Ingripande enligt 10 kap. PBL mot skateboardramp som uppförts på en fastighet har ansetts inte kunna ske då rampen inte ansetts som byggnad och inte heller som en sådan anläggning av annat slag som omfattas av regleringen i 8 kap. PBL.
23 mars 1993 · mål 1563-91
Så kom texten hit
- Källa: Domstolsverket — myndighetens egen post i rättspraxis-API:t (22c676cb-f650-4819-8d48-98b52b9a842e)
- Publicerad av myndigheten: 31 december 1999 · hämtad hit: 8 mars 2026
- Text: myndighetens egen referattext, återgiven ord för ord. Ingreppen är typografiska: mjuka bindestreck och inline-stilar borttagna, numrerade punkter har fått ankare och instansrubrikerna är satta som rubriker.
- Avidentifiering: gjord av Domstolsverket. Ratio Lex ändrar ingenting i texten.
Domstolens referat
Byggnadsnämnden i Nyköpings kommun beslöt den 31 maj 1990, § 163, att lämna en skrivelse från E.J. angående skateboardramp m.m. på fastigheten Lanternan 3 i Trosa utan åtgärd.
E.J. överklagade beslutet.
Länsstyrelsen i Södermanlands län (1990-12-14), som avslog överklagandet, yttrade: Bygglov erfordras inte för skateboardrampen (8 kap. 1 och 2 §§ plan- och bygglagen, PBL). Inte heller i övrigt finns anledning att ingripa mot rampen med stöd av PBL.
I besvär hos kammarrätten yrkade E.J. att beslutet skulle ändras och anförde bl.a. att länsstyrelsen bort ingripa för att få rampen flyttad till annan plats.
Kammarrätten i Stockholm (1991-03-06, Fischerström, Pernold, referent, Hägg) delade länsstyrelsens bedömning och ändrade inte det överklagade beslutet.
I besvär hos Regeringsrätten vidhöll E.J. sitt yrkande om flyttning av skateboardrampen till annan plats.
Prövningstillstånd meddelades.
Boverket avgav yttrande.
Regeringsrätten (1993-04-23, M. Sjöberg, Brink, Voss, Werner, Ragnemalm) yttrade: Av utredningen i målet framgår följande. Den ifrågavarande skateboardrampen är uppförd på fastigheten Lanternan 3 i Trosa, som tidigare tillhörde Nyköpings kommun. Den upptar en yta på marken av c:a 30 kvm och är som högst 2 m hög. E.J. äger ett fritidshus på en närbelägen tomt.
Boverket har i avgivet yttrande uttalat att skateboardrampen enligt verkets uppfattning varken är byggnad eller anläggning som omfattas av bygglovsplikt enligt 8 kap. 1 och 2 §§ PBL och att den inte heller är en sådan anläggning som anges i 8 kap. PBL och som får uppföras utan bygglov.
Regeringsrätten ansluter sig till Boverkets uppfattning att skateboardrampen inte är att anse som byggnad enligt PBL. Rampen är inte heller en anläggning av annat slag som regleras i 8 kap. samma lag. Det har inte påståtts i målet att uppförandet av skateboardrampen strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser på sådant sätt att en tillämpning av föreskriften i 5 kap. 36 § andra stycket första meningen PBL skulle kunna bli aktuell. På grund av vad som nu anförts och då ej heller annat förhållande som skulle kunna föranleda ingripande enligt 10 kap. PBL har förekommit skall E.J:s talan ogillas.
Regeringsrätten fastställer kammarrättens domslut.
Föredraget 1993-03-23, föredragande Sandbäck,
målnummer 1563-1991
Nämns i förarbeten (2)
- SOU 2021:47 (3 gånger)
Ett nytt regelverk för bygglov - Prop. 2024/25:169 (1 gång)
Ett nytt regelverk för bygglov
Källa: Sveriges riksdag. Träffarna är lästa ur förarbetenas egen text; hänvisningar till avgöranden före 1981 går inte att länka och räknas inte här.