Högsta domstolen, mål T 2252-24

s. 1 Sida 1 av 7 i domstolens handling

• HÖGSTA DOMSTOLENS DOM · meddelad i Stockholm den 30 juli 2025
• Mål nr · T 2252-24

PARTER

Klagande J.S.

Ombud: Advokaterna E.A. och E.H.

Motpart T.M.

Ställföreträdare: M.M.

Ställföreträdare: M.A.

Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C.J.

SAKEN Fastställande av faderskap

s. 2 Sida 2 av 7 i domstolens handling

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom 2024-02-23 i mål T 7505-23

DOMSLUT

Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut.

Högsta domstolen fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen åt C.J. till 19 825 kr. Av beloppet avser 15 860 kr arbete och 3 965 kr mervärdesskatt.

YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN

J.S. har yrkat att Högsta domstolen ska ogilla T.M.s faderskapstalan.

T.M. har motsatt sig att hovrättens dom ändras.

DOMSKÄL

Bakgrund

¶1. M.M. och T.L. var gifta med varandra. I augusti 2021 reste de tillsammans till en fertilitetsklinik i Ryssland, där ett donerat ägg skulle befruktas med T.L.s sperma och sättas in i M.M.s kropp. De undertecknade ett avtal med kliniken om att en befruktning utanför kroppen skulle genomföras. I en bilaga till avtalet fanns information om samtycke till behandlingen och om vad som gällde om en av makarna skulle avlida.

¶2. M.M. har berättat att T.L. vid besöket i augusti 2021 lämnade färsk sperma som befruktade ett ägg. Det bestämdes att makarna skulle komma tillbaka till kliniken i oktober 2021. Det befruktade ägget skulle då sättas in i M.M.s kropp.

s. 3 Sida 3 av 7 i domstolens handling

¶3. T.L. avled i covid i september 2021.

¶4. M.M. reste tillbaka till kliniken i mars 2022. Det befruktade ägget sattes då in i hennes kropp. Hon födde sonen T.M. på Danderyds sjukhus den 15 november 2022.

¶5. T.M. väckte talan i tingsrätten och yrkade att domstolen skulle fastställa att T.L. är hans far.

¶6. Tingsrätten ogillade talan. Domstolen ansåg det utrett att T.M. hade tillkommit genom en assisterad befruktning på det sätt som gjorts gällande i målet och att T.L. är hans biologiska far. Enligt tingsrätten måste bestämmelsen i 1 kap. 5 § första stycket 3 föräldrabalken, som enligt sin ordalydelse i och för sig är tillämplig, dock tolkas på så sätt att fadern måste vara i livet när en assisterad befruktning äger rum för att faderskap ska kunna fastställas.

¶7. Hovrätten har med tillämpning av 1 kap. 5 § första stycket 3 ändrat tingsrättens dom och förklarat att T.L. är far till T.M.

Vad målet gäller

¶8. Målet gäller fastställande av faderskap för ett barn som tillkommit genom en befruktning utanför kroppen och där moderns make, vars spermier använts för att befrukta ägget, hade avlidit när det befruktade ägget sattes in i moderns kropp.

Rättslig reglering om faderskap

¶9. Enligt 1 kap. 1 § föräldrabalken ska den man som modern är gift med vid barnets födelse anses som barnets far (faderskapspresumtionen). Detsamma gäller om modern är änka och barnet föds inom sådan tid efter mannens död att barnet kan vara avlat dessförinnan. Presumtionen gäller

s. 4 Sida 4 av 7 i domstolens handling

även när ett barn har tillkommit genom en assisterad befruktning (se prop. 2017/18:155 s. 60).

¶10. Om faderskapspresumtionen inte gäller, ska faderskap i stället fastställas genom bekräftelse eller dom (se 1 kap. 3 § första stycket).

¶11. I 1 kap. 3 § andra stycket finns ett undantag där något faderskap inte ska fastställas genom dom. Det gäller i fråga om en ensamstående kvinna som genomgått insemination eller befruktning utanför kroppen enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. eller vid en behörig inrättning utomlands. Med ensamstående kvinna avses en kvinna som inte är gift, registrerad partner eller sambo.

¶12. I 1 kap. 8 § föräldrabalken finns en särskild bestämmelse om faderskap i en situation där en man samtycker till assisterad befruktning. Om modern har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen med samtycke av en man som var hennes make eller sambo och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen, ska vid tillämpningen av 2–5 §§ den som har lämnat samtycket anses som barnets far. Faderskapet grundas alltså i ett sådant fall på att det finns ett giltigt samtycke. Den genetiska kopplingen är utan betydelse för tillämpningen av bestämmelsen.

¶13. En befruktning utanför kroppen består av två moment: befruktningen av ägget utanför kvinnans kropp och införandet av det befruktade ägget i hennes kropp. En förutsättning för att 1 kap. 8 § ska vara tillämplig är att modern är gift eller sambo med mannen och att det finns ett samtycke från mannens sida till hela behandlingen. (Jfr prop. 2017/18:155 s. 67 f.)

¶14. Om det saknas förutsättningar att fastställa faderskap enligt de redovisade bestämmelserna, ska en prövning göras enligt 1 kap. 5 §.

s. 5 Sida 5 av 7 i domstolens handling

¶15. Enligt 1 kap. 5 § första stycket ska rätten förklara en man vara far om

1) det genom en genetisk undersökning är utrett att han är barnets far, 2) det är utrett att han har haft samlag med barnets mor under den tid då barnet kan ha tillkommit och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom samlaget, eller 3) det är utrett att en insemination eller befruktning utanför kroppen har utförts med hans spermier under den tid då barnet kan ha tillkommit och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen.

¶16. I 1 kap. 5 § andra stycket finns en undantagsregel. Den anger att faderskap inte kan fastställas genom dom för en man som är spermiedonator enligt 6 eller 7 kap. lagen om genetisk integritet m.m.

¶17. Som framgår av 1 kap. 5 § föräldrabalken är det avgörande för fastställande av faderskap att det finns en genetisk koppling mellan barnet och mannen. Punkten 1 (genetisk undersökning) kan tillämpas även om det är fråga om assisterad befruktning. Det konstaterades emellertid i förarbetena att det kan finnas fall där det inte går att göra en genetisk undersökning. Det traditionella samlagsrekvisitet som nu framgår av punkten 2 behölls och det infördes också en reglering motsvarande den nuvarande punkten 3 om att faderskap ska kunna fastställas för en man vars spermier har använts vid en assisterad befruktning. Det framhölls att barnets bästa och barns rätt till kunskap om sitt ursprung väger tyngre än donatorns intresse av att inte bli förklarad far i sådana situationer. Ett undantag ansågs dock motiverat för den som är spermiedonator enligt lagen om genetisk

integritet m.m. (Jfr prop. 2004/05:137 s. 50 ff.)

s. 6 Sida 6 av 7 i domstolens handling

¶18. Det finns inget föreskrivet undantag som innebär att faderskap inte ska kunna fastställas för en man som inom en relation lämnat spermier vid en assisterad befruktning, varken för det fall där mannen har avlidit innan det befruktade ägget sattes in i moderns kropp eller det fall där mannen inte har kunnat lämna sitt samtycke till hela behandlingen. Regleringen i 1 kap. 5 § första stycket gäller därför även i de situationerna.

Bedömningen i detta fall

¶19. Det är klarlagt att T.M. har tillkommit genom en befruktning utanför kroppen och att T.L.s spermier använts för att befrukta ägget. Det har också framgått att T.L. var i livet när själva befruktningen av ägget skedde. Till detta ska läggas att det genom stödbevisning i form av åberopad DNA- utredning numera helt saknas anledning att betvivla att T.L. är T.M.s biologiska far.

¶20. När det befruktade ägget sattes in i M.M.s kropp var T.L. inte längre i livet. M.M. och T.L. var inte gifta när T.M. föddes och han kan inte heller anses ha varit avlad innan T.L. avled. Som hovrätten har funnit är faderskapspresumtionen i 1 kap. 1 § föräldrabalken inte tillämplig.

¶21. I fråga om tillämpningen av 1 kap. 8 § kan konstateras att M.M. och T.L. var makar enbart under den första delen av behandlingen, dvs. när T.L.s spermier befruktade ägget. När den andra delen – införande av det befruktade ägget i M.M.s kropp – ägde rum hade T.L. avlidit. Paret var således inte makar under hela behandlingen på sätt som förutsätts enligt den paragrafen.

¶22. En tillämpning av 1 kap. 3 § andra stycket skulle förutsätta att M.M. var ensamstående under behandlingen. Hon och T.L. genomgick dock delar av behandlingen som makar. Bestämmelsen är därmed inte tillämplig.

s. 7 Sida 7 av 7 i domstolens handling

¶23. Det blir då fråga om att tillämpa 1 kap. 5 § första stycket 3. Det har skett en befruktning utanför kroppen där T.L.s spermier använts och det är med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att T.M. har tillkommit genom behandlingen. Något undantag som medför att faderskap inte kan fastställas föreligger inte.

¶24. Det ska därför fastställas att T.L. är far till T.M. Hovrättens domslut ska alltså fastställas.

I avgörandet har deltagit justitieråden Dag Mattsson, Stefan Reimer (referent), Jonas Malmberg, Anders Perklev och Katrin Hollunger Wågnert. Föredragande har varit justitiesekreteraren Sandra Lundgren.