Bet. 2001/02:UU9

Utrikesutskottets betänkande

2001/02:UU9

Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiskagemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens

förslag om godkännande av Europa-Medelhavsavtalet

mellan Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsstater och Egypten. Inga motioner har väckts

med anledning av propositionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Europa-Medelhavsavtalet med Egypten

Riksdagen godkänner, med bifall till proposition

2001/02:78, Europa-Medelhavsavtalet om upprättandet

av en associering mellan Europeiska gemenskaperna

och deras medlemsstater, å ena sidan, och Arab-

republiken Egypten, å andra sidan, undertecknat i

Luxemburg den 25 juni 2001.

Stockholm den 19 februari 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban

Ahlin (s), Bertil Persson (m), Sören Lekberg (s),

Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson

(kd), Göran Lennmarker (m), Carina Hägg (s),

Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Murad

Artin (v), Jan Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors (m),

Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c),

Karl-Göran Biörsmark (fp) och Anders Berglöv (s).

2001/02

UU9

Redogörelse för ärendet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner

Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en

associering mellan Europeiska gemenskaperna och

deras medlemsstater, å ena sidan, och Arabrepubliken

Egypten, å andra sidan. Syftet med

associeringsavtalet är bl.a. att inom ramen för EG:s

nya Medelhavspolitik bidra till stabilitet och en

positiv ekonomisk och social utveckling i regionen.

Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. politisk

dialog, frihandel samt ekonomiskt och socialt

samarbete.

Genom avtalet inrättas vissa organ som skall

övervaka avtalets tillämpning.

Ärendet och dess beredning

I enlighet med beslut av Europeiska unionens råd den

8 juni 1995 inledde Europeiska kommissionen

förhandlingar om ett nytt avtal mellan Europeiska

gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater, å ena

sidan, och Arabrepubliken Egypten, å andra sidan.

Förhandlingarna fördes av kommissionen i samråd med

medlemsstaterna. Sverige har deltagit aktivt i

arbetet. Synpunkter har löpande inhämtats från de

närmast berörda myndigheterna. Förhandlingarna

avslutades under våren 2001 och avtalet

undertecknades den 25 juni 2001. Innan avtalet kan

träda i kraft skall det godkännas av de

avtalsslutande parterna, i enlighet med varje

avtalsslutande parts konstitutionella bestämmelser.

Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten är

ett blandat avtal. I avtalet är det Europeiska

gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen

samt deras medlemsstater som är avtalsparter å den

ena sidan och Arabrepubliken Egypten å den andra

sidan.

Bakgrund

EG:s handelspolitik mot länderna kring Medelhavet

har länge baserats på en kombination av

associerings- och frihandelsavtal samt

samarbetsavtal med ensidiga handelspreferenser.

Riktlinjerna för Medelhavspolitiken har sedan början

av 1970-talet återkommande presenterats i särskilda

program. Dessa har innehållit tre viktiga moment:

upprättande av institutioner för politiskt

samarbete, handelsförmåner samt särskilda protokoll

för tekniskt och ekonomiskt samarbete som

återkommande förnyats. Inom ramen för dessa

protokoll har ramkrediter och biståndsmedel

angivits.

Kommissionens förslag till riktlinjer för en ny

fördjupad Medelhavsstrategi antogs av Europeiska

unionens råd i april 1995. Medelhavsstrategin syftar

till samarbete som skall stärka fred och säkerhet

samt politisk och social stabilitet i Europa och i

Medelhavsområdet. Strategin vilar på tre pelare. Den

första pelaren utgörs av nya former för en fördjupad

politisk dialog som grundas på respekten för

demokrati och mänskliga rättigheter. Den andra

utgörs av ett särskilt frihandelsområde som skall

kombineras med ökat finansiellt bistånd och den

tredje av samarbete på det sociala och kulturella

planet.

Det euromediterrena frihandelsområdet skall vara

utbyggt till år 2010 och baseras på bilaterala avtal

slutna mellan EG och följande

Medelhavsländer/områden: Algeriet, Cypern, Egypten,

Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Syrien,

Tunisien, Turkiet och de palestinska territorierna

samt inbördes mellan dessa. Förutom frihandelsfrågor

rymmer avtalet frågor om EG-bistånd för

modernisering av Medelhavsländernas ekonomier samt

bekämpandet av terrorism, organiserad brottslighet

och av narkotikasmuggling m.m.

Hittills har Europa-Medelhavsavtal slutits med

Tunisien, Israel, Marocko och Jordanien samt med

Palestinska myndigheten (interimsavtal). Dessa avtal

har godkänts av Sveriges riksdag.

Den ekonomiska utvecklingen i Egypten

För att komma till rätta med strukturella problem,

fattigdomsklyftor och arbetslöshet, inleddes i

början av 1990-talet en strikt ekonomisk

reformpolitik i Egypten, där privatisering,

handelsliberalisering, avreglering och en exportledd

tillväxt gavs prioritet av statsledningen.

Genomdrivandet av reformpolitiken har inte varit

helt problemfri och har hela tiden måst balanseras

mot social hänsyn. Den ekonomiska utvecklingen i

Egypten har dock under 1990-talet förbättrats och

den egyptiska ekonomin förefaller vara fortsatt

stabil även om den just nu påverkas av den globala

ekonomiska nedgången, men framför allt av effekter

av terrordåden i USA den 11 september 2001.

Den svensk-egyptiska handeln

Handelsförbindelserna mellan Sverige och Egypten är

goda med en betydande handelspotential. Egypten är -

näst efter Sydafrika - Sveriges största marknad på

den afrikanska kontinenten. Flera svenska företag

finns etablerade genom dotterbolag, joint ventures

eller agenter.

Sverige har under hela 1990-talet haft ett

handelsöverskott i handeln med Egypten. Under åren

1999 och 2000 uppgick vår export till 2,8 miljarder

kronor respektive 4 miljarder kronor. Samtidigt

uppgick den svenska importen från Egypten till

knappt 92 miljoner kronor respektive knappt 120

miljoner kronor.

Handeln mellan EG och Egypten

EG är Egyptens största handelspartner både vad

gäller export och import. Drygt 30 % av exporten går

till EG och drygt 40 % av importen kommer från EG.

Gemenskapen har under hela 1990-talet haft ett

handelsöverskott i handeln med Egypten. Exporten

från EG till Egypten uppgick år 2000 till 75

miljarder kronor, medan den egyptiska exporten till

EG uppgick till knappt hälften, 32 miljarder kronor.

Innehållet i avtalet

Genom Europa-Medelhavsavtalet upprättas en

associering mellan gemenskaperna och deras medlemmar

och Egypten. Avtalet omfattar 92 artiklar indelade i

åtta avdelningar med följande rubriker: Politisk

dialog (I), Fri rörlighet för varor (II),

Etableringsrätt och tillhandahållande av tjänster

(III), Kapitalrörelser och andra ekonomiska

bestämmelser (IV), Ekonomiskt samarbete (V), Dialog

och samarbete om sociala frågor (VI), Finansiellt

samarbete (VII) och Institutionella och allmänna

bestämmelser samt slutbestämmelser (VIII). Avtalet

omfattar även sex bilagor och fem protokoll.

Bilagorna, protokollen samt slutakten utgör en

integrerad del av avtalet. I slutakten återfinns

parternas deklarationer.

Vidare innehåller avtalet gemensamma bestämmelser

inom ett flertal områden bl.a. ekonomiskt samarbete,

sociala frågor, tullar och avgifter, samarbete för

att förhindra och kontrollera illegal invandring,

kulturellt samarbete samt finansiellt samarbete för

att bidra till att avtalets mål uppfylls.

Artiklarna 83-88 i avtalet tar även upp frågor som

rör parternas säkerhetsintressen, produktion och

handel med krigsmateriel, icke-diskriminering och

underlåtenhet att fullgöra åtaganden enligt avtalet.

Associeringsavtalet träder i kraft den första dagen

i andra månaden efter det att alla parter har

godkänt det. Det ersätter då samarbetsavtalet mellan

Europeiska ekonomiska gemenskapen och Egypten,

vilket undertecknades den 18 januari 1977.

Kompetensfrågor

Europa-Medelhavsavtalet reglerar bl.a. frågor inom

den gemensamma handelspolitikens område. Av artikel

133 i Fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen och EG-domstolens praxis framgår att

Europeiska gemenskapens traktatkompetens inom den

gemensamma marknaden är exklusiv. Det aktuella

avtalet reglerar emellertid också förhållanden som

ligger utanför gemenskapens kompetens och således

inom ramen för den nationella lagstiftningsmaktens

kompetens, t.ex. politisk dialog, finansiellt

samarbete och brottsbekämpning. I avtalet är såväl

Europeiska gemenskapen och Europeiska kol- och

stålgemenskapen (i avtalet kallade gemenskapen) som

medlemsstaterna avtalsparter å den ena sidan.

Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal. Genom

avtalet åtar sig medlemsstaterna bl.a. finansiella

förpliktelser. Med hänsyn till de finansiella

åtagandena och då partnerskapsavtalet är av större

vikt skall det enligt 10 kap. 2 § regeringsformen

godkännas av riksdagen.

Godkännande av avtalet

Regeringen betonar att EG:s Medelhavsstrategi syftar

till att ge en ny dimension till relationerna med de

icke-europeiska Medelhavsländerna och att

understödja den politiska, ekonomiska och sociala

utvecklingen i dessa länder. Målsättningen är att

säkerställa en fredlig utveckling i Medelhavsområdet

samt att främja stabilitet och en positiv ekonomisk

och social utveckling.

Regeringen påpekar även att Medelhavsområdet,

sedan Sveriges EU-inträde, har fått en ökad

betydelse för vårt land.

Utskottets överväganden

Sverige medverkar aktivt till att EU visar öppenhet

mot omvärlden och ett starkt globalt engagemang. Ett

uttryck för EU:s ambitioner i detta avseende är den

Medelhavsstrategi som beslöts av rådet i april 1995

och som fick sin slutliga utformning i den s.k.

Barcelonadeklarationen, vilken antogs vid ett möte i

november samma år av de 15 EU-staterna, de 11

Medelhavsstaterna utanför unionen samt av den

palestinska myndigheten.

Hittills har Europa-Medelhavsavtal slutits med

Tunisien, Israel, Marocko och Jordanien samt

därutöver ett interimsavtal med Palestinska

befrielseorganisationen (PLO) för den palestinska

myndigheten på Västbanken och i Gaza.

Associeringsavtalet med Egypten är således det

sjätte avtalet som sluts inom ramen för den nya

Medelhavsstrategin. Därefter har även förhandlingar

om avtal med Algeriet och Libanon slutförts, i

december 2001 respektive januari 2002. Förhandlingar

med Syrien pågår. Cypern, Malta och Turkiet är

kandidatländer till EU och har sedan tidigare

associationsavtal. Målsättningen är att det

euromediterrena frihandelsområdet skall vara utbyggt

till år 2010.

Avtalet med Egypten ger ramar för en politisk

dialog, definierar ett brett spektrum av

samarbetsområden och öppnar vägen för frihandel med

industriprodukter. Avtalet möjliggör även en

liberalisering av handeln med jordbruksprodukter.

När det gäller handeln med jordbruksprodukter är

Sveriges målsättning att Egypten skall ges villkor

för tillträde till EU:s marknad som inte är mindre

fördelaktiga än de mest fördelaktiga villkor som

tidigare erbjudits någon associeringspartner i

Medelhavsområdet. Genom frihandels-komponenten i

avtalet kommer ytterligare krav att ställas på

Egypten avseende landets pågående omstrukturering

och modernisering av ekonomin.

I avtalets inledning hänvisas bl.a. till de

traditionella banden mellan parterna och önskan om

att stärka dessa och upprätthålla bestående

förbindelser grundade på partnerskap och

ömsesidighet. Vidare erinras om den betydelse som

parterna fäster vid principerna i FN-stadgan, om de

skillnader som finns i ekonomisk och social

utveckling mellan Egypten och gemenskapen samt om

behovet av att förstärka den ekonomiska och sociala

utvecklingen i Egypten. Associeringsavtalet beaktar

gemenskapens och Egyptens frihandelssträvan och de

rättigheter och skyldigheter som följer av bl.a.

frihandelsavtal i enlighet med

Världshandelsorganisationen (WTO).

Genom avtalet etableras en regelbunden politisk

dialog mellan parterna, vilken skall behandla alla

frågor av gemensamt intresse. En politisk dialog

skall även föras mellan Europaparlamentet och

Egyptens parlament.

Sammanfattningsvis utgör associeringsavtalet med

Egypten ytterligare ett steg på vägen mot ett utökat

partnerskap mellan EU och länderna kring Medelhavets

östra och södra strand, och syftar till att på ett

positivt sätt fördjupa och utöka de europeisk-

egyptiska förbindelserna.

Utskottet vill särskilt framhålla att respekten

för demokratiska principer och mänskliga rättigheter

utgör en viktig beståndsdel i avtalet. Detta ger

stöd för det nödvändiga fortsatta arbetet med att

utveckla demokratiska institutioner och förbättra

situationen när det gäller mänskliga rättigheter.

Med det anförda tillstyrker utskottet att

riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet med

Egypten.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:78 föreslår regeringen att

riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet om

upprättandet av en associering mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan,

och Arabrepubliken Egypten, å andra sidan,

undertecknat i Luxemburg den 25 juni 2001.