Bet. 2003/04:JUU7

Justitieutskottets betänkande

2003/04:JUU7

Allmän inpasseringskontroll i kriminalvården

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2003/04:3 Allmän

inpasseringskontroll i vissa kriminalvårdsanstalter och häkten samt ett

antal motioner som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås att Kriminalvårdsstyrelsen ges rätt att besluta

om att samtliga personer som passerar in i en viss sluten anstalt eller

ett visst häkte skall kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Alla

som arbetar vid eller besöker anstalten eller häktet skall omfattas av

kontrollen. Syftet med kontrollen skall vara att söka efter otillåtna

föremål. Skriftliga meddelanden får inte granskas. Ett beslut om allmän

inpasseringskontroll får avse högst tre månader i taget. Om det finns

särskilda skäl för det får Kriminalvårdsstyrelsen i enskilda fall medge

undantag från den allmänna inpasseringskontrollen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2004.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avslår

samtliga motioner.

I ärendet finns fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Inpasseringskontroll på alla anstalter

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om möjlighet till inpasseringskontroll

på alla anstalter. Därmed avslår riksdagen motion 2003/04:Ju3 yrkande 4.

Reservation 1 (m, fp)

2. Undantag från inpasseringskontroll

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört om att inte undanta vissa grupper

från allmän inpasseringskontroll. Därmed avslår riksdagen motion 2003/04:Ju4.

3. Lagbestämmelser om inpasseringskontrollens omfattning

Riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen

(1974:203) om kriminalvård i anstalt såvitt avser 29 a § första stycket,

dels lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och

anhållna m.fl. såvitt avser 11 a § första stycket. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:3 i denna del.

4. Tidsbegränsning

Riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen

(1974:203) om kriminalvård i anstalt såvitt avser 29 a § andra stycket,

dels lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och

anhållna m.fl. såvitt avser 11 a § andra stycket. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:3 i denna del och avslår motion 2003/04:Ju3 yrkande

3.

Reservation 2 (m, fp)

5. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om ändring i lagen (1974:203)

om kriminalvård i anstalt i den mån det inte omfattas av utskottets förslag

ovan ochb) lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade

och anhållna m.fl. i den mån det inte omfattas av utskottets förslag ovan.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:3 i denna del.

6. Andra åtgärder mot droger i anstalter och häkten

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju2 yrkandena 2 och 3 och 2003/04:Ju3

yrkande 2.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

7. Besöksrum med glasruta

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju2 yrkande 1 och 2003/04:Ju3 yrkande

1.

Reservation 4 (m, fp, kd)

Stockholm den 9 december 2003

På justitieutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Alice

Åström (v), Margareta Sandgren (s), Lennart Nilsson (s), Helena Zakariasén

(s), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s),

Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia

Magnusson (m), Joe Frans (s), Leif Björnlod (mp), Hillevi Engström (m),

Karin Granbom (fp) och Peter Althin (kd).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Narkotikakommissionen föreslog i januari 2001 i sitt slutbetänkande

Vägvalet (SOU 2000:126) att Kriminalvårdsstyrelsen, om det behövs med hänsyn

till säkerheten eller ordningen vid viss anstalt eller visst häkte, skall

få besluta att samtliga besökande till anstalten, häktet eller avdelning

i dessa skall kunna kroppsvisiteras. Detta skulle även gälla personal och

andra som utför arbete eller uppdrag inom anstalt eller häkte (SOU 2000:126

s. 258 f.).

I propositionen Nationell narkotikahandlingsplan (prop. 2001/02:91) anförde

regeringen att man då inte fann skäl att föreslå att Kriminalvårdsstyrelsen

skulle få möjlighet till rutinmässiga visitationer av dem som har tillträde

till anstalter och häkten (se a. prop. s. 59). En anledning var att

Kriminalvårdsstyrelsen hade uppgett att visitationsfrågan var föremål för

förhandlingar mellan styrelsen och personalens fackförbund, och regeringen

ville inte föregripa detta arbete.

Kriminalvårdsstyrelsen begärde därefter i en skrivelse till

Justitiedepartementet

(Ju2003/1015/KRIM) att lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och

lagen (1976:371) om behandling av häktade och anhållna m.fl. skall ändras

i huvudsaklig överensstämmelse med Narkotikakommissionens förslag. Även

SEKO - Facket för Service och Kommunikation - inkom med en skrivelse till

departementet, i vilken man bl.a. anförde att olika regler borde gälla

för personal respektive besökare (Ju2003/3216/KRIM).

Den 27 maj 2003 hölls ett kompletterande remissammanträde, vid vilket

synpunkter inhämtades över ett utkast till den lagrådsremiss som föregick

nu aktuell proposition (dnr Ju2003/4918/KRIM).

Lagrådet har yttrat sig över regeringens förslag. Regeringen har följt

Lagrådets synpunkter.

Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.

I sammanhanget kan nämnas att regeringen hösten 2002 tillsatte en

parlamentarisk utredning som skall lämna förslag till en ny kriminalvårdslag

(dir. 2002:90). Utredningen, som antagit namnet Kriminalvårdskommittén,

skall bl.a. överväga hur kriminalvårdens möjligheter att bedriva ett

effektivt säkerhetsarbete kan förstärkas. Utredningen skall redovisa sitt

uppdrag senast den 1 december 2004.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utdömda påföljder skall verkställas på ett säkert och trovärdigt sätt. På

senare år har emellertid säkerhetsproblemen inom kriminalvården ökat och

det finns därför ett behov av att ge kriminalvården ökade möjligheter att

bedriva ett effektivt säkerhetsarbete. Mot denna bakgrund föreslås ändringar

i kriminalvårdslagstiftningen som ger kriminalvården utvidgade möjligheter

att kontrollera personer som har tillträde till kriminalvårdsanstalter

och häkten.

Enligt förslaget ges Kriminalvårdsstyrelsen rätt att besluta om att

samtliga personer som passerar in i en viss sluten anstalt eller ett visst

häkte skall kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Kriminalvårdspersonal

och andra som av annan anledning har tillträde till anstalten eller häktet

skall omfattas av kontrollen. Syftet med kontrollen skall vara att söka

efter otillåtna föremål. Skriftliga meddelanden får inte granskas. Om det

finns särskilda skäl för det skall undantag från den allmänna

inpasseringskontrollen kunna medges i enskilda fall.

Vidare föreslås att Kriminalvårdsstyrelsens beslut får avse högst tre

månader i taget. Beslutet om att införa allmän inpasseringskontroll får

inte överklagas. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 februari

2004.

Utskottets överväganden

Allmän inpasseringskontroll inom kriminalvården

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om allmän

inpasseringskontroll inom kriminalvården. Utskottet föreslår också att

riksdagen avslår ett antal motioner om att inpasseringskontroll skall

vara möjlig även på öppna anstalter, att ett beslut om kontroll inte skall

vara tidsbegränsat och att vissa grupper skall undantas från kontroll.

Jämför reservationerna 1 och 2.

Inledning

Huvudmålen för kriminalvården är att återfall i brott skall förebyggas

samt att verkställigheten av påföljder skall vara säker och human. Att

verkställigheten skall vara säker innebär att brott under verkställigheten,

vare sig de riktar sig mot allmänheten, kriminalvårdens personal eller

andra intagna, inte är acceptabelt. Det är dessutom en förutsättning för

att arbetet med att förebygga återfall skall bli framgångsrikt att de

intagna avhåller sig från kriminalitet och droger under verkställigheten.

På senare år har ordnings- och säkerhetsarbetet försvårats, bl.a. på grund

av att klientelet inom kriminalvården har förändrats. Antalet livstidsdömda

har ökat liksom andelen intagna som missbrukar narkotika. Enligt

Kriminalvårdsstyrelsens årsredovisning för år 2002 förekommer narkotikamissbruk

ofta eller så gott som dagligen vid flera av landets anstalter. Detta

påverkar självfallet kriminalvårdspersonalens arbetsförhållanden, bl.a.

genom att förekomsten av hot och våld har ökat (se Kriminalvårdsstyrelsens

rapport Hot och våld mot personal i kriminalvården, som presenterades i

december 2002).

Ett annat problem som uppmärksammats under de senaste åren är att de

intagna i strid med gällande regler visat sig ha tillgång till mobiltelefoner

inne i anstalt. Som exempel kan nämnas att vid anstalten Hall beslagtogs

cirka 50 mobiltelefoner under perioden mars 2001 till september 2002.

Även i Häktet Stockholm har mobiltelefoner vid flera tillfällen påträffats

hos häktade. På senare år har det i några fall visat sig att anställda

har deltagit i införseln av mobiltelefoner och andra otillåtna föremål,

t.ex. droger. Mobiltelefoner som införts har bl.a. använts i samband med

rymningar och fritagningar samt narkotikahandel. För att försöka komma

till rätta med detta problem har regeringen genomfört vissa

författningsförändringar som ger kriminalvården möjlighet att i häkten och

anstalter

använda utrustning som stör ut otillåten mobilkommunikation (se 14 § tredje

stycket förordningen [2003:396] om elektronisk kommunikation).

Enligt utskottet är det självfallet inte acceptabelt att det i relativt

stor utsträckning förekommer narkotika, vapen och mobiltelefoner i många

anstalter. De otillåtna föremålen underlättar bl.a. för de intagna att

planera och genomföra brottsliga aktiviteter i anstalterna och att planera

brottsliga aktiviteter som genomförs utanför dessa. Även rymningar och

fritagningar underlättas. Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall

i brott försvåras, och det uppstår säkerhets- och arbetsmiljöproblem för

personalen. Den omständigheten att personal i vissa fall medverkat till

införsel av otillåtna föremål understryker det allvarliga i situationen.

De föreslagna möjligheterna till allmän inpasseringskontroll försvårar

framför allt införsel av mobiltelefoner och liknande föremål. Möjligheterna

att förhindra att narkotika förs in ökar också, om än inte i samma

utsträckning.

Allmän inpasseringskontroll

I propositionen föreslås ändringar i kriminalvårdslagstiftningen som ger

kriminalvården utökade möjligheter att kontrollera personer som har

tillträde till kriminalvårdsanstalter och häkten. Det rör sig om ändringar

dels i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (kriminalvårdslagen),

dels i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.

Förslaget innebär att Kriminalvårdsstyrelsen ges möjlighet att besluta

att samtliga personer som passerar in i en viss sluten kriminalvårdsanstalt

eller i ett visst häkte skall kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll).

I motion Ju4 (kd) begärs undantag från allmän inpasseringskontroll för

advokater, präster och läkare. Motionärerna anför att dessa yrkeskategorier

har tystnadsplikt och att deras arbete skulle försvåras av ett beslut om

allmän inpasseringskontroll.

Enligt propositionen skall en reglering självklart inte göras mer långtgående

än vad som är nödvändigt. Samtidigt är förutsättningarna för att uppnå

målet med en inpasseringskontroll större desto fler personer som omfattas

av kontrollen. I detta fall går det inte att utesluta möjligheten att

otillåtna föremål kan komma att föras in av olika kategorier av personer

som har tillträde till kriminalvårdsanläggningarna. En allmän kontroll

har enligt regeringen bättre förutsättningar att accepteras bland dem som

kontrolleras, då den inte pekar ut någon speciell grupp som misstänkt för

att föra in otillåtna föremål.

Den allmänna inpasseringskontrollen föreslås omfatta även

kriminalvårdspersonalen.

I propositionen anförs att det visserligen inte finns något säkert

underlag för att bedöma i vilken omfattning personalen bidrar till att

otillåtna föremål förs in till de intagna men att det på senare tid har

inträffat vissa incidenter då anställda medverkat till sådan införsel.

Samtidigt innebär en allmän inpasseringskontroll ett större intrång i den

personliga integriteten när den tillämpas i ett anställningsförhållande,

eftersom en arbetstagare som vägrar att genomgå kontrollen riskerar att

förlora sin anställning. Personalen kan också komma att utsättas för

inpasseringskontroll varje dag. Vid avvägningen huruvida det intrång som

kontrollen innebär är försvarligt måste hänsyn tas till sättet att utföra

kontrollen. Enligt regeringen torde kontrollen i flertalet fall kunna

inskränka sig till undersökning med hjälp av en metalldetektor eller andra

tekniska hjälpmedel, men det kan ibland även vara nödvändigt med mer

ingående åtgärder.

Regeringen gör bedömningen att, under förutsättning att kontrollen utförs

på ett sätt som är så lite integritetskränkande som möjligt, intresset av

att en allmän inpasseringskontroll även inbegriper personalen är starkare

än personalens integritetsintresse. Graden av integritetskränkning bör

därvid kunna minskas genom att personalen själv ges inflytande över hur

kontrollen skall utföras. Dessa frågor faller inom ramen för

anställningsförhållandet och kan regleras genom kollektivavtal.

Utöver kriminalvårdspersonalen finns det flera andra grupper som kommer

i kontakt med de intagna i sitt arbete, bl.a. de grupper som berörs i

motionen (advokater, präster och läkare). Enligt regeringen bör vad som

anförts om kriminalvårdspersonalen gälla även för andra grupper som har

tillträde till kriminalvårdsanstalter och häkten. Vidare måste beaktas

att syftet med den föreslagna kontrollen endast är att söka efter otillåtna

föremål och att skriftliga meddelanden inte får granskas. Mot denna

bakgrund finns det enligt regeringen ingen anledning att befara att en allmän

inpasseringskontroll skulle påverka förutsättningarna för ett förtroendefullt

förhållande mellan de intagna och t.ex. läkare, präster och advokater

eller i övrigt hindra dessa att fullgöra sina arbetsuppgifter på ett

fullgott sätt.

Utskottet anser att en allmän inpasseringskontroll, för att vara effektiv

och enkel att tillämpa, bör omfatta samtliga kategorier av personer som

har tillträde till en anstalt eller ett häkte. Några bärande skäl för att

generellt undanta vissa grupper från sådan kontroll har inte framkommit.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om den föreslagna möjligheten för

Kriminalvårdsstyrelsen att i det enskilda fallet medge undantag från

kontrollen. Utskottet avstyrker motionen Ju4.

I motion Ju3 (fp) begärs en möjlighet att besluta om allmän inpasseringskontroll

i alla typer av anstalter, även öppna sådana.

Placeringen av intagna på olika anstalter beror på omständigheter som är

nära förbundna med de problem som den utökade kontrollen tar sikte på,

främst säkerhetsrisker. Omständigheter som talar för placering i en sluten

anstalt är bl.a. risk för avvikelse, risk för fortsatt brottslighet och

risk för missbruk av narkotika under verkställigheten (7 § kriminalvårdslagen).

En allmän inpasseringskontroll får endast tillämpas för att upprätthålla

säkerheten vid anstalten eller häktet, och syftet med kontrollen skall

vara att söka efter otillåtna föremål. Dessa begränsningar innebär att

kontrollen endast bör genomföras vid anstalter där det förekommer

återkommande problem med otillåtna föremål, som t.ex. narkotika och

mobiltelefoner.

Enligt regeringen torde det endast vara vid slutna anstalter som det finns

behov av att upprätthålla en säkerhetsstandard på en sådan nivå att

omfattande kontrollåtgärder är nödvändiga. Motsvarande behov kan finnas för

häkten. Vidare kan det, med hänsyn till att kontrollen inte skall vara

mer långtgående än vad som är nödvändigt, finnas skäl att låta kontrollen

omfatta en viss avdelning av en anstalt eller ett häkte där säkerhetsläget

är särskilt alarmerande. Vad gäller anstalter framgår det av 3 § tredje

stycket kriminalvårdslagen att vad som sägs om slutna anstalter också

gäller slutna avdelningar på anstalter. Motsvarande bestämmelser saknas

i häkteslagstiftningen. Enligt propositionen måste det ändå anses att

Kriminalvårdsstyrelsen har möjlighet att besluta om inpasseringskontroll

som avser enbart ett mindre område, t.ex. en avdelning, än vad som nämns

i lagen, utan att detta särskilt anges i lagtexten. Detta ligger också i

linje med att en kontroll inte skall vara mer långtgående än vad som är

nödvändigt.

Utskottet anser att den begränsning som görs till slutna anstalter är

ändamålsenlig, och utskottet avstyrker motion Ju3 i denna del.

I motion Ju3 (fp) begärs även att ett beslut om allmän inpasseringskontroll

skall gälla tills vidare och inte som föreslås i propositionen endast

under tre månader.

I propositionen anförs som skäl för att ett beslut om allmän

inpasseringskontroll

endast skall gälla en begränsad tid att det är angeläget att kontroller

av detta slag inte förekommer i vidare mån än vad som är motiverat från

säkerhetssynpunkt. Behovet av en allmän inpasseringskontroll bör därför

kontinuerligt utvärderas. När den fastställda tiden löpt ut skall frågan

om fortsatt kontroll tas upp till förnyad prövning. Det kan dock ta viss

tid innan en kontroll ger effekt och innan den effekten går att konstatera,

vilket talar för att omprövning inte bör ske med alltför korta tidsintervall.

Regeringen anser att tre månader är en lämplig avvägning mellan behovet

av att undvika onödigt utsträckta kontroller och förutsättningarna att

kontrollerna skall kunna verka och leda till konstaterbara förbättringar.

Utskottet delar regeringens uppfattning och avstyrker motion Ju3 i denna

del.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en allmän inpasseringskontroll.

I övrigt har utskottet inget att anföra med anledning av propositionen.

Andra

åtgärder mot droger i anstalter och häkten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår några motionsyrkanden om andra

åtgärder mot droger i anstalt och häkte. Det rör sig bl.a. om besöksrum

med glasruta, fler narkotikahundar och fler drogtester. Jämför reservationerna

3 och 4 samt särskilt yttrande.

I motionerna Ju2 (m) och Ju3 (fp) begärs att även andra åtgärder mot droger

i anstalter och häkten skall vidtas. Det rör sig om besöksrum med s.k.

glasruta, fler narkotikahundar samt fler drogtester respektive utökad

användning av ny teknik.

Utskottet har behandlat motionsyrkanden motsvarande de nu aktuella vid

ett flertal tidigare tillfällen, bl.a. nyligen i samband med behandlingen

av årets budgetproposition (bet. 2003/04:JuU1 s. 92 f.). För en redogörelse

för de åtgärder mot narkotika som under senare år har vidtagits inom

kriminalvården m.m. hänvisas till detta betänkande.

Utskottet, som ställde sig bakom sina tidigare uttalanden i frågan, var

av samma uppfattning som motionärerna vad gäller betydelsen av att kraftfulla

insatser görs för att förhindra att droger förs in på anstalter och häkten

och att de intagna missbrukar under anstaltsvistelsen. Så skedde också

enligt utskottet, bl.a. inom ramen för den särskilda satsningen på

narkotikabekämpning inom anstalterna. Av en redovisning från

Kriminalvårdsstyrelsen

till regeringen rörande insatserna mot narkotika på häkten och i anstalter

framgick att det inom kriminalvården hade tagits ett helhetstag om problemet

och att ett delvis nytt arbetssätt hade anammats. Utskottet var alltjämt

av den uppfattningen att besöksrum med glasruta inte är förenligt med

önskan att inte öka slutenheten i anstalterna. Andra åtgärder borde i

första hand vidtas. Begäran om narkotikahundar inom kriminalvården fick

anses åtminstone delvis tillgodosedd genom de verksamma hundarna. Utskottet

tillade att det hela tiden handlar om en lämplig avvägning av olika

samtidiga kontrollinsatser. En ensidig satsning på t.ex. narkotikahundar

var inte något som utskottet ville förorda. Med hänvisning till det anförda

föreslog utskottet att riksdagen skall avslå de i budgetbetänkandet

framställda motionsyrkandena.

Utskottet har ingen annan uppfattning i dag, och utskottet avstyrker bifall

till motionerna Ju2 och Ju3 i nu behandlade delar.

Reservationer

1. Inpasseringskontroll på alla anstalter, punkt 1 (m, fp)

av Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Cecilia Magnusson (m),

Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen godkänner vad som anförts i reservationen om inpasseringskontroll

på alla anstalter. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju3 yrkande

4.

Ställningstagande

Problem med droger förekommer vid såväl slutna som öppna anstalter. Vidare

kan det även i öppna anstalter förekomma att otillåtna föremål förs in

och orsakar problem med säkerheten. Utgångspunkten bör därför vara att

det skall vara möjligt att besluta om allmän inpasseringskontroll på alla

anstalter, även öppna sådana.

2. Tidsbegränsning, punkt 4 (m, fp)

av Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Cecilia Magnusson (m),

Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen

(1974:203) om kriminalvård i anstalt såvitt avser 29 a § andra stycket,

dels lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och

anhållna m.fl. såvitt avser 11 a § andra stycket. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:Ju3 yrkande 3 och avslår proposition 2003/04:3 i denna del.

Ställningstagande

Att låta ett beslut om allmän inpasseringskontroll avse endast tre månader

riskerar att leda till ständigt återkommande ansökningar. Behovet av att

trygga säkerheten på anstalter är mer eller mindre konstant. En bättre

ordning är att ett beslut om allmän inpasseringskontroll gäller tills

vidare och att återkommande utvärderingar av beslutet görs. Regeringens

förslag i denna del bör avslås.

3. Andra åtgärder mot droger i anstalter och häkten, punkt 6 (m, fp, kd,

c)

av Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c),

Cecilia Magnusson (m), Hillevi Engström (m), Karin Granbom (fp) och Peter

Althin (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om andra åtgärder mot droger i anstalter och häkten. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju2 yrkandena 2 och 3 och 2003/04:Ju3

yrkande 2.

Ställningstagande

Det behövs resurser och ökade möjligheter att på ett effektivt sätt

kontrollera att kraven på drogfrihet hos de intagna efterlevs. Urinprovtagning

och andra kontrollåtgärder, t.ex. nya tekniska hjälpmedel, bör användas

i större utsträckning än i dag vid misstanke om missbruk.

Åtgärder för att stoppa införseln av narkotika på anstalter och häkten

måste också vidtas. Införandet av möjligheterna till allmän inpasseringskontroll

är bra men inte tillräckligt. En översyn bör göras av reglerna för permission

och besök vid fängelserna samt hur dessa regler tillämpas. Narkotikahundar

bör också användas i större omfattning än vad som sker i dag.

Vi delar den syn på hanteringen av narkotikafrågan inom kriminalvården

som kommer till uttryck i här aktuella motioner. Regeringen bör se till

att ytterligare förstärka arbetet mot narkotika inom kriminalvården i

enlighet med vad vi anfört.

Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju2 och Ju3 i nu behandlade

delar.

4. Besöksrum med glasruta, punkt 7 (m, fp, kd)

av Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Cecilia Magnusson (m),

Hillevi Engström (m), Karin Granbom (fp) och Peter Althin (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservationen om besöksrum med s.k. glasruta. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Ju2 yrkande 1 och 2003/04:Ju3 yrkande 1.

Ställningstagande

En stor del av den narkotika som kommer in på anstalterna förs in av

anhöriga till de intagna i samband med besök. Genom att inrätta besöksrum

i vilka den intagne och besökaren hålls åtskilda, t.ex. med en glasruta

mellan dem, kan en del av denna införsel stoppas. Härigenom möjliggörs

också besök i de fall det annars, på grund av dokumenterat missbruk, inte

vore möjligt.

Regeringen bör låta utreda möjligheterna och förutsättningarna att inrätta

sådana besöksrum på ett antal anstalter. Det anförda innebär att vi

tillstyrker motionerna Ju2 och Ju3 i nu behandlade delar.

Särskilt yttrande

Besöksrum med glasruta, punkt 7 (c)

Johan Linander (c) anför:

Jag delar majoritetens uppfattning att det generellt sett inte bör tillgripas

någon ökad slutenhet på anstalterna och att öppenhet och en under

omständigheterna naturlig kontakt med anhöriga är av avgörande betydelse för

att minska de skadliga följderna av frihetsberövandet och för att främja

den intagnes återanpassning i samhället. Samtidigt måste kraftfulla

åtgärder vidtas för att förhindra att narkotika förs in på våra fängelser.

Även om jag motsätter mig en mer generell användning av besöksrum där den

intagne och besökaren är åtskilda, t.ex. med en glasruta, är jag beredd

att ställa mig bakom en begränsad försöksverksamhet med sådana besöksrum.

Försöksverksamheten bör dock endast bedrivas på anstalter med stora

problem med narkotika och endast omfatta sådana intagna som annars inte

skulle kunna tillåtas att ta emot besök eller som endast skulle kunna

medges övervakade besök.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:3 Allmän inpasseringskontroll i vissa kriminalvårdsanstalter

och häkten:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,

lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna

m.fl.

Följdmotioner

2003/04:Ju2 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om inrättandet av besöksrum där den intagne och besökaren skiljs

åt med en glasruta.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om frekventa drogtester.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en ökad användning av narkotikahundar inom kriminalvården.

2003/04:Ju3 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna till och

förutsättningarna för att inrätta besöksrum med glasruta på ett antal anstalter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att använda ny teknik och fler narkotikahundar i sökandet efter

narkotika på anstalter och häkten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att den föreslagna lagen inte skall begränsa tillståndsgivningen

till tre månader utan att tillståndstiden i stället bestäms tills vidare

med återkommande utvärderingar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utgångspunkten i den föreslagna lagen bör vara att möjligheten

till en allmän inpasseringskontroll skall finnas på alla anstalter.

2003/04:Ju4 av Peter Althin och Yvonne Andersson (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om undantag från kravet på inpasseringskontroll.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag