Bet. 2001/02:TU12

Trafikutskottets betänkande

2001/02:TU12

Vissa frågor om sjömäns vilotid

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1998:958) om

vilotid för sjömän samt vissa andra lagförslag

(prop. 2001/02:108). Genom lagändringarna, som

föreslås träda i kraft den 30 juni 2002, införlivas

två EG-direktiv i svensk lagstiftning.

Införlivandet av det s.k. vilotidsdirektivet

kräver bl.a. en begränsning av dispensregeln i 4 §

vilotidslagen. Det betyder t.ex. att det inte längre

skall vara möjligt att avtala bort den särskilda

bestämmelsen om att sjömän som är under 18 år skall

ha rätt till minst nio timmars sammanhängande

nattvila. För införlivandet av det s.k.

tillsynsdirektivet krävs bl.a. en ny bestämmelse som

innebär att tillsynen av utländska fartygs

efterlevnad av vilotidsbestämmelserna skall kunna

utövas genom såväl flaggstats- som

hamnstatskontroll.

Slutligen tillstyrker utskottet regeringens

förslag om att det i vilotidslagen skall införas en

möjlighet att i kollektivavtal bestämma om undantag

från lagens vilotidsgränser för vaktgående sjömän på

fartyg som enbart anlöper svenska, dock inte

gotländska, hamnar.

Utskottets betänkande är enhälligt.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1998:958) om

vilotid för sjömän,

b) lag om ändring i fartygssäkerhetslagen

(1988:49),

c) lag om ändring i mönstringslagen

(1983:929),

d) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

e) lag om ändring i sjömanslagen (1973:282).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:108.

Stockholm den 14 maj 2002

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica

Öhman (s), Sven Bergström (c), Anders G Högmark (m),

Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling

(kd), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Lars

Björkman (m), Monica Green (s), Inger Segelström

(s), Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd), Mikael

Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Jan-Evert

Rådhström (m) och Sture Arnesson (v).

2001/02

TU12

Redogörelse för ärendet

Inom den europeiska gemenskapen har antagits två

direktiv om vilotid alternativt arbetstid för

sjömän. Båda direktiven skall vara införlivade i

medlemsstaternas nationella regelverk senast den 30

juni 2002.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1998:958) om

vilotid för sjömän samt vissa ytterligare

lagändringar som alla syftar till att

införliva två EG-direktiv i svensk

lagstiftning. Dessutom tillstyrker utskottet

ett förslag om undantag från

begränsningsreglerna vad gäller vilotid för

vaktgående sjömän på passagerarfartyg som

enbart anlöper svenska, dock inte gotländska,

hamnar.

Gällande bestämmelser och deras

bakgrund

I Sverige lagregleras inte sjömäns arbetstider på

det sätt som gäller för arbetsmarknaden i övrigt. I

stället har lagstiftaren valt att lagstifta om

sjömäns vilotider. Enligt lagen (1998:958) om

vilotid för sjömän (vilotidslagen) gäller i

sammanfattning följande.

Vilotiden under en tjugofyratimmarsperiod får inte

understiga tio timmar. Den får delas upp i högst två

perioder, varav den ena måste vara minst sex timmar.

Tiden mellan två viloperioder får inte överstiga

fjorton timmar. Kortare raster räknas i sammanhanget

inte som vilotid.

"Dygnsvilan" enligt ovanstående måste enligt en

"veckoregel" kompletteras med ytterligare minst sju

timmars vila under vilken sjudagarsperiod som helst.

En sjudagarsperiod innehåller totalt 168 timmar. Av

dessa måste alltså minst 77 timmar avsättas för

vila. Arbetstiden får därmed under perioden totalt

uppgå till högst 91 timmar. Allt arbete utöver 40

timmar i veckan - normalarbetstid - benämns

överskjutande tid. För sådan tid gäller att

ersättning skall lämnas i form av fritid i hamn

eller på sätt som fastställs i kollektivavtal.

Vilotidslagen är i stora delar dispositiv. Sålunda

kan parterna genom kollektivavtal bestämma om

undantag från lagens tillämpning, dock inte vad

gäller beslut om säkerhetsbesättning och, i fråga om

vaktgående personal, vilotidsbestämmelserna i 4 §.

Vilotidslagen infördes den 1 oktober 1998 efter

riksdagsbeslut våren samma år (prop. 1997/98:128,

bet. 1997/98:TU12, rskr. 1997/98:261). Därmed

anpassades till svensk lagstiftning två

internationella konventioner, ILO-konventionen (nr

180) om sjömäns arbetstid och bemanningen på fartyg

samt Internationella sjöfartsorganisationens

reviderade s.k. STCW-konvention om minsta tillåtna

vilotid för vakthavande befäl och vaktgående

besättningsman.

Regeringens förslag

Inledning

Inom den europeiska gemenskapen har antagits två

direktiv om vilotid alternativt arbetstid för

sjömän. Direktiven skall vara införlivade i

medlemsstaternas nationella regelverk senast den 30

juni 2002. Det ena direktivet, som i propositionen

benämns vilotidsdirektivet, grundar sig på ett avtal

ingånget mellan arbetsgivar- och

arbetstagarorganisationerna på europeisk nivå. Det

andra direktivet, som benämns tillsynsdirektivet,

gäller kontroll av efterlevnaden av

vilotidsdirektivet.

Införlivande av vilotidsdirektivet

För införlivandet av vilotidsdirektivet krävs enligt

regeringens bedömning ändringar av gällande svensk

lagstiftning i följande avseenden.

Dispensregeln i vilotidslagen måste begränsas och

endast gälla vilotidsbestämmelserna i 4 § samma lag.

Det betyder att det inte längre skall vara möjligt

att avtala bort den särskilda bestämmelsen i 5 § om

att sjömän som är under 18 år skall ha rätt till

minst nio timmars sammanhängande nattvila. Det skall

heller inte vara möjligt att avtala bort reglerna om

att det skall finnas en arbetsordning (9 §) samt om

att anteckningar skall föras om vilotid (10 §).

Nämnda dispensbegränsningar föranleder ändrad

lydelse av 4 § vilotidslagen.

Vidare krävs enligt regeringen vissa ändringar i

fartygssäkerhetslagen (1988:49). Sålunda föreslås en

regel (10 kap. 5 §) av innebörd att det vid

besiktning av fartyg även skall undersökas om

bestämmelserna i vilotidslagen efterlevs. Dessutom

föreslås vissa regler om hur sådan undersökning

skall gå till (10 kap. 8 a §) och om möjligheter att

förbjuda ett fartygs resa när vilotidsbestämmelserna

inte efterlevs (11 kap. 1 §).

Härutöver fordras en ny bestämmelse (20 a §) i

mönstringslagen (1983:929) om skyldighet för

arbetsgivaren att bekosta sjömäns

läkarundersökningar samt en ny föreskrift i 58 §

sjömanslagen (1973:282) om skyldighet för

befälhavare att tillhandahålla viss lagstiftning

ombord.

Införlivande av tillsynsdirektivet

Tillsynsdirektivets införlivande föranleder enligt

propositionen följande lagändringar.

I vilotidslagen föreslås en bestämmelse (7 a §) om

att utländska fartyg som används i affärsdrift och

som anlöper svensk hamn skall iaktta klausulerna

1-12 i det avtal som bifogas vilotidsdirektivet.

Innebörden av detta är i korthet att efterlevnaden

av vilotidsbestämmelserna skall kunna bli föremål

inte bara för flaggstatskontroll utan även för

hamnstatskontroll.

I fartygssäkerhetslagen föreslås en

tilläggsbestämmelse (10 kap. 8 §) om att det vid

fartygsinspektioner också skall undersökas om

bestämmelserna i vilotidslagen efterlevs. I samma

lag föreslås en ny bestämmelse (10 kap. 8 a

§) om kontroll av arbetsordning och anteckningar i

samband med inspektion av utländskt fartyg samt om

vad tillsynsmyndigheten skall göra vid misstanke om

brott mot vilotids- eller arbetstidsbestämmelser.

Också tilläggsbestämmelsen i 11 kap. 1 § om

kvarhållande (jfr ovan) betingas av

tillsynsdirektivets införlivande i svensk

lagstiftning.

Slutligen föreslås ett nytt lagrum (7 kap. 43 §) i

sekretesslagen (1980:100) om sekretess för uppgifter

som kommer fram vid tillsyn enligt

fartygssäkerhetslagen och som kan skada

uppgiftslämnaren om de röjs.

Möjlighet till undantag för viss lokal trafik

Efter det att vilotidslagen trädde i kraft den 1

oktober 1998 har, enligt vad som redovisas i

propositionen, vissa rederier som bedriver lokal

sjöfart i skrivelser till Regeringskansliet begärt

ändring i vilotidslagen eller möjlighet till dispens

från gällande regler.

Företagen har hävdat att vilotidslagen omöjliggör

en effektiv och väl anpassad schemaläggning, att den

medför fler arbetsresor för besättningarna och att

den leder till ökade rekryteringsproblem. Enligt

rederierna är vilotidslagen anpassad till den "stora

sjöfarten" med drift dygnet runt och ett vaktsystem

med flera personer per befattning. Skillnaden mellan

denna sjöfart och den lokala sjöfarten är, anför

regeringen, att de flesta sjömän som arbetar i den

lokala passagerartrafiken torde fungera som

vakthavande i fartygssäkerhetslagens mening. Därmed

saknas för närvarande möjlighet att utnyttja

undantagsmöjligheterna i 3 § vilotidslagen, alltså

att i kollektivavtal bestämma om andra vilotider än

de lagstiftade.

Mot denna bakgrund föreslår

regeringen att det i vilotidslagen

skall införas en möjlighet att i

kollektivavtal bestämma om undantag

från lagens vilotidsgränser för

vaktgående sjömän på fartyg som

enbart anlöper svenska, dock inte

gotländska, hamnar. I motiveringen

anför regeringen att det beträffande

sådana fartyg bör finnas ett större

partsinflytande över avsteg från

vilotidsgränserna för vaktgående

sjömän. Den trafik som kan komma i

fråga är sådan som går inomskärs och

i övrigt mellan svenska hamnar.

Denna trafik gör korta resor med

täta hamnanlöp. Därmed borde den

kunna rymmas inom den möjlighet till

undantag som ILO-konventionen nr 180

öppnar och som medger mer frekventa

och längre ledighetsperioder. Den

föreslagna nya undantagsmöjligheten

för lokal sjötrafik föreslås ges ett

nytt lagrum, 3 a §, i vilotidslagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen

föreslår i den nu behandlade propositionen. Detta

betyder att utskottet tillstyrker regeringens

förslag till dels lag om ändring i lagen (1998:958)

om vilotid för sjömän, dels lag om ändring i

fartygssäkerhetslagen (1988:49), dels lag om ändring

i mönstringslagen (1983:929), dels lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100) och dels lag om ändring i

sjömanslagen (1973:282).

Genom vilotidslagen (1998:958), som trädde i kraft

den 1 oktober 1998, genomfördes i svensk

lagstiftning två konventioner, nämligen dels ILO-

konventionen (nr 180) om sjömäns arbetstid och

bemanningen på fartyg, dels en reviderad STCW-

konvention med föreskrifter om minsta tillåtna

vilotid för vakthavande befäl och vaktgående

besättningsman. I bilaga till dessa konventioner

finns en modell för hur register över sjömännens

dagliga arbets- eller vilotid skall föras (jfr s.

74-75 i propositionen). Med särskild hänvisning till

denna modell vill utskottet peka på betydelsen av en

rationellt och tidsenligt utformad administration av

arbets- och vilotidsfrågorna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 2001/02:108 Vissa

frågor om sjömäns vilotid att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1998:958) om vilotid

för sjömän,

2. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen

(1988:49),

3. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929),

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282).

Lagförslagen är fogade som bilaga 2 till

betänkandet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i

lagen (1998:958) om vilotid för

sjömän

2. Förslag till lag om ändring i

fartygssäkerhetslagen (1988:49)

3. Förslag till lag om ändring i

mönstringslagen (1983:929)

4. Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

5. Förslag till lag om ändring i sjömanslagen

(1973:282)