Bet. 2002/03:KU6

Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU6

Ändringar i regeringsformen – samarbetet i EUm.m. (vilande förslag och följdlagstiftning)

Sammanfattning

I betänkandet anmäls vilande förslag till lagar om

ändring i regeringsformen och riksdagsordningen för

slutligt beslut. Det vilande förslaget till lag om

ändring i regeringsformen innebär att skyddet för

utsatta grupper kompletteras och förstärks. Vidare

införs en föreskrift om skydd för miljön. Nya

bestämmelser införs också rörande Lagrådets

sammansättning samt normgivningen på

kulturmiljöområdet.

Övriga ändringar i regeringsformen rör samarbetet

i Europeiska unionen (EU). Dessa innebär att det av

grundlagen uttryckligen framgår att riksdagen kan

godkänna en överenskommelse inom ramen för

samarbetet i EU även om överenskommelsen inte finns

i slutligt skick. Därutöver ändras regeringsformens

bestämmelse om överlåtelse av beslutanderätt till EG

så att beslutanderätt kan överlåtas inom ramen för

samarbete i EU. Enligt förslaget görs ett tillägg i

nämnda bestämmelse om att beslutanderätt kan

överlåtas som inte rör principerna för statsskicket.

Vidare görs ytterligare ett tillägg i bestämmelsen

som innebär att en överlåtelse kan beslutas av

riksdagen först efter att riksdagen har godkänt en

överenskommelse inom EU-samarbetet enligt vad som

föreskrivs i bestämmelserna om sådant godkännande.

Det vilande förslaget till lag om ändring i

regeringsformen innebär också att regeringens

skyldighet att informera och samråda med riksdagen i

EU-frågor grundlagsfästs. Som en följd av detta görs

en ändring i riksdagsordningen, där motsvarande

skyldighet hittills har reglerats.

Ändringarna i regeringsformen och i

riksdagsordningen föreslås träda i kraft den 1

januari 2003.

Utskottet tillstyrker att riksdagen slutligt antar

vilande förslag till lagar om ändring i

regeringsformen och i riksdagsordningen.

I betänkandet behandlar utskottet vidare

regeringens förslag i proposition 2001/02:72 till

lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen

m.m. Förslaget innebär bl.a. att regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas

att utfärda föreskrifter till skydd för fasta

fornlämningar och fornfynd. Ändringarna föreslås

träda i kraft den 1 januari 2003.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottets ställningstaganden har föranlett en

reservation och tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ändringar i regeringsformen och

riksdagsordningen

Riksdagen antar slutligt det i bilaga 2 intagna

förslaget till dels lag om ändring i

regeringsformen, dels lag om ändring i

riksdagsordningen.

Reservation (v, mp)

2. Ändringar i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:72 i

denna del.

Stockholm den 5 november 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel

Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson

(v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders

Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Nils Fredrik

Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin

(mp), Christer Adelsbo (s), Elisebeht Markström (s)

och Åsa Torstensson (c).

2002/03

KU6

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Grundlag stiftas enligt 8 kap. 15 § första stycket

regeringsformen (RF) genom två likalydande

riksdagsbeslut. Det andra beslutet får enligt

bestämmelsen inte fattas förrän det efter det första

beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket

och den nyvalda riksdagen har samlats.

Enligt 8 kap. 16 § RF stiftas riksdagsordningen på

det sätt som anges i 8 kap. 15 § första stycket

första och andra meningarna samt andra stycket. Den

kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst

tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av

riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet.

I 3 kap. 16 § riksdagsordningen föreskrivs att

konstitutionsutskottet skall anmäla vilande beslut i

ärende angående grundlag eller riksdagsordningen

till kammaren för slutligt beslut.

Vilande förslag

Riksdagen beslutade den 13 juni 2002 (bet.

2001/02:KU18, prot. 2001/02:

124) att som vilande anta det i proposition

2001/02:72 framlagda förslaget till lag om ändring i

regeringsformen, utom såvitt avsåg ett förslag till

en språklig ändring i bestämmelsen om uppdelning i

lokal och regional kommunal nivå (1 kap. 7 §). Vad

gäller propositionens förslag till ändring av

bestämmelsen om riksdagens möjlighet att överlåta

beslutanderätt (10 kap. 5 §) antogs förslaget som

vilande med ett tillägg som utskottet tog initiativ

till.

Vid samma tillfälle beslutade riksdagen därutöver

att som vilande anta det i ovan nämnda proposition

framlagda förslaget till lag om ändring i

riksdagsordningen.

Vilande förslag till lagar om ändring i

regeringsformen och riksdagsordningen framgår av

bilaga 2.

Förslag till följdlagstiftning

I proposition 2001/02:72 yrkas vidare att riksdagen

antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen

m.m. Lagförslaget framgår av bilaga 3.

Utskottet tillstyrkte i betänkandet 2001/02:KU18

föreslagna lagändringar i sak, men ansåg att

riksdagen borde skjuta upp behandlingen av förslagen

till dess att riksdagen hade beslutat om den

grundlagsändring som hade samband härmed. I enlighet

med detta beslutade riksdagen den 13 juni 2002 att

uppskjuta behandlingen av regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen

m.m. (prot. 2001/02:124).

Utskottets överväganden

Vilande förslag till lagar om

ändring i regeringsformen och i

riksdagsordningen

Förslagets innebörd i korthet

Det vilande förslaget till lag om ändring i

regeringsformen (RF) innebär att det i 1 kap. 2 § RF

införs en föreskrift om att det allmänna dels skall

verka för att alla människor skall kunna uppnå

delaktighet och jämlikhet i samhället, dels skall

motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg,

nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller

religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell

läggning, ålder eller annan omständighet som gäller

den enskilde som person. Vidare införs i samma

paragraf en föreskrift om att det allmänna dels

skall trygga rätten till hälsa, dels skall främja en

hållbar utveckling som leder till en god miljö för

nuvarande och kommande generationer.

Förslaget innebär också att det i 8 kap. 7 § RF

förs in ett nytt ämnesområde – kulturmiljö – inom

vilket regeringen, efter bemyndigande i lag, genom

förordning kan meddela föreskrifter.

Därutöver föreslås en ändring i 8 kap. 18 § RF som

innebär att pensionerade domare i Högsta domstolen

och Regeringsrätten i princip skall likställas med

aktiva domare i de båda högsta domstolarna när det

gäller tjänstgöring i Lagrådet. Utgångspunkten skall

dock fortfarande vara att det i största möjliga

utsträckning skall vara aktiva justitieråd och

regeringsråd som arbetar i Lagrådet.

Några av ändringarna i det vilande förslaget till

lag om ändring i regeringsformen tar sikte på

samarbetet i Europeiska unionen (EU). En ändring

innebär att bestämmelsen om riksdagens godkännande

av internationella överenskommelser (10 kap. 2 §)

tillfogas ett nytt stycke som tar sikte på

samarbetet i EU. Därmed kommer det av

regeringsformen uttryckligen att framgå att

riksdagen kan godkänna en internationell

överrenskommelse som ingås inom ramen för samarbetet

i EU även om överenskommelsen inte föreligger i

slutligt skick. Regeringen avgör under

konstitutionellt ansvar om en ändring av

överenskommelsen, som tillkommit efter riksdagens

godkännande men innan ministerrådet har beslutat att

anta överenskommelsen, kräver riksdagens

godkännande.

Därutöver föreslås regeringsformens bestämmelse om

riksdagens möjlighet att överlåta beslutanderätt

till Europeiska gemenskaperna (EG) ändras så att

beslutanderätt kan överlåtas inom ramen för

samarbete i EU (10 kap. 5 § första stycket). Enligt

förslaget görs vidare ett tillägg i lagtexten om att

beslutanderätt kan överlåtas som inte rör

principerna för statsskicket. Dessutom läggs till en

bestämmelse om att riksdagen kan överlåta

beslutanderätt först efter att den godkänt en

överenskommelse enligt 2 §.

Ytterligare en föreslagen ändring tar sikte på EU-

samarbetet. Denna innebär att regeringens skyldighet

att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor

grundlagsfästs i 10 kap. 6 § RF. En följdändring

görs i 10 kap. 1 § RO, där motsvarande skyldighet

hittills har reglerats. Närmare bestämmelser om hur

skyldigheten skall fullföljas meddelas som hittills

i riksdagsordningen (RO).

Utskottets anmälan och yttrande

Under 2001/02 års riksmöte har riksdagen som vilande

antagit det förslag till lagar om ändring i

regeringsformen och i riksdagsordningen som

redovisats i det föregående. Genom detta betänkande

anmäls nu det vilande beslutet till kammaren för

slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet

anförde vid ärendets första behandling tillstyrker

utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.

Ändringar i lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m.

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att vissa ändringar görs i 2

kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Enligt

förslaget bemyndigas regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter

till skydd för fasta fornlämningar och fornfynd (9

§). Vidare föreslås överträdelse av föreskrifter

eller bestämmelser till skydd för fasta

fornlämningar och fornfynd sanktioneras genom straff

(21 a §), vilket ersätter bestämmelsen om generellt

vite i nuvarande 9 § fjärde stycket. Därutöver

föreslås vissa i huvudsak redaktionella ändringar i

bestämmelsen om överklagande (24 §).

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen under föregående riksmöte av

proposition 2001/02:72 tillstyrkte utskottet i sak

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m. (bet. 2001/02:KU18

s. 53). Utskottet vidhåller denna bedömning och

föreslår därför, under förutsättning att det vilande

förslaget till lag om ändring i regeringsformen

slutligt antas, att riksdagen nu antar regeringens

förslag.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Ändringar i regeringsformen och

riksdagsordningen (punkt 1)

av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen förkastar det i bilaga 2 intagna

förslaget till dels lag om ändring i

regeringsformen, dels lag om ändring i

riksdagsordningen.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Vilande förslag till ändringar i

regeringsformen och riksdagsordningen

av Per Unckel (m), Henrik S Järrel (m) och Nils

Fredrik Aurelius (m).

Vid riksdagens beslut den 13 juni 2002 om ändringar

i regeringsformen och riksdagsordningen,

innefattande bl.a. betydelsefulla förändringar vad

avser Sveriges relationer till EU, röstade Moderata

samlingspartiet enligt följande:

· Partiet stödde inte de föreslagna ändringarna i

10 kap. 2 § RF, genom vilka det skulle göras

möjligt för riksdagen att inom ramen för EU-

samarbetet godkänna överenskommelser som ännu

inte slutförhandlats. Ändringen avser att ge

utrymme för rättsbildning inom EU genom s.k.

rambeslut. Moderata samlingspartiet kan inte

acceptera en ordning varigenom Sverige blir

bundet av ett beslut vars närmare innebörd inte

kan överblickas. Sådana överenskommelser som

avses kunna ingås genom den föreslagna

förändringen av regeringsformen bör tillträdas

först när den svenska följdlagstiftningen

presenterats.

·

· Partiet stödde det förslag till ändring av 10

kap. 5 § RF som till viss del utarbetats av

konstitutionsutskottet. Genom ändringen blir det

möjligt för riksdagen att överlåta

beslutsbefogenheter till EU också utanför det

s.k. förstapelarområdet. Om frågan kräver

grundlagsändring kan dock överlåtelse ske först

efter det att grundlagen ändrats genom två

likalydande beslut med mellanliggande

riksdagsval.

·

· Partiet stödde övriga föreslagna ändringar i

regeringsformen som bl.a. avser dess

målsättningsparagraf.

·

De föreslagna ändringarna i regeringsformen gäller

tre separata frågor. Dessa borde riksdagen vid det

andra beslutstillfället få ta ställning till var och

en för sig. Först därigenom blir det möjligt att

fullt ut reflektera de åsikter riksdagen rymmer.

Separata beslut är också den beslutsform som närmast

ansluter till stadgandet i 8 kap. 15 § RF om att

riksdagens beslut vid första och andra

beslutstillfället skall vara likalydande.

En sådan beslutsordning kommer emellertid inte

att tillämpas. Moderata samlingspartiet

kommer under dessa omständigheter att vid

det andra besluts-tillfället rösta ja till

de föreslagna ändringarna i regeringsformen

och i riksdagsordningen. Innebörden av detta

ställningstagande är emellertid att Moderata

samlingspartiet vidhåller samma uppfattning

i de tre frågorna som vid riksdagens beslut

den 13 juni. Ställningstagandet innefattar

nu en kombination av ett ja till huvuddelen

av de föreslagna ändringarna och en

förklaring att detta ja inte inbegriper

ändringar i 10 kap. 2 § RF. Den valda

beslutsordningen ger inte möjlighet att på

ett annat rättvisande sätt åskådliggöra vår

mening.

2. Vilande förslag till ändringar i

regeringsformen och riksdagsordningen

av Mats Einarsson (v).

Vänsterpartiet motsatte sig medlemskapet i EU av

framför allt demokratiskäl. Vi är motståndare till

att politisk makt och lagstiftningsbefogenheter

överförs från de folkvalda i Sveriges riksdag till

maktstrukturer med oklara ansvarsförhållanden och

låg demokratisk legitimitet inom EU-systemet. Den

successiva överföringen av beslutanderätt från de

nationella parlamenten till en överstatlig nivå

undergräver demokratin i EU:s medlemsländer.

Ändringen av 10 kap. 5 § RF innebär att den

begränsning av det överförbara beslutsområdet som

indirekt ligger i avgränsningen till Europeiska

gemenskaperna, EG, försvinner. ”Europeiska

gemenskaperna” ersätts i grundlagen av det

övergripande begreppet Europeiska unionen. Därmed

underlättas framtida överföring av beslutsmakt på en

mängd områden som i dag ligger utanför EG.

Vänsterpartiet kommer inte att medverka till en

sådan utveckling. Den nya restriktion som ligger i

att överförandet av beslutanderätt inte får röra

principerna för statsskicket är i och för sig ett

tillägg som vi välkomnar, men det ändrar inte vår

helhetsbedömning av grundlagsändringens praktiska

innebörd.

Vänsterpartiet menar vidare att det är en felaktig

beslutsordning att i förväg ändra grundlagen för att

möjliggöra framtida beslut om maktöverföring, beslut

vars innebörd vi i dag inte känner. Grundlagens

restriktioner för sådana beslut upphör att vara

restriktioner om de tas bort eller modifieras redan

innan de situationer för vilka de är avsedda har

uppstått. Det rimliga är att riksdagen i stället

inväntar resultatet av den kommande

regeringskonferensen och därefter – om gjorda

fördragsändringar godkänts – gör de ändringar av

grundlag som kan vara nödvändiga. Detta fördröjer

givetvis beslutsprocessen, men det är just det som

är avsikten med grundlagens restriktioner.

I det vilande grundlagsförslaget inryms ett

flertal ändringar av regeringsformen, ändringar som

i flera fall har föga med varandra att göra.

Vänsterpartiet stöder dessa ändringar. Vi vill

särskilt peka på de förstärkta formuleringarna om

det allmännas ansvar för en god miljö i 1 kap. 2 §

RF samt den i samma paragraf utvidgade och

preciserade skyldigheten för det allmänna att

motverka diskriminering. Denna ändring av grundlagen

har länge förordats av Vänsterpartiet. Vi stöder

också ändringen av 10 kap. 2 § RF, som vi menar i

realiteten stärker riksdagens roll vid ingåendet av

internationella avtal inom EU.

Tyvärr medger inte riksdagens beslutsordning,

sådan den har tolkats i praxis, att Vänsterpartiet

fullföljer sitt ställningstagande i dessa delar då

denna innebär att samtliga vilande

grundlagsändringar i detta betänkande avgörs i ett

beslut. Vi tvingas därför – på grund av den vikt vi

tillmäter ändringen av 10 kap. 5 § RF – att rösta

nej till samtliga ändringar.

3. Vilande förslag till ändringar i

regeringsformen och riksdagsordningen

av Gustav Fridolin (mp).

Vid konstitutionsutskottets behandling av

regeringens proposition 2001/02:72 Ändringar i

regeringsformen – samarbetet i EU m.m. yrkade

Miljöpartiet i reservationer avslag på regeringens

förslag när det gällde såväl ändringar i 10 kap. 2 §

regeringsformen (RF) som ändringar i 10 kap. 5 § RF.

Jag vill återigen framhålla Miljöpartiets

uppfattning att den föreslagna ändringen i 10 kap. 2

§ RF strider mot grundläggande demokratiska

principer. Riksdagens beslutanderätt urholkas om

överenskommelser inom ramen för EU-samarbetet skall

kunna godkännas utan att den slutliga texten

föreligger. Till detta kan framhållas att

erfarenheten av det förra riksmötets

rambeslutsprocesser visar att revideringar och

ändringar av föreliggande förslag har varit

frekventa. Ledamöter och utskott i riksdagen har

inte kontinuerligt fått ta del av ändringar eller

haft kännedom om vilka förhandlingspositioner och

textförslag som har varit aktuella. Som Miljöpartiet

tidigare framhållit måste politisk debatt,

ställningstaganden och beslut ovillkorligen grundas

på fakta, utredningar och konsekvensanalyser. På

grund av bristerna i bedömningsunderlaget,

förfarandet och beslutsordningen har riksdagen varit

förhindrad att föra en seriös och saklig debatt. Vår

uppfattning är alltjämt att endast om nödvändig

följdlagstiftning samtidigt presenteras för

riksdagen kan ett rambesluts alla konsekvenser

överblickas. Den ändring som det vilande förslaget

innebär medför enligt vår mening att riksdagen

grundlagsfäster en otillfredsställande ordning. I

stället borde, som vi påpekade vid vårens

behandling, insikten om att ett demokratiskt

samhälle förutsätter reella, öppna och faktabaserade

beslutsprocesser där parlamentariker,

samhällsdebattörer och allmänhet ges faktisk

möjlighet att delta, slås fast. Det tilltagande

utanförskap som många människor känner inför

politiken kommer inte minska av att de folkvalda

organen beskärs sin makt. När besluten fattas allt

längre ifrån människor ökar i stället känslan av

vanmakt, något vi i Miljöpartiet inte vill bidra

till.

Det vilande förslaget till ändring i 10 kap. 5 §

första stycket RF innebär att riksdagen inom ramen

för samarbete i EU kan överlåta beslutanderätt under

förutsättning att det inte rör principerna för

statsskicket. Jag vill återigen framhålla

Miljöpartiets uppfattning att uttrycket ”principerna

för statsskicket” är alltför vagt och obestämt. Det

kan med fog ifrågasättas om det verkligen säkrar

skyddet för våra grundläggande konstitutionella

principer.

Den föreslagna ändringen medför vidare att den

svenska riksdagen ges möjlighet att överlämna

beslutanderätten på områden som rör det

mellanstatliga samarbetet inom andra och tredje

pelaren. Om så sker, kan andra och tredje pelaren

inte längre definieras som ett mellanstatligt

samarbete. Jag vill peka på att resonemanget kring

det framtida EU-samarbetet från såväl regeringens

som utskottsmajoritetens sida vid vårens

riksdagsbehandling var motsägelsefullt på en rad

punkter. Å ena sidan hävdades uppfattningen att

samarbetet inom andra och tredje pelarens områden

helt klart är mellanstatligt, samtidigt som det å

andra sidan nog inte föreligger någon principiell

skillnad mellan de tre pelarna. Som vi då framhöll

påvisar detta antingen grundläggande

konstitutionella problem inom EU eller att

Amsterdamfördraget inte kan tolkas på annat sätt än

att ytterligare politikområden flyttas till det

överstatliga området. Det sistnämnda ville inte

fördragets ratificeringsförespråkare medge,

förmodligen därför att folkopinionen skulle ha varit

emot att överstatligheten utökades till fler

politikområden. Inte heller under den gångna

valrörelsen har syftet med den föreslagna

grundlagsändringen klargjorts för de svenska

väljarna.

Vid vårens behandling framhöll vi också att den

föreslagna skrivningen ”inom ramen för samarbete i

Europeiska unionen” lämnar öppet för ett

överlämnande till såväl existerande som framtida

institutioner och organ inom EU och EG. Detta

innebär enligt min mening att vi på grund av EU:s

dynamiska karaktär inte på förhand kan bedöma till

vilka aktörer ett överlämnade sker samt vilka

befogenheter dessa aktörer kan komma att ha i

framtiden.

Jag vill därutöver återigen understryka att det

återkommande kravet på effektivare beslutsformer

inom EU-samarbetet inte tar hänsyn till den i 1 kap.

1 § RF föreskrivna principen om folksuveränitet. Om

riksdagen nu slutligt antar den föreslagna

grundlagsändringen kan den svenska riksdagens och

därmed det svenska folkets inflytande över

utvecklingen inom både unionen och på den nationella

nivån reduceras. Därmed har folksuveräniteten på ett

ingripande sätt inskränkts samt dörren öppnats för

en stegrad integrationstakt inom EU.

Fortsättningsvis kommer det inte att finnas tre

pelare inom EU-samarbetet utan i stället en stor

kolonn med bestämmanderätt över samtliga

politikområden. Ett överlämnande av beslutanderätt

på ett område innebär att riksdagen har frånhänt sig

sin normgivningsmakt för framtiden. Det demokratiska

underskottets effekter på samhällsutvecklingen, den

politiska debatten och individens delaktighet och

ansvar för beslutsprocesser kommer att bli

allvarliga.

Vidare bör återigen framhållas att det i dag inte

finns någon konkret anledning att genomföra den

föreslagna grundlagsändringen. Något aktuellt

förslag på en fördragsändring som medför att det bör

öppnas möjlighet för att överlämna beslutanderätt

till också andra och tredje pelaren inom EU-

samarbetet finns inte. Vad som nu är i fråga är

således inte en anpassning till verkligheten,

eftersom förslaget till grundlagsändring endast

bygger på antagandet att ändringen möjligtvis behövs

med anledning av ett eventuellt beslut vid den

kommande regeringskonferensen 2004.

Gällande praxis beträffande beslutsordningen i

ärenden om grundlagsändring innebär att de olika

paragraferna i förslaget till lag om ändring i

regeringsformen skall vid riksdagens slutliga

behandling ses som en enhet. Denna enhet skall då i

sin helhet antingen antas eller förkastas av

riksdagen. Detta innebär för Miljöpartiets del att

vi, om vi vill fullfölja våra ställningstaganden

från vårens riksdagsbehandling, nu måste förkasta

också förslaget till övriga ändringar i

regeringsformen. Dessa innebär bl.a. ett förstärkt

grundlagsskydd för utsatta grupper och för miljön,

vilka vi självfallet ställer oss bakom. Vi anser

dock att förslaget till ändringar i 10 kap. 2 och 5

§§ RF är förknippade med så allvarliga brister ur

demokratisk synvinkel att vi nu väljer att fullfölja

våra ställningstaganden från vårens

riksdagsbehandling. Vi vill understryka att vi anser

nuvarande praxis vara märklig och innebär att tanken

med att grundlagsändringar skall underställas två

riksdagsbeslut urholkas. Denna praxis har emellertid

tvingat oss att prioritera mellan de förslag på

ändringar i grundlagen som ligger, och vi

konstaterar tyvärr att ändringen i 10 kap. 2 och 5

§§ RF innehåller mer av substans än ändringarna som

föreskriver förstärkt grundlagsskydd för utsatta

grupper och miljön. Vi befarar också, utifrån de

erfarenheter EU-medlemskapet hittills inbringat, att

skyddet för utsatta grupper och miljön försvagas i

och med övriga ändringar i RF, och inte stärks.

Därmed nödgas vi rösta nej till det vilande

förslaget till lag om ändring i regeringsformen i

sin helhet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Vilande förslag

Riksdagen beslutade den 13 juni 2002 (bet.

2001/02:KU18, prot. 2001/02:124) att som vilande

anta dels delvis det i proposition 2001/02:72

framlagda förslaget till lag om ändring i

regeringsformen, dels utskottets förslag till lag om

ändring i 10 kap. 5 § regeringsformen och dels det i

nämnda proposition framlagda förslaget till lag om

ändring i riksdagsordningen.

Följdlagstiftning

I proposition 2001/02:72 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Bilaga 2

Vilande lagförslag

Förslag till lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen[1]1

dels att 1 kap. 2 §, 8 kap. 7 och 18 §§ samt 10

kap. 2, 5 och 6 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken till 10 kap. skall lyda

”Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga

organisationer”.

**FOOTNOTES**

[1]:

-----------------------------------------------------

5 §

-----------------------------------------------------

Riksdagen kan överlåta Inom ramen för samarbete

beslutanderätt till i Europeiska unionen kan

Europeiska gemenskaperna riksdagen överlåta

så länge som dessa har beslutanderätt som inte

ett fri- och rör principerna för

rättighetsskydd statsskicket. Sådan

motsvarande det som ges i överlåtelse förutsätter

denna regeringsform och i att fri- och

den europeiska rättighetsskyddet inom

konventionen angående det samarbetsområde till

skydd för de mänskliga vilket överlåtelsen sker

rättigheterna och de motsvarar det som ges i

grundläggande friheterna. denna regeringsform och i

Riksdagen beslutar om den europeiska

sådan överlåtelse genom konventionen angående

beslut, varom minst tre skydd för de mänskliga

fjärdedelar av de rättigheterna och de

röstande förenar sig. grundläggande friheterna.

Riksdagens beslut kan Riksdagen beslutar om

också fattas i den sådan överlåtelse genom

ordning som gäller för beslut, varom minst tre

stiftande av grundlag. fjärdedelar av de

röstande förenar sig.

Riksdagens beslut kan

också fattas i den

ordning som gäller för

stiftande av grundlag.

Överlåtelse kan beslutas

först efter riksdagens

godkännande av

överenskommelse enligt 2

§.

-----------------------------------------------------

I annat fall kan beslutanderätt, som direkt grundar

sig på denna regeringsform och som avser meddelande

av föreskrifter, användningen av statens tillgångar

eller ingående eller uppsägning av internationella

överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad

omfattning överlåtas till mellanfolklig organisation

för fredligt samarbete, till vilken riket är eller

skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig

domstol. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som

avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande

av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till

riksdagen eller fråga om begränsning av någon av de

fri- och rättigheter som avses i 2 kap. Angående

beslut i fråga om överlåtelse gäller vad som är

föreskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i

sådan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i

fråga om överlåtelse genom ett beslut, varom minst

fem sjättedelar av de röstande och minst tre

fjärdedelar av ledamöterna förenar sig.

Föreskrivs i lag att en internationell

överenskommelse skall gälla som svensk rätt, får

riksdagen genom beslut i den ordning som anges i

andra stycket föreskriva att också en framtida, för

riket bindande ändring i överenskommelsen skall

gälla här i riket. Sådant beslut får endast avse

framtida ändring av begränsad omfattning.

Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej

direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i

annat fall än som avses i första stycket, genom

beslut av riksdagen överlåtas till annan stat, till

mellanfolklig organisation eller till utländsk eller

internationell inrättning eller samfällighet.

Riksdagen får också i lag bemyndiga regeringen eller

annan myndighet att i särskilda fall besluta om

sådan överlåtelse. Innefattar uppgiften

myndighetsutövning, skall riksdagens förordnande ske

genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de

röstande förenar sig. Riksdagens beslut i fråga om

sådan överlåtelse kan också fattas i den ordning som

gäller för stiftande av grundlag.

2. Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

BILAGA 3

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen

(1988:950) om kulturminnen m.m.

Elanders Gotab, Stockholm 2002