Bet. 2001/02:MJU14

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2001/02:MJU14

Sveriges tillträde till Stockholmskonventionen omlånglivade organiska föroreningar

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 2001/02:79

Sveriges tillträde till Stockholmskonventionen om

långlivade organiska föroreningar och 2

följdmotioner. Vidare behandlas 38 motionsyrkanden

från den allmänna motionstiden 2001 rörande

kemikaliekontroll.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner

att Sverige tillträder Stockholmskonventionen om

långlivade organiska föroreningar, s.k. POP-ämnen.

Stockholmskonventionen antogs vid en diplomatisk

konferens i Stockholm den 23 maj 2001. Syftet med

Stockholmskonventionen är att förhindra skadlig

påverkan av långlivade organiska föroreningar på

människors hälsa och miljön genom att förbjuda,

avveckla eller begränsa användning och produktion

samt att minimera eller där så är möjligt eliminera

utsläpp av oavsiktligt bildade biprodukter. Initialt

omfattar konventionen tolv ämnen eller ämnesgrupper,

vilka samtliga är förbjudna eller strängt reglerade

i Sverige. Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner att Sverige tillträder

Stockholmskonventionen om långlivade organiska

föroreningar.

Våren 1999 godkände riksdagen med anledning av

regeringens proposition Svenska miljömål ett system

med 15 miljökvalitetsmål, bl.a. Giftfri miljö. Det

övergripande syftet med miljökvalitetsmålen är att

vi till nästa generation skall kunna överlämna ett

samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. När

det gäller målet Giftfri miljö lämnade

Miljömålskommittén förslag till sex delmål.

Riksdagen godkände fem av dessa vid behandlingen av

regeringens proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi

för Giftfri miljö och det sjätte vid behandlingen av

proposition 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål

och åtgärdsstrategier (bet. 2000/01:MJU15 respektive

bet. 2001/02:MJU3). Samtliga motionsyrkanden

avstyrks med hänvisning till vad som redovisas i

propositionen och till pågående arbete på området

m.m.

I betänkandet finns 9 reservationer och 5

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Godkännande av Stockholmskonventionen

Riksdagen godkänner att Sverige tillträder

Stockholmskonventionen om långlivade organiska

föroreningar. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:79.

2. Avfallsförbränning

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ25

yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ26 yrkande 2 och

MJ269.

Reservation 1 (v, fp, mp)

3. Mätning och kontroll

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ26 yrkande 3.

4. Produkter och avfall från

fiskenäringen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ25 yrkande 3.

Reservation 2 (v)

5. Tillverkning av nytt kemiskt ämne

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ29 yrkande 2.

Reservation 3 (mp)

6. EU:s kemikalielagstiftning

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ521 yrkande

5.

Reservation 4 (fp)

7. Miljö- och hälsoinformation om varor

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ210 yrkande 2

och 2001/02:MJ232 yrkande 4.

8. Utfasning av enskilda kemikalier och

kemikaliegrupper

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ425 yrkande

2.

Reservation 5 (mp)

9. Kvicksilver i amalgam

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ493

yrkandena 1, 3 och 4 samt 2001/02:So636 yrkande

7.

Reservation 6 (c, mp)

10. Transport av kvicksilver

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ493 yrkande

2.

11. Sanering av kvicksilver

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ493 yrkandena

5 och 6.

12. Blyad ammunition m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ331.

13. Avvecklingsplan för bekämpningsmedel

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ464

yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:MJ515 yrkande 10.

Reservation 7 (mp)

14. Bekämpningsmedelsrester i vatten

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ464

yrkande 3 och 2001/02:MJ515 yrkande 8.

15. Styrmedel för att minska användningen

av bekämpningsmedel

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ515 yrkande

9.

16. Farliga ämnen i kläder

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ210

yrkande 1 samt 2001/02: MJ232 yrkandena 2 och 3.

17. Pentaklorfenol i produkter

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ232 yrkande

5.

18. Utfasning av PVC

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ26 yrkande 1.

Reservation 8 (mp)

19. Nya flamskyddsmedel

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ233 yrkande

1.

20. Bromerade flamskyddsmedel

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ233

yrkandena 3 och 4, 2001/02:MJ254 och

2001/02:MJ519 yrkande 12.

Reservation 9 (mp)

21. Trifenylfosfat

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ233 yrkande

2.

22. Nonylfenoletoxilater

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ291 yrkande

1.

23. Tennorganiska föreningar

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ294.

24. Babyprodukter

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ349.

Stockholm den 7 mars 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf

Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Carl G

Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine

Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Per-Samuel

Nisser (m), Maria Wetterstrand (mp), Eskil

Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Lars Lindblad

(m), Carina Ohlsson (s), Ester Lindstedt-Staaf (kd)

och Berit Adolfsson (m).

2001/02

MJU14

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2001/02:79 Sveriges tillträde till

Stockholmskonventionen om långlivade organiska

föroreningar föreslår regeringen att riksdagen

godkänner att Sverige tillträder

Stockholmskonventionen om långlivade organiska

föroreningar.

Med anledning av propositionen har två motioner

med sammanlagt sex yrkanden väckts. Utskottet

behandlar dessutom 38 motioner från den allmänna

motionstiden 2001. Förslagen i propositionen och

motionerna återges i bilaga.

Bakgrund

Förenta nationernas miljöprograms (UNEP) styrelse

beslutade i maj 1995 om att en utvärdering av tolv

identifierade långlivade organiska föroreningar

skulle utföras av det mellanstatliga organet Forum

för kemikaliesäkerhet (Intergovernmental Forum on

Chemical Safety, IFCS) och samarbetsorganisationen

för en säker kemikaliehantering (Inter-organisation

for the Sound Management of Chemicals, IOMC).

Utvärderingen resulterade i en rekommendation till

UNEP:s styrelse i januari 1997 om strategier för att

eliminera eller reducera långlivade organiska

föroreningar. På basis av dessa rekommendationer

beslutade Förenta nationernas regeringar vid UNEP:s

styrelsemöte i februari 1997 om att inleda

internationella förhandlingar om en global

konvention för begränsning av användning och utsläpp

av ett antal långlivade organiska ämnen eller

ämnesgrupper.

Förhandlingsarbetet inleddes i juni 1998 och

sammanlagt har fem förhandlingsmöten hållits.

Konventionen antogs och undertecknades vid en

diplomatisk konferens i Stockholm den 23 maj 2001.

Sverige undertecknade konventionen samma dag och

hittills har två länder ratificerat och totalt 111

länder och Europeiska gemenskapen undertecknat

konventionen. Initialt omfattas

Stockholmskonventionen av tolv ämnen eller

ämnesgrupper, vilka samtliga är förbjudna eller

strängt reglerade i Sverige.

För ikraftträdande krävs att minst 50 parter

ratificerar, godtar eller godkänner konventionen.

Konventionen har upprättats på arabiska, engelska,

franska, kinesiska, ryska och spanska. I

propositionens bilaga 1 finns den engelska texten

och den svenska översättningen av konventionen.

Långlivade organiska föroreningar, s.k. POP-ämnen,

kännetecknas av att de bryts ned mycket långsamt i

naturen, särskilt i kalla miljöer med sparsam

biologisk aktivitet. De sprids över nationella

gränser och nedfall kan ske långt från

ursprungskällan. POP-ämnen är fettlösliga och

ansamlas i människors och djurs kroppsfett, dvs. de

är bioackumulerbara. De stora rovdjuren och

rovfåglarna är särskilt utsatta eftersom ämnena som

regel ökar i koncentration ju högre upp i

näringskedjan man kommer, s.k. biomagnifiering.

Detta kan leda till koncentrationer som kan ge

negativa effekter på människors och djurs hälsa.

Mätningar i Östersjön har visat att halterna av

vissa långlivade miljögifter inte minskar trots

långvariga förbud mot användningen såväl i Sverige

som i flera andra Östersjöländer. Livsmedelsverket

har exempelvis utfärdat kostrekommendationer för

konsumtion av fet fisk från Östersjön för kvinnor i

barnafödande ålder på grund av höga halter av vissa

POP-ämnen.

För att nå målet Giftfri miljö krävs inte enbart

nationella åtgärder utan också inom EU och globalt.

Riksdagen har med anledning av proposition

2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö

beslutat att särskilt farliga ämnen skall fasas ut

(bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269).

Stockholmskonventionens ämnen omfattas av detta

utfasningskrav.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att

Sverige tillträder Stockholmskonventionen om

långlivade organiska föroreningar, s.k. POP-ämnen.

Stockholmskonventionen antogs vid en diplomatisk

konferens i Stockholm den 23 maj 2001. Sverige

undertecknade konventionen samma dag och hittills

har två länder ratificerat och totalt 111 länder och

Europeiska gemenskapen undertecknat konventionen.

Syftet med Stockholmskonventionen är att förhindra

skadlig påverkan av långlivade organiska

föroreningar på människors hälsa och miljön genom

att förbjuda, avveckla eller begränsa användning och

produktion samt att minimera eller där så är möjligt

eliminera utsläpp av oavsiktligt bildade

biprodukter. Konventionen reglerar även import och

export samt omhändertagande av lager och avfall av

långlivade organiska föroreningar. Initialt omfattar

konventionen tolv ämnen eller ämnesgrupper, vilka

samtliga är förbjudna eller strängt reglerade i

Sverige. Dessa tolv ämnen eller ämnesgrupper består

av åtta bekämpningsmedel (aldrin, klordan, DDT,

dieldrin, endrin, heptaklor, mirex och toxafen), två

industrikemikalier (PCB och hexaklorbenzen (HCB, som

även används som bekämpningsmedel) samt s.k.

biprodukter som bildas vid förbränning och i

industriella processer (polyklorerade dioxiner

(PCDD) och furaner (PCDF).

Stockholmskonventionens bestämmelser medför endast

behov av mindre kompletteringar i det svenska

regelverket. De ändringar som behövs är införande av

förbud mot tillverkning och användning av de ämnen

som kontrolleras i konventionen och bestämmelser som

reglerar import och export av dessa ämnen.

Författningsändringar kan genomföras med stöd av

befintliga bemyndiganden i miljöbalken.

Utskottets överväganden

Sveriges tillträde till

Stockholmskonventionen om långlivade

organiska föroreningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker förslaget om att

tillträda Stockholmskonventionen om

långlivade organiska föroreningar. Motioner

om moratorium för nya

förbränningsanläggningar (v, mp), ekologiskt

hållbar avfallshantering (v), produkter och

avfall från fiskenäringen (v) samt avgifter

och skatter på

avfallsförbränningsanläggningar (m) avstyrks.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Sveriges

tillträde till Stockholmskonventionen om långlivade

organiska föreningar.

Motionerna

Enligt motion MJ25 (v) bör ett moratorium för nya

förbränningstillstånd införas tills berörda

handlingsprogram och utredningar är färdigbehandlade

(yrkande 1). Vidare anförs att mot bakgrund av

resultaten av de pågående utredningarna om

avfallspolitiken bör regeringen återkomma till

riksdagen med en samlad bedömning av vilka åtgärder

som är nödvändiga för att den framtida

avfallshanteringen skall bli ekologiskt hållbar

(yrkande 2). I motionen anförs vidare att

Livsmedelsverket i sitt remissvar tar upp frågan om

kemisk återkontaminering av vatten genom produkter

och avfall från fiskenäringen. Livsmedelsverket bör

få i uppdrag att i samråd med Fiskeriverket och

Naturvårdsverket se över frågan och föreslå en

eventuell strategi för att hantera frågan (yrkande

3).

I motion MJ26 (mp) anförs att förbränning av

avfall kan bilda POP-ämnen, t.ex. dioxiner. Inga nya

avfallsförbränningsanläggningar bör byggas förrän en

utredning har gjorts om miljökonsekvenserna av den

samlade utbyggnaden och om utbyggnaden är förenlig

med Stockholmskonventionen (yrkande 2). Vidare

anförs att ett bättre svenskt system för mätning och

kontroll av bildning och utsläpp av POP-ämnen från

storskaliga termiska processer som

avfallsförbränning och metallåtervinning bör

införas. Det nya belgiska systemet för mätning och

kontroll har gett lovande resultat (yrkande 3).

I motion MJ269 (m) anförs att många kommuner, mot

bakgrund av deponiskatt och hårdare krav på

deponier, planerar att bygga

förbränningsanläggningar för avfall. Att ta till

vara den energi som finns i avfallet är i dag den

vanligaste metoder för behandling av hushållsavfall

i Sverige. Kommuner och andra aktörer bör få

långsiktiga förutsättningar, och därför bör man inte

öka avgifter eller skatter vare sig på

avfallsförbränningsanläggningar eller på avfallet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att

riksdagen skall godkänna att Sverige tillträder

Stockholmskonventionen om långlivade organiska

föroreningar.

Utskottet instämmer i att ytterligare POP-ämnen

bör läggas till Stockholmskonventionen så snart som

möjligt och konstaterar att regeringen har givit

Kemikalieinspektionen i uppdrag att tillsammans med

Naturvårdsverket ta fram en prioriteringslista över

sådana ämnen.

Två utredningar som behandlar den framtida

avfallshanteringen har nyligen presenterats för

regeringen. Naturvårdsverket har i rapporten Ett

ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall (dnr

M2001/5278/Kn) redovisat ett regeringsuppdrag där

bl.a. frågan om förbränning av avfall behandlas.

Producentansvarsutredningen (M 2000:01) har i

december 2001 presenterat sitt betänkande (SOU

2001:102) som innehåller en bred översyn av

producentansvaret. Vidare har 2001 års utredning om

vissa avfallsskattefrågor (Fi 2001:05) nyligen

presenterat sitt betänkande (SOU 2002:9) Skatt på

avfall i dag och i framtiden. I den nu behandlade

propositionen anförs att mot bakgrund av resultaten

av de pågående utredningarna avser regeringen i en

senare proposition föreslå de åtgärder som kan

behövas för att den framtida avfallshanteringen,

inkluderande frågan om avfallsförbränning, skall bli

ekologiskt hållbar. Resultatet av det pågående

beredningsarbetet bör inte föregripas av riksdagen

och utskottet avstyrker därför motionerna MJ25 (v)

yrkandena 1 och 2, MJ26 (mp) yrkande 2 och MJ269

(m).

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion MJ26

(mp) yrkande 3 om att det är angeläget att det

svenska systemet för mätning och kontroll av

bildning och utsläpp av POP-ämnen tillgodoser

nödvändiga krav. Regeringen anför i den nu aktuella

propositionen att polyklorerade dioxiner och

furaner, HCB och PCB, kan bildas oavsiktligt vid

exempelvis kemiska industriprocesser, förbränning

och andra högtemperaturprocesser. Konventionen

ställer krav på att åtgärder skall vidtas för att

minska eller eliminera utsläpp till följd av

oavsiktlig bildning av dessa ämnen. Detta skall ske

genom upprättande av handlingsprogram och genom att

främja användning av bästa tillgängliga teknik och

bästa miljöpraxis. Några särskilda lagändringar i

detta avseende är inte nödvändiga. Med stöd av

miljöbalken kan regeringen föreskriva om gränsvärden

som måste iakttas när tillstånd till miljöfarlig

verksamhet skall beviljas eller omprövas. Som anförs

i propositionen finns det för svensk del behov av

att kartlägga utsläppskällor och ytterligare

definiera behov av åtgärder för dessa oavsiktligt

bildade ämnen. Regeringen avser att ge

Naturvårdsverket ett sådant uppdrag under år 2002.

Utskottet har inhämtat att Miljödepartementet

bereder frågan om att senast den 28 december 2002

införliva avfallsförbränningsdirektivet (2000/76/EG)

som föreskriver skärpt övervakning och kontroll av

utsläpp och mätningsresultat. I avvaktan på det

arbete som således pågår finner utskottet inte

anledning att nu föreslå någon åtgärd med anledning

av motion MJ26 (mp) yrkande 3.

Från och med den 1 juli 2002 kommer EU:s

förordning (EG) nr 2375/2001 om ändring av

kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 om

fastställande av högsta tillåtna halt för vissa

främmande ämnen i livsmedel att träda i kraft.

Förordningen fastställer gränsvärden för dioxiner i

vissa livsmedel, bland annat fisk. Liknande regler

införs även för fodermedel, vilket innebär att

foderfisket i Östersjön berörs. När det gäller

konsumtionsfisken har Sverige och Finland fått ett

tidsbegränsat undantag från förordningen, vilket

innebär att fisken från Östersjöregionen med halter

över en angiven nivå får säljas för inhemskt bruk

även om halterna överskrider ovan nämnda gränsvärde.

När det gäller foderfisket gäller inga sådana

undantag.

I motion MJ25 (v) yrkande 3 framhålls att man mot

bakgrund av de nyligen beslutade gränsvärdena för

dioxiner och undantaget för fet fisk från

Östersjöregionen bör diskutera vad som bör göras åt

avfall från fiskenäringen för att inte

återkontaminera fiskevattnen, t.ex. Östersjön. Under

artikel 6 i Stockholmskonventionen behandlas

nämligen åtgärder för att minska utsläpp från lager

och avfall. Livsmedelsverket anför i sitt

remissyttrande över Stockholmskonventionen att

avfall från fiskerinäringen inte får återkontaminera

fiskevattnen, t.ex. Östersjön. Härmed avses enligt

uppgift från Livsmedelsverket t.ex. fisk som landas,

men som av skilda skäl inte når konsumenten. I

samband med införandet av gemensamma gränsvärden kan

de fiskmängder som på detta sätt måste tas till vara

komma att öka.

Utskottet har inhämtat att inom EU diskuteras för

närvarande provtagningsrutiner m.m. för att

kontrollera gränsvärdena för dioxin och beslut i

dessa frågor kan förväntas under våren 2002. Även på

nationell nivå förs diskussioner mellan

Livsmedelsverket, Fiskeriverket och bl.a.

Jordbruksverket om hur kontrollen bör utformas.

Utskottet förutsätter att de frågor som tas upp i

motion MJ25 (v) yrkande 3 kommer att beaktas i den

fortsatta beredningen av ärendet. Det anförda

innebär att syftet med motionen i denna del i allt

väsentligt torde bli tillgodosett utan något

särskilt riksdagens uttalande i frågan.

Giftfri miljö

Inledning

Våren 1999 godkände riksdagen med anledning av

regeringens proposition 1997/98:145 Svenska miljömål

(bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) ett system

med 15 miljökvalitetsmål, bl.a. Giftfri miljö. Det

övergripande syftet med miljökvalitetsmålen är att

vi till nästa generation skall kunna överlämna ett

samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. När

det gäller målet Giftfri miljö lämnade

Miljömålskommittén (M 1998:07) förslag till sex

delmål. Riksdagen godkände fem av dessa vid

behandlingen av regeringens proposition 2000/01:65

Kemikaliestrategi för Giftfri miljö och det sjätte

vid behandlingen av proposition 2000/01:130 Svenska

miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (bet.

2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269 respektive bet.

2001/02: MJU3, rskr. 2001/02: 36).

Utskottet behandlar under detta avsnitt i huvudsak

motioner från den allmänna motionstiden 2001.

Kunskap om kemiska ämnens hälso- och

miljöegenskaper

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om försiktighet

och framförhållning vid tillverkning av nya

kemiska ämnen (mp) och om förändring av EU:s

kemikalielagstiftning (fp).

Motionerna

Enligt motion MJ291 (mp) om regler vid tillverkning

av ett nytt kemiskt ämne bör försiktighet och

framförhållning gälla vid framtagning av nya kemiska

ämnen. Ett kemiskt ämne skulle inte få tillverkas om

det inte var nödvändigt för samhället och endast om

tillverkaren kunde bevisa att det var ofarligt

(yrkande 2).

Sverige bör enligt motion MJ521 (fp) arbeta för en

förändring av EU:s kemikalielagstiftning.

Utredningsansvaret bör gälla alla kemiska ämnen och

produkter och information rörande alla kemiska

ämnens egenskaper skall vara tillgänglig.

Försiktighetsprincipen, som lämnar utrymme för

åtgärder baserade på vetenskapligt grundad

misstanke, bör föras in i alla direktiv (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har

riksdagen som delmål 1 beslutat att senast år 2010

skall uppgifter finnas om egenskaperna hos alla

avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen

som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i

högre volymer och för övriga ämnen som t.ex. efter

inledande översiktliga tester bedöms som särskilt

farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas

tillgängliga tidigare än år 2010. Samma krav på

uppgifter skall då gälla för såväl nya som

existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även så

långt möjligt finnas uppgifter om egenskaperna hos

alla oavsiktligt framställda och utvunna kemiska

ämnen.

Utskottet har ingen annan uppfattning än den som

framförs i motion MJ291 (mp) yrkande 2 om att

försiktighet och framförhållning bör gälla vid

framtagning av nya kemiska ämnen. Som utskottet

tidigare har anfört (bet. 2000/01:MJU15 s. 9 och 12)

är det är viktigt att försiktighetsprincipen och

produktvalsprincipen är vägledande för arbetet med

att begränsa risker från användningen av kemikalier

som sådana och i varor. Vidare är kunskap om kemiska

ämnens hälso- och miljöegenskaper grundläggande för

allt säkerhetsarbete på kemikalieområdet, och därmed

också en viktig förutsättning för att skydda den

biologiska mångfalden och människors hälsa. Sådan

kunskap är också en förutsättning för att kunna

bedöma vilka ämnen som omfattas av lagstiftning samt

av fastställda riktlinjer för kemikaliepolitiken.

Motionen bör med det anförda lämnas utan vidare

åtgärd i berörd del.

Kommissionen presenterade den 13 februari 2001

sitt förslag till strategi för den framtida

kemikaliepolitiken i gemenskapen (KOM/1999/719). I

proposition 2000/01:65 Giftfri miljö anfördes att

många av de åtgärder som krävs för att kunna nå

målet Giftfri miljö innebär förändringar på EU-nivå.

Sverige kommer att verka för att den

kemikaliestrategi som nu utarbetas inom EU blir ett

effektivt verktyg för att komma till rätta med

problemen på kemikalieområdet. Utskottet instämde

(bet. 2000/01:MJU15 s. 7) i regeringens bedömning

att det är synnerligen angeläget att verka för att

unionens gemensamma kemikaliestrategi, som nu skall

utformas, får ett innehåll som kan bidra till att

lösa många av de frågor som har betydelse för

möjligheterna att nå en giftfri miljö.

Utskottet har inhämtat att Kemikalieinspektionens

tjänstemän har deltagit i de expertgrupper som

förberett det praktiska utarbetandet av strategin

och att Sverige har varit pådrivande t.ex. för att

persistenta och bioackumulerande ämnen skall

omfattas av kravet på auktorisation. Mot bakgrund av

de nu redovisade utgångspunkterna i arbetet för

Giftfri miljö föreslår utskottet att motion MJ521

(fp) yrkande 5 lämnas utan vidare åtgärd.

Miljö- och hälsoinformation om varor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om

innehållsdeklaration för kläder (kd) och

varningstext för azofärgämnen (mp).

Motionerna

Enligt motion MJ210 (kd) bör krav på

innehållsdeklaration för kläder införas. Det är

viktig att en sådan skapas så att kunden kan bedöma

vilka kläder som kan ge utslag eller andra

hudproblem (yrkande 2).

Azofärger är klassade som cancerogena och EU har

inte låtit oss behålla vårt undantag för azofärg-

ämnen. Enligt motion MJ232 (mp) bör en varningstext

placeras på lädervaror innehållande sådana färger

(yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Enligt delmål 2, under miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö, skall varor senast år 2010 vara försedda med

hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som

ingår. I proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi

för giftfri miljö (s. 23) anförs att regeringen

kommer att verka för att ett system för information

om varors innehåll av farliga kemiska ämnen införs

inom EU. Systemet bör gälla för varor som tillverkas

inom eller importeras till unionen. Det är viktigt

att informationen är lätt att sprida och lätt att

förstå. I propositionen anförs vidare att regeringen

avser att låta utreda de närmare detaljerna kring

hur ett system för miljö- och hälsoinformation för

varor bör utformas och att den utredningen kan ligga

till grund för arbetet med att vara pådrivande i

dessa frågor inom EU. Utskottet instämmer i

regeringens uttalande att, i avvaktan på att EU-

system utvecklas för hälso- och miljöinformation för

varor, frivilliga system för sådan information

spelar en viktig roll. Frivillig information som

lämnas av företagen kan vara granskad av tredje

part. Exempel på sådana system, där granskning av

tredje part förekommer, är positiv miljömärkning och

miljövarudeklarationer. Det anförda innebär att

syftet med motionerna MJ210 (kd) yrkande 2 och MJ232

(mp) yrkande 4 i allt väsentligt kommer att bli

tillgodosett utan något särskilt riksdagens

uttalande i frågan.

Utfasning av särskilt farliga ämnen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om att Sverige

bör gå före för att fasa ut enskilda

kemikalier och kemikaliegrupper (mp), förbud

mot amalgamanvändning (mp, c), sanering och

transport av kvicksilver (c), blyad

ammunition (m), avvecklingsplan för

bekämpningsmedel (mp) och behovet av ökad

kunskap om förekomsten av

bekämpningsmedelsrester i dricks- och

grundvatten m.m. (mp).

Motionerna

Allmänt

Enligt motion MJ425 (mp) bör Sverige gå före för att

fasa ut enskilda kemikalier och kemikaliegrupper

(yrkande 2).

Kvicksilver och amalgam

Enligt MJ493 (c) bör miljöreglerna gälla för allt

kvicksilver oavsett användningsområde. Den

medicintekniska produkten amalgam består av två

delar: Hälften är rent kvicksilver och resten är

koppar, tenn och silver. Tandvården i Sverige

använder ett ton kvicksilver varje år. När 4 gram

kan förgifta en sjö innebär 1 000 kilo nytt

kvicksilver i kretsloppet varje år ett miljöproblem

(yrkande 1). I motionen anförs vidare att

miljölagstiftningen bör gälla transporter av

kvicksilver såväl till som från

tandläkarmottagningen. Kvicksilver som transporteras

till en tandläkarmottagning hanteras som vilken vara

som helt, medan kvicksilver som transporteras

därifrån bara får hanteras av godkända transportörer

(yrkande 2). Vidare anförs att produkter

innehållande kvicksilver för tandvården bör omfattas

av exportförbudet år 2003. Kemikalieinspektionen har

gett dentalföretagen en obegränsad dispens för att

exportera kvicksilver till amalgam, och dispensen

gäller t.o.m. år 2006 (yrkande 3). Sverige bör

enligt motionärerna omgående anmäla till EU att vi

inför generellt förbud mot amalgamanvändning senast

år 2003. Sverige bör åberopa den s.k. miljögarantin

(yrkande 4). Producenterna bör vidare bära samtliga

miljökostnader för sanering och transport av

kvicksilver. Att sanera avloppsrör i Umeå skulle

kosta en halv miljon kronor per halvkilo kvicksilver

jämfört med ett inköpspris om 456 kr hos ett

dentalföretag (yrkande 5). Slutligen yrkas

tillkännagivande om att arbetet med

kvicksilversanering av avloppssystem bör

intensifieras och att arbetet skall vara slutfört

inom en viss angiven tid (yrkande 6).

I motion So636 (mp) anförs att Sverige har förbud

för export av kvicksilver, men detta gäller inte för

kvicksilver som skall användas inom tandvården. Det

borde vara möjligt att förbjuda även sådan export

(yrkande 7).

Bly

Enligt motion MJ331 (m) bör enhetliga regler för

blyad ammunition gälla inom EU. Riksdagen har

beslutat (1998/99:MJU6) att förbjuda blyhagel vid

all jakt och i stort sett allt skytte. Blyhagel får

inte användas vid skytte och jakt i våtmarker.

Blykulor kommer från år 2008 att användas vid

målskytte endast om det finns särskilda miljökulfång

i vilka kulorna samlas upp (yrkande 1). Vidare

anförs att om blyad ammunition förbjuds från år 2008

bör det finnas dispensmöjligheter för fältskytte

(yrkande 2).

Bekämpningsmedel

Enligt motion MJ464 (mp) bör en avvecklingsplan

upprättas för bekämpningsmedel (yrkande 1). Vidare

anförs att Sverige bör hävda ett fortsatt förbud för

de bekämpningsmedel som tidigare förbjudits här och

hänvisa till de klimatologiska skillnaderna (yrkande

2). Motionärerna framhåller vidare att behovet av

kunskap om bekämpningsmedel i yt-, grund- och

dricksvatten är stort. Av 84 vattenverk som är

förorenade av bekämpningsmedel har gränsvärdet 0,1

mikrogram per liter vatten överskridits på 40 av

platserna (yrkande 3).

Även i motion MJ515 (mp) framhålls behovet av ökad

kunskap om förekomsten av bekämpningsmedelsrester i

dricks- och grundvatten (yrkande 8). Vidare

framhålls behovet av ekonomiska styrmedel och andra

åtgärder för att minska användningen av

bekämpningsmedel. Arbete med ett nytt

handlingsprogram för att minska användningen av

bekämpningsmedel har inletts på jordbruksverket. Det

är lämpligt att frågan om en höjning av skatten på

bekämpningsmedel tas upp i detta handlingsprogram

(yrkande 9). En avvecklingsplan bör upprättas för

bekämpningsmedel. Det handlingsprogram som nu

utarbetas av Jordbruksverket bör göras om till en

avvecklingsplan (yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

Allmänt

Enligt delmål 3, under miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö, skall nyproducerade varor så långt det är

möjligt vara fria från cancerframkallande,

arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen

senast år 2007 samt från nya organiska ämnen som är

långlivade och bioackumulerande så snart som

möjligt, dock senast år 2005 (jfr bet. 2000/01:MJU15

s. 17). Sådana varor skall så långt det är möjligt

även vara fria från övriga organiska ämnen som är

mycket långlivade och mycket bioackumulerande senast

år 2010, från övriga organiska ämnen som är

långlivade och bioackumulerande senast år 2015.

Dessa ämnen skall inte heller användas i

produktionsprocesser om inte företaget kan visa att

hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan

befintliga varor, som innehåller ämnen med

ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium

samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att

ämnena inte läcker ut i miljön. Som utskottet

anförde vid riksdagsbehandlingen av regeringens

förslag till delmål (bet. 2001/02:MJU15 s. 14) bör

delmålet kompletteras till att omfatta även

hormonstörande, allergiframkallande och nervskadande

ämnen, ämnen som är skadliga för immunsystemet samt

andra ämnen som bedöms innebära motsvarande risk för

människor. Strategier för genomförandet av delmålet

och en precisering av kriterier för utfasningen av

dessa farliga ämnen bör vara framtagna senast år

2005.

Utskottet har tidigare uttalat (bet. 2000/01:MJU15

s. 9) att det behövs kraftfulla åtgärder mot

användningen av samtliga hälso- och miljöfarliga

ämnen. I dag sker en omfattande handel med varor

över nationsgränserna. De varor och kemikalier som

används i Sverige är till övervägande delen

tillverkade eller framställda i något annat land.

Därför är det viktigt för Sverige att på

internationell och europeisk nivå aktivt och

kraftfullt verka för att farliga ämnen skall fasas

ut för att därigenom göra det möjligt att nå målet

Giftfri miljö. Genom att arbeta för en omställning i

mer miljöanpassad riktning inom hela EU kan också

utsläppen av farliga ämnen till luft och vatten

begränsas. Därmed minskas risken för spridning av

farliga ämnen till Sverige via luft och vatten. Det

är också viktigt att EU:s regelsystem används på ett

optimalt sätt. I detta sammanhang bör uppmärksammas

att Europeiska kommissionen den 13 februari 2001

presenterade sitt förslag till strategi för den

framtida kemikaliepolitiken i gemenskapen. Utskottet

uttalade att det är synnerligen angeläget att verka

för att unionens gemensamma kemikaliestrategi får

ett innehåll som kan bidra till att lösa många av de

frågor som har betydelse för möjligheterna att nå en

giftfri miljö. Det anförda tillgodoser enligt

utskottets uppfattning i allt väsentligt syftet med

motion MJ425 (mp) yrkande 2. Motionen bör lämnas

utan vidare åtgärd.

Kvicksilver i amalgam

Vid behandlingen av proposition 2000/01:65

Kemikaliestrategi för giftfri miljö anförde

utskottet (bet. 2000/01:MJU15 s. 17) att i enlighet

med delmål 3 skall nyproducerade varor så långt det

är möjligt vara fria från kvicksilver senast år

2003. Kvicksilver skall inte heller användas i

produktionsprocesser om inte företaget kan visa att

hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan

befintliga varor som innehåller kvicksilver skall

hanteras på ett sådant sätt att kvicksilvret inte

läcker ut i miljön.

Utskottet anförde vidare att användningen av

kvicksilver är reglerad i förordningen (1998:944) om

förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering,

införsel och utförsel av kemiska produkter. Ett

förbud mot export av kvicksilver samt av vissa varor

som innehåller kvicksilver infördes redan år 1996.

Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om

undantag från förbudet om det finns skäl. Detta

har hittills skett endast i ett fåtal fall. En

dispens för dentalt amalgam gäller till år 2006.

Som en följd av regeringens förslag om reformerat

tandvårdsstöd (prop. 1997/98:112), som godkänts av

riksdagen, slopades tandvårdsersättning för

amalgamfyllningar fr.o.m. år 1999 som ett led i

strävan att avveckla dessa fyllningar. I både denna

proposition och i regeringens miljömålsproposition

(prop. 1997/98:145) betonar regeringen att det är

angeläget att användningen av amalgam inom

tandvården snarast upphör (jfr bet. 2000/01:MJU3 s.

57).

Socialutskottet anförde hösten 2001 (bet.

2001/02:SoU1 s. 18) att amalgam omfattas av EU-

direktivet om medicintekniska produkter (93/42/EEG).

Regeringen har konstaterat att det är svårt att

förbjuda amalgam av folkhälsoskäl med stöd av

innehållet i direktivet. I budgetpropositionen för

år 2001 anförde regeringen att man borde undersöka

möjligheterna att förbjuda amalgam av miljöskäl.

Regeringen konstaterade också att s.k.

tredjelandsavtal om medicintekniska produkter som EU

ingått med andra länder kan ha betydelse för

möjligheterna att förbjuda amalgam.

Socialministern anförde i ett frågesvar den 9

november 2001 att för närvarande bedriver

kommissionen ett arbete med en riskvärdering av

användning av kvicksilver för olika ändamål.

Därefter kan frågan om en begränsning av

användning och utsläppande på marknaden av produkter

som innehåller kvicksilver tas upp i en arbetsgrupp

med representanter för medlemsländerna. Detta

arbete kan enligt uppgift från kommissionen påbörjas

år 2002. Sverige kommer i detta sammanhang att

aktivt verka för att möjlighet ges att förbjuda

användningen av kvicksilver i amalgam.

Utskottet har inhämtat att regeringen för att

begränsa användningen av kvicksilver avser att

anmäla ett förbud mot användning av kvicksilver till

EU.

Utredningen (dir. 1999:104) om slutförvaring av

kvicksilver redovisade i juni 2001 betänkandet (SOU

2001:58) Kvicksilver i säkert förvar. Utredningens

förslag övervägs för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringen avser att under perioden 2002–2004

avsätta totalt 35 miljoner kronor för åtgärder som

syftar till att öka kunskaperna om hälsoproblem

relaterade till amalgam och andra dentala material

samt förbättra omhändertagandet av patienter som

relaterar sina symptom till sådana material (prop.

2001/02:51 s. 31). Både det nationella

kunskapscentrumet för dentala material på

Socialstyrelsen och Metallbiologiskt Centrum i

Uppsala kommer att få kraftigt ökat stöd. Regeringen

avser även att tillsätta en särskild utredare med

uppdrag att se över dessa frågor.

Utskottet föreslår i avvaktan på resultatet av det

arbete som nu redovisats att motionerna MJ493 (c)

yrkandena 1, 3 och 4 samt So636 (mp) yrkande 7

lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller transport av kvicksilver

finns bestämmelser dels i lag (1982:821) om

transport av farligt gods och Statens räddningsverks

föreskrifter (SRVFS 2001:1) om transport av farligt

gods på väg och i terräng, dels i 39 §

avfallsförordningen (2001:1063). Syftet med

bestämmelserna är att transporterna skall ske på ett

säkert sätt samt att avfallet skall omhändertas på

en godkänd anläggning. Den som lämnar över s.k.

verksamhetsavfall för transport är skyldig att

kontrollera att transportören har vederbörliga

tillstånd. I fråga om farligt avfall skall

avfallslämnaren även kontrollera att mottagaren har

det tillstånd som krävs för att hantera avfallet.

Naturvårdsverket har i rapporten Ett ekologiskt

hållbart omhändertagande av avfall (rapport 5177)

föreslagit att en verksamhetsutövares ansvar för

sitt avfall preciseras. Rapporten är för närvarande

föremål för övervägande i Miljödepartementet. Det

anförda tillgodoser enligt utskottets uppfattning i

allt väsentligt syftet med motion MJ493 (c) yrkande

2.

Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag att

redovisa ett åtgärdsprogram för en mer effektiv och

heltäckande insamling av uttjänta produkter och

varor som innehåller kvicksilver. Uppdraget har

redovisats i rapporten Åtgärdsprogram för insamling

av kvicksilver (rapport 5030). När det gäller de

frågor som tas upp i motion MJ493 (c) yrkandena 5

och 6 kan bl.a. de allmänna hänsynsreglerna och 10

kap. miljöbalken tillämpas när det gäller sanering

av avloppssystem som innehåller amalgamavfall.

Utskottet har inhämtat att Miljöförvaltningen i

Stockholm inom ramen för de lokala

investeringsprogrammen för en ekologiskt hållbar

utveckling har utarbetat ett program för sanering av

avlopp från tandläkarmottagningar.

Miljöförvaltningen har även utarbetat en

informationsskrift om vilka krav som gäller för alla

som är verksamma inom tandvården i Stockholm.

Motionen i denna del bör lämnas utan vidare åtgärd i

den mån den inte tillgodosetts med vad som nu

anförts.

Bly

Delmålet Utfasning av särskilt farliga ämnen innebär

att nyproducerade varor så långt det är möjligt

skall vara fria från bl.a. bly senast år 2010. Redan

befintliga varor, som innehåller bl.a. bly, skall

hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker

ut i miljön (bet. 2000/01:MJU15 s. 14 f.).

Som regeringen anförde i proposition 2000/01:65

Kemikaliestrategi för giftfri miljö (s. 36 f.) bör

med tanke på handel och gränsöverskridande

luftföroreningar kvicksilver, kadmium och bly

avvecklas inom hela EU. Bly bör fasas ut genom en

kombination av förbud och frivilliga åtgärder. Den

största spridningen av bly till miljön sker genom

användning av blyammunition och blysänken. I

propositionen anförs att regeringen avser att anmäla

ett förbud för dessa användningsområden.

Redan vid riksdagsbehandlingen av proposition

1997/98:145 Svenska miljömål (bet. 1998/99:MJU6 s.

111) beslutades att användningen av blyhagel för all

jakt och i stort sett allt skytte skall förbjudas.

Miljö- och jordbruksutskottet anförde därvid bl.a.

följande. Förbudet bör gälla från den 1 januari

2000. Förbudet bör dock kunna tillämpas med en viss

omställningstid. Enligt utskottets mening skall, i

avvaktan på utvecklingen av fullgoda alternativ,

förbudet förenas med en möjlighet till dispens för

all icke våtmarksanknuten jakt, eftersök, fällfångst

samt inskjutning av kulvapen. När det gäller vissa

sportskyttegrenar avser regeringen att införa ett

förbud mot blyhagel från den 1 januari 2004. Som

framgår av propositionen ger Internationella

skytteunionens regler för närvarande inte utrymme

för användning av blyfri ammunition. Med hänsyn

härtill bör även de sportskyttegrenar som ingår i

det olympiska programmet omfattas av en

dispensmöjlighet.

Miljödepartementet har notifierat ett förslag om

att införa förbud mot att använda ammunition som

innehåller bly. De notifierade ändringarna avser

förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall

i samband med hantering, införsel och utförsel av

kemiska produkter. Förslaget innebär att för

ammunition som innehåller blyhagel införs även ett

saluförings- och överlåtelseförbud. Ammunition som

innehåller blyhagel får enligt förslaget inte

användas vid jakt på våtmarksområden eller vid

skytte från en viss angiven dag och inte heller

användas vid jakt på andra områden än våtmarker

efter en övergångstid. Härefter får ammunition som

innehåller blyhagel inte heller yrkesmässigt

saluföras eller överlåtas. Efter utgången av en viss

annan övergångstid får kulammunition som innehåller

bly inte användas vid jakt eller skytte. Undantag

görs för skytte på skjutbana eller skjutfält där

ammunitionen vid användning samlas upp i

miljökulfång eller tas om hand på annat sätt som är

godtagbart från hälso- och miljösynpunkt.

Naturvårdsverket bemyndigas enligt förslaget att

meddela föreskrifter om undantag från vissa av

förbuden om det med hänsyn till syftet med eller

säkerheten vid användningen inte finns något

godtagbart blyfritt ammunitionsalternativ samt för

vissa sportskyttegrenar om Internationella

Sportskyttefederationens regler inte ger utrymme för

användande av blyfri ammunition i dessa grenar.

Utskottet har inhämtat att EG-kommissionen har

avstått från att yttra sig inom den tid som anges i

förordning (1994:2029) om tekniska regler. Ärendet

bereds för närvarande i Miljödepartementet. I

avvaktan på resultatet av regeringens fortsatta

överväganden i ärendet föreslår utskottet att motion

MJ331 (m) yrkandena 1 och 2 lämnas utan vidare

åtgärd.

Bekämpningsmedel

Som regeringen anförde i proposition 2000/01:65 (s.

36) Kemikaliestrategi för giftfri miljö bör de ämnen

som omfattas av delmål 3 inte förekomma i varor av

något slag. Det innebär att de inte heller bör

förekomma i bekämpningsmedel.

Sverige har sedan 1980-talet haft handlingsprogram

för en minskad och säkrare användning av

bekämpningsmedel i jordbruket. Nuvarande program

innehåller flera åtgärder som, utöver gällande

lagstiftning och tillsyn rörande registrering och

spridning, omfattar olika former av ekonomiska

styrmedel, minskad användning, utbildning och

informationsinsatser. Utskottet har inhämtat att ett

nytt handlingsprogram för perioden 2002–2006 är

under utarbetande och skall redovisas till

regeringen den 30 juni 2002.

Bekämpningsmedel behandlas i EU:s sjätte

miljöhandlingsprogram som antogs av miljöministrarna

i juni 2001. Utskottet har inhämtat att inom ramen

för detta program kommer bl.a. en tematisk strategi

för bekämpningsmedelsanvändningen att utarbetas.

Utskottet har också erfarit att Sverige verkar för

en hög skyddsnivå för hälsa och miljö i ett arbete

med att omregistrera aktiva substanser i

bekämpningsmedel. Resultatet från detta arbete

kommer enligt uppgift från Miljödepartementet att

vara styrande för vilka ämnen som i framtiden kommer

att finnas på marknaden.

Vidare kommer en översyn av växtskyddsdirektivet

(91/414/EEG) att genomföras under innevarande år.

Utskottet har inhämtat från Miljödepartementet att

Sverige kommer att verka för att beslutskriterier

utarbetas för att ta upp ämnen på den s.k.

positivlistan samt att substitutionsprincipen och

försiktighetsprincipen införs och operationaliseras

i direktivet. Utskottet förutsätter att den

hittillsvarande svenska målsättningen för arbetet

med bekämpningsmedel, att bibehålla en hög

skyddsnivå för hälsa och miljö, bibehålls för

arbetet inom EU. Utskottet har inhämtat från

Miljödepartementet att Danmarks regering år 1997

tillsatte en kommitté för att bl.a. utreda

konsekvenserna av en total utfasning av all

användning av bekämpningsmedel. Enligt kommitténs

slutrapport (Bichelrapporten) var en total utfasning

inte realistisk, och kommittén föreslog i stället en

strategi i tre steg med en generell minskning av

användningen av bekämpningsmedel, en mindre

exponering av biotoper som vattendrag och sjöar och

ökad omläggning till ekologiskt jordbruk.

Det anförda innebär att motion MJ464 (mp)

yrkandena 1 och 2 i allt väsentligt kommer att bli

tillgodosedd. Motionen bör i denna del lämnas utan

vidare åtgärd. Motion MJ515 (mp) yrkande 10

avstyrks.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna

MJ464 (mp) yrkande 3 och MJ515 (mp) yrkande 8 om att

det är viktigt att vi har tillräcklig kunskap om

bekämpningsmedelsrester i yt-, grund- och

dricksvatten. Riksdagen beslutade vid behandlingen

av 2001 års budget att förstärka anslaget

Miljöövervakning m.m. med 20 miljoner kronor utöver

en tidigare aviserad ökning på 86,6 miljoner kronor

(bet. 2000/01:MJU1 s. 13). Till grund för det

utökade anslaget anfördes att Naturvårdsverket i tre

uppdrag hade utrett en breddad och förstärkt

miljöövervakning och visat att det fanns ett stort

behov av att stärka miljöövervakningen. Behovet var

särskilt stort när det gällde kemikalier, där ju

bekämpningsmedel ingår. Härmed torde syftet med

motionerna i allt väsentligt vara tillgodosett.

Berörda motionsyrkanden bör lämnas utan vidare

åtgärd.

Genom beslut den 28 juni 2001 tillkallade

regeringen en särskild utredare med uppgift att

utvärdera skatterna på bekämpningsmedel och

handelsgödsel (dir. 2001:55). Utredaren skall dels

analysera och bedöma skatternas påverkan på

användningen av bekämpningsmedel respektive

handelsgödsel, dels bedöma vilka effekter de har på

miljön. Med denna utgångspunkt skall utredningen

klargöra om skatterna bör förändras så att de kan

fungera som mer effektiva styrmedel på miljöområdet

utan att kraven på kostnadseffektivitet eftersätts.

Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete

senast den 30 juni 2002. I avvaktan på resultatet av

utredarens arbete avstyrker utskottet motion MJ515

(mp) yrkande 9.

Fortlöpande minskning av hälso- och

miljöriskerna med kemikalier och riktvärden för

miljökvalitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om farliga ämnen

i kläder (kd, mp), PVC (mp), flamskyddsmedel

(m, kd, mp), nonylfenol (mp), tennorganiska

föreningar (fp) och farliga ämnen i

babyprodukter (mp).

Motionerna

Textilier och läder m.m.

Enligt motion MJ210 (kd) bör arbetet inom EU med

förbud mot farliga ämnen i kläder påskyndas.

Kemikalier används för att göra textilierna

skrynkelfria, stöta bort väta, vara flamskyddssäkra

eller få vackra färger. Symptomen hos

klädkonsumenterna är eksem, utslag eller andra

hudreaktioner (yrkande 1).

I motion MJ232 (mp) anförs att forskning om

riskerna med läderhantering och dess samband med

cancer bör initieras. Pentaklorfenol är ett

konserveringsmedel som används för att läder inte

skall mögla under långa transporter (yrkande 2).

Substitutionsprincipen bör gälla för användningen av

kemikalier vid lädertillverkning. Det finns en

tradition av en tillverkning med användning av mer

ofarliga ämnen (yrkande 3). Vidare bör totalförbud

införas mot pentaklorfenoler. Förbudet kan vara

nationellt. Långa transporter medför att

konserveringsmedel används för att läder inte skall

mögla. Ett sådant konserveringsmedel är

pentaklorfenol, vilket är förbjudet som

träimpregneringsmedel, men är tillåtet i skor och

även i barnskor. I maj 1999 beslutade EG-

kommissionen, enligt miljö- och jordbruksutskottets

betänkande 2000/01:MJU3, att all användning av

pentaklorfenoler i princip skulle bli förbjuden

inom EU. Detta gäller dock inte importerade varor

(yrkande 5).

PVC

Enligt motion MJ26 (mp) bör all storskalig och

relativt lätt ersättningsbar PVC snabbt fasas ut

(yrkande 1).

Flamskyddsmedel

Enligt motion MJ233 (mp) bör försiktighetsprincipen

gälla nya flamskyddsmedel (yrkande 1). Vidare anförs

att alternativ bör tas fram för ämnet

trifenylfosfat. Trifenylfosfat, som är en

mjukgörare och ett flamskyddsmedel, har upptäckts i

nya datorskärmar. Ämnet är allergiframkallande och

bör ersättas med ett alternativt, oskadligare medel

(yrkande 2). De bromerade flamskyddsmedlen bör fasas

ut i snabb takt. Det räcker inte längre med

frivilliga avvecklingsinsatser för att stoppa de

farliga ämnena (yrkande 3). Vidare framhålls i

motionen att det nu framlagda förslaget om år 2004

för avvecklingen av de bromerade flamskyddsmedlen

PBB och PBDE verkligen bör bli genomfört. Sverige

bör också medverka till att EU inför ett förbud

(yrkande 4).

Regeringen bör enligt motion MJ254 (m) lägga fram

förslag om förbud mot nuvarande flamskyddsmedel. De

höga halterna av flamskyddsmedel i modersmjölken har

blivit ett allvarligt hälsoproblemen i vårt land.

Sverige bör enligt motion MJ519 (kd) i EU verka

för ett förbud av penta-, okta- och dekaBDE.

Bromerade flamskyddsmedel påverkar levern och kan ge

hormonella skador hos människor. Ett av de mest

använda medlen är PBDE, som i sin tur består av

penta-, okta- och dekaBDE. Ett förbud mot pentaBDE

förbereds i EU. Parlamentet föreslår att

kommissionens förslag att förbjuda produktion och

import av pentaBDE skall utvidgas till ett förbud

även av okta- och dekaBDE. Motionärerna kräver att

Sverige verkar för att produktion och import av

penta-, okta- och dekaBDE förbjuds i EU (yrkande

12).

Nonylfenol

Substitutionsprincipen bör enligt motion MJ291 (mp)

användas för att snarast ersätta nonylfenol.

Nonylfenol ingår i tvättmedel och plaster, och under

lång tid har man känt till att nonylfenol är ett

bioackumulerande miljögift. Nonylfenol har östrogena

verkningar och substitutionsprincipen bör användas

för att snarast ta bort nonylfenol ur produktionen

(yrkande 1).

Tennorganiska föreningar

Enligt motion MJ294 (fp) bör ett totalförbud införas

mot TBT och andra tennorganiska föreningar när det

gäller användning på båtar, trävaror, textilier

eller andra varor (yrkande 1). Vidare bör ett

totalförbud införas mot TBT såvitt gäller såväl

påmålning som krav på att samtliga skepp bör

avlägsna redan påmålad TBT redan före år 2003

(yrkande 2).

Övriga frågor

Enligt motion MJ349 (mp) bör babyprodukter inte

innehålla ämnen som är skadliga för hälsan. De

hälsoskadliga, misstänkt cancerogena och

allergiframkallande ämnena bör förbjudas i produkter

framställda för användning till små barn (yrkande

1). Babyprodukter bör inte heller innehålla

produkter som är skadliga för miljön. Av hänsyn till

den yttre miljön och att många ämnen kan skada

miljön i ett kortare eller längre perspektiv, så bör

även dessa ämnen avvecklas (yrkande 2). I motionen

anförs vidare att babyprodukter inte bör innehålla

produkter som är allergiframkallande eller

cancerframkallande (yrkande 3). De hälsoskadliga,

misstänkt cancerogena och allergiframkallande ämnena

bör förbjudas i produkter framställda för användning

till små barn (yrkande 4). Motionärerna framhåller

slutligen att fastlagda kriterier bör tas fram för

produkter som används till små barn. Små barns högre

känslighet för yttre påverkan på huden bör tas med i

rekommendation för ämnen som ingår i produkter till

små barn (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Allmänt

Enligt delmål 4, under miljökvalitetsmålet Giftfri

miljö, skall hälso- och miljöriskerna vid

framställning och användning av kemiska ämnen minska

fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer

och nyckeltal som skall fastställas av berörda

myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och

användningen av kemiska ämnen som försvårar

återvinning av material minska. Tillverkare,

importörer, leverantörer och användare av kemiska

produkter och andra varor bedriver ett systematiskt

miljöarbete t.ex. med stöd av system för

miljöledning som omfattar kemikaliesäkerhet. De tar

ansvar för produkterna, så att dessa inte medför

oacceptabla risker i något hanteringsled.

Vid behandlingen av proposition 2000/01:65

Kemikaliestrategi för giftfri miljö ställde sig

utskottet bakom regeringens avsikt att verka för att

arbetet med att bedöma och kontrollera risker inom

EU ändras. Arbetet bör i huvudsak inriktas mot de

ämnen som inte omfattas av delmålet om utfasning av

särskilt farliga ämnen (delmål 3), eftersom

dessa bör fasas ut utan att riskbedömning behöver

göras. Vidare bör företagen ges ett större ansvar

för riskbedömning och riskhantering, och arbetet med

riskbedömningarna bör påskyndas genom att

bedömningsmetoderna utvecklas.

Delmål 5 innebär att för minst 100 utvalda

kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3,

skall senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av

berörda myndigheter. Riktvärdena skall ange vilka

halter som får förekomma i miljön eller vilka

halter människor högst får utsättas (exponeras)

för. Syftet är att riktvärdena på sikt skall

fastställas som miljökvalitetsnormer.

Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket bör ges

huvudansvaret för att utveckla riktvärdena. Andra

myndigheter bör involveras i arbetet efter behov.

Företagen måste arbeta för att riktvärdena inte

skall överskridas.

Textilier och läder m.m.

När det gäller frågor om farliga ämnen i kläder har

Kemikalieinspektionen i rapporten Kemikalier i

textilier konstaterat att ett stort ansvar ligger på

tillverkare och importörer av textilier att

undersöka vilka ämnen som används i olika led av

textiltillverkningen och i textilbearbetningen.

Enligt rapporten är det angeläget att breda

kunskaper om ingående kemikalier sprids till

textilhanterare och även till slutanvändare. Det

åligger branscherna att fortsätta med information

och kunskapsspridning. I rapporten anförs vidare att

Kemikalieinspektionen avser att följa utvecklingen

genom kontakter med branschen.

Det övergripande målet Giftfri miljö och delmålen

för att nå detta miljökvalitetsmål, särskilt

utfasning av särskilt farliga ämnen, gäller också

textilier. Kemikalieinspektionen har föreslagit ett

förbud mot s.k. azofärgämnen i textilier och

lädervaror (jfr bet. 2000/01:MJU3 s. 57). Utskottet

har inhämtat att ett direktiv med förbud mot vissa

azofärgämnen, som vid kontakt med hud kan ge upphov

till farliga arylaminer, för närvarande

slutbehandlas inom gemenskapen. Förslaget behandlas

i en andra läsning i Europaparlamentet och kommer

sannolikt att kunna antas slutligt före årets

utgång.

I avvaktan på resultatet av det arbete som således

pågår finner utskottet inte anledning att nu föreslå

någon åtgärd med anledning av motionerna MJ210 (kd)

yrkande 1 och MJ232 (mp) yrkandena 2 och 3.

Det är inte tillåtet att använda pentaklorfenol

i Sverige (jfr bet. 2000/01:MJU3 s. 53). Det finns

däremot inget förbud mot förekomst i importerade

produkter. Sverige hade fram till den 31 december

1998 övergångsregler när det gällde begränsningar

för bl.a. pentaklorfenol. I maj 1999 antog

kommissionen ett tilläggsdirektiv till

begränsningsdirektivet (76/769/EEG) som påverkade

användningen av bl.a. pentaklorfenol.

Tilläggsdirektivet innebär att all användning av

pentaklorfenol i princip är förbjuden i hela

gemenskapen. Frankrike, Irland, Portugal, Spanien

och Storbritannien har dock medgivits undantag

från förbudet fram t.o.m. år 2008. Frågan om ett

förbud mot förekomsten av pentaklorfenol i

textilier och lädervaror har aktualiserats av

Kemikalieinspektionen som haft regeringens uppdrag

att se över gällande regelverk på detta område.

Eftersom tilläggsdirektivet inte omfattar

förekomsten av pentaklorfenol i importerade varor

skulle ett nationellt förbud kunna aktualiseras.

Enligt utskottets mening får det dock i första hand

ankomma på regeringen att pröva frågan om ett

nationellt förbud mot förekomsten av pentaklorfenol

i produkter. Motion MJ232 (mp) yrkande 5 avstyrks.

PVC

I samband med riksdagens behandling av de

övergripande nationella miljökvalitetsmålen

konstaterade utskottet (jfr bet. 2000/01:MJU3 s. 55)

att Sve- rige är en liten marknad internationellt

sett och att det därför kan vara svårt att införa

svenska särkrav riktade mot produkter som i dag

tillverkas av PVC. Svensk industri har dock visat

att det på frivillig väg är möjligt att i vissa

produktgrupper ersätta farliga tillsatser i PVC och

i andra produktgrupper byta ut PVC mot andra

material. Utskottet framhöll samtidigt betydelsen av

att tillverkare och importörer fortsätter att verka

för att minska miljöbelastningen från PVC, utveckla

bättre PVC och ersätta PVC med andra material där

användningen av PVC-material misstänks skada miljön

och människors hälsa (1998/99:MJU6). När det gäller

avvecklingen av skadliga och misstänkt skadliga

mjukgörare i PVC har Kemikalieinspektionen redovisat

ett uppdrag till regeringen rörande utvecklingen av

tidigare redovisade avvecklingsplaner.

Kemikalieinspektionen har också haft i uppdrag att

se till att tillverkare och importörer fortsätter

att verka för att minska miljöbelastningen från PVC,

utveckla bättre PVC och ersätta PVC med andra

material där användningen av PVC misstänkts skada

miljön och människors hälsa.

Kemikalieinspektionens redovisningar till

regeringen om tennorganiska stabilisatorer i PVC och

om arbetet för minskad miljöbelastning från PVC

finns utgivna som rapporter från

kemikalieinspektionen, nr 5/00 och 2/01. Rapporterna

övervägs för närvarande inom Miljödepartementet.

EG-kommissionen presenterade år 2000 en grönbok om

PVC (KOM[2000]469) och utarbetar för närvarande en

vitbok som enligt vad utskottet har erfarit kommer

att innehålla en mer konkret strategi för PVC med

ett livscykelperspektiv på PVC-användningen. Motion

MJ26 (mp) yrkande 1 bör i avvaktan på resultatet av

de överväganden som pågår lämnas utan vidare åtgärd.

Flamskyddsmedel

Utskottet har tidigare uttalat när det gäller

försiktighetsprincipen i visst fall (bet.

2000/01:MJU15 s. 22) att det enligt de allmänna

hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kap. åligger varje

verksamhetsutövare att undvika att använda eller

sälja sådana kemiska produkter som kan befaras

medföra risker för människors hälsa eller miljön om

de kan ersättas med produkter som kan anses vara

mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om

varor som innehåller eller har behandlats med kemisk

produkt. Detta gäller även om ett ämne inte blir

föremål för något slag av begränsning eller blir

helt förbjudet. Det åligger också alla som bedriver

en verksamhet eller vidtar en åtgärd att iaktta de

begränsningar och vidta de försiktighetsmått som

behövs för att förebygga, hindra eller motverka att

verksamheten eller åtgärden medför skada eller

olägenhet för människors hälsa eller miljö

(försiktighetsprincipen). Motion MJ233 (mp) yrkande

1 bör med det anförda anses vara huvudsakligen

tillgodosedd.

Bromerade flamskyddsmedel är en stor grupp ämnen

som tillsätts material för att förändra deras

brandegenskaper. Kemikalieinspektionen har

identifierat nära 250 bromerade föreningar som

används som flamskyddsmedel. I samband med 1991 års

miljöpolitiska beslut (prop. 1990/91:90, bet.

1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338) sattes målet upp

om en begränsning av användningen av bromerade

flamskyddsmedel och om en snabb avveckling av de

ämnen inom ämnesgruppen som är mest skadliga för

miljön. Som utskottet tidigare har anfört

(2000/01:MJU3 s. 53) har Kemikalieinspektionen, på

regeringens uppdrag, utarbetat ett förslag till en

snar avveckling av PBB och PBDE inklusive eventuella

förbud. Bromerade flamskyddsmedel har sedan år 1988

ingått i OECD:s riskbegränsningsprogram,

International Program on Chemical Safety (IPCS), som

har gett ut ett antal rekommendationer. I

Esbjergdeklarationen år 1995 enades miljöministrarna

om att bromerade flamskyddsmedel skall ersättas med

mindre farliga ämnen där det finns alternativ.

Sverige driver även frågan om bromerade

flamskyddsmedel inom Oslo- och Pariskonventionen.

Inom EU är vissa bromerade flamskyddsmedel

reglerade i begränsningsdirektivet (76/769/EEG).

Användning av PBB i textilier med hudkontakt har

förbjudits. Den föreslagna avvecklingen av PBB och

PBDE innebär en fortsättning av det arbete som har

påbörjats av den svenska industrin i syfte att

minska risken för dessa ämnens skadliga effekter i

miljön. Behovet av ökade kunskaper ligger i linje

med den utredningsskyldighet som vilar på

tillverkare och importörer av kemiska produkter i

Sverige. Bromerade flamskyddsmedel omfattas, utöver

nu beskrivna åtgärder, även av den utfasning som

följer av ovan nämnda riktlinjer om de innehar

sådana egenskaper eller ger upphov till sådana

effekter som riktlinjerna avser.

Utskottet har inhämtat från Kemikalieinspektionen

att tillverkningen i Europa av PBB har upphört på

frivillig väg. Sverige har drivit frågan om förbud

mot bromerade flamskyddsmedel, speciellt de tre

bromerade difenyletrarna pentaBDE, oktaBDE och

decaBDE. Kommissionen har inom ramen för

begränsningsdirektivet (76/769/EEG) föreslagit

(KOM[2001]12) förbud mot användning och utsläppande

på marknaden av pentaBDE och varor som innehåller

pentaBDE. Detta förslag är för närvarande föremål

för parlamentets andra läsning. OktaBDE och decaBDE

är föremål för riskbedömningar.

Vidare behandlas ett förslag till direktiv om

begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i

elektriska och elektroniska produkter, KOM(2000)347.

Enligt förslaget får fr.o.m. den 1 januari 2007 ny

elektrisk och elektronisk utrustning som kommer ut

på marknaden inte innehålla PBB och/eller pentaBDE.

OktaBDE och dekaBDE kommer enligt förslaget att

utvärderas i ett senare skede.

I avvaktan på det arbete som således pågår finner

utskottet inte anledning att göra något uttalande

med anledning av motionerna MJ233 (mp) yrkandena 3

och 4, MJ254 (m) och MJ519 (kd) yrkande 12.

Motionerna avstyrks i berörda delar.

Utskottet anförde i november 2000 (bet.

2000/01:MJU15 s. 22) att någon aktivitet som är

särskilt riktad mot trifenylfosfat inte pågår i

Regeringskansliet eller hos den ansvariga

myndigheten. Trifenylfosfat är ett ämne som kan

användas som ersättning för bromerade

flamskyddsmedel.

Utskottet har inhämtat att det finns fallstudier

som visat på allergi mot trifenylfosfat. Sverige har

i arbetet med EU:s kemikaliestrategi verkat för att

producenterna bör ta ett större ansvar än tidigare

för att de kemikalier som används inte ger upphov

till skador på hälsa och miljö. Detta innebär att

producenterna måste ha tillräckligt med kunskap om

alla ämnen som produceras eller importeras för att

säkerställa skyddet för människors hälsa och miljön.

Kemikalieinspektionen bevakar givetvis fortlöpande

rapporteringen över negativa effekter av olika

kemiska produkter och kan vid behov vidta eller

föreslå åtgärder. Motion MJ233 (mp) yrkande 2 bör

med det anförda lämnas utan vidare åtgärd.

Nonylfenol

Utskottet har tidigare anfört (2000/01:MJU3 s. 54)

att i samband med 1991 års miljöpolitiska beslut

uttalades att minst 90 % av användningen av

nonylfenoletoxilater bör ha upphört till år 2000

genom frivilliga åtgärder inom berörda branscher.

Efter denna tidpunkt bör nonylfenoletoxilater endast

användas om risken för spridning till miljön är

mycket liten. Det uppsatta målet har i stort sett

uppnåtts, och utskottet anförde våren 1999, i

samband med riksdagens behandling av propositionen

om de övergripande nationella miljökvalitetsmålen,

att det positiva resultatet från avvecklingsarbetet

innebär att även den fortsatta avvecklingen kan ske

på frivillig väg. Detta innebär att resterande

användning av nonylfenoletoxilater, som leder till

direkta utsläpp, skall fasas ut snarast eller senast

år 2000. På sikt bör all användning av

nonylfenoletoxilater ersättas med mindre

miljöskadliga alternativ (1998/99:MJU6 s. 115).

Utskottet har också erfarit att frågan om

begränsning av nonylfenol diskuteras inom EU.

Utskottet har vidare inhämtat från

Kemikalieinspektionen att användningen i Sverige av

nonylfenoletoxilater sedan år 1990 har minskat med

över 90 % (PM 1/01) och att det är de

användningsområden med störst risk för utsläpp till

miljön som har avvecklats. Enligt utskottets mening

får det ankomma på Kemikalieinspektionen att verka

för och följa avvecklingen av nonylfenoletoxilater.

Det anförda innebär att syftet med motion MJ291

yrkande 1 i allt väsentligt blir tillgodosett utan

något särskilt riksdagens uttalande i frågan.

Tennorganiska föreningar

Förenta Nationernas sjöfartsorganisation IMO

(International Maritime Organisation) har beslutat

konventionen om skadliga antifoulingsystem för

fartyg (AFS-konventionen). Konventionen innebär att

skadliga s.k. antifoulingsystem, bl.a. giftiga ämnen

i båtbottenfärger, skall förbjudas eller begränsas.

Antifouling är en term för system för att hindra

påväxt på båtar, antingen båtbottenfärger eller

mekaniska borttagningssystem. Det första förbudet

gäller tennorganiska föreningar och steg ett innebär

att det fr.o.m. den 1 januari 2003 är förbjudet att

måla fartygsskrov med färger som innehåller

tennorganiska föreningar. Steg två innebär ett

förbud mot förekomsten av sådan färg på fartygs

skrov fr.o.m. den 1 januari 2008. Målsättningen med

konventionen är att den även skall inkludera andra

skadliga s.k. antifoulingsystem. Konventionen

innebär att färger som innehåller tributyltenn inte

kommer att kunna godkännas efter den 31 december

2002. Utskottet har inhämtat att inom EU pågår

arbete med att införliva FN-konventionens text i

bl.a. begränsningsdirektivet (76/769/EEG). Inom EG-

kommissionen övervägs även en ny reglering som

inkluderar uppföljning och kontroll av fartyg.

Kemikalieinspektionen har i 2002 års

regleringsbrev fått i uppdrag att i samarbete med

Sjöfartsverket och Naturvårdsverket ta fram underlag

för ratificering av FN:s internationella konvention

om skadliga antifoulingsystem för fartyg. Underlaget

skall inkludera förslag till eventuella

lagändringar, förslag till ansvariga myndigheter för

de olika områden som konventionen täcker samt

konsekvenser för införandet av konventionen.

Förslaget skall redovisas senast den 12 maj 2002. I

avvaktan på resultatet av det fortsatta

beredningsarbetet bör motion MJ294 (fp) yrkandena 1

och 2 lämnas utan vidare åtgärd.

Övriga frågor

I delmål 3 under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

anges att bl.a. nyproducerade varor som används på

ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet skall

så långt det är möjligt vara fria från vissa angivna

farliga ämnen. Under delmål 2 anges att varor senast

år 2010 skall vara försedda med hälso- och

miljöinformation om de farliga ämnen som ingår för

att underlätta för inköpare och även konsumenter att

tillämpa produktvalsprincipen. Det är viktigt att

informationen är lätt att sprida och lätt att

förstå, särskilt för privatpersoner utan kemisk

kunskap. Regeringen kommer enligt proposition

2000/01:65 Kemikaliestrategi för giftfri miljö att

verka för att ett EU-gemensamt system tas fram för

utformning av hälso- och miljöinformation för varor

som inte är kemiska produkter. Regeringen avser att

låta utreda de närmare detaljerna kring hur ett

system för miljö- och hälsoinformation för varor bör

utformas. I propositionen anförs (prop. 2000/01:65

s. 23) att utredningen därefter kommer att ligga

till grund för Sveriges arbete med att vara

pådrivande i dessa frågor inom EU.

I väntan på att ett system införs bör företagen på

frivillig väg lämna hälso- och miljöinformation.

Utskottet utgår från att när det gäller produkter

för barn kommer detta arbete att innebära att

företagen kan ange att de klassade ämnena förekommer

i halter som bedöms vara oskadliga för barns hälsa.

Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för

produktgruppen hygienartiklar, där även

hygienprodukter för barn ingår. Enligt förordning

(1993:1283) om kosmetiska och hygieniska produkter

samt Läkemedelsverkets föreskrifter skall

tillverkarna för vissa typer av ämnen använda ämnen

som är godkända av verket. I de fall där verket inte

har gjort en bedömning av ett ämne ansvarar

tillverkaren för att detta görs. Produkten måste

uppfylla kravet att vara ofarlig för människors

hälsa, vilket innebär att tillverkaren måste göra en

riskbedömning utifrån att barn använder deras

produkter. I innehållsdeklarationerna skall

ingredienserna deklareras i fallande skala efter

mängd på förpackningen. Vidare får de inte

överskrida de maxgränser som verket tillåter.

För att följa upp miljömålet Giftfri miljö har

regeringen lämnat i uppdrag åt Läkemedelsverket att

utreda miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska

och hygieniska produkter inklusive deras

förpackningar.

Utskottet föreslår att motion MJ349 (mp) yrkandena

1–5 lämnas utan vidare åtgärd i den mån motionen

inte tillgodosetts med det anförda.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Avfallsförbränning (punkt 2)

av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v),

Maria Wetterstrand (mp) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ25 yrkandena 1 och 2

samt 2001/02:MJ26 yrkande 2 och avslår motion

2001/02:MJ269.

Ställningstagande

För närvarande pågår en utbyggnad av

förbränningskapaciteten i den svenska

avfallshanteringen. Det finns farhågor för att detta

skall öka utsläppen av dioxiner. Det är angeläget

att åtgärder vidtas med anledning av den pågående

utbyggnaden av sopförbränningsanläggningar i samband

med en ratificering av protokollet.

Vi anser att inga nya

avfallsförbränningsanläggningar bör byggas förrän en

utredning har gjorts av dels miljökonsekvenserna av

den samlade utbyggnaden, dels huruvida utbyggnaden

och därmed vidhängande åtgärder är förenliga med

Stockholmskonventionen. Vidare bör det

handlingsprogram som skall tas fram av

Naturvårdsverket för att begränsa oavsiktligt

utsläppande av POP-ämnen avvaktas.

Mot bakgrund av resultaten av de pågående

utredningarna om avfallspolitiken bör regeringen

vidare återkomma till riksdagen med en samlad

bedömning av vilka åtgärder som är nödvändiga för

att den framtida avfallshanteringen skall bli

ekologiskt hållbar. Detta bör ges regeringen till

känna.

2. Produkter och avfall från fiskenäringen

(punkt 4)

av Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ25 yrkande 3.

Ställningstagande

Livsmedelsverket tar i sitt remissyttrande upp

frågan om kemisk återkontaminering av vatten genom

produkter och avfall från fiskenäringen. Vi anser

att Livsmedelsverket bör få i uppdrag att i samråd

med Fiskeriverket och Naturvårdsverket se över

frågan och föreslå en eventuell strategi för att

hantera detta problem. Detta bör ges regeringen till

känna.

3. Tillverkning av nytt kemiskt ämne (punkt 5)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ291 yrkande 2.

Ställningstagande

Försiktighet och framförhållning bör gälla vid

framtagning av nya kemiska ämnen. Ett kemiskt ämne

har många gånger visat sig ha långt fler

biverkningar än vad man från början har insett. Ett

kemiskt ämne borde inte få tillverkas om det inte

var nödvändigt för samhället och endast om

tillverkaren kunde bevisa att det var ofarligt. Nu

måste i stället samhället bevisa dess skadlighet,

för ingen människa kan förutsäga ett ämnes alla

verkningar. Detta bör ges regeringen till känna.

4. EU:s kemikalielagstiftning (punkt 6)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ521 yrkande 5.

Ställningstagande

Ambitionen att skapa en giftfri miljö kräver stora

insatser från samhällets samtliga aktörer. En ny

kemikaliepolitik bör utgå från att de övergripande

beslutsprinciperna skall vara att

försiktighetsprincipen följs, att förorenaren

betalar och att utredningsansvaret skall gälla alla

kemiska ämnen. Strategier för hur EU:s

kemikalieregler skall reformeras och hur Sverige

bättre skall kunna utveckla sitt nationella

lagutrymme måste också ingå. För att öka skyddet för

människors hälsa och miljö vill vi liberaler att

Sverige arbetar för en förändring av EU:s

kemikalielagstiftning. Vi vill att

utredningsansvaret skall gälla alla kemiska ämnen

och produkter samt att information om alla kemiska

ämnens egenskaper skall vara tillgängliga.

Försiktighetsprincipen, som lämnar utrymme för

åtgärder baserade på vetenskapligt grundad

misstanke, bör föras in i alla direktiv. Speciellt

angeläget är att så sker i begränsningsdirektivet.

Detta bör ges regeringen till känna.

5. Utfasning av enskilda kemikalier och

kemikaliegrupper (punkt 8)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ425 yrkande 2.

Ställningstagande

I proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för

giftfri miljö anges en del principer för den

framtida kemikaliehanteringen. Många av förslagen

förutsätter emellertid att EU skärper sin strategi.

Kemikalier är som bekant varor och finns i varor för

vilka fri rörlighet inom unionen gäller. Enligt

Miljöpartiet bör regeringen kräva inom EU att få gå

före och förbjuda enskilda kemikalier och grupper av

kemikalier vi inte vill ha. Problemen med

miljögifter är i huvudsak skapade under nu levande

människors livstid. Det är därför rimligt att vi de

närmaste 20 åren tar krafttag för att klara en

avgiftning av samhället. Det är vi skyldiga kommande

generationer. Detta bör ges regeringen till känna.

6. Kvicksilver i amalgam (punkt 9)

av Maria Wetterstrand (mp) och Eskil Erlandsson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ493 yrkande 1 samt avslår

motionerna MJ493 yrkandena 3 och 4 samt

2001/02:So636 yrkande 7.

Ställningstagande

Kvicksilver är ett av de giftigaste ämnen vi känner

till. Fyra gram kvicksilver är tillräckligt för att

förgifta en mindre sjö och göra fisken oätlig.

Tandvården i Sverige använder fortfarande ett ton

kvicksilver varje år. När 4 gram kan förgifta en sjö

innebär 1 000 kilo nytt kvicksilver i kretsloppet

varje år ett miljöproblem som raserar vägen mot ett

giftfritt samhälle.

Sveriges riksdag beslutade 1994 att amalgamet

skulle avvecklas till 1997. Många som arbetat länge

för ett amalgamförbud tyckte redan då att det var

ett senkommet beslut, men inträdet i EU hindrade

planerna och något förbud har ännu inte genomförts.

Eftersom amalgam nu klassas som en medicinskteknisk

produkt tillämpas inte miljöreglerna. Detta är en

orimlig politik. Påverkan på naturen är givetvis

densamma vare sig kvicksilverutsläppen kommer från

varor som termometrar och batterier eller från

amalgamfyllningar. Miljöreglerna måste gälla för

allt kvicksilver oavsett hur det används. Detta bör

ges regeringen till känna.

7. Avvecklingsplan för bekämpningsmedel

(punkt 13)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2001/02:MJ464 yrkandena 1 och 2

samt 2001/02:MJ515 yrkande 10.

Ställningstagande

Det är dags att ta fram en radikal avvecklingsplan

för bekämpningsmedel i Sverige för att få ett

samhälle som är ekologiskt långsiktigt hållbart. Som

ett första steg bör en avvecklingsplan för

bekämpningsmedel tas fram. Vi anser att den

handlingsplan som Jordbruksverket nu arbetar med bör

göras om till en avvecklingsplan. Planen bör

innehålla styrmedel, såväl ekonomiska som andra, som

snabbt leder till målet.

Inom EU ser man just nu över vilka

bekämpningsmedel som skall vara godkända. För

Sverige kan det leda till en rejäl tillbakagång.

Sverige bör hävda ett fortsatt förbud för de

bekämpningsmedel som tidigare förbjudits här och

hänvisa till de klimatologiska skillnaderna. Med

kallare jordar sker inte nedbrytningen som

tillverkarna beräknat och risken är uppenbar att

läckaget till vatten blir större. Detta bör ges

regeringen till känna.

8. Utfasning av PVC (punkt 18)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ26 yrkande 1.

Ställningstagande

I enlighet med artikel 5 punkt C i

Stockholmskonventionen är det för att förebygga

oavsiktlig nybildning av POP-ämnen viktigt att

undvika att PVC-haltigt avfall hamnar i produkt- och

avfallsströmmar som i sin tur utsätts för termiska

processer. Konsekvensen är att användningen av PVC

överlag bör minimeras. Miljöpartiet ansluter sig

till Naturskyddsföreningens förslag att all

storskalig och relativt lätt ersättningsbar PVC

snabbt skall fasas ut. Exempel är PVC-golv till

torra utrymmen och PVC-haltig målarfärg. PVC kan

förorena metaller vars nedsmältning för återvinning

kan resultera i dioxinutsläpp. Detta bör ges

regeringen till känna.

9. Bromerade flamskyddsmedel (punkt 20)

av Maria Wetterstrand (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservation 9. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:MJ233 yrkandena 3 och 4

samt avslår motionerna 2001/02:MJ254 och

2001/02:MJ519 yrkande 12.

Ställningstagande

Bara sju flamskyddsmedel har genomgått en ordentlig

undersökning hos Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionen arbetar med att begränsa

användningen av bromerade flamskyddsmedel, både

nationellt och inom ramen för OECD, PARCOM och EU. I

regeringens proposition Svenska miljömål –

miljöpolitik för ett hållbart Sverige (1997/98:145)

finns de bromerade flamskyddsmedlen med. Regeringen

slår fast att användningen bör begränsas och att de

särskilt farliga PBB och PBDE kommer att avvecklas.

Kemikalieinspektionen lämnade den 15 mars 2000 en

rapport till regeringen som innehåller förslag om

att ett förbud för bromerade kolväten införs senast

januari 2004. Detta välkomnar Miljöpartiet. Förbudet

skall gälla PBDE och PBB. Det räcker inte längre med

frivilliga avvecklingsinsatser för att stoppa de

farliga ämnena. Sverige bör också medverka till att

EU inför ett förbud. Detta bör ges regeringen till

känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Kemikalier

av Maria Wetterstrand (mp).

I flera motioner uppmärksammar Miljöpartiet enskilda

ämnen som vi anser bör fasas ut eftersom de inte hör

hemma i ett ekologiskt hållbart samhälle. Det gäller

nonylfenol, pentaklorfenol, trifenylfosfat,

bromerade flamskyddsmedel, bekämpningsmedel och

amalgam. Vidare föreslås att all storskalig och

relativt lätt ersättningsbar PVC snabbt bör fasas

ut. När det gäller babyprodukter anser vi att det är

särskilt viktigt att dessa inte innehåller ämnen som

är skadliga för hälsan. I en motion föreslås därför

att ämnen som är misstänkt cancerogena eller

allergiframkallande bör förbjudas i babyprodukter

och produkter riktade till små barn. Azofärgämnen är

allerigframkallande och användandet av dessa i

kläder borde kräva varningstext.

Vi anser att Sverige måste gå före och förbjuda

dessa ämnen. En del av dem, som exempelvis

nonylfenoler, liknar hormoner och påverkar arter i

miljön. Andra har hög giftverkan och är såväl

mutagena som cancerogena. Biociderna riskerar att

förstöra vårt viktigaste livsmedel vattnet.

I de miljömål som beslutats finns målet Giftfri

miljö. Vi har i detta betänkande valt att inte

reservera oss på alla dessa punkter, utan

förutsätter att det arbete som planeras, och delvis

redan sker, med att nå miljömålet Giftfri miljö

kommer att leda till att frågor som rör dessa och

andra kemikalier aktualiseras kontinuerligt.

Miljöpartiets uppfattning är att Sverige skall gå

före och införa strängare regler än vad andra länder

i EU har. Det är viktigt och absolut nödvändigt att

visa att det går att skapa ett gott samhälle i

ekologisk balans.

Vi i Miljöpartiet har vid ett flertal tillfällen

motionerat och i andra sammanhang lyft fram frågan

om ekonomiska styrmedel för att fasa ut användningen

av bekämpningsmedel, liksom frågan om kontroll av

bekämpningsmedel i dricks- och grundvatten. Vi avser

att driva detta även fortsättningsvis, och jag vill

här tydliggöra våra ståndpunkter även vad gäller de

yrkanden där vi i dagsläget valt att inte reservera

oss.

Trots att arealen bekämpade grödor minskar har

bekämpningsmedelsanvändningen ökat varje år sedan

1995, i ton räknat. Sett som antalet doser har det

skett en löpande uppgång i användningen från 1,7

doser per hektar i början av 1990-talet till 2,6

doser per hektar under 1999. Den snabba ökningen

innebär att svenska bönder nu besprutar i stort sett

lika mycket som sina danska kollegor, och med denna

takt i ökningen kommer de snart att ha gått om. Det

som skiljer länderna åt är storleken på

bekämpningsmedelsskatten. Den danska skatten är nu

10 gånger så hög som den svenska.

I början av sommaren 2001 rapporterades om rester

av flera olika totalförbjudna bekämpningsmedel i 84

dricksvattentäkter runt om i landet. Det får

betraktas som mycket oroväckande. Idag finns inget

miljöövervakningsprogram för att kontinuerligt mäta

bekämpningsmedelsrester. I Skåne har rester hittats

i så gott som alla prover. De kan bli kvar i flera

år och påverkar ekosystemet hela tiden.

Bekämpningsmedel bör inkluderas i

miljöövervakningen, även de nya lågdospreparaten.

Substanser borde inte få godkännas om inte

analysmetoder finns för att finna substansen och

dess nedbrytningsprodukter i mark och vatten. Vem

som har ansvar vid skada orsakad av läckage från

bekämpningsmedel behöver utredas.

Amalgam påverkar människors hälsa mycket redan i

dag. Enligt miljömålet Giftfri miljö skall

nyproducerade varor så långt det är möjligt vara

fria från kvicksilver senast år 2003. Amalgam är den

dominerande källan till utsläpp av kvicksilver. Via

kremering och via avloppet hamnar kvicksilver i

såväl luft som vatten. Enligt uppgifter från

Socialstyrelsen användes 975 kg kvicksilver i

amalgam år 1999. Jag vill tydliggöra vår ståndpunkt

i de frågor där vi valt att inte reservera oss i

detta betänkande.

Det är viktigt att minska riskerna med transport

av kvicksilver till tandläkarmottagningarna. I dag

hanteras det som vilken vara som helst, utan krav på

godkända transporter. Det exportförbud som i dag

gäller för kvicksilver borde även gälla för

kvicksilver i amalgam. Det är vår uppfattning att

den dispens som finns för detta snarast bör dras in.

2. Avfallsförbränning (punkt 2)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Vi varnade vid införandet av deponiskatten för att

den bl.a. skulle leda till en kraftig styrning av

osorterat avfall och hushållsavfall till

förbränning. Vi är inte motståndare till

avfallsförbränning i sig men kan ändå konstatera att

det är viktigt att beakta de miljöeffekter som ett

införande av olika miljöskatter får. Det är viktigt

att inte göra samma misstag igen och kompensera den

styrning deponiskatten gett upphov till med ett

införande av en skatt på förbränning. Ett

grundläggande fel vid införandet av deponiskatten

var att det inte var miljönyttan som var i fokus

utan snarare möjligheten att öka skatteintäkterna.

Vi anser därför att det viktiga nu är att ur

miljösynpunkt göra en korrekt bedömning av vilka

miljöeffekterna skulle bli av en ökad

avfallsförbränning. Det är vid en sådan

förutsättningslös genomgång inte alls säkert att det

ur miljösynpunkt är önskvärt med en skatt på

förbränning, utan det handlar troligen om att kraven

på rening skall vara så högt ställda att

miljöeffekterna av en ökad avfallsförbränning blir

försumbara.

3. Kvicksilver i amalgam (punkt 9)

av Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson (v)

Amalgam är den dominerande källan till utsläpp av

kvicksilver.

Sverige har i dag ett nationellt förbud mot

kvicksilver i vissa varor. Detta förbud gäller

emellertid inte amalgam, som till stor del består av

kvicksilver. I Sverige användes ca 975 kg

kvicksilver i amalgam år 1999. Jämför detta med att

2 gram amalgam innehåller lika mycket kvicksilver

som ca 200 lysrör, vilka vi tar hand om och

återvinner.

Som ett klarläggande och precisering vill

Vänsterpartiet framhålla att enligt delmål 3 i

Kemikaliestrategi för giftfri miljö, prop.

2000/01:65, skall nyproducerade varor så långt det

är möjligt skall vara fria från kvicksilver senast

2003. Det borde tydligare ha framgått att

utfasningen av kvicksilver även skall omfatta

kvicksilver i amalgam. Vänsterpartiet anser att

skrivningen i prop. 2000/01:65 delmål 3 om utfasning

av kvicksilver senast 2003 inkluderar

kvicksilverhaltigt tandvårdsmaterial.

Eftersom regeringen avser att anmäla ett förbud

mot användning av kvicksilver till EU har vi här

avstått från att reservera oss i denna del. Vi

avvaktar nu regeringskansliets arbete på EU-nivå och

vi avser att återkomma om detta arbete inte leder

till några konkreta åtgärder för utfasning av

kvicksilver i tandvårdsmaterial.

4. Blyad ammunition (punkt 12)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G

Nilsson (m) och Per-Samuel Nisser (m).

Vi delar den principiella uppfattningen att det ur

miljösynpunkt är önskvärt att minska användningen av

bly i samhället. Beslutet att helt förbjuda

blyhaltig ammunition var dock enligt vår mening illa

underbyggt. Vid beslutstillfället förutsattes att

fullgoda alternativ skulle finnas tillgängliga för

praktiskt jaktbruk. Så är emellertid ännu inte

fallet. De metallegeringar som provats har inte

blyets densitet och skottverkan. Följden är att

risken för skadeskjutningar av vilt ökar.

Hagel av järn (stål) har flera allvarliga

olägenheter vid all jakt. Järnhagel som tränger in i

träd gör virket oanvändbart till sågtimmer och annan

förädling. Risken för rikoschetter som kan skada

människor och djur flerdubblas. En ökad risk för

vapensprängning föreligger också med järnhagel. Ur

djurskyddssynpunkt är det inte heller klarlagt hur

hagel av järn påverkar djur och fåglar som skadats

av järnhagel eller fått i sig järnhagel med

födointag. Det finns indikationer på att en övergång

från bly till järn i hagelammunition får stora

negativa följdverkningar för viltet. Övriga s.k.

alternativhagel har en sämre skottverkan än bly.

Några konsekvensbeskrivningar om alternativhaglens

miljöpåverkan har inte heller presenterats. Samma

förhållanden råder även i fråga om kulammunition,

där precision och skottverkan har avgörande

betydelse för en ur djurskyddssynpunkt acceptabel

jakt.

Sedan ett tiotal år tillbaka har Boliden

tillverkat provserier av silverpläterade blyhagel

som enligt uppgift helt eliminerar risken för

negativ miljöpåverkan. Dessa silverpläterade hagel

har vid tester visat sig motstå praktiskt taget all

yttre påverkan utan att silverskiktet brister. Det

tunna silveröverdraget består intakt utan att

förändras, enligt noggranna försök i kraftigt

syrahaltig laboratoriemiljö.

Sammantaget finner vi därför att beslutet om

totalförbud för användning av blyhaltig ammunition

vid jakt var förhastat. Beslutet bör omprövas och i

stället utformas så att blyförbudet träder i kraft

först när fullgoda alternativ till blyhaltig

ammunition finns att tillgå.

5. Bromerade flamskyddsmedel (punkt 20)

av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf

(kd).

Det finns ungefär 800 flamskyddsmedel och många av

dem har biologiskt okända effekter. Bromerade

flamskyddsmedel har fått stor användning.

Kemikalieinspektionen har identifierat nära 250

bromerade föreningar, som används som

flamskyddsmedel. De är svåra att bryta ner och

anrikas därför i näringskedjan. De sprids både vid

tillverkning och användning samt i avfallsledet. Vi

får i oss bromerade flamskyddsmedel genom

hudkontakt, inandning och framför allt genom det vi

äter. Höga halter har hittats i feta livsmedel,

inkl. bröstmjölk.

Enligt utskottet uppger Kemikalieinspektionen, att

tillverkningen av flamskyddsmedlet PBB upphört på

frivillig väg i Europa. Utskottet uppger, att

Sverige drivit frågan om förbud mot bromerade

flamskyddsmedel, speciellt de tre bromerade

difenyletrarna pentaBDE, oktaBDE och decaBDE.

Kommissionen vill förbjuda pentaBDE, medan

parlamentet vill förbjuda även oktaBDE och decaBDE.

I nuläget föreslår kommissionen, att oktaBDE och

decaBDE utvärderas i senare skede.

Räddningsverket har uttryckt åsikten, att de

bromerade flamskyddsmedlen direkt kan undvaras. I

detta läge borde Sverige ännu hårdare verka för

förbud mot användande och utsläppande på marknaden

av de tre bromerade difenyletrarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i

proposition 2001/02:75 att riksdagen godkänner att

Sverige tillträder Stockholmskonventionen om

långlivade organiska föroreningar.

Följdmotioner

2001/02:MJ25 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att ett moratorium för nya

förbränningstillstånd bör införas tills berörda

handlingsprogram och utredningar är

färdigbehandlade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att regeringen skall återkomma med en

samlad bedömning om vilka åtgärder som behövs för

att den framtida avfallshanteringen skall bli

ekologiskt hållbar.

3. Riksdagen begär hos regeringen att

Livsmedelsverket får i uppdrag att se över frågan

om återkontaminering genom produkter och avfall

från fiskenäringen.

2001/02:MJ26 av Maria Wetterstrand (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utfasning av PVC.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

avfallsförbränning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mätning och

kontroll.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:So636 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring enligt vad i motionen anförs

om förbud mot export av kvicksilver i amalgam.

2001/02:MJ210 av Ulla-Britt Hagström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skynda på

arbetet inom EU med förbud mot farliga ämnen i

kläder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att krav på

innehållsdeklaration för kläder skall införas.

2001/02:MJ232 av Barbro Feltzing (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att forskning om

riskerna med läderhantering och dess samband med

cancer bör initieras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

substitutionsprincipen bör gälla för användningen

av kemikalier vid lädertillverkning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen särskilt anförs om s.k.

azofärgämnen och att en varningstext bör placeras

på lädervaror innehållande sådana färger.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett totalförbud

mot pentaklorfenoler och att förbudet kan vara

nationellt.

2001/02:MJ233 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

försiktighetsprincipen bör gälla nya

flamskyddsmedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta fram

alternativ för ämnet trifenylfosfat.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utfasa de

bromerade flamskyddsmedlen i snabb takt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det nu

framlagda förslaget om år 2004 för avvecklingen av

de bromerade flamskyddsmedlen PBB och PBDE

verkligen blir genomfört.

2001/02:MJ254 av Bertil Persson (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om förbud mot nuvarande flamskyddsmedel.

2001/02:MJ269 av Per-Samuel Nisser och Ola Karlsson

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om avfallsförbränning.

2001/02:MJ291 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

substitutionsprincipen skall användas för att

snarast ersätta nonylfenol.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regler vid

tillverkning av ett nytt kemiskt ämne.

2001/02:MJ294 av Harald Nordlund (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett

totalförbud mot TBT och andra tennorganiska

föreningar när det gäller användning på båtar,

trävaror, textilier eller andra varor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett

totalförbud mot TBT vad gäller såväl påmålning som

krav på att samtliga skepp bör avlägsna redan

påmålad TBT före år 2003.

2001/02:MJ331 av Jan-Evert Rådhström och Cristina

Husmark Pehrsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om enhetliga regler

för blyad ammunition inom EU.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dispensmöjligheter

för fältskytte.

2001/02:MJ349 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

babyprodukter inte skall innehålla ämnen som är

skadliga för hälsan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att babyprodukter

inte skall innehålla produkter som är skadliga för

miljön.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att babyprodukter

inte bör innehålla produkter som är

allergiframkallande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att babyprodukter

inte bör innehålla produkter som är

cancerframkallande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fastlagda

kriterier bör tas fram för produkter som används

till små barn.

2001/02:MJ425 av Gudrun Lindvall (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige skall

gå före för att fasa ut enskilda kemikalier och

kemikaliegrupper.

2001/02:MJ464 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en avvecklingsplan

för bekämpningsmedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om EU:s positiva

lista.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av kunskap

om bekämpningsmedel i yt-, grund- och

dricksvatten.

2001/02:MJ493 av Marianne Andersson och Rigmor

Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att miljöreglerna

skall gälla för allt kvicksilver oavsett

användningsområde.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

miljölagstiftningen skall gälla alla transporter

av kvicksilver såväl till som från

tandläkarmottagningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att produkter

innehållande kvicksilver för tandvården skall

omfattas av exportförbudet år 2003.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige

omgående bör anmäla till EU att vi inför generellt

förbud mot amalgamanvändning senast 2003.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att låta

producenterna bära samtliga miljökostnader för

sanering och transport av kvicksilver.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetet med

kvicksilversanering av avloppssystem bör

intensifieras och att arbetet skall vara klart

inom begränsad tid.

2001/02:MJ515 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ökad

kunskap om förekomsten av bekämpningsmedelsrester

i dricks- och grundvatten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

ekonomiska styrmedel och andra åtgärder för att

minska användningen av bekämpningsmedel.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en avvecklingsplan

för bekämpningsmedel.

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Sverige, i EU,

verkar för ett förbud av penta-, okta- och deka-

BDE.

2001/02:MJ521 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kemikalier.