En borgenärs fordran har vid tillämpning av 2 kap 9§ konkurslagen inte ansetts klar och förfallen när gäldenären har invänt att borgenärens säkerhet för vissa fordringar är fullgod och att avtalsvillkor som innebär att borgenären ensam bedömer säkerhetens värde är oskäligt.
21 september 1992 · mål Ö 904/92
Så kom uppgifterna hit
- Källa: Domstolsverket — RH 1992, tryckta årsboken, tryckt s. 146–147. Ratio Lex egen skanning (2026-09). Domstolsverket publicerar Rättsfall från hovrätterna fritt från 1993; det här avgörandet finns inte där. Ratio Lex är inte Domstolsverket och företräder det inte.
- Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad. Sidbild följer. Sidan visar årsbokens egna uppgifter, inte den skannade texten: OCR:en håller inte för publicering.
- Väntar på kontrolläsning: rubrikmeningen, lagrumsraden, målnumret, instansraden, sökord och rättsområde ur registret — tills vidare maskinellt OCR-läst och inte kontrollerat mot sidbilden.
- Sökord och rättsområde: årsbokens egna register är maskinellt lästa och gränsen mellan registerposterna är inte kontrollerad mot sidbilden. Fälten publiceras inte förrän registret är läst ur sidbilden av modell.
- Redaktör: Sven Larsson, enligt årsbokens förord
Enskilda är avidentifierade med initialer redan i källan; Ratio Lex lägger ingenting till.
Ur årsboken
Instanser
- Oskarshamns tingsrätt 1992-08-28
- Göta hovrätt 1992-09-21
Avdelning: fullständigt referat.
Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad. Sidbild följer.
Citeras av (1)
- RH 1993:99 (1993)
Enligt avtalsvillkor i skuldebrev äger borgenären säga upp krediten till betalning om borgenären bedömer att ställd säkerhet inte längre är betryggande. I mål om gäldenärens försättande i konkurs enligt 2 kap. 9 § konkurslagen har gäldenären invänt bl.a. att v…