Prop. 2003/04:99

Regeringens proposition 2003/04:99

Följdändringar med anledning av nya regler för bank- Prop.

och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet
2003/04:99

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 11 mars 2004

Marita Ulvskog

Gunnar Lund

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas följdändringar som aktualiseras i ett antal lagar med anledning av förslagen till ny lagstiftning för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet i prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse. Vissa förslag om lagändringar finns i den propositionen. De förslag till följdändringar som behandlas i denna proposition är nya.

I propositionen Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse föreslås bl.a. att det s.k. inlåningsmonopolet för banker avskaffas. Kreditmarknadsföretag, såsom finansbolag och bostadslåneinstitut, samt icke-finansiella företag som uppfyller vissa krav relaterade till verksamheten föreslås få möjlighet att ta emot inlåning från allmänheten. Kreditmarknadsföretagen skall enligt förslaget omfattas av en reglering och tillsyn som i allt väsentligt överensstämmer med den för banker. Ickefinansiella företags inlåningsverksamhet föreslås bli reglerad i en särskild lag, lagen om inlåningsverksamhet.

I ett antal lagar utanför den näringsrättsliga regleringen av finansiella företag och deras verksamhet finns bestämmelser där begreppet bank används. Dessa bestämmelser har olika syften och bakgrund. I flera fall ställs t.ex. krav på att transaktioner och handlingar skall ske med hjälp av bank, sannolikt för att det anses ligga en viss form av trygghet i detta. Exempelvis finns det regler om att medel skall göras räntebärande genom att sättas in i bank. Eftersom kreditmarknadsföretag enligt förslaget i prop. 2002/03:139 kommer att underkastas i princip samma reglering och tillsyn som banker, föreslås här att flera lagbestämmelser som nu relaterar enbart till bank även skall omfatta kreditmarknadsföretag. I några bestämmelser som i dag refererar till bank bedöms det motiverat att även

ta med företag som driver inlåningsverksamhet i sammanhanget.

1

De nu aktuella förslagen till följdändringar föreslås träda i kraft samma Prop. 2003/04:99 dag som förslagen i prop. 2002/03:139, dvs. den 1 juli 2004.

2

Innehållsförteckning
Prop. 2003/04:99

1
Förslag till riksdagsbeslut..................................................................
5

2
Lagtext
...............................................................................................
6

2.1
Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande

av förkommen handling ......................................................
6

2.2 ..........
Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131)
7

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om

skuldebrev ...........................................................................
8

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1936:83) angående

vissa utfästelser om gåva ....................................................
9

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om

arvsskatt och gåvoskatt .....................................................
10

2.6
Förslag till lag om ändring i föräldrabalken .....................
12

2.7
Förslag till lag om ändring i ärvdabalken .........................
16

2.8
Förslag till lag om ändring i jordabalken..........................
18

2.9
Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)............
19

2.10 Förslag till lag om ändring i resegarantilagen

(1972:204).........................................................................
20

2.11
Förslag till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282) ....
21

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1097) om

Svenska skeppshypotekskassan ........................................
22

2.13
Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.................
23

2.14 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713).........................................................................
24

2.15
Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) ....
28

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank ..............................................................
32

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt

på ränta på skogskontomedel m.m....................................
33

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag .....
35

2.19
Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483).........................................................................
36

2.20
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om

utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige..........
38

2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkrings-

området .............................................................................
40

2.22 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229).......................................................................
41

2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte

AP-fonden .........................................................................
46

2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om

självdeklarationer och kontrolluppgifter...........................
47

2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om

ändring i miljöbalken ........................................................
48

2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kamera-

övervakning.......................................................................
49
3

2.27
Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1223) om
Prop. 2003/04:99

utgivning av säkerställda obligationer ..............................
50

3
Ärendet och dess beredning.............................................................
51

4
Följdändringar med anledning av förslagen i prop. 2002/03:139

med nya regler för bank- och finansieringsrörelse..........................
52

4.1 Nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt

inlåningsverksamhet .........................................................
52

4.2
Följdändringar...................................................................
53

4.3 När skall bank jämställas med kreditmarknadsföretag? ...54

4.4 När kan företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet jämställas med bank och

kreditmarknadsföretag?.....................................................
55

5
Ikraftträdande ..................................................................................
58

6
Ekonomiska och andra konsekvenser..............................................
59

7
Författningskommentar ...................................................................
60

7.1
Förslaget till lag om ändring i checklagen (1932:131) .....
60

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:81) om

skuldebrev .........................................................................
60

7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om

arvsskatt och gåvoskatt .....................................................
60

7.4 Förslaget till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282) .61

7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank ..............................................................
61

7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om

skatt på ränta på skogskontomedel m.m. ..........................
61

7.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag .....
62

7.8
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229).......................................................................
62

7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om

självdeklarationer och kontrolluppgifter...........................
64

7.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:000) om

ändring i lagen (1998:150) om allmän kamera-

övervakning.......................................................................
64

7.11
Övriga lagförslag ..............................................................
64

Bilaga 1
Förteckning över remissinstanser..........................................
66

Bilaga 2
Lagrådsremissens lagförslag .................................................
67

Bilaga 3
Lagrådets yttrande ...............................................................
113

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2004 .......
117

4

1
Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 2003/04:99

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen hand-

ling,

2. lag om ändring i checklagen (1932:131),

3. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,

4. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser

om gåva,

5. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

6. lag om ändring i föräldrabalken,

7. lag om ändring i ärvdabalken,

8. lag om ändring i jordabalken,

9. lag om ändring i väglagen (1971:948),

10. lag om ändring i resegarantilagen (1972:204),

11. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282),

12. lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan,

13. lag om ändring i utsökningsbalken,

14. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

15. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

16. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

17. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,

18. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-in- stitut och värdepappersbolag,

19. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

20. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige,

21. lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet,

22. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

23. lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden,

24. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,

25. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i miljöbalken,

26. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,

27. lag om ändring i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.

5

Denna lag tillämpas inte på banksedlar. Den tillämpas inte heller på obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om obligationer med en löptid på högst ett år som har ställts till innehavaren och som ges ut av bank eller kreditmarknadsföretag.

2
Lagtext
Prop. 2003/04:99

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 § 1

Löpande skuldebrev, växlar, konossement eller andra handlingar vilkas företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning, att påkalla fullgörande av någon annan förpliktelse eller att antecknas som innehavare av en rättighet på ett konto som avses i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får, om det kan antas att handlingen har förstörts eller kommit bort, dödas på begäran av den som har förlorat handlingen. Detsamma gäller i fråga om aktiebrev, pantbrev och företagsinteckningsbrev, liksom beträffande intecknade fordringshandlingar som är ställda till viss man.

Denna lag tillämpas inte på banksedlar. Den tillämpas inte heller på obligationer eller förlagsbevis utom i fråga om obligationer med en löptid på högst ett år som har ställts till innehavaren och som ges ut av bankinstitut .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 2003:533.

6

2.2 Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131)

Härigenom föreskrivs att 54 § checklagen (1932:131) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

54 §

Såsom bank anses i denna lag, förutom envar som äger driva bankrörelse, jämväl bolag eller annan inrättning, som enligt Konungens särskilda medgivande må tillhandagå med hållande av checkräkning.

Såsom bank anses i denna lag, förutom envar som får driva bankrörelse, även kreditmarknadsföretag samt bolag eller annan inrättning, som enligt Konungens särskilda medgivande må tillhandagå med hållande av checkräkning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Prop. 2003/04:99

7

2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om
Prop. 2003/04:99

skuldebrev

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 §

Utgivas i större antal obligationer eller andra skuldebrev som uppenbarligen äro avsedda för den allmänna rörelsen, varde, där ej annat förbehåll träffats, betalningen fullgjord i gäldenärens affärslokal.

Lag samma vare i fråga om in-
Detsamma gäller i fråga om in-

sättningsbevis som utfärdats av
sättningsbevis
som
utfärdats av

bank . Med bank förstås i denna
bank , kreditmarknadsföretag eller

lag envar som äger driva bank-
företag som
driver
verksamhet

rörelse .
enligt lagen (2004:000) om inlå-

ningsverksamhet .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

8

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 §

Har någon såsom gåva åt annan till bank överlämnat penningar eller annan lös egendom utan att förbehålla sig rätt att däröver förfoga, skall gåvan anses fullbordad när det givna blivit av banken mottaget för gåvotagarens räkning; och skall detta gälla ändå att av banken utfärdat bevis, som i 3 § sägs, behållits av givaren.

Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning där givaren låtit å gåvotagarens räkning överföra medel som givaren hade innestående i banken.

Har någon såsom gåva åt annan till bank , kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet överlämnat penningar eller annan lös egendom utan att förbehålla sig rätt att däröver förfoga, skall gåvan anses fullbordad när det givna blivit av banken eller företaget mottaget för gåvotagarens räkning; och skall detta gälla ändå att av banken eller företaget utfärdat bevis, som i 3 § sägs , behållits av givaren.

Detta skall tillämpas på motsvarande sätt om givaren låtit för gåvotagarens räkning överföra medel som givaren hade innestående i banken eller företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Prop. 2003/04:99

9

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 36 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

36 § 2

Skattskyldighet inträder, såframt
Skattskyldighet inträder, om inte

ej annat följer av vad i nästa
annat följer av nästa stycke, då

stycke sägs , då gåvan blivit full-
gåvan blivit fullbordad eller hand-

bordad eller handling, innefattande
ling,
innefattande
giltig utfästelse

giltig utfästelse om gåva av lös
om gåva av lös egendom, över-

egendom, överlämnats till motta-
lämnats till mottagaren. När en

garen. När en omyndigs förälder är
omyndigs förälder
är förmyndare

förmyndare och som gåva åt den
och som gåva åt den omyndige till

omyndige till
bank
överlämnat
sådant kreditinstitut som avses i

pengar eller överfört medel som
2 kap. 4 a § inkomstskattelagen

föräldern haft innestående i bank
(1999:1229) eller företag som dri-

utan att förbehålla sig rätt att för
ver
verksamhet
enligt
lagen

egen räkning förfoga över gåvo-
(2004:000) om inlåningsverksam-

medlen
anses
gåvan
fullbordad
het överlämnat pengar eller över-

enligt denna lag när gåvomedlen
fört medel som föräldern haft in-

mottagits av banken för den
nestående i sådant kreditinstitut

omyndiges räkning eller överförts
eller företag utan att förbehålla sig

till den omyndiges konto. I fall,
rätt att för egen räkning förfoga

som avses i 37 § 2 mom., inträder
över
gåvomedlen
anses
gåvan

skattskyldighet vid den tid, då
fullbordad enligt denna lag när

förmånstagaren
erhåller förfogan-
gåvomedlen mottagits av kreditin-

derätten
över försäkringen; dock
stitutet eller företaget för den

inträder, där på grund av försäk-
omyndiges räkning eller överförts

ringen utbetalning tidigare ägt rum
till den omyndiges konto. I fall,

till den berättigade, skattskyldighet
som avses i 37 § 2 mom., inträder

för sådant belopp vid dess motta-
skattskyldighet vid den tid, då

gande.

förmånstagaren erhåller förfogan-

derätten över försäkringen;
dock

inträder, där på grund av försäk-

ringen utbetalning tidigare ägt rum

till den berättigade, skattskyldighet

för sådant belopp vid dess motta-

gande.

Vad i fråga om arvsskatt är stadgat i 6–9 §§ skall vid beskattning av gåva äga motsvarande tillämpning. Föreskrifterna i 6 § om skattskyldighetens inträde först framdeles skola härvid, utan inskränkningar som angivas i andra stycket under c) och d), gälla jämväl i fall då givaren förbehållit sig själv nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån av den bortgivna egendomen.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.

2 Senaste lydelse 1997:445.

Prop. 2003/04:99

10

Prop. 2003/04:99

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

11

2. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag , utöver vad som följer av 8 §,

2.6 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7, 8 och 19 §§, 14 kap. 7, 8 och 21 §§ samt 16 kap. 11 § föräldrabalken 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

13 kap.

7 §

Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 10 § och som inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank.

Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 10 § och som inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag.

8 §

Pengar som har satts in hos bank enligt 16 kap. 11 § eller med uppgift till banken om att de skall stå under särskild överförmyndarkontroll får inte tas ut utan överförmyndarens samtycke.

Pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag enligt 16 kap. 11 § eller med uppgift till banken eller kreditmarknads-fö- retaget om att de skall stå under särskild överförmyndarkontroll får inte tas ut utan överförmyndarens samtycke.

19 § 2

Om det av någon särskild anledning behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren

1. bestämma att 3–7 §§ skall tillämpas även i annat fall än som följer av 2 §,

2. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank , utöver vad som följer av 8 §,

3. bestämma att värdehandlingar skall förvaras och förvaltas av ett värdepappersinstitut enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut här i landet,

4. bestämma att premieobligationer som har utfärdats av staten skall skrivas in i statsskuldboken med förbehåll att belopp som hänför sig till obligationerna inte får lyftas utan överförmyndarens samtycke, och

5. genom meddelande till den som skall betala pengar till den omyndige bestämma att pengarna skall sättas in hos bank.

1 Balken omtryckt 1995:974.

2 Senaste lydelse 1998:1483.

5. genom meddelande till den som skall betala pengar till den omyndige bestämma att pengarna skall sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag .

Prop. 2003/04:99

12

Meddelas beslut enligt första stycket 3, skall föräldrarna träffa avtal med värdepappersinstitutet på villkor som överförmyndaren har godkänt. I fråga om rättigheter som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får föräldrarna, i stället för att träffa ett avtal om förvaring och förvaltning, på konto i avstämningsregister låta registrera eller, om rättigheten förvaltas av någon som har medgivande som förvaltare enligt den lagen, till denne anmäla att föräldrarna endast med överförmyndarens tillstånd får överlåta eller pantsätta rättigheten eller uppbära på rättigheten belöpande kapitalbelopp.

Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal.

14 kap.

7 §

Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 11 § och inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank.

Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 11 § och inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag .

8 §

Pengar som har satts in hos bank
Pengar som har satts in hos bank

får tas ut endast efter samtycke
eller kreditmarknadsföretag får tas

från överförmyndaren.
ut endast efter samtycke från över-

förmyndaren.

Samtycke krävs dock inte vid uttag av

1. ränta, eller

2. pengar som behöver hållas tillgängliga för den enskildes uppehälle eller vården av hans eller hennes egendom om den förordnade förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren vid insättningen gjort förbehåll om att de får tas ut utan överförmyndarens samtycke.

21 § 3

Om det behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren

1. begränsa möjligheten att ta ut
1. begränsa möjligheten att ta ut

pengar som har satts in hos bank,
pengar som har satts in hos bank

utöver vad som följer av 8 §,
eller kreditmarknadsföretag , ut-

över vad som följer av 8 §,

2. bestämma att värdehandlingar
skall förvaras och förvaltas av ett

värdepappersinstitut enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för vär-

depappersinstitut här i landet, och

3.
genom meddelande
till
den
3.
genom meddelande
till
den

som
skall betala pengar
till
den
som
skall betala pengar
till
den

3 Senaste lydelse 1998:1483.

Prop. 2003/04:99

13

enskilde bestämma att pengarna
enskilde bestämma att pengarna

skall sättas in hos bank.
skall sättas in hos bank eller kre-

ditmarknadsföretag.

Meddelas beslut enligt första stycket 2, skall ställföreträdaren träffa avtal med värdepappersinstitutet på villkor som överförmyndaren har godkänt. I fråga om rättigheter som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får ställföreträdaren, i stället för att träffa ett avtal om förvaring och förvaltning, på konto i avstämningsregister låta registrera eller, om rättigheten förvaltas av någon som har medgivande som förvaltare enligt den lagen, till denne anmäla att ställföreträdaren endast med överförmyndarens tillstånd får överlåta eller pantsätta rättigheten eller uppbära på rättigheten belöpande kapitalbelopp.

Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal.

16 kap.

11 §

När en omyndig på grund av arv
När en omyndig på grund av arv

eller testamente har fått pengar till
eller testamente har fått pengar till

ett värde överstigande två gånger
ett värde överstigande två gånger

gällande basbelopp enligt
lagen
gällande prisbasbelopp enligt la-

(1962:381)
om allmän
försäkring
gen (1962:381) om allmän försäk-

eller med villkor om särskild över-
ring eller med villkor om särskild

förmyndarkontroll, skall den som
överförmyndarkontroll,
skall
den

ombesörjer
utbetalningen
från
som ombesörjer utbetalningen från

dödsboet för den omyndiges räk-
dödsboet för den omyndiges räk-

ning sätta in medlen hos bank,
ning sätta in medlen hos bank eller

med uppgift om att medlen inte får
kreditmarknadsföretag , med upp-

tas ut utan överförmyndarens till-
gift om att medlen inte får tas ut

stånd.

utan överförmyndarens tillstånd.

Vad som nu sagts om skyldighet
Vad som nu sagts om skyldighet

att betala till bank skall även gälla
att betala till bank eller kredit-

försäkringsgivare
vid
utbetalning
marknadsföretag
skall
även
gälla

av försäkringsbelopp
som
den
försäkringsgivare
vid
utbetalning

omyndige har rätt till samt pen-
av försäkringsbelopp
som
den

sionssparinstitut
vid
utbetalning
omyndige har rätt till samt pen-

enligt lagen (1993:931) om indivi-
sionssparinstitut
vid
utbetalning

duellt pensionssparande. Om be-
enligt lagen (1993:931) om indivi-

talningen avser en periodisk för-
duellt pensionssparande. Om be-

mån, gäller skyldigheten att betala
talningen avser en periodisk för-

till bank endast när den första ut-
mån, gäller skyldigheten att betala

betalningen görs.

till bank eller kreditmarknadsfö-

retag endast när den första utbe-

talningen görs.

När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, skall den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan skall också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde

Prop. 2003/04:99

14

som överstiger i första stycket nämnt belopp eller med villkor om att Prop. 2003/04:99 värdehandlingarna skall stå under särskild överförmyndarkontroll.

Vad som föreskrivs i första–tredje styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. Andra och tredje styckena gäller inte heller om utbetalning görs från försäkring som tagits inom ramen för en rörelse.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgivande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats förvaltare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

15

2.7

Förslag till lag om ändring i ärvdabalken
Prop. 2003/04:99

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 14, 14 a och 18 §§ ärvdabalken 1 skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 kap.

14 §

Till dödsboet hörande penning-
Till dödsboet hörande penning-

medel,
som
göras

räntebärande
medel, som görs räntebärande ge-

genom insättning i bank, skola
nom insättning i bank eller kre-

insättas i boets namn. Dödsboets
ditmarknadsföretag , skall sättas in

egendom må ej heller eljest sam-
i boets namn. Dödsboets egendom

manblandas med vad boutred-
får inte heller i övrigt samman-

ningsmannen
eller
annan
tillhör.
blandas med vad boutrednings-

Värdehandlingar skola nedsättas i
mannen eller annan tillhör. Värde-

öppet förvar i bank, om det sam-
handlingar skall nedsättas i öppet

manlagda
värdet
överstiger
ett
förvar i bank eller kreditmark-

belopp
motsvarande
två
gånger
nadsföretag , om det sammanlagda

gällande
basbelopp
enligt
lagen
värdet överstiger ett belopp mot-

(1962:381) om allmän försäkring.
svarande två gånger gällande pris-

basbelopp enligt lagen (1962:381)

om allmän försäkring.

Utöver vad av 18 kap. 5 § föranledes må egendom ej förskottsvis utgi-

vas till delägare, med mindre det kan ske utan men för annan, vars rätt är

beroende av utredningen.

14 a § 2

Före den 1 april varje år skall
Före den 1 april varje år skall

boutredningsmannen
avge
redo-
boutredningsmannen
avge redo-

visning
för
medelsförvaltningen
visning
för medelsförvaltningen

under
föregående
kalenderår.
I
under
föregående
kalenderår. I

redovisningen
skola upptagas
redovisningen skall tas upp saldo

saldo vid årets början och slut
vid årets början och slut samt in-

samt in- och utbetalningar under
och utbetalningar under året. Har

året. Ha medel innestått i bank
medel innestått i bank eller annan

eller annan inrättning skall vid
inrättning skall vid
redovisningen

redovisningen fogas bevis om in-
fogas bevis om insättningar och

sättningar och uttag under året
uttag under året samt behållning

samt behållning vid årets slut. När
vid årets slut. När värdehandlingar

värdehandlingar nedsatts i bank
nedsatts i bank eller kreditmark-

skall vid redovisningen fogas be-
nadsföretag skall vid redovis-

vis av motsvarande innehåll.

ningen fogas bevis av motsvarande

innehåll.

1
Balken omtryckt 1981:359.

2
Senaste lydelse 1988:1255.
16

Årsredovisning skall tillställas minst en delägare i boet. Övriga del- Prop. 2003/04:99 ägare samt rätten skall samtidigt underrättas om vem som tillställts redo-

visningen. Dödsbodelägare som inte har tillställts redovisningen har rätt att på begäran hos boutredningsmannen erhålla ett exemplar av den. Finns det delägare i boet som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken skall ett exemplar tillställas överförmyndaren.

Fullgör boutredningsman ej vad som åligger honom enligt denna paragraf, kan rätten vid vite förelägga honom att fullgöra sin skyldighet.

18 § 3

Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat dödsboet eller någon, vars rätt är beroende av utredningen.

Är flera utredningsmän ersättningspliktiga, svarar de solidariskt. Er- sättningsbeloppet skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last.

Om skyldighet att hos bank in-
Om skyldighet att hos bank eller

betala penningmedel, som till-
kreditmarknadsföretag
inbetala

kommer omyndig eller den för
penningmedel, som
tillkommer

vilken god man eller förvaltare
omyndig eller den för vilken god

förordnats, stadgas i föräldrabal-
man eller förvaltare
förordnats,

ken.
stadgas i föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

3 Senaste lydelse 1994:1434.

17

2.8
Förslag till lag om ändring i jordabalken
Prop. 2003/04:99

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 18 § jordabalken 1 skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

13 kap.

18 § 2

När fastighetsägaren är skyldig att lösa egendom, skall talan om löse-

summan väckas inom ett år efter det att uppsägningen antecknades i fas-

tighetsregistrets inskrivningsdel. Om tomträttshavaren har klandrat upp-

sägningen enligt 16 §, får talan om lösesumman i stället väckas inom ett

år efter det att domen i målet om klander vann laga kraft. Om tiden inte

iakttas, förfaller uppsägningen. Talan får väckas av såväl fastighetsäga-

ren som tomträttshavaren.

Sedan domen om lösesumman har vunnit laga kraft, skall lösesumman

inom en månad deponeras hos länsstyrelsen. Lösesumman behöver dock

inte deponeras tidigare än en månad före den dag till vilken uppsäg-

ningen har ägt rum. Om lösesumman inte deponeras inom föreskriven

tid, skall länsstyrelsen efter ansökan ta ut beloppet som om betalnings-

skyldighet hade ålagts genom domen. När lösesumman har deponerats,

skall länsstyrelsen genast anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för

anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Medel som har deponerats skall
Medel som har deponerats skall

ofördröjligen sättas in i bank mot
genast sättas in i bank eller kre-

ränta.

ditmarknadsföretag mot ränta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Balken omtryckt 1971:1209.

2 Senaste lydelse 2000:226.

18

Länsstyrelsen skall genast sätta in nedsatt belopp i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta. Om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp jämte ränta samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för det fall att nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåts genom expropriation.

2.9
Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)
Prop. 2003/04:99

Härigenom föreskrivs att 67 § väglagen (1971:948) skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

67 § 1

Ersättning enligt 55, 58 eller 61 §, som ej avser personlig skada, jämte ränta skall nedsättas hos länsstyrelsen, om fastigheten genom den omständighet som föranlett rätt till ersättning så minskat i värde, att den kan antagas ej utgöra full säkerhet för borgenär, som när rätten till ersättning uppkom hade panträtt i fastigheten.

Nedsatt belopp skall av länsstyrelsen genast insättas i bank mot ränta. Om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp jämte ränta samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för det fall att nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåtes genom expropriation.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 1972:786.

19

2.10 Förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204)

Härigenom föreskrivs att 3 § resegarantilagen (1972:204) 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 §

Om Kammarkollegiet icke medger annat, skall säkerhet bestå av en av bank eller försäkringsbolag utfärdad betalningsutfästelse, som fullgöres vid anfordran.

Om Kammarkollegiet inte medger annat, skall säkerhet bestå av en av bank , kreditmarknadsföretag eller försäkringsbolag utfärdad betalningsutfästelse, som fullgörs vid anfordran.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Lagen omtryckt 1996:354.

Prop. 2003/04:99

20

2.11 Förslag till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282)

Härigenom föreskrivs att 56 § sjömanslagen (1973:282) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

56 §

Sjöman kan fordra, att lön, som tillkommer honom, eller del därav efter dragsedel månatligen betalas ut till bestämd person här i landet eller för sjömannens räkning sättes in i svensk bank.

Utan sjömannens samtycke får avdrag göras i dragsedelsbeloppet endast i den mån den övriga lönen ej förslår till att gälda belopp, för vilket sjömannen enligt lag eller annan författning är skyldig vidkännas avdrag i lön, eller till kvittning, när sådan får äga rum enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

En sjömans lön skall på begäran av sjömannen helt eller delvis månadsvis

1. betalas ut till en bestämd person här i landet , eller

2. för sjömannens räkning sättas in i bank , kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet.

Om det belopp som betalas ut eller sätts in endast utgör en del av lönen får avdrag göras i beloppet bara om

1. sjömannen lämnat sitt samtycke, eller

2. den resterande delen av lönen inte räcker till betalning av sådana belopp som sjömannen enligt lag eller annan författning är skyldig att betala eller till kvittning , om sådan får göras enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Prop. 2003/04:99

21

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 § 1

För lån från kassan skall vara
För att lån skall få lämnas från

ställd betryggande säkerhet i form
kassan skall det finnas betryg-

av inteckning i fartyg eller tillgo-
gande säkerhet i form av inteck-

dohavande hos eller borgen av
ning i fartyg eller tillgodohavande

staten eller bank.
hos eller borgen av staten , bank

eller kreditmarknadsföretag .

Inteckning skall ligga inom sjuttio eller i särskilda fall åttio procent av det värde till vilket styrelsen uppskattar fartyget. Som säkerhet får inte godtas inteckning i fartyg som är äldre än tjugo år, om det inte finns särskilda skäl.

I fråga om lån till den mindre skeppsfarten utfärdar regeringen ytterligare bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 1998:310.

Prop. 2003/04:99

22

2.13
Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken
Prop. 2003/04:99

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § utsökningsbalken skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 kap.

6 §

Annan dom varigenom betal-
Annan dom varigenom betal-

ningsskyldighet har ålagts än som
ningsskyldighet har ålagts än som

avses i 5 § får verkställas genast,
avses i 5 § får verkställas genast,

om ej gäldenären hos kronofog-
om inte gäldenären hos kronofog-

demyndighet
demyndighet

nedsätter pengar till belopp som
1. nedsätter pengar till belopp

svarar mot betalningsskyldigheten
som svarar mot betalningsskyldig-

den dag nedsättningen sker jämte
heten den dag nedsättningen sker

förrättningskostnader eller
jämte förrättningskostnader eller

som pant ställer ett motsvarande
2. som pant ställer ett mot-sva-

tillgodohavande hos bank jämte
rande tillgodohavande hos bank

den ränta som belöper på tillgo-
eller kreditmarknadsföretag jämte

dohavandet för tiden därefter eller
den ränta som belöper på tillgo-

när domen har meddelats av un-
dohavandet för tiden därefter eller

derrätt ställer annan säkerhet för
3. när domen har meddelats av

betalningsskyldigheten jämte för-
underrätt ställer annan säkerhet för

rättningskostnader .
betalningsskyldigheten jämte för-

rättningskostnader.

Fullgör gäldenären vad som nu har sagts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, skall åtgärden återgå, om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

23

2.14 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 §, 3 kap. 4 § och 7 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (1982:713) 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.

16 §

Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under bildande har valts, kan aktierna, garantikapitalet eller försäkringarna betalas endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna öppnat för detta ändamål hos ett svenskt

Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under bildande har valts, kan aktierna, garantikapitalet eller försäkringarna betalas endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna öppnat för detta ändamål hos en bank eller ett

bankinstitut. kreditmarknadsföretag.

Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för bolaget när styrelsen valts. Har frågan om bolagets bildande fallit eller är teckningen av aktier, garantikapital eller försäkringar av annan orsak inte bindande, skall de inbetalda beloppen betalas tillbaka med gottgjord ränta till tecknarna.

3 kap.

4 § 2

Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till sådan aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de aktier brevet lyder på har betalats. Vidare fordras

1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats vid bolagets bildande, eller

2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om aktien tillkommit på grund av emissionen, eller

3. att registrering har skett enligt 5 kap. 15 §, om aktien har tillkommit på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.

Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens fullmakt av en bank. Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet.

1 Lagen omtryckt 1995:1567.

2 Senaste lydelse 2000:37.

Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens fullmakt av en bank eller ett kreditmarknadsföretag . Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt bolagsordningen,

Prop. 2003/04:99

24

Om bolagsordningen innehåller
skall
aktieslaget anges
i brevet. Prop. 2003/04:99

förbehåll enligt 1 § fjärde stycket,
Om
bolagsordningen
innehåller

3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta
förbehåll enligt 1 § fjärde stycket,

tydligt anges i brevet på sådan
3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta

aktie som avses med förbehållet.
tydligt anges i brevet på sådan

Uppgiften kan ges i förkortad
aktie som avses med förbehållet.

form. Förkortningsformerna fast-
Uppgiften kan ges i förkortad

ställs av regeringen eller den myn-
form. Förkortningsformerna fast-

dighet som regeringen bestämmer.
ställs av regeringen eller den myn-

dighet som regeringen bestämmer.

När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet förses med påskrift om utbetalningen. Har en aktie dragits in utan återbetalning, skall så snart som möjligt en påskrift om detta göras på aktiebrevet. En påskrift skall också göras när det nominella beloppet har ändrats, dock inte när ändringen görs på grund av beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i annan valuta än tidigare.

Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Utbyts ett aktiebrev mot ett eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill hörande kupongarken makuleras på ett betryggande sätt.

Emissionsbevis samt de
skuldebrev och optionsbevis som avses i

5 kap. skall undertecknas på det sätt som anges i andra stycket.

Lydelse enligt SFS 2004:53
Föreslagen lydelse

7 kap.

10 § 3

För skuldtäckning som avses i 9 § får, med de begränsningar som anges i andra–sjätte styckena och 10 a–10 d §§, följande tillgångar användas:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för.

2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska gemenskaperna eller utländska stater eller centralbanker svarar för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella organisationer svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1–4 svarar för fordran. Ett försäkringsbolag som ingår i en koncern och vars verksamhet uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäckning även använda fordringar som bolag inom koncernen svarar för. Om en fordran enligt denna punkt varit förfallen till betalning längre tid än tre månader, får den dock inte användas för skuldtäckning.

5a. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premieperioder avtalats och fordringarna avser premier som inte förfallit till betal-

3 Senaste lydelse 2003:838.
25

ning för andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det belopp som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är att åtagandet skall sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

6. Skuldförbindelser med säkerhet i bolagets livförsäkringsbrev, inom

återköpsvärdet.

7. Medel på konto i svensk eller
7. Medel på konto i bank , kre-

utländsk bank .
ditmarknadsföretag
eller
ut-

ländskt kreditinstitut.

8. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar för. Med kreditinstitut avses bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan och Sveriges allmänna hypoteksbank.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kreditinstitut svarar för.

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebo-

lag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för.

11. Aktier och andra värdepap-
11. Aktier och andra värdepap-

per som kan jämställas med aktier,
per som kan jämställas med aktier,

som har getts ut av ett publikt ak-
som har getts ut av ett publikt ak-

tiebolag, ett publikt bankaktiebo-
tiebolag, ett publikt försäkringsak-

lag, ett publikt försäkringsaktie-
tiebolag eller ett motsvarande ut-

bolag eller ett motsvarande ut-
ländskt bolag, med undantag av

ländskt bolag, med undantag av
bolag som avses i 12.

bolag som avses i 12.

12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i 13.

13. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egen-

dom.

14. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–4 och 8–10 svarar för och som panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för. Panträtten skall ligga inom en viss andel av fastighetens eller tomträttens värde. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela föreskrifter om andelens storlek och om värdering av fastigheter och tomträtter för tillämpningen av bestämmelserna i denna punkt.

15. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–4 och 8–10 svarar för och som annan betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för.

16. Kassa.

17. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas för skuldtäckning. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i nämnda paragraf.

18. Beslutad överskjutande skatt.

19. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsbolaget (återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring.

Prop. 2003/04:99

26

Andra fondpapper än som avses i 10 a § första stycket 1, får endast an- Prop. 2003/04:99 vändas för skuldtäckning om de är kortfristigt realiserbara eller är före-

mål för handel på en reglerad marknad som är öppen för allmänheten. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett privat aktiebolag får användas för skuldtäckning under förutsättning att bolaget är ett dotterbolag som anges i 10 a § första stycket 1.

Utländska tillgångar som avses i första stycket 2–4, 7 och 9–12 får användas för skuldtäckning i den mån det följer av föreskrifter som meddelats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt

1. såvitt angår första stycket 2, om vilka utländska stater och utländska centralbanker som avses,

2. såvitt angår första stycket 4, om vilka internationella organisationer som avses, samt

3. såvitt angår första stycket 3, 7 och 9–12, om vilka stater de rättssubjekt som avses skall vara belägna eller ha sitt säte i.

Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del de inte belastas av panträtt eller annan säkerhetsrätt.

För att tillgångar enligt första stycket 13 skall få användas för skuldtäckning skall byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade. Detsamma gäller byggnader som hör till fastigheter och tomträtter som utgör säkerhet för skuldförbindelser enligt första stycket 14.

Förlagsbevis och förlagsandelsbevis skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ jämställas med tillgångar som anges i första stycket 11 och 12.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge att även andra slag av tillgångar än som anges i första stycket tillfälligt får användas för skuldtäckning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

27

Skall bevakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten, skall förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsynsmyndigheten. I konkurs hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet skall till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livför-

2.15
Förslag till lag om ändring i konkurslagen
Prop. 2003/04:99

(1987:672)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 13, 18, 20 och 21 §§, 9 kap. 5 § och

12 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 kap.

13 § 1

Förvaltaren skall upprätta en bouppteckning. I denna skall boets tillgångar tas upp till noggrant uppskattade värden. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress.

Om det finns anledning, skall bouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Har gäldenären uppgivit att sådan egendom saknas skall bouppteckningen innehålla uppgift om detta.

I den utsträckning det behövs skall bouppteckningen också innehålla en förteckning över dels räkenskapsmaterial, dels andra handlingar som rör boet.

Bouppteckningen skall av förvaltaren ges in till rätten och tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka före edgångssammanträdet.

Har en av gäldenären underskriven bouppteckning förut getts in till rätten, behöver någon ny bouppteckning inte upprättas, om förvaltaren anser att denna är tillförlitlig. I så fall skall han snarast anmäla det till rätten och tillsynsmyndigheten.

Skall bevakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten, skall förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsynsmyndigheten. I ett bankaktiebolags, en sparbanks eller en medlemsbanks konkurs skall till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livförsäkringsbolags konkurs skall på motsvarande sätt bifogas uppgift om

1 Senaste lydelse 1996:129.
28

försäkringstagarna och deras fordringar.

Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo skall snarast göras räntebärande genom insättning på boets räkning i bank. Detta behöver dock inte ske i den mån medlen behövs till betalning av löpande utgifter.

Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets medel insatta i bank mot ränta till dess medlen betalas ut enligt 11 kap. Förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om i vilken bank medlen står inne.

Om konkursen inte är avslutad då sex månader har förflutit efter edgångssammanträdet, skall förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndigheten avlämna en berättelse, i vilken alla de åtgärder som har vidtagits för att avsluta konkursen skall anges noggrant. Berättelsen skall innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Har pengar under någon del av denna period stått inne i bank, skall till berättelsen bifogas en av banken bestyrkt uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit.

säkringsbolags konkurs skall på motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringar.

18 §

Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo skall snarast göras räntebärande genom insättning på boets räkning i bank eller kreditmarknadsföretag . Detta behöver dock inte ske i den mån medlen behövs till betalning av löpande utgifter.

Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets medel insatta i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta till dess medlen betalas ut enligt 11 kap. Förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om var medlen står inne.

20 §

Om konkursen inte är avslutad då sex månader har förflutit efter edgångssammanträdet, skall förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndigheten avlämna en berättelse, i vilken alla de åtgärder som har vidtagits för att avsluta konkursen skall anges noggrant. Berättelsen skall innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Har pengar under någon del av denna period stått inne i bank eller kreditmarknadsföretag , skall till berättelsen bifogas en av banken eller kreditmarknadsföretaget bestyrkt uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit.

Senare under konkursen skall förvaltaren inom en månad från utgången av varje sexmånadersperiod avge en sådan berättelse som sägs i första stycket för den senaste perioden. Denna skall även innehålla fullständiga upplysningar om orsakerna till att konkursen inte har avslutats.

Förvaltaren skall snarast skicka en kopia av berättelsen till rätten.

Prop. 2003/04:99

29

En borgenär som har en fordran hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § sjätte stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsbolags konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet.

21 § 2

Också sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren, så länge boets medel är insatta i bank, inom en månad från utgången av varje kalenderår till tillsynsmyndigheten lämna sådana uppgifter som sägs i 20 § första stycket andra och tredje meningarna. När några medel inte längre finns att lyfta, skall förvaltaren anmäla det till myndigheten. Förvaltaren skall samtidigt redovisa i vad mån utbetalning av utdelningsmedel skett med stöd av 11 kap. 13 a §.

Också sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren, så länge boets medel är insatta i bank eller kreditmarknadsföretag , inom en månad från utgången av varje kalenderår till tillsynsmyndigheten lämna sådana uppgifter som sägs i 20 § första stycket andra och tredje meningarna. När några medel inte längre finns att lyfta, skall förvaltaren anmäla det till myndigheten. Förvaltaren skall samtidigt redovisa i vad mån utbetalning av utdelningsmedel skett med stöd av 11 kap. 13 a §.

9 kap.

5 § 3

En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.

En borgenär som har en fordran hos ett bankaktiebolag, en sparbank eller en medlemsbank på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § fjärde stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsbolags konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet.

12 kap.

2 §

Ett beslut att lägga ned konkursen skall kungöras.

Innan egendomen i boet återställs till gäldenären, skall konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig tas ut ur egendomen.

Är någon kostnad eller skuld Är någon kostnad eller skuld

2 Senaste lydelse 1990:1072.

3 Senaste lydelse 1995:1584.

Prop. 2003/04:99

30

tvistig, skall förvaltaren sätta in behövliga medel till betalning av kostnaden eller skulden i den bank som parterna enas om. Räntan skall tillkomma den som slutligen blir berättigad till medlen.

tvistig,
skall förvaltaren sätta in Prop. 2003/04:99

behövliga medel till betalning av

kostnaden eller skulden i den bank

eller
det kreditmarknadsföretag

som parterna enas om. Räntan skall tillkomma den som slutligen blir berättigad till medlen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

31

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 kap.

7 §

Riksbanken får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld från andra stater, mellanstatliga organ samt svenska och utländska banker. Riksbanken får göra sådana insättningar hos svenska och utländska banker.

Riksbanken får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld från andra stater, mellanstatliga organ banker , kreditmarknadsföretag, utländska bankföretag samt utländska kreditföretag. Riksbanken får göra sådana insättningar hos nämnda banker och

företag.

Riksbanken får även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som anknyter till de insättningar som anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Lagen omtryckt 1999:19.

Prop. 2003/04:99

32

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

Härigenom föreskrivs att 5–8 och 12 §§ lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 §

Vid varje tillfälle då ränta gott-
Vid varje tillfälle då ränta gott-

skrivs ett konto enligt 3 § skall
skrivs ett konto enligt 3 § skall

banken för kontohavarens räkning
kreditinstitutet för kontohavarens

innehålla skatt på räntan.
räkning innehålla skatt på räntan.

Banken skall före utgången av månaden efter den månad då räntegottskrivning skett på blankett som fastställs av Skatteverket – eller efter särskilt medgivande på annat lämpligt sätt – till Skatteverket lämna uppgifter om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt.

6 § 1

Kreditinstitutet skall före utgången av månaden efter den månad då räntegottskrivning skett på blankett som fastställs av Skatteverket – eller efter särskilt medgivande på annat lämpligt sätt – till Skatteverket lämna uppgifter om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt.

Har banken underlåtit att innehålla skatt är banken betalningsskyldig för belopp som skulle ha innehållits. Skatteverket får meddela beslut om sådan betalningsskyldighet senast femte året efter det år då beloppet skulle ha innehållits.

7 § 2

Har kreditinstitutet underlåtit att innehålla skatt är det betalningsskyldigt för belopp som skulle ha innehållits. Skatteverket får meddela beslut om sådan betalningsskyldighet senast femte året efter det år då beloppet skulle ha innehållits.

Banken skall betala skatten till Skatteverket inom den tid som anges i 6 §. Betalning skall göras genom insättning på särskilt konto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller gireringshandlingar kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank,

8 § 3

Kreditinstitutet skall betala skatten till Skatteverket inom den tid som anges i 6 §. Betalning skall göras genom insättning på särskilt konto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller gireringshandlingar kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank,

1 Senaste lydelse 2003:656.

2 Senaste lydelse 2003:656.

3 Senaste lydelse 2003:656.

Prop. 2003/04:99

33

till banken.
till banken.

12 § 4

För kontroll beträffande skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatterevision hos banken . Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxeringsrevision.

För kontroll beträffande skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatterevision hos kreditinstitutet . Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxeringsrevision.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

4 Senaste lydelse 2003:656.

Prop. 2003/04:99

34

Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), institut för elektroniska pengar, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 1

Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver verksamhet med stöd av punkterna 3–5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet, institut för elektroniska pengar, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 2003:842.

Prop. 2003/04:99

35

En sådan säkerhet som avses i 11 b § eller i 49 a kap. 13 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) skall vara en av bank utfärdad garantiförbindelse och avse det belopp som bestämts med stöd av 11 a eller 11 b §. Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas. Har flera säkerheter ställts och överstiger säkerheterna den slutliga skatten skall ianspråktagandet av säkerheterna fördelas efter skälig grund. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10–12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket.

2.19
Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
Prop. 2003/04:99

(1997:483)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 12 § samt 17 kap. 3 och 6 b §§

skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

11 kap.

12 § 1

En sådan säkerhet som avses i 11 b § eller i 49 a kap. 13 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) skall vara en av bank eller kreditmarknadsföretag utfärdad garantiförbindelse och avse det belopp som bestämts med stöd av 11 a eller 11 b §. Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas. Har flera säkerheter ställts och överstiger säkerheterna den slutliga skatten skall ianspråktagandet av säkerheterna fördelas efter skälig grund. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet i 10–12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i stället Skatteverket.

Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, skall skälig kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Bestämmelserna i 6–11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall tillämpas.

17 kap.

3 § 2

Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Anstånd får dock beviljas utan att säkerhet ställs, om anståndsbelop-

Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank eller kreditmarknadsföretag utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. An- stånd får dock beviljas utan att

1
Senaste lydelse 2003:664.

2
Senaste lydelse 2003:664.
36

pet är
förhållandevis obetydligt
säkerhet ställs, om anståndsbelop- Prop. 2003/04:99

eller det annars finns särskilda
pet är
förhållandevis obetydligt

skäl. Ställd säkerhet får tas i an-
eller det annars finns särskilda

språk när anståndstiden gått ut. I
skäl. Ställd säkerhet får tas i an-

övrigt
skall bestämmelserna om
språk när anståndstiden gått ut. I

säkerhet i 10–12 §§ och 13 § 2
övrigt
skall bestämmelserna om

lagen (1993:891) om indrivning av
säkerhet i 10–12 §§ och 13 § 2

statliga fordringar m.m. tillämpas.
lagen (1993:891) om indrivning av

Vad som sägs där om kronofog-
statliga fordringar m.m. tillämpas.

demyndigheten gäller då i stället
Vad som sägs där om kronofog-

Skatteverket.
demyndigheten gäller då i stället

Skatteverket.

Om yrkandet i omprövningsärendet eller målet bifalls, skall kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Ersättningen skall minskas om endast en del av yrkandet bifalls eller om det skulle vara oskäligt att ersättning lämnas. I övrigt skall bestämmelserna i 6–11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. tillämpas.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om skattetillägg.

6 b § 3

Anstånd enligt 6 a § får endast
Anstånd enligt 6 a § får endast

beviljas om den skattskyldige
beviljas om
den skattskyldige

ställer säkerhet för beloppet ge-
ställer säkerhet för beloppet ge-

nom en av bank utfärdad garanti-
nom en av bank eller kreditmark-

förbindelse eller någon annan form
nadsföretag
utfärdad garantiför-

av borgen. Då tillämpas bestäm-
bindelse eller någon annan form

melserna i 3 § första stycket
av borgen. Då tillämpas bestäm-

tredje–femte meningarna.
melserna i 3 § första stycket

tredje–femte meningarna.

Första stycket gäller inte i de fall anståndet avser skatt som skall betalas för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkastning eller annan förmån eller rätt som avses i 8 § andra stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

3 Senaste lydelse 2001:328.

37

2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 12 §§ samt 6 kap. 8 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §

En försäkringsgivare från tredje land skall som säkerhet för direkt försäkringsrörelse i Sverige deponera värdehandlingar i en svensk bank på det sätt och under de villkor som Finansinspektionen bestämmer. Depositionen skall bestå av sådana värdehandlingar som Finansinspektionen har godtagit som säkerhet.

Innan koncession söks i Sverige skall försäkringsgivaren deponera värdehandlingar till ett värde som motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då ansökningen om koncession lämnades in till Finansinspektionen.

En försäkringsgivare från tredje land skall, utöver de tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 §, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas. Kapitalbasens storlek skall fastställas på grundval av den direkta försäkringsrörelse som försäkringsgivaren bedriver i Sverige. Kapitalbasen skall när verksamheten bedrivs minst uppgå till en nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning (solvensmarginal). Kapitalbasen får dock inte understiga ett minimibelopp (garantibelopp). Tillgångar som en försäkringsgivare deponerat i bank enligt 1–3 §§ skall beaktas vid bedöm-

En försäkringsgivare från tredje land skall som säkerhet för direkt försäkringsrörelse i Sverige deponera värdehandlingar i en bank eller ett kreditmarknadsföretag på det sätt och under de villkor som Finansinspektionen bestämmer. Depositionen skall bestå av sådana värdehandlingar som Finansinspektionen har godtagit som säkerhet.

Innan koncession söks i Sverige skall försäkringsgivaren deponera värdehandlingar till ett värde som motsvarar 300 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då ansökningen om koncession lämnades in till Finansinspektionen.

12 §

En försäkringsgivare från tredje land skall, utöver de tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 §, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas. Kapitalbasens storlek skall fastställas på grundval av den direkta försäkringsrörelse som försäkringsgivaren bedriver i Sverige. Kapitalbasen skall när verksamheten bedrivs minst uppgå till en nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning (solvensmarginal). Kapitalbasen får dock inte understiga ett minimibelopp (garantibelopp). Tillgångar som en försäkringsgivare deponerat i bank eller kreditmarknadsföretag enligt

Prop. 2003/04:99

38

ning av om kravet på garantibe-
1–3 §§ skall beaktas vid bedöm- Prop. 2003/04:99

lopp är uppfyllt, dock högst till ett
ning av om kravet på garantibe-

belopp som motsvarar hälften av
lopp är uppfyllt, dock högst till ett

det minsta beloppet för garantibe-
belopp som motsvarar hälften av

loppet.
det minsta beloppet för garantibe-

loppet.

De poster som ingår i kapitalbasen skall till ett belopp som minst motsvarar solvensmarginalen finnas i ett land som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Dessa poster skall till ett belopp som minst motsvarar en tredjedel av solvensmarginalen finnas i Sverige.

Bestämmelserna om att Finansinspektionen i vissa fall får medge undantag från bestämmelserna om beräkning av solvensmarginalen och lokalisering av tillgångar finns i 16–18 §§.

6 kap.

8 § 1

Finansinspektionen får i fråga om den verksamhet som en försäkringsgivare från tredje land bedriver här i landet meddela de erinringar som inspektionen anser är nödvändiga.

Finansinspektionen skall förelägga försäkringsgivaren eller dennes företrädare att vidta rättelse om inspektionen finner att

1. avvikelse skett från denna lag eller någon annan författning som reglerar försäkringsgivarens näringsverksamhet,

2. de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsunderlaget och placeringsriktlinjerna inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av försäkringsgivarens rörelse,

3. ett belopp som deponerats i
3. ett belopp som deponerats i

bank enligt 5 kap. 1–3 §§ minskats
bank eller kreditmarknadsföretag

genom att värdehandlingarna
enligt 5 kap. 1–3 §§ minskats ge-

sjunkit avsevärt i värde eller av
nom att värdehandlingarna sjunkit

annan anledning, eller
avsevärt i värde eller av annan

anledning, eller

4. försäkringsgivarens företrädare eller, om företrädaren är en juridisk person, försäkringsgivarens ombud inte uppfyller de krav som anges i 4 kap. 5 § första stycket 3.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 1999:602.

39

2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om Prop. 2003/04:99 förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkrings-

området

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Kammarkollegiet får placera fondmedlen

1. i skuldförbindelser med låg kreditrisk, och

2. i andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar, till belopp som för varje fond motsvarar högst fem procent av det totala marknadsvärdet av fondens tillgångar.

Fondmedlen får inte placeras i skuldförbindelser utställda i utländsk valuta, i konvertibla skuldebrev eller i skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning.

Kammarkollegiet får handla med optioner och terminer eller andra likartade finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen av fondernas tillgångar eller för att skydda fondernas tillgångar mot kursförluster eller andra risker.

Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap får fondmedlen placeras hos Riksbanken eller annan bank.

Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap får fondmedlen placeras hos Riksbanken , bank eller kreditmarknadsföretag .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

40

2.22
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
Prop. 2003/04:99

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 13 kap. 7 §, 21 kap. 21, 32, 35, 36 och 38 §§, 32 kap. 1, 5, 7, 8 och 10 §§, 34 kap. 23 §, 40 kap. 22 § och 41 kap. 8 § samt rubrikerna närmast före 21 kap. 38 § och 32 kap. 10 § skall ha följande lydelse,

dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999: 1229) skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas en ny paragraf, 2 kap. 4 a §, samt närmast före 2 kap. 4 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.

Kreditinstitut

4 a §

Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse.

13 kap.

7 §

Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.

De skall dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är

– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar,

– inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,

– banktillgodohavanden som hör
– tillgodohavanden i
kreditin-

till näringsverksamheten,
stitut eller företag som driver

verksamhet
enligt
lagen

(2004:000) om inlåningsverksam-

het och tillgodohavandet hör till

näringsverksamheten,

– fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som skall tas upp i näringsverksamheten,

– andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller

– fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

41

Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan.

21 kap.

21 §

En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23–40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt bankkonto (skogskonto eller skogsskadekonto).

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank . Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos den först anlitade banken .

En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23–40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto).

32 §

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett kreditinstitut . Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet .

35 §

Som skogskonto och skogsska-
Som skogskonto och skogsska-

dekonto godtas bara sådant konto
dekonto godtas bara sådant konto

hos en svensk bank eller en ut-
hos ett svenskt kreditinstitut eller

ländsk banks filial i Sverige för
ett utländskt kreditinstituts filial i

vilket ränta tillgodoräknas minst
Sverige för vilket ränta tillgodo-

en gång per år.
räknas minst en gång per år.

I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan.

36 §

Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.

Sedan tio år eller, när det gäller
Sedan tio år eller, när det gäller

skogsskadekonto, tjugo år har gått
skogsskadekonto, tjugo år har gått

från ingången av det år då insätt-
från ingången av det år då insätt-

ning enligt 33 § senast skulle gö-
ning enligt 33 § senast skulle gö-

ras, skall banken betala ut kvarstå-
ras, skall kreditinstitutet betala ut

ende medel.
kvarstående medel.

Byte av bank
Byte av kreditinstitut

38 § 1

Medel på ett skogskonto eller
Medel på ett skogskonto eller

skogsskadekonto får föras över till
skogsskadekonto får föras över till

1 Senaste lydelse 2001:1242.

Prop. 2003/04:99

42

en annan bank utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i den mottagande banken.

När kontomedel förs över skall den överförande banken lämna den mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet .

När kontomedel förs över skall det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

32 kap.

1 §

En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt bankkonto (upphovsmannakonto). Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk.

Avdrag får inte göras av dödsbo.

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än en bank . Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos den först anlitade banken .

En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (upphovsmannakonto). Av- drag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk.

Avdrag får inte göras av dödsbo.

5 §

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än ett kreditinstitut . Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet .

7 §

Som upphovsmannakonto god-
Som upphovsmannakonto god-

tas bara sådant konto hos en
tas bara sådant konto hos ett

svensk bank eller en utländsk
svenskt kreditinstitut eller ett ut-

banks filial i Sverige för vilket
ländskt kreditinstituts filial i Sve-

ränta tillgodoräknas minst en gång
rige för vilket ränta tillgodoräknas

per år.
minst en gång per år.

I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan.

Prop. 2003/04:99

43

8 §

Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.

Sedan sex år har gått från in-
Sedan sex år har gått från in-

gången av det år då insättning en-
gången av det år då insättning en-

ligt 6 § senast skulle göras, skall
ligt 6 § senast skulle göras, skall

banken betala ut kvarstående me-
kreditinstitutet betala ut kvarstå-

del.
ende medel.

Byte av bank
Byte av kreditinstitut

10 § 2

Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till en annan bank utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i den mottagande banken.

När kontomedel förs över skall den överförande banken lämna den mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet .

När kontomedel förs över skall det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

34 kap.

23 §

Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, banktillgodohavanden och liknande tillgångar.

Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och liknande tillgångar.

40 kap.

22 §

Om staten äger samtliga andelar i
Om staten äger samtliga andelar i

ett sådant kreditinstitut som kunnat
ett sådant institut som avses i 3 §

2 Senaste lydelse 2001:1242.

Prop. 2003/04:99

44

Sådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen.

få stöd enligt 3 § den upphävda
den upphävda lagen (1993:765) om Prop. 2003/04:99

lagen (1993:765) om statligt stöd
statligt stöd till banker och andra

till banker och andra kreditinstitut,
kreditinstitut, och om staten över-

och om staten överlåter sådana an-
låter sådana andelar, får underskott

delar, får underskott som uppkom-
som uppkommit hos institutet före

mit hos kreditinstitutet före det
det beskattningsår då överlåtelsen

beskattningsår då överlåtelsen
skedde inte dras av.

skedde inte dras av.

41 kap.

8 §

Inkomster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras.

Sådana bankräntor som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen.

1. Denna lag 3 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003.

2. Vid tillämpning av 17 kap.
2. Vid tillämpning av 17 kap.

20 § får kreditinstitut och värde-
20 § får kreditinstitut och värde-

pappersbolag använda nettoför-
pappersbolag som avses i lagen

säljningsvärdet i stället för det
(1995:1559)
om årsredovisning i

verkliga värdet till och med det
kreditinstitut
och värdepappers-

beskattningsår som avslutas senast
bolag använda nettoförsäljnings-

den 31 december 2005.
värdet i stället för det verkliga

värdet till och med det beskatt-

ningsår som avslutas senast den 31 december 2005.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

3 2003:1102.

45

2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (2000:193) om Sjätte AP- fonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning, får fondmedel placeras hos Riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden.

Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning, får fondmedel placeras hos Riksbanken, en bank , ett kreditmarknadsföretag eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Prop. 2003/04:99

46

2.24
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
Prop. 2003/04:99

självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom förskrivs att 7 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklara-

tioner och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 kap.

4 §

Kontrolluppgift skall lämnas om uttag enligt 21 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229) från ett skogskonto eller ett skogsskadekonto och om uttag enligt 32 kap. 8 § den lagen från ett upphovsmannakonto.

Kontrolluppgift skall lämnas för
Kontrolluppgift skall lämnas för

kontohavaren av den kontoförande
kontohavaren av det kontoförande

bank som gjort utbetalningen.
kreditinstitut som gjort utbetal-

ningen.

I kontrolluppgiften skall uppgifter lämnas om

1. utbetalt belopp, och

2. förhållanden som avses i 21 kap. 40 § eller 32 kap. 11 § första stycket 1 eller 2 inkomstskattelagen, om de är kända.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

47

Första stycket tillämpas inte när en bank eller ett kreditmarknadsföretag har förvärvat en fastighet för att skydda fordran enligt 7 kap. 3 § lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse.

2.25
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om
Prop. 2003/04:99

ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs att 10 kap. lydelse enligt lagen (2004:000) om följande lydelse.

3 § miljöbalken i stället för dess ändring i nämnda balk skall ha

Lydelse enligt prop. 2002/03:139
Föreslagen lydelse

10 kap.

3 §

Kan inte någon verksamhetsutövare utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är var och en efterbehandlingsansvarig som förvärvat fastigheten och vid förvärvet känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem. Avser förvärvet en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ansvarar endast en förvärvare som känt till föroreningen. I fråga om förorenad byggnad eller anläggning gäller detsamma den som förvärvat den fastighet där byggnaden eller anläggningen är belägen. Med förvärv av fastighet likställs förvärv av tomträtt.

Första stycket tillämpas inte när en bank har förvärvat en fastighet för att skydda fordran enligt 7 kap. 3 § lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse.

48

2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2002/03:139
Föreslagen lydelse

11 §

En övervakningskamera får efter anmälan enligt 17 § sättas upp för allmän kameraövervakning i en banklokal eller ett postkontor, i området omedelbart utanför in- och utgångar till en sådan lokal samt vid betalningsautomater eller liknande anordningar i anslutning till en sådan lokal, om

En övervakningskamera får efter anmälan enligt 17 § sättas upp för allmän kameraövervakning i en banklokal , en lokal hos ett kreditmarknadsföretag eller ett postkontor, i området omedelbart utanför in- och utgångar till en sådan lokal samt vid betalningsautomater eller liknande anordningar i anslutning till en sådan lokal, om

1. övervakningen har till enda syfte att förebygga eller avslöja brott

och

2. övervakningskameran är fast monterad och försedd med fast optik.

Med banklokal avses en lokal
Med banklokal och lokal hos

där det huvudsakligen
bedrivs
kreditmarknadsföretag
avses en

bankrörelse
enligt
lagen
lokal där det huvudsakligen be-

(2004:000) om bank- och finansie-
drivs
rörelse
enligt
lagen

ringsrörelse. Med postkontor avses
(2004:000) om bank- och finan-

en lokal där det huvudsakligen
sieringsrörelse.
Med
postkontor

bedrivs verksamhet i vilken ingår
avses
en
lokal
där
det

postverksamhet
enligt
postlagen
huvudsakligen bedrivs verksamhet

(1993:1684).

i vilken
ingår
postverksamhet

enligt postlagen (1993:1684).

Avlyssning eller upptagning av ljud får ske endast sedan anordning för avlyssning eller upptagning av ljud aktiverats på grund av misstanke om brott.

Prop. 2003/04:99

49

2.27
Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1223) om
Prop. 2003/04:99

utgivning av säkerställda obligationer

Härigenom föreskrivs att 1
kap. 2 § lagen (2003:1223) om utgivning

av säkerställda obligationer skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2003:1223
Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

I denna lag avses med

emittentinstitut : en bank eller ett kreditmarknadsföretag som fått tillstånd enligt 2 kap. 1 § att ge ut säkerställda obligationer,

säkerställda obligationer : obligationer och andra jämförbara skuldförbindelser som är förenade med förmånsrätt i emittentinstitutets säkerhetsmassa,

fyllnadssäkerheter: tillgångar som enligt 3 kap. 2 § får ingå i säkerhetsmassan,

derivatavtal: avtal som träffats mellan ett emittentinstitut och motparter som avses i 3 kap. 1 § första stycket A 2-6 och B 1-6 lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, i syfte att uppnå balans mellan finansiella villkor för tillgångar i säkerhetsmassan och motsvarande villkor för de säkerställda obligationerna,

säkerhetsmassa : krediter, fyllnadssäkerheter och i registret antecknade medel enligt 4 kap. 4 § i vilka obligationsinnehavarna och emittentinstitutets motparter i derivatavtal har förmånsrätt i enlighet med bestämmelserna i denna lag och förmånsrättslagen (1970:979),

bank : ett svenskt bankaktiebolag, en svensk sparbank eller en svensk

medlemsbank,

kreditmarknadsföretag:
ett
kreditmarknadsföretag:
ett

svenskt aktiebolag eller en svensk
svenskt aktiebolag eller en svensk

ekonomisk förening som har fått
ekonomisk förening som har fått

tillstånd att driva finansierings-
tillstånd att driva finansieringsrö-

verksamhet
enligt
lagen
relse enligt lagen (2004:000) om

(1992:1610)
om finansierings-
bank- och finansieringsrörelse.

verksamhet .

50

Prop. 2003/04:99

3 Ärendet och dess beredning

Under år 2003 har inom Finansdepartementet utarbetats en promemoria, vilken behandlar följdändringar i olika lagar som aktualiserats med anledning av förslagen till ny lagstiftning för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet i prop. 2002/03:139. Reformerade regler för bank och finansieringsrörelse. I promemorian föreslås ändringar i ett antal lagar utanför den näringsrättsliga regleringen av finansiella företag och deras verksamhet.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1 . Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi2003/6026).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 12 februari 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 2 .

Lagrådets yttrande finns i bilaga 3 .

Regeringen delar de synpunkter som förs fram i yttrandet och följer förslaget såvitt gäller checklagen och lagen om redovisningsmedel. Ett förtydligande har också, i enlighet med Lagrådets förslag, tagits in i författningskommentaren beträffande definitionen av de begrepp som används i lagarna. När det gäller lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling beaktar regeringen Lagrådets synpunkter på så sätt att bestämmelsen i 32 § lagen (1936:81) om skuldebrev inte ändras i följd varav någon ändring i 12 § lagen om dödande av förkommen handling inte heller bör ske. Utöver vad som nu angetts har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.

Regeringen föreslår i propositionen 2002/03:107 – utöver de förslag som finns i lagrådsremissen – att också lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer skall ändras. Ändringen består i att den nuvarande hänvisningen till lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet ändras till lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse, vilken vid ikraftträdandet kommer att ersätta den förstnämnda lagen. Ändringen är av sådan karaktär att Lagrådets hörande inte bedömts nödvändigt.

51

4
Följdändringar med anledning av förslagen i Prop. 2003/04:99

prop. 2002/03:139 med nya regler för bank-

och finansieringsrörelse

4.1 Nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet

Andra finansiella företag än banker är i dag förhindrade att ta emot inlåning på konto. Kreditmarknadsföretag får bara driva finansieringsverksamhet. Sådan verksamhet har som huvudsakligt syfte att lämna kredit, ställa garanti för kredit och medverka till finansiering, men innebär inte rätt att ta emot inlåning på konto.

Inlåningen har gett bankerna möjlighet att tillhandahålla effektiva betalningstjänster till inlåningskunderna. Detta har gett dem en dominerande roll i betalningsväsendet. I prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse övervägdes effekterna av detta system. Varken betalningssystemet eller konsumenternas skyddsintresse ansågs motivera att bankerna skulle förbehållas rätten att ta emot inlåning. Re- geringen föreslog därför att inlåningsmonopolet för banker skulle avskaffas. Ett viktigt syfte med förslaget är att öka konkurrensen på inlåningsmarknaden. Detta förväntas resultera i ett bredare produktutbud och ökad service till lägre priser.

Det är ur ett konsumentskyddsperspektiv angeläget att hushållen har tillgång till inlåning där de insatta medlen garanteras. Det bör dock även finnas andra placeringsalternativ som kanske i och för sig är mindre säkra, men som i stället kan ge en något högre avkastning. Tillgång till inlåning som är garanterad tillgodoses genom att inlåning i bank omfattas av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. I prop. 2002/03:139 föreslås att även inlåning hos kreditmarknadsföretag skall omfattas av insättningsgarantin. Insättningsgarantin är en statligt administrerad garanti som garanterar inlåningskundens kapitalinsättningar upp till ett belopp om 250 000 kronor per kund och institut. Kreditmarknadsföretag föreslås därutöver, i den nämnda propositionen, bli underställda i princip samma regler och tillsyn som banker.

Vid sidan av bank och kreditmarknadsföretag kommer andra företag att kunna driva inlåningsverksamhet. Denna verksamhet regleras i den nya lag om inlåningsverksamhet som föreslås i prop. 2002/03:139. Ett företag som driver inlåningsverksamhet får ta emot högst 50 000 kronor från varje konsument. Detta slag av inlåning omfattas inte av insättningsgarantin och företaget är enligt förslaget i den nämnda propositionen skyldigt att tydligt informera sina insättare om detta. Ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som avser att driva inlåningsverksamhet skall ansöka om registrering hos Finansinspektionen som skall föra ett särskilt register över företag som driver inlåningsverksamhet. I prop. 2002/03:139 uppmärksammades särskilt risken för att inlåningsverksamhet skulle inledas med avsikt att begå ekonomisk brottslighet och risken för penningtvätt. I syfte att motverka risken för brottslighet föreslogs därför i propositionen regler om bl.a. kontroll av ägare och ledning, särskilt kapitalkrav och särskild rapporteringsplikt för företagets revisorer.

Företag som driver inlåningsverksamhet skall vidare vara skyldiga att

52

aktivt medverka till att förhindra penningtvätt och därvid omfattas av be- Prop. 2003/04:99 stämmelserna i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt.

4.2 Följdändringar

I prop. 2002/03:139 föreslås bl.a. att rörelsereglerna för banker och kreditmarknadsföretag sammanförs i en ny lag; lagen om bank- och finansieringsrörelse. Förslag till följdändringar i vissa andra lagar med anledning av det förslaget finns i propositionen. Konsekvensändringar i ytterligare ett antal lagar behöver dock övervägas med anledning av den nya lagstiftningen för bank- och finansieringsrörelse. Även den föreslagna regleringen av inlåningsverksamhet fordrar överväganden om konsekvensändringar i andra lagar.

Med anledning av att inlåningsmonopolet för banker upphävs uppkommer frågan om i vilken utsträckning kreditmarknadsföretag och företag som driver verksamhet som regleras i den föreslagna lagen om inlåningsverksamhet skall likställas med bank i annan lagstiftning.

Bestämmelser som knyter an till begreppet bank förekommer i en rad olika författningar. Det ser inte alltid ut att finnas någon tydlig förklaring till varför avgränsning till banker gjorts i alla de bestämmelser som refererar till detta begrepp. Det torde dock förhålla sig så att en bank rent allmänt ansetts borga för viss stabilitet och trygghet. Då annan än bank tidigare inte fått ta emot inlåning är det dessutom ganska självklart att bank valts i många fall. De aktuella bestämmelserna är inte i första hand handlingsregler för bankverksamheten som sådan, även om sådana också förekommer, utan reglerar snarare kunders och andra aktörers befattning med banken i vissa situationer. De bestämmelser som blir föremål för överväganden om följdändringar kan, lite förenklat, delas in i fyra huvudgrupper. Dessa är;

– regler om garantier och säkerheter,

– regler som ger en bankdisposition en viss rättsverkan,

– regler om att medel skall eller får sättas in på konto, samt

– övriga.

Bestämmelser om garantier och säkerheter finns i resegarantilagen (1972:204), lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan, utsökningsbalken och skattebetalningslagen (1997:483).

Lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva och lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt innehåller bestämmelser om vilken rättsverkan en viss disposition där bank är inblandad har.

Bestämmelser om att medel skall eller får placeras på konto i bank finns i föräldrabalken, ärvdabalken, jordabalken, väglagen (1971:948), sjömanslagen (1973:282), konkurslagen (1987:672), lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet samt lagen (2000:193) om Sjätte AP- fonden.

Därutöver finns det bestämmelser som innehåller begreppet bank i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, checklagen (1932:131), lagen (1936:81) om skuldebrev, försäkringsrörelselagen (1982:713), konkurslagen (1987:672), lagen (1990:676) om skatt på

ränta på skogskontomedel m.m., lagen (1995:1559) om årsredovisning i

53

kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen (1998:293) om utländska för- Prop. 2003/04:99 säkringsgivares verksamhet i Sverige, miljöbalken, inkomstskattelagen

(1999:1229), lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning.

I samtliga nu redovisade författningar aktualiseras frågan om följdändringar.

4.3
När skall bank jämställas med kreditmarknadsföre-

tag?

Regeringens förslag: Kreditmarknadsföretag behandlas genomgående

lika med bank i de följdändringar som föreslås här.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna lämnar försla-

get utan erinran eller tillstyrker det. Riksbanken efterlyser en analys av

om bestämmelserna står i samklang med EG-rättens regler om ömsesi-

digt erkännande av auktorisationer. Riksbanken anser att flera av de lag-

förslag som förs fram i promemorian förefaller diskriminerande i förhål-

lande till kreditinstitut som är hemmahörande i ett annat EES-land. Som

exempel nämns bestämmelser i lagen om redovisningsmedel, föräldra-

balken, väglagen, resegarantilagen och utsökningsbalken. Kammarrätten

i Göteborg anför beträffande lagen om utländska försäkringsgivares

verksamhet i Sverige att det bör övervägas om det inte skall framgå att

även kreditmarknadsföretag skall vara svenskt för att undvika risken för

feltolkning.

Skälen för regeringens förslag: Kreditmarknadsföretag kommer en-

ligt förslagen i prop. 2002/03:139 att få ta emot inlåning som omfattas av

insättningsgarantin och underkastas i princip samma regler och tillsyn

som banker. Detta talar för att behandla instituten lika också i de följd-

ändringar som behandlas här. Möjligheterna till en ökad konkurrens och

valfrihet ger ytterligare stöd för en sådan bedömning.

I de fall där följdändringar nu föreslås kommer bestämmelserna att –

förutom bank – också inrymma kreditmarknadsföretag. När det gäller de

skatterättsliga bestämmelserna används dock andra begrepp. I vissa fall

kan det dessutom bli aktuellt att utvidga kretsen av institut till att också

omfatta företag vars verksamhet regleras i lagen om inlåningsverksam-

het. Denna fråga behandlas i avsnitt 4.4.

Flertalet av de lagar i vilka det nu är aktuellt att göra ändringar som in-

nebär att kreditmarknadsföretag förs in i vissa bestämmelser, och på så

vis likabehandlas med bank, har tillkommit före Sveriges medlemskap i

EES och EU. I dessa lagar preciseras inte vad som avses med bank.

Bland annat det förhållandet att lagarna härrör från tiden före nämnda

medlemskap talar för att begreppet bank inte varit avsett att omfatta

annat än banker bildade här i Sverige, dvs. bankaktiebolag, sparbanker

och medlemsbanker. Någon genomgång av dessa lagar med inriktning på

att undersöka huruvida även utländska banker eller andra kreditinstitut

borde kunna omfattas i berörda bestämmelser synes inte ha gjorts. Som

Riksbanken påpekat bör en analys göras av bestämmelserna för att be-

döma om de även bör utvidgas till att avse utländska kreditinstitut inom
54

EES. En sådan översyn kan inte göras inom ramen för detta lagstift- Prop. 2003/04:99 ningsärende, eftersom det skulle innebära att de lagändringar som är en

direkt följd av reformeringen av reglerna för bank- och finansieringsrörelse inte kan sjösättas samtidigt med det reformerade regelverket. Dessutom bör översynen ges en bredare inriktning för att utröna om det finns andra lagar där motsvarande bedömningar kan behövas göras fast med avseende på andra finansiella institut än kreditinstitut. Det är angeläget att den nu beskrivna översynen kommer till stånd. En sådan översyn skulle kunna göras i samband med den översyn av sekretesskyddet i finansiell verksamhet som vi har för avsikt att vidta (se prop. 2002/03:139 s. 484).

4.4 När kan företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet jämställas med bank och kreditmarknadsföretag?

Regeringens förslag: Vissa bestämmelser i lagen (1936:81) om skuldebrev, lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva, sjömanslagen (1973:282) och konkurslagen (1987:672) där begreppet bank används utvidgas till att omfatta, förutom kreditmarknadsföretag, företag som driver inlåningsverksamhet. Även vissa bestämmelser i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt samt inkomstskattelagen (1999:1229) skall omfatta företag som driver inlåningsverksamhet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna lämnar försla-

get utan erinran eller tillstyrker det.

Skälen för regeringens förslag: Som nämnts ovan omfattas inte medel i företag vars verksamhet regleras i den i prop. 2002/03:139 föreslagna lagen om inlåningsverksamhet av insättningsgarantin. Dessa företag skall inte heller stå under Finansinspektionens tillsyn. Företagen skall dock ansöka om registrering hos Finansinspektionen. Registreringen är ett villkor för att företaget skall få driva inlåningsverksamhet. Finansinspektionen skall därutöver kontrollera att vissa i lagen uppställda villkor är uppfyllda innan registrering sker, t.ex. såvitt avser det krav på eget kapital som föreskrivs. Mot bakgrund av den begränsade reglering och kontroll som företag som driver inlåningsverksamhet föreslås omfattas av bör sådana företag endast undantagsvis kunna jämställas med bank och kreditmarknadsföretag.

Garanti och säkerhet

Bestämmelser om garantier och säkerheter finns – såvitt här är av intresse – i resegarantilagen (1972:204), lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan och skattebetalningslagen (1997:483).

Resegarantilagen (1972:204) innehåller bestämmelser om att arrangörer och återförsäljare av paketresor enligt lagen (1992:1672) om paketresor, skall ställa säkerhet innan de marknadsför en sådan resa. Lagens

syfte är främst att ge konsumenter som köper paketresor ett ekonomiskt

55

skydd om researrangören inte kan genomföra det avtalade arrangemanget. Den säkerhet som ställs skall, om inte Kammarkollegiet medger annat, bestå av en betalningsutfästelse utfärdad av bank eller försäkringsbolag. Enligt lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan har kassan till uppgift att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs bland annat av svenskt rederi. Kassan lämnar huvudsakligen långfristiga lån och ikläder sig garanti för sådana lån. Kassan har en offentligrättslig ställning. För lån från kassan skall ställas betryggande säkerhet i form av inteckning i fartyg eller tillgodohavande hos eller borgen av staten eller bank. I skattebetalningslagen (1997:483) finns bestämmelser (se 11 kap. 12 § samt 17 kap. 3 och 6 b §§) om ställande av säkerhet för fullgörandet av skattebetalning. Sådan säkerhet skall bestå av en av bank utfärdad garantiförbindelse eller – i vissa fall – någon annan form av borgen.

Av den föreslagna lagen om bank- och finansieringsrörelse framgår att bank och kreditmarknadsföretag i sin finansiella verksamhet får ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden (se 7 kap. 1 § andra stycket 6 nämnda lag). Någon motsvarande möjlighet finns inte för företag som driver inlåningsverksamhet att göra detta inom ramen för denna verksamhet. Anledning saknas därför att ändra de nu berörda bestämmelserna på annat sätt än att garanti eller säkerhet kan ställas, förutom av bank, av kreditmarknadsföretag.

Enligt 3 kap. 6 § utsökningsbalken kan en gäldenär undvika verkställighet av en betalningsdom genom att nedsätta pengar hos kronofogdemyndigheten eller att ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank som pant. Det bedöms inte vara lämpligt ur trygghetssynpunkt att utvidga möjligheten att utnyttja tillgodohavande som pant till annat än tillgodohavande hos kreditmarknadsföretag. Således bör inte tillgodohavande hos företag som driver inlåningsverksamhet anses tillräckligt säkert i detta sammanhang. I 5 kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige finns en bestämmelse om att en försäkringsgivare från tredje land som säkerhet för direkt försäkringsrörelse i Sverige skall deponera värdehandlingar i bank. Av trygghetsskäl bör inte deponering kunna ske hos annan än bank eller kreditmarknadsföretag.

Regler där insättning i bank får viss rättsverkan

Äganderätten till en gåva övergår till gåvotagaren vid tidpunkten för gåvans fullbordande. En gåva som överlämnas via bank till gåvotagaren anses fullbordad när det givna blivit mottaget av banken för gåvotagarens räkning under förutsättning att gåvotagaren inte förbehållit sig förfoganderätten över gåvan. Några skäl som talar för att en gåva skall anses fullbordad vid olika tillfällen beroende på om den lämnats i bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver inlåningsverksamhet har inte framkommit. Skattskyldighet vid gåva bör också uppkomma vid samma tillfälle oavsett vilket företag som används för placering. I de regler som ger en bankdisposition viss rättsverkan bör därför bank och de andra företagen likabehandlas.

Prop. 2003/04:99

56

Medel som skall eller får sättas in på konto
Prop. 2003/04:99

Ett antal lagar innehåller bestämmelser om att någon skall eller får förfoga över annans medel utan direkt uppdrag att agera på visst sätt. En förmyndare skall t.ex. göra underårigs medel räntebärande under vissa förutsättningar. Det har ansetts självklart att föräldrar när de sätter in omyndigs medel i bank skall använda ett konto med så förmånliga villkor som möjligt 1 . Lika självklart bör det vara att sådan insättning endast får ske i företag som omfattas av insättningsgarantin. Därutöver finns det regler om att medel skall eller kan deponeras eller nedsättas under vissa förutsättningar t.ex. av länsstyrelsen. Det är rimligt att också sådan medelsplacering endast är möjlig i institut som omfattas av insättningsgarantin. Samma resonemang gör sig gällande i bestämmelser som reglerar var staten skall få placera sina medel.

Bestämmelser av nu berört slag i föräldrabalken, ärvdabalken, jordabalken, väglagen (1971:948), konkurslagen (1987:672), lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet och lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden bör därför inte medge att medel placeras hos företag som driver verksamhet som regleras i lagen om inlåningsverksamhet.

I vissa fall där någon förfogar över egna medel eller ger annan fullmakt att förfara med medlen på viss sätt, som exempelvis en sjöman som vill ha sin lön insatt på konto, bör denne själv kunna välja om bank, kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet skall användas. Valet att placera medlen på konto som omfattas av insättningsgarantin eller ej bör således överlåtas på den enskilde i det fallet.

Övriga bestämmelser

När det gäller övriga bestämmelser hänvisas till författningskommentaren i de fall då huvudregeln (bank eller kreditmarknadsföretag) föreslås utvidgas till att omfatta även företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet.

1 Walin m.fl. Föräldrabalken, En kommentar, Del I s.13:18.

57

5
Ikraftträdande
Prop. 2003/04:99

Regeringens förslag: Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran eller tillstyrker det. Skälen för regeringens förslag: De förslag till ny lagstiftning som läggs fram i propositionen 2002/03:139 om reformerade regler för bank och finansieringsrörelse föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. Det är därför lämpligt att de nu aktuella följdändringarna träder i kraft vid samma

tidpunkt.

58

6
Ekonomiska och andra konsekvenser
Prop. 2003/04:99

I propositionen föreslås vissa följändringar med anledning av de förslag som förs fram i prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse. I den senare propositionen finns en analys av såväl budgetära konsekvenser som konsekvenser för små och medelstora företag. De lagändringar som nu föreslås bedöms inte få några ytterligare budgetära konsekvenser eller konsekvenser för små och medelstora företag utöver de som beskrivits i prop. 2002/03:139.

59

7
Författningskommentar
Prop. 2003/04:99

7.1 Förslaget till lag om ändring i checklagen (1932:131)

54 §

Checkar används numera i relativt begränsad omfattning. De förekommer dock alltjämt. Med hänsyn härtill har den bedömningen gjorts att det skall vara möjligt också för kreditmarknadsföretag att ge ut checkar.

Begreppen bank och kreditmarknadsföretag används såsom dessa närmare definieras i lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev

4 §

Det är rimligt att kreditmarknadsföretag och företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet likabehandlas med bank i aktuell bestämmelse.

Begreppen bank och kreditmarknadsföretag används såsom dessa närmare definieras i lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse.

Begreppet motbok förekommer i 32 § andra stycket. Frågan om att eventuellt ta bort bestämmelsen om motbok från banklagstiftningen berörs i prop. 2002/03:139 (s. 362). Det konstaterades emellertid där att bestämmelser om motböcker förekommer i andra lagar, bl.a. just i skuldebrevslagen och att inga förändringar bör göras i avvaktan på att det görs en samlad översyn av de lagbestämmelser som behandlar motbok i bank. Också här avstås från att föreslå en ändring som rör begreppet motbok i avvaktan på en mer allmän översyn av reglerna.

7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

36 §

I paragrafen finns bestämmelser som anger när skattskyldigheten inträder för en gåva. I fråga om gåva från förälder till omyndigt barn innehåller första stycket bestämmelser om när en gåva skall anses fullbordad då den sker genom att pengar eller medel överlämnas till en bank eller sätts in på den omyndiges konto i banken. Ändringarna i första stycket innebär att bestämmelserna inte bara skall gälla när dispositionerna görs hos bank utan även hos andra kreditinstitut, såsom dessa definieras i den nya paragrafen 2 kap. 4 a § inkomstskattelagen, och företag som driver inlåningsverksamhet.

60

7.4 Förslaget till lag om ändring i sjömanslagen Prop. 2003/04:99 (1973:282)

56 §

Bestämmelsen har sin motsvarighet i 1922 års sjömanslag. I motiven till den lagen (prop. 1922 nr 13, bil. A s. 54) angavs att bestämmelsen syftade till att uppmuntra och underlätta sändandet av penningmedel till hemmen. Något skäl att inte tillåta också företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet att – på sjömans begäran – ta emot sådana medel har inte framkommit. Paragrafen har fått en ny språklig utformning, men någon ändring i sak – utöver den nämnda – är inte avsedd.

Begreppen bank, kreditmarknadsföretag och företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet används såsom dessa närmare definieras i lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse och i lagen om inlåningsverksamhet.

7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

7 kap.

7 §

Riksbanken anför att innebörden av begreppet utländskt kreditinstitut i promemorians förslag till 7 kap. 7 § bör tydliggöras. Synpunkten har tagits om hand genom att samma begrepp som används i lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse har tagits in i bestämmelsen. Begreppen har samma innebörd som i den lagen.

7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

5–8 och 12 §§

Ändringarna är konsekvensändringar till följd av ändringarna i 21 och 32 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) och bestämmelserna ansluter således till den terminologi som används i inkomsskattelagen.

61

7.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om Prop. 2003/04:99 årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

1 kap.

1 §

I och med den nya lagen om bank- och finansieringsrörelse upphävs bl.a. lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet (se 2 § 2 i förslaget till lag om införande av lagen [2004:000] om bank- och finansieringsrörelse i prop. 2002/03:139). Därigenom upphävs även övergångsbestämmelserna till lagen om finansieringsverksamhet. Ändringen i första stycket är en konsekvens av detta.

7.8 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Svenska Bankföreningen anför att den föreslagna definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § inkomstskattelagen inte används i huvuddelen av de paragrafer i lagen som berörs (21 och 32 kap.) och att det därför bör övervägas om inte den inledande definitionen bör anknytas till den vanligaste användningen i lagen och det som förefaller vara undantag definieras särskilt. Vi delar inte Bankföreningens synpunkt utan anser att den valda definitionen efter en smärre justering stämmer bäst överens med systematiken i inkomstskattelagen i övrigt.

2 kap.

4 a §

I den nya paragrafen har införts en definition av kreditinstitut speciellt anpassad för behovet i den här lagen. Definitionen skiljer sig från den i lagen (2004:000) om bank och finansieringsrörelse. Bestämmelsen utgör en precisering i förhållande till den generella bestämmelsen i 2 kap. 2 § om utländska motsvarigheter.

13 kap.

7 §

I andra stycket har en konsekvensändring gjorts i anledning av att bankernas inlåningsmonopol avskaffas. Beträffande uttrycket kreditinstitut, se kommentaren till den nya 2 kap. 4 a §. Även tillgodohavanden hos företag som driver inlåningsverksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet omfattas av bestämmelsen. Någon förändring i övrigt av bestämmelsens räckvidd och tillämpningsområde är inte avsedd.

62

21 kap.
Prop. 2003/04:99

21, 32, 35, 36 och 38 §§

Uttrycken bank respektive bankkonto har ersatts med kreditinstitut och konto i ett kreditinstitut. Som skogskonto och skogsskadekonto godtas således bara konto i ett svenskt kreditinstitut, dvs. en svensk bank eller ett svenskt kreditmarknadsföretag samt konto i en filial i Sverige till ett utländskt kreditinstitut, dvs. ett utländskt bankföretag eller ett utländskt kreditföretag. Begränsningen till dessa företag föranleds av att det ur allmänt intresse är viktigt att upprätthålla nuvarande krav för insättning på skogskonto respektive skogsskadekonto, dvs. att likvida avsättningar som grundar avdragsrätt vid beskattningen och som skall återföras till beskattning vid en senare tidpunkt, sätts in på konto i ett institut som står under fullständig näringsrättslig reglering och tillsyn och som även omfattas av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

32 kap.

1, 5, 7, 8 och 10 §§

Avsättning till upphovsmannakonto får ske till konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige. Se även kommentaren under 21 kap.

34 kap.

23 §

Se kommentaren till 13 kap. 7 §.

40 kap.

22 §

Med hänsyn till den nya definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § har i paragrafen uttrycket kreditinstitut ersatts med institut.

41 kap.

8 §

Se kommentaren till 13 kap. 7 §.

63

Övergångsbestämmelserna i lagen (2003:1102) om ändring i Prop. 2003/04:99 inkomstskattelagen (1999:1229).

Punkt 2

Med hänsyn till den nya definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § har i bestämmelsen klargjorts att den avser kreditinstitut som avses i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Skatteverket anför att en följdändring bör göras även i 13 kap. 1 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Enligt vår bedömning är inte detta nödvändigt eftersom bestämmelsen redan i sin nuvarande utformning innefattar såväl utländska banker som kreditmarknadsföretag.

7 kap.

4 §

I bestämmelsen används begreppet kreditinstitut i samma betydelse som i inkomstskattelagen (1999:1229). Av 21 kap. 35 § och 32 kap. 7 § inkomstskattelagen framgår vilka kreditinstitut som avses.

7.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning

11 §

I förarbetena (prop. 1997/98:64 s. 34 ff. och 57 f.) till bestämmelsen uttalades att en förutsättning för den tillståndsfria kameraövervakningen, som dock skall anmälas, var att denna hade till enda syfte att förebygga eller avslöja brott och att de kategorier av lokaler som borde komma ifråga för detta i första hand var bl.a. banklokaler. Samma skäl gör sig gällande när det gäller lokaler hos kreditmarknadsföretag, eftersom sådana företag kommer att driva likartad verksamhet. Genom ändringen kan dessa företag använda kameraövervakning under samma förutsättningar som banker.

Begreppen bank och kreditmarknadsföretag används så som dessa närmare definieras i lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse.

7.11 Övriga lagförslag

Övriga lagförslag innehåller i huvudsak sådana konsekvensändringar

med anledning av införandet av lagen (2004:000) om bank- och finansie-

ringsrörelse och lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet som be-
64

handlas i avsnitten 4.3 och 4.4. Begreppen bank, kreditmarknadsföretag Prop. 2003/04:99 och företag som driver verksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet

används såsom dessa närmare definieras i dessa lagar.

Vissa redaktionella ändringar och moderniseringar har också gjorts, exempelvis i 13 kap. 18 § jordbalken. Med anledning av en remissynpunkt kan förtydligas att bytet av ordet ”ofördröjligen” mot ”genast” i tredje stycket av den paragrafen inte innebär någon ändring i sak utan att det är fråga om en rent språklig justering.

65

Förteckning över remissinstanser

Prop. 2003/04:99

Bilaga 1

Efter remiss har yttrande över promemorian om följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet avgetts av Sveriges riksbank, Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Finansinspektionen, Konsumentverket, Kammarkollegiet, Sjätte AP- fonden, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Vägverket, Insättningsgarantinämnden, Resegarantinämnden, Överförmyndarnämnden i Stockholm, Svenska Bankföreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Finansbolagens Förening, Sveriges försäkringsförbund, Sveriges advokatsamfund, Sjöbefälsförbundet, Fastighetsägarna Sverige, Institutet för fastighetsrättslig forskning, Lantmännens Riksförbund.

Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svensk Handel, Sveriges Redareförening, SEKO sjöfolk, Hyresgästföreningen, Svenskt Näringsliv, Svenska Skeppshypotekskassan, Skogsägarnas riksförbund och Ut- ländska försäkringsbolags förening har avstått från att yttra sig.

66

Lagrådsremissens lagförslag
Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 § 1

Löpande skuldebrev, växlar, konossement eller andra handlingar vilkas företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning, att påkalla fullgörande av någon annan förpliktelse eller att antecknas som innehavare av en rättighet på ett konto som avses i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får, om det kan antas att handlingen har förstörts eller kommit bort, dödas på begäran av den som har förlorat handlingen. Detsamma gäller i fråga om aktiebrev, pantbrev och företagsinteckningsbrev, liksom beträffande intecknade fordringshandlingar som är

ställda till viss man.

Denna lag tillämpas inte på
Denna lag tillämpas inte på

banksedlar. Den tillämpas inte
banksedlar. Den tillämpas inte

heller på obligationer eller för-
heller på obligationer eller för-

lagsbevis utom i fråga om obliga-
lagsbevis utom i fråga om obliga-

tioner med en löptid på högst ett år
tioner med en löptid på högst ett år

som har ställts till innehavaren och
som har ställts till innehavaren och

som ges ut av bankinstitut .
som ges ut av bank eller kredit-

marknadsföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 2003:533.

67

Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § checklagen (1932:131) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

Check må ej dragas på annan än bank. Sker det , gälle handlingen ej såsom check.

Check får inte dras på annan än bank eller kreditmarknadsföretag . Om det sker, gäller handlingen inte som check.

Vad som sägs om bank i denna lag skall även gälla kreditmarknadsföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

68

Förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 4 kap. 32 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

Utgivas i större antal obligationer eller andra skuldebrev som uppenbarligen äro avsedda för den allmänna rörelsen, varde, där ej annat förbehåll träffats, betalningen fullgjord i gäldenärens affärslokal.

Lag samma vare i fråga om in-
Detsamma gäller i fråga om in-

sättningsbevis som utfärdats av
sättningsbevis
som
utfärdats av

bank . Med bank förstås i denna
bank , kreditmarknadsföretag eller

lag envar som äger driva bank-
företag som
driver
verksamhet

rörelse .
enligt lagen (2004:000) om inlå-

ningsverksamhet .

4 kap.

32 §

Innehåller bevis rörande tillgodohavande hos bank förbehåll enligt vilket medlen ej må uttagas utan att beviset återställes eller förses med påskrift, vare, i fråga om bankens rätt att mot ny innehavare av beviset göra gällande invändning som grundas å bankens förhållande till tidigare innehavare, tillämpat vad med avseende å löpande skuldebrev är stadgat; och skola de i 22 § givna bestämmelser om överlåtelses verkan mot överlåtarens borgenärer äga tillämpning. Varder sådant bevis överlåtet till flere, äge den företräde som i god tro fått beviset i besittning .

Beträffande motbok rörande tillgodohavande hos bank skall vad i första stycket är stadgat gälla, ändå att motboken ej innehåller förbehåll som där är sagt.

Innehåller bevis rörande tillgodohavande hos bank , kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet förbehåll enligt vilket medlen inte får tas ut utan att beviset återställs eller förses med påskrift, vare, i fråga om bankens eller företagets rätt att mot ny innehavare av beviset göra gällande invändning som grundas på bankens eller företagets förhållande till tidigare innehavare, tillämpat vad med avseende på löpande skuldebrev är stadgat; och skola de i 22 § givna bestämmelser om överlåtelses verkan mot överlåtarens borgenärer äga tillämpning. Varder sådant bevis överlåtet till flere, äge den företräde som i god tro fått beviset i besittning .

Beträffande motbok rörande tillgodohavande hos bank , kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet skall vad i första stycket är stadgat gälla, ändå att motboken ej innehåller förbehåll som där är

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

69

sagt.
Prop. 2003/04:99

Enkla skuldebrev som, under namn av förlagsbevis eller eljest, utgivas
Bilaga 2

i större antal och uppenbarligen äro avsedda för den allmänna rörelsen,

vare ock, oaktat sådant förbehåll saknas, ansedda lika med löpande skul-

debrev i de hänseenden nu äro angivna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

70

Förslag till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 §

Har någon såsom gåva åt annan till bank överlämnat penningar eller annan lös egendom utan att förbehålla sig rätt att däröver förfoga, skall gåvan anses fullbordad när det givna blivit av banken mottaget för gåvotagarens räkning; och skall detta gälla ändå att av banken utfärdat bevis, som i 3 § sägs, behållits av givaren.

Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning där givaren låtit å gåvotagarens räkning överföra medel som givaren hade innestående i banken.

Har någon såsom gåva åt annan till bank , kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet överlämnat penningar eller annan lös egendom utan att förbehålla sig rätt att däröver förfoga, skall gåvan anses fullbordad när det givna blivit av banken eller företaget mottaget för gåvotagarens räkning; och skall detta gälla ändå att av banken eller företaget utfärdat bevis, som i 3 § sägs , behållits av givaren.

Detta skall tillämpas på motsvarande sätt om givaren låtit för gåvotagarens räkning överföra medel som givaren hade innestående i banken eller företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

71

Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 36 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

36 § 2

Skattskyldighet inträder, såframt
Skattskyldighet inträder, om inte

ej annat följer av vad i nästa
annat följer av nästa stycke, då

stycke sägs , då gåvan blivit full-
gåvan blivit fullbordad eller hand-

bordad eller handling, innefattande
ling,
innefattande
giltig utfästelse

giltig utfästelse om gåva av lös
om gåva av lös egendom, över-

egendom, överlämnats till motta-
lämnats till mottagaren. När en

garen. När en omyndigs förälder är
omyndigs förälder
är förmyndare

förmyndare och som gåva åt den
och som gåva åt den omyndige till

omyndige till
bank
överlämnat
sådant kreditinstitut som avses i

pengar eller överfört medel som
2 kap. 4 a § inkomstskattelagen

föräldern haft innestående i bank
(1999:1229) eller företag som dri-

utan att förbehålla sig rätt att för
ver
verksamhet
enligt
lagen

egen räkning förfoga över gåvo-
(2004:000) om inlåningsverksam-

medlen
anses
gåvan
fullbordad
het överlämnat pengar eller över-

enligt denna lag när gåvomedlen
fört medel som föräldern haft in-

mottagits av banken för den
nestående i sådant kreditinstitut

omyndiges räkning eller överförts
eller företag utan att förbehålla sig

till den omyndiges konto. I fall,
rätt att för egen räkning förfoga

som avses i 37 § 2 mom., inträder
över
gåvomedlen
anses
gåvan

skattskyldighet vid den tid, då
fullbordad enligt denna lag när

förmånstagaren
erhåller förfogan-
gåvomedlen mottagits av kreditin-

derätten
över försäkringen; dock
stitutet eller företaget för den

inträder, där på grund av försäk-
omyndiges räkning eller överförts

ringen utbetalning tidigare ägt rum
till den omyndiges konto. I fall,

till den berättigade, skattskyldighet
som avses i 37 § 2 mom., inträder

för sådant belopp vid dess motta-
skattskyldighet vid den tid, då

gande.

förmånstagaren erhåller förfogan-

derätten över försäkringen;
dock

inträder, där på grund av försäk-

ringen utbetalning tidigare ägt rum

till den berättigade, skattskyldighet

för sådant belopp vid dess motta-

gande.

Vad i fråga om arvsskatt är stadgat i 6–9 §§ skall vid beskattning av gåva äga motsvarande tillämpning. Föreskrifterna i 6 § om skattskyldighetens inträde först framdeles skola härvid, utan inskränkningar som angivas i andra stycket under c) och d), gälla jämväl i fall då givaren förbehållit sig själv nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån av den bortgivna egendomen.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.

2 Senaste lydelse 1997:445.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

72

Prop. 2003/04:99 Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

73

Är räkning i bank, i kreditmarknadsföretag eller i företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet eller kassa avsedd för flera huvudmäns medel, har de inbördes lika rätt, envar i förhållande till sin redovisningsfordran.

Nuvarande lydelse

Vad den som mottagit medel för annan, med skyldighet att redovisa för dem, för sådant ändamål har innestående på räkning i bank eller annorledes håller avskilt skall vara förbehållet huvudmannen, såvitt beloppet avskilts utan dröjsmål. Samma lag vare i fråga om belopp som avskilts senare, om den redovisningsskyldige ej var på obestånd, när beloppet avskildes.

Förslag till lag om ändring i lagen (1944:181) om redovisningsmedel

Härigenom föreskrivs att lagen (1944:181) om redovisningsmedel skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

Vad den som mottagit medel för annan, med skyldighet att redovisa för dem, för sådant ändamål har innestående på räkning i bank , kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet eller annorledes håller avskilt skall vara förbehållet huvudmannen, såvitt beloppet avskilts utan dröjsmål. Detsamma gäller i fråga om belopp som avskilts senare, om den redovisningsskyldige inte var på obestånd, när beloppet avskildes.

Vad den redovisningsskyldige har omedelbart tillgängligt för att avskiljas vare ock förbehållet huvudmannen, såvitt dröjsmål med avskiljandet ej föreligger.

Är bankräkning eller kassa avsedd för flera huvudmäns medel, njute de inbördes lika rätt, envar i förhållande till sin redovisningsfordran.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

74

2. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag , utöver vad som följer av 8 §,

Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7, 8 och 19 §§, 14 kap. 7, 8 och 21 §§ samt 16 kap. 11 § föräldrabalken 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

13 kap.

7 §

Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 10 § och som inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank.

Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 10 § och som inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag.

8 §

Pengar som har satts in hos bank enligt 16 kap. 11 § eller med uppgift till banken om att de skall stå under särskild överförmyndarkontroll får inte tas ut utan överförmyndarens samtycke.

Pengar som har satts in hos bank eller kreditmarknadsföretag enligt 16 kap. 11 § eller med uppgift till banken eller kreditmarknadsföretaget om att de skall stå under särskild överförmyndarkontroll får inte tas ut utan överförmyndarens samtycke.

19 § 2

Om det av någon särskild anledning behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren

1. bestämma att 3–7 §§ skall tillämpas även i annat fall än som följer av 2 §,

2. begränsa möjligheten att ta ut pengar som har satts in hos bank , utöver vad som följer av 8 §,

3. bestämma att värdehandlingar skall förvaras och förvaltas av ett värdepappersinstitut enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersinstitut här i landet,

4. bestämma att premieobligationer som har utfärdats av staten skall skrivas in i statsskuldboken med förbehåll att belopp som hänför sig till obligationerna inte får lyftas utan överförmyndarens samtycke, och

5. genom meddelande till den som skall betala pengar till den omyndige bestämma att pengarna skall sättas in hos bank.

1 Balken omtryckt 1995:974.

2 Senaste lydelse 1998:1483.

5. genom meddelande till den som skall betala pengar till den omyndige bestämma att pengarna skall sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag .

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

75

Meddelas beslut enligt första stycket 3, skall föräldrarna träffa avtal med värdepappersinstitutet på villkor som överförmyndaren har godkänt. I fråga om rättigheter som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får föräldrarna, i stället för att träffa ett avtal om förvaring och förvaltning, på konto i avstämningsregister låta registrera eller, om rättigheten förvaltas av någon som har medgivande som förvaltare enligt den lagen, till denne anmäla att föräldrarna endast med överförmyndarens tillstånd får överlåta eller pantsätta rättigheten eller uppbära på rättigheten belöpande kapitalbelopp.

Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda personer vid samma typ av avtal.

14 kap.

7 §

Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 11 § och inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank.

Pengar som inte placeras enligt 5, 6 eller 11 § och inte heller omedelbart behöver användas skall göras räntebärande genom att sättas in hos bank eller kreditmarknadsföretag .

8 §

Pengar som har satts in hos bank
Pengar som har satts in hos bank

får tas ut endast efter samtycke
eller kreditmarknadsföretag får tas

från överförmyndaren.
ut endast efter samtycke från över-

förmyndaren.

Samtycke krävs dock inte vid uttag av

1. ränta, eller

2. pengar som behöver hållas tillgängliga för den enskildes uppehälle eller vården av hans eller hennes egendom om den förordnade förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren vid insättningen gjort förbehåll om att de får tas ut utan överförmyndarens samtycke.

21 § 3

Om det behövs för att trygga förvaltningen, får överförmyndaren

1. begränsa möjligheten att ta ut
1. begränsa möjligheten att ta ut

pengar som har satts in hos bank,
pengar som har satts in hos bank

utöver vad som följer av 8 §,
eller kreditmarknadsföretag , ut-

över vad som följer av 8 §,

2. bestämma att värdehandlingar skall förvaras och förvaltas av ett värdepappersinstitut enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse eller ett motsvarande utländskt institut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för vär-

depappersinstitut här i landet, och

3.
genom meddelande till
den
3.
genom meddelande
till
den

som
skall betala pengar till
den
som
skall betala pengar till
den

enskilde bestämma att pengarna
enskilde bestämma att
pengarna

3 Senaste lydelse 1998:1483.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

76

skall sättas in hos bank.
skall sättas in hos bank eller kre-

ditmarknadsföretag.

Meddelas beslut enligt första stycket 2, skall ställföreträdaren träffa avtal med värdepappersinstitutet på villkor som överförmyndaren har godkänt. I fråga om rättigheter som registreras enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får ställföreträdaren, i stället för att träffa ett avtal om förvaring och förvaltning, på konto i avstämningsregister låta registrera eller, om rättigheten förvaltas av någon som har medgivande som förvaltare enligt den lagen, till denne anmäla att ställföreträdaren endast med överförmyndarens tillstånd får överlåta eller pantsätta rättigheten eller uppbära på rättigheten belöpande kapitalbelopp.

Ett värdepappersinstitut är skyldigt att träffa ett sådant avtal om förvaring och förvaltning som avses i andra stycket. Avtalet får inte träffas på sämre villkor än de som värdepappersinstitutet erbjuder andra enskilda

personer vid samma typ av avtal.

16 kap.

11 §

När en omyndig på grund av arv
När en omyndig på grund av arv

eller testamente har fått pengar till
eller testamente har fått pengar till

ett värde överstigande två gånger
ett värde överstigande två gånger

gällande basbelopp enligt lagen
gällande prisbasbelopp enligt la-

(1962:381)
om allmän
försäkring
gen (1962:381) om allmän försäk-

eller med villkor om särskild över-
ring eller med villkor om särskild

förmyndarkontroll, skall den
som
överförmyndarkontroll,
skall
den

ombesörjer
utbetalningen
från
som ombesörjer utbetalningen från

dödsboet för den omyndiges räk-
dödsboet för den omyndiges räk-

ning sätta in medlen hos bank,
ning sätta in medlen hos bank eller

med uppgift om att medlen inte får
kreditmarknadsföretag , med upp-

tas ut utan överförmyndarens till-
gift om att medlen inte får tas ut

stånd.

utan överförmyndarens tillstånd.

Vad som nu sagts om skyldighet
Vad som nu sagts om skyldighet

att betala till bank skall även gälla
att betala till bank eller kredit-

försäkringsgivare
vid
utbetalning
marknadsföretag
skall
även
gälla

av försäkringsbelopp
som
den
försäkringsgivare
vid
utbetalning

omyndige har rätt till samt pen-
av försäkringsbelopp
som
den

sionssparinstitut
vid
utbetalning
omyndige har rätt till samt pen-

enligt lagen (1993:931) om indivi-
sionssparinstitut
vid
utbetalning

duellt pensionssparande. Om be-
enligt lagen (1993:931) om indivi-

talningen avser en periodisk för-
duellt pensionssparande. Om be-

mån, gäller skyldigheten att betala
talningen avser en periodisk för-

till bank endast när den första ut-
mån, gäller skyldigheten att betala

betalningen görs.

till bank eller kreditmarknadsfö-

retag endast när den första utbe-

talningen görs.

När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, skall den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan skall också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger i första stycket nämnt belopp eller med villkor om att värdehandlingarna skall stå under särskild överförmyndarkontroll.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

77

Vad som föreskrivs i första–tredje styckena gäller inte vid utbetalning
Prop. 2003/04:99

av medel som den omyndige får förvalta själv. Andra och tredje styckena
Bilaga 2

gäller inte heller om utbetalning görs från försäkring som tagits inom

ramen för en rörelse.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgi-

vande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god

man med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats

förvaltare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

78

Före den 1 april varje år skall boutredningsmannen avge redovisning för medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I redovisningen skall tas upp saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året. Har medel innestått i bank eller annan inrättning skall vid redovisningen fogas bevis om insättningar och uttag under året samt behållning vid årets slut. När värdehandlingar nedsatts i bank eller kreditmarknadsföretag skall vid redovisningen fogas bevis av motsvarande innehåll.

Förslag till lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 14, 14 a och 18 §§ ärvdabalken 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 kap.

14 §

Till dödsboet hörande penning-
Till dödsboet hörande penning-

medel,
som
göras

räntebärande
medel, som görs räntebärande ge-

genom insättning i bank, skola
nom insättning i bank eller kre-

insättas i boets namn. Dödsboets
ditmarknadsföretag , skall sättas in

egendom må ej heller eljest sam-
i boets namn. Dödsboets egendom

manblandas med vad boutred-
bör inte heller i övrigt samman-

ningsmannen
eller
annan
tillhör.
blandas med vad boutrednings-

Värdehandlingar skola nedsättas i
mannen eller annan tillhör. Värde-

öppet förvar i bank, om det sam-
handlingar skall nedsättas i öppet

manlagda värdet
överstiger ett
förvar i bank eller kreditmark-

belopp
motsvarande
två
gånger
nadsföretag , om det sammanlagda

gällande
basbelopp
enligt
lagen
värdet överstiger ett belopp mot-

(1962:381) om allmän försäkring.
svarande två gånger gällande pris-

basbelopp enligt lagen (1962:381)

om allmän försäkring.

Utöver vad av 18 kap. 5 § föranledes må egendom ej förskottsvis utgivas till delägare, med mindre det kan ske utan men för annan, vars rätt är beroende av utredningen.

14 a § 2 Före den 1 april varje år skall

boutredningsmannen avge redovisning för medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I redovisningen skola upptagas saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året. Ha medel innestått i bank eller annan inrättning skall vid redovisningen fogas bevis om insättningar och uttag under året samt behållning vid årets slut. När värdehandlingar nedsatts i bank skall vid redovisningen fogas bevis av motsvarande innehåll.

1 Balken omtryckt 1981:359.

2 Senaste lydelse 1988:1255.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

79

Årsredovisning skall tillställas minst en delägare i boet. Övriga del-
Prop. 2003/04:99

ägare samt rätten skall samtidigt underrättas om vem som tillställts redo-
Bilaga 2

visningen. Dödsbodelägare som inte har tillställts redovisningen har rätt

att på begäran hos boutredningsmannen erhålla ett exemplar av den.

Finns det delägare i boet som är underårig eller som har förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken skall ett exemplar tillställas överförmyndaren.

Fullgör boutredningsman ej vad som åligger honom enligt denna para-

graf, kan rätten vid vite förelägga honom att fullgöra sin skyldighet.

18 § 3

Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han uppsåtligen eller

av vårdslöshet vållat dödsboet eller någon, vars rätt är beroende av

utredningen.

Är flera utredningsmän ersättningspliktiga, svarar de solidariskt. Er-

sättningsbeloppet skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter

den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last.

Om skyldighet att hos bank in-
Om skyldighet att hos bank eller

betala penningmedel, som till-
kreditmarknadsföretag
inbetala

kommer omyndig eller den för
penningmedel, som
tillkommer

vilken god man eller förvaltare
omyndig eller den för vilken god

förordnats, stadgas i föräldrabal-
man eller förvaltare
förordnats,

ken.
stadgas i föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

3 Senaste lydelse 1994:1434.

80

Förslag till lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 18 § jordabalken 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

13 kap.

18 § 2

När fastighetsägaren är skyldig att lösa egendom, skall talan om lösesumman väckas inom ett år efter det att uppsägningen antecknades i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om tomträttshavaren har klandrat uppsägningen enligt 16 §, får talan om lösesumman i stället väckas inom ett år efter det att domen i målet om klander vann laga kraft. Om tiden inte iakttas, förfaller uppsägningen. Talan får väckas av såväl fastighetsägaren som tomträttshavaren.

Sedan domen om lösesumman har vunnit laga kraft, skall lösesumman inom en månad deponeras hos länsstyrelsen. Lösesumman behöver dock inte deponeras tidigare än en månad före den dag till vilken uppsägningen har ägt rum. Om lösesumman inte deponeras inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen efter ansökan ta ut beloppet som om betalningsskyldighet hade ålagts genom domen. När lösesumman har deponerats, skall länsstyrelsen genast anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Medel som har deponerats skall
Medel som har deponerats skall

ofördröjligen sättas in i bank mot
genast sättas in i bank eller kre-

ränta.
ditmarknadsföretag mot ränta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004

1 Balken omtryckt 1971:1209.

2 Senaste lydelse 2000:226.

81

Länsstyrelsen skall genast sätta in nedsatt belopp i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta. Om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp jämte ränta samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för det fall att nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåts genom expropriation.

Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs att 67 § väglagen (1971:948) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

67 § 1

Ersättning enligt 55, 58 eller 61 §, som ej avser personlig skada, jämte ränta skall nedsättas hos länsstyrelsen, om fastigheten genom den omständighet som föranlett rätt till ersättning så minskat i värde, att den kan antagas ej utgöra full säkerhet för borgenär, som när rätten till ersättning uppkom hade panträtt i fastigheten.

Nedsatt belopp skall av länsstyrelsen genast insättas i bank mot ränta. Om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp jämte ränta samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för det fall att nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåtes genom expropriation.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

1 Senaste lydelse 1972:786.

82

Förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204)

Härigenom föreskrivs att 3 § resegarantilagen (1972:204) 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 §

Om Kammarkollegiet icke medger annat, skall säkerhet bestå av en av bank eller försäkringsbolag utfärdad betalningsutfästelse, som fullgöres vid anfordran.

Om Kammarkollegiet inte medger annat, skall säkerhet bestå av en av bank , kreditmarknadsföretag eller försäkringsbolag utfärdad betalningsutfästelse, som fullgörs vid anfordran.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Lagen omtryckt 1996:354.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

83

Förslag till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282)

Härigenom föreskrivs att 56 § sjömanslagen (1973:282) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

56 §

Sjöman kan fordra, att lön, som tillkommer honom, eller del därav efter dragsedel månatligen betalas ut till bestämd person här i landet eller för sjömannens räkning sättes in i svensk bank.

Utan sjömannens samtycke får avdrag göras i dragsedelsbeloppet endast i den mån den övriga lönen ej förslår till att gälda belopp, för vilket sjömannen enligt lag eller annan författning är skyldig vidkännas avdrag i lön, eller till kvittning, när sådan får äga rum enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

En sjömans lön skall på begäran av sjömannen helt eller delvis månadsvis

1. betalas ut till en bestämd person här i landet , eller

2. för sjömannens räkning sättas in i bank , kreditmarknadsföretag eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet.

Om det belopp som betalas ut eller sätts in endast utgör en del av lönen får avdrag göras i beloppet bara om

1. sjömannen lämnat sitt samtycke, eller

2. den resterande delen av lönen inte räcker till betalning av sådana belopp som sjömannen enligt lag eller annan författning är skyldig att betala eller till kvittning , om sådan får göras enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

84

Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 § 1

För lån från kassan skall vara
För att få lån från kassan skall

ställd betryggande säkerhet i form
det finnas betryggande säkerhet i

av inteckning i fartyg eller tillgo-
form av inteckning i fartyg eller

dohavande hos eller borgen av
tillgodohavande hos eller borgen

staten eller bank.
av staten , bank eller kreditmark-

nadsföretag .

Inteckning skall ligga inom sjuttio eller i särskilda fall åttio procent av det värde till vilket styrelsen uppskattar fartyget. Som säkerhet får inte godtas inteckning i fartyg som är äldre än tjugo år, om det inte finns särskilda skäl.

I fråga om lån till den mindre skeppsfarten utfärdar regeringen ytterligare bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 1998:310.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

85

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § utsökningsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 kap.

6 §

Annan dom varigenom betal-
Annan dom varigenom betal-

ningsskyldighet har ålagts än som
ningsskyldighet har ålagts än som

avses i 5 § får verkställas genast,
avses i 5 § får verkställas genast,

om ej gäldenären hos kronofog-
om inte gäldenären hos kronofog-

demyndighet
demyndighet

nedsätter pengar till belopp som
1. nedsätter pengar till belopp

svarar mot betalningsskyldigheten
som svarar mot betalningsskyldig-

den dag nedsättningen sker jämte
heten den dag nedsättningen sker

förrättningskostnader eller
jämte förrättningskostnader eller

som pant ställer ett motsvarande
2. som pant ställer ett mot-sva-

tillgodohavande hos bank jämte
rande tillgodohavande hos bank

den ränta som belöper på tillgo-
eller kreditmarknadsföretag jämte

dohavandet för tiden därefter eller
den ränta som belöper på tillgo-

när domen har meddelats av un-
dohavandet för tiden därefter eller

derrätt ställer annan säkerhet för
3. när domen har meddelats av

betalningsskyldigheten jämte för-
underrätt ställer annan säkerhet för

rättningskostnader .
betalningsskyldigheten jämte för-

rättningskostnader.

Fullgör gäldenären vad som nu har sagts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, skall åtgärden återgå, om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

86

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 §, 3 kap. 4 § och 7 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (1982:713) 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.

16 §

Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under bildande har valts, kan aktierna, garantikapitalet eller försäkringarna betalas endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna öppnat för detta ändamål hos ett svenskt

Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under bildande har valts, kan aktierna, garantikapitalet eller försäkringarna betalas endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna öppnat för detta ändamål hos en bank eller ett

bankinstitut. kreditmarknadsföretag.

Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för bolaget när styrelsen valts. Har frågan om bolagets bildande fallit eller är teckningen av aktier, garantikapital eller försäkringar av annan orsak inte bindande, skall de inbetalda beloppen betalas tillbaka med gottgjord ränta till tecknarna.

3 kap.

4 § 2

Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till sådan aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de aktier brevet lyder på har betalats. Vidare fordras

1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats vid bolagets bildande, eller

2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om aktien tillkommit på grund av emissionen, eller

3. att registrering har skett enligt 5 kap. 15 §, om aktien har tillkommit på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.

Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens fullmakt av en bank. Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsordningen innehåller

1 Lagen omtryckt 1995:1567.

2 Senaste lydelse 2000:37.

Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens fullmakt av en bank eller ett kreditmarknadsföretag . Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

87

förbehåll enligt 1 § fjärde stycket,
Om bolagsordningen innehåller
Prop. 2003/04:99

3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta
förbehåll enligt 1 § fjärde stycket,
Bilaga 2

tydligt anges i brevet på sådan
3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta

aktie som avses med förbehållet.
tydligt anges i brevet på sådan

Uppgiften kan ges i förkortad
aktie som avses med förbehållet.

form. Förkortningsformerna fast-
Uppgiften kan ges i förkortad

ställs av regeringen eller den myn-
form. Förkortningsformerna fast-

dighet som regeringen bestämmer.
ställs av regeringen eller den myn-

dighet som regeringen bestämmer.

När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av

dess nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktie-

brevet förses med påskrift om utbetalningen. Har en aktie dragits in utan

återbetalning, skall så snart som möjligt en påskrift om detta göras på

aktiebrevet. En påskrift skall också göras när det nominella beloppet har

ändrats, dock inte när ändringen görs på grund av beslut om att aktieka-

pitalet skall vara bestämt i annan valuta än tidigare. Ett aktiebrev, som i

samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället för ett annat, skall

innehålla uppgift om detta. Utbyts ett aktiebrev mot ett eller flera andra

aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill hörande kupongarken

makuleras på ett betryggande sätt.

Emissionsbevis samt de skuldebrev och optionsbevis som avses i

5 kap. skall undertecknas på det sätt som anges i andra stycket.

Lydelse enligt prop. 2002/03:150
Föreslagen lydelse

7 kap.

10 §

För skuldtäckning som avses i 9 § får, med de begränsningar som anges i andra–sjätte styckena och 10 a–10 d §§, följande tillgångar användas:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för.

2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska gemenskaperna eller utländska stater eller centralbanker svarar för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella organisationer svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1–4 svarar för fordran. Ett försäkringsbolag som ingår i en koncern och vars verksamhet uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäckning även använda fordringar som bolag inom koncernen svarar för. Om en fordran enligt denna punkt varit förfallen till betalning längre tid än tre månader, får den dock inte användas för skuldtäckning.

5a. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premieperioder avtalats och fordringarna avser premier som inte förfallit till betalning för andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det belopp som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om

avsikten är att åtagandet skall sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

88

6. Skuldförbindelser med säkerhet i bolagets livförsäkringsbrev, inom

återköpsvärdet.

7. Medel på konto i svensk eller
7. Medel på konto i bank , kre-

utländsk bank .
ditmarknadsföretag
eller
ut-

ländskt kreditinstitut.

8. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar för. Med kreditinstitut avses bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan och Sveriges allmänna hypoteksbank.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kreditinstitut svarar för.

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebo-

lag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för.

11. Aktier och andra värdepap-
11. Aktier och andra värdepap-

per som kan jämställas med aktier,
per som kan jämställas med aktier,

som har getts ut av ett publikt ak-
som har getts ut av ett publikt ak-

tiebolag, ett publikt bankaktiebo-
tiebolag, ett publikt försäkringsak-

lag, ett publikt försäkringsaktie-
tiebolag eller ett motsvarande ut-

bolag eller ett motsvarande ut-
ländskt bolag, med undantag av

ländskt bolag, med undantag av
bolag som avses i 12.

bolag som avses i 12.

12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i 13.

13. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egen-

dom.

14. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–4 och 8–10 svarar för och som panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för. Panträtten skall ligga inom en viss andel av fastighetens eller tomträttens värde. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela föreskrifter om andelens storlek och om värdering av fastigheter och tomträtter för tillämpningen av bestämmelserna i denna punkt.

15. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–4 och 8–10 svarar för och som annan betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för.

16. Kassa.

17. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:000) om investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas för skuldtäckning. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i nämnda paragraf.

18. Beslutad överskjutande skatt.

19. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsbolaget (återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring.

Andra fondpapper än som avses i 10 a § första stycket 1, får endast användas för skuldtäckning om de är kortfristigt realiserbara eller är föremål för handel på en reglerad marknad som är öppen för allmänheten.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

89

Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har
Prop. 2003/04:99

getts ut av ett privat aktiebolag får användas för skuldtäckning under för-
Bilaga 2

utsättning att bolaget är ett dotterbolag som anges i 10 a § första stycket

1.

Utländska tillgångar som avses i första stycket 2–4, 7 och 9–12 får an-

vändas för skuldtäckning i den mån det följer av föreskrifter som med-

delats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt

1. såvitt angår första stycket 2, om vilka utländska stater och utländska centralbanker som avses,

2. såvitt angår första stycket 4, om vilka internationella organisationer som avses, samt

3. såvitt angår första stycket 3, 7 och 9–12, om vilka stater de rättssubjekt som avses skall vara belägna eller ha sitt säte i.

Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del de inte belastas av panträtt eller annan säkerhetsrätt.

För att tillgångar enligt första stycket 13 skall få användas för skuldtäckning skall byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade. Detsamma gäller byggnader som hör till fastigheter och tomträtter som utgör säkerhet för skuldförbindelser enligt första stycket 14.

Förlagsbevis och förlagsandelsbevis skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ jämställas med tillgångar som anges i första stycket 11 och 12.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge att även andra slag av tillgångar än som anges i första stycket tillfälligt får användas för skuldtäckning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

90

Skall bevakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten, skall förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsynsmyndigheten. I konkurs hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet skall till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livförsäkringsbolags konkurs skall på

Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
Prop. 2003/04:99

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 13, 18, 20 och 21 §§, 9 kap. 5 § och
Bilaga 2

12 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 kap.

13 § 1

Förvaltaren skall upprätta en bouppteckning. I denna skall boets tillgångar tas upp till noggrant uppskattade värden. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress.

Om det finns anledning, skall bouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Har gäldenären uppgivit att sådan egendom saknas skall bouppteckningen innehålla uppgift om detta.

I den utsträckning det behövs skall bouppteckningen också innehålla en förteckning över dels räkenskapsmaterial, dels andra handlingar som rör boet.

Bouppteckningen skall av förvaltaren ges in till rätten och tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka före edgångssammanträdet.

Har en av gäldenären underskriven bouppteckning förut getts in till rätten, behöver någon ny bouppteckning inte upprättas, om förvaltaren anser att denna är tillförlitlig. I så fall skall han snarast anmäla det till rätten och tillsynsmyndigheten.

Skall bevakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten, skall förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsynsmyndigheten. I ett bankaktiebolags, en sparbanks eller en medlemsbanks konkurs skall till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livförsäkringsbolags konkurs skall på motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras ford-

1 Senaste lydelse 1996:129.
91

ringar.

Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo skall snarast göras räntebärande genom insättning på boets räkning i bank. Detta behöver dock inte ske i den mån medlen behövs till betalning av löpande utgifter.

Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets medel insatta i bank mot ränta till dess medlen betalas ut enligt 11 kap. Förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om i vilken bank medlen står inne.

Om konkursen inte är avslutad då sex månader har förflutit efter edgångssammanträdet, skall förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndigheten avlämna en berättelse, i vilken alla de åtgärder som har vidtagits för att avsluta konkursen skall anges noggrant. Berättelsen skall innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Har pengar under någon del av denna period stått inne i bank, skall till berättelsen bifogas en av banken bestyrkt uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit.

motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringar.

18 §

Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo skall snarast göras räntebärande genom insättning på boets räkning i bank eller kreditmarknadsföretag . Detta behöver dock inte ske i den mån medlen behövs till betalning av löpande utgifter.

Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets medel insatta i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta till dess medlen betalas ut enligt 11 kap. Förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om i vilken bank eller vilket kreditmarknadsföretag medlen står inne.

20 §

Om konkursen inte är avslutad då sex månader har förflutit efter edgångssammanträdet, skall förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndigheten avlämna en berättelse, i vilken alla de åtgärder som har vidtagits för att avsluta konkursen skall anges noggrant. Berättelsen skall innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Har pengar under någon del av denna period stått inne i bank eller kreditmarknadsföretag , skall till berättelsen bifogas en av banken eller kreditmarknadsföretaget bestyrkt uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit.

Senare under konkursen skall förvaltaren inom en månad från utgången av varje sexmånadersperiod avge en sådan berättelse som sägs i första stycket för den senaste perioden. Denna skall även innehålla fullständiga upplysningar om orsakerna till att konkursen inte har avslutats.

Förvaltaren skall snarast skicka en kopia av berättelsen till rätten.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

92

En borgenär som har en fordran hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § sjätte stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsbolags konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet.

21 § 2

Också sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren, så länge boets medel är insatta i bank, inom en månad från utgången av varje kalenderår till tillsynsmyndigheten lämna sådana uppgifter som sägs i 20 § första stycket andra och tredje meningarna. När några medel inte längre finns att lyfta, skall förvaltaren anmäla det till myndigheten. Förvaltaren skall samtidigt redovisa i vad mån utbetalning av utdelningsmedel skett med stöd av 11 kap. 13 a §.

Också sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren, så länge boets medel är insatta i bank eller kreditmarknadsföretag , inom en månad från utgången av varje kalenderår till tillsynsmyndigheten lämna sådana uppgifter som sägs i 20 § första stycket andra och tredje meningarna. När några medel inte längre finns att lyfta, skall förvaltaren anmäla det till myndigheten. Förvaltaren skall samtidigt redovisa i vad mån utbetalning av utdelningsmedel skett med stöd av 11 kap. 13 a §.

9 kap.

5 § 3

En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.

En borgenär som har en fordran hos ett bankaktiebolag, en sparbank eller en medlemsbank på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § fjärde stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsbolags konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet.

12 kap.

2 §

Ett beslut att lägga ned konkursen skall kungöras.

Innan egendomen i boet återställs till gäldenären, skall konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig tas ut ur egendomen.

Är någon kostnad eller skuld Är någon kostnad eller skuld

2 Senaste lydelse 1990:1072.

3 Senaste lydelse 1995:1584.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

93

tvistig, skall förvaltaren sätta in behövliga medel till betalning av kostnaden eller skulden i den bank som parterna enas om. Räntan skall tillkomma den som slutligen blir berättigad till medlen.

tvistig, skall förvaltaren sätta in
Prop. 2003/04:99

behövliga medel till betalning av
Bilaga 2

kostnaden eller skulden i den bank

eller det kreditmarknadsföretag

som parterna enas om. Räntan

skall tillkomma den som slutligen

blir berättigad till medlen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

94

Riksbanken får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld från andra stater, mellanstatliga organ samt svenska och utländska banker. Riksbanken får göra sådana insättningar hos svenska och utländska banker.

Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank 1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 kap.

7 §

Riksbanken får med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i valuta eller guld från andra stater, mellanstatliga organ banker , kreditmarknadsföretag, utländska bankföretag samt utländska kreditföretag. Riks-ban- ken får göra sådana insättningar hos banker, kreditmarknadsföretag, utländska bankföretag samt utländska kreditföretag.

Riksbanken får även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som anknyter till de insättningar som anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Lagen omtryckt 1999:19.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

95

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

Härigenom föreskrivs att 5–8 och 12 §§ lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 §

Vid varje tillfälle då ränta gott-
Vid varje tillfälle då ränta gott-

skrivs ett konto enligt 3 § skall
skrivs ett konto enligt 3 § skall

banken för kontohavarens räkning
kreditinstitutet för kontohavarens

innehålla skatt på räntan.
räkning innehålla skatt på räntan.

Banken skall före utgången av månaden efter den månad då räntegottskrivning skett på blankett som fastställs av Skatteverket – eller efter särskilt medgivande på annat lämpligt sätt – till Skatteverket lämna uppgifter om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt.

6 § 1

Kreditinstitutet skall före utgången av månaden efter den månad då räntegottskrivning skett på blankett som fastställs av Skatteverket – eller efter särskilt medgivande på annat lämpligt sätt – till Skatteverket lämna uppgifter om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt.

Har banken underlåtit att innehålla skatt är banken betalningsskyldig för belopp som skulle ha innehållits. Skatteverket får meddela beslut om sådan betalningsskyldighet senast femte året efter det år då beloppet skulle ha innehållits.

7 § 2

Har kreditinstitutet underlåtit att innehålla skatt är det betalningsskyldigt för belopp som skulle ha innehållits. Skatteverket får meddela beslut om sådan betalningsskyldighet senast femte året efter det år då beloppet skulle ha innehållits.

Banken skall betala skatten till Skatteverket inom den tid som anges i 6 §. Betalning skall göras genom insättning på särskilt konto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller gireringshandlingar kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank,

8 § 3

Kreditinstitutet skall betala skatten till Skatteverket inom den tid som anges i 6 §. Betalning skall göras genom insättning på särskilt konto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller gireringshandlingar kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank,

1 Senaste lydelse 2003:656.

2 Senaste lydelse 2003:656.

3 Senaste lydelse 2003:656.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

96

till banken.
till banken.

12 § 4

För kontroll beträffande skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatterevision hos banken . Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxeringsrevision.

För kontroll beträffande skatten kan Skatteverket meddela beslut om skatterevision hos kreditinstitutet . Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) om taxeringsrevision.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

4 Senaste lydelse 2003:656.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

97

Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), institut för elektroniska pengar, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 1

Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver verksamhet med stöd av punkterna 3–5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet, institut för elektroniska pengar, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 2003:842.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

98

Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 12 § samt 17 kap. 3 och 6 b §§ skat-

tebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

12 § 1

En sådan säkerhet som avses i
En sådan säkerhet som avses i

11 b § eller i 49 a kap. 13 § första
11 b § eller i 49 a kap. 13 § första

stycket
3
inkomstskattelagen
stycket
3
inkomstskattelagen

(1999:1229) skall vara en av bank
(1999:1229) skall vara en av bank

utfärdad
garantiförbindelse
och
eller kreditmarknadsföretag utfär-

avse det belopp som bestämts med
dad garantiförbindelse och avse

stöd av 11 a eller 11 b §. Ställd
det belopp som bestämts med stöd

säkerhet får tas i anspråk om den
av 11 a eller 11 b §. Ställd säker-

slutliga skatten inte betalas. Har
het får tas i anspråk om den slut-

flera säkerheter ställts och översti-
liga skatten inte betalas. Har flera

ger säkerheterna den slutliga skat-
säkerheter
ställts
och överstiger

ten skall ianspråktagandet av sä-
säkerheterna
den
slutliga skatten

kerheterna
fördelas efter
skälig
skall ianspråktagandet av säkerhe-

grund. I övrigt skall bestämmel-
terna fördelas efter skälig grund. I

serna om säkerhet i 10–12 §§ och
övrigt skall
bestämmelserna
om

13 § 2 lagen (1993:891) om in-
säkerhet i 10–12 §§ och 13 § 2

drivning
av
statliga fordringar
lagen (1993:891) om indrivning av

m.m. tillämpas. Vad som sägs där
statliga fordringar m.m. tillämpas.

om kronofogdemyndigheten gäller
Vad som sägs där om kronofog-

då i stället Skatteverket.

demyndigheten gäller då i stället

Skatteverket.

Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, skall skälig kostnad för ställd säkerhet ersättas av staten. Bestämmelserna i 6–11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall tillämpas.

17 kap.

3 § 2

Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Anstånd får dock beviljas utan att säkerhet ställs, om anståndsbeloppet är förhållandevis obetydligt

Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank eller kreditmarknadsföretag utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. An- stånd får dock beviljas utan att säkerhet ställs, om anståndsbelop-

1
Senaste lydelse 2003:664.

2
Senaste lydelse 2003:664.
99

eller det annars finns särskilda
pet
är
förhållandevis
obetydligt
Prop. 2003/04:99

skäl. Ställd säkerhet får tas i an-
eller
det
annars finns
särskilda
Bilaga 2

språk när anståndstiden gått ut. I
skäl. Ställd säkerhet får tas i an-

övrigt skall
bestämmelserna om
språk när anståndstiden gått ut. I

säkerhet i 10–12 §§ och 13 § 2
övrigt
skall
bestämmelserna om

lagen (1993:891) om indrivning av
säkerhet i 10–12 §§ och 13 § 2

statliga fordringar m.m. tillämpas.
lagen (1993:891) om indrivning av

Vad som sägs där om kronofog-
statliga fordringar m.m. tillämpas.

demyndigheten gäller då i stället
Vad som sägs där om kronofog-

Skatteverket.

demyndigheten gäller då i stället

Skatteverket.

Om yrkandet i omprövningsärendet eller målet bifalls, skall kostnad

för ställd säkerhet ersättas av staten. Ersättningen skall minskas om en-

dast en del av yrkandet bifalls eller om det skulle vara oskäligt att ersätt-

ning lämnas. I övrigt skall bestämmelserna i 6–11 §§ lagen (1989:479)

om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. tillämpas.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om skattetillägg.

6 b § 3

Anstånd enligt 6 a § får endast
Anstånd enligt 6 a § får endast

beviljas om
den skattskyldige
beviljas
om
den skattskyldige

ställer säkerhet för beloppet ge-
ställer säkerhet för beloppet ge-

nom en av bank utfärdad garanti-
nom en av bank eller kreditmark-

förbindelse eller någon annan form
nadsföretag
utfärdad
garantiför-

av borgen. Då tillämpas bestäm-
bindelse eller någon annan form

melserna i 3 § första stycket
av borgen. Då tillämpas bestäm-

tredje–femte meningarna.
melserna i 3 § första stycket

tredje–femte meningarna.

Första stycket gäller inte i de fall anståndet avser skatt som skall betalas för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkastning eller annan förmån eller rätt som avses i 8 § andra stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

3 Senaste lydelse 2001:328.

100

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 12 §§ samt 6 kap. 8 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §

En försäkringsgivare från tredje
En försäkringsgivare från tredje

land skall som säkerhet för direkt
land skall som säkerhet för direkt

försäkringsrörelse i Sverige depo-
försäkringsrörelse i Sverige depo-

nera värdehandlingar i en svensk
nera värdehandlingar i en svensk

bank på det sätt och under de vill-
bank eller ett kreditmarknadsfö-

kor som Finansinspektionen be-
retag på det sätt och under de vill-

stämmer. Depositionen skall bestå
kor som Finansinspektionen be-

av sådana värdehandlingar som
stämmer. Depositionen skall bestå

Finansinspektionen har godtagit
av sådana värdehandlingar som

som säkerhet.
Finansinspektionen har godtagit

som säkerhet.

Innan koncession söks i Sverige skall försäkringsgivaren deponera värdehandlingar till ett värde som motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då ansökningen om koncession lämnades in till Finansinspektionen.

12 §

En försäkringsgivare från tredje land skall, utöver de tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 §, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas. Kapitalbasens storlek skall fastställas på grundval av den direkta försäkringsrörelse som försäkringsgivaren bedriver i Sverige. Kapitalbasen skall när verksamheten bedrivs minst uppgå till en nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning (solvensmarginal). Kapitalbasen får dock inte understiga ett minimibelopp (garantibelopp). Tillgångar som en försäkringsgivare deponerat i bank enligt 1–3 §§ skall beaktas vid bedömning av om kravet på garantibelopp är uppfyllt, dock högst till ett belopp som motsvarar hälften av det minsta beloppet för garantibe-

En försäkringsgivare från tredje land skall, utöver de tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 §, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas. Kapitalbasens storlek skall fastställas på grundval av den direkta försäkringsrörelse som försäkringsgivaren bedriver i Sverige. Kapitalbasen skall när verksamheten bedrivs minst uppgå till en nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning (solvensmarginal). Kapitalbasen får dock inte understiga ett minimibelopp (garantibelopp). Tillgångar som en försäkringsgivare deponerat i bank eller kreditmarknadsföretag enligt 1–3 §§ skall beaktas vid bedömning av om kravet på garantibelopp är uppfyllt, dock högst till ett belopp som motsvarar hälften av

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

101

loppet.
det minsta beloppet för garantibe-
Prop. 2003/04:99

loppet.
Bilaga 2

De poster som ingår i kapitalbasen skall till ett belopp som minst motsvarar solvensmarginalen finnas i ett land som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Dessa poster skall till ett belopp som minst motsvarar en tredjedel av solvensmarginalen finnas i Sverige.

Bestämmelserna om att Finansinspektionen i vissa fall får medge undantag från bestämmelserna om beräkning av solvensmarginalen och lokalisering av tillgångar finns i 16–18 §§.

6 kap.

8 § 1

Finansinspektionen får i fråga om den verksamhet som en försäkringsgivare från tredje land bedriver här i landet meddela de erinringar som inspektionen anser är nödvändiga.

Finansinspektionen skall förelägga försäkringsgivaren eller dennes företrädare att vidta rättelse om inspektionen finner att

1. avvikelse skett från denna lag eller någon annan författning som reglerar försäkringsgivarens näringsverksamhet,

2. de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsunderlaget och placeringsriktlinjerna inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av försäkringsgivarens rörelse,

3. ett belopp som deponerats i
3. ett belopp som deponerats i

bank enligt 5 kap. 1–3 §§ minskats
bank eller kreditmarknadsföretag

genom att värdehandlingarna
enligt 5 kap. 1–3 §§ minskats ge-

sjunkit avsevärt i värde eller av
nom att värdehandlingarna sjunkit

annan anledning, eller
avsevärt i värde eller av annan

anledning, eller

4. försäkringsgivarens företrädare eller, om företrädaren är en juridisk person, försäkringsgivarens ombud inte uppfyller de krav som anges i 4 kap. 5 § första stycket 3.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

1 Senaste lydelse 1999:602.

102

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

4 § Kammarkollegiet får placera fondmedlen

1. i skuldförbindelser med låg kreditrisk, och

2. i andra skuldförbindelser utfärdade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar, till belopp som för varje fond motsvarar högst fem procent av det totala marknadsvärdet av fondens tillgångar.

Fondmedlen får inte placeras i skuldförbindelser utställda i utländsk valuta, i konvertibla skuldebrev eller i skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning.

Kammarkollegiet får handla med optioner och terminer eller andra likartade finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen av fondernas tillgångar eller för att skydda fondernas tillgångar mot kursförluster eller andra risker.

Om det behövs för en tillfreds-
Om det behövs för en tillfreds-

ställande betalningsberedskap får
ställande betalningsberedskap får

fondmedlen placeras hos Riksban-
fondmedlen placeras hos Riksban-

ken eller annan bank.
ken , annan bank eller kreditmark-

nadsföretag .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

103

– banktillgodohavanden som hör till näringsverksamheten,

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 13 kap. 7 §, 21 kap. 21, 32, 35, 36 och 38 §§, 32 kap. 1, 5, 7, 8 och 10 §§, 34 kap. 23 §, 40 kap. 22 § och 41 kap. 8 § samt rubrikerna närmast före 21 kap. 38 § och 32 kap. 10 § skall ha följande lydelse,

dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999: 1229) skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas en ny paragraf, 2 kap. 4 a §, samt närmast före 2 kap. 4 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap.

Kreditinstitut

4 a §

Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse.

13 kap.

7 §

Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.

De skall dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är

– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar,

– inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,

– tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten,

– fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som skall tas upp i näringsverksamheten,

– andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller

– fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan.

104

21 kap.

21 §

En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23–40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt bankkonto (skogskonto eller skogsskadekonto).

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank . Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos den först anlitade banken .

En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23–40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto).

32 §

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett kreditinstitut . Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet .

35 §

Som skogskonto och skogsska-
Som skogskonto och skogsska-

dekonto godtas bara sådant konto
dekonto godtas bara sådant konto

hos en svensk bank eller en ut-
hos ett svenskt kreditinstitut eller

ländsk banks filial i Sverige för
ett utländskt kreditinstituts filial i

vilket ränta tillgodoräknas minst
Sverige för vilket ränta tillgodo-

en gång per år.
räknas minst en gång per år.

I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan.

36 §

Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.

Sedan tio år eller, när det gäller
Sedan tio år eller, när det gäller

skogsskadekonto, tjugo år har gått
skogsskadekonto, tjugo år har gått

från ingången av det år då insätt-
från ingången av det år då insätt-

ning enligt 33 § senast skulle gö-
ning enligt 33 § senast skulle gö-

ras, skall banken betala ut kvarstå-
ras, skall kreditinstitutet betala ut

ende medel.
kvarstående medel.

Byte av bank
Byte av kreditinstitut

38 § 1

Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till en annan bank utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i den mottagande

Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det motta-

1 Senaste lydelse 2001:1242.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

105

banken.

När kontomedel förs över skall den överförande banken lämna den mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

gande kreditinstitutet .

När kontomedel förs över skall det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

32 kap.

1 §

En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt bankkonto (upphovsmannakonto). Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk.

Avdrag får inte göras av dödsbo.

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än en bank . Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos den först anlitade banken .

En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (upphovsmannakonto). Av- drag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk.

Avdrag får inte göras av dödsbo.

5 §

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än ett kreditinstitut . Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet .

7 §

Som upphovsmannakonto god-
Som upphovsmannakonto god-

tas bara sådant konto hos en
tas bara sådant konto hos ett

svensk bank eller en utländsk
svenskt kreditinstitut eller ett ut-

banks filial i Sverige för vilket
ländskt kreditinstituts filial i Sve-

ränta tillgodoräknas minst en gång
rige för vilket ränta tillgodoräknas

per år.
minst en gång per år.

I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan.

8 §

Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

106

Sedan sex år har gått från in-
Sedan sex år har gått från in-

gången av det år då insättning en-
gången av det år då insättning en-

ligt 6 § senast skulle göras, skall
ligt 6 § senast skulle göras, skall

banken betala ut kvarstående me-
kreditinstitutet betala ut kvarstå-

del.
ende medel.

Byte av bank
Byte av kreditinstitut

10 § 2

Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till en annan bank utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i den mottagande banken.

När kontomedel förs över skall den överförande banken lämna den mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet .

När kontomedel förs över skall det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

34 kap.

23 §

Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, banktillgodohavanden och liknande tillgångar.

Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet och liknande tillgångar.

40 kap.

22 §

Om staten äger samtliga andelar i
Om staten äger samtliga andelar i

ett sådant kreditinstitut som kunnat
ett sådant institut som avses i 3 §

få stöd enligt 3 § den upphävda
den upphävda lagen (1993:765) om

lagen (1993:765) om statligt stöd
statligt stöd till banker och andra

till banker och andra kreditinstitut,
kreditinstitut, och om staten över-

och om staten överlåter sådana an-
låter sådana andelar, får underskott

delar, får underskott som uppkom-
som uppkommit hos institutet före

mit hos kreditinstitutet före det
det beskattningsår då överlåtelsen

2 Senaste lydelse 2001:1242.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

107

beskattningsår
då
överlåtelsen skedde inte dras av.
Prop. 2003/04:99

skedde inte dras av.

Bilaga 2

41 kap.

8 §

Inkomster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan dispo-

neras.

Sådana bankräntor som tillgo-
Sådana räntor på tillgodoha-

doräknas insättaren per den 31
vanden i kreditinstitut eller företag

december anses disponibla den
som driver verksamhet enligt la-

dagen.
gen (2004:000) om inlåningsverk-

samhet och som tillgodoräknas

insättaren per den 31 december

anses disponibla den dagen.

1. Denna lag 3 träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003.

2. Vid tillämpning av 17 kap.
2. Vid tillämpning av 17 kap.

20 § får kreditinstitut och värde-
20 § får kreditinstitut och värde-

pappersbolag använda nettoför-
pappersbolag som avses i lagen

säljningsvärdet i stället för det
(1995:1559)
om årsredovisning i

verkliga värdet till och med det
kreditinstitut
och värdepappers-

beskattningsår som avslutas senast
bolag använda nettoförsäljnings-

den 31 december 2005.
värdet i stället för det verkliga

värdet till och med det beskatt-

ningsår som avslutas senast den 31

december 2005.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

3 2003:1102.

108

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (2000:193) om Sjätte AP- fonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning, får fondmedel placeras hos Riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden.

Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning, får fondmedel placeras hos Riksbanken, annan bank , kreditmarknadsföretag eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

109

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom förskrivs att 7 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

7 kap.

4 §

Kontrolluppgift skall lämnas om uttag enligt 21 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229) från ett skogskonto eller ett skogsskadekonto och om uttag enligt 32 kap. 8 § den lagen från ett upphovsmannakonto.

Kontrolluppgift skall lämnas för
Kontrolluppgift skall lämnas för

kontohavaren av den kontoförande
kontohavaren av det kontoförande

bank som gjort utbetalningen.
kreditinstitut som gjort utbetal-

ningen.

I kontrolluppgiften skall uppgifter lämnas om

1. utbetalt belopp, och

2. förhållanden som avses i 21 kap. 40 § eller 32 kap. 11 § första stycket 1 eller 2 inkomstskattelagen, om de är kända.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

110

Första stycket tillämpas inte när en bank eller ett kreditmarknadsföretag har förvärvat en fastighet för att skydda fordran enligt 7 kap. 3 § lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse.

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § miljöbalken i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda balk skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2002/03:139
Föreslagen lydelse

10 kap.

3 §

Kan inte någon verksamhetsutövare utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är var och en efterbehandlingsansvarig som förvärvat fastigheten och vid förvärvet känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem. Avser förvärvet en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ansvarar endast en förvärvare som känt till föroreningen. I fråga om förorenad byggnad eller anläggning gäller detsamma den som förvärvat den fastighet där byggnaden eller anläggningen är belägen. Med förvärv av fastighet likställs förvärv av tomträtt.

Första stycket tillämpas inte när en bank har förvärvat en fastighet för att skydda fordran enligt 7 kap. 3 § lagen (2004:000) om bank- och finansieringsrörelse.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

111

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2002/03:139
Föreslagen lydelse

11 §

En övervakningskamera får efter anmälan enligt 17 § sättas upp för allmän kameraövervakning i en banklokal eller ett postkontor, i området omedelbart utanför in- och utgångar till en sådan lokal samt vid betalningsautomater eller liknande anordningar i anslutning till en sådan lokal, om

En övervakningskamera får efter anmälan enligt 17 § sättas upp för allmän kameraövervakning i en banklokal , en lokal hos ett kreditmarknadsföretag eller ett postkontor, i området omedelbart utanför in- och utgångar till en sådan lokal samt vid betalningsautomater eller liknande anordningar i anslutning till en sådan lokal, om

1. övervakningen har till enda syfte att förebygga eller avslöja brott

och

2. övervakningskameran är fast monterad och försedd med fast optik.

Med banklokal avses en lokal
Med banklokal och lokal hos

där det huvudsakligen
bedrivs
kreditmarknadsföretag
avses
en

bankrörelse
enligt
lagen
lokal där det huvudsakligen be-

(2004:000) om bank- och finansie-
drivs bankrörelse respektive finan-

ringsrörelse. Med postkontor avses
sieringsrörelse
enligt
lagen
om

en lokal där det huvudsakligen
bank- och
finansieringsrörelse

bedrivs verksamhet i vilken ingår
(2004:000). Med postkontor avses

postverksamhet
enligt
postlagen
en lokal där det huvudsakligen

(1993:1684).

bedrivs verksamhet i vilken ingår

postverksamhet enligt
postlagen

(1993:1684).

Avlyssning eller upptagning av ljud får ske endast sedan anordning för avlyssning eller upptagning av ljud aktiverats på grund av misstanke om brott.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 2

112

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-03-03

Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder.

Prop. 2003/04:99

Bilaga 3

Enligt en lagrådsremiss den 12 februari 2004 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling,

2. lag om ändring i checklagen (1932:131),

3. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,

4. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva,

5. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

6. lag om ändring i lagen (1944:181) om redovisningsmedel,

7. lag om ändring i föräldrabalken,

8. lag om ändring i ärvdabalken,

9. lag om ändring i jordabalken,

10. lag om ändring i väglagen (1971:948),

11. lag om ändring i resegarantilagen (1972:204),

12. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282),

13. lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan,

14. lag om ändring i utsökningsbalken,

15. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

16. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

17. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

18. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,

19. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

20. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

21. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige,

22. lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet,

23. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

24. lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden,

25. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,

26. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i miljöbalken,

27. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn

Susanne Forssman (förslag nr 1 – 22 och 24 – 27) och kammarrättsassessorn Per Classon (förslag nr 23).

113

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Prop. 2003/04:99

Bilaga 3

Allmänt

I lagrådsremissen föreslås att ett tämligen stort antal lagar ändras som

konsekvens av de i prop. 2002/03:139 föreslagna nya lagarna om bank-

och finansieringsrörelse och om inlåningsverksamhet. I lagen om bank-

och finansieringsrörelse, som skall ersätta bank-rörelselagen (1987:617)

och lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet, finns intagna defini-

tioner av olika begrepp, såsom bank, kreditmarknadsföretag, kreditinsti-

tut, utländskt bankföretag och utländskt kreditinstitut. Den nya lagen om

inlåningsverksamhet gäller svenska företag (institut enligt lagen om inlå-

ningsgaranti undantagna) som bedriver sådan verksamhet som lagen av-

ser och utländska företag som bedriver inlåningsverksamhet genom filial

i Sverige.

De förslag till följdändringar som nu läggs fram avser till största delen

lagar inom en rad olika rättsområden som rättssystematiskt ligger helt vid

sidan av den näringsrättsliga regleringen av finansiella företag. Det är

fråga om lagar inom sådana områden som allmän förmögenhetsrätt, fa-

miljerätt, fastighetsrätt, miljörätt och utsöknings- och konkursrätt. Dessa

lagförslag går ut på att bestämmelser som i nuläget relaterar till bank

skall utvidgas att omfatta även kreditmarknadsföretag. Vissa andra lag-

förslag innebär att därutöver företag som driver inlåningsverksamhet en-

ligt den nya lagen i ämnet skall omfattas. Lagtekniskt består komplette-

ringarna oftast av mindre tillägg i respektive bestämmelse, t.ex. genom

att det till ordet ”bank” i nuvarande lydelse fogas orden ”eller kredit-

marknadsföretag”. När också vissa inlåningsföretag skall inbegripas ut-

trycks det genom ytterligare tillägg av orden ”eller företag som driver

verksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet”.

Begreppen bank och kreditmarknadsföretag används således i lagtext

på de här åsyftade rättsområdena utan ytterligare bestämning och utan att

uttrycklig hänvisning görs till bank- och finansieringsrörelselagstift-

ningen. Avsikten är dock att begreppen genomgående skall ha den enligt

definitionerna i samma lagstiftning avgränsade innebörden, att företaget

för att omfattas skall ha fått tillstånd här i landet att bedriva bankrörelse

respektive finansieringsrörelse. Utländska bankföretag och utländska

kreditinstitut faller därmed utanför, vilket i vart fall för dem som inte är

särskilt förtrogna med den särskilda lagstiftningen på bank- och finansie-

ringsrörelseområdet kan vara svårt att uppfatta. Lagrådet kan dock

acceptera argumentet att det skulle tynga lagtexterna väl mycket om man

mera regelmässigt vid användningen av ifrågavarande begrepp i berörda

lagar skulle införa uttryckliga hänvisningar till bank- och finansieringsrö-

relselagstiftningen för att markera att begreppen används i just den be-

tydelse de har där. Det kunde emellertid vara en fördel om det i författ-

ningskommentaren klarare framhölls att begreppen används så som dessa

närmare definieras och avgränsas i bank- och finansieringsrörelselagen.

114

Förslaget till lag om ändring i lagen om dödande av förkommen
Prop. 2003/04:99

handling
Bilaga 3

I 1 § föreslås en komplettering som innebär att lagen, som annars inte

gäller obligationer eller förlagsbevis, skall tillämpas i fråga om vissa slag

av obligationer inte bara när dessa ges ut av en bank utan också när de

ges ut av ett kreditmarknadsföretag.

Lagrådet konstaterar att lagens 12 § innehåller regler om ett särskilt

förfarande när en motbok rörande tillgodohavande hos bank har för-

kommit. Det kan därför ifrågasättas att även denna paragraf bör följdänd-

ras med hänsyn till den nya lagstiftningen om bank- och

finansieringsrörelse och om inlåningsverksamhet. En sådan åtgärd synes

ligga i linje med att ändring enligt remissen föreslås i 32 § lagen om

skuldebrev beträffande motbok rörande tillgodohavande hos bank (lag-

förslag nr 3).

Förslaget till lag om ändring i checklagen

I remissen föreslås att 3 § ändras för att göra det möjligt att check dras,

förutom på bank, även på kreditmarknadsföretag. Lagtexten har därför

kompletterats med tillägg av orden ”eller kreditmarknadsföretag”. Där-

jämte har som ett nytt andra stycke i paragrafen tillfogats en bestämmelse

som anger att vad som sägs om bank i lagen även skall gälla kreditmark-

nadsföretag. Enligt författningskommentaren innebär det sistnämnda att

när det i en bestämmelse i lagen anges exempelvis trassatbank bestäm-

melsen skall gälla också för ett motsvarande kreditmarknadsföretag.

I checklagens 11 kapitel med rubriken Allmänna bestämmelser upptas

bl.a. en bestämmelse om att det såsom bank enligt lagen skall anses, för-

utom envar som äger bedriva bankrörelse, jämväl bolag eller annan in-

rättning som enligt Konungens särskilda medgivande får tillhandagå med

hållande av checkräkning (54 §). Med hänsyn till hur checklagen sålunda

är uppbyggd är det enligt Lagrådets mening systematiskt och även i

övrigt lagtekniskt lämpligt att placera en regel som generellt jämställer

kreditmarknadsföretag med bank i 54 §. Med denna lösning torde inte

någon ändring behöva göras i 3 §.

Förslaget till lag om ändring i lagen om redovisningsmedel

I den nuvarande lydelsen anges i första stycket att medel under vissa

tilläggsförutsättningar skall vara förbehållna huvudmannen, om sysslo-

mannen håller medlen avskilda på räkning i bank ”eller annor-ledes”. I

tredje stycket anges att, om bankräkning eller kassa är avsedd för flera

huvudmäns medel, dessa har inbördes lika rätt, envar i förhållande till sin

redovisningsfordran.

Enligt förslaget skall i första och tredje stycket omnämnas inte bara

bank utan även kreditmarknadsföretag och företag som driver verksam-

het enligt lagen om inlåningsverksamhet.

Tillägget är onödigt, eftersom det redan av nuvarande lagtext framgår

att avskiljande på räkning hos kreditmarknadsföretag eller in-låningsfö-
115

retag medför att medlen är förbehållna huvudmannen. Tillägget skulle
Prop. 2003/04:99

naturligtvis inte vara felaktigt, men det finns också en mängd andra typer
Bilaga 3

av avskiljanden (i brödpåsar, skrin, kuvert etc.) som också duger utan att

de är explicit omnämnda (se t.ex. NJA 1987 s. 517). Visserligen kan det

tänkas att avskiljande hos inlåningsföretag blir viktigare fall än avskil-

jande i brödpåsar etc. men tillägget bör ändå inte göras. Lagen om redo-

visningsmedel är nämligen en i sig mycket komplicerad lag med tre åt-

skilda fall, där dessa bör framgå så tydligt som möjligt utan att läsaren

skall distraheras av något onödigt ord.

Lagrådet förordar därför att inget tillägg görs till lagen om redovis-

ningsmedel.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

116

Finansdepartementet
Prop. 2003/04:99

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2004

Närvarande: statsrådet Ulvskog, ordförande, och statsråden, Freivalds,

Sahlin, Pagrotsky, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström,

Sommestad, Karlsson, Lund, Andnor, Johansson, Hallengren, Björklund,

Holmberg, Jämtin.

Föredragande: statsrådet Gunnar Lund.

Regeringen beslutar proposition 2003/04:99 Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet.

117