Lagrum · SFS 1987:10

plan- och bygglagen

153 avgöranden som anger lagrum i SFS 1987:10, grupperade per kapitel och paragraf. Författningstext: riksdagen.se.

12 § · 32 § · 1 kap. 2 § · 1 kap. 3 § · 1 kap. 4 § · 1 kap. 5 § · 1 kap. 24 § · 2 kap. 1 § · 2 kap. 2 § · 2 kap. 3 § · 3 kap. 1 § · 3 kap. 2 § · 3 kap. 3 § · 3 kap. 10 § · 3 kap. 12 § · 3 kap. 15 § · 3 kap. 17 § · 5 kap. 1 § · 5 kap. 2 § · 5 kap. 3 § · 5 kap. 5 § · 5 kap. 7 § · 5 kap. 8 § · 5 kap. 11 § · 5 kap. 18 § · 5 kap. 20 § · 5 kap. 24 § · 5 kap. 28 § · 5 kap. 29 § · 5 kap. 32 § · 5 kap. 36 § · 6 kap. 19 § · 6 kap. 26 § · 6 kap. 31 § · 8 kap. 1 § · 8 kap. 2 § · 8 kap. 3 § · 8 kap. 4 § · 8 kap. 8 § · 8 kap. 9 § · 8 kap. 11 § · 8 kap. 12 § · 8 kap. 14 § · 8 kap. 22 § · 8 kap. 23 § · 8 kap. 34 § · 9 kap. 2 § · 10 kap. 1 § · 10 kap. 3 § · 10 kap. 4 § · 10 kap. 7 § · 10 kap. 9 § · 10 kap. 12 § · 10 kap. 14 § · 10 kap. 15 § · 10 kap. 18 § · 10 kap. 25 § · 11 kap. 5 § · 13 kap. 1 § · 13 kap. 2 § · 13 kap. 4 § · 13 kap. 5 § · 13 kap. 8 § · 15 kap. 8 § · 17 kap. 4 § · 17 kap. 8 § · 17 kap. 18 a § · övrigt


12 § (1)

  1. RÅ 1996 ref. 77 (1996)
    Fråga om bygglov för inglasning av ett stort antal balkonger på flerbostadshus när bygglovet var avsett att utnyttjas endast i den omfattning hyresgästerna önskade. Dessutom fråga om inglasningen utgjorde tillbyggnad enligt plan- och bygglagen (1987:10). I och…

32 § (1)

  1. NJA 1993 s. 724 (1993)
    Treårspreskriptionen enligt 2 § 2 st preskriptionslagen (1981:130) har ansetts inte tillämplig på kommuns fordran avseende gatukostnader.

1 kap. 2 § (1)

  1. MÖD 2012:40 (2012)
    Förhandsbesked för enbostadshus utanför detaljplanelagt område ----- Mot bakgrund av att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och att det är kommunen som har att avgöra hur bebyggelsemiljön ska utformas fann Mark- och miljööverdom…

1 kap. 3 § (1)

  1. RÅ 1995 ref. 57 (1995)
    Resning har beviljats i ärende vari kommunstyrelse får anses ha antagit översiktsplan.

1 kap. 4 § (2)

  1. MÖD 2023:20 (2023)
    Förhandsbesked för ändrad användning ----- En fastighetsägare har ansökt om förhandsbesked för att ändra en ekonomibyggnad till en bostad. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ordalydelsen i 9 kap. 17 § plan- och bygglagen ger stöd för att en sådan ansö…
  2. MÖD 2014:24 (2014)
    Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus ----- En huvudbyggnad hade till omkring en fjärdedel uppförts på mark som enligt detaljplanen inte fick bebyggas. Planavvikelsen godtogs då som en mindre avvikelse. Den i målet aktuella tillbyggnaden avsåg inglasning öve…

1 kap. 5 § (10)

  1. MÖD 2014:3 (2014)
    Föreläggande om rivning av olovligt uppförd garagebyggnad ----- I mål om föreläggande om rivning av olovligt uppförd byggnad, för vilken bygglov i efterhand inte har beviljats, har bl.a. fråga om proportionalitetsprincipen uppkommit. Mark- och miljööverdomstol…
  2. HFD 2013 ref. 66 (2013)
    Fråga om avvägning mellan enskilda och allmänna intressen i planärende. Rättsprövning.
  3. MÖD 2013:48 (2013)
    Detaljplaner angående förskoleverksamhet respektive bostäder samt förhandsbesked för enbostadshus ----- Frågan i målen är om Saab AB:s intresse av att bedriva verksamheten vid flygplatsen i Linköping påverkas av den bebyggelse som omfattas av detaljplan/förhan…
  4. HFD 2012 ref. 66 (2012)
    När ett strandområde som utgör tomtmark inom en enskilt bebyggd fastighet i detaljplan lagts ut som allmänt område, natur, har detta ansetts innebära att ett enskilt intresse åsidosatts på otillåtet sätt. Regeringens beslut att fastställa detaljplanen har upph…
  5. MÖD 2012:54 (2012)
    Förhandsbesked för bostadshus ----- Efter återförvisning från länsrätt i mål rörande förhandsbesked har länsstyrelsen, efter överklagande av kommunens beslut, fattat ett beslut som innebar att förhandsbesked nekades med hänvisning till att det berörda området …
  6. MÖD 2012:13 (2012)
    Bygglov för fasadändring ----- Mark- och miljödomstolen beslutade att målet skulle återförvisas till Stadsbyggnadsnämnden då domstolen ansåg att ytterligare utredning var påkallad. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att det befintliga underlaget var tillräckli…
  7. MÖD 2012:14 (2012)
    Antagande av detaljplan i Simrishamns kommun ----- Detaljplan för tomtmark har upphävts på grund av att skälig hänsyn inte tagits till befintliga äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande.Planområdet var belastat med en be…
  8. RÅ 1996 ref. 88 (1996)
    Det beslut om detaljplan som kommunfullmäktige enligt sammanträdesprotokollet antagit har redovisats felaktigt i plankarta och planbeskrivning. Beslutet har ansetts strida mot 5 kap. 9 och 10 §§ plan- och bygglagen (1987:10) och därför upphävts. Rättsprövning.
  9. RÅ 1996 ref. 77 (1996)
    Fråga om bygglov för inglasning av ett stort antal balkonger på flerbostadshus när bygglovet var avsett att utnyttjas endast i den omfattning hyresgästerna önskade. Dessutom fråga om inglasningen utgjorde tillbyggnad enligt plan- och bygglagen (1987:10). I och…
  10. RÅ 1994 ref. 39 (1994)
    Rättsprövning. En enskild, som överklagat ett beslut enligt plan- och bygglagen (1987:10) om antagande av detaljplan, har till stöd för sin talan anfört bl.a. att vissa allmänna intressen står emot planen. Fråga om och i vilken utsträckning denna grund bort be…

1 kap. 24 § (1)

  1. NJA 1993 s. 653 (1993)
    Fråga om fastighetsdomstols kompetens i tvist om skyldighet att betala ersättning för gatukostnad.

2 kap. 1 § (4)

  1. MÖD 2013:33 (2013)
    Bygglov för utbyte av vindkraftverk ----- Fråga om den utredning som låg till grund för ansökan om bygglov varit tillräcklig för den avvägning mellan olika intressen som ska göras vid bedömningen av markens lämplighet enligt 2 kap. 1 § ÄPBL. Mark- och miljööve…
  2. MÖD 2013:29 (2013)
    Förhandsbesked för uppförande av fritidshus inom strandskyddsområde ----- Mark- och miljööverdomstolen har, till skillnad från mark- och miljödomstolen, ansett att den kommunala nämnden vid sin prövning rörande förhandsbesked har gjort en prövning enligt ÄPBL …
  3. HFD 2011 ref. 4 (2011)
    En detaljplan medger att ett nytt bostadsområde med sex- och sjuvåningsbyggnader byggs intill nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. De åtgärder som planen medger har ansetts inte påtagligt skada nationalstadsparkens natur- och kulturvärden…
  4. RÅ 1996 ref. 28 (1996)
    Ett regeringsbeslut om förhandsbesked enligt plan- och bygglagen har ansetts tillkommet i strid med kommunikationsskyldigheten enligt 7 kap. 2 § regeringsformen och 17 § förvaltningslagen samt strida mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen. Beslut…

2 kap. 2 § (2)

  1. MÖD 2013:47 (2013)
    Detaljplan för bostäder ----- Mark- och miljööverdomstolen har, i fråga om buller, godtagit kommunens tillämpning av den s.k. Stockholmsmodellen i detta fall, dvs. för bebyggelse inom tät stadsmiljö i centrala Stockholm. Mark- och miljööverdomstolen har även g…
  2. RÅ 1997 ref. 18 (1997)
    Enligt 3 kap. 7 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. får inom nationalstadsparken, dvs. området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården, nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklands…

2 kap. 3 § (1)

  1. MÖD 2017:15 (2017)
    Upphävande av detaljplan ----- Detaljplan med syfte att möjliggöra utbyggnad av ett 20-tal enbostadshus i närheten av större tätort. Då det inte av underlaget till planen framgick hur utfarten från det nya området till en större länsväg, särskilt anslutningen …

3 kap. 1 § (4)

  1. MÖD 2013:17 (2013)
    Bygglov i stadsdelen Majorna i Göteborg ----- Stadsplan från år 1878 har ansetts äga giltighet vid beviljande av bygglov. En av stadsbyggnadskontoret framtagen fördjupad kulturmiljöbeskrivning har möjliggjort en prövning enligt 3 kap. 1 § äldre plan- och byggl…
  2. RÅ 2001 ref. 31 (2001)
    Enfamiljshus i globform har ansetts förenligt med anpassningskravet i 3 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10).
  3. RÅ 1997 ref. 77 (1997)
    En byggnad som ingår i ett sådant bebyggelseområde som avses i 3 kap. 12 § plan- och bygglagen (1987:10) har ansetts bli förvanskad när byggnadens taktäckning av tegel ersatts med tegelliknande plåt.
  4. RÅ 1993 ref. 59 (1993)
    Tillämnad byggnadsåtgärd stod inte i strid med detaljplan vad gäller byggnadsyta, byggnadshöjd och antalet bostadslägenheter. Fråga om byggrätten kunnat begränsas med hänsyn till kraven i 3 kap. 1 och 2 §§ plan- och bygglagen (I och II).

3 kap. 2 § (5)

  1. MÖD 2012:30 (2012)
    Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus ----- Byggnadshöjd som avvek 2,6 meter från tillåten höjd enligt detaljplanen ansågs inte vara en mindre avvikelse som kunde godtas.
  2. MÖD 2012:16 (2012)
    Bygglov för garage och uterum ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett bygglovsbeslut för garage och uterum på fastighet som omfattas av områdesbestämmelser. Betydande olägenhet har ansetts föreligga då en byggnation i enlighet med ansökan väsentlige…
  3. MÖD 2011:31 (2011)
    Inhibition avseende bygglov för ändrad användning av byggnad ----- För att inhibition ska vara motiverat bör som regel krävas en tämligen hög grad av sannolikhet för att överklagandet kommer att bifallas eller för att verkställighet av det överklagade beslutet…
  4. RÅ 2010 ref. 74 (2010)
    Ett rymdobservatorium har tillerkänts talerätt i ett ärende om bygglov för ett vindkraftverk som avses uppföras på ett avstånd av 16-17 km från observatoriet.
  5. RÅ 2008 ref. 36 (2008)
    Ett regeringsbeslut som innefattar en prövning av en enskilds civila rättigheter eller skyldigheter kan rättsprövas på ansökan av den enskilde oberoende av om denne varit part i ärendet hos regeringen.

3 kap. 3 § (1)

  1. RÅ 2005 ref. 73 (2005)
    Kontorslokaler har inte ansetts behöva göras tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga eftersom den byggnad i vilka de inryms har inrättats för verksamhet som innefattat arbete som är så fysiskt krävande att det inte kan utföras av personer med neds…

3 kap. 10 § (1)

  1. RÅ 2000 ref. 49 (2000)
    En detaljplanebestämmelse enligt vilken husfasaderna i ett bostadskvarter skall utföras i gult eller rött tegel har ansetts gå utöver det allmänna varsamhetskrav som ställs upp i 3 kap. 10 § plan- och bygglagen (1987:10) med hänsyn till de väsentligt ökade kos…

3 kap. 12 § (1)

  1. RÅ 1998 ref. 17 (1998)
    En byggnad med känsligt läge inom ett från kulturhistorisk synpunkt särskilt värdefullt bebyggelseområde har ansetts bli förvanskad, om den försågs med en takkupa (I) respektive två takfönster (II). Bygglov har därför inte medgetts för åtgärderna.

3 kap. 15 § (2)

  1. MÖD 2013:31 (2013)
    Föreläggande att åtgärda dike ----- Nybyggnation på en fastighet som förorsakar betydande olägenhet för grannfastighet i form av översvämningar bör kunna föranleda föreläggande om rättelse enligt äldre plan- och bygglagen.
  2. RÅ 1999 ref. 40 (1999)
    Till skydd mot olyckor med barn har det ansetts erforderligt med särskilda säkerhetsanordningar vid dammar i närheten av ett bostadsområde.

3 kap. 17 § (1)

  1. MÖD 2012:57 (2012)
    Föreläggande att åtgärda tujor på fastighet ----- Skuggning från en tujahäck har inte bedömts utgöra en betydande olägenhet för grannfastigheten i den meningen som avses i 3 kap. 17 § plan- och bygglagen (1987:10). Vid bedömningen har beaktats att skuggningen …

5 kap. 1 § (1)

  1. RÅ 2010 ref. 90 (2010)
    En ansökan om förhandsbesked enligt plan- och bygglagen har inte ansetts kunna avslås med enbart den motiveringen att den sökta åtgärden ska föregås av detaljplaneläggning när sökanden under lång tid väntat på en planläggning och kommunen inte har för avsikt a…

5 kap. 2 § (1)

  1. MÖD 2013:44 (2013)
    Antagande av detaljplan ----- Fråga om detaljplan innebar avvikelse från gällande översiktsplan. Eftersom översiktsplanen endast innehöll en redovisning av riksintresset, dess avgränsning och innebörd och inte utvecklade hur kommunen avsåg att tillgodose riksi…

5 kap. 3 § (1)

  1. MÖD 2014:8 (2014)
    Väsentlig ändring av detaljplan efter utställning ----- Att ändra användning från allmän platsmark till kvartersmark för bl.a. park med lekplats har ansetts utgöra en sådan väsentlig ändring av ett detaljplaneförslag att ny utställning krävts.

5 kap. 5 § (1)

  1. MÖD 2012:29 (2012)
    Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus ----- I en detaljplan hade genomförandetiden avseende den i målet aktuella fastigheten angetts börja gälla först när utsläppsnivån från den närliggande billackeringens användning av lösningsmedel understigit en viss…

5 kap. 7 § (4)

  1. MÖD 2025:22 (2025)
    Fastighetsreglering ----- Fråga om fastighetsreglering i form av överföring av areal mellan två fastigheter strider mot detaljplanen. MÖD har med hänsyn till detaljplanens syfte och förutsättningarna på platsen tolkat att ordet ”bilda” i planbestämmelsen ”Mins…
  2. MÖD 2013:14 (2013)
    Upphävande av beslut om antagande av detaljplan ----- I den aktuella planen reglerade kommunen dagvattenflödet genom en planbestämmelse som senare avsågs att följas upp bl.a. i samband med bygglovsprövningen. Mark- och miljööverdomstolen fann att varken äldre …
  3. MÖD 2013:20 (2013)
    Upphävande av beslut om antagande av detaljplan ----- Kommunen hade i en detaljplan reglerat fördröjningen av dagvattnet som en bestämmelse i planen vilket senare skulle följas upp i bygglovsprövningen. Frågan i målet var om kommunen hanterat dagvattenfrågan p…
  4. RÅ 1998 ref. 57 (1998)
    Bygglov gavs för ett möbelvaruhus på ett område som enligt detaljplan avsetts för industriändamål, varefter en mindre del av byggnaden började användas för detaljhandel med skor. Denna del av byggnaden ansågs tagen i anspråk för väsentligen annat ändamål än de…

5 kap. 8 § (2)

  1. RÅ 1995 ref. 30 (1995)
    Fråga om verkningarna i visst fall av nybyggnadsförbud enligt 110 § andra stycket i den upphävda byggnadslagen (1947:385)
  2. RÅ 1993 ref. 7 (1992)
    I mål om bygglov har Regeringsrätten funnit att sådant nybyggnadsförbud, som avses i 110 § andra stycket byggnadslagen (1947:385) och som enligt 17 kap. 14 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall gälla som planbestämmelse enligt 5 kap. 8 § 1 PBL, i visst a…

5 kap. 11 § (3)

  1. RÅ 2002 ref. 65 (2002)
    En detaljplan har under genomförandetiden ändrats genom att en ny detaljplan antagits för en del av planområdet. Ägarna av några fastigheter, som är belägna inom det ursprungliga planområdet men utanför området för den nya planen, har med hänsyn till omständig…
  2. RÅ 1996 ref. 6 (1996)
    Rättsprövning. Under genomförandetiden för en detaljplan har antagits en ny plan för en del av planområdet. Ägarna av några fastigheter, som är belägna inom det ursprungliga planområdet men utanför området för den nya planen, har motsatt sig planändringen unde…
  3. RÅ 1995 ref. 78 (1995)
    Rättsprövning. Under genomförandetiden för en detaljplan har antagits ny plan för del av planområdet. Ägaren av en fastighet som är belägen inom det ursprungliga planområdet och som gränsar till området för den nya planen har ansetts vara "berörd fastighetsäga…

5 kap. 18 § (6)

  1. MÖD 2014:4 (2014)
    Antagande av detaljplan ----- I avsaknad av en miljökonsekvensbeskrivning har kommunens beslut att anta en detaljplan upphävts då det funnits en beaktansvärd risk för att den av Artdatabanken rödlistade grönfläckiga paddans livsmiljö kan komma att skadas eller…
  2. MÖD 2013:9 (2013)
    Antagande av detaljplan ----- Beslut att anta en detaljplan har upphävts eftersom kraven på redovisning av rimliga alternativ enligt 6 kap. 12 § miljöbalken inte har ansetts uppfyllda.
  3. RÅ 2007 ref. 41 (2007)
    Regeringens beslut om en detaljplan har upphävts eftersom något program för planen inte upprättats och det inte kommit fram någon konkret omständighet som visar att det är uppenbart att felet saknat betydelse för avgörandet. Rättsprövning.
  4. RÅ 2006 ref. 88 (2006)
    Regeringens beslut i ett ärende om antagande av detaljplan har upphävts då en miljökonsekvensbeskrivning skulle ha upprättats i fråga om planens påverkan på ett angränsande Natura 2000-område. Rättsprövning.
  5. RÅ 2005 ref. 44 (2005)
    Regeringens beslut i ärende om antagande av detaljplan har upphävts då den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts inte behandlat exploateringens konsekvenser för fridlysta arter som obestritt uppgivits förekomma inom planområdet. Rättsprövning.
  6. RÅ 1994 ref. 57 (1994)
    Kommunfullmäktiges beslut enligt 5 kap. 18 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, om program, som anger utgångspunkter och mål för en detaljplan, har inte ansetts utgöra ett sådant beslut som enligt 13 kap. 1 § PBL får överklagas i den ordning som föreskrivs fö…

5 kap. 20 § (1)

  1. RÅ 1994 ref. 66 (1994)
    Genom ett kommunalt beslut antogs ett förslag till detaljplan som upprättats enligt bestämmelserna om enkelt planförfarande i 5 kap. 28 § plan- och bygglagen (PBL). Av planförslaget berörda hyresgäster har, trots att de inte innefattas i den krets av intressen…

5 kap. 24 § (1)

  1. MÖD 2014:12 (2014)
    Antagande av detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att detaljplanen avviker från översiktsplanen. Kommunen har därmed haft skyldighet att under planprocessen vidta de åtgärder som följer av 5 kap. 24 och 26 §§ äldre plan- och bygglagen. Mark…

5 kap. 28 § (2)

  1. MÖD 2012:42 (2012)
    Detaljplan för bostäder ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt en detaljplan för flerbostadshus inom ett område som enligt gällande plan fick användas för allmänt ändamål. Omständigheterna, nämligen att markanvändningen i området kommer att ändras från…
  2. RÅ 1994 ref. 69 (1993)
    Fråga huruvida detaljplan har kunnat upphävas genom enkelt planförfarande i visst fall. Rättsprövning.

5 kap. 29 § (2)

  1. MÖD 2012:35 (2012)
    Antagande av detaljplan ----- En detaljplan har inte ansetts vara av principiell beskaffenhet och inte i övrigt av större vikt. Byggnadsnämnden har därmed inte överskridit sin befogenhet genom att anta detaljplanen, som bl.a. innebar att outnyttjade byggrätter…
  2. MÖD 2012:31 (2012)
    Detaljplan för bostäder och handel ----- Detaljplan som möjliggör byggande av två niovåningshus och ett 17-våningshus i äldre stadsbebyggelse får anses vara såväl av principiell betydelse som av stor vikt. Planen har därmed inte kunnat antas av byggnadsnämnden…

5 kap. 32 § (1)

  1. MÖD 2013:5 (2013)
    Antagande av detaljplan ----- En kommun hade antagit en detaljplan. Innan antagandebeslutet vann laga kraft antog kommunen på nytt en detaljplan för samma område. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt båda besluten. Det har inte ansetts möjligt för en kommu…

5 kap. 36 § (2)

  1. RÅ 1993 ref. 40 (1993)
    Ingripande enligt 10 kap. PBL mot skateboardramp som uppförts på en fastighet har ansetts inte kunna ske då rampen inte ansetts som byggnad och inte heller som en sådan anläggning av annat slag som omfattas av regleringen i 8 kap. PBL.
  2. RÅ 1993 ref. 2 (1993)
    Föreläggande enligt 10 kap. 14 § plan- och bygglagen att ta bort brygga har - eftersom bryggan ansetts som en anläggning av ett slag som inte omfattas av regleringen i 8 kap. samma lag och åtgärden att uppföra bryggan heller inte avsett tomt eller allmän plats…

6 kap. 19 § (1)

  1. RÅ 1994 ref. 54 (1994)
    Ett förslag till detaljplan avsåg ett sommarstugeområde med ett 60-tal registerfastigheter, varav flera enligt planen miste mark till allmänna platser (gata). Fråga uppkom om för vissa av dessa fastigheter skolat meddelas förordnande enligt 6 kap. 19 § plan- o…

6 kap. 26 § (2)

  1. MÖD 2013:3 (2013)
    Upphävande av beslut om antagande av detaljplan ----- I - Fråga om det fanns särskilda skäl för att frångå huvudregeln om att huvudmannaskapet för allmänna platser ska ligga på kommunen. Vid den bedömningen beaktade Mark- och miljööverdomstolen planområdets av…
  2. MÖD 2012:44 (2012)
    Upphävande av beslut om antagande av detaljplan ----- Fråga om kommun haft rätt att avsäga sig huvudmannaskapet för vägnät inom ett område genom ett tillägg till en detaljplan med detta enda syfte. För ett område utanför Krokoms tätort gäller enligt detaljplan…

6 kap. 31 § (2)

  1. RH 2006:12 (2005)
    Skälig gatukostnadsersättning?
  2. NJA 1993 s. 724 (1993)
    Treårspreskriptionen enligt 2 § 2 st preskriptionslagen (1981:130) har ansetts inte tillämplig på kommuns fordran avseende gatukostnader.

8 kap. 1 § (14)

  1. RÅ 2009 ref. 62 (2009)
    Fråga om bygglov krävs för en kylanläggning som är 1,3 meter hög och upptar en yta av ca 16 kvm.
  2. RÅ 2009 ref. 67 (2009)
    Bygglov krävs för altaner som visuellt ger intryck av att vara tillbyggnader och där utrymme tillskapats under altangolvet, trots att utrymmet avses fyllas upp med jordmassor (I och II) alternativt inte avses förses med väggar (III).
  3. RÅ 2005 ref. 53 (2005)
    En ridhall som är avsedd för hopp- och dressyrträning av hästar har inte ansetts utgöra en ekonomibyggnad för jordbruk och är därför inte undantagen från kravet på bygglov.
  4. RÅ 2000 ref. 7 (2000)
    En byggnad har med hänsyn till sin konstruktion, utformning och placering inte ansetts som bygglovsbefriad ekonomibyggnad för fårskötsel.
  5. RÅ 1999 ref. 57 (1999)
    Ett stall, som har uppförts på en jordbruksfastighet för att användas i travhästverksamhet, har på grund av denna verksamhets karaktär, omfattning och ringa anknytning till övrig verksamhet på fastigheten inte bedömts som en ekonomibyggnad för jordbruket och h…
  6. RÅ 1999 ref. 53 (1999)
    Uppsättande av skärmtak över en balkong har ansetts utgöra tillbyggnad i den mening som avses i 8 kap. 1 § PBL och därför krävt bygglov.
  7. RÅ 1995 ref. 93 (1995)
    Fråga om ridhusbyggnad varit att anse som ekonomibyggnad för jordbruket eller därmed jämförlig näring och därmed inte bygglovspliktig.
  8. RÅ 1995 ref. 42 (1995)
    En byggnad för vilken byggnadslov meddelats som redskapsbod har olovligen använts för fritidsboende under mer än tio år. Det förhållandet att myndighetsingripande till följd av preskription inte längre kunnat ske mot användningssättet har inte bedömts medföra …
  9. RÅ 1995 ref. 23 (1995)
    Uppförande av s.k. friggebod på 10 kvm med utskjutande tak på 7,2 kvm har ansetts kräva bygglov.
  10. RÅ 1994 ref. 47 (1994)
    Två makar bedrev skogsbruk på en fastighet och i anslutning därtill - i aktiebolagsform - sågningsverksamhet. Hyvlerilokal som uppförts för verksamheten har ansetts som en ekonomibyggnad för skogsbruk, enär sågningen inte bedrivits i större omfattning och enda…
  11. RÅ 1994 ref. 13 (1994)
    Bygglov för tillfällig åtgärd har ansetts kunna meddelas för ändring av bostadshus till förskola inom område, som enligt genomförd detaljplan är avsett endast för bostadsändamål.
  12. RÅ 1993 ref. 64 (1993)
    Verksamhet innebärande uthyrning för kortare tider av rum i övervåning, som tidigare använts som sovrum för ägarens familj, har inte ansetts innebära sådan väsentlig förändring av byggnads användning att bygglovsplikt enligt 8 kap. 1 § första stycket 3. PBL fö…
  13. RÅ 1993 ref. 52 (1993)
    Tält för mötesverksamhet som avses vara uppsatt på samma plats under ca sex veckor varje sommar har ansetts kräva bygglov. Tillika fråga om eftergift av byggnadsavgift.
  14. RÅ 1993 ref. 9 (1993)
    Detaljplan för viss fastighet föreskrev att fastigheten fick användas endast för bostadsändamål. Handelsverksamhet av ringa omfattning (reparationer av tennisracketar) som inte dessutom innebar försäljningsverksamhet på fastigheten har godtagits som s.k. bosta…

8 kap. 2 § (2)

  1. RÅ 2009 ref. 71 (2009)
    Undantaget från krav på bygglov i 8 kap. 2 § andra stycket plan- och bygglagen har inte ansetts tillämpligt på en parkeringsplats som anordnats för lastbilar som används i fastighetsägarens företag.
  2. RÅ 1999 ref. 39 (1999)
    En s.k. driving-range har ansetts som en golfbana i den mening som avses i 8 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10) och därmed kräva bygglov. Eftersom anläggningen anordnats utan sådant lov har fog förelegat för att påföra byggnadsavgift.

8 kap. 3 § (2)

  1. RÅ 1993 ref. 85 (1993)
    Montering av utvändiga tilläggsfönster, vilkas bågar och karmar var försedda med täckplåt av aluminium målad i samma färg som de befintliga fönstrens bågar och karmar av trä, har i visst fall inte ansetts innebära sådan ändring av byggnad som avsevärt påverkar…
  2. RÅ 1993 ref. 81 (1993)
    Belysning i anslutning till motionsspår har inte ansetts utgöra sådan ljusanordning för vilken krävs bygglov (8 kap. 3 § plan- och bygglagen, 1987:10).

8 kap. 4 § (4)

  1. MÖD 2013:18 (2013)
    Tillsynsåtgärd avseende komplementbyggnad ----- Komplementbyggnad har uppförts närmare gräns mot gata än 4,5 m. Det undantag från bygglovsplikt som regleras i 8 kap. 4 § andra stycket äldre plan- och bygglagen har inte ansetts tillämpligt eftersom medgivande f…
  2. Kammarrätten i Jönköping, mål 1097-06 (2007)
    Grannemedgivande enligt 8 kap. 4 § tredje stycket plan- och bygglagen (1987:10), som sätter bygglovskrav ur spel, gäller även efter att berörd grannfastighet bytt ägare. Kammarrättens i Jönköping dom den 9 januari 2007 mål nr 1097-06.
  3. RÅ 1994 ref. 73 (1994)
    Taknockshöjden på en komplementbyggnad (s.k. friggebod) har med tillämpning av 9 § plan- och byggförordningen (1987:383) ansetts skola beräknas från markens medelnivå invid byggnaden.
  4. RÅ 1993 ref. 94 (1993)
    Byggnad omfattande 66,7 kvm byggnadsarea har med hänsyn till storleken samt med beaktande av rumsindelning, standard och lokalisering på fastigheten ansetts inte utgöra en komplementbyggnad enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (1987:10).

8 kap. 8 § (1)

  1. RÅ 1993 ref. 14 (1992)
    Granne har inte ansetts ha besvärsrätt i mål angående beviljat rivningslov som inte stred mot detaljplan. Rättsprövning.

8 kap. 9 § (1)

  1. MÖD 2015:53 (2015)
    Fråga om tillsyn avseende en åtgärd som medfört att höjdläget inom en tomt ändrats och om åtgärden kräver marklov ----- En fastighetsägare ändrade höjdläget inom tomten med upp till 50 cm. Mark- och miljööverdomstolen uttalade att bedömningen av om en ändring …

8 kap. 11 § (14)

  1. MÖD 2014:43 (2014)
    Bygglov ----- Fråga om bygglovs förenlighet med detaljplan med hänsyn till bl.a. byggnadshöjd, antal våningar och Boverkets allmänna råd beträffande källare och s.k. suterrängvåningar. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att separata beräkningar av vånings…
  2. MÖD 2013:35 (2013)
    Bygglov för reklamskylt ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det är förenligt med en detaljplan att uppföra en reklamskylt inom ett område som enligt detaljplanen utgör en allmän plats. Domstolen har vid bedömningen utgått från den allmänna platse…
  3. MÖD 2013:24 (2013)
    Bygglov och byggnadsavgift ----- Nämnden beviljade bygglov för uppförande av ett fritidshus samt garage. Byggnation på fastigheten fortsatte efter det att bygglovet upphört att gälla. Nämnden, som bedömde att ett nytt bygglov krävdes för hela byggnaden, meddel…
  4. MÖD 2012:43 (2012)
    Bygglov för ombyggnad av enbostadshus ----- Byggnadsnämnden har beviljat bygglov för ombyggnad (utökning av area) av ett enbostadshus och därvid anfört att gällande detaljplan som är från 1957 är inaktuell och att den därför får tolkas med viss flexibilitet. M…
  5. MÖD 2012:25 (2012)
    Ansökan om bygglov för tillbyggnad av hem för vård eller boende (HVB-hem) ----- Miljö- och byggnadsnämnden hade beslutat att lämna ett bolag bygglov för tillbyggnad av ett behandlingshem. Åtgärden skulle utföras inom område som enligt detaljplanen endast fick …
  6. MÖD 2012:38 (2012)
    Bygglov ----- Beslut om bygglov upphävdes eftersom den lovpliktiga byggnaden, försedd med takkupa, ansågs oförenlig med gällande detaljplan på grund av byggnadens höjd och våningsantal.
  7. RÅ 2010 ref. 62 (2010)
    Kraven för bygglov ansågs uppfyllda för mobiltelemaster som placerats relativt nära bostadshus (I-III).
  8. RÅ 2010 ref. 21 (2010)
    Bygglov har vägrats för uppförande av ett s.k. miljöhus på ett område som inte får bebyggas.
  9. RÅ 2002 ref. 63 (2002)
    En basstation för mobiltelefoni, bestående av en 36 m hög mast och två teknikbodar, som skall placeras inom ett planområde som har betecknats som parkmark har inte ansetts som en sådan byggnadsåtgärd som kan ses som en mindre avvikelse från planen.
  10. RÅ 1996 ref. 54 (1996)
    En byggnadsnämnd hade i samband med beviljat bygglov meddelat föreskrift om att byggherren sedermera skulle komma in med markplaneringsritning som skulle godkännas av nämnden. Föreskriften sattes som villkor för att byggnadsarbeten skulle få påbörjas. Byggnads…
  11. RÅ 1995 ref. 21 (1995)
    Uppförande på punktprickad mark av ett 56 meter långt plank som på en sträcka av 40 meter var 1,7 meter högt och i båda ändarna 0,9 meter högt har inte ansetts innebära en mindre avvikelse från detaljplanen.
  12. RÅ 1995 ref. 2 (1995)
    Fråga om byggnadsåtgärder på en villa inneburit att huset fick en souterrängvåning och därmed uppfyllt detaljplanens krav beträffande högsta tillåtna höjd på byggnad.
  13. RÅ 1994 ref. 86 (1994)
    Bygglov har ansetts inte kunna ges för uppförande av uthus som av yrkesfiskare avsetts för bl.a. fiskberedning. Detaljplanen medgav, förutom bebyggelse med bostadshus, byggnad för fabriksändamål om den var att hänföra till hantverkeri. Fiskeriverksamheten har …
  14. RÅ 1993 ref. 80 (1993)
    Uppförande i strid med detaljplan av en garage- och förrådsbyggnad, som med ca 48 kvm skulle komma att förläggas på s.k. punktprickad mark, har inte ansetts innefatta mindre avvikelse från planen.

8 kap. 12 § (3)

  1. RÅ 2007 ref. 69 (2007)
    Bygglov för ett mobilteletorn och två teknikbodar i ett naturreservat har ansetts strida mot föreskrifterna för reservatet.
  2. RÅ 2002 ref. 34 (2002)
    När länsrätten i ett s.k. blandat mål enligt plan- och bygglagen avgjort målet i sak och kammarrätten inte meddelat prövningstillstånd, har Regeringsrätten efter att ha upphävt underinstansernas avgöranden överlämnat målet till kammarrätten för fortsatt handlä…
  3. RÅ 1999 ref. 73 (1999)
    Om länsstyrelsen i ett ärende om bygglov som rör tillämpning av både 2 och 3 kap. plan- och bygglagen (1987:10) avslagit ett yrkande om inhibition och inhibitionsbeslutet överklagas särskilt har länsrätten ansetts skola pröva överklagandet.

8 kap. 14 § (1)

  1. RÅ 1997 ref. 24 (1997)
    Bygglov för tillfällig åtgärd beviljades för att anordna uteservering under sommarperioden. Kammarrätten avskrev, när dess prövning av överklagande av bygglovet aktualiserades, målet med åberopande av att tiden för det beviljade bygglovet löpt ut. Med hänsyn t…

8 kap. 22 § (1)

  1. NJA 2010 s. 112 (2010)
    En klagande i ett bygglovsärende har ansetts inte vara berättigad till skadestånd för rättegångskostnader som föranletts av oriktig myndighetsutövning av kommunen. 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) och artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakon…

8 kap. 23 § (1)

  1. RÅ 1996 ref. 96 (1996)
    Ett beslut varigenom regeringen i samband med överprövning av ett bygglovsärende förklarat att byggnadsnämnden skall på nytt pröva bygglovsärendet med utgångspunkt i efter överklagandet tillkomna områdesbestämmelser har ansetts kunna bli föremål för rättsprövn…

8 kap. 34 § (1)

  1. MÖD 2023:11 (2023)
    Detaljplanekrav för väsentlig ändring av en hamn för fritidsbåtar ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att nybyggnad av båthall samt anläggande av upplag och parkeringsplatser har krävt bygglov bland annat på den grunden att de utgör en väsentlig ändr…

9 kap. 2 § (1)

  1. MÖD 2017:9 (2017)
    Inhibition av bygglovsbeslut ----- Mark- och miljödomstolen hade avvisat yrkande om inhibition av ett bygglovsbeslut eftersom startbesked inte hade getts och att bygglovsbeslutet därmed inte var förenat med verkställighet. MÖD fann med hänsyn särskilt till sta…

10 kap. 1 § (4)

  1. NJA 2022 s. 934 «Pooltaket» (2022)
    Det är typiskt sett lämpligt att besluta om löpande vite vid förelägganden om att vidta rättelse vid olovligt byggande.
  2. MÖD 2012:52 (2012)
    Rivningsföreläggande för tillbyggnad ----- Byggnadsnämnd hade meddelat rivningsföreläggande för tillbyggnad eftersom åtgärden stred mot gällande detaljplan. Inom kommunen hade ett nytt förslag till detaljplan arbetats fram som skulle antas inom en relativt sna…
  3. RÅ 1996 ref. 17 (1996)
    En byggnad har uppförts med stöd av ett bygglov som inte vunnit laga kraft. Efter överklagande av en granne har bygglovet sedermera upphävts genom lagakraftvunnen dom. Byggnadsnämnden har inte ansetts skyldig att ingripa med föreläggande om rivning då förbered…
  4. RÅ 1995 ref. 36 (1995)
    När bygglov söks i efterhand för olovligt uppförd byggnad har byggnadsnämnden ansetts skyldig att fatta beslut i bygglovsfrågan senast i samband med att nämnden utfärdar föreläggande att riva det olovligen uppförda.

10 kap. 3 § (2)

  1. MÖD 2014:37 (2014)
    Förbud mot fortsatt byggnation ----- Fråga bl.a. om delegation enligt 6 kap. 34 och 36 §§ kommunallagen. Mark- och miljööverdomstolen har till skillnad från mark- och miljödomstolen bedömt att byggnadsnämndens ordförande varit behörig att fatta beslut om omede…
  2. RÅ 1995 ref. 77 (1995)
    En ljusreklamskylt har stått uppställd invid en bensinstation enligt avtal mellan skyltägaren och fastighetsägaren. Ett mot fastighetsägaren riktat föreläggande enligt 10 kap. 3 § plan- och bygglagen (1987:10) att omedelbart upphöra med åtgärden och att avlägs…

10 kap. 4 § (1)

  1. MÖD 2013:4 (2013)
    Tilläggsavgift för olovligt byggande enligt plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL ----- Tilläggsavgift för olovligt byggande enligt ÄPBL har inte kunnat tas ut för överträdelse på grund av övergångsbestämmelserna punkten 3 till PBL som stadgar att den nya lagen …

10 kap. 7 § (2)

  1. RÅ 2000 ref. 46 (2000)
    Fråga om eftergift och nedsättning av tilläggsavgift enligt plan- och bygglagen (1987:10) (I och II).
  2. RH 1993:150 (1993)
    Ett äldre bostadshus i mycket dåligt skick har rivits utan rivningslov. Tilläggsavgift har med hänsyn till omständigheterna eftergivits.

10 kap. 9 § (1)

  1. RÅ 2009 ref. 26 (2009)
    Byggnadsavgift kan inte tas ut av dödsboet efter den som ägde den byggnad på vilken en ifrågasatt olovlig åtgärd har vidtagits.

10 kap. 12 § (2)

  1. NJA 2010 s. 96 (2010)
    Bestämmelsen i 10 kap. 27 § andra stycket plan- och bygglagen (1987:10) har ansetts innebära att ansökan om särskild handräckning för rivande av byggnad inte får göras sedan tio år förflutit från det att byggnaden uppförts utan bygglov även om byggnadsnämnden …
  2. RÅ 1995 ref. 40 (1995)
    Ett vitesföreläggande riktat till ägaren av en fastighet utan att ägaren namngivits har ej ansetts kunna medföra utdömande av vitet.

10 kap. 14 § (1)

  1. MÖD 2019:30 (2019)
    Rättelseföreläggande avseende olovlig tillbyggnad ----- MÖD har upphävt ett rättelseföreläggande enligt plan- och bygglagen eftersom byggnadsnämnden inte har motbevisat en invändning om preskription.

10 kap. 15 § (1)

  1. RÅ 2006 ref. 27 (2006)
    En konkursgäldenär har förelagts vid vite att vidta åtgärder beträffande egendom som står under konkursboets förvaltning. Vitet har inte ansetts kunna dömas ut.

10 kap. 18 § (2)

  1. RÅ 2002 ref. 39 (2002)
    Sedan beslutsmyndigheten återkallat sina lagakraftvunna vitesförelägganden, har vitena inte kunnat dömas ut fastän adressaten kunnat antas ha åsidosatt föreläggandenas föreskrifter.
  2. RÅ 1996 ref. 21 (1996)
    Fråga om möjligheten att utdöma vite enligt plan- och bygglagen

10 kap. 25 § (1)

  1. NJA 1997 s. 629 «Svartbygget i Falsterbo» (1997)
    Fråga huruvida en köpt fastighet har varit behäftad med rådighetsfel som avses i 4 kap 18 § JB. - Dessutom fråga om ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen för juridiskt sakkunnigutlåtande.

11 kap. 5 § (4)

  1. RÅ 1999 ref. 68 (1999)
    En kommun har ansetts sakna författningsstöd för att av en byggnads ägare ta ut avgifter för kommunens verksamhet enligt förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem.
  2. RÅ 1998 ref. 35 (1998)
    Beräkning av bygglovsavgift när en byggherre inom ett område uppför ett antal enfamiljshus, av vilka flera är av samma typ.
  3. RÅ 1998 ref. 23 (1998)
    En detaljplan vars genomförandetid gått ut har ersatts av en ny detaljplan. Med hänsyn till den betydligt starkare rätt till bygglov som fastighetsägaren tillförsäkras genom den nya planen har han ansetts ha sådan nytta av denna att han är skyldig att erlägga …
  4. RÅ 1997 ref. 66 (1997)
    Kommuns beslut att ta ut planavgift enligt taxa utan att beakta att byggherren haft egna kostnader för detaljplanläggning har ansetts strida mot likställighetsprincipen.

13 kap. 1 § (3)

  1. RÅ 1995 ref. 90 (1995)
    Beslut genom vilket en kommun avslagit en fastighetsägares krav på återbetalning av viss del av erlagt s.k. exploateringsbidrag har med hänsyn till exploateringsavtalets innebörd ansetts gälla fastighetsägarnas skyldighet att ersätta gatukostnader och har därf…
  2. RÅ 1994 ref. 63 (1994)
    En miljö- och byggnadsnämnds beslut att godkänna ett förslag till detaljplan och att överlämna förslaget till kommunfullmäktige för antagande har ansetts som ett beslut enligt plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Beslutet har inte ansetts utgöra ett sådant besl…
  3. NJA 1993 s. 653 (1993)
    Fråga om fastighetsdomstols kompetens i tvist om skyldighet att betala ersättning för gatukostnad.

13 kap. 2 § (1)

  1. RÅ 1995 ref. 50 (1995)
    Ny ägare av fastighet har ägt övertaga den tidigare ägarens talan i ett mål om en grannes rätt till bygglov.

13 kap. 4 § (2)

  1. MÖD 2012:8 (2012)
    Överlämnande till regeringen för prövning av ansökan om bygglov ----- Frågan om bygglov för vindkraftverk inom ett område där Försvarsmakten motsatt sig etablering är en sådan fråga av särskild betydelse som regeringen ska pröva. - Mark- och miljödomstolen bor…
  2. RÅ 2005 ref. 83 (2005)
    Länsstyrelses beslut att återförvisa ett ärende om bygglov till byggnadsnämnden har ansetts överklagbart på grund av de riktlinjer för bygglovsfrågans prövning som länsstyrelsen uppställt i beslutet. Prövningstillstånd i kammarrätt.

13 kap. 5 § (1)

  1. RÅ 2009 ref. 90 (2009)
    Regeringens beslut om rätten att överklaga ett beslut om antagande av detaljplan har inte rättsprövats då regeringsbeslutet inte innefattat en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter enligt artikel 6.1 i Europakonventionen.

13 kap. 8 § (1)

  1. MÖD 2012:37 (2012)
    Avvisat överklagande i fråga om beslut att anta detaljplan ----- Överklagande rörande ett beslut om antagande av en detaljplan har ansetts tillräckligt tydligt, varvid mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut har undanröjts och målet visats åter.

15 kap. 8 § (1)

  1. NJA 1993 s. 653 (1993)
    Fråga om fastighetsdomstols kompetens i tvist om skyldighet att betala ersättning för gatukostnad.

17 kap. 4 § (5)

  1. MÖD 2025:34 (2025)
    Bygglov för brygga ----- Fråga om bygglov för brygga enligt en detaljplan med en bestämmelse om att vattenområdet inte får överbyggas i annan mån än som krävs för mindre bryggor. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att bryggan, som är 20 meter lång och har…
  2. MÖD 2021:13 (2021)
    Bygglov på s.k. A-tomt när sökanden inte är ett offentligt organ ----- Fråga om bygglov på s.k. A-tomt när sökanden inte är ett offentligt organ. Bygglov har inte medgivits för idrottshall, matsalar och kontor samt parkeringshus på mark som utgör kvartersmark …
  3. MÖD 2021:7 (2021)
    Villkorat förordnande om byggnadsförbud ----- Länsstyrelsen har förordnat om byggnadsförbud enligt 168 § byggnadslagen avseende en äldre avstyckningsplan. Förordnandet innebar att nybyggnad inte fick ske inom området utan tillstånd av länsstyrelsen innan vatte…
  4. MÖD 2004:71 (2004)
    Tillstånd till hållande av häst inom detaljplanelagt område ----- Miljööverdomstolen har avslagit ansökan om tillstånd till hållande av häst inom detaljplanelagt område med hänvisning till att valet av plats för hästhållningen inte överensstämmer med kraven i …
  5. RÅ 1994 ref. 8 (1994)
    En stadsplan saknade bestämmelser om byggnads minsta avstånd till granntomt till följd varav 39 § i den numera upphävda byggnadsstadgan (1959:612) skulle tillämpas. Vid fråga huruvida byggnad skulle få läggas närmare än 4,5 m från tomtgräns har undantagsregeln…

17 kap. 8 § (2)

  1. RH 2000:64 (2000)
    Lagprövning har inte ansetts kunna ske helt skild från omständigheterna i den tvist som underställts fastighetsdomstolens prövning och utan att det stått klart att den ifrågasatta lagregeln skulle komma att aktualiseras i målet. Fastighetsdomstolens mellandom …
  2. RH 1999:105 (1999)
    Tillämpning av den s.k. garantiregeln i 17 kap. 8 § plan- och bygglagen (1987:10). Fråga särskilt om villkoren i det s.k. utbyggnadskriteriet var uppfyllda.

17 kap. 18 a § (1)

  1. MÖD 2018:21 (2018)
    Bygglov ----- Bygglov har upphävts pga. planstridigt utgångsläge. Bygglov söktes för en tillbyggnad på en fastighet som omfattas av en stadsplan från 1934. I ett beslut om bygglov från 1981 hade bostadshusets byggnadsarea genom en dispens från den då gällande …

Utan paragrafangivelse (1)

  1. MÖD 2021:33 (2021)
    samrådskrav i ärende avseende revidering av upphävd detaljplan ----- MÖD ansåg att detaljplaneärendet inte hade avslutats genom mark- och miljödomstolens avgörande varigenom detaljplanen upphävts. MÖD ansåg att ett därefter reviderat planförslag inte inneburit…