Bet. 2001/02:SOU16

Socialutskottets betänkande

2001/02:SOU16

Behandling av ofrivillig barnlöshet

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2001/02:89 Behandling av ofrivillig barnlöshet, tre

motionsyrkanden som väckts med anledning av

propositionen, ett motionsyrkande från den allmänna

motionstiden 2000 samt sju motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 2001.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag

att utvidga lagen (1988:711) om befruktning utanför

kroppen så att även provrörsbefruktning med ägg

eller spermier som kommer från andra än paret som

genomgår behandling blir tillåten. Dock får inte

både ägg och spermier komma från utomstående.

Behandling med donerade ägg eller spermier skall

bara få utföras vid universitetssjukhus efter

särskild prövning. Utskottet ställer sig även bakom

de föreslagna bestämmelserna om barns rätt att få

kännedom om sitt genetiska ursprung. Utskottet

tillstyrker vidare bl.a. att uttryckliga

definitioner införs i föräldrabalken av vem som är

att anse som mor respektive far i de fall där ägget

kommer från en annan kvinna.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns tre reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion 2001/02:So42.

Reservation 1 (kd)

2. Äggdonationer

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:So207 och

2001/02:So449 yrkande 1.

3. Tillgänglighet och finansiering

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:So41

yrkande 2 delvis, 2001/02:So250, 2001/02:So300

yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:So394.

Reservation 2 (m)

4. Stöd och rådgivning

Riksdagen avslår motion 2001/02:So522.

5. Offentligt finansierade sjukhus

Riksdagen antar 4 § första stycket i

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1988:711) om befruktning utanför kroppen samt 3

§ första stycket i regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1984:1140) om insemination.

Riksdagen avslår därmed motion 2001/02:So41

yrkande 1.

Reservation 3 (m)

6. Behandling vid universitetssjukhus

Riksdagen antar 4 § andra stycket i regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1988:711) om

befruktning utanför kroppen.

7. Tidsbegränsning av

universitetssjukhusens ensamrätt

Riksdagen avslår motion 2001/02:So41 yrkande 2

delvis.

8. Surrogatmoderskap

Riksdagen avslår motion 2001/02:So449 yrkande

2.

9. Förslaget till lag om ändring i lagen

(1988:711) om befruktning utanför kroppen i

övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1988:711) om befruktning utanför

kroppen i den mån det inte omfattas av vad

utskottet föreslagit ovan, med den ändringen i 9

§ att orden "4 §§" byts ut mot "4 §".

10. Förslaget till lag om ändring i lagen

(1984:1140) om insemination i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1984:1140) om insemination i den

mån det inte omfattas av vad utskottet föreslagit

ovan, dock med den rättelsen i 3 § att andra och

tredje styckena byter plats.

11. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i föräldrabalken,

b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Stockholm den 9 april 2002

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid

Burman (v), Chris Heister (m), Susanne Eberstein

(s), Conny Öhman (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Elisebeht Markström (s), Lars Gustafsson (kd),

Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson

(c), Catherine Persson (s), Lars Elinderson (m),

Tullia von Sydow (s), Lena Olsson (v), Rosita

Runegrund (kd), Marina Pettersson (s), Harald

Nordlund (fp) och Lotta N Hedström (mp).

2001/02

SoU16

Redogörelse för ärendet

Ärendets beredning

Lagutskottet har beretts tillfälle att yttra sig

över propositionen jämte eventuella motioner men har

beslutat att inte avge yttrande i ärendet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bl.a. ändringar i lagen

(1988:711) om befruktning utanför kroppen. Lagen

reglerar in vitro-fertilisering (IVF), dvs. prov-

rörsbefruktning, och föreslås bli utvidgad så att

även behandling med ägg eller spermier som kommer

från andra än paret som genomgår behandling blir

tillåten. Dock får inte både ägg och spermier komma

från utomstående. Befruktning utanför kroppen där

antingen ägg eller spermier kommer från andra än

paret som skall genomgå behandling skall endast få

göras vid universitetssjukhus. Behandlingen skall

föregås av en lämplighetsprövning av föräldrarna.

Givaren skall vara myndig och ha lämnat skriftligt

samtycke till att ägget får befruktas eller att

spermie får användas för befruktning. Samtycket

skall kunna återkallas fram till befruktningen.

Läkaren skall pröva om givaren är lämplig.

Regler om barns rätt att få kännedom om sitt

genetiska ursprung föreslås i såväl lagen om

befruktning utanför kroppen som i lagen (1984:1140)

om insemination.

Vidare föreslås en bestämmelse i föräldrabalken om

att den kvinna som föder ett barn som tillkommit

genom att ett ägg från en annan kvinna efter

befruktning har förts in i hennes kropp skall anses

som barnets mor. I föräldrabalken införs även en be-

stämmelse om att den man som har samtyckt till

befruktning utanför makans eller sambons kropp, av

ett ägg som kommer från en annan kvinna, skall anses

som barnets far.

Propositionen behandlar även frågor som rör risker

med in vitro-fertilisering, införandet av nya

behandlingsmetoder samt behovet av uppföljning.

Konsekvensändringar föreslås bl.a. i sekretesslagen

(1980:100).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1

januari 2003.

Utskottets överväganden

Avslag på propositionen, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om avslag på

propositionen. Utskottet delar regeringens

och Statens medicinsk-etiska råds bedömning

att behandling med befruktning utanför

kroppen där antingen ägget eller spermien

kommer från utomstående bör tillåtas.

Riksdagen bör också avslå två motionsyrkanden

om att tillåta äggdonationer eftersom dessa

får anses tillgodosedda med regeringens

förslag.

Jämför reservation 1 (kd).

Propositionen

Statens medicinsk-etiska råd fick 1994 i uppdrag av

Socialdepartementet att i samråd med den medicinska

professionen göra en översyn av vissa frågor om

befruktning utanför kroppen. Rådet överlämnade 1995

rapporten Assisterad befruktning - synpunkter på

vissa frågor i samband med befruktning utanför

kroppen. Rådet föreslog bl.a. att IVF-behandling

skulle få utföras med kvinnans egna ägg och donerade

spermier eller med donerade ägg och mannens

spermier.

Enligt propositionen har Statens medicinsk-etiska

råd grundat sina bedömningar på uppfattningen om

alla människors lika värde och en humanistisk

människosyn. Till de etiska principer som varit

vägledande för rådet hör respekt för

självbestämmande och integritet, principen om att

minska lidande, godhetsprincipen samt

rättviseprincipen. Regeringen ansluter sig till

dessa utgångspunkter.

Regeringen framhåller att det vid bedömningen av

olika metoder för behandling av ofrivillig

barnlöshet är särskilt viktigt att beakta barnets

intressen. Barnet har inte själv möjlighet att

påverka sin tillblivelse. När det gäller barn som

tillkommer efter assisterad befruktning har

samhället ett särskilt ansvar för att de metoder och

behandlingar som används är etiskt acceptabla. Dessa

barn får inte utsättas för större risker än andra

barn. Barnet har inte heller möjlighet att ta

ställning till eventuella risker som olika

medicinska metoder att hjälpa tillblivelsen på

traven kan medföra. Det kan här handla om förhöjda

medicinska risker och om barnets psykosociala

förhållanden. Även med hänsyn till barnets

integritet är det viktigt att metoder för behandling

av ofrivillig barnlöshet inte kommer i konflikt med

den humanistiska människosynen. Regeringen

framhåller att det därför är viktigt att befintliga

behandlingsmetoder följs upp noga så att eventuella

ökade risker skall bli kända. Likaså är det viktigt

att nya behandlingsmetoder inte införs utan att

riskerna ur barnets perspektiv övervägts särskilt,

anförs det.

I likhet med Statens medicinsk-etiska råd anser

regeringen att behandling där befruktningen sker

utanför kvinnans kropp och antingen spermien eller

ägget kommer från utomstående skall tillåtas.

Regeringen påpekar att om ägget kommer från en annan

kvinna än modern, men spermien från fadern, får

barnet ett delvis bevarat genetiskt samband med

föräldrarna. Mannen är barnets genetiske far. Modern

är inte barnets genetiska mor, men eftersom hon

genomgått graviditeten och fött barnet är hon att se

som barnets mor. Barnet växer upp i ett

parförhållande och får både en mor och en far. Det

är önskat och framfött av den kvinna som blir dess

mor. Även då ägget kommer från modern, men spermien

kommer från en annan man än fadern får barnet ett

delvis genetiskt samband med föräldrarna. Mot denna

bakgrund anser regeringen, liksom Statens medicinsk-

etiska råd, att det är svårt att finna skäl för att

medicinska hinder för befruktning skall värderas

olika beroende på orsaken till den ofrivilliga

barnlösheten. Behandling där befruktningen sker

utanför kroppen görs för att komma till rätta med

medicinska hinder för befruktning på naturlig väg

både då ägget är kvinnans eget och när det kommer

från en annan kvinna. Regeringen anför vidare att

behandling där befruktningen sker utanför kroppen

med ägg från kvinnan själv och spermier från en

utomstående man inte nämnvärt torde skilja sig från

givarinsemination.

Regeringen delar Statens medicinsk-etiska råds

bedömning att befruktning utanför kroppen, där både

ägg och spermier kommer från andra personer än de

blivande föräldrarna, även fortsättningsvis skall

vara förbjudet. Ett accepterande av en metod där

inget genetiskt samband mellan föräldrar och barn

finns kan ses som en alltför långtgående strävan att

med tekniska insatser kompensera livets

ofullkomlighet samt medföra risk för att ägg och

spermier ses som objekt som är fritt tillgängliga

för att skapa en människa, anförs det.

En viktig aspekt när det gäller användning av ägg

eller spermie från andra än de blivande föräldrarna

är, enligt propositionen, barnets rätt till sitt

ursprung. Regeringen anser, i likhet med Statens

medicinsk-etiska råd, att barnet måste få en

möjlighet att grunda sitt liv på sanningen om sitt

genetiska ursprung och att ett annat

förhållningssätt skulle innebära en kränkning av

barnets personliga integritet.

Enligt propositionen är barnets rätt att få

kännedom om sitt ursprung numera väl etablerad.

Utgångspunkten är att barn som föds efter

befruktning utanför kroppen, där antingen ägget

eller spermien som befruktat ägget härrör från någon

annan än dess föräldrar, skall ha samma rätt till

information som barn som fötts efter

givarinsemination. Detta innebär att uppgifter om

givaren skall antecknas i en särskild journal som

barnet, när det har uppnått tillräcklig mognad,

självt skall ha rätt att ta del av utan hinder av

sekretess.

Regeringen anser att det är viktigt att barnets

rätt att få reda på sitt ursprung respekteras. Sett

ur barnets perspektiv är det dock viktigt att

informationen kommer barnet till del på ett sätt som

är till gagn för dess utveckling. Jämförelser går

här att göra med de erfarenheter som finns från

adoptionsområdet. En allmän uppfattning inom

forskningen på detta område är att det är av största

vikt för adoptivbarnets utveckling att det får reda

på att det är adopterat och att det är

adoptivföräldrarna själva som talar om det. En av

anledningarna till att föräldrarna, när det är

lämpligt, själva bör berätta för sitt barn om dess

ursprung är att det för adoptivbarn, liksom för alla

andra barn, är viktigt att ha ett ärligt och

tillitsfullt förhållande till sina föräldrar. Som

Sveriges Psykologförbund påpekar i sitt remissvar är

ett garanterat sätt att göra familjelivet

komplicerat och svårhanterligt att låta det vila på

hemligheter och halvsanningar i väsentliga frågor.

Barn är i allmänhet bra på att uppfatta subtila

signaler från sin omgivning och då i synnerhet från

sina föräldrar, heter det i propositionen.

Regeringen betonar vikten av att par som är

ofrivilligt barnlösa erbjuds hjälp att bearbeta den

kris som den ofrivilliga barnlösheten kan medföra,

särskilt i de fall där det blir aktuellt att vid

befruktningen använda ägg eller spermier som

donerats från utomstående. Föräldrar som inte själva

har bearbetat sin egen sorg kan ha svårigheter att

berätta för barnet om dess tillkomsthistoria på ett

sätt som är bra och konstruktivt för barnet. Enligt

regeringen är det därför angeläget att även

professionellt stöd i detta hänseende ingår i den

utredning som föregår behandlingen.

Regeringen anför också att det är en angelägen

uppgift för Socialstyrelsen att medverka till att

rutiner och metoder utvecklas så att de blivande

föräldrarna kan få hjälp med hur de tidigt och på

ett bra och adekvat sätt kan informera sitt barn.

Vikten av uppföljning framhålls i flera sammanhang i

propositionen. Bland annat anges att det är

angeläget att resultaten av IVF-tekniken även

fortsättningsvis följs noga och att det ankommer på

Socialstyrelsen att i samverkan med företrädare för

huvudmännen redovisa resultaten. Enligt regeringen

är det särskilt angeläget att fortsatt uppföljning

av barnens psykosociala förhållanden sker.

Regeringen anser också att det är angeläget att

kartlägga eventuella psykologiska och sociala

konsekvenser både för barnet, men även för familjen

som helhet, av att en av föräldrarna inte är barnets

genetiska förälder.

Det är även viktigt att eventuella konsekvenser

för givaren följs upp noga. Detta inte minst mot

bakgrund av att den som gett spermier eller ägg i

långt senare skede av sitt liv kan bli uppsökt av

ett barn som han eller hon gett upphov till.

Regeringen anser det viktigt att den som vill ge

spermie eller ägg är införstådd med vilka

konsekvenser detta kan få. Om det föreligger släkt-

eller vänskapsförhållanden mellan paret och givaren

är det ur barnets perspektiv viktigt att föräldrarna

och givaren kan hantera förhållandet att barnet har

en genetisk förälder i släkt- eller

bekantskapskretsen även fortsättningsvis. Regeringen

anser att Socialstyrelsen bör utfärda allmänna råd

till ledning för verksamheten.

Motioner

I motion So42 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas

att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna

ställer sig tveksamma till om assisterad befruktning

med donerade könsceller ligger i linje med barnets

bästa. Enligt motionärerna kan det uppstå problem

för ett barn som kommer till genom denna typ av

befruktning, oavsett om det får vetskap om sitt

verkliga ursprung eller ej. Om ursprunget inte

avslöjas finns en familjehemlighet med allt vad det

kan tänkas innebära för den känslomässiga miljön. Om

ursprunget meddelas eller avslöjas kan nya

komplicerade relationer skapas mellan å ena sidan

donatorn och å andra sidan barnet, den biologiska

föräldern, den andra föräldern, syskon m.fl.

Föräldrarna kan störas av osäkerheten om hur barnet

kommer att reagera och spänningar kan uppstå i deras

relation på grund av vetskapen om en donator. Även

donatorn och dennas familj kan beröras av vetskapen

om att det kan finnas barn vilkas öde är okänt. Ett

annat problem är att donatorer av ägg som själva

genomgår IVF-behandling är beroende av sjukvården

och därmed har svårt att fatta helt självständiga

beslut. Även andra i beroendeställning kan enligt

motionärerna komma att utnyttjas; exempelvis är

många spermiedonatorer blivande läkare. Motionärerna

anser att befruktning utanför kvinnans kropp med

donerade könsceller inte skall tillåtas. Vidare bör

man genom information om de etiska komplikationerna

och genom underlättande av adoption få

givarinseminationerna att upphöra på sikt.

I motionerna So449 av Tasso Stafilidis och Charlotta

L Bjälkebring (v) yrkande 1 och 2000/01:So207 av

Marianne Carlström och Marina Pettersson (s) begärs

tillkännagivanden om att äggdonationer bör tillåtas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens och Statens medicinsk-

etiska råds bedömning att behandling med befruktning

utanför kroppen där antingen ägget eller spermien

kommer från utomstående bör tillåtas. Utskottet

ansluter sig till resonemanget att det är svårt att

motivera varför ofrivilligt barnlösa par skall

behandlas olika beroende på vilka medicinska hinder

som föreligger för befruktning på naturlig väg.

Liksom vid givarinsemination får barnet ett delvis

bevarat genetiskt samband med föräldrarna. Barnet är

också önskat samt buret och framfött av den kvinna

som blir dess mor.

I motion So42 (kd) kritiseras propositionen,

framför allt med avseende på de psykosociala

konsekvenser förslaget att tillåta IVF-behandling

med donerade könsceller kan få, såväl för barnet och

familjen i övrigt som för givaren.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att en

befruktning utanför kroppen med donerade könsceller

alltid skall föregås av en särskild prövning.

Läkaren skall pröva om det med hänsyn till makarnas

eller de samboendes medicinska, psykologiska och

sociala förhållanden är lämpligt att en sådan

behandling äger rum. Behandlingen får endast utföras

om det kan antas att det blivande barnet kommer att

växa upp under goda förhållanden.

Utskottet instämmer vidare med regeringen att det

är viktigt att barnets rätt att få reda på sitt

ursprung respekteras men att informationen måste

komma barnet till del på ett sätt som är till gagn

för dess utveckling. Ur ett barnperspektiv är det

angeläget att öka föräldrarnas benägenhet att själva

berätta för sitt barn om dess tillkomsthistoria.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är

viktigt att utveckla rutiner och metoder som

underlättar och utgör stöd för blivande föräldrar så

att de tidigt och på ett bra sätt kan informera sitt

barn. Utskottet utgår ifrån att t.ex.

Socialstyrelsen kommer att lämna värdefulla bidrag

på området. Utskottet vill i sammanhanget också

framhålla vikten av att resultaten av IVF-tekniken

följs noga även i fortsättningen. Såsom anförs i

propositionen är det angeläget att kartlägga

eventuella psykologiska och sociala konsekvenser för

barnet liksom för familjen som helhet av att en av

föräldrarna inte är barnets genetiska förälder.

Utskottet konstaterar att regeringen också betonar

att givarna av ägg och spermier bör informeras om

vad donationen kan få för följder samt att

konsekvenserna för donatorerna bör följas noga.

Sammantaget anser utskottet inte att vad som anförs

i motionen utgör tillräcklig grund för att avslå

propositionen. Motionen avstyrks därmed.

Motionerna So449 (v) yrkande 1 och 2000/01:So207 (s)

får anses tillgodosedda med regeringens förslag och

bör därför avslås.

Behov av förbättrad tillgänglighet i

den offentliga vården, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om kortare

väntetider för och generösare offentlig

finansiering av IVF-behandlingar. Utskottet

hänvisar till det s.k. prioriteringsbeslutet

men anser det angeläget att landstingen ser

över sina finansieringsregler. Riksdagen bör

vidare avslå en motion om stöd och rådgivning

till barnlösa par mot bakgrund av vad som

anförs i Socialstyrelsens föreskrifter på

området.

Jämför reservation 2 (m).

Propositionen

I propositionen påpekas att de ofrivilligt barnlösa

parens möjlighet att få tillgång till offentligt

finansierad behandling varierar mellan olika

landsting. Vanligt är att paren endast tillåts

genomgå ett visst antal behandlingar inom ramen för

den offentliga finansieringen. Vanligast är att

landstingen finansierar tre behandlingar, men det

kan även vara färre. Exempelvis bekostar Landstinget

i Uppsala län endast en behandling. Oftast

förekommer även olika typer av åldersgränser för att

behandling över huvud taget skall ges. I många

landsting är väntetiderna för utredning och

behandling betydande.

Socialstyrelsen har rekommenderat att endast ett

ägg normalt bör återföras in i kvinnans livmoder

efter befruktningen. Regeringen konstaterar att

landstingens begränsningar ökar trycket på det

barnlösa paret att föredra att två ägg återförs.

Detta ökar visserligen graviditetschanserna men

leder även till fler tvillingfödslar. Detta medför

ökade medicinska risker som i sin tur medför ökade

kostnader för landstingen i form av bl.a. ökat behov

av kejsarsnitt och neonatalvård. Enligt regeringen

har landstingen sannolikt hittills endast beaktat

kostnaderna för behandlingen av ofrivillig

barnlöshet. Det är därför angeläget att

sjukvårdshuvudmännen ser över sina respektive regler

för finansiering av behandling av ofrivillig

barnlöshet, anförs det.

Motioner

I motion So41 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om att förslaget att begränsa in

vitro-fertiliseringarna till forskningssjukhus kan

leda till ytterligare väntetider för dem som redan

har många år av tidsödande, mentalt påfrestande och

även kostsamma utredningar bakom sig (yrkande 2

delvis).

I motion So250 av Lena Ek och Viviann Gerdin (c) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

ofrivillig barnlöshet. Enligt motionärerna betraktas

ofrivillig barnlöshet i dag som en sjukdom, varför

barnlösa par bör ha rätt till minst tre

fertilitetsbehandlingar finansierade med offentliga

medel. Motionärerna påtalar vidare problemet med att

väntetider på upp till 6 år kan medföra att de

åldersgränser som fastställs av landstingen

överskrids. Motionärerna anser också att

åldersgränsen, som nu varierar mellan 36 och 40 år,

bör vara densamma i alla landsting.

I motion So300 av Rigmor Stenmark (c) begärs ett

tillkännagivande om att samtliga landsting bör ha

enhetliga regler och tillåta fler behandlingar för

par som drabbats av ofrivillig barnlöshet (yrkande

1). Motionärerna begär även ett tillkännagivande om

att de barnlösas förening bör få del av det statliga

föreningsstödet (yrkande 2).

I motion So394 av Carina Hägg (s) begärs ett

tillkännagivande om konstgjord befruktning.

Motionären anser att ofrivilligt barnlösa bör få

bättre möjligheter till konstgjord befruktning dels

på rent mänskliga grunder, dels mot bakgrund av de

låga födelsetalen i landet.

I motion So522 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s)

begärs ett tillkännagivande om att ofrivilligt

barnlösa bör erbjudas stöd och rådgivning av

sjukhuskuratorer och familjerådgivare innan de

genomgår medicinsk behandling, ansöker om adoption

eller bestämmer sig för att avstå från båda

alternativen.

Bakgrund och tidigare behandling

Riksdagen ställde sig våren 1997 bakom riktlinjer

för prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop.

1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14, rskr. 1996/97:186).

I dessa riktlinjer har behandling av ofrivillig

barnlöshet förts till prioriteringsgrupp III, dvs.

vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar,

vilken är den näst lägsta prioriteringsgruppen.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen sedan

dess, senast i det av riksdagen godkända betänkande

2000/01:SoU10 (s. 80 f.) avstyrkt motioner om

insatser mot olika sjukdomar. Utskottet har

regelmässigt framfört den inställningen att

utskottet inte ställer sig bakom motionskrav om att

satsningar bör göras på enskilda sjukdomar eller om

att vården av dessa bör organiseras på visst sätt.

Att bedöma sådana frågor är i första hand en fråga

för sjukvårdshuvudmännen. Utskottet har vidhållit

sin uppfattning att riktlinjerna för prioriteringar

inom hälso- och sjukvården inte låter sig förenas

med någon "lista" där vissa sjukdomar generellt

prioriteras före andra.

En motion liknande den här aktuella So522 behandlade

utskottet i det av riksdagen godkända betänkande

1997/98:SoU13. Utskottet ansåg det angeläget att

människor som fått beskedet att de är infertila har

möjlighet att få kvalificerad rådgivning för att

lättare kunna ta ställning till de alternativ till

barnlöshet som finns. Något tillkännagivande i

enlighet med vad som yrkades i motionen behövdes

dock, enligt utskottets mening, inte. Motionen

avstyrktes.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

råd om befruktning utanför kroppen m.m. (SOSFS

1989:35) bör ett barnlöst par, redan innan

infertilitetsutredningen börjar, få information om

att det har möjlighet till kurators- och/eller

psykologkontakt. Det kan vara av stor betydelse för

paret att få tillfälle att tydliggöra sina

individuella behov och förväntningar inför

utredningen. De kan ha olika ambitioner vad gäller

IVF-behandling, adoption eller en fortsatt tillvaro

utan barn. Rådgivningen bör enligt föreskrifterna

omfatta klargörande, bearbetande och stödjande

samtal och ta hänsyn till alla aspekter på parets

situation och bedrivas parallellt med den medicinska

utredningen och den eventuella behandlingen.

Socialstyrelsen föreskriver att tillgång till

psykologisk kompetens är nödvändig för att IVF-

verksamhet skall bedrivas på ett tillfredsställande

sätt. Den som utöver läkaren ansvarar för

rådgivningen skall ha kompetens motsvarande kurator

eller psykolog.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin regelmässigt uttalade

inställning att det i första hand är en fråga för

sjukvårdshuvudmännen att bedöma huruvida satsningar

bör göras på enskilda sjukdomar eller om vården av

dessa sjukdomar bör organiseras på visst sätt.

Utskottet har inte heller ändrat sin uppfattning att

riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och

sjukvården inte låter sig förenas med en "lista" där

vissa sjukdomar generellt prioriteras före andra.

Utskottet delar dock regeringens bedömning att det

är angeläget att landstingen ser över sina

respektive regler för finansiering av behandling av

ofrivillig barnlöshet. Motionerna So41 (m) yrkande 2

delvis, So250 (c), So300 (c) yrkandena 1 och 2 samt

So394 (s) avstyrks därmed.

Utskottet delar uppfattningen i motion So522 (s) att

ofrivilligt barnlösa bör erbjudas stöd i sin svåra

situation samt rådgivning kring vilka alternativ

till barnlöshet som kan vara aktuella. I

Socialstyrelsens föreskrifter på området nämns att

det finns risk för att ofrivillig barnlöshet

betraktas som ett rent medicinskt problem. Bland

annat av det skälet bör barnlösa par få information

om att de har möjlighet till kurators- och/eller

psykologkontakt. Socialstyrelsen föreskriver därför

att tillgång till psykologisk kompetens är nödvändig

inom IVF-verksamheten. Motionen får därmed anses i

huvudsak tillgodosedd.

Offentligt finansierade sjukhus

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta förslaget att ändra

uttrycket "allmänna sjukhus" till "offentligt

finansierade sjukhus". Riksdagen bör avslå en

motion vari riktas kritik mot att kravet på

tillstånd för att få utföra IVF-behandlingar

därmed kvarstår för de sjukhus som inte till

övervägande delen är offentligt finansierade.

Med hänsyn till att befruktning utanför

kroppen är en komplicerad och resurskrävande

metod anser utskottet att tillståndskravet

bör vara kvar.

Jämför reservation 3 (m).

Propositionen

I 3 § lagen (1988:711) om befruktning utanför

kroppen stadgas att befruktning utanför kroppen inte

utan Socialstyrelsens tillstånd får utföras annat än

vid allmänna sjukhus. Motsvarande gäller för

givarinseminationer enligt 3 § lagen (1984:1140) om

insemination.

I författningskommentaren till den förstnämnda

paragrafen (prop. 1987/88:160 s. 23) anförs

följande. Av bestämmelsen följer att befruktning

utanför kroppen får utföras både på allmänna och

privata sjukhus. För att ge Socialstyrelsen bättre

möjligheter att övervaka verksamheten krävs dock i

fråga om det privata sjukhuset att sjukhuset har

Socialstyrelsens tillstånd.

Regeringen föreslår att uttrycket "allmänna sjukhus"

i de båda lagarna skall ändras till "offentligt

finansierade sjukhus". IVF-behandlingar och

givarinseminationer skall således inte utan

Socialstyrelsens tillstånd få utföras annat än vid

offentligt finansierade sjukhus. Ändringarna bör

enligt regeringen ske i förtydligande syfte eftersom

det är oklart om "allmänt" sjukhus har någon saklig

innebörd.

Lagrådet har i sitt yttrande över propositionen

inte ansett sig ha underlag för att bedöma om

begreppet "offentligt finansierade sjukhus" är ett

entydigt begrepp eller om det finns sjukhus med

blandad finansiering vilkas hänförande under den

föreslagna bestämmelsen i lagen (1988:711) om

befruktning utanför kroppen kan ifrågasättas.

Eftersom brott mot bestämmelsen är

straffsanktionerade enligt 9 § i lagen, har Lagrådet

ansett att det bör krävas att bestämmelsens

ordalydelse ger klart besked om vid vilka sjukhus

behandling får utföras.

Enligt regeringen är de sjukhus som avses med den

föreslagna definitionen sådana sjukhus vilkas

verksamhet till övervägande del är offentligt

finansierad. Enbart det faktum att det förekommer

att ett landsting remitterar patienter till ett

privat sjukhus innebär inte att sjukhusets

verksamhet kan anses som offentligt finansierad, om

inte denna del av verksamheten överväger. Enligt

propositionen omfattar offentligt finansierade

sjukhus således dels de sjukhus som ett landsting

driver oavsett driftsform, dels de sjukhus som drivs

av annan men där verksamheten till övervägande del

är offentligt finansierad.

Motion

I motion So41 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om ackreditering av vårdgivare

(yrkande 1). Enligt motionärerna kan förslaget att

ändra uttrycket "allmänna sjukhus" till "offentligt

finansierade sjukhus" med god vilja ses som att

tillståndskraven lättas upp för de privata sjukhusen

genom att det enbart är de som inte till övervägande

del är offentligt finansierade som kommer att behöva

Socialstyrelsens tillstånd. I dag krävs tillstånd

för alla icke allmänna sjukhus. Motionärerna anser

emellertid förslaget otillräckligt och utan bärande

motivering. Det nuvarande tillståndskravet

motiverades utifrån att dåvarande tillsynslag inte

var tillräckligt omfattande. Nu gäller dock samma

regler för tillsyn såväl inom offentligt som privat

driven sjukvård. Enligt motionärerna finns det

därför inget tungt vägande skäl att särbehandla de

olika drifts- och ägandeformerna.

Bakgrund

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

råd om befruktning utanför kroppen m.m. (SOSFS

1989:35) krävs för att få tillstånd att utföra IVF-

behand-lingar bl.a. att den för IVF-verksamheten

ansvariga läkaren har specialistkompetens i

obstetrik och gynekologi. Den som utöver läkaren

ansvarar för rådgivningen skall ha kompetens

motsvarande kurator eller psykolog. Inom vårdlaget

skall det vidare finnas erfarenhet av utredning och

behandling av ofrivillig barnlöshet, kunskaper i

reproduktionsendokrinologi, operativ gynekologi och

gynekologisk ultraljudsdiagnostik samt adekvat

laboratoriekompetens med erfarenhet av aktuell in

vitro-teknik. Resurser skall vidare finnas för att

utföra akut laparotomi i samband med uttagandet av

äggen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att uttrycket

"allmänna sjukhus" i förtydligande syfte bör ändras

till "offentligt finansierade sjukhus". I motion

So41 (m) yrkande 1 framförs kritik mot att det även

efter ändringen krävs tillstånd att utföra IVF-

behandlingar för de sjukhus som inte drivs av

landsting och där verksamheten inte heller till

övervägande del är offentligt finansierad.

Befruktning utanför kroppen är en komplicerad och

resurskrävande metod. Utskottet anser att de

omfattande villkoren för att få tillstånd att utföra

sådan behandling är befogade och att

tillståndskravet därför bör finnas kvar, om än i

minskad omfattning. Att samma regler numera gäller

för tillsyn av såväl privat som offentlig sjukvård

föranleder enligt utskottets mening inte någon annan

bedömning. Utskottet tillstyrker 4 § första stycket

i förslaget till lag om ändring i lagen (1988:711)

om befruktning utanför kroppen och 3 § första

stycket i förslaget till lag om ändring i lagen

(1984:1140) om insemination samt avstyrker motionen.

Behandling med ägg- eller

spermiedonation skall ges vid

universitetssjukhus

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta förslaget att IVF-

behandlingar med donerade könsceller endast

skall få genomföras vid universitetssjukhus.

Riksdagen bör också avslå en motion om att

även andra utövare bör komma i fråga efter en

tydligt angiven inledningsfas. Utskottet

utgår från att, såsom anges i propositionen,

ett övervägande i frågan kommer att ske efter

två till tre år.

Propositionen

Regeringen föreslår att behandling med befruktning

utanför kroppen där ägg eller spermie kommer från

någon annan än make eller sambo endast skall få ges

vid universitetssjukhus.

Regeringen påpekar att det är viktigt att

uppföljning sker av resultaten från all verksamhet

med befruktning utanför kroppen. När

behandlingsmöjligheterna nu utvidgas till att

omfatta även användning av ägg eller spermier från

utomstående är det viktigt att detta sker under

former som ger goda möjligheter till tillförlitlig

kontroll, uppföljning och utvärdering. Regeringen

anser det därför motiverat att ställa särskilda krav

på tillgång till kompetens även inom andra

medicinska specialiteter än gynekologi och

obstetrik. Likaså är det angeläget att det i

anslutning till klinikerna bedrivs forskning även

inom andra områden. Regeringen anser att en lämplig

avgränsning är att låta de sjukhus som upplåtits för

läkarutbildning få bedriva behandling med

befruktning utanför kroppen med ett annat ägg än

kvinnans eget eller med spermier från en annan man

än kvinnans make eller sambo. Dessa sjukhus, även

benämnda universitetssjukhus, har enligt regeringens

bedömning bl.a. resurser att göra erforderliga

uppföljningar. Efter en initialperiod på två till

tre år får övervägas om behandling med ägg eller

spermiedonation skall ges även vid andra sjukhus,

anförs det.

Motion

I motion So41 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om att inskränkningen till

forskningssjukhus för in vitro-fertilisering med

donerade ägg bör tidsbegränsas (yrkande 2 delvis).

Motionärerna påpekar att förslaget kan leda till

ytterligare väntetider. Med tanke på att

behandlingen fortfarande måste anses som ny kan

motionärerna dock acceptera regeringens förslag

under en tydligt angiven inledningsfas, i syfte att

säkerställa en god uppföljning och relevant

forskning. Efter en utvärdering av verksamheten

efter tre år bör även andra utövare komma i fråga,

menar motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att IVF-

behandling med donerade ägg eller spermier endast

skall få ges vid universitetssjukhus. Utskottet

utgår från att verksamheten följs noga och att,

såsom anges i propositionen, ett övervägande sker

efter två till tre år av om även andra sjukhus skall

kunna komma i fråga för att utföra dessa

behandlingar. Motion So41 (m) yrkande 2 delvis får

därmed anses i huvudsak tillgodosedd. Utskottet

tillstyrker 4 § andra stycket i förslaget till lag

om ändring i lagen (1988:711) om befruktning utanför

kroppen samt avstyrker motionen.

Surrogatmoderskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om att

tillsätta en utredning om tillåtande av

surrogatmoderskap. Utskottet delar

regeringens uppfattning att surrogatmoderskap

är etiskt oförsvarbart.

Propositionen

Surrogatmoderskap innebär att det ofrivilligt

barnlösa paret tar hjälp av en annan kvinna som bär

barnet i sin livmoder. Olika kombinationer av

genetiskt samband mellan barnet och paret är

möjliga. Både ägg och spermier kan härstamma från

det barnlösa paret eller från en av dem eller från

helt utomstående donatorer. Surrogatmoderskap kan

medföra sådana problem som att en kvinna före

graviditeten samtycker till att "låna ut" sin

livmoder men senare ändrar uppfattning. Detta kan

medföra svåra konflikter mellan inblandade parter,

där barnet oundvikligen blir indraget.

Regeringen anser att surrogatmoderskap inte är

etiskt försvarbart och att det därför inte skall

tillåtas. Det kan inte anses förenligt med männi-

skovärdesprincipen att använda en annan kvinna som

medel för att lösa det barnlösa parets problem. Inte

heller ur barnets perspektiv är surrogatmoder-skap

önskvärt, anförs det.

Motion

I motion So449 av Tasso Stafilidis och Charlotta L

Bjälkebring (v) yrkas att riksdagen begär att

regeringen tillsätter en utredning om tillåtande av

surrogatmoderskap (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens uppfattning

att surrogatmoderskap inte är etiskt försvarbart och

därför inte kan tillåtas. Motion So449 (v) yrkande 2

avstyrks därmed.

Lagförslagen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör, med vissa redaktionella

ändringar, anta lagförslagen i övrigt.

Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring

i lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen

även i övriga delar, dock med en smärre redaktionell

justering av 9 §.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1140) om

insemination tillstyrks också i övriga delar. I 3 §

bör dock andra och tredje styckena byta plats, för

att överensstämma med paragrafens nuvarande lydelse.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag

om ändring i föräldrabalken och till lag om ändring

i sekretesslagen (1980:100).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Lars Gustafsson (kd) och Rosita Runegrund

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2001/02:89 Behandling

av ofrivillig barnlöshet. Riksdagen bifaller därmed

motion 2001/02:So42.

Ställningstagande

I FN:s barnkonvention är den bärande principen

"barnets bästa". Vid all lagstiftning som rör barn

skall således barnets bästa komma i främsta rummet.

Vi anser att det är tveksamt om assisterad

befruktning med donerade könsceller ligger i linje

med principen om barnets bästa.

För ett barn som kommer till genom denna typ av

befruktning kan det uppstå problem under uppväxtåren

oavsett om barnet får vetskap om sitt verkliga

ursprung eller ej. Om ursprunget inte avslöjas,

finns en familjehemlighet med allt vad det kan

tänkas innebära för den känslomässiga miljön. Om

ursprunget meddelas eller avslöjas kan nya

komplicerade relationer skapas mellan å ena sidan

donatorn och å andra sidan barnet, den biologiska

föräldern, den andra föräldern, syskon, mor- och

farföräldrar m.fl.

Det kan också tänkas att mamman och pappan i den

familj där barnet växer upp kan störas av

osäkerheten om hur barnet kommer att reagera under

uppväxten. Man kan inte heller bortse från att

spänningar kan uppstå i relationen mellan man och

hustru på grund av vetskapen om en donator. Inte

heller donatorn och hans eller hennes eventuella

familj kan med säkerhet förväntas leva oberörda av

vetskapen om att det kan finnas barn vilkas öde är

okänt.

Ett annat problem som vi vill framhålla gäller

urvalet av donatorer. Donatorn av ägg kan vara en

kvinna som på grund av egen ofruktsamhet genomgår

provrörsbefruktning. Hon är beroende av sjukvården

för att få den hjälp hon önskar, och det blir därmed

svårt att fatta ett helt självständigt och utan

tvång påverkat beslut. På samma sätt kan andra i

beroendeställning komma att utnyttjas. En vanlig

kategori av spermiedonatorer är blivande läkare.

Donatorns integritet kan genom detta

beroendeförhållande komma att kränkas.

Ägg- och spermiedonationer kan visserligen lösa

problem med barnlöshet. Såsom ovan beskrivits kan

dock allvarliga etiska komplikationer uppstå, såväl

vid befruktning utanför kroppen som vid

givarinsemination. Vi anser därmed att befruktning

utanför kvinnans kropp med donerade könsceller inte

skall tillåtas samt att man genom information om de

etiska komplikationerna och genom underlättande av

adoption bör få givarinseminationerna att på sikt

upphöra.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller

motion So42 (kd) och avslår propositionen.

2. Tillgänglighet och finansiering (punkt 3)

av Chris Heister (m), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars

Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motion 2001/02:So41 yrkande 2 delvis och

avslår motionerna 2001/02:So250, 2001/02:So300

yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:So394.

Ställningstagande

Redan i dag står många i kö för utredning av

fruktsamhetsproblem och vanlig in vitro-

fertilisering. Förslaget att begränsa in vitro-

fertilisering med donerade ägg till landets få

universitetssjukhus kan leda till ytterligare

väntetider. De som kan komma i fråga för denna

behandling har ofta redan många år av tidsödande,

mentalt påfrestande och ofta även kostsamma

utredningar bakom sig. Enligt vår mening är det

därför oacceptabelt att längre än nödvändigt behålla

den föreslagna begränsningen till

universitetssjukhus.

Vad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.

3. Offentligt finansierade sjukhus (punkt 5)

av Chris Heister (m), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Cristina Husmark Pehrsson (m) och Lars

Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar dels 4 § första stycket i

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1988:711) om befruktning utanför kroppen, dels 3 §

första stycket i regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1984:1140) om insemination samt

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller därmed

motion 2001/02:So41 yrkande 1.

Ställningstagande

Förslaget att ändra uttrycket "allmänna sjukhus"

till "offentligt finansierade sjukhus" kan med god

vilja ses som att tillståndskraven lättas upp för de

privata sjukhusen genom att det enbart är de som

inte till övervägande del är offentligt finansierade

som kommer att behöva Socialstyrelsens tillstånd. I

dag krävs tillstånd för alla icke allmänna sjukhus.

Vi anser emellertid förslaget otillräckligt och utan

bärande motivering. Det nuvarande tillståndskravet

motiverades utifrån att då gällande

tillsynsbestämmelser inte var tillräckligt

omfattande. Nu gäller dock samma regler för tillsyn

såväl inom offentligt som privat driven sjukvård.

Det finns därför inget tungt vägande skäl att

särbehandla de olika drifts- och ägandeformerna.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med

förslag till lagreglering där allmänna och privata

kliniker behandlas på lika villkor när det gäller

provrörsbefruktning och insemination där både ägg

och spermier är parets egna.

Med bifall till motion So41 (m) yrkande 1 bör vad

vi nu anfört ges regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:89 Behandling av ofrivillig

barnlöshet har regeringen (Socialdepartementet)

föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag

till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i lagen (1988:711) om befruktning

utanför kroppen,

3. lag om ändring i lagen (1984:1140) om

insemination,

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Följdmotioner

2001/02:So41 av Chris Heister m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ackreditering av

vårdgivare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inskränkningen

till forskningssjukhus för in vitro-ferti-lisering

med donerade ägg tidsbegränsas.

2001/02:So42 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

Riksdagen beslutar att avslå

proposition 2001/02:89 Behandling av

ofrivillig barnlöshet.

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:So207 av Marianne Carlström och Marina

Pettersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om äggdonation.

2001/02:So250 av Lena Ek och Viviann Gerdin (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ofrivillig barnlöshet.

2001/02:So300 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samtliga

landsting bör ha enhetliga regler och tillåta fler

behandlingar för par som drabbats av ofrivillig

barnlöshet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statliga bidrag

till de barnlösas förening.

2001/02:So394 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om konstgjord befruktning.

2001/02:So449 av Tasso Stafilidis och Charlotta L

Bjälkebring (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillåta

äggdonation.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om tillåtande av surrogatmoderskap.

2001/02:So522 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stöd och rådgivning

för ofrivilligt barnlösa.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

2.1 Förslag till lag om

ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken[1]

dels att 1 kap. 7 § skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 1 kap. skall lyda

"Om faderskapet och moderskapet till barn",

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,

1 kap. 8 §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Har befruktning av Om en kvinna föder ett

moderns ägg utförts barn som tillkommit genom

utanför hennes kropp med att ett ägg från en annan

samtycke av hennes make kvinna efter befruktning

eller sambo och är det utanför kroppen har förts

med hänsyn till samtliga in i hennes kropp, skall

omständigheter sannolikt hon anses som barnets

att barnet har avlats moder.

genom befruktningen,

skall vid tillämpningen

av 2-5 §§ den som har

lämnat samtycket anses

som barnets fader.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

Har befruktning av

moderns ägg utförts

utanför hennes kropp med

samtycke av hennes make

eller sambo och är det

med hänsyn till samtliga

omständigheter sannolikt

att barnet har avlats

genom befruktningen,

skall vid tillämpningen

av 2-5 §§ den som har

lämnat samtycket anses

som barnets fader.

Detsamma skall gälla när

befruktning utanför en

kvinnas kropp har skett

av ett ägg som kommer

från en annan kvinna.

-----------------------------------------------------

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Lagen skall dock inte gälla i fråga om befruktning

utanför kroppen som har utförts före ikraft-

trädandet.

2. Har befruktning utanför en kvinnas kropp av ett

ägg som kommer från en annan kvinna utförts före

lagens ikraftträdande med samtycke av hennes make

eller sambo och är det med hänsyn till samtliga

omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom

befruktningen, får efter utgången av år 2003 talan

inte väckas om förklaring enligt 1 kap. 2 § första

stycket om att mannen inte är far till barnet eller

enligt 1 kap. 4 § tredje stycket om att en

bekräftelse av faderskapet som mannen har lämnat

saknar verkan mot honom.

**FOOTNOTES**

[1]: Balken omtryckt 1995:974.

2.2 Förslag till lag om

ändring i lagen (1988:711) om

befruktning utanför kroppen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:711)

om befruktning utanför kroppen

dels att nuvarande 3 och 4 §§ skall betecknas 4 §

respektive 9 §,

dels att 1 och 2 §§ och de nya 4 och 9 §§ skall ha

följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya

paragrafer, 3, 5-8 och 10-11 §§ samt närmast före 1

och 2 §§ respektive de nya 4, 5 och 7-11 §§ nya

rubriker av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Inledande bestämmelser

-----------------------------------------------------

1 §

-----------------------------------------------------

Denna lag tillämpas på I denna lag finns

befruktning av en kvinnas bestämmelser om

ägg utanför hennes kropp

i syfte att avla barn. 1. befruktning av en

kvinnas ägg utanför

hennes kropp, och

2. införande av ett

befruktat ägg i en

kvinnas kropp.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Allmänna villkor för

behandling

-----------------------------------------------------

2 §

-----------------------------------------------------

Införande i en kvinnas Givare av ägg eller

kropp av ett ägg som har spermie skall vara

befruktats utanför myndig. Givaren skall

kroppen får ske endast om lämna skriftligt samtycke

till att ägget får

1. kvinnan är gift eller befruktas eller att sper-

sambo, mie får användas för

befruktning. Givaren får

2. maken eller sambon återkalla sitt samtycke

skriftligen samtycker, fram till dess

och befruktning skett.

3. ägget är kvinnans

eget och

har befruktats med makens

eller sambons sperma.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Befruktning utanför Ett befruktat ägg får

kroppen får inte utan föras in i en kvinnas

socialstyrelsens kropp endast om kvinnan

tillstånd utföras annat är gift eller sambo och

än vid allmänna sjukhus. maken eller sambon

skriftligen samtyckt till

detta. Om ägget inte är

kvinnans eget skall ägget

ha befruktats av makens

eller sambons spermier.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Var behandling får

utföras

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Den som vanemässigt eller Befruktning av ägg från

för att bereda sig en kvinna, i vars kropp

vinning bryter mot 2 ägget skall införas, med

eller 3 §§ döms till spermier från kvinnans

böter eller fängelse i make eller sambo får inte

högst sex månader. utan Socialstyrelsens

tillstånd utföras annat

än vid offentligt finan-

sierade sjukhus. Vad nu

sagts gäller också

införande av ägget i

kvinnans kropp.

Kommer ägget inte från

kvinnan eller spermien

inte från kvinnans make

eller sambo får

befruktning och införande

av ägg ske endast vid de

sjukhus som upplåtit

enhet för utbildning av

läkare enligt avtal

mellan de universitet som

bedriver läkarutbildning

och berörda landsting.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Särskild prövning

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

I fråga om sådan

befruktning utanför

kroppen som skall utföras

med ett annat ägg än

kvinnans eget eller med

en spermie från annan man

än kvinnans make eller

sambo skall en läkare

pröva om det med hänsyn

till makarnas eller de

samboendes medicinska,

psykologiska och sociala

förhållanden är lämpligt

att en befruktning

utanför kroppen äger rum.

Befruktning utanför

kroppen får utföras

endast om det kan antas

att det blivande barnet

kommer att växa upp under

goda förhållanden.

Vägras befruktning

utanför kroppen, får

makarna eller de

samboende begära att

Socialstyrelsen prövar

frågan.

-----------------------------------------------------

6 §

-----------------------------------------------------

För befruktning utanför

kroppen skall en läkare

välja ägg eller spermier

från en givare som är

lämplig.

Ägg eller spermier från

en givare som har avlidit

får inte användas för

befruktning.

Uppgifterna om givaren

skall antecknas i en

särskild journal, som

skall bevaras i minst 70

år.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Rätt till information

-----------------------------------------------------

7 §

-----------------------------------------------------

Den som har avlats genom

befruktning utanför

kroppen med annat ägg än

kvinnans eget eller med

spermier från annan än

kvinnans make eller sambo

har, om han eller hon

uppnått tillräcklig

mognad, rätt att ta del

av de uppgifter om

givaren som antecknats i

sjukhusets särskilda

journal.

Har någon anledning att

anta att han eller hon

avlats på sätt som sägs i

första stycket är

socialnämnden skyldig att

på begäran hjälpa denne

att ta reda på om det

finns några uppgifter

antecknade i en särskild

journal.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Skyldighet att lämna

uppgifter till domstol

-----------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

Om det i ett mål om

faderskap eller moderskap

till barn är nödvändigt

att få del av de

uppgifter som finns om en

befruktning utanför

kroppen, är den som är

ansvarig för

befruktningen eller någon

annan som har tillgång

till uppgifterna skyldig

att på begäran av

domstolen lämna ut dessa

uppgifter.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Straffbestämmelse

-----------------------------------------------------

9 §

-----------------------------------------------------

Den som vanemässigt

eller för att bereda sig

vinning bryter mot 3

eller 4 §§ döms till

böter eller fängelse i

högst sex månader.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Överklagande

-----------------------------------------------------

10 §

-----------------------------------------------------

Socialstyrelsens beslut

enligt 5 § får överklagas

hos allmän förvalt-

ningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs

vid överklagande till

kammarrätten.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Bemyndigande

-----------------------------------------------------

11 §

-----------------------------------------------------

Regeringen eller den

myndighet regeringen

bestämmer får till skydd

för liv och hälsa meddela

ytterligare föreskrifter

om befruktning utanför

kroppen och införande av

ägg i en kvinnas kropp.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1

januari 2003.

2.3 Förslag till lag om

ändring i lagen (1984:1140) om

insemination

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1140)

om insemination

dels att 3 och 4 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8

§, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

3 §

-----------------------------------------------------

Insemination med sperma Insemination med sperma

från annan man än den som från annan man än den som

kvinnan är gift eller bor kvinnan är gift eller bor

tillsammans med får tillsammans med får

utföras endast vid utföras endast vid

allmänna sjukhus under offentligt finansierade

överinseende av läkare sjukhus under överinse-

med specialistkompetens i ende av läkare med

gynekologi och obstetrik. specialistkompetens i

gynekologi och obstetrik.

Läkaren väljer lämplig

spermagivare. Uppgifter Läkaren väljer lämplig

om denne skall antecknas spermagivare. Sperma från

i en särskild journal, avliden givare får inte

som skall bevaras i minst användas vid insemina-

70 år. tion. Uppgifter om

givaren skall antecknas i

en särskild journal, som

skall bevaras i minst 70

år.

-----------------------------------------------------

Läkaren skall pröva om Läkaren skall pröva om

det med hänsyn till det med hänsyn till

makarnas eller de sam- makarnas eller de sam-

boendes medicinska, boendes medicinska,

psykologiska och sociala psykologiska och sociala

förhållanden är lämpligt förhållanden är lämpligt

att inseminationen äger att inseminationen äger

rum. Inseminationen får rum. Inseminationen får

utföras endast om det kan utföras endast om det kan

antas att det blivande antas att det blivande

barnet kommer att växa barnet kommer att växa

upp under goda upp under goda

förhållanden. Vägras förhållanden. Vägras

inseminationen, får inseminationen, får

makarna eller de makarna eller de

samboende begära att samboende begära att

Socialstyrelsen prövar Socialstyrelsen prövar

frågan. Socialstyrelsens frågan.

beslut får inte

överklagas.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

4 §

-----------------------------------------------------

Ett barn som har avlats Den som har avlats genom

genom insemination som insemination som avses i

avses i 3 § har rätt att, 3 § har, om han eller hon

om det har uppnått till- uppnått tillräcklig

räcklig mognad, självt få mognad, rätt att ta del

del av de uppgifter om av de uppgifter om

spermagivaren som har givaren som antecknats i

antecknats i sjukhusets sjukhusets särskilda

särskilda journal. journal. Har någon

Socialnämnden är skyldig anledning att anta att

att på begäran biträda han eller hon avlats på

barnet med att skaffa sätt som sägs i första

fram dessa uppgifter. stycket är socialnämnden

skyldig att på begäran

hjälpa denne att ta reda

på om det finns några

uppgifter antecknade i en

särskild journal.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

8 §

-----------------------------------------------------

Socialstyrelsens beslut

enligt 3 § får överklagas

hos allmän förvalt-

ningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs

vid överklagande till

kammarrätten.

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.4 Förslag till lag om

ändring i sekretesslagen

(1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § sekretesslagen

(1980:100)[2]1 skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 kap.

-----------------------------------------------------

1 §[3]

-----------------------------------------------------

Sekretess gäller, om inte Sekretess gäller, om

annat följer av 2 §, inom inte annat följer av 2 §,

hälso- och sjukvården för inom hälso- och

uppgift om enskilds sjukvården för uppgift om

hälsotillstånd eller enskilds hälsotillstånd

andra personliga eller andra personliga

förhållanden, om det inte förhållanden, om det inte

står klart att uppgiften står klart att uppgiften

kan röjas utan att den kan röjas utan att den

enskilde eller någon enskilde eller någon

honom närstående lider honom närstående lider

men. Detsamma gäller i men. Detsamma gäller i

annan medicinsk verksam- annan medicinsk verksam-

het, såsom rättsmedicinsk het, såsom rättsmedicinsk

och rättspsykiatrisk och rättspsykiatrisk

undersökning, inse- undersökning, inse-

mination, fastställande mination, befruktning

av könstillhörighet, utanför kroppen,

abort, sterilisering, fastställande av

kastrering, omskärelse, könstillhörighet, abort,

åtgärder mot smittsamma sterilisering, ka-

sjukdomar, och ärenden strering, omskärelse,

hos nämnd med uppgift att åtgärder mot smittsamma

bedriva patientnämnds- sjukdomar, och ärenden

verksam-het. hos nämnd med uppgift att

bedriva

patientnämndsverksamhet.

-----------------------------------------------------

Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan

verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning

av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller

enskild hälso- och sjukvård.

Sekretess gäller i verksamhet som avser

omhändertagande av patientjournal inom enskild

hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälso-

tillstånd eller andra personliga förhållanden. Utan

hinder av sekretessen får uppgift lämnas till hälso-

och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för vård

eller behandling och det är av synnerlig vikt att

uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller

sekretessen i högst sjuttio år.

-----------------------------------------------------

En landstingskommunal En landstingskommunal

eller kommunal myndighet eller kommunal myndighet

som bedriver verksamhet som bedriver verksamhet

som avses i första som avses i första

stycket får lämna uppgift stycket får lämna uppgift

till annan sådan till annan sådan

myndighet för forskning myndighet för forskning

och framställning av och framställning av

statistik eller för statistik eller för

administration på administration på

verksamhetsområdet, om verksamhetsområdet, om

det inte kan antas att det inte kan antas att

den enskilde eller någon den enskilde eller någon

honom närstående lider honom närstående lider

men om uppgiften röjs. men om uppgiften röjs.

Vidare får utan hinder av Vidare får utan hinder av

sekretessen uppgift sekretessen uppgift

lämnas till enskild lämnas till enskild

enligt vad som föreskrivs enligt vad som föreskrivs

i lagen (1984:1140) om i lagen (1984:1140) om

insemination, lagen insemination, lagen

(1988:1473) om undersök- (1988:711) om befruktning

ning beträffande HIV- utanför kroppen, lagen

smitta i brottmål, lagen (1988:1473) om

(1991:1129) om undersökning beträffande

rättspsykiatrisk vård och HIV-smitta i brottmål,

smitt-skyddslagen lagen (1991:1129) om

(1988:1472). rättspsykiatrisk vård och

smittskyddslagen

(1988:1472).

-----------------------------------------------------

____________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

**FOOTNOTES**

[2]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.

[3]: Senaste lydelse 2001:500.