 3 kap. 8 § konkurs-

följer av 3 kap. 8 § konkurslagen.

lagen. Detsamma gäller för åtgärder

Detsamma gäller för åtgärder mot

mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.

4 kap. 10 § 6

Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att de hand- lingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år.

4 kap. 11 § 7

Har två eller flera sökt utmät-

Har två eller flera sökt utmät-

ning mot samma gäldenär , skall

ning mot samma svarande , ska

5 SFS senaste lydelse 2007:277.

6 SFS senaste lydelse 2007:277.

7 SFS senaste lydelse 1995:298.

67

Utmätning får ske utan hinder av att svaranden inte är närvaran- de, om det inte behövs att han eller hon får tillfälle att yttra sig vid förrättningen.

Innan utmätning sker ska underrättelse om målet sändas till svaranden med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen ska ske så tidigt att svaranden kan beräknas få till- räcklig tid att bevaka sin rätt.

Föreligger risk att svaranden skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken brådskande, behöver svaranden inte under- rättas. Underrättelse behövs inte heller, om svaranden saknar känd hemvist och det inte har kunnat klarläggas var han eller hon uppe- håller sig.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

utmätning för fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.

Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan utmätning.

utmätning för fordringarna ske samtidigt, om inte utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.

Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan utmätning.

Bestämmelserna i första och andra stycket ska inte tillämpas i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. om Kronofogdemyndigheten har av- brutit indrivningen enligt 18 § första stycket andra meningen i den lagen.

4 kap.

12 §

Innan utmätning sker skall underrättelse om målet sändas till gäldenären med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen skall ske så tidigt att gäldenären kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.

Föreligger risk att gäldenären skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken eljest bråd- skande, behöver gäldenären ej underrättas. Underrättelse behövs ej heller, om gäldenären saknar känt hemvist och det ej har kunnat klarläggas var han uppehåller sig

4 kap.

13 §

Utmätning får ske utan hinder av att gäldenären ej är närvarande, om det ej behövs att han får tillfälle att yttra sig vid förrätt- ningen.

68

Tredje man är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndig- heten bestämmer lämna de upp- lysningar som Kronofogdemyndig- heten bedömer kan vara av be- tydelse för utredning om svaran- dens tillgångar angående svaran- dens fordran hos eller annat eko- nomiskt mellanhavande med honom eller henne.

Svaranden är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndig- heten bestämmer lämna de upp- gifter om sina tillgångar som be- hövs i målet.

Kronofogdemyndigheten kan förelägga svaranden att inge för- teckning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna lämplig person att biträda svaran- den vid upprättande av förteck- ningen.

Svaranden kan också före- läggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han eller hon har lämnat vid förhör eller i förteckning.

4 kap. 14 §

Gäldenären är skyldig att lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målet.

Kronofogdemyndigheten kan ålägga gäldenären att inge förteck- ning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna lämplig person att biträda gälde- nären vid upprättande av för- teckningen.

Gäldenären kan också åläggas att på heder och samvete skrift- ligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han har lämnat vid förhör eller i förteckning.

4 kap. 15 §

Tredje man är skyldig att uppge huruvida gäldenären har fordran hos honom eller annat mellan- havande med honom, som kan vara av betydelse för bedömning i vad mån gäldenären har utmät- ningsbar egendom, samt att ange den närmare beskaffenheten av mellanhavandet.

4 kap.

15 a §

Det som anges i 14 och 15 §§ gäller också upplysningar om svar- andens tillgångar samt fordringar och ekonomiska mellanhavanden i utlandet.

4 kap.

15 b § Kronofogdemyndigheten får vid-

ta de utrednings- och spanings- åtgärder som är befogade för att utreda svarandens tillgångar.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

69

Svaranden anses vara ägare till lös egendom som han eller hon har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör annan.

I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra svaranden , om denne är inskriven

Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör svaranden eller om han eller hon enligt 18 eller 19 § ska anses vara ägare.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

70

Som ett led i att utreda till- gångar får Kronofogdemyndig- heten

1. göra kontroller i offentliga register, och

2. samverka och utbyta infor- mation med andra myndigheter i syfte att utmätningsbara tillgångar ska kunna utmätas innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4 kap.

15 c §

De myndigheter som regeringen bestämmer ska samverka och ut- byta information med Kronofogde- myndigheten i syfte att identifiera och utmäta utmätningsbara till- gångar som myndigheten har i sin besittning innan dessa lämnas ut eller utbetalas.

4 kap. 16 §

Bestämmelser om förhör med

Bestämmelser om förhör med

gäldenären eller tredje man och

svaranden eller tredje man och om

om tvångsmedel i samband med

tvångsmedel i samband med att

att upplysningar begärs av gälde-

upplysningar begärs av svaranden

nären eller tredje man finns i

eller tredje man finns i 3 kap. 11–

2 kap. 10–16 §§.

17 §§.

4 kap. 17 §

Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 eller 19 § skall anses vara ägare.

4 kap. 18 §

Gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan.

I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra gäldenären , om denne är inskri-

Utmäts lös egendom enligt 17, 18 eller 19 § trots att tredje man har påstått bättre rätt till egen- domen, ska Kronofogdemyndig- heten, om skäl föreligger, förelägga tredje mannen att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom eller henne väcka talan i saken mot sökanden och svaran- den . Detsamma gäller, om tredje man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett.

Följer tredje man inte före- läggandet, har han eller hon för- lorat sin rätt mot sökanden, om inte denne inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot tredje mannen.

ven som ägare och det ej framgår att egendomen tillhör annan.

som ägare och det inte framgår att

Prop. 2020/21:161

egendomen tillhör annan.

Bilaga 2

4 kap. 19 §

Om gäldenären är gift och var-

Om svaranden är gift och var-

aktigt sammanbor med sin make

aktigt sammanbor med sin make

och de har lös egendom i sin

och de har lös egendom i sin

gemensamma

besittning,

anses

gemensamma

besittning,

anses

gäldenären som ägare till egen-

svaranden som ägare till egen-

domen, om det ej görs sannolikt att

domen, om det inte görs sannolikt

de är samägare till egendomen

att de är samägare till egendomen

enligt lagen

(1904:48 s. 1) om

enligt lagen

(1904:48 s. 1) om

samäganderätt och det ej heller

samäganderätt och det inte heller

framgår att egendomen tillhör den

framgår att egendomen tillhör den

andre eller någon annan. Detsam-

andre eller någon annan. Detsam-

ma gäller, när gäldenären varak-

ma gäller, när svaranden varaktigt

tigt sammanbor med annan under

sammanbor

med annan

under

äktenskapsliknande förhållanden.

äktenskapsliknande förhållanden.

Om gäldenären och annan än

Om svaranden och annan än

som avses i första stycket har lös

som avses i första stycket har lös

egendom i sin gemensamma be-

egendom i sin gemensamma be-

sittning, får

egendomen

eller

sittning, får egendomen eller andel

andel däri utmätas endast om det

däri utmätas endast om det fram-

framgår att egendomen eller ande-

går att egendomen eller andelen

len tillhör gäldenären .

tillhör svaranden .

Första och andra styckena gäller

Första och andra styckena gäller

ej i fråga om registrerat skepp eller

inte i fråga om registrerat skepp

registrerat luftfartyg.

eller registrerat luftfartyg.

4 kap. 20 §

Utmäts lös egendom enligt 17, 18 eller 19 § trots att tredje man har påstått bättre rätt till egen- domen, skall Kronofogdemyndig- heten, om skäl föreligger, före- lägga tredje mannen att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot sökanden och gäldenären . Detsamma gäller, om tredje man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett.

Efterkommer tredje man ej före- läggandet, har han förlorat sin rätt mot sökanden, om ej denne inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot tredje mannen.

71

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

72

4 kap. 21 §

Sedan utmätt lös egendom har

Sedan utmätt lös egendom har

sålts eller utmätt fordran har

sålts eller utmätt fordran har

drivits in, gäller 20 § beträffande

drivits in, gäller 20 § beträffande

rätten till influtna medel , om ej

rätten till pengarna , om inte tredje

tredje mannen efter föreläggande

mannen efter föreläggande har

har förlorat sin rätt mot sökanden.

förlorat sin rätt mot sökanden.

4 kap. 22 §

Kan viss lös egendom ej ut-

Kan viss lös egendom inte ut-

mätas enligt 17–19 §§ men före-

mätas enligt 17–19 §§ men före-

ligger sannolika skäl att egen-

ligger sannolika skäl att egen-

domen tillhör gäldenären , får

domen tillhör svaranden , får

egendomen utmätas med förbehåll

egendomen utmätas med förbehåll

för tredje mans rätt.

för tredje mans rätt.

Kronofogdemyndigheten

skall ,

Kronofogdemyndigheten ska , om

om det ej av särskilda skäl är

det inte av särskilda skäl är

obehövligt, förelägga sökanden att

obehövligt, förelägga sökanden att

inom en månad från det att

inom en månad från det att

föreläggandet delgavs

honom

föreläggandet delgavs honom eller

väcka talan i saken mot tredje

henne väcka talan i saken mot

mannen. Efterkommer sökanden

tredje mannen. Följer sökanden

ej föreläggandet, skall utmät-

inte föreläggandet, ska utmätningen

ningen hävas, om ej tredje mannen

hävas, om inte tredje mannen inom

inom den angivna tiden har väckt

den angivna tiden har väckt talan i

talan i saken mot sökanden.

saken mot sökanden.

Första och andra styckena gäller

Första och andra styckena gäller

ej i fråga om registrerat skepp eller

inte i fråga om registrerat skepp

registrerat luftfartyg.

eller registrerat luftfartyg.

4 kap. 23 §

Har fordran eller annan rättighet

Har fordran eller annan rättighet

blivit utmätt och råder ovisshet om

blivit utmätt och råder ovisshet om

fordringens

eller

rättighetens

fordringens

eller rättighetens

bestånd, skall Kronofogdemyndig-

bestånd, ska

Kronofogdemyndig-

heten, om skäl föreligger, förelägga

heten, om skäl föreligger, förelägga

sökanden att inom en månad från

sökanden att inom en månad från

det att

föreläggandet delgavs

det att föreläggandet delgavs

honom väcka talan i saken mot

honom eller henne väcka talan i

tredje

mannen.

Efterkommer

saken mot tredje mannen. Följer

sökanden ej

föreläggandet, skall

sökanden inte föreläggandet, ska

utmätningen hävas, om ej tredje

utmätningen hävas, om inte tredje

mannen inom den angivna tiden

mannen inom den angivna tiden

har väckt talan i saken mot sökan-

har väckt talan i saken mot sökan-

den.

den.

Första stycket gäller även när

Första stycket gäller även när

ovissheten i fall som avses i 2 §

ovissheten i fall som avses i 2 §

andra stycket rör i vad mån utmätt pantbrev eller annan intecknings- handling utgör säkerhet för fordran.

andra stycket rör i vad mån utmätt

Prop. 2020/21:161

pantbrev eller annan intecknings-

Bilaga 2

handling utgör säkerhet för fordran.

4 kap. 24 §

Fast egendom får utmätas, om

Fast egendom får utmätas, om

det framgår att egendomen tillhör

det framgår att egendomen tillhör

gäldenären . Har gäldenären

svaranden . Har svaranden lagfart

lagfart på egendomen, får utmät-

på egendomen, får utmätning ske,

ning ske, om det ej framgår att

om det inte framgår att egen-

egendomen tillhör annan.

domen tillhör annan.

4 kap. 25 §

När överlåtelse av fast egendom

När överlåtelse av fast egendom

beror av villkor som ännu ej är

beror av villkor som ännu inte är

uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att

uppfyllt,

hindrar inte överlåtelsen

egendomen utmäts för fordran hos

att egendomen utmäts för fordran

överlåtaren. Utmätningen om-

hos

överlåtaren.

Utmätningen

fattar i sådant fall även över-

omfattar i sådant fall även över-

låtarens rätt mot den som har

låtarens rätt mot den som har

förvärvat

egendomen. Uppfylls

förvärvat

egendomen. Uppfylls

villkoret, gäller utmätningen där-

villkoret, gäller utmätningen där-

efter endast överlåtarens rätt mot

efter endast överlåtarens rätt mot

förvärvaren.

förvärvaren.

Utmätning av fast egendom får

Utmätning av fast egendom får

även äga rum för fordran hos den

även ske för fordran hos den som

som har

förvärvat egendomen,

har

förvärvat egendomen, fastän

fastän hans förvärv beror av

hans eller hennes förvärv beror av

villkor. Återgår hans förvärv, om-

villkor. Återgår hans eller hennes

fattar utmätningen därefter endast

förvärv,

omfattar

utmätningen

den rätt som han i sådant fall har

därefter endast den rätt som han

mot den som överlät egendomen.

eller hon i sådant fall har mot den

som överlät egendomen.

4 kap. 27 § 8

Har domstol eller Kronofogde-

Har domstol eller Kronofogde-

myndigheten fastställt att förfallen

myndigheten fastställt att förfallen

fordran skall utgå med särskild

fordran ska utgå med särskild

förmånsrätt

i registrerat skepp,

förmånsrätt

i registrerat skepp,

registrerat

luftfartyg, intecknade

registrerat

luftfartyg, intecknade

reservdelar till luftfartyg eller fast

reservdelar till luftfartyg eller fast

egendom anses egendomen ome-

egendom anses egendomen ome-

delbart utmätt.

delbart utmätt.

Denna verkan förfaller, om inte

Denna verkan förfaller, om inte

försäljning begärs hos Kronofogde-

försäljning begärs hos Kronofogde-

8 SFS senaste lydelse 2006:672.

73

Pengar som svaranden betalar till Kronofogdemyndigheten i an- hängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen inte har skett med villkor som strider häremot.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

myndigheten inom två månader från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft. Utmätningsverkan förfaller dessutom om borgenären hos Kronofogdemyndigheten an- mäler att han inte kommer att begära försäljning.

myndigheten inom två månader från det att beslutet eller utslaget fick laga kraft. Utmätningsverkan förfaller dessutom om sökanden hos Kronofogdemyndigheten an- mäler att han eller hon inte kommer att begära försäljning.

4 kap.

28 §

Medel vilka gäldenären betalar till Kronofogdemyndigheten i anhängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen ej har skett med villkor som strider häremot.

4 kap.

29 §

När utmätning har beslutats, får

När utmätning har beslutats, får

gäldenären ej till skada för sökan-

svaranden inte till skada för sö-

den

förfoga

över

egendomen

kanden förfoga över egendomen

genom överlåtelse eller på annat

genom överlåtelse eller på annat

sätt, om ej Kronofogdemyndig-

sätt, om inte Kronofogdemyndig-

heten efter hörande av sökanden

heten efter hörande av sökanden

medger det av särskilda skäl.

medger det av särskilda skäl.

Första stycket utgör ej hinder

Första stycket utgör inte hinder

mot pantsättning av pantbrev eller

mot pantsättning av pantbrev eller

annan

inteckningshandling

som

annan

inteckningshandling

som

gäller i egendomen. Om förbud

gäller i egendomen. Om förbud

mot

pantsättning

av

sådan

mot

pantsättning

av sådan

handling när den har tagits i förvar

handling när den har tagits i förvar

av kronofogdemyndigheten

finns

av Kronofogdemyndigheten finns

bestämmelser i 6 kap. 5 § och

bestämmelser i 6 kap. 5 § och

12 kap. 5 §.

12 kap. 5 §.

Om nyttjandet av utmätt egen-

Om nyttjandet av utmätt egen-

dom m.m. finns bestämmelser i

dom m.m. finns bestämmelser i

6 kap. 4 §

andra

stycket och

6 kap.

4 § andra

stycket

och

12 kap. 6–10 §§.

12 kap. 6–10 §§.

4 kap.

33 § 9

Om det genom rättegång eller

Om det genom rättegång eller

på annat sätt blir utrett att utmätt

på annat sätt blir utrett att utmätt

egendom tillhörde

tredje

man,

egendom tillhörde tredje man, ska

skall utmätningen

hävas,

såvida

utmätningen hävas, såvida inte

inte tredje mannen efter före-

tredje mannen efter föreläggande

läggande har förlorat sin rätt mot

har förlorat sin rätt mot sökanden.

74

9 SFS senaste lydelse 2007:277.

sökanden. Har egendomen sålts, gäller hävandet av utmätningen endast rätten till influtna medel .

Utmätningen skall också hävas, om försäljning av egendomen eller indrivning av utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig.

5 kap. Undantag från utmätning

Har

egendomen

sålts,

gäller

Prop. 2020/21:161

hävandet av utmätningen

endast

Bilaga 2

rätten till inbetalda pengar .

Utmätningen

ska

också hävas,

om

försäljning

av

egendomen

eller indrivning av utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig.

5 kap. 1 §

Från utmätning undantas

Från utmätning undantas

1. kläder och andra föremål som

1. kläder och andra föremål som

tjänar uteslutande till gäldenärens

tjänar uteslutande till svarandens

personliga bruk, till skäligt värde,

personliga bruk, till skäligt värde,

2. möbler,

husgeråd

och annan

2. möbler, husgeråd

och

annan

utrustning , i den mån egendomen är

utrustning som är vanligt före-

nödvändig för ett hem och dess

kommande i ett hem ,

skötsel,

3. arbetsredskap

och

annan ut-

3. arbetsredskap

och

annan

rustning som behövs för gälde-

utrustning som behövs för svar-

närens förvärvsverksamhet

eller

andens

förvärvsverksamhet

eller

yrkesutbildning samt

djur,

foder

yrkesutbildning samt

djur,

foder

och sådant som i övrigt behövs för

och sådant som i övrigt behövs för

hans försörjning, allt till skäligt

hans eller hennes försörjning, allt

värde,

till skäligt värde,

4. föremål

med

sådant

över-

4. föremål

med

sådant

över-

vägande personligt

värde

för

vägande

personligt

värde

för

gäldenären att det måste anses

svaranden att det måste anses

uppenbart obilligt att taga egen-

uppenbart obilligt att ta egen-

domen i anspråk,

domen i anspråk,

5. hyresrätt

till

lägenhet

som

5. hyresrätt

till

lägenhet

som

tjänar gäldenären till stadigvar-

behövs för svarandens förvärvs-

ande bostad eller behövs för hans

verksamhet, även om hyresrätten

förvärvsverksamhet,

även

om

får överlåtas,

hyresrätten får överlåtas,

6. bostadsrätt till lägenhet som

6.

tjänar gäldenären till stadigvar-

ande bostad, såvida ej gäldenären

vid förvärv av bostadsrätten har

åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina

borgenärer eller det med hänsyn

till gäldenärens behov och bostads-

rättens värde är oskäligt att bo-

stadsrätten undantas från utmät-

ning,

7. pengar, banktillgodohavande,

7. pengar, banktillgodohavande,

annan fordran och förnödenheter ,

annan fordran eller liknande till-

75

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

i den mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta , dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

gång som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar om inte annat är föreskrivet och tillgången varit avsedd och behövs för under- håll åt svaranden , dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

5 kap.

2 §

När gäldenären har familj, be-

När svaranden har familj, be-

stäms vad som får undantagas

stäms vad som får undantas enligt

enligt 1 § med skälig hänsyn till

1 § med skälig hänsyn till vad

vad familjen brukar eller behöver.

familjen använder eller behöver.

Om gäldenären eller någon som

Om svaranden eller någon som

tillhör hans familj lider av lyte

tillhör hans eller hennes familj

eller allvarlig sjukdom, skall det

lider av allvarlig funktionsnedsätt-

också beaktas.

ning eller allvarlig sjukdom, ska

det också beaktas.

Undantag enligt 1 § 7 bestäms

Undantag enligt 1 § 7 bestäms

med skälig hänsyn även till gälde-

med skälig hänsyn även till svar-

närens skuldbörda.

andens skuldbörda.

5 kap.

4 §

Om egendom som avses i 1 § 1–

Om egendom som avses i 1 § 1–

3 har sådant värde att den ej kan

3 har sådant värde att den inte kan

undantagas enligt vad som sägs

undantas enligt vad som sägs där,

där, får utmätning ske med för-

får utmätning ske med förbehåll

behåll att gäldenären efter egen-

att svaranden efter egendomens

domens försäljning skall av den

försäljning ska av den behållna

behållna köpeskillingen få ut visst

köpeskillingen få ut visst skäligt

skäligt belopp för att kunna an-

belopp för att kunna anskaffa vad

skaffa vad han behöver i den sålda

han eller hon behöver i den sålda

egendomens ställe.

egendomens ställe.

5 kap.

5 §

Egendom, som till följd av sin

Egendom, som till följd av sin

beskaffenhet, enligt föreskrift vid

beskaffenhet, enligt föreskrift vid

gåva eller i testamente eller på

gåva eller i testamente eller på

annan grund som gäller mot envar

annan grund som gäller mot envar

ej får överlåtas, får ej heller utmä-

inte får överlåtas, får inte heller ut-

tas, om ej annat följer av andra

mätas, om inte annat följer av andra

stycket eller av särskild föreskrift.

stycket eller av särskild föreskrift.

Egendom, som gäldenären har

Egendom, som svaranden har

förvärvat på kredit under förbehåll

förvärvat på kredit under förbehåll

om återtaganderätt för kreditgiva-

om återtaganderätt för kreditgiva-

ren, får utmätas utan hinder av att

ren, får utmätas utan hinder av att

76

egendomen ej får överlåtas.

egendomen inte får överlåtas.

5 kap. 6 § 10

Medel , som för särskilt angivet

Pengar , som för särskilt angivet

ändamål har anvisats gäldenären

ändamål

har

anvisats

svaranden

av staten, kommun eller annan

av staten, kommun eller annan

menighet eller av samfund, stiftel-

menighet eller av samfund, stiftel-

se eller inrättning med allmän-

se eller inrättning med allmän-

nyttigt syfte eller har samlats in

nyttigt syfte eller har samlats in

bland allmänheten, får ej utmätas,

bland allmänheten, får inte utmä-

om det strider mot det angivna

tas, om det strider mot det angivna

ändamålet.

ändamålet.

Sedan medlen har betalats ut,

När pengarna har betalats ut,

gäller förbudet mot utmätning så

gäller förbudet mot utmätning så

länge de hålls avskilda.

länge de hålls avskilda.

Första och andra styckena gäller

Första och andra styckena gäller

också medel för begravning som

också pengar för begravning som

tillfaller ett dödsbo på grund av en

tillfaller ett dödsbo på grund av en

försäkring eller en utfästelse av en

försäkring eller en utfästelse av en

arbetsgivare, i den mån beloppet

arbetsgivare, i den mån beloppet

inte överstiger det för dödsåret

inte överstiger det för dödsåret

gällande

prisbasbeloppet

enligt

gällande

prisbasbeloppet

enligt

lagen (1962:381) om allmän för-

socialförsäkringsbalken .

säkring.

5 kap.

7 §

Skadestånd,

som tillkommer

Skadestånd,

som

tillkommer

gäldenären med anledning av per-

svaranden med anledning av per-

sonskada,

frihetsberövande,

falskt

sonskada,

frihetsberövande,

falskt

åtal, ärekränkning eller annat så-

åtal, ärekränkning eller

annan

dant , får ej utmätas medan skade-

kränkning av den personliga inte-

ståndet innestår hos den som skall

griteten , får inte utmätas medan

utge det. Har skadeståndet bestämts

skadeståndet innestår hos den som

att utgå som livränta, gäller vad som

ska utge det. Har skadeståndet

har sagts nu rätten till livräntan.

bestämts att utgå som livränta,

gäller vad som har sagts nu rätten till

livräntan.

Sedan skadeståndet har betalats

När skadeståndet har betalats ut,

ut, får vad som hålls avskilt ej

får vad som hålls avskilt inte

utmätas,

om

skadeståndet

skall

utmätas,

om

skadeståndet

ska

tillgodose

försörjningsbehov

som

tillgodose

försörjningsbehov

som

alltjämt kvarstår eller, i annat fall,

alltjämt kvarstår eller, i annat fall,

om mindre än två år har förflutit

om mindre än två år har förflutit

från det att medlen betalades ut.

från det att pengarna betalades ut.

10 SFS senaste lydelse 2005:108.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

77

Svaranden ska lämna de upp- gifter som är tillgängliga för honom eller henne och som be- hövs för Kronofogdemyndig- hetens prövning av vad som bör undantas från utmätning. Myndig- heten ska beakta omständigheter som är kända eller som enkelt kan utredas.

Kronofogdemyndigheten får un- danta pengar från utmätning även om myndigheten inte har någon utredning om det faktiska behovet när det är uppenbart att pengarna behövs för att tillgodose svaran- dens behov.

Pengar som inte får utmätas medan de innestår hos annan får inte heller sedan de har betalats ut utmätas förrän dagen efter ut- betalningen.

Rätt till pension eller till annan livränta än som avses i 7 § får inte utmätas i den mån rättigheten behövs för svarandens försörjning och fullgörande av underhålls- skyldighet som åvilar honom eller henne . Detta gäller dock inte , om svaranden vid förvärv av rättig- heten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

78

5 kap. 8 §

Rätt till pension eller till annan livränta än som avses i 7 § får ej utmätas i den mån rättigheten behövs för gäldenärens försörjning och fullgörande av underhålls- skyldighet som åvilar honom. Detta gäller dock ej , om gäldenären vid förvärv av rättigheten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borge- närer.

5 kap. 12 §

Medel som ej får utmätas medan de innestår hos annan får ej heller sedan de har betalats ut utmätas förrän dagen efter utbetalningen.

5 kap. 14 §

Gäldenären skall lämna de uppgifter som är tillgängliga för honom och som behövs för Krono- fogdemyndighetens prövning av vad som bör undantagas från utmät- ning. Myndigheten skall förfara efter vad som är känt eller kan utrönas utan omgång.

5 kap. 15 §

Anvisar gäldenären viss egen-

Anvisar svaranden viss egen-

dom till utmätning, hindrar be-

dom till utmätning, hindrar be-

stämmelserna om förbud mot

stämmelserna om förbud mot

utmätning i 1–12 §§ ej att egen-

utmätning i 1–12 §§ inte att egen-

domen utmäts, om den kan över-

domen utmäts, om den kan över-

låtas och utmätning ej uppenbart

låtas och utmätning inte uppenbart

strider mot vad som är påkallat av

strider mot vad som är påkallat av

hänsyn till gäldenärens eller hans

hänsyn till svarandens eller hans

familjs behov.

eller hennes familjs behov.

6 kap. Säkerställande av utmätning

6 kap. 8 §

Handling, som ej är nämnd i

Handling, som inte är nämnd i

2 eller 5 § men som visar gälde-

2 eller 5 § men som visar svaran-

närens rätt till utmätt egendom

dens rätt till utmätt egendom eller

eller vars omhändertagande är

vars omhändertagande är påkallat

påkallat för att hindra förfogande

för att hindra förfogande över

över egendomen eller som behövs

egendomen eller som behövs vid

vid nyttjande av denna, får tagas i

nyttjande av denna, får tas i för-

förvar. Detta gäller även om hand-

var. Detta gäller även om hand-

lingen innehas av tredje man.

lingen innehas av tredje man.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

7 kap. 1 § 11

Bestämmelserna i detta kapitel

Bestämmelserna i detta kapitel

gäller i fråga om utmätning av

gäller i fråga om utmätning av

1. arbetstagares

lön,

vare

sig

1. arbetstagares

lön,

vare

sig

den utgår som tidlön, ackordslön,

den utgår som tidlön, ackordslön,

provision eller annan gottgörelse,

provision eller annan gottgörelse,

2. annan ersättning för arbets-

2. annan ersättning för arbets-

insats av gäldenären , om dennes

insats av svaranden , om dennes

ställning är jämförlig med en

ställning är jämförlig med en

arbetstagares,

arbetstagares,

3. periodiskt vederlag

för

ut-

3. periodiskt vederlag

för

ut-

nyttjande av patent, rätt till litte-

nyttjande av patent, rätt till litte-

rärt eller konstnärligt verk eller

rärt eller konstnärligt verk eller

annan sådan rättighet eller för

annan sådan rättighet eller för

överlåtelse av rörelse,

överlåtelse av rörelse,

4. belopp som utgår som pension

4. belopp som utgår som pension

eller livränta,

eller livränta,

5. föräldrapenningsförmåner,

5. föräldrapenningsförmåner,

sjukpenning,

rehabiliterings-

sjukpenning,

rehabiliterings-

penning

och

närståendepenning

penning

och

närståendepenning

enligt

socialförsäkringsbalken

enligt

socialförsäkringsbalken

samt annan ersättning som lämnas

samt annan ersättning som lämnas

på grund av sjukdom, smitta,

på grund av sjukdom, smitta,

olycksfall, utbildning, arbetslöshet,

olycksfall, utbildning, arbetslöshet,

värnpliktstjänstgöring eller annan

värnpliktstjänstgöring eller annan

tjänstgöring

som

ersätts

med

tjänstgöring

som

ersätts

med

samma

eller

liknande

förmåner

samma

eller

liknande

förmåner

11 SFS senaste lydelse 2010:1229.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

79

Kronofogdemyndigheten ska bestämma hur mycket av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) . Förbehållsbeloppet består av ett normalbelopp som innefattar alla vanliga levnadskostnader, bostads- kostnad och sådana särskilda kost- nader som anges i 7 kap. 4 § ut- sökningsförordningen. Bostadskost- naden och de särskilda kostnad- erna beräknas särskilt och läggs till normalbeloppet.

Normalbeloppet bestäms med ledning av belopp multiplicerade med 
 ett tal som anger förhållan- det mellan det allmänna prisläget i oktober månad närmast före- gående år och prisläget i oktober 2016. Beloppen är 56 200 kronor för ensamstående, 92 800 kronor för makar och sambor, 30 000 kro- nor för barn 0 – 6 år, 36 000 kro- nor för barn 7 – 10 år, 42 000 kro- nor för barn 11 – 14 år och 48 000 kronor för barn som är 15 år och äldre.

Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

som värnpliktstjänstgöring, allt i den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska åter- betalas.

Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk person.

som värnpliktstjänstgöring, allt i den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska åter- betalas.

Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när svaranden är dödsbo eller annan juridisk person.

7 kap.

5 § 12

Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med ledning av belopp multiplicerade med ett tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober närmast föregående år och prisläget i oktober 1993 (normalbelopp). Beloppen är 43 800 kronor för ensamstående, 72 360 kronor för sammanlevande makar och därmed jämställda, 23 240 kronor för varje barn till och med det kalenderår då barnet fyller sex år och 26 750 kronor för tid därefter.

Normalbeloppen skall anses innefatta alla vanliga levnads- kostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.

Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.

80

12 SFS senaste lydelse 1995:298.

7 kap.

5 a §

Om svaranden lever tillsam- mans med make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska dennes förmåga att bidra till familjens gemensamma kostnader inklusive bostadskostnad beaktas vid beräkningen av svarandens för- behållsbelopp. Respektive make eller sambo ska svara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till parets samman- lagda inkomster.

7 kap. 6 § 13

Utmätning av lön för under-

Utmätning av lön för under-

hållsbidrag som avses i 4 kap.

hållsbidrag som avses i 4 kap.

1 a § första stycket får ske endast

1 a § första stycket får ske endast

om bidragsbeloppet utestår obetalt

om bidragsbeloppet utestår obetalt

eller om gäldenären vid två eller

eller om svaranden vid två eller

flera tillfällen under de senaste två

flera tillfällen under de senaste två

åren före utmätningsbeslutet har

åren före utmätningsbeslutet har

underlåtit att betala i rätt tid och

underlåtit att betala i rätt tid och

det finns anledning att anta att

det finns anledning att anta att

detta skall upprepas.

detta ska upprepas.

Utmätning får bara ske för

Utmätning får bara ske för

bidragsbelopp som är förfallet när

bidragsbelopp som är förfallet när

verkställighet skall ske eller som

verkställighet ska ske eller som

förfaller näst därefter.

förfaller näst därefter.

7 kap. 7 § 14

Innan ett beslut om utmätning

Innan ett beslut om utmätning

meddelas, skall gäldenären ges

meddelas, ska svaranden ges

tillfälle att yttra sig, om det inte

tillfälle att yttra sig, om det inte

avsevärt skulle fördröja hand-

avsevärt skulle fördröja hand-

läggningen. Om det inte finns

läggningen. Om det inte finns

särskilda skäl för det, behöver

särskilda skäl för det, behöver

gäldenären dock inte höras när

svaranden dock inte höras när han

han byter anställning och beslut

eller hon byter anställning och

skall meddelas om utmätning hos

beslut ska meddelas om utmätning

den nye arbetsgivaren.

hos den nye arbetsgivaren.

13 SFS senaste lydelse 2004:479.

14 SFS senaste lydelse 1995:298.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

81

Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Beslutet behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig. Innan en ändring som är till nackdel för svaranden beslu- tas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om svaranden betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att svaranden även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

7 kap.

10 § 15

Ett beslut om utmätning skall ändras, om det finns anledning till det. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, skall denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obe- hövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären betalar för- fallna bidrag och uppkomna för- rättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidrags- skyldigheten.

7 kap.

11 § 16

Kronofogdemyndigheten får på

Kronofogdemyndigheten får på

begäran av sökanden eller gälde-

begäran av sökanden eller svaran-

nären bevilja anstånd under på-

den bevilja anstånd under på-

gående utmätning av lön. På begä-

gående utmätning av lön. På begä-

ran av gäldenären får anstånd

ran av svaranden får anstånd dock

dock beviljas endast om sökanden

beviljas endast om sökanden

medger det eller om det finns sär-

medger det eller om det finns

skilda skäl.

särskilda skäl på grund av svaran-

dens och dennes familjs personliga

och ekonomiska omständigheter .

7 kap.

17 § 17

Bor gäldenären varaktigt till-

Bor svaranden varaktigt till-

sammans med sin make och över-

sammans med sin make och över-

stiger underhållsbidrag till maken

stiger underhållsbidrag till maken

eller till makarnas barn vad som

eller till makarnas barn vad som

skäligen bör tillkomma den under-

skäligen bör tillkomma den under-

hållsberättigade, får bidraget vid

hållsberättigade, får bidraget vid

tillämpningen av 14 och 16 §§

tillämpningen

av 14

och

16 §§

jämkas med hänsyn till annan

jämkas med

hänsyn

till

annan

15

SFS senaste lydelse 1995:298.

82

16

SFS senaste lydelse 1995:298.

17

SFS senaste lydelse (2015:756).

fordran för vilken utmätning sker samtidigt. Om det finns särskilda skäl, får sådan jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta överstiger vad som skäligen be- hövs för den underhållsberättiga- des försörjning.

Har gäldenären rätt till avdrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken, får belopp som på denna grund till- godoräknas honom eller henne inte tas i anspråk genom utmätning för fordran, som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som har inträtt i dennes rätt, eller för fordran som avser under- hållsstöd till samma barn.

fordran för vilken utmätning sker

Prop. 2020/21:161

samtidigt. Om det finns särskilda

Bilaga 2

skäl, får sådan jämkning ske även

av annat underhållsbidrag, om detta

överstiger vad som skäligen be-

hövs för den underhållsberättiga-

des försörjning.

Har svaranden rätt till avdrag

enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken,

får belopp som på denna grund till-

godoräknas honom eller henne inte

tas i anspråk genom utmätning för

fordran, som tillkommer annan än

den underhållsberättigade eller

någon som har inträtt i dennes rätt,

eller för fordran som avser under-

hållsstöd till samma barn.

7 kap. 19 § 18

Även om gäldenären är i kon-

Även om svaranden är i kon-

kurs får utmätning enligt detta

kurs får utmätning enligt detta

kapitel ske för fordran med

kapitel ske för fordran med

företrädesrätt enligt 14 § första

företrädesrätt enligt 14 § första

stycket 1. Utmätning får också ske

stycket 1. Utmätning får också ske

för konkursboets räkning.

för konkursboets räkning.

Försätts gäldenären i konkurs

Försätts svaranden i konkurs

under pågående utmätning av lön

under pågående utmätning av lön

för någon annan fordran än sådan

för någon annan fordran än sådan

som har företrädesrätt enligt 14 §

som har företrädesrätt enligt 14 §

första stycket 1, skall utmätningen

första stycket 1, ska utmätningen

fortsätta för konkursboets räkning,

fortsätta för konkursboets räkning,

om inte konkursförvaltaren begär

om inte konkursförvaltaren begär

att verkställigheten skall upphöra.

att verkställigheten skall upphöra.

7 kap. 22 § 19

Arbetar gäldenären

i annans

Arbetar

svaranden

i annans

förvärvsverksamhet utan

lön eller

förvärvsverksamhet utan

lön eller

mot uppenbart för låg ersättning

mot uppenbart för låg ersättning

och kan utmätning därför inte ske

och kan utmätning därför inte ske

eller ske endast med för lågt

eller ske endast med för lågt

belopp, får Kronofogdemyndig-

belopp, får

Kronofogdemyndig-

heten ålägga arbetsgivaren att, för

heten ålägga arbetsgivaren att, för

tid efter det att beslut därom har

tid efter det att beslut därom har

meddelats och till dess annat

meddelats och till dess annat

beslutas, till myndigheten utge så

beslutas, till myndigheten utge så

18 SFS senaste lydelse 1996:1032.

19 SFS senaste lydelse 1995:298.

83

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

mycket som hade kunnat tas ut genom utmätning, om skälig lön hade betalats för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas skall gäldenären och arbetsgivaren ges tillfälle att yttra sig.

En åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av lön. Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts genom beslutet, gäller vad som sägs i 21 §.

mycket som hade kunnat tas ut genom utmätning, om skälig lön hade betalats för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas ska svaranden och arbetsgivaren ges tillfälle att yttra sig.

En åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av lön. Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts genom beslutet, gäller vad som sägs i 21 §.

7 kap. 23 § 20

Har arbetsgivaren

innehållit

Har

arbetsgivaren

innehållit

medel vid utmätning av lön i all-

pengar vid utmätning av lön i mål

mänt mål för fordran som avses i

som ska handläggas enligt lagen

2 § lagen (1993:891) om indriv-

(1993:891) om indrivning av stat-

ning av statliga fordringar m.m.,

liga fordringar m.m. för fordran

är gäldenären inte längre betal-

som avses i den lagens 2 § , är

ningsskyldig för den del av ford-

svaranden inte längre betal-

ringen som motsvaras av det inne-

ningsskyldig för den del av ford-

hållna beloppet, även om det inte

ringen som motsvaras av det inne-

kan tas ut hos arbetsgivaren.

hållna beloppet, även om det inte

Detsamma gäller när medel har

kan tas ut hos arbetsgivaren.

innehållits för fordran som avser

Detsamma gäller när pengar har

underhållsbidrag, om

fordringen

innehållits för fordran som avser

tillkommer

Försäkringskassan

underhållsbidrag, om

fordringen

enligt 19 kap. 29 § socialförsäk-

tillkommer Försäkringskassan enligt

ringsbalken.

19 kap.

29 § socialförsäkringsbal-

ken.

7 kap. 24 § 21

Sedan lön har betalats ut, kan

Sedan lön har betalats ut, kan

medlen utmätas endast i enlighet

pengarna utmätas endast i enlig-

med vad som sägs i 5 kap.

het med vad som sägs i 5 kap.

8 kap. Allmänna bestämmelser

8 kap. Allmänna bestämmelser

om exekutiv försäljning m.m.

om försäljning m.m.

8 kap.

1 §

Utmätt egendom säljs genom

Utmätt egendom säljs

genom

Kronofogdemyndighetens försorg.

Kronofogdemyndighetens

för-

sorg.

84

20

SFS senaste lydelse 2010:1229.

21

SFS senaste lydelse 1995:298.

I 9 kap. finns bestämmelser om indrivning av utmätt fordran och om åtgärder efter utmätning av pantbrev eller intecknat skuldebrev.

Bestämmelser om försäljning av utmätt egendom gäller i tillämp- liga delar även när egendom skall säljas exekutivt under konkurs.

I 9 kap. finns bestämmelser om

Prop. 2020/21:161

indrivning av utmätt fordran och

Bilaga 2

om åtgärder efter utmätning av

pantbrev eller intecknat skuldebrev.

Bestämmelser om försäljning av

utmätt egendom gäller i tillämp-

liga delar även när Kronofogde-

myndigheten ska sälja egendom

under konkurs.

8 kap. 2 §

Om sökanden beträffande egen-

Om sökanden beträffande egen-

dom för vilken enligt 10–12 kap.

dom för vilken enligt 10–12 kap.

skyddsbelopp

skall

bestämmas

skyddsbelopp ska bestämmas visar

visar att hans fordran är förenad

att hans eller hennes fordran är före-

med bättre särskild förmånsrätt än

nad med bättre särskild förmånsrätt

som följer av utmätningen, kan han

än som följer av utmätningen, kan

begära

att

försäljningsvillkoren

han eller hon begära att försälj-

bestäms med hänsyn till först-

ningsvillkoren bestäms med hänsyn

nämnda förmånsrätt. Härvid tilläm-

till

förstnämnda

förmånsrätt. Vad

pas vad som föreskrivs om borge-

som föreskrivs om borgenärs an-

närs anslutningsrätt .

slutningsrätt ska då tillämpas .

8 kap.

3 §

Försäljning av utmätt egendom

Försäljning av utmätt egendom

skall ske utan dröjsmål, om ej

ska ske utan dröjsmål, om inte hin-

hinder möter. I 10–12 kap. före-

der möter. I 10–12 kap. föreskrivs

skrivs särskilda tidsfrister beträffan-

särskilda

tidsfrister

beträffande

de egendom som avses där .

registrerat

skepp,

registrerat

luftfartyg m.m. och fast egendom.

Vid

försäljning

av

bostadsrätt

eller annan jämförbar andel som

medför nyttjanderätt

till bostad

gäller vad som föreskrivs om tids-

frister och anstånd i 12 kap. 11 §.

Kronofogdemyndigheten

får

Kronofogdemyndigheten

får

bevilja

anstånd med

försäljningen

bevilja anstånd med

försäljningen

på begäran av utmätningssökan-

på begäran av sökanden, svar-

den eller gäldenären . På begäran

anden eller tredje man som berörs

av gäldenären får anstånd beviljas

av försäljningen . På begäran av

endast

om

utmätningssökanden

svaranden eller tredje man får

medger det eller särskilda skäl

anstånd beviljas endast om sökan-

föreligger.

den medger det eller särskilda skäl

föreligger. När en begäran om

anstånd prövas ska Kronofogde-

myndigheten särskilt beakta om för-

säljningen avser

svarandens

eller

tredje mans hem.

85

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

Om det behövs för att Krono- fogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogde- myndigheten även utan begäran besluta om anstånd med försälj- ningen.

8 kap.

4 § 22

När utmätning har skett med

När utmätning har skett med

stöd av 3 kap. 6 §, får egendomen

stöd av 2 kap. 4 §, får egendomen

ej

säljas

utan

gäldenärens

inte

säljas

utan svarandens

samtycke förrän exekutionstiteln

samtycke

förrän utsökningstiteln

har vunnit laga kraft. Detsamma

har fått laga kraft. Detsamma

gäller, när utmätning har skett på

gäller, när utmätning har skett på

grund av utslag eller beslut i mål

grund av utslag eller beslut i mål

om

betalningsföreläggande eller

om

betalningsföreläggande eller

handräckning och gäldenären har

handräckning och svaranden har

sökt återvinning eller överklagat.

sökt återvinning eller överklagat.

Lös egendom som har bety-

Lös egendom som har bety-

dande värde eller fast egendom får

dande värde , bostadsrätt eller

ej heller i annat fall säljas utan

annan jämförbar andel som med-

gäldenärens

samtycke, om ej

för nyttjanderätt till bostad eller

exekutionstiteln har

vunnit laga

fast egendom får inte heller i annat

kraft eller får verkställas såsom

fall säljas utan svarandens sam-

lagakraftägande dom.

tycke, om inte utsökningstiteln har

fått laga kraft eller får verkställas

såsom lagakraftägande dom.

Lös egendom som hastigt faller

Lös egendom som hastigt faller

i värde eller kräver alltför kostsam

i värde eller kräver alltför kostsam

vård skall utan hinder av första

vård ska utan hinder av första eller

eller andra stycket säljas så snart

andra stycket säljas så snart som

som möjligt.

möjligt.

Första och andra stycket gäller

inte i mål som ska handläggas en-

ligt lagen (1993:891) om indriv-

ning av statliga fordringar m.m. I

sådant mål ska försäljning av ut-

mätt egendom ske utan dröjsmål,

om inte hinder möter eller anstånd

lämnas

av

Kronofogdemyndig-

heten.

8 kap.

8 §

Har utmätning skett av andel i

Har utmätning skett av andel i

viss egendom som tillhör två eller

viss egendom som tillhör två eller

86

22 SFS senaste lydelse 1990:748.

flera och är lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämplig, kan Kronofogdemyndigheten på yrkan- de av sökanden, gäldenären eller annan delägare förordna att hela egendomen skall säljas. När någon av nämnda sakägare har framställt sådant yrkande, skall de övriga beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. I fråga om hinder mot försäljningen gäller 6 och 7 §§ lagen om samäganderätt.

Första stycket gäller ej andel i fordran, om andelen utan olägen- het kan drivas in för sig. Är så ej fallet, gäller första stycket i fråga om såväl indrivning som försälj- ning av hela fordringen.

flera och är lagen (1904:48 s. 1)

Prop. 2020/21:161

om samäganderätt tillämplig, kan

Bilaga 2

Kronofogdemyndigheten på yrkan-

de av sökanden, svaranden eller

annan delägare besluta att hela

egendomen ska säljas. När någon

av nämnda sakägare har framställt

sådant yrkande, ska de övriga

beredas tillfälle att yttra sig över

yrkandet. I fråga om hinder mot

försäljningen gäller 6 och 7 §§

lagen om samäganderätt.

Första stycket gäller inte andel i

fordran, om andelen utan olägen-

het kan drivas in för sig. Är så inte

fallet, gäller första stycket i fråga

om såväl indrivning som försälj-

ning av hela fordringen.

8 kap. 9 §

Bifalls yrkande om försäljning

Bifalls yrkande om försäljning

som avses i 8 §, anses hela egen-

som avses i 8 §, anses hela egen-

domen utmätt. Försäljning får ej

domen utmätt. Försäljning får inte

äga rum innan beslutet har vunnit

ske innan beslutet har fått laga

laga kraft, såvida ej egendomen är

kraft, såvida inte egendomen är

sådan

som

avses

i 4 §

tredje

sådan som

avses

i 4 §

tredje

stycket.

stycket.

Framställs ej yrkande som avses

Framställs

inte

yrkande

som

i 8 § eller vinner sådant yrkande ej

avses i 8 § eller får sådant yrkande

bifall, skall den utmätta andelen

inte bifall, ska den utmätta

bjudas ut till försäljning i den

andelen bjudas ut till försäljning i

ordning som gäller för exekutiv

den ordning som gäller för

försäljning

av

utmätt rättighet

tvångsvis försäljning av

utmätt

eller, i fråga om andel i fordran,

rättighet eller, i fråga om andel i

drivas in när det kan ske. Det-

fordran, drivas in när det kan ske.

samma gäller, om yrkande som

Detsamma

gäller,

om

yrkande

avses

i 8 § har

bifallits

men

som avses i 8 § har bifallits men

försäljning

av

hela egendomen

försäljning

av hela egendomen

eller indrivning av hela fordringen

eller indrivning av hela fordringen

ej kommer till stånd.

inte kommer till stånd.

8 kap. 10 §

När utmätning har skett av annat

När utmätning har skett av annat

fartyg än registrerat skepp eller

fartyg än registrerat skepp eller

gods i fartyg eller av luftfartyg

gods i fartyg eller av luftfartyg

som ej är registrerat eller gods i

som inte är registrerat eller gods i

luftfartyg, har borgenär, vars ford-

luftfartyg, har borgenär, vars ford-

ran är förenad med sjöpanträtt

ran är förenad med sjöpanträtt

87

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

Borgenär, vars fordran är för- enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att ta emot betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han eller hon måste dock inte avstå från sin pant- eller reten- tionsrätt utan att hans eller hennes fordran blir betald, om inte försälj- ning eller, i fråga om utmätt ford- ran, indrivning sker för fordran med lika eller bättre rätt.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos

Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om för- säljning sker under hand, senast när fördelning skall äga rum .

Borgenär, som har gjort anmä- lan som avses i första stycket, kan, om hans rätt till betalning är ostri- dig eller styrks, begära att egen- domen säljs för hans fordran. Har sådan begäran framställts, får för- farandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för utmät- ningssökandens fordran förfaller.

eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran

hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning ska ske .

Borgenär, som har gjort anmä- lan som avses i första stycket, kan, om hans eller hennes rätt till betal- ning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans eller hennes fordran. Har sådan begäran framställts, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om för- säljning för sökandens fordran förfaller.

8 kap.

11 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att taga betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han är dock ej pliktig att avstå från sin pant- eller retentionsrätt utan att hans fordran blir betald, om ej försäljning eller, i fråga om utmätt fordran, indrivning sker för fordran med lika eller bättre rätt.

8 kap.

12 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

8 kap.

13 § 23

En borgenär, vars fordran är En borgenär, vars fordran är förenad med företagshypotek i förenad med företagshypotek i

88

23 SFS senaste lydelse 2008:991.

När Kronofogdemyndigheten säl- jer egendom under konkurs, ska betalning utgå för de konkursboets kostnader som enligt 14 kap. 18 § konkurslagen (1987:672) får tas ut ur egendomen, om kostnaderna anmäls enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

När Kronofogdemyndigheten säljer egendom under konkurs eller utmätt fordran drivs in under konkurs, har även borgenär, vars fordran är förenad med för- månsrätt enligt 10 § förmåns- rättslagen (1970:979), rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försälj- ning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, senast när fördelning ska ske .

utmätt egendom, har rätt att få betalning ur egendomen, om borgenären anmäler sin fordran

hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs. Om för- säljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller för- säljning i annat fall inte behövs, görs anmälan senast när fördel- ning ska äga rum .

Sökanden har dock företräde i den mån betalning till en borgenär som avses i första stycket är obe- hövlig för att trygga borgenären och dem som har sämre förmåns- rätt i egendomen på grund av före- tagshypotek. Vid prövningen ska hänsyn tas även till säkerhet som borgenären på annan grund har i egendom som tillhör gäldenären .

utmätt egendom, har rätt att få

Prop. 2020/21:161

betalning

ur egendomen, om

Bilaga 2

borgenären

anmäler sin fordran

hos

Kronofogdemyndigheten

innan egendomen säljs. Om för- säljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller för- säljning i annat fall inte behövs, görs anmälan senast när fördel- ning ska ske .

Sökanden har dock företräde i den mån betalning till en borgenär som avses i första stycket är obe- hövlig för att trygga borgenären och dem som har sämre förmåns- rätt i egendomen på grund av före- tagshypotek. Vid prövningen ska hänsyn tas även till säkerhet som borgenären på annan grund har i egendom som tillhör svaranden .

8 kap. 15 § 24

Säljs egendom exekutivt under konkurs, skall betalning utgå för de konkursboets kostnader som enligt 14 kap. 18 § konkurslagen (1987:672) får tas ut ur egen- domen, om kostnaderna anmäls enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

När egendom säljs exekutivt under konkurs eller utmätt fordran drivs in under konkurs, har även borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt enligt 10 § för- månsrättslagen (1970:979), rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försälj- ning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, senast när fördelning skall äga rum .

24 SFS senaste lydelse 2003:531.

89

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

90

8 kap. 17 §

Verkställigheten

skall

avbrytas,

Verkställigheten

ska avbrytas,

om influtna medel förslår att täcka

om inbetalda pengar räcker till att

sökandens fordran och fordringar

täcka sökandens

fordran och

med lika eller bättre rätt till

fordringar med lika eller bättre rätt

betalning ur medlen samt kostnad

till betalning ur pengarna samt

som skall tagas ut i målet.

kostnad som ska tas ut i målet.

Undantag från

första

stycket

Undantag från

första stycket

följer av 10 § andra stycket samt

följer av 10 § andra stycket samt

av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§

av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§

och 12 kap. 13 §.

och 12 kap. 13 §.

8 kap. 18 §

När utmätt egendom har sålts, har

När utmätt egendom har sålts, har

köparen rätt att vid behov få hand-

köparen rätt att vid behov få hand-

räckning av Kronofogdemyndig-

räckning av Kronofogdemyndig-

heten för att komma i besittning av

heten för att komma i besittning av

vad han har förvärvat. Därvid

vad han eller hon har förvärvat.

gäller i tillämpliga delar vad som

Därvid gäller i tillämpliga delar

sägs i 16 kap. 2–9, 11 och 12 §§ .

vad som sägs i 15 kap. 1–8 och

16 kap. 1 och 2 §§ .

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m.

9 kap. 2 § 25

För förhandling om försälj-

ningen får Kronofogdemyndigheten

besluta att bevakningssamman-

träde ska hållas antingen samma

dag som auktionen eller lämplig

dag före denna.

En auktion ska kungöras i god

En auktion ska kungöras i god tid

tid och på lämpligt sätt. Om det

och på lämpligt sätt. Om det ska

kan förutses att ett sammanträde

hållas ett bevakningssammanträde

behöver hållas för fördelning av

eller om det kan förutses att ett

köpeskillingen,

ska kungörelsen

sammanträde behöver hållas för för-

innehålla uppgift om samman-

delning av köpeskillingen, ska kun-

trädet.

görelsen innehålla uppgift om det.

Sökanden,

gäldenären och

Sökanden, svaranden och annan

annan känd sakägare vars rätt

känd sakägare vars rätt berörs av

berörs av försäljningen ska i god

försäljningen ska i god tid under-

tid underrättas särskilt, om inte en

rättas särskilt, om inte en under-

underrättelse är uppenbart obe-

rättelse är uppenbart obehövlig.

hövlig.

25 SFS senaste lydelse 2014:151.

9 kap. 6 § 26

Om det inte lämnas något bud

Om det inte lämnas något bud

som godtas och fullföljs genom att

som godtas och fullföljs genom att

köpeskillingen eller handpenning

köpeskillingen eller handpenning

betalas genast, ska ett nytt försälj-

betalas genast, ska ett nytt försälj-

ningsförsök göras, om inte sökan-

ningsförsök göras, om inte sökan-

den avstår från det. Detsamma

den avstår från det. Detsamma

gäller, om ett bud har blivit ogiltigt

gäller, om ett bud har blivit ogiltigt

enligt 5 § tredje stycket.

enligt 5 § tredje stycket.

Om två auktioner har hållits

Om två auktioner har hållits

utan att egendomen har blivit såld

utan att egendomen har blivit såld

och det saknas anledning att anta

och det saknas anledning att anta

att egendomen kan säljas inom

att egendomen kan säljas inom

rimlig tid, ska ett nytt försäljnings-

rimlig tid, ska ett nytt försäljnings-

försök inte göras.

försök inte göras.

Om en ny auktion ska hållas,

Om en ny auktion ska hållas,

gäller 2–5 §§. Anmälan av en ford-

gäller 2–5 §§. Anmälan av en ford-

ran som har skett för en auktion

ran som har skett för en auktion

gäller även för ett senare försälj-

gäller även för ett senare försälj-

ningsförsök.

ningsförsök.

Om ett

nytt försäljningsförsök

Om ett

nytt försäljningsförsök

inte ska göras, ska utmätningen

inte ska göras, ska utmätningen

hävas. Detta gäller dock inte

hävas. Detta gäller dock inte

medel som har influtit eller inflyter

pengar som har kommit in eller

med anledning av redan vidtagna

kommer in i målet med anledning

åtgärder.

av redan vidtagna åtgärder.

9 kap.

8 §

Utmätt

egendom

bör

säljas

Utmätt

egendom

bör

säljas

under hand, om det är sannolikt att

under hand, om det är sannolikt att

högre köpeskilling

kan

uppnås

högre köpeskilling

kan

uppnås

därigenom och sådan försäljning

därigenom och sådan försäljning

även i övrigt är ändamålsenlig.

även i övrigt är ändamålsenlig.

Sökanden, gäldenären och annan

Sökanden, svaranden och annan

känd sakägare vars rätt beror av

känd sakägare vars rätt beror av

försäljningen skall beredas tillfälle

försäljningen ska ges tillfälle att

att yttra sig i frågan, om anledning

yttra sig i frågan, om det finns

föreligger därtill.

anledning .

Försäljning får dock ej ske

Försäljning får dock inte ske

under hand, om egendomen häftar

under hand, om egendomen häftar

för sjö- eller luftpanträtt eller

för sjö- eller luftpanträtt eller

ovisshet råder härom samt det ej är

ovisshet råder härom samt det inte

känt vem som gör anspråk på

är känt vem som gör anspråk på

sådan panträtt eller var han uppe-

sådan panträtt eller var han eller

håller sig.

hon uppehåller sig.

26 SFS senaste lydelse 2014:151.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

91

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

92

9 kap. 10 § 27

Har utmätning skett av egendom

Har utmätning skett av egendom

som gäldenären har förvärvat på

som svaranden har förvärvat på

kredit under förbehåll om åter-

kredit under förbehåll om åter-

taganderätt

för kreditgivaren, får

taganderätt

för kreditgivaren,

får

egendomen säljas endast om köpe-

egendomen

säljas endast

om

skillingen förslår till betalning av

köpeskillingen förslår till betal-

kreditgivarens fordran eller för-

ning av kreditgivarens fordran

säljningen

med

kreditgivarens

eller försäljningen med kredit-

samtycke i målet sker med för-

givarens samtycke i målet sker

behåll för hans eller hennes rätt

med förbehåll för hans eller

enligt avtalet.

hennes rätt enligt avtalet.

Kreditgivarens

fordran bestäms

Kreditgivarens fordran bestäms

enligt 36 § konsumentkreditlagen

enligt 36 § konsumentkreditlagen

(2010:1846) eller enligt 5 § lagen

(2010:1846) eller enligt 5 § lagen

(1978:599)

om

avbetalningsköp

(1978:599)

om avbetalningsköp

mellan näringsidkare m.fl. Är inte

mellan näringsidkare m.fl. Är inte

någon av dessa lagar tillämplig på

någon av dessa lagar tillämplig på

avtalet, bestäms fordringen likväl

avtalet, bestäms fordringen likväl

enligt sistnämnda paragraf, varvid

enligt sistnämnda paragraf, varvid

jämkning får ske efter vad som är

jämkning får ske efter vad som är

skäligt.

skäligt.

Sker försäljningen med förbe-

Sker försäljningen med förbe-

håll för kreditgivarens rätt, svarar

håll för kreditgivarens rätt, svarar

därefter den som förvärvar egen-

därefter den som förvärvar egen-

domen i stället för gäldenären för

domen i stället för svaranden för

dennes skyldigheter enligt avtalet.

dennes skyldigheter enligt avtalet.

9 kap. 11 §

Om utmätt fordran är förfallen

Om utmätt fordran är förfallen

till betalning, skall Kronofogde-

till betalning, ska Kronofogde-

myndigheten utan dröjsmål an-

myndigheten utan dröjsmål upp-

moda

sekundogäldenären

att

mana sekundogäldenären att betala

betala sin skuld till myndigheten.

sin skuld till myndigheten.

Betalar sekundogäldenären

ej

Betalar

inte

sekundogäldenären

frivilligt,

skall

Kronofogdemyn-

frivilligt,

ska

Kronofogdemyn-

digheten

utsöka

fordringen,

om

digheten

utsöka fordringen, om

exekutionstitel finns.

utsökningstitel finns.

Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §

Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §

första stycket får tillämpas även

första stycket får tillämpas även

när sekundogäldenären underlåter

när sekundogäldenären underlåter

att betala utmätt fordran utan att

att betala utmätt fordran utan att

ovisshet

råder

om fordringens

ovisshet

råder

om fordringens

bestånd.

bestånd.

27 SFS senaste lydelse 2010:1848.

9 kap. 15 §

Har sökanden ej inom tid som

Har sökanden inte inom tid som

anges i 14 § första stycket yrkat att

anges i 14 § första stycket yrkat att

den intecknade egendomen skall

den intecknade egendomen ska tas

tagas i anspråk, skall pantbrevet

i anspråk, ska pantbrevet pant-

pantförskrivas till honom.

förskrivas till honom eller henne .

Pantförskrivning sker genom att

Pantförskrivning sker genom att

Kronofogdemyndigheten

till sö-

Kronofogdemyndigheten

till sö-

kanden utfärdar bevis att pantbrevet

kanden utfärdar bevis att pantbrevet

utgör pant för hans fordran och

utgör pant för sökandens fordran

överlämnar pantbrevet eller, om

och överlämnar

pantbrevet eller,

annan än den intecknade egen-

om annan än den intecknade egen-

domens

ägare

innehar

detta,

domens

ägare

innehar

detta,

underrättar innehavaren om pant-

underrättar innehavaren om pant-

förskrivningen.

I underrättelsen

förskrivningen.

I underrättelsen

skall anges att innehavaren ej får

ska anges att innehavaren inte får

lämna ut handlingen till skada för

lämna ut handlingen till skada för

sökanden. Andel i pantbrev som

sökanden. Andel i pantbrev som

tillkommer delägare

i intecknad

tillkommer delägare

i intecknad

egendom får ej pantförskrivas för

egendom får inte pantförskrivas för

sig.

sig.

Bestämmelsen

i

14 §

andra

Bestämmelsen

i

14 §

andra

stycket

gäller även

beträffande

stycket

gäller även

beträffande

pantförskrivning av pantbrevet.

pantförskrivning av pantbrevet.

9 kap. 16 §

Bestämmelserna i 14 och 15 §§

Bestämmelserna i 14 och 15 §§

gäller även när skuldebrev som är

gäller även när skuldebrev som är

intecknat i luftfartyg eller reserv-

intecknat i luftfartyg eller reserv-

delar till luftfartyg har utmätts hos

delar till luftfartyg har utmätts hos

den

intecknade

egendomens

den

intecknade

egendomens

ägare.

ägare.

Pantförskrivning

av inteck-

Pantförskrivning

av inteck-

ningshandlingen omfattar ej per-

ningshandlingen

omfattar

inte

sonligt betalningsansvar som en-

personligt betalningsansvar

som

ligt handlingen åvilar utmätnings-

enligt handlingen åvilar svaranden .

gäldenären .

10 kap. Försäljning av registrerat skepp

10 kap. 3 §

Utmätt skepp bör säljas inom fyra

Utmätt skepp bör säljas inom fyra

månader från utmätningen eller, i

månader från utmätningen eller, i

fall som avses i 4 kap. 27 § eller

fall som avses i 4 kap. 27 § eller

8 kap. 1 § tredje stycket, från det att

8 kap. 1 § tredje stycket, från det att

begäran om försäljning kom in till

begäran om försäljning kom in till

Kronofogdemyndigheten, om ej

Kronofogdemyndigheten, om inte

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

93

Borgenär, vars fordran är för- enad med sjöpanträtt i skeppet, kan begära att detta säljs för hans eller hennes fordran, om hans eller hennes rätt till betalning är ostri- dig eller styrks. Hör skeppet till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning, reten- tionsrätt eller förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), sådan befogenhet.

Ska arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för den fordringen.

Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkurs- boets räkning förfaller.

I fråga om rätt att utlösa borge- när eller konkursbo som har anslu- tit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

hinder möter eller anstånd beviljas

hinder uppstår eller anstånd bevil-

enligt 8 kap. 3 §.

jas enligt 8 kap. 3 §.

10 kap. 4 §

Borgenär eller annan vars rätt

Borgenär eller annan vars rätt

kan vara beroende av skeppets

kan vara beroende av skeppets

försäljning får utlösa

sökanden.

försäljning får utlösa

sökanden.

Han träder därigenom i sökandens

Han eller hon träder därigenom i

ställe.

sökandens ställe.

Den som vill utlösa sökanden

Den som vill utlösa sökanden

skall , innan skeppet har sålts, till

ska , innan skeppet har sålts, till

Kronofogdemyndigheten

betala

Kronofogdemyndigheten

betala

exekutionsfordringen

och

upp-

utsökningsfordringen

och

upp-

komna förrättningskostnader.

komna förrättningskostnader.

10 kap. 5 §

Borgenär, vars fordran är för- enad med sjöpanträtt i skeppet, kan begära att detta säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör skeppet till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt på grund av inteck- ning, retentionsrätt eller förmåns- rätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), sådan befogenhet.

Skall arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för den fordringen.

Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att utlösa borge- när eller konkursbo som har anslu- tit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §.

94

10 kap. 6 §

Auktion skall kungöras i god tid

Auktion ska kungöras i god tid

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

skall innehålla uppgift om sam-

ska innehålla uppgift om sam-

manträde för fördelning av köpe-

manträde för fördelning av köpe-

skillingen.

skillingen om sådant sammanträde

ska hållas.

Innehavare av fordran som bör

Innehavare av fordran som bör

iakttaga s vid auktionen skall i

beaktas vid auktionen ska i kun-

kungörelsen uppmanas att anmäla

görelsen uppmanas att anmäla sin

sin rätt till Kronofogdemyndig-

rätt till Kronofogdemyndigheten

heten senast vid auktionen.

senast vid auktionen.

10 kap.

7 § 28

Minst trettio dagar före auk-

Minst trettio dagar före auk-

tionen

skall

underrättelser om

tionen

ska

underrättelser

om

försäljningen sändas till sökanden

försäljningen sändas till sökanden

och ägaren samt till kända borge-

och ägaren samt till kända borge-

närer som har sjöpanträtt, panträtt

närer som har sjöpanträtt, panträtt

på grund av inteckning eller reten-

på grund av inteckning eller reten-

tionsrätt. Blir sådan borgenär känd

tionsrätt. Blir sådan borgenär känd

senare,

skall

underrättelse genast

senare,

ska

underrättelse genast

sändas till honom. Har register-

sändas till honom eller henne . Har

myndigheten

uppgift om adress,

registermyndigheten uppgift

om

skall den användas. Underrättelse

adress, ska den användas.

till utrikes ort skall om möjligt

sändas med flygpost.

10 kap. 10 § 29

I sakägarförteckningen

upptas,

I sakägarförteckningen

upptas,

förutom

exekutionsfordringen ,

förutom

utsökningsfordringen ,

fordran som är förenad med sjö-

fordran som är förenad med sjö-

panträtt, panträtt på grund av

panträtt, panträtt på grund av

inteckning

eller

retentionsrätt

inteckning

eller

retentionsrätt

samt förrättningskostnaderna.

samt förrättningskostnaderna.

Om skeppet hör till konkursbo,

Om skeppet hör till konkursbo,

upptas även arvode och annan

upptas även arvode och annan

kostnad

för

skeppets förvaltning

kostnad

för

skeppets förvaltning

under

konkursen.

Är

skeppet

under

konkursen.

Är

skeppet

därjämte utmätt, upptas

fordran

därjämte utmätt, upptas

fordran

som skall utgå med förmånsrätt

som ska utgå med förmånsrätt

enligt

10 §

förmånsrättslagen

enligt

10 §

förmånsrättslagen

(1970:979).

(1970:979).

28 SFS senaste lydelse 1994:480.

29 SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

95

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

96

Med fordran som är förenad

Med fordran som är förenad

med panträtt på grund av inteck-

med panträtt på grund av inteck-

ning avses även fordran för vilken

ning avses även fordran för vilken

skepp har tagits i anspråk enligt

skepp har tagits i anspråk enligt

9 kap. 14 § samt rätt till betalning

9 kap. 14 § samt rätt till betalning

på grund av ägarhypotek.

på grund av ägarhypotek.

10 kap. 11 §

Fordringarna upptas efter det

Fordringarna upptas efter det

företräde som gäller enligt lag.

företräde som gäller enligt lag.

Ränta och annan biförpliktelse

Ränta och annan biförpliktelse

upptas före fordringens kapital-

upptas före fordringens kapital-

belopp, om ej borgenären yrkar

belopp, om inte sökanden yrkar

annat.

annat.

Förrättningskostnaderna upptas

Förrättningskostnaderna upptas

närmast före exekutionsfordringen .

närmast före utsökningsfordringen .

Fordran upptas även om den är

Fordran upptas även om den är

beroende av villkor eller tvistig. Är

beroende av villkor eller tvistig. Är

panträtt för fordran beroende av

panträtt för fordran beroende av

att sökt inteckning beviljas, upptas

att sökt inteckning beviljas, upptas

fordringen med det företräde som

fordringen med det företräde som

tillkommer den om inteckningen

tillkommer den om inteckningen

beviljas.

beviljas.

När försäljning har begärts av

När försäljning har begärts av

förvaltaren i konkurs, anses kon-

förvaltaren i konkurs, anses kon-

kursboet som sökande utan för-

kursboet som sökande utan för-

månsrätt, om ej annat följer av 5 §.

månsrätt, om inte annat följer av

5 §.

10 kap. 13 §

I övrigt anges i sakägarförteck-

I övrigt anges i sakägarförteck-

ningen

ningen

1. sammanlagda

beloppet av

1. sammanlagda

beloppet av

fordringar med bättre rätt än

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen och förrätt-

utsökningsfordringen och förrätt-

ningskostnaderna (skyddsbeloppet)

ningskostnaderna

(skyddsbelop-

samt vilka fordringar som är

pet) samt vilka fordringar som är

skyddade,

skyddade,

2. det lägsta bud

som måste

2. det lägsta bud som måste

avges för att skeppet enligt 14 §

avges för att skeppet enligt 14 §

skall få säljas,

ska få säljas,

3. betalningsvillkoren.

3. betalningsvillkoren.

10 kap. 14 §

Vid försäljningen skall skydds-

Vid försäljningen ska skydds-

beloppet täckas av köpeskillingen

beloppet täckas av köpeskillingen

för skeppet och andra medel som

för skeppet och andra tillgängliga

finns att tillgå .

pengar .

10 kap. 16 § 30

Den som ropar in skeppet är

Den som vinner budgivningen av

skyldig att efter inropet lämna

skeppet är därefter skyldig att

handpenning som

motsvarar

en

lämna handpenning som motsvarar

sjättedel av köpeskillingen, dock

en sjättedel av köpeskillingen, dock

ej mindre än de förrättningskost-

inte mindre än de förrättnings-

nader som skall utgå ur skeppet.

kostnader som ska utgå ur skeppet.

Handpenningen

skall betalas

Handpenningen

ska betalas

kontant, om ej inroparen ställer

kontant, om inte den som vinner

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

budgivningen ställer säkerhet

för

får godtagas även fordran som är

beloppet. Som säkerhet får godtas

förenad med panträtt på grund av

även fordran som är förenad med

inteckning i skeppet, om den täcks

panträtt på grund av inteckning i

av köpeskillingen och kan anses

skeppet, om den täcks av köpe-

betryggande.

skillingen och kan anses betrygg-

ande.

Staten, kommun, landsting och

Staten, kommun, landsting och

kommunalförbund

behöver

ej

kommunalförbund

behöver

inte

lämna handpenning men blir i fall

lämna handpenning men blir i fall

som avses i 22 § ersättningsskyl-

som avses i 22 § ersättningsskyl-

diga intill motsvarande belopp.

diga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen skall betalas senast

köpeskillingen ska betalas senast

vid det sammanträde som enligt 6 §

vid den tidpunkt Kronofogde-

har kungjorts för

köpeskillingens

myndigheten bestämmer .

fördelning .

När köpeskillingen har till fullo

När köpeskillingen har till fullo

betalats, får köparen komma i be-

betalats, får köparen komma i be-

sittning av skeppet.

sittning av skeppet.

Köparen blir personligen be-

Köparen blir personligen be-

talningsskyldig för vad som enligt

talningsskyldig för vad som enligt

överenskommelse har avräknats på

överenskommelse har avräknats på

köpeskillingen och den förre ägaren

köpeskillingen och den förre ägaren

blir fri från ansvar härför.

blir fri från ansvar härför.

10 kap. 18 §

Innan skeppet ropas ut skall

Innan skeppet bjuds ut ska

redogörelse lämnas för innehållet

redogörelse lämnas för innehållet

i sakägarförteckningen. Upplys-

i sakägarförteckningen. Upplys-

ning skall lämnas om att skeppet

ning ska lämnas om att skeppet

ropas ut med förbehåll att inrop

bjuds ut med förbehåll att bud ska

skall prövas enligt 19 §.

prövas enligt 19 §.

30 SFS senaste lydelse 2007:277.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

97

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

98

10 kap. 19 §

Innan inrop godtas skall Krono-

Innan bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva, om det i

fogdemyndigheten pröva, om det i

14 § angivna villkoret för försälj-

14 § angivna villkoret för försälj-

ning är uppfyllt. Även om detta är

ning är uppfyllt. Även om detta är

förhållandet får inropet ej godtagas ,

förhållandet får budet inte godtas ,

om det är sannolikt att avsevärt

om det är sannolikt att avsevärt

högre köpeskilling kan uppnås.

högre köpeskilling kan uppnås.

Utan hinder av första stycket

Utan hinder av första stycket

skall inrop godtagas , om samtliga

ska bud godtas , om samtliga

berörda

sakägare medger det.

berörda sakägare medger det.

Sökanden kan medge att inrop

Sökanden kan medge att bud god-

godtas

fastän förrättningskost-

tas fastän förrättningskostnaderna

naderna ej har blivit täckta.

inte har blivit täckta.

Inrop får ej mot sökandens

Bud får inte mot sökandens

bestridande godtagas , om exeku-

bestridande godtas , om utsök-

tionsfordringen ej täcks.

ningsfordringen inte täcks.

10 kap. 20 §

Sedan inrop har godtagits skall

Sedan bud har godtagits ska den

inroparen omedelbart lämna före-

som vunnit budgivningen omedel-

skriven handpenning. Kronofogde-

bart lämna föreskriven hand-

myndigheten kan dock på begäran

penning. Kronofogdemyndigheten

göra ett kort uppehåll i handlägg-

kan dock på begäran göra ett kort

ningen för att bereda inroparen

uppehåll i handläggningen för att

tillfälle att anskaffa handpenning,

bereda denne tillfälle att anskaffa

om uppehållet ej kan antagas

handpenning, om uppehållet inte

medföra beaktansvärd olägenhet.

kan antas medföra beaktansvärd

Lämnas ej handpenning,

skall

olägenhet. Lämnas inte hand-

skeppet ropas ut på nytt.

penning, ska skeppet bjudas ut på

nytt.

Fullgör ej inroparen sin be-

Fullgör inte den som vunnit

talningsskyldighet enligt

16 §

budgivningen sin betalningsskyl-

fjärde stycket, är inropet ogiltigt.

dighet enligt 16 § fjärde stycket, är

budet ogiltigt.

10 kap. 21 §

Sker ej inrop som godtas och

Lämnas inte bud som godtas

fullföljs genom att handpenning

och fullföljs genom att hand-

lämnas, skall nytt försäljnings-

penning lämnas, ska nytt försälj-

försök göras, om sökanden begär

ningsförsök göras, om sökanden

det inom en vecka från auktionen.

begär det inom en vecka från

Har inrop blivit ogiltigt enligt 20 §

auktionen. Har bud blivit ogiltigt

andra stycket, skall nytt försälj-

enligt 20 § andra stycket, ska nytt

ningsförsök göras, om ej sökanden

försäljningsförsök göras, om inte

avstår därifrån.

sökanden avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att skeppet har blivit sålt och saknas anledning antaga att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får Krono- fogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan av fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anled- ning av redan vidtagna åtgärder.

Har två auktioner hållits utan att

Prop. 2020/21:161

skeppet har blivit sålt och saknas

Bilaga 2

anledning anta att skeppet kan

säljas inom rimlig tid, får Krono-

fogdemyndigheten avvisa begäran

om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion ska hållas, gäller

vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan

av fordran som har skett för en

auktion gäller även för senare

auktion.

Ska nytt försäljningsförsök inte

göras, ska utmätningen hävas. Detta

gäller dock inte pengar som har

betalats in eller som betalas in

med anledning av redan vidtagna

åtgärder.

10 kap. 22 §

När ny auktion hålls sedan inrop

När ny auktion hålls sedan bud

har blivit ogiltigt enligt 20 § andra

har blivit ogiltigt enligt 20 § andra

stycket,

skall

handpenningen

stycket, ska handpenningen tas i

tagas i anspråk i den mån det

anspråk i den mån det behövs för

behövs för att sammanlagt samma

att sammanlagt samma belopp ska

belopp skall uppnås som vid den

uppnås som vid den förra auktio-

förra auktionen jämte ränta därå,

nen jämte ränta därå, beräknad

beräknad

enligt

5 §

räntelagen

enligt 5 § räntelagen (1975:635),

(1975:635), från utsatt dag för

från utsatt dag för köpeskillingens

köpeskillingens fördelning till och

fördelning till och med den nya

med den nya dagen för sådan

dagen för sådan fördelning och för

fördelning och för att även förrätt-

att

även förrättningskostnaderna

ningskostnaderna

med

anledning

med anledning av den nya auktio-

av den nya auktionen skall täckas.

nen ska täckas. Detta gäller även

Detta gäller även om ändrade

om

ändrade

förhållanden har

förhållanden har inträtt. Vad som

inträtt. Vad som inte behöver tas i

ej behöver tagas i anspråk skall

anspråk ska återlämnas när den

återlämnas när den nye inroparen

nye vinnaren av budgivningen har

har fullgjort sin betalningsskyl-

fullgjort sin

betalningsskyldighet.

dighet. Blir skeppet ej sålt vid den

Blir skeppet inte sålt vid den nya

nya auktionen, är hela hand-

auktionen, är

hela handpenningen

penningen förverkad.

förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand-

Hålls inte ny auktion, ska hand-

penningen användas till betalning

penningen användas till betalning

av förrättningskostnader som har

av förrättningskostnader som har

blivit onyttiga. Vad som ej behöver

blivit onyttiga. Vad som inte behö-

tagas i anspråk skall återlämnas.

ver tas i anspråk ska återlämnas.

99

Köparen ska fullgöra sin be- talningsskyldighet enligt 16 § fjärde stycket även om auktionen över- klagas.

Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen komma i besittning av skeppet, om inte annat har beslutats enligt 18 kap. 12 eller 19 § innan han eller hon har blivit berättigad därtill. Får han eller hon på grund av sådant beslut inte komma i besittning av skeppet och är hindret inte hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han eller hon frånträda köpet och återfå vad han eller hon har betalat jämte upplupen ränta, om han eller hon gör anmälan därom hos Kronofogdemyndigheten medan hindret fortfarande består.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

100

10 kap. 23 §

Köparen skall fullgöra sin be- talningsskyldighet enligt 16 § fjärde stycket även om auktionen över- klagas.

Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen komma i besittning av skeppet, om ej annat har förordnats enligt 18 kap. 12 eller 19 § innan han har blivit berättigad därtill. Får han på grund av sådant förordnande ej komma i besittning av skeppet och är hindret ej hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han frånträda köpet och återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos Kronofogde- myndigheten medan hindret allt- jämt består.

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

11 kap. 1 §

Beträffande exekutiv försäljning

Beträffande tvångsvis försälj-

av registrerat luftfartyg och in-

ning av registrerat luftfartyg och

tecknade reservdelar till luftfartyg

intecknade reservdelar till luft-

tillämpas 10 kap., om ej annat

fartyg tillämpas 10 kap., om inte

föreskrivs nedan.

annat föreskrivs nedan.

I fråga om vissa främmande

I fråga om vissa främmande

luftfartyg eller intecknade reserv-

luftfartyg eller intecknade reserv-

delar till sådana luftfartyg skall

delar till sådana luftfartyg skall

även tillämpas lagen (1955:229) i

även tillämpas lagen (1955:229) i

anledning av Sveriges tillträde till

anledning av Sveriges tillträde till

1948 års konvention rörande inter-

1948 års konvention rörande inter-

nationellt erkännande av rätt till

nationellt erkännande av rätt till

luftfartyg.

luftfartyg.

Bestämmelserna i detta kapitel

Bestämmelserna i detta kapitel

gäller ej försäljning av andel i eller

gäller inte försäljning av andel i

villkorlig rätt till luftfartyg eller

eller villkorlig rätt till luftfartyg

reservdelar.

eller reservdelar.

11 kap. 3 §

Vad som sägs om pantbrev och

Vad som sägs om pantbrev och

tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall

tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska

i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar skall säljas på begäran av borgenär som ej har inteckning för sin fordran, får skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 ej i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av sakkunniga som Kronofogdemyn- digheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna medel , den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två tredjedelar av köpeskillingen minskad med förrättningskostna- derna. Därvid skall i fall som avses i 10 kap. 22 § handpenning för reservdelarna läggas till köpe- skillingen, i den mån den ej skall tillkomma inroparen .

i stället gälla intecknat skuldebrev

Prop. 2020/21:161

och ränta som anges i 19 a § lagen

Bilaga 2

(1955:227) om inskrivning av rätt

till luftfartyg. I fall som avses i

10 kap. 12 § andra stycket upptas,

i stället för tio procents tillägg, ett

belopp motsvarande ett års ränta

enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar ska säljas på

begäran av borgenär som inte har

inteckning för sin fordran, får

skyddsbelopp

enligt

10 kap.

13 § 1 inte i något fall bestämmas

högre än till två tredjedelar av det

värde som i målet har åsatts reserv-

delarna av sakkunniga som Krono-

fogdemyndigheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket

får, vid fördelning av pengar , den

som har inteckning i reservdelarna

inte till skada för borgenär som

inte har inteckning göra sin rätt

gällande till högre belopp än som

svarar mot två tredjedelar av köpe-

skillingen minskad med förrätt-

ningskostnaderna. Därvid

ska i

fall som avses i 10 kap. 22 § hand-

penning för

reservdelarna

läggas

till köpeskillingen, i den mån den

inte ska tillkomma den som vunnit budgivningen .

11 kap. 3 a § 31

Nyttjanderätt

är

skyddad utan

Nyttjanderätt är skyddad utan

särskilt

förbehåll,

om

rättigheten

särskilt förbehåll, om rättigheten har

har bättre rätt än exekutionsford-

bättre rätt än utsökningsford-

ringen .

ringen .

Om sakägarförteckningen upp-

Om sakägarförteckningen upp-

tar en rättighet som inte enligt

tar en rättighet som inte enligt

första stycket är skyddad utan

första stycket är skyddad utan

särskilt förbehåll, skall luft-

särskilt förbehåll, ska luftfartyget

fartyget först ropas ut utan för-

först bjudas ut utan förbehåll för

behåll för rättighetens bestånd och

rättighetens bestånd och därefter

därefter

med

sådant

förbehåll.

med sådant förbehåll. Uppnås vid

Uppnås vid det senare utropet bud

den senare budgivningen bud som

som täcker fordringar med bättre

täcker fordringar med bättre rätt

rätt än rättigheten eller som, utan

än rättigheten eller som, utan att

31 SFS senaste lydelse 2004:84.

101

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

102

att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det före- gående utropet , har budet vid det senare utropet företräde. Att ägar- hypotek inte täcks, utgör inte hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, skall luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättig- heten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luftfartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade ge- nom tidigare bud och annat till- skott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid den föregående budgivningen , har budet vid den senare budgivningen företräde. Att ägarhypotek inte täcks, utgör inte hinder mot att bud med för- behåll för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättig- heten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska luftfartyget bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skydda- de genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, ska fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

Om en rättighetshavare i stället för

Prop. 2020/21:161

att betala ställer säkerhet, ska det

Bilaga 2

gälla.

11 kap. 4 §

Vid försäljning av flera luft-

Vid försäljning av flera luft-

fartyg skall varje luftfartyg ropas

fartyg ska varje luftfartyg bjudas

ut för sig. Luftfartyg som är i

ut för sig. Luftfartyg som är i

samma ägares hand och svarar för

samma ägares hand och svarar för

samma

fordringar

skall dock

samma fordringar ska dock bjudas

ropas ut gemensamt, om ägaren

ut gemensamt, om ägaren eller

eller borgenär ej begär särskild

borgenär

inte

begär

särskild

försäljning av visst eller vissa

försäljning av visst eller vissa

luftfartyg. Särskild

sakägarför-

luftfartyg.

Särskild sakägarför-

teckning skall upprättas för egen-

teckning ska upprättas för egen-

dom som ropas ut för sig. Be-

dom som bjuds ut för sig. Be-

träffande fordran för vilken flera

träffande fordran för vilken flera

luftfartyg svarar skall i förteck-

luftfartyg svarar ska i förteck-

ningen anmärkas att mindre be-

ningen anmärkas att mindre be-

lopp än som anges i förteckningen

lopp än som anges i förteckningen

kan komma att falla på egendomen

kan komma att falla på egendomen

till följd av att köpeskillingen för

till följd av att köpeskillingen för

annan

egendom

lämnar tillgång

annan egendom

lämnar

tillgång

till betalning av fordringen eller

till betalning av fordringen eller

del därav.

del därav.

Bestämmelserna i första stycket

Bestämmelserna i första stycket

gäller också i fråga om försäljning

gäller också i fråga om försäljning

av luftfartyg

och

intecknade

av luftfartyg och intecknade reserv-

reservdelar. Luftfartyg och reserv-

delar. Luftfartyg och reservdelar får

delar får dock ej ropas ut gemen-

dock inte bjudas ut gemensamt, om

samt, om fordran har bevakats av

fordran har bevakats av borgenär

borgenär som ej har inteckning i

som inte har inteckning i reserv-

reservdelarna.

delarna.

Reservdelar som ej ropas ut

Reservdelar som inte bjuds ut

gemensamt med luftfartyg kan på

gemensamt med luftfartyg kan på

begäran av ägaren eller borgenär

begäran av ägaren eller borgenär

ropas ut i skilda poster, med

bjudas ut i skilda poster, med

förbehåll att försäljning av sådan

förbehåll att försäljning av sådan

post sker endast om försäljningen

post sker endast om försäljningen

med hänsyn även till de bud som

med hänsyn även till de bud som

avges för andra poster kan god-

avges för andra poster kan godtas

tagas enligt 10 kap. 19 §.

enligt 10 kap. 19 §.

11 kap. 5 §

Omfattar inteckning flera luft-

Omfattar inteckning flera luft-

fartyg eller luftfartyg och reserv-

fartyg eller luftfartyg och reserv-

delar, får fordringen innestå enligt

delar, får fordringen innestå enligt

10 kap. 15 § endast om all den

10 kap. 15 § endast om all den

103

Fastighetens ägare ska efter uppmaning tillhandahålla de handlingar som visar hans eller hennes äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som be- svärar fastigheten eller om till- behör till denna och uppge vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens för- säljning. Kronofogdemyndigheten ska även på annat sätt söka inför- skaffa utredning i dessa hänseen- den samt om den belastning som rättighet utgör och det vederlag som utgår.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt utrop .

I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt budgivningsförfarande .

I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luft- fartyg.

12 kap. Försäljning av fast egendom

12 kap.

4 §

Fastighetens ägare skall på anmodan tillhandahålla de hand- lingar som visar hans äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som besvärar fastig- heten eller om tillbehör till denna och uppge vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens försäljning.

Kronofogdemyndigheten skall även på annat sätt söka införskaffa utredning i dessa hänseenden samt om den belastning som rättighet utgör och det vederlag som utgår.

12 kap.

6 §

Ägare till utmätt fastighet får ej

Ägare till utmätt fastighet får

minska dess värde genom att

inte minska dess värde genom att

överlåta tillbehör eller genom att

överlåta tillbehör eller genom att

annat än till husbehov avverka

annat än till husbehov avverka

skog, bedriva grus- eller stentäkt

skog, bedriva grus- eller stentäkt

eller på annat sätt utnyttja natur-

eller på annat sätt utnyttja natur-

tillgångarna eller förändra fastig-

tillgångarna eller förändra fastig-

heten. Om ej annat följer av 8 eller

heten. Om

inte

annat

följer av

9 §, får han i övrigt tillgodogöra

8 eller 9 §,

får han eller hon i

sig vanlig avkastning till dess

övrigt tillgodogöra sig vanlig av-

fastigheten har sålts och skall till-

kastning till dess fastigheten har

trädas av köparen. Sådan rätt

sålts och ska tillträdas av köparen.

föreligger dock ej i fråga om

Sådan rätt föreligger dock inte i

växande gröda eller annan avkast-

fråga om växande gröda eller

ning som har förklarats ingå i

annan avkastning som har förklarats

försäljningen.

ingå i försäljningen.

Ägaren får ej upplåta rättighet

Ägaren får inte upplåta rättighet

som går utöver vad som är med-

som går utöver vad som är med-

givet enligt första stycket. Krono-

givet enligt första stycket. Krono-

104

fogdemyndigheten kan förbjuda

fogdemyndigheten

kan

förbjuda

Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till Kronofogdemyn- digheten , om inte hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får inte utan synner- liga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.

honom att upplåta rättighet som kan försvåra fastighetens försäljning.

På begäran av ägaren kan Kronofogdemyndigheten medge undantag från första eller andra stycket i den mån det kan ske utan intrång i utmätningssökandens rätt och i övrigt är lämpligt.

honom

eller

henne att

upplåta

Prop. 2020/21:161

rättighet

som

kan försvåra

fastig-

Bilaga 2

hetens försäljning.

På begäran av ägaren kan

Kronofogdemyndigheten

medge

undantag från första eller andra stycket i den mån det kan ske utan intrång i sökandens rätt och i övrigt är lämpligt.

12 kap. 11 §

Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyn- digheten , om ej hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får ej utan synnerliga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.

12 kap. 12 §

Borgenär eller annan vars rätt

Borgenär eller annan vars rätt

kan vara beroende av fastighetens

kan vara beroende av fastighetens

försäljning får utlösa sökanden.

försäljning får utlösa

sökanden.

Han träder därigenom i sökandens

Han eller hon träder därigenom i

ställe.

sökandens ställe.

Den som vill utlösa sökanden

Den som vill utlösa sökanden

skall , innan fastigheten har sålts,

ska , innan fastigheten har sålts, till

till Kronofogdemyndigheten be-

Kronofogdemyndigheten

betala

tala exekutionsfordringen och upp-

utsökningsfordringen

och

upp-

komna förrättningskostnader.

komna förrättningskostnader.

12 kap. 13 § 32

Borgenär, vars fordran är för-

Borgenär, vars fordran är för-

enad med förmånsrätt i fastigheten

enad med förmånsrätt i fastigheten

enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-

enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-

månsrättslagen

(1970:979), kan

månsrättslagen (1970:979), kan

begära att fastigheten säljs för

begära att fastigheten säljs för

hans fordran, om hans rätt till

hans eller hennes fordran, om

betalning är ostridig eller styrks.

hans eller hennes rätt till betalning

Hör fastigheten till konkursbo, har

är ostridig eller styrks. Hör fastig-

även borgenär,

vars fordran är

heten till konkursbo, har även

32 SFS senaste lydelse 1994:444.

105

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. För- valtaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som skall utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla det hos Kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevaknings- sammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räk- ning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. För- valtaren kan också begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastig- hetens vård under konkursen som ska utgå ur fastigheten, om kon- kursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, ska han eller hon anmäla det hos Kronofogdemyn- digheten senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borge- närs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

12 kap.

16 §

Vad som har influtit genom

Inkommen betalning efter sär-

särskild försäljning av tillbehör

skild försäljning av tillbehör till-

tillkommer dem som har ford-

kommer dem som har fordringar

ringar med rätt i fastigheten med

med rätt i fastigheten med det

det företräde mellan dem som

företräde mellan dem som gäller

gäller enligt lag. Den som har

enligt lag. Den som har fordran

fordran med panträtt i fastigheten

med panträtt i fastigheten kan

kan avstå från betalning utan att

avstå från betalning utan att det

det minskar hans rätt i fastigheten

minskar hans eller hennes rätt i

i övrigt. Innehavare av fordran

fastigheten i övrigt. Innehavare av

med panträtt på grund av gemen-

fordran med panträtt på grund av

sam inteckning får dock ej avstå

gemensam inteckning får dock inte

från betalning ur tillbehörsmedel

avstå från betalning med anled-

106

under annan förutsättning än att

ning av genomförd försäljning av

samtycke till avståendet har

tillbehör under annan förut-

lämnats av såväl ägare till övriga

sättning än att samtycke till

av inteckningen besvärade fastig-

avståendet har lämnats av såväl

heter som innehavare av panträtt

ägare till övriga av inteckningen

vilken gäller i en eller flera av

besvärade fastigheter som inne-

fastigheterna med lika rätt som

havare av panträtt vilken gäller i en

eller sämre rätt än inteckningen.

eller flera av fastigheterna med

lika rätt som eller sämre rätt än

inteckningen.

Avstående som inverkar på vill-

Avstående som inverkar

på

koren vid fastighetens försäljning

villkoren vid fastighetens försälj-

på auktion skall ske senast vid

ning på auktion ska ske senast vid

bevakningssammanträdet och kan

bevakningssammanträdet eller, om

därefter ej återkallas.

bevakningssammanträde inte

ska

hållas, vid den tidpunkt Krono-

fogdemyndigheten bestämmer. Av-

stående kan därefter inte åter-

kallas.

12 kap. 17 §

Om medel som har influtit

Om

betalning

efter särskild

genom särskild försäljning av

försäljning av tillbehör räcker att

tillbehör förslår att förnöja sök-

förnöja sökanden samt dem som

anden samt dem som har bättre

har bättre rätt och inte har avstått

rätt och ej har avstått från betal-

från

betalning,

ska förfarandet

ning, skall förfarandet avbrytas,

avbrytas, om inte egendom är av-

såvida ej egendom är avträdd till

trädd till konkurs och förvaltaren

konkurs och förvaltaren begär att

begär att förfarandet ska fortsätta .

förfarandet skall fortgå .

12 kap. 18 §

Senast när sakägarförteckning har upprättats ska sökanden, svar- anden och annan känd sakägare

vars rätt berörs av försäljningen

ges tillfälle att yttra sig om bud-

givningsförfarandet.

Tid och plats för auktion på

Tid och plats för auktionen samt

fastighet bestäms av Kronofogde-

hur bud ska lämnas bestäms av

myndigheten.

Kronofogdemyndigheten.

Fastighetens ägare och inne-

Fastighetens ägare och inne-

havare av nyttjanderätt till fastig-

havare av nyttjanderätt till fastig-

heten är skyldiga att låta fastig-

heten är skyldiga att låta fastig-

heten visas på lämplig tid.

heten visas på lämplig tid.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

107

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

108

12 kap. 19 §

För förhandling om försälj-

För förhandling om försälj-

ningen skall bevakningssamman-

ningen får Kronofogdemyndigheten

träde hållas antingen samma dag

besluta att bevakningssamman-

som auktionen eller lämplig dag

träde ska hållas antingen samma

före denna.

dag som auktionen eller lämplig

dag före denna.

Om det inte ska hållas ett be-

vakningssammanträde ska Krono-

fogdemyndigheten bestämma en

senaste dag när fordran eller rättig-

heter senast ska anmälas.

12 kap. 20 §

Auktionen skall kungöras i god

Auktionen ska kungöras i god tid

tid och på lämpligt sätt. Kungörel-

och på lämpligt sätt. Kungörelsen

sen skall innehålla uppgift om

ska innehålla uppgift om tillträdes-

bevakningssammanträde och sam-

dag samt om bevakningssamman-

manträde för fördelning av köpe-

träde och sammanträde för fördel-

skillingen.

ning av köpeskillingen om sådana

sammanträden ska hållas.

Innehavare

av fordran

eller

Innehavare

av fordran

eller

rättighet som bör iakttagas vid

rättighet som bör beaktas vid auk-

auktionen skall i kungörelsen upp-

tionen ska i kungörelsen uppmanas

manas att anmäla sin rätt till

att anmäla sin rätt till Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten

senast

myndigheten senast vid den tid-

vid bevakningssammanträdet .

punkt som Kronofogdemyndigheten

bestämmer.

Har

Kronofogdemyndigheten

Har

Kronofogdemyndigheten

förordnat om särskild försäljning

beslutat om särskild försäljning av

av tillbehör, får kungörelsen ej

tillbehör,

får

kungörelsen

inte

utfärdas

förrän

försäljningen har

utfärdas

förrän

försäljningen

har

vunnit laga kraft och köpe-

fått laga kraft och köpeskillingen

skillingen har betalats eller frågan

har betalats eller frågan om sådan

om sådan försäljning har förfallit.

försäljning har förfallit.

12 kap. 24 §

När förhandlingen vid bevak-

Kronofogdemyndigheten

ska

ningssammanträdet har avslutats,

upprätta en

sakägarförteckning

upprättas sakägarförteckning.

när en förhandling vid ett bevak-

ningssammanträde har avslutats

eller, om bevakningssammanträde

inte ska hållas, vid en annan tid-

punkt som

Kronofogdemyndig-

heten bestämmer.

12 kap. 25 § 33

I sakägarförteckningen upptas

I sakägarförteckningen upptas

förutom exekutionsfordringen

förutom utsökningsfordringen

1. fordran som skall utgå med

1. fordran som

ska utgå

med

förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1

förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1

eller 2 förmånsrättslagen (1970:979)

eller 2 förmånsrättslagen (1970:979)

och som förfaller till betalning

och som förfaller till betalning

senast den tillträdesdag som anges

senast den tillträdesdag som anges

i 36 §,

i 36 §,

2. fordran

som

är

förenad

med

2. fordran som

är förenad

med

panträtt i fastigheten,

panträtt i fastigheten,

3. nyttjanderätt,

servitut

eller

3. nyttjanderätt,

servitut

eller

rätt till elektrisk kraft som be-

rätt till elektrisk kraft som be-

svärar fastigheten, om rättigheten

svärar fastigheten, om rättigheten

är inskriven eller grundar sig på

är inskriven eller grundar sig på

skriftlig handling som är tillgäng-

skriftlig handling som är tillgäng-

lig eller avser hyra av en bostads-

lig eller avser hyra av en bostads-

lägenhet i en fastighet, som är

lägenhet i en fastighet, som är

taxerad som hyreshusenhet,

om

taxerad som hyreshusenhet,

om

hyresgästen har tillträtt lägen-

hyresgästen har tillträtt lägen-

heten, dock ej sådan rättighet som

heten, dock inte sådan rättighet

skall bestå

oavsett

fastighetens

som ska bestå oavsett fastighetens

försäljning,

försäljning,

4. förrättningskostnaderna.

4. förrättningskostnaderna.

Om fastigheten tillhör konkurs-

Om fastigheten tillhör konkurs-

bo, upptas även arvode och annan

bo, upptas även arvode och annan

kostnad för fastighetens förvalt-

kostnad för fastighetens förval-

ning under konkursen.

tning under konkursen.

12 kap. 26 §

Fordringar och rättigheter upptas

Fordringar och rättigheter upptas

efter det företräde som gäller enligt

efter det företräde som gäller enligt

lag. Ränta och annan biförpliktelse

lag. Ränta och annan biförpliktelse

upptas före fordringens kapital-

upptas före fordringens kapital-

belopp, om ej borgenären yrkar

belopp, om inte borgenären yrkar

annat.

annat.

Förrättningskostnaderna

upptas

Förrättningskostnaderna

upptas

närmast

före

exekutionsford-

närmast före utsökningsfordringen.

ringen.

Fordran

eller

rättighet

upptas

Fordran eller rättighet

upptas

även om den är beroende av vill-

även om den är beroende av vill-

kor eller tvistig. Är panträtt för

kor eller tvistig. Är panträtt för

fordran beroende av att sökt

fordran beroende av att sökt

inteckning beviljas eller är in-

inteckning beviljas eller är in-

skrivning av rättighet sökt men

skrivning av rättighet sökt men

ännu ej

beviljad, upptas

ford-

ännu inte beviljad, upptas ford-

33 SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

109

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

110

ringen eller rättigheten med det

ringen eller rättigheten med det

företräde som tillkommer den om

företräde som tillkommer den om

inteckningen eller inskrivningen

inteckningen eller inskrivningen

beviljas.

beviljas.

När försäljning har begärts av

När försäljning har begärts av

förvaltaren i konkurs, anses kon-

förvaltaren i konkurs, anses kon-

kursboet som sökande utan för-

kursboet som sökande utan för-

månsrätt, om ej anslutning har

månsrätt, om inte anslutning har

skett enligt 13 §.

skett enligt 13 §.

12 kap. 29 §

I övrigt anges i sakägarför-

I övrigt anges i sakägarför-

teckningen

teckningen

1. sammanlagda beloppet

av

1. sammanlagda

beloppet

av

fordringar med bättre rätt än

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen och förrätt-

utsökningsfordringen och förrätt-

ningskostnaderna (skyddsbeloppet)

ningskostnaderna

(skyddsbelop-

samt vilka fordringar som är

pet) samt vilka fordringar som är

skyddade,

skyddade,

2. i vad

mån behållen

köpe-

2. i vad

mån behållen köpe-

skilling för tillbehör skall an-

skilling för tillbehör ska användas

vändas för betalning av fordringar

för betalning av fordringar som

som har upptagits i förteckningen,

har upptagits i förteckningen,

3. det

lägsta

bud

som

måste

3. det

lägsta

bud

som måste

avges för att fastigheten enligt

avges för att fastigheten enligt

32 § skall få säljas,

32 § ska få säljas,

4. vilka rättigheter

som

enligt

4. vilka rättigheter

som enligt

33 § första stycket är skyddade

33 § första stycket är skyddade

utan förbehåll

eller

enligt

33 §

utan förbehåll

eller

enligt

33 §

andra stycket skall förbehållas vid

andra stycket ska förbehållas vid

försäljningen,

försäljningen,

5. betalningsvillkoren

och

till-

5. betalningsvillkoren

och

till-

trädesdag.

trädesdag.

Av fordran som gäller endast

Av fordran som gäller endast

andel i fastigheten skall vid

andel i fastigheten ska vid

tillämpning

av

första

stycket 1

tillämpning

av

första

stycket 1

medräknas så mycket som med

medräknas så mycket som med

hänsyn till andelens storlek och

hänsyn till andelens storlek och

fordringens läge täcks, när övriga

fordringens läge täcks, när övriga

fordringar med bättre rätt än

fordringar med bättre rätt än

exekutionsfordringen

samt

för-

utsökningsfordringen

samt

för-

rättningskostnaderna är fullt täckta.

rättningskostnaderna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får ej

Köpeskilling

för

tillbehör

får

tagas i anspråk för betalning av

inte tas i anspråk för betalning av

fordran

inom

skyddsbeloppet i

fordran

inom

skyddsbeloppet i

vidare mån än som har angivits i

vidare mån än som har angetts i

sakägarförteckningen.

sakägarförteckningen.

12 kap. 30 §

I

sakägarförteckningen skall i

I

sakägarförteckningen

ska i

förekommande fall erinras om

förekommande fall erinras om

1. verkan av underlåten upp-

1. verkan av

underlåten

upp-

sägning av arrende- eller hyres-

sägning av arrende- eller hyres-

avtal i fall som avses i 46 § andra

avtal i fall som avses i 46 § andra

stycket samt rätt till förlängt avtal

stycket samt rätt till förlängt avtal

eller skadestånd som enligt lag

eller skadestånd som enligt lag

tillkommer arrendator eller hyres-

tillkommer arrendator eller hyres-

gäst om han blir uppsagd med

gäst om han eller hon blir uppsagd

anledning av fastighetens försälj-

med

anledning

av fastighetens

ning,

försäljning,

2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst

2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst

som enligt lag tillkommer bostads-

som enligt lag tillkommer bostads-

rättshavare,

rättshavare,

3. rätt att bo kvar på fastigheten

3. rätt att bo kvar på fastigheten

som

Kronofogdemyndigheten

som

Kronofogdemyndigheten

enligt 36 § tredje stycket har med-

enligt 36 § tredje stycket har med-

givit ägaren.

gett ägaren.

4. egendomen är försäkrad.

12 kap. 33 §

Tomträtt som har inskrivits är

Tomträtt som har inskrivits är

vid

försäljningen

skyddad

utan

vid försäljningen

skyddad

utan

särskilt förbehåll. Annan nytt-

särskilt förbehåll. Annan nytt-

janderätt samt servitut och rätt till

janderätt samt servitut och rätt till

elektrisk kraft är skyddade utan

elektrisk kraft är skyddade utan

särskilt förbehåll,

om

rättigheten

särskilt förbehåll, om rättigheten har

har bättre rätt än exekutionsford-

bättre rätt än utsökningsford-

ringen .

ringen .

I andra fall än som avses i första

I andra fall än som avses i första

stycket skall nyttjanderätt, servitut

stycket ska nyttjanderätt, servitut

och rätt till elektrisk kraft särskilt

och rätt till elektrisk kraft särskilt

förbehållas, om det saknas anled-

förbehållas, om det saknas anled-

ning antaga att rättigheten belas-

ning anta att rättigheten belastar

tar

fastigheten till beaktansvärd

fastigheten till beaktansvärd skada

skada för innehavare av fordran

för innehavare av fordran med

med bättre rätt. Härvid skall rätt till

bättre rätt. Härvid ska rätt till

betalning på grund av ägarhypotek

betalning på grund av ägarhypotek

ej anses som fordran.

inte anses som fordran.

Bestämmelser

om

inskränk-

Bestämmelser

om

inskränk-

ningar i rätten att föra talan mot

ningar i rätten att föra talan mot

beslut angående förbehåll som av-

beslut angående förbehåll som av-

ses i andra stycket finns i 18 kap.

ses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättighet som ej enligt första

Rättigheten som inte enligt första

stycket är skyddad utan särskilt

stycket är skyddad utan särskilt

förbehåll och ej heller har för-

förbehåll och inte heller har för-

behållits enligt andra

stycket

kan

behållits enligt andra

stycket

kan

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

111

Prop. 2020/21:161

skyddas genom förbehåll vid auk-

Bilaga 2

tionen enligt 39 §.

skyddas genom förbehåll vid auk- tionen enligt 39 §.

12 kap.

34 §

I avräkning

på köpeskillingen

I

avräkning på köpeskillingen

för fastigheten skall innestå kapi-

för fastigheten ska innestå kapi-

talbeloppet av sådan fordran inom

talbeloppet av sådan fordran inom

skyddsbeloppet som

är förenad

skyddsbeloppet

som

är

förenad

med panträtt och ej enligt sakägar-

med panträtt och inte enligt sak-

förteckningen

skall

betalas

med

ägarförteckningen

ska

betalas

köpeskilling för tillbehör. Detta

med

köpeskilling

för

tillbehör.

gäller dock ej om,

Detta gäller dock inte om,

1. fordringen

är

förfallen

till

1. fordringen

är

förfallen

till

betalning senast på tillträdesdagen

betalning senast på tillträdesdagen

och borgenären har yrkat kontant

och borgenären har yrkat kontant

betalning,

betalning,

2. fordringen

är

sådan

som

2. fordringen

är

sådan

som

avses i 26 § tredje stycket eller

avses i 26 § tredje stycket eller

3. fordringen

är

förenad

med

3. fordringen

är

förenad

med

panträtt endast i andel i fastig-

panträtt endast i andel i fastig-

heten.

heten.

För ägarhypotek skall , även om

För ägarhypotek ska , även om

det faller inom skyddsbeloppet,

det

faller inom

skyddsbeloppet,

kontant betalning alltid erläggas.

kontant betalning alltid erläggas.

I den mån avräkning ej skall ske

I den mån avräkning inte ska ske

enligt första stycket skall köpe-

enligt första stycket ska köpe-

skillingen för

fastigheten betalas

skillingen för fastigheten betalas

kontant, om ej inroparen visar att

kontant, om inte den som vunnit

han har avtalat annat med den som

budgivningen visar att han eller

enligt sakägarförteckningen

är

hon har avtalat annat med den som

betalningsberättigad.

Om

det

enligt

sakägarförteckningen

är

enligt förteckningen är ovisst vem

betalningsberättigad.

Om

det

ett belopp tillkommer, får det ej

enligt förteckningen är ovisst vem

avräknas.

ett belopp tillkommer, får det inte

avräknas.

12 kap.

35 § 34

Den som ropar in fastigheten är

Den som vinner budgivningen är

skyldig att efter inropet lämna

skyldig att efter auktionen lämna

handpenning som

motsvarar en

handpenning som

motsvarar en

tiondel av köpeskillingen, dock ej

tiondel

av köpeskillingen, dock

mer än som enligt 34 § skall

inte mer än som enligt 34 § ska

betalas kontant eller mindre än de

betalas kontant eller mindre än de

förrättningskostnader som skall utgå

förrättningskostnader som ska utgå

ur fastigheten.

ur fastigheten.

112

34 SFS senaste lydelse 2007:277.

Handpenningen

skall betalas

Handpenningen

ska

betalas

kontant, om ej inroparen ställer

kontant, om inte säkerhet ställs för

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

beloppet. Som säkerhet får godtas

får godtas även fordran som är

även fordran som är förenad med

förenad med panträtt i fastigheten,

panträtt i fastigheten, om den täcks

om den täcks av köpeskillingen och

av köpeskillingen och kan anses

kan anses betryggande.

betryggande.

Staten, kommun, landsting och

Staten, kommun, landsting och

kommunalförbund

behöver ej

kommunalförbund

behöver inte

lämna handpenning men blir i fall

lämna handpenning men blir i fall

som avses i 43 § ersättningsskyl-

som avses i 43 § ersättningsskyl-

diga intill motsvarande belopp.

diga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen skall betalas senast

köpeskillingen ska betalas senast

vid det sammanträde som enligt

vid den tidpunkt som Krono-

20 § har kungjorts för köpeskill-

fogdemyndigheten bestämmer, dock

ingens fördelning.

senast på den tillträdesdag som

Kronofogdemyndigheten

bestäm-

mer enligt 12 kap. 36 §.

12 kap. 36 §

Som

tillträdesdag räknas

den

Kronofogdemyndigheten ska be-

dag då enligt kungörelse fördel-

sluta om tillträdesdag. Krono-

ningssammanträdet skall äga rum.

fogdemyndigheten kan medge den

Kronofogdemyndigheten kan dock

som vunnit budgivningen att ta

medge inroparen att taga vård om

vård om fastigheten eller del av

fastigheten eller del därav före

den före tillträdesdagen.

tillträdesdagen.

Kronofogdemyndigheten

får

Kronofogdemyndigheten

får

förordna att obetald avkastning av

besluta att obetald avkastning av

fastigheten, som enligt 8 eller 9 §

fastigheten, som enligt 8 eller 9 §

har skolat betalas till myndigheten

skulle ha betalats till myndigheten

eller syssloman och som har för-

eller syssloman och som har

fallit under tiden till och med den

förfallit under tiden till och med

dag köparen har tillträtt fastig-

den dag köparen har tillträtt

heten, skall tillkomma denne. Om

fastigheten, ska tillkomma denne.

sådan avkastning i annat fall

Om sådan avkastning i annat fall

betalas till köparen, skall denne

betalas till köparen, ska denne

redovisa därför till Kronofogde-

redovisa därför till Kronofogde-

myndigheten.

myndigheten.

Har förre ägaren ej annan

Om förre ägaren inte har annan

bostad,

kan Kronofogdemyndig-

bostad, kan Kronofogdemyndig-

heten tillåta honom att bo kvar på

heten tillåta honom eller henne att

fastigheten högst tre månader efter

bo kvar på fastigheten högst tre

tillträdesdagen.

månader efter

tillträdesdagen. Vid

denna bedömning ska Kronofogde-

myndigheten

särskilt beakta

om

fastigheten är försäkrad.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

113

På begäran av de sakägare vars rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde, ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Skydds- beloppet får höjas även om borge- när som inte själv har begärt försälj- ning motsätter sig det.

Begäran som avses i första stycket ska framställas senast vid bevakningssammanträdet. Om be- vakningssammanträde inte ska hållas ska begäran framställas

innan Kronofogdemyndigheten fastställer sakägarförteckningen.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

114

12 kap. 37 §

På begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde, ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Skydds- beloppet får höjas även om borge- när som inte själv har begärt försälj- ning motsätter sig det.

Begäran som avses i första stycket skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.

12 kap. 38 §

Vid auktionen skall , i den mån

Vid auktionen ska , i den mån

det är påkallat med hänsyn till

det är påkallat med hänsyn till

värdet av fastighetens tillbehör eller

värdet av fastighetens tillbehör

av annan orsak, anges vilken

eller av annan orsak, anges vilken

egendom som framstår som till-

egendom som framstår som till-

behör ej skall följa den. Vad så-

behör inte ska följa den. Vad så-

lunda angivits är avgörande för

lunda angivits är avgörande för

vad försäljningen omfattar i den

vad försäljningen omfattar i den

delen. I övrigt ingår i försälj-

delen. I övrigt ingår i försälj-

ningen vad som enligt lag utgör

ningen vad som enligt lag utgör

tillbehör till fastigheten. Råder

tillbehör

till

fastigheten. Råder

tvist om tillbehör, skall det an-

tvist om tillbehör, ska det anmälas.

mälas.

Redogörelse skall lämnas för

Redogörelse

ska lämnas för

innehållet i sakägarförteckningen.

innehållet

i sakägarförteckningen.

Upplysning skall lämnas om att

Upplysning ska lämnas om att

fastigheten ropas ut med förbehåll

fastigheten bjuds ut med förbehåll

att inrop skall prövas enligt 40 §.

att bud ska prövas enligt 40 §.

12 kap. 39 §

Om sakägarförteckningen upp-

Om sakägarförteckningen upp-

tager rättighet som ej enligt 33 §

tar rättighet som inte enligt 33 §

första stycket är skyddad utan

första stycket är skyddad utan

särskilt förbehåll och ej heller har

särskilt förbehåll och inte heller

förbehållits enligt 33 § andra

har förbehållits enligt 33 § andra

stycket,

skall fastigheten

först

stycket,

ska fastigheten

först

ropas

ut utan förbehåll

om

bjudas

ut utan förbehåll

om

rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare utropet bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det föregående utropet , har budet vid det senare utropet företräde. Att ägarhypotek ej täcks utgör ej hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Upptager sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, skall fastigheten först ropas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Bud som skyddar flera rättigheter än annat bud har företräde framför detta, om det ej leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När bud med förbehåll för rättighet ej täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättig- heten eller så stor del av skillna- den som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig att betala enligt vad som sägs i tredje stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, ej ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall fastigheten ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat till- skott som bjuds.

rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare budgivningsförfarandet bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det före- gående budgivningsförfarandet , har det senare budet företräde. Att ägarhypotek inte täcks utgör inte hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, ska fastigheten först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Bud som skyddar flera rättigheter än annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täck- ning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När bud med förbehåll för rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig att betala enligt vad som sägs i tredje stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska fastigheten bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat till- skott som bjuds.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

115

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

116

Om borgenär vars fordran ej har

Om borgenär vars fordran inte

blivit täckt genom visst bud

har blivit täckt genom visst bud

godtager budet, skall fordringen

godtar budet, ska fordringen vid

vid tillämpning av första–fjärde

tillämpning

av

första–fjärde

styckena anses täckt.

styckena anses täckt.

Om rättighetshavare i stället för

Om rättighetshavare i stället för

att betala ställer säkerhet, skall det

att betala ställer säkerhet, ska det

gälla.

gälla.

12 kap. 40 §

Innan inrop godtas skall Krono-

Innan bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva, om det i

fogdemyndigheten pröva, om det i

32 § angivna villkoret för försälj-

32 § angivna villkoret för försälj-

ning är uppfyllt. Även om detta är

ning är uppfyllt. Även om detta är

förhållandet får inropet ej god-

förhållandet får budet inte godtas ,

tagas , om det är sannolikt att

om det är sannolikt att avsevärt

avsevärt

högre

köpeskilling

kan

högre köpeskilling kan uppnås.

uppnås.

Utan hinder av första stycket

Utan hinder av första stycket

skall inrop godtagas , om samtliga

ska bud godtas , om samtliga

berörda

sakägare medger

det.

berörda sakägare medger det.

Sökanden kan medge att inrop

Sökanden kan medge att bud god-

godtas

fastän

förrättningskost-

tas fastän förrättningskostnaderna

naderna ej har blivit täckta.

inte har blivit täckta.

Inrop får ej mot sökandens

Bud får inte mot sökandens

bestridande godtagas , om exeku-

bestridande godtas , om utsök-

tionsfordringen ej täcks.

ningsfordringen inte täcks.

12 kap. 41 §

Sedan inrop har godtagits skall

Sedan bud har godtagits ska den

inroparen omedelbart lämna före-

som vunnit budgivningen omedel-

skriven handpenning. Kronofogde-

bart lämna föreskriven hand-

myndigheten kan dock på begäran

penning.

Kronofogdemyndig-

göra ett kort uppehåll i hand-

heten kan dock på begäran göra ett

läggningen för att bereda inropa-

kort uppehåll i handläggningen för

ren tillfälle att anskaffa hand-

att bereda den som vunnit bud-

penning, om uppehållet ej kan

givningen

tillfälle

att anskaffa

antagas medföra beaktansvärd

handpenning, om uppehållet inte

olägenhet. Lämnas ej hand-

kan antas

medföra

beaktansvärd

penning, skall fastigheten ropas ut

olägenhet. Lämnas inte hand-

på nytt.

penning, ska fastigheten bjudas ut

på nytt.

I fall som avses i 39 § skall

I fall som avses i 39 § ska

handpenning lämnas för varje

handpenning lämnas för varje bud ,

inrop , även om fastigheten skall

även om fastigheten ska bjudas ut

ropas ut på nytt. Om inropet ej

på nytt. Om budet inte ska bestå,

skall bestå, återlämnas hand-

återlämnas handpenningen.

penningen.

Fullgör ej inroparen sin betal- ningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, är inropet ogiltigt.

Fullgör inte den som vunnit

Prop. 2020/21:161

budgivningen sin betalningsskyl-

Bilaga 2

dighet enligt 35 § fjärde stycket, är

budet ogiltigt.

12 kap. 42 §

Sker ej inrop som godtas och

Lämnas inte bud som godtas

fullföljs

genom att

handpenning

och fullföljs genom att hand-

lämnas, skall nytt försäljnings-

penning lämnas, ska nytt försälj-

försök göras, om sökanden begär

ningsförsök göras, om sökanden

det inom en vecka från auktionen.

begär det inom en vecka från

Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 §

auktionen. Har bud blivit ogiltigt

tredje stycket, skall nytt försälj-

enligt 41 § tredje stycket, ska nytt

ningsförsök göras, om ej sökanden

försäljningsförsök göras, om inte

avstår därifrån.

sökanden avstår därifrån.

Har två auktioner hållits utan att

Har två auktioner hållits utan att

fastigheten har blivit såld och

fastigheten har blivit såld och

saknas

anledning

antaga att

saknas anledning anta att fastig-

fastigheten kan säljas inom rimlig

heten kan säljas inom rimlig tid,

tid, får

Kronofogdemyndigheten

får Kronofogdemyndigheten av-

avvisa begäran om nytt försälj-

visa begäran om nytt försäljnings-

ningsförsök.

försök.

Om ny auktion skall hållas,

Om ny auktion ska hållas, gäller

gäller vad som sägs i 18–41 §§.

vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan

Anmälan av fordran eller rättighet

av fordran eller rättighet som har

som har skett för en auktion gäller

skett för en auktion gäller även för

även för senare auktion.

senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej

Ska nytt försäljningsförsök inte

göras, skall utmätningen hävas.

göras, ska utmätningen hävas. Detta

Detta gäller dock ej medel som

gäller dock inte pengar som beta-

har influtit eller inflyter med an-

lats in med anledning av redan

ledning av redan vidtagna åtgär-

vidtagna åtgärder.

der.

12 kap. 43 §

När ny auktion hålls sedan inrop

När ny auktion hålls sedan bud

har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje

har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje

stycket, skall handpenningen tagas

stycket, ska handpenningen tas i

i anspråk i den mån det behövs för

anspråk i den mån det behövs för

att sammanlagt

samma

belopp

att sammanlagt samma belopp ska

skall uppnås som vid den förra

uppnås som vid den förra auktio-

auktionen

jämte

ränta

därå,

nen jämte ränta därå, beräknad

beräknad enligt 5 § räntelagen

enligt 5 § räntelagen (1975:635),

(1975:635),

från

tillträdesdagen

från tillträdesdagen till och med

till och med den nya tillträdes-

den nya tillträdesdagen och för att

dagen och för att även förrätt-

även förrättningskostnaderna med

ningskostnaderna med anledning

anledning av den nya auktionen

av den nya auktionen skall täckas.

ska täckas. Detta gäller även om

117

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

118

Detta gäller även om fastigheten

fastigheten säljs med förbehåll för

säljs med förbehåll för rättighet

rättighet som inte har förbehållits

som ej har förbehållits vid den

vid den förra auktionen eller

förra auktionen eller ändrade

ändrade

förhållanden har inträtt.

förhållanden har inträtt. Vad som

Vad som inte behöver tas i an-

ej behöver tagas i anspråk skall

språk ska återlämnas när den nye

återlämnas när den nye inroparen

vinnaren

av budgivningen har

har fullgjort sin betalningsskyl-

fullgjort sin betalningsskyldighet.

dighet. Blir fastigheten ej såld vid

Blir fastigheten inte såld vid den

den nya auktionen, är hela hand-

nya auktionen, är hela hand-

penningen förverkad.

penningen förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand-

Hålls inte ny auktion, ska

penningen användas till betalning

handpenningen användas till be-

av förrättningskostnader som har

talning

av

förrättningskostnader

blivit onyttiga. Vad som ej behöver

som har blivit onyttiga. Vad som

tagas i anspråk skall återlämnas.

inte behöver tas i anspråk ska

återlämnas.

12 kap. 44 §

Sedan auktion som har lett till

Sedan auktion som har lett till

försäljning

av fastigheten har

försäljning

av fastigheten har

vunnit laga kraft och köparen har

vunnit laga kraft och köparen har

fullgjort sin

betalningsskyldighet

fullgjort sin

betalningsskyldighet

enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar

enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar

Kronofogdemyndigheten köpe-

Kronofogdemyndigheten köpe-

brev.

brev.

Visar inroparen att han har bju-

Visar den som vunnit budgiv-

dit för annans räkning, skall köpe-

ningen att han eller hon har bjudit

brev utfärdas till denne.

för annans räkning, ska köpebrev

utfärdas till denne.

12 kap. 45 §

Sedan

fastigheten

har

sålts

Sedan

fastigheten

har

sålts

svarar den ej för fordran som

svarar den inte för fordran som

avses i 25 § första stycket 1.

avses i 25 § första stycket 1.

Borgenär som har pantbrev kan

Borgenär som har pantbrev kan

ej efter fastighetens

försäljning

inte

efter

fastighetens

försäljning

mot

köparen

göra

gällande

mot

köparen

göra

gällande

panträtt i fastigheten för större

panträtt i fastigheten för större

fordran än som har avräknats på

fordran än som har avräknats på

köpeskillingen

jämte utfäst

ränta

köpeskillingen jämte utfäst

ränta

därå

från

tillträdesdagen

samt

därå

från

tillträdesdagen

samt

framtida skadestånd och kostnad

framtida skadestånd och kostnad

som föranleds av fordringsför-

som föranleds av fordringsför-

hållandet.

hållandet.

Köparen blir personligen betal-

Köparen blir personligen betal-

ningsskyldig för vad som enligt

ningsskyldig för vad som enligt

överenskommelse har

avräknats

överenskommelse

har

avräknats

på den kontanta köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför. I fall som avses i 44 § andra stycket blir även den som har gjort inropet betalnings- skyldig.

på den kontanta

köpeskillingen

Prop. 2020/21:161

och den förre ägaren blir fri från

Bilaga 2

ansvar härför. I fall som avses i

44 § andra stycket blir även den

som har vunnit

budgivningen

betalningsskyldig.

12 kap. 46 §

Köpare som har fullgjort sin

Köpare som har fullgjort sin

betalningsskyldighet

enligt

35 §

betalningsskyldighet

enligt

35 §

fjärde stycket får tillträda fastig-

fjärde stycket får tillträda fastig-

heten på den dag som har bestämts

heten på den dag som har bestämts

för köpeskillingens

fördelning.

för köpeskillingens

fördelning.

Han svarar därefter för ägares

Han eller hon svarar därefter för

skyldigheter i den mån de skall

ägares skyldigheter i den mån de

fullgöras efter tillträdesdagen.

ska fullgöras efter tillträdesdagen.

Vill köparen att i sakägar-

Vill köparen att i sakägar-

förteckningen upptagen

arrende-

förteckningen upptagen arrende-

eller hyresrätt, som ej är skyddad

eller hyresrätt, som inte är skyddad

enligt 33 § första stycket eller har

enligt 33 § första stycket eller har

förbehållits

enligt

33 §

andra

förbehållits

enligt

33 §

andra

stycket eller vid auktionen, skall

stycket eller vid auktionen, ska

upphöra, åligger det honom att

upphöra, åligger det honom eller

inom en månad från tillträdes-

henne att inom en månad från

dagen säga upp avtalet. I annat fall

tillträdesdagen säga upp avtalet. I

gäller avtalet

mot

honom.

annat fall gäller avtalet mot

Beträffande

den

tidpunkt

vid

honom eller henne . Beträffande

vilken arrende- eller hyresavtal

den tidpunkt vid vilken arrende-

skall upphöra med anledning av

eller hyresavtal ska upphöra med

uppsägning gäller vad som är före-

anledning av uppsägning gäller vad

skrivet i fråga om uppsägning

som är föreskrivet i fråga om upp-

efter frivillig överlåtelse av fastig-

sägning efter frivillig överlåtelse av

het.

fastighet.

Om rätt i vissa fall för arren-

Om rätt i vissa fall för arren-

dator eller hyresgäst att begära

dator eller hyresgäst att begära

förlängning av avtalet eller att få

förlängning av avtalet eller att få

ersättning vid uppsägning

finns

ersättning

vid uppsägning

finns

särskilda föreskrifter.

särskilda föreskrifter.

12 kap. 48 §

Köparen skall fullgöra sin be-

Köparen ska fullgöra sin be-

talningsskyldighet

enligt 35 §

talningsskyldighet

enligt 35 §

fjärde stycket även om auktionen

fjärde stycket även om auktionen

överklagas.

överklagas.

Utan hinder av att auktionen

Utan hinder av att auktionen

överklagas

får köparen tillträda

överklagas

får köparen tillträda

fastigheten

på

den bestämda

fastigheten

på

den bestämda

dagen, om ej dessförinnan annat

dagen, om inte dessförinnan annat

119

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

120

har förordnats enligt 18 kap. 12

har beslutats enligt 18 kap. 12

eller 19 §. Får han på grund av

eller 19 §. Får han eller hon på

sådant förordnande ej

tillträda

grund av sådant beslut inte till-

fastigheten och är hindret ej hävt

träda fastigheten och är hindret

inom tre månader från den

inte hävt inom tre månader från

bestämda tillträdesdagen,

får han

den bestämda tillträdesdagen, får

frånträda köpet och återfå vad han

han eller hon frånträda köpet och

har betalat jämte upplupen ränta,

återfå vad han eller hon har betalat

om han gör anmälan därom hos

jämte upplupen ränta, om han eller

Kronofogdemyndigheten

medan

hon gör anmälan därom hos

hindret alltjämt består.

Kronofogdemyndigheten medan

hindret alltjämt består.

12 kap. 49 §

När någon av flera gemensamt

När någon av flera gemensamt

intecknade fastigheter skall säljas

intecknade

fastigheter

ska säljas

på auktion har den som har

på auktion har den som har

fordran med panträtt på grund av

fordran med panträtt på grund av

den

gemensamma

inteckningen

den gemensamma inteckningen

rätt att indraga annan av de

rätt att dra in annan av de inteck-

intecknade fastigheterna i försälj-

nade fastigheterna i försäljningen,

ningen, om den svarar för det

om den svarar för det intecknade

intecknade beloppet eller av detta

beloppet eller av detta före den

före den fastighet som skall säljas.

fastighet som ska säljas. Ska

Ska denna säljas för panträtts-

denna säljas för panträttshavarens

havarens fordran eller för fordran

fordran eller för fordran som har

som har lika eller bättre rätt, får

lika eller bättre rätt, får han eller

han även indraga fastighet som

hon även dra in fastighet som

svarar för inteckningen först efter

svarar för inteckningen först efter

den fastighet som skall säljas.

den fastighet som ska säljas.

Yrkande

om

indragning

skall

Yrkande

om

indragning

ska

framställas

hos

Kronofogdemyn-

framställas

hos

Kronofogdemyn-

digheten senast vid bevaknings-

digheten senast vid den tidpunkt

sammanträdet. Fastighetens ägare

Kronofogdemyndigheten bestäm-

skall beredas tillfälle att yttra sig

mer. Fastighetens ägare ska ges

över

yrkandet.

Bevakningssam-

tillfälle att yttra sig över yrkandet.

manträde och auktion skall in-

Auktion och i förekommande fall

ställas och nya tider sättas ut, om

bevakningssammanträde

ska

det behövs för att yrkandet ska

ställas in och sättas ut på nytt , om

hinna prövas.

det behövs för att yrkandet ska

hinna prövas.

Bifalls

yrkandet,

anses

den

Bifalls

yrkandet,

anses

den

indragna fastigheten utmätt

när

indragna fastigheten

utmätt

när

beslutet meddelas. Den får ej

beslutet meddelas. Den får inte

säljas innan beslutet har vunnit

säljas innan beslutet har fått laga

laga kraft.

kraft.

12 kap.

Prop. 2020/21:161

51 §

Bilaga 2

Om

samtliga fastigheter som

Om samtliga fastigheter

som

besväras av gemensam inteckning

besväras av gemensam inteckning

skall säljas på auktion och för-

ska säljas på auktion och för-

hållande som anges i 52 § andra

hållande som anges i 52 § andra

stycket

ej föreligger, upprättas

stycket inte

föreligger, upprättas

gemensam sakägarförteckning för

gemensam sakägarförteckning för

fastigheterna. Rättighet i någon av

fastigheterna. Rättighet i någon av

fastigheterna skall härvid anses

fastigheterna

ska härvid

anses

upplåten i dem alla. Vid auktionen

upplåten i dem alla. Vid auktionen

ropas fastigheterna ut gemensamt.

bjuds fastigheterna ut gemensamt.

12 kap. 52 §

Skall flera av gemensamt in-

Ska flera av gemensamt in-

tecknade fastigheter men inte alla

tecknade fastigheter men inte alla

säljas på auktion, gäller 53–55 §§.

säljas på auktion, gäller 53–55 §§.

När

samtliga fastigheter

som

När

samtliga fastigheter

som

besväras av gemensam inteckning

besväras av gemensam inteckning

skall säljas, gäller likaledes 53–

ska säljas, gäller likaledes 53–

55 §§, om

55 §§, om

1. fastigheterna har olika ägare,

1. fastigheterna har olika ägare,

2. någon

av fastigheterna

med

2. någon

av fastigheterna

med

stöd av 49 § har indragits i för-

stöd av 49 § har dragits in i för-

säljningen,

säljningen,

3. någon av fastigheterna endast

3. någon av fastigheterna endast

i andra hand svarar för gemensam

i andra hand svarar för gemensam

inteckning,

inteckning,

4. någon

av fastigheterna

be-

4. någon

av fastigheterna

be-

sväras av särskild inteckning,

sväras av särskild inteckning,

5. någon

fastighets

ansvar

för

5. någon

fastighets

ansvar

för

gemensam

inteckning

inte avser

gemensam

inteckning inte avser

inteckningens hela belopp,

inteckningens hela belopp,

6. det yrkas av innehavare av

6. det yrkas av innehavare av

sådan rättighet i någon av fastig-

sådan rättighet i någon av fastig-

heterna som ej skall bestå oavsett

heterna som inte ska bestå oavsett

om fastigheten säljs, eller

om fastigheten säljs, eller

7. det i annat fall yrkas av ägare

7. det i annat fall yrkas av ägare

eller borgenär vars rätt kan bero

eller borgenär vars rätt kan bero

därav.

därav.

Yrkande som avses i andra

Yrkande som avses i andra

stycket 6 eller 7 skall framställas

stycket 6 eller 7 ska framställas

senast

vid

bevakningssamman-

senast

vid

bevakningssamman-

trädet.

trädet.

Om

bevakningssamman-

träde inte ska hållas ska yrkandet

framställas

innan

Kronofogde-

myndigheten fastställer sakägar-

förteckningen.

121

Vid auktionen ska fastigheterna bjudas ut var för sig. Därefter ska de bjudas ut gemensamt, om de har samma ägare. Efterföljande gemen- samt budgivningsförfarande ska även annars ske, om full betalning inte har uppnåtts för fordran för vilken samtliga fastigheter svarar eller fastigheternas ägare är ense om att de ska bjudas ut gemen- samt.

Uppnås vid gemensamt bud- givningsförfarande högre bud än summan av buden vid de särskilda budgivningsförfarandena , ska bu- det vid det gemensamma bud- givningsförfarandet ha företräde. Den köpeskilling som har bjudits vid det gemensamma budgivnings- förfarandet ska fördelas på fastig-

Särskild sakägarförteckning ska upprättas för varje fastighet som ska säljas. Förteckningen upp- rättas som om försäljningen hade begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om inte utsökningsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra

fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vid- gas härutöver, ska det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har dragits in i försäljningen enligt 49 §, ska vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

122

12 kap.

53 §

Särskild sakägarförteckning skall upprättas för varje fastighet som skall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen hade begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej exekutionsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra

fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vidgas härutöver, skall det anmär- kas. Beträffande fastighet som sva- rar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg enligt 6 kap.

3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

12 kap.

54 §

Vid auktionen skall fastighe- terna ropas ut var för sig. Därefter skall de ropas ut gemensamt, om de har samma ägare. Efterföljande gemensamt utrop skall även eljest äga rum , om full betalning ej har uppnåtts för fordran för vilken samtliga fastigheter svarar eller fastigheternas ägare är ense om att de skall ropas ut gemensamt.

Uppnås vid gemensamt utrop högre bud än summan av buden vid de särskilda utropen, skall bu- det vid det gemensamma utropet ha företräde. Den köpeskilling som har bjudits vid det gemen- samma utropet skall fördelas på fastigheterna efter de värden som har åsatts dem i målet. Fastighets

andel

i

den

gemensamma

heterna efter de värden som har

köpeskillingen utgör

dock minst

åsatts dem i målet. Fastighets an-

vad som har bjudits för den

del i den gemensamma köpeskil-

fastigheten vid särskilt utrop . Har

lingen utgör dock minst vad som

någon av fastigheterna ropats ut

har bjudits för den fastigheten vid

med tillbehör som ej ingick i det

särskilt

budgivningsförfarande .

värde efter vilket dess andel i

Har någon av fastigheterna bjudits

köpeskillingen

skall

beräknas

ut med tillbehör som inte ingick i

eller ropats ut utan tillbehör som

det värde efter vilket dess andel i

omfattades av nämnda värde, skall

köpeskillingen ska beräknas eller

den fastighetens värde vid tillämp-

bjudits ut utan tillbehör som om-

ningen av det sagda jämkas efter

fattades av nämnda värde, ska den

vad som påkallas av nämnda

fastighetens värde vid tillämp-

förhållande. Uppgår i fråga om

ningen av det sagda jämkas efter

någon av fastigheterna dess andel

vad som påkallas av nämnda för-

i köpeskillingen och andra till-

hållande. Uppgår i fråga om någon

gängliga medel ej till skydds-

av fastigheterna dess andel i köpe-

beloppet och skall därför frågan

skillingen

och andra

tillgängliga

om den fastighetens

försäljning

pengar inte till skyddsbeloppet och

förfalla, skall de övriga fastig-

ska därför frågan om den fastig-

heterna ropas ut gemensamt.

hetens försäljning förfalla, ska de

övriga fastigheterna

bjudas ut

gemensamt.

Uppnås ej bud som förslår till

Uppnås inte bud som förslår till

betalning av någon del av exeku-

betalning av någon del av utsök-

tionsfordringen , får ej någon av

ningsfordringen , får inte någon av

fastigheterna säljas.

fastigheterna säljas.

Har fastighet indragits i för-

Har fastighet dragits in i för-

säljningen med stöd av 49 §, skall

säljningen med stöd av 49 §, ska

den ursprungligen utmätta fastig-

den ursprungligen utmätta fastig-

heten ropas ut först. Om därvid ej

heten bjudas ut först. Om därvid

uppnås bud som förslår till betal-

inte uppnås bud som förslår till

ning av någon del av exekutions-

betalning av någon del av utsök-

fordringen , får fastigheten ej

ningsfordringen ,

får

fastigheten

säljas. Blir den ej såld, skall ej

inte säljas. Blir den inte såld, ska

heller

den

indragna

fastigheten

inte heller den indragna fastig-

säljas.

heten säljas.

Fastighet som endast i andra

Fastighet som endast i andra

hand svarar för fordran med

hand svarar för fordran med

panträtt på grund av gemensam

panträtt på grund av gemensam

inteckning får ej säljas för den

inteckning får inte säljas för den

fordringen innan det har visat sig

fordringen innan det har visat sig

att betalning ej kan utgå ur den

att betalning inte kan utgå ur den

fastighet som svarar i första hand.

fastighet som svarar i första hand.

I andra hand ansvarig fastighet får

I andra hand ansvarig fastighet får

ej heller säljas, om dess ägare eller

inte heller säljas, om dess ägare

annan sakägare betalar den brist

eller annan sakägare betalar den

för vilken fastigheten skall svara

brist för vilken fastigheten ska

eller ställer säkerhet för beloppet.

svara eller ställer säkerhet för

Gemensamt utrop av fastigheterna

beloppet.

Gemensamt budgiv-

behöver ej ske annat än om sär-

ningsförfarande

av fastigheterna

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

123

Om rättighet har förbehållits vid särskilt budgivningsförfarande , ska förbehållet gälla även vid efter- följande gemensamt budgivnings- förfarande . Har rättigheten inte förbehållits vid det särskilda bud- givningsförfarandet , tillämpas 39 § även vid det gemensamma budgiv- ningsförfarandet .

Vid tillämpning av 40 § ska prövningen om avsevärt högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter där bud har avgetts .

Handpenning ska lämnas efter varje vunnet budgivningsförfar- ande , även om fastighet ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet betalas kontant, om inte köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad avtalar annat.

Prop. 2020/21:161

skilda skäl föreligger.

behöver inte ske annat än om

Bilaga 2

särskilda skäl föreligger.

12 kap.

55 §

Om rättighet har förbehållits vid särskilt utrop , skall förbehållet gälla även vid efterföljande gemensamt utrop . Har rättigheten ej förbehållits vid det särskilda ut- ropet , tillämpas 39 § även vid det gemensamma utropet .

Vid tillämpning av 40 § skall prövningen huruvida avsevärt högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som har ropats in vid auktionen.

Handpenning skall lämnas efter varje inrop , även om inropad fas- tighet skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet be- talas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteck- ningen är betalningsberättigad avtalar annat.

12 kap.

56 § 35

Sådant förordnande av Krono-

Beslut

av

Kronofogdemyn-

fogdemyndigheten om fortsatt in-

digheten om fortsatt intecknings-

teckningsansvar som

avses i

ansvar som avses i 6 kap. 12 §

6 kap. 12 § jordabalken får med-

jordabalken får meddelas på begä-

delas på begäran av köparen.

ran av köparen.

Har fastighet sålts i fall som

Har fastighet sålts i fall som

avses i 6 kap. 12 § andra stycket

avses i 6 kap. 12 § andra stycket

andra eller tredje meningen jorda-

andra eller tredje meningen jorda-

balken, får förordnande om fort-

balken, får beslut om fortsatt

satt inteckningsansvar

meddelas

inteckningsansvar meddelas be-

beträffande gemensam inteckning

träffande

gemensam inteckning

som besvärar fastigheten endast

som besvärar

fastigheten endast

om fastigheten i förhållande till de

om fastigheten i förhållande till de

124

35 SFS senaste lydelse 1994:444.

andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela in- teckningen och den fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckningen blivit täckt. Om medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får förordnande ej meddelas beträf- fande motsvarande del av inteck- ningen.

Begäran om förordnande enligt denna paragraf skall framställas senast vid sammanträdet för köpe- skillingens fördelning eller, vid försäljning under hand, innan Kronofogdemyndigheten utfärdar köpebrev. Därvid skall pantbrevet ges in, om det inte redan är till- gängligt för Kronofogdemyndig- heten eller om Kronofogdemyndig- heten i annat fall finner skäl att medge undantag.

andra gemensamt

intecknade

Prop. 2020/21:161

fastigheterna

svarar

för hela

in-

Bilaga 2

teckningen och den fordran som är

förenad med panträtt på grund av

inteckningen

blivit

täckt.

Om

inbetalade pengar efter särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får beslut inte meddelas beträffande motsvaran- de del av inteckningen.

Begäran om beslut enligt denna paragraf ska framställas senast vid sammanträdet för köpeskillingens fördelning eller, vid försäljning under hand, innan Kronofogde- myndigheten utfärdar köpebrev. Därvid ska pantbrevet ges in, om det inte redan är tillgängligt för Kronofogdemyndigheten eller om Kronofogdemyndigheten i annat fall finner skäl att medge undan- tag.

12 kap. 62 §

Bestämmelserna i 3–61 §§

Bestämmelserna i 3–61 §§

gäller i tillämpliga delar även när

gäller i tillämpliga delar även när

utmätning av fast egendom har

utmätning av fast egendom har

skett medan gäldenärens rätt är

skett medan svarandens rätt är

villkorlig och när utmätning av

villkorlig och när utmätning av

fast egendom ej har avsett hel

fast egendom inte har avsett hel

fastighet, om ej annat följer av 63–

fastighet, om inte annat följer av

68 §§.

63–68 §§.

12 kap. 63 §

Har, i fall då överlåtelse av

Har, i fall då överlåtelse av

fastighet är beroende av villkor,

fastighet är beroende av villkor,

fastigheten blivit utmätt för fordran

fastigheten blivit utmätt för fordran

hos överlåtaren, får försäljning ej

hos överlåtaren, får försäljning

ske förrän det visar sig om

inte ske förrän det visar sig om

villkoret uppfylls.

villkoret uppfylls.

Vad som sägs i första stycket

Vad som sägs i första stycket

gäller också om del av fastighet

gäller också om del av fastighet

genom överlåtelse har kommit i

genom överlåtelse har kommit i

särskild ägares hand och fastig-

särskild ägares hand och fastig-

heten har blivit utmätt för fordran

heten har blivit utmätt för fordran

hos överlåtaren innan fastig-

hos överlåtaren innan fastig-

hetsbildning som enligt lag utgör

hetsbildning som enligt lag utgör

125

Har, i fall då förvärv av fastighet eller del av fastighet är beroende av villkor, egendomen blivit ut- mätt för fordran hos förvärvaren,

ska Kronofogdemyndigheten bjuda ut svarandens rätt till egendomen till försäljning i den ordning som gäller för tvångsvis försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för svarandens skyldigheter mot sin fångesman, Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmät- ningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om inte Kronofogdemyndigheten på begä- ran av köparen beslutar annat.

Kan det inte utan betydande dröjsmål avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret upp- fylls, kan anstånd med försälj- ningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls vill- koret, sker försäljning i den ord- ning som i allmänhet gäller för tvångsvis försäljning av fast egen- dom.

När försäljning som har skett enligt första stycket har fått laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar

Kronofogdemyndigheten köpe- handling.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

villkor för överlåtelsens giltighet har kommit till stånd. Skulle det medföra betydande tidsutdräkt att avvakta huruvida fastighetsbild- ningen kommer till stånd, får dock fastigheten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer förvärvaren. Försäljningen om- fattar då även gäldenärens rätt mot förvärvaren. Köparen svarar för gäldenärens skyldigheter mot för- värvaren.

villkor för överlåtelsens giltighet har kommit till stånd. Skulle det medföra betydande dröjsmål att avvakta om fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock fastig- heten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer förvärvaren. Försäljningen omfattar då även svarandens rätt mot förvärvaren. Köparen svarar för svarandens skyldigheter mot förvärvaren.

12 kap.

64 §

Har, i fall då förvärv av fastighet eller del av fastighet är beroende av villkor, egendomen blivit ut- mätt för fordran hos förvärvaren,

skall Kronofogdemyndigheten bjuda ut gäldenärens rätt till egendomen till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för gäldenärens skyldigheter mot sin fångesman, Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmät- ningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om ej Kronofogdemyndigheten på begä- ran av köparen förordnar annat.

Kan det inte utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret upp- fylls, kan anstånd med försälj- ningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls vill- koret, sker försäljning i den ord- ning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egen- dom.

När försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar

Kronofogdemyndigheten köpe- handling.

126

När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har fått laga kraft samt köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpe- brev.

12 kap. 66 §

Om villkoret uppfylls i fall som

Om villkoret uppfylls i fall som

avses i 63 § eller om förvärvet går

avses i 63 § eller om förvärvet går

åter i fall som avses i 64 § andra

åter i fall som avses i 64 § andra

stycket, skall Kronofogdemyndig-

stycket, ska Kronofogdemyndig-

heten driva in eller bjuda ut till

heten driva in eller bjuda ut till

försäljning vad som därefter till-

försäljning vad som därefter till-

kommer gäldenären och omfattas

kommer svaranden och omfattas

av utmätningen. Härvid tillämpas

av utmätningen. Härvid tillämpas

den ordning som enligt 8 och

den ordning som enligt 8 och

9 kap. gäller i fråga om utmätt

9 kap. gäller i fråga om utmätt

fordran eller rättighet.

fordran eller rättighet.

12 kap. 67 §

Har endast andel i fastighet

Har endast andel i fastighet

blivit utmätt men skall enligt

blivit utmätt men ska enligt 8 kap.

8 kap. 8 § hela fastigheten säljas

8 § hela fastigheten säljas på

på auktion, skall av sakägarför-

auktion, ska av sakägarförteck-

teckningen framgå vilka ford-

ningen framgå vilka

fordringar

ringar och rättigheter som belastar

och rättigheter som belastar varje

varje särskild andel. Skydds-

särskild andel. Skyddsbeloppet ska

beloppet skall bestämmas så att

bestämmas så att fordringar, som

fordringar, som gäller i den först

gäller i den först utmätta andelen

utmätta andelen enbart eller i

enbart eller i nämnda andel jämte

nämnda andel jämte annan andel

annan andel och som har bättre rätt

och som har bättre rätt än exe-

än utsökningsfordringen ,

samt

kutionsfordringen , samt förrätt-

förrättningskostnaderna

blir

fullt

ningskostnaderna blir fullt täckta.

täckta.

Är någon av delägarna i kon-

Är någon av delägarna i kon-

kurs, får borgenär utöva anslut-

kurs, får borgenär utöva anslut-

ningsrätt enligt 13 § även om han

ningsrätt enligt 13 § även om han

har förmånsrätt endast i andel av

eller hon har förmånsrätt endast i

fastigheten.

andel av fastigheten.

12 kap. 68 §

När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har vunnit laga kraft samt köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpebrev.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

127

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

13 kap. Redovisning av influtna 13 kap. Redovisning av pengar medel

Allmänna bestämmelser om redovisning

13 kap.

1 § 36

Medel som har flutit in till

Pengar som ska fördelas ska

Kronofogdemyndigheten i mål om

redovisas så snart som möjligt .

utmätning skall redovisas så snart

som möjligt. Är influtet belopp

ringa och kan det antas att ytter-

ligare medel kommer att flyta in i

målet, får myndigheten avvakta

med redovisningen.

Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

Om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenär un- derstiger 100 kronor ska beloppet bara betalas ut om det finns sär- skilda skäl.

Pengar som inte kan betalas ut till den betalningsberättigade borge- nären ska i första hand fördelas mellan övriga mål där fordringen inte har fått full täckning. Kan betalning inte ske till någon annan borgenär ska pengarna återbetalas till svaranden. Om utbetalning eller återbetalning inte är möjlig inom tio år tillfaller pengarna staten. Om pengar ska tillfalla staten, gäller det även inlåningsräntan.

Om utmätning har skett för underhållsbidrag innan det har förfallit till betalning ska redo- visning ske i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

13 kap.

2 §

Vad som sägs i detta kapitel om

Vad som sägs i detta kapitel om

influtna medel gäller även ränta

pengar som ska fördelas gäller

som utgår på medlen till och med

även ränta som enligt utsök-

den i 6 § angivna fördelnings-

ningstiteln utgår på pengarna till

dagen. Ränta på belopp som

och med den i 6 § angivna för-

innestår därefter tillkommer den

delningsdagen.

som är berättigad till beloppet.

128

36 SFS senaste lydelse 1995:298.

Om fördelat belopp inte kan betalas ut i samband med fördel- ningsdagen ska utbetalningen inne- fatta upplupen inlåningsränta från fördelningsdagen fram till dess ut- betalning sker.

13 kap. 4 §

För

fördelning av influtna

Kronofogdemyndigheten

ska

medel

skall

Kronofogdemyndig-

hålla ett fördelningssammanträde

heten

hålla

fördelningssamman-

när det är oklart hur pengar ska

träde, när det är föreskrivet i

fördelas eller om Kronofogdemyn-

balken eller när det i annat fall är

digheten i annat fall anser att det

oklart hur medlen skall fördelas.

behövs. Sådant sammanträde

får

inte hållas senare än tillträdesdag

som bestämts enligt 12 kap. 36 §.

Sammanträde som ej har blivit

Sammanträde som inte har blivit

utsatt i samband med kungörande

utsatt i samband med kungörande

av auktion skall kungöras särskilt,

av auktion ska kungöras särskilt,

om det är behövligt med hänsyn

om det behövs med hänsyn till

till okända sakägare eller av annat

okända sakägare eller av annat

skäl. Kungörande skall ske i god

skäl. Kungörande ska ske i god tid

tid och på lämpligt sätt. Sökanden,

och på lämpligt sätt. Sökanden,

gäldenären och andra kända sak-

svaranden och andra kända sak-

ägare skall kallas till samman-

ägare ska kallas till sammanträdet.

trädet.

13 kap.

6 § 37

En fordran som skall beaktas

En fordran som ska beaktas ska

skall tas upp med det belopp som

tas upp med det belopp som den

den uppgår till på fördelnings-

uppgår till på fördelningsdagen.

dagen.

Vid bedömningen av om en

Vid bedömningen av om en

fordran är förenad med särskild

fordran är förenad med särskild

förmånsrätt i en fastighet skall ett

förmånsrätt i en fastighet ska ett

pantbrev vars belopp är bestämt i

pantbrev vars belopp är bestämt i

utländsk valuta räknas om till

utländsk valuta räknas om till

svenska kronor enligt den kurs

svenska kronor enligt den kurs

som gäller på

fördelningsdagen.

som gäller på

fördelningsdagen.

Pantbrevets belopp får dock inte

Pantbrevets belopp får dock inte

sättas högre än det belopp som har

sättas högre än det belopp som har

bestämts vid

omräkning enligt

bestämts vid

omräkning enligt

12 kap. 27 § fjärde stycket.

12 kap. 27 § fjärde stycket.

Som fördelningsdag anses den

Som fördelningsdag anses den

dag till vilken fördelningssam-

dag till vilken fördelningssam-

manträde är utsatt, även om det då

manträde är utsatt, även om det då

37 SFS senaste lydelse 2004:448.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

129

Är fordran eller därmed förenad förmånsrätt beroende av villkor eller tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt inteckning beviljas, ska Kronofogdemyndig- heten avsätta det som belöper på fordringen i avvaktan på att vill- koret uppfylls eller förfaller eller att tvisten eller frågan om inteck- ning blir slutligt avgjord. Avsätt- ning ska dock inte ske om tvist ska prövas enligt tredje stycket.

Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig ska , om det inte av särskilda skäl är obe- hövligt, föreläggas att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom eller henne väcka talan om rätten till pengarna mot sakägare som pengarna ska till- komma om borgenärens anspråk faller bort. Följer inte borgenären föreläggandet, har han eller hon förlorat sin rätt till pengarna , om inte motparten inom den angivna tiden har väckt talan mot borge- nären.

Kan fördelningen inte utan be- tydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten har blivit avgjord, ska Kronofogdemyndig-

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

finns något hinder mot att verk- ställa fördelningen. Om det inte hålls något sammanträde, anses den dag då Kronofogdemyndig- hetens beslut meddelas som fördel- ningsdag.

Vid fördelning räknas som fordran i ett mål även sådan för- rättningskostnad som avser endast det målet.

Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, skall utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.

finns något hinder mot att verk- ställa fördelningen. Om det inte hålls något sammanträde, anses den dag Kronofogdemyndigheten meddelar beslut som fördelnings- dag.

Vid fördelning räknas som fordran i ett mål även sådan för- rättningskostnad som avser endast det målet.

Begär borgenär betalning för fordran som inte har anmälts i tid, ska utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.

13 kap.

7 § 38

Är fordran eller därmed förenad förmånsrätt beroende av villkor eller tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt inteckning beviljas, skall Kronofogdemyndig- heten avsätta vad som belöper på fordringen i avvaktan på att vill- koret uppfylls eller förfaller eller att tvisten eller frågan om inteck- ning blir slutligt avgjord. Avsätt- ning skall dock ej ske i fall då tvist skall prövas enligt tredje stycket.

Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall , om det ej av särskilda skäl är obehövligt, föreläggas att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan om rätten till medlen mot sakägare som medlen skall tillkomma om borgenärens anspråk faller bort. Efterkommer borgenären ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt till medlen , om ej motparten inom den angivna tiden har väckt talan mot borge- nären.

Kan fördelningen ej utan be- tydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten har blivit avgjord, skall Kronofogdemyndig-

130

38 SFS senaste lydelse 1994:480.

heten själv pröva tvisten, om det är

heten själv pröva tvisten, om det är

Prop. 2020/21:161

ändamålsenligt. Därvid gäller vad

ändamålsenligt. Då gäller vad som

Bilaga 2

som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§.

sägs i 3 kap. 23 och 24 §§.

13 kap. 8 §

När medel avsätts enligt 7 §,

När pengar avsätts enligt 7 §,

skall

Kronofogdemyndigheten

ska Kronofogdemyndigheten ange

ange

hur det skall förfaras med

hur de ska fördelas om fordringen

dem om fordringen faller bort helt

helt eller delvis faller bort.

eller delvis.

13 kap. 9 §

Om alla berörda sakägare är

Om alla berörda sakägare är

ense om hur medlen skall fördelas,

överens om hur pengarna ska

skall fördelningen ske i enlighet

fördelas, ska fördelningen göras

därmed.

enligt överenskommelsen.

Särskilda bestämmelser

Särskilda bestämmelser för

beträffande registrerat skepp,

registrerat skepp, registrerat

registrerat luftfartyg m.m. och

luftfartyg m.m. och fast

fast egendom

egendom

13 kap. 10 §

När registrerat skepp, registrerat

När registrerat skepp, registrerat

luftfartyg,

intecknade

reservdelar

luftfartyg,

intecknade reservdelar

till luftfartyg eller fastighet har sålts

till luftfartyg eller fastighet har

på auktion, skall behållen avkast-

sålts på auktion, ska behållen av-

ning av egendomen, ersättning som

kastning av egendomen, ersätt-

har influtit med anledning av miss-

ning som har betalats in med

lyckat försök att sälja egendomen

anledning av misslyckat försök att

och tillskott som någon har betalat

sälja egendomen och tillskott som

för att bevara sin rätt vid försälj-

någon har betalat för att bevara sin

ningen fördelas

tillsammans

med

rätt

vid

försäljningen fördelas

köpeskillingen

för

egendomen.

tillsammans med köpeskillingen

Medel som har influtit genom

för egendomen. Pengar från sär-

särskild försäljning av tillbehör till

skild försäljning av tillbehör till

fastighet

skall

fördelas samtidigt

fastighet ska fördelas samtidigt som

som köpeskillingen för fastigheten.

köpeskillingen för fastigheten.

Fördelningen skall ske i enlighet

Fördelningen ska ske i enlighet

med sakägarförteckningen, om det

med sakägarförteckningen, om det

ej framgår att fordran understiger

inte framgår att fordran under-

vad som anges i förteckningen.

stiger det som anges i förteck-

Angående begränsning av inteck-

ningen. Angående begränsning av

ningshavares rätt vid

försäljning

inteckningshavares rätt vid för-

av intecknade

reservdelar

till

säljning av intecknade reservdelar

luftfartyg finns föreskrift i 11 kap.

till

luftfartyg finns föreskrift i

3 § tredje stycket.

11 kap. 3 § tredje stycket.

131

Avbryts förfarandet i fråga om egendom som avses i 10 § utan att egendomen har blivit såld, ska pengarna fördelas enligt vad som sägs där, om sakägarförteckning har upprättats, och i annat fall enligt de grunder som gäller för upprättande av sådan förteckning. Annan borgenär än sökanden har dock inte rätt att få betalning för annat än ränta och kostnader, om hans eller hennes fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning.

När tillbehör till fastighet har sålts för sig, ska borgenär, som inte har avstått från betalning, få utdelning med tillämpning av 12 kap. 16 §, även om fastigheten inte säljs.

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

Utdelning för fordran som ej har tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant uppkommer.

Utdelning för fordran som inte har tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant uppkommer.

13 kap.

11 §

Bestämmelserna i 10 § första

Bestämmelserna i 10 § första

stycket gäller också när fastighet

stycket gäller också när fastighet

har sålts under hand. Medlen skall

har sålts under hand. Pengarna

fördelas i första hand enligt

ska fördelas i första hand enligt

köpevillkoren och i övrigt enligt

köpevillkoren och i övrigt enligt

de grunder som gäller för upp-

de grunder som gäller för upp-

rättande av sakägarförteckning.

rättande av sakägarförteckning.

13 kap.

12 §

Avbryts förfarandet i fråga om egendom som avses i 10 § utan att egendomen har blivit såld, skall influtna medel fördelas enligt vad som sägs där, om sakägarförteck- ning har upprättats, och i annat fall enligt de grunder som gäller för upprättande av sådan förteckning. Annan borgenär än sökanden har dock ej rätt att få betalning ur medlen för annat än ränta och kostnader, om hans fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning.

När tillbehör till fastighet har sålts för sig, skall borgenär, som ej har avstått från betalning, få utdel- ning med tillämpning av 12 kap.

16 §, även om fastigheten ej säljs.

13 kap.

13 §

Medel som tillkommer borgenär

Pengar som en borgenär har

skall avräknas på ränta och annan

rätt till ska avräknas på ränta och

biförpliktelse före fordrans kapi-

annan biförpliktelse före fordrans

talbelopp, om ej borgenären har

kapitalbelopp, om inte borgenären

yrkat annat

före

fördelningen

har yrkat annat före fördelningen

eller, om fördelning ej äger rum ,

eller, om fördelning inte sker , före

före utbetalningen.

utbetalningen.

Om ordningen mellan fordrans

Om ordningen mellan fordrans

kapitalbelopp

och

biförpliktelser

kapitalbelopp

och biförpliktelser

132

när registrerat

skepp, registrerat

när registrerat

skepp, registrerat

luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har ut- mätts finns bestämmelser i 10 kap.

11 § första stycket, 11 kap. 1 § och

12 kap. 26 § första stycket.

luftfartyg, intecknade reservdelar

Prop. 2020/21:161

till luftfartyg eller fastighet har ut-

Bilaga 2

mätts finns bestämmelser i 10 kap.

11 § första stycket, 11 kap. 1 § och

12 kap. 26 § första stycket.

13 kap. 14 § 39

Medel får ej betalas ut utan att

Pengar får inte betalas ut utan

säkerhet ställs, om

att säkerhet ställs, om

1. utmätning har skett med stöd

1. utmätning har skett med stöd

av 3 kap. 5 § 1 eller 6 § och exe-

av 2 kap. 4 § och utsökningstiteln

kutionstiteln ej har vunnit laga

inte har fått laga kraft eller utmät-

kraft eller utmätning har skett på

ning har skett på grund av utslag

grund av utslag eller beslut i mål

eller beslut i mål om betalnings-

om betalningsföreläggande

eller

föreläggande eller handräckning

handräckning och gäldenären har

och svaranden har sökt åter-

sökt återvinning eller överklagat,

vinning eller överklagat,

2. utmätning har skett hos döds-

2. utmätning har skett hos döds-

bo för fordran som ej var förenad

bo för fordran som inte var för-

med särskild förmånsrätt i egen-

enad med särskild förmånsrätt i

domen och den tid som anges i

egendomen och den tid som anges

8 kap. 6 § första stycket ej har gått

i 8 kap. 6 § första stycket inte har

till ända ,

löpt ut ,

3. rätten till medlen är beroende

3. rätten till pengarna är beroende

av ett överklagande av utmät-

av ett överklagande av utmät-

ningen eller den utmätta egen-

ningen eller den utmätta egen-

domens försäljning eller av talan

domens försäljning eller av talan

som avses i 4 kap. 20–22 eller

som avses i 4 kap. 20–22 eller

26 §,

26 §,

4. fördelning som har skett vid

4. fördelning som har skett vid

fördelningssammanträde ej

har

fördelningssammanträde inte har

vunnit laga kraft,

fått laga kraft,

5. i annat fall tvist råder om vem

5. i annat fall tvist råder om vem

som är betalningsberättigad.

som är betalningsberättigad.

13 kap. 15 §

Har medel

avsatts

enligt 7 §

Har pengar avsatts enligt 7 §

första stycket på grund av tvist och

första stycket på grund av tvist och

har tvisten prövats av domstol, får

har tvisten prövats av domstol, får

den vinnande parten mot säkerhet

pengarna betalas ut till den

lyfta medlen utan hinder av att

vinnande parten även om avgöran-

avgörandet ej har vunnit laga

det inte har fått laga kraft om

kraft. I annat fall får medel som

säkerhet ställs . I annat fall får

har avsatts

enligt

7 § första

pengar som har avsatts enligt 7 §

stycket, om skäl föreligger, mot

första stycket, om skäl föreligger,

säkerhet betalas ut till den borge-

mot säkerhet betalas ut till den

39 SFS senaste lydelse 1994:1038.

133

Prop. 2020/21:161 Bilaga 2

när för vilken de har avsatts eller, om denne ej vill lyfta medlen , till den som i andra hand är berätti- gad till dem.

borgenär för vilken de har avsatts eller, om denne inte vill ha peng- arna utbetalda , till den som i andra hand har rätt till dem.

13 kap.

16 § 40

Att en verkställd fördelning

Om en verkställd fördelning

överklagas hindrar inte att belopp

överklagas får belopp som inte

som inte berörs av överklagandet

berörs av överklagandet betalas ut.

betalas ut.

13 kap.

17 § 41

När medel betalas ut, skall

När pengar betalas ut, ska

iakttagas vad som i allmänhet

iakttas vad som i allmänhet gäller

gäller om skyldighet för borgenär

om skyldighet för borgenär att

att förete eller återställa ford-

uppvisa

eller lämna tillbaka

ringsbevis eller säkerhet som har

fordringsbevis eller säkerhet som

lämnats för fordran.

har lämnats för fordran.

Pantbrev i skepp eller fastighet

Pantbrev i skepp eller fastighet

eller företagsinteckningsbrev, vil-

eller företagsinteckningsbrev, vil-

ket utgör säkerhet för fordran på

ket utgör säkerhet för fordran på

vilken betalning har utfallit, skall

vilken betalning har utfallit, ska

företes även om borgenären ej är

uppvisas även om borgenären inte

skyldig att återställa handlingen,

är skyldig att lämna tillbaka hand-

om

ej Kronofogdemyndigheten

lingen, om inte Kronofogde-

finner skäl att medge undantag.

myndigheten anser att det finns

Detsamma gäller skuldebrev som

skäl att medge undantag. Det-

är intecknat i annan egendom, när

samma gäller skuldebrev som är

skyldighet att förete eller åter-

intecknat i annan egendom, när

ställa skuldebrevet ej följer redan

skyldighet att uppvisa eller lämna

av första stycket.

tillbaka

skuldebrevet inte följer

redan av första stycket.

När köparen åberopar att den som

När köparen åberopar att den som

enligt

sakägarförteckning

är

enligt sakägarförteckning har rätt

berättigad till betalning har med-

till betalning har medgett honom

givit honom avräkning på köpe-

eller henne avräkning på köpe-

skillingen, gäller vid Kronofogde-

skillingen, gäller vid Kronofogde-

myndighetens

prövning

av

myndighetens prövning av överens-

överenskommelsen vad som före-

kommelsen vad som föreskrivs i

skrivs i första och andra styckena.

första och andra styckena.

13 kap.

18 §

Om borgenär för vilken ut-

Om borgenär för vilken ut-

delning har beräknats ej inom ett

delning har beräknats inte inom ett

134

40

SFS senaste lydelse 1994:1038.

41

SFS senaste lydelse 2003:531.

Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, ska Krono- fogdemyndigheten på begäran ut- mäta vad som ska betalas tillbaka. I sådana fall får ställd säkerhet tas i anspråk. Motsvarande gäller, om pengar som någon har fått utbe- talda enligt 14 eller 15 § ska till- komma annan sakägare eller om borgenär har fått pengar utbetalda enligt 18 § och den som har bättre rätt till pengarna anmäler sig och fullgör vad som krävs för betalning till honom eller henne .

Om återbetalningsskyldigheten avser en fordran som handläggs enligt lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. ska den myndighet för vilken ut- mätning skett omedelbart betala tillbaka pengarna till Kronofogde- myndigheten.

Särskilda bestämmelser för mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

år från det att fördelningen har vunnit laga kraft företer ford- ringsbevis eller i övrigt fullgör vad som krävs enligt 17 § för att han skall få lyfta medlen , får dessa mot säkerhet betalas ut till den som i andra hand är berättigad till dem, om ej särskilda skäl föreligger .

år från det att fördelningen har fått

Prop. 2020/21:161

laga kraft uppvisar fordringsbevis

Bilaga 2

eller i övrigt fullgör vad som krävs

enligt 17 § för att han eller hon ska

få pengarna utbetalda , får dessa

betalas ut mot säkerhet till den

som i andra hand har rätt till dem,

om det inte finns särskilda skäl.

13 kap. 19 §

Om alla berörda sakägare med-

Om säkerhet krävs får belopp

ger att belopp betalas ut utan

betalas ut utan säkerhet om alla

säkerhet när sådan annars krävs,

berörda sakägare medger det.

skall det ske .

13 kap. 20 §

Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, skall Krono- fogdemyndigheten på begäran utsöka vad som skall betalas till- baka. Härvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. Motsvarande gäller, om medel som någon har fått lyfta enligt 14 eller 15 § skall tillkomma annan sakägare eller om borgenär har fått lyfta medel enligt 18 § och den som har bättre rätt till medlen anmäler sig och fullgör vad som krävs för betal- ning till honom.