Bet. 2003/04:FIU14

Finansutskottets betänkande

2003/04:FIU14

En ny lag om investeringsfonder

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2002/03:150 En ny lag om

investeringsfonder. Regeringen föreslår ett nytt regelverk för fondsparandet.

Lagen om värdepappersfonder ersätts av en ny lag om investeringsfonder.

Utgångspunkten är att fondspararna ska ha ett gott konsumentskydd samtidigt

som konkurrensen på fondmarknaden stärks. Lagen reglerar både värdepappersfonder

och specialfonder. Genom den nya lagen genomförs ändringarna av EG:s

direktiv om fondföretag, det s.k. UCITS-direktivet (Undertakings for

Collective Investment in Transferable Securities).

Vidare föreslås följdändringar i annan lagstiftning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2004.

I betänkandet behandlar utskottet också två motioner som har väckts med

anledning av propositionen.

Utskottet föreslår med anledning av två motionsyrkanden att fondbolagen

kostnadsfritt ska skicka ut årsberättelser och halvårsredogörelser till

enbart sådana fondandelsägare som begärt att få dem. Fondbolagen ska i

samband med att de skickar årsbeskedet till fondspararna varje år fråga

om spararna vill ha årsberättelserna och halvårsredogörelserna. Utskottet

anser att det är viktigt att stora insatser görs av fondbolagen för att

göra informationen mer tillgänglig och anpassad till spararnas behov.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övriga delar och avstyrker

två motionsyrkanden med hänvisning till vad som redovisas i propositionen

och till utskottets uttalanden.

1 Riksdagen 2003/04. FiU14

Rättelse: S. 3 p. 3, S. 4 p..5, S. 11 rad 20 och 32

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utskick av årsberättelse och halvårsredogörelse

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om investeringsfonder såvitt

avser 4 kap. 18 §, med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som

utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition

2002/03:150 i denna del och motionerna 2003/04:Fi6 och 2003/04:Fi7 yrkande

3.

2. Begreppet överlåtbara värdepapper

Riksdagen antar regeringens förslag såvitt avser 1 kap. 1 § och 5 kap.

1 § lagen om investeringsfonder. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:150 i denna del.

3. Fastighetsfonder

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi7 yrkande 2.

4. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag (1-27) samt utskottets förslag (28

och 29) till1. lag om investeringsfonder i den mån lagförslaget inte

omfattas av vad utskottet föreslagit ovan,2. lag om införande av lagen om

investeringsfonder,3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt,4. lag om ändring i föräldrabalken,5. lag om ändring i

kupongskattelagen (1970:624),6. lag om ändring i lagen (1972:262) om

understödsföreningar,7. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),8. lag om

ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),9. lag om ändring i

bankrörelselagen (1987:617),10. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel

med finansiella instrument,11. lag om ändring i lagen (1991:981) om

värdepappersrörelse,12. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska

filialer m.m.,13. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och

clearingverksamhet,14. lag om ändring i lagen (1992:1610) om

finansieringsverksamhet,

15. lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,16.

lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),17. lag om ändring i

lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,18. lag om ändring i

skattebetalningslagen (1997:483),19. lag om ändring i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension,20. lag om ändring i lagen (1999:158) om

investerarskydd,21. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),22.

lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella

företag,23. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder

(AP-fonder),24. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell

rättslig hjälp i brottmål,25. lag om ändring i insiderstrafflagen (2000:1086),

26. lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa

innehav av finansiella instrument,27. lag om ändring i lagen (2001:1227)

om självdeklarationer och kontrolluppgifter,28. lag om ändring i lagen

(2004:000) om investeringsfonder och29. lag om ändring i lagen (2003:1225)

om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder i enlighet med det

av utskottet framlagda förslaget i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen

delvis proposition 2002/03:150 i denna del.

5. Specialfond inom premiepensionssystemet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi7 yrkande 1.

Stockholm den 5 februari 2004

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),

Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia

Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s),

Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),

Yvonne Ruwaida (mp), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen

Johansson (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2002/03:150 En ny lag om investeringsfonder föreslår regeringen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om investeringsfonder m.

fl. lagar. Regeringens förslag återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga

2 - efter vissa redaktionella ändringar - i betänkandet. I bilaga 3

redovisas utskottets lagförslag.

Med anledning av propositionen har två motioner väckts. Förslagen i

motionerna återges i bilaga 1.

Skrivelse

Fondbolagens förening har i en skrivelse till finansutskottet tagit upp

frågan om obligatoriskt utskick av årsrapporter samt implementeringen av

UCITS-direktivet såvitt avser begreppet överlåtbara värdepapper.

Bakgrund

Allmänt

I Sverige är fondsparandet mycket omfattande. Premiepensionssystemet har

bl.a. medfört att fondsparande blivit en produkt som rör alla medborgare.

Regeringen föreslår ett nytt regelverk för fondsparandet. Lagen om

värdepappersfonder ersätts av en ny lag om investeringsfonder. Utgångspunkten

är att fondspararna ska ha ett gott konsumentskydd samtidigt som konkurrensen

på fondmarknaden stärks. Lagen reglerar både värdepappersfonder och

specialfonder. Genom den nya lagen genomförs ändringarna av EG:s direktiv

85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag

för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), det

s.k. UCITS-direktivet.

Värdepappersfonder är fonder som uppfyller UCITS-direktivets krav och får

marknadsföras och säljas fritt i övriga länder inom EES. Flertalet större

fonder är värdepappersfonder. Specialfonder är fonder som på något sätt

avviker från reglerna i UCITS-direktivet. Det kan vara t.ex. indexfonder

och hedgefonder.

Ändringarna i UCITS-direktivet innebär bl.a. att

de kapitalkrav som ställs på fondbolagen kommer att öka,

kraven på fondbolagens ledning och organisation samt ägare av fondbolag

kommer att skärpas,

fondbolag får möjlighet att vid sidan om fondförvaltningen erbjuda

individuell portföljförvaltning. Fondbolagen får i likhet med

värdepappersinstitut

möjlighet att ta emot förvaltaruppdrag från konsumenter och institutionella

investerare.

Regeringen anser att det är viktigt att reglera fondverksamhet eftersom

fondprodukter är riskfyllda finansiella sparprodukter som primärt

marknadsförs mot konsumenter. I fondprodukternas natur ligger även att det är

förvaltaren som förfogar över fondspararens medel. Förvaltaren sköter

således placeringen av fondmedlen utan direkt insyn av den enskilde

placeraren. Samtidigt är det fondspararen som står för risken för eventuella

förluster till följd av dålig förvaltning. Genom en reglering av fondsparandet

kan bl.a. risken för spararna att förvaltaren otillbörligen ändrar

riskstrukturen i placeringarna minskas.

Regeringen anser att fondlagstiftningen ska möjliggöra olika fondprodukter

och inte sätta alltför snäva ramar för fondverksamheten. Det är dock

viktigt med tydliga regler för konsumenterna.

Utskottets överväganden

Utskick av årsberättelse och halvårsredogörelse

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att lagen om värdepappersfonder ersätts av en ny

lag om investeringsfonder. Utskottet föreslår att fondbolagen kostnadsfritt

ska skicka ut årsberättelsen och halvårsredogörelsen till enbart sådana

fondandelsägare som begärt att få dem. Fondbolagen ska i samband med att

de skickar årsbeskedet till fondspararna varje år fråga om spararna vill

ha årsberättelsen och halvårsredogörelsen. Därmed bifaller utskottet delvis

motionerna Fi6 (kd) och Fi7 (fp) yrkande 3.

Propositionen

Regeringen föreslår att lagen (1990:1114) om värdepappersfonder ersätts

med en ny lag om investeringsfonder. Regeringen föreslår vidare att ett

fondbolag för varje värdepappersfond ska upprätta och offentliggöra en

aktuell informationsbroschyr. Broschyren ska innehålla fondbestämmelserna

och de ytterligare uppgifter som behövs för att bedöma fonden och den

risk som är förenad med investeringen. Broschyren ska också innehålla en

tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil.

Ett fondbolag ska för varje värdepappersfond upprätta och offentliggöra

ett aktuellt faktablad. Bladet ska på ett lättbegripligt sätt innehålla

den grundläggande information som behövs för att bedöma fonden och den

risk som är förenad med investeringen.

Regeringen föreslår att de handlingar som ett fondbolag ska upprätta för

en värdepappersfond, dvs. informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse

och halvårsredogörelse, på begäran ska lämnas eller skickas kostnadsfritt

till den som avser att köpa andelar i en värdepappersfond. Denne ska även

utan begäran erbjudas faktabladet innan avtal ingås.

Regeringen föreslår vidare att årsberättelsen och halvårsredogörelsen ska

lämnas eller skickas kostnadsfritt till de fondandelsägare som inte har

avstått från detta.

Nuvarande bestämmelse i lagen om värdepappersfonder anger att årsberättelsen

och halvårsrapporten ska skickas till de andelsägare som inte avsagt sig

detta. Bestämmelsen ställer mer långtgående krav än UCITS-direktivet.

Denna ordning har kritiserats vid flera tillfällen. När bestämmelsen

infördes medgav regeringen att det låg ett visst resursslöseri i att skicka

årsberättelser och halvårsredogörelser till andelsägare som inte är

intresserade (prop. 1992/93:90). Samtidigt konstaterade regeringen att det

är viktigt för andelsägarna för att de ska kunna bevaka sina intressen

att de får del av grundläggande och regelbunden information om fondens

verksamhet. Regeringen ansåg att det vore att gå för långt att inskränka

skyldigheten att skicka ut handlingar till enbart sådana andelsägare som

begärt att få dem.

Värdepappersfondsutredningen föreslog att handlingarna ska lämnas eller

skickas till fondandelsägarna först på begäran för att bestämmelsen bättre

ska överensstämma med EG-direktivet.

Regeringen föreslår således att nuvarande bestämmelse förs över till lagen

om investeringsfonder. Regeringen anser att det är viktigt att andelsägarna

regelbundet får sådan grundläggande information om fonden som årsberättelser

och halvårsredogörelser innehåller. Det finns enligt regeringen inte

anledning att i dag göra någon annan bedömning än den som gjordes vid

införandet av den nuvarande regeln (se prop. 1992/93:90 s. 47).

Motionerna

I motion Fi6 av Mats Odell och Olle Sandahl (båda kd) anförs att enligt

en undersökning har 75 % av alla vuxna fondsparare inte alls läst eller

endast bläddrat i fondbolagens års- och halvårsrapporter. Rapporterna

innehåller en för omfattande information för de flesta fondsparare,

information som de inte anser sig ha tid eller möjlighet att ta del av.

Motionärerna anför att enbart portokostnaden kan beräknas till 400 miljoner

kronor och att det är fondspararna som får betala för rapporterna, som de

flesta av dem inte läser. Motionärerna undrar vidare varför fondspararna

i Sverige inte kan få samma valmöjlighet som fondsparare i andra länder?

Samma regler bör gälla i vårt land som i alla andra länder - vill man ha

en årsrapport kan man enkelt beställa den själv via post, e-post eller

genom att hämta den på fondbolagets hemsida, helt utan kostnad. Det är

ett kundvänligt, resurseffektivt och modernt sätt att distribuera information.

Motionärerna anför att regeringen använder samma argument för ett

obligatoriskt utskick som när lagstiftningen infördes för mer än tio år sedan,

att obligatoriet ska bestå. Det är ett anmärkningsvärt förslag med tanke

på utvecklingen på informationsområdet.

I motion Fi7 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 anförs att omfattningen

och utformningen av informationen till konsumenterna är en mycket viktig

fråga. Det är viktigt att utforma de obligatoriska reglerna så att

informationen blir effektiv, dvs. läst. Motionärerna anser att det inte är

en lämplig metod att överösa fondsparare med års- och halvårsberättelser

om de inte särskilt bett om det. Berättelserna bör bara sändas till dem

som uttryckligen begär det.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att lagen om värdepappersfonder

ska ersättas av en ny lag om investeringsfonder. Utskottet anser att det

är viktigt att reglera fondverksamhet eftersom sparprodukter i första

hand marknadsförs mot konsumenter. Utskottet delar regeringens uppfattning

att utgångspunkten för regelverket ska vara att fondspararna ska ha ett

gott konsumentskydd och att konkurrensen på fondmarknaden ska stärkas.

Utskottet anser i likhet med regeringen att för att fondsparare ska kunna

bevaka sina intressen är det viktigt att de regelbundet får grundläggande

information om de fonder som de sparar i. Fondspararnas rätt att få

information om fonden utgör en hörnsten i konsumentskyddet. Omfattningen av

den information som ska lämnas påverkas av hur det övriga konsumentskyddet

utformas, t.ex. kraven på fondbolaget, andelsägarnas inflytande och

övervakningen. Informationsplikten måste vägas mot de kostnader denna är

förknippad med.

Finansutskottet konstaterar att kravet på obligatoriskt utskick av handlingar

medför höga kostnader. Det har visat sig att få fondsparare läser rapporterna.

Vidare har samtliga EES-länder (utom Norge) nöjt sig med att införliva

direktivets lydelse som är betydligt mindre långtgående än nuvarande

lagstiftning och som regeringen vill behålla.

Utskottet anser mot denna bakgrund och i likhet med utredningen att

bestämmelsen bör ändras så att den bättre överensstämmer med direktivets

lydelse. Flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan har tillstyrkt

utredningens förslag. Fondbolagen bör därför enligt utskottets mening

kostnadsfritt skicka ut handlingar till enbart sådana andelsägare som

begärt att få dem. Enligt utskottet ska fondbolagen i samband med att de

skickar årsbeskedet till fondspararna varje år fråga om spararna vill ha

årsberättelserna och halvårsredogörelserna.

Utskottet anser emellertid att det är viktigt att stora insatser görs av

fondbolagen för att göra informationen mer tillgänglig och anpassad till

spararnas behov. Målet bör vara att fondspararna i framtiden i större

utsträckning tar del av informationen om hur fonderna utvecklas. Det är

viktigt att ändringen inte medför att färre andelsägare läser informationen

i framtiden. Utvecklingen bör därför noga följas. Mot denna bakgrund

föreslår utskottet en ändring av regeringens förslag på denna punkt och

tillstyrker därmed delvis motionerna Fi6 (kd) och Fi7 (fp) yrkande 3.

Begreppet överlåtbara värdepapper

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att begreppet fondpapper behålls

och används i lagen om investeringsfonder.

Jämför särskilt yttrande (fp).

Värdepappersfondsutredningen föreslog att termen överlåtbara värdepapper

ska användas i lagen om investeringsfonder. Utredningen föreslog också

att överlåtbara värdepapper ska definieras på samma sätt som i direktivet.

Regeringen föreslår i stället att begreppet fondpapper ska användas.

Regeringen anför att i nuvarande fondlagstiftning, lagen om värdepappersfonder,

sägs att fondernas medel får placeras i fondpapper och andra finansiella

instrument.

Den terminologi som används i lagen om värdepappersfonder och i

UCITS-direktivet överensstämmer inte riktigt med varandra. Enligt lagen om

värdepappersfonder är en värdepappersfond en fond bestående av "fondpapper

och andra finansiella instrument". I UCITS-direktivet talas i stället om

"överlåtbara värdepapper". Någon egentlig praktisk skillnad synes emellertid

inte ha åsyftats.

Såväl Värdepappersfondsutredningen som regeringen har kommit fram till

att den svenska definition av finansiella instrument som finns i dag är

alltför vid med tanke på reglerna i direktivet.

Utredningen har funnit det lämpligare att använda sig av de begrepp som

anges i UCITS-direktivet i stället för att tillämpa en egen svensk

terminologi.

Regeringen anser dock att det är en stor fördel om det så långt som möjligt

går att undvika att i fondlagstiftningen införa en särskild terminologi

som skiljer sig från den terminologi som används i övrig finansiell

lagstiftning och som enbart skulle gälla i fråga om värdepappersfonder.

Regeringen föreslår därför att ordet fondpapper ska användas i lagen om

investeringsfonder.

Finansutskottets ställningstagande

Begreppet fondpapper används som framgår av propositionen i övrig finansiell

lagstiftning. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är en fördel

att använda samma terminologi även i fondlagstiftningen. Definitionen av

överlåtbara värdepapper i UCITS-direktivet överensstämmer i princip med

den i EG-direktivet om investeringstjänster (ISD). ISD-direktivet har

redan genomförts i svensk lagstiftning genom definitionen av fondpapper

i lagen om handel med finansiella instrument.

Finansutskottet konstaterar att regeringens avsikt är att begreppet

fondpapper ska tolkas så att det innebär samma sak som överlåtbara värdepapper.

Utskottet förutsätter att regeringen och Finansinspektionen noga följer

utvecklingen och vidtar de åtgärder som kan behövas för att upprätthålla

ett klart och tydligt regelsystem. Utskottet finner inte skäl att ändra

begreppet fondpapper till överlåtbara värdepapper.

Fastighetsfonder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att det saknas skäl att närmare

utreda frågan om fastighetsfonder ska tillåtas och avstyrker därför

motionen i denna del.

Regeringen gör bedömningen att det saknas skäl att närmare utreda frågan

om fastighetsfonder ska tillåtas.

Regeringen anför att Värdepappersfondsutredningen i sitt delbetänkande

har gjort en utförlig analys av om fastigheter är lämpliga som

placeringstillgång

för specialfonder. Några principiella hinder mot att specialfonder skulle

få investera i fastigheter har utredningen inte funnit. Fastigheter som

placeringstillgång är enligt utredningen en sparform som har många av de

egenskaper som värdepapper har. Ett sådant förslag skulle också kunna

gynna fastighetsmarknaden. Utredningen har emellertid gjort bedömningen

att skatteproblematiken är en avgörande fråga. Att närmare ange lösningar

på dessa problem har dock legat utanför utredningens mandat. Enligt

utredningen skulle fastighetsfonder fordra relativt omfattande förändringar

av fondlagstiftningen, såvitt avser inte bara den grundläggande juridiska

konstruktionen utan också avseende placeringsbestämmelser m.m. Utredningen

gör bedömningen att det med hänsyn till skatteproblematiken för närvarande

saknas tillräckliga skäl att göra sådana förändringar i fondlagstiftningen

och i annan lagstiftning som skulle fordras för att införa fastighetsfonder.

Regeringen anser i likhet med utredningen att fastighetsfonder skulle

kräva omfattande förändringar av både fondlagstiftning och skattelagstiftning.

Enligt regeringens mening saknas skäl att utreda frågan närmare.

Motionen

I motion Fi7 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 anförs att

Värdepappersfondsutredningen har gjort en utförlig analys av huruvida

fastigheter

är lämpliga som placeringstillgång för specialfonder. Några principiella

hinder finns inte. Fastigheter är en placeringstillgång som har många av

de egenskaper som värdepapper har. Problemet är skattemässigt. Utredningen

lämnar därför frågan åt sidan och regeringen vill inte utreda möjligheterna.

Motionärerna anser att det finns skäl att utreda möjligheterna för

specialfonder att placera i fastigheter.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att frågan om fastighetsfonder är

lämpliga placeringstillgångar för specialfonder skulle kräva omfattande

ändringar av lagstiftningen. Utskottet anser att det saknas skäl att

närmare utreda frågan. Motion Fi7 (fp) yrkande 2 avstyrks därför av utskottet.

Lagförslagen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag men föreslår att 5 kap. 6 §

andra stycket 2 lagen om investeringsfonder ska justeras för att överstämma

med lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, som träder

i kraft den 1 juli 2004 samt att tidigare gjord ändring i lagen (1990:1114)

om värdepappersfonder ska utgå.

Nya placeringsbestämmelser

Bestämmelser som behandlar placering av fondmedel i olika tillgångar är

centrala för fondlagstiftningen.

Bakgrunden till de nya reglerna är den finansiella marknadens och

fondmarknadens snabba utveckling sedan UCITS-direktivets tillkomst för snart

20 år sedan och genomförandet av den ekonomiska och monetära unionen. Det

har skapats ett behov av att utöka investeringsmöjligheterna för fonderna

till att omfatta även andra finansiella instrument än de som nu är tillåtna

att placera i. Det är bl.a. fråga om vissa penningmarknadsinstrument,

derivatinstrument och andelar i andra fonder, men även placeringar på

konto hos vissa kreditinstitut.

Placeringsreglerna i UCITS-direktivet är s.k. miniminormer. Dessa syftar

till att skapa en enhetlig miniminivå till skydd för investerare.

Miniminormer innebär bl.a. att medlemsstaterna kan välja att begränsa valet

av placeringsalternativ och skärpa de gränser inom vilka de får användas.

Direktivet medger således att kompletterande regler i syfte att förstärka

konsumentskyddet införs på nationell nivå, om det bedöms att det finns

behov av det.

Fondmedel får placeras i flera tillgångsslag

Regeringen föreslår att i en värdepappersfond får ingå fondpapper,

penningmarknadsinstrument, derivatinstrument och fondandelar. Fondmedel får

även placeras på konto hos vissa kreditinstitut.

Regeringen anför att en central del av fondlagstiftningen och UCITS-direktivet

är bestämmelser som "reglerar produkten", dvs. i vilken typ av tillgångar

medel i en fond får placeras och under vilka förutsättningar. Det kan

vara fråga om olika begränsningsregler som syftar till att skapa riskspridning

eller förhindra alltför stor maktkoncentration. Dessa begränsningsregler

varierar beroende på tillgångsslag. De nya reglerna i UCITS-direktivet

möjliggör nu placeringar i fler olika tillgångsslag än vad som tidigare

var möjligt. De flesta av dessa tillgångsslag kan hänföras till en vid

definition av begreppet finansiella instrument.

Särskild information om förvaltningsavgifterna

Regeringen föreslår att för en värdepappersfond vars medel till en betydande

del placeras i andra fonder eller fondföretag ska i informationsbroschyren,

faktabladet och årsberättelsen lämnas särskilda uppgifter om högsta

förvaltningsavgifter.

Regeringen anför som skäl att i det förändrade UCITS-direktivet finns en

allmän regel om hur förvaltningsavgifterna ska redovisas. Regeln ska

tillämpas för de fonder vars medel till en betydande del placeras i andra

fonder.

Om medel i en värdepappersfond således placeras till en betydande del i

andra fonder ska det i informationsbroschyren, faktabladet och årsberättelsen

anges den högsta avgift för förvaltningen av värdepappersfonden och de

fonder eller fondföretag i vilka placeringar görs. Det framgår inte av

direktivtexten hur denna information ska vara utformad. Klart är att det

är en prognos eller utfästelse för framtiden och inte en uppgift om hur

stora avgifter som har debiterats. En möjlighet är att maximinivån anges

i en procentsats, vilket ansluter till det sätt på vilket förvaltningsavgifter

normalt anges. En annan möjlighet är att maximinivån ska anges i kronor.

Regeringen anser att det inte är lämpligt att i lagtexten låsa sig för

en modell. Detta får i stället regleras av regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer.

En gemensam grundstruktur

Regler för fonder som avviker från UCITS-direktivet återfinns i de flesta

europeiska länder. Hur man valt att reglera dessa fonder och vad som

tillåts varierar dock från land till land.

Regeringen föreslår att för specialfonder gäller som utgångspunkt samma

regler som för värdepappersfonder. Den grundstruktur som föreslås för

värdepappersfonder bör gälla även för specialfonder. För investeringsfonder

finns därmed en gemensam grundstruktur.

Tillstånd för förvaltning av specialfonder får, utöver för fondbolag,

beviljas även för värdepappersbolag eller svenska kreditinstitut.

Placeringsregler för specialfonder

Den fria reglering av nationella fonder som i dag finns i Sverige har

underlättat för dem som önskat starta t.ex. hedgefonder eller andra fonder

med utvidgade placeringsmöjligheter. Detta har haft positiva effekter på

fondsparandet genom ett ökat utbud till investerare, även om sparande i

nationella fonder representerar endast en mindre del av den totala

fondmarknaden i kronor räknat.

Det går dock att ha invändningar mot en alltför fri reglering för

specialfonder. Dessa fonder vänder sig liksom värdepappersfonder till en vid

krets av investerare. Syftet är att skapa ett regelverk för specialfonder

som tillgodoser de skyddsintressen som finns för konsumenter, men som

också ser till deras intresse att få ett brett utbud av produkter. Samtidigt

bör också de positiva effekter som finns från ett bra utvecklingsklimat

för fondindustrin bevaras.

Krav på riskspridning

Regeringen föreslår att medlen i en specialfond ska placeras med iakttagande

av principen om riskspridning. Kravet på riskspridning preciseras inte i

antal innehav eller i procentuella begränsningar.

Regeringen anför att kombinationer av värdepapper i en portfölj reducerar

risken i sparandet jämfört med enskilda innehav. Om olika papper kombineras

kommer den totala portföljen av värdepapper eller fonden att få en mindre

rörelse, vilket reducerar risken i portföljen. Fördelen med att sprida

riskerna gör att portföljen blir mindre beroende av enskilda innehavs

utveckling och mer liknar marknadsutvecklingen.

Regeringen anser att en allmänt hållen regel om riskspridning bör ge de

bästa förutsättningarna för att skapa bra fondprodukter och utveckla

fondsparandet. En sådan regel bör förhindra att portföljerna blir beroende

av enskilda innehav eller positioners utveckling så att fondens utveckling

i betydande utsträckning påverkas av det. Finansinspektionen ska i sin

tillståndsgivning pröva om fonden har en lämplig fördelning av placeringar.

Hedgefonder

Regeringen gör bedömningen att någon särreglering inte bör införas för s.

k. hedgefonder. Regeringen anser att det inte har framkommit tillräckligt

starka skäl för att föreslå en särreglering för hedgefonder. Denna typ av

fonder bör i stället omfattas av de allmänna bestämmelser som föreslås

gälla för specialfonder.

Regeringen delar därmed inte utredningens förslag om att hedgefonder enbart

får säljas till allmänheten via fondandelsfonder. En av anledningarna

till detta är att fondlagstiftningen bör möjliggöra olika fondprodukter

och inte utan starka skäl inskränka allmänhetens tillgång till dessa

produkter.

Med hänsyn till den snabba utvecklingen på detta område är det möjligt

att det kommer att startas fonder som har liknande egenskaper som hedgefonder

men som skulle falla utanför definitionen eller fonder som skulle omfattas

av definitionen trots att de skulle ha väsentligt andra egenskaper.

Regeringen anser därför att det är bättre att inte införa särskilda regler.

Specialfonder och värdepappersfonder i annan lagstiftning

Regeringen föreslår att bestämmelser i skattelagar och andra lagar där

begreppet värdepappersfonder förekommer ändras till att avse investeringsfonder,

dvs. såväl specialfonder som värdepappersfonder.

Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna i lagen (1998:674) om

inkomstgrundad ålderspension avseende vilka fonder som får förekomma i

systemet för premiepensionen dock inte ska omfatta specialfonder. I lagen

(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension tas möjligheten att tillåta

även nationella fonder som efterbildar ett index bort. En motsvarande

ändring görs i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

avseende Sjunde AP-fondens förvaltning av Premievalsfonden och Premiesparfonden.

De nya placeringsbestämmelserna för värdepappersfonder ska gälla även i

Sjunde AP-fondens förvaltning.

Bestämmelsen i 1 kap. 3 b § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse om

möjligheten för en försäkringsmäklare att som sidoverksamhet förmedla

fondandelar utan tillståndsplikt ska även gälla specialfonder.

Lagteknisk justering

Den föreslagna lagen om investeringsfonder såvitt avser 5 kap. 6 § andra

stycket 2 bör ändras på motsvarande sätt som 19 § första stycket 3 lagen

(1990:1114) om värdepappersfonder. Lagen om värdepappersfonder har tidigare

ändrats med anledning av att lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda

obligationer träder i kraft den 1 juli 2004. Bestämmelsen i 5 kap. 6 §

andra stycket 2 lagen om investeringsfonder - som motsvarar 19 § första

stycket 3 lagen om värdepappersfonder - kommer då att avse skuldförbindelser

utgivna enligt lagen om utgivning av säkerställda obligationer eller

motsvarande utländska skuldförbindelser. Denna ändring bör träda i kraft

samtidigt med lagen om utgivning av säkerställda obligationer, dvs. den

1 juli 2004. Eftersom utskottet nu föreslår att lagen om värdepappersfonder

upphävs den 1 april 2004 bör motsvarande ändring som tidigare har gjorts

i den lagen utgå (se SFS 2003:1225).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens lagförslag med den ändringen att

5 kap. 6 § lagen om investeringsfonder ska justeras för att överstämma

med lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, som träder

i kraft den 1 juli 2004 samt att tidigare gjord ändring i lagen (1990:1114)

om värdepappersfonder ska utgå.

Specialfond inom premiepensionssystemet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att specialfonder inte bör tillåtas

inom premiepensionssystemet och avstyrker därför motion Fi7 (fp) yrkande

1.

Den nya lagen ska innehålla regler för både värdepappersfonder och

specialfonder. Regeringen föreslår att termen värdepappersfonder ska användas

i fondlagstiftningen och i övriga regelverk för de fonder som i alla delar

uppfyller UCITS-direktivets regler. De nationella fonder som på något

sätt avviker från UCITS-direktivet ska benämnas specialfonder. Dessa två

fondtyper benämns investeringsfonder.

Regeringen anför att det finns skäl att införa en enhetlig och tydlig

terminologi i syfte att klargöra skillnaderna mellan värdepappersfonder

och nationella fonder. Denna terminologi bör enligt regeringen givetvis

vara densamma i såväl fondlagstiftningen som i andra författningar.

En enhetlig terminologi gör det lättare för konsumenter att skilja på

olika fondtyper. En nationell fond är ur risksynpunkt inte farligare än

en värdepappersfond. Däremot är fonden en annorlunda fondprodukt och detta

bör framgå på ett tydligare sätt än i dag.

Regeringen delar den bedömning som har gjorts av Värdepappersfondsutredningen,

nämligen att specialfonder, i varje fall tills vidare, inte bör tillåtas

inom premiepensionssystemet.

Motionen

I motion Fi7 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 anförs att motionärerna

delar den uppfattning som flera remissinstanser framför - att det inte

finns några egentliga skäl att utesluta specialfonder. Värdepappersfonder

har väl så hög risknivå som specialfonder. I nuvarande läge med en ny

lagstiftning vill motionärerna inte direkt yrka på en sådan förändring.

Motionärerna anser att regeringen noga bör följa utvecklingen i avsikt

att senare bedöma om placeringsmöjligheterna inom premiepensionssystemet

bör vidgas till att fullt ut avse även specialfonder.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser att det finns skäl att följa utvecklingen av den

praxis som kommer att utvecklas innan man tar ställning till om specialfonder

bör tillåtas inom premiepensionssystemet. Någon särskild åtgärd med

anledning av motionen bör emellertid inte vidtas, varför motion Fi7 (fp)

yrkande 1 avstyrks av utskottet.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande.

I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut

som behandlas i avsnittet.

Begreppet överlåtbara värdepapper, punkt 2 (fp)

Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:

Vi anser att lagstiftaren på sikt ska använda samma terminologi i svensk

lagstiftning som i EG-rätten. Detta bör göras för att underlätta tolkningen

inom EU.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2002/03:150 En ny lag om investeringsfonder:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om investeringsfonder,

lag om införande av lagen om investeringsfonder,

lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

lag om ändring i föräldrabalken,

lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

lag

om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,

lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,

lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,

lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,

lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd,

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella

företag,

lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),

lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i

brottmål,

lag om ändring i insiderstrafflagen (2000:1086),

lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa

innehav av finansiella instrument och

lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Följdmotioner

2003/04:Fi6 av Mats Odell och Olle Sandahl (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att slopa krav på obligatoriskt utskick av fondrapporter.

2003/04:Fi7 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att noggrant följa utvecklingen vad gäller specialfonder i syfte

att så snart som möjligt lämna förslag om möjlighet att även inom

premiepensionssystemet kunna placera i specialfonder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda vilka förändringar som krävs i skattereglerna för

att möjliggöra fastighetsfonder som specialfonder.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ändring i 18 § i förslaget till lag om investeringsfonder så

att års- och halvårsberättelser bara behöver sändas till den som så begär.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

1 Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om

investeringsfonder

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 kap.

18 §

Fondbolaget skall för varje investeringsfond som det förvaltar lämna

1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång, och

2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex månader inom två

månader från halvårets utgång.

Årsberättelser och halvårsredogörelser skall innehålla den information

som behövs för att man skall kunna bedöma varje investeringsfonds utveckling

och ställning. Handlingarna skall kostnadsfritt skickas till de andelsägare

som inte har avstått från detta och finnas att tillgå hos fondbolaget och

förvaringsinstitutet. Årsberättelser och halvårsredogörelser skall innehålla

den information som behövs för att man skall kunna bedöma varje

investeringsfonds utveckling och ställning. Handlingarna skall på begäran

kostnadsfritt skickas till andelsägarna och finnas att tillgå hos fondbolaget

och förvaringsinstitutet. Fondbolaget skall i samband med att bolaget

lämnar sådan information som avses i 22 § tillfråga andelsägarna om de

vill ha årsberättelsen och halvårsredogörelsen.

2 Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om

investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § lagen (2004:000) om investeringsfonder

skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.

6 §

I en värdepappersfond får, om inte annat följer av andra stycket eller

19-22 §§, fondpapper och penningmarknadsinstrument från en och samma

emittent inte uppgå till mer än 5 procent av fondens värde.

Fondpapper och penningmarknadsinstrument från en och samma emittent får

uppgå till

1. högst 35 procent av fondens värde om de är utgivna eller garanterade

av en stat, av en kommun eller en statlig eller kommunal myndighet i ett

land inom EES eller av en mellanstatlig organisation i vilken en eller

flera stater inom EES är medlemmar,

2. högst 25 procent av fondens värde om de består av obligationer utgivna

av ett kreditinstitut som har säte i ett land inom EES och som enligt

författning är underkastat särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda

innehavare av institutets obligationer, under förutsättning att det

sammanlagda värdet av fondens innehav av sådana obligationer är högst

80 procent av fondens värde, och 2. högst 25 procent av fondens värde om

de består av skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:1223) om

utgivning av säkerställda obligationer eller av motsvarande utländska

skuldförbindelser, under förutsättning att det sammanlagda värdet av fondens

innehav av sådana skuldförbindelser är högst 80 procent av fondens värde,

och

3. högst 10 procent av fondens värde i andra fall än som sägs under 1

eller 2, under förutsättning att det sammanlagda värdet av sådana tillgångar

som har högre värde än som sägs i första stycket är högst 40 procent av

fondens värde.

I en värdepappersfond får det inte ingå fondpapper och penningmarknadsinstrument

som getts ut av emittenter i en och samma företagsgrupp till sammanlagt

mer än 20 procent av fondens värde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

3 Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (2003:1225) om ändring

i lagen (1990:1114) om värdepappersfonderHärigenom föreskrivs att lagen

(2003:1225) om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall

utgå.