Prop. 2001/02:79

Regeringens proposition

2001/02:79

Sveriges tillträde till Stockholmskonventionen om långlivade organiska

föroreningar

Prop.

2001/02:79

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 januari 2002

Göran Persson

Kjell Larsson

(Miljödepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att Sverige tillträder

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar, s.k. POP-ämnen.

Stockholmskonventionen antogs vid en diplomatisk konferens i Stockholm den 23

maj 2001. Sverige undertecknade konventionen samma dag och hittills har två

länder ratificerat och totalt 111 länder och Europeiska gemenskapen undertecknat

konventionen.

Syftet med Stockholmskonventionen är att förhindra skadlig påverkan av

långlivade organiska föroreningar på människors hälsa och miljön genom att

förbjuda, avveckla eller begränsa användning och produktion samt att minimera

eller där så är möjligt eliminera utsläpp av oavsiktligt bildade biprodukter.

Konventionen reglerar även import och export samt omhändertagande av lager och

avfall av långlivade organiska föroreningar. Initialt omfattar konventionen tolv

ämnen eller ämnesgrupper, vilka samtliga är förbjudna eller strängt reglerade i

Sverige. Dessa tolv ämnen eller ämnesgrupper består av åtta bekämpningsmedel

(aldrin, klordan, DDT, dieldrin, endrin, heptaklor, mirex och toxafen), två

industrikemikalier (PCB och hexaklorbenzen (HCB, som även används som

bekämpningsmedel)) samt s.k. biprodukter som bildas vid förbränning och i

industriella processer (polyklorerade dioxiner (PCDD) och furaner (PCDF)).

Stockholmskonventionens bestämmelser medför endast behov av mindre

kompletteringar i det svenska regelverket. De ändringar som behövs är införande

av förbud mot tillverkning och användning av de ämnen som kontrolleras i

konventionen och bestämmelser som reglerar import och export av dessa ämnen.

Författningsändringar kan genomföras med stöd av befintliga bemyndiganden i

miljöbalken.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 3

2 Ärendet och dess beredning 4

3 Bakgrund 4

4 Sveriges tillträde till Stockholmskonventionen 5

4.1 Stockholmskonventionens huvudsakliga innehåll 7

4.2 Nödvändiga åtgärder för att uppfylla Stockholmskonventionen 8

Bilaga 1 Stockholmskonventionen om långlivade organiska

föroreningar 10

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser - Ratificering av

Stockholmskonventionen 85

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 januari 2002 86

1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Sverige tillträder

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar.

2

Ärendet och dess beredning

Förenta nationernas miljöprograms (UNEP) styrelse beslutade i maj 1995 om att en

utvärdering av tolv identifierade långlivade organiska föroreningar skulle

utföras av det mellanstatliga organet Forum för kemikaliesäkerhet

(Intergovernmental Forum on Chemical Safety, IFCS) och samarbetsorganisationen

för en säker kemikaliehantering (Inter-organisation for the Sound Management of

Chemicals, IOMC). Utvärderingen resulterade i en rekommendation till UNEP:s

styrelse i januari 1997 om strategier för att eliminera eller reducera

långlivade organiska föroreningar. På basis av dessa rekommendationer beslutade

Förenta nationernas regeringar vid UNEP:s styrelsemöte i februari 1997 om att

inleda internationella förhandlingar om en global konvention för begränsning av

användning och utsläpp av ett antal långlivade organiska ämnen eller

ämnesgrupper.

Förhandlingsarbetet inleddes i juni 1998 och sammanlagt har fem

förhandlingsmöten hållits. Konventionen antogs och undertecknades vid en

diplomatisk konferens i Stockholm den 23 maj 2001. Sverige undertecknade

konventionen samma dag och hittills har två länder ratificerat och totalt 111

länder och Europeiska gemenskapen undertecknat konventionen. Initialt omfattas

Stockholmskonventionen av tolv ämnen eller ämnesgrupper, vilka samtliga är

förbjudna eller strängt reglerade i Sverige.

För ikraftträdande krävs att minst 50 parter ratificerar, godtar eller godkänner

konventionen. Konventionen har upprättats på arabiska, engelska, franska,

kinesiska, ryska och spanska. I bilaga 1 finns den engelska texten och den

svenska översättningen av konventionen. Stockholmskonventionen har

remissbehandlats (dnr M2001/4843/Kn). En sammanställning av remissyttrandena

finns tillgänglig i Miljödepartementet (dnr M2001/4843/Kn). En förteckning över

remissinstanserna finns i bilaga 2.

3 Bakgrund

Långlivade organiska föroreningar s.k. POP-ämnen kännetecknas av att de bryts

ned mycket långsamt i naturen, särskilt i kalla miljöer med sparsam biologisk

aktivitet. De sprids över nationella gränser och nedfall kan ske långt från

ursprungskällan. POP-ämnen är fettlösliga och ansamlas i människors och djurs

kroppsfett, dvs. de är bioackumulerbara. De stora rovdjuren och rovfåglarna är

särskilt utsatta eftersom ämnena som regel ökar i koncentration ju högre upp i

näringskedjan man kommer, s.k. biomagnifiering. Detta kan leda till

koncentrationer som kan ge negativa effekter på människors och djurs hälsa.

Mätningar i Östersjön har visat att halterna av vissa långlivade miljögifter

inte sjunker trots långvariga förbud mot användningen såväl i Sverige som i

flera andra Östersjöländer. Livsmedelsverket har exempelvis utfärdat

kostrekommendationer för konsumtion av fet fisk från Östersjön för kvinnor i

barnafödande ålder på grund av höga halter av vissa POP-ämnen.

Temperaturskillnaden mellan olika regioner har betydelse för spridningsmönstret.

Forskning om spridningsmönstret visar att ämnena avgår från mark och vatten

till luft i varmare regioner och transporteras till och blir kvar i kallare

regioner, t.ex. i tempererade och arktiska områden. Det arktiska ekosystemet,

och särskilt ursprungsbefolkningen som livnär sig på fisk och däggdjur från

Arktis, är speciellt i riskzonen.

Undersökningar visar att sediment och djur från Östersjön har relativt höga

halter av långlivade organiska föroreningar. Östersjön är ett av världens

största brackvattenhav med en hög tillförsel av miljögifter och en låg

vattenomsättning. Den låga salthalten ger ett ganska artfattigt växt- och

djurliv som är särskilt känsligt för ytterligare påverkan av miljögifter.

Detta visar att det är angeläget att vidta åtgärder på regional och global nivå

för att stoppa spridningen av långlivade organiska föroreningar.

Stockholmskonventionen kan bidra till att minska nedfallet, bl.a. över Sverige,

av långlivade organiska föroreningar som i dag huvudsakligen används i andra

delar av världen.

Under Förenta nationernas konvention om långväga gränsöverskridande

luftföroreningar (CLRTAP) slutförhandlades år 1998 ett regionalt protokoll om

långlivade organiska föroreningar. Protokollet som omfattar Europa, USA och

Kanada har varit vägledande vid förhandlingarna om den globala

Stockholmskonventionen. Sverige undertecknade och ratificerade protokollet 1999.

För ikraftträdande krävs att minst 16 parter ratificerar protokollet. Hittills

har totalt 36 parter undertecknat och åtta ratificerat protokollet.

För att nå målet Giftfri miljö krävs inte enbart nationella åtgärder utan också

inom EU och globalt. Riksdagen har med anledning av proposition 2000/01:65

Kemikaliestrategi för Giftfri miljö beslutat att särskilt farliga ämnen skall

fasas ut (bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269). Stockholmskonventionens ämnen

omfattas av detta utfasningskrav.

4 Sveriges tillträde till Stockholmskonventionen

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Sveriges tillträde till

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser stödjer regeringens förslag.

Livsmedelsverket framför att man bör diskutera vad som bör göras åt avfall från

fiskenäringen för att inte återkontaminera fiskevattnen, t.ex. Östersjön. Detta

med tanke på de nyligen beslutade gränsvärdena för dioxiner och undantaget för

fet fisk från Östersjöregionen. Svenska Naturskyddsföreningen anser att det är

angeläget att skyndsamt genomföra konventionen på de områden där det finns

nationella brister i dag. Det innebär utfasning av de varor och antropogena

processer som leder till dioxinbildning där Naturskyddsföreningen i första hand

föreslår att all storskalig och relativt lätt ersättningsbar PVC förbjuds.

Vidare föreslår Naturskyddsföreningen att saluförandet av PVC-golv till torra

utrymmen omedelbart stoppas med hänsyn till produktvalsprincipen.

Naturskyddsföreningen anser att lagstiftningen behöver ses över vad gäller

förbränning av blandade fraktioner avfall och för att få ett stopp för importen

av avfall. Vidare bör persistens och bioackumulerbarhet vara vägledande

kriterier för val av ytterligare ämnen där Naturskyddsföreningen ser flera

kandidater som är aktuella såsom ftalater, bromerade flamskyddsmedel, PFOS och

alkylfenoletoxylater. Greenpeace efterlyser snabba insatser eller

lagstiftningsåtgärder för att minska den totala oavsiktliga bildningen av de

s.k. biprodukterna dioxiner, furaner, HCB och PCB. Greenpeace anser att

regeringen omgående bör vidta åtgärder för att stoppa utbyggnaden av

avfallsförbränning som de anser är en stor källa till dessa biprodukter.

Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av vad regeringen redan anfört är

det angeläget att vidta åtgärder på regional och global nivå för att stoppa

spridningen av långlivade organiska föroreningar. En betydande del av nedfallet

i Sverige av dessa föroreningar är av utländskt ursprung. Stockholmskonventionen

kan bidra till att minska nedfallet av långlivade organiska ämnen som i dag

huvudsakligen används i andra delar av världen.

Sverige har spelat en aktiv och pådrivande roll för att begränsa långlivade

organiska föroreningars inverkan på miljön och människors hälsa. Tillsammans med

övriga nordiska länder och Kanada var Sverige starkt pådrivande till att

förhandlingarna om en global bindande konvention om långlivade organiska

föroreningar kom till stånd. Det är nu viktigt att begränsa spridningen av

sådana föroreningar. Regeringen anser därför att Sverige snarast bör ratificera

Stockholmskonventionen. Sverige undertecknade konventionen den 23 maj 2001.

Regeringen instämmer i att ytterligare POP-ämnen bör läggas till

Stockholmskonventionen så snart som möjligt och har därför givit

Kemikalieinspektionen i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket ta fram en

prioriteringslista över sådana ämnen. Dessa ämnen bör även inkluderas i det

redan färdigförhandlade POP-protokollet inom ramen för konventionen om långväga

gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). De exempel som

Naturskyddsföreningen tagit upp kan vara sådana ämnen som kommer att inkluderas

i listan. För svensk del finns det även ett behov av att kartlägga

utsläppskällor och ytterligare definiera behov av åtgärder för de oavsiktligt

bildade s.k. biprodukterna (dioxiner, furaner, HCB och PCB). Regeringen avser

att ge Naturvårdsverket ett sådant uppdrag i början av år 2002.

Två utredningar som behandlar den framtida avfallshanteringen har nyligen

presenterats för regeringen. Naturvårdsverket har i rapporten Ett ekologiskt

hållbart omhändertagande av avfall (dnr M2001/5278/Kn) redovisat ett

regeringuppdrag där bl.a. frågan om förbränning av avfall behandlas.

Producentansvarsutredningen (M 2000:01) har i december 2001 presenterat sitt

betänkande (SOU 2001:102) som innehåller en bred översyn av producentansvaret.

Den 1 februari 2002 kommer 2001 års utredning om vissa avfallsskattefrågor (Fi

2001:05) att presentera sitt betänkande om bl.a. konsekvenser av att införa en

skatt på förbränning av avfall. Mot bakgrund av resultaten av de pågående

utredningarna avser regeringen att i en proposition föreslå de åtgärder som kan

behövas för att den framtida avfallshanteringen, inkluderande frågan om

avfallsförbränning, skall bli ekologiskt hållbar. Vidare är det nödvändigt att

se över den återstående förekomsten av PCB från tidigare användning.

4.1 Stockholmskonventionens huvudsakliga innehåll

Stockholmskonventionen är uppbyggd på ett sätt som i stort överensstämmer med

övriga multilaterala överenskommelser på miljöområdet. Syftet med

Stockholmskonventionen är att förhindra skadlig påverkan av långlivade organiska

föroreningar, s.k. POP-ämnen, på människors hälsa och miljön genom att

förbjuda, avveckla eller begränsa användning och produktion samt att minimera

eller där så är möjligt eliminera utsläpp av oavsiktligt bildade biprodukter.

Initialt omfattar konventionen tolv ämnen eller ämnesgrupper, vilka samtliga är

förbjudna eller strängt reglerade i Sverige. Dessa tolv ämnen eller ämnesgrupper

består av åtta bekämpningsmedel (aldrin, klordan, DDT, dieldrin, endrin,

heptaklor, mirex och toxafen), två industrikemikalier (PCB och hexaklorbenzen

(HCB, som även används som bekämpningsmedel)) samt s.k. biprodukter som bildas

vid förbränning och i industriella processer (polyklorerade dioxiner (PCDD) och

furaner (PCDF)).

Försiktighetsprincipen är vägledande för konventionens syfte (artikel 1) och

användning särskilt när det gäller att lägga till nya ämnen (artikel 8 paragraf

7 och 9).

Definitioner anges i artikel 2. I artikel 3, 5 och 6 anges de grundläggande

skyldigheter som parterna kommit överens om. I dessa skyldigheter ingår åtgärder

för att minska eller eliminera utsläpp av produktion och användning samt

oavsiktlig bildning, genom förbud eller begränsningar, import- och

exportrestriktioner samt användning av bästa tillgängliga teknik och

miljöpraxis. Vidare ingår regler för hantering av lager samt avfall där i första

hand destruktion skall tillämpas. Särskilda riktlinjer för hantering av avfall

skall utarbetas i nära samarbete med motsvarande arbete under Baselkonventionen

om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av

farligt avfall.

Konventionen innehåller även rekommendationer om att länderna nationellt skall

förhindra att nya och gamla substanser med POP- egenskaper inte skall släppas ut

på marknaden respektive fortsätta att användas (artikel 3 paragraf 3 och 4).

Enligt artikel 4 finns möjligheter till undantag från skyldigheterna i artikel

3. Dessa undantag är tidsbegränsade och landspecifika och skall anges i en

särskild förteckning knuten till konventionen. Generella undantag medges för

användning vid forskning i laboratorieskala samt som referensstandard (artikel 3

paragraf 5).

Konventionen innehåller även bestämmelser om hur ytterligare kemikalier skall

införas i bilaga A, B och C (artikel 8). Ett förslag om tillägg skall innehålla

uppgifter om kemikaliens egenskaper enligt bilaga D och överlämnas till en

granskningskommitté till partskonferensen. Kommittén granskar förslaget och

begär in ytterligare information enligt bilaga E och F för upprättande av en

riskprofil samt förslag till kontrollåtgärder för kemikalien. Regeringen har

gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att, tillsammans med Naturvårdsverket, ta

fram en prioriteringslista över ytterligare kandidatämnen som skall kunna

föreslås inkluderas i Stockholmskonventionen samt det regionala POP-protokollet

under konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

Artiklarna 7 och 9-11 innehåller överenskommelser om genomförandeprogram, utbyte

av information, information till allmänheten, forskning och övervakning. I

artiklarna 12-14 finns överenskommelser om tekniskt bistånd,

finansieringsmekanism och tillfälliga finansieringsarrangemang. Konventionens

artiklar 15-18 innehåller överenskommelser om rapportering, efterlevnad och

tvistlösning. De efterföljande artiklarna 19-30 behandlar procedurer för

inrättandet av partskonferensen och sekretariatet, ändringar i konventionen,

rösträtt, undertecknande, ratificering, ikraftträdande och frånträdande m.m.

För ikraftträdande krävs att minst 50 parter ratificerar, godtar eller godkänner

konventionen.

4.2 Nödvändiga åtgärder för att uppfylla Stockholmskonventionen

De svenska bestämmelserna finns huvudsakligen i Kemikalieinspektionens

föreskrifter. Enligt dessa bestämmelser gäller att aldrin, klordan, DDT,

dieldrin, endrin och hexaklorbenzen inte får ingå som verksamma ämnen i

bekämpningsmedel. För heptaklor gäller att ämnet inte får ingå som verksamt ämne

i växtskyddsmedel. För dieldrin, DDT, hexaklorbenzen och toxafen gäller att om

en kemisk produkt innehåller ämnet så måste detta framgå av anmälan till

Kemikalieinspektionens produktregister. För PCB-produkter och PCB-varor gäller

enligt förordningen (1985:837) om PCB m.m. ett förbud mot tillverkning,

bearbetning, saluförande, överlåtelse för användning eller återanvändning. De

svenska reglerna behöver ses över så att det införs ett förbud mot tillverkning

och användning av alla de ämnen som omfattas av konventionen. Alternativt kan

tillståndsplikten behöva utökas. Detta är åtgärder som regeringen avser att

vidta med stöd av 14 kap. miljöbalken.

Polyklorerade dioxiner och furaner, HCB och PCB kan bildas oavsiktligt vid

exempelvis kemiska industriprocesser, förbränning och andra

högtemperaturprocesser. Konventionen ställer krav på att åtgärder skall vidtas

för att minska eller eliminera utsläpp till följd av oavsiktlig bildning av

dessa ämnen. Detta skall ske genom upprättande av handlingsprogram och genom att

främja användning av bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis. Några

särskilda lagändringar i detta avseende är inte nödvändiga. Med stöd av

miljöbalken kan regeringen föreskriva om gränsvärden som måste iakttas när

tillstånd till miljöfarlig verksamhet skall beviljas eller omprövas. För svensk

del finns det behov av att kartlägga utsläppskällor och ytterligare definiera

behov av åtgärder för dessa oavsiktligt bildade ämnen. Regeringen avser att ge

Naturvårdsverket ett sådant uppdrag i början av år 2002.

Konventionen ställer också krav på under vilka förutsättningar import och export

skall få ske av de ämnen som regleras i konventionen och hur omhändertagandet

skall gå till vid import. Svenska bestämmelser på området finns bl.a. i

förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering,

införsel och utförsel av kemiska produkter och i förordningen om PCB m.m. För

PCB gäller att produkten eller varan inte får importeras från eller exporteras

till länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen. De svenska

bestämmelserna bör ses över. Ändringar av dessa bestämmelser kan ske med stöd av

de bemyndiganden som finns i miljöbalken.

Parterna till konventionen skall vidta åtgärder för att säkerställa att lager

och avfall som är förorenade av kemikalier som omfattas av konventionen handhas

på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljön. Parterna skall bl.a. vidta

åtgärder för att identifiera lager, produkter och artiklar i användning samt

avfall som innehåller de kemikalier som konventionen omfattar. Vidare skall

avfallet behandlas, samlas upp, fraktas och lagras på ett miljömässigt

godtagbart sätt och omhändertas så att innehållet av den långlivade organiska

föroreningen förstörs eller oåterkalleligen omvandlas.

Bestämmelser om hantering av avfall finns framför allt i 15 kap. miljöbalken och

i avfallsförordningen (2001:1063). Enligt avfallsförordningen gäller bl.a. att

den som bedriver verksamhet där avfall mellanlagras, återvinns eller bortskaffas

skall föra anteckningar om den mängd och det slag av avfall som sålunda

hanteras. När det gäller farligt avfall gäller uppgiftsskyldigheten även bl.a.

att anteckningar skall föras om den mängd och de slag av avfall som årligen

uppkommer i verksamheten samt de anläggningar som olika slag av avfall

transporteras till. Bestämmelser finns även om anteckningsskyldighet för den som

transporterar avfall. Avfallsförordningen innehåller vidare bestämmelser om

tillstånds- och anmälningsplikt för transport av avfall. Avfallsförordningen

trädde i kraft den 1 januari 2002 och ersätter bestämmelserna i förordningen

(1996:971) om farligt avfall och renhållningsförordningen (1998:902) som

upphörde att gälla vid samma tidpunkt. I förordningen (1997:692) om förbränning

av farligt avfall finns bestämmelser om tillstånd till förbränning av farligt

avfall. Av betydelse är även reglerna i 10 kap. miljöbalken om ansvar för

förorenade områden. Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige i skälig

omfattning skall utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som behövs för

att motverka skador eller olägenheter för hälsa eller miljön. I 9 kap.

miljöbalken och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

finns vidare bestämmelser om tillståndsprövning avseende avfall. Några

författningsändringar bedöms inte som nödvändiga i denna del.

Konventionen innehåller även bestämmelser om att parterna skall utse en

nationell myndighet för utbyte av information i frågor som behandlas i

konventionen, om rapportering till sekretariatet om vilka åtgärder som vidtagits

för att genomföra konventionen och om tillhandahållande av statistikuppgifter.

För att uppfylla dessa förpliktelser kan vissa förordningsändringar behövas.

Sveriges tillträde till Stockholmskonventionen bedöms inte medföra några

samhällsekonomiska merkostnader jämfört med i dag.

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar

STOCKHOLM CONVENTION ON PERSISTENT ORGANIC POLLUTANTS

The Parties to this Convention,

Recognizing that persistent organic pollutants possess toxic properties, resist

degradation, bioaccumulate and are transported, through air, water and migratory

species, across international boundaries and deposited far from their place of

release, where they accumulate in terrestrial and aquatic ecosystems,

Aware of the health concerns, especially in developing countries, resulting from

local exposure to persistent organic pollutants, in particular impacts upon

women and, through them, upon future generations,

Acknowledging that the Arctic ecosystems and indigenous communities are

particularly at risk because of the biomagnification of persistent organic

pollutants and that contamination of their traditional foods is a public health

issue,

Conscious of the need for global action on persistent organic pollutants,

Mindful of decision 19/13 C of 7 February 1997 of the Governing Council of the

United Nations Environment Programme to initiate international action to protect

human health and the environment through measures which will reduce and/or

eliminate emissions and discharges of persistent organic pollutants,

Recalling the pertinent provisions of the relevant international environmental

conventions, especially the Rotterdam Convention on the Prior Informed Consent

Procedure for Certain Hazardous Chemicals and Pesticides in International Trade,

and the Basel Convention on the Control of Transboundary Movements of Hazardous

Wastes and their Disposal including the regional agreements developed within

the framework of its Article 11,

Recalling also the pertinent provisions of the Rio Declaration on Environment

and Development and Agenda 21,

Acknowledging that precaution underlies the concerns of all the Parties and is

embedded within this Convention,

Recognizing that this Convention and other international agreements in the field

of trade and the environment are mutually supportive,

Reaffirming that States have, in accordance with the Charter of the United

Nations and the principles of international law, the sovereign right to exploit

their own resources pursuant to their own environmental and developmental

policies, and the responsibility to ensure that activities within their

jurisdiction or control do not cause damage to the environment of other States

or of areas beyond the limits of national jurisdiction,

Taking into account the circumstances and particular requirements of developing

countries, in particular the least developed among them, and countries with

economies in transition, especially the need to strengthen their national

capabilities for the management of chemicals, including through the transfer of

technology, the provision of financial and technical assistance and the

promotion of cooperation among the Parties,

Taking full account of the Programme of Action for the Sustainable Development

of Small Island Developing States, adopted in Barbados on 6 May 1994,

Noting the respective capabilities of developed and developing countries, as

well as the common but differentiated responsibilities of States as set forth in

Principle 7 of the Rio Declaration on Environment and Development,

Recognizing the important contribution that the private sector and

non-governmental organizations can make to achieving the reduction and/or

elimination of emissions and discharges of persistent organic pollutants,

Underlining the importance of manufacturers of persistent organic pollutants

taking responsibility for reducing adverse effects caused by their products and

for providing information to users, Governments and the public on the hazardous

properties of those chemicals,

Conscious of the need to take measures to prevent adverse effects caused by

persistent organic pollutants at all stages of their life cycle,

Reaffirming Principle 16 of the Rio Declaration on Environment and Development

which states that national authorities should endeavour to promote the

internalization of environmental costs and the use of economic instruments,

taking into account the approach that the polluter should, in principle, bear

the cost of pollution, with due regard to the public interest and without

distorting international trade and investment,

Encouraging Parties not having regulatory and assessment schemes for pesticides

and industrial chemicals to develop such schemes,

Recognizing the importance of developing and using environmentally sound

alternative processes and chemicals,

Determined to protect human health and the environment from the harmful impacts

of persistent organic pollutants,

Have agreed as follows:

Article 1

Objective

Mindful of the precautionary approach as set forth in Principle 15 of the Rio

Declaration on Environment and Development, the objective of this Convention is

to protect human health and the environment from persistent organic pollutants.

Article 2

Definitions

For the purposes of this Convention:

(a) "Party" means a State or regional economic integration organization that has

consented to be bound by this Convention and for which the Convention is in

force;

(b) "Regional economic integration organization" means an organization

constituted by sovereign States of a given region to which its member States

have transferred competence in respect of matters governed by this Convention

and which has been duly authorized, in accordance with its internal procedures,

to sign, ratify, accept, approve or accede to this Convention;

(c) "Parties present and voting" means Parties present and casting an

affirmative or negative vote.

Article 3

Measures to reduce or eliminate releases from intentional production and use

1. Each Party shall:

(a) Prohibit and/or take the legal and administrative measures necessary to

eliminate:

(i) Its production and use of the chemicals listed in Annex A subject to the

provisions of that Annex; and

(ii) Its import and export of the chemicals listed in Annex A in accordance with

the provisions of paragraph 2; and

(b) Restrict its production and use of the chemicals listed in Annex B in

accordance with the provisions of that Annex.

2. Each Party shall take measures to ensure:

(a) That a chemical listed in Annex A or Annex B is imported only:

(i) For the purpose of environmentally sound disposal as set forth in paragraph

1 (d) of Article 6; or

(ii) For a use or purpose which is permitted for that Party under Annex A or

Annex B;

(b) That a chemical listed in Annex A for which any production or use specific

exemption is in effect or a chemical listed in Annex B for which any production

or use specific exemption or acceptable purpose is in effect, taking into

account any relevant provisions in existing international prior informed consent

instruments, is exported only:

(i) For the purpose of environmentally sound disposal as set forth in paragraph

1 (d) of Article 6;

(ii) To a Party which is permitted to use that chemical under Annex A or Annex

B; or

(iii) To a State not Party to this Convention which has provided an annual

certification to the exporting Party. Such certification shall specify the

intended use of the chemical and include a statement that, with respect to that

chemical, the importing State is committed to:

a. Protect human health and the environment by taking the necessary measures

to minimize or prevent releases;

b. Comply with the provisions of paragraph 1 of Article 6; and

c. Comply, where appropriate, with the provisions of paragraph 2 of Part II

of Annex B.

The certification shall also include any appropriate supporting

documentation, such as legislation, regulatory instruments, or administrative or

policy guidelines. The exporting Party shall transmit the certification to the

Secretariat within sixty days of receipt.

(c) That a chemical listed in Annex A, for which production and use specific

exemptions are no longer in effect for any Party, is not exported from it except

for the purpose of environmentally sound disposal as set forth in paragraph 1

(d) of Article 6;

(d) For the purposes of this paragraph, the term "State not Party to this

Convention" shall include, with respect to a particular chemical, a State or

regional economic integration organization that has not agreed to be bound by

the Convention with respect to that chemical.

3. Each Party that has one or more regulatory and assessment schemes for new

pesticides or new industrial chemicals shall take measures to regulate with the

aim of preventing the production and use of new pesticides or new industrial

chemicals which, taking into consideration the criteria in paragraph 1 of Annex

D, exhibit the characteristics of persistent organic pollutants.

4. Each Party that has one or more regulatory and assessment schemes for

pesticides or industrial chemicals shall, where appropriate, take into

consideration within these schemes the criteria in paragraph 1 of Annex D when

conducting assessments of pesticides or industrial chemicals currently in use.

5. Except as otherwise provided in this Convention, paragraphs 1 and 2 shall not

apply to quantities of a chemical to be used for laboratory-scale research or

as a reference standard.

6. Any Party that has a specific exemption in accordance with Annex A or a

specific exemption or an acceptable purpose in accordance with Annex B shall

take appropriate measures to ensure that any production or use under such

exemption or purpose is carried out in a manner that prevents or minimizes human

exposure and release into the environment. For exempted uses or acceptable

purposes that involve intentional release into the environment under conditions

of normal use, such release shall be to the minimum extent necessary, taking

into account any applicable standards and guidelines.

Article 4

Register of specific exemptions

1. A Register is hereby established for the purpose of identifying the Parties

that have specific exemptions listed in Annex A or Annex B. It shall not

identify Parties that make use of the provisions in Annex A or Annex B that may

be exercised by all Parties. The Register shall be maintained by the

Secretariat and shall be available to the public.

2. The Register shall include:

(a) A list of the types of specific exemptions reproduced from Annex A and Annex

B;

(b) A list of the Parties that have a specific exemption listed under Annex A or

Annex B; and

(c) A list of the expiry dates for each registered specific exemption.

3. Any State may, on becoming a Party, by means of a notification in writing to

the Secretariat, register for one or more types of specific exemptions listed in

Annex A or Annex B.

4. Unless an earlier date is indicated in the Register by a Party, or an

extension is granted pursuant to paragraph 7, all registrations of specific

exemptions shall expire five years after the date of entry into force of this

Convention with respect to a particular chemical.

5. At its first meeting, the Conference of the Parties shall decide upon its

review process for the entries in the Register.

6. Prior to a review of an entry in the Register, the Party concerned shall

submit a report to the Secretariat justifying its continuing need for

registration of that exemption. The report shall be circulated by the

Secretariat to all Parties. The review of a registration shall be carried out

on the basis of all available information. Thereupon, the Conference of the

Parties may make such recommendations to the Party concerned as it deems

appropriate.

7. The Conference of the Parties may, upon request from the Party concerned,

decide to extend the expiry date of a specific exemption for a period of up to

five years. In making its decision, the Conference of the Parties shall take

due account of the special circumstances of the developing country Parties and

Parties with economies in transition.

8. A Party may, at any time, withdraw an entry from the Register for a specific

exemption upon written notification to the Secretariat. The withdrawal shall

take effect on the date specified in the notification.

9. When there are no longer any Parties registered for a particular type of

specific exemption, no new registrations may be made with respect to it.

Article 5

Measures to reduce or eliminate releases from unintentional production

Each Party shall at a minimum take the following measures to reduce the total

releases derived from anthropogenic sources of each of the chemicals listed in

Annex C, with the goal of their continuing minimization and, where feasible,

ultimate elimination:

(a) Develop an action plan or, where appropriate, a regional or subregional

action plan within two years of the date of entry into force of this Convention

for it, and subsequently implement it as part of its implementation plan

specified in Article 7, designed to identify, characterize and address the

release of the chemicals listed in Annex C and to facilitate implementation of

subparagraphs (b) to (e). The action plan shall include the following elements:

(i) An evaluation of current and projected releases, including the

development and maintenance of source inventories and release estimates, taking

into consideration the source categories identified in Annex C;

(ii) An evaluation of the efficacy of the laws and policies of the Party

relating to the management of such releases;

(iii) Strategies to meet the obligations of this paragraph, taking into

account the evaluations in (i) and (ii);

(iv) Steps to promote education and training with regard to, and awareness

of, those strategies;

(v) A review every five years of those strategies and of their success in

meeting the obligations of this paragraph; such reviews shall be included in

reports submitted pursuant to Article 15;

(vi) A schedule for implementation of the action plan, including for the

strategies and measures identified therein;

(b) Promote the application of available, feasible and practical measures that

can expeditiously achieve a realistic and meaningful level of release reduction

or source elimination;

(c) Promote the development and, where it deems appropriate, require the use of

substitute or modified materials, products and processes to prevent the

formation and release of the chemicals listed in Annex C, taking into

consideration the general guidance on prevention and release reduction measures

in Annex C and guidelines to be adopted by decision of the Conference of the

Parties;

(d) Promote and, in accordance with the implementation schedule of its action

plan, require the use of best available techniques for new sources within source

categories which a Party has identified as warranting such action in its action

plan, with a particular initial focus on source categories identified in Part

II of Annex C. In any case, the requirement to use best available techniques for

new sources in the categories listed in Part II of that Annex shall be phased

in as soon as practicable but no later than four years after the entry into

force of the Convention for that Party. For the identified categories, Parties

shall promote the use of best environmental practices. When applying best

available techniques and best environmental practices, Parties should take into

consideration the general guidance on prevention and release reduction measures

in that Annex and guidelines on best available techniques and best environmental

practices to be adopted by decision of the Conference of the Parties;

(e) Promote, in accordance with its action plan, the use of best available

techniques and best environmental practices:

(i) For existing sources, within the source categories listed in Part II of

Annex C and within source categories such as those in Part III of that Annex;

and

(ii) For new sources, within source categories such as those listed in Part

III of Annex C which a Party has not addressed under subparagraph (d).

When applying best available techniques and best environmental practices,

Parties should take into consideration the general guidance on prevention and

release reduction measures in Annex C and guidelines on best available

techniques and best environmental practices to be adopted by decision of the

Conference of the Parties;

(f) For the purposes of this paragraph and Annex C:

(i) "Best available techniques" means the most effective and advanced stage

in the development of activities and their methods of operation which indicate

the practical suitability of particular techniques for providing in principle

the basis for release limitations designed to prevent and, where that is not

practicable, generally to reduce releases of chemicals listed in Part I of Annex

C and their impact on the environment as a whole. In this regard:

(ii) "Techniques" includes both the technology used and the way in which the

installation is designed, built, maintained, operated and decommissioned;

(iii) "Available" techniques means those techniques that are accessible to

the operator and that are developed on a scale that allows implementation in the

relevant industrial sector, under economically and technically viable

conditions, taking into consideration the costs and advantages; and

(iv) "Best" means most effective in achieving a high general level of

protection of the environment as a whole;

(v) "Best environmental practices" means the application of the most

appropriate combination of environmental control measures and strategies;

(vi) "New source" means any source of which the construction or substantial

modification is commenced at least one year after the date of:

a. Entry into force of this Convention for the Party concerned; or

b. Entry into force for the Party concerned of an amendment to Annex C

where the source becomes subject to the provisions of this Convention only by

virtue of that amendment.

(g) Release limit values or performance standards may be used by a Party to

fulfill its commitments for best available techniques under this paragraph.

Article 6

Measures to reduce or eliminate releases from stockpiles and wastes

1. In order to ensure that stockpiles consisting of or containing chemicals

listed either in Annex A or Annex B and wastes, including products and articles

upon becoming wastes, consisting of, containing or contaminated with a chemical

listed in Annex A, B or C, are managed in a manner protective of human health

and the environment, each Party shall:

(a) Develop appropriate strategies for identifying:

(i) Stockpiles consisting of or containing chemicals listed either in Annex A

or Annex B; and

(ii) Products and articles in use and wastes consisting of, containing or

contaminated with a chemical listed in Annex A, B or C;

(b) Identify, to the extent practicable, stockpiles consisting of or containing

chemicals listed either in Annex A or Annex B on the basis of the strategies

referred to in subparagraph (a);

(c) Manage stockpiles, as appropriate, in a safe, efficient and environmentally

sound manner. Stockpiles of chemicals listed either in Annex A or Annex B,

after they are no longer allowed to be used according to any specific exemption

specified in Annex A or any specific exemption or acceptable purpose specified

in Annex B, except stockpiles which are allowed to be exported according to

paragraph 2 of Article 3, shall be deemed to be waste and shall be managed in

accordance with subparagraph (d);

(d) Take appropriate measures so that such wastes, including products and

articles upon becoming wastes, are:

(i) Handled, collected, transported and stored in an environmentally sound

manner;

(ii) Disposed of in such a way that the persistent organic pollutant content

is destroyed or irreversibly transformed so that they do not exhibit the

characteristics of persistent organic pollutants or otherwise disposed of in an

environmentally sound manner when destruction or irreversible transformation

does not represent the environmentally preferable option or the persistent

organic pollutant content is low, taking into account international rules,

standards, and guidelines, including those that may be developed pursuant to

paragraph 2, and relevant global and regional regimes governing the management

of hazardous wastes;

(iii) Not permitted to be subjected to disposal operations that may lead to

recovery, recycling, reclamation, direct reuse or alternative uses of persistent

organic pollutants; and

(iv) Not transported across international boundaries without taking into

account relevant international rules, standards and guidelines;

(e) Endeavour to develop appropriate strategies for identifying sites

contaminated by chemicals listed in Annex A, B or C; if remediation of those

sites is undertaken it shall be performed in an environmentally sound manner.

2. The Conference of the Parties shall cooperate closely with the appropriate

bodies of the Basel Convention on the Control of Transboundary Movements of

Hazardous Wastes and their Disposal to, inter alia:

(a) Establish levels of destruction and irreversible transformation necessary to

ensure that the characteristics of persistent organic pollutants as specified

in paragraph 1 of Annex D are not exhibited;

(b) Determine what they consider to be the methods that constitute

environmentally sound disposal referred to above; and

(c) Work to establish, as appropriate, the concentration levels of the chemicals

listed in Annexes A, B and C in order to define the low persistent organic

pollutant content referred to in paragraph 1 (d)(ii).

Article 7

Implementation plans

1. Each Party shall:

(a) Develop and endeavour to implement a plan for the implementation of its

obligations under this Convention;

(b) Transmit its implementation plan to the Conference of the Parties within two

years of the date on which this Convention enters into force for it; and

(c) Review and update, as appropriate, its implementation plan on a periodic

basis and in a manner to be specified by a decision of the Conference of the

Parties.

2. The Parties shall, where appropriate, cooperate directly or through global,

regional and subregional organizations, and consult their national stakeholders,

including women''''s groups and groups involved in the health of children, in

order to facilitate the development, implementation and updating of their

implementation plans.

3. The Parties shall endeavour to utilize and, where necessary, establish the

means to integrate national implementation plans for persistent organic

pollutants in their sustainable development strategies where appropriate.

Article 8

Listing of chemicals in Annexes A, B and C

1. A Party may submit a proposal to the Secretariat for listing a chemical in

Annexes A, B and/or C. The proposal shall contain the information specified in

Annex D. In developing a proposal, a Party may be assisted by other Parties

and/or by the Secretariat.

2. The Secretariat shall verify whether the proposal contains the information

specified in Annex D. If the Secretariat is satisfied that the proposal

contains the information so specified, it shall forward the proposal to the

Persistent Organic Pollutants Review Committee.

3. The Committee shall examine the proposal and apply the screening criteria

specified in Annex D in a flexible and transparent way, taking all information

provided into account in an integrative and balanced manner.

4. If the Committee decides that:

(a) It is satisfied that the screening criteria have been fulfilled, it shall,

through the Secretariat, make the proposal and the evaluation of the Committee

available to all Parties and observers and invite them to submit the information

specified in Annex E; or

(b) It is not satisfied that the screening criteria have been fulfilled, it

shall, through the Secretariat, inform all Parties and observers and make the

proposal and the evaluation of the Committee available to all Parties and the

proposal shall be set aside.

5. Any Party may resubmit a proposal to the Committee that has been set aside by

the Committee pursuant to paragraph 4. The resubmission may include any

concerns of the Party as well as a justification for additional consideration by

the Committee. If, following this procedure, the Committee again sets the

proposal aside, the Party may challenge the decision of the Committee and the

Conference of the Parties shall consider the matter at its next session. The

Conference of the Parties may decide, based on the screening criteria in Annex D

and taking into account the evaluation of the Committee and any additional

information provided by any Party or observer, that the proposal should proceed.

6. Where the Committee has decided that the screening criteria have been

fulfilled, or the Conference of the Parties has decided that the proposal should

proceed, the Committee shall further review the proposal, taking into account

any relevant additional information received, and shall prepare a draft risk

profile in accordance with Annex E. It shall, through the Secretariat, make

that draft available to all Parties and observers, collect technical comments

from them and, taking those comments into account, complete the risk profile.

7. If, on the basis of the risk profile conducted in accordance with Annex E,

the Committee decides:

(a) That the chemical is likely as a result of its long-range environmental

transport to lead to significant adverse human health and/or environmental

effects such that global action is warranted, the proposal shall proceed. Lack

of full scientific certainty shall not prevent the proposal from proceeding.

The Committee shall, through the Secretariat, invite information from all

Parties and observers relating to the considerations specified in Annex F. It

shall then prepare a risk management evaluation that includes an analysis of

possible control measures for the chemical in accordance with that Annex; or

(b) That the proposal should not proceed, it shall, through the Secretariat,

make the risk profile available to all Parties and observers and set the

proposal aside.

8. For any proposal set aside pursuant to paragraph 7 (b), a Party may request

the Conference of the Parties to consider instructing the Committee to invite

additional information from the proposing Party and other Parties during a

period not to exceed one year. After that period and on the basis of any

information received, the Committee shall reconsider the proposal pursuant to

paragraph 6 with a priority to be decided by the Conference of the Parties. If,

following this procedure, the Committee again sets the proposal aside, the

Party may challenge the decision of the Committee and the Conference of the

Parties shall consider the matter at its next session. The Conference of the

Parties may decide, based on the risk profile prepared in accordance with Annex

E and taking into account the evaluation of the Committee and any additional

information provided by any Party or observer, that the proposal should proceed.

If the Conference of the Parties decides that the proposal shall proceed, the

Committee shall then prepare the risk management evaluation.

9. The Committee shall, based on the risk profile referred to in paragraph 6 and

the risk management evaluation referred to in paragraph 7 (a) or paragraph 8,

recommend whether the chemical should be considered by the Conference of the

Parties for listing in Annexes A, B and/or C. The Conference of the Parties,

taking due account of the recommendations of the Committee, including any

scientific uncertainty, shall decide, in a precautionary manner, whether to list

the chemical, and specify its related control measures, in Annexes A, B and/or

C.

Article 9

Information exchange

1. Each Party shall facilitate or undertake the exchange of information relevant

to:

(a) The reduction or elimination of the production, use and release of

persistent organic pollutants; and

(b) Alternatives to persistent organic pollutants, including information

relating to their risks as well as to their economic and social costs.

2. The Parties shall exchange the information referred to in paragraph 1

directly or through the Secretariat.

3. Each Party shall designate a national focal point for the exchange of such

information.

4. The Secretariat shall serve as a clearing-house mechanism for information on

persistent organic pollutants, including information provided by Parties,

intergovernmental organizations and non-governmental organizations.

5. For the purposes of this Convention, information on health and safety of

humans and the environment shall not be regarded as confidential. Parties that

exchange other information pursuant to this Convention shall protect any

confidential information as mutually agreed.

Article 10

Public information, awareness and education

1. Each Party shall, within its capabilities, promote and facilitate:

(a) Awareness among its policy and decision makers with regard to persistent

organic pollutants;

(b) Provision to the public of all available information on persistent organic

pollutants, taking into account paragraph 5 of Article 9;

(c) Development and implementation, especially for women, children and the least

educated, of educational and public awareness programmes on persistent organic

pollutants, as well as on their health and environmental effects and on their

alternatives;

(d) Public participation in addressing persistent organic pollutants and their

health and environmental effects and in developing adequate responses, including

opportunities for providing input at the national level regarding

implementation of this Convention;

(e) Training of workers, scientists, educators and technical and managerial

personnel;

(f) Development and exchange of educational and public awareness materials at

the national and international levels; and

(g) Development and implementation of education and training programmes at the

national and international levels.

2. Each Party shall, within its capabilities, ensure that the public has access

to the public information referred to in paragraph 1 and that the information is

kept up-to-date.

3. Each Party shall, within its capabilities, encourage industry and

professional users to promote and facilitate the provision of the information

referred to in paragraph 1 at the national level and, as appropriate,

subregional, regional and global levels.

4. In providing information on persistent organic pollutants and their

alternatives, Parties may use safety data sheets, reports, mass media and other

means of communication, and may establish information centres at national and

regional levels.

5. Each Party shall give sympathetic consideration to developing mechanisms,

such as pollutant release and transfer registers, for the collection and

dissemination of information on estimates of the annual quantities of the

chemicals listed in Annex A, B or C that are released or disposed of.

Article 11

Research, development and monitoring

1. The Parties shall, within their capabilities, at the national and

international levels, encourage and/or undertake appropriate research,

development, monitoring and cooperation pertaining to persistent organic

pollutants and, where relevant, to their alternatives and to candidate

persistent organic pollutants, including on their:

(a) Sources and releases into the environment;

(b) Presence, levels and trends in humans and the environment;

(c) Environmental transport, fate and transformation;

(d) Effects on human health and the environment;

(e) Socio-economic and cultural impacts;

(f) Release reduction and/or elimination; and

(g) Harmonized methodologies for making inventories of generating sources and

analytical techniques for the measurement of releases.

2. In undertaking action under paragraph 1, the Parties shall, within their

capabilities:

(a) Support and further develop, as appropriate, international programmes,

networks and organizations aimed at defining, conducting, assessing and

financing research, data collection and monitoring, taking into account the need

to minimize duplication of effort;

(b) Support national and international efforts to strengthen national scientific

and technical research capabilities, particularly in developing countries and

countries with economies in transition, and to promote access to, and the

exchange of, data and analyses;

(c) Take into account the concerns and needs, particularly in the field of

financial and technical resources, of developing countries and countries with

economies in transition and cooperate in improving their capability to

participate in the efforts referred to in subparagraphs (a) and (b);

(d) Undertake research work geared towards alleviating the effects of persistent

organic pollutants on reproductive health;

(e) Make the results of their research, development and monitoring activities

referred to in this paragraph accessible to the public on a timely and regular

basis; and

(f) Encourage and/or undertake cooperation with regard to storage and

maintenance of information generated from research, development and monitoring.

Article 12

Technical assistance

1. The Parties recognize that rendering of timely and appropriate technical

assistance in response to requests from developing country Parties and Parties

with economies in transition is essential to the successful implementation of

this Convention.

2. The Parties shall cooperate to provide timely and appropriate technical

assistance to developing country Parties and Parties with economies in

transition, to assist them, taking into account their particular needs, to

develop and strengthen their capacity to implement their obligations under this

Convention.

3. In this regard, technical assistance to be provided by developed country

Parties, and other Parties in accordance with their capabilities, shall include,

as appropriate and as mutually agreed, technical assistance for

capacity-building relating to implementation of the obligations under this

Convention. Further guidance in this regard shall be provided by the Conference

of the Parties.

4. The Parties shall establish, as appropriate, arrangements for the purpose of

providing technical assistance and promoting the transfer of technology to

developing country Parties and Parties with economies in transition relating to

the implementation of this Convention. These arrangements shall include

regional and subregional centres for capacity-building and transfer of

technology to assist developing country Parties and Parties with economies in

transition to fulfil their obligations under this Convention. Further guidance

in this regard shall be provided by the Conference of the Parties.

5. The Parties shall, in the context of this Article, take full account of the

specific needs and special situation of least developed countries and small

island developing states in their actions with regard to technical assistance.

Article 13

Financial resources and mechanisms

1. Each Party undertakes to provide, within its capabilities, financial support

and incentives in respect of those national activities that are intended to

achieve the objective of this Convention in accordance with its national plans,

priorities and programmes.

2. The developed country Parties shall provide new and additional financial

resources to enable developing country Parties and Parties with economies in

transition to meet the agreed full incremental costs of implementing measures

which fulfill their obligations under this Convention as agreed between a

recipient Party and an entity participating in the mechanism described in

paragraph 6. Other Parties may also on a voluntary basis and in accordance with

their capabilities provide such financial resources.

Contributions from other sources should also be encouraged. The implementation

of these commitments shall take into account the need for adequacy,

predictability, the timely flow of funds and the importance of burden sharing

among the contributing Parties.

3. Developed country Parties, and other Parties in accordance with their

capabilities and in accordance with their national plans, priorities and

programmes, may also provide and developing country Parties and Parties with

economies in transition avail themselves of financial resources to assist in

their implementation of this Convention through other bilateral, regional and

multilateral sources or channels.

4. The extent to which the developing country Parties will effectively implement

their commitments under this Convention will depend on the effective

implementation by developed country Parties of their commitments under this

Convention relating to financial resources, technical assistance and technology

transfer. The fact that sustainable economic and social development and

eradication of poverty are the first and overriding priorities of the developing

country Parties will be taken fully into account, giving due consideration to

the need for the protection of human health and the environment.

5. The Parties shall take full account of the specific needs and special

situation of the least developed countries and the small island developing

states in their actions with regard to funding.

6. A mechanism for the provision of adequate and sustainable financial resources

to developing country Parties and Parties with economies in transition on a

grant or concessional basis to assist in their implementation of the Convention

is hereby defined. The mechanism shall function under the authority, as

appropriate, and guidance of, and be accountable to the Conference of the

Parties for the purposes of this Convention. Its operation shall be entrusted

to one or more entities, including existing international entities, as may be

decided upon by the Conference of the Parties. The mechanism may also include

other entities providing multilateral, regional and bilateral financial and

technical assistance. Contributions to the mechanism shall be additional to

other financial transfers to developing country Parties and Parties with

economies in transition as reflected in, and in accordance with, paragraph 2.

7. Pursuant to the objectives of this Convention and paragraph 6, the Conference

of the Parties shall at its first meeting adopt appropriate guidance to be

provided to the mechanism and shall agree with the entity or entities

participating in the financial mechanism upon arrangements to give effect

thereto. The guidance shall address, inter alia:

(a) The determination of the policy, strategy and programme priorities, as well

as clear and detailed criteria and guidelines regarding eligibility for access

to and utilization of financial resources including monitoring and evaluation on

a regular basis of such utilization;

(b) The provision by the entity or entities of regular reports to the Conference

of the Parties on adequacy and sustainability of funding for activities

relevant to the implementation of this Convention;

(c) The promotion of multiple-source funding approaches, mechanisms and

arrangements;

(d) The modalities for the determination in a predictable and identifiable

manner of the amount of funding necessary and available for the implementation

of this Convention, keeping in mind that the phasing out of persistent organic

pollutants might require sustained funding, and the conditions under which that

amount shall be periodically reviewed; and

(e) The modalities for the provision to interested Parties of assistance with

needs assessment, information on available sources of funds and on funding

patterns in order to facilitate coordination among them.

8. The Conference of the Parties shall review, not later than its second meeting

and thereafter on a regular basis, the effectiveness of the mechanism

established under this Article, its ability to address the changing needs of the

developing country Parties and Parties with economies in transition, the

criteria and guidance referred to in paragraph 7, the level of funding as well

as the effectiveness of the performance of the institutional entities entrusted

to operate the financial mechanism. It shall, based on such review, take

appropriate action, if necessary, to improve the effectiveness of the mechanism,

including by means of recommendations and guidance on measures to ensure

adequate and sustainable funding to meet the needs of the Parties.

Article 14

Interim financial arrangements

The institutional structure of the Global Environment Facility, operated in

accordance with the Instrument for the Establishment of the Restructured Global

Environment Facility, shall, on an interim basis, be the principal entity

entrusted with the operations of the financial mechanism referred to in Article

13, for the period between the date of entry into force of this Convention and

the first meeting of the Conference of the Parties, or until such time as the

Conference of the Parties decides which institutional structure will be

designated in accordance with Article 13. The institutional structure of the

Global Environment Facility should fulfill this function through operational

measures related specifically to persistent organic pollutants taking into

account that new arrangements for this area may be needed.

Article 15

Reporting

1. Each Party shall report to the Conference of the Parties on the measures it

has taken to implement the provisions of this Convention and on the

effectiveness of such measures in meeting the objectives of the Convention.

2. Each Party shall provide to the Secretariat:

(a) Statistical data on its total quantities of production, import and export of

each of the chemicals listed in Annex A and Annex B or a reasonable estimate of

such data; and

(b) To the extent practicable, a list of the States from which it has imported

each such substance and the States to which it has exported each such substance.

3. Such reporting shall be at periodic intervals and in a format to be decided

by the Conference of the Parties at its first meeting.

Article 16

Effectiveness evaluation.

1. Commencing four years after the date of entry into force of this Convention,

and periodically thereafter at intervals to be decided by the Conference of the

Parties, the Conference shall evaluate the effectiveness of this Convention.

2. In order to facilitate such evaluation, the Conference of the Parties shall,

at its first meeting, initiate the establishment of arrangements to provide

itself with comparable monitoring data on the presence of the chemicals listed

in Annexes A, B and C as well as their regional and global environmental

transport. These arrangements:

(a) Should be implemented by the Parties on a regional basis when appropriate,

in accordance with their technical and financial capabilities, using existing

monitoring programmes and mechanisms to the extent possible and promoting

harmonization of approaches;

(b) May be supplemented where necessary, taking into account the differences

between regions and their capabilities to implement monitoring activities; and

(c) Shall include reports to the Conference of the Parties on the results of the

monitoring activities on a regional and global basis at intervals to be

specified by the Conference of the Parties.

3. The evaluation described in paragraph 1 shall be conducted on the basis of

available scientific, environmental, technical and economic information,

including:

(a) Reports and other monitoring information provided pursuant to paragraph 2;

(b) National reports submitted pursuant to Article 15; and

(c) Non-compliance information provided pursuant to the procedures established

under Article 17.

Article 17

Non-compliance

The Conference of the Parties shall, as soon as practicable, develop and approve

procedures and institutional mechanisms for determining non-compliance with the

provisions of this Convention and for the treatment of Parties found to be in

non-compliance.

Article 18

Settlement of disputes

1. Parties shall settle any dispute between them concerning the interpretation

or application of this Convention through negotiation or other peaceful means of

their own choice.

2. When ratifying, accepting, approving or acceding to the Convention, or at any

time thereafter, a Party that is not a regional economic integration

organization may declare in a written instrument submitted to the depositary

that, with respect to any dispute concerning the interpretation or application

of the Convention, it recognizes one or both of the following means of dispute

settlement as compulsory in relation to any Party accepting the same obligation:

(a) Arbitration in accordance with procedures to be adopted by the Conference of

the Parties in an annex as soon as practicable;

(b) Submission of the dispute to the International Court of Justice.

3. A Party that is a regional economic integration organization may make a

declaration with like effect in relation to arbitration in accordance with the

procedure referred to in paragraph 2 (a).

4. A declaration made pursuant to paragraph 2 or paragraph 3 shall remain in

force until it expires in accordance with its terms or until three months after

written notice of its revocation has been deposited with the depositary.

5. The expiry of a declaration, a notice of revocation or a new declaration

shall not in any way affect proceedings pending before an arbitral tribunal or

the International Court of Justice unless the parties to the dispute otherwise

agree.

6. If the parties to a dispute have not accepted the same or any procedure

pursuant to paragraph 2, and if they have not been able to settle their dispute

within twelve months following notification by one party to another that a

dispute exists between them, the dispute shall be submitted to a conciliation

commission at the request of any party to the dispute. The conciliation

commission shall render a report with recommendations. Additional procedures

relating to the conciliation commission shall be included in an annex to be

adopted by the Conference of the Parties no later than at its second meeting.

Article 19

Conference of the Parties

1. A Conference of the Parties is hereby established.

2. The first meeting of the Conference of the Parties shall be convened by the

Executive Director of the United Nations Environment Programme no later than one

year after the entry into force of this Convention. Thereafter, ordinary

meetings of the Conference of the Parties shall be held at regular intervals to

be decided by the Conference.

3. Extraordinary meetings of the Conference of the Parties shall be held at such

other times as may be deemed necessary by the Conference, or at the written

request of any Party provided that it is supported by at least one third of the

Parties.

4. The Conference of the Parties shall by consensus agree upon and adopt at its

first meeting rules of procedure and financial rules for itself and any

subsidiary bodies, as well as financial provisions governing the functioning of

the Secretariat.

5. The Conference of the Parties shall keep under continuous review and

evaluation the implementation of this Convention. It shall perform the

functions assigned to it by the Convention and, to this end, shall:

(a) Establish, further to the requirements of paragraph 6, such subsidiary

bodies as it considers necessary for the implementation of the Convention;

(b) Cooperate, where appropriate, with competent international organizations and

intergovernmental and non-governmental bodies; and

(c) Regularly review all information made available to the Parties pursuant to

Article 15, including consideration of the effectiveness of paragraph 2 (b)

(iii) of Article 3;

(d) Consider and undertake any additional action that may be required for the

achievement of the objectives of the Convention.

6. The Conference of the Parties shall, at its first meeting, establish a

subsidiary body to be called the Persistent Organic Pollutants Review Committee

for the purposes of performing the functions assigned to that Committee by this

Convention. In this regard:

(a) The members of the Persistent Organic Pollutants Review Committee shall be

appointed by the Conference of the Parties. Membership of the Committee shall

consist of government-designated experts in chemical assessment or management.

The members of the Committee shall be appointed on the basis of equitable

geographical distribution;

(b) The Conference of the Parties shall decide on the terms of reference,

organization and operation of the Committee; and

(c) The Committee shall make every effort to adopt its recommendations by

consensus. If all efforts at consensus have been exhausted, and no consensus

reached, such recommendation shall as a last resort be adopted by a two-thirds

majority vote of the members present and voting.

7. The Conference of the Parties shall, at its third meeting, evaluate the

continued need for the procedure contained in paragraph 2 (b) of Article 3,

including consideration of its effectiveness.

8. The United Nations, its specialized agencies and the International Atomic

Energy Agency, as well as any State not Party to this Convention, may be

represented at meetings of the Conference of the Parties as observers. Any body

or agency, whether national or international, governmental or non-governmental,

qualified in matters covered by the Convention, and which has informed the

Secretariat of its wish to be represented at a meeting of the Conference of the

Parties as an observer may be admitted unless at least one third of the Parties

present object. The admission and participation of observers shall be subject

to the rules of procedure adopted by the Conference of the Parties.

Article 20

Secretariat

1. A Secretariat is hereby established.

2. The functions of the Secretariat shall be:

(a) To make arrangements for meetings of the Conference of the Parties and its

subsidiary bodies and to provide them with services as required;

(b) To facilitate assistance to the Parties, particularly developing country

Parties and Parties with economies in transition, on request, in the

implementation of this Convention;

(c) To ensure the necessary coordination with the secretariats of other relevant

international bodies;

(d) To prepare and make available to the Parties periodic reports based on

information received pursuant to Article 15 and other available information;

(e) To enter, under the overall guidance of the Conference of the Parties, into

such administrative and contractual arrangements as may be required for the

effective discharge of its functions; and

(f) To perform the other secretariat functions specified in this Convention and

such other functions as may be determined by the Conference of the Parties.

3. The secretariat functions for this Convention shall be performed by the

Executive Director of the United Nations Environment Programme, unless the

Conference of the Parties decides, by a three-fourths majority of the Parties

present and voting, to entrust the secretariat functions to one or more other

international organizations.

Article 21

Amendments to the Convention

1. Amendments to this Convention may be proposed by any Party.

2. Amendments to this Convention shall be adopted at a meeting of the Conference

of the Parties. The text of any proposed amendment shall be communicated to

the Parties by the Secretariat at least six months before the meeting at which

it is proposed for adoption. The Secretariat shall also communicate proposed

amendments to the signatories to this Convention and, for information, to the

depositary.

3. The Parties shall make every effort to reach agreement on any proposed

amendment to this Convention by consensus. If all efforts at consensus have

been exhausted, and no agreement reached, the amendment shall as a last resort

be adopted by a three-fourths majority vote of the Parties present and voting.

4. The amendment shall be communicated by the depositary to all Parties for

ratification, acceptance or approval.

5. Ratification, acceptance or approval of an amendment shall be notified to the

depositary in writing. An amendment adopted in accordance with paragraph 3

shall enter into force for the Parties having accepted it on the ninetieth day

after the date of deposit of instruments of ratification, acceptance or approval

by at least three-fourths of the Parties. Thereafter, the amendment shall

enter into force for any other Party on the ninetieth day after the date on

which that Party deposits its instrument of ratification, acceptance or approval

of the amendment.

Article 22

Adoption and amendment of annexes

1. Annexes to this Convention shall form an integral part thereof and, unless

expressly provided otherwise, a reference to this Convention constitutes at the

same time a reference to any annexes thereto.

2. Any additional annexes shall be restricted to procedural, scientific,

technical or administrative matters.

3. The following procedure shall apply to the proposal, adoption and entry into

force of additional annexes to this Convention:

(a) Additional annexes shall be proposed and adopted according to the procedure

laid down in paragraphs 1, 2 and 3 of Article 21;

(b) Any Party that is unable to accept an additional annex shall so notify the

depositary, in writing, within one year from the date of communication by the

depositary of the adoption of the additional annex. The depositary shall

without delay notify all Parties of any such notification received. A Party may

at any time withdraw a previous notification of non-acceptance in respect of

any additional annex, and the annex shall thereupon enter into force for that

Party subject to subparagraph (c); and

(c) On the expiry of one year from the date of the communication by the

depositary of the adoption of an additional annex, the annex shall enter into

force for all Parties that have not submitted a notification in accordance with

the provisions of subparagraph (b).

4. The proposal, adoption and entry into force of amendments to Annex A, B or C

shall be subject to the same procedures as for the proposal, adoption and entry

into force of additional annexes to this Convention, except that an amendment to

Annex A, B or C shall not enter into force with respect to any Party that has

made a declaration with respect to amendment to those Annexes in accordance with

paragraph 4 of Article 25, in which case any such amendment shall enter into

force for such a Party on the ninetieth day after the date of deposit with the

depositary of its instrument of ratification, acceptance, approval or accession

with respect to such amendment.

5. The following procedure shall apply to the proposal, adoption and entry into

force of an amendment to Annex D, E or F:

(a) Amendments shall be proposed according to the procedure in paragraphs 1 and

2 of Article 21;

(b) The Parties shall take decisions on an amendment to Annex D, E or F by

consensus; and

(c) A decision to amend Annex D, E or F shall forthwith be communicated to the

Parties by the depositary. The amendment shall enter into force for all Parties

on a date to be specified in the decision.

6. If an additional annex or an amendment to an annex is related to an amendment

to this Convention, the additional annex or amendment shall not enter into

force until such time as the amendment to the Convention enters into force.

Article 23

Right to vote

1. Each Party to this Convention shall have one vote, except as provided for in

paragraph 2.

2. A regional economic integration organization, on matters within its

competence, shall exercise its right to vote with a number of votes equal to the

number of its member States that are Parties to this Convention. Such an

organization shall not exercise its right to vote if any of its member States

exercises its right to vote, and vice versa.

Article 24

Signature

This Convention shall be open for signature at Stockholm by all States and

regional economic integration organizations on 23 May 2001, and at the United

Nations Headquarters in New York from 24 May 2001 to 22 May 2002.

Article 25

Ratification, acceptance, approval or accession

1. This Convention shall be subject to ratification, acceptance or approval by

States and by regional economic integration organizations. It shall be open for

accession by States and by regional economic integration organizations from the

day after the date on which the Convention is closed for signature.

Instruments of ratification, acceptance, approval or accession shall be

deposited with the depositary.

2. Any regional economic integration organization that becomes a Party to this

Convention without any of its member States being a Party shall be bound by all

the obligations under the Convention. In the case of such organizations, one or

more of whose member States is a Party to this Convention, the organization and

its member States shall decide on their respective responsibilities for the

performance of their obligations under the Convention. In such cases, the

organization and the member States shall not be entitled to exercise rights

under the Convention concurrently.

3. In its instrument of ratification, acceptance, approval or accession, a

regional economic integration organization shall declare the extent of its

competence in respect of the matters governed by this Convention. Any such

organization shall also inform the depositary, who shall in turn inform the

Parties, of any relevant modification in the extent of its competence.

4. In its instrument of ratification, acceptance, approval or accession, any

Party may declare that, with respect to it, any amendment to Annex A, B or C

shall enter into force only upon the deposit of its instrument of ratification,

acceptance, approval or accession with respect thereto.

Article 26

Entry into force

1. This Convention shall enter into force on the ninetieth day after the date of

deposit of the fiftieth instrument of ratification, acceptance, approval or

accession.

2. For each State or regional economic integration organization that ratifies,

accepts or approves this Convention or accedes thereto after the deposit of the

fiftieth instrument of ratification, acceptance, approval or accession, the

Convention shall enter into force on the ninetieth day after the date of deposit

by such State or regional economic integration organization of its instrument

of ratification, acceptance, approval or accession.

3. For the purpose of paragraphs 1 and 2, any instrument deposited by a regional

economic integration organization shall not be counted as additional to those

deposited by member States of that organization.

Article 27

Reservations

No reservations may be made to this Convention.

Article 28

Withdrawal

1. At any time after three years from the date on which this Convention has

entered into force for a Party, that Party may withdraw from the Convention by

giving written notification to the depositary.

2. Any such withdrawal shall take effect upon the expiry of one year from the

date of receipt by the depositary of the notification of withdrawal, or on such

later date as may be specified in the notification of withdrawal.

Article 29

Depositary

The Secretary-General of the United Nations shall be the depositary of this

Convention.

Article 30

Authentic texts

The original of this Convention, of which the Arabic, Chinese, English, French,

Russian and Spanish texts are equally authentic, shall be deposited with the

Secretary-General of the United Nations.

IN WITNESS WHEREOF the undersigned, being duly authorized to that effect, have

signed this Convention.

Done at Stockholm on this twenty-second day of May, two thousand and one.

STOCKHOLMSKONVENTIONEN OM LÅNGLIVADE ORGANISKA FÖRORENINGAR

Parterna i denna konvention,

som erkänner att långlivade organiska föroreningar har toxiska egenskaper,

motstår nedbrytning, bioackumulerar och sprids via luft, vatten och migrerande

arter över internationella gränser samt nedfaller långt från utsläppsplatsen,

där de samlas i terrestra och akvatiska ekosystem,

som är medvetna om den oro för hälsan, särskilt i utvecklings-länderna, som är

en följd av exponering på lokal nivå för långlivade organiska föroreningar,

särskilt vad gäller kvinnor och genom dem på framtida generationer,

som är medvetna om att de arktiska ekosystemen och urbefolkningen i arktiska

områden är särskilt utsatta för biomagnifiering av långlivade organiska

föroreningar och om att förorening av denna befolknings traditionella livsmedel

är en folkhälsofråga,

som är medvetna om behovet att vidta åtgärder på det globala planet mot

långlivade organiska föroreningar,

som beaktar Förenta nationernas miljöprograms styrande råds beslut nr 19/13 C av

den 7 februari 1997 att initiera internationellt handlande för att skydda

människors hälsa och miljön genom åtgärder som skall minska och/eller eliminera

spridning och utsläpp av långlivade organiska föroreningar,

som erinrar om relevanta bestämmelser i hithörande internationella

miljökonventioner, särskilt Rotterdamkonventionen om förfaranden för

förhands-godkännande av vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i

internationell handel och Basel-konventionen om kontroll av gränsöverskridande

transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall, innefattande

regionala överenskommelser som har slutits med stöd av artikel 11 i denna

konvention,

som även erinrar om tillämpliga bestämmelser i Riodeklarationen om miljö och

utveckling och Agenda 21,

som förklarar att försiktighet ligger till grund för alla parters omsorger och

är inkorporerad i denna konvention,

som erkänner att denna konvention och andra internationella överenskommelser om

handel och miljö stöder varandra,

som bekräftar att staterna, i enlighet med Förenta nationernas stadga och

folkrättens grundsatser, har suverän rätt att utnyttja sina egna resurser i

enlighet med sin politik för miljö och utveckling och att ansvara för att

verksamhet inom den egna jurisdiktionen eller kontrollen inte skadar miljön i

andra stater eller i områden utanför den nationella jurisdiktionen,

som beaktar utvecklingsländernas - särskilt de minst utvecklade ländernas -

förhållanden och särskilda krav, och ländernas med övergångsekonomi förhållanden

och särskilda krav, särskilt behovet att stärka deras nationella förmåga att

hantera kemikalier, inklusive genom teknologiöverföring, tillhandahållande av

ekonomiskt och tekniskt bistånd samt främjande av samarbete mellan parterna,

som fullt ut beaktar handlingsprogrammet för hållbar utveckling för små ö-stater

som är utvecklingsländer, vilket antogs i Barbados den 6 maj 1994,

som beaktar de utvecklade ländernas och utvecklingsländernas olika förmåga

liksom det gemensamma men differentierade ansvaret för stater som detta anges i

princip 7 i Rio-deklarationen om miljö och utveckling,

som erkänner de viktiga bidrag som den privata sektorn och icke-statliga

organisationer kan lämna för att minska och/eller eliminera läckage och utsläpp

av långlivade organiska föroreningar,

som understryker betydelsen att producenterna av långlivade organiska

föroreningar tar sitt ansvar för att minska de skadliga effekter som deras

produkter förorsakar och för att förse användarna, regeringarna och allmänheten

med upplysningar om dessa kemikaliers farliga egenskaper,

som är medvetna om behovet att vidta åtgärder för att förebygga de skadliga

verkningar som förorsakas av långlivade organiska föroreningar i alla faser av

deras livscykel,

som bekräftar princip 16 i Rio-deklarationen om miljö och utveckling, som

fastslår att nationella myndigheter bör sträva efter att främja internalisering

av miljökostnader och användning av ekonomiska styrmedel, med beaktande av att

förorenaren i princip skall bära kostnaderna för föroreningar med vederbörlig

hänsyn till det allmännas intressen och utan att störa den internationella

handeln och investeringarna,

som uppmuntrar parter som saknar regelverk för kontroll och bedömning av

pesticider och industriella kemikalier att införa ett sådant,

som erkänner betydelsen att utveckla och tillämpa miljövänliga alternativa

produktionsprocesser och kemikalier,

som är beslutna att skydda människors hälsa och miljön från långlivade organiska

föroreningarnas skadliga inverkan,

har kommit överens om följande.

Artikel 1

Syfte

Syftet med denna konvention är att, under iakttagande av försiktighetsprincipen

i princip 15 i Riodeklarationen, skydda människors hälsa och miljön mot

långlivade organiska föroreningar.

Artikel 2

Definitioner

I denna konvention används följande definitioner.

a) part en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration som har

samtyckt till att vara bunden av denna konvention och för vilken konventionen

gäller.

b) regional organisation för ekonomisk integration en organisation som är bildad

av suveräna stater i en viss region till vilken dess medlemsstater har överfört

behörighet avseende frågor som regleras av denna konvention och som

vederbörligen, i enlighet med dess interna förfaranden, har bemyndigats att

underteckna, ratificera, godta, godkänna eller tillträda denna konvention.

c) närvarande och röstande parter närvarande parter som avger en ja- eller

nejröst.

Artikel 3

Åtgärder för att minska eller eliminera utsläpp från avsiktlig produktion och

användning

1. Varje part skall

a) förbjuda och/eller vidta sådana rättsliga åtgärder eller administrativa

åtgärder som fordras för att eliminera

i) sin produktion och användning av kemikalier upptagna i bilaga A under

beaktande av bestämmelserna däri och

ii) sin import och export av kemikalier upptagna i bilaga A i enlighet med

bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel samt

b) begränsa sin produktion och användning av kemikalier upptagna i bilaga B i

enlighet med bestämmelserna däri.

2. Varje part skall vidta åtgärder för att säkerställa att

a) en kemikalie upptagen i bilaga A eller B endast importeras

i) för att omhändertas på miljömässigt godtagbart sätt enligt artikel 6.1 d

eller

ii) för en användning eller i ett syfte som är tillåtet för den parten i

enlighet med bilaga A eller B,

b) en kemikalie upptagen i bilaga A, för vilken ett särskilt angivet undantag

avseende produktion eller användning gäller eller en kemikalie upptagen i bilaga

B, för vilken ett särskilt angivet undantag avseende produktion eller

användning gäller eller för vilken ett godtagbart syfte finns med beaktande av

tillämpliga bestämmelser i existerande internationella överenskommelser om

förhandsgodkännande endast exporteras

i) för att omhändertas på miljömässigt godtagbart sätt enligt artikel 6.1 d,

ii) till en part som har rätt att använda kemikalien enligt bilaga A eller B

eller

iii) till en utanförstående stat som har lämnat ett ettårigt intyg till den

exporterande parten; intyget skall innehålla uppgift om den avsedda användningen

av kemikalien och en förklaring att den importerande staten med avseende på

kemikalien i fråga har åtagit sig att

a. skydda människors hälsa och miljön genom att vidta de åtgärder som fordras

för att minimera eller förhindra utsläpp,

b. följa bestämmelserna i artikel 6.1 och,

c. i förekommande fall, följa bestämmelserna i del II.2 i bilaga B;

intyget skall även innehålla vederbörliga underlagshandlingar såsom lagar,

regelverk, tillämpningsföreskrifter eller policy-riktlinjer; den exporterande

parten skall tillställa sekretariatet intyget inom 60 dagar räknat från dess

mottagande;

c) en kemikalie upptagen i bilaga A, för vilken särskilt angivna undantag

avseende produktion eller användning inte längre gäller för den parten, inte

exporteras från denna part, utom för att bortskaffas på miljömässigt godtagbart

sätt enligt artikel 6.1 d.

d) I denna punkt skall termen utanförstående stat med avseende på en viss

kemikalie innefatta en stat eller en regional organisation för ekonomisk

integration som inte har samtyckt till att vara bunden av denna konvention med

avseende på kemikalien i fråga.

3. En part som tillämpar något regelverk för kontroll och bedömning av nya

pesticider eller nya industriella kemikalier skall vidta åtgärder för att

reglera, med sikte på att förhindra produktion och användning av nya pesticider

eller nya industriella kemikalier som, med beaktande av kriterierna i punkt 1

bilaga D, uppvisar långlivade organiska föroreningars egenskaper.

4. En part som tillämpar något regelverk för kontroll och bedömning av

pesticider eller industriella kemikalier skall, i förekommande fall, inom dessa

regelverk beakta kriterierna i punkt 1 i bilaga D när de gör bedömningar av

pesticider eller industriella kemikalier som nu används.

5. Med beaktande av vad som anges på annan plats i denna konvention skall

punkterna 1 och 2 inte gälla sådana mängder av en kemikalie som används för

laboratorieforskning eller som referensstandard.

6. En part som har ett särskilt angivet undantag i enlighet med bilaga A eller

ett särskilt angivet undantag eller ett godtagbart syfte i enlighet med bilaga B

skall vidta de åtgärder som fordras för att säkerställa att produktion eller

användning enligt ett sådant undantag eller syfte sker på ett sätt som

förhindrar eller minimerar exponering av människor och utsläpp i miljön. Med

avseende på undantagen användning och godtagbara syften som innefattar

avsiktligt utsläpp i miljön under normala användningsförhållanden skall

utsläppet vara det minsta erforderliga med beaktande av vederbörliga normer och

riktlinjer.

Artikel 4

Förteckning över särskilt angivna undantag

1. Härmed upprättas en förteckning för att identifiera parter som har särskilt

angivna undantag upptagna i bilaga A eller B. Däri skall inte upptas parter som

utnyttjar sådana bestämmelser i bilaga A eller B som får utövas av alla parter.

Förteckningen skall föras av sekretariatet och hållas tillgängligt för

allmänheten.

2. I förteckningen skall följande ingå:

a) en förteckning över typer av särskilt angivna undantag enligt bilaga A och B;

b) en förteckning över parter med särskilt angivna undantag enligt bilaga A

eller B;

c) en förteckning över förfallodagar för varje registrerat särskilt angivet

undantag.

3. När en stat blir part får den genom skriftlig anmälan till sekretariatet

registrera en eller fler typer av särskilt angivna undantag enligt bilaga A

eller B.

4. Såvida inte en tidigare dag anges av en part i registret eller ett undantag

är beviljat enligt punkt 7, skall alla särskilt angivna undantag utlöpa fem år

efter denna konventions ikraftträdande med avseende på en viss kemikalie.

5. Partskonferensen skall vid sitt första möte bestämma sitt förfarande för

granskning av införanden i registret.

6. Innan ett införande i förteckningen prövas, skall den berörda parten avge en

rapport till sekretariatet med motivering av partens fortsatta behov av

registrering av undantaget i fråga. Sekretariatet skall delge samtliga parter

rapporten. Prövning av en registrering skall utföras på grundval av all

tillgänglig information. Partskonferensen får göra sådana rekommendationer till

den berörda parten som den anser vara befogade.

7. Partskonferensen får på begäran av den berörda parten förlänga

giltighetstiden av ett särskilt angivet undantag till högst fem år. Vid sitt

beslut skall partskonferensen på vederbörligt sätt beakta de särskilda

omständigheterna för parter som är utvecklingsländer eller länder med

övergångsekonomi.

8. En part får när som helst ta bort ett införande ur förteckningen över

särskilt angivna undantag genom skriftligt meddelande till sekretariatet med

verkan från den dag som anges i anmälan.

9. När ingen part är registrerad för en viss typ av särskilt angivet undantag,

får inga nya registreringar införas för detta undantag.

Artikel 5

Åtgärder för att minska eller eliminera utsläpp av oavsiktlig produktion

Varje part skall åtminstone vidta följande åtgärder för att minska det totala

utsläppet från mänskliga källor för var och en av de kemikalier som anges i

bilaga C med sikte på deras fortsatta minimering och, där så är möjligt,

slutliga eliminering:

a) Inom två år från dagen för denna konventions ikraftträdande för parten i

fråga upprätta ett handlingsprogram eller, i förekommande fall, ett regionalt

eller subregionalt handlings-program, och därefter genomföra detta som en del av

sitt genomförandeprogram som anges i artikel 7, för att identifiera,

karaktärisera och bemöta utsläpp av kemikalier angivna i bilaga C och underlätta

genomförandet av styckena b - e. Handlings-programmet skall innehålla följande

delar:

i) en utvärdering av nuvarande och planerade utsläpp, innefattande utveckling

och vidmakthållande av källinventeringar och uppskattningar av utsläpp under

beaktande av de källkategorier som anges i bilaga C;

ii) en uppskattning av effektiviteten av partens lagar och policy som hänför

sig till kontrollen av sådana utsläpp;

iii) strategier för att uppfylla åtagandena i denna punkt med hänsyn till

uppskattningarna i i och ii härovan;

iv) åtgärder för att främja utbildning och yrkesutbildning med hänsyn till

och i medvetande om dessa strategier;

v) en femårsöversyn av dessa strategier och av hur de har lyckats uppfylla

åtagandena i denna punkt; dessa översyner skall beaktas i rapporterna som skall

avges enligt artikel 15;

vi) en tidsplan för genomförande av handlingsprogrammet inklusive de

strategier och åtgärder som däri anges.

b) Främja tillämpning av tillgängliga, utförbara och praktiska åtgärder som

snabbt kan uppnå en realistisk och meningsfull nivå på utsläppsminskningar eller

eliminering av källor.

c) Främja utveckling och, där parten bedömer det erforderligt, fordra att

ersättningsprodukter eller modifierade material, produkter och processer används

för att förhindra bildande och utsläpp av kemikalier upptagna i bilaga C med

beaktande av de allmänna anvisningarna om åtgärder för förhindrande och

minskning av utsläpp i bilaga C och de riktlinjer som skall antas genom beslut

av partskonferensen.

d) Främja och, i enlighet med genomförandeschemat för partens handlingsprogram,

kräva att bästa tillgängliga teknik används för nya källor inom de

källkategorier som parten har identifierat som motiverar en sådan behandling i

sitt handlingsprogram med särskild tonvikt i inledningsskedet på de

källkategorier som anges i del II i bilaga C. Under alla förhållanden skall

kravet på tillämpning av bästa tillgängliga teknik för nya källor i de

kategorier som anges i del II i bilaga C infasas så snart som möjligt, dock

senast fyra år efter konventionens ikraftträdande för parten i fråga. För dessa

kategorier skall parterna främja användning av bästa miljöpraxis. Vid

tillämpning av bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis bör parterna

beakta de allmänna anvisningarna om åtgärder för att förebygga och minska

utsläpp i bilaga C och de riktlinjer om bästa tänkbara teknik och bästa

miljöpraxis som skall antas genom beslut av partskonferensen.

e) I enlighet med sitt handlingsprogram främja användning av bästa

tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis

i) för nu existerande källor inom de källkategorier som anges i del II i

bilaga C och inom sådana källkategorier som anges i del III i bilaga C, och

ii) för nya källor inom sådana källkategorier som anges i del III i bilaga C

som en part inte har beaktat enligt stycke d.

Vid tillämpning av bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis bör parterna

beakta de allmänna anvisningarna om åtgärder för att förebygga och minska

utsläpp i bilaga C och de riktlinjer om bästa tänkbara teknik och bästa

miljöpraxis som skall antas genom beslut av partskonferensen.

f) Följande definitioner tillämpas i denna punkt och i bilaga C:

i) bästa tillgängliga teknik: de effektivaste och mest avancerade

utvecklingsnivåerna vad gäller aktiviteter och motsvarande driftsmetoder som

representerar praktiskt lämplig teknik, som kan ligga till grund för

utsläppsminskningar som fastställts för att förebygga och, när detta inte är

möjligt, allmänt minska utsläppen av kemikalier som anges i del I i bilaga C och

deras inverkan på miljön som helhet.

ii) Termen teknik omfattar både den teknologi som används och det sätt på

vilket anläggningen är konstruerad och byggd samt hur den underhålls, drivs och

tas ur bruk.

iii) Med termen tillgänglig teknik avses teknik som är tillgänglig för

operatören och har utarbetats så att den kan användas inom den aktuella

industrisektorn under ekonomiskt och tekniskt genomförbara förhållanden med

beaktande av kostnader och fördelar.

iv) Med termen bäst avses mest effektiv för att uppnå en allmänt hög nivå för

skyddet av miljön som helhet.

v) Med termen bästa miljöpraxis avses tillämpningen av den lämpligaste

kombinationen av kontrollåtgärder och strategier på miljöområdet.

vi) Med termen ny källa avses varje källa i vilken konstruktionen eller en

avsevärd förändring i denna har påbörjats minst ett år efter dagen för

a. denna konventions ikraftträdande för berörd part, eller

b. ikraftträdandet för den berörda parten av en ändring av bilaga C genom

vilken bestämmelserna i denna konvention kommer att gälla för källan endast med

stöd av ändringen.

g) Gränsvärden för utsläpp eller normer för prestanda får användas av en part

för att uppfylla dess åtaganden om bästa tillgängliga teknik enligt denna punkt.

Artikel 6

Åtgärder för att minska utsläpp från lager och avfall

1. För att säkerställa att lager som består av eller innehåller kemikalier

upptagna i bilaga A eller B och avfall, inklusive produkter och artiklar som när

de blir avfall, består av, innehåller eller är förorenade av en kemikalie

upptagen i bilaga A, B eller C hanteras på ett sätt som skyddar människors hälsa

och miljön, skall varje part

a) utforma strategier som är lämpliga för att identifiera

i) lager som består av eller innehåller kemikalier upptagna i bilaga A eller

B;

ii) produkter och artiklar i användning och avfall som består av, innehåller

eller är förorenade av kemikalier upptagna i bilaga A, B eller C;

b) i största möjliga utsträckning identifiera lager som består av eller

innehåller kemikalier upptagna i bilaga A eller B på grundval av de strategier

som avses i stycke a;

c) på lämpligt vis hantera lager på ett säkert, effektivt och miljömässigt

godtagbart sätt. Lager av kemikalier som anges i bilaga A eller B skall, efter

det att deras användning inte längre är tillåten med stöd av ett särskilt

angivet undantag i bilaga A eller ett särskilt angivet undantag eller godtagbart

syfte angivet i bilaga B, med undantag för lager vars export är tillåten enligt

artikel 3.2, anses vara avfall och behandlas i enlighet med stycke d;

d) vidta erforderliga åtgärder för att sådant avfall, inklusive produkter och

artiklar som blir sådant avfall,

i) behandlas, insamlas, transporteras och lagras på ett miljömässigt

godtagbart sätt;

ii) bortskaffas på ett sådant sätt att innehållet av den långlivade organiska

föroreningen förstörs eller oåterkalleligen omvandlas, så att det inte längre

företer långlivade organiska föroreningars egenskaper eller på annat sätt

bortskaffas på ett miljömässigt godtagbart sätt när destruktion eller

oåterkalleliga omvandling inte utgör det val som miljömässigt sett är att

föredra eller innehållet av den långlivade organiska föroreningen är lågt i

förhållande till internationella regler, normer och riktlinjer innefattande de

som kan utformas enligt punkt 2 och relevanta globala eller regionala system som

reglerar hanteringen av farligt avfall,

iii) inte får underkastas omhändertagandeförfaranden som kan medge

återvinning, återanvändning, återtagande, direkt återanvändning eller annan

användning av långlivade organiska föroreningar och

iv) inte transporteras över internationella gränser utan att beakta gällande

internationella regler, normer och riktlinjer;

e) sträva efter att utveckla lämpliga strategier för att identifiera platser som

är förorenade av kemikalier angivna i bilaga A, B eller C. Om sanering görs av

dessa platser, skall det ske på ett på miljömässigt godtagbart sätt.

2. Partskonferensen skall nära samarbeta med de behöriga organen enligt

Basel-konventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt

omhändertagande av farligt avfall för att, bland annat,

a) fastställa de nivåer för förstöring och oåterkallelig omvandling som

erfordras för att säkerställa att de långlivade organiska föroreningarnas

egenskaper som anges i punkt 1 i bilaga D inte kan påvisas,

b) fastställa vilka de anser vara de metoder som utgör sådant miljömässigt

godtagbart omhändertagande som avses ovan, samt

c) verka för att på lämpligt sätt upprätta koncentrationsnivåer för de

kemikalier som anges i bilaga A, B och C för att definiera lågt innehåll av

långlivade organiska föroreningar som avses i punkt 1 d ii i denna artikel.

Artikel 7

Genomförandeprogram

1. Varje part skall

a) upprätta ett program för genomförande av sina åtaganden enligt denna

konvention och sträva efter att genomföra det,

b) tillställa partskonferensen detta program inom två år räknat från dagen för

denna konventions ikraftträdande för parten, och

c) granska och i förekommande fall uppdatera genomförande-programmet periodiskt

och på ett sätt som skall anges genom ett beslut av partskonferensen.

2. Parterna skall där så är lämpligt samarbeta direkt eller via globala,

regionala och subregionala organisationer och samråda med sina nationella

intressenter, däribland kvinnogrupper och grupper som är verksamma med

barnhälsovård, för att underlätta upprättande, genomförande och uppdatering av

sina genomförandeprogram.

3. Parterna skall sträva efter att använda och, om så är nödvändigt, ställa

medel till förfogande för att inordna nationella genomförandeprogram för

långlivade organiska föroreningar i sina strategier för hållbar utveckling där

så är lämpligt.

Artikel 8

Införande av kemikalier i bilaga A, B och C

1. En part får tillställa sekretariatet förslag om införande av kemikalier i

bilaga A, B och/eller C. I förslaget skall ingå de uppgifter som anges i bilaga

D. När en part utarbetar ett förslag, får den ta emot hjälp av andra parter

och/eller sekretariatet.

2. Sekretariatet skall verifiera att förslaget innehåller de uppgifter som anges

i bilaga D. Om sekretariatet har konstaterat att förslaget innehåller dessa

uppgifter, skall det överlämna förslaget till granskningskommittén för

långlivade organiska föroreningar.

3. Kommittén skall pröva förslaget och tillämpa de urvalskriterier som anges i

bilaga D på ett flexibelt och begripligt sätt med beaktande av alla uppgifter

som lämnats på ett integrerat och välavvägt sätt.

4. Om kommittén beslutar att

a) urvalskriterierna har uppfyllts, skall den genom sekretariatet meddela alla

parter och observatörer förslaget och kommitténs bedömning av det och uppmana

dem att inkomma med de uppgifter som anges i bilaga E;

b) urvalskriterierna inte har uppfyllts, skall den genom sekretariatet meddela

alla parter och observatörer förslaget och kommitténs bedömning och förslaget

skall ogillas.

5. En part får åter underställa kommittén ett förslag som har ogillats av denna

enligt punkt 4. I det förnyade förslaget kan ingå partens anmärkningar och en

motivering för att det ånyo skall behandlas av kommittén. Om kommittén efter

denna procedur ånyo ogillar förslaget, får parten överklaga kommitténs beslut

och då skall partskonferensen behandla ärendet vid sitt nästa möte.

Partskonferensen får, på grundval av urvalskriterierna i bilaga D och med

beaktande av kommitténs bedömning och ytterligare uppgifter som lämnats av en

part eller en observatör, besluta att förslaget skall godkännas.

6. Om kommittén har beslutat att urvalskriterierna har uppfyllts eller om

partskonferensen har avgjort att förslaget skall gillas, skall kommittén

ytterligare pröva detta med beaktande av hithörande mottagna ytterligare

uppgifter och upprätta ett utkast till riskprofil i enlighet med bilaga E.

Kommittén skall genom sekretariatet meddela alla parter och observatörer

förslaget, inhämta tekniska kommentarer av dem och, med beaktande av dessa

kommentarer, slutföra riskprofilen.

7. Om kommittén på grundval av den riskprofil som upprättats i enlighet med

bilaga E finner

a) att det med fog kan förmodas att kemikalien till följd av sin långväga

spridning kan medföra avsevärda effekter på människors hälsa och/eller miljön i

den utsträckning att globala åtgärder är befogade, skall förslaget gillas.

Avsaknad av fullständig vetenskaplig visshet skall inte hindra att förslaget

gillas. Kommittén skall genom sekretariatet begära upplysningar från alla parter

och observatörer med beaktande av vad som anges i bilaga F. Den skall då

upprätta en riskhanteringsbedömning innefattande en analys av möjliga

kontrollåtgärder för kemikalien i överensstämmelse med bilaga F.

b) Om kommittén i stället finner att förslaget inte skall gillas, skall den

genom sekretariatet meddela alla parter och observatörer den tillgängliga

riskprofilen och ogilla det.

8. Beträffande ett förslag som har ogillats enligt punkt 7 b i denna artikel får

en part begära att partskonferensen överväger att uppmana kommittén att begära

ytterligare uppgifter från den part som lämnat förslaget och andra parter under

en tid på högst ett år. Vid periodens utgång och på grundval av de mottagna

uppgifterna skall kommittén ånyo granska förslaget i enlighet med punkt 6 i

denna artikel i en prioritetsordning som skall avgöras av partskonferensen. Om

kommittén efter denna procedur åter ogillar förslaget, får parten överklaga

kommitténs beslut och då skall partskonferensen behandla frågan vid sitt nästa

möte. Partskonferensen får, på grundval av den riskprofil som upprättats i

enlighet med bilaga E och med beaktande av kommitténs bedömning och eventuella

ytterligare uppgifter som lämnats av en part eller en observatör, avgöra att

förslaget skall gillas. Om partskonferensen beslutar att förslaget skall gillas,

skall kommittén upprätta en riskhanteringsbedömning.

9. Kommittén skall på grundval av den riskprofil som avses i punkt 6 i denna

artikel och riskhanteringsbedömningen i punkt 7 a eller 8 avge rekommendation om

huruvida kemikalien skall prövas av partskonferensen för införande i bilaga A,

B och/eller C. Partskonferensen skall besluta, med vederbörligt beaktande av

kommitténs rekommendationer, däribland eventuellt förekommande vetenskaplig

osäkerhet, med beaktande av ett försiktighetstänkande, om kemikalien skall

införas i förteckningen och ange de kontrollåtgärder som skall tillämpas på den

i bilaga A, B och/eller C.

Artikel 9

Informationsutbyte

1. Parterna skall underlätta eller införa informationsutbyte om

a) minskning eller eliminering av produktion, användning och utsläpp av

långlivade organiska föroreningar och

b) alternativ till långlivade organiska föroreningar, innefattande information

om dessas risker liksom om deras ekonomiska och sociala kostnader.

2. Parterna skall utbyta information som avses i punkt 1 ovan direkt eller genom

sekretariatet.

3. Varje part skall utse en nationell myndighet för utbyte av sådan information.

4. Sekretariatet skall tjänstgöra som central för information om långlivade

organiska föroreningar inklusive information som lämnats av parterna,

internationella organisationer och icke-statliga organisationer.

5. För denna konventions syften skall information om människors hälsa och

säkerhet och om miljön inte anses vara konfidentiell. Parter som utbyter annan

information med stöd av denna konvention skall skydda eventuell konfidentiell

information enligt överenskommelse dem emellan.

Artikel 10

Information till allmänheten, allmänt medvetande och utbildning

1. Varje part skall i enlighet med sin förmåga främja och underlätta

a) medvetandet hos de politiskt ansvariga och beslutsfattarna i sina länder om

långlivade organiska föroreningar;

b) att allmänheten lämnas all tillgänglig information om långlivade organiska

föroreningar med beaktande av artikel 9.5;

c) utformning och genomförande, särskilt för kvinnor, barn och lågutbildade, av

program för undervisning och allmänt medvetande om långlivade organiska

föroreningar samt om deras inverkan på hälsa och miljö och om vilka alternativ

till dem som står till buds;

d) allmänhetens deltagande i att beakta långlivade organiska föroreningar och

deras inverkan på hälsa och miljö och i att utveckla lämpliga lösningar,

däribland möjligheter för att tillhandahålla bidrag på nationell nivå till

genomförandet av denna konvention;

e) utbildning av arbetstagare, vetenskapsmän, lärare samt teknisk personal och

ledningspersonal;

f) utveckla och utväxla material om utbildning och allmänt medvetande på det

nationella och internationella planet;

g) utveckla och genomföra utbildnings- och yrkesutbildnings-program på det

nationella och internationella planet.

2. Varje part skall i enlighet med sin förmåga säkerställa att allmänheten har

tillgång till den öppna information som avses i punkt 1 och att denna

information hålls uppdaterad.

3. Varje part skall i enlighet med sin förmåga uppmuntra industriella och

yrkesmässiga användare att främja och underlätta tillhandahållande av sådan

information som avses i punkt 1 på det nationella planet och, om så är lämpligt,

på subregional, regional och global nivå.

4. En part får, när den tillhandahåller information om långlivade organiska

föroreningar och alternativ till dem, även utnyttja säkerhetsföreskrifter,

rapporter, massmedia och andra kommunikationsmedel och upprätta

informationscentra på det nationella och regionala planet.

5. Varje part skall välvilligt beakta utveckling av mekanismer, såsom register

över utsläpp och spridning av föroreningar, för insamling och spridning av

information om uppskattningar av de årliga mängderna av kemikalier upptagna i

bilaga A, B eller C som släpps ut eller omhändertas.

Artikel 11

Forskning, utveckling och övervakning

1. Parterna skall efter måttet av sin förmåga på det nationella och

internationella planet uppmuntra och/eller genomföra lämplig forskning,

utveckling, övervakning och samarbete med avseende på långlivade organiska

föroreningar och, i förekommande fall, på alternativ till dessa och på

potentiella långlivade organiska föroreningar, bland annat i fråga om deras

a) källor och utsläpp i miljön,

b) förekomst, nivåer och trender i människor och i miljön,

c) spridning, fördelning och omvandling i miljön,

d) inverkan på människors hälsa och på miljön,

e) sociala, ekonomiska och kulturella inverkan,

f) utsläppsminskning och/eller eliminering,

g) harmoniserade metodik för inventering av upphovskällor och analytiska

tekniker för mätning av utsläpp.

2. Vid vidtagande av åtgärder enligt punkt 1 skall parterna efter måttet av sin

förmåga

a) understödja och, i förekommande fall, vidareutveckla internationella program,

nätverk och organisationer som syftar till att definiera, utföra, bedöma och

finansiera forskning, uppgiftsinsamling och övervakning med beaktande av behovet

att minimera dubbelarbete;

b) stödja nationella och internationella ansträngningar att förstärka den

nationella förmågan i fråga om vetenskaplig och teknisk forskning, särskilt i

utveckling-länder och länder med övergångsekonomi, och främja tillgång till och

utbyte av data och analyser;

c) beakta angelägenheter och behov, särskilt i fråga om ekonomiska och tekniska

resurser för utvecklingsländer och länder med övergångsekonomi och samarbeta med

att förbättra deras förmåga att delta i den verksamhet som avses i styckena a

och b ovan;

d) genomföra forsknings-verksamhet som syftar till att minska effekterna av

långlivade organiska föroreningar på fortplantningsförmågan;

e) göra de forskningsrön, den utveckling och den övervakning som avses i denna

artikel tillgängliga för allmänheten regelbundet och utan onödigt dröjsmål;

f) uppmuntra och/eller bedriva samarbete i syfte att lagra och uppdatera

information som framställts genom forskning, utveckling och övervakning.

Artikel 12

Tekniskt bistånd

1. Parterna är medvetna om att lämnande av lämpligt tekniskt bistånd vid rätt

tidpunkt efter ansökan från parter som är utvecklingsländer eller länder med

övergångsekonomi är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt genomförande av

denna konvention.

2. Parterna skall samarbeta för att vid rätt tidpunkt lämna lämpligt tekniskt

bistånd till parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi

för att, med beaktande av deras särskilda behov, hjälpa dem att utveckla och

förbättra sin förmåga att uppfylla sina åtaganden enligt denna konvention.

3. I detta hänseende skall tekniskt bistånd som lämnas från parter som är

utvecklade länder och från andra parter efter förmåga, som lämpligt och efter

överenskommelse, innefatta tekniskt bistånd för kapacitetsuppbyggande hänförligt

till genomförandet av åtagandena enligt denna konvention. Vidare vägledning i

detta hänseende skall lämnas av partskonferensen.

4. Parterna skall, när så är lämpligt, träffa arrangemang för att tillhandahålla

tekniskt bistånd och främja teknologiöverföring till parter som är

utvecklingsländer eller länder med övergångs-ekonomi i fråga om genomförandet av

denna konvention. Dessa arrangemang skall inbegripa regionala och subregionala

centra för kapacitetsuppbyggnad och teknologiöverföring för att bistå parter som

är utvecklingsländer eller länder med övergångs-ekonomi i att uppfylla deras

åtaganden enligt denna konvention. Vidare vägledning i detta hänseende skall

lämnas av partskonferensen.

5. Parterna skall med avseende på denna artikel fullt ut ta hänsyn till de minst

utvecklade ländernas och de små östater som är utvecklingsländers särskilda

behov och särskilda situation i sin verksamhet avseende tekniskt bistånd.

Artikel 13

Ekonomiska resurser och mekanismer

1. Varje part åtar sig att, inom ramen för sina möjligheter, tillhandahålla

ekonomiskt stöd och incitament för de nationella aktiviteter som syftar till att

genomföra denna konventions syfte i enlighet med sina nationella planer,

prioriteringar och program.

2. Parter som är utvecklade länder skall tillhandahålla nya och additionella

ekonomiska resurser för att göra det möjligt för parter som är utvecklingsländer

eller länder med övergångsekonomi att bestrida de överenskomna merkostnaderna

för att genomföra åtgärder som skall uppfylla deras åtaganden enligt denna

konvention på det sätt som överenskommits mellan en mottagarpart och en enhet

som deltar i den mekanism som beskrivs i punkt 6 nedan. Andra parter får också

frivilligt och i enlighet med sin förmåga tillhandahålla sådana ekonomiska

resurser. Bidrag från andra källor bör också uppmuntras. Genomförande av dessa

åtaganden skall beakta behovet av exakthet, förutsägbarhet, medlens betalning i

rätt tid och betydelsen av bördefördelning mellan de bidragande parterna.

3. Parter som är utvecklade länder och andra parter i enlighet med deras förmåga

och i enlighet med deras nationella planer, prioriteringar och program får

också tillhandahålla, och parter som är utvecklingsländer eller länder med

övergångsekonomi får utnyttja ekonomiska resurser för att bidra till deras

genomförande av denna konvention genom andra bilaterala, regionala eller

multilaterala källor eller kanaler.

4. Den utsträckning i vilken de parter som är utvecklingsländer faktiskt

genomför sina åtaganden enligt denna konvention kommer att bero på det faktiska

genomförandet av parter som är utvecklade länder av deras åtaganden enligt denna

konvention med avseende på ekonomiska resurser, tekniskt bistånd och

teknologiöverföring. Den omständighet att uthållig ekonomisk och social

utveckling och utrotande av fattigdom är de första och viktigaste

prioriteringarna för parter som är utvecklingsländer skall fullt ut beaktas med

vederbörlig hänsyn till behovet av skydd av människors hälsa och av miljön.

5. Parterna skall, i sina åtgärder avseende finansiering, fullt ut beakta de

särskilda behoven och den speciella situationen i de minst utvecklade länderna

och i de små ö-stater som är utvecklingsländer.

6. Härmed definieras en mekanism för att tillhandahålla parter som är

utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi tillräckliga och uthålliga

ekonomiska resurser i form av gåvo- eller lånebistånd för att hjälpa dem att

genomföra konventionen. Denna mekanism skall, i förekommande fall, fungera under

överinseende och ledning av, samt vara ansvarig inför partskonferensen i denna

konventions syfte. Mekanismens verksamhet skall anförtros åt en eller flera

enheter, däribland existerande internationella enheter, enligt beslut av

partskonferensen. Mekanismen kan också innefatta andra enheter som ger

multilateralt, regionalt och bilateralt ekonomiskt och tekniskt bistånd. Bidrag

till mekanismen skall vara additionella till andra finansiella överföringar till

parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi i enlighet

med punkt 2 ovan.

7. I enlighet med denna konventions syften och med punkt 6 i denna artikel skall

partskonferensen vid sitt första möte anta lämpliga riktlinjer för mekanismen

och avtala med den eller de enheter som deltar i den finansiella mekanismen om

arrangemang för att sätta den i verket. Riktlinjerna skall bland annat behandla

följande:

a) Bestämning av prioriteringar i fråga om policy, strategi och program samt av

klara och detaljerade kriterier och riktlinjer för rätt till att få ta del av

och utnyttja ekonomiska resurser, däribland regelbunden övervakning och

utvärdering på sådant nyttjande.

b) Enhetens eller enheternas regelbundna rapportering till partskonferensen om

tillräckligheten och regelbundenheten av medel för verksamheter som är relevanta

för genomförandet av denna konvention.

c) Främjande av metoder, mekanismer och arrangemang för finansiering från flera

källor.

d) Former för bestämmande, på ett förutsebart och identifierbart sätt, av

nödvändiga och tillgängliga medel för att genomföra denna konvention, med

beaktande av att utfasningen av långlivade organiska föroreningar kan kräva

långsiktig finansiering, samt villkoren för periodisk granskning av beloppet.

e) Former för tillhandahållande till intresserade parter av bistånd med

behovsprövning, information om tillgängliga finansieringskällor och om

finansieringsmönster för att underlätta koordineringen mellan dem.

8. Partskonferensen skall, senast vid sitt andra möte och därefter på

regelbunden basis, granska effektiviteten i den mekanism som upprättas med denna

artikel, dess förmåga att bemöta de föränderliga behov som de parter som är

utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi har, de kriterier som avses

i punkt 7 härovan, omfattningen av de ekonomiska resurserna liksom

effektiviteten hos de internationella enheter som har anförtrotts att förvalta

mekanismen. Partskonferensen skall på grundval av granskningen vidta lämpliga

åtgärder, om så behövs, för att förbättra mekanismens effektivitet, däribland

genom rekommendationer och vägledning om åtgärder för att trygga tillräcklig och

uthållig finansiering för att motsvara parternas behov.

Artikel 14

Tillfälliga finansiella arrangemang

Globala miljöfonden, som förvaltas i enlighet med instrumentet för upprättande

av den omstrukturerade globala miljöfonden, skall interimistiskt vara den

främsta enheten med uppgift att förvalta den finansiella mekanism som avses i

artikel 13, under tiden från denna konventions ikraftträdande till

partskonferensens första möte, eller till dess att partskonferensen beslutar

vilken institutionell struktur som skall förordnas i enlighet med artikel 13.

Globala miljöfondens institutionella struktur bör uppfylla denna funktion genom

operativa åtgärder som särskilt är inriktade på långlivade organiska

föroreningar med beaktande av att nya arrangemang kan bli nödvändiga.

Artikel 15

Rapportering

1. Varje part skall rapportera till partskonferensen om åtgärder som den har

vidtagit för att genomföra bestämmelserna i denna konvention och om dessa

åtgärders effektivitet i att uppfylla konventionens syften.

2. Varje part skall tillställa sekretariatet

a) statistiska uppgifter om sin totala produktion, import och export av var och

en av de kemikalier som står upptagna i bilaga A och B eller en skälig

uppskattning av dessa uppgifter och,

b) om så är praktiskt möjligt, en förteckning över stater från vilka den har

importerat var och en av dessa substanser och de stater till vilka den har

exporterat dessa substanser.

3. Rapporterna skall avges regelbundet och i en form som skall bestämmas av

partskonferensen vid dess första möte.

Artikel 16

Effektivitetsbedömning

1. Fyra år efter denna konventions ikraftträdande och regelbundet därefter med

sådana intervall som skall bestämmas av partskonferensen skall konferensen

utvärdera konventionens effektivitet.

2. För att underlätta denna utvärdering skall partskonferensen vid sitt första

möte inleda upprättandet av arrangemang för att införskaffa jämförbar

information om förekomst av kemikalier upptagna i bilaga A, B och C samt om

deras regionala och globala miljöspridning. Dessa arrangemang

a) bör, när så är lämpligt, genomföras av parterna regionalt i överensstämmelse

med deras tekniska och finansiella möjligheter, med tillämpning av existerande

övervakningsprogram och -mekanismer i den utsträckning som är möjligt och med

främjande av harmonisering i fråga om tillvägagångssätt, och

b) får om så erfordras kompletteras med beaktande av olikheter mellan regioner

och deras förmåga att genomföra övervakningsaktiviteter, och

c) skall omfatta rapporter till partskonferensen om resultatet av

övervakningsaktiviteterna regionalt och globalt med en frekvens som skall

bestämmas av partskonferensen.

3. Den utvärdering som avses i punkt 1 skall genomföras på grundval av

tillgänglig vetenskaplig, miljömässig, teknisk och ekonomisk information som

skall innehålla följande:

a) Rapporter och annan övervakningsinformation som tillhandahållits enligt punkt

2.

b) Nationella rapporter avgivna enligt artikel 15.

c) Information om bristande efterlevnad avgiven enligt det förfarande som

upprättas i artikel 17.

Artikel 17

Bristande efterlevnad

Partskonferensen skall så snart det är praktiskt möjligt utarbeta och godkänna

förfaranden och institutionella mekanismer för att avgöra bristande efterlevnad

av bestämmelserna i denna konvention och hur parter skall behandlas som har

befunnits inte uppfylla konventionens bestämmelser.

Artikel 18

Tvistlösning

1. Parterna skall lösa eventuellt uppkommande tvister mellan dem om tolkningen

eller tillämpningen av denna konvention genom förhandlingar eller andra medel

enligt deras eget val.

2. När en part som inte är en regional organisation för ekonomisk integration

ratificerar, godtar, godkänner eller tillträder konventionen eller när som helst

därefter, får den i en skriftlig handling som överlämnas till depositarien

förklara att den med avseende på en tvist om tolkningen eller tillämpningen av

konventionen erkänner den ena eller båda av följande tvistlösningsmetoder såsom

tvingande med avseende på en part som godtar samma åtaganden:

a) Skiljedomsförfarande i enlighet med de förfaranden som skall antas av

partskonferensen i en bilaga så snart som det är praktiskt möjligt.

b) Hänskjutande av tvisten till Internationella domstolen.

3. En part som är en regional organisation för ekonomisk integration får göra en

förklaring med motsvarande verkan med avseende på skiljedomsförfarande i

enlighet med det förfarande som avses i punkt 2 a.

4. En förklaring avgiven enligt punkt 2 eller 3 skall förbli i kraft tills den

upphör i enlighet med sina villkor eller tills tre månader förflutit efter det

att ett skriftligt meddelande om dess återkallande har deponerats hos

depositarien.

5. En förklarings upphörande, ett meddelande om återkallande eller en ny

förklaring skall inte på något sätt inverka på pågående förhandlingar vid en

skiljedomstol eller vid Internationella domstolen, såvida inte parterna i

tvisten kommer överens om annat.

6. Om de tvistande parterna inte har godtagit samma förfarande eller något annat

förfarande i enlighet med punkt 2, och om de inte har kunnat lösa tvisten inom

tolv månader efter det att en part har meddelat en annan part att en tvist

föreligger dem emellan, skall tvisten hänskjutas till en förlikningskommission

på begäran av någon av de tvistande parterna. Förlikningskommissionen skall avge

en rapport med rekommendationer. Ytterligare förfaranden som berör

förlikningskommissionen skall införas i en bilaga som skall antas av

partskonferensen senast vid dess andra möte.

Artikel 19

Partskonferensen

1. Härmed upprättas en partskonferens.

2. Partskonferensens första möte skall sammankallas av exekutivdirektören för

Förenta nationernas miljöprogram senast ett år efter denna konventions

ikraftträdande. Därefter skall ordinarie möten med partskonferensen hållas med

regelbundna intervall, som skall bestämmas av partskonferensen.

3. Extra möten med partskonferensen skall hållas på sådana andra tider som kan

anses nödvändiga av partskonferensen eller på skriftlig begäran av en part,

under förutsättning att begäran stöds av åtminstone en tredjedel av parterna.

4. Partskonferensen skall enhälligt bestämma och vid sitt första möte anta sin

arbetsordning och ekonomiska regler för sig själv och sina eventuella underorgan

liksom ekonomiska bestämmelser för sekretariatet.

5. Partskonferensen skall hålla genomförandet av denna konvention under ständig

granskning och bedömning. Den skall utföra de uppgifter som den anförtrotts

enligt konventionen och därför,

a) utöver kraven i punkt 6, upprätta sådana underorgan som den bedömer vara

nödvändiga för att genomföra konventionen;

b) i förekommande fall samarbeta med behöriga internationella organisationer och

internationella organ samt icke-statliga organ;

c) regelbundet granska all information som lämnats parterna enligt artikel 15,

däribland bedömning av effektiviteten i artikel 3.2 b iii;

d) ta ställning till och vidta de eventuella ytterligare åtgärder som kan krävas

för att uppnå konventionens syfte.

6. Partskonferensen skall vid sitt första möte upprätta ett underorgan benämnt

granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar som skall utföra de

uppgifter som tilldelas den genom denna konvention.

a) Medlemmarna i denna kommitté skall tillsättas av partskonferensen. Medlemskap

i kommittén skall tillkomma sakkunniga i fråga om kemisk bedömning eller

hantering utsedda av regeringarna. Kommitténs medlemmar skall tillsättas på

grundval av rättvis geografisk fördelning.

b) Partskonferensen skall bestämma kommitténs mandat, organisation och

arbetssätt.

c) Kommittén skall bemöda sig om att anta sina rekommendationer enhälligt. Om

alla ansträngningar att uppnå enhällighet har varit förgäves, skall

rekommendationen som sista utväg antas med två tredjedels majoritet av

närvarande och röstande medlemmar.

7. Partskonferensen skall vid sitt tredje möte bedöma det fortsatta behovet av

förfarandet i artikel 3.2 b, innefattande en bedömning av dess effektivitet.

8. Förenta nationerna, dess fackorgan och Internationella atomenergiorganet,

liksom stater som inte är parter i denna konvention, får vara företrädda vid

partskonferensens möten såsom observatörer. Ett nationellt eller

internationellt, statligt eller icke-statligt organ, som är kompetent inom de

frågor som täcks av konventionen och som till sekretariatet har framfört

önskemål om att vara företrätt vid ett möte med partskonferensen såsom

observatör, får delta om inte minst en tredjedel av parterna reser invändningar.

För observatörers tillträde och deltagande skall partskonferensens

procedurregler gälla.

Artikel 20

Sekretariatet

1. Härmed upprättas ett sekretariat.

2. Sekretariatet skall ha följande uppgifter:

a) Att anordna möten med partskonferensen och dess underorgan och betjäna dem på

erforderligt sätt.

b) Att på begäran ge parterna bistånd - särskilt parter som är utvecklingsländer

eller länder med övergångsekonomi - i att tillämpa denna konvention.

c) Att tillgodose erforderlig samordning med sekretariaten i andra relevanta

internationella organ.

d) Att sammanställa och till parterna lämna periodiska rapporter på grundval av

uppgifter mottagna i enlighet med artikel 15 och annan tillgänglig information.

e) Att, under överinseende av partskonferensen, träffa de administrativa och

avtalsrättsliga arrangemang som krävs för att effektivt kunna utföra sina

uppgifter.

f) Att utföra de övriga sekretariatsuppgifter som anges i denna konvention och

sådana andra uppgifter som kan bestämmas av partskonferensen.

3. Denna konventions sekretariats-uppgifter skall utföras av exekutivdirektören

för Förenta nationernas miljöprogram, såvida inte partskonferensen med tre

fjärdedels majoritet av närvarande och röstande parter bestämmer att anförtro

sekretariatsuppgifterna till en eller flera andra internationella

organisationer.

Artikel 21

Ändringar i konvention

1. Varje part får lämna förslag till ändringar av denna konvention.

2. Ändringar i denna konvention skall antas vid ett möte med partskonferensen.

Text till ändringsförslag skall av sekretariatet meddelas parterna minst sex

månader före det möte vid vilket en ändring föreslås bli antagan. Sekretariatet

skall också meddela signatärstaterna och, för information, depositarien

ändringsförslag till denna konvention.

3. Parterna skall bemöda sig om att nå överenskommelse om alla ändringsförslag

till konventionen enhälligt. Om alla ansträngningar att uppnå enhällighet har

varit förgäves, skall ändringen som sista utväg antas med tre fjärdedels

majoritet av närvarande och röstande parter.

4. En ändring skall av depositarien meddelas alla parter för ratificering,

godtagande eller godkännande.

5. Ratificering, godtagande eller godkännande av en ändring skall meddelas

depositarien skriftligen. En ändring som antagits enligt punkt 3 skall träda i

kraft för de parter som har godtagit den den nittionde dagen efter dagen för

deponering av instrumentet om ratifikation, godtagande eller godkännande av

minst tre fjärdedelar av parterna. Därefter skall ändringen träda i kraft för

andra parter den nittionde dagen efter den dag då parten deponerar sitt

instrument om ratifikation, godtagande eller godkännande av ändringen.

Artikel 22

Antagande och ändring av bilagor

1. Bilagorna till denna konvention skall utgöra en integrerande del av denna,

och, såvida inte annat uttryckligen bestäms, en hänvisning till konventionen

samtidigt utgöra en hänvisning till dess bilagor.

2. Tillkommande bilagor skall vara begränsade till procedurfrågor, vetenskapliga

frågor eller tekniska eller administrativa frågor.

3. Följande förfarande skall tillämpas på förslag, antagande och ikraftträdande

avseende tillkommande bilagor till denna konvention:

a) Tillkommande bilagor skall föreslås och antas enligt förfarandet i artikel

21.1-3.

b) En part som inte kan godta en tillkommande bilaga skall skriftligen meddela

depositarien detta inom ett år från den dag depositarien lämnade meddelande om

antagande av den tillkommande bilagan. Depositarien skall utan dröjsmål meddela

alla parter om sådana mottagna meddelanden. En part får när som helst återkalla

ett tidigare meddelande om icke-accept med avseende på tillkommande bilagor,

varvid bilagan skall träda i kraft för den parten med förbehåll för stycke c

nedan.

c) När ett år har förflutit från den dag depositarien lämnade meddelande om

antagande av en tillkommande bilaga, skall denna träda i kraft för alla parter

som inte har lämnat meddelande i enlighet med stycke b ovan.

4. För förslag, antagande och ikraftträdande av ändringar i bilaga A, B eller C

skall gälla samma förfarande som för förslag, antagande och ikraftträdande av

tillkommande bilagor till denna konvention, förutom att en ändring i bilaga A, B

eller C inte skall träda i kraft med avseende på en part som redan avgivit en

förklaring om ändringar i dessa bilagor i enlighet med artikel 25.4; i dessa

fall skall ändringen träda i kraft för parten i fråga den nittionde dagen efter

dagen för deponering hos depositarien av dess instrument om ratifikation,

godtagande, godkännande eller tillträde med avseende på ändringen i fråga.

5. Följande förfarande skall gälla för förslag, godkännande och ikraftträdande

av en ändring i bilaga D, E eller F:

a) Ändringar skall föreslås enligt förfarandet i artikel 21.1-2.

b) Parterna skall fatta beslut om en ändring i bilaga D, E eller F med

enhällighet.

c) Ett beslut om att ändra bilaga D, E eller F skall utan dröjsmål meddelas

parterna av depositarien. Ändringen skall träda i kraft för alla parter den dag

som skall anges i beslutet.

6. Om en tillkommande bilaga eller en ändring i en bilaga sammanhänger med en

ändring i konvention, skall ifrågavarande bilaga eller ändring inte träda i

kraft förrän ändringen i konventionen träder i kraft.

Artikel 23

Rösträtt

1. Varje konventionspart skall ha en röst med förbehåll för punkt 2 nedan.

2. En regional organisation för ekonomisk integration skall i frågor inom dess

behörighet utöva sin rösträtt med ett antal röster som är lika med de av dess

medlems-stater som är parter i konventionen. En sådan organisation skall inte

utöva sin rösträtt om någon av dess medlemsstater utövar sin rösträtt och

omvänt.

Artikel 24

Undertecknande

Denna konvention öppnas för undertecknande i Stockholm av alla stater och

regionala organisationer för ekonomisk integration den 23 maj 2001 och skall stå

öppen för undertecknande vid Förenta nationernas högkvarter från den 24 maj

2001 till den 22 maj 2002.

Artikel 25

Ratifikation, godtagande, godkännande och tillträde

1. Denna konvention skall ratificeras, godtas eller godkännas av stater och av

regionala organisationer för ekonomisk integration. Den skall stå öppen för

tillträde av stater och av regionala organisationer för ekonomisk integration

från dagen efter den dag då konventionen stängs för undertecknande. Instrument

om ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde skall deponeras hos

depositarien.

2. En regional organisation för ekonomisk integration som blir part i denna

konvention utan att någon av dess medlemsstater är part i densamma skall vara

bunden av alla konventionens åtaganden. I fråga om sådana organisationer i vilka

en eller flera av dess medlemmar är part i konventionen skall organisationen

och dess medlemsstater besluta om sitt respektive ansvar för uppfyllandet av

sina åtaganden i konventionen. I sådana fall skall organisationen och

medlemsstaterna inte ha rätt att utöva rättigheter enligt konventionen

samtidigt.

3. En regional organisation för ekonomisk integration skall i sitt instrument om

ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde avge en förklaring om

omfattningen av sin behörighet med avseende på frågor som styrs av denna

konvention. En sådan organisation skall också meddela depositarien, som i sin

tur skall meddela parterna, om eventuella relevanta förändringar i omfattningen

av dess behörighet.

4. I sitt instrument om ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde

får en part förklara att, med avseende på den, eventuella ändringar i bilaga A,

B eller C skall träda i kraft först vid deponeringen av dess instrument om

ratifikation, godtagande, godkännande eller tillträde med avseende på dem.

Artikel 26

Ikraftträdande

1. Denna konvention träder i kraft den nittionde dagen efter dagen för

deponering av det femtionde instrumentet om ratifikation, godtagande,

godkännande eller tillträde.

2. För en stat eller regional organisation för ekonomisk integration som

ratificerar, godtar eller godkänner denna konvention eller tillträder den efter

deponeringen av det femtionde instrumentet om ratifikation, godtagande,

godkännande eller tillträde träder konventionen i kraft den nittionde dagen

efter dagen för depositionen av en sådan stat eller regional organisation för

ekonomisk integration av dess instrument om ratifikation, godtagande,

godkännande eller tillträde.

3. Med avseende på punkt 1 och 2 skall ett instrument som deponerats av en

regional organisation för ekonomisk integration inte räknas utöver de instrument

som deponerats av medlemsstater av ifrågavarande organisation.

Artikel 27

Förbehåll

Inga förbehåll får göras mot denna konvention.

Artikel 28

Frånträde

1. När som helst tre år efter det att denna konvention har trätt i kraft för en

part får parten frånträda konventionen genom skriftligt meddelande till

depositarien.

2. Sådant frånträde skall gälla från och med utgången av ett år från dagen för

depositariens mottagande av meddelandet om frånträde eller vid den senare

tidpunkt som kan anges i meddelandet.

Artikel 29

Depositarie

Förenta nationernas generalsekreterare skall vara depositarie för denna

konvention.

Artikel 30

Giltiga texter

Originalet till denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska,

ryska och spanska texter är lika giltiga, skall deponeras hos Förenta

nationernas generalsekreterare.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade,

undertecknat denna konvention.

Upprättad i Stockholm den 22 maj 2001.

ANNEX A

ELIMINATION

PART I

Chemical

Activity

Specific exemption

Aldrin*

CAS No: 309-00-2

Production

None

Use

Local ectoparasiticide

Insecticide

Chlordane*

CAS No: 57-74-9

Production

As allowed for the Parties listed in the Register

Use

Local ectoparasiticide

Insecticide

Termiticide

Termiticide in buildings and dams

Termiticide in roads

Additive in plywood adhesives

Dieldrin*

CAS No: 60-57-1

Production

None

Use

In agricultural operations

Endrin*

CAS No: 72-20-8

Production

None

Use

None

Heptachlor*

CAS No: 76-44-8

Production

None

Use

Termiticide

Termiticide in structures of houses

Termiticide (subterranean)

Wood treatment

In use in underground cable boxes

Hexachlorobenzene

CAS No: 118-74-1

Production

As allowed for the Parties listed in the Register

Use

Intermediate

Solvent in pesticide

Closed system site limited intermediate

Mirex*

CAS No: 2385-85-5

Production

As allowed for the Parties listed in the Register

Use

Termiticide

Toxaphene*

CAS No: 8001-35-2

Production

None

Use

None

Polychlorinated Biphenyls (PCB)*

Production

None

Use

Articles in use in accordance with the

provisions of Part II of this Annex

Notes:

(i) Except as otherwise specified in this Convention, quantities of a chemical

occurring as unintentional trace contaminants in products and articles shall not

be considered to be listed in this Annex;

(ii) This note shall not be considered as a production and use specific

exemption for purposes of paragraph 2 of Article 3. Quantities of a chemical

occurring as constituents of articles manufactured or already in use before or

on the date of entry into force of the relevant obligation with respect to that

chemical, shall not be considered as listed in this Annex, provided that a Party

has notified the Secretariat that a particular type of article remains in use

within that Party. The Secretariat shall make such notifications publicly

available;

(iii) This note, which does not apply to a chemical that has an asterisk

following its name in the Chemical column in Part I of this Annex, shall not be

considered as a production and use specific exemption for purposes of paragraph

2 of Article 3. Given that no significant quantities of the chemical are

expected to reach humans and the environment during the production and use of a

closed-system site-limited intermediate, a Party, upon notification to the

Secretariat, may allow the production and use of quantities of a chemical listed

in this Annex as a closed-system site-limited intermediate that is chemically

transformed in the manufacture of other chemicals that, taking into

consideration the criteria in paragraph 1 of Annex D, do not exhibit the

characteristics of persistent organic pollutants. This notification shall

include information on total production and use of such chemical or a reasonable

estimate of such information and information regarding the nature of the

closed-system site-limited process including the amount of any non-transformed

and unintentional trace contamination of the persistent organic

pollutant-starting material in the final product. This procedure applies except

as otherwise specified in this Annex. The Secretariat shall make such

notifications available to the Conference of the Parties and to the public.

Such production or use shall not be considered a production or use specific

exemption. Such production and use shall cease after a ten-year period, unless

the Party concerned submits a new notification to the Secretariat, in which case

the period will be extended for an additional ten years unless the Conference

of the Parties, after a review of the production and use decides otherwise. The

notification procedure can be repeated;

(iv) All the specific exemptions in this Annex may be exercised by Parties that

have registered exemptions in respect of them in accordance with Article 4 with

the exception of the use of polychlorinated biphenyls in articles in use in

accordance with the provisions of Part II of this Annex, which may be exercised

by all Parties.

Part II

Polychlorinated biphenyls

Each Party shall:

(a) With regard to the elimination of the use of polychlorinated biphenyls in

equipment (e.g. transformers, capacitors or other receptacles containing liquid

stocks) by 2025, subject to review by the Conference of the Parties, take action

in accordance with the following priorities:

(i) Make determined efforts to identify, label and remove from use equipment

containing greater than 10 per cent polychlorinated biphenyls and volumes

greater than 5 litres;

(ii) Make determined efforts to identify, label and remove from use equipment

containing greater than 0.05 per cent polychlorinated biphenyls and volumes

greater than 5 litres;

(iii) Endeavour to identify and remove from use equipment containing greater

than 0.005 percent polychlorinated biphenyls and volumes greater than 0.05

litres;

(b) Consistent with the priorities in subparagraph (a), promote the following

measures to reduce exposures and risk to control the use of polychlorinated

biphenyls:

(i) Use only in intact and non-leaking equipment and only in areas where the

risk from environmental release can be minimised and quickly remedied;

(ii) Not use in equipment in areas associated with the production or

processing of food or feed;

(iii) When used in populated areas, including schools and hospitals, all

reasonable measures to protect from electrical failure which could result in a

fire, and regular inspection of equipment for leaks;

(c) Notwithstanding paragraph 2 of Article 3, ensure that equipment containing

polychlorinated biphenyls, as described in subparagraph (a), shall not be

exported or imported except for the purpose of environmentally sound waste

management;

(d) Except for maintenance and servicing operations, not allow recovery for the

purpose of reuse in other equipment of liquids with polychlorinated biphenyls

content above 0.005 per cent;

(e) Make determined efforts designed to lead to environmentally sound waste

management of liquids containing polychlorinated biphenyls and equipment

contaminated with polychlorinated biphenyls having a polychlorinated biphenyls

content above 0.005 per cent, in accordance with paragraph 1 of Article 6, as

soon as possible but no later than 2028, subject to review by the Conference of

the Parties;

(f) In lieu of note (ii) in Part I of this Annex, endeavour to identify other

articles containing more than 0.005 per cent polychlorinated biphenyls (e.g.

cable-sheaths, cured caulk and painted objects) and manage them in accordance

with paragraph 1 of Article 6;

(g) Provide a report every five years on progress in eliminating polychlorinated

biphenyls and submit it to the Conference of the Parties pursuant to Article

15;

(h) The reports described in subparagraph (g) shall, as appropriate, be

considered by the Conference of the Parties in its reviews relating to

polychlorinated biphenyls. The Conference of the Parties shall review progress

towards elimination of polychlorinated biphenyls at five year intervals or other

period, as appropriate, taking into account such reports.

Bilaga A

ELIMINERING

Del I

Kemikalie

Aktivitet

Särskilt angivna undantag

Aldrin*

CAS 309-00-2

Produktion

Inga

Användning

Lokal ektoparasiticid;

Insekticid

Klordan*

CAS 57-74-9

Produktion

Enligt tillåtelse för parter upptagna i förteckningen

Användning

Lokal ektoparasiticid; insekticid; termiticid; termiticid i byggnader och

dammar; termiticid för landsvägar; tillsatsmedel för bindemedel för plywood

Dieldrin*

CAS 60-57-1

Produktion

Inga

Användning

Inom jordbruket

Endrin*

CAS 72-20-8

Produktion

Inga

Användning

Inga

Heptaklor*

CAS 76-44-8

Produktion

Inga

Användning

Termiticid; termiticid i huskonstruktioner; termiticid (underjordisk);

träskyddsbehandling; för användning i underjordiska el-ledningsdosor

Hexaklorbensen

CAS 118-74-1

Produktion

Enligt tillåtelse för parter upptagna i förteckningen

Användning

Intermediär; lösningsmedel för pesticider; som intermediär i slutna system på

avgränsade platser

Mirex*

CAS 2385-85-5

Produktion

Enligt tillåtelse för parter upptagna i förteckningen

Användning

Termiticid

Toxafen*

CAS 8001-35-2

Produktion

Inga

Användning

Inga

Polyklorinerade bifenyler (PCB)*

Produktion

Inga

Användning

Artiklar som används i enlighet med bestämmelserna i del II i denna bilaga

Anmärkningar

i) Om inte annat anges i denna konvention skall mängder av kemikalier som

förekommer som oavsiktliga spårföroreningar i produkter och artiklar inte

betraktas som upptagna i denna bilaga.

ii) Denna anmärkning skall inte betraktas som ett särskilt angivet undantag

avseende produktion och användning i de syften som avses i artikel 3.2. Mängder

av en kemikalie som förekommer som beståndsdelar av artiklar som tillverkats

eller redan används före eller på dagen för ikraftträdandet av det relevanta

åtagandet med avseende på denna kemikalie skall inte betraktas såsom upptagna i

denna bilaga, under förutsättning att en part har meddelat sekretariatet att en

viss typ av artikel fortsätter att användas inom denna part. Sekretariatet skall

tillkännage sådana meddelanden.

iii) Denna anmärkning, som inte gäller för kemikalier som är betecknade med

asterisk i kolumnen för kemikalier i del I i denna bilaga, skall inte betraktas

som ett särskilt angivet undantag avseende produktion och användning i de syften

som avses i artikel 3.2. Under förutsättning att inga avsevärda mängder av

kemikalien förväntas nå människor eller miljön under produktionen och användning

som intermediär i slutna system på avgränsade platser får en part, efter att ha

meddelat sekretariatet, tillåta produktion och användning av mängder av en

kemikalie upptagen i denna bilaga såsom intermediär i slutna system på

avgränsade platser som kemiskt omvandlas vid produktion av andra kemikalier som,

med beaktande av kriterierna i punkt 1 i bilaga D, inte uppvisar långlivade

organiska föroreningars egenskaper. I meddelandet skall ingå information om

total produktion och användning av kemikalien i fråga eller en skälig

uppskattning av denna information samt information om processen i det slutna

systemet på den avgränsade platsen innefattande mängder av eventuellt

förekommande icke-omvandlad och oavsiktlig spårförorening av den långlivade

organiska föroreningen i slutprodukten. Denna procedur skall gälla såvida inte

annat anges i denna bilaga. Sekretariatet skall tillhandahålla partskonferensen

och allmänheten sådana meddelanden. Sådan produktion eller användning skall inte

betraktas som ett särskilt angivet undantag avseende produktion och användning.

Sådan produktion och användning skall upphöra efter en tioårsperiod, såvida

inte den berörda parten överlämnar ett nytt meddelande till sekretariatet, i

vilket fall perioden utsträcks ytterligare tio år, såvida inte partskonferensen

beslutar annat efter att ha granskat produktionen och användningen.

Meddelandeförfarandet får upprepas.

iv) Alla särskilt angivna undantag i denna bilaga får utnyttjas av parter som

har registrerat undantag med avseende på dem i enlighet med artikel 4, med

undantag för användning av PCB i artiklar som används i enlighet med

bestämmelserna i del II i denna bilaga, vilka undantag får utnyttjas av alla

parter.

Del II Polyklorinerade bifenyler (PCB)

Varje part skall,

a) vad avser eliminering av användning av PCB i utrustning (exempelvis

transformatorer, kondensatorer, eller andra behållare som innehåller lager av

vätska) senast 2025, med förbehåll för prövning av partskonferensen, vidta

åtgärder i enlighet med följande prioriteringar:

i) göra beslutsamma ansträngningar för att identifiera, märka och ta ur

användning utrustning som innehåller mer än 10 procent PCB och volymer större än

5 liter;

ii) göra beslutsamma ansträngningar för att identifiera, märka och ta ur

användning utrustning som innehåller mer än 0,05 procent PCB och volymer större

än 5 liter;

iii) sträva efter att identifiera och ta ur användning utrustning som

innehåller mer än 0,005 procent PCB och volymer större än 0,05 liter.

b) Varje part skall, i överensstämmelse med prioriteringen i stycke a ovan

främja följande åtgärder för att minska exponering och risk för att kontrollera

användning av PCB:

i) användning endast i intakt och läckagefri utrustning och endast inom

områden där risken för utsläpp till miljön kan minimeras och snabbt avhjälpas;

ii) ingen användning i utrustning i områden i samband med produktion eller

bearbetning av livsmedel eller djurfoder.

iii) Vid användning i befolkade områden, däribland skolor och sjukhus,

vidtagande av alla skäliga åtgärder för skydd mot elavbrott som kan förorsaka

brand samt företagande av regelbunden inspektion av utrustning för att upptäcka

läckage.

c) Varje part skall, utan hinder av artikel 3.2, säkerställa att utrustning som

innehåller PCB enligt beskrivningen i stycke a ovan inte exporteras eller

importeras utom för att omhänderta avfallet på ett miljömässigt godtagbart sätt.

d) En part skall inte, utom för underhålls- och serviceändamål, tillåta

återvinning med syfte på återanvändning i annan utrustning av vätskor med ett

PCB-innehåll över 0,005 procent.

e) Varje part skall göra beslutsamma ansträngningar som syftar till att leda

till miljömässigt godtagbar avfallshantering av vätskor som innehåller PCB och

utrustning som är förorenad med PCB med ett PCB-innehåll över 0,005 procent i

enlighet med artikel 6.1 så snart som möjligt och senast 2028, med förbehåll för

omprövning av partskonferensen.

f) Varje part skall i linje med anmärkning ii i del I i denna bilaga sträva

efter att identifiera andra artiklar som innehåller mer än 0,005 procent PCB

(exempelvis kabelisolering, fogmassor och målade föremål) och behandla dem i

enlighet med artikel 6.1.

g) Varje part skall vart femte år till partskonferensen i enlighet med artikel

15 avge rapport om gjorda framsteg i fråga om eliminering av PCB.

h) De rapporter som avses i stycke g skall på lämpligt sätt behandlas av

partskonferensen vid dess PCB-granskning. Partskonferensen skall granska

framsteg i fråga om PCB-eliminering vart femte år eller med andra tidsintervall

som kan vara lämpliga med hänsyn till dessa rapporter.

Annex B

RESTRICTION

Part I

Chemical

Activity

Acceptable purpose

or specific exemption

DDT

(1,1,1-trichloro-2,2-bis(4-chlorophenyl)ethane)

CAS No: 50-29-3

Production

Acceptable purpose:

Disease vector control use in accordance with Part II of this Annex

Specific exemption:

Intermediate in production of dicofol

Intermediate

Use

Acceptable purpose:

Disease vector control in accordance with Part II of this Annex

Specific exemption:

Production of dicofol

Intermediate

Notes:

(i) Except as otherwise specified in this Convention, quantities of a chemical

occurring as unintentional trace contaminants in products and articles shall not

be considered to be listed in this Annex;

(ii) This note shall not be considered as a production and use acceptable

purpose or specific exemption for purposes of paragraph 2 of Article 3.

Quantities of a chemical occurring as constituents of articles manufactured or

already in use before or on the date of entry into force of the relevant

obligation with respect to that chemical, shall not be considered as listed in

this Annex, provided that a Party has notified the Secretariat that a particular

type of article remains in use within that Party. The Secretariat shall make

such notifications publicly available;

(iii) This note shall not be considered as a production and use specific

exemption for purposes of paragraph 2 of Article 3. Given that no significant

quantities of the chemical are expected to reach humans and the environment

during the production and use of a closed-system site-limited intermediate, a

Party, upon notification to the Secretariat, may allow the production and use of

quantities of a chemical listed in this Annex as a closed-system site-limited

intermediate that is chemically transformed in the manufacture of other

chemicals that, taking into consideration the criteria in paragraph 1 of Annex

D, do not exhibit the characteristics of persistent organic pollutants. This

notification shall include information on total production and use of such

chemical or a reasonable estimate of such information and information regarding

the nature of the closed-system site-limited process including the amount of any

non-transformed and unintentional trace contamination of the persistent organic

pollutant-starting material in the final product. This procedure applies

except as otherwise specified in this Annex. The Secretariat shall make such

notifications available to the Conference of the Parties and to the public.

Such production or use shall not be considered a production or use specific

exemption. Such production and use shall cease after a ten-year period, unless

the Party concerned submits a new notification to the Secretariat, in which case

the period will be extended for an additional ten years unless the Conference

of the Parties, after a review of the production and use decides otherwise. The

notification procedure can be repeated;

(iv) All the specific exemptions in this Annex may be exercised by Parties that

have registered in respect of them in accordance with Article 4.

Part II

DDT (1,1,1-trichloro-2,2-bis(4-chlorophenyl)ethane)

1. The production and use of DDT shall be eliminated except for Parties that

have notified the Secretariat of their intention to produce and/or use it. A

DDT Register is hereby established and shall be available to the public. The

Secretariat shall maintain the DDT Register.

2. Each Party that produces and/or uses DDT shall restrict such production

and/or use for disease vector control in accordance with the World Health

Organization recommendations and guidelines on the use of DDT and when locally

safe, effective and affordable alternatives are not available to the Party in

question.

3. In the event that a Party not listed in the DDT Register determines that it

requires DDT for disease vector control, it shall notify the Secretariat as soon

as possible in order to have its name added forthwith to the DDT Register. It

shall at the same time notify the World Health Organization.

4. Every three years, each Party that uses DDT shall provide to the Secretariat

and the World Health Organization information on the amount used, the conditions

of such use and its relevance to that Party''''s disease management strategy, in a

format to be decided by the Conference of the Parties in consultation with the

World Health Organization.

5. With the goal of reducing and ultimately eliminating the use of DDT, the

Conference of the Parties shall encourage:

(a) Each Party using DDT to develop and implement an action plan as part of the

implementation plan specified in Article 7. That action plan shall include:

(i) Development of regulatory and other mechanisms to ensure that DDT use is

restricted to disease vector control;

(ii) Implementation of suitable alternative products, methods and strategies,

including resistance management strategies to ensure the continuing

effectiveness of these alternatives;

(iii) Measures to strengthen health care and to reduce the incidence of the

disease.

(b) The Parties, within their capabilities, to promote research and development

of safe alternative chemical and non-chemical products, methods and strategies

for Parties using DDT, relevant to the conditions of those countries and with

the goal of decreasing the human and economic burden of disease. Factors to be

promoted when considering alternatives or combinations of alternatives shall

include the human health risks and environmental implications of such

alternatives. Viable alternatives to DDT shall pose less risk to human health

and the environment, be suitable for disease control based on conditions in the

Parties in question and be supported with monitoring data.

6. Commencing at its first meeting, and at least every three years thereafter,

the Conference of the Parties shall, in consultation with the World Health

Organization, evaluate the continued need for DDT for disease vector control on

the basis of available scientific, technical, environmental and economic

information, including:

(a) The production and use of DDT and the conditions set out in paragraph 2;

(b) The availability, suitability and implementation of the alternatives to

DDT; and

(c) Progress in strengthening the capacity of countries to transfer safely to

reliance on such alternatives.

7. A Party may, at any time, withdraw its name from the DDT Registry upon

written notification to the Secretariat. The withdrawal shall take effect on

the date specified in the notification.

Bilaga B

BEGRÄNSNING

Del I

Kemikalie

Aktivitet

Godtagbart syfte eller särskilt angivna undantag

DDT Diklordifenyltriklormetylmetan; 1,1,1-triklor-2,2-bis

(4-klorfenyl)etan

CAS 50-29-3

Produktion

Godtagbart syfte: användning i bekämpning av smittospridare i enlighet med del

II i denna bilaga; särskilt angivna undantag: intermediär i produktion av

dicofol; intermediär

Användning

Godtagbart syfte: användning i bekämpning av smittospridare i enlighet med del

II i denna bilaga; särskilt undantag: produktion av dicofol; intermediär

Anmärkningar

i) Om inte annat anges i denna konvention skall mängder av kemikalier som

förekommer som oavsiktliga spårföroreningar i produkter och föremål inte

betraktas som upptagna i denna bilaga.

ii) Denna anmärkning skall inte betraktas som ett särskilt angivet undantag

avseende produktion och användning i ett godtagbart syfte i de syften som avses

i artikel 3.2. Mängder av en kemikalie som förekommer som beståndsdelar av

föremål som tillverkats eller redan används före eller på dagen för

ikraftträdandet av det relevanta åtagandet med avseende på denna kemikalie skall

inte betraktas såsom upptagna i denna bilaga, under förutsättning att en part

har meddelat sekretariatet att en viss typ av föremål fortsätter att användas

inom denna part. Sekretariatet skall tillkännage sådana meddelanden.

iii) Denna anmärkning skall inte betraktas som ett särskilt angivet undantag

avseende produktion och användning i de syften som avses i artikel 3.2. Eftersom

inga avsevärda mängder av kemikalien förväntas nå människor eller miljön under

produktionen och användningen som intermediär för slutna system på avgränsade

platser får en part, efter att ha meddelat sekretariatet, tillåta produktion och

användning av mängder av en kemikalie upptagen i denna bilaga såsom intermediär

i slutna system på avgränsade platser som kemiskt omvandlas i produktionen av

andra kemikalier som, med beaktande av kriterierna i punkt 1 i bilaga D, inte

företer långlivade organiska föroreningars egenskaper. I meddelandet skall ingå

information om total produktion och användning av kemikalien i fråga eller en

skälig uppskattning av denna information samt information om processen i det

slutna systemet på den avgränsade platsen innefattande mängder av eventuellt

förekommande icke-omvandlad och oavsiktlig spårförorening av utgångsmaterialet

av den långlivade organiska föroreningen i slutprodukten. Denna procedur skall

gälla såvida inte annat anges i denna bilaga. Sekretariatet skall tillhandahålla

partskonferensen och allmänheten sådana meddelanden. Sådan produktion eller

användning skall inte betraktas som ett särskilt angivet undantag avseende

produktion och användning. Sådan produktion och användning skall upphöra efter

en tioårsperiod, såvida inte den berörda parten överlämnar ett nytt meddelande

till sekretariatet, i vilket fall perioden utsträcks ytterligare tio år, såvida

inte partskonferensen beslutar annat efter att ha granskat produktionen och

användningen. Meddelandeförfarandet får upprepas.

iv) Alla särskilt angivna undantag i denna bilaga får utnyttjas av parter som

har registrerat undantag med avseende på dem i enlighet med artikel 4.

Del II DTT Diklordifenyltriklormetylmetan (1,1,1-triklor-2,2-bis

(4-klorfenyl)etan)

1. Produktion och användning av DDT skall elimineras utom avseende parter som

har meddelat sekretariatet sin avsikt att producera och/eller använda DDT.

Härmed upprättas en DDT-förteckning som skall hållas tillgänglig för

allmänheten. DTT-förteckningen skall föras av sekretariatet.

2. Varje part som producerar och/eller använder DDT skall begränsa produktionen

och/eller användningen till bekämpning av smittospridare i enlighet med

Världshälsoorganisationens rekommendationer och riktlinjer för användning av DDT

och när lokalt säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga alternativ inte är

tillgängliga för parten.

3. Om en part som inte är upptagen i DDT-förteckningen bestämmer att den behöver

DDT för bekämpning av smittospridare, skall den meddela sekretariatet så snart

som möjligt för att skyndsamt bli införd i DDT-förteckningen. Den skall

samtidigt underrätta Världshälsoorganisationen.

4. Vart tredje år skall en part som använder DDT meddela sekretariatet och

Världshälsoorganisationen uppgifter om använda mängder, villkoren för denna

användning och dess betydelse i partens strategi för sjukdomsförebyggande i en

form som skall bestämmas av partskonferensen i samråd med

Världshälsoorganisationen.

5. I syfte att minska och slutligen eliminera användning av DDT skall

partskonferensen uppmuntra

a) varje part som använder DDT att upprätta och genomföra ett handlingsprogram

som en del av det genomförandeprogram som anges i artikel 7. Detta

handlingsprogram skall innehålla följande:

i) Upprättande av regleringsmekanismer och andra mekanismer för att

säkerställa att användningen av DDT är begränsad till bekämpning av

smittospridare.

ii) Användning av godtagbara alternativa produkter, metoder och strategier,

inklusive strategier för resistenshantering för att säkerställa dessa

alternativs fortsatta effektivitet.

iii) Åtgärder för att förbättra hälsovården och minska förekomsten av

sjukdomen.

b) Partskonferensen skall vidare uppmuntra parterna att, i enlighet med sin

förmåga, främja forskning och utveckling av säkra alternativa kemiska och

icke-kemiska produkter, metoder och strategier för de parter som använder DDT,

som är relevanta för dessa länders förhållanden och i syfte att minska den

mänskliga och ekonomiska bördan av sjukdomar. Faktorer som skall främjas i fråga

om bedömning av alternativ eller kombination av alternativ skall innefatta

riskerna för människors hälsa och miljöpåverkan av sådana alternativ. Godtagbara

alternativ till DDT skall innebära mindre risk för människors hälsa och för

miljön, vara lämpliga för sjukdomsbekämpning grundad på förhållanden i

ifrågavarande parter och styrkas av övervakningsdata.

6. Med början vid det första mötet och senare minst vart tredje år skall

partskonferensen i samråd med Världshälsoorganisationen bedöma det fortsatta

behovet av DDT för bekämpning av smittospridare på grundval av tillgänglig

vetenskaplig, teknisk, miljömässig och ekonomisk information, innefattande

a) produktion och användning av DDT och de villkor som anges i punkt 2,

b) tillgång till, lämplighet och tillämpning av alternativ till DDT, samt

c) framsteg i stärkandet av ländernas förmåga att på ett säkert sätt övergå till

sådana alternativ.

7. En part får när som helst låta avlägsna sitt namn från DDT-förteckningen

genom skriftligt meddelande till sekretariatet. Åtgärden skall få effekt från

den dag som anges i meddelandet.

Annex C

UNINTENTIONAL PRODUCTION

Part I: Persistent organic pollutants subject to the requirements

of Article 5

This Annex applies to the following persistent organic pollutants when formed

and released unintentionally from anthropogenic sources:

Chemical

Polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans (PCDD/PCDF)

Hexachlorobenzene (HCB) (CAS No: 118-74-1)

Polychlorinated biphenyls (PCB)

Part II: Source categories

Polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans, hexachlorobenzene and

polychlorinated biphenyls are unintentionally formed and released from thermal

processes involving organic matter and chlorine as a result of incomplete

combustion or chemical reactions. The following industrial source categories

have the potential for comparatively high formation and release of these

chemicals to the environment:

(a) Waste incinerators, including co-incinerators of municipal, hazardous or

medical waste or of sewage sludge;

(b) Cement kilns firing hazardous waste;

(c) Production of pulp using elemental chlorine or chemicals generating

elemental chlorine for bleaching;

(d) The following thermal processes in the metallurgical industry:

(i) Secondary copper production;

(ii) Sinter plants in the iron and steel industry;

(iii) Secondary aluminium production;

(iv) Secondary zinc production.

Part III: Source categories

Polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans, hexachlorobenzene and

polychlorinated biphenyls may also be unintentionally formed and released from

the following source categories, including:

(a) Open burning of waste, including burning of landfill sites;

(b) Thermal processes in the metallurgical industry not mentioned in Part II;

(c) Residential combustion sources;

(d) Fossil fuel-fired utility and industrial boilers;

(e) Firing installations for wood and other biomass fuels;

(f) Specific chemical production processes releasing unintentionally formed

persistent organic pollutants, especially production of chlorophenols and

chloranil;

(g) Crematoria;

(h) Motor vehicles, particularly those burning leaded gasoline;

(i) Destruction of animal carcasses;

(j) Textile and leather dyeing (with chloranil) and finishing (with alkaline

extraction);

(k) Shredder plants for the treatment of end of life vehicles;

(l) Smouldering of copper cables;

(m) Waste oil refineries.

Part IV: Definitions

1. For the purposes of this Annex:

(a) "Polychlorinated biphenyls" means aromatic compounds formed in such a manner

that the hydrogen atoms on the biphenyl molecule (two benzene rings bonded

together by a single carbon-carbon bond) may be replaced by up to ten chlorine

atoms; and

(b) "Polychlorinated dibenzo-p-dioxins" and "polychlorinated dibenzofurans" are

tricyclic, aromatic compounds formed by two benzene rings connected by two

oxygen atoms in polychlorinated dibenzo-p-dioxins and by one oxygen atom and one

carbon-carbon bond in polychlorinated dibenzofurans and the hydrogen atoms of

which may be replaced by up to eight chlorine atoms.

2. In this Annex, the toxicity of polychlorinated dibenzo-p-dioxins and

dibenzofurans is expressed using the concept of toxic equivalency which measures

the relative dioxin-like toxic activity of different congeners of

polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans and coplanar polychlorinated

biphenyls in comparison to 2,3,7,8-tetrachlorodibenzo-p-dioxin. The toxic

equivalent factor values to be used for the purposes of this Convention shall be

consistent with accepted international standards, commencing with the World

Health Organization 1998 mammalian toxic equivalent factor values for

polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans and coplanar polychlorinated

biphenyls. Concentrations are expressed in toxic equivalents.

Part V: General guidance on best available techniques and best environmental

practices

This Part provides general guidance to Parties on preventing or reducing

releases of the chemicals listed in Part I.

A. General prevention measures relating to both best available techniques and

best environmental practices

Priority should be given to the consideration of approaches to prevent the

formation and release of the chemicals listed in Part I. Useful measures could

include:

(a) The use of low-waste technology;

(b) The use of less hazardous substances;

(c) The promotion of the recovery and recycling of waste and of substances

generated and used in a process;

(d) Replacement of feed materials which are persistent organic pollutants or

where there is a direct link between the materials and releases of persistent

organic pollutants from the source;

(e) Good housekeeping and preventive maintenance programmes;

(f) Improvements in waste management with the aim of the cessation of open and

other uncontrolled burning of wastes, including the burning of landfill sites.

When considering proposals to construct new waste disposal facilities,

consideration should be given to alternatives such as activities to minimize the

generation of municipal and medical waste, including resource recovery, reuse,

recycling, waste separation and promoting products that generate less waste.

Under this approach, public health concerns should be carefully considered;

(g) Minimization of these chemicals as contaminants in products;

(h) Avoiding elemental chlorine or chemicals generating elemental chlorine for

bleaching.

B. Best available techniques

The concept of best available techniques is not aimed at the prescription of any

specific technique or technology, but at taking into account the technical

characteristics of the installation concerned, its geographical location and the

local environmental conditions. Appropriate control techniques to reduce

releases of the chemicals listed in Part I are in general the same. In

determining best available techniques, special consideration should be given,

generally or in specific cases, to the following factors, bearing in mind the

likely costs and benefits of a measure and consideration of precaution and

prevention:

(a) General considerations:

(i) The nature, effects and mass of the releases concerned: techniques may

vary depending on source size;

(ii) The commissioning dates for new or existing installations;

(iii) The time needed to introduce the best available technique;

(iv) The consumption and nature of raw materials used in the process and its

energy efficiency;

(v) The need to prevent or reduce to a minimum the overall impact of the

releases to the environment and the risks to it;

(vi) The need to prevent accidents and to minimize their consequences for the

environment;

(vii) The need to ensure occupational health and safety at workplaces;

(viii) Comparable processes, facilities or methods of operation which have

been tried with success on an industrial scale;

(ix) Technological advances and changes in scientific knowledge and

understanding.

(b) General release reduction measures: When considering proposals to construct

new facilities or significantly modify existing facilities using processes that

release chemicals listed in this Annex, priority consideration should be given

to alternative processes, techniques or practices that have similar usefulness

but which avoid the formation and release of such chemicals. In cases where

such facilities will be constructed or significantly modified, in addition to

the prevention measures outlined in section A of Part V the following reduction

measures could also be considered in determining best available techniques:

(i) Use of improved methods for flue-gas cleaning such as thermal or

catalytic oxidation, dust precipitation, or adsorption;

(ii) Treatment of residuals, wastewater, wastes and sewage sludge by, for

example, thermal treatment or rendering them inert or chemical processes that

detoxify them;

(iii) Process changes that lead to the reduction or elimination of releases,

such as moving to closed systems;

(iv) Modification of process designs to improve combustion and prevent

formation of the chemicals listed in this Annex, through the control of

parameters such as incineration temperature or residence time.

C. Best environmental practices

The Conference of the Parties may develop guidance with regard to best

environmental practices.

Bilaga C

OAVSIKTLIG PRODUKTION

Del I Långlivade organiska föroreningar underkastade kraven i artikel 5

Denna bilaga avser följande långlivade organiska föroreningar som bildas och

släpps ut oavsiktligt från mänskliga källor.

Kemikalie

Polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/PCDF);

Hexaklorbensen (HCB) (CAS 118-74-1);

Polyklorerade bifenyler (PCB).

Del II Källkategorier

Polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner, hexaklorbensen samt

polyklorerade bifenyler bildas och släppas ut oavsiktligt från termiska

processer som innehåller organiskt material och klor som resultat av

ofullständig förbränning eller kemiska reaktioner. Följande industriella

kategorier av källor har potential för jämförelsevis hög bildning och stora

utsläpp av dessa kemikalier i miljön:

a) Avfallsföbränning inklusive gemensam förbränning av kommunalt avfall, farligt

avfall, medicinskt avfall och avloppsslam.

b) Förbränning av farligt avfall i cementugnar.

c) Produktion av pappersmassa med användning av elementärt klor eller kemikalier

som bildar elementärt klor för b.

d) Följande termiska processer i metallindustrin:

i) Sekundär kopparproduktion.

ii) Sinteranläggningar i järn- och stålindustrin.

iii) Sekundär aluminiumproduktion.

ív) Sekundär zinkproduktion.

Del III Källkategorier

Polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner, hexaklorbensen samt

polyklorerade bifenyler kan också bildas och släppas ut oavsiktligt från

följande källkategorier innefattande följande:

a) Öppen avfallsbränning inklusive förbränning på soptippar.

b) Termiska processer i metallindustrin som inte nämns i del II.

c) Förbränning i hushåll.

d) Förbränning av fossila bränslen i stationära förbrännings-anläggningar.

e) Förbränningsanläggningar för trä och andra biomassebränslen.

f) Vissa kemiska produktionsprocesser som släpper ut oavsiktligt bildade

långlivade organiska föroreningar, särskilt produktion av klorofenoler och

kloranil.

g) Krematorier.

h) Motorfordon, särskilt sådana som förbränner blyhaltig bensin.

i) Destruktion av djurkroppar.

j) Färgning av textilier och läder (med kloranil) och slutbehandling (med

alkalisk avskiljning).

k) Skrotningsanläggningar för behandling av skrotningsfärdiga fordon.

l) Bränning av kopparkabel.

m) Raffinaderier för spillolja.

Del IV Definitioner

1. I denna bilaga använda definitioner:

a) polyklorerade bifenyler: aromatiska föroreningar bildade på ett sådant sätt

att väteatomerna på bifenymolekylen (två bensenringar som förbinds med en ensam

kol-kolförening) kan ersättas av upp till tio kloratomer.

b) polyklorerade dibenso-p-dioxiner och polyklorerade dibensofuraner:

tricykliska aromatiska föroreningar som utgörs av två bensenringar som förbinds

med två syreatomer i polyklorerade dibenso-p-dioxiner och av en syreatom och en

kol-kolförbindelse i polyklorerade dibensofuraner och vilkas väteatomer kan

ersättas med upp till åtta kloratomer.

2. I denna bilaga uttrycks toxiciteten av polyklorerade dibenso-p-dioxiner

(PCDD) och dibensofuraner (PCDF) genom användande av konceptet toxiska

ekvivalenter som anger den relativa dioxinlika giftigheten av olika kongener av

PCDD och PCDF och plana polyklorerade bifenyler (PCB) i jämförelse med 2,3,7,8

tetraklor dibenso-p-dioxin. De toxiska ekvivalentfaktorer som används i denna

konvention skall följa accepterade internationella normer, inledningsvis

Världshälso-organisationens toxiska ekvivalentfaktorer från 1998 för däggdjur

gällande PCDD/PCDF och plana PCB. Koncentrationen uttrycks i toxiska

ekvivalenter.

Del V Allmän vägledning om bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis

I denna del ges en allmän vägledning till parterna om förhindrande eller

minskning av utsläpp av kemikalier upptagna i del I.

A. Allmänt förebyggande åtgärder i fråga om både bästa tillgängliga teknik och

bästa miljöpraxis

Prioritering bör ges med beaktande av förfaringssätt som förhindrar bildande och

utsläpp av kemikalier upptagna i del I. Lämpliga åtgärder kan vara följande:

a) Användning av lågavfallsteknologi.

b) Användning av mindre farliga substanser.

c) Främjande av återvinning och återanvändning av avfall och substanser som

genereras och används i en process.

d) Ersättning av tillfört material som är långlivade organiska föroreningar

eller där det finns en direkt länk mellan materialet och utsläppen av långlivade

organiska föroreningar från källan.

e) God hushållning och förebyggande underhållsprogram.

f) Förbättringar i avfallshanteringen i syfte att upphöra med öppen och annan

okontrollerad förbränning av avfall inklusive förbränning på soptippar. Vid

bedömning av förslag att uppföra nya avfallshanteringsanläggningar bör beaktas

alternativ såsom åtgärder för att minimera produktion av kommunalt och

medicinskt avfall innefattande återvinning av resurser, återanvändning,

materialåtervinning, avfallssortering och främjande av produkter som ger upphov

till mindre avfall. Härvidlag bör särskild hänsyn tas till folkhälsan.

g) Minimering av dessa kemikalier som föroreningar i produkter.

h) Undvikande av elementärt klor eller kemikalier som ger upphov till

elementärt klor för blekning.

B. Bästa tillgängliga teknik

Begreppet bästa tillgängliga teknik syftar inte till att föreskriva en viss

teknik eller teknologi utan till att beakta den berörda anläggningens tekniska

karakteristika och geografiska belägenhet samt de lokala miljömässiga

förhållandena. Lämplig kontrollteknik för att minska utsläpp av kemikalier

förtecknade i del I är allmänt sett densamma. Vid fastställande av bästa

tillgängliga teknik bör följande faktorer särskilt beaktas, allmänt eller i

särskilda fall, under hänsynstagande till de troliga kostnaderna och den troliga

nyttan av en åtgärd samt principerna avseende försiktighetsmått och

förebyggande åtgärder:

a) Allmänna överväganden

i) De berörda utsläppens beskaffenhet, effekter och omfattning. Teknikerna

kan variera med avseende på källans storlek.

ii) Dag för igångsättning av nya eller befintliga anläggningar.

iii) Tidsåtgång för införande av bästa möjliga teknik.

iv) Förbrukning och beskaffenhet av råmaterial som används i processen och

dess engergiutbyte.

v) Behovet att förebygga eller minimera utsläppens påverkan som helhet på

miljön samt riskerna för miljön.

vi) Behovet att förebygga olyckor och att minimera deras miljökonsekvenser.

vii) Behovet att tillgodose skydd och säkerhet på arbetsplatser.

viii) Jämförbara processer, hjälpmedel eller driftsmetoder som med framgång har

provats i industriell skala.

ix) Tekniska framsteg och förändringar i vetenskapliga insikter och

förståelse.

b) Allmänna utsläppskontrollåtgärder. Vid bedömning av förslag till uppförande

av nya anläggningar eller betydande förändring av befintliga anläggningar som

använder processer som släpper ut kemikalier upptagna i denna bilaga bör med

prioritet beaktas alternativa processer, tekniker och praxis med liknande

användbarhet men som undviker bildande och utsläpp av sådana kemikalier. I de

fall sådana anläggningar skall byggas eller avsevärt förändras, bör, utöver de

förebyggande metoder som nämns i del V avsnitt A, följande minskningsåtgärder

också beaktas vid avgörande av vad som är bästa tillgängliga teknik:

i) Användning av förbättrade metoder för rening av rökgaser såsom termisk

eller katalytisk oxidering, stoftavskiljning eller adsorption.

ii) Behandling av rester, avloppsvatten, avfall och avloppsslam genom

exempelvis värmebehandling eller genom att göra dem inerta, eller kemiska

processer som avgiftar dem.

iii) Förändringar av tillverkningsprocessen som leder till minskning eller

eliminering av utsläpp såsom placering i slutna system.

iv) Ändring av processutformningen för att förbättra förbränning och förebygga

bildande av kemikalier upptagna i denna bilaga genom kontroll av parametrar

såsom förbränningstemperatur eller uppehållstid.

C. Bästa miljöpraxis

Partskonferensen kan göra upp riktlinjer för bästa miljöpraxis.

Annex D

INFORMATION REQUIREMENTS AND SCREENING CRITERIA

1. A Party submitting a proposal to list a chemical in Annexes A, B and/or C

shall identify the chemical in the manner described in subparagraph (a) and

provide the information on the chemical, and its transformation products where

relevant, relating to the screening criteria set out in subparagraphs (b) to

(e):

(a) Chemical identity:

(i) Names, including trade name or names, commercial name or names and

synonyms, Chemical Abstracts Service (CAS) Registry number, International Union

of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) name; and

(ii) Structure, including specification of isomers, where applicable, and the

structure of the chemical class;

(b) Persistence:

(i) Evidence that the half-life of the chemical in water is greater than two

months, or that its half-life in soil is greater than six months, or that its

half-life in sediment is greater than six months; or

(ii) Evidence that the chemical is otherwise sufficiently persistent to

justify its consideration within the scope of this Convention;

(c) Bio-accumulation:

(i) Evidence that the bio-concentration factor or bio-accumulation factor in

aquatic species for the chemical is greater than 5,000 or, in the absence of

such data, that the log Kow is greater than 5;

(ii) Evidence that a chemical presents other reasons for concern, such as

high bio-accumulation in other species, high toxicity or ecotoxicity; or

(iii) Monitoring data in biota indicating that the bio-accumulation potential

of the chemical is sufficient to justify its consideration within the scope of

this Convention;

(d) Potential for long-range environmental transport:

(i) Measured levels of the chemical in locations distant from the sources of

its release that are of potential concern;

(ii) Monitoring data showing that long-range environmental transport of the

chemical, with the potential for transfer to a receiving environment, may have

occurred via air, water or migratory species; or

(iii) Environmental fate properties and/or model results that demonstrate

that the chemical has a potential for long-range environmental transport through

air, water or migratory species, with the potential for transfer to a receiving

environment in locations distant from the sources of its release. For a

chemical that migrates significantly through the air, its half-life in air

should be greater than two days; and

(e) Adverse effects:

(i) Evidence of adverse effects to human health or to the environment that

justifies consideration of the chemical within the scope of this Convention; or

(ii) Toxicity or ecotoxicity data that indicate the potential for damage to

human health or to the environment.

2. The proposing Party shall provide a statement of the reasons for concern

including, where possible, a comparison of toxicity or ecotoxicity data with

detected or predicted levels of a chemical resulting or anticipated from its

long-range environmental transport, and a short statement indicating the need

for global control.

3. The proposing Party shall, to the extent possible and taking into account its

capabilities, provide additional information to support the review of the

proposal referred to in paragraph 6 of Article 8. In developing such a

proposal, a Party may draw on technical expertise from any source.

Bilaga D

INFORMATIONSKRAV OCH URVALSKRITERIER

1. En part som lämnar in förslag till införande av en kemikalie i bilaga A, B

och/eller C skall identifiera den på det sätt som beskrivs i stycke a nedan och

lämna information om den och i förekommande fall om dess omvandlingsprodukter

enligt de urvalskriterier som anges i styckena b - e nedan.

a) Kemisk identitet

i) Namn, inklusive handelsnamn, kommersiella namn, synonymer, CAS-nummer och

IUPAC-namn.

ii) Struktur, i tillämpliga fall inklusive specificering av isomerer, av

ämnet eller ämnesgruppen.

b) Persistens

i) Bevis på att kemikaliens halveringstid i vatten överstiger två månader, i

jord sex månader eller i sediment sex månader.

ii) Bevis på att kemikalien på annat sätt är tillräckligt långlivad för att

motivera att den upptas i denna konvention.

c) Bioackumulering

i) Bevis på att biokoncentrationsfaktorn eller bioackumuleringsfaktorn för

kemikalien i vattenlevande organismer överstiger talet 5 000 eller, i avsaknad

av sådana uppgifter, att log Kow överstiger talet 5.

ii) Bevis på att kemikalien uppvisar andra skäl till oro såsom hög

bioackumulering i andra arter, hög toxicitet eller hög ekotoxicitet.

iii) Övervakningsdata i biota som indikerar att biockumuleringspotentialen

för kemikalien är tillräcklig för att motivera att den upptas i denna

konvention.

d) Potential för långväga transport i miljön

i) Uppmätta nivåer av kemikalien långt från utsläppskällan som kan ge upphov

till oro.

ii) Övervakningsdata som visar att kemikalien transporteras långväga med

potential att spridas till en mottagande miljö via luft, vatten eller migrerande

arter.

iii) Fördelning i miljön och/eller resultat från modeller som visar att

kemikalien har potential för långväga transport via luft, vatten eller

migrerande arter, med potential för spridning till en mottagande miljö långt

från utsläppsplatsen. För en kemikalie som i betydande utsträckning sprids via

luften bör halveringstiden i luft överstiga två dygn.

e) Skadlig inverkan

i) Bevis på skadlig inverkan på människors hälsa eller på miljön som

motiverar att kemikalien upptas i denna konvention.

ii) Toxicitets- eller ekotoxicitetsdata som indikerar potential för skadlig

inverkan på människors hälsa eller på miljön.

2. Den part som lämnar ett förslag skall ge en förklaring om anledningen till

oro, om möjligt innefattande en jämförelse av toxicitets- eller

ekotoxicitetsdata med uppmätta eller beräknade nivåer av kemikalien som resultat

av, eller som kan förutses av, dess långväga transport samt en kort redogörelse

som utvisar behovet av global kontroll.

3. Den part som lämnar ett förslag skall i möjligaste mån och med beaktande av

dess förmåga lämna ytterligare information som underlag för prövning av

förslaget enligt artikel 8.6. Vid framtagande av förslaget får parten ta hjälp

av teknisk expertis från vilken källa som helst.

Annex E

INFORMATION REQUIREMENTS FOR THE RISK PROFILE

The purpose of the review is to evaluate whether the chemical is likely, as a

result of its long-range environmental transport, to lead to significant adverse

human health and/or environmental effects, such that global action is

warranted. For this purpose, a risk profile shall be developed that further

elaborates on, and evaluates, the information referred to in Annex D and

includes, as far as possible, the following types of information:

(a) Sources, including as appropriate:

(i) Production data, including quantity and location;

(ii) Uses; and

(iii)eleases, such as discharges, losses and emissions;

(b) Hazard assessment for the endpoint or endpoints of concern, including a

consideration of toxicological interactions involving multiple chemicals;

(c) Environmental fate, including data and information on the chemical and

physical properties of a chemical as well as its persistence and how they are

linked to its environmental transport, transfer within and between environmental

compartments, degradation and transformation to other chemicals. A

determination of the bio-concentration factor or bio-accumulation factor, based

on measured values, shall be available, except when monitoring data are judged

to meet this need;

(d) Monitoring data;

(e) Exposure in local areas and, in particular, as a result of long?range

environmental transport, and including information regarding bio-availability;

(f) National and international risk evaluations, assessments or profiles and

labelling information and hazard classifications, as available; and

(g) Status of the chemical under international conventions.

Bilaga E

INFORMATIONSKRAV FÖR RISKPROFILER

Syftet med granskningen är att bedöma om kemikalier till följd av långväga

transport i miljön kan förmodas ha betydande ogynnsamma effekter för människors

hälsa och/eller för miljön i sådan utsträckning att globala åtgärder är

motiverade. I detta syfte skall en riskprofil uppställas som vidare bearbetar

och bedömer information som avses i bilaga D och så långt som möjligt innefattar

följande slags information:

a) Källor, i förekommande fall innehållande följande:

i) Uppgifter om produktion, innefattande mängd och lokalisering.

ii) Användning.

iii) Utsläpp till vatten och luft samt diffusa utsläpp.

b) Farobedömning av den eller de betydande toxiska effekter innefattande en

bedömning där flera kemikalier samverkar.

c) Fördelning i miljön, innefattande data och information om kemikaliens kemiska

och fysiska egenskaper, liksom om dess persistens och om hur den är länkad till

sin transport i miljön, spridning inom och mellan olika delar av miljön,

nedbrytning och omvandling till andra kemikalier. Fastställande av

biokoncentrationsfaktorn eller bioackumuleringsfaktorn baserat på uppmätta

värden skall hållas tillgängligt utom när övervakningsdata har bedömts uppfylla

detta krav.

d) Övervakningsdata.

e) Exponering i lokala områden och särskilt som resultat av långväga transport i

miljön och innefattande information om biotillgänglighet.

f) Nationella och internationella riskutvärderingar, bedömningar eller profiler

och information om märkning samt faroklassificering, i den mån sådana är

tillgängliga.

g) Kemikaliens status i internationella konventioner.

Annex F

INFORMATION ON SOCIO-ECONOMIC CONSIDERATIONS

An evaluation should be undertaken regarding possible control measures for

chemicals under consideration for inclusion in this Convention, encompassing the

full range of options, including management and elimination. For this purpose,

relevant information should be provided relating to socio-economic

considerations associated with possible control measures to enable a decision to

be taken by the Conference of the Parties. Such information should reflect due

regard for the differing capabilities and conditions among the Parties and

should include consideration of the following indicative list of items:

(a) Efficacy and efficiency of possible control measures in meeting risk

reduction goals:

(i) Technical feasibility; and

(ii) Costs, including environmental and health costs;

(b) Alternatives (products and processes):

(i) Technical feasibility;

(ii) Costs, including environmental and health costs;

(iii) Efficacy;

(iv) Risk;

(v) Availability; and

(vi) Accessibility;

(c) Positive and/or negative impacts on society of implementing possible control

measures:

(i) Health, including public, environmental and occupational health;

(ii) Agriculture, including aquaculture and forestry;

(iii) Biota (biodiversity);

(iv) Economic aspects;

(v) Movement towards sustainable development; and

(vi) Social costs;

(d) Waste and disposal implications (in particular, obsolete stocks of

pesticides and clean-up of contaminated sites):

(i) Technical feasibility; and

(ii) Cost;

(e) Access to information and public education;

(f) Status of control and monitoring capacity; and

(g) Any national or regional control actions taken, including information on

alternatives, and other relevant risk management information.

Bilaga F

INFORMATION OM SOCIALA OCH EKONOMISKA ÖVERVÄGANDEN

En bedömning bör göras beträffande möjliga kontrollåtgärder för kemikalier som

prövas för införande i denna konvention omfattande alla optioner, däribland

hantering och eliminering. I detta syfte skall relevant information lämnas som

hänför sig till sociala och ekonomiska överväganden sammanhängande med möjliga

kontrollåtgärder för att möjliggöra att beslut fattas av partskonferensen. Denna

information skall ta vederbörlig hänsyn till parternas olika förmåga och

förhållanden och bör innehålla en bedömning av följande punkter i en lista av

vägledande karaktär:

a) Effektivitet och verkan av möjliga kontrollåtgärder för att uppnå

riskminskningsmål i fråga om

i) teknisk genomförbarhet och

ii) kostnader innefattande miljökostnader och hälsokostnader.

b) Alternativa produkter och processer i fråga om

i) teknisk genomförbarhet,

ii) kostnader innefattande miljökostnader och hälsokostnader,

iii) effektivitet,

iv) risk,

v) åtkomlighet samt

vi) tillgänglighet.

c) Positiv och/eller negativ inverkan på samhället av möjliga kontrollåtgärder

med avseende på

i) hälsa, innefattande allmän, miljömässig och arbetsplatshälsa,

ii) jordbruk innefattande akvakultur och skogsbruk,

iii) biota (biologisk mångfald),

iv) ekonomiska aspekter,

v) utveckling i riktning mot hållbar utveckling, samt

vi) sociala kostnader.

d) Inverkan av avfall och dumpning (särskilt obsoleta lager av pesticider och

sanering av förorenade platser) i fråga om

i) teknisk genomförbarhet och

ii) kostnader.

e) Tillgång till information och allmän utbildning.

f) Status för kontroll- och övervakningskapacitet.

g) Eventuellt vidtagna nationella eller regionala kontrollåtgärder, innefattande

information om alternativ, och annan relevant information om riskhantering.

Förteckning över remissinstanser - Ratificering av Stockholmskonventionen

Remissvar har inkommit från följande tretton remissinstanser

Kommerskollegium, Tullverket, Riksrevisionsverket, Statens jordbruksverk,

Statens livsmedelsverk, Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen,

Arbetsmiljöverket, Sveriges geologiska undersökning, Svenska

Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Kemikontoret

Miljödepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 januari 2002

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och Thalén, Winberg, Ulvskog,

Lindh, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren,

Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Karlsson.

Föredragande: statsrådet Larsson

Regeringen beslutar proposition 2001/02:79 Sveriges tillträde till

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar

Prop. 2001/02:79

9

1

84

86

Prop. 2001/02:79

Bilaga 1

Prop. 2001/02:79

Bilaga 2

85

86

Prop. 2001/02:79

86

86