Ratio Lex / Lagrum / SFS 1949:381

Lagrum · SFS 1949:381

föräldrabalken

305 avgöranden som anger lagrum i SFS 1949:381, grupperade per kapitel och paragraf. Författningstext: riksdagen.se.

1 kap. 1 § · 1 kap. 2 § · 1 kap. 3 § · 1 kap. 4 § · 1 kap. 5 § · 1 kap. 7 § · 1 kap. 9 § · 2 kap. 1 § · 2 kap. 6 § · 3 kap. 1 § · 3 kap. 2 § · 3 kap. 4 § · 3 kap. 5 § · 3 kap. 6 § · 3 kap. 7 § · 3 kap. 9 § · 3 kap. 11 § · 4 kap. 1 § · 4 kap. 2 § · 4 kap. 3 § · 4 kap. 4 § · 4 kap. 5 § · 4 kap. 5 a § · 4 kap. 6 § · 4 kap. 7 § · 4 kap. 8 § · 4 kap. 10 § · 4 kap. 18 § · 6 kap. 1 § · 6 kap. 2 § · 6 kap. 2 a § · 6 kap. 2 b § · 6 kap. 3 § · 6 kap. 4 § · 6 kap. 5 § · 6 kap. 6 § · 6 kap. 6 a § · 6 kap. 7 § · 6 kap. 8 § · 6 kap. 8 a § · 6 kap. 9 § · 6 kap. 10 § · 6 kap. 10 d § · 6 kap. 11 § · 6 kap. 13 a § · 6 kap. 14 a § · 6 kap. 15 § · 6 kap. 15 a § · 6 kap. 15 b § · 6 kap. 15 c § · 6 kap. 17 § · 6 kap. 17 c § · 6 kap. 18 § · 6 kap. 19 § · 6 kap. 20 § · 6 kap. 21 § · 6 kap. 22 § · 7 kap. 1 § · 7 kap. 2 § · 7 kap. 3 § · 7 kap. 4 § · 7 kap. 6 § · 7 kap. 8 § · 7 kap. 9 § · 7 kap. 10 § · 7 kap. 12 § · 7 kap. 19 § · 10 kap. 1 § · 10 kap. 5 § · 10 kap. 8 § · 11 kap. 1 § · 11 kap. 2 § · 11 kap. 4 § · 11 kap. 5 § · 11 kap. 7 § · 11 kap. 9 § · 11 kap. 12 § · 11 kap. 15 § · 11 kap. 16 § · 11 kap. 19 a § · 11 kap. 20 § · 11 kap. 27 § · 12 kap. 2 § · 12 kap. 4 § · 12 kap. 16 § · 12 kap. 55 § · 13 kap. 1 § · 13 kap. 3 § · 13 kap. 4 § · 13 kap. 8 § · 13 kap. 10 § · 13 kap. 13 § · 13 kap. 19 § · 15 kap. 1 § · 15 kap. 6 § · 15 kap. 14 § · 15 kap. 15 § · 16 kap. 7 § · 16 kap. 11 § · 16 kap. 13 § · 17 kap. 1 § · 17 kap. 2 § · 18 kap. 3 § · 20 kap. 1 § · 20 kap. 2 § · 20 kap. 2 a § · 20 kap. 3 § · 20 kap. 7 § · 20 kap. 9 § · 20 kap. 12 § · 21 kap. 1 § · 21 kap. 2 § · 21 kap. 7 § · 21 kap. 13 § · övrigt

1 kap. 1 § (3)

1. NJA 2020 s. 929 «Det registrerade faderskapet» (2020)
   Rättegångshinder. Talan om hävande av faderskap till ett barn som har flyttat till Sverige från utlandet. När talan riktas mot den som har registrerats som far i folkbokföringen, ska svaranden anses tillräckligt identifierad för en prövning av talan.
2. NJA 2015 s. 675 (2015)
   Samtycke till assisterad befruktning.
3. NJA 1997 s. 645 (1997)
   En dom, varigenom en man förklarats ej vara far till ett barn som fötts i hans äktenskap, har inte ansetts böra medföra att ett tidigare arvskifte efter mannen, i vilket barnet deltagit som mannens bröstarvinge, skall förklaras ogiltigt.

1 kap. 2 § (2)

1. NJA 2020 s. 929 «Det registrerade faderskapet» (2020)
   Rättegångshinder. Talan om hävande av faderskap till ett barn som har flyttat till Sverige från utlandet. När talan riktas mot den som har registrerats som far i folkbokföringen, ska svaranden anses tillräckligt identifierad för en prövning av talan.
2. NJA 1981 s. 496 (1981)
   Dom om underhållsbidrag till barn har ansetts vara utan verkan i och med att det i laga ordning har fastställts att den underhållsskyldige ej är barnets far. Talan om befrielse från underhållsskyldigheten har därför avvisats.

1 kap. 3 § (1)

1. NJA 2019 s. 504 «Det kaliforniska surrogatarrangemanget» (2019)
   Erkännande av utländsk dom om fastställande av moderskap efter surrogatarrangemang.

1 kap. 4 § (3)

1. RH 2016:73 (2016)
   Talan om att faderskapserkännande ska förklaras sakna verkan har avvisats, trots att den utpekade mannen enligt DNA-analys bevisats inte vara far till barnet.
2. RH 1997:21 (1996)
   Barn har rätt att föra talan om att lämnad faderskapsbekräftelse saknar verkan mot den som lämnat sådan bekräftelse.
3. NJA 1988 s. 525 (1988)
   Mannens arvingar har ansetts äga möjlighet att väcka talan om ogiltigförklaring enligt 1 kap 4 § sista stycket FB av faderskapserkännande. Talerätten har ansetts begränsad på samma sätt som arvingars rätt enligt 3 kap 1 § 2 st FB att väcka talan om hävande av …

1 kap. 5 § (6)

1. Högsta domstolen, mål T 2252-24 Dom eller beslut (2025)
   Fastställande av faderskap vid befruktning utanför kroppen när mannen avlidit innan behandlingen var slutförd.
2. NJA 2025 s. 852 «Den avlidne fadern» (2025)
   Fastställande av faderskap vid befruktning utanför kroppen när mannen avlidit innan behandlingen var slutförd.
3. RH 2000:55 (1999)
   En man har, trots att denne inte personligen har hörts i målet och att uppgifterna om dennes identitet inte varit fullständiga, förklarats vara far till ett barn.
4. NJA 1999 s. 598 (1999)
   Efter resning i mål om faderskap, vari samlag mellan modern och den utpekade fadern ej ansetts utrett, har efter återupptagande av målet rättsgenetisk utredning, som gjorts med DNA-teknik på barnet och en manlig släkting till den utpekade fadern, resulterat i …
5. NJA 1998 s. 184 «Restaurang Silversand» (1998)
   I mål om faderskap har samlag mellan modern och svaranden under konceptionstiden inte ansetts utrett genom den muntliga bevisningen. Den rättsgenetiska utredningen som har gjorts med DNA-teknik har emellertid resulterat i sådana värden att det är i det närmast…
6. RH 1998:103 (1997)
   Faderskap vid insemination. Kan insemination jämställas med samlag vid tillämpning av 1 kap. 5 § föräldrabalken?

1 kap. 7 § (1)

1. RH 2016:31 (2016)
   En surrogatmoder hade utomlands befruktats med en svensk mans spermier och en utomstående kvinnas ägg och födde därefter tvillingar. Mannen är fastställd fader och vårdnadshavare till barnen. Frågan var om mannens hustru skulle få adoptera barnen. Hovrätten ti…

1 kap. 9 § (2)

1. HFD 2020 ref. 13 (2020)
   Fråga om ett beslut att i folkbokföringen inte registrera ett i Island fastställt föräldraskap står i strid med rätten till skydd av privat- och familjeliv enligt EKMR.
2. RH 2020:3 (2019)
   Före 2009 gällde enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken att vid assisterad befruktning föräldraskap för kvinna som var gift med barnets moder kunde fastställas endast om befruktningen skett enligt lagen om genetisk integritet. Motsvarande krav fanns före 2019 inte f…

2 kap. 1 § (3)

1. NJA 2021 s. 801 «Socialnämndens moderskapstalan» (2021)
   Målnr Ö 752-21 och Ö 753-21, En socialnämnd är behörig att föra talan om fastställelse av moderskap som ställföreträdare för ett barn. Den behörigheten gäller också när en god man är förordnad för barnet enligt lagen om god man för ensamkommande barn.
2. NJA 1998 s. 128 (1998)
   Socialnämnd har med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap ansetts ha behörighet att för barnets räkning ansöka om rättshjälp. Rättshjälpen i sådan angelägenhet har ansetts omfatta även frågan om underhåll. I fal…
3. NJA 1989 s. 19 (1989)
   Genom lagakraftägande dom har förklarats att en man ej är far till ett barn, som fötts i mannens äktenskap med barnets mor. Fråga om socialnämnd kan som ställföreträdare för barnet ansöka om resning i målet.

2 kap. 6 § (1)

1. NJA 1988 s. 491 (1988)
   Fråga om återbetalning av socialnämnds kostnad för blodundersökning som, före talans väckande i faderskapsmål, på nämndens anmodan företagits på föräldrarna till den påstådde fadern vilken avlidit.

3 kap. 1 § (3)

1. NJA 2006 s. 283 (2006)
   Sammanboende mellan en man och ett barn i ca 18 månader har inte betraktats som varaktigt i den mening som krävs för att mannens arvingars rätt att föra talan om mannens faderskap till barnet skall ha fallit bort.
2. NJA 1988 s. 525 (1988)
   Mannens arvingar har ansetts äga möjlighet att väcka talan om ogiltigförklaring enligt 1 kap 4 § sista stycket FB av faderskapserkännande. Talerätten har ansetts begränsad på samma sätt som arvingars rätt enligt 3 kap 1 § 2 st FB att väcka talan om hävande av …
3. NJA 1984 s. 319 (1984)
   En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medbo…

3 kap. 2 § (1)

1. NJA 1984 s. 319 (1984)
   En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medbo…

3 kap. 4 § (1)

1. NJA 1984 s. 319 (1984)
   En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medbo…

3 kap. 5 § (7)

1. NJA 2021 s. 801 «Socialnämndens moderskapstalan» (2021)
   Målnr Ö 752-21 och Ö 753-21, En socialnämnd är behörig att föra talan om fastställelse av moderskap som ställföreträdare för ett barn. Den behörigheten gäller också när en god man är förordnad för barnet enligt lagen om god man för ensamkommande barn.
2. NJA 1998 s. 128 (1998)
   Socialnämnd har med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap ansetts ha behörighet att för barnets räkning ansöka om rättshjälp. Rättshjälpen i sådan angelägenhet har ansetts omfatta även frågan om underhåll. I fal…
3. NJA 1997 s. 764 (1997)
   Sedan i ett faderskapsmål TR:n på talan av barnet med socialnämnden som ställföreträdare förklarat en man vara dess fader, har barnet med modern som ställföreträdare överklagat domen och yrkat att förklaringen upphävs. Denna talan har ansetts skola upptas till…
4. RH 1995:85 (1995)
   Bestämmelsen i 3 kap. 5 § föräldrabalken har ansetts utgöra hinder för en man, som påstår sig vara far till ett barn, att väcka talan om fastställande av faderskap. Denna bestämmelse har inte ansetts uppenbart stå i strid med artikel 8 i Europakonventionen.
5. NJA 1994 s. 42 (1994)
   Resning har beviljats i faderskapsmål där HovR:n meddelat dom utan delgivning av vadeinlagan med motparter och utan huvudförhandling, trots att villkoren i 50 kap 8 § 2 st RB inte var uppfyllda. Av barnet anhängiggjord talan i resningsärendet har ansetts kunna…
6. NJA 1989 s. 19 (1989)
   Genom lagakraftägande dom har förklarats att en man ej är far till ett barn, som fötts i mannens äktenskap med barnets mor. Fråga om socialnämnd kan som ställföreträdare för barnet ansöka om resning i målet.
7. NJA 1984 s. 319 (1984)
   En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medbo…

3 kap. 6 § (1)

1. NJA 1984 s. 319 (1984)
   En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medbo…

3 kap. 7 § (2)

1. Högsta domstolen, mål Ö 2879-23 Dom eller beslut (2024)
   Avvisning enligt forumregeln i 3 kap. 7 § andra stycket andra meningen FB kan inte ske utan invändning av part.
2. NJA 2024 s. 613 «Faderskapsmålet i Helsingborg» (2024)
   Avvisning enligt forumregeln i 3 kap. 7 § andra stycket andra meningen FB kan inte ske utan invändning av part.

3 kap. 9 § (1)

1. RH 2012:66 (2012)
   Tingsrätten har bifallit en faderskapstalan i princip enbart på de uppgifter som modern lämnat och utan att den man mot vilken talan fördes bidragit med några uppgifter alls. Fråga har uppkommit om tingsrätten fullgjort sin utredningsskyldighet.

3 kap. 11 § (4)

1. NJA 2003 s. 22 «Faderskapsundersökningen» (2003)
   Sedan faderskapstalan ogillats efter resning, där barnet efter uppnådd myndighetsålder fört sin egen talan i resningsärendet, har med analog tillämpning av 3 kap. 11 § och 12 § tredje stycket föräldrabalken resningssökandens yrkande om ersättning för rättegång…
2. RH 1994:71 (1993)
   Mål om faderskap mellan barnet och två män avskrevs. Vid tillämpning av 18 kap. 13 § rättegångsbalken fördes kostnaderna för blodundersökning med hälften på barnet och en fjärdedel på vardera mannen.
3. NJA 1988 s. 491 (1988)
   Fråga om återbetalning av socialnämnds kostnad för blodundersökning som, före talans väckande i faderskapsmål, på nämndens anmodan företagits på föräldrarna till den påstådde fadern vilken avlidit.
4. NJA 1984 s. 299 (1984)
   I mål där social centralnämnd för talan mot A om fastställande av faderskap, har A i sin tur instämt en annan man, B. Fråga om skyldighet för A, som återkallat sin talan sedan det genom rättsgenetisk undersökning klarlagts att B inte kan vara far till barnet, …

4 kap. 1 § (3)

1. NJA 2020 s. 980 «Styvbarnsadoptionen I-II» (2020)
   Prövning av om en styvbarnsadoption är lämplig när en biologisk förälder, som inte är vårdnadshavare, motsätter sig adoptionen (I och II). Ö 5227-19 (I) och Ö 6118-19 (II)
2. NJA 1998 s. 581 (1998)
   Ansökan om adoption har lämnats utan vidare åtgärd i ett fall då sökanden avlidit innan rätten tagit ställning till ansökan.
3. NJA 1991 s. 21 (1991)
   Två makar har ansökt om adoption av mannens brorson. Hustrun är under 25 år och fråga har därför uppkommit huruvida kravet enligt 4 kap 1 § FB för adoption är uppfyllt.

4 kap. 2 § (1)

1. NJA 2020 s. 980 «Styvbarnsadoptionen I-II» (2020)
   Prövning av om en styvbarnsadoption är lämplig när en biologisk förälder, som inte är vårdnadshavare, motsätter sig adoptionen (I och II). Ö 5227-19 (I) och Ö 6118-19 (II)

4 kap. 3 § (1)

1. NJA 2006 s. 505 (2006)
   En kvinna har ansökt om att få adoptera sin makes barn. Barnet är sökandens och hennes makes genetiska barn men har fötts av en s.k. surrogatmamma. Sökandens make samtyckte i tingsrätten till adoptionen men överklagade tingsrättens beslut att meddela tillstånd…

4 kap. 4 § (1)

1. NJA 2022 s. 66 «Vuxenadoptionen» (2022)
   Vuxenadoption.

4 kap. 5 § (1)

1. NJA 2010 s. 461 (2010)
   Tillstånd till prövning i hovrätt av mål angående adoption.

4 kap. 5 a § (1)

1. RH 1996:50 (1996)
   Adoption av barn under 18 år vars moder avlidit och vars fader är utan del i vårdnaden men för vilken särskilt förordnad vårdnadshavare saknas har ansetts kunna ske utan sådant samtycke som avses i 4 kap. 5 a § föräldrabalken.

4 kap. 6 § (15)

1. NJA 2020 s. 980 «Styvbarnsadoptionen I-II» (2020)
   Prövning av om en styvbarnsadoption är lämplig när en biologisk förälder, som inte är vårdnadshavare, motsätter sig adoptionen (I och II). Ö 5227-19 (I) och Ö 6118-19 (II)
2. RH 2016:4 (2015)
   Särskild anledning till adoption av 22-åring, i strid mot hennes mors samtycke, har inte ansetts finnas. Relationen har visserligen ansetts vara sådan som krävs för att adoption ska tillåtas, men det förhållandet att begäran om adoption avsett en vuxen person …
3. NJA 2015 s. 546 «Utredningsskyldighet vid adoption» (2015)
   Domstolens utredningsskyldighet i ärenden om adoption.
4. RH 2003:18 (2003)
   Tillstånd till adoption av vuxen har nekats med hänsyn till familjeförhållandena.
5. NJA 2002 s. 425 (2002)
   Makarna har fått tillstånd att adoptera en femtiotvåårig kvinna. Särskild anledning till adoptionen har ansetts föreligga med hänsyn bl.a. till att kvinnan var hustruns biologiska dotter.
6. RH 1998:59 (1997)
   Ansökan om adoption av tioårig flicka som levde med sina biologiska föräldrar i Bangladesh och som skulle adopteras i Sverige av moderns syster och hennes make, har lämnats utan bifall.
7. RH 1997:102 (1997)
   Tillstånd till adoption har ansetts böra medges med hänsyn till familjeförhållandena.
8. RH 1997:32 (1996)
   En ensamstående man har ansökt om adoption av en ung man, flykting från Bangladesh. Det personliga förhållandet har - särskilt med beaktande av den begränsade tid det varat - inte ansetts vara sådant att det utgör särskild anledning att medge adoption.
9. RH 1997:20 (1996)
   Särskild anledning till adoption av en 21-åring i strid mot hennes moders samtycke har ansetts föreligga, huvudsakligen på grund av 21-åringens behov av stöd och den speciella relation som utvecklats mellan henne och sökandena.
10. NJA 1991 s. 194 (1991)
    Makars ansökan om adoption av hustruns tjugotvååriga systerdotter från Sri Lanka har med hänsyn till vad som framkommit rörande det nära personliga förhållandet mellan den senare och sökandena bifallits.
11. NJA 1989 s. 401 (1989)
    Fråga huruvida särskild anledning till adoption fanns beträffande ej minderårig person, som inte uppfostrats av sökande. 4 kap 6 § 1 st FB. (I och II).
12. NJA 1989 s. 67 (1989)
    En ensamstående man har ansökt om adoption av en ung man från Gambia. Med hänsyn till risken för missbruk av adoptionsinstitutet i fall av denna karaktär har stränga krav ansetts böra ställas upp för att ett personligt förhållande skall anses sådant att det en…
13. NJA 1987 s. 116 (1987)
    Ansökan av en man om att få till adoptivbarn anta sin hustrus barn med en annan man har med hänsyn till omständigheterna bifallits, trots att den andre mannen motsatt sig adoptionen.
14. NJA 1986 s. 604 (1986)
    En äldre barnlös man, som ville lämna sin egendom åt en vuxen systerson, ansökte om tillstånd till adoption av systersonen. Tillstånd har inte lämnats, eftersom det av förebragt utredning inte framgick att ansökan hade skett i syfte att befästa ett nära person…
15. NJA 1985 s. 651 (1985)
    Två makar, som är utländska medborgare men bosatta i Sverige, har ansökt om adoption av ett barn som är utländsk medborgare och bosatt i sitt hemland. Fråga har uppstått huruvida förutsättningarna för adoption enligt 4 kap 6 § 1 st FB är uppfyllda, särskilt me…

4 kap. 7 § (1)

1. NJA 2020 s. 980 «Styvbarnsadoptionen I-II» (2020)
   Prövning av om en styvbarnsadoption är lämplig när en biologisk förälder, som inte är vårdnadshavare, motsätter sig adoptionen (I och II). Ö 5227-19 (I) och Ö 6118-19 (II)

4 kap. 8 § (1)

1. NJA 2020 s. 980 «Styvbarnsadoptionen I-II» (2020)
   Prövning av om en styvbarnsadoption är lämplig när en biologisk förälder, som inte är vårdnadshavare, motsätter sig adoptionen (I och II). Ö 5227-19 (I) och Ö 6118-19 (II)

4 kap. 10 § (1)

1. RH 1994:39 (1994)
   Adoptionsansökan beträffande barn från Somalia har avvisats eftersom ansökan var så bristfällig att den inte kunde läggas till grund för en saklig prövning i ärendet.

4 kap. 18 § (1)

1. NJA 2020 s. 980 «Styvbarnsadoptionen I-II» (2020)
   Prövning av om en styvbarnsadoption är lämplig när en biologisk förälder, som inte är vårdnadshavare, motsätter sig adoptionen (I och II). Ö 5227-19 (I) och Ö 6118-19 (II)

6 kap. 1 § (3)

1. NJA 2021 s. 437 «Det kaliforniska surrogatarrangemanget II» (2021)
   Sedan en utländsk dom om att en kvinna vid ett surrogatarrangemang ska anses som barnets förälder har konstaterats gälla i Sverige, har kvinnan tillåtits föra en fastställelsetalan enligt rättegångsbalken mot socialnämnden om att hon har vårdnaden om barnet (j…
2. NJA 2017 s. 1129 «Skärpet» (2017)
   Fråga om gränsdragningen mellan ringa misshandel och misshandel av normalgraden vid misshandel av barn.
3. NJA 2013 s. 145 «Landskronabranden» (2013)
   En 13-årig flicka var omhändertagen för vård med stöd av lagen om vård av unga. Medan hon tillfälligt var placerad hos mamman anlade hon en omfattande brand. Placeringsbeslutet har ansetts inte i sig kunna medföra skadeståndsansvar mot dem som drabbades av bra…

6 kap. 2 § (3)

1. HFD 2023 ref. 16 (2023)
   Fråga om vårdnadshavarens tillsynsansvar vid prövningen av rätt till skolskjuts på grund av trafikförhållanden.
2. RÅ 2010 ref. 17 (2010)
   Vid bedömningen av om ett nioårigt barn har rätt till personlig assistans för tillsyn och för att kunna kommunicera har något beaktansvärt föräldraansvar inte ansetts föreligga.
3. NJA 1990 s. 219 (1990)
   Föreskrifter, som meddelas av domstol i beslut i umgängesfråga, kan i undantagsfall innefatta angivande av på vilken plats umgänget skall påbörjas och avslutas samt hur umgängeskostnaderna skall fördelas mellan vårdnadshavaren och den med vilken barnet har rät…

6 kap. 2 a § (16)

1. Högsta domstolen, mål T 4560-23 Dom eller beslut (2024)
   Fråga om överflyttande av vårdnaden i en situation då vårdnadshavaren inte har tillgodosett barnets rätt till umgänge med den andra föräldern.
2. NJA 2024 s. 480 «Det uteblivna umgänget» (2024)
   Fråga om överflyttande av vårdnaden i en situation då vårdnadshavaren inte har tillgodosett barnets rätt till umgänge med den andra föräldern.
3. Högsta domstolen, mål T 4187-22 Dom eller beslut (2023)
   Bedömningen av risken för att en förälder olovligen för barnet utomlands i mål om umgänge med barn.
4. NJA 2023 s. 1018 «Risken för bortförande II» (2023)
   Bedömningen av risken för att en förälder olovligen för barnet utomlands i mål om umgänge med barn.
5. RH 2021:33 (2021)
   Tingsrättens beslut att avvisa en förälders umgängesyrkande har ansetts utgöra rättegångsfel som inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i hovrätten. Den omständigheten att barnet inte har varit bosatt hos den ene föräldern eller hos särskilt förordnad vår…
6. NJA 2019 s. 160 «Vårdnadsyrkandet» (2019)
   När ett mål om vårdnad, boende och umgänge har överklagats avseende endast umgänge får motparten som huvudregel inte framställa yrkanden om vårdnad och boende efter överklagandetidens utgång.
7. NJA 2017 s. 557 «Barnet i Norge» (2017)
   Frågor rörande hur långt straffansvaret för egenmäktighet med barn sträcker sig och hur det förhåller sig till föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, umgänge och boende.
8. RH 2015:60 (2015)
   I mål mellan socialnämnden och barnets vårdnadshavare om överflyttning av vårdnad om barn till särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken har den ena vårdnadshavaren framställt ett yrkande om ensam vårdnad om barnet enligt 6 kap. 5 § fö…
9. NJA 2014 s. 307 (2014)
   En åttaårig pojke har sedan ettårsåldern stadigvarande vistats i ett familjehem. Eftersom det har bedömts vara uppenbart att det är bäst för barnet att de rådande förhållandena består har vårdnaden flyttats över till familjehemsföräldrarna.
10. RH 2010:89 (2010)
    Socialnämnd i tidigare vistelsekommun har ansetts vara behörig att väcka talan enligt 6 kap. 15 a § föräldrabalken trots att barnen vid tiden för talans väckande inte längre var bosatta inom kommunen.
11. RH 2007:42 (2006)
    Oenighet mellan föräldrar om var barnet ska gå i skola har ansetts inte utgöra skäl att upplösa den gemensamma vårdnaden.
12. NJA 2006 s. 26 (2006)
    Gemensam vårdnad har ansetts inte vara väl förenlig med barns bästa i ett fall där modern har dömts för försök till dråp på fadern och denne har förklarat att han inte kan tänka sig att ha någon som helst direkt kontakt med modern.
13. RH 2005:38 (2005)
    Riskbedömning i vårdnadsmål, där påstående om våld förekommit, och fråga huruvida tillräckliga skäl förelegat att frångå parts medgivande beträffande umgänge, då medgivandet inte ansetts vara till barnets bästa.
14. NJA 2003 s. 372 (2003)
    Fråga huruvida umgänge skall vägras med hänsyn till risk för att barnet far illa. 6 kap. 2 a § andra stycket föräldrabalken.
15. NJA 1999 s. 451 (1999)
    Gemensam vårdnad har ansetts vara till barnets bästa när inte särskilda skäl talar däremot. 6 kap 2 a och 5 §§ FB.
16. NJA 1998 s. 675 (1998)
    Fråga i mål om vårdnad om barn vilken betydelse som skall tillmätas det förhållandet att modern hindrat fadern från att utöva honom av domstol medgiven umgängesrätt. 6 kap 2 a § FB.

6 kap. 2 b § (2)

1. Högsta domstolen, mål T 4187-22 Dom eller beslut (2023)
   Bedömningen av risken för att en förälder olovligen för barnet utomlands i mål om umgänge med barn.
2. NJA 2023 s. 1018 «Risken för bortförande II» (2023)
   Bedömningen av risken för att en förälder olovligen för barnet utomlands i mål om umgänge med barn.

6 kap. 3 § (2)

1. RH 2019:26 (2018)
   Talan om vårdnad, boende och umgänge kan föras även under bestående äktenskap.
2. NJA 1993 s. 226 (1993)
   Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.

6 kap. 4 § (2)

1. NJA 2017 s. 430 «Den oklara identiteten» (2017)
   Domstols skyldighet att utreda frågor om talerätt i familjerättsliga tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Även fråga om betydelsen av uppgifter i folkbokföringsregistret i mål av detta slag
2. NJA 1993 s. 226 (1993)
   Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.

6 kap. 5 § (15)

1. RH 2024:24 (2024)
   I mål om äktenskapsskillnad har ett yrkande om barns boende som framställts först i hovrätten avvisats.
2. RH 2021:41 (2021)
   En vårdnadshavare har ansetts ha rätt att väcka talan mot den andre vårdnadshavaren om boende och umgänge avseende parternas gemensamma barn, trots att vårdnadshavarna är gifta med varandra.
3. RH 2018:47 (2018)
   En vårdnadshavare har ansetts ha rätt att väcka talan mot den andre vårdnadshavaren om ensam vårdnad av parternas gemensamma barn, trots att vårdnadshavarna är gifta med varandra.
4. NJA 2000 s. 345 (2000)
   Vårdnad om barn har anförtrotts åt endast en av föräldrarna, eftersom det råder en så svår och djup konflikt mellan föräldrarna att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnen. (Jfr NJA 1999 s. 451).
5. NJA 1999 s. 451 (1999)
   Gemensam vårdnad har ansetts vara till barnets bästa när inte särskilda skäl talar däremot. 6 kap 2 a och 5 §§ FB.
6. RH 1999:100 (1999)
   Gemensam vårdnad har ansetts olämplig med hänsyn till den långvariga och vid prövningen av tvisten alltjämt bestående konflikten mellan barnens föräldrar samt till avsaknaden hos föräldrarna av en vilja till samförstånd.
7. RH 1999:74 (1999)
   Vårdnaden om 10-årig flicka, som de senaste fyra åren bott hos modern och haft endast sporadisk kontakt med fadern, har - på grund av att modern har saboterat flickans umgänge med fadern - flyttats över från modern till fadern.
8. RH 1999:13 (1998)
   Hovrätten har dömt till gemensam vårdnad mot den ena partens vilja med stöd av 6 kap. 5 § föräldrabalken i dess lydelse efter den 1 oktober 1998.
9. NJA 1998 s. 675 (1998)
   Fråga i mål om vårdnad om barn vilken betydelse som skall tillmätas det förhållandet att modern hindrat fadern från att utöva honom av domstol medgiven umgängesrätt. 6 kap 2 a § FB.
10. RH 1998:85 (1998)
    Gemensam vårdnad trots att en av föräldrarna motsatt sig detta. Även frågor om boende och umgänge.
11. NJA 1995 s. 398 (1995)
    Vid valet av vårdnadshavare för ett 13-årigt barn har hänsyn tagits till barnets bestämda vilja.
12. NJA 1993 s. 226 (1993)
    Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
13. NJA 1992 s. 93 (1992)
    Sedan en treårig pojke, medan han stått under föräldrarnas gemensamma vårdnad, av fadern egenmäktigt förts ur landet och placerats hos dennes föräldrar i Tunisien, har pojken hållits kvar där under närmare tio år. Fråga i mål om äktenskapsskillnad vilken av fö…
14. NJA 1989 s. 335 (1989)
    Fråga i mål om vårdnad om barn vilken betydelse som skall tillmätas det förhållandet att modern, i strid med överenskommelser och domstols avgörande hindrat fadern från att utöva vårdnad och umgänge.
15. NJA 1986 s. 338 (1986)
    Sedan HovR:n i ett mål om vårdnad om barn interimistiskt beslutat anförtro fadern vårdnaden reser modern, som är ungersk medborgare, med barnet till Ungern för att stanna där. När HD drygt två år senare avgör målet befinnes, att barnet funnit sig väl tillrätta…

6 kap. 6 § (4)

1. NJA 2012 s. 933 (2012)
   Ett av socialnämnden godkänt avtal om vårdnad hindrar inte att ett yrkande om vårdnaden prövas i ett mål som pågår när avtalet ingås.
2. RH 1994:3 (1993)
   Sedan tingsrätten på talan av fadern överflyttat vårdnaden om en son till honom har hovrätten ändrat tingsrättens dom och låtit modern behålla vårdnaden, trots att hon bedömts ha haft ett större ansvar för att umgänget mellan far och son inte genomförts så som…
3. NJA 1993 s. 226 (1993)
   Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
4. NJA 1981 s. 1263 (1981)
   På ansökan av föräldrar, som ej var gifta med varandra, förordnade TR att föräldrarna skulle gemensamt ha vårdnaden om sitt barn. Då modern frånföll sin ståndpunkt i vårdnadsfrågan, innan TR:ns dom vann laga kraft, lämnades ansökningen på klagan av henne utan …

6 kap. 6 a § (2)

1. NJA 1992 s. 666 (1992)
   Fråga i mål om vårdnad om barn vilken betydelse som skall tillmätas det förhållandet att modern hindrat fadern från att utöva honom av domstol medgiven umgängesrätt. 6 kap 6 a § FB.
2. NJA 1992 s. 93 (1992)
   Sedan en treårig pojke, medan han stått under föräldrarnas gemensamma vårdnad, av fadern egenmäktigt förts ur landet och placerats hos dennes föräldrar i Tunisien, har pojken hållits kvar där under närmare tio år. Fråga i mål om äktenskapsskillnad vilken av fö…

6 kap. 7 § (3)

1. RH 2001:50 (2001)
   En socialnämnds yrkande om överflyttning av vårdnaden till en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap. 7 § föräldrabalken har bifallits trots att den av socialnämnden föreslagna vårdnadshavaren inte skall bo tillsammans med barnen.
2. NJA 1995 s. 398 (1995)
   Vid valet av vårdnadshavare för ett 13-årigt barn har hänsyn tagits till barnets bestämda vilja.
3. NJA 1993 s. 226 (1993)
   Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.

6 kap. 8 § (4)

1. Högsta domstolen, mål Ö 1217-23 Dom eller beslut (2023)
   Socialnämnden har i ett mål om överflyttande av vårdnad inte ansetts kunna överklaga en dom när domstolen flyttat över vårdnaden till särskilt förordnade vårdnadshavare med tillämpning av ett annat lagrum än det som socialnämnden åberopat som grund för talan.
2. NJA 2023 s. 1029 «Socialnämnden och klagointresset» (2023)
   Socialnämnden har i ett mål om överflyttande av vårdnad inte ansetts kunna överklaga en dom när domstolen flyttat över vårdnaden till särskilt förordnade vårdnadshavare med tillämpning av ett annat lagrum än det som socialnämnden åberopat som grund för talan.
3. NJA 1993 s. 666 (1993)
   Fråga om överflyttning av vårdnad av ett fjortonårigt barn, som sedan späd ålder vistats i ett familjehem. 6 kap 8 § FB. Hinder har inte ansetts föreligga i målet att få förälders umgängesrätt prövad oaktat talan ej väckts genom stämning.
4. NJA 1993 s. 226 (1993)
   Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.

6 kap. 8 a § (2)

1. Högsta domstolen, mål Ö 1217-23 Dom eller beslut (2023)
   Socialnämnden har i ett mål om överflyttande av vårdnad inte ansetts kunna överklaga en dom när domstolen flyttat över vårdnaden till särskilt förordnade vårdnadshavare med tillämpning av ett annat lagrum än det som socialnämnden åberopat som grund för talan.
2. NJA 2023 s. 1029 «Socialnämnden och klagointresset» (2023)
   Socialnämnden har i ett mål om överflyttande av vårdnad inte ansetts kunna överklaga en dom när domstolen flyttat över vårdnaden till särskilt förordnade vårdnadshavare med tillämpning av ett annat lagrum än det som socialnämnden åberopat som grund för talan.

6 kap. 9 § (1)

1. NJA 1993 s. 226 (1993)
   Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.

6 kap. 10 § (4)

1. Högsta domstolen, mål Ö 1217-23 Dom eller beslut (2023)
   Socialnämnden har i ett mål om överflyttande av vårdnad inte ansetts kunna överklaga en dom när domstolen flyttat över vårdnaden till särskilt förordnade vårdnadshavare med tillämpning av ett annat lagrum än det som socialnämnden åberopat som grund för talan.
2. NJA 2023 s. 1029 «Socialnämnden och klagointresset» (2023)
   Socialnämnden har i ett mål om överflyttande av vårdnad inte ansetts kunna överklaga en dom när domstolen flyttat över vårdnaden till särskilt förordnade vårdnadshavare med tillämpning av ett annat lagrum än det som socialnämnden åberopat som grund för talan.
3. NJA 1993 s. 226 (1993)
   Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
4. NJA 1981 s. 533 (1981)
   Barnavårdsnämnd har ansetts ej äga föra talan såsom part i sådant vårdnadsärende som avses i 6 kap 10 § 2 st FB.

6 kap. 10 d § (1)

1. RH 1998:2 (1998)
   Vid valet av vårdnadshavare för ett elvaårigt barn har hänsyn tagits till barnets bestämda vilja.

6 kap. 11 § (4)

1. Kammarrätten i Stockholm, mål 7086-03 (2003)
   Uppgifter om barns adress har bedömts kunna lämnas ut till barnens vårdnadshavare, trots att uppgifterna var försedda med markering för särskild sekretessprövning hos Skatteverket.
2. Kammarrätten i Stockholm, mål 5490-03 (2003)
   Uppgifter om barns adress har bedömts kunna lämnas ut till barnens vårdnadshavare, trots att uppgifterna var försedda med markering för särskild sekretessprövning hos Skatteverket.
3. RÅ 1995 ref. 74 (1995)
   När föräldrar haft gemensam vårdnad om ett barn har den ene av föräldrarna inte utan den andres samtycke ansetts ha rätt att överklaga skattemyndighetens beslut om barnets folkbokföring.
4. NJA 1981 s. 1225 (1981)
   Moder har inte tillerkänts rätt till umgänge med 10-årig son, då det av utredningen framgick att sådant umgänge skulle kunna allvarligt skada sonens psykiska hälsa. 6 kap 11 § FB.

6 kap. 13 a § (1)

1. HFD 2015 ref. 5 (2015)
   Fråga om förutsättningarna för socialnämnds medgivande till läkemedelsbehandling av ett barn när den ena av barnets vårdnadshavare motsätter sig behandlingen.

6 kap. 14 a § (1)

1. RH 2024:24 (2024)
   I mål om äktenskapsskillnad har ett yrkande om barns boende som framställts först i hovrätten avvisats.

6 kap. 15 § (12)

1. Högsta domstolen, mål T 4560-23 Dom eller beslut (2024)
   Fråga om överflyttande av vårdnaden i en situation då vårdnadshavaren inte har tillgodosett barnets rätt till umgänge med den andra föräldern.
2. NJA 2024 s. 480 «Det uteblivna umgänget» (2024)
   Fråga om överflyttande av vårdnaden i en situation då vårdnadshavaren inte har tillgodosett barnets rätt till umgänge med den andra föräldern.
3. Högsta domstolen, mål T 4187-22 Dom eller beslut (2023)
   Bedömningen av risken för att en förälder olovligen för barnet utomlands i mål om umgänge med barn.
4. NJA 2023 s. 1018 «Risken för bortförande II» (2023)
   Bedömningen av risken för att en förälder olovligen för barnet utomlands i mål om umgänge med barn.
5. RH 2015:6 (2014)
   Tingsrätten förordnade i dom angående barns boende att förälder med ensam vårdnad om barnen skulle underteckna en fullmakt som skulle ge den andre föräldern rätt att få information rörande barnen från förskola, dagis och skola. Fråga om förordnandet varit lagl…
6. MIG 2008:26 (2008)
   Utlänning har inte beviljats uppehållstillstånd för att utöva umgänge med barn, eftersom det inte visats att förutsättningar föreligger för ett umgänge som inte är av begränsad omfattning och eftersom umgänge kan tillgodoses på annat sätt än genom att utlännin…
7. NJA 1995 s. 727 «Risken för bortförande I» (1995)
   Fråga huruvida umgänge skall vägras med hänsyn till risk för att barnet blir olovligen bortfört. 6 kap 15 § 4 st FB.
8. NJA 1994 s. 128 (1994)
   Båda föräldrarna kan påkalla ändring i vad domstol beslutat om umgängesrätt med barn.
9. NJA 1992 s. 93 (1992)
   Sedan en treårig pojke, medan han stått under föräldrarnas gemensamma vårdnad, av fadern egenmäktigt förts ur landet och placerats hos dennes föräldrar i Tunisien, har pojken hållits kvar där under närmare tio år. Fråga i mål om äktenskapsskillnad vilken av fö…
10. NJA 1990 s. 219 (1990)
    Föreskrifter, som meddelas av domstol i beslut i umgängesfråga, kan i undantagsfall innefatta angivande av på vilken plats umgänget skall påbörjas och avslutas samt hur umgängeskostnaderna skall fördelas mellan vårdnadshavaren och den med vilken barnet har rät…
11. NJA 1988 s. 559 (1988)
    Umgänge med barn; särskilt fråga om vardagsumgänge. 6 kap 15 § FB.
12. NJA 1987 s. 628 (1987)
    Ansökan av en man om att få till adoptivbarn anta sin hustrus barn i tidigare äktenskap har med hänsyn till omständigheterna bifallits, trots att barnets fader motsatt sig adoptionen.

6 kap. 15 a § (1)

1. RH 2000:99 (2000)
   Vårdnadshavare har ansetts äga rätt att påkalla ändring i vad domstol beslutat i fråga om umgängesrätt med barn.

6 kap. 15 b § (4)

1. RH 2016:30 (2016)
   En boendeförälder har inte ansetts ha ett rättsligt intresse av att få en kostnadsfördelning beträffande umgängesresor fastställd i domstol när det primära betalningsansvaret för sådana kostnader låg kvar hos umgängesföräldern.
2. RH 2001:41 (2001)
   Regleringen i 6 kap. 15 § föräldrabalken om fördelning av kostnadsansvaret för umgängesresor har ansetts avse endast själva resekostnaderna.
3. RH 2000:16 (2000)
   Fråga om kostnadsfördelning vid s.k. umgängesresor (6 kap. 15 b § föräldrabalken). Även fråga om plats för hämtning och lämnande av barnet vid umgängestillfällena.
4. RH 1999:30 (1999)
   6 kap. 15 b § föräldrabalken har ansetts tillämplig vid prövning av om en vårdnadshavare är skyldig att skjutsa sonen till den andra föräldern vid umgänge. När avståndet mellan bostadsort och umgängesort har underskridit tio mil har vårdnadshavaren inte ansett…

6 kap. 15 c § (2)

1. Högsta domstolen, mål T 4187-22 Dom eller beslut (2023)
   Bedömningen av risken för att en förälder olovligen för barnet utomlands i mål om umgänge med barn.
2. NJA 2023 s. 1018 «Risken för bortförande II» (2023)
   Bedömningen av risken för att en förälder olovligen för barnet utomlands i mål om umgänge med barn.

6 kap. 17 § (9)

1. RH 2016:56 (2016)
   Den möjlighet som en förälder har att i mål om vårdnad eller boende föra talan om underhållsbidrag åt barnet saknas i mål som enbart gäller umgänge.
2. NJA 2015 s. 218 (2015)
   Reservforum enligt 6 kap. 17 § föräldrabalken. När foruminvändning görs och barnet har skyddade personuppgifter är Stockholms tingsrätt behörig.
3. NJA 2008 s. 304 (2008)
   Sedan ena föräldern efter ansökan om stämning på den andra föräldern yrkat bl.a. att hon skulle tillerkännas ensam vårdnad om deras barn, yrkade andra föräldern - utan att ansöka om stämning - bl.a. att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnet. Käranden…
4. RH 2004:69 (2004)
   Svaranden i ett mål om bl.a. barns boende har framställt ett yrkande gentemot käranden om ensam vårdnad. Hinder har inte ansetts föreligga i målet att få förälders vårdnadsyrkande prövat vid tingsrätten trots att talan inte väckts genom stämning.
5. RH 1999:50 (1999)
   Fråga om talan angående vårdnad avseende barn med olika hemvist kunde handläggas vid samma tingsrätt.
6. RH 1998:81 (1998)
   Svensk domstol har ansetts behörig att pröva mål om vårdnad oaktat barnet och vårdnadshavaren saknat anknytning till Sverige.
7. RH 1999:6 (1998)
   När en tingsrätt skall avgöra om en tvist angående vårdnad om barn är väckt vid rätt domstol är 10 kap. 18 § rättegångsbalken tillämplig.
8. NJA 1998 s. 128 (1998)
   Socialnämnd har med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap ansetts ha behörighet att för barnets räkning ansöka om rättshjälp. Rättshjälpen i sådan angelägenhet har ansetts omfatta även frågan om underhåll. I fal…
9. NJA 1992 s. 630 (1992)
   Fråga om förening av mål enligt 14 kap 7 a § RB.

6 kap. 17 c § (1)

1. Högsta domstolen, mål Ö 1052-25 Dom eller beslut (2025)
   Särskilda skäl för undantag från kravet på deltagande i informationssamtal enligt 6 kap. 17 c § föräldrabalken.

6 kap. 18 § (1)

1. NJA 1987 s. 48 (1987)
   Fråga om HovR:s tillämpning av bestämmelserna i 6 kap 18 § FB i fall då betydande ändringar skett i de förhållanden som förelåg när socialnämnden yttrade sig till TR:n i mål angående vårdnad.

6 kap. 19 § (1)

1. RH 1999:76 (1999)
   I mål om vårdnad har tingsrättens ordförande hållit förhör med barnet i anslutning till en muntlig förberedelse i målet. Förhöret protokollfördes. Rättegångsfel har ansetts begånget då tingsrätten vid målets avgörande vid huvudförhandling med åsidosättande av …

6 kap. 20 § (6)

1. NJA 2012 s. 169 (2012)
   Ett interimistiskt beslut i ett mål om barns boende kan inte bli föremål för resning.
2. RH 2011:60 (2011)
   Lagliga förutsättningar att besluta om inhibition av ett överklagat interimistiskt beslut om barns boende har ansetts finnas.
3. NJA 1997 s. 577 (1997)
   Sedan en HovR i dom bestämt att vad HovR:n förordnat i vårdnadsfråga skulle gälla för tiden till dess domen vunnit laga kraft, har yrkande om inhibition prövats i HD.
4. RH 1997:59 (1997)
   Beslut om umgängesrätt upphävt då umgängesrättshavaren inte utnyttjat sina umgängestillfällen.
5. RH 1995:86 (1995)
   Sedan tingsrätt i dom tillerkänt modern ensam vårdnad om barnet men inte meddelat något förordnande om vårdnaden för tiden till dess att domen vunnit laga kraft, har modern överklagat domen med yrkande endast att hovrätten tillerkänner henne jämväl interimisti…
6. NJA 1993 s. 751 (1993)
   Genom dom av TR har fadern till ett barn tillerkänts visst umgänge med barnet. Vad TR:n förordnat skulle gälla även interimistiskt. Efter fullföljd av fadern med yrkande om umgänge i vidare omfattning än vad TR:n medgivit har modern till barnet som vadesvarand…

6 kap. 21 § (2)

1. NJA 1997 s. 35 (1997)
   TR har i samband med dom om umgängesrätt lämnat parts yrkande om vitesföreläggande enligt 6 kap 21 § 1 st FB utan bifall. Parten har ansetts ha rätt att överklaga i frågan om vitesföreläggande utan att överklaga domen i övrigt.
2. NJA 1987 s. 602 (1987)
   En vadesvarande i vårdnadsmål yrkade att vadekäranden skulle föreläggas vite enligt 6 kap 21 § FB. HovR:n har ansetts utan hinder av grundsatsen om förbud mot reformatio in pejus äga uppta yrkandet till prövning.

6 kap. 22 § (4)

1. RH 2016:36 (2016)
   I mål om umgänge med barn har kärandens talan lämnats utan bifall. Fråga om denna varit skyldig att ersätta svarandens rättegångskostnad bl.a. på grund av att hon inlett onödig rättegång. Prövningen har gjorts mot bestämmelsen i 6 kap. 22 § andra stycket föräl…
2. RH 2007:80 (2007)
   Part som i ett vårdnadsmål har förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 § rättegångsbalken har i enlighet med bestämmelsen i 6 kap. 22 § andra stycket föräldrabalken ålagts betalningsansvar för del av motpartens rättshjälpskostnader.
3. RH 1998:99 (1998)
   Käranden i vårdnadsmål har återkallat sin talan. Fråga om särskilda skäl förelegat att förplikta käranden att ersätta motpartens rättshjälpskostnader. Tillika fråga om ombuds skyldighet att solidariskt med parten utge sådan ersättning.
4. NJA 1988 s. 146 (1988)
   Fråga om tillämpning av 6 § namnlagen. - I sådant ärende har bestämmelserna om rättegångskostnader i 6 kap 22 § FB ansetts analogiskt tillämpliga.

7 kap. 1 § (22)

1. NJA 2013 s. 955 «Det växelvisa boendet» (2013)
   När ett barn bor växelvis hos sina föräldrar ska den förälder som har ett större ekonomiskt utrymme än den andre åläggas att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap. 6 § föräldrabalken, om barnet inte får det underhåll från föräldern som det har rätt …
2. RH 2011:44 (2011)
   Vid bestämmande av underhållsbidrag till barn har en deltidsarbetande förälder ansetts ha en verklig förvärvsförmåga motsvarande heltidsarbete.
3. RÅ 1997 ref. 79 (1997)
   Hemmaboende ungdomar har ansetts berättigade till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) till eget boende först om bostadsbytet varit nödvändigt för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå. (I-III.)
4. NJA 1996 s. 134 (1996)
   Fråga vid bestämmande av underhållsbidrag till barn om vilken hänsyn som skall tas till barnets egna tillgångar. 7 kap 1 § 1 st FB.
5. RÅ 1995 ref. 79 (1995)
   Den ene av två makar med minderåriga barn ansökte om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för sig och barnen. Biståndet har vägrats med hänvisning till att andre maken inte hade stått till arbetsmarknadens förfogande och därigenom hade underlåtit att försöka f…
6. NJA 1995 s. 297 (1995)
   Fråga, vid bestämmande av underhållsbidrag till barn, i vad mån inkomstbortfall för en vårdnadshavare, som har blivit tvungen att avstå från förvärvsarbete för att ta hand om barnet, bör räknas in i det kostnadsbelopp som skall anses svara mot barnets behov. D…
7. NJA 1995 s. 290 (1995)
   Förtidspensionerad underhållsskyldig förälder har även med beaktande av att barntillägg utgår ansetts sakna förmåga utge underhållsbidrag till sitt barn.
8. RÅ 1994 ref. 61 (1994)
   Adertonårig arbetslös son har, trots att föräldrarnas underhållsskyldighet mot honom upphört, inte ansetts berättigad till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen till del av familjens boendekostnad under tid han efter avslutad skolgång bodde kvar i föräldrahemme…
9. NJA 1993 s. 401 (1993)
   I mål om underhållsbidrag till barn har den bidragsskyldige begärt att bidragen skall bestämmas med beaktande av att barnen tidvis vistas hos honom. Fråga om förutsättningar härför föreligger.
10. NJA 1992 s. 550 (1992)
    Fråga i mål om underhållsbidrag till barn om en förälder underlåtit att göra vad som rimligen kunnat krävas för att skaffa sig arbete, så att hans förvärvsförmåga skall anses vara större än som motsvarar hans faktiska ekonomiska förhållanden.
11. NJA 1992 s. 256 (1992)
    A, som avbrutit sin skolgång innan hon fyllt 18 år, fick innan hon fyllde 19 år besked om att hon antagits till en kompletteringskurs, som hon därefter påbörjade sedan hon fyllt 19 år. Skolgången har inte ansetts återupptagen före 19-årsdagen. 7 kap 1 § 2 st F…
12. NJA 1991 s. 370 (1991)
    Fråga om beviskrav i mål om underhållsbidrag till barn.
13. NJA 1990 s. 697 (1990)
    Fråga om befrielse från underhållsskyldighet med anledning av den underhållsskyldiges föräldraledighet.
14. NJA 1990 s. 495 (1990)
    Makar har efter äktenskapsskillnad gemensam vårdnad om sina två barn, som varaktigt bor hos fadern i den tidigare familjebostaden. För att i bostaden kunna tillbringa två dagar i veckan tillsammans med barnen, som är åtta och elva år, har modern haft en deltid…
15. NJA 1990 s. 201 (1990)
    Fråga i mål om underhållsbidrag till barn om betydelsen av att den underhållsskyldiges arbetsinkomst nedgått till följd av studier och av att hans bostadskostnad var onormalt hög.
16. NJA 1990 s. 205 (1990)
    Fråga i mål om underhållsbidrag till barn om betydelsen av att den underhållsskyldiges arbetsinkomst understeg genomsnittslönen inom hans yrke.
17. NJA 1990 s. 49 (1990)
    Barn, som slutfört utbildning på en linje i gymnasieskola, har ansetts berättigat till underhållsbidrag för tid då barnet, efter fyllda 18 år, bedrivit ytterligare studier i gymnasieskolan (I-III). 7 kap 1 § 2 st FB.
18. NJA 1986 s. 345 (1986)
    A gick när han fyllde 18 år andra årskursen vid en gymnasieskola i Sverige men avbröt efter vårterminens slut skolgången för studier vid en s k High School i USA. Efter det han fyllt 19 år återupptog han och avslutade skolgången vid gymnasieskolan. Fråga hur b…
19. NJA 1985 s. 781 (1985)
    Fråga om s k standardtillägg vid beräkning av underhållsbidrag till barn. 7 kap 1 § FB.
20. NJA 1985 s. 768 (1985)
    En bidragsskyldig far har lämnat en fast anställning och med hänvisning till vissa skäl av personlig art övergått till verksamhet som ger låg inkomst. Hans underhållsförmåga har likväl ansetts böra bestämmas med ledning av inkomsten i den tidigare anställninge…
21. NJA 1983 s. 573 (1983)
    Ett barn som i likhet med sina föräldrar är brittisk medborgare men som har hemvist i Sverige för vid svensk domstol talan om underhåll mot sin i Storbritannien bosatte fader. Svensk domsrätt har ansetts föreligga och svensk lag har ansetts tillämplig. I avsak…
22. NJA 1982 s. 133 (1982)
    Moder till två barn, om vilka fadern har vårdnaden, är bidragsskyldig gentemot barnen. Hon får i nytt äktenskap ytterligare två barn och slutar med anledning därav en halvtidsanställning som sjukvårdsbiträde för att ta vård om dessa barn. Mannen i det nya äkte…

7 kap. 2 § (7)

1. Högsta domstolen, mål Ö 3557-23 Dom eller beslut (2024)
   En tidigare boendeförälder som är vårdnadshavare för barnet är behörig att företräda barnet i fråga om underhållsbidrag för förfluten tid.
2. NJA 2024 s. 535 «Barnet och underhållsbidraget II» (2024)
   En tidigare boendeförälder som är vårdnadshavare för barnet är behörig att företräda barnet i fråga om underhållsbidrag för förfluten tid.
3. NJA 1998 s. 267 (1998)
   En förälder som inte är vårdnadshavare men som har sina barn hos sig under drygt en tredjedel av tiden har ansetts inte bo varaktigt tillsammans med barnen och därför vara skyldig att betala underhållsbidrag till barnen. Bidragen har bestämts med beaktande av …
4. RH 1993:64 (1993)
   Barn, som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad och är folkbokfört hos modern, har yrkat underhållsbidrag av sin far. Barnet har vistats hos denne i så stor omfattning att barnet ansetts ha bott varaktigt inte endast hos modern utan även hos fadern. Talan…
5. NJA 1985 s. 387 «Barnet och underhållsbidraget I» (1985)
   I frågor om underhållsbidrag enligt 7 kap 2 § 1 st 2 FB till barn som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad är den förälder som barnet bor hos behörig att företräda barnet.
6. NJA 1983 s. 583 (1983)
   Domstol har meddelat interimistiska beslut beträffande vårdnaden om och underhållsbidrag till barn efter äktenskapsskillnad. Därvid har modern fått vårdnaden om barnet och fadern förpliktats att till henne utge underhållsbidrag för barnet. Medan de interimisti…
7. NJA 1982 s. 376 (1982)
   Partsställningen i mål om underhållsbidrag till barn.

7 kap. 3 § (7)

1. RH 1996:8 (1996)
   Vid bestämmande av underhållsskyldigs bidragsförmåga har vid beräkningen av hans månadsinkomst avdrag medgivits för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen utan iakttagande av gällande avdragsbegränsningar för sådana kostnader vid inkomsttaxeringen.
2. NJA 1993 s. 549 (1993)
   Vid bestämmande av underhållsbidrag till barn har hänsyn tagits till en skuld som den bidragsskyldige ådragit sig vid avyttringen av familjens gemensamma villafastighet.
3. NJA 1991 s. 40 (1991)
   Underhållsskyldighet till barn har fastställts med hänsyn till den underhållsskyldiges verkliga förvärvsförmåga, med bortseende från aktuell, lägre inkomst. Den bidragsskyldige, som haft osedvanligt låg bostadskostnad, har ansetts böra få för boendet förbehåll…
4. NJA 1990 s. 201 (1990)
   Fråga i mål om underhållsbidrag till barn om betydelsen av att den underhållsskyldiges arbetsinkomst nedgått till följd av studier och av att hans bostadskostnad var onormalt hög.
5. NJA 1990 s. 205 (1990)
   Fråga i mål om underhållsbidrag till barn om betydelsen av att den underhållsskyldiges arbetsinkomst understeg genomsnittslönen inom hans yrke.
6. NJA 1987 s. 569 (1987)
   Fråga, vid beräkning av förbehållsbelopp för bostad enligt 7 kap 3 § 2 st FB, om tillgodoräknande av den faktiska bostadskostnaden.
7. NJA 1983 s. 678 (1983)
   I mål om jämkning av underhållsbidrag enligt 7 kap 10 § FB har den bidragsskyldige fadern ansetts efter omgifte få tillgodoräkna sig förbehållsbelopp enligt 7 kap 3 § samma balk för sin nya hustru, som för att vårda ett makarnas barn i förskoleåldern inte förv…

7 kap. 4 § (3)

1. RH 2003:32 (2003)
   Underhållsskyldig förälder har inte ansetts berättigad till s.k. umgängesavdrag enligt 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken under tid då barnet vistats hos förälderns släktingar.
2. NJA 1998 s. 267 (1998)
   En förälder som inte är vårdnadshavare men som har sina barn hos sig under drygt en tredjedel av tiden har ansetts inte bo varaktigt tillsammans med barnen och därför vara skyldig att betala underhållsbidrag till barnen. Bidragen har bestämts med beaktande av …
3. NJA 1993 s. 401 (1993)
   I mål om underhållsbidrag till barn har den bidragsskyldige begärt att bidragen skall bestämmas med beaktande av att barnen tidvis vistas hos honom. Fråga om förutsättningar härför föreligger.

7 kap. 6 § (2)

1. Högsta domstolen, mål Ö 3557-23 Dom eller beslut (2024)
   En tidigare boendeförälder som är vårdnadshavare för barnet är behörig att företräda barnet i fråga om underhållsbidrag för förfluten tid.
2. NJA 2024 s. 535 «Barnet och underhållsbidraget II» (2024)
   En tidigare boendeförälder som är vårdnadshavare för barnet är behörig att företräda barnet i fråga om underhållsbidrag för förfluten tid.

7 kap. 8 § (3)

1. Högsta domstolen, mål Ö 3557-23 Dom eller beslut (2024)
   En tidigare boendeförälder som är vårdnadshavare för barnet är behörig att företräda barnet i fråga om underhållsbidrag för förfluten tid.
2. NJA 2024 s. 535 «Barnet och underhållsbidraget II» (2024)
   En tidigare boendeförälder som är vårdnadshavare för barnet är behörig att företräda barnet i fråga om underhållsbidrag för förfluten tid.
3. NJA 1991 s. 503 (1991)
   Fråga om underhållsbidrag till barn för förfluten tid.

7 kap. 9 § (2)

1. NJA 1988 s. 205 (1988)
   Försäkringskassa har inte ansetts ha rätt att avräkna en underhållsskyldigs löpande betalning av bidrag på en tvistig fordran mot honom avseende underhållsbidrag för förfluten tid.
2. NJA 1984 s. 25 (1984)
   Vid verkställighet här i riket enligt lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge, av finsk domstols utslag, i vilket underhållsskyldigheten fastställts med tillämpning av finska rättsregler,…

7 kap. 10 § (6)

1. RH 1997:6 (1996)
   Avtal om underhållsbidrag till barn har träffats med hjälp av en kommuns familjerättssektion. De beräkningar angående parternas ekonomiska förhållanden som lagts till grund för avtalet har inte upprättats i enlighet med domstolspraxis. Skäl för jämkning av avt…
2. RH 1995:84 (1995)
   Underhållsskyldig, som genom lagakraftvunnen dom nekats jämkning av honom åvilande skyldighet att bidra till barns underhåll, väcker ny talan om jämkning under åberopande av dels omständigheter som prövats eller kunnat prövas i det tidigare målet, dels viss an…
3. NJA 1994 s. 631 (1994)
   Fråga huruvida en underhållsskyldig, som begärt jämkning av underhållet med hänsyn till ändrade förhållanden, kunnat förutse dessa förhållanden när underhållsbidraget bestämdes och därmed inte har rätt till jämkning. 7 kap 10 § FB.
4. RH 1993:155 (1993)
   Dom på underhållsbidrag har grundats på medgivande av en underhållsskyldig med låg förvärvsinkomst. I mål om jämkning av bidraget har hovrätten, med godtagande av påståendet att den underhållsskyldige vid tiden för domen räknade med att skaffa sig erforderliga…
5. NJA 1983 s. 678 (1983)
   I mål om jämkning av underhållsbidrag enligt 7 kap 10 § FB har den bidragsskyldige fadern ansetts efter omgifte få tillgodoräkna sig förbehållsbelopp enligt 7 kap 3 § samma balk för sin nya hustru, som för att vårda ett makarnas barn i förskoleåldern inte förv…
6. NJA 1982 s. 133 (1982)
   Moder till två barn, om vilka fadern har vårdnaden, är bidragsskyldig gentemot barnen. Hon får i nytt äktenskap ytterligare två barn och slutar med anledning därav en halvtidsanställning som sjukvårdsbiträde för att ta vård om dessa barn. Mannen i det nya äkte…

7 kap. 12 § (3)

1. NJA 1998 s. 128 (1998)
   Socialnämnd har med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap ansetts ha behörighet att för barnets räkning ansöka om rättshjälp. Rättshjälpen i sådan angelägenhet har ansetts omfatta även frågan om underhåll. I fal…
2. NJA 1992 s. 630 (1992)
   Fråga om förening av mål enligt 14 kap 7 a § RB.
3. NJA 1988 s. 134 (1988)
   Sedan avtal här i landet träffats om underhåll till barn, har svensk domstol ansetts behörig att upptaga en av den underhållsskyldige - som har hemvist här - väckt talan om jämkning av avtalet, trots att den underhållsberättigade numera har hemvist utomlands.

7 kap. 19 § (6)

1. NJA 2002 s. 471 (2002)
   Fråga i mål om underhållsskyldighet om förälder som företräder barnet kan åläggas att ersätta motpartens rättshjälpskostnader.
2. NJA 1998 s. 742 (1998)
   Särregleringen om rättegångskostnadernas fördelning i mål om underhåll till barn för fall då barnet förlorar målet är tillämplig även när barnets talan avskrivs efter återkallelse. 7 kap 19 § FB.
3. NJA 1994 s. 118 (1994)
   Fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § 1 st FB har ansetts omfatta även beslut av HovR enligt 7 kap 19 § FB att en förälder i stället för barnet skall ersätta motpartens rättshjälpskostnader.
4. NJA 1991 s. 316 (1991)
   Fråga huruvida förutsättning föreligger för tillämpning av de särskilda bestämmelserna i 7 kap 19 § FB om fördelning av rättegångskostnaderna i mål om underhåll till barn.
5. NJA 1990 s. 457 (1990)
   När rätten med stöd av 7 kap 19 § 2 st andra meningen FB har ålagt en förälder betalningsskyldighet för rättegångskostnader i stället för barnet, är det bara föräldern som är behörig att överklaga rättens beslut i den delen,
6. NJA 1989 s. 700 (1989)
   Sedan TR i mål om underhållsbidrag till barn förpliktat mannen att mot hans bestridande betala ett visst belopp, vilket var lägre än vad som yrkats, överklagade båda parterna domen och vidhöll i HovR:n sina ståndpunkter från TR:n. Då HovR:n fastställde TR:ns d…

10 kap. 1 § (1)

1. NJA 1981 s. 291 (1981)
   I mål om hävande av omyndighetsförklaring har den omyndigförklarade befunnits på grund av hämmad förståndsutveckling och psykisk abnormitet av annat slag vara ur stånd att vårda sig och sin egendom. Fråga huruvida det kunde anses tillräckligt att god man föror…

10 kap. 5 § (1)

1. RH 2021:30 (2021)
   Förutsättningar för att förordna förmyndare har bedömts föreligga i ett fall där ett ensamkommande barn, som saknar legal förmyndare, har beviljats uppehållstillstånd i Sverige och socialnämnden har valt att inte ansöka om särskilt förordnad vårdnadshavare. Äv…

10 kap. 8 § (2)

1. RH 2018:48 (2018)
   Förmynderskap. Förutsättningar att förordna en medförmyndare för en underårig har bedömts föreligga i fall där den legala förmyndaren dels åsidosatt sin redovisningsskyldighet enligt 13 kap. 2 § föräldrabalken, dels bedömts sakna förmåga att sköta den underåri…
2. RH 2010:88 (2010)
   Medförmyndare har ansetts kunna förordnas att ensam förvalta underårigs tillgångar.

11 kap. 1 § (1)

1. NJA 1983 s. 170 (1983)
   Fader till 10-årigt barn har, sedan barnets moder som ensam haft vårdnaden om barnet avlidit, på egen ansökan av TR:n förordnats till vårdnadshavare. Barnet har ansetts vara part i målet och ha rätt att föra talan genom behörig ställföreträdare.

11 kap. 2 § (3)

1. RH 2022:12 (2022)
   Fråga om det materiella tillämpningsområdet för 1996 års Haagkonvention. Konventionen har ansetts tillämplig när det gäller frågan om svenska myndigheter har behörighet att handlägga en ansökan om godmanskap enligt 11 kap. 2 § första stycket föräldrabalken.
2. RH 1995:9 (1994)
   I mål där målsägandens vårdnadshavare var gift med den tilltalade har det ansetts erforderligt att förordna god man för att underteckna fullmakt för målsägandebiträdet.
3. NJA 1993 s. 124 (1993)
   Omyndiga, som förvärvat fast egendom genom gåva från sin förmyndare, har, eftersom denne var i ond tro beträffande sin äganderätt, ansetts inte ha gjort ett godtrosförvärv enligt 18 kap 1 § JB.

11 kap. 4 § (23)

1. Högsta domstolen, mål Ä 1813-24 Dom eller beslut (2025)
   Fråga om godmanskap ska anordnas för en person som behöver hjälp med att bevaka sin rätt och förvalta sin egendom, eller om hjälpbehovet kan tillgodoses genom anhörigbehörigheten enligt 17 kap. 1 § föräldrabalken.
2. NJA 2025 s. 842 «Anhörigbehörigheten» (2025)
   Fråga om godmanskap ska anordnas för en person som behöver hjälp med att bevaka sin rätt och förvalta sin egendom, eller om hjälpbehovet kan tillgodoses genom anhörigbehörigheten enligt 17 kap. 1 § föräldrabalken.
3. Högsta domstolen, mål Ö 6962-22 Dom eller beslut (2023)
   Anordnande av förvaltarskap. Kravet på att höra den enskilde muntligen i högre instans.
4. NJA 2023 s. 904 «Hovrättens förvaltarskapsprövning» (2023)
   Anordnande av förvaltarskap. Kravet på att höra den enskilde muntligen i högre instans.
5. RH 2023:28 (2023)
   Samtycke till godmanskap. En person som haft en god man förordnad för sig hade inte betalat arvodet till den gode mannen. Fråga om personen då kunde anses ha samtyckt till godmanskap. Hovrätten ansåg att så var fallet, eftersom personen fortfarande var i behov…
6. NJA 2022 s. 623 «Godmansförutsättningarna» (2022)
   Vilka förhållanden hos en hjälpbehövande ska föreligga för att ett godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken ska kunna anordnas?
7. NJA 2021 s. 1181 «Förvaltaren och äktenskapsskillnaden II» (2021)
   En förvaltare har inte ansetts behörig att ansöka om äktenskapsskillnad för den enskildes räkning.
8. RH 2020:34 (2020)
   Svensk domstol har ansetts behörig att pröva en ansökan om anordnande av godmanskap för en utländsk medborgare med hemvist i Sverige. Behörigheten har inte bedömts vara beroende av inhämtandet av ett sådant yttrande som avses i 5 kap. 2 § lagen (1904:26 s. 1) …
9. NJA 2019 s. 837 «Spelmissbruket» (2019)
   Spelmissbruk kan i allvarliga fall ligga till grund för förvaltarskap.
10. NJA 2018 s. 825 (2018)
    I ett ärende om förordnande av god man enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken har den enskildes hjälpbehov ansetts inte kunna tillgodoses genom att anlita en fullmaktshavare enligt avtalslagen. Godmanskap har därför anordnats.
11. NJA 2018 s. 350 «Det oönskade förvaltarskapet» (2018)
    Fråga hur en domstol ska förhålla sig till utredningen i ett ärende rörande anordnande av förvaltarskap.
12. RH 2018:5 (2017)
    Anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken. Fråga om överförmyndaren gjort tillräckliga ansträngningar för att finna en lämplig ställföreträdare. Tillämpning av bestämmelsen i 11 kap. 17 a § andra stycket föräldrabalken.
13. RH 2016:53 (2016)
    Bedömning av behovet av god man eller förvaltare enligt 11 kap. 4 § respektive 7 § föräldrabalken för en person med nedsatt hälsotillstånd. Även fråga om betydelsen av att personens make sedan tidigare har fullmakt att företräda denne.
14. RH 2016:83 (2016)
    Samarbetsproblem och svårigheter att rekrytera ny ställföreträdare har inte ansetts utgöra skälig orsak för en god man enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken att bli entledigad från uppdraget innan en ny god man har utsetts. Tillämpning av bestämmelsen i 11 kap. 19…
15. NJA 2015 s. 851 (2015)
    Bedömning av behovet av god man för en person med nedsatt hälsotillstånd. 11 kap. 4 § föräldrabalken.
16. RH 2015:39 (2015)
    Fråga om en god man enligt föräldrabalken är fortsatt lämplig för sitt uppdrag när den enskilde gett bort egendom av betydande värde till den gode mannens barn.
17. NJA 2014 s. 731 (2014)
    Innebörden av domstolens utredningsskyldighet i ärenden om upphörande av förvaltarskap.
18. RH 2013:37 (2013)
    Frågan om vad ett godmanskap avseende förvaltning av egendom enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken kan omfatta.
19. NJA 1999 s. 691 (1999)
    Fråga om omfattningen av godmanskap enligt 11 kap 4 § föräldrabalken
20. RÅ 1999 ref. 38 (1999)
    God man som förordnats enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken för att bevaka huvudmannens rätt och förvalta hans egendom har ansetts ha rätt att med stöd av 14 kap. 4 § sekretesslagen få ut kopior av huvudmannens deklarationer, då huvudmannen inte ansetts kunna sjä…
21. RH 1998:6 (1997)
    Processbehörighet i utsökningsförfarandet när part visats vara psykiskt sjuk.
22. NJA 1992 s. 863 (1992)
    Frågor om förordnande av förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken (I) resp upphörande av förvaltarskap (II).
23. NJA 1991 s. 545 (1991)
    Fråga om vilka krav som i visst fall bör ställas på förvaltare som avses 11 kap 7 § FB.

11 kap. 5 § (2)

1. NJA 2021 s. 547 «(I) Den gode mannen och äktenskapsskillnaden resp. (II) Förvaltaren och äktenskapsskillnaden» (2021)
   Den som är god man (I) eller förvaltare (II) är bara under vissa förutsättningar behörig att ansöka om äktenskapsskillnad för den enskildes räkning, när denne inte själv kan uttrycka sin mening.
2. NJA 1994 s. 61 «Samborna och gruppboendet» (1994)
   En man, som under flera år varit sammanboende med en kvinna, ådrog sig en svår hjärnskada vid en olycka och har sedan olyckstillfället inte bott i det gemensamma hemmet. Fråga, i mål om förordnande av bodelningsförrättare på ansökan av god man, om samboförhåll…

11 kap. 7 § (8)

1. Högsta domstolen, mål Ö 6962-22 Dom eller beslut (2023)
   Anordnande av förvaltarskap. Kravet på att höra den enskilde muntligen i högre instans.
2. NJA 2023 s. 904 «Hovrättens förvaltarskapsprövning» (2023)
   Anordnande av förvaltarskap. Kravet på att höra den enskilde muntligen i högre instans.
3. RH 2022:6 (2022)
   Hovrätten har funnit att en förvaltare inte ska få ersättning för mervärdesskatt på det arvode hon fått för uppdraget då tjänsterna som utförts utgör sådan social omsorg som är undantagen skatteplikt enligt 3 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200). Även fråg…
4. NJA 2021 s. 1181 «Förvaltaren och äktenskapsskillnaden II» (2021)
   En förvaltare har inte ansetts behörig att ansöka om äktenskapsskillnad för den enskildes räkning.
5. NJA 2012 s. 715 «Det oönskade förvaltaruppdraget» (2012)
   Förvaltarskap enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Frågor om upphörande och rätt för förvaltare att bli entledigad.
6. RH 1994:87 (1994)
   Genom lagakraftvunnen dom har den tilltalade, för vilken förordnats förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, ådömts ansvar för bedrägligt beteende och förpliktats att utge skadestånd. Förvaltaren har ansetts sakna behörighet att ansöka om återställande av…
7. NJA 1992 s. 863 (1992)
   Frågor om förordnande av förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken (I) resp upphörande av förvaltarskap (II).
8. NJA 1991 s. 545 (1991)
   Fråga om vilka krav som i visst fall bör ställas på förvaltare som avses 11 kap 7 § FB.

11 kap. 9 § (2)

1. NJA 2022 s. 150 «Preskription och förvaltarskap» (2022)
   Preskription. En gäldenär som har förvaltare är inte behörig att personligen ta emot ett krav eller en erinran enligt 5 § 2 preskriptionslagen avseende en skuld som omfattas av förvaltarens uppdrag. För att få preskriptionsavbrytande verkan måste kravet komma …
2. NJA 2021 s. 1181 «Förvaltaren och äktenskapsskillnaden II» (2021)
   En förvaltare har inte ansetts behörig att ansöka om äktenskapsskillnad för den enskildes räkning.

11 kap. 12 § (5)

1. RH 2024:34 (2024)
   En förvaltare har inom ramen för ett tidigare uppdrag allvarligt åsidosatt sina grundläggande skyldigheter gentemot huvudmannen och därför entledigats. Förvaltaren har på grund av detta ansetts inte längre uppfylla de allmänna lämplighetskraven på ställföreträ…
2. RH 2018:19 (2018)
   Fråga om det har funnits förutsättningar att entlediga en förval-tare enligt 11 kap. 20 § föräldrabalken.
3. RH 2016:59 (2016)
   Det har inte ansetts lämpligt att den som är ledamot i ett utskott inom den kommunala förvaltningen som hanterar frågor hänförliga till ensamkommande barn utses som god man för ett sådant barn i samma kommun.
4. RH 2013:25 (2013)
   Frågan om det föreligger hinder mot att en personlig assistent även utses till god man har besvarats nekande.
5. NJA 1991 s. 545 (1991)
   Fråga om vilka krav som i visst fall bör ställas på förvaltare som avses 11 kap 7 § FB.

11 kap. 15 § (1)

1. RH 2008:33 (2008)
   Frågan om en ställföreträdare - god man eller förvaltare - kan föra sin huvudmans talan som kärande i ett mål om äktenskapsskillnad har besvarats jakande.

11 kap. 16 § (5)

1. Högsta domstolen, mål Ö 6962-22 Dom eller beslut (2023)
   Anordnande av förvaltarskap. Kravet på att höra den enskilde muntligen i högre instans.
2. NJA 2023 s. 904 «Hovrättens förvaltarskapsprövning» (2023)
   Anordnande av förvaltarskap. Kravet på att höra den enskilde muntligen i högre instans.
3. RH 2021:18 (2021)
   Tingsrätten har ansetts skyldig att hålla sammanträde i ett mål om anordnande av förvaltarskap trots att den som ansökan avsåg inte påkallade sammanträde där
4. NJA 1993 s. 109 (1993)
   Fråga om muntlig förhandling i domstolsärende angående förordnande av god man.
5. RH 1993:35 (1993)
   Fråga om tingsrättens utredningsskyldighet i mål angående bl.a. byte av förvaltare enligt föräldrabalken.

11 kap. 19 a § (1)

1. NJA 2018 s. 246 «Det oönskade godmansuppdraget» (2018)
   Fråga om förutsättningarna för att en god man ska ha rätt att bli entledigad trots att en ny god man inte har utsetts.

11 kap. 20 § (1)

1. RH 2024:34 (2024)
   En förvaltare har inom ramen för ett tidigare uppdrag allvarligt åsidosatt sina grundläggande skyldigheter gentemot huvudmannen och därför entledigats. Förvaltaren har på grund av detta ansetts inte längre uppfylla de allmänna lämplighetskraven på ställföreträ…

11 kap. 27 § (1)

1. RÅ 2007 ref. 82 (2008)
   Bestämmelsen i 9 kap. 14 § sekretesslagen om sekretess hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd har inte ansetts hindra att uppgifter om vilka personer som har förvaltare enligt föräldrabalken lämnas till ett kreditupplysningsföretag.

12 kap. 2 § (1)

1. NJA 2021 s. 1181 «Förvaltaren och äktenskapsskillnaden II» (2021)
   En förvaltare har inte ansetts behörig att ansöka om äktenskapsskillnad för den enskildes räkning.

12 kap. 4 § (1)

1. RH 2023:5 (2022)
   Fråga om syftet med uttag från överförmyndarspärrat konto är till nytta för den underåriga och om i sådant fall uttaget är i skälig omfattning i förhållande till den nyttan. Vidare fråga om betydelsen av eventuell risk för att pengarna inte kommer att användas…

12 kap. 16 § (13)

1. RH 2021:9 (2021)
   Frågor kring skälighetsprövning av arvode till en förvaltare enligt föräldrabalken.
2. RH 2019:48 (2019)
   Enbart det förhållandet att en skuldsanering pågår, och det oavsett om betalningskrav enligt betalningsplan föreligger eller inte, har inte i sig ansetts utgöra ett särskilt skäl att frångå huvudregeln om huvudmannens betalningsansvar för arvode till god man e…
3. RH 2019:2 (2019)
   Uppgifter om besök och telefonsamtal som en god man lämnat i en arbetsredogörelse på heder och samvete har inte lämnats under straffansvar. De har därför inte tillmätts större betydelse än huvudmannens uppgifter. När den gode mannen inte närmare bemött huvudma…
4. RH 2017:11 (2017)
   Fråga om god man har rätt till arvode och ersättning avseende arbete och utgifter hänförliga till tiden före förordnandet som god man. Hovrätten fann att bedömningen av vilket arvode och vilken ersättning som ska utgå enligt ordalydelsen i 12 kap. 16 § föräldr…
5. RH 2017:12 (2017)
   Fråga om god man har rätt till arvode och ersättning avseende arbete och utgifter hänförliga till tiden före förordnandet som god man. Hovrätten fann att bedömningen av vilket arvode och vilken ersättning som ska utgå enligt ordalydelsen i 12 kap. 16 § föräldr…
6. RH 2016:12 (2016)
   Överförmyndarnämnden har beslutat om riktlinjer som bl.a. angett ett tak för milersättning i syfte att möjliggöra för anhöriga och vänner på längre avstånd att vara god man under förutsättning att milersättningen inte tillåts bli oskäligt hög. Fråga om överför…
7. RH 2013:45 (2013)
   Fråga om särskilda skäl enligt 12 kap. 16 § tredje stycket föräldrabalken förelegat för att det allmänna ska stå för ersättningen till en god man.
8. RH 2012:22 (2012)
   Den enskildes dödsbo har i visst fall ålagts betalningsskyldighet för arvode och ersättning till den enskildes gode man trots att den enskildes inkomster under det år när uppdraget utförts inte översteg någon av de i 12 kap. 16 § tredje stycket föräldrabalken …
9. RH 2012:12 (2012)
   Förordnad god man för ett ensamkommande flyktingbarn har ersatts enligt en av överförmyndarnämnden fastställd schablon. Hovrätten har konstaterat att vid fastställande av arvode till god man har en kommun som utgår från en schablonersättning alltid att pröva o…
10. RH 2011:61 (2011)
    Vid beräkning av det s.k. förbehållsbeloppet enligt 12 kap. 16 § tredje stycket föräldrabalken har ansetts att det, när det gäller den enskildes förvärvsinkomster, är den taxerade förvärvsinkomsten som avses med inkomstbegreppet enligt bestämmelsen, vilket inn…
11. RH 2010:87 (2010)
    Fråga om skälig ersättning till god man enligt lagen (2005:429) om ensamkommande barn. Då en god mans rätt till ersättning är reglerad i lag är det inte möjligt att med hänvisning till ett ingånget avtal utöka eller begränsa rätten till ersättning utöver vad s…
12. RH 2010:1 (2010)
    Fråga om arvode och utgiftsersättning till god man i visst fall ska betalas med den enskildes medel eller av kommunen. Särskilda skäl har ansetts föreligga att - trots att den enskildes beräknade inkomst för aktuellt år har överstigit 2,65 gånger prisbasbelopp…
13. RH 2008:30 (2006)
    Yrkande om dröjsmålsränta på ersättning för arbete som god man och därefter förvaltare enligt föräldrabalken har ogillats.

12 kap. 55 § (1)

1. RH 2015:18 (2015)
   Hyresnämndsmål. Lägenheter i fastigheter belägna på Kungsholmen och Södermalm har ansetts vara direkt jämförbara med lägenheter i fastigheter belägna i Sundbyberg.

13 kap. 1 § (1)

1. NJA 1993 s. 124 (1993)
   Omyndiga, som förvärvat fast egendom genom gåva från sin förmyndare, har, eftersom denne var i ond tro beträffande sin äganderätt, ansetts inte ha gjort ett godtrosförvärv enligt 18 kap 1 § JB.

13 kap. 3 § (2)

1. RH 1995:15 (1994)
   Fråga om kravet på utredning när överförmyndarens tillstånd begärs till fastighetsförvärv och framställningen inte avser viss bestämd fastighet. Tillika fråga om vem som är behörig att göra en sådan framställning.
2. NJA 1991 s. 545 (1991)
   Fråga om vilka krav som i visst fall bör ställas på förvaltare som avses 11 kap 7 § FB.

13 kap. 4 § (1)

1. NJA 1991 s. 545 (1991)
   Fråga om vilka krav som i visst fall bör ställas på förvaltare som avses 11 kap 7 § FB.

13 kap. 8 § (1)

1. RH 2023:5 (2022)
   Fråga om syftet med uttag från överförmyndarspärrat konto är till nytta för den underåriga och om i sådant fall uttaget är i skälig omfattning i förhållande till den nyttan. Vidare fråga om betydelsen av eventuell risk för att pengarna inte kommer att användas…

13 kap. 10 § (2)

1. NJA 2012 s. 1095 «Överförmyndaren» (2012)
   Formkravet vid fastighetsköp. När ska en av såväl köpare som säljare undertecknad köpehandling anses ha getts ut så att avtalsbundenhet har uppstått? Jfr NJA 2000 s. 747 I och II.
2. NJA 2011 s. 436 (2011)
   Det krävs inte samtycke av överförmyndaren när en överenskommelse om gränsens sträckning träffas vid en fastighetsbestämning för ett omyndigt barns räkning.

13 kap. 13 § (1)

1. RH 2015:11 (2015)
   Fråga om samtycke till föräldrar till sextonårig pojke att låta denne driva bokföringspliktig rörelse som enskild näringsidkare.

13 kap. 19 § (1)

1. RH 1997:115 (1997)
   Under moders förmyndarförvaltning har av underårigas medel periodvis förbrukats förhållandevis stora belopp för kläder, rekreation m.m. Ej skäl för föreskrifter enligt 13 kap. 19 § föräldrabalken.

15 kap. 1 § (1)

1. NJA 1999 s. 159 (1999)
   Förbudet enligt 15 kap. 6 § föräldrabalken för en förmyndare, god man eller förvaltare att för den enskildes räkning avstå från arv eller testamente har ansetts analogt tillämpligt på avstående från förvärv genom förmånstagarförordnande vid försäkring

15 kap. 6 § (2)

1. RH 2005:41 (2005)
   God man har inte för sin huvudmans räkning ansetts att med giltig verkan kunna godkänna testamente.
2. NJA 1999 s. 159 (1999)
   Förbudet enligt 15 kap. 6 § föräldrabalken för en förmyndare, god man eller förvaltare att för den enskildes räkning avstå från arv eller testamente har ansetts analogt tillämpligt på avstående från förvärv genom förmånstagarförordnande vid försäkring

15 kap. 14 § (1)

1. NJA 1983 s. 791 (1983)
   För A jämlikt 18 kap 3 § FB förordnad god man har för A:s räkning avstått från arv som tillfallit denne. Avståendet har vid tillämpning av 15 kap 14 § 3 st FB betraktats som gåva och i följd härav ansetts ogiltigt.

15 kap. 15 § (2)

1. NJA 1993 s. 3 (1993)
   När omyndig ägt en andel i fast egendom, och förmyndaren begärt försäljning av den fasta egendomen enligt lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt, har samtycke av överförmyndaren ansetts erforderligt.
2. NJA 1990 s. 533 (1990)
   Fråga vid tillämpning av lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället, om arrendeavtalet avsåg ett s k gårdsarrende. Vidare fråga om omfattningen av inskrivningsmyndighetens prövning. Slutligen fråga huruvida arrendeupplåtelsen krävde öve…

16 kap. 7 § (2)

1. HFD 2020 ref. 50 (2020)
   Fråga om en förvaltare har rätt att för huvudmannens räkning ta del av uppgifter som rör ställföreträdarskapet och som omfattas av sekretess.
2. HFD 2013 ref. 73 (2013)
   Ett syskonbarn har i visst fall ansetts ha insynrätt enligt 16 kap. 7 § föräldrabalken.

16 kap. 11 § (1)

1. RH 2023:5 (2022)
   Fråga om syftet med uttag från överförmyndarspärrat konto är till nytta för den underåriga och om i sådant fall uttaget är i skälig omfattning i förhållande till den nyttan. Vidare fråga om betydelsen av eventuell risk för att pengarna inte kommer att användas…

16 kap. 13 § (3)

1. RH 2024:35 (2024)
   Överförmyndaren har ansetts ha klagorätt i mål om utdömande av sådant vite som förelagts av överförmyndaren, även då ändringsyrkandet på objektiva grunder inte kan sägas ha gått överförmyndaren emot (jfr RH 2021:44). Även fråga om den enskilde bör befrias från…
2. RH 2021:44 (2021)
   Sedan överförmyndaren förbisett att återkalla en begäran om utdömande av vite innan tingsrätten avgjorde målet, har fråga uppkommit om överförmyndarens klagorätt. Även fråga om den enskilde bör befrias från skyldigheten att betala vitet.
3. RH 1997:35 (1997)
   Överförmyndare har ansetts behörig att föra talan hos tingsrätt om utdömande av vite m.m. enligt 16 kap. 13 § föräldrabalken. Tingsrättens beslut varigenom vitet utdömts och nytt, förhöjt vite utsatts har emellertid undanröjts och målet återförvisats till ting…

17 kap. 1 § (2)

1. Högsta domstolen, mål Ä 1813-24 Dom eller beslut (2025)
   Fråga om godmanskap ska anordnas för en person som behöver hjälp med att bevaka sin rätt och förvalta sin egendom, eller om hjälpbehovet kan tillgodoses genom anhörigbehörigheten enligt 17 kap. 1 § föräldrabalken.
2. NJA 2025 s. 842 «Anhörigbehörigheten» (2025)
   Fråga om godmanskap ska anordnas för en person som behöver hjälp med att bevaka sin rätt och förvalta sin egendom, eller om hjälpbehovet kan tillgodoses genom anhörigbehörigheten enligt 17 kap. 1 § föräldrabalken.

17 kap. 2 § (1)

1. RH 2019:19 (2019)
   Anhörigbehörighet enligt 17 kap. föräldrabalken har inte ansetts vara ett alternativ till godmanskap när det funnits motsättningar mellan den enskildes barn.

18 kap. 3 § (3)

1. NJA 1983 s. 791 (1983)
   För A jämlikt 18 kap 3 § FB förordnad god man har för A:s räkning avstått från arv som tillfallit denne. Avståendet har vid tillämpning av 15 kap 14 § 3 st FB betraktats som gåva och i följd härav ansetts ogiltigt.
2. NJA 1981 s. 1079 (1981)
   Vid TR:s prövning av ansökan om förordnande av god man enligt 18 kap 3 § FB skall nämnd delta, om person, som har talerätt i saken, hos TR:n har motsatt sig bifall till ansökningen. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.
3. NJA 1981 s. 291 (1981)
   I mål om hävande av omyndighetsförklaring har den omyndigförklarade befunnits på grund av hämmad förståndsutveckling och psykisk abnormitet av annat slag vara ur stånd att vårda sig och sin egendom. Fråga huruvida det kunde anses tillräckligt att god man föror…

20 kap. 1 § (2)

1. RH 2013:54 (2013)
   En tingsnotarie har inte ansetts behörig att fatta beslut i ett ärende som avsåg en vuxenadoption när ärendet visserligen inte var tvistigt men beslutet ändå gick sökanden emot.
2. NJA 1996 s. 657 (1996)
   Bestämmelserna i föräldrabalken om domstolens sammansättning (20 kap 1 §) och om förordnande av god man (20 kap 2 §) har ansetts tillämpliga när barn för sk positiv bördstalan.

20 kap. 2 § (2)

1. RH 2023:47 (2023)
   Ett rättegångsbiträde enligt 20 kap. 2 a § föräldrabalken har begärt ersättning för det arbete som utförts i samband med ett överklagande utan uppdrag. Hovrätten har ansett att rättegångsbiträdet haft fog att räkna med att huvudmannen önskade överklaga och där…
2. NJA 1996 s. 657 (1996)
   Bestämmelserna i föräldrabalken om domstolens sammansättning (20 kap 1 §) och om förordnande av god man (20 kap 2 §) har ansetts tillämpliga när barn för sk positiv bördstalan.

20 kap. 2 a § (1)

1. NJA 2013 s. 685 (2013)
   Rättegångsbiträde enligt 20 kap. 2 a § föräldrabalken har tillerkänts ersättning för arbete i samband med överklagande, oavsett att den person för vilken biträdet har förordnats inte har lämnat någon skriftlig fullmakt.

20 kap. 3 § (1)

1. NJA 2020 s. 179 «Förvaltarskapsfullmakten» (2020)
   En person som det har förordnats en förvaltare för har kunnat lämna giltig fullmakt åt ett ombud att överklaga beslutet om förvaltarskap.

20 kap. 7 § (1)

1. NJA 2006 s. 672 (2006)
   Fråga i vad mån en överförmyndare eller överförmyndarnämnd, som fört talan i ett mål eller ärende, har rätt att få ersättning av allmänna medel för arbete och utgifter enligt 20 kap. 7 § föräldrabalken.

20 kap. 9 § (1)

1. NJA 1984 s. 594 (1984)
   Socialnämnd har inte ansetts behörig att föra talan i HD mot HovR:s beslut om tillstånd att antaga adoptivbarn. 20 kap 9 § FB, 20 § lagen (1946:804) om införande av nya RB och 7 kap sistnämnda balk.

20 kap. 12 § (13)

1. NJA 2008 s. 1190 (2008)
   Överklagandeförbudet i 20 kap. 12 § tredje stycket föräldrabalken omfattar även beslut varigenom hovrätten vägrat prövningstillstånd.
2. RH 2008:65 (2008)
   Förbudet att överklaga en hovrätts avgörande i mål om interimistiskt förordnande enligt föräldrabalken har ansetts omfatta även beslut, varigenom prövningstillstånd har vägrats.
3. NJA 1996 s. 441 (1996)
   Förbudet i 20 kap 12 § 1 st FB att överklaga HovR:s dom eller slutliga beslut i mål om underhåll har ansetts omfatta även beslut om upphörande av allmän rättshjälp och därav föranlett beslut om återbetalningsskyldighet gentemot staten. HovR:n har inte ansetts …
4. NJA 1995 s. 336 (1995)
   Fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § 1 st FB har ansetts omfatta även beslut om ogillande av yrkande om avvisning på grund av rättegångshinder.
5. NJA 1994 s. 118 (1994)
   Fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § 1 st FB har ansetts omfatta även beslut av HovR enligt 7 kap 19 § FB att en förälder i stället för barnet skall ersätta motpartens rättshjälpskostnader.
6. NJA 1993 s. 389 (1993)
   Part har i enlighet med fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § FB ansetts inte få överklaga HovR:s dom beträffande bl a underhållsbidrag, oaktat parten fört talan även mot ett i domen intaget beslut om ersättning till rättshjälpsbiträde.
7. NJA 1992 s. 278 (1992)
   Fråga om omfattningen av överklagandeförbuden i 18 kap. 4 § första st. äktenskapsbalken och 20 kap. 12 § första st. föräldrabalken.
8. NJA 1991 s. 733 (1991)
   Fråga om avvisning på grund av fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § 3 st andra meningen FB.
9. NJA 1988 s. 429 (1988)
   Resning har ansetts kunna meddelas beträffande interimistiskt beslut om överflyttande av vårdnad om barn.
10. NJA 1986 s. 140 (1986)
    Förbuden i 15 kap 32 § GB och 20 kap 12 § FB att fullfölja talan mot HovR:s beslut avseende bl a interimistiskt förordnande om underhåll till make och barn har ansetts inte omfatta beslut varigenom HovR i anslutning till sådant beslut har jämkat maximibeloppet…
11. NJA 1984 s. 380 (1984)
    Fullföljdsförbudet i 20 kap 12 § andra meningen FB har ansetts gälla även fråga om ersättning för rättegångskostnad som uppkommit i mål angående besvär över beslut av överförmyndare.
12. NJA 1984 s. 295 (1984)
    Fullföljdsförbudet i 15 kap 32 § GB och 20 kap 12 § FB har ansetts omfatta även beslut som HovR i mål avseende frågor som anges i lagrummen har meddelat angående rättegångskostnad parterna emellan eller angående ersättning till statsverket för kostnad i anledn…
13. NJA 1983 s. 819 (1983)
    Ett av TR under rättegången meddelat interimistiskt beslut angående underhållsbidrag överklagades till HovR:n. I samband med sitt avgörande av den dit fullföljda frågan har HovR:n meddelat beslut om ersättning enligt rättshjälpslagen till biträde för där utför…

21 kap. 1 § (2)

1. NJA 2011 s. 507 (2011)
   Svensk exekutionsbehörighet vid verkställighet av svensk dom om umgänge.
2. RÅ 2000 ref. 30 (2000)
   En tingsrätt har bestämt att en förälder har rätt till umgänge med sina barn under vartannat veckoslut utan att precisera om umgänget skall utövas vid veckoslut under jämna eller udda kalenderveckor. Fråga om det är möjligt att enligt bestämmelserna i 21 kap. …

21 kap. 2 § (1)

1. RH 2025:22 (2025)
   Vid ersättning för medlingsuppdrag i verkställighetsärenden enligt 21 kap. 2 § föräldrabalken ska timkostnadsnormen inom rättshjälpsområdet tjäna som utgångspunkt. Timkostnadsnormen bör emellertid kunna frångås när det finns skäl till det på grund av uppdraget…

21 kap. 7 § (1)

1. RÅ 1997 ref. 58 (1997)
   Åtgärd enligt 21 kap. 7 § föräldrabalken i form av föreläggande vid vite att överlämna barn till vårdnadshavare har ansetts kunna beslutas utan hinder av att den mot vilken föreläggandet riktas bor utomlands. Plenimål.

21 kap. 13 § (8)

1. RH 2025:22 (2025)
   Vid ersättning för medlingsuppdrag i verkställighetsärenden enligt 21 kap. 2 § föräldrabalken ska timkostnadsnormen inom rättshjälpsområdet tjäna som utgångspunkt. Timkostnadsnormen bör emellertid kunna frångås när det finns skäl till det på grund av uppdraget…
2. RH 2020:32 (2020)
   En part ansökte om verkställighet av en tingsrätts interimistiska beslut om barns boende. Parten återkallade sin ansökan sedan motparten, utan att yttra sig över ansökan, återlämnat barnet dagen före ett planerat sammanträde vid tingsrätten, varefter ärendet a…
3. RH 2019:46 (2019)
   Efter att en part ansökt om verkställighet av en tingsrätts interimistiska beslut rörande umgänge med barn, meddelade tingsrätten ett nytt interimistiskt beslut med innebörden att inget umgänge skulle ske. Parten återkallade därefter sin ansökan om verkställig…
4. RH 2006:60 (2006)
   Hinder mot överflyttning av ett barn, som olovligen bortförts från Finland till Sverige, har inte ansetts föreligga då det inte visats att det skulle föreligga en allvarlig risk för att överflyttningen skulle skada barnets hälsa eller i övrigt försätta barnet …
5. RÅ 2002 ref. 69 (2002)
   Socialnämnd har ålagts att ersätta motparts rättegångskostnader i ett mål enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn men inte det familjehem som också varit tappande part.
6. RÅ 2002 ref. 1 (2002)
   Vid prövning av fråga om överflyttning enligt Haagkonventionen av en tolvårig pojke som olovligen kvarhålls i Sverige skall hänsyn tas till barnets uttalade vilja att stanna här. Omständigheterna har emellertid varit sådana att barnets viljeyttring inte ansett…
7. RÅ 1996 ref. 52 (1996)
   Förutsättningar för överflyttning av barn enligt 11 och 12 §§ lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Fråga, vid bedömningen av om kvarhållandet av ett barn varit olovligt, var barnet …
8. RÅ 1995 ref. 99 (1995)
   Förutsättningar för överflyttning av barn enligt 11 och 12 §§ lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Fråga, vid bedömningen av om bortförandet av ett barn varit olovligt, var barnet h…

Utan paragrafangivelse (7)

1. MD 2013:9 (2013)
   Fråga om Sulake Sverige AB:s affärsmetod att låta underåriga ingå köpeavtal på webbplatsen www.habbo.se utan förmyndares samtycke samt om användningen av vissa standardavtalsvillkor stått i strid mot lag m.m.
2. RH 2006:10 (2006)
   I fall då föräldrarna efter separation har fortsatt gemensam vårdnad om sina barn, kan barnens umgänge med en av föräldrarna rättsligt regleras endast om det genom en sådan reglering också förordnas att barnen skall bo tillsammans med den andra föräldern.
3. NJA 2002 s. 390 (2002)
   Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål angående vårdnaden om barn som olovligen förts till Sverige.
4. NJA 1999 s. 166 (1999)
   Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål avseende vårdnaden om barn.
5. NJA 1995 s. 770 (1995)
   Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt vid prövning av gemensam ansökan om att vårdnad om barn skall vara gemensam.
6. NJA 1995 s. 241 (1995)
   Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål angående vårdnad om barn.
7. NJA 1993 s. 65 (1993)
   Internationella rättsförhållanden. Fråga om svenskdomsrätt i mål angående vårdnad om barn. Frågan om svensk domsrätt har ansetts skola prövas ex officio.