Bet. 2003/04:MJU21

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2003/04:MJU21

Miljöbedömningar av planer och program

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

proposition 2003/04:116 Miljöbedömningar av planer

och program jämte två följdmotioner och ett

motionsyrkande från allmänna motionstiden 2003. I

propositionen föreslår regeringen lagändringar för

genomförandet av Europaparlamentets och rådets

direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers

och programs miljöpåverkan. I propositionen föreslås

också att riksdagen godkänner protokollet om

strategiska miljöbedömningar till FN/ECE:s

konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett

gränsöverskridande sammanhang, Esbokonventionen.

I enlighet med direktivets och protokollets krav

föreslås bestämmelser om att en miljöbedömning skall

göras när en myndighet eller kommun utarbetar vissa

planer och program. Bestämmelserna föreslås

komplettera de nuvarande bestämmelserna om

miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. miljöbalken.

Vissa ändringar föreslås även i andra lagar.

Ändringarna syftar bl.a. till att bedömningar av

miljökonsekvenser skall komma in tidigare i

samhällsplaneringen, vilket i sin tur kan underlätta

miljöbedömningarna av de verksamheter och åtgärder

som genomförs enligt planerna eller programmen.

Regeringen föreslås vidare få meddela de ytterligare

bestämmelser som behövs för genomförandet av

direktivet. I propositionen föreslås också en

ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av

framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.,

finansieringslagen. Ändringen gör det möjligt för

regeringen att använda Kärnavfallsfondens medel för

stöd till vissa ideella föreningar vad gäller frågor

om lokalisering av anläggningar för hantering och

slutförvaring av använt kärnbränsle. Förslaget

syftar till att förbättra möjligheterna för en

allsidig bedömning av projektens miljökonsekvenser

och allmänhetens påverkan i denna process. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag och föreslår att

riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns fyra reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Protokoll om miljöbedömningar till

Esbokonventionen

Riksdagen godkänner protokollet av den 21 maj

2003 om strategiska miljöbedömningar till FN/ECE-

konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i

gränsöverskridande sammanhang. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:116 i denna del.

2. Uppföljning och övervakning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i miljöbalken såvitt avser 6 kap. 18 §.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:116

i denna del och avslår motion 2003/04:MJ48

yrkande 1.

3. Övriga ändringar i miljöbalken

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i miljöbalken, i den mån förslaget inte

omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:116 i

denna del.

4. Ändring i finansieringslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av

framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:116

i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ47

yrkande 1 och 2003/04:MJ48 yrkande 2.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

5. Ekonomiskt stöd till kommuner och

ideella organisationer m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ47

yrkandena 2 och 3 samt 2003/04:N415 yrkande 8.

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (mp)

6. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i plan- och bygglagen

(1987:10),

2. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),

3. lag om ändring i väglagen (1971:948),

4. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal

energiplanering,

5. lag om ändring i lagen (1983:293) om

inrättande, utvidgning och avlysning av allmän

farled och allmän hamn,

6. lag om ändring i minerallagen (1991:45) och

7. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande

av järnväg.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:116

i denna del.

Stockholm den 6 maj 2004

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sinikka Bohlin (s),

Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune

Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson

(kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson

(s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Sverker

Thorén (fp), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson

(s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin Nilsson

(s) och Gunnar Goude (mp).

2003/04

MJU21

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och rådet har antagit direktiv

2001/42/EG om bedömning av vissa planers och

programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30,

Celex 32001L0042). De nationella författningar som

är nödvändiga för att genomföra direktivet måste

träda i kraft senast den 21 juli 2004.

Regeringen gav den 27 juni 2002 i uppdrag till en

parlamentariskt sammansatt kommitté att göra en

samlad översyn av plan- och bygglagstiftningen (dir.

2002:97). I uppdraget ingick bl.a. att göra en

bedömning av de åtgärder som behövs för att

genomföra direktivet i svensk lagstiftning.

Kommittén har antagit namnet PBL-kommittén. Den 9

juli 2003 redovisade kommittén delbetänkandet

Miljöbedömningar avseende vissa planer och program

(SOU 2003:70).

Den 3 april 2003 gav regeringen en särskild

utredare i uppdrag att se över systemet för

finansiering av framtida utgifter för använt

kärnbränsle och annat radioaktivt avfall från

kärnkraftsreaktorer samt den lag som reglerar

systemet, lagen (1992:1537) om finansiering av

framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.,

finansieringslagen (dir. 2003:41 m.fl.).

Finansieringsutredningen överlämnade den 17 december

2003 delbetänkandet Förslag om försöksverksamhet med

ekonomiskt stöd till vissa frivilligorganisationer

(SOU 2003:128). Kommittén skall redovisa sitt

slutbetänkande senast den 31 december 2004.

Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen utom

såvitt avser förslaget till ändring i

finansieringslagen (1992:1537).

Förslagen i propositionen bygger på en

överenskommelse mellan regeringen, Vänsterpartiet

och Miljöpartiet de gröna.

Lagförslagen återges i bilaga 2.

Information

I ärendet har utskottet inhämtat information om

slutförvaring av använt kärnbränsle av

representanter för Statens råd för

kärnavfallsfrågor, KASAM.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås lagändringar för

genomförandet av Europaparlamentets och rådets

direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers

och programs miljöpåverkan. I propositionen föreslås

också att riksdagen godkänner protokollet om

strategiska miljöbedömningar till FN/ECE:s

konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett

gränsöverskridande sammanhang.

I enlighet med direktivets och protokollets krav

föreslås bestämmelser om att en miljöbedömning skall

göras när en myndighet eller kommun utarbetar vissa

planer och program. Nya bestämmelser föreslås

komplettera de nuvarande bestämmelserna om

miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. miljöbalken.

Vissa ändringar föreslås även i andra lagar.

Ändringarna syftar bl.a. till att bedömningar av

miljökonsekvenser skall komma in tidigare i

samhällsplaneringen, vilket i sin tur kan underlätta

miljöbedömningarna av de verksamheter och åtgärder

som genomförs enligt planerna eller programmen.

Regeringen föreslås vidare få meddela de ytterligare

bestämmelser som behövs för genomförandet av

direktivet. Lagändringarna föreslås träda i kraft

den 21 juli 2004.

I propositionen föreslås också en ändring i lagen

(1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för

använt kärnbränsle m.m. Ändringen gör det möjligt

för regeringen att använda Kärnavfallsfondens medel

för stöd till vissa ideella föreningar vad gäller

frågor om lokalisering av anläggningar för hantering

och slutförvaring av använt kärnbränsle. Regeringen

avser att utnyttja denna möjlighet under en

försöksperiod om fyra år. Förslaget syftar till att

förbättra möjligheterna för en allsidig bedömning av

projektens miljökonsekvenser och allmänhetens

påverkan i denna process. Denna lagändring föreslås

träda i kraft den 1 augusti 2004.

Utskottets överväganden

Godkännande av protokoll om

miljöbedömningar till

Esbokonventionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

godkännande av protokollet om

miljöbedömningar till FN/ECE-konventionen om

miljökonsekvensbedömningar i

gränsöverskridande sammanhang, den s.k.

Esbokonventionen.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner

protokollet av den 21 maj 2003 om strategiska

miljöbedömningar till FN/ECE-konventionen om

miljökonsekvensbedömningar i gränsöverskridande

sammanhang. Protokollet har i huvudsak samma

bestämmelser som direktiv 2001/42/EG om bedömning av

vissa planers och programs miljöpåverkan.

Protokollet bör därför godkännas i samband med

genomförandet av direktivet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

godkännande av protokollet av den 21 maj 2003 om

strategiska miljöbedömningar till FN/ECE-

konventionen om miljökonsekvensbedömningar i

gränsöverskridande sammanhang, den s.k.

Esbokonventionen.

Ändring i miljöbalken - uppföljning

och övervakning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

ändring i 6 kap. 18 § miljöbalken. Därmed

avstyrker utskottet motion MJ48 (m)

yrkande 1. Även i övrigt tillstyrker

utskottet regeringens förslag om ändring i

miljöbalken.

Propositionen

I propositionen föreslås att den myndighet eller

kommun som har antagit en plan eller ett program

skall skaffa sig kunskap om den betydande

miljöpåverkan som planens eller programmets

genomförande faktiskt medför. Syftet med detta är

att identifiera negativ påverkan och kunna vidta

lämpliga avhjälpande åtgärder. De regler som i dag

finns i 6 kap. MB om tillsyn motsvarar i huvudsak

direktivets krav. För att tydliggöra att myndigheter

och kommuner som antar planer och program skall göra

en viss uppföljning av en plans eller ett programs

faktiska betydande miljöpåverkan anser regeringen

det lämpligt att kravet på uppföljning anges i detta

sammanhang.

Motionen

Eftersom motionärerna anser att det är något sent

att skaffa kunskap först efter det att en plan har

antagits begärs i motion MJ48 (m) att riksdagen

beslutar ändra regeringens förslag till ändring av 6

kap. 18 § miljöbalken (MB) så att den som antar en

plan skall ha kunskap om planens påverkan på miljön

redan under arbetet med utformandet av planen.

Kunskapen behöver dock inte vara lika stor när det

gäller alla planer, t.ex. kan en översiktsplan

identifiera eventuell miljöpåverkan medan kraven på

en detaljplan måste vara högre. Kunskapskraven bör

således anpassas efter vilket slags plan som skall

antas (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Enligt direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa

planers och programs miljöpåverkan skall en plans

eller ett programs betydande miljöpåverkan följas

upp. Direktivet innehåller dock inga närmare

bestämmelser om hur denna uppföljning skall ske. I

likhet med regeringen gör utskottet bedömningen att

de regler som i dag finns i 6 kap. MB om tillsyn i

huvudsak motsvarar direktivets krav. För att

tydliggöra att myndigheter och kommuner som antar

planer och program skall göra en viss uppföljning av

en plans eller ett programs faktiska betydande

miljöpåverkan är det emellertid, som regeringen

också anför, lämpligt att kravet på uppföljning

anges i detta sammanhang. Utöver den kontroll av

efterlevnaden av miljöbalken som

tillsynsmyndigheterna skall utföra enligt 6 kap. MB

bör det därför finnas en skyldighet att följa upp

miljöpåverkan. Direktivets krav avser emellertid

inte planens eller programmets totala miljöpåverkan

utan enbart i de fall genomförandet medför betydande

miljöpåverkan. Kraven på uppföljning är inte höga,

och enligt den vägledning som Europeiska

kommissionen har lämnat för genomförandet är det

ofta lämpligt att integrera övervakningen i den

normala planeringscykeln. Enligt utskottets

bedömning bör arbetsbelastningen därför inte bli

särskilt omfattande. Som regeringen anför bör den

kommun eller myndighet som har antagit planen eller

programmet också ha ansvaret för uppföljningen, även

om annan kommun eller myndighet har upprättat själva

miljökonsekvensbeskrivningen.

Sammantaget innebär det att utskottet tillstyrker

regeringens förslag i denna del och avstyrker motion

MJ48 (m) yrkande 1. Utskottet tillstyrker även i

övrigt regeringens förslag till lag om ändring i

miljöbalken.

Stöd ur Kärnavfallsfonden till vissa

ideella föreningar - ändring i

finansieringen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till ändring i 4 § finansieringslagen

(1992:1537) och avstyrker två motionsyrkanden

om avslag på propositionen i denna del. Med

hänvisning till pågående arbete på områdena

avstyrks två motionsyrkanden (kd) om

villkoren för stöd till ideella föreningar

och ett motionsyrkande (mp) om avgifternas

storlek. Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp,

kd), 3 (fp, kd) och 4 (mp).

Propositionen

Enligt regeringens förslag skall avgiftsmedlen i

Kärnavfallsfonden få användas för stöd till ideella

föreningar vad gäller frågor om lokalisering av

anläggningar för hantering och slutförvaring av

använt kärnbränsle. Regeringen bör bestämma

omfattningen av och villkoren för stödet.

Regeringen gör bedömningen att stödet bör omfatta

en försöksperiod om fyra år. En utvärdering av

försöksverksamheten bör göras efter tre år. Stödet

bör utgå med högst 3 miljoner kronor per år och vara

förenat med krav på de ideella föreningarna, på de

kostnader som stödet kan användas till och på

ansökningarnas utformning. Stödet bör administreras

av Statens kärnkraftinspektion.

Regeringen avser att precisera kraven i

finansieringsförordningen bl.a. så att en ideell

förening, för att kunna komma i fråga för stöd,

måste ha minst 2 000 medlemmar. Föreningen skall

vidare bedrivas under demokratiska former och ha

sedvanlig ekonomisk redovisning som granskas av

revisorer. Även sammanslutningar av föreningar kan

komma i fråga för stöd och då skall motsvarande krav

på bl.a. idealitet och demokratiska former ställas

både på sammanslutningen och de däri ingående

föreningarna.

Motionerna

I motion MJU47 (kd) yrkas avslag på förslaget om

ändring i finansieringslagen (1992:1537),

finansieringslagen. Eftersom förslaget enligt

motionärerna synes innebära en komplikation när det

gäller tillämpningen av miljöbalkens principer om

betalningsansvar för kostnader i samband med

samrådsförfarande, bör miljöbalkskommitténs förslag

om förenklade regler för miljötillståndsprocessen

avvaktas. Däremot bör frivilligorganisationernas

möjligheter till ekonomiskt stöd tillmötesgås

(yrkande 1). Även i motion MJ48 (m) yrkas avslag på

förslaget att medel ur Kärnavfallsfonden skall kunna

användas för stöd till ideella föreningar.

Motionärerna anser att förslaget gör det möjligt att

använda fondmedlen som ett indirekt

organisationsstöd. Detta medför att vad som hittills

har varit en avgift skulle bli en skatt. I motionen

framhålls att korrekt information om slutförvar

och/eller hantering av använt kärnbränsle är viktig

och att denna uppgift åvilar Statens

kärnkraftinspektion, SKI. Informationsspridning och

kunskapsinhämtning som sker med statliga medel skall

vara neutrala, vilket inte blir fallet om

regeringens förslag antas (yrkande 2).

I motion MJU47 (kd) anförs att det maximibelopp

som kommunerna kan erhålla ur Kärnavfallsfonden bör

höjas från nuvarande 4 miljoner kronor till

7 miljoner kronor. I motionen framhålls vidare att

ett system för ekonomiskt stöd inte får leda till

att en separat nationell samrådsnivå uppstår vid

sidan av den lokala, och resultatet får inte bli att

centrala organisationer tilldelas medel medan lokala

organisationer och närboende ställs utanför. Därför

bör stödet kopplas till lokala organisationer och

grupper, och framhålls som angeläget att även

mindre, lokala grupper får möjlighet till stöd

(yrkande 2). De frivilliga organisationerna bör ges

ökade medel genom höjning av det maximibelopp som

kommunerna kan erhålla ur Kärnavfallsfonden. Mot den

bakgrunden är förslaget om minst 2 000 medlemmar i

en organisation som förutsättning för stöd alltför

strängt (yrkande 3). I motion N415 (mp) betonas

principen att kärnavfallsavgifterna måste täcka de

framtida kostnaderna för rivning av kärnkraftverk

och omhändertagande av kärnkraftsavfall. Mycket

tyder på att avgifterna utgår från optimistiska

kalkyler, och enligt motionären har regeringen ofta

beslutat om lägre avgifter än vad Statens

kärnkraftinspektion, SKI, har föreslagit (yrkande

8).

Utskottets ställningstagande

Frågan om att finna en plats för den slutliga

förvaringen av det använda kärnbränslet är unik i

många avseenden och intar en särposition när det

gäller den demokratiska beslutsprocessen. Det rör

sig om ett av de största industriprojekten i Sverige

under modern tid, som hittills har kostat ca 15

miljarder kronor och vars framtida kostnader

beräknas till 50 miljarder kronor. Processen för att

finna en lämplig plats för slutförvaret beräknas

pågå under flera år och slutförvaret skall klara av

en lagring i hundratusentals år. Som regeringen

anför ställer den demokratiska beslutsprocessen

därför ovanligt höga krav på allmänhetens förtroende

för politiska beslutsfattare, verksamhetsutövare och

tillsynsmyndigheter. Projektet rymmer såväl tekniska

och naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga och

humanistiska frågeställningar. I propositionen

Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier

(prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr.

2001/02:36) framhölls att en av de stora

utmaningarna för vår generation är att ta hand om

det använda kärnbränslet och annat radioaktivt

avfall från de svenska kärnkraftverken. I

propositionen gjorde regeringen bedömningen att om

det uppkommer behov av specifika insatser i

slutförvarsfrågan kan sådana insatser finansieras

med medel ur Kärnavfallsfonden. I sammanhanget vill

utskottet framhålla det viktiga och demokratiskt väl

förankrade granskningsarbete som, förutom den

granskning som görs av myndigheterna, utförs i de

kommuner som deltar i platsvalsprocessen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att de

avgiftsmedel som reaktorinnehavarna betalar till

Kärnavfallsfonden, utöver vad som redan anges i

finansieringslagen, bör få användas för stöd till

vissa ideella föreningar. Att allmänheten på så vis

ges ökade möjligheter att aktivt delta i det utökade

samrådet och får stärkta resurser för att kunna

ställa relevanta och väl underbyggda frågor höjer

enligt utskottets mening kvaliteten på det

utredningsarbete som skall presenteras av den som

söker tillstånd för en verksamhet. Förslaget innebär

alltså inte att utredningsansvaret för någon part i

samrådsförfarandet försvagas.

I miljöbalken (MB) är det tydligt reglerat att en

verksamhetsutövare inte har någon skyldighet att

betala ideella föreningars rättegångskostnader i

samband med överklagande av en dom eller ett beslut

och vice versa. Dessa bestämmelser är emellertid

begränsade till balkens prövningsförfarande och

omfattar inte upprättandet av

miljökonsekvensbeskrivningar och förfarandet med

miljökonsekvensbedömning. Enligt 6 kap. 10 § MB är

det i stället den som har gjort en ansökan som skall

stå för sådana kostnader. Utskottet kan inte finna

något principiellt hinder mot att utsträcka detta

betalningsansvar till att omfatta även andra

deltagares kostnader, inte heller några andra fall

där denna fråga kan bli aktuell. Utskottet gör

härvid samma bedömning som regeringen.

Som regeringen anför är frågan om det slutliga

omhändertagandet av det använda kärnbränslet ensam i

sitt slag. Aldrig tidigare har Sverige stått inför

en sådan komplex fråga där naturvetenskap och teknik

möter samhällsvetenskap och humanistiska

frågeställningar. Det långa tidsperspektivet, både

vad gäller tiden fram till dess ett slutförvar kan

tas i bruk och den tid som förvaret efter

förslutning skall fungera, gör också projektet

unikt. Komplexiteten i frågan om hanteringen och

slutförvaret av det använda kärnbränslet ställer

mycket höga krav på en allsidig belysning, och

kommande beslut måste vara mycket väl förankrade hos

alla intressenter. Detta förutsätter att även

nationella ideella organisationer aktivt kan delta i

samrådsförfarandet och anlita den sakkunskap som de

behöver och har förtroende för. Det vore enligt

utskottets mening olyckligt om dessa organisationer

på grund av bristande resurser skulle utestängas

från förankringsarbetet. Eftersom frågan om det

använda kärnbränslet är så speciell anser utskottet,

i likhet med regeringen, att det är lämpligt att

pröva om extra medel som stöd till ideella

föreningar kan medföra högre kvalitet i det utökade

samrådet.

I dag kan Kärnavfallsfondens medel, via

kommunerna, användas för stöd till lokala

organisationer. Utskottet delar regeringens

uppfattning att fondens medel också bör kunna komma

de nationella organisationerna till godo. Den

möjligheten bör uttryckligen framgå av lagtexten,

vilket lämpligen sker i 4 § finansieringslagen.

I likhet med regeringen anser utskottet att stödet

måste vara förenat med tydliga krav på den

bidragssökande både vad gäller organisation och de

ändamål som stödet skall användas för. I

propositionen uttalar också regeringen sin avsikt

att precisera dessa krav i förordningen (1981:671)

om finansiering av framtida utgifter för använt

kärnbränsle m.m. (finansieringsförordningen) enligt

följande. För att en ideell förening skall komma i

fråga för stöd måste den ha minst 2 000 medlemmar.

Föreningen skall vidare verka under demokratiska

former och ha en sedvanlig ekonomisk redovisning som

granskas av revisorer. Även sammanslutningar av

föreningar kan komma i fråga och då skall

motsvarande krav på idealitet och demokratiska

former ställas både på sammanslutningen och på de

däri ingående föreningarna. Några begränsningar vad

gäller de ideella föreningarnas syfte är inte

aktuella. Stöd skall endast kunna utgå för vissa

kostnader i samband med föreningens deltagande i

sådant utökat samråd som föreskrivs i 6 kap.

miljöbalken (MB) och i lagen (1984:3) om kärnteknisk

verksamhet avseende anläggningar som behövs för

hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle.

Stödet skall inte kunna användas för kostnader för

information direkt till allmänheten utöver vad som

avser det utökade samrådet.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning

att det föreslagna ekonomiska stödet till vissa

ideella föreningar totalt bör vara högst 3 miljoner

kronor per år. En förening, eller sammanslutning av

föreningar, skall högst kunna erhålla 2,5 miljoner

kronor per år. Stöd bör utgå för ett år i taget

varefter användningen skall redovisas. Som

regeringen anför bör stödet omfatta en försöksperiod

om fyra år, vilket regeringen beräknar medför en

kostnad för Kärnavfallsfonden på högst 12 miljoner

kronor. Av propositionen framgår att det årliga

stödbeloppet är i samma storleksordning som den

ersättning för informationsinsatser som kan utgå

till berörda kommuner.

Statens kärnkraftinspektion är i dag den myndighet

som ansvarar för hanteringen av kommunernas

ansökningar om medel ur Kärnavfallsfonden för

informationsinsatser. Som regeringen anför är det

därför rimligt att Kärnkraftinspektionen även får i

uppdrag att hantera ansökningar från ideella

organisationer rörande det aktuella stödet. För att

ideella föreningar skall kunna erhålla stöd direkt

ur Kärnavfallsfonden krävs dock en lagändring. Den

nu föreslagna ändringen av finansieringslagen ger

regeringen möjlighet att använda fondens medel för

stöd till ideella föreningar för vissa insatser. Av

propositionen framgår att regeringen kommer att

precisera vilka krav som ställs för att en ideell

förening skall kunna erhålla stöd. Regeringen kommer

vidare att föreskriva att stödet skall vara en

försöksverksamhet under en fyraårsperiod, med början

den 1 januari 2005. En noggrann utvärdering av

försöksverksamheten skall göras inför beslut om

eventuellt fortsatt stöd. Regeringen bör ge en för

ändamålet lämplig myndighet i uppdrag att genomföra

en sådan utredning. Som regeringen anför bör

resultatet av utredningen lämnas till regeringen i

god tid innan den fyraåriga försöksperioden

avslutas. Kriterier för utvärderingen bör vara om

medlen har använts på avsett sätt, vilken effekt

stödet har haft och om stöd fortsättningsvis bör

utgå.

Frågan om det slutliga omhändertagandet av det

använda kärnbränslet är av nationellt intresse men

har också en klart uttalad lokal prägel. Lokala

organisationer har redan i dag möjlighet att via

kommunen få ekonomiskt stöd för sin verksamhet i

samband med platsvalsprocessen. Enligt utskottets

mening gör regeringens förslag det möjligt att även

nationellt arbetande organisationer kan få stöd

direkt ur Kärnavfallsfonden. I propositionen anförs

att några krav inte kommer att ställas vad gäller de

ideella föreningarnas syfte, men stödet skall endast

få användas för deltagande i sådant utökat samråd

som föreskrivs i 6 kap. 5 § MB. Regeringen gör

bedömningen att förslaget inte har några

statsfinansiella konsekvenser och att den ökade

ekonomiska belastning på Kärnavfallsfonden som

förslaget kan innebära endast i liten utsträckning

torde påverka reaktorinnehavarnas

betalningsskyldighet mot fonden. Utskottet delar

denna uppfattning.

Det bör tilläggas att både Miljöbalkskommitténs

delbetänkande En effektivare miljöprövning (SOU

2003:124) och Finansieringsutredningens

delbetänkande Förslag om försöksverksamhet med

ekonomiskt stöd till vissa frivilligorganisationer

(SOU 2003:128) bereds i Regeringskansliet. I sitt

betänkande föreslår finansieringsutredningen bl.a.

att, för att en organisation skall vara

stödberättigad, organisationen skall vara en ideell

förening och ha minst 2 000 medlemmar. Kravet på

medlemsantal överensstämmer med vad som föreskrivs i

16 kap. 13 § MB om talerätt för ideella föreningar

som enligt sina stadgar har till ändamål att

tillvarata naturskydds- och miljöintressen.

Utredningen anser också att dessa bestämmelser skall

gälla för en organisation som är uppbyggd av

samverkande ideella föreningar. Kravet på 2 000

medlemmar bör för en sådan organisation emellertid

avse det sammanlagda antalet personer som är

medlemmar i de samverkande föreningarna. För att

stöd skall utgå bör enligt kommitténs förslag

följande två krav vara uppfyllda. Kostnaderna skall

avse deltagande i nu pågående samrådsförfaranden

enligt miljöbalken och kärntekniklagen rörande

slutförvaring av använt kärnbränsle och avse

utgifter för att följa och bedöma frågor om

slutförvar för kärnavfall med särskild tonvikt på

ett sådant förvars påverkan på miljön. De kostnader

som kan uppstå kan enligt finansieringsutredningen

avse såväl löne- och lokalkostnader och andra

sedvanliga kontorskostnader, t.ex. kostnader för

dator, telefon, sammanträden, konferenser och resor,

som kostnader för informationsinsamling samt för

utredningsverksamhet med syfte att skapa underlag

för att ställa kvalificerade frågor i

samrådsförfarandet.

Det ovan anförda innebär att utskottet tillstyrker

regeringens förslag att avgiftsmedlen i

Kärnavfallsfonden får användas för stöd till ideella

föreningar vad gäller frågor om lokalisering av

anläggningar för hantering och slutförvaring av

använt kärnbränsle. Regeringen bör bestämma

omfattningen av och villkoren för stödet. Därmed

avstyrker utskottet motionerna MJ47 (kd) yrkandena

1-3 och MJ48 (m) yrkande 2.

Med anledning av motion N415 (mp) vill utskottet

erinra om att, enligt 2 § finansieringslagen,

skyldigheten att betala avgift och ställa säkerhet

för omhändertagande omfattar kostnader för säker

hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle

och radioaktivt avfall sedan bränslet eller avfallet

har förts bort från anläggningen. Vidare skall

avgiften täcka kostnader för en säker avveckling och

rivning av reaktoranläggningen och den forsknings-

och utvecklingsverksamhet som behövs för säker

hantering av bränsle och avfall samt avveckling och

rivning. Enligt 3 § skall reaktorinnehavaren i

samråd med övriga reaktorinnehavare beräkna

kostnaderna för omhändertagandet, och enligt 4 §

skall avgiften dessutom täcka vissa kostnader för

staten. Avgiftens storlek fastställs årligen.

Härutöver vill utskottet erinra om att avgiftsfrågan

är föremål för finansieringsutredningens

överväganden (dir. 2003:41 m.fl.). Utredningen skall

lägga fram sitt slutbetänkande senast den 31

december 2004. Med det anförda avstyrker utskottet

motion N415 (mp) yrkande 8 i den mån motionsyrkandet

inte kan anses tillgodosett.

Lagförslagen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker övriga i propositionen

framlagda lagförslag.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att i plan- och

bygglagen (1987:10) och lagen (1977:439) om kommunal

energiplanering införs bestämmelser om att de nya

bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken (MB) skall

tillämpas i fråga om planer och program som kan

antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i

6 kap. 11 § MB.

Regeringen föreslår vidare att konsekvensändringar

av paragrafnummer görs i luftfartslagen (1957:297),

lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och

avlysning av allmän farled och allmän hamn,

minerallagen (1991:45), väglagen (1971:948) och

lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda

lagförslagen i den mån de inte berörs av utskottets

ställningstaganden tidigare i detta betänkande.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i avsnittet.

1. Ändring i finansieringslagen (punkt 4)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad

(m) och Bengt-Anders Johansson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av

framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen om stöd till ideella

föreningar. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:MJ48 yrkande 2 och avslår proposition

2003/04:116 i denna del och motion 2003/04:MJ47

yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag att medel ur

Kärnavfallsfonden skall kunna användas för stöd till

ideella föreningar bör avslås. Förslaget gör det

möjligt att använda fondmedlen som ett indirekt

organisationsstöd, vilket skulle innebära att vad

som hittills har varit en avgift skulle bli en

skatt. Korrekt information om slutförvar och/eller

hantering av använt kärnbränsle är viktig, och denna

uppgift åvilar Statens kärnkraftinspektion, SKI.

Informationsspridning och kunskapsinhämtning som

sker med statliga medel skall vara neutral, vilket

inte blir fallet om regeringens förslag antas.

Regeringens förslag i denna del bör därför avslås.

2. Ändring i finansieringslagen (punkt 4)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av

framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservationen om stöd till ideella

föreningar. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:MJ47 yrkande 1 och avslår proposition

2003/04:116 i denna del och motion 2003/04:MJ48

yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna är positiva till att även

frivilliga organisationer av olika slag skall kunna

få ekonomiskt stöd för att kunna delta i

samrådsförfarandet m.m. i samband med

omhändertagandet av kärnkraftsavfallet. Förslaget om

ändring i finansieringslagen (1992:1537) synes dock

innebära en komplikation när det gäller

tillämpningen av miljöbalkens principer om

betalningsansvar för kostnader i samband med

samrådsförfarande. För närvarande pågår en

omfattande översyn av miljöbalken i syfte att

förenkla miljötillståndsprocessen. Det vore i detta

läge olyckligt att ändra de principer för

kostnadsansvar som miljöbalken ger uttryck för.

Resultatet av Miljöbalkskommitténs förslag om

förenklade regler för miljötillståndsprocessen bör

därför avvaktas innan beslut fattas om ändring i

finansieringslagen. Regeringens förslag i denna del

bör därför avslås.

3. Ekonomiskt stöd till kommuner och ideella

organisationer m.m. (punkt 5)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om kommunalt stöd

till ideella organisationer. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:MJ47 yrkandena 2 och 3 samt

avslår motion 2003/04:N415 yrkande 8.

Ställningstagande

Enligt min mening bör det maximibelopp som

kommunerna kan erhålla ur Kärnavfallsfonden höjas

från nuvarande 4 miljoner kronor till 7 miljoner

kronor. Ett system för ekonomiskt stöd får inte leda

till att en separat nationell samrådsnivå uppstår

vid sidan av den lokala, och resultatet får inte bli

att centrala organisationer tilldelas medel medan

lokala organisationer och närboende ställs utanför.

Därför bör stödet kopplas till lokala organisationer

och grupper, och det är angeläget att även mindre,

lokala grupper får möjlighet till stöd. De

frivilliga organisationerna bör ges ökade medel

genom att det maximibelopp som kommunerna kan

erhålla ur Kärnavfallsfonden höjs. Mot den

bakgrunden är förslaget om minst 2 000 medlemmar i

en organisation som förutsättning för stöd alltför

strängt. Detta bör ges regeringen till känna.

4. Ekonomiskt stöd till kommuner och ideella

organisationer m.m. (punkt 5)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om framtida kostnader

för rivning av kärnkraftverk m.m. Riksdagen bifaller

därmed motion 2003/04:N415 yrkande 8 och avslår

motion 2003/04:MJ47 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Mycket tyder på att storleken på avgifterna för

kärnavfallet utgår från optimistiska kalkyler, och

regeringen har ofta beslutat om lägre avgifter än

vad Statens kärnkraftinspektion, SKI, har

föreslagit. Det är enligt min mening av stor vikt

att avgifterna täcker de framtida kostnaderna för

rivning av kärnkraftverk och omhändertagande av

kärnkraftsavfall. Detta bör ges regeringen till

känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:116 Miljöbedömningar av planer

och program:

Regeringen föreslår att riksdagen

dels godkänner protokollet av den 21 maj 2003 om

strategiska miljöbedömningar till FN/ECE-

konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i

gränsöverskridande sammanhang,

dels antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i miljöbalken,

2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

3. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),

4. lag om ändring i väglagen (1971:948),

5. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal

energiplanering,

6. lag om ändring i lagen (1983:293) om

inrättande, utvidgning och avlys-

ning av allmän farled och allmän hamn,

7. lag om ändring i minerallagen (1991:45), och

8. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande

av järnväg,

9. lag om ändring i lagen (1992:1537) om

finansiering av framtida utgifter

för använt kärnbränsle m.m.

Följdmotioner

2003/04:MJ47 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår propositionens förslag till lag

om ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av

framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det maxbelopp

som kommunerna kan erhålla ur Kärnavfallsfonden

höjs från dagens nivå på 4 miljoner kronor till 7

miljoner kronor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunalt stöd

till frivilligorganisationer.

2003/04:MJ48 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att det föreslagna 6 kap. 18 §

miljöbalken utformas i enlighet med vad i motionen

anförs.

2. Riksdagen beslutar avslå förslaget om att medel

ur Kärnavfallsfonden får användas för stöd till

ideella föreningar.

Motion från allmänna motionstiden

2003

2003/04:N415 av Ingegerd Saarinen (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om principen att

kärnavfallsavgifterna måste täcka de framtida

kostnaderna för rivning av kärnkraftverk och

omhändertagande av kärnkraftsavfall.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag