Beredningskedjan
- riksdagens skrivelse Rskr. 2002/03:193 rskr 2002/03 193
Översyn av lagen (1993:389) om assistansersättning
2003-05-15 · 2 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 2002/03:SOU19, Översyn av lagen (1993:389) om assistansersättning
Dokumentets text
Socialutskottets betänkande
2002/03:SOU19
Översyn av lagen (1993:389) om assistansersättning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför om en översyn av lagen
(1993:389) om assistansersättning.
Stockholm den 15 maj 2003
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Kristina
Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Conny
Öhman (s), Carl-Axel Johansson (m), Marina
Pettersson (s), Gabriel Romanus (fp), Kenneth
Johansson (c), Christer Engelhardt (s), Anne Marie
Brodén (m), Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin
(mp), Martin Nilsson (s) och Jan Emanuel Johansson
(s).
2002/03
SoU19
Utskottet
Överväganden
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) ger enligt 9 § personer som
tillhör lagens personkrets rätt till personlig
assistans om behov av sådant stöd finns. Närmare
bestämmelser finns i lagen (1993:389) om
assistansersättning (LASS). Syftet med insatsen
personlig assistans är att ge den enskilde en
möjlighet att leva ett självständigt och oberoende
liv. När de grundläggande behoven överstiger 20
timmar per vecka har den enskilde rätt till
assistansersättning enligt LASS.
Rätten till personlig assistans har nu funnits i
nästan 10 år. Assistansreformen har inneburit ökad
valfrihet, större inflytande och bättre livskvalitet
för många svårt funktionshindrade personer. Reformen
har emellertid också präglats av vissa tillämpnings-
och finansieringsproblem. Lagregler och
administrativa rutiner har därför ändrats under
tiden som gått sedan införandet för att förenkla och
förbättra tillämpningen samt kontrollen över
kostnaderna.
Socialutskottet har såväl med anledning av
regeringsförslag som riksdagsmotioner vid ett
flertal tillfällen haft anledning att behandla olika
frågeställningar i anslutning till tillämpningen av
LASS. Utskottet erinrar vidare om att utskottet
under åren gjort ett flertal, av riksdagen godkända,
tillkännagivanden till regeringen på området.
Socialutskottet anser att tiden nu är mogen för en
bred översyn av lagen (1993:389) om assi-
stansersättning (LASS). Utskottet anser att
översynen bl.a. skall avse hur lagen har fungerat i
praktiken, även innefattande bemötandefrågor,
personalförsörjningen och hur den långsiktiga
finansieringen skall se ut. Det är utskottets mening
att översynen skall göras av en parlamentarisk
utredning.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
Särskilt yttrande
Översynens omfattning
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann
(fp), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel
Romanus (fp), Kenneth Johansson (c) och
Anne Marie Brodén (m).
Vi i de fyra borgerliga partierna har länge arbetat
för att få en bred översyn av handikappreformen och
hälsar därför utskottsinitiativet med
tillfredsställelse.
Vi förutsätter att med formuleringen bred översyn
kommer överväganden kring huvudmannaskapsfrågan och
det långsiktiga finansieringsansvaret att bli en
naturlig och självklar del i översynen.