Bet. 2002/03:KU8

Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU8

Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet (vilandegrundlagsförslag och följdlagstiftning)

Sammanfattning

I betänkandet anmäls för slutligt beslut de vilande

förslagen till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen, lag om ändring i lagen

(2002:000) om ändring i tryckfrihetsförordningen och

lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.

Förslagen innebär bl.a. att det automatiska

grundlagsskydd som traditionella massmedieföretag

åtnjuter för sina databasverksamheter utvidgas till

att omfatta nya tekniker, bl.a. s.k. print on

demand, att till kategorin massmedieföretag skall

läggas företag för yrkesmässig framställning av

tryckta och därmed jämställda skrifter, t.ex.

bokförlag och tryckerier, att andra aktörer än de

nämnda skall kunna få ett frivilligt grundlagsskydd

för motsvarande verksamheter samt inskränkningar av

etableringfriheten för sändningar av ljudradio- och

TV-program och liknande genom tråd.

Vidare behandlas regeringens förslag till

ändringar i lagen (1949:165) angående beslag å vissa

skrifter och i lagen (1991:1559) med föreskrifter på

tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden.

Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar de

vilande förslagen till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen, lag om ändring i lagen

(2002:000) om ändring i tryckfrihetsförordningen och

lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen samt

antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1949:165) angående beslag å vissa skrifter

och lag om ändring i lagen (1991:1559) med

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden.

Till betänkandet har fogats en reservation (m)

samt tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen

Riksdagen antar slutligt de vilande förslagen

till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i

tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i

yttrandefrihetsgrundlagen.

Reservation 1 (m)

2. Följdlagstiftning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1949:165) angående beslag å vissa

skrifter och lag om ändring i lagen (1991:1559) med

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden.

Stockholm den 5 november 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per

Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala

Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel

Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson

(v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders

Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Nils Fredrik

Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin

(mp), Christer Adelsbo (s), Elisebeht Markström (s)

och Åsa Torstensson (c).

2002/03

KU8

Redogörelse för ärendet

Vilande grundlagsförslag

Riksdagen beslutade den 15 maj 2002 (bet.

2001/02:KU21, rskr. 2001/02:

233) att som vilande anta de i proposition

2001/02:74 framlagda förslagen till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i

yttrandefrihetsgrundlagen, dock med den ändringen

att förslaget till ändring i 7 kap. 4 §

tryckfrihetsförordningen skulle få den utformning

som framgick av utskottets till betänkandet bilagda

förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om

ändring i tryckfrihetsförordningen (se bilaga 1).

Förslag till följdlagstiftning

Propositionen

I proposition 2001/02:74 föreslås att riksdagen

antar de i propositionen framlagda förslagen till

3. lag om ändring i lagen (1949:165) angående

beslag å vissa skrifter, och

4. lag om ändring i lagen (1991:1559) med

föreskrifter på tryckfrihetsför-

ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.

Lagförslagen återfinns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

De vilande grundlagsförslagen samt

följdlagstiftning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen slutligt

antar förslagen till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen, lag om ändring i

lagen (2002:000) om ändring i

tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i

yttrandefrihetsgrundlagen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1949:165) angående beslag å vissa

skrifter och lag om ändring i lagen

(1991:1559) med föreskrifter på

tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden.

De vilande grundlagsförslagen -

utskottets anmälan och yttrande

De vilande förslagen till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen, lag om ändring i lagen

(2002:000) om ändring i tryckfrihetsförordningen och

lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen innebär

bl.a. att det automatiska grundlagsskydd som

traditionella massmedieföretag åtnjuter för sina

databasverksamheter utvidgas till att omfatta nya

tekniker, bl.a. s.k. print on demand, att till

kategorin massmedieföretag skall läggas företag för

yrkesmässig framställning av tryckta och därmed

jämställda skrifter, t.ex. bokförlag och tryckerier,

samt att andra aktörer än de nämnda skall kunna få

ett frivilligt grundlagsskydd för motsvarande

verksamheter. Vidare innebär förslagen

inskränkningar av etableringfriheten för sändningar

av ljudradio- och TV-program och liknande genom

tråd. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1

januari 2003.

Genom detta betänkande anmäler utskottet de

vilande förslagen till lag om ändring i lagen om

ändring i tryckfrihetsförordningen, lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i

yttrandefrihetsgrundlagen till kammaren för slutligt

beslut.

Med hänvisning till vad utskottet anförde vid

ärendets första behandling tillstyrker utskottet att

riksdagen slutligt antar förslagen.

Följdlagstiftningen

Propositionen

Proposition 2001/02:74 Yttrandefrihetslagen och

Internet hänvisades till kon-stitutionsutskottet.

Riksdagen beslutade den 15 maj 2002 att skjuta upp

behandlingen av regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1949:165) angående beslag å vissa

skrifter och lag om ändring i lagen (1991:1559) med

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden till 2002/03 års

riksmöte. Utskottet behandlar förslagen i detta

betänkande.

Utskottet

Utskottet gjorde i betänkande 2001/02:KU21 (s. 68

f.) följande ställningstagande.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens

förslag till lag om ändring i lagen (1949:165)

angående beslag å vissa skrifter och förslag till

lag om ändring i lagen (1991:1559) med

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden i de delar som

inte har behandlats tidigare i betänkandet.

Lagförslagen är dock beroende av att ändringarna

i tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen genomförs och bör

därför antas först om riksdagen antar

grundlagsändringarna. Behandlingen av förslagen

bör därför skjutas upp till 2002/03 års riksmöte.

Utskottet vidhåller sin bedömning och tillstyrker

regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1949:165) angående beslag å vissa skrifter och lag

om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på

tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservation. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen (punkt 1)

av Per Unckel (m), Henrik S Järrel (m) och Nils

Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen förkastar de vilande grundlagsförslagen.

Ställningstagande

Enligt det vilande grundlagsförslaget skall TF:s

brottskatalog utökas med brotten olaga hot, hot mot

tjänsteman, övergrepp i rättssak och brott mot

medborgerlig frihet. Detta innebär att brotten

kriminaliseras som tryckfrihets- och

yttrandefrihetsbrott. Förslaget innebär en

inskränkning i den grundlagsstadgade tryck- och

yttrandefriheten. För att inskränka en grundläggande

fri- och rättighet anser vi att en avvägning måste

göras mellan intresset av att inte inskränka

rättigheten och andra motstående intressen. Den

avvägning som skall göras är mellan intresset av att

inte inskränka yttrandefriheten och intresset av att

förhindra att olika typer av hotfulla yttranden

sprids via grundlagsskyddade medier. Det rådande

rättsläget är att hotfulla yttranden genom

traditionella massmedier är grundlagsskyddade och

inte heller utgör något brott, medan ett hot på en

webbsida eller dylikt inte är grundlagsskyddat och

således är olagligt enligt brottsbalkens

bestämmelser. I och med att man utvidgar kretsen av

medier vilkas yttranden är grundlagsskyddade så

skall samtidigt rättsläget vad gäller hotfulla

yttranden ändras till att motsvara det som i dag

gäller för medier som inte är grundlagsskyddade.

Mediegrundlagsutredningen ansåg att det inte finns

tillräckligt underlag för någon säker uppfattning om

hur vanligt förekommande de aktuella brotten är på

Internet. En utökning av TF:s brottskatalog kan

komma att få negativa återverkningar på

nyhetsrapporteringen kring hot. Det vilande

grundlagsförslaget innebär en inskränkning i den

grundlagsstadgade tryck- och yttrandefriheten. Vi

anser liksom Mediegrundlagsutredningen att det inte

finns tillräckligt underlag för någon säker

uppfattning om hur vanligt förekommande de aktuella

brotten är på Internet. Eftersom förslaget innebär

en inskränkning i tryck- och yttrandefriheten som

inte kan motiveras med ett tillräckligt starkt

intresse anser vi att det inte bör genomföras. Vi

anser att det vilande grundlagsförslaget skall

förkastas.

Det vilande grundlagsförslaget innebär en

inskränkning som gör det möjligt att i lag

föreskriva en skyldighet för nätinnehavare att ge

utrymme för annans överföringar i den utsträckning

det behövs med hänsyn till konkurrensintresset eller

med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång

till sådana överföringar. Mediegrundlagsutredningen

var enig om att föreslå att göra det möjligt att i

lag föreskriva en skyldighet för nätinnehavare att

ge utrymme för annans överföringar i den

utsträckning det behövs med hänsyn till

konkurrensintresset. Det vilande grundlagsförslaget

innebär att möjligheten skall vidgas till att även

göra det möjligt att inskränka etableringsfriheten

med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång

till sådana överföringar, dvs. överföringar per

tråd. Inskränkningar i etableringsfriheten bör noga

övervägas, prövas och motiveras. Inskränkningar kan

bara accepteras om det finns mycket starka skäl för

detta och konsekvenserna är väl kända och

överblickbara. Konkurrensintresset är ett sådant

skäl, vilket återspeglas i

Mediegrundlagsutredningens ställningstagande. Vi

anser att det vilande grundlagsförslaget bör

förkastas.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ett frivilligt grundlagsskydd enligt

databasregeln samt inskränkningar av

etableringsfriheten för trådsändningar

(punkt 1)

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Den digitala tekniken och den numera alltmer

utbredda användningen av Internet underlättar

kontakt, information och kommunikation mellan

människor på ett revolutionerande sätt. Förutom att

det fria ordet skall ges grundlagsskydd oavsett

vilket medium som används för kommunikationen är det

angeläget att yttrandefriheten gäller för alla, även

resurssvaga grupper och mindre etablerade röster i

samhällsdebatten. Enligt det vilande

grundlagsförslaget skall skydd kunna erhållas genom

utgivningsbevis. Vi anser att man på denna punkt

borde ha valt en annan juridisk teknik för att

undvika onödig byråkrati och för att på ett enkelt

sätt ge fler Internetanvändare grundlagsskydd för

sina meddelanden. Ett sätt vore att tillämpa ett

slags stencilregel motsvarande den som finns i 1

kap. 5 § TF. Enligt denna bestämmelse får en skrift

fullt grundlagsskydd om den är försedd med

beteckning som utvisar att den är mångfaldigad samt

i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som

har mångfaldigat skriften och om ort och år för

mångfaldigandet. En motsvarande bestämmelse skulle

kunna tas in i YGL:s databasregel. Den som vill

organisera ett öppet diskussionsforum på Internet

kan fördela ansvaret för de inlägg som förekommer i

det till upphovsmännen genom att se till att dessa

identifieras antingen direkt i varje inlägg eller

genom hyperlänk till en presentation. Också det

absoluta förbudet mot att andra än

databasinnehavaren ges möjlighet att påverka dess

innehåll innebär en onödig inskränkning av skyddet

för yttrandefriheten. Genom att välja den lösning

som vi har föreslagit kunde en både krånglig och

mycket kostsam byråkrati undvikas samtidigt som

grundlagsskyddet skulle komma oändligt många fler

Internetanvändare till godo. Dessutom skulle

medborgarna slippa att vända sig till en myndighet

för att tillvarata sina rättigheter, vilket kan

uppfattas som olustigt i dessa sammanhang.

Svenska medborgare och svenska juridiska personer

har enligt YGL grundlagsskyddad rätt att sända

ljudradio eller TV med hjälp av elektromagnetiska

vågor som är bundna till en ledare. Genom den s.k.

must carry-principen är denna etableringsfrihet

begränsad så att nätinnehavare är skyldiga att

tillhandahålla utrymme i nätet för bl.a. Sveriges

Televisions och TV 4 AB:s sändningar. Enligt det

vilande grundlagsförslaget kommer

etableringsfriheten för trådsändningar enligt YGL

att inskränkas för att det genom bestämmelser i lag

skall kunna föreskrivas för nätinnehavare att ge

utrymme för överföringar i den utsträckning det

behövs med hänsyn till konkurrensintresset eller

allmänhetens intresse av tillgång till sådana

överföringar. Etableringsfriheten begränsas vidare i

syfte att genom bestämmelser i lag tillförsäkra

mottagarkollektivet inflytande över programvalet.

Skälen till förslaget är för det första att

upprätthålla konkurrensen och för det andra att ge

mottagarna möjlighet att ha inflytande över

programvalet. När det gäller det senare anser vi att

det trots ett gott syfte är tveksamt om det bör

genomföras. Förslaget innebär en begränsning av

nätinnehavarens möjlighet att förfoga över sin egen

produkt, men eftersom den tekniska utvecklingen på

detta område går snabbt bör problemet kunna lösas

utan grundlagsändring.

2. Ett frivilligt grundlagsskydd enligt

databasregeln (punkt 1)

av Åsa Torstensson (c).

Jag avvisar det vilande grundlagsförslaget i fråga

om utgivningsbevis för enskilda. Det finns minst två

demokratiskäl för detta, nämligen kostnad och

godkännande. Utgivningsbevis kommer att kosta

pengar. Jag är tveksam till en ordning där människor

som känner att de har små ekonomiska marginaler

skall tvingas överväga om de skall söka ett

utgivningsbevis till en högre kostnad för att våga

yttra sig på Internet. Jag är också tveksam till ett

förfarande där enskildas yttrandefrihet skall göras

avhängig av ett godkännande från någon myndighets

sida. Detta är rimligt för det särskilda skydd och

de privilegier som erbjuds medieföretag, men inte i

fråga om enskildas yttrandefrihet. Till och med

Mediegrundlagsutredningen noterar den förvirring som

kan komma att uppstå i fråga huruvida en webbsida är

skyddad, vilket talar för en annan lösning. Det är

också värt att framhålla att ett avslag ofelbart

kommer att leda till en diskussion kring censur och

godtycke i fråga om grunderna för att bevilja

utgivningsbevis.

Genom sin spridningsform förefaller yttranden på

Internet att uppvisa den största likheten med sådana

sändningar som avses i YGL. I takt med att teknisk

utveckling förändrar förutsättningarna för hur

information sprids till mottagarna blir också den

uppdelning av tryckta medier och spridning genom

"elektromagnetiska vågor" på TF respektive YGL

alltmer oklar. Jag vill framhålla möjligheten att

förändra YGL på ett sådant sätt att den i

tillämpliga delar skulle kunna fungera som en allmän

yttrandefrihetsgrundlag, tillämplig även på enskilda

och andra företag än medieföretag. Jag anser att det

bör prövas en ny ordning där

yttrandefrihetsgrundlagen i tillämpliga delar kan

skydda enskildas yttrandefrihet i nya medier.

3. Den fortsatta utvecklingen när det gäller

det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga

systemet (punkt 1)

av Gustav Fridolin (mp).

Nuvarande utformning av tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen kan på grund av sin

lagtekniska komplexitet, sin terminologi och sitt

teknikberoende inte anses uppfylla önskvärda krav på

läsbarhets- och läsförståelseindex. Jag anser att

grundlagarna bör vara i fas med

samhällsutvecklingen, särskilt med hänsyn till den

snabba mediala och tekniska utvecklingen. Dessutom

medför tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagens tekniska komplexitet och

stundom inkonsekventa regler sinsemellan svårigheter

att tolka och tillämpa regelverket.

Jag anser att en utredning bör tillsättas för en

total översyn av det tryck- och

yttrandefrihetsrättsliga området i syfte att

fullständigt och förutsättningslöst utreda behoven

av förändringar på tryck- och yttrandefrihetsrättens

område. I utredningsuppdraget bör ingå att ta

ställning till och lämna förslag till en grundlag

som reglerar tryck- och yttrandefrihetsområdet i

syfte att uppnå en grundlagsreglering av området som

svarar mot den föreliggande mediala och tekniska

utvecklingen samt utvecklingen på det mediala och

tekniska området.

Bilaga 1

De vilande grundlagsförslagen

1. Förslag till lag om ändring i

tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § samt 10 kap. 3

och 8 §§ tryckfrihetsförordningen[1] skall ha

följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

5 kap.

6 §

Utfärdat utgivningsbevis må återkallas:

1. om ägaren anmält att skriftens utgivning

upphört;

2. om äganderätten till skriften övergått till

någon som ej fyller föreskrivna behörighetsvillkor;

3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller

föreskrivna behörighetsvillkor och behörig utgivare

ej omedelbart utses;

4. om sex månader förflutit från den dag, då

utgivningsbeviset utfärdades, utan att skriften

utkommit;

5. om den skrift, som beviset avser, icke under

något av de två senast förflutna kalenderåren å

särskilda tider utkommit med minst fyra nummer eller

häften;

-----------------------------------------------------

6. om inom sex månader, 6. om inom sex månader,

sedan skriften första sedan skriften första

gången utkom, visas att gången utkom, visas att

beviset med hänsyn till beviset med hänsyn till

stadgandet i 5 § sista stadgandet i 5 § tredje

stycket icke bort stycket icke bort

utfärdas; eller utfärdas; eller

-----------------------------------------------------

7. om titeln å en skrift typografiskt sett givits

sådan likhet med titeln å annan skrift, för vilken

utgivningsbevis utfärdats, att förväxling lätt kan

ske samt rättelse ej omedelbart vidtages.

Beslut om återkallelse meddelas av myndighet som

avses i 4 §. I ärenden, som avses i första stycket

2-7, skola, om det kan ske, ägaren och utgivaren

erhålla tillfälle att yttra sig.

10 kap.

3 §

-----------------------------------------------------

Om ett beslag har

verkställts utan rättens

förordnande, får den som

drabbas av beslaget

begära att rätten prövar

det.

-----------------------------------------------------

Då allmän åklagare förordnat om beslag, skall

anmälan därom skyndsamt göras hos Justitiekanslern.

Denne har att genast pröva huruvida beslaget skall

äga bestånd.

8 §

Verkställande av beslag å tryckt skrift skall

uteslutande omfatta de för spridning avsedda

exemplaren av skriften.

-----------------------------------------------------

Bevis om tryckt skrifts Bevis om tryckt skrifts

tagande i beslag skall tagande i beslag skall,

utan avgift tillställas så snart det kan ske,

såväl den, hos vilken utan avgift tillställas

beslaget verkställes, som såväl den, hos vilken

den som tryckt skriften. beslaget verkställes, som

Beviset skall innehålla den som tryckt skriften.

uppgift å det eller de Beviset skall innehålla

stycken i skriften, vilka uppgift å det eller de

föranlett beslaget. stycken i skriften, vilka

föranlett beslaget.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

**FOOTNOTES**

[1]: Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1998:1438.

2. Förslag till lag om ändring i

lagen (2002:000) om ändring i

tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 §

tryckfrihetsförordningen[2] i stället för dess

lydelse enligt lagen (2002:000) om ändring i

tryckfrihetsförordningen skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

7 kap.

4 §

Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med

en allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott

anses följande gärningar, om de begås genom tryckt

skrift och är straffbara enligt lag:

1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket

eller del därav skall med våldsamma eller eljest

lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas

under främmande makt eller bringas i beroende av

sådan makt eller att del av riket skall sålunda

lösryckas eller att åtgärd eller beslut av

statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta

domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas

eller hindras, såframt gärningen innebär fara för

uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant

högförräderi;

2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket

skall invecklas i krig eller andra fientligheter

framkallas med utländskt bistånd;

3. spioneri, varigenom någon för att gå främmande

makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller

röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd,

import, export, tillverkningssätt, underhandlingar,

beslut, eller något förhållande i övrigt, vars

uppenbarande för främmande makt kan medföra men för

totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet,

vare sig uppgiften är riktig eller ej;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant

spioneri;

4. obehörig befattning med hemlig uppgift,

varigenom någon utan syfte att gå främmande makt

till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer

uppgift rörande något förhållande av hemlig natur,

vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men

för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid

krig eller av krig föranledda utomordentliga

förhållanden eller eljest för rikets säkerhet, vare

sig uppgiften är riktig eller ej;

försök eller förberedelse till sådan obehörig

befattning med hemlig uppgift;

stämpling till sådant brott, om detta är att anse

som grovt, vid vilken bedömning särskilt skall

beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av

främmande makt eller var av synnerligen farlig

beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller

rörde förhållande av stor betydelse eller om den

brottslige röjde vad som på grund av allmän eller

enskild tjänst betrotts honom;

5. vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon

av grov oaktsamhet begår gärning som avses under 4;

6. uppror, förövad med uppsåt att statsskicket

skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel

omstörtas eller att åtgärd eller beslut av

statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta

domarmakten skall sålunda framtvingas eller hindras,

såframt gärningen innebär fara för uppsåtets

förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant

uppror;

7. landsförräderi eller landssvek, i vad

därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag

meddelade bestämmelser om sådant brott äger

tillämpning, någon missleder eller förråder dem som

är verksamma för rikets försvar eller förleder dem

till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder

egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller

begår annan liknande förrädisk gärning som är ägnad

att medföra men för totalförsvaret eller innefattar

bistånd åt fienden;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant

landsförräderi eller landssvek;

8. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon

av oaktsamhet begår gärning som avses under 7;

9. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet,

varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag

meddelade bestämmelser om sådant brott äger

tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra

osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara

för rikets säkerhet, eller till främmande makt

framför eller låter framkomma sådana rykten eller

påståenden eller bland krigsmän sprider falska

rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade

att framkalla trolöshet eller modlöshet;

10. uppvigling, varigenom någon uppmanar eller

eljest söker förleda till brottslig gärning,

svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet

mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger

krigsman i tjänsten;

11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar

eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller

annan sådan grupp av personer med anspelning på ras,

hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,

trosbekännelse eller sexuell läggning;[3]2

-----------------------------------------------------

12. brott mot

medborgerlig frihet,

varigenom någon utövar

olaga hot med uppsåt att

påverka den allmänna

åsiktsbildningen eller

inkräkta på

handlingsfriheten inom

politisk organisation

eller yrkes- eller

näringssammanslutning och

därigenom sätter

yttrande-, församlings-

eller föreningsfriheten i

fara;

försök till sådant

brott mot medborgerlig

frihet;

-----------------------------------------------------

13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild

skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att

bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till

omständigheterna är försvarlig;

14. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom

brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller

eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne

för andras missaktning, och, om den förtalade är

avliden, gärningen är sårande för de efterlevande

eller eljest kan anses kränka den frid, som bör

tillkomma den avlidne, dock ej om det med hänsyn

till omständigheterna var försvarligt att lämna

uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann

eller att han hade skälig grund för den;

15. förolämpning, varigenom någon smädar annan

genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller

genom annat skymfligt beteende mot honom;

-----------------------------------------------------

16. olaga hot,

varigenom någon hotar

annan med brottslig

gärning på ett sätt som

är ägnat att hos den

hotade framkalla

allvarlig fruktan för

egen eller annans

säkerhet till person

eller egendom;

-----------------------------------------------------

17. hot mot tjänsteman,

varigenom någon med hot

om våld förgriper sig på

annan i hans

myndighetsutövning, i

annan verksamhet där

samma skydd åtnjuts som

är förenat med

myndighetsutövning eller

vid biträde till åtgärd

som omfattas av sådant

skydd, för att tvinga

honom till eller hindra

honom från åtgärd däri

eller hämnas för sådan

åtgärd eller varigenom

någon sålunda förgriper

sig mot den som tidigare

utövat sådan verksamhet

eller biträtt därvid för

vad denne däri gjort

eller underlåtit;

försök eller

förberedelse till sådant

hot mot tjänsteman,

såvida ej brottet, om det

fullbordats, skulle ha

varit att anse som ringa;

-----------------------------------------------------

18. övergrepp i

rättssak, varigenom någon

med hot om våld angriper

annan för att denne gjort

anmälan, fört talan,

avlagt vittnesmål eller

annars vid förhör avgett

utsaga hos en domstol

eller annan myndighet

eller för att hindra

annan från en sådan

åtgärd eller varigenom

någon med hot om gärning

som medför lidande, skada

eller olägenhet angriper

annan för att denne

avlagt vittnesmål eller

annars avgett utsaga vid

förhör hos en myndighet

eller för att hindra

honom från att avge en

sådan utsaga.

-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[2]: Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1998:1438.

[3]:2 Lydelse enligt betänkande 2002/03:KU7.

3. Förslag till lag om ändring i

yttrandefrihets-grundlagen

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1949:165)

angående beslag å vissa skrifter

2. Förslag till lag om ändring i

lagen (1991:1559) med föreskrifter

på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden