Bet. 2004/05:AU1

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2004/05:AU1

Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

budgetproposition för år 2005 med förslag till

anslag på utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14

Arbetsliv. Ramen för utgiftsområde 13 uppgår till

69,3 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14

till 1,2 miljarder kronor.

Utgiftsområde 13 omfattar politikområdet

Arbetsmarknadspolitik. Anslagen inom utgiftsområdet

hänför sig främst till kontantstödet vid

arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadsprogram.

Utgiftsområde 14 omfattar politikområdena Arbetsliv

och Jämställdhetspolitik.

I betänkandet behandlas också en proposition,

2003/04:142, med förslag om ändring i lagen om

behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Ändringen

innebär att Arbetsmarknadsstyrelsen och

länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter

även för att tillhandahålla information som behövs

inom tillsynsverksamheten hos Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen. Tillsammans med detta

lagförslag behandlas en punkt i proposition

2003/04:152 som avser den nyssnämnda lagen.

Proposition 152 i övrigt är hänvisad till ett annat

utskott. Utskottet ställer sig bakom förslagen.

Betänkandet tar upp ett stort antal

motionsyrkanden - drygt 200 - om arbetsmarknads- och

arbetslivspolitiken. Det stora flertalet av

motionerna har väckts under den allmänna

motionstiden hösten 2004.

I betänkandet redovisar utskottet sin syn på

inriktningen av arbetsmarknads- och

arbetslivspolitiken. Dessutom behandlas i skilda

avsnitt arbetsmarknadspolitiska program, frågor som

gäller arbetsmarknaden för olika grupper som

ungdomar, äldre och personer med utländsk bakgrund

liksom för personer verksamma inom kulturen. I

betänkandet behandlas också frågan om individuellt

kompetenssparande.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om

en ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska

program som berör ungdomar. Innebörden är att de

kommunala ungdomsprogrammen ska inledas med

vägledning och s.k. jobbsökaraktiviteter hos

länsarbetsnämnden. Kravet på 12 månaders

inskrivningstid på arbetsförmedlingen för att

ungdomar mellan 20 och 24 år ska kunna anvisas

anställning med allmänt anställningsstöd sänks till

6 månader under tiden fram till nästa årsskifte.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till

ändringar när det gäller pendlingsstöd. Nivån på

stödet till dagpendling höjs och

veckopendlingsstödet återinförs och förstärks.

Bidrag till starthjälp och ersättning för

tillträdesresa tas bort medan möjligheten att få

ersättning för bohagstransport begränsas till

långtidsarbetslösa. Dessa förändringar ska

genomföras den 1 februari 2005.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet

regeringens förslag till fördelning på anslag på

utgiftsområdena 13 och 14.

Reservationer och särskilda yttranden

I två gemensamma reservationer av företrädarna för

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet kritiserar de inriktningen av

arbetsmarknadspolitiken respektive

arbetslivspolitiken.

De fyra partierna pekar på att det är 760 000

personer som saknar ett riktigt arbete eller som

vill arbeta mer. Det är en ökning med 100 000

personer under innevarande mandatperiod. Också den

totala arbetslösheten har stigit och uppgick i

oktober 2004 till 7,8 % jämfört med 6,5 % i oktober

2002.

Regeringens arbetsmarknadspolitik har misslyckats.

Den förda politiken ger inte tillräcklig hjälp till

dem som är mest utsatta på arbetsmarknaden. Den ger

för liten valfrihet för den enskilde.

Arbetsförmedlingsverksamheten uppvisar stora

brister, bl.a. till följd av dålig styrning. Dagens

arbetsmarknadsåtgärder leder inte till minskad

arbetslöshet eller ökad sysselsättning men till

betydande undanträngningseffekter.

Arbetslöshetsförsäkringen har tappat sin funktion

som omställningsförsäkring och den tillämpas inte på

ett enhetligt och rättssäkert sätt.

Sverige måste få en arbetsmarknad som är rörlig

och öppen - en arbetsmarknad som är tillgänglig för

alla. Den geografiska och sociala rörligheten

behöver öka. Den arbetslöse har rätt till

kvalificerad service, men ska även uppfylla krav för

att få ersättning. Platsförmedlingen måste

effektiviseras och inriktas på den enskildes behov

och förutsättningar. Åtgärderna ska vara

individuellt utformade och syfta till att de

arbetslösa snarast ska finna ett nytt arbete. Alla

som uppbär arbetslöshetsersättning eller annat

ekonomiskt stöd från samhället ska ha skyldighet att

aktivt söka arbete och delta i relevanta åtgärder.

I sin gemensamma reservation om

arbetslivspolitiken framhåller Moderaterna,

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet att

fler människor måste få arbete och att antalet

arbetade timmar per invånare måste öka.

Arbetslivspolitiken har en viktig roll för att

möjliggöra detta genom sin koppling till de ökade

sjuktalen, till individuell anpassning och rörlighet

och till myndighetsstrukturen på området.

De fyra nyssnämnda partierna riktar i en gemensam

reservation också kritik mot regeringens

handläggning av frågan om ett system för individuell

kompetensutveckling och lägger fram ett gemensamt

förslag till riktlinjer för ett sådant system.

Totalt har 29 reservationer och ett antal särskilda

yttranden avgivits i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Allmän inriktning av politiken inom

utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ63

yrkandena 44, 46 och 47, 2003/04:MJ65 yrkande 11,

2004/05:K459 yrkande 12, 2004/05:Sf288 yrkandena

15 och 18-20, 2004/05:Sf360 yrkande 4,

2004/05:Sf365 yrkande 10, 2004/05:Ub436 yrkandena

1, 3 och 4, 2004/05:N308 yrkande 4, 2004/05:N393

yrkande 20, 2004/05:N404 yrkandena 1 och 7,

2004/05:N409 yrkande 35, 2004/05:A215 yrkandena 1

och 2, 2004/05:A221 yrkandena 1, 4 och 8,

2004/05:A226, 2004/05:A239 yrkandena 1, 3 och 4,

2004/05:A257, 2004/05:A261 yrkandena 1, 2 i denna

del och 3, 2004/05:A273 yrkandena 1-5,

2004/05:A277 yrkande 1, 2004/05:A289,

2004/05:A317, 2004/05:A342 yrkandena 3, 5 och 6,

2004/05:A350 yrkandena 1 och 10, 2004/05:A356

yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna del samt

2004/05:A375 yrkandena 1, 2, 10 och 17.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

Reservation 2 (v)

2. Arbetslöshetsförsäkringen

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A261

yrkande 2 i denna del, 2004/05:A340 yrkande 2,

2004/05:A342 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A358

yrkandena 1 och 2 och 2004/05:A375 yrkande 9 i

denna del.

Reservation 3 (fp, kd, c)

Reservation 4 (m)

3. Ändring i lagen om

arbetsmarknadspolitiska program

Riksdagen antar regeringens förslag enligt

bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2000:625)

om arbetsmarknadspolitiska program med den

ändringen att i 4 § andra stycket andra meningen

orden "som avses i första stycket" tas bort.

Riksdagen bifaller därmed proposition 2004/05:1

Utgiftsområde 13 punkt 1 och avslår motion

2004/05:A340 yrkande 1.

Reservation 5 (m)

4. Övriga förslag om

arbetsmarknadspolitiska program för

ungdomar

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365

yrkande 13, 2004/05:Ub440 yrkande 2,

2004/05:A218, 2004/05:A326, 2004/05:A356

yrkandena 11 och 12, 2004/05:A364, 2004/05:A375

yrkandena 5 och 16 och 2004/05:A380.

Reservation 6 (fp)

Reservation 7 (kd)

5. Arbetsmarknadspolitiska program för

äldre

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub436

yrkande 7, 2004/05:A201, 2004/05:A220 yrkande 1,

2004/05:A353 yrkandena 5 och 6, 2004/05:A356

yrkande 8 och 2004/05:A375 yrkande 15.

Reservation 8 (m)

Reservation 9 (kd, c)

Reservation 10 (fp)

6. Arbetsmarknadspolitiska program för

personer med utländsk bakgrund

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365

yrkande 12, 2004/05:N401 yrkande 3, 2004/05:N409

yrkande 33, 2004/05:A210, 2004/05:A211,

2004/05:A296, 2004/05:A322 yrkande 1,

2004/05:A328, 2004/05:A356 yrkande 13 och

2004/05:A375 yrkande 6.

Reservation 11 (fp)

Reservation 12 (kd)

7. Arbetsmarknadspolitiska program för

arbetshandikappade

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A250

yrkandena 1-7, 2004/05:A261 yrkande 7 i denna

del, 2004/05:A272, 2004/05:A283, 2004/05:A318,

2004/05:A323, 2004/05:A324, 2004/05:A343 och

2004/05:A375 yrkande 14.

Reservation 13 (m)

Reservation 14 (fp)

Reservation 15 (c)

Reservation 16 (mp)

8. Lönebidrag

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A205,

2004/05:A216, 2004/05:A217, 2004/05:A227,

2004/05:A246, 2004/05:A247, 2004/05:A249,

2004/05:A253, 2004/05:A254, 2004/05:A256,

2004/05:A258, 2004/05:A261 yrkande 7 i denna del,

2004/05:A275, 2004/05:A281, 2004/05:A284,

2004/05:A298, 2004/05:A325, 2004/05:A344,

2004/05:A356 yrkande 26, 2004/05:A362 och

2004/05:A363.

Reservation 17 (kd)

Reservation 18 (c)

9. Försörjning m.m. vid deltagande i

arbetsmarknadspolitiska program

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A307

yrkande 1, 2004/05:A313, 2004/05:A341 och

2004/05:A386.

Reservation 19 (v)

10. Arbetsmarknadspolitiska program som

insats inom andra politikområden än

arbetsmarknadspolitik

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A231,

2004/05:A302, 2004/05:A312, 2004/05:A336

yrkandena 1 och 2, 2004/05:A368 och 2004/05:A369.

11. Friår

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A239

yrkande 2, 2004/05:A268, 2004/05:A354 yrkande 4

och 2004/05:A375 yrkande 4.

Reservation 20 (m, fp, c)

Reservation 21 (kd)

12. Ekonomiska drivkrafter och regional

utveckling m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi259

yrkande 16, 2004/05:Sf356 yrkande 4, 2004/05:A220

yrkande 2, 2004/05:A279, 2004/05:A292 och

2004/05:A356 yrkandena 4, 5 och 7.

Reservation 22 (m)

Reservation 23 (kd)

Reservation 24 (c)

13. Arbetsmarknaden för verksamma inom

kultur

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr239

yrkandena 10 och 13, 2004/05:Kr289 yrkande 5,

2004/05:Kr290 yrkandena 7, 9 och 11,

2004/05:Kr364 yrkande 2, 2004/05:Kr368 yrkande 4,

2004/05:A327 och 2004/05:A357.

Reservation 25 (m)

Reservation 26 (fp)

14. Arbetsmarknaden för vissa övriga

grupper

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A229,

2004/05:A245 yrkandena 1 och 3 och 2004/05:A265.

15. Ändring i lagen om behandling av

personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Riksdagen antar utskottets förslag enligt

bilaga 4 till lag om ändring i lagen (2002:546)

om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Riksdagen

bifaller därmed propositionerna 2003/04:142 och

2003/04:152 i denna del.

16. Anslag på utgiftsområde 13 för 2005

a) Bemyndigande beträffande anslag 22:3

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under

2006-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 2.

b) Bemyndigande beträffande anslag 22:4

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget

22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade

ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 5 400 000 000 kronor under 2006-2008.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

Utgiftsområde 13 punkt 3.

c) Bemyndigande beträffande anslag 22:6

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget

22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden

2000-2006 ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 4 400 000 000 kronor under

2006-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 4.

d) Bemyndigande beträffande anslag 22:7

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget

22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk

utvärdering ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 7 000 000 kronor under

2006-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 5.

e) Flyttningsbidrag

Riksdagen godkänner regeringens förslag om dels stöd till

dagpendling och stöd till veckopendling, dels

avskaffande av bidrag till starthjälp och

ersättning till tillträdesresa och begränsning av

rätt till bohagstransporter till personer som är

långtidsarbetslösa. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkterna

6 och 7.

f) Det allmänna anställningsstödet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om det allmänna

anställningsstödet. Riksdagen bifaller därmed

proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 8.

g) Anvisning av anslag under utgiftsområde 13

Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under

utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt vad som

framgår av bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 9.

h) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2005

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A340 yrkande 3,

2004/05:A356 yrkandena 24 i denna del, 25, 27, 30

och 33 i denna del, 2004/05:A366 och 2004/05:A375

yrkandena 3, 9 i denna del, 13 och 18.

17. Handläggning av EU-bidrag

Riksdagen avslår motion 2004/05:A260.

18. Allmän inriktning av politiken inom

utgiftsområde 14 Arbetsliv

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf287

yrkandena 8 och 10, 2004/05:Sf363 yrkande 36,

2004/05:A221 yrkandena 2 och 3, 2004/05:A239

yrkande 5, 2004/05:A261 yrkandena 8 och 11,

2004/05:A287, 2004/05:A316, 2004/05:A354

yrkandena 2 och 5-9, 2004/05:A355 yrkandena 1 och

2 och 2004/05:A356 yrkande 18.

Reservation 27 (m, fp, kd, c)

Reservation 28 (v)

19. System för individuell

kompetensutveckling

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ63

yrkande 49, 2004/05:Sk454 yrkande 11,

2004/05:Ub321 yrkande 11, 2004/05:A338,

2004/05:A353 yrkande 7, 2004/05:A354 yrkande 3

och 2004/05:A356 yrkande 16.

Reservation 29 (m, fp, kd, c)

20. Anslag på utgiftsområde 14 för 2005

a) Bemyndigande beträffande anslag 23:1

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget

23:1 Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 18 550 000 kronor under 2006.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1

Utgiftsområde 14 punkt 1.

b) Bemyndigande beträffande anslag 23:2

Riksdagen bemyndigar regeringen, med ändring av regeringens

förslag, att under 2005 för ramanslaget 23:2

Arbetslivsinstitutet besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 100 000 000 kronor under

2006-2008. Därmed bifaller riksdagen delvis

proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 14 punkt 2.

c) Bemyndigande beträffande anslag 23:3

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget

23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. besluta

om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 33 500 000 kronor under

2006. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:1 Utgiftsområde 14 punkt 3.

d) Anvisning av anslag under utgiftsområde 14

Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under

utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt vad som framgår

av bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 14 punkt 4.

e) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2005

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A340 yrkande 4,

2004/05:A356 yrkandena 28, 29, 31, 32 och 33 i

denna del, 2004/05:A365 och 2004/05:A375 yrkande

19.

Stockholm den 25 november 2004

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Anders Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders

Karlsson (s), Margareta Andersson (c)*, Laila

Bjurling (s), Anders G Högmark (m)*, Christer Skoog

(s), Sonja Fransson (s), Stefan Attefall (kd)*,

Camilla Sköld Jansson (v), Cinnika Beiming (s),

Patrik Norinder (m)*, Lars Lilja (s), Carl B

Hamilton (fp)*, Ann-Marie Fagerström (s), Henrik

Westman (m)*, Ulf Holm (mp), Luciano Astudillo (s)

och Liselott Hagberg (fp)*.

* Deltar inte i förslaget till riksdagsbeslut såvitt

avser förslagspunkterna 16 och 20.

2004/05

AU1

Redogörelse för ärendet

I detta ärende behandlas regeringens

budgetproposition 2004/05:1 volym 7 avseende

utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

och drygt 200 motionsyrkanden, det stora flertalet

av dem väckta under den allmänna motionstiden hösten

2004. I ärendet behandlas också proposition

2003/04:142 med förslag om ändring i 5 § lagen om

behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten och en

förslagspunkt i proposition 2003/04:152 som bl.a.

avser samma bestämmelse.

Arbetsmarknadsutskottet har i årets

budgetbetänkande valt att, vid sidan av rena

budgetfrågor och frågor om inriktningen av

politiken, behandla ett antal motioner som bl.a. rör

arbetsmarknadspolitiska program, särskilda grupper

på arbetsmarknaden och arbetsmarknaden för personer

verksamma inom kultur.

Övriga motioner på arbetsmarknadsutskottets

beredningsområde som väckts under den allmänna

motionstiden och som tar upp frågor om t.ex.

jämställdhet, arbetslöshetsförsäkring, arbetsrätt,

arbetsmiljö, diskriminering, arbetstid och ledighet

kommer att tas upp i senare betänkanden.

I anslutning till beredningen har information

lämnats till utskottet av generaldirektören vid

Konjunkturinstitutet Ingemar Hansson,

generaldirektören vid Svenska ESF-rådet Anne-Marie

Qvarfort och Ombudsmannen mot diskriminering på

grund av sexuell läggning Hans Ytterberg.

Ett antal skrivelser med anknytning till

beredningen har inkommit bl.a. från Svenska

Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Riksdagen biföll den 24 november 2004

finansutskottets betänkande 2004/05:FiU1 där

regeringens förslag till utgiftsramar för bl.a.

utgiftsområdena 13 och 14 behandlas.

De av regeringen föreslagna anslagen redovisas i

tabeller som återfinns i budgetpropositionen. Under

flertalet av tabellerna anges i en fotnot att

anslaget för 2004 inkluderar förslag på

tilläggsbudget i samband med 2004 års vårproposition

och budgetpropositionen för 2005. Detta anges även i

de fall något sådant förslag inte lagts fram för

riksdagen.

Motioner som har väckts under riksmötet

2004/05 anges i det följande utan årtal.

Utskottets överväganden

Allmän inriktning av politiken inom

utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig

bakom den allmänna inriktningen av

arbetsmarknadspolitiken som regeringen

redovisar i budgetpropositionen. Utskottet

avstyrker de förslag som förs fram i

motionerna. Jämför reservationerna 1 (m, fp,

kd, c), 2 (v), 3 (fp, kd, c) och 4 (m).

Propositionen

Målet för den ekonomiska politiken är full

sysselsättning och ökat välstånd genom en god och

uthållig tillväxt.

Ett etappmål är att 80 % av befolkningen i åldern

20-64 år ska vara reguljärt sysselsatt. Detta mål

ligger fast, även om det inte kommer att uppnås un-

der 2004.

Eftersom arbetslösheten är oacceptabelt hög kommer

regeringen, i enlighet med vad som aviserades i

vårpropositionen 2004, att vidta åtgärder för att

pressa ned den öppna arbetslösheten mot 4 %.

För att nå etappmålen för sysselsättning och

arbetslöshet inriktas politiken på:

- Minskad arbetslöshet, kortare arbetslöshetstider.

- Aktivering och rehabilitering av personer med

nedsatt arbetsförmåga.

- Bättre integration på arbetsmarknaden.

- Effektivare utbildning.

- Fler äldre i jobb.

- Minskat behov av socialbidrag.

Arbetslinjen är en överordnad princip i regeringens

sysselsättnings- och tillväxtpolitik.

Målstrukturen på arbetsmarknadsområdet har

förändrats på senare år bl.a. för att förbättra

styrningen av den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten. Nuvarande struktur med mål på tre

nivåer, för arbetsmarknadspolitiken, för

verksamhetsområden respektive för verksamhetsgrenar,

är oförändrad sedan föregående budgetproposition

(för 2004).

Regeringens bedömning är att arbetsmarknads-

politiken bidragit till en väl fungerande arbets-

marknad. Arbetsmarknaden präglas fortfarande av en

låg efterfrågan på arbetskraft.

Insatser ska göras för att förbättra förmedlingens

kontroll av hur arbetslöshetsförsäkringen fungerar,

för att förbättra sökaktiviteten och för bättre

regeltillämpning. Undantagsmöjligheterna i regel-

verket ska förtydligas och begränsas.

Arbetet med att ge arbetsmarknadspolitiken en mer

tillväxtorienterad inriktning ska koncentreras till

sju områden:

· Fortsatt effektivisering och förbättring

av styrningen av arbetsmarknadspolitiken.

· Åtgärder för att hålla uppe och öka

arbetskraftsutbudet.

· Förbättrad integration för invandrare på

arbetsmarknaden.

· Insatser för att få långtidssjukskrivna i

arbete.

· Anpassning av arbetsmarknadsutbildningen

till kraven på arbetsmarknaden.

· Åtgärder för att främja arbetskraftens

rörlighet.

· Säkerställande av

arbetslöshetsförsäkringens legitimitet.

Målen och inriktningen för den svenska

arbetsmarknadspolitiken ligger väl i linje med EU:s

sysselsättningsstrategi och dess mål och riktlinjer.

Sysselsättningsriktlinjerna täcker flera

politikområden, vilket kräver samverkan både på

lokal, regional och nationell nivå.

Regeringens mål om halvering av antalet

socialbidragsberoende respektive om halvering av

sjukfrånvaron utgör integrerade delar av

sysselsättningspolitiken.

Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse

mellan den socialdemokratiska regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Motionerna

Oppositionspartiernas alternativ till

inriktningen av arbetsmarknadspolitiken

Moderaterna pekar i motion A342 yrkandena 1-3, 5 och

6 på styrningsproblem inom arbetsmarknadspolitiken.

Att regering och riksdag inte slagit fast tydliga

och färre mål för politiken på området medför att

det inte går att avgöra vilka

arbetsmarknadspolitiska insatser som behöver sättas

in och hur stora dessa ska vara. Inte heller kan man

förstå arbetsmarknadspolitikens roll i den

ekonomiska politiken när det saknas tydliga mål.

Dagens målstruktur på det arbetsmarknadspolitiska

området är komplicerad, framhåller Moderaterna och

redovisar bl.a. regeringens övergripande mål, delmål

och verksamhetsmål samt uppgifter för

arbetsmarknadspolitiken och att regeringen angett

att målsättningarna inom EU:s

sysselsättningsstrategi ska fungera som komplement

till dessa.

Totalt finns det enligt Moderaterna i den komplexa

målhierarkin fyra eller fem olika målnivåer och

15-20 mål, vilket riskerar att medföra målkonflikter

och kan leda till svårigheter att förstå sambanden

mellan olika mål. Det moderata alternativet innebär

tydliga mål för arbetsmarknadspolitiken där det

framgår att den ska inriktas på åtgärder som gör att

arbetslösheten kan hållas på en låg nivå utan att

inflationen tar fart, att arbetsmarknadspolitiska

åtgärder kan användas för att utjämna

konjunkturvariationer och att

arbetsmarknadspolitiken ska inriktas på grupper med

en svagare förankring på arbetsmarknaden, såsom

arbetshandikappade, invandrare och

långtidsarbetslösa. Det överordnade målet för

arbetsmarknadspolitiken ska enligt Moderaterna vara

att minska strukturarbetslösheten.

Arbetsmarknadspolitiken bedrivs enligt partiet

inom ramen för en komplicerad organisatorisk

struktur där Arbetsmarknadsverket (AMV), som består

av Arbetsmarknadsstyrelsen och en länsarbetsnämnd i

varje län, svarar för huvuddelen av den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I

länsarbetsnämnderna ingår bl.a. de offentliga

arbetsförmedlingarna. Såväl Arbetsmarknadsstyrelsens

(AMS) som länsarbetsnämndernas arbete leds av

styrelser som består av politiker och representanter

för arbetsmarknadens parter. Moderaterna anser att

det finns en partipolitisk styrning av AMS. Denna

styrning, liksom det faktum att politiska

representanter och partsrepresentanter är

involverade i styrningen på verkets regionala och

lokala nivåer, kan leda till att

arbetsmarknadspolitiken utformas på ett sätt som

inte är det bästa ur ett nationellt perspektiv.

AMV bör få en ny organisation och omvandlas till

vad motionärerna benämner en enhetsmyndighet där

länsarbetsnämnderna avskaffats. Moderaterna menar

att det är rimligt att ledningen för ett målstyrt

verk kan fatta beslut om hur verksamheten ska

utformas på olika regionala arbetsmarknader. En

enhetsmyndighet kan mycket väl tillämpa ett

decentraliserat arbetssätt, framhåller man.

I fråga om arbetslöshetsförsäkringen framhåller

Moderaterna att den måste fungera som en

omställningsförsäkring, något som den inte gör i dag

(motionerna A342 yrkandena 1 och 2 och A340 yrkande

2). Det är, hävdar partiet, väl belagt i forskningen

att utformningen av försäkringen påverkar beteenden.

Benägenheten att söka arbete och acceptera

erbjudanden ökar om arbetslöshetsersättningen är

lägre. Dessutom söker arbetslösa mer intensivt när

ersättningsperioden närmar sig sitt slut och sänkt

ersättning minskar antalet arbetslösa och den

genomsnittliga arbetslöshetsperioden.

Också finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

har betydelse. En högre grad av självfinansiering

bidrar till minskad risk för överutnyttjande och

sannolikt också till lägre arbetslöshet, högre

sysselsättning samt minskad inflationsrisk i

ekonomin.

Moderaterna vill genom sitt förslag till

utformning av arbetslöshetsförsäkringen skapa

incitament för arbetslösa att i ett tidigt skede av

arbetslösheten söka mer intensivt efter arbete.

Därför föreslår partiet att egenfinansieringen höjs,

att ersättningen trappas ned från en nivå som

inledningsvis uppgår till 75 % av tidigare

ersättning och att ersättning lämnas i högst 300

dagar.

Vikten av att arbetsförmedlingen omedelbart ger

stöd till arbetslösa betonas av Moderaterna. I dag

ska en formell handlingsplan upprättas inom 100

dagar efter det att en arbetslös person anmält sig

som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Partiet

vill enligt motion A342 yrkande 3 i stället att en

åtgärdsinriktad handlingsplan upprättas så tidigt

som möjligt under arbetslöshetsperioden, i varje

fall inom exempelvis 30-40 ersättningsdagar.

Arbetsmarknadspolitiken fungerar inte tillräckligt

väl och har misslyckats, framhåller Moderaterna i

motion Ub436 yrkandena 1, 3 och 4. Den ger inte

tillräckligt stöd åt de mest utsatta på

arbetsmarknaden såsom arbetshandikappade och vissa

invandrare. Arbetslösa får inte den hjälp de har

rätt att kräva av arbetsförmedlingen. Sverige lider

brist på yrkesutbildad arbetskraft och Statistiska

centralbyrån förutser att antalet civil- och

högskoleingenjörer blir otillräckligt framöver.

Enligt AMS väntas rekryteringsproblem uppstå när det

gäller yrkesgrupper som exempelvis

CNC/NC-operatörer, licenssvetsare och

verkstadsmekaniker. Också i motion 2003/04:MJ65

yrkande 11 föreslår Moderaterna att

arbetsmarknadspolitiken reformeras och nya åtgärder

vidtas för ökad sysselsättning.

Folkpartiet anser enligt motion Sf288 yrkandena 15

och 18-20 att regeringens mål om 80 % sysselsättning

är otillräckligt. I dag finns stora områden där

sysselsättningen är väsentligt lägre. Det är

angeläget att snarast agera kraftfullt mot detta.

Ett nytt sysselsättningsmål bör införas som innebär

att minst 60 % av alla i arbetsför ålder i varje

bostadsområde ska ha ett arbete. Områden där färre

än 60 % arbetar ska förklaras som sociala

krisområden. Motsvarande förslag behandlas också i

motion A375 yrkande 17.

I den sistnämnda motionen, A375 yrkandena 1, 2, 9

i denna del, 10 och 17, hävdar Folkpartiet att

arbetsmarknadspolitikens mål är oklara. AMV är i dag

en stor och svårstyrd koloss som lyder under ett

detaljerat regelverk. Partiet anser att AMS bör

läggas ned och ersättas av en mindre myndighet. Dess

främsta ansvar blir rena myndighetsuppgifter och

tillsyn och att se till att det finns en bättre

fungerande arbetsförmedling och skräddarsydda

arbetsmarknadsåtgärder i alla delar av landet. Den

nya myndigheten ska svara för upphandling av

tjänster från enskilda utförare och när sådana inte

finns själv bedriva verksamheten.

Den enskilda arbetssökande som behöver någon form

av aktiv insats ska få större möjligheter att själv

välja aktivitet och utförare genom en

omställningspeng som han eller hon förfogar över och

kan använda i samråd med sin arbetsförmedlare.

Folkpartiet drar slutsatsen att den föreslagna

reformeringen av arbetsmarknadspolitiken, i

kombination med partiets politik för fler företag

och arbetsgivare, kommer att leda till att

arbetssökande får större inflytande över sin

situation och att de snabbare hittar riktiga

arbeten.

Arbetsförmedlingens roll måste stärkas.

Utvärderingar av arbetsmarknadspolitiken visar att

det sannolikt effektivaste sättet att snabbt få

arbetslösa tillbaka i arbete är genom intensiva

insatser från de arbetssökande själva liksom från

arbetsförmedlingen redan i ett tidigt skede av

arbetslösheten. Därför måste en väl fungerande och

heltäckande arbetsförmedling finnas i hela landet,

något som den nya arbetsmarknadsmyndigheten ska ha

ansvar för.

Förmedlingens arbete behöver stramas upp och

regelverket följas betydligt bättre än i dag. Det

behövs också alternativ till den statliga

arbetsförmedlingen, framhåller Folkpartiet och

nämner som exempel privata arbetsförmedlingar,

branschvisa förmedlingar, bemanningsföretag och

specialinriktade förmedlingar. För arbetssökande som

befinner sig längre från arbetsmarknaden är det

enligt partiet lämpligt med närmare samarbete mellan

arbetsförmedlingen, kommunens socialkontor och

försäkringskassorna.

Vikten av att stärka den enskilda arbetslösa

personens inflytande över sin situation behandlas i

motion Sf288. Genom en omställningspeng ska

individen på ett avgörande sätt kunna påverka

utformningen av de arbetsmarknadsinsatser som han

eller hon har behov av. En introduktionspeng ska ge

samma möjlighet när det gäller språkinlärning och

kommunintroduktion för flyktingar. Pengasystemet ska

vara en del av den jobb- och utvecklingsgaranti som

partiet vill införa.

Alla de som kan arbeta men står utanför

arbetsmarknaden och inte omfattas av

arbetslöshetsförsäkringen ska ges en jobb- och

utvecklingsgaranti, föreslår Folkpartiet. Garantin

ska också omfatta nyanlända flyktingar och

invandrare i behov av offentligt ekonomiskt bistånd,

och den ska förvaltas av olika aktörer, exempelvis

företag, frivilligorganisationer och

personalkooperativ som bildar konkurrerande arbets-

och utvecklingscentrum.

Jobb- och utvecklingsgarantin är en form av

övergångssysselsättning och består av två delar där

den enda delen avser samhällsnyttigt arbete och den

andra, en utvecklingsdel, består av exempelvis

språkinlärning, informationsförmedling,

yrkesorienterande verksamhet och jobbsökande

verksamhet. Utvecklingsdelen är enligt Folkpartiet

viktig när det gäller att nå målet att förbättra den

arbetslöses möjligheter att gå vidare till ett

vanligt arbete. Garantin kan också utformas som

instegsjobb, där ett lönebidrag till arbetsgivaren

underlättar övergången till den öppna

arbetsmarknaden. Ett förslag från Folkpartiet om ett

nytt anslag för detta behandlas längre fram i

betänkandet.

Folkpartiet föreslår i motion A375 yrkande 9 i

denna del införande av en allmän

arbetslöshetsförsäkring i form av en

omställningsförsäkring där ersättningen trappas ned

från en nivå som inledningsvis uppgår till 80 % av

tidigare inkomst. Ersättning lämnas i högst 600

dagar. Därefter ska den arbetssökande antingen

övergå i jobb- och utvecklingsgaranti eller erhålla

en ersättning som motsvarar grundbeloppet i dagens

arbetslöshetsförsäkring. Egenfinansieringen i

försäkringen höjs.

En arbetsför person ska inte hänvisas till att

leva på socialbidrag utan ska uppmuntras att aktivt

söka arbete. Den som är aktivt arbetssökande under

arbetsförmedlingens och eget ansvar ska ha rätt till

en fast ersättning motsvarande

arbetslöshetsförsäkringens grundbelopp. En

förutsättning för att få ersättningen ska vara att

den arbetssökande aktivt söker arbete eller deltar i

lämplig åtgärd inom ramen för en jobb- och

utvecklingsgaranti. Denna ska enligt Folkpartiet

omfatta alla långtidsarbetslösa. Den person som

väljer att inte delta i jobb- och

utvecklingsgarantin ska inte kunna räkna med att få

ekonomiskt bistånd från det offentliga. Rätten för

arbetsföra personer att söka socialbidrag bör

avskaffas.

Kristdemokraterna riktar i motionerna A356 yrkandena

1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna del och 2003/04:MJ63

yrkandena 44, 46 och 47 kritik mot

arbetsmarknadspolitiken. Utgångspunkt för kritiken

är forskningsresultat och utvärderingar från bl.a.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

(IFAU) och Riksrevisionen som visar att arbetslösa

har låg sökaktivitet, att AMV har stor byråkrati,

oklar rollfördelning på flera områden och stora

brister i styrningen, att arbetsförmedlingen har

effektivitetsproblem och att handläggarna där inte

agerar tillräckligt tydligt och enhetligt. Bland

deltagarna i aktivitetsgarantin vet knappt 40 % att

de har en handlingsplan, de träffar sällan sin

handledare och minskar sitt geografiska och

yrkesmässiga sökområde - detta trots att de ska ha

en personlig handlingsplan, stöd av en

arbetsförmedlare och ska vidga sitt sökområde.

Sammantaget, menar Kristdemokraterna, är situationen

på arbetsmarknaden alarmerande och AMV/AMS fungerar

inte tillfredsställande.

Full sysselsättning är ett viktigt politiskt mål.

Aktiva arbetsmarknadsåtgärder ska prioriteras före

passivt kontantstöd, verksamheten med

arbetsförmedling ska ske i nära kontakt med

näringslivet och privat arbetsförmedling ska

uppmuntras, den könsuppdelade arbetsmarknaden ska

motverkas genom aktiva åtgärder. Partiet betonar

också att man måste eftersträva samverkan grundad på

ömsesidigt förtroende mellan arbetsgivare och

arbetstagare. Diskriminering i arbetslivet ska

motarbetas och arbetsmiljön beaktas redan på

planeringsstadiet.

Regeringen har misslyckats med att uppnå målet om

att 80 % av befolkningen mellan 20 och 64 år ska

vara reguljärt sysselsatta 2004. Också målet om 4 %

öppen arbetslöshet har övergetts. Problemen på

arbetsmarknaden är dessutom större än vad den

officiella statistiken anger.

Partiet ställer sig bakom målet om "en väl

fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och

god ekonomisk tillväxt" som slagits fast av

riksdagen och välkomnar att regeringen infört tre

nivåer på målen för den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten: mål för politikområdet,

verksamhetsområdena respektive verksamhetsgrenarna.

Det är dock, enligt Kristdemokraterna,

anmärkningsvärt att det är regeringen och inte

riksdagen som tar ställning till de mer operativa

målen för arbetsmarknadspolitiken.

För att nå Kristdemokraternas övergripande mål för

den ekonomiska politiken om 3 % tillväxt per år

måste ekonomisk politik och arbetsmarknadspolitik

inriktas på att öka antalet arbetade timmar i

ekonomin. Ett nytt mål för sysselsättningen måste

vara att öka antalet arbetade timmar i relation till

befolkningen i arbetsför ålder. Då får man ett bra

mått på den verkliga sysselsättningen.

Servicekontor inrättas för att ge arbetslösa

service och orientering om vilka resurser som står

till förfogande. På servicekontoren ska det finns

databaser och information om lediga arbeten. Där

analyseras den arbetssökandes utbildning, erfarenhet

och situation på arbetsmarknaden. En

omställningspeng ska erbjudas den arbetslöse för att

finansiera den arbetsmarknadsåtgärd som behövs.

I motion Sf365 yrkande 10 betonas att asylsökande,

oavsett om de fått uppehållstillstånd eller inte,

snabbt måste komma ut på arbetsmarknaden.

Möjligheterna att få arbetstillstånd måste förenklas

och handläggningstiderna förkortas. Onödiga regler

och hinder bör slopas, som exempelvis krav från

arbetsförmedlingen om att en person ska ha uppnått

viss poäng i sfi-undervisningen för att kunna

skrivas in som arbetssökande och därmed stå till

arbetsmarknadens förfogande. Att kunna språket är

visserligen viktigt för att etablera sig på

arbetsmarknaden men arbete kan också vara ett sätt

att lära sig språket.

För långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingarna som

har språkproblem, handikapp, sociala problem eller

bristande utbildning ska det finnas aktiviteter inom

ramen för en s.k. övergångsarbetsmarknad i kommun-

eller föreningsregi eller, i vissa fall, inom

privata företag.

En ny arbetsmarknadsmyndighet bör inrättas i

stället för AMV. Den bör vara expertorgan åt

regeringen, svara för drift och anslagsfördelning

till servicekontor runt om i landet och

auktorisation och kvalitetsgranskning av en mångfald

av aktörer som bedriver förmedlings- och

utbildningsverksamhet för arbetslösa som fått

omställningspeng. Den nya myndigheten ska också

svara för att alla arbetssökande får erforderlig

information och stöd. Den ska medverka till att så

många som möjligt själva kan lösa sin

arbetslöshetsproblematik. I motion 2003/04:MJ63

yrkande 47 föreslås att AMS läggs ned.

En svensk handlingsplan måste till för att

genomföra de åtgärder mot arbetslöshet som

EU-länderna gemensamt kommit fram till, betonar

Kristdemokraterna.

I motion A356 yrkande 17 sammanfattas den

kristdemokratiska strategin för att främja en god

lönebildning. Åtgärderna innefattar bl.a. stabila

ekonomisk-politiska ramar, skattereformer och en ny

arbetslöshetsförsäkring där den försäkrades avgift

stiger vid högre arbetslöshet samt

vinstdelningssystem för anställda. Lönebildningen

måste förbättras så att den leder till att

utbildning premieras bättre och att bristyrken blir

mer attraktiva. Arbetsmarknadens parter bör

eftersträva ökad flexibilitet vad gäller

ungdomslöner.

Också i partimotion N393 yrkande 20 presenteras

förslag för att uppnå bättre balans i lönebildningen

och för att förbättra arbetsmarknadens

funktionssätt. Genom mångfald av aktörer ska de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna blir bättre

anpassade till individen, politiken bli mer effektiv

och samarbetet mellan näringsliv och förmedlingar

förbättras. Bland åtgärderna framhålls också

införande av en allmän obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring från den 1 januari 2005,

vilket tas upp även i motion A358 yrkandena 1 och 2.

Den inkomstrelaterade ersättningen bör uppgå till

80 %. Inkomstberäkningen ska göras på ett nytt sätt.

Egenfinansieringen i försäkringen höjs.

Centerpartiet betonar i motion A261 yrkandena 1-3

arbetets betydelse för tillväxten och för människors

självkänsla, livskvalitet och delaktighet. En ny

arbetsmarknadspolitik krävs som ger människor ökad

makt över sitt arbete och sin tid.

Dagens centralstyrda arbetsmarknadspolitik måste

omprövas i grunden. Den måste få ökad regional och

lokal förankring. Studier från IFAU visar att ett

ökat lokalt inflytande har lett till ökad

effektivitet i den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

AMV av i dag måste enligt Centerpartiet ersättas

av en mindre central myndighet som svarar för

statistikinsamling, kvalitetsbedömningar,

tillsynsansvar och förmedling av omställningspengar.

Arbetsförmedlingsnämndernas roll bör ses över och de

bör få mer makt. Arbetsmarknadspolitiken bör

utformas så att besluten fattas på lokal nivå.

Inriktningen på individen måste bli större i

arbetsmarknadspolitiken. Den arbetssökande ska med

stöd av arbetsförmedlarna själv kunna besluta om

vilka åtgärder som är mest lämpade. Den person som

riskerar arbetslöshet under en längre period

tilldelas en omställningspeng för detta ändamål.

Omställningspengens storlek kan bestämmas utifrån

behov och kriterier som ålder, utbildning och

arbetslivserfarenhet.

Arbetsförmedlingen måste få konkurrens. En mängd

aktörer - företag, föreningar eller organisationer -

ska kunna erbjuda arbetsmarknadspolitiska åtgärder

som den arbetssökande med omställningspeng ska kunna

välja mellan. Därmed stärks den arbetssökandes

ställning.

Centerpartiet framhåller att det offentliga bör ha

ett yttersta ansvar för att det finns

förmedlingsverksamhet på alla orter eftersom det

inte finns underlag för privata aktörer i hela

landet. De aktörer som bedriver

arbetsförmedlingsverksamhet ska vara auktoriserade,

men i övrigt ska aktören ha stor frihet att utforma

verksamheten. Ett system med bonus för aktörer som

lyckas få ut arbetssökande i reguljärt arbete kan

införas. Likaså bör kontinuerlig uppföljning ske.

Centerpartiet förordar en sänkning av

ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen till

70 % för dem som saknar försörjningsbörda.

Inkomstberäkningen ska göras på ett nytt sätt.

Egenfinansieringen i försäkringen höjs.

Arbetsrätten är utformad efter hur samhället såg

ut på 1970-talet, menar Centerpartiet. De fanns

många fler storskaliga företag och den dominerande

anställningsformen var fast arbete. I dag ser

arbetsmarknaden helt annorlunda ut. Arbetsrätten bör

därför utvärderas, moderniseras och anpassas till

dagens samhälle. Ett småföretagarperspektiv måste

finnas med i sammanhanget.

Invandrares inträde på arbetsmarknaden försvåras

enligt Centerpartiet i motion Sf360 yrkande 4 ofta

av fackliga intressen. Det kan t.ex. gälla krav på

akademiker med utländsk examen eller motstånd mot

förslag om att enklare arbetsuppgifter inom

offentlig sektor ska utföras som motprestation för

socialbidrag eller, som varit fallet i debatten om

arbetskraftsinvandring, till och med annonskampanjer

som utmålat östeuropéer som hot mot arbetsvillkoren.

Det är enligt Centerpartiet viktigt att de fackliga

organisationerna intar en mer konstruktiv attityd i

de aktuella frågorna. Också arbetsgivarna bör i

högre grad involveras i arbetet för bättre

integration och minskad diskriminering. Det behövs

enligt partiet ett förpliktande partnerskap mellan

de offentliga aktörerna och

arbetsmarknadsorganisationerna.

Övriga motionsförslag om inriktningen av

arbetsmarknadspolitiken

Vänsterpartiet begär i motion A289 att en utredning

tillsätts med uppdrag att se över

arbetsmarknadspolitikens mål och medel. Partiets

begäran är föranledd av de förändringar som skett på

arbetsmarknaden sedan början av 1990-talet.

Oberoende av konjunkturerna ligger obalanstalen

numera på

6-8 %, trösklarna in i arbetslivet blir allt högre

för många grupper, en ökande andel av befolkningen

står utanför arbetsmarknaden på grund av nedsatt

arbetsförmåga och diskrimineringen där är

omfattande.

I takt med att arbetsmarknaden har försämrats har

kraven på arbetsmarknadspolitiken ökat. Resurserna

har dock inte ökat i motsvarande grad. Andelen

arbetslösa som deltar i aktiva åtgärder, erbjuds

arbetsmarknadsutbildning eller subventionerad

anställning har minskat kraftigt på senare år, något

som Vänsterpartiet tolkar som en lägre ambitionsnivå

i arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt har,

konstaterar partiet, teorier om sökaktivitet och

sökbeteende fått större betydelse för politikens

utformning.

En rad institutionella förändringar under

1990-talet har inneburit att politikens räckvidd och

förmåga begränsas. Utvecklingen på arbetsmarknaden

och i arbetslivet har fått negativa sociala

konsekvenser. Dagens arbetsmarknadspolitik är inte

anpassad för dagens och morgondagens förhållanden.

Därför måste den förnyas. Det är mot denna bakgrund

som Vänsterpartiet förordar en utredning om

arbetsmarknadspolitikens mål och medel.

Miljöpartiet föreslår i motion K459 yrkande 12

införande av en omställningsersättning. Den

arbetslöse ska i kontakt med arbetsförmedlingen

diskutera sitt behov och vilken åtgärd som är

lämplig samt ansöka om omställningsersättning.

Storleken på denna bestäms av den enskildes behov

och de åtgärder som krävs. Individen bör själv kunna

köpa den utbildning eller åtgärd som han eller hon

behöver.

I flerpartimotionen N308 yrkande 4 (m, fp, kd och c)

av Bengt-Anders Johansson m.fl. om tillväxtskapande

åtgärder med inriktning på Jönköpings län betonas

vikten av en flexiblare arbetsmarknad. Bland annat

föreslås reformering av arbetsrätten och

regelförenklingar.

Insatser måste göras för att minska

socialbidragsberoendet och hävda en tydlig

arbetslinje, enligt tvåpartimotionen A350 yrkandena

1 och 10 (m, fp) av Tobias Billström m.fl. Malmö bör

bli försökskommun för en mer flexibel användning av

arbetsmarknadsmedel.

Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) betonar i motion N404

yrkandena 1 och 7 sysselsättningens betydelse för

tillväxt och välfärd. Kampen mot arbetslöshet måste

ha högsta prioritet. Det krävs beredskap för

ytterligare sysselsättningsinsatser utöver vad som

föreslagits i budgetpropositionen. Enligt

motionärerna är det av stor vikt att

arbetsmarknadsregionerna i Västsverige förstoras,

framför allt genom utbyggd infrastruktur. Vidgade

arbetsmarknader bidrar till att fler får arbete och

egen försörjning.

Louise Malmström och Billy Gustafsson (båda s) begär

i motion A226 att man från statligt håll redovisar

Norrköping-Linköping som en gemensam

arbetsmarknadsregion. Motionärerna anser att AMS bör

ompröva indelningen av arbetsmarknadsregioner.

Margareta Sandgren m.fl. (s) framhåller i motion

A257 vikten av samarbete mellan länsarbetsnämnderna

och de kommunala arbetsmarknadsnämnderna som bör få

såväl ökat ansvar för lokal arbetsmarknadspolitik

som ökat inflytande över arbetsmarknadsutbildningar.

Motionärerna motsätter sig en sammanslagning av AMS

och länsarbetsnämnderna.

Rolf Lindén m.fl. (s) hävdar i motion A277 yrkande 1

att AMV fått större makt och att en långtgående

centralisering av uppdrag och beslutsfattande ägt

rum på det arbetsmarknadspolitiska området.

Motionärerna ifrågasätter om detta leder till ökad

effektivitet, större rättssäkerhet och mer enhetlig

handläggning och framhåller vikten av ett tydligare

lokalt och regionalt inflytande i

arbetsmarknadspolitiken.

Maria Öberg och Karin Åström (båda s) anser enligt

motion A317 att AMS inte anpassar insatserna till de

skilda förutsättningar och behov som finns på olika

håll i landet. Möjligheterna till sådana lokala och

regionala hänsynstaganden måste bli bättre.

Sten Tolgfors (m) tar i två motioner, A221 yrkandena

1, 4 och 8 respektive A239 yrkandena 1, 3 och 4, upp

situationen på arbetsmarknaden respektive

förutsättningar för arbete. Hindren mot arbete måste

tas bort genom bl.a. en översyn av bidrags- och

skattesystemen, avregleringar i tjänstesektorn och

förenklingar för företagandet. Motionären hävdar att

regeringen misslyckats nå sina egna mål för öppen

arbetslöshet, sysselsättning, socialbidragsberoende

och sjukskrivningar. Det är dags att stärka såväl

utbuds- som efterfrågesidan på arbetsmarknaden,

bl.a. genom yrkesutbildning.

Ulrika Karlsson och Göran Lindblad (båda m)

förespråkar i motion A273 yrkandena 1-5 nedläggning

av AMS. De offentligt ägda och styrda

arbetsförmedlingarna bör avskaffas, vilket skulle

skapa utrymme för mer individuellt anpassad och

branschinriktad arbetsförmedling. Kommunerna

föreslås bli ålagda att införa en jobbgaranti där de

inom viss tid, exempelvis fem dagar, ska ordna

arbete till arbetssökande. I huvudsak skulle

jobbgarantin skötas av privata entreprenörer. Genom

en kompetensutvecklingspeng skulle den enskilde

arbetssökanden kunna välja utbildning efter egna

önskemål och behov.

Martin Andreasson m.fl. (fp) kräver i motion N409

yrkande 35 en förnyelse av arbetsmarknadspolitiken.

Många personer som är arbetslösa uppbär i dag

socialbidrag. Det passiva beroendet av socialbidrag

ska ersättas med aktivitet. Den arbetslöse ska kunna

välja mellan privata arbetsförmedlingar, bemannings-

och uthyrningsföretag - som också bedriver

arbetsträning och legotillverkning - och utbildning.

Mona Jönsson m.fl. (mp) begär i motion A215

yrkandena 1 och 2 att det tillsätts en utredning om

arbetsmarknadsmyndigheterna. I direktiven måste ingå

att se över om eventuella sammanslagningar av lokala

försäkringskassor och lokala

arbetsmarknadsmyndigheter kan komma till stånd för

att underlätta för brukare.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsläget

Utskottet kommenterade nyligen arbetsmarknadsläget i

sitt yttrande den 21 oktober 2004 till

finansutskottet om ramar för utgiftsområdena 13

Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv. I anslutning till

kommentarerna redovisade utskottet aktuell

månadsstatistik från AMS.

AMS månadsstatistik för oktober visar att

arbetslösheten sjunkit de senaste månaderna.

Sammanlagt var 217 000 personer inskrivna som

arbetslösa vid landets arbetsförmedlingar. Den

relativa arbetslösheten var 4,9 % av arbetskraften.

Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

har ökat markant under året och uppgick i oktober

till 129 000 personer. Antalet varsel är fortfarande

högt men är dock klart lägre än under de senaste

åren.

Långtidsarbetslösheten är till följd av den ökade

programvolymen klart lägre än för ett år sedan.

Antalet långtidsinskrivna uppvisade däremot en

marginell ökning jämfört med samma månad året innan

respektive månaden innan. Antalet lediga platser har

legat på en oförändrad nivå de senaste månaderna men

var under oktober nästan 1 000 mindre än samma månad

förra året. Det är främst i offentlig tjänstesektor,

transportväsende och tillverkningsindustri som

platsvolymen minskat medan den ökat inom främst

uppdragsverksamhet.

AMS kommer den 1 december att publicera en

arbetsmarknadsprognos för 2005. Prognosen avser

såväl riket som länen. Enligt vad utskottet erfarit

väntas enligt prognosen en relativt stark ekonomisk

tillväxt. Företagen ser ljust på framtiden och det

gäller särskilt inom byggverksamhet, privata

tjänster och industri. Utvecklingen av den

amerikanska dollarns värde får dock en dämpande

effekt på exportindustrin. En stark privat

konsumtionsökning och förstärkt investeringsvilja -

redan från 2004 - väntas. I AMS-prognosen räknar man

också med en förbättring av den offentliga

konsumtionen till följd av det utökade tillfälliga

sysselsättningsstödet för 2005 och 2006.

Enligt arbetsmarknadsprognosen väntas

förändringarna på arbetsmarknaden bli små under

2005. AMS räknar med en viss förbättring av

sysselsättningen och en viss nedgång av den öppna

arbetslösheten. Generellt sett väntas inga

rekryteringsproblem. De lediga resurserna i ekonomin

bedöms även fortsättningsvis vara stora.

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för

oktober 2004 var antalet arbetslösa 217 000 eller

4,9 % av arbetskraften, vilket motsvarar situationen

i oktober 2003. Arbetslösheten bland ungdomar är

fortfarande hög och uppgick i åldersgruppen 20-24 år

till 12,3 % av arbetskraften.

Antalet sysselsatta uppgick till 4 196 000 i

oktober 2004. Antalet utförda arbetstimmar per vecka

jämfört med motsvarande period förra året låg inom

den statistiska felmarginalen.

SCB betecknar situationen på arbetsmarknaden som

fortsatt dyster. Enligt SCB har antalet fast

anställda minskat kraftigt medan antalet

tidsbegränsat anställda ökat. Dessutom har de

undersysselsatta respektive latent arbetssökande

också blivit fler liksom antalet personer utanför

arbetskraften.

Konkursstatistiken från Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS) visar att nära

4 700 företag försattes i konkurs under årets första

sju månader. Jämfört med samma period förra året är

detta en ökning med 6 %. Antalet anställda i företag

i konkurs uppgick till nära 13 400, en minskning med

19 % jämfört med motsvarande period förra året.

Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer

(kvartal) som publicerades den 27 oktober visar att

industrikonjunkturen har fortsatt att förbättras

under tredje kvartalet i år. Orderingången har ökat

och liksom tidigare under året har tillväxten varit

starkast på exportmarknaden.

Även produktionen har stigit, men än har inte

företagen börjat nyanställa utom i enstaka

delbranscher. Industrin är optimistisk inför fjärde

kvartalet och räknar med en god ordertillväxt från

såväl hemma- som exportmarknaden. Även

produktionsvolymen väntas öka medan sysselsättningen

förutses bli i det närmaste oförändrad.

Byggindustrin rapporterar fortsatt god ordertillväxt

för tredje kvartalet, och flertalet företag är nöjda

med orderläget. Byggandet har börjat öka samtidigt

som nedskärningarna av antalet anställda har

upphört. Företagen räknar med ett ökat byggande

inför fjärde kvartalet samtidigt som man planerar

för en oförändrad personalstyrka. Utsikterna på ett

års sikt är mycket optimistiska. Närmare två

tredjedelar av företagen i branschen räknar med att

aktiviteten kommer att öka.

Uppgifter av intresse för bedömningen av

arbetsmarknadsläget framkom också när

Konjunkturinstitutets generaldirektör Ingemar

Hansson den 11 november 2004 lämnade information

till utskottet. Hansson konstaterade bl.a. att

exporttillväxten i Sverige är stark och att en

uppgång i exportvolymerna i ett första skede brukar

medföra ökat kapacitetsutnyttjande och därefter

ökade investeringar. Sysselsättningen, menade han,

ligger nu på en stabil nivå.

Produktivitetsutvecklingen har varit ovanligt stark,

vilket gjort att sysselsättningsuppgången fördröjts

nu när det sker en förbättring i ekonomin. Hansson

räknade med att en sysselsättningsökning börjar 2005

och att denna förstärks 2006.

En ny version av Småföretagsbarometern publiceras

den 25 november 2004 av Föreningssparbanken och

Företagarna. Enligt den förhandsinformation som

lämnats är bedömningen bland landets företagare att

en uppgång i konjunkturen väntas. Denna är dock inte

jämnt fördelad. Skillnaderna mellan branscher är

betydande - för vissa väntas en stark uppgång, för

andra en fortsatt konjunkturnedgång.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att

det visserligen finns tydliga tecken på en

konjunkturförbättring men att en mer resolut

vändning i ekonomin ännu inte ägt rum. Utskottet

delar regeringens bedömning i budgetpropositionen

att arbetslösheten nästa år blir något lägre än i

år. Det kan, som också Konjunkturinstitutets chef

förutspår, ske en viss uppgång av antalet

sysselsatta under 2005.

Uppgifterna från SCB om att antalet

undersysselsatta ökat och att antalet fast anställda

minskat kraftigt medan tidsbegränsat anställda ökat

finner utskottet oroande. Enligt utskottet

understryker detta vikten av åtgärder för att

motverka en fortsatt utveckling av detta slag.

Mål för arbetsmarknadspolitiken m.m.

En fråga som nästan ständigt är föremål för

diskussion och överväganden är hur målen på det

arbetsmarknadspolitiska området och för AMV ska vara

utformade. Utskottet har vid ett flertal tillfällen

behandlat sådana spörsmål, senast i

budgetbetänkandet hösten 2003, betänkande

2003/04:AU1, där ett förslag från regeringen om

målformulering behandlades liksom ett antal

motionsförslag med liknande inriktning.

Också under våren 2003 förde utskottet i

betänkande 2002/03:AU8 ett resonemang om mål för

arbetsmarknadspolitiken m.m., då med utgångspunkt

från Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR10. Där

hade revisorerna riktat kritik mot bl.a. det då

gällande målet för arbetsmarknadspolitiken och

föreslagit en generell översyn av målen. Utskottet

avstyrkte revisorernas förslag med hänvisning till

en i Regeringskansliet vid denna tidpunkt pågående

översyn av strukturen för styrning och uppföljning

av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Samtidigt ansåg utskottet att det fanns anledning

att överväga en ändring av målet så att det

tydligare skulle framgå att detta ska bidra till det

överordnade målet för den ekonomiska politiken (se

bilden nedan).

Utskottet framhöll i betänkande AU8 också att "det

är väsentligt att det förs en fortlöpande diskussion

om mål och målstruktur på det

arbetsmarknadspolitiska området. Att utskottet en

gång anslutit sig till ett visst politiskt mål

innebär givetvis inte att detta mål för all framtid

ska kvarstå oförändrat. I stället är det önskvärt

att politiska mål successivt omprövas och vid behov

förtydligas." Detta är en uppfattning som utskottet

vidhåller även i dag.

Regeringskansliets nyss nämnda översyn av

strukturen för styrning och uppföljning av den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten resulterade i

ett förslag i förra årets budgetproposition (prop.

2003/04:1 utgiftsområde 13) om ett nytt mål för

arbetsmarknadspolitiken. Målet, att

arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en väl

fungerande arbetsmarknad, tillstyrktes av utskottet,

och riksdagen beslutade i enlighet med detta (bet.

2003/04:AU1, rskr. 2003/04:70). I den nämnda

budgetpropositionen presenterades också en ny

indelning i verksamhetsområden på det

arbetsmarknadspolitiska området. Redan tidigare

fanns en indelning i verksamhetsgrenar.

Eftersom således förändringar gjorts av

målstrukturen på det arbetsmarknadspolitiska området

anser utskottet att det finns ett värde i att här

redovisa gällande struktur. På bilden nedan anges

också målet för den ekonomiska politiken, vilket,

som framgått, ska stödjas av

arbetsmarknadspolitiken.

Det bör framhållas att riksdagen endast beslutat

om målen för den ekonomiska politiken respektive

arbetsmarknadspolitiken. I övrigt är det regeringen

som genom regleringsbrev för de berörda

myndigheterna (Arbetsmarknadsverket, Inspektionen

för arbetslöshetsförsäkringen respektive Institutet

för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) beslutat om

målstrukturen.

Som framgår av bilden nedan finns det för

arbetsmarknadspolitiken sammanlagt fem mål angivna

för de tre verksamhetsområden som regeringen

beslutat om:

I fråga om förmedlingsverksamheten

· Att bidra till att arbetslöshetstiden för de

arbetssökande samt vakanstiden för otillsatta

platser förkortas.

·

· Att säkerställa arbetslöshetsförsäkringens roll

som omställningsförsäkring.

·

I fråga om programverksamheten

· Att de arbetsmarknadspolitiska programmen ska öka

möjligheten för arbetssökande att få ett arbete

samt motverka brist på arbetskraft.

·

I fråga om verksamhetstillsyn, kontroll och uppfölj-

ning

· Att tillsynen och kontrollen av det

arbetsmarknadspolitiska regelverket ska

förbättras.

·

Att öka kunskaperna om samlade effekter av de

arbetsmarknadspolitiska insatserna.

MÅLSTRUKTUR* FÖR ARBETSMARKNADSPOLITIKEN 2004

Mål för ekonomiska politiken: Full sysselsättning och ökat

välstånd genom en god och uthållig ekonomisk

tillväxt

Utskottet begränsar sig i detta sammanhang till att

behandla AMV:s roll med anknytning till målstrukturen

(förmedlingsverksamhet och programverksamhet). Därvid

konstaterar utskottet att regeringen, till skillnad

från vad som var fallet fram till budgetåret 2003,

inte längre i regleringsbrevet för AMV fastslår några

kvantifierade mål för verksamheten inom AMV. Det gör

däremot AMS. I verksamhetsplanen för 2004

(2004-01-26) finns följande fem mål (här i

sammandrag) utöver den av regeringen beslutade

målstrukturen.

· Av arbetsgivare som anmäler lediga platser ska, i

genomsnitt för året, minst 85 % (lika för alla

län) ha fått tillräckligt med sökande för att

kunna anställa inom rimlig tid.

·

· Andelen sökande som uppger att de har en

handlingsplan ska uppgå till minst 75 % (lika för

alla län).

·

· Andelen kvinnor och män som fått arbete 90 dagar

efter avslutad utbildning ska vara så hög som

möjligt. Alla län ska nå ett resultat på minst

70 % som genomsnitt för året.

·

· Antalet långtidsinskrivna kvinnor och män får

uppgå till högst 36 000 personer i genomsnitt för

året.

·

· Andelen övergångar från anställning med lönebidrag

till osubventionerat arbete ska öka jämfört med

föregående år. Målnivån för riket är minst 0,35 %.

·

Utskottet noterar att AMS på regeringens uppdrag

förbereder ett sjätte mål som syftar till att mäta

det av regeringen fastställda målet om att korta

arbetslöshetstiderna för kvinnor och män (se bilden

ovan). Ett sådant mål kan väntas generera väsentlig

information för uppföljning av den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Målet som AMS

fått i uppdrag att formulera ska ligga till grund för

både kvantitativ och kvalitativ mätning av

anvisningar till lediga platser.

Utskottet konstaterar att det inte är någon enkel

uppgift att utforma målen för

arbetsmarknadspolitiken. Det slog också IFAU fast

i sitt remissvar med anledning av Riksdagens

revisorers ovannämnda rapport. IFAU anförde:

Målen [för arbetsmarknadspolitiken] är flera (de

brukar ofta delas in i stabiliserings-,

allokerings- och fördelningspolitiska mål), målen

kan komma i konflikt med varandra och kan ofta

prioriteras olika av regeringar med olika

parlamentariskt stöd. Slutligen finns det mycket

mindre av konsensus [än i fråga om målen för

penningpolitiken] om hur olika medel kan bidra

till att målen faktiskt uppfylls.

Mot denna bakgrund är det inte en enkel uppgift att

utforma målen för AMV:s verksamhet. Klart är

emellertid att arbetsmarknadspolitiken inte ensam kan

förväntas leda till att samtliga typer av mål uppnås.

Det handlar istället om vilka bidrag, utöver dem som

andra typer av politik åstadkommer, som

arbetsmarknadspolitiken kan ge.

När målen är fastställda är det viktigt att de når ut

i hela myndighetsorganisationen så att de är kända

där. Detta betonades i Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR10 som nämnts ovan. Revisorerna ansåg att

kunskaperna inom AMV om målen för

arbetsmarknadspolitiken måste förbättras. Utskottet

avstyrkte revisorernas förslag i denna del med

hänvisning till att en översyn av mål- och

resultatstyrningen pågick och förutsatte att

regeringen för riksdagen redovisar vilka åtgärder som

vidtas för att öka kunskaperna om målen (bet.

2002/03:AU8). Någon sådan redovisning har ännu inte

lämnats.

I förra årets budgetbetänkande, liksom dessförinnan

i betänkande 2002/03:AU8, utgick utskottet också från

att riksdagen skulle få ta del av relevanta delar av

resultaten från den nya form av strategisk

uppföljningsdialog eller avrapportering från AMS till

regeringen som sedan 2003 sker fyra gånger per år,

exempelvis i form av en resultatskrivelse. Utskottet

finner anledning att erinra om dessa uttalanden.

En ny struktur för mål- och resultatstyrning från

2004 redovisades som framgått i förra årets

budgetproposition (prop. 2003/04:1 utgiftsområde 13).

I sina kommentarer till denna förutsatte utskottet

(bet. 2003/04:AU1) att resultatredovisningen i den nu

aktuella budgetpropositionen skulle utgå från den nya

strukturen. Utskottet kan nu konstatera att detta

önskemål i relativt stor utsträckning tillgodosetts i

budgetpropositionen för 2005.

Utskottet anser sammanfattningsvis att de

mångdimensionella målen för arbetsmarknadspolitiken

bättre än tidigare fångas in genom den målstruktur

med tre nivåer som redovisas i bilden ovan. Samtidigt

vill utskottet påpeka, i likhet med nyligen i

utskottets yttrande 2004/05:AU1y till

finansutskottet, att det återstår arbete med att

tydligare presentera mål och resultat. En tydligare

och sammanhållen redovisning av mål, vilka

indikatorer som används och resultaten av mätningar

med dessa bör ytterligare eftersträvas. Med

successiva förbättringar finns enligt utskottet goda

förutsättningar för att den nya strukturen för mål-

och resultatstyrning ska kunna bidra till en

effektivare arbetsmarknadspolitik.

Med hänvisning till vad som redovisats ovan och med

hänsyn till det pågående utvecklingsarbetet inom AMV

avstyrker utskottet Vänsterpartiets förslag om en

utredning om arbetsmarknadspolitikens mål och medel.

Utskottet anser inte att de av Moderaterna föreslagna

målen skulle innebära ett förtydligande.

När det gäller Kristdemokraternas förslag om ett

nytt mål för sysselsättningen som utgår från att öka

antalet arbetade timmar i relation till befolkningen

i arbetsför ålder erinrar utskottet om sitt uttalande

i förra årets budgetbetänkande med anledning av

motsvarande motionsförslag. Utskottet förklarade sig

där dela Kristdemokraternas uppfattning att

utvecklingen av arbetskraftsutbudet bör mätas, men

ansåg att det bör ankomma på regeringen att finna

närmare former för hur detta ska gå till. Utskottet

står fast vid denna uppfattning.

Som framgått anser regeringen att det s.k.

sysselsättningsmålet, att 80 % av befolkningen i

åldern 20-64 år ska vara reguljärt sysselsatt, ska

ligga fast även om målet inte kommer att uppnås under

2004. Utskottet ser med tillfredsställelse på att

regeringen står fast vid sysselsättningsmålet och

anser att det är angeläget att målet nås.

Regionala skillnader på arbetsmarknaden förklaras

av komplexa förhållanden, och förändringar sker

långsamt. Sysselsättningen i regionerna beror på

såväl befolkningsstrukturen som efterfrågan på

arbetskraft. År 2003 varierade sysselsättningsgraden

i länen mellan 80 % och 67 %. I takt med att

konjunkturen har försvagats har en viss ökning skett

av skillnaderna mellan regionerna.

Utskottet har vid ett antal tillfällen, däribland i

de senaste två budgetbetänkandena (2002/03:AU1

respektive 2003/04:AU1), betonat att det är en stor

utmaning att skapa förutsättningar för att alla delar

av landet och hela den potentiella arbetskraften ska

få del av den positiva utvecklingen framöver.

Utskottet har också framhållit att det är viktigt att

uppmärksamma de betydande inomregionala skillnaderna,

bl.a. i storstadsregionerna. Det är angeläget att

utjämna skillnader i arbetslöshet och sysselsättning

mellan olika regioner och olika grupper av människor

liksom att öka rörligheten på arbetsmarknaden.

Folkpartiet har som framgått föreslagit ett mål om

att minst 60 % av alla i arbetsför ålder i varje

kommun respektive större bostadsområde ska ha ett

arbete. Utskottet, som i sitt förra budgetbetänkande

behandlade motsvarande förslag från partiet, vill

framhålla att ambitionsnivån att utjämna skillnader

mellan regioner är hög. Den regionala

utvecklingspolitiken inriktas mot att skapa en

hållbar tillväxt och en god servicenivå för kvinnor

och män i alla delar av landet. Statens viktigaste

roll är att skapa goda grundförutsättningar och

nödvändiga strukturer för en sådan utveckling. Här

krävs samverkan mellan många politikområden.

En stor del av Sveriges outnyttjade

arbetskraftspotential finns i de utsatta stadsdelar

som omfattas av lokala utvecklingsavtal. Inom ramen

för dessa avtal, som stat och kommun tecknat i syfte

att minska segregationen i storstäderna, har det

vuxit fram flera framgångsrika samverkansmetoder för

att lokalt öka sysselsättningen. I de 24 stadsdelar

som hittills omfattats av avtalen har

sysselsättningen ökat stadigt. Fortfarande är

emellertid andelen sysselsatta låg i förhållande till

omgivande regioner och till genomsnittet i landet.

Särskilt låg är sysselsättningsgraden inom gruppen

utlandsfödda kvinnor.

I Sveriges handlingsplan för sysselsättning har

regeringen aviserat att kommunerna och staten i

kommande avtal ska träffa överenskommelser om

gemensamma insatser för att bättre ta till vara

arbetskraftspotentialen i de stadsdelar i

storstäderna som karakteriseras av bl.a. hög

genomsnittlig arbetslöshet. Om skillnaderna i

arbetslöshet och sysselsättning mellan olika regioner

och olika grupper ska kunna nås och om

sysselsättningsmålet på 80 % och regeringens mål om

att halvera antalet socialbidragstagare ska kunna

förverkligas är det viktigt att de framgångsrika

metoderna genomförs i ordinarie verksamhet på

kommunal och statlig nivå. Utskottet ser positivt på

detta och vill framhålla att inte minst insatserna

för att nå det sistnämnda målet kan väntas få

positiva effekter på sysselsättningen i utsatta

områden.

I avsnittet Arbetsmarknadspolitiska program och

särskilda grupper på arbetsmarknaden återkommer

utskottet senare till motionsförslag om invandrares

arbetsmarknad och redogör där också för en rad

åtgärder som vidtas för att främja situationen på

arbetsmarknaden för invandrare. Redan här vill

utskottet emellertid instämma i Kristdemokraternas

uppfattning att invandrare snarast möjligt efter

ankomsten till Sverige måste komma ut på

arbetsmarknaden. Hinder mot detta måste undanröjas.

Kristdemokraterna efterlyser som framgått en svensk

handlingsplan för att genomföra de åtgärder mot

arbetslöshet som EU-länderna gemensamt kommit fram

till. Utskottet vill för sin del framhålla att

regeringen i Sveriges nationella handlingsplan för

sysselsättning tydligt och klart redovisar vilka

sysselsättningsrekommendationer som ministerrådet

lämnat till Sverige. Dessutom anges i planen - där

regeringen redovisar vilka åtgärder som vidtagits

eller avses bli vidtagna med anledning av

sysselsättningsriktlinjerna - hur

sysselsättningsrekommendationerna genomförs.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

målen och inriktningen för den svenska

arbetsmarknadspolitiken ligger väl i linje med EU:s

sysselsättningsstrategi och dess mål och riktlinjer.

AMV:s och arbetsmarknadsnämndernas roller

Med anledning av motionsförslag från Folkpartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och enskilda

motionärer om att lägga ned eller kraftigt banta AMV

vill utskottet framhålla att de förändringar av AMV:s

styrning och organisation som pågått under senare år

och som fortgår bl.a. har inneburit en betydande

minskning av AMS verksamhet.

AMS har under 2004 regeringens uppdrag att utveckla

styrning, metoder och organisation inom AMV.

Regeringen förutsätter enligt gällande regleringsbrev

för AMV att AMS ska genomföra åtgärder för att än

effektivare skapa en sammanhållen organisation som

säkerställer ett likartat tjänsteutbud och

tillämpning av regelverk. I regleringsbrevet anges

att nödvändig omfördelning av resurser i första hand

ska ske från AMS och länsarbetsnämnderna och så långt

som möjligt göras utan att resurser tas från den

operativa förmedlingsverksamheten.

AMS har under året tillsammans med de fackliga

organisationerna kommit överens om hur det fortsatta

förändringsarbetet ska bedrivas. Resurser ska föras

över till arbetsförmedlingsverksamheten genom

minskade administrativa kostnader och reducerad

bemanning. Totalt beräknas bemanningen inom verkets

administration minska med mellan 300 och 400

personer. AMS centrala administration har under 2004

skurits ned med ca 60 årsarbetare.

De nyss nämnda motionsförslagen föranleder

utskottet att upprepa sina tidigare

ställningstaganden om att det bör finnas en statlig

arbetsförmedling över hela landet. Förmedlingens

verksamhet ska kännetecknas av enhetlighet,

rättssäkerhet och effektivitet. Förmedlingen ska

garantera arbetssökande och arbetsgivare ett likartat

utbud av tjänster och service över hela landet. Detta

ställer stora krav på verkets ledning och styrning.

I förra årets budgetbetänkande anförde utskottet:

Att tjänste- och serviceutbudet skall vara likartat

innebär självfallet inte att det skall vara likadant

överallt. Tvärtom ställs stora krav på anpassning

till regionala och lokala förhållanden. Målen för

verksamhetsområden och verksamhetsgrenar liksom de

resurser som står till förfogande måste kunna

omvandlas till konkreta aktiviteter i den dagliga

lokala verksamheten.

Detta kräver såväl en dialog mellan och inom olika

nivåer och enheter i verket som en dialog med

omvärlden. Förmåga att samverka på ett konstruktivt

sätt med externa intressenter är av största vikt. Det

gäller såväl med andra myndigheter som med

organisationer, kommuner, partsföreträdare m.fl."

Utskottet står kvar vid denna uppfattning och vill

samtidigt framhålla att det inte är någon

självklarhet att en mer centraliserad organisation

automatiskt leder till ökad effektivitet, större

rättssäkerhet och bättre handläggning. Vikten av

dialog måste betonas liksom betydelsen av lokalt och

regionalt inflytande i arbetsmarknadspolitiken.

Därmed instämmer utskottet också i vad som sägs i

motionerna A257 (s), A277 yrkande 1 (s) och A317 (s)

när det gäller betydelsen av lokalt inflytande över

arbetsmarknadspolitiken.

Utskottet är dock inte berett att i dagsläget ta

ställning i frågan om en eventuell sammanslagning av

AMS och länsarbetsnämnderna, vilken behandlas såväl i

den nyss nämnda motionen A257 (s) som i ett

motionsförslag från Moderaterna. När det gäller denna

fråga vill utskottet avvakta regeringens

ställningstagande till Statskontorets rapport Det nya

Arbetsmarknadsverket (2004:16) och de remissvar med

anledning av rapporten som nyligen inkommit till

Regeringskansliet. I rapporten har resultatet av

AMV:s nya ledningsform följts upp, och där lämnas

också förslag om hur AMV:s organisation bör utformas

för att ge goda förutsättningar för en nationellt

enhetlig och effektiv verksamhet, anpassad efter

regionala förhållanden.

Arbetsmarknadsnämnderna har en viktig funktion när

det gäller att medverka till att den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten utformas utifrån

lokala förutsättningar och behov. Deras roll är att

verka för en förbättrad samordning av olika aktörers

insatser och att mobilisera det lokala

arbetskraftsutbudet. I nämnden ska ingå företrädare

för länsarbetsnämnden, arbetsförmedlingen, den eller

de kommuner som berörs och lokala

arbetsmarknadsparter.

Bestämmelser om nämndernas verksamhet finns i

förordningen (2001:623) med instruktion för

Arbetsmarknadsverket. Där sägs att nämnden särskilt

ska medverka till att nå målen för den nationella

arbetsmarknadspolitiken, att skapa former och utrymme

för aktivitetsgarantin, att svara för god kvalitet i

ungdomsinsatserna och skapa samsyn mellan olika

aktörer för att främja att varje individs

arbetsförmåga tas till vara så att det blir möjligt

för den enskilde att försörja sig genom eget arbete.

I förordningen anges också att nämnden ska mobilisera

det lokala arbetsmarknadsutbudet.

Arbetsmarknadsnämnderna är lokala samverkansorgan.

Deras uppgift är att ge möjlighet till lokalt

inflytande över den nationella

arbetsmarknadspolitiken. Det kan gälla inriktningen

på de arbetsmarknadspolitiska programmen eller

medverkan i projekt inom Växtkraft mål 3 (se under

anslaget 22:5).

Utskottet ser positivt på att AMV de senaste åren

har lagt ökad tonvikt på att förstärka samverkan med

arbetsmarknadsnämnder och andra aktörer. Ett särskilt

program för samverkansfrågor har utformats, och inom

AMS har en särskild stabsfunktion för

samverkansfrågor inrättats. AMV genomförde under 2003

över hela landet totalt 35 regionala

heldagskonferenser om samverkansfrågor, och i dessa

deltog förutom företrädare för bl.a.

länsarbetsnämnder och kommunledningar sammantaget mer

än 2 000 personer, eller ungefär två tredjedelar av

landets samtliga ledamöter i arbetsmarknadsnämnder.

Syftet med konferenserna har varit att sprida

kunskap om målen för arbetsmarknadspolitiken och att

stimulera diskussionen i den enskilda

arbetsmarknadsnämnden om hur man ska arbeta. Ett

annat viktigt syfte har varit att inspirera

ledamöterna i arbetsmarknadsnämnderna att ta upp

arbetsmarknadsfrågorna i de organisationer och

myndigheter de representerar för att på så vis göra

många fler medvetna om frågornas vikt och betydelsen

av bred samverkan kring arbetsmarknadspolitiken.

Ett budskap som man fört ut vid

samverkanskonferenserna har varit att det är

angeläget att varje arbetsmarknadsnämnd upprättar en

plan för vad man ska koncentrera sig på under

mandatperioden. Tre områden har framhållits som

särskilt viktiga. Genom att formulera några exempel

på frågor kring var och en av dessa har AMS sökt

stimulera diskussionen. Utskottet väljer att återge

dessa för att ge en något mer konkret illustration.

· Kompetensförsörjning. Diskuterar vi i vår

arbetsmarknadsnämnd fortlöpande det samlade

utbildningsutbudet i vår kommun? Gymnasieskolan?

Vuxenutbildning? Arbetsmarknadsutbildning?

Företagsutbildning? Täcker utbudet de behov som

finns på arbetsmarknaden i dag och på sikt?

·

· Integration. Hur fungerar samverkan i

integrationsarbetet hos oss? Finns något annat

forum än arbetsmarknadsnämnden för denna fråga?

·

· Rehabilitering. Har vi i arbetsmarknadsnämnden en

bild av ohälsan i vår kommun? På vilket sätt är vi

involverade i diskussionen om

arbetsmarknadsrehabilitering? Används näringslivet

och fackföreningarna i arbetet med att öppna

arbetsplatserna för arbetshandikappade och

sjukskrivna?

·

Enligt AMS planeras omfattande uppföljningsinsatser

äga rum från 2005. Avsikten är att följa upp de

tidigare samverkanskonferenserna genom regionala

konferenser över hela landet med företrädare för

bl.a. arbetsförmedlingsnämnder och länsarbetsnämnder.

Andra frågor om samverkan

Centerpartiet och - som framgått - enskilda

motionärer betonar vikten av lokal förankring och

lokalt inflytande i arbetsmarknadspolitiken.

Arbetsmarknadspolitikens mål är nationella, men

utskottet ser regional och lokal medverkan när det

gäller medlen som viktigt. Regionala partnerskap

syftar till sektorsövergripande samarbete och

samordning för hållbar regional utveckling. De nya

regionala tillväxtprogrammen utgår från att det är

lokala och regionala aktörer som har den största

kunskapen om sin region och därmed även om vilka

insatser som är lämpligast för att uppnå nationella

mål. Genom den regionala utvecklingspolitiken främjas

sysselsättning och social sammanhållning i hela

landet.

En viktig del i den regionala utvecklingspolitiken

utgörs av de regionala tillväxtavtalen - från 2004

ersatta av regionala tillväxtprogram - som tagits

fram av regionala partnerskap och bestått av en

analys av regionens tillväxtförutsättningar, ett

program för tillväxt samt skriftliga överenskommelser

mellan de parter som skulle genomföra och finansiera

programmet. Av avtalen har framgått vilka aktörer som

skulle finansiera och koordinera genomförandet samt

hur uppföljning och utvärdering skulle ske. Några nya

statliga medel satsades inte på tillväxtavtalen.

Syftet var i stället att använda befintliga statliga

anslag inom olika utgiftsområden på ett kreativt och

effektivt sätt för att främja tillväxt och

sysselsättning.

Regeringens uppföljningar av de regionala

tillväxtavtalen, senast i Rapport om tillväxtavtalen

- Fjärde året. Uppföljning av regionala tillväxtavtal

och arbetet med regionala tillväxtprogram 2003

(2004-08-09), visar att det finns ett stort intresse

hos många olika aktörer att mobilisera gemensamma

krafter för den egna regionens utveckling.

Utvärderingarna visar att länsarbetsnämnderna aktivt

engagerat sig i genomförandet av tillväxtavtalen.

Arbetsmarknadspolitiska medel har utgjort närmare

hälften av beslutade statliga medel under

avtalsperioden.

De regionala tillväxtprogrammen inriktas nu på att

genomföra insatser som ska främja arbetskrafts- och

kompetensförsörjning. Regionala kompetensråd utgör

samverkansorgan inom kompetensförsörjning. Där sluts

bindande avtal om exempelvis inriktning och antal

platser på arbetsmarknadsutbildningar. AMV har byggt

upp en särskild insatsgrupp för att stötta branscher

och orter under strukturomvandling. Hittills vunna

erfarenheter tyder på att systematiskt långsiktigt

arbete ger bättre resultat än drastiska insatser

drivna av uppblossande krisstämning.

Den bild av fackföreningsrörelsens syn på

integrationsfrågor som målas upp av Centerpartiet i

motion Sf360 känns inte igen av utskottet. Utskottets

bild är i stället att det på många håll i arbetslivet

- såväl från fackliga företrädare som från

arbetsgivarhåll - finns ett betydande och stadigt

växande intresse för och engagemang i

integrationsfrågor.

Detta har bl.a. kommit till uttryck i slutrapporten

Öppna dörrar - Sänkta trösklar (Ds 2004:22) som

utarbetats av en arbetsgrupp med företrädare för

Regeringskansliet och Svenskt Näringsliv och som

redovisas i budgetpropositionen och i den

avsiktsförklaring mellan regeringen, Svenska

Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och

SACO som avser integrationsinsatser och som

undertecknats i år. Enligt avsiktsförklaringen har

parterna enats om att göra ytterligare, gemensamma,

ansträngningar för att invandrades yrkeserfarenheter

och kompetens bättre ska tas till vara i arbetslivet.

Målet är att andelen människor med utländsk bakgrund

som förvärvsarbetar eller studerar ska öka. I

avsiktsförklaringen har parterna angivit ett antal

åtaganden med denna inriktning.

Utskottet ser positivt på den nyss nämnda

arbetsgruppens förslag om en ny insats,

prova-på-platser, för personer som saknar eller har

begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv (se även

avsnittet Arbetsmarknadspolitiska program och

särskilda grupper på arbetsmarknaden). Regeringen har

i november 2004 uppdragit åt AMS att etablera en

samrådsgrupp med företrädare för

centralorganisationerna på arbetsmarknaden - Svenskt

Näringsliv, Företagarna, Svenska Kommunförbundet,

Landstingsförbundet, Arbetsgivarverket, LO, TCO och

SACO - för avstämning och samordning kring införandet

av de nya insatserna prova-på-platser och

arbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens som

aviserats i budgetpropositionen. Även andra

integrationsfrågor kan komma att omfattas av

samrådet.

Utskottet behandlar senare i betänkandet

motionsförslag om integrationsinsatser på

arbetsplatserna. Sådana sker i samverkan med

arbetsmarknadens parter och Rådet för Integration i

Arbetslivet som bildats av organisationerna på

arbetsmarknaden för att stödja, följa upp och

vidareutveckla arbetet med integration i arbetslivet

och mot etnisk diskriminering och trakasserier på

arbetsplatserna. Enligt vad utskottet erfarit har

rådet nyligen lämnat in en framställan till

regeringen om medel för att genomföra gemensamma

informations- och utbildningsinsatser i arbetslivet i

enlighet med den nyss nämnda avsiktsförklaringen.

De arbetssökandes delaktighet

Utskottet kan mot ovanstående bakgrund konstatera att

samverkan på lokal och regional nivå kring

arbetsmarknadspolitiken tillmäts stor betydelse.

Självfallet måste ambitionen vara att vidareutveckla

denna samverkan. Det finns enligt utskottet också

anledning att se närmare på möjligheterna att

ytterligare utveckla och främja den enskilda

arbetssökande individens möjligheter att aktivt

medverka i exempelvis utformningen av den egna

handlingsplanen och överväganden om deltagande i

arbetsmarknadsutbildning eller andra

arbetsmarknadspolitiska program.

Ett viktigt instrument för att säkra den enskildes

medverkan i ansträngningarna att finna ett arbete är

den individuella handlingsplan som ska upprättas

mellan den sökande och arbetsförmedlingen. Utskottet

har vid ett antal tillfällen ända sedan riksmötet

1995/96 behandlat frågor om handlingsplaner för

sökande vid arbetsförmedlingen och betonat att dessa

måste vidareutvecklas och förbättras. En arbetsgrupp

inom utskottet genomförde under 2001/02 en

uppföljningsstudie av arbetet med individuella

handlingsplaner inom AMV. Regeringen har vid ett

antal tillfällen påtalat att kvaliteten och

delaktigheten från de arbetssökande i

handlingsplanerna måste förbättras.

Enligt vad som anges i budgetpropositionen visar en

utvärdering som Statskontoret slutfört i år att

kvaliteten i handlingsplanerna generellt är låg, att

AMS inte följer upp om de egna metodstödjande

insatserna når målgruppen, att utbildningar erbjuds

utan att AMS kvalitetssäkrat innehållet, att

uppföljningen är otillräcklig, att oklarheter råder

om hur det övergripande ansvaret är fördelat och att

tillsynen är begränsad. Regeringen avser att

kontinuerligt följa AMS arbete med att förbättra

kvaliteten i handlingsplanerna liksom att AMS då tar

hänsyn till Statskontorets rapport.

Att förbättra kvaliteten på handlingsplanerna och

öka de arbetssökandes delaktighet i utarbetande och

vidareutveckling av handlingsplanerna måste enligt

utskottet ha hög prioritet i arbetsförmedlingens

verksamhet. Det är vidare önskvärt att en arbetslös

redan vid första mötet med arbetsförmedlingen ges

rätt förutsättningar att komma tillbaka i arbete.

Utskottet återkommer nedan till frågor om anvisningar

m.m. från arbetsförmedlingens sida.

När det gäller handlingsplanerna ser utskottet

allvarligt på de redovisade bristerna och förutsätter

att regeringen till riksdagen senast i nästa

budgetproposition utförligt redovisar vilka åtgärder

som vidtagits med anledning av den kritik som

redovisats i utvärderingsrapporten. Redovisningen bör

inkludera information om hur den enskildes aktivitet

och delaktighet i handlingsplanerna utvecklas.

Med anledning av motionsförslagen om en jobb- och

utvecklingsgaranti, en övergångsarbetsmarknad och

liknande vill utskottet peka på den verksamhet som

bedrivs inom ramen för aktivitetsgarantin. Detta

arbetsmarknadspolitiska program är till för att

hjälpa dem som har svårast att ta sig in på

arbetsmarknaden, t.ex. personer som varit arbetslösa

mycket länge. Det finns också andra grupper av

arbetssökande som har det besvärligt på

arbetsmarknaden och som genom att delta i

aktivitetsgarantin blir bättre rustade att hitta ett

arbete.

Deltagarna i aktivitetsgarantin ingår i mindre

grupper och får hjälp och stöd av en handledare.

Handledarens uppgift är att få deltagarna att tänka i

nya banor och skapa det självförtroende som krävs för

att deltagarna ska söka arbete mer aktivt eller

skaffa ny kompetens. Handledaren och deltagaren gör

en handlingsplan, som ska ligga till grund för de

olika aktiviteter som krävs för att den arbetslöse

ska få ett arbete.

Aktiviteter som förekommer inom ramen för

aktivitetsgarantin är t.ex. jobbklubbar, vägledning

enskilt och i grupp, kortare utbildningar i form av

orienteringskurser, möjlighet att läsa på

folkhögskola, "kom-igång-kurser", projektarbeten och

arbetspraktik.

I aktivitetsgarantin är alla tillgängliga

arbetsmarknadspolitiska program samlade under ett

tak. Den individuella handlingsplanen går som en röd

tråd genom de aktiviteter som syftar till att

deltagaren ska få ett arbete.

En viktig grundtanke med aktivitetsgarantin är att

verksamheten ska ske i nära samverkan med stat,

kommun, företag och arbetsmarknadens parter. För att

kunna bryta trenden med hög långtidsarbetslöshet

krävs en bred samverkan med kommun, företag,

fackföreningar och andra organisationer så att det

blir ett engagemang för att finna nya lösningar och

hitta framkomliga vägar.

Socialbidrag respektive rehabiliteringsinsatser

m.m.

Folkpartiet och en enskild motionär från samma parti

tar i motioner upp frågor om socialbidrag kopplade

till arbetsmarknaden.

Det har aldrig under de senaste 15 åren varit så

lönsamt att gå från socialbidrag till arbete som det

är nu. Det beror bl.a. på stigande reallöner, ökade

generella bidrag, införandet av maxtaxa inom

barnomsorg och en viss ökning av socialbidragsnormen

under andra halvan av 1990-talet. Denna slutsats

redovisas i rapporten Rätt nivå på socialbidraget. Är

det lönsamt att inte arbeta? (Ds 2004:5) från

Socialdepartementet. Det relativa utbytet av att gå

från socialbidrag till ett heltidsarbete har dock

enligt rapporten varierat under perioden 1991-2003.

Regeringen har i årets budgetproposition för fjärde

gången följt upp sitt mål om att halvera antalet

socialbidragsberoende mellan 1999 och 2004. Målet

hänger intimt samman med möjligheten att snabbt få

ett arbete och har därför en stark koppling till

regeringens sysselsättningsmål.

I budgetpropositionen konstaterar regeringen att

målet om en halvering av antalet

socialbidragsberoende inte kommer att uppnås till

2004. Målet kvarstår dock och ska enligt regeringen

uppfyllas så snart som möjligt. Detta ska ske genom

ökad sysselsättning, särskilt bland utrikes födda och

andra grupper med låg sysselsättningsgrad och genom

att åtgärder inom många politikområden vidtas. Bland

annat ska socialbidragen ses över i syfte att

underlätta övergången från socialbidrag till arbete.

För att ha rätt till socialbidrag krävs att en

arbetslös bidragssökande aktivt ska verka för att

skaffa sig ett arbete. Sedan 1998 har socialnämnden i

en kommun rätt att begära att den som tar emot

socialbidrag ska delta i praktik eller annan

kompetenshöjande verksamhet i syfte att utveckla

möjlighet att på sikt kunna försörja sig själv.

Verksamheten ska stärka den enskildes förutsättningar

att komma in på arbetsmarknaden eller på en fortsatt

utbildning. Från 1990-talet har kommunala

aktiveringsprogram blivit vanligare, vilket beror på

att kommunerna bl.a. genom arbetsmarknadsnämnderna

fått ett större inflytande över arbetsförmedlingarnas

verksamhet och ansvar för vissa

arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under

25 år. Vidare har kommunerna ett samordnande ansvar

för nyanlända flyktingars introduktion.

Flera frågor om samverkan mellan AMV och andra

myndigheter och organ på lokal och regional nivå har

behandlats ovan. Med anledning av motionsförslag från

Folkpartiet och i den enskilda motionen A215 (mp)

finns det dock anledning att gå något närmare in på

det samarbete som pågår mellan arbetsförmedlingen och

försäkringskassan. Detta samarbete har utvecklats

väsentligt, och under de senaste två åren har totalt

14 400 personer fått rehabiliteringsinsatser inom

ramen för samarbetet. Av dem som deltagit i

rehabiliteringsverksamheten har 27 % fått arbete och

4 % deltar i utbildning. Även om alla deltagare inte

fått arbete när den aktuella rehabiliteringsinsatsen

avslutats så har många tidigare långtidssjukskrivna

fått tillbaka arbetsförmågan och kan aktivt fortsätta

att söka arbete via arbetsförmedlingen. De positiva

resultaten redovisades vid en konferens anordnad av

AMS den 9 november 2004.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning i

budgetpropositionen att även grupper som står utanför

de generella försörjningssystemen måste få del av den

hjälp och det stöd de behöver för att i framtiden

kunna försörja sig själva. Särskilt angeläget är det

att arbetet med rehabiliteringen av speciellt utsatta

grupper samordnas på ett bättre sätt. Det gäller

exempelvis människor med långvarig arbetslöshet,

psykosociala problem eller andra hälsomässiga

problem, som riskerar att hamna i en gråzon mellan

olika myndigheter.

Arbetslöshetsförsäkring, arbetsrätt,

lönebildning

Oppositionens förslag till förändringar i

finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen och

aktivitetsstödet har nyligen kommenterats av

arbetsmarknadsutskottet i yttrande 2004/05:AU1y till

finansutskottet om ramar för utgiftsområdena 13

Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv.

I yttrandet erinrade arbetsmarknadsutskottet om

sina tidigare överväganden kring alternativ till

finansiering av arbetslöshetsförsäkring och

aktivitetsstöd. Utskottet ställer sig lika kritiskt

till de nu framförda förslagen som till tidigare

förslag.

· Förslagen utgör inte praktiskt tillämpbara

alternativ till dagens system.

·

· Om den enskilde kompenseras genom sänkt

inkomstskatt kommer statsbudgetens minskade

utgifter att bytas ut mot minskade intäkter.

Därmed kommer ett möjligt utrymme för reformer att

begränsas.

·

1. Grupper med liten risk för arbetslöshet kommer att

avstå från försäkring för att de anser sig inte

behöva den.

2.

· Ekonomiskt svaga grupper kommer att avstå från

försäkringen för att de inte anser sig ha råd.

·

· Om försäkringen är obligatorisk kan den mycket väl

komma att ses som en skatt och ingen skillnad

kommer att upplevas mot dagens system.

·

Regeringen redovisar i budgetpropositionen uppgifter

om arbetsförmedlingens roll med anknytning till

arbetslöshetsförsäkringen och slår fast att en viktig

målsättning för förmedlingsverksamheten är att

säkerställa arbetslöshetsförsäkringens roll som

omställningsförsäkring. Också i motioner poängteras

försäkringens roll som omställningsförsäkring.

Arbetsmarknadsutskottet anordnade den 28 oktober

2004 en offentlig utfrågning om tillämpningen av

arbetslöshetsförsäkringen på arbetsförmedlingen.

Utfrågningen arrangerades mot bakgrund av bl.a. en

granskningsrapport från Riksrevisionen om

arbetslöshetsförsäkringens hantering på

arbetsförmedlingen (RIR 2004:3) och rapporter från

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) som

tar upp olika frågor om tillämpningen av

försäkringen. Vid utfrågningen diskuterades bl.a. hur

man kan skapa förutsättningar för en korrekt,

rättssäker och likformig behandling av de

arbetssökande, hur man kan komma till rätta med

eventuella brister och vad innebörden är av

försäkringens begrepp lämpligt arbete.

Utskottet avser att i ett betänkande om

arbetslöshetsförsäkringen under våren 2005 behandla

förslag 2003/04:RRS7 Riksrevisionens styrelses

framställning angående arbetslöshetsförsäkringens

hantering på arbetsförmedlingen och motioner med

anledning av denna och från allmänna motionstiden

2004 rörande arbetslöshetsförsäkringen. Information

och synpunkter som framkom vid den offentliga

utfrågningen liksom uppföljningsrapporter från

myndigheter och andra relevanta uppgifter kommer att

ligga till grund för utskottets behandling i det

planerade betänkandet om arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottet vill redan nu beröra några frågor som

gäller sökaktivitet m.m.

I budgetpropositionen betonas att grunden i

arbetsmarknadspolitiken är platsförmedlingen, vilket

kräver intensiva företagskontakter och ett

systematiskt arbete med de lediga platserna.

Utskottet instämmer med regeringen att ett viktigt

led i matchningsprocessen är att de regelförändringar

i arbetslöshetsförsäkringen som genomfördes för ett

par år sedan verkligen får fullt genomslag. Utskottet

kan också hålla med om att det är viktigt att de

arbetslösa och personer i olika program är aktiva i

sitt arbetssökande - rätten till

arbetslöshetsersättning förutsätter enligt 5 § lagen

om arbetslöshetsersättning att den sökande aktivt

söker ett lämpligt arbete. Med anledning av vad som

sägs i propositionen om ökade krav på de arbetslösa

att visa att de är aktiva i sitt arbetssökande vill

utskottet betona att det inte kan vara fråga om ett

generellt och ensidigt krav. Det finns ett ömsesidigt

ansvar. Genom en dialog och i arbetet med den

individuella handlingsplanen ska arbetsförmedlingen

ge den enskilda arbetssökanden förutsättningar att

bedriva ett kvalitativt sett bra sökande efter ett

arbete.

Måttet på en god sökaktivitet får enligt utskottets

mening inte bara vara antalet sökta arbeten, vilket

termen "sökintensitet" skulle kunna leda tanken till.

Det finns också en kvalitativ sida, som har bäring på

försäkringens begrepp "lämpligt arbete" i lagens 11

§. En övergripande princip vid bedömningen av vad som

är lämpligt arbete är att hänsyn ska tas till den

sökandes förutsättningar och andra personliga

förhållanden. I detta sammanhang kan nämnas att

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har

beslutat om nya tillämpningsföreskrifter i fråga om

lämpligt arbete som trätt i kraft den 1 september i

år.

Utskottet vill också hänvisa till Statskontorets

rapport Individuella handlingsplaner vid

arbetsförmedlingen - En utvärdering (2004:15). I

rapporten gör Statskontoret bedömningen att

handlingsplaner som innehåller en preciserad och

mätbar information om hur den arbetssökande ska gå

till väga för att få arbete kan vara ett stöd.

Hur sökprocessen ska se ut bör enligt utskottet

vara beroende av den individuella situationen. Om

orsaken till en låg sökaktivitet t.ex. står att finna

i dåligt självförtroende ligger lösningen i att

stärka individen och öka motivationen. Är

förklaringen i stället en svag efterfrågan på

arbetskraft kan lösningen vara en annan. Utskottet

vill med detta säga att det finns situationer då

insatser för att stärka individen kan vara mer

effektiva än ökad kontroll.

Utskottet vill också peka på en slutsats i den

ovannämnda rapporten från Riksrevisionen. De

arbetsförmedlingskontor i undersökningen som hade de

bästa arbetsplaceringsresultaten utmärktes av att i

ett tidigt skede ha givit relativt sett mer

individuell service till de sökande. De har snabbare

upprättat individuella handlingsplaner med vidgat

sökområde, redan i det inledande skedet av

inskrivningsperioden matchat eller anvisat sökande

till lediga platser och ägnat mer tid åt

företagsinriktat arbete. De har också i större

utsträckning anvisat och följt upp anvisningar. På

detta sätt har de kunnat fullgöra kontrollfunktionen

på ett mer strikt sätt. Utskottet vill också redan nu

peka på en annan bedömning som görs i rapporten från

Riksrevisionen. De krav på ökad sökaktivitet som

uttrycks i de nya reglerna i

arbetslöshetsförsäkringen bör enligt rapporten

balanseras mot en motsvarande ökad

anvisningsaktivitet från arbetsförmedlingens sida.

Som sägs i budgetpropositionen ska samtliga

arbetssökande som uppbär arbetslöshetsersättning ha

en handlingsplan, som motsvarar kraven för rätt till

arbetslöshetsersättning. Anvisningsinstrumentet ska

användas effektivt och enhetligt av

arbetsförmedlingarna. AMS ska genom systematiska

jämförelser mellan olika länsarbetsnämnder och

arbetsförmedlingskontor minska skillnaderna i

tillämpningen av regelverket.

Liksom regeringen anser utskottet att den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska präglas av

en enhetlig och därmed rättvis tillämpning av de

regler som gäller i arbetsförmedlingens och

arbetslöshetskassornas verksamhet. Uppföljningen av

hur reglerna tillämpas bör bli effektivare. Som

utskottet betonat flera gånger är rättssäkerheten av

grundläggande betydelse för den arbetslöse och för

legitimiteten i försäkringen.

I anslutning till vad som sagts om sökområden m.m.

kan det finnas anledning att något närmare beröra

motion A226 (s) om att Norrköping och Linköping ska

redovisas som en gemensam arbetsmarknadsregion.

Motionärerna anser som framgått att AMS ska ompröva

indelningen av arbetsmarknadsregioner.

Utskottet vill först och främst slå fast att det

inte finns några hinder mot att arbetsförmedlingar

respektive länsarbetsnämnder samarbetar med varandra.

När det gäller frågan om indelning i

arbetsmarknadsregioner är det SCB som redovisar

uppgifter om lokala arbetsmarknader enligt en s.k.

LA-indelning som främst används i statliga

utredningar och av forskare. Indelningen bygger på

statistiska uppgifter om arbetspendling över

kommungränser och bygger på uppgifter som hämtas från

skattesystemets kontrolluppgifter, deklarationer för

aktiv näringsverksamhet, företagsregistret vid SCB

samt registret över totalbefolkningen.

Uppgiftsinsamlingen görs årligen. Indelningen är

funktionell och förändras över tiden till följd av

förändringar i pendlingsströmmarnas riktning och

styrka. I den senaste större översynen var

pendlingsströmmarna mellan Linköpings och Norrköpings

kommuner inte så stora att dessa bildade en gemensam

arbetsmarknadsregion enligt de definitioner som

används när man tar fram detta mått. Nästa stora

översyn av indelningen kommer att genomföras i början

på 2005. Den genomförs av SCB och kommer att baseras

på 2003 års pendlingsförhållanden.

När det gäller arbetsrätten föreslås i en motion

från Centerpartiet respektive motionärer från fyra

partier (m, fp, kd och c) en modernisering och

reformering av arbetsrätten respektive en flexiblare

arbetsmarknad. Utskottet, som senast våren 2004

behandlade ett antal arbetsrättsliga motionsförslag,

bl.a. med likartad inriktning, är inte berett att gå

motionärerna till mötes. Enligt vad utskottet erfarit

från Regeringskansliet förbereds en arbetsrättslig

proposition till våren 2005.

Kristdemokraterna lägger i motioner fram ett antal

förslag om hur lönebildningen bör förbättras.

Förslagen innefattar som framgått bl.a.

skattereformer, en ny arbetslöshetsförsäkring med

högre egenavgifter och att en ny

arbetsmarknadsmyndighet inrättas i stället för AMV.

Utskottets syn på bl.a. arbetslöshetsförsäkringen och

AMV har redovisats ovan.

Utskottet konstaterar för sin del att en väl

fungerande lönebildning bidrar till varaktigt låg

arbetslöshet och hög sysselsättning. Enligt

Konjunkturinstitutets (KI) bedömning, som redovisats

för utskottet av generaldirektör Ingemar Hansson den

11 november 2004 och som också framgår av KI:s

rapport Lönebildningen. Samhällsekonomiska

förutsättningar i Sverige 2004 ligger

arbetskostnaderna i svensk näringsliv för närvarande

på en sådan nivå att lönsamheten ligger i nivå med

omvärldens. KI bedömer mot denna bakgrund att det

inte finns något behov av att anpassa

arbetskostnaderna nedåt, utan de kan öka i takt med

pris- och produktivitetsutvecklingen framöver utan

att detta leder till ett ohållbart högt kostnadsläge.

KI påpekar i den ovannämnda rapporten att den

svenska lönebildningen sedan 1998 bygger på en hög

grad av central koordination, men det finns också ett

betydande lokalt inslag. Utskottet delar KI:s

bedömning att förhandlingsordningen i huvudsak

fungerat väl och att den har bidragit till att

löneökningarna växlat ned, varvid arbetslösheten har

kunnat sjunka utan att inflationsmålet har hotats.

Samtidigt finns dock, enligt KI, ett utrymme för

ytterligare förbättring av lönebildningen. Denna kan

framför allt åstadkommas genom ännu högre grad av

koordination i lönebildningen, vilket skulle bidra

till en varaktigt lägre arbetslöshet.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker

utskottet motionerna 2003/04:MJ63 yrkandena 44, 46

och 47 (kd), 2003/04:MJ65 yrkande 11 (m), K459

yrkande 12 (mp), Sf288 yrkandena 15 och 18-20 (fp),

Sf360 yrkande 4 (c), Sf365 yrkande 10 (kd), Ub436

yrkandena 1, 3 och 4 (m), N308 yrkande 4 (m, fp, c,

kd), N393 yrkande 20 (kd), N404 yrkandena 1 och 7

(s), N409 yrkande 35 (fp), A215 yrkandena 1 och 2

(mp), A221 yrkandena 1, 4 och 8 (m), A226 (s), A239

yrkandena 1, 3 och 4 (m), A257 (s), A261 yrkandena

1-3 (c), A273 yrkandena 1-5 (m), A277 yrkande 1 (s),

A289 (v), A317 (s), A340 yrkande 2 (m), A342

yrkandena 1-3, 5 och 6 (m), A350 yrkandena 1 och 10

(m, fp), A356 yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna

del (kd), A358 yrkandena 1 och 2 (kd) samt A375

yrkandena 1, 2, 9 i denna del, 10 och 17 (fp).

Inriktningen av de

arbetsmarknadspolitiska programmen

m.m.

Propositionen

Målet för de arbetsmarknadspolitiska programmen är att öka

möjligheten

för arbetssökande att få ett arbete och att motverka

brist på

arbetskraft. Regeringen konstaterar att den förväntade

konjunkturförbättringen dröjer. I enlighet med

principerna för

en aktiv arbetsmarknadspolitik ska arbetslösa rustas i

lågkonjunktur för att stå färdiga att ta de

arbetstillfällen

som skapas i högkonjunktur. Regeringen har därför ökat

antalet

personer i arbetsmarknadspolitiska program kraftigt

under

2004. I januari var 84 000 personer anvisade

arbetsmarknadspolitiska program, i november 2004 hade

antalet

ökat till 132 000 personer, en ökning med 57 %.

Regeringen

menar att omedelbara makroekonomiska resultat av denna

satsning inte låter sig mätas på ett entydigt sätt men

att en

samlad bild av utfallet tyder på att programmen

fungerar väl.

De flesta mål för AMS verksamhetsgrenar uppfylls.

Exempelvis

kan nämnas att av dem som avslutat

arbetsmarknadsutbildning

hade 70 % arbete 90 dagar efter programslut. Tabellen

nedan

visar en sammanställning över andel i arbete med eller

utan

lönesubvention 90 dagar efter avslutat program.

Andel i arbete med eller utan lönesubvention 90 dagar efter

avslutat

program, procent

-------------------------------------

Lönebidrag 19

-------------------------------------

Skyddat arbete hos offentliga 21

arbetsgivare

-------------------------------------

Start av näringsverksamhet 80

-------------------------------------

Allmänt anställningsstöd 59

-------------------------------------

Förstärkt anställningsstöd 46

2-årsinskrivna

-------------------------------------

Särskilt anställningsstöd 47

-------------------------------------

Förstärkt anställningsstöd 45

4-årsinskrivna

-------------------------------------

Arbetspraktik 39

-------------------------------------

Datortek 26

-------------------------------------

Kommunalt program för ungd. 40

under 20 år

-------------------------------------

Ungdomsgaranti för ungd. 20-24 37

år

-------------------------------------

Arbetslivsinriktad 33

rehabilitering

-------------------------------------

Aktiviteter vägledning och 32

platsförmedling

-------------------------------------

Arbetsmarknadsutbildning 70

-------------------------------------

Förberedande utbildning 24

-------------------------------------

Projekt med arbetsmarkn. pol. 32

inriktning

-------------------------------------

Källa: Budgetpropositionen för 2005

Utskottets ställningstagande

Liksom regeringen konstaterar utskottet att prognoserna för

arbetsmarknaden under de senaste åren visat sig vara för

optimistiska. Arbetsmarknadsläget har under de tre senaste åren

varit väsentligt sämre än prognoserna förutspått. Utskottet ser

med tillfredsställelse på att regeringen på kort tid har kunnat

anpassa arbetsmarknadspolitiken efter den faktiska utvecklingen

på arbetsmarknaden. Programvolymerna har kunnat ökas för att

möta ökande behov av kompetensutveckling, praktik och andra

insatser för att öka individers anställbarhet. Utskottet

förutsätter att regeringen även i fortsättningen noga följer

utvecklingen för att anpassa arbetsmarknadspolitikens

utformning i enlighet med principerna för en aktiv

arbetsmarknadspolitik.

Utbildningskostnader, kringkostnader, kostnader för

deltagares försörjning genom aktivitetsstöd och minskade

skatteintäkter genom anställningsstödens skattekreditering

uppgick till 13 830 miljoner kronor under 2003. Figuren nedan

visar hur denna kostnad fördelades mellan de olika programmen.

Andel per program av totala kostnaden 13 830 miljoner kronor

2003

Källa: Budgetpropositionen för 2005 (AMS betr.

Arbetsmarknadsutb. och

Förberedande utb., kringkostnader ingår inte i dessa två poster).

Not: Figuren bygger på en bearbetning av siffror från

budgetpropositionen

för 2005, UO13 volym 7, sid. 29. Program för

arbetshandikappade, dvs.

skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, lönebidrag och

Samhall har

exkluderats. Regeringen redovisar inte

arbetsmarknadsutbildning och

förberedande eller orienterande utbildning var för sig. Siffrorna

för dessa

två poster är därför hämtade från AMS:s rapport Ure 2004:1. I

denna rapport

redovisas kostnaderna exklusive kringkostnader.

Förkortningar: Allmänt anst = allmänt anställningsstöd, Anst

2 år =

anställningsstöd för tvåårsinskrivna, Sä anst = särskilt

anställningsstöd,

Anst 4 år = anställningsstöd för fyraårsinskrivna, Arb

prak =

arbetspraktik, KUP = kommunala ungdomsprogram, ungdomar upp till

20 år, UG

20 24 = kommunal ungdomsgaranti för ungdomar mellan 20 och 24

år, Arb liv

rehab = arbetslivsinriktad rehabilitering, AVP =

vägledning och

platsförmedling, Projekt = projekt med arbetsmarknadspolitisk

inriktning,

Förb utb = förberedande utbildning, A utb =

arbetsmarknadsutbildning, Start

av när = start av näringsverksamhet

Ytterligare jämförelser mellan de arbetsmarknadspolitiska

programmens kostnader kan göras. Figuren nedan visar en

jämförelse mellan programmens kostnader mätt som kronor per

person och månad, den s.k. styckkostnaden.

Styckkostnaden för de arbetsmarknadspolitiska programmen,

kronor per person och månad.

Källa och not; som tidigare figur.

Det är tillfredsställande att kvaliteten i programmen, trots

ökad belastning på AMV:s programverksamhet, tycks ha kunnat

upprätthållas. Figuren nedan visar en jämförelse mellan antal

deltagare i november 2004 och genomsnittet för år 2003.

Fördelning av deltagare mellan arbetsmarknadspolitiska program,

genomsnitt för 2003 och november 2004, antal personer.

Källa och not: som i tidigare figurer samt AMS informationssystem

VIS.

Utskottet drar slutsatsen att fördelningen mellan programmen

har styrts av individers och arbetsmarknadens behov. Det finns

ingen klar tendens att det är de billigaste programmen som ökat

mest. I absoluta tal är det den förberedande

arbetsmarknadsutbildningen som har ökat mest. Detta program

står ensamt för en fjärdedel av den totala volymökningen under

2004. Som visas i figuren ovan är de förberedande

utbildningarna visserligen väsentligt billigare än de

yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningarna men de tillhör inte

de billigaste programmen. Relativt sett har det särskilda

anställningsstödet expanderat mest. Detta torde bero på den

kraftiga höjningen av stödnivån som regeringen infört på försök

fram till juni 2005.

I budgetpropositionens finansplan gör regeringen bedömningen

att den öppna arbetslösheten 2005 i genomsnitt kommer att vara

5,1 % av arbetskraften och att 2,5 % av arbetskraften kommer

att delta i konjunkturberoende program. Arbetskraften i Sverige

uppgår till närmare 4,7 miljoner personer, och regeringen

beräknar därför att man behöver anslag som räcker till 111 000

programplatser i genomsnitt under 2005.

Arbetsmarknadspolitiska program och

särskilda grupper på arbetsmarknaden

Ändring av lagen om arbetsmarknadspolitiska

program vad gäller ungdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag om ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska

program (2000:625). Ändringen innebär att de kommunala

ungdomsprogrammen ska inledas med vägledning och s.k.

jobbsökaraktiviteter. En motion med yrkande om att

förändringarna inte ska antas blir avstyrkt. Utskottet

tillstyrker också ett förslag som gäller kravet på

inskrivningstid för att ungdomar ska kunna anvisas

anställningsstöd. Jämför reservation 5 (m).

Propositionen

Två av förslagen till riksdagsbeslut som läggs fram av

regeringen inom utgiftsområde 13, punkt 1 och punkt 8, berör

arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar. I punkt 1

föreslår regeringen att lagen (2000:625) om

arbetsmarknadspolitiska program ändras så att kommunernas

insatser för unga arbetslösa, kommunala ungdomsprogram (KUP)

och ungdomsgarantin (UG), inleds med vägledning och

jobbsökaraktiviteter hos arbetsförmedlingen.

I budgetpropositionen för budgetåret 2002 aviserade

regeringen att KUP och UG skulle omprövas under 2002 med avsikt

att avveckla båda programmen den 1 januari 2003. Nu aviserar

regeringen att KUP och UG ska utvärderas vidare så att

regeringen får ett bättre beslutsunderlag. Tidigare studier har

visat på låg effektivitet i ungdomsinsatserna. Dessa studier

avser dock tiden innan ungdomsprogrammen var fullt ut

genomförda. Därför anser regeringen att det behövs en mer

aktuell effektstudie för ett ställningstagande till

ungdomsprogrammens framtid.

Vissa förändringar föreslår dock regeringen redan för

budgetåret 2005. Skälet är att undersökningar visar att

arbetslösa ungdomar söker arbete i för liten omfattning. För

att öka sökaktiviteten föreslår regeringen i punkt 1 i

budgetpropositionen (utg. omr. 13) att ungdomsprogrammen inleds

med vägledning och jobbsökaraktiviteter i arbetsförmedlingens

regi. Detta regleras genom en ändring i lagen (2000:625) om

arbetsmarknadspolitiska program som ska träda i kraft den 1

februari 2005. Ersättningen till kommunerna för deltagare

regleras i avtal mellan länsarbetsnämnden och kommunen. Inga

förändringar i ersättningen till deltagare föreslås. AMS ska

efter rekvisition ersätta kommuner för administrativa kostnader

med 150 kr per anvisningsdag och ungdom. Ersättningen till

kommunerna ska dock inte betalas när ungdomen inledningsvis

deltar i vägledning och jobbsökaraktiviteter i

arbetsförmedlingens regi.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 8) också att

det allmänna anställningsstödets krav på tolv månaders

inskrivningstid sänks till sex månaders inskrivningstid för

arbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år fr.o.m. den 1 februari

2005 t.o.m. den 31 december 2005.

Som skäl för förslaget anför regeringen att arbetslösheten

bland ungdomar är högre än för andra åldersgrupper. Situationen

på arbetsmarknaden för arbetslösa ungdomar är också mycket

konjunkturkänslig. En förklaring till detta är att ungdomar i

större utsträckning har tillfälliga arbeten. Ungdomar har ofta

kort arbetslivserfarenhet och därmed svårt att konkurrera med

äldre åldersgrupper. Det allmänna anställningsstödet kan i dag

ges till ungdomar och andra efter tolv månaders inskrivningstid

på arbetsförmedlingen. Ungdomars chanser att få ett arbete på

den reguljära arbetsmarknaden efter att de har haft en

anställning med anställningsstöd har visat sig goda. Regeringen

vill därför utöka denna möjlighet till att avse fler ungdomar.

Motionen

I motion A340 yrkande 1 föreslår Moderaterna avslag på

regeringens förslag att lagen (2000:625) om

arbetsmarknadspolitiska program ändras så att kommunernas

insatser för unga arbetslösa inleds med jobbsökaraktiviteter

hos arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

riktade till ungdomar har betydande undanträngningseffekter och

kan inte i någon större utsträckning påvisas öka

sysselsättningen bland ungdomar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar med oro att undersökningar tyder på att

arbetslösa ungdomar söker arbete i liten omfattning, särskilt

under deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Många

riskerar därmed utestängning från arbetsmarknaden och inlåsning

i arbetsmarknadspolitiska program.

Med anledning av regeringens förslag har Svenska

Kommunförbundet och Landstingsförbundet inkommit med en

skrivelse till utskottet. I skrivelsen framför man önskemål om

höjda nivåer på ersättningar, både till personer som deltar i

programmen och till kommuner för att täcka administrativa

kostnader i samband med programmen.

Regeringens förslag till förändringar inom ramen för KUP och

UG kommer att leda till att ytterligare fokus läggs på att

hitta ett arbete. Därför tillstyrker utskottet regeringens

förslag i propositionen under utgiftsområde 13 punkt 1 om

ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.

Utskottet föreslår att riksdagen antar den lagändring som

framgår av bilaga 3 (budgetpropositionen UO13 punkt 1). Detta

innebär att motion A340 yrkande 1 (m) avstyrks.

Utskottet tillstyrker även det förslag som avser

anställningsstödet för ungdomar (budgetpropositionen UO 13

punkt 8).

Övriga förslag om arbetsmarknadspolitiska

program och särskilda grupper m.m.

Utskottets förslag i korthet

I avsnittet behandlas ett stort antal motioner som har

anknytning till arbetsmarknadspolitiska program och

särskilda grupper. Behandlade områden avser bl.a.

äldre, invandrare, ungdomar, kulturarbetare och

arbetshandikappade. Frågor om försörjning vid

deltagande i arbetsmarknadspolitiska program, i friår

och i anställning med lönebidrag behandlas. Samtliga

motioner avstyrks bl.a. med hänvisning till kommande

beredningsarbete i Regeringskansliet och till tidigare

ställningstaganden gjorda av utskottet.

Jämför reservationerna 6 (fp), 7 (kd), 8 (m), 9 (kd,

c), 10 (fp), 11 (fp), 12 (kd), 13 (m), 14 (fp), 15 (c),

16 (mp), 17 (kd), 18 (c), 19 (v), 20 (m, fp, c), 21

(kd), 22 (m), 23 (kd), 24 (c), 25 (m) och 26 (fp).

Arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion A375 yrkandena 5 och 16 en ny typ

av subventionerad anställning. Partiet föreslår att det skapas

30 000 s.k. instegsjobb under 2005 med halverad

arbetsgivaravgift under högst ett år. Instegsjobben är främst

till för ungdomar som står utanför den reguljära

arbetsmarknaden t.ex. genom att ha varit arbetslösa i minst sex

månader.

I motion Ub440 yrkande 2 och motion A356 yrkandena 11 och 12

anför Kristdemokraterna att det finns behov av

lärlingsutbildning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Lärlingsutbildningen ska ge en gedigen yrkeskompetens som leder

till arbete, antingen genom anställning eller genom att ett

eget företag startas. Lärlingsutbildningen ska ske i nära

samarbete med det lokala näringslivet. Avtal beträffande

lärlingslön och försäkringsfrågor träffas i samverkan mellan

arbetsförmedling, arbetsgivare och berört fackförbund.

Företagen bör under det första året få ersättning från

arbetsförmedlingen för utbildning och handledning och för de

kostnader som uppstår för dem. Detta är väsentligt för att

också små företag ska kunna ta emot lärlingar. Ersättningsnivån

till företaget föreslås vara 3 000 till 4 000 kr per månad.

I motion Sf365 yrkande 13 pekar Kristdemokraterna på att

undersökningar visar att ungdomar med utländsk bakgrund har en

högre arbetslöshet än andra ungdomar. Skillnaden består även om

betygen, utbildningen och språkkunskaperna räknas med i

jämförelsen med andra ungdomar. Kristdemokraterna yrkar att

regeringen snarast tillsätter en utredning som ser över

orsakerna till denna utveckling.

I motion A326 av Eva Arvidsson m.fl. (s) anförs att kommunerna

under de kommande tio åren beräknas behöva anställa många

personer. Samtidigt är det i dag hög arbetslöshet bland unga

människor med eftergymnasial utbildning. Träningsprogram och

praktikplatser föreslås.

I motion A218 av Fredrik Olovsson och Louise Malmström (båda s)

framhålls att matchningen på arbetsmarknaden underlättas av

pendlingsstöd. Enligt den nu gällande förordningen är åtgärden

i första hand inriktad mot människor som fyllt 25 år och där

anställningen varar minst sex månader. I motionen yrkas att

stöd även borde kunna ges vid kortare anställningar, i

synnerhet när det gäller unga människor. Regeringen bör låta se

över regelverket.

I motion A364 av Louise Malmström och Johan Löfstrand (båda s)

framhåller man att medel har avsatts till Folkbildningsrådet

sedan några år tillbaka för utbildning vid folkhögskolor för

deltagare i aktivitetsgarantin, s.k. SAGA-medel. Syftet är att

ge arbetslösa baskunskaper. Möjligheterna är begränsade till

dem som är över 25 år. I motionen yrkas att det ges en

möjlighet att använda SAGA-medel även till yngre. I motion A380

av Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (båda s) framhålls de

positiva effekterna av folkhögskolesatsningen inom

aktivitetsgarantin.

Utskottets ställningstagande

Arbetslöshet är den sämsta av alla tänkbara starter på ett

arbetsliv. Utskottet anser därför i likhet med vad som anförts

i flera motioner att ungdomsarbetslöshet ska ägnas särskilt

stor uppmärksamhet. Det särskilda uppdrag om halverad

ungdomsarbetslöshet som regeringen gav AMS sommaren 2003 har

uppfyllts. Ungdomsprogrammen har ökats under 2004, och

regeringen lägger två förslag om ändringar av program riktade

mot ungdomar i budgetpropositionen. De i motionerna föreslagna

instegsjobben och lärlingsutbildningarna finns eller föreslås i

liknande utformning. Regeringen har dessutom aviserat

ytterligare översyn av ungdomsinsatserna.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet

motionerna Sf365 yrkande 13 (kd), Ub440 yrkande 2 (kd), A218

(s), A326 (s), A356 yrkandena 11 och 12 (kd), A364 (s), A375

yrkandena 5 och 16 (fp) och A380 (s).

Arbetsmarknadspolitiska program för äldre

Motionerna

Moderaterna begär i motion Ub436 yrkande 7 att det skapas

möjlighet för äldre arbetslösa att genomgå kortare och mer

specifikt inriktade yrkesutbildningar, arrangerade av

yrkeshögskolor eller som företagsinriktad lärlingsutbildning.

Folkpartiet konstaterar i motion A375 yrkande 15 att

arbetslösheten bland personer över 50 år är lägre än bland

befolkningen i sin helhet. Samtidigt är äldre

överrepresenterade bland de långtidsarbetslösa och

arbetskraftsdeltagandet minskar kraftigt i grupperna som fyllt

60 år. Det behövs en politik som gör det praktiskt möjligt för

äldre att stanna i arbetslivet. Därför motsätter sig

Folkpartiet också arbetsgivaransvar för sjukersättning till

långtidssjuka.

Kristdemokraterna vill enligt motion A356 yrkande 8 skapa

möjlighet för fler äldre att delta längre tid i arbetslivet.

Förbud mot diskriminering på grund av ålder bör införas i

lagstiftningen om diskriminering på arbetsmarknaden. I den

aktuella motionen liksom i motion A353 yrkandena 5 och 6

föreslås en informationskampanj om vinsten av äldre i

arbetslivet och inrättande av ett kompetenscentrum för att

främja en god seniorpolitik i slutet av arbetslivet. Det är

enligt Kristdemokraterna också viktigt att exempelvis uppmuntra

eget företagande bland avtalspensionärer och äldre och att se

över avtal som gör det jämförelsevis dyrare att anställa äldre

arbetskraft.

Lars-Ivar Ericson och Birgitta Carlsson (c) anser det i motion

A201 angeläget att stimulera fler äldre att stanna kvar i

arbetslivet. Arbetsrätt och skatteregler bör ses över i detta

syfte och synsättet på arbetsmarknaden bör förändras så att

äldre ses som en resurs där.

Jörgen Johansson (c) framhåller i motion A220 yrkande 1 vikten

av fler arbetade timmar och betydelsen av äldre på

arbetsmarknaden för att säkra framtidens välfärd.

Utskottets ställningstagande

Äldre behövs i arbetslivet och måste kunna stanna kvar där.

Långtidsinskrivning och långtidsarbetslöshet bland äldre måste

motverkas.

Utskottet noterar att antalet långtidsinskrivna äldre vid

arbetsförmedlingarna kontinuerligt har minskat under flera år.

När det däremot gäller långtidsarbetslöshet bland äldre har det

skett en ökning, både i relativa och absoluta tal, under de

senaste åren, vilket är oroande. Det är mot denna bakgrund

positivt att antalet långtidsarbetslösa personer över 55 år var

1 000 mindre i oktober 2004 än i oktober 2003 (AMS-statistiken

oktober 2004).

Fram till 2010 kommer antalet personer i åldern 60-64 år att

öka och utgöra en större andel av den arbetsföra befolkningen

än vad som är fallet i dag. Åtgärder behöver vidtas som

stimulerar och gör det möjligt för äldre att vara kvar i

arbetslivet och som påverkar arbetsgivarna att i större

utsträckning anställa äldre. De tre senaste åren har

sysselsättningsgraden i denna åldersgrupp ökat med ca 8

procentenheter, till 53,5 % för kvinnorna och 60,2 % för

männen. Ökningen beror till stora delar på att kvinnor födda i

slutet av 1930-talet och på 1940-talet, vars

sysselsättningsgrad sedan lång tid tillbaka har varit hög, nu

tillhör åldersgruppen.

I budgetpropositionen instämmer regeringen i analysen från

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) om kommande

utmaningar för att klara den framtida finansieringen av

välfärdstjänsterna inom ramen för de offentliga

välfärdssystemen. En hög sysselsättning är grunden för

framtidens välfärdssystem. På sikt handlar det om att öka

arbetsutbudet genom att fler personer kan och vill ta ett

arbete.

En av Långtidsutredningens slutsatser är att det måste bli

mer lönsamt för äldre att fortsätta att arbeta. De ekonomiska

drivkrafterna för arbetsgivarna att behålla de äldre i arbete

behöver också stärkas. Dessutom måste arbetsförhållandena i

ökad utsträckning anpassas efter de äldres förutsättningar.

Frågan om hur människors vilja och möjlighet att

förvärvsarbeta fram till pensioneringen och därefter ska öka

har behandlats av den parlamentariskt sammansatta utredningen

Senior 2005 i dess betänkande Äldrepolitik för framtiden, 100

steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning

(SOU 2003:91). Utskottet redovisade i förra årets

budgetbetänkande utredningens förslag rörande arbetsmarknaden

för äldre. Remissbehandlingen har avslutats under hösten 2004

och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Utskottet har noterat att regeringen nyligen tillkallat en

utredning som har till uppgift att se över skattereglerna för

tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar. Reglerna ska

anpassas och förenklas så att arbetslinjen stärks. I

utredningsuppdraget ingår bl.a. att utvärdera den skattemässiga

subventionens effekter på sparande och arbetsutbud, framför

allt arbetsutbudet bland äldre personer. Utredaren ska lämna

förslag på lösningar och övriga anpassningar av den

skattemässiga regleringen så att arbetsutbud och tillväxt

gynnas och risken att skattebasen urholkas minimeras. Uppdraget

ska redovisas senast den 1 december 2006.

Regeringen överväger förändringar i skatte- och

transfereringssystemen samt kartläggning av avtalsförmåner i

syfte att underlätta för äldre att delta aktivt i arbetslivet.

Detta redovisas i Sveriges handlingsplan för sysselsättning

2004 (NAP 2004).

I ett gemensamt bidrag från arbetsmarknadens parter - Svenskt

Näringsliv, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO,

TCO och SACO - till NAP 2004 har dessa förklarat sig villiga

att medverka till att den faktiska pensionsåldern höjs. För att

bidra till detta är det enligt parterna viktigt att avtal om

kompetensutveckling erbjuder likvärdiga utbildnings- och

utvecklingsmöjligheter för arbetstagarna och att de tillämpas

på de enskilda arbetsplatserna. Möjligheter till karriär- och

yrkesväxling bör utvecklas för dem som arbetar i psykiskt och

fysiskt krävande yrken, där man i normalfallet inte kan arbeta

fram till 65 års ålder. Som alternativ till förtida

pensionering bör flexibla arbetsformer utvecklas för äldre,

bl.a. olika former av mentorskap.

Utskottet instämmer för sin del i dessa ställningstaganden

och vill betona att det är av stort värde men också alldeles

nödvändigt att arbetsmarknadens parter aktivt och konkret

medverkar till insatser för att möjliggöra för äldre att stanna

kvar och stanna längre i arbetslivet.

Vikten av ökad sysselsättning bland äldre framhålls också

inom EU-samarbetet. Detta är även ett av huvudförslagen i en

rapport från Wim Koks högnivågrupp om Lissabonagendan som

publicerades den 3 november 2004. Där föreslogs att EU:s

medlemsstater till 2006 ska utveckla en strategi om s.k. aktivt

åldrande. Det behövs enligt rapporten ett radikalt skifte bort

från tidiga pensionsavgångar. I stället ska incitamenten

stärkas för arbetstagare att arbeta längre liksom för

arbetsgivare att anställa och behålla äldre arbetstagare.

Deltagandet i livslångt lärande ska öka i alla åldrar, och då

särskilt bland lågutbildade och äldre arbetstagare, och

arbetsförhållandena och kvaliteten i arbetet förbättras. Kok-

rapporten ska utgöra underlag för ställningstaganden under

våren 2005 om hur EU:s sociala agenda och Lissabonagendan ska

vara utformade de kommande åren.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det inom EU:s

sysselsättningsstrategi finns mål som rör sysselsättningen

bland äldre. Ett mål innebär att sysselsättningsgraden för

äldre arbetstagare (55-64 år) år 2010 ska uppgå till 50 % av

befolkningen i den aktuella åldersgruppen. Jämfört med övriga

EU-länder har Sverige ett högt arbetskraftsdeltagande, i

synnerhet bland kvinnor och äldre. I Sverige uppgick

sysselsättningsgraden bland kvinnor i den aktuella

åldersgruppen 2003 till 69 % och bland män till 71,2 %. Ett

annat mål är att man senast 2010 inom EU ska ha höjt den

faktiska genomsnittliga åldern för utträde från arbetsmarknaden

med fem år jämfört med 2001.

Samtidigt som vi i Sverige, som nämnts, har ett förhållandevis

högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor och äldre, är dock

arbetskraftsdeltagandet bland äldre, invandrare och ungdomar

lägre än bland befolkningen i dess helhet. Dessa tre kategorier

utgör därför viktiga målgrupper för att öka det totala

arbetsutbudet.

I fråga om möjligheter till utbildning för äldre, en fråga

som tas upp i Moderaternas motion och som även berörts ovan,

vill utskottet framhålla att deltagare i aktivitetsgaranti som

är äldre än 50 år kan få utbildning på grund- eller

gymnasienivå inom det reguljära utbildningsväsendet upp till 12

månaders heltidsstudier. I detta sammanhang kan också nämnas

att möjligheterna till studiemedel för äldre kommer att

förbättras, vilket framgår av budgetpropositionen. Från den 1

juli 2006 avsätts 100 miljoner kronor och från 2007 årligen 250

miljoner kronor för förändringar av studiestödet så att fler

äldre kan finansiera sin utbildning med studiemedel.

Kristdemokraterna vill som framgått införa ett förbud mot

diskriminering på grund av ålder på arbetsmarknaden. Utskottet

vill i likhet med i förra årets budgetbetänkande hänvisa till

att denna fråga är föremål för utredning i den s.k.

Diskrimineringskommittén (dir. 2002:11 och 2003:69).

Utredningen ska vara klar senast den 1 juli 2005.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna Ub436 yrkande 7 (m), A201 (c), A220 yrkande 1 (c),

A353 yrkandena 5 och 6 (kd), A356 yrkande 8 (kd) och A375

yrkande 15 (fp).

Arbetsmarknadspolitiska program för personer

med utländsk bakgrund

Propositionen

Regeringen anför att det behövs fortsatta ansträngningar för

att anpassa den generella arbetsmarknadspolitiska verksamheten

till individen, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund.

Tillräckliga personalresurser måste också fortsättningsvis

tillförsäkras arbetsförmedlingarna i de mest utsatta

storstadsområdena. De medel som under flera års tid avsatts för

personalförstärkningar och som syftade till att särskilt stärka

ställningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk

bakgrund kommer att finnas kvar också 2005.

Ett beredningsarbete pågår inom Regeringskansliet med

inriktning att under 2005 lämna två propositioner till

riksdagen om nyanländas etablering respektive undervisningen i

svenska för invandrare.

Regeringen aviserar att det fr.o.m. den 1 februari 2005 inom

ramen för det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetspraktik

införs en ny arbetsmarknadspolitisk insats, prova-på-platser,

för personer som saknar eller har begränsad erfarenhet av

svenskt arbetsliv. Om en anvisning till arbetspraktik inte

leder till arbete bör det fr.o.m. den 1 februari 2005 vara ett

krav att praktikanordnaren utfärdar ett intyg om

praktikperiodens omfattning och innehåll.

Regeringen bedömer att AMS bör få i uppdrag att, efter samråd

med de centrala organisationerna på arbetsmarknaden och

Valideringsdelegationen, genomföra en satsning på

arbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion A375 yrkande 6 en ny typ av

subventionerad anställning. Personer som fastnat i långa

perioder av sammanhängande arbetslöshet och inte är redo att ta

ett riktigt arbete ska kunna aktiveras i en jobb- och

utvecklingsgaranti där det ställs krav på den enskilde att

delta i både kortare utbildningar och samhällsnyttigt arbete.

Syftet med jobb- och utvecklingsgarantin är att så snabbt som

möjligt slussa över den arbetssökande till den reguljära

arbetsmarknaden. Jobb- och utvecklingsgaranti i olika regioner

tas upp i motion N401 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 3, i

motion N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 33 och i

motion A211 av Hans Backman (fp).

I motion A356 yrkande 13 framhåller Kristdemokraterna att vi i

Sverige är mycket dåliga på att ta till vara den resurs som

invandrarna är. För personer med invandrarbakgrund krävs det

ibland specifika åtgärder eftersom många saknar ett socialt

nätverk, kontakter och erfarenhet av att söka arbete i Sverige.

Ett sätt att möta detta är införande av s.k. jobbguider för

invandrare som är nya på den svenska arbetsmarknaden.

Jobbguidens uppgift blir att ha ett personligt ansvar för den

arbetssökande och på olika sätt stödja, entusiasmera och lotsa

denne fram till ett arbete. AMS har fått extra resurser för att

göra extrainsatser för arbetslösa invandrare. Dessa medel bör

användas till jobbguider.

Kristdemokraterna förordar i motion Sf365 yrkande 12 en

särskild insats för att inventera invandrarkvinnors specifika

kompetens som kan vara till stor nytta i arbetslivet. Dessa

kvinnor bör sedan ges utbildning om svenskt arbetsliv.

Vänsterpartiet begär i motion A322 yrkande 1 att regeringen ska

ta fram en samlad strategi för insatser och handlingsprogram

för att skapa möjligheter för invandrade kvinnor att komma in

på arbetsmarknaden. Den grupp som utsätts för flest former av

diskriminering på arbetsmarknaden är invandrade kvinnor.

Kunskapen är otillräcklig om hur etnicitet, kön och klass

samvarierar och vilken betydelse detta har som förklaring till

diskriminering eller begränsade möjligheter på arbetsmarknaden.

Därför behövs kunskapsutveckling i form av såväl statistik som

kvalitativa studier i syfte att utveckla strategier gentemot

arbetsgivare som på olika sätt begränsar invandrade kvinnors

möjlighet på arbetsmarknaden.

I motion A210 av Inger Lundberg m.fl. (s) yrkas att regelverket

för arbetslöshetsförsäkringen ses över så att a-kassorna kan

ges möjlighet att ombesörja att den enskilde kan stärka sina

kunskaper i svenska under den tid som hon eller han uppbär

arbetslöshetsersättning. En viktig princip är att den enskilde

under denna period står till arbetsmarknadens förfogande.

Studierna får inte utgöra något hinder för arbete eller

praktik.

Ola Rask (s) ställer sig i motion A296 bakom regeringens

förslag i budgetpropositionen om insatser för att nyanlända

invandrare snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden. Motionären

framhåller vikten av att genomförandet av insatserna sker ute

på arbetsplatserna och i nära samarbete med arbetsmarknadens

parter och näringslivet.

I motion A328 av Rezene Tesfazion och Tone Tingsgård (båda s)

framhålls att de utomnordiska invandrarna har en utsatt

situation på arbetsmarknaden. Dagens arbetsmarknadsinsatser är

alltför kortsiktiga och alltför ensidiga för att passa dessa

arbetslösa. I motionen anförs att invandrare med svensk

högskoleutbildning bör få ett rekryteringsprogram finansierat

inom arbetsmarknadspolitiken med praktikplatser inom kommuner

och myndigheter och annan statlig förvaltning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla - i likhet med i

exempelvis betänkandena 2002/03:AU1, 2002/03:AU8 och

2003/04:AU1 - att en ökning av arbetsmarknadsdeltagandet bland

personer med utländsk härkomst är en central uppgift för

arbetsmarknadspolitiken. Det gäller såväl nyanlända personer

som invandrade personer som levt lång tid här.

När det gäller motionsförslagen om att underlätta invandrade

kvinnors möjligheter att komma in på arbetsmarknaden vill

utskottet framhålla att regeringen arbetar på bred front för

att hitta lösningar som förbättrar situationen i arbetslivet

för invandrare. Ambitionen är att sysselsättningsgraden för

utrikes födda ska öka och närma sig den för hela befolkningen.

I Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2004 (NAP 2004)

betonas vikten av att fördjupa kunskapen om varför utrikes

födda kvinnor har ett lägre arbetsutbud än invandrade män.

Av NAP 2004 framgår att AMS uppföljning av en satsning som

gjorts 2001-2003 på kompletterande utbildningar för personer

med utländsk högskoleexamen visar att denna omfattade

drygt 4 300 personer, varav 60 % var kvinnor. Enligt AMS

bedömning har man i princip nått den krets personer som under

perioden var i behov av insatser. Av de personer som genomgått

yrkesinriktad utbildning hade omkring 70 % arbete tre månader

efter avslutad utbildning. Resultatet är i nivå med det mål som

gäller för arbetsmarknadsutbildningen generellt.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att andelen kvinnor

hittills har varit lägre än andelen män i den försöksverksamhet

som bedrivs med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

Under tiden i arbetsplatsintroduktion har den arbetssökande en

specialutbildad arbetsförmedlare som kan ge stöd till både den

enskilde och arbetsplatsen. När en lämplig anställning kan

erbjudas där den arbetssökandes erfarenheter och kunskaper kan

tas till vara görs en överenskommelse upp om hur introduktionen

ska genomföras. Arbetsförmedlaren kan till en början finnas med

ute på arbetsplatsen för att bistå med stöd i introduktionen av

arbetsuppgifter och annat som krävs i arbetssituationen.

Stödet, som kan lämnas under högst sex månader, trappas ned

successivt under stödperioden för att helt upphöra när den

enskilde klarar planerade uppgifter självständigt. Det kan

under den fortsatta försöksverksamheten finnas anledning att se

närmare på möjligheterna att i ökad utsträckning rikta

verksamheten också till kvinnor.

Den av Folkpartiet föreslagna jobb- och utvecklingsgarantin

bygger på grundidén om subventionerade anställningar för att ge

långtidsarbetslösa och personer med invandrarbakgrund en chans

till etablering på arbetsmarknaden. Denna grundidé finns redan

inom arbetsmarknadspolitiken bl.a. i form av anställningsstöd,

ofta tillämpat inom ramen för aktivitetsgarantin. AMS statistik

visar att anställningsstöden i dag används i stor utsträckning

för att introducera invandrare på arbetsmarknaden. I det

förstärkta anställningsstödet är utomnordiska medborgare väl

representerade. De av Kristdemokraterna föreslagna jobbguiderna

har många gemensamma drag med de extra resurser för personlig

vägledning för personer med invandrarbakgrund som regeringen

tidigare beslutat om. Denna satsning ska fortsätta under 2005.

Regeringen aviserar som nämnts en proposition om

svenskundervisning. Utökade praktikmöjligheter i form av

prova-på-platser ska införas i början av 2005 enligt vad som

uppges i budgetpropositionen. Utskottet anser att dessa

reformer bör sjösättas och utvärderas innan ytterligare program

provas.

Ett viktigt kunskapsunderlag om arbetsmarknaden för

invandrare som utskottet vill peka på i detta sammanhang är

rapporten Migration och integration - om framtidens

arbetsmarknad (SOU 2004:73) som utarbetats inom ramen för

Långtidsutredningen 2003/04. En av de frågor som diskuteras där

gäller hur samhället kan förbättra förutsättningarna på

arbetsmarknaden för dem som hittills har invandrat till

Sverige. Rapporten innehåller också en rad statistiska och

andra uppgifter om bl.a. invandrarkvinnornas situation på

arbetsmarknaden i dag.

Det är enligt utskottet värdefullt att ett nordiskt samarbete

äger rum i de aktuella frågorna. Nordiska ministerrådet

anordnade 2003 seminariet Barrierer på arbeidsmarkedet for

kvinner med innvandrerbakgrunn där företrädare för de nordiska

länderna redovisade och diskuterade invandrarkvinnorna och

arbetsmarknaden.

Betydelsen av att integrationsinsatser på arbetsplatserna

sker i samverkan med arbetsmarknadens parter framhålls i motion

A296. Utskottet, som delar denna uppfattning, vill här peka på

den verksamhet som bedrivs av Rådet för Integration i

Arbetslivet. Rådet bildades våren 1998 av organisationerna på

arbetsmarknaden för att stödja, följa upp och vidareutveckla

arbetet med integration i arbetslivet och mot etnisk

diskriminering och trakasserier på arbetsplatserna. Rådet

premierar företag, myndigheter, organisationer och enskilda som

bidrar till ökad integration i arbetslivet genom praktiskt

arbete och goda initiativ. I organisationen ingår Svenskt

Näringsliv, Arbetsgivarverket, Försäkringskasseförbundet,

Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO.

När det gäller insatser för att tidigt ta till vara kompetens

hos nyanlända invandrare och asylsökande har regeringen i AMV:s

regleringsbrev för 2004 uppdragit åt AMS att, inom ramen för

sin reguljära verksamhet, samverka med Integrationsverket,

Migrationsverket och Myndigheten för skolutveckling i detta

syfte. AMS har också till uppdrag att redovisa omfattningen av

arbetsförmedlingens insatser (personalresurser m.m.) i

samverkan med kommuner respektive med Migrationsverket, hur

arbetet med att utveckla metoder för tidig kartläggning och

tillvaratagande av yrkes- och utbildningskompetens fortskrider

och i vilken utsträckning arbetsmarknadsinträdet har

effektiviserats och tidigarelagts i förhållande till föregående

år.

En första redovisning till regeringen av detta uppdrag

gjordes sommaren 2004 och en andra avrapportering ska ske i

anslutning till årsredovisningen. Verksamheten hittills har

främst varit inriktad på utveckling och tillämpning av metoder

och har enligt AMS lett till att arbetsmarknadsinträdet

tidigarelagts i flertalet län.

Här kan också nämnas den försöksverksamhet som ska bedrivas

under 2005 med "prova-på-platser", vilken berörts även ovan.

Verksamheten ska bedrivas inom det arbetsmarknadspolitiska

programmet arbetspraktik samt genom en enkel form av

arbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens och i samråd med

de centrala organisationerna på arbetsmarknaden och

Valideringsdelegationen.

Regeringen har i november 2004 givit AMS i uppdrag att

snarast tillsätta en grupp med arbetsmarknadens parter för att

samordna insatser för bättre integration på arbetsmarknaden.

Den första uppgiften blir att sätta i gång de nya satsningarna

prova-på-platser och arbetsplatsförlagd bedömning av

yrkeskompetens, vilka aviseras i budgetpropositionen för 2005.

Utskottet vill vidare framhålla att regeringen avser att ge

de centrala organisationerna på arbetsmarknaden stöd för

informationsspridning om lagstiftningen mot etnisk

diskriminering och möjligheterna för arbetsgivare att mer

effektivt utnyttja befintliga arbetsmarknadspolitiska

instrument för att underlätta sin kompetensförsörjning och

bidra till att öka invandrares möjligheter till arbete.

Här kan också nämnas att Ministerrådet i sina

sysselsättningsrekommendationer till Sverige 2004 anfört att

resultaten av insatserna för att integrera invandrare i

arbetskraften noga måste följas upp. Denna rekommendation följs

också uttryckligen upp i NAP 2004 där det framgår att

regeringen avser att ta initiativ för att förbättra kunskaperna

om effektiviteten av olika integrationsinsatser på

arbetsmarknadsområdet när det gäller såväl kvinnors som mäns

situation.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet

motionerna Sf365 yrkande 12 (kd), N401 yrkande 3 (fp), N409

yrkande 33 (fp), A210 (s), A211 (fp), A296 (s), A322 yrkande 1

(v), A328 (s), A356 yrkande 13 (kd) och A375 yrkande 6 (fp).

Arbetsmarknadspolitiska program för

arbetshandikappade

Propositionen

Regeringen anför att det försämrade arbetsmarknadsläget under

2003 avspeglas även i utvecklingen av arbetslösheten bland

personer med arbetshandikapp. I det avtal som staten tecknat

med Samhall AB ställs det krav på bolaget avseende

sysselsättning, övergångar till reguljärt arbete och

rekrytering från prioriterade grupper av arbetshandikappade.

Målen med sysselsättning och övergångar till reguljärt arbete

uppfylldes inte under 2003. Samhalls förklaring till att de

inte uppnått de avtalade målen är den omstrukturering som pågår

inom industrin samt en generellt svag arbetsmarknad. Målet med

rekrytering från prioriterade grupper nåddes.

AMV har två mål som avser insatser för arbetshandikappade.

Dessa två mål är att minst 60 000 personer med arbetshandikapp

ska ha sysselsättning, andelen övergångar från lönebidrag till

osubventionerat arbete ska öka jämfört med året innan och att

bidragsnivån i omprövningsbesluten ska minska. Regeringen anför

att målen för AMV har nåtts under 2003.

Motionerna

I motion A250 yrkandena 1-7 anför Moderaterna att den

allvarligaste målkonflikten rör ambitionen att stöden till

arbetshandikappade ska lämnas till de allra mest utsatta,

samtidigt som regeringen anser att de genomsnittliga bidragen

bör minska i omfattning. Detta är två ambitioner som svårligen

låter sig förenas. De människor som är allra mest utsatta och

gravt handikappade kostar vanligen betydligt mer än

genomsnittet. Stöden måste göra en tydlig åtskillnad beroende

på om verksamhet drivs på kommersiella grunder eller om det är

fråga om annan verksamhet. Samhall AB ska se till att de allra

mest utsatta individerna är de som först kommer i fråga när det

gäller nya arbetstillfällen. Regelverk och föreskrifter måste

tydliggöras med avseende på vem som kan anses vara

arbetshandikappad och därmed i behov av stöd. De övergripande

målen måste förtydligas i syfte att motverka målkonflikter.

Stöden till de arbetshandikappade bör kontinuerligt utvärderas

och redovisas offentligt. Inte minst unga människor med

arbetshandikapp blir förtidspensionerade fastän de egentligen

både vill och kan arbeta. Moderaterna vill genomföra ett

reformprogram som ska ge ökad respekt, stöd och rimliga

valmöjligheter för arbetshandikappade. Uppdraget att ge

arbetshandikappade rehabilitering och ökade möjligheter till

arbete på den reguljära arbetsmarknaden måste stärkas och

betonas och resultaten bör redovisas årligen. I motionen anförs

också att lönebidragen är felkonstruerade. Varken

arbetsförmedlingen, arbetsgivaren eller arbetstagaren har något

skäl att se till att lönesubventionen ligger på rätt nivå.

I motion A375 yrkande 14 anför Folkpartiet att det måste finnas

alternativ även för personer som inte kan beredas arbete på den

reguljära arbetsmarknaden. Samhall AB är ett sådant. Samhalls

verksamhet bör renodlas så att den enbart inriktas på

funktionshindrade som inte kan konkurrera på den reguljära

arbetsmarknaden. Samhall konkurrerar med sina produkter och

tjänster på den öppna marknaden, och vinstkravet leder till att

många anställda inte känner lugn och trygghet i sitt arbete.

Folkpartiet yrkar att vinstkravet på Samhall AB ses över.

I motion A261 yrkande 7 i denna del framför Centerpartiet att

Samhall AB bör decentraliseras och att parkeringstillstånd för

handikappade inte bör förmånsbeskattas. Centerpartiet yrkar att

regeringen ges till känna att den snarast bör återkomma med

förslag som underlättar funktionshindrades situation.

I motion A283 av Kerstin Andersson och Jan Björkman (båda s)

anförs att i den utredning som har gjorts om Samhall AB var ett

av förslagen att hitta fler aktörer på arbetsmarknaden för

arbetshandikappade. Regeringen bör pröva möjligheten att

Samhall AB får ett ökat ansvar för de människor som efter 300

arbetslöshetsdagar fortfarande inte har något arbete.

Regeringen bör även hitta ett modernare namn på framtidens

Samhall AB.

I motion A343 av Catherine Persson (s) anförs att erfarenheter

visar att man i samband med ställningstagande till nytt

lönebidrag eller vid omprövning av tidigare bidrag alltför

sällan aktualiserar möjligheten att anpassa arbetsplatsen med

hjälpmedel. Ansvariga myndigheter bör införa som regel att i

samband med ställningstagande till lönebidrag aktualisera

möjligheterna till arbetshjälpmedel.

I motion A272 av Lars-Ivar Ericson (c) framhålls att det belopp

på 50 000 kr per år som arbetsgivare kan få i ersättning för

merkostnaderna att anställa en synskadad inte höjts på drygt

tio år. Nivån bör återställas till det reella värde beloppet

hade när det fastställdes.

I motion A318 av Ulf Holm m.fl. (mp), motion A323 av Ingegerd

Saarinen m.fl. (mp) och motion A324 av Ingegerd Saarinen och

Ulf Holm (båda mp) framhålls den arbetsmarknadspolitiska

betydelsen som sociala kooperativ kan ha för arbetshandikappade

och andra svaga grupper. I motion A318 anförs att det är

märkligt att uppdrag och projektbidrag inom socialt företagande

enbart förmedlas via näringspolitiken. Uppdraget att utveckla

socialt företagande som ett medel för att bekämpa arbetslöshet,

inte minst för utsatta grupper, bör huvudsakligen utföras via

AMV. I motion A323 anförs att sociala arbetskooperativ skulle

kunna vara en framgångsrik metod bl.a. för integrering och

rehabilitering. Man vill se en vidgad arbetsmarknad där många

fler behövs och kan känna sig välkomna, och man vill belysa hur

sociala arbetskooperativ kan vara ett medel för att uppnå

detta. I motion A324 föreslås kartläggning av hinder och

förslag för att undanröja dessa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar liksom regeringen svårigheterna att nå målen

inom Samhall AB och delar regeringens uppfattning om inverkan

av det försämrade arbetsmarknadsläget och svårigheterna att

hitta kostnadseffektiva lösningar på problemen. 2003 avlämnades

utredningen "Inte bara Samhall" (SOU 2003:56). Regeringen har

aviserat att man kommer att lämna en proposition under våren

2005 som behandlar utredningens förslag. Utskottet vill inte

föregripa detta arbete.

Med hänvisning till detta avstyrker utskottet motionerna A250

yrkandena 1-7 (m), A261 yrkande 7 i denna del (c), A272 (c),

A283 (s), A318 (mp), A323 (mp), A324 (mp), A343 (s) och A375

yrkande 14 (fp).

Lönebidrag

Propositionen

Regeringen aviserade i 2004 års budgetproposition att man

skulle lägga förslag som utgick från lönebidragsutredningens

betänkande "Arbetskraft" (SOU 2003:95) i samband med

budgetpropositionen för år 2005. Regeringen anger nu i

budgetpropositionen att förslagen kräver ytterligare

beredningstid och att en proposition kommer att läggas under

våren 2005.

Motionerna

Kristdemokraterna framhåller i motion A356 yrkande 26 att det

är nödvändigt att tillförsäkra arbetshandikappade möjligheten

till ett fortsatt aktivt arbetsliv. Lönebidragen är ett

effektivt instrument att slussa in arbetshandikappade på

arbetsmarknaden. I den förordningen som gäller för

lönebidragsanställning bör det på nytt införas en paragraf som

innebär att om det finns risk för att uppsägning föreligger vid

omförhandling av bidraget ska en sänkning av nivån inte

genomföras. Möjlighet till en ersättning på 90 % vid

anställning i ideella organisationer ska gälla såväl vid

nyanställningar som för dem som innehade anställning tidigare.

I motionen görs bedömningen att det är möjligt att både nyttja

stödet så att fler kommer ut i ordinarie arbetsliv med

lönebidrag och att höja taket. En höjning till 15 000 kr bedöms

kosta 363 miljoner kronor per år.

Centerpartiet förordar i motion A261 yrkande 7 i denna del att

taket för lönebidraget höjs. Av Centerpartiets

budgetproposition för utgiftsområde 13 framgår att man föreslår

en höjning till 17 700 kr per månad samt en höjning av

åldersgränsen till 67 år.

I motion A227 av Matilda Ernkrans m.fl. (s), motion A246 av

Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (båda s), motion A247 av

Britta Rådström och Carin Lundberg (båda s), motion A249 av

Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström (båda s), motion

A253 av Agneta Ringman och Krister Örnfjäder (båda s), motion

A254 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (båda s), motion

A256 av Göte Wahlström m.fl. (s), motion A275 av Gunilla

Carlsson i Hisings Backa och Christina Nenes (båda s), motion

A258 av Kaj Nordquist och Maria Hassan (båda s), motion A284 av

Lars Wegendal m.fl. (s), motion A325 av Carina Moberg m.fl.

(s), motion A344 av Catherine Persson (s) och motion A363 av

Gunnar Sandberg (s) tas lönebidraget upp. Gemensamt för

motionerna är att man vill höja taket för bidragsgrundande

inkomst över nuvarande 13 700 kr per månad. I motion A246 vill

man också höja högsta ålder från 65 till 67 år. I motion A258

vill man höja åldersgränsen för lönebidraget från 65 till 67 år

och dessutom höja ersättningen för anpassning av arbetsplatser

så att den i fast penningvärde motsvarar den nivå ersättningen

hade när den infördes. I motionerna A254 och A284 vill man

verka för pooler i vilka en grupp lönebidragsanställda ingår. I

motion A344 föreslås att finansiering av höjd bidragsgrundande

lön sker genom att antalet lönebidrag reduceras. I motion A363

yrkas att lönebidrag inte ska kunna ges för anställningar i

företag som saknar kollektivavtal.

I motion A205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) yrkas att

åtgärder för personer med funktionshinder som lönebidrag,

personligt biträde och rätt till hjälpmedel ändras så att

bidragsberättigade ska kunna vara kvar längre i arbetslivet.

I motion A217 av Hans Backman (fp) yrkas att antalet

lönebidragsanställningar ska öka för att fler med nedsatt

arbetsförmåga ska kunna beredas sysselsättning.

Lönebidragsanställningar kan många gånger vara det bästa

alternativet för dem det berör. Det som annars återstår är ofta

förtidspension.

I motion A362 av Solveig Hellquist (fp) framhålls att både

individen och samhället vinner på att fler personer kan

anställas med lönebidrag. Individen känner sig behövd och

lönebidragsarbete minskar utmattningen hos aktiva föräldrar och

vuxna som i dag måste sköta föreningslivets alla ekonomiska och

administrativa göromål. Detta kräver att taket för den

bidragsgrundande inkomsten höjs.

I motion A216 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd)

påpekas att lönebidragsanställning ger ökat tillträde till

arbetsmarknaden och samtidigt har stor betydelse för

folkrörelse- och föreningslivet. Behovet av att höja den högsta

bidragsgrundande lönenivån framhålls.

I motion A298 av Peter Pedersen (v) anförs att för tio år sedan

uppgick utbetalda lönebidrag i genomsnitt till 85 % av

lönesumman för att i dag ligga på 76 %. Idrottsrörelsen menar

att ca 5 000 lönebidragsanställningar har försvunnit. Därför

bör taket för bidragsgrundande lön höjas.

I motion A281 av Jan Lindholm och Ulf Holm (båda mp) anförs att

det finns ett behov av att höja den högsta bidragsgrundande

lönenivån för lönebidrag utan att förändra den totala kostnaden

i föreslagen budget. Detta kan ske genom att antalet personer

med lönebidrag minskas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar med tillfredsställelse att under de senaste

åren alltfler personer med arbetshandikapp har kunnat beredas

plats i ett meningsfullt arbetsliv. Enligt AMS statistik var

2003 56 400 personer anställda med lönebidrag. Trenden har

varit stadigt ökande de senaste åren. Trots denna positiva

utveckling anser utskottet att det behövs förändringar inom

politikområdet, vilket bland annat påtalats i utredningen

"Arbetskraft" (SOU 2003:95).

Utskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande

2003/04:AU1, behandlat motioner om höjt tak för

bidragsgrundande inkomst för lönebidrag, höjning av högsta

ålder för anställning med lönebidrag och höjt stöd till

personligt biträde.

I betänkande 2000/01:AU1 uttalade sig utskottet för

möjligheten att justera nivån på den bidragsgrundande lönen mot

bakgrund av den positiva utvecklingen av ekonomin som då ansågs

föreligga, vilket riksdagen gav regeringen till känna. Frågan

om en åldersgräns för att delta i arbetsmarknadspolitiska

program har behandlats i betänkande 2000/01:AU10, som avsåg

rätten att stanna kvar i anställningen till 67 års ålder.

Utskottet konstaterade med anledning av motioner om en

motsvarande rätt att kunna fortsätta i arbetsmarknadspolitiska

program, att förordningen om arbetsmarknadspolitiska program

innebär att en anvisning ska vara arbetsmarknadspolitiskt

motiverad. Det betyder att den ska framstå som lämplig både för

den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt

perspektiv. Motsvarande gäller enligt förordningen om särskilda

insatser för personer med arbetshandikapp. Den höjda

åldersgränsen när det gäller anställning borde enligt utskottet

inte medföra att personer i olika arbetsmarknadspolitiska

program eller i olika former av subventionerade anställningar

generellt skulle ha motsvarande rätt att delta till den högre

åldern. Skäligheten måste prövas mot de allmänna

förutsättningarna som gäller för de olika programmen, vilket i

allmänhet borde leda till slutsatsen att en insats inte är

arbetsmarknadspolitiskt motiverad ur ett övergripande

perspektiv. Med tanke på att den som fyllt 65 år har sin

försörjning tryggad genom garantipension är en anvisning i

regel inte heller motiverad av hänsyn till individen. Utskottet

ville emellertid inte utesluta att bedömningen i något fall

kunde bli den motsatta. Till exempel skulle man kunna låta en

lönebidragsanställning för en funktionshindrad person fortsätta

även om han eller hon fyllt 65 år om detta var befogat. Detta

skulle inte kräva någon ändring i gällande regler. Utskottet

delade därmed regeringens bedömning att några ändringar inte

borde göras vad gäller möjligheten att delta i

arbetsmarknadspolitiska program, men ansåg att detta inte fick

innebära något absolut hinder mot att en person som är över 65

år deltar.

När det gäller stöd till personligt biträde konstaterade

utskottet i betänkande 2003/04:AU1 att sådant biträde får

kombineras med andra stödformer som avser personer med

handikapp. Utskottet ansåg att förordningen som reglerar

insatserna innebär en rimlig avvägning mellan de olika

insatserna och deras kostnadsfördelning.

Eftersom beredning fortfarande pågår av två utredningar och

med hänvisning till att regeringen aviserat en proposition om

arbetshandikappades arbetsliv under våren 2005 anser utskottet

att det för närvarande inte finns någon anledning att ompröva

tidigare ställningstaganden.

Utskottet avstyrker därför motionerna A205 (m), A216 (kd),

A217 (fp), A227 (s), A246 (s), A247 (s), A249 (s), A253 (s),

A254 (s), A256 (s), A258 (s), A261 yrkande 7 i denna del (c),

A275 (s), A281 (mp ), A284 (s), A298 (v), A325 (s), A344 (s),

A356 yrkande 26 (kd), A362 (fp) och A363 (s).

Försörjning m.m. vid deltagande i

arbetsmarknadspolitiskt program

Motionerna

Vänsterpartiet anför i motion A307 yrkande 1 att de

nedsättningsregler som gäller arbetslöshetsförsäkringen inte

gäller aktivitetsstödet. Med tanke på den roll som

aktivitetsstödet spelar och det arbetsmarknadspolitiska

sambandet mellan aktivitetsstöd och ersättning från a-kassan

borde nedsättningsreglerna vara lika i de olika systemen. Detta

borde också underlätta en likvärdig regeltillämpning inom de

olika systemen över hela landet.

I motion A341 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (båda s)

anförs att det är diskriminerande att deltagare i

aktivitetsgarantin inte har rätt till lika lång ledighet som

andra. De som har deltagit i aktivitetsgarantin i minst ett år

bör ha rätt till fem veckors ledighet med bibehållen ersättning

i enlighet med semesterlagen.

I motion A386 av Raimo Pärssinen m.fl. (s) anförs att

långtidsarbetslösa som grupp har större ohälsotal än övriga och

att ansträngningar i syfte att göra det möjligt att komma

tillbaka till arbetslivet måste öka. Hinder för detta som

uppmärksammas är att regelverken för olika myndigheter inte

samverkar till individens bästa. I motionen anförs därför att

regeringen bör överväga om ytterligare åtgärder behövs för att

stimulera samverkan mellan arbetsförmedlingen och

försäkringskassan.

I motion A313 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (båda m)

anförs att för att uppmuntra att arbetssökande anstränger sig

att ta korttidsarbeten skulle en bonus kunna införas för dem

som kan uppvisa kvittens på lön för arbete. För att inte

belasta de offentliga finanserna på kort sikt skulle a-kassa

och socialbidragsnivå kunna reduceras något och medel avsättas

för en sådan arbetsbonus. Den stora vinsten vore att människor

kan hålla kontakt med arbetsmarknaden och känna den viktiga

tillfredsställelsen av att kunna göra nytta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att en praktisk tillämpning av

arbetslinjen innebär att arbetslösa i första hand ska matchas

mot lediga arbeten, i andra hand stärka sin position på

arbetsmarknaden genom arbetsmarknadspolitiska program.

Deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program ska inte vara

jämställt med arbete. Som programdeltagare har man tillgång

till en annan uppsättning rättigheter men också till en annan

uppsättning skyldigheter än man har som anställd. Till

skyldigheterna hör att kontinuerligt söka arbete och acceptera

lämpliga erbjudanden, även under tid i arbetsmarknadspolitiskt

program. Arbetsförmedlingen förfogar över en rad instrument för

att säkerställa att dessa rättigheter och skyldigheter

tillämpas. Dessa är föremål för utvärdering. Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har publicerat rapporten

"Återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska

program". I denna påtalas bl.a. att rutiner skiljer sig mellan

län och att dokumentationen av återkallanden ofta brister.

Regeringen genomför när det finns behov av det regeländringar

för att bibehålla systemets funktion och legitimitet. För att

förbättra samspelet mellan rättigheter och skyldigheter har

regeringen under våren 2003 genomfört förändringar i lagen

(1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen och i förordningen

(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. De senast

genomförda förändringarna berörde särskilt regeltillämpning för

arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet för deltagare

inom aktivitetsgarantin. Den som avstängts från

aktivitetsgarantin kan visserligen inte återgå till den

ersättningsperiod som gällde före anvisningen, men hon eller

han ska i stället på nytt anvisas till aktivitetsgarantin 45

dagar efter det att hon eller han anmält sig som arbetsökande

vid en arbetsförmedling. Regeringens stävan med dessa regler är

att regelverken för arbetslöshetsförsäkringen och

aktivitetsgarantin ska vara någorlunda jämförbara. Utskottet

ser med tillfredsställelse på denna strävan och anser att det

är särskilt angeläget att regelverket fungerar väl för

deltagare i aktivitetsgarantin eftersom denna grupp utgörs av

utsatta individer som under längre tid haft

arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd som enda

inkomstkälla.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet

motionerna A307 yrkande 1 (v), A313 (m), A341 (s) och A386 (s).

Arbetsmarknadspolitiska program som insats

inom andra politikområden än

arbetsmarknadspolitik

Motionerna

I motion A231 av Christer Adelsbo och Göran Persson i

Simrishamn (båda s), motion A368 av Berit Högman (s) samt i

motion A369 av Åsa Lindestam (s) anförs att det behövs

nyföretagande i Sverige. Ett sätt att åstadkomma detta var

projektet "Bromöllamodellen". Modellen innebar förutom

informationsinsatser och ökad samverkan möjlighet för anställda

att erhålla den arbetsmarknadspolitiska stödformen stöd till

start av näringsverksamhet. I motionerna yrkas att AMV ska

undersöka möjligheten att i större skala få i gång projekt

liknande Bromölla-modellen, att stöd till start av

näringsverksamhet görs mer flexibelt och att det kan ges under

en längre period samt att de arbetsmarknadspolitiska programmen

anpassas bättre till regionala förutsättningar.

I motion A302 av Jan Björkman och Kerstin Andersson (båda s)

och i motion A336 av Alf Eriksson och Hans Hoff (båda s)

yrkandena 1 och 2 anförs att det är viktigt att skyddet av

värdefull natur- och kulturmiljö fungerar. Betydande summor

avsätts för markköp och andra investeringar men medlen räcker

ofta inte till löpande insatser för skötsel. "Hallandsmodellen"

som inleddes för drygt tio år sedan innebar

restaureringsprojekt av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

I motionerna anförs att Hallandsmodellen är hotad eftersom AMV

har fått mindre möjligheter att bidra med finansiering och att

regler bör ses över så att arbetsmarknadsmedel i ökad

utsträckning kan användas till skydd av betydelsefulla natur-

och kulturvärden.

I motion A312 av Per-Olof Svensson och Sinikka Bohlin (båda s)

anförs att skogsröjning för att trygga framtidens behov av skog

bör införas som arbetsmarknadspolitisk åtgärd under ett par år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att arbetsmarknadspolitiken utgår från

ett individperspektiv. De arbetsmarknadspolitiska programmen

motiveras alltid genom individens behov till stärkt ställning

på arbetsmarknaden och arbetsmarknadens behov av arbetskraft.

Om en anvisning av en arbetslös person till ett

arbetsmarknadspolitiskt program kan ske samtidigt som andra

politikområdens angelägna behov tillgodoses är detta av godo

men i första rummet kommer alltid målet för

arbetsmarknadspolitiken och de ändamål som riksdagen angivit

när medel ställts till regeringens disposition. Att det finns

behov av fler företag i landet eller att ideella organisationer

behöver kansliresurser till låg kostnad eller att det är

angeläget med underhåll av natur- och kulturvärden kan således

aldrig ensamt motivera arbetsmarknadspolitiska insatser.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet

motionerna A231 (s), A302 (s), A312 (s), A336 yrkandena 1 och 2

(s), A368 (s) och A369 (s).

Friår

Propositionen

I enlighet med 121-punktsöverenskommelsen mellan

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet införs

friår i hela landet från den 1 januari 2005. Omfattningen

beräknas till 12 000 helårsplatser i genomsnitt under 2005.

Friårets två huvudsakliga syften är att erbjuda arbetstagare en

möjlighet till rekreation, kompetenshöjning eller start av eget

företag och att ge arbetslösa en chans att stärka sin ställning

på arbetsmarknaden. Regeringen anger att friåret bör ha en

tydlig arbetsmarknadspolitisk inriktning så att prioriterade

grupper som långtidsinskrivna, arbetshandikappade och vissa

invandrare får en stor del av vikariaten. Detta kan ske genom

att arbetsförmedlingarnas roll görs stark vid valet av vikarie.

Förordningen om friåret har skrivits så att arbetsgivaren får

välja vikarie på förslag från arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren

har dock alltid möjligheten att säga nej till de förslag som

arbetsförmedlingen kommer med och det finns inte några krav på

att det måste vara någon ur de prioriterade grupperna som

erbjuds vikariaten. Utgifterna för ersättning till de

friårslediga beräknas till cirka 1 550 miljoner kronor 2005

inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen under

anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd.

Motionerna

I motion A375 yrkande 4 framhåller Folkpartiet att utifrån

negativa erfarenheter i de utvärderingar som gjorts av försöket

med friår borde regeringen avsluta det och stoppa planerna på

utvidgning.

Kristdemokraterna anför i motion A354 yrkande 4 att man under

lång tid har haft en positiv syn på att a-kassemedel ska kunna

användas till arbetstagare som under ett år ersätts av en

arbetslös person. Kristdemokraterna anser att det friår som

regeringen avser att införa kan fylla en roll som en av flera

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Försöksverksamheten med friår

ska fortsätta men det ska ske inom befintlig ram för

arbetslöshetsersättningen och det ska ställas krav på att

friårsvikariatet ges till en person som är långtidsarbetslös. I

motion A268 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (båda kd)

anförs att friåret endast ska beviljas till personer över 45

år.

I motion A239 yrkande 2 framhåller Sten Tolgfors (m) att en

ovanifrån beslutad arbetstidsförkortning som exempelvis friåret

minskar utbudet av kvalificerad arbetskraft och att regeringens

förslag om friåret inte ska genomföras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens ambition att genom friårsreformen

åstadkomma att arbetstagare ges en möjlighet till rekreation,

kompetenshöjning eller start av eget företag och att arbetslösa

ska ges en chans att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Utskottet ser med tillfredsställelse på att verksamheten kommer

att äga rum inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna A239 yrkande 2 (m), A268 (kd), A354 yrkande 4 (kd)

och A375 yrkande 4 (fp) i de delar som inte kan anses

tillgodosedda genom det som utskottet anfört.

Ekonomiska drivkrafter och regional

utveckling m.m.

Motionerna

I motion A356 yrkande 4 föreslår Kristdemokraterna att man på

försök ska införa en s.k. jobb-bonus. En arbetslös som ordnar

arbete inom två månader bör få en bonus som motsvarar

a-kasseersättningen under förslagsvis fem dagar. En jobb-bonus

bör också övervägas för dem som är långtidsarbetslösa och

deltar i aktivitetsgarantin. Försöksverksamheten bör ske inom

befintliga anslagsramar.

Kristdemokraterna anför i motion A356 yrkande 5 att grundidén

med aktivitetsgarantin är riktig. Man påtalar dock brister i

tillämpningen. Vad som krävs är tydliga krav som går att leva

upp till, stöd och hjälp att bryta arbetslöshetsmönstret och

aktiva insatser för att möta den enskilde personens konkreta

behov och problem. Det är också viktigt att nära samverkan sker

med föreningsliv, näringsliv, privata bemanningsföretag och

förmedlare. Man yrkar att riksdagen ger regeringen detta till

känna.

Kristdemokraterna tar i motion A356 yrkande 7 upp de olika

anställningsstöden. Partiet anser att stödnivåerna är för höga

och att anställningsstöd borde begränsas till ett allmänt

anställningsstöd och ett förstärkt anställningsstöd. Man är

också emot det system som innebär att anställningsstöden ges

som skattesubvention. Det sägs vidare att det är orimligt att

regeringen själv beslutar om regeländringar när det gäller

anställningsstöden.

I motion Fi259 yrkande 16 anför Centerpartiet att det ofta är

svårt att få ett arbete efter en lång tids arbetslöshet. För

att ta sig ut på arbetsmarknaden behövs olika former av stöd.

Ett konkret exempel på en lösning är att använda ett

nettolönesystem där berörda myndigheter och arbetsgivare

samarbetar. Med nettolön skulle lönen för den anställde vara

densamma som lönekostnaden för arbetsgivaren, ingen

inkomstskatt och inga sociala avgifter betalas.

I motion A279 av Helene Petersson (s) anförs att

arbetsmarknadsutbildning inom bristyrken ska kunna ges för

högskoleutbildningar som omfattar mer än 40 poäng.

I motion Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m) yrkande 4 anförs

att det råder stora skillnader mellan svenskt och danskt

regelverk inom det arbetsmarknadspolitiska området. Vid praktik

med stöd är det omöjligt för sökande på båda sidor att gå över

gränsen. Speciellt svensk sida borde här kunna göra stora

vinster om praktik på dansk sida blev möjlig, eftersom

arbetsmarknadsläget på Själland är gott.

I motion A292 av Runar Patriksson (fp) framhålls att människor

som arbetar i ett annat nordiskt land faller ibland mellan

stolarna vad gäller regelverk för arbetslöshet och

sjukförsäkringar. I motionen föreslås att fallgroparna i de

nordiska regelverken utreds samt att hjälp ges till de

drabbade.

I motion A220 av Jörgen Johansson (c) yrkande 2 anförs att

andelen äldre ökar samtidigt som de som arbetar blir färre.

Behovet av fler arbetade timmar blir alltmer framträdande om

Sverige ska klara kravet om en bibehållen välfärd. Det behövs

ytterligare incitament för att få människor i aktiv ålder att

gå upp till heltid från deltidsarbete.

Utskottets ställningstagande

De i motioner föreslagna insatserna jobb-bonus, nettolön och

incitament för längre arbetstid utgör varianter på metoder för

att genom ekonomiska drivkrafter minska arbetslösheten. De

olika utformningarna av förslagen visar på olika behov och

förutsättningar för olika grupper av arbetslösa. Regeringen har

efter riksdagens godkännande valt att tillgodose dessa olika

behov med en uppsättning, för närvarande fyra stycken,

anställningsstöd. Resultaten för anställningsstöden har med

undantag för det förstärkta stödet för tvåårsinskrivna

förbättrats under 2003 jämfört med tidigare. Det är alltså en

större andel än tidigare som har arbete 90 dagar efter det att

anställningsstödet upphört. Dessa resultat har uppnåtts trots

en svag efterfrågan på arbetskraft under året. Utskottet anser

att de olika behoven för att med ekonomiska drivkrafter minska

arbetslösheten tillfredsställs med en flexibel uppsättning

anställningsstöd.

Utskottet anser, vilket också anförts i motioner, att bättre

samordning mellan regelverken i de nordiska länderna är

önskvärt. Problem kan dock inte lösas genom ensidiga åtgärder

från Sveriges riksdag och regering utan kräver långsiktigt

arbete i alla berörda länder. Området är komplicerat och är

ständigt föremål för arbete, inom bl.a. Nordiska rådet.

För närvarande finns en begränsning som bara tillåter korta

högskoleutbildningar inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.

Denna begränsning har sin grund i en ansvarsuppdelning mellan

arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik. Inom

utbildningssystemet ges grundutbildning, inom

arbetsmarknadspolitiken görs mindre kompletteringar för att

snabbt ge arbetslösa möjlighet att få ett erbjudande om arbete.

Ett utökat åtagande från arbetsmarknadspolitiken skulle också

innebära rättviseproblem. Några skulle få bekosta sin

utbildning med lån, andra skulle få den bekostad genom

arbetsmarknadspolitiken. Utskottet anser att den nuvarande

uppdelningen mellan utbildningspolitik och

arbetsmarknadspolitik är rimlig.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet

motionerna Fi259 yrkande 16 (c), Sf356 yrkande 4 (m), A220

yrkande 2 (c), A279 (s), A292 (fp) och A356 yrkandena 4, 5 och

7 (kd).

Arbetsmarknaden för verksamma inom kultur

Motionerna

Moderaterna framhåller i motion Kr239 yrkandena 10 och 13 att

under den tid en konstnär uppbär arbetslöshetsersättning ska

han eller hon stå till arbetsmarknadens förfogande. Personen

ska vara anmäld vid arbetsförmedlingen och det ska upprättas en

individuell handlingsplan. AF Kultur bör utvärderas.

Folkpartiet betonar i motion Kr368 yrkande 4 att det är viktigt

att det även i framtiden finns verksamhet liknande den som i

dag bedrivs i Stiftelsen Framtidens kultur, vilken så småningom

ska avvecklas. Nya fristående stiftelser måste byggas upp med

ett betryggande grundkapital, framhåller partiet och föreslår

att detta sker genom att de medel som används till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kultursektorn styrs över

till kulturstiftelserna. I dessa ska medlen användas för att

finansiera kulturaktiviteter, vilket enligt Folkpartiet får

bättre sysselsättningseffekter inom kultursektorn än

arbetsmarknadspolitiska program.

I motion Kr364 yrkande 2 påpekar Folkpartiet att det i

budgetpropositionen anges att AF Kultur har drygt 10 000

kultur- och mediearbetare inskrivna vid landets fem

regionförmedlingar, dock utan att det redovisas några uppgifter

om resultatet av verksamheten. Partiet begär mot denna bakgrund

en utvärdering av verksamheten vid AF Kultur.

Enligt Vänsterpartiet i motion Kr290 yrkandena 7, 9 och 11 bör

det, i likhet med vad som är fallet i Teateralliansen, skapas

möjligheter att ta i anspråk arbetsmarknadspolitiska medel för

att skapa riktiga anställningar i stället för att medlen

används till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Möjligheterna

till fortsatt och utökat arbetsmarknadspolitiskt stöd till

centrumbildningen för dans bör undersökas. Partiet anser också

att centrumbildningarna måste ha juridisk kompetens för att

kunna ge råd till konstnärer och för att fungera som

förhandlingspart vid eventuella tvister, exempelvis i

Arbetsdomstolen.

I motion Kr289 yrkande 5 hänvisar Vänsterpartiet till

Teateralliansen som exempel på ett system som utformats för en

viss grupp kulturarbetare, skådespelare, med otrygga

anställningsförhållanden. Regeringen bör enligt motionärerna

återkomma med förslag till utformning av ett tryggt och

förutsägbart skydd vid arbetslöshet.

Eva Arvidsson m.fl. (s) vill i motion A327 att AMS slår fast

att konstförmedlare ska kunna skriva in sig som arbetssökande

vid AF Kultur i hela landet. I dag varierar möjligheterna till

detta över landet.

Maria Hassan och Christer Erlandsson (båda s) tar i motion A357

upp bild- och formkonstnärernas utsatta situation på

arbetsmarknaden. Motionärerna menar att det krävs särskilda

åtgärder för att uppnå de nationella kulturpolitiska målen och

säkerställa att Sverige uppfyller FN-organet Unescos

rekommendationer om konstnärernas rätt att som aktiva

kulturarbetare dra nytta av samma lagstadgade sociala och

ekonomiska förmåner som andra.

Utskottets ställningstagande

Kulturarbetarna, arbetsmarknadspolitiken och

arbetslöshetsförsäkringen har varit föremål för utskottets

behandling vid ett flertal tillfällen, se t.ex. 2003/04:AU1.

Kulturarbetsmarknaden skiljer sig från andra delar av

arbetsmarknaden, bl.a. genom att antalet

tillsvidareanställningar är begränsat. Kännetecknande är i

stället de tidsbegränsade anställningarna och förekomsten av

kortare uppdrag. Många kulturutövare är beroende av

arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska insatser

för sitt uppehälle. Utformningen av arbetsmarknadspolitiken har

därför stor betydelse för kulturen.

Vid arbetet med en förändrad arbetslöshetsförsäkring (prop.

1999/2000: 139, yttr. 2000/01:KrU1y, bet. 2000/01:AU5, rskr.

2000/01:102) uttalade regeringen bl.a. att rimlig hänsyn borde

tas till de särskilda behov som kan gälla för grupper med

projektanställningar och andra tillfälliga anställningar och

osäkra anställningsförhållanden, liksom till villkor som gäller

för personer som har upprepade perioder av arbetslöshet.

Dessa förhållanden gäller bl.a. kulturarbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsutskottet har i tidigare betänkanden betonat

vikten av arbetslöshetsförsäkringens roll som

omställningsförsäkring. Denna uppfattning har utskottet

alltjämt.

Etablerade kulturarbetssökande tillhör arbetsförmedlingen AF

Kultur och dess verksamhetsområde. De kriterier som fastslagits

för vem som är att anse som etablerad kulturarbetare ska

tillämpas på samma sätt i hela landet. Det ingår i AF Kulturs

åtaganden att underlätta inträde på arbetsmarknaden för de

personer som inte längre anses som etablerade på

kulturarbetsmarknaden men som fortfarande är inskrivna vid AF

Kultur. Dessa sökande måste matchas, utbildas eller aktiveras

mot de sektorer på arbetsmarknaden där det råder brist på

arbetskraft. Rörligheten, både den yrkesmässiga och

geografiska, bör öka för denna grupp.

Teateralliansen ska verka för frilansande skådespelares

trygghet, minskat beroende av arbetslöshetsförsäkringen och

stimulera till utveckling och rörlighet inom teaterlivet.

Teateralliansen drivs som ett aktiebolag och finansieras

huvudsakligen med statliga medel som anvisats på anslag 28:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och samarbete. Viss

arbetsförmedlingsverksamhet bedrivs vid centrumbildningarna med

hjälp av statsmedel som anvisas över kulturbudgeten (anslag

28:2).

Stiftelsen Framtidens kultur inrättades 1994 i syfte att

främja ett vitalt kulturliv såväl i Sverige som helhet som på

enskilda orter. Stiftelsen ska under minst tio år ge ekonomiskt

stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stödet ska

stimulera det regionala kulturlivet i vid mening och syfta till

att stärka tillväxt och utveckling.

Kulturutskottet har senast i betänkande 2003/04:KrU8 anfört

att det ankommer på regeringen att i det ordinarie

budgetarbetet överväga om en satsning motsvarande

Teateralliansen AB behöver göras på någon annan konstnärsgrupp

och vilken utformning en sådan satsning i så fall ska ha.

AF Kultur omorganiserades den 1 januari 2003 och är nu en

sammanhållen specialförmedling, direkt under AMS. I stabens

uppgifter ingår bl.a. att utveckla, följa upp och utvärdera

verksamheten.

AMS beslutade i april 2004 att utreda de verksamma

kulturarbetarnas sysselsättningsgrad. Uppdraget omfattar bl.a.

typ av arbete/uppdrag, behov av omställningsinsatser, krav på

eget företagande etc. Vidare ska bl.a. regionala olikheter och

finansiering av kulturverksamhet belysas. Rapporten ska -

enligt uppgift - vara klar under 2005. Vid beaktande av de

utrednings- och utvärderingsinsatser som redovisats ovan,

finner utskottet inte nu skäl att förorda en närmare

utvärdering av AF Kultur.

Ju längre en person är arbetslös, desto svagare anknytning

får han eller hon normalt anses ha till sitt tidigare yrke. AMV

har utarbetat speciella riktlinjer för arbetsförmedlingens

tillämpning på kulturarbetsmarknaden av reglerna i

arbetslöshetsförsäkringen. Några ytterligare initiativ i denna

fråga är enligt utskottets bedömning inte påkallade.

En rätt tillämpad arbetsmarknadspolitik motverkar en

överetablering av konstnärer och ger därmed också ett

kulturutbud som motsvaras av efterfrågan av kulturella

tjänster. Som utskottet tidigare uttalat ska därför inte de

kulturpolitiska och arbetsmarknadspolitiska målen behöva

ställas mot varandra. Utskottet har ansett att de

arbetsmarknadspolitiska resurserna ska fördelas efter de mål

som styr arbetsmarknadspolitiken och klargjort att reglerna

inte får tillämpas på det sättet att vissa grupper i praktiken

får en form av yrkesförsäkring. Denna uppfattning har

arbetsmarknadsutskottet alltjämt.

Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet

de i avsnittet behandlade motionerna Kr239 yrkandena 10 och 13

(m), Kr289 yrkande 5 (v), Kr290 yrkandena 7, 9 och 11 (v),

Kr364 yrkande 2 (fp), Kr368 yrkande 4 (fp), A327 (s) och A357

(s).

Arbetsmarknaden för vissa övriga grupper

Motionerna

Inger Lundberg m.fl. (s) lägger i motion A229 fram förslag om

arbetsmarknadspraktik för tekniker. Arbetsmarknadssituationen

för tekniker har varierat starkt sedan början av 1990-talet och

periodvis har många nyexaminerade gått ut i arbetslöshet. Detta

har medfört ett minskat intresse för teknisk utbildning. På

längre sikt finns emellertid ett stort behov av tekniker. För

att göra tekniska utbildningar mer attraktiva föreslår

motionärerna därför satsning på arbetsmarknadspraktik för

tekniker i lågkonjunktur.

Hillevi Larsson (s) vill enligt motion A245 yrkandena 1 och 3

att den växande arbetslösheten bland akademiker uppmärksammas

och bekämpas bl.a. genom att öka möjligheterna till praktik

inom det område de är utbildade för.

Matilda Ernkrans m.fl. (s) anser i motion A265 att AMV bör få i

uppdrag att analysera, identifiera och föreslå strategier för

hur man genom arbetsmarknadspolitiska insatser ska kunna

underlätta för arbetslösa med barn att få arbete.

Utskottets ställningstagande

I två motioner föreslås praktik för arbetslösa tekniker

respektive akademiker.

Det finns enligt en nyligen presenterad AMS-rapport bland

många teknik- och industriföretag en befogad oro för att brist

på personal med rätt kompetens kan bli ett hinder för expansion

i framtiden. Bedömningen görs i rapporten Den framtida

kompetensförsörjningen inom teknik och industri - Tillgång och

rekryteringsbehov till år 2015 (Ura 2004:2) som baseras på

intervjuer med 2 700 företag. Studien visar att fyra av tio

företag i dessa sektorer planerar att växa under de kommande

tre till fem åren. Lika stor andel räknar med oförändrat antal

anställda.

Samtliga intervjuade företag upplever osäkerheten om det

framtida ekonomiska läget som det främsta hindret för

expansion. Många företag, t.ex. inom verkstadsindustrin och

teknisk konsultverksamhet, befarar att också framtida

rekryteringsproblem kan bli ett betydande hinder för expansion.

AMS drar i rapporten slutsatsen att om de ökade

rekryteringsproblem som industriföretagen befarar verkligen

inträffar, kan detta få negativa konsekvenser för landets

ekonomi till följd av stegrande löneglidning med åtföljande

räntehöjningar och dämpad tillväxt.

Ungdomarnas svaga intresse för utbildningar till industriella

yrken kommer enligt AMS att leda till ett växande

rekryteringsproblem, och bilden är likartad avseende

ingenjörsutbildningarna på högskolenivå. Vidareutbildning och

kompetensutveckling av den befintliga industripersonalen eller

omskolning av andra grupper är därför avgörande för att

tillgodose det framtida kompetensbehovet inom teknik- och

industriverksamheten. Utskottet vill peka på de möjligheter

till bristyrkesutbildning som står till buds för den

förstnämnda gruppen.

I övrigt vill utskottet hänvisa till de möjligheter som redan

i dag finns inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska

programmet arbetspraktik. Syftet med detta program är att

stärka den enskildes möjligheter att få ett arbete.

Arbetspraktik på en arbetsplats kan anvisas för att få

yrkesorientering, yrkespraktik eller arbetslivserfarenhet.

Såväl privata som offentliga arbetsgivare liksom ideella

organisationer kan anordna arbetspraktik.

För ett antal år sedan fanns särskilda

arbetsmarknadspolitiska program (då kallade åtgärder) med

benämningarna ungdomspraktik respektive akademikerpraktik. Som

ett led i förenklingarna av det arbetsmarknadspolitiska

regelverket integrerades dessa i programmet arbetspraktik.

Exempelvis får en arbetslös tekniker eller akademiker anvisas

till arbetspraktik från den dag han eller hon fyller 20 år. Det

är den enskilde arbetssökandens situation och förutsättningar

som måste vara avgörande för om personen ska erbjudas

arbetspraktik.

Enligt vad utskottet erfarit diskuteras inom AMS skapandet av

en form av arbetsmarknadsutbildning för akademiker. Den

utbildning som övervägs skulle vara riktad mot personer som

varit arbetslösa en tid efter det att de tagit sin examen och

är i behov av spetsutbildning inom sitt område för att bli

attraktiva för arbetsgivare.

I motion A265 pekar motionären på att möjligheterna för

arbetslösa med barn att få arbete måste underlättas. Utskottet

delar denna uppfattning men har svårt att förstå hur arbetslösa

med barn lättare skulle kunna få arbete genom att man, vilket

motionärerna föreslår, utvecklar strategier för detta inom

ramen för arbetsmarknadspolitiska insatser.

Utskottet vill i stället framhålla att tillgång till god

barnomsorg är av största betydelse för arbetsutbudet bland

föräldrar med barn. Alla barn i åldersgruppen 1-12 år har rätt

till plats inom kommunal barnomsorg. Brist på barnomsorg får

inte leda till att kvinnor eller män tvingas arbeta mindre än

de skulle vilja, eller helt avstå från att skaffa barn.

Också möjligheterna till studier och kompetensutveckling är

enligt utskottet av betydelse när det gäller att underlätta för

arbetslösa med barn att få arbete. Den studiesociala

utredningen överlämnade sitt betänkande i december 2003 och

förde bl.a. fram förslag om att förbättra situationen för

studerande med barn. Förslag om ett barntillägg till studerande

fr.o.m. 2006 aviserades i 2004 års vårproposition, och

regeringen har nu i budgetpropositionen avsatt 450 miljoner

kronor för detta ändamål.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna A229 (s), A245 yrkandena 1 och 3 (s) samt A265 (s).

Lagen (2002:546) om behandling av

personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar utskottets

förslag till ändring i 5 och 12 §§ lagen (2002:546) om

behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär att

propositionerna 2003/04:142 och 2003/04:152 tillstyrks.

Propositionerna

Proposition 2003/04:142 Ändring i lagen om behandling av

personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och

proposition 2003/04:152 Anpassningar med anledning av en ny

statlig myndighet för socialförsäkringens administration, den

senare hänvisad till socialförsäkringsutskottet, innehåller

båda förslag till ändring i 5 § lagen (2002:546) om behandling

av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Lagförslag nr 80 i den senare propositionen har överlämnats

från socialförsäkringsutskottet till arbetsmarknadsutskottet

för samordning. Lagförslag nr 80 innehåller även förslag till

ändring i 12 § nämnda lag.

Proposition 2003/04:142

Lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska tillämpas vid

behandling av personuppgifter i Arbetsmarknadsverkets (AMV)

arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Lagen gäller för samma slag

av behandling av personuppgifter som personuppgiftslagen

reglerar och bestämmer bl.a. hur en arbetssökandes

personuppgifter får hanteras. I lagen anges de ändamål för

vilka myndigheter inom AMV får behandla personuppgifter.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) utövar

tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen. För att IAF snabbt och

effektivt ska kunna utföra sina uppgifter är myndigheten

beroende av information och uppgifter som finns hos

arbetslöshetskassorna och vid myndigheterna inom AMV.

Regeringen föreslår nu att lagen om behandling av uppgifter i

den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ändras så att det

framgår att AMS och länsarbetsnämnderna får behandla

personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs

inom tillsynsverksamheten hos IAF.

Proposition 2003/04:152 lagförslag nr 80

De ändringsförslag som förs fram i propositionen är en

konsekvens av riksdagens beslut om att den nuvarande

socialförsäkringsadministrationen med 21 allmänna

försäkringskassor och Riksförsäkringsverket ska avvecklas och

ersättas av en ny statlig myndighet, Försäkringskassan, från

den 1 januari 2005. I lagförslag nr 80 föreslås i konsekvens

med detta att orden Riksförsäkringsverket och de allmänna

försäkringskassorna ersätts av ordet Försäkringskassan i 5 och

12 §§ lagen om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

I betänkande 2004/05:SfU4 har socialförsäkringsutskottet

tillstyrkt propositionen i övrigt med vissa redaktionella

ändringar och avstyrkt två behandlade motioner.

Utskottets ställningstagande

Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i

dessa delar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

proposition 2003/04:142 och proposition 2003/04:152 såvitt nu

är i fråga. Den nya lydelsen av 5 och 12 §§ i lagen (2002:546)

om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten framgår av utskottets förslag enligt bilaga 4.

Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget enligt

denna bilaga.

Regeringens förslag om ändringar i

bestämmelserna om flyttningsbidrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet godkänner regeringens förslag om dels stöd

till dagpendling och stöd till veckopendling, dels

avskaffande av bidrag till starthjälp och ersättning

till tillträdesresa och begränsning av

bohagstransporterna till att avse personer som är

långtidsarbetslösa.

Bakgrund

Förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag

I förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag finns

bestämmelser om bidrag till flyttning som sker av

arbetsmarknadspolitiska skäl. Länsarbetsnämnden prövar frågor

om flyttningsbidrag. Sådant bidrag kan lämnas i form av

- respenning,

- starthjälp och

- pendlingsstöd.

Respenning

Den som tillträder en anställning på annan ort än hemorten kan

under vissa förutsättningar få flyttningsbidrag i form av

respenning. Respenning utgörs av ersättning för resa, logi och

bohagstransport och ersättning kan bl.a. utgå för s.k.

tillträdesresa.

Starthjälp

Under vissa förutsättningar kan den som flyttar till annan ort

för att arbeta även få starthjälp. Starthjälp lämnas med ett

kontant engångsbelopp.

Pendlingsstöd

Den som dagpendlar till arbete på annan ort kan få

pendlingsstöd. Genom pendlingsstödet ersätts den del av

resekostnaden som överstiger den kostnad som en arbetstagare

normalt skulle ha haft för resor till och från ett arbete, inom

normalt pendlingsavstånd, med högst 1 200 kr i månaden.

Utredningen om rörlighetsstimulanser föreslog i sitt

slutbetänkande Ökad rörlighet för sysselsättning och tillväxt

(SOU 2003:37) ett förstärkt pendlingsstöd och att bidrag till

starthjälp, ersättning för bohagstransport och tillträdesresa

skulle tas bort. Förslagen har remissbehandlats.

Propositionen

Regeringen föreslår nu att bestämmelserna om flyttningsbidrag

ändras. Bidrag för tillträdesresa och starthjälp upphör, och

ersättning för bohagstransport begränsas till personer som är

långtidsarbetslösa. Pendlingsstödet förstärks. Regeringens

förslag överensstämmer i stora delar med den nyssnämnda

utredningens förslag. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft

den 1 februari 2005.

En av huvuduppgifterna för arbetsmarknadspolitiken är att

sammanföra arbetssökande med lediga arbeten. För en effektiv

matchning av arbetssökande med lediga arbeten krävs både

geografisk och yrkesmässig rörlighet.

Undersökningar har visat att delar av flyttningsbidragen inte

fungerar tillfredsställande i dag. Det är angeläget att mindre

verksamma stöd effektiviseras eller tas bort.

Starthjälpen har visat sig ha begränsade effekter på den

geografiska rörligheten totalt sett och bör därför upphöra.

Möjligheten för arbetssökande att även fortsättningsvis kunna

få ersättning för kostnader i samband med intervjuer på annan

ort, anser regeringen ska finnas kvar. Vid tidpunkten för

tillträde till ett nytt arbete finns inte längre den

osäkerhetsaspekt som motiverar subvention av resa i samband med

intervju. Det är därför inte heller motiverat att lämna

ersättning för tillträdesresa. Rätten till ersättning för sådan

resa ska upphöra. Arbetsmarknadspolitiken bör i första hand

inriktas på dem som har det svårast på arbetsmarknaden, och

rätten till ersättning för bohagstransport bör därför begränsas

till långtidsarbetslösa. Det är enligt regeringen viktigt att

det finns ett stöd som avlägsnar direkta hinder i form av

kostnader för bohagstransport för den som är arbetslös och tar

ett arbete utanför normalt pendlingsavstånd för att komma ur

sin arbetslöshet. En begränsad rätt till ersättning för

bohagstransport är också viktig för att stärka

arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring och

tydliggöra de krav som finns på arbetslösa som uppbär

arbetslöshetsersättning att söka och ta arbete även utanför

normalt pendlingsavstånd (budgetpropositionen, UO13 punkt 7).

Stödet till dagpendling höjs från 1 200 kr till 2 000 kr per

månad. Kostnaden ska - liksom för närvarande - täcka

resekostnader som överstiger kostnader för pendling inom

normalt pendlingsavstånd. Stödet ska få lämnas under högst tolv

månader till skillnad från tidigare högst sex månader.

Veckopendlingsstödet avseende fri hemresa varannan arbetad

vecka återinförs och förstärks med ett kontant bidrag om 1 200

kr per månad i syfte att täcka en del av kostnaderna för

dubbelt boende. Stödet till veckopendling ska kunna lämnas

under högst tolv månader under en fyraårsperiod

(budgetpropositionen, UO13 punkt 6).

Förslaget om förstärkning av pendlingsbidragen innebär att

utgifterna under anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning

och övriga kostnader ökar med 58 miljoner kronor. Förslagen om

starthjälp, tillträdesresa och bohagstransport innebär att

utgifterna under samma anslag minskar med 108 miljoner kronor.

Förslagen påverkar inte ramen för utgiftsområdet.

Utskottets ställningstagande

Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i

dessa delar. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner

regeringens förslag om stöd till dagpendling och stöd till

veckopendling, budgetpropositionen, UO13 punkt 6, och om

avskaffande av bidrag till starthjälp och ersättning för

tillträdesresa och om begränsning av rätten till ersättning för

bohagstransporter, budgetpropositionen, UO13 punkt 7.

Anslag på utgiftsområde 13 för 2005

Utskottets förslag i korthet

Utskottet godkänner regeringens förslag till fördelning

på anslag under utgiftsområde 13. I avsnittet behandlas

fyra motioner med budgetyrkanden. Vidare behandlas en

motion med yrkande om en förenklad handläggning av

EU-bidrag med anknytning till anslag 22:6.

Jämför särskilda yttranden från m, fp, kd respektive c.

Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

---------------------------------------------------

2003 Utfall 4 573 Anslagssparande125 451

239

---------------------------------------------------

2004 Anslag 4 736 1 Utgiftsprognos 4 773

879 902

---------------------------------------------------

2005 Förslag 4 811

484

---------------------------------------------------

2006 Beräknat 4 853 2

025

---------------------------------------------------

2007 Beräknat 4 933 3

551

---------------------------------------------------

1 Inklusive minskning om 6 000 000 kr på tilläggsbudget i samband

med 2004

års ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2 Motsvarar 4 814 484 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 4 812 984 tkr i 2005 års prisnivå.

Från anslaget finansieras kostnader för personal,

lokaler och andra förvaltningskostnader vid AMS,

länsarbetsnämnderna, arbetsförmedlingarna och de

avgiftsfinansierade verksamheterna vid

Arbetslivstjänster (ALT) och Aske kursgård. Anslag 22:1

får även användas för viss medfinansiering som svarar

mot utbetalningar från anslaget 22:6 Europeiska

socialfonden m.m. för perioden 2000-2006. Verksamheten

vid Aske kursgård är avgiftsfinansierad och uppvisade

ett negativt resultat under budgetåret 2003. Enligt

regeringens bedömning förväntas resultatet förbättras

från budgetåret 2004.

Under anslaget redovisas fram t.o.m. 2004 också

IASTE-praktik (The International Association for

Exchange of Students for Technical Experience). IASTE

är ett utbytesprogram som syftar till att ge tekniker

och naturvetare bättre internationell kompetens. IASTE

hanteras av Internationella programkontoret för

utbildningsområdet. Eftersom IASTE-verksamheten inte är

arbetsmarknadspolitisk och då det finns ett behov av

att samla finansieringen av programkontorets

verksamhet, bör utgifterna från 2005 i stället beräknas

under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. Anslag 22:1 minskas därför med

1 225 000 kr och motsvarande belopp påförs anslaget

25:82 Internationella programkontoret för

utbildningsområdet under utgiftsområde 16. Budgetåret

2004 ökades anslag 22:1 för att delfinansiera AMS

kostnader inom ramen för projektet Work Life

Development Programme (WLDP), som bl.a. bedrivs i EU:s

nya medlemsstater. Ökningen var tillfällig och anslag

22:1 minskas därför nu med 5 miljoner kronor. Anslag

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader ökas med motsvarande belopp. Anslag 22:1

minskas vidare med 700 000 kr för att finansiera en

tillfällig nivåhöjning hos Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).

HomO:s verksamhet finansieras genom det under

utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:7.

Slutligen ökas anslag 22:1 med 12 miljoner kronor.

Detta finansieras genom en minskning av anslag 22:8

Bidrag till administration av grundbeloppet med

motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag på 4 811 484 000 kronor för budgetåret 2005

(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens

förslag

Tusental kronor

----------------------------------------------------------------

Regeringens m fp kd c

förslag

----------------------------------------------------------------

4 811 484 -400 000 -410 000 -500 000

----------------------------------------------------------------

Folkpartiet föreslår i motion A375 yrkande 18 i denna del att den

nuvarande arbetsmarknadsmyndigheten AMS läggs ned och ersätts av

en mindre myndighet. Den nya myndigheten ska främst syssla med

rena myndighetsuppgifter och tillsyn. Syftet med reformen är att

serviceuppgifterna inom arbetsförmedlingen och

arbetsmarknadsåtgärderna ska kunna utföras av flera olika aktörer,

både privata och ideella. Den nya myndigheten ska upphandla

externa tjänster inom såväl förmedling som arbetsmarknadsåtgärder

från enskilda utförare. När sådana inte finns ska myndigheten

tills vidare själv bedriva verksamheten. Bland annat ska privata

arbetsförmedlingar, branschvisa förmedlingar och bemanningsföretag

komplettera den statliga arbetsförmedlingen. Olika

specialinriktade förmedlingar skulle ha stora möjligheter att

effektivt förmedla arbeten till arbetssökande med särskild

kompetens. Detta leder sammantaget till en effektivare

administration av arbetsmarknadspolitiken, vilket motiverar ett

lägre förvaltningsanslag. För budgetåret 2005 beräknar Folkpartiet

anslaget till ett 400 miljoner kronor lägre belopp än vad

regeringen föreslår.

Kristdemokraterna anför i motion A356 yrkandena 24 och 33, båda i

denna del, att forskningsläget, utvärderingar och den faktiska

verkligheten visar att den nuvarande arbetsmarknadsmyndigheten

AMV/AMS inte fungerar tillfredsställande. Kristdemokraterna

föreslår därför att en ny mindre myndighet inrättas. Myndigheten

ska bl.a. vara expertorgan till regeringen med uppgift att förse

beslutsfattarna med erforderligt underlag, prognoser och analyser

av arbetsmarknadsläget. Ambitionen för den nya myndigheten ska

vara att genom information och tillhandahållande av exempelvis

platsbank på Internet medverka till att så många som möjligt så

snabbt som möjligt kan lösa sin arbetslöshetsproblematik själva.

Innan den nya arbetsmarknadspolitiken är sjösatt fullt ut ska

Arbetsmarknadsverket som central myndighet få en tydligare roll av

stabskaraktär med möjlighet till ytterligare rationalisering. Det

kan ifrågasättas om det är rimligt att AMS äger en kursgård som

fungerar som vilken kursgård som helst. AMS borde kunna erhålla

bättre priser om kurser och konferenser upphandlas i konkurrens.

Aske kursgård bör därför säljas (yrkande 25). För budgetåret 2005

beräknar Kristdemokraterna anslaget till ett 410 miljoner kronor

lägre belopp än vad regeringen föreslår.

Centerpartiet föreslår i motion A366 i denna del att

Arbetsmarknadsverket avvecklas i sin nuvarande form och att lokala

lösningar i stället får en betydande roll på arbetsmarknaden. På

så vis bryts centraliseringen av den svenska arbetsmarknaden. Ett

viktigt steg för att göra detta är bl.a. att länsarbetsnämnder,

arbetsförmedlingar och ytterst den arbetssökande ges mer makt och

möjlighet att påverka. Arbetsförmedlingarnas verksamhet behöver

bli mer individinriktad och även få konkurrens av andra aktörer.

För budgetåret 2005 beräknar Centerpartiet anslaget till ett

500 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det finns skäl att för närvarande

överväga en försäljning av Aske kursgård. Med hänvisning härtill

och till utskottets ställningstagande i avsnittet rörande

oppositionens förslag om arbetsmarknadspolitikens mål,

Arbetsmarknadsverkets roll, lokalt och regionalt inflytande över

arbetsmarknadspolitiken och arbetsförmedlingen avstyrker utskottet

motionerna A356 yrkandena 24 i denna del, 25 och 33 i denna del

(kd), A366 i denna del (c) och A375 yrkande 18 i denna del (fp)

och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under

anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets

ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

2003 Utfall 40 640 Anslagssparande-983 944

501

----------------------------------------------------

2004 Anslag 46 619 1 Utgiftsprognos 45 714

000 000

----------------------------------------------------

2005 Förslag 45 763

000

----------------------------------------------------

2006 Beräknat 42 719

473

----------------------------------------------------

2007 Beräknat 39 542

000

----------------------------------------------------

1 Inklusive ökning om 7 366 000 000 kr på tilläggsbudget i

samband med 2004 års

ekonomiska vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på

tilläggsbudget i

samband med budgetpropositionen för 2005.

Ändamålen för anslaget är i huvudsak bidrag till

arbetslöshetsersättning vid öppen arbetslöshet och

aktivitetsstöd för personer som deltar i

arbetsmarknadspolitiska program. Aktivitetsstöd får även

användas för viss nationell medfinansiering som svarar mot

utbetalningar från anslag 22:6 Europeiska socialfonden

m.m. för perioden 2000-2006. Likaså får stödet användas

för medfinansiering av regionala tillväxtprogram för

insatser som ryms inom ramen för de

arbetsmarknadspolitiska reglerna och med utgångspunkt i de

mål och prioriteringar som finns uppsatta för

arbetsmarknadspolitiken. Av medlen under anslaget får

högst 400 miljoner kronor användas för utgifter enligt

ändamålet för anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning

och övriga kostnader. Syftet med detta är att AMV ska ha

en viss flexibilitet i medelsanvändningen i avvägningen

mellan programplatser med aktivitetsstöd och upphandling

av arbetsmarknadsutbildning m.m. Utgifterna under anslaget

påverkas främst av den öppna arbetslösheten, omfattningen

av programmen och ersättningsnivåerna. Aktivitetsstödet

motsvarar den arbetslöshetsersättning som deltagarna

skulle ha fått om de varit öppet arbetslösa. De som inte

är berättigade till arbetslöshetsersättning får 223 kr per

dag i aktivitetsstöd.

Det föreslagna budgeterade beloppet minskas i

förhållande till det som anvisades förra budgetåret.

Regeringen beräknar att de öppet arbetslösa under

budgetåret 2005 kommer att uppgå till i genomsnitt 226 000

personer per månad och att antalet timanställda blir kvar

på en oförändrad nivå. Omfattningen av de

arbetsmarknadspolitiska programmen ökas under budgetåret

2005. Syftet med det är att rusta de arbetslösa så att de

kan ta de nya jobb som skapas i konjunkturuppgången.

Därmed kan inflationsdrivande flaskhalsar motverkas och

utslagning från arbetsmarknaden på grund av långvarig

arbetslöshet förhindras. Inom anslaget omfördelas

2 miljarder kronor av medlen för arbetslöshetsersättning

till aktivitetsstöd.

Det regionala försöket med friår utökas till att omfatta

hela landet. Friår innebär att en arbetstagare är ledig

från sitt arbete under tre till tolv månader, samtidigt

som en arbetslös anställs som vikarie under ledigheten.

Ersättning till de friårslediga lämnas med 85 % av den

ersättning de skulle ha fått om de varit arbetslösa.

Utgifterna för ersättning till de friårslediga beräknas

till ca 1 550 miljoner kronor och inkluderas fr.o.m. 2005

i beräkningen av det totala antalet platser med

aktivitetsstöd. Regeringen beräknar att antalet deltagare

i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program

kommer att uppgå till i genomsnitt 111 000 personer per

månad under 2005, varav 83 000 med aktivitetsstöd i vilket

ingår 12 000 helårsplatser i genomsnitt per månad för

friårslediga.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag

om 45 763 miljoner kronor för budgetåret 2005

(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del). Av

beloppet beräknas 30 693 miljoner kronor för bidrag till

arbetslöshetsersättning, 10 711 miljoner kronor för

aktivitetsstöd och 4 282 miljoner kronor för statliga

ålderspensionsavgifter. Till detta kommer

utjämningsbidraget om 77 miljoner kronor.

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens

förslag

Tusental kronor

----------------------------------------------------------------

Regeringens m fp kd c

förslag

----------------------------------------------------------------

45 763 000 -10 850 -18 300 -10 230 -16 750

000 000 000 000

----------------------------------------------------------------

Moderaterna anför i motion A340 yrkande 3 i denna del att

de

ekonomiska incitamenten måste ändras så att

arbetslöshetsförsäkringen

blir en tillfällig omställningsförsäkring. Ersättning ska utgå med

75

% av inkomsten under de första 100 dagarna i

arbetslöshetsperioden.

Därefter sänks ersättningen till 65 % de resterande 200

dagarna.

Sammanlagt ska ersättning - som i dagens system - kunna lämnas i

300

dagar. Möjligheten till förlängning i försäkringen

begränsas.

Ersättningsbeloppet ska beräknas på den genomsnittliga inkomsten

de

senaste 24 månaderna. Det är olämpligt att expandera

åtgärdsvolymen

när bedömare räknar med att de lediga resurserna på

arbetsmarknaden

minskar. Regeringens förslag om ytterligare 20 000 platser

i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder 2005 avvisas därför. Det är

inte

motiverat att infria friåret i hela landet när behovet av att

öka

arbetsutbudet är så stort. Moderaterna motsätter sig att

de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan ökas utan att detta

belastar

utgiftssidan fullt ut och accepterar inte att regeringen för

att

kunna hålla utgiftstaket finansierar åtgärder med minskade intäkter

i

stället för ökade utgifter. För budgetåret 2005 beräknar

Moderaterna

anslaget till ett 10 850 miljoner kronor lägre belopp än

vad

regeringen föreslår.

Folkpartiet menar i motion A375 yrkandena 9 och 18, båda i denna

del,

att arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras. Försäkringen ska

vara

allmän och inkludera alla som arbetat tillräckligt länge för

att

kvalificera sig till försäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen ska

vara

en omställningsförsäkring med en tidsbegränsad

ersättning.

Ersättningsnivån är 80 % av den förlorade inkomsten under de

första

300 dagarna och därefter 70 % av den förlorade inkomsten. Efter

600

dagars arbetslöshet övergår den arbetssökande i jobb-

och

utvecklingsgaranti eller erhåller grundbeloppet i

dagens

arbetslöshetsförsäkring. Egenavgiften i försäkringen höjs, vilket

den

enskilde kompenseras för genom sänkt skatt. IFAU:s utvärdering

av

friåret visar att bara en tredjedel av dem som fick

friårsplatserna

var arbetslösa och att hälften av dessa bara hade varit

arbetslösa

några veckor. Två tredjedelar av dem som tog ut friår

utnyttjade

tiden till att vara lediga eller till att ta ut

extra

föräldraledighet. Bara en dryg femtedel utbildade sig. Förslaget

om

ett utbyggt friår bör avslås och det pågående försök avrundas

så

snart som möjligt.

Folkpartiet föreslår ett nytt orubricerat anslag om 1 400

miljoner

kronor för särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 900

miljoner

kronor ska bekosta 30 000 s.k. instegsjobb, 500 miljoner kronor

gå

till en särskild jobb- och utvecklingsgaranti för personer

som

behöver extra hjälp att få fäste på arbetsmarknaden och 100

miljoner

kronor användas till lån på förmånliga villkor för investeringar

i

utsatta områden med låg sysselsättning. För budgetåret 2005

beräknar

Folkpartiet anslaget till ett 18 300 miljoner kronor lägre belopp

än

vad regeringen föreslår.

Kristdemokraterna förordar i motion A356 yrkande 33 i denna del

att

ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen ska grunda sig på

de

inkomster den arbetssökande faktiskt haft och betalat avgifter på

och

inte den inkomst som den sökande har när han eller hon

blir

arbetslös. Den nya beräkningsgrunden för ersättning ska träda i

kraft

efter sex månaders arbetslöshet. Söktiderna ska förkortas på sikt.

I

Ds 1999:58 Kontrakt för arbete - rättvisa och tydliga regler

i

arbetslöshetsförsäkringen betonas värdet av en

strukturerad

sökprocess. Kristdemokraterna stöder de förslag som lades fram

av

utredningen. Ett genomförande av dem skulle minska kostnaderna

för

arbetslöshetsförsäkringen. Egenavgiften ska höjas till 33 %

av

kostnaderna, och försäkringen ska vara obligatorisk för

alla.

Kristdemokraterna säger nej till den utökade formen av friår i

hela

landet. Genom satsningen på en bättre småföretagarpolitik,

sänkt

skatt för hushållstjänster och en reformering av

hela

arbetsmarknadspolitiken kan resurser från aktivitetsstödet

och

arbetsmarknadsutbildningen frigöras. För budgetåret 2005

beräknar

Kristdemokraterna anslaget till ett 10 230 miljoner kronor

lägre

belopp än vad regeringen föreslår.

Centerpartiet föreslår i motion A366 i denna del att den

egna

inbetalningen till arbetslöshetskassan ska ökas till en tredjedel

av

hela kostnaden. De som är utan arbete får betala halv

avgift.

Ekonomiska drivkrafter är nödvändiga för att skapa motivation hos

den

arbetssökande. Ersättningsnivån i arbetslöshetskassan bör vara 80

%

av inkomsten kombinerat med en historisk beräkning av

densamma.

Arbetsförmedlingarnas verksamhet behöver bli mer individinriktad

och

även få konkurrens av andra aktörer. Friåret är ett missbruk

av

arbetsmarknadspolitiken som undergräver arbetslinjen. Friåret

ska

därför tas bort. För budgetåret 2005 beräknar Centerpartiet

anslaget

till ett 16 750 miljoner kronor lägre belopp än vad

regeringen

föreslår.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan om den

allmänna

inriktningen av politiken inom utgiftsområde 13 och det som anförs

om

friåret i avsnittet om arbetsmarknadspolitiska program

avstyrker

utskottet motionerna A340 yrkande 3 i denna del (m), A356 yrkande

33

i denna del (kd), A366 i denna del (c) och A375 yrkandena 9 och

18,

båda i denna del (fp). Utskottet ansluter sig till de bedömningar

som

regeringen redovisar till grund för anslagsnivån.

Utskottet

tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning

under

anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets

ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

2003 Utfall 4 335 Anslagssparande 196 398

902

----------------------------------------------------

2004 Anslag 3 986 1 Utgiftsprognos 3 865

573 000

----------------------------------------------------

2005 Förslag 4 540

191

----------------------------------------------------

2006 Beräknat 4 601

068

----------------------------------------------------

2007 Beräknat 3 669

102

----------------------------------------------------

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition (bet.

2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för

2005.

Medlen inom anslaget disponeras för köp av

arbetsmarknadsutbildning, förberedande utbildning och

kringkostnader vid arbetsmarknadspolitiska program. Anslaget

får användas för viss nationell medfinansiering som svarar

mot utbetalningar från anslag 22:6 Europeiska socialfonder

m.m. för perioden 2000-2006. Anslaget får även användas för

medfinansiering av de regionala tillväxtprogrammen och de

lokala utvecklingsavtalen inom storstadspolitiken, t.ex. för

att vidareutveckla de samverkansöverenskommelser som

träffats. Av anslaget får - som nämnts under anslag 22:2 -

högst 400 miljoner kronor användas för ändamål enligt anslag

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

Syftet med detta är att AMV ska kunna ha en viss

flexibilitet i medelsanvändningen i avvägningen mellan

programplatser med aktivitetsstöd och upphandling av

arbetsmarknadsutbildning m.m.

Utgifterna för köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader uppgick 2003 till 4 335 miljoner kronor. Detta var

501 miljoner kronor mindre än 2002, vilket främst förklaras

av att antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

minskat i förhållande till 2002. Under första halvåret 2004

utbetalades 1 623 miljoner kronor, vilket är 471 miljoner

kronor mindre än under motsvarande period 2003.

Vid medelsberäkningen har regeringen tagit hänsyn till

antagandena om den ekonomiska utvecklingen samt förslaget

att effektivisera flyttningsbidraget. Genom regeringens

förslag om effektiviseringar av flyttbidragen, se ovan,

beräknas utgifterna under anslaget minska med 50 miljoner

kronor från 2005. Därutöver minskas anslaget med ytterligare

120 miljoner kronor. Av dessa belopp beräknas 160 miljoner

kronor täcka det ökade resursbehovet under anslag 22:4

Särskilda insatser för arbetshandikappade samt 10 miljoner

kronor under anslag 22:9 Bidrag till Samhall AB. Samtidigt

återförs genom tidigare beslut 108 miljoner kronor till

anslaget för tillfälliga finansieringar av ökade resursbehov

under andra anslag.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2005 för anslag 22:3 ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden medför utgifter om högst

3 000 000 000 kr under 2006-2008 (budgetpropositionen, UO13

punkt 2). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag om 4 540 191 000 kr för budgetåret 2005

(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

----------------------------------------------------------------

Regeringens m fp kd c

förslag

----------------------------------------------------------------

4 540 191 -1 100 000 -800 000 -2 200 000

----------------------------------------------------------------

Folkpartiet menar i motion A375 yrkandena 3 och 18 i denna del

att

staten inte ska expandera arbetsmarknadsåtgärderna när det som

i dag

finns alltfler tecken som tyder på att konjunkturen vänder uppåt

nästa

år. Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör

därför

minska nästa år, främst genom att platser i dyrare och längre

åtgärder

som t.ex. arbetsmarknadsutbildningar reduceras. För budgetåret

2005

beräknar Folkpartiet anslaget till ett 1 100 miljoner kronor

lägre

belopp än vad regeringen föreslår.

Kristdemokraterna anför i motion A356 yrkande 33 i denna del

att den

reformerade arbetsmarknadspolitiken som partiet föreslår leder

till

effektivare upphandling av arbetsmarknadsutbildning. För budgetåret

2005

beräknar Kristdemokraterna anslaget till ett 800 miljoner kronor

lägre

belopp än vad regeringen föreslår.

Centerpartiet konstaterar i sin motion A366 i denna del att

dagens

arbetsmarknadsprogram inte leder till arbete i någon stor

utsträckning.

Med de åtgärdsförslag som Centerpartiet lägger fram

förväntas

arbetslösheten minska. Resurserna för de

ineffektiva

arbetsmarknadsprogrammen kan då minska. För budgetåret 2005

beräknar

Centerpartiet anslaget till ett 2 200 miljoner kronor lägre

belopp än

vad regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ovan behandlat och tillstyrkt regeringens

förslag om

pendlingsstöd m.m., vilket får besparingseffekter på detta

anslag.

Utskottet finner regeringens förslag till omfattning

av

arbetsmarknadsåtgärder rimligt och avstyrker med hänvisning till

detta

och till utskottets redovisade synpunkter i det inledande

avsnittet om

allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 13 motionerna

A356

yrkande 33 i denna del (kd), A366 i denna del (c) och A375

yrkandena 3

och 18 i denna del (fp) och tillstyrker regeringens förslag

till

medelsanvisning under anslaget.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om

bemyndigande för

år 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt 2).

Anslag 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

2003 Utfall 6 881 Anslagssparande 23 766

091

----------------------------------------------------

2004 Anslag 6 579 1 Utgiftsprognos 6 203

607 000

----------------------------------------------------

2005 Förslag 6 790

384

----------------------------------------------------

2006 Beräknat 6 686

304

----------------------------------------------------

2007 Beräknat 6 742

646

----------------------------------------------------

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition (bet.

2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för

2005.

Ändamålet för anslaget är i huvudsak statsbidrag till

anställningar med lönebidrag, särskilt introduktions- och

uppföljningsstöd (SIUS), projektmedel för personer med

arbetshandikapp och stöd till hjälpmedel och personligt biträde

på arbetsplatsen. Anslaget får även användas för viss nationell

medfinansiering som svarar mot utbetalningar från anslag 22:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006. Utgifterna

under anslaget påverkas främst av omfattningen av lönebidrag

samt av den genomsnittliga bidragsnivån. Syftet med stödet är

att arbetssökande personer med arbetshandikapp ska ges samma

möjligheter att delta i arbetslivet som personer utan

arbetshandikapp. Stöd för skyddad anställning hos offentliga

arbetsgivare (OSA) lämnas fr.o.m. den 1 augusti 2003 i form av

en kreditering av arbetsgivares skattekonto. Under 2003 har i

genomsnitt 61 700 personer per månad haft en anställning med

lönebidrag eller OSA, jämfört med 60 800 under 2002. AMS är

sektoransvarig myndighet för handikappolitiken inom sitt

ansvarsområde. På regeringens uppdrag har myndigheten redovisat

ett antal etappmål som ska medverka till att uppfylla de

handikappolitiska mål som regeringen beslutat ska vara

uppfyllda 2010. Ett av målen är att funktionshindrade personers

arbetsförmåga ska tas till vara så att deras

sysselsättningsgrad överensstämmer med befolkningens som

helhet. Under perioden januari till april 2004 hade i

genomsnitt 3 200 arbetssökande med arbetshandikapp per månad

fått arbete. Detta motsvarar 2, 7 % av det genomsnittliga

antalet aktuella sökande med arbetshandikapp per månad. Detta

är en minskning jämfört med i fjol och har sin huvudsakliga

förklaring i den minskade efterfrågan på arbetskraft.

Möjligheterna för AMS att nå ambitionerna beror, förutom på

egna arbetsinsatser, på den samhällsekonomiska utvecklingen och

prioriteringar i statsbudgeten.

Regeringen föreslår att anslaget tillfälligt ökas med 160

miljoner kronor under 2005 för att undvika att arbetslösheten

för arbetshandikappade ökar när kravet på levererade timmar av

Samhall föreslås bli sänkt, se anslag 22:9. Samtidigt minskas

anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga

kostnader med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2005 för anslag 22:4 ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden medför utgifter om högst

5 400 000 000 kr under 2006-2008 (budgetpropositionen, UO13

punkt 3). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag om 6 790 384 000 kr för budgetåret 2005

(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

----------------------------------------------------------------

Regeringens m fp kd c

förslag

----------------------------------------------------------------

6 790 384 +100 000 +400 000 +500 000

----------------------------------------------------------------

Moderaterna föreslår i motion A340 yrkande 3 i denna del särskilda

insatser

för arbetshandikappade för att kunna genomföra

fler

sysselsättningsåtgärder. För budgetåret 2005 beräknar Moderaterna

anslaget

till ett 100 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen

föreslår.

Folkpartiet anför i motion A375 yrkandena 13 och 18 i denna

del att

undersökningar har visat att lönebidragsanställningar och

anställningar vid

Samhall är mer utvecklande och billigare än alternativen

ersättning från

arbetslöshetskassa eller förtidspension. Det är nödvändigt att

tillförsäkra

arbetshandikappade möjligheten till ett fortsatt aktivt

arbetsliv, och

insatserna för arbetshandikappade ska därför stärkas. Lönebidrag

är ett

effektivt sätt att slussa in arbetshandikappade på

arbetsmarknaden. För

budgetåret 2005 beräknar Folkpartiet anslaget till ett 400

miljoner kronor

högre belopp än vad regeringen föreslår.

Centerpartiet betonar i motion A366 i denna del att alla människor,

även de

som aldrig har kommit in på arbetsmarknaden, har något att bidra

med. 5 300

nya lönebidragsplatser ska inrättas och den bidragsgrundande

lönekostnaden

i lönebidraget höjas till den av AMS rekommenderade nivån på 17

700 kr.

Lönebidraget ska kunna lämnas till 67 års ålder och inte som i

dag där

gränsen går vid 65 års ålder. För budgetåret 2005 beräknar

Centerpartiet

anslaget till ett 500 miljoner kronor högre belopp än vad

regeringen

föreslår.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i

avsnittet om

arbetsmarknadspolitiska program för arbetshandikappade och

lönebidrag

avstyrker utskottet motionerna A340 yrkande 3 i denna del (m), A366

i denna

del (c) och A375 yrkandena 13 och 18 i denna del (fp), och då

utskottet

anser att anslagsnivån är väl avvägd tillstyrks regeringens

förslag till

medelsanvisning.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets

ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om

bemyndigande för år

2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt 3).

Anslag 22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

2003 Utfall 93 356 Anslagssparande 3 138

----------------------------------------------------

2004 Anslag 97 996 1 Utgiftsprognos 99 329

----------------------------------------------------

2005 Förslag 99 033

----------------------------------------------------

2006 Beräknat 100 007 2

----------------------------------------------------

2007 Beräknat 101 709 3

----------------------------------------------------

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition (bet.

2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för 2005.

2 Motsvarar 99 033 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 99 033 tkr i 2005 års prisnivå.

Svenska Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska

ESF-rådet) är den statliga myndighet som förvaltar och informerar

om Europeiska socialfondens program i Sverige. För information om

Europeiska socialfonden, se anslag 22:6. Programmen är Växtkraft

Mål 3, Equal och Artikel 6. Genom Europeiska socialfonden stöds

projekt som bidrar till ökad sysselsättning och jämställdhet

mellan kvinnor och män.

Ändamålet för anslaget är förvaltningskostnader vid Svenska

ESF-rådet och kostnader för nationell medfinansiering av s.k.

tekniskt stöd inom Växtkraft Mål 3 och Equal under programperioden

2000-2006.

Växtkraft Mål 3 har till uppgift att stärka individens ställning

i arbetslivet och att öka sysselsättningen. Programmet kan bl.a.

delfinansiera kompetensanalyser på arbetsplatser och genomförande

av kompetensutvecklingsinsatser och projekt för arbetslösa och

långtidssjuka som vill tillbaka in i arbetslivet. Equalprojekten

drivs i s.k. utvecklingspartnerskap och i samarbete med grupper i

andra europeiska länder som delar programmets vision. Equal syftar

till att främja nya metoder för att motverka diskriminering och

all slags ojämlikhet inom arbetslivet och arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om

99 033 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt

9 i denna del).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets

ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden

2000-2006

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

2003 Utfall 1 897 Anslagssparande 1 105

602 966

----------------------------------------------------

2004 Anslag 1 538 1 Utgiftsprognos 1 800

000 000

----------------------------------------------------

2005 Förslag 1 538

000

----------------------------------------------------

2006 Beräknat 1 895

440

----------------------------------------------------

2007 Beräknat 1 895

440

----------------------------------------------------

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition

(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropo-

sitionen för 2005.

Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste redskap för att

främja sysselsättning och stimulera tillväxt. Europeiska

socialfondens program genomförs i Sverige av Svenska

ESF-rådet, se anslag 22:5.

Under anslag 22:6 redovisas utbetalningarna av stöd från

Europeiska socialfonden för programperioden 2000-2006.

Utbetalningarna avser delfinansiering av insatser inom

strukturfondsmålen 1, 2 och 3 och Equal. Från anslaget

bekostas även den statliga medfinansieringen av

insatsområdena Kompetensutveckling för sysselsatta och

Lokal utveckling i mål 3 samt motsvarande åtgärder i mål

1. AMS är utbetalande myndighet för mål 3 och Equal. Fem

länsstyrelser ansvarar för utbetalningarna inom målen 1

och 2, som delfinansieras av flera strukturfonder.

Verksamheten inom strukturfondsprogrammen är av

långsiktig karaktär och omfattar bl.a. fleråriga projekt.

Åtaganden under anslaget kan medföra utgifter för kommande

budgetår.

Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2005 för anslag 22:6 ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden medför

utgifter om högst 4 400 000 000 kr under 2006-2008

(budgetpropositionen, UO13 punkt 4).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett i

förhållande till budgetåret 2004 oförändrat ramanslag om

totalt 1 538 000 000 kr för budgetåret 2005

(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens

förslag

Tusental kronor

----------------------------------------------------------------

Regeringens m fp kd c

förslag

----------------------------------------------------------------

1 538 000 -60 000

----------------------------------------------------------------

Centerpartiet yrkar i motion A366 (i denna del) att anslaget

minskas

med 60 miljoner kronor för budgetåret 2005.

I motion A260 av Inger Lundberg m.fl. (s) föreslås en

förenklad

handläggning av EU-bidrag så att sådana bidrag ska kunna beslutas

av

enskilda organisationer till vilka regeringen eller

myndighet

överlåtit beslutsansvaret.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tar först upp motionsyrkandet om handläggningen av

EU-

bidragen.

Bestämmelser om EU:s mål 3-program finns bl.a. i

förordningen

(1999:1424) om förvaltning av EG:s strukturfonder. EFS-rådet

är

förvaltningsmyndighet för bl.a. mål 3 under det att AMS är

utbetalande

myndighet. Förvaltningsmyndigheten svarar gentemot

Europeiska

gemenskapernas kommission för att förvaltningen och genomförandet

sker

effektivt och korrekt. Myndigheten ska ha kontakt med kommissionen

och

med institutioner i andra länder.

Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om ärendehandläggning

och

återkrav. Ett beslut om stöd får under vissa förutsättningar

hävas

helt eller delvis. Om ett stödbeslut upphävs efter att utbetalning

av

stödet har skett, får myndigheten kräva att stödet återbetalas.

Ett

beslut om stöd innefattar myndighetsutövning. Förvaltningsuppgift

som

innefattar myndighetsutövning får inte överlämnas till förening

utan

stöd av lag.

Utskottet har i och för sig förståelse för intresset av en så

smidig

handläggning som möjligt. Utskottet anser dock inte att denna typ

av

beslutsfattande är något som lämpligen bör läggas över på en

ideell

förening och ser ingen anledning att föreslå något tillkännagivande

i

frågan. Utskottet avstyrker därför motion A260 (s).

Centerpartiet har inte närmare motiverat sitt

anslagsyrkande.

Utskottet finner regeringens förslag till medelsanvisning väl

avvägt

och avstyrker därför A366 i denna del (c). Utskottet

biträder

regeringens förslag till medelsanvisning på anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets

ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om

bemyndigande

för år 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt 4).

Anslag 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

2003 Utfall 23 432 Anslagssparande 2 514

----------------------------------------------------

2004 Anslag 21 437 1 Utgiftsprognos 20 264

----------------------------------------------------

2005 Förslag 21 660

----------------------------------------------------

2006 Beräknat 21 858 2

----------------------------------------------------

2007 Beräknat 22 226 3

----------------------------------------------------

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition (bet.

2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för

2005.

2 Motsvarar 21 660 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 21 660 tkr i 2005 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget avser kostnader för projekt, personal,

lokaler och andra förvaltningskostnader vid Institutet för

arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Myndighetens

uppgift är att främja, stödja och genomföra

utvärderingsstudier av arbetsmarknadspolitiskt motiverade

åtgärder och arbetsmarknadens funktionssätt och att bedriva

utvärdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom

utbildningsväsendet.

Myndighetens verksamhet har nyligen utvärderats av

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Forskningsrådet ger IFAU högsta betyg för det arbete som

utförts och anför bl.a. att institutet i dag framstår som en

av de ledande forskningsmiljöerna inom tillämpad

arbetsmarknadsekonomi i Europa.

Regeringen bedömer att IFAU:s arbete ligger väl i linje med

de behov av utvärdering för att öka kunskapen om

arbetsmarknadspolitikens effekter som riksdagen har påtalat.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2005 för anslag 22:7 ingå ekonomiska förpliktelser som

inklusive tidigare åtaganden medför utgifter om högst

7 000 000 kr under 2006-2008 (budgetpropositionen, UO13 punkt

5). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag

om 21 660 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen,

UO13 punkt 9 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

----------------------------------------------------------------

Regeringens m fp kd c

förslag

----------------------------------------------------------------

21 660 +3 340

----------------------------------------------------------------

Moderaterna vill i motion A340 yrkande 3 i denna del att IFAU ska ges

ett

utökat uppdrag och årligen utvärdera de resultat som sker genom

de

vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Utvärderingarna ska

vara

offentliga och årligen återkommande eftersom det behövs ett

bättre

beslutsunderlag för regering och riksdag. För budgetåret 2005

beräknar

Moderaterna anslaget till ett 3 340 000 kr högre belopp än vad

regeringen

föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i tidigare budgetbetänkanden (2001/02:AU1, 2002/03:AU1

och

2003/04:AU1) behandlat likartade yrkanden från Moderaterna. Utskottet

har

då framhållit vikten av att fortlöpande och noggrant

undersöka

effektiviteten i de arbetsmarknadspolitiska insatserna. En

fortlöpande

utvärdering sker inom ramen för IFAU:s nuvarande uppdrag.

Utvärdering

sker också inom ramen för AMS och en rad högskolors

verksamhet.

Resultaten från IFAU:s utvärderingsverksamhet finns tillgängliga

för

allmänheten bl.a. på institutets hemsida. Utskottet finner därför

inte

skäl till annat ställningstagande än det som redovisas i

fjolårets

budgetbetänkande, och anser att behovet av en fortlöpande

utvärdering av

resultaten av de arbetsmarknadspolitiska insatserna är väl

tillgodosett

inom ramen för IFAU:s nuvarande uppdrag.

Utskottet finner regeringens förslag till medelsanvisning

under

anslaget väl avvägt och tillstyrker detsamma. Därmed avstyrks motion

A340

yrkande 3 (m) i denna del. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag i

fråga om bemyndigande för år 2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt

5).

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets

ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

2003 Utfall 66 389 Anslagssparande -5 442

----------------------------------------------------

2004 Anslag 65 459 1 Utgiftsprognos 59 905

----------------------------------------------------

2005 Förslag 48 141

----------------------------------------------------

2006 Beräknat 46 123 2

----------------------------------------------------

2007 Beräknat 47 041 3

----------------------------------------------------

1 Inklusive ökning om 6 000 000 kr på tilläggsbudget i samband med

2004 års ekonomiska

vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i

samband med

budgetpropositionen för 2005.

2 Motsvarar 45 141 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 45 141 tkr i 2005 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är förvaltningskostnader i den

kompletterande arbetslöshetskassan ALFA. Utgifterna avser

administration av grundbeloppet för de personer som inte är

anslutna till arbetslöshetskassan. Resursbehovet bör enligt

regeringens bedömning minska kommande budgetår, bl.a. på grund

av minskade utgifter för teknikinvesteringar. Anslaget föreslås

därför minska med 12 miljoner kronor budgetåret 2005. Anslag

22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader ökas med

motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om

48 141 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO13

punkt 9 i denna del).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning i fråga om

anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 22:9 Bidrag till Samhall AB

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

2003 Utfall 4 137 Anslagssparande 0

419

----------------------------------------------------

2004 Anslag 4 235 1 Utgiftsprognos 4 235

419 419

----------------------------------------------------

2005 Förslag 4 245

419

----------------------------------------------------

2006 Beräknat 4 235

419

----------------------------------------------------

2007 Beräknat 4 235

419

----------------------------------------------------

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition

(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropo-

sitionen för 2005.

Samhall AB har i uppdrag att producera efterfrågade varor

och tjänster och på det sättet skapa meningsfulla och

utvecklande arbeten med god arbetsmiljö åt personer med

arbetshandikapp. Verksamheten ska anpassas till

arbetstagarnas förutsättningar och bedrivas enligt

affärsmässiga principer, detta utan att övrigt näringsliv

utsätts för osund konkurrens. Genom anslaget finansieras

s.k. merkostnadsbidrag till Samhall AB. Ersättningen ska

bl.a. täcka kostnader för anpassad arbetstakt, geografisk

spridning, diversifierad verksamhet och stödinsatser för

arbetsanpassning. I utbyte mot merkostnadsersättningen

ska bolaget leverera ett visst antal arbetade timmar.

Bidragets storlek grundas främst på antalet anställda med

arbetshandikapp och antalet timmar som dessa arbetat.

Samhall AB har inte uppnått det i de årliga avtalen

uppsatta sysselsättningsmålet. Detta innebär att bolaget

levererat färre timmar än vad det fått

merkostnadsersättning för. Förutom att kostnaden per

individ ökar till följd av detta uppkommer också

kostnader i andra bidrags- och transfereringssystem.

Bolaget har inte heller kunnat skapa arbete till alla

anställda. Regeringen sänkte sysselsättningskravet 2004

och kommer att sänka det ytterligare från 26,4 till 25,4

miljoner arbetstimmar 2005 med bibehållen

merkostnadsersättning. Detta motsvarar ett

resurstillskott på 160 miljoner kronor. Därutöver

tillförs anslaget ytterligare 10 miljoner kronor. Detta

finansieras genom att anslag 22:3 Köp av

arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskas med

motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag

om 4 245 419 000 kr för budgetåret 2005

(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionen

Kristdemokraterna anför i motion A356 yrkande 27 att

Samhalls sociala uppdrag måste komma mer i fokus utan att

statens kostnader för den skull skenar i väg. Mycket

talar för att Samhalls roll i arbetsmarknadspolitiken bör

tonas ned i förhållande till andra instrument. En ökad

tonvikt kan behöva läggas på lönebidraget som instrument

för att hjälpa de arbetshandikappade.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i

avsnittet arbetsmarknadspolitiska program och angående

arbetshandikappade och lönebidrag avstyrker utskottet

motion A356 yrkande 27 (kd). Utskottet finner anslaget

väl avvägt och noterar de justeringar i

sysselsättningskravet som regeringen kommer att göra.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på

utgiftsområde 13.

Anslag 22:10 Bidrag till Stiftelsen utbildning

Nordkalotten

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

2003 Utfall 7 750 Anslagssparande 0

----------------------------------------------------

2004 Anslag 7 750 1 Utgiftsprognos 7 750

----------------------------------------------------

2005 Förslag 7 750

----------------------------------------------------

2006 Beräknat 7 750

----------------------------------------------------

2007 Beräknat 7 750

----------------------------------------------------

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i

samband med budgetpropositionen för 2005.

Stiftelsen utbildning Nordkalotten är en svensk

statlig stiftelse som enligt en överenskommelse

med Finland och Norge anordnar utbildningar.

Syftet med detta är att främja åtgärder som bidrar

till att utveckla arbetsmarknaden och stärka det

regionala samarbetet för i första hand de

nordligaste delarna av Finland, Norge och Sverige.

Anslagets ändamål avser ersättning till stiftelsen

för de åtaganden svenska staten har för

verksamheten samt kompensation för de

kostnadsökningar som uppstår för Finland och Norge

till följd av att utbildningstjänsterna är

mervärdesskattepliktiga i Sverige.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett i

förhållande till förra året oförändrat obetecknat

anslag om 7 750 000 kr för budgetåret 2005

(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Motionen

Oppositionens förslag i förhållande till

regeringens förslag

Tusental kronor

----------------------------------------------------------------

Regeringens m fp kd c

förslag

----------------------------------------------------------------

7 750 -7 750

----------------------------------------------------------------

Moderaterna yrkar i motion A340 yrkande 3 i denna del att

den statliga finansieringen avvecklas och att anslaget

utgår. För budgetåret 2005 beräknar Moderaterna anslaget

till ett 7 750 000 kr lägre belopp än vad regeringen

föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att stiftelsens statliga finansiering

bör avvecklas utan biträder regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget. Därmed avstyrks motion

A340 yrkande 3 i denna del (m).

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på

utgiftsområde 13.

Anslag 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

2003 Utfall 1 566 Anslagssparande 80 460

540

----------------------------------------------------

2004 Anslag 1 416 1 Utgiftsprognos 1 400

000 000

----------------------------------------------------

2005 Förslag 1 396

653

----------------------------------------------------

2006 Beräknat 1 244

951

----------------------------------------------------

2007 Beräknat 1 181

766

----------------------------------------------------

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i

samband med budgetpropositionen för 2005.

Anslaget avser ersättning till arbetstagare för

lönefordringar vid konkurs enligt lönegarantilagen

(1992:497). Anslaget ska även täcka administrativa

kostnader för Kammarkollegiets förvaltning av

anslaget. Från anslaget ersätts också

länsstyrelserna för arbetet med att betala ut

ersättning för lönefordringar. Anslaget är

nettobudgeterat, vilket innebär att belopp som

återvinns från konkurser förs till anslaget och får

användas för utbetalning av ersättning. Genom

förändringarna av förmånsrättsordningen har statens

regressrätt för lönegarantin stärkts. Detta har

medfört ett ökat återflöde till staten. De

viktigaste utgiftsstyrande faktorerna för anslaget

är utvecklingen av antalet konkurser där det finns

anställda, de lönenivåer som de anställda har och

det genomsnittliga antal dagar som ersättningen

uppbärs per person. Konjunkturinstitutets

prognosmodell för bestämningen av antalet anställda

drabbade av konkurser samt bruttoutbetalningar

ligger till grund för de prognoser som regeringen

har tagit fram för anslaget från 2005.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag om 1 396 653 000 kr för budgetåret 2005

(budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i denna del).

Utskottet biträder regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på

utgiftsområde 13.

Anslag 22:12 Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

2003 Utfall 4 947 Anslagssparande 2 827

----------------------------------------------------

2004 Anslag 50 943 1 Utgiftsprognos 47 832

----------------------------------------------------

2005 Förslag 51 701

----------------------------------------------------

2006 Beräknat 52 334 2

----------------------------------------------------

2007 Beräknat 53 258 3

----------------------------------------------------

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2005.

2 Motsvarar 51 701 tkr i 2005 års prisnivå.

3 Motsvarar 51 701 tkr i 2005 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget avser kostnader för

personal, lokaler och andra

förvaltningskostnader vid Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen (IAF). Myndigheten

inrättades den 1 januari 2004 och är

lokaliserad till Katrineholm. Myndighetens

uppgift är att utöva tillsynen över

arbetslöshetsförsäkringen. IAF har med

undantag för utbetalningen av statsbidrag

övertagit samtliga av AMS tidigare

tillsynsuppgifter i förhållande till

arbetslöshetskassorna. Därutöver ska IAF

bl.a. granska rutiner för hantering och

handläggning av ärenden gällande

arbetslöshetsersättning och återkallande av

anvisningar från arbetsmarknadspolitiska

program hos myndigheterna inom AMV.

Regeringen bedömer att starten av

verksamheten har fungerat väl. Regeringens

förslag om anslagsökning under budgetåret

2005 motsvarar förändringar till följd av

pris- och löneökningar.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar

ett ramanslag om 51 701 000 kr för budgetåret

2005 (budgetpropositionen, UO13 punkt 9 i

denna del).

Motionen

Oppositionens förslag i förhållande till

regeringens förslag

Tusental kronor

----------------------------------------------------------------

Regeringens m fp kd c

förslag

----------------------------------------------------------------

51 701 -5 000

----------------------------------------------------------------

Kristdemokraterna menar i motion A356 yrkandena 30

och 33 i denna del att kostnaden för IAF:s

verksamhet borde kunna vara något lägre eftersom IAF

är belägen i Katrineholm och har lägre

lokalkostnader och mindre omfattning än vad AMS

motsvarande verksamhet hade. För budgetåret 2005

beräknar Kristdemokraterna anslaget till ett belopp

som är 5 miljoner kronor lägre än vad regeringen

föreslår, yrkandena 30 och 33 i denna del.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag till medelsanvisning förefaller

väl avvägt. Utskottet biträder därför regeringens

förslag till medelsanvisning under anslaget och

avstyrker motion A356 yrkandena 30 och 33 i denna

del (kd).

Sammanställning av utskottets ställningstagande

i fråga om anslagen m.m. på utgiftsområde 13

Arbetsmarknad

Av nedanstående tabell framgår utskottets och oppositionspartiernas förslag til

fördelning på anslag på utgiftsområde 13.

Belopp i tusental kronor

--------------------------------------------------------------------

-------------

Anslag Anslags-Utskottets

förslag

typ

(m) (fp) (kd) (c)

--------------------------------------------------------------------

-------------

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:1 (ram) 4 811 484 -400 000 -410

000 -500 000

Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:2 Bidrag till (ram) 45 763 -10 850 -18 300 000 -10

230 -16 750

arbetslöshetsersättning 000 000

000 000

och aktivitetsstöd

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:3 Köp av (ram) 4 540 191 -1 100 000 -800

000 -2 200

arbetsmarknadsutbildning 000

och övriga kostnader

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:4 Särskilda (ram) 6 790 384 +100 000 +400 000

+500 000

insatser för

arbetshandikappade

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:5 Rådet för (ram) 99 033

Europeiska

socialfonden i

Sverige

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:6 Europeiska (ram) 1 538 000 -60 000

socialfonden m.m.

för perioden 2000-

2006

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:7 Institutet för (ram) 21 660 +3 340

arbetsmarknadspolitisk

utvärdering

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:8 Bidrag till (ram) 48 141

administration av

grundbeloppet

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:9 Bidrag till (ram) 4 245 419

Samhall AB

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:10 Bidrag till (obet.) 7 750 -7 750

Stiftelsen

utbildning

Nordkalotten

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:11 Bidrag till (ram) 1 396 653

lönegarantiersättning

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:12 Inspektionen (ram) 51 701 -5

000

för

arbetslöshetsförsäkringen

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:13 Instegsjobb (ram) +900 000

(nytt anslag)

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:14 Ny (ram) +500 000

jobbgaranti (nytt

anslag)

--------------------------------------------------------------------

-------------

22:15 Investeringar (ram) +100 000

i utsatta områden

(nytt anslag)

--------------------------------------------------------------------

-------------

--------------------------------------------------------------------

-------------

Summa 69 313 -10 754 -17 900 000 -11

445 -19 010

416 410 000 000

--------------------------------------------------------------------

-------------

Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 14

Arbetsliv

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom den allmänna

inriktningen

av arbetslivspolitiken som regeringen redovisar i

budgetpropositionen.

Utskottet avstyrker de förslag som förs fram i motionen.

Jämför reservationerna 27 (m, fp, kd, c) och 28 (v).

Propositionen

Utgiftsområde 14 Arbetsliv består av politikområdena

Arbetslivspolitik och

Jämställdhetspolitik.

I budgetpropositionen för 2005 under utgiftsområde 14

återfinns fyra förslag till

riksdagsbeslut. De tre första är förslag om

beställningsbemyndiganden, det sista är

förslag om anvisning av utgiftsområdets alla anslag.

Målet för politikområdet Arbetslivspolitik är goda

arbetsvillkor och möjlighet till

utveckling i arbetet för både kvinnor och män.

Resultat inom politikområdet arbetslivspolitik mäts av

regeringen med fyra

indikatorer

· antal sjukskrivna mer än sex månader

·

· andel sjukfrånvaro beroende på arbetsrelaterade

besvär

· sysselsatta i personalutbildning per åldersgrupp

· sysselsatta i personalutbildning per utbildningsnivå.

Regeringen noterar att man kan se ett visst trendbrott när

det gäller ökningen av

längre sjukskrivningar. Regeringen konstaterar också att Sverige

vid en internationell

jämförelse med övriga EU länder och USA finns bland de länder

som har högst deltagande

i personalutbildning.

Politikområdet Arbetslivspolitik indelas av regeringen i

tre verksamhetsområden,

vart och ett med angivet mål.

Verksamhetsområde arbetsmiljö

Målet är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och

olycksfall, är anpassad till

människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt

är utvecklande för

individen.

Resultat inom verksamhetsområdet arbetsmiljö mäts av

regeringen med fem indikatorer:

1. antal dödsolyckor

2.

· antal arbetsolyckor

· antal arbetssjukdomsfall

·

antal belastningsskador

· andel arbetstagare som upplever höga krav och lågt

inflytande.

Regeringen anser att utvecklingen delvis pekar på att

måluppfyllelsen för

verksamhetsområdet utvecklas i positiv riktning. Den fysiska

arbetsmiljön är vid en

internationell jämförelse god och antalet arbetsplatsolyckor

är betydligt lägre än i

jämförbara länder.

Verksamhetsområde arbetsrätt

Målet är en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett

arbetsliv som tillgodoser

både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet,

trygghet och inflytande.

Arbetsrätt handlar om vilka rättigheter och

skyldigheter arbetstagare och

arbetsgivare i avtal kommit överens om att man har gentemot

varandra. Politiken sätter

endast upp ett ramverk för avtalen. Politikens effekt är

därför svår att mäta.

Regeringen har under 2003 anlitat en extern konsult för att

undersöka möjligheterna

för mätning av resultat. Konsultens slutsats var att det inte

var möjligt att göra en

heltäckande mätning av politikens resultat inom

verksamhetsområdet arbetsrätt.

Regeringens ställningstagande i budgetpropositionen följer

denna slutsats. Regeringen

redovisar dock fem indikatorer för några delar av

verksamhetsområdet

· veckoarbetstid

·

· atypisk sysselsättning

·

· ofrivilligt deltidsarbete

·

1. tidsbegränsad anställning

2.

· ofrivillig tidsbegränsad anställning.

·

Regeringen avstår från att dra sammanfattande slutsatser

om verksamhetsområdets

måluppfyllelse.

Verksamhetsområde lönebildning

Målet är en lönebildning i samhällsekonomisk balans samt

arbetsfred.

Resultaten inom verksamhetsområdet lönebildning mäts av

regeringen med fyra

indikatorer:

· antal medlingsärenden

·

· antal förlorade arbetsdagar vid konflikt

·

· löneutvecklingen per timme i privat sektor jämfört med

Euroområdet och USA

·

1. löneutvecklingen per timme för hela arbetsmarknaden.

2.

Regeringens bedömning är att lönebildningen fungerar väl sedan

slutet av 1990-talet.

Riksrevisionen avlämnade i juni 2004 rapporten

Arbetsmiljöverkets tillsyn (RIR

2004:14). I rapporten föreslår Riksrevisionen att regeringen

ser över målen för

arbetsmiljötillsynen, förbättrar sin uppföljning och

utvärdering av tillsynen,

överväger vad som behövs för att förbättra samverkan mellan

Arbetsmiljöverket och

Riksförsäkringsverket, ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att se

över sina mål för

tillsynen, ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla

metoder för att förbättra

urvalet av tillsynsobjekt samt ger Arbetsmiljöverket i

uppdrag att förbättra

verksamhetsstatistiken. Regeringen anför att Arbetsmiljöverkets

tillsyn är en viktig

del i strävan efter att säkerställa en trygg och säker

arbetsmiljö för samtliga

arbetstagare. Regeringen anser därför att det är nödvändigt

att se med allvar på den

kritik som framförs av Riksrevisionen. Regeringen kommer

senast i samband med

budgetpropositionen för 2006 att återkomma till riksdagen med

en redogörelse för de

åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens rapport

och vilka resultat som

uppnåtts.

Motionerna

Moderaterna anför i sin anslagsmotion för utgiftsområdena

13 och 14 att man är

principiella motståndare till specialdomstolar och

partssammansatta domstolar. En

följd av detta är att Moderaterna förordar att Arbetsdomstolen

läggs ned och att dess

uppgifter överförs till det allmänna domstolsväsendet.

Moderaterna yrkar vidare att de

fyra ombudsmännen Ombudsmannen mot diskriminering på grund

av sexuell läggning,

Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering och

Handikappombudsmannen slås ihop till en gemensam

myndighet. Anslagsförslag som

anknyter till dessa frågeställningar behandlas i avsnittet om

anslag på utgiftsområde

14.

Folkpartiet anför i motion A355 yrkande 1 att människors

inflytande över sitt

arbetsliv är väsentligt för trivsel, hälsa och goda

prestationer. Man föreslår

åtgärder för ökad egenmakt i arbetslivet. Man vill

lägga sparbeting på

Arbetsmiljöverket och på verkets anslag för särskilda

utbildningsinsatser. Man anslår

inte medel till Arbetslivsinstitutet för försöket med

arbetstidsförkortning. I

motionen föreslås att Arbetslivsinstitutet läggs ned och

att större delen av dess

forskningsanslag förs över till universitet och forskningsråd.

Monopolen inom den offentliga sektorn bör avskaffas enligt vad

Folkpartiet anför i

motion A355 yrkande 2. Detta ses som en viktig åtgärd

mot orättvisa löner och

könssegregation på den svenska arbetsmarknaden eftersom

decentraliserad lönebildning,

fler aktörer och konkurrens mellan arbetsgivarna kan leda

till höjda löner inom

exempelvis vård och omsorg där många kvinnor är yrkesverksamma.

Kristdemokraterna framhåller i motion A354 yrkande 2 de positiva

effekterna på hälsa i

arbetslivet av möjligheter till rörlighet på arbetsmarknaden.

Yrkande 5 tar upp

förslag rörande sambandet mellan sjuktal och arbetsliv. I

yrkande 6 framförs att fler

olika vårdgivare kan stimulera till nytänkande och tillföra

vården nya dimensioner som

är positiva för anställdas arbetsliv. Enligt yrkandena 7 och 8

måste förutsättningarna

för ett barnvänligt arbetsliv förbättras. Man anför

slutligen i yrkande 9 att

Arbetsmiljöverket måste arbeta på ett aktivt sätt med såväl

fysisk som psykisk ohälsa.

I motion A356 yrkande 18 anser Kristdemokraterna att

Medlingsinstitutet bör verka

för samordnade avtalsperioder, ge råd och stöd till

arbetsmarknadens parter för att

främja en sund lönebildning och medla vid konflikter. I

uppgifterna bör ingå

framtagande av lönestatistik och analys av sådan, bl.a. i

syfte att motverka

könsdiskriminering och annan diskriminering med anknytning

till lönebildningen. Viss

rationalisering av Medlingsinstitutets verksamhet bör

kunna ske, anser

Kristdemokraterna.

I motion Sf363 yrkande 36 tar Kristdemokraterna upp att en

förutsättning för att

både kvinnor och män ska ha möjlighet att utvecklas i sin

yrkesroll och samtidigt

kunna fungera i den viktiga föräldrarollen är att vi skapar ett

barnvänligt arbetsliv.

Centerpartiet framhåller i motion A261 yrkande 8 att en

ökad rörlighet och

individualisering präglar arbetsmarknaden. Livslånga

anställningar blir mer ovanliga

och organisationer splittras ständigt och omstruktureras. Detta

ställer ökade krav på

arbetsgivaren att vara rädd om sina anställda och låta dem ta

del av utvecklingen i

sin egen takt. Man anför i yrkande 11 att regeringen bör

underlätta för män och

kvinnor att kunna kombinera föräldraskap med arbetsliv och

karriär.

Vänsterpartiet påpekar i motion A287 att när Medlingsinstitutet

inrättades var delar

av fackföreningsrörelsen kritiska till de befogenheter som

institutet skulle få.

Regeringen har nu aviserat att institutet ska utvärderas. I

motionen anförs att

utvärderingen ska ske från ett arbetstagarperspektiv, att

institutets vara eller inte

vara bör prövas förutsättningslöst och att arbetsmarknadens

parter bör spela en aktiv

roll i utvärderingsarbetet.

Birgitta Gidblom (s) anför i motion A316 att

utmattningsdepression och utbrändhet har

blivit alltför vanligt de senaste åren. Problemet i dag är

att arbetsgivarna inte

gärna anställer en person som inte har full

arbetskapacitet. Därför måste fler

arbetsplatser skapas som är anpassade för människor som

behöver en lugnare

arbetsmiljö. Satsningarna på företagshälsovården bör också

fortsätta och fler

arbetsgivare bör anslutas.

Sten Tolgfors (m) påpekar i motion A221 yrkandena 2 och 3,

motion A239 yrkande 5 samt

i motion Sf287 yrkandena 8 och 10 sambanden mellan dynamiken

i näringslivet och

orsaker till ohälsa, att regeringen inte når sina mål samt

problem med politisk

styrning av arbetstiden. Orsaken till ohälsotalen går inte i

huvudsak att finna inom

arbetslivet sägs det i motionerna. I motionerna föreslås

åtgärder för ett mer

dynamiskt näringsliv som medel att nå bättre hälsa i

arbetslivet. Att politiskt

reglera fram sextimmarsdag, kortare arbetstid eller friår är

toppstyrning. Politisk

styrning av arbetstiden ska undvikas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i betänkande 2003/04:AU1 uttalat att det

vore önskvärt med en

resultatredovisning för verksamhetsområdena inom

arbetslivspolitiken som kan ställas i

relation till kostnader i statsbudgeten. Utskottet noterar med

tillfredsställelse den

vidareutveckling av resultatredovisning med indikatorer som

utskottets uttalande har

resulterat i. Utskottet accepterar regeringens slutsats att

en heltäckande koppling

mellan resultat och kostnader inte kan åstadkommas på

grund av politikområdets

karaktär. Detta gäller särskilt inom verksamhetsområdet

arbetsrätt och i synnerhet för

Arbetsdomstolens verksamhet.

Utskottet håller med om att inflytande, yrkesmässig rörlighet

och möjligheter till

kompetensutveckling har betydelse för hälsa och ett meningsfullt

arbetsliv. Utskottet

instämmer också i vad som anförts om värdet för den enskilde av

individuell utformning

av arbetslivet och noterar att regeringen initierat arbete

för att hitta nya vägar

till ett bättre arbetsliv för fler.

Den gemensamt avgivna avsiktsförklaringen "Ett

hälsosammare arbetsliv" som

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterat anger

bl.a. åtgärder för ett

förbättrat arbetsmiljöarbete. Bland insatserna kan nämnas

· ett särskilt arbetsmiljöråd ska inrättas under ledning av

arbetslivsministern

·

· myndigheter ska få i uppdrag att utarbeta mallar för

utbildning i systematiskt

arbetsmiljöarbete

·

· företagshälsovårdens roll ska stärkas

·

· en översyn av lagstiftningen ska göras för att

förbättra systematiskt

arbetsmiljöarbete och rehabilitering

·

· arbetsmarknadens parter ska uppmanas att sluta gemensamma

arbetsmiljöavtal

·

· goda exempel på arbete som främjar hälsa ska lyftas

fram och spridas.

·

Förutom dessa insatser är det viktigt att ta fram mer

kunskap om sambandet mellan

arbetstidens längd och arbetstagarnas hälsa. Det är i detta

syfte som regeringen har

givit ett uppdrag till Arbetslivsinstitutet att

organisera ett försök med

arbetstidsförkortning. Under 2005 och 2006 har 50 miljoner

kronor per år avsatts.

Utskottet ser positivt på att försöket genomförs.

Även inom andra områden som berörs av motionerna pågår

kunskapsinhämtning och

utredningsarbete. Regeringen beslutade i juni 2004 att

tillsätta en utredning om

arbetsmiljölagen (dir. 2004:91). Som nämns i Vänsterpartiets

motion är en utvärdering

av Medlingsinstitutet (MI) planerad. Utskottet delar den

uppfattning som framförs i

motionen om att arbetsmarknadens parter bör ha en roll i

utvärderingsarbetet.

Utskottet är dock inte berett att verka för

utredningsdirektiv som kan resultera i

förslag om nedläggning av MI. Institutet har under de år det

verkat visat sig fungera

i sin roll att underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens

parter. Arbetskonflikter

har kunnat undvikas. Utskottet delar i allt väsentligt de

synpunkter Kristdemokraterna

för fram om inriktningen på MI:s verksamhet och vill peka på

att institutet anordnar

och medverkar i ett stort antal konferenser om olika

lönebildningsfrågor med

deltagande från arbetsmarknadens parter,

Konjunkturinstitutet, Riksbanken,

affärsbankerna, forskarvärlden m.fl. Man genomför också

överläggningar med

arbetsmarknadens parter för samråd om kommande och pågående

förhandlingar. I olika

rapporter för MI fram sin syn på lönebildning och lönestatistik.

En samlad översyn av diskrimineringslagstiftningen pågår (dir.

2002:11, dir. 2003:69)

och ska enligt utredningsdirektiven vara klar den 1 juli 2005.

En utredning om den

könssegregerade svenska arbetsmarknaden (dir. 2003:18, SOU

2004:43) behandlar frågor

med anknytning till ett barnvänligt arbetsliv. Utredningens

förslag bereds för

närvarande i Regeringskansliet. Inom de områden där utredning

och beredning pågår vill

utskottet inte föregripa resultatet av arbetet.

Några motioner framhåller att alternativa driftsformer inom

vård och omsorg skulle

ha en gynnsam inverkan på hälsa och ett meningsfullare

arbetsliv. Utskottet delar

uppfattningen att speciell uppmärksamhet måste ägnas åt

problem med arbetsrelaterad

ohälsa inom vårt och omsorg. Utskottet anser dock att

problemen inte skulle lösas

genom omfattande omläggning av vård- och omsorgssystemen på

det sätt som motionerna

förespråkar. I syfte att minska sjukfrånvaron i den offentliga

sektorn avsattes under

2001 och 2002 totalt 70 miljoner kronor till

försöksverksamhet för det förebyggande

och rehabiliterande arbetet på arbetsplatserna. Vid

halvårsskiftet 2004 hade sju av 19

projekt avslutats. Regeringen har uppdragit åt Verket för

innovationssystem (Vinnova)

att följa och utvärdera försöksverksamheten. Syftet med

uppdraget är att samlat kunna

dra slutsatser från projekten, få en effektiv spridning av

resultaten och ge underlag

för fortsatt forskning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1

september 2006.

Riksrevisionen har på flera punkter haft synpunkter på

styrning, redovisning och

kontroll av Arbetsmiljöverket. Med tanke på den viktiga roll

myndigheten spelar för

svenskt arbetsliv är det viktigt att situationen förbättras.

Utskottet ser fram emot

den redovisning av resultatet av förändringsarbetet som

regeringen aviserar senast

till budgetpropositionen för år 2006.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet

motionerna Sf287 yrkandena

8 och 10 (m), Sf363 yrkande 36 (kd), A221 yrkandena 2 och 3

(m), A239 yrkande 5 (m),

A261 yrkandena 8 och 11 (c), A287 (v), A316 (s), A354

yrkandena 2 och 5-9 (kd), A355

yrkandena 1 och 2 (fp) och A356 yrkande 18 (kd).

System för individuell kompetensutveckling

Utskottet förslag i korthet

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning i

budgetpropositionen, att

det inte varit möjligt att konstruera ett tillfredsställande

system för

kompetenssparande. Samtliga motioner avstyrks.

Jämför reservation 29 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Ett livslångt lärande är en viktig utgångspunkt i

regeringens tillväxt- och

utbildningspolitik. Återkommande kompetensutveckling också i

förvärvsaktiv ålder blir

allt mer avgörande för att säkra ett högt arbetsutbud och en

hög sysselsättning. I

samband med en inledande skatteväxling 2000 avsattes 1,15

miljarder kronor årligen för

ett system med individuell kompetensutveckling.

Det har, trots betydande ansträngningar, inte varit

möjligt att konstruera ett

tillfredsställande system för kompetenssparande som

fått brett stöd hos

arbetsmarknadens parter. Sedan propositionen Ett

system för individuell

kompetensutveckling (prop. 2001/02:175) lades fram har

också rättspraxis ändrats.

Ändringen innebär att sparande för utbildningsändamål på det

sätt som systemet för

individuell kompetensutveckling syftade till redan är möjligt

till viss del i andra

former.

Regeringens uppfattning är dock att det fortfarande är

prioriterat att genomföra

åtgärder som ökar möjligheterna till ett livslångt lärande.

Därför anser regeringen

att en del av de avsatta medlen användas för två ändamål för

kompetensutveckling.

Till kompetensutveckling för personal som arbetar med vård

och omsorg av äldre

avsätts 450 miljoner kronor 2005 och 300 miljoner kronor 2006

och 2007. Möjligheterna

till studiemedel för äldre förbättras från höstterminen 2006,

vilket innebär ökade

resurser om 100 miljoner kronor 2006 och 250 miljoner kronor

årligen fr.o.m. 2007.

Regeringen redovisar i en särskild bilaga till

budgetpropositionen, utgiftsområde 14

bilaga 1, det arbete som bedrivits i Regeringskansliet

kring ett system för

individuell kompetensutveckling efter det att riksdagen

beslutade i enlighet med

regeringens förslag i proposition 2001/02:175.

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet

riktar i motion A338

skarp kritik mot regeringens hantering av frågan om

individuell kompetensutveckling.

Motionärerna beklagar att också Miljöpartiet, som i olika

sammanhang betonat vikten av

kompetensutveckling, valt att frångå sina tidigare

deklarationer om införande av ett

individuellt kompetenssparande. I motionen drar de fyra

förstnämnda partierna

gemensamt upp riktlinjerna för ett system för individuell

kompetensutveckling.

Enligt partierna är det viktigt att Sverige återfår sin forna

ställning i toppen av

den s.k. välståndsligan. Dagens situation är bekymmersam. I

många kommuner är en

tredjedel av den arbetsföra befolkningen antingen

arbetslös, föremål för någon

arbetsmarknadspolitisk insats eller förtidspensionerad.

Arbetslivet genomgår en snabb förändring. Globalisering

och teknikintensifiering

leder till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Det blir allt

vanligare att en person

varit anställd hos flera arbetsgivare och att man växlar mellan

utbildning och arbete.

Utbildningen är färskvara, och många gamla yrken är på

tillbakagång samtidigt som nya

tillkommer.

Det är viktigt att man understöder det livslånga

lärandet och ökar människors

möjligheter att förkovra sig och utvecklas. Utbildning och

kompetens är nyckelord för

framtidens arbetsmarknad. Därför ska ett system införas

för sparande till

kompetensutveckling. Systemet ska vara individuellt och

frivilligt. Kompetenssparande

främjar möjligheterna för individen att utbilda sig vidare.

När kompetensen stärks

ökar den enskildes trygghet på arbetsmarknaden liksom

benägenheten att pröva

utmaningar i arbetslivet. Ökade möjligheter till

kompetenssparande är därför en viktig

komponent i en strategi för långsiktig tillväxt.

Kompetenssparande är inte bara positivt ur ett

individperspektiv. Sådant sparande

bidrar till kompetenshöjning och därmed till att begränsa

arbetslösheten. Landets

förmåga att stå emot ekonomiska kriser förstärks.

Systemet ska bygga på en möjlighet för fysiska personer att

med skattemässig verkan

göra insättningar på individuella kompetenssparkonton. Det ska

inte bara gälla för

anställda, utan det är också viktigt att

egenföretagare ges möjlighet att

kompetensspara.

Medlen på kompetenssparkontot är individens egna och ska

kunna användas till sådan

kompetensutveckling som den enskilde själv bestämmer.

Kompetensutveckling bör ges en

vid definition. Om sparmedlen inte kommer till användning för

kompetensutveckling bör

de kunna användas för att förstärka pensionen.

Den avdragsrätt som regeringen tidigare (prop. 2001/02:175)

förordat är otillräcklig

för att nå reformens syfte. Avdragsrätten bör gälla för

insättningar upp till ett

prisbasbelopp per år.

För låginkomsttagare bör det införas någon form av extra

skattekredit eller bidrag.

Arbetsgivarnas medverkan är viktig för att stödja och

utveckla individernas

kontinuerliga vidareutbildning. Det är angeläget att få deras

medverkan bl.a. därför

att kapitalet i systemet då kan byggas upp i en snabbare takt.

I syfte att stimulera

arbetsgivare att bidra till den anställdes eget

utbildningssparande bör det införas en

rätt till avdrag för sociala avgifter vid avsättningar

till den anställdes

kompetenssparkonto.

Två av de ovannämnda partierna lägger i egna parti- och

kommittémotioner fram

förslag med motsvarande eller liknande innehåll, Folkpartiet

i motionerna Sk454

yrkande 11 och Ub321 yrkande 11 och Kristdemokraterna i

motionerna 2003/04:MJ63

yrkande 49, A353 yrkande 7, A354 yrkande 3 och A356 yrkande 16.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning i

budgetpropositionen, att det trots

betydande ansträngningar inte varit möjligt att konstruera

ett tillfredsställande

system för kompetenssparande, och avstyrker därmed motionerna

2003/04:MJ63 yrkande 49

(kd), Sk454 yrkande 11 (fp), Ub321 yrkande 11 (fp), A338 (m,

fp, kd, c), A353 yrkande

7 (kd), A354 yrkande 3 (kd) och A356 yrkande 16 (kd).

Anslag på utgiftsområde 14 för 2005

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om fördelning av

anslag på

utgiftsområde 14 och om bemyndiganden för verksamhet i några

myndigheter på

området. För Arbetslivsinstitutet föreslår utskottet en 50

miljoner kronor

högre nivå när det gäller bemyndigande att ingå ekonomiska

förpliktelser som

avser åren 2006-2008. Anslagsnivån påverkas inte av detta.

Samtliga motioner

avstyrks.

Jämför särskilda yttranden från m, fp, kd respektive c.

Anslag 23:1 Arbetsmiljöverket

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

2003 Utfall 653 948 Anslagssparande 23 264

-----------------------------------------------------

2004 Anslag 639 919 Utgiftsprognos 627 056

-----------------------------------------------------

2005 Förslag 648 862

-----------------------------------------------------

2006 Beräknat 656 051 1

-----------------------------------------------------

2007 Beräknat 667 469 2

-----------------------------------------------------

1Motsvarar 648 884 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 648 918 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser utgifter för personal, lokaler samt för övrig

förvaltning vid

Arbetsmiljöverket. Anslaget omfattar även utgifter för den

regionala

skyddsombudsverksamheten. I propositionen framhålls att en väl

fungerande

tillsyn behövs och att det är viktigt att utvecklingen av

tillsynen fortgår

och effektiviseras. Regeringen anser också att det är viktigt

att verket

fortsätter att utveckla samspelet mellan central och lokal nivå i

tillsynen.

Ett annat område som verket måste uppmärksamma särskilt är att

utveckla

metoder för en kvalificerad utvärdering av de insatser som

verket gör. Med

anledning av Riksrevisionens rapport Arbetsmiljöverkets

tillsyn (RIR

2004:14) kommer regeringen, som tidigare nämnts, senast i

samband med

budgetpropositionen för 2006 att återkomma till riksdagen med en

redogörelse

för de åtgärder som vidtagits och vilka resultat som uppnåtts.

Regeringen föreslår att anslaget minskas med 2 miljoner

kronor som förs

över för att finansiera viss isocyanatforskning i Hässleholm

och att

forskningen fortsätter att bedrivas inom ramen för Stockholms

universitets

ledning under 2005. Anslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser

m.m. minskas

med 1 350 000 kr för samma ändamål (jfr anslag 23:3 nedan).

Totalt förs

alltså 3 350 000 kr över från utgiftsområde 14 Arbetsliv till

anslag 25:29

Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning inom

utgiftsområde

16 under 2005. Cirka 5 miljoner kronor förs tillbaka till anslag

23:1 som en

följd av att den tillfälliga satsningen för att finansiera

flyttningen av

Belastningsskadecentrum till Högskolan i Gävle under 2004 upphör

från och

med 2005.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2005 för

anslag 23:1 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför

utgifter på högst 18 550 000 kr under 2006 (budgetpropositionen,

UO14 punkt

1). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på

648 862 000

kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna

del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

--------------------------------------------------------------

--

Regeringens m fp kd

c

förslag

--------------------------------------------------------------

--

648 862 -100 000 -100 000

--------------------------------------------------------------

--

Folkpartiet lägger i motion A375 yrkande 19 i denna del

sparbeting på Arbetsmiljöverket

och räknar med att anslaget kan minskas med 100 miljoner

kronor i förhållande till

regeringens förslag.

Kristdemokraterna menar i motion A356 yrkandena 28

och 33 i denna del att

Arbetsmiljöverket under de senare åren fått kraftigt ökade

anslag, vilket bl.a. fått till

följd att alla medel inte kunnat förbrukas. Med tanke på de

ökade anslagen under senare år

och den rationaliseringspotential som bör finnas

efter sammanslagningen av

Arbetarskyddsstyrelsen och de regionala yrkesinspektionerna

bedöms att en besparing på 100

miljoner kronor är möjlig. Kristdemokraterna vill

införa en ny och samordnad

rehabiliteringsförsäkring i linje med förslaget i utredningen

Rehabilitering till arbete

(SOU 2000:78). Denna försäkring skulle avlasta

Arbetsmiljöverket från en del

arbetsuppgifter som myndigheten fått.

Rehabiliteringsförsäkringen föreslås gälla från den

1 januari 2005. För budgetåret 2005 beräknar

Kristdemokraterna anslaget till ett 100

miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som anser att anslaget är väl avvägt, tillstyrker

regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget och avstyrker motionerna A356

yrkandena 28 och 33 i denna

del (kd) och A375 yrkande 19 i denna del (fp).

I slutet av detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets ställningstagande i

fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om

bemyndigande för år 2005

(budgetpropositionen, UO14 punkt 1).

Anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

2003 Utfall 295 727 Anslagssparande 23 299

-----------------------------------------------------

2004 Anslag 309 420 Utgiftsprognos 289 650

-----------------------------------------------------

2005 Förslag 360 771

-----------------------------------------------------

2006 Beräknat 364 749 1

-----------------------------------------------------

2007 Beräknat 321 075 2

-----------------------------------------------------

1Motsvarar 360 771 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 312 159 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för Arbetslivsinstitutets (ALI)

forsknings- och

utvecklingsverksamhet, inklusive samarbetsavtal med externa

parter samt

utbildningsverksamhet och annan kunskapsförmedling. Anslaget

omfattar även

kostnader för personal och lokaler samt övriga

förvaltningskostnader.

Regeringens bedömning är att ALI under 2003 har gjort

värdefulla insatser

inom arbetslivsområdet. ALI har bidragit till att kunskapen om

viktiga faktorer

och samband har ökat. Den budgetsanering som regeringen beställt

är utförd. ALI

bör fortsätta utvecklingsarbetet utifrån den femåriga

utvecklingsplan som

presenterades hösten 2003. De speciella förutsättningar som

finns vid ALI för

samverkan mellan forskare inom olika forskningsområden och

discipliner bör tas

tillvara och utvecklas ytterligare. Arbetslivsforskning

bör bedrivas i

samverkan med andra myndigheter, vetenskapliga institutioner,

universitet och

högskolor inom och utom landet och då bör samfinansiering

eftersträvas.

Spridning av information och kunskaper är en väsentlig del i

ALI:s verksamhet

som bör utvecklas och stärkas.

Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor per år under

2005 och 2006

tillförs detta anslag för försöksverksamhet med

arbetstidsförkortning. Ett

uppdrag till ALI förbereds där institutet ges i uppgift att

organisera ett

sådant försök. Syftet med försöket är att klarlägga

sambandet mellan

arbetstidens längd och arbetstagarnas hälsa. För att förstärka

Arbetsdomstolens

verksamhet minskas anslaget med 1 miljon kronor som förs

till anslag 23:4

Arbetsdomstolen (jfr anslag 23:4 nedan). Den tillfälliga

satsningen om 3

miljoner kronor till metodutveckling för företagshälsovården

under 2004 upphör

vid ingången av 2005.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2005 för

ramanslag 23:2 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför

utgifter på högst 50 miljoner kronor under 2006-2008

(budgetpropositionen, UO14

punkt 2). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag på

360 771 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14,

punkt 4 i denna

del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

-------------------------------------------------------------

---

Regeringens m fp kd

c

förslag

-------------------------------------------------------------

---

360 771 -50 000 -150 000 -100 000 -280

000

-------------------------------------------------------------

---

Moderaterna beräknar i motion A340 yrkande 4 i denna del

anslaget till 50 miljoner kronor

mindre än vad regeringen föreslår.

Folkpartiet föreslår i motion A375 yrkande 19 i denna del

att ALI läggs ned och att större

delen av dess forskningsanslag förs över till universitet

och forskningsråd. Under 2005

räknar partiet med att detta sparar 100 miljoner kronor av

myndighetens anslag. Folkpartiet

vill inte anslå de 50 miljoner kronor som regeringen

föreslår till ALI för försöket med

arbetstidsförkortning; partiet vill ha en ny mer flexibel

arbetstidslag. För budgetåret 2005

beräknar Folkpartiet anslaget till ett 150 miljoner kronor

lägre belopp än vad regeringen

föreslår.

Kristdemokraterna pekar i motion A356 yrkandena 29 och

33 i denna del på att allvarliga

brister har konstaterats i styrningen av ALI. Det krävs därför

att en rejäl översyn genomförs

av ALI och dess relationer till andra myndigheter.

Översynen ska vara grundlig och

förutsättningslös. Mycket talar för att ALI:s

forskningsresurser kommer till effektivare

användning om de finansierar forskning på universitet,

högskolor och andra organ.

Informationsspridningen och utbildningsverksamheten kan tas

över av Arbetsmiljöverket. ALI

bör omedelbart kunna genomföra en del rationaliseringar och

fokusera sin verksamhet, bl.a.

minska en del av sin bidragsgivning. Kristdemokraterna menar

att arbetslivsinriktad forskning

på organisationsområdet bör prioriteras. På tre års sikt

bör ALI kunna avvecklas och dess

uppgifter fördelas på Arbetsmiljöverket, universitet,

högskolor och andra aktörer. Anslaget

till ALI kan minskas med 50 miljoner kronor. Kristdemokraterna

anser att det inte finns någon

anledning att ge ALI 50 miljoner kronor extra för försök med

arbetstidsförkortning. Partiet

menar att arbetstidsfrågan bäst löses mellan

arbetsmarknadens parter. För budgetåret 2005

beräknar Kristdemokraterna anslaget till ett 100 miljoner

kronor lägre belopp än vad

regeringen föreslår.

Centerpartiet tydliggör i motion A365 att partiet vill

satsa på en decentraliserad

forskningsstruktur. Det är viktigt att bygga upp livskraftiga

forskningsmiljöer runt om i

landet. Därför bör en del av det forskningsarbete som i dag

utförs på ALI i stället bedrivas

ute på landets universitet och högskolor. För budgetåret 2005

beräknar Centerpartiet anslaget

till ett 280 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen

föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka betydelsen av att det finns

en fungerande organisation för

forskning och utveckling som rör de snabba och djupgående

förändringar som pågår inom

arbetslivet. ALI, vars uppgift är att forska, utveckla,

utbilda och förmedla kunskap om och i

arbetslivet, har en viktig roll i detta. Utskottet anser

också att det är viktigt att

arbetslivsforskning bedrivs i aktiv samverkan med

myndigheter, högskolor etc. Av

propositionen framgår att regeringen avser att genomföra en

extern utvärdering av ALI:s

verksamhet och att ambitionen är att kontinuerligt följa upp

myndighetens verksamhet för att

utvärdera dess effektivitet. Utskottet har i avsnittet om

allmän inriktning på utgiftsområde

14 Arbetsliv berört frågan om arbetstidsförkortning. Med

hänvisning till det ovan framförda

avstyrker utskottet motionerna A340 yrkande 4 i denna del

(m), A356 yrkandena 29 och 33 i

denna del (kd), A365 (c) och A375 yrkande 19 i denna del

(fp) samt tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets

ställningstagande i fråga om

anslagen på utgiftsområde 14.

När det gäller nivån på det bemyndigande som föreslås för

ALI kan utskottet konstatera -

efter underhandskontakter med Regeringskansliet - att

bemyndiganderamen inte omfattar

resurser för det tidigare redovisade försöket med

arbetstidsförkortning som sträcker sig över

två år. Bemyndigandet bör därför uppgå till ett 50 miljoner

kronor högre belopp än vad som

föreslås i propositionen. Detta påverkar inte anslagsnivån.

Utskottet tillstyrker därmed delvis regeringens förslag i

fråga om bemyndigande för år 2005

(budgetpropositionen, UO14 punkt 2) med den ändringen

att bemyndigandet utökas med

ytterligare 50 miljoner kronor, dvs. totalt 100 miljoner

kronor.

Anslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

2003 Utfall 44 451 Anslagssparande 1 549

-----------------------------------------------------

2004 Anslag 46 000 Utgiftsprognos 46 702

-----------------------------------------------------

2005 Förslag 44 650

-----------------------------------------------------

2006 Beräknat 44 650

-----------------------------------------------------

2007 Beräknat 44 650

-----------------------------------------------------

Anslaget är ett bidrag till arbetsmarknadens parter och

administreras av Arbetslivsinstitutet (ALI). Anslaget

avser kostnader för funktionsutbildning,

styrelserepresentantutbildning och allmänna informationsinsatser inom

arbetslivsområdet samt viss EU-bevakning.

Funktionsutbildningen avser främst arbetsmiljöutbildningar för

fackliga förtroendemän.

Regeringen har givit ALI i uppdrag att för budgetåret

2004 närmare redovisa användningen av medlen under

anslaget.

Regeringen föreslår att anslaget minskas med 1 350

000 kr för att finansiera viss isocyanatforskning i

Hässleholm och att forskningen fortsätter att bedrivas inom

ramen för Stockholms universitets ledning under

2005. Anslag 23:1 Arbetsmiljöverket minskas med 2

miljoner kronor för samma ändamål (jfr anslag 23:1 ovan).

Totalt förs 3 350 000 kr över från utgiftsområde 14

Arbetsliv till anslag 25:29 Stockholms universitet:

Forskning och forskarutbildning inom utgiftsområde 16 under

2005.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2005 för anslag 23:3 besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 33 500 000 kr under 2006 (budgetpropositionen,

UO14 punkt 3). Regeringen föreslår att riksdagen anvisar

ett ramanslag på 44 650 000 kr för budgetåret 2005

(budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens

förslag

Tusental kronor

------------------------------------------------------

----------

Regeringens m fp kd

c

förslag

------------------------------------------------------

----------

44 650 -10 000 -45 000

------------------------------------------------------

----------

Folkpartiet anser i motion A375 yrkande 19 i denna del

att ett sparande kan ske på anslaget och föreslår en minskning med 10

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

I motion A356 yrkande 33 i denna del anser

Kristdemokraterna att det är tveksamt om statliga bidrag i all evighet ska gå

till

utbildning av övriga fackliga förtroendevalda eftersom

stödet till de regionala skyddsombuden har överförts till Arbetsmiljöverkets

anslag. Enligt partiet bör de fackliga organisationerna

själva eller i samarbete med arbetsgivarna kunna klara sådan utbildning.

Kristdemokraterna anser att anslaget kan avskaffas helt

från och med 2005.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det inte skäl att nu

göra någon förändring av de bidrag som lämnas inom ramen för detta anslag

Utskottet, som ställer sig bakom regeringens förslag

till medelsanvisning, avstyrker motionerna A356 yrkande 33 i denna del (kd) och

A375 yrkande 19 i denna del (fp).

I slutet av detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om

bemyndigande för år 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 3).

Anslag 23:4 Arbetsdomstolen

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

2003 Utfall 22 964 Anslagssparande 1 550

-----------------------------------------------------

2004 Anslag 23 940 Utgiftsprognos 23 672

-----------------------------------------------------

2005 Förslag 25 282

-----------------------------------------------------

2006 Beräknat 25 488 1

-----------------------------------------------------

2007 Beräknat 25 911 2

-----------------------------------------------------

1Motsvarar 25 282 tkr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 25 282 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler samt för

övrig förvaltning vid Arbetsdomstolen.

Regeringen beslutade i juni 2004 att höja arvodena för

Arbetsdomstolens ledamöter och deras ersättare från den 1

juli 2004. Anslaget tillförs ytterligare 1 miljon

kronor som finansieras genom en minskning av anslag 23:2

Arbetslivsinstitutet (jfr anslag 23:2 ovan).

Kostnadsökningen under 2004 finansieras inom Arbetsdomstolens

befintliga ram.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag på 25 282 000 kr för budgetåret 2005

(budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens

förslag

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

-----------

Regeringens m fp kd c

förslag

-----------------------------------------------------

-----------

25 282 -25 282 -25 300

-----------------------------------------------------

-----------

Moderaterna, som är principiella motståndare till

specialdomstolar och partssammansatta domstolar, anser i motion A340 yrkande 4

i denna

del att Arbetsdomstolen ska läggas ned och dess

uppgifter överföras till det allmänna domstolsväsendet. Som en följd av

detta

ställningstagande kan anslaget utgå.

Folkpartiet menar i motion A375 yrkande 19 i denna

del att Arbetsdomstolen ska läggas ned och målen föras över till de

allmänna

domstolarna. Medlen på anslaget för Arbetsdomstolen

ska därför flyttas till utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat

liknande förslag och anser liksom tidigare att det inte är aktuellt att

lägga ned

Arbetsdomstolen. Utskottet kan i sammanhanget

notera att frågan om Arbetsdomstolen och diskrimineringsmålen

omfattas av

Diskrimineringskommitténs uppdrag (dir. 2002:11,

2003:69). Därmed avstyrker utskottet motionerna A340 yrkande 4 i denna del (m)

och A375

yrkande 19 i denna del (fp).

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

2003 Utfall 1 Anslagssparande 60

-----------------------------------------------------

2004 Anslag 71 Utgiftsprognos 72

-----------------------------------------------------

2005 Förslag 73

-----------------------------------------------------

2006 Beräknat 73 1

-----------------------------------------------------

2007 Beräknat 74 2

-----------------------------------------------------

1Motsvarar 73 000 kr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 73 000 kr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för nämndens verksamhet,

som huvudsakligen består av arvoden och ersättningar. Regeringen

föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 73 000 kr

för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna

del).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 23:6 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor

----------------------------------------------------

-

2003 Utfall 23 141 Anslagssparande 3 585

----------------------------------------------------

-

2004 Anslag 23 022 Utgiftsprognos 22 544

----------------------------------------------------

-

2005 Förslag 23 022

----------------------------------------------------

-

2006 Beräknat 23 022

----------------------------------------------------

-

2007 Beräknat 23 022

----------------------------------------------------

-

Anslaget avser huvudsakligen kostnader för Sveriges

medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO). En del av

anslaget avser

kostnader för deltagande i ILO:s verksamhet och för

ILO-kommittén. ILO:s beslutande församling, Internationella arbetskonferensen,

reviderade

under 2004 skalan för medlemsländernas bidrag

till organisationen. Sveriges andel utgör en knapp procent av ILO:s budget 2005

vilket är en

marginell minskning jämfört med 2004. Regeringen

föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 23 022 000 kronor för

budgetåret 2005

(budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av

sexuell läggning (HomO)

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

2003 Utfall 6 580 Anslagssparande -52

-----------------------------------------------------

2004 Anslag 8 098 Utgiftsprognos 7 897

-----------------------------------------------------

2005 Förslag 8 057

-----------------------------------------------------

2006 Beräknat 8 151 1

-----------------------------------------------------

2007 Beräknat 8 293 2

-----------------------------------------------------

1Motsvarar 8 057 000 kr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 8 057 000 kr i 2005 års prisnivå

Från anslaget finansieras kostnader för personal,

lokaler och andra förvaltningskostnader för Ombudsmannen mot diskriminering

på grund av sexuell läggning (HomO). Sedan den 1

juli 2003 har HomO i uppgift att se till att lagen om förbud mot

diskriminering efterlevs och sedan den 1 januari 2003

ska HomO enligt förordningen med instruktion för myndigheten förebygga

och motverka homofobi. Antalet ärenden till HomO har

ökat kraftigt och det finns ett fortsatt behov av omfattande insatser

mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell

läggning. Regeringen anser att verksamheten mot denna bakgrund bör

bedrivas med bibehållet anslag. Regeringen föreslår

att förstärkningen om 700 000 kr för åren 2001-2004 förlängs med

ytterligare tre år, dvs. för perioden 2005-2007. Syftet

är att förstärka myndighetens kontakter med arbetsmarknadens parter.

Medlen överförs från anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag om 8 057 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14

punkt 4 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens

förslag

Tusental kronor

---------------------------------------------------

-------------

Regeringens m fp kd c

förslag

---------------------------------------------------

-------------

8 057 -8 057 -1 000

---------------------------------------------------

-------------

Moderaterna vill i motion A340 yrkande 4 i denna

del att de fyra ombudsmännen som har i uppdrag att utöva tillsyn enligt

de olika lagarna mot

diskriminering i arbetslivet slås ihop till en

gemensam myndighet. Till följd därav sammanläggs också Jämställdhetsnämnden

och Nämnden mot

diskriminering. Moderaterna anser att anslaget för

HomO ska utgå. I motionen föreslås att det under utgiftsområde 14 i

stället inrättas en ny

myndighet, och att det skapas ett nytt anslag för

Ombudsmannen mot diskriminering som tillförs drygt 72 miljoner kronor för 2005.

Kristdemokraterna ser i motion A356 yrkandena 31

och 33 i denna del med hänvisning till det redovisade antalet ärenden ingen

anledning att öka

resurserna till HomO på det sätt som regeringen

föreslår. För budgetåret 2005 föreslår Kristdemokraterna en minskning av

anslaget med 1 miljon kronor

jämfört med regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat liknande synpunkter

och då hänvisat till den utredning (dir. 2002:11) som regeringen tillsatt för

att bl.a. överväga

en samordning eller sammanslagning av

några av eller samtliga av Handikappombudsmannen,

Jämställdhetsombudsmannen, HomO och

Diskrimineringsombudsmannen. Kommittén, som fått

nya uppgifter och därmed förlängd redovisningstid (dir. 2003:69), ska redovisa

uppdraget senast den

1 juli 2005.

Utskottet finner regeringens förslag till

medelsanvisning väl avvägt med tanke på HomO:s ökade arbetsvolym, bl.a.

till följd av den utökade

uppgiften att även ha tillsyn över 2003 års

diskrimineringslag. Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker

utskottet motionerna A340 yrkande

4 i denna del (m) och A356 yrkandena 31 och 33 i

denna del (kd) och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under

anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 23:8 Medlingsinstitutet

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

2003 Utfall 48 812 Anslagssparande 711

-----------------------------------------------------

2004 Anslag 49 103 Utgiftsprognos 49 196

-----------------------------------------------------

2005 Förslag 49 640

-----------------------------------------------------

2006 Beräknat 50 494 1

-----------------------------------------------------

2007 Beräknat 51 455 2

-----------------------------------------------------

1Motsvarar 49 640 000 kr i 2005 års prisnivå

2Motsvarar 49 640 000 kr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler,

lönestatistik och andra förvaltningskostnader för Medlingsinstitutet.

Regeringen

bedömer att Medlingsinstitutet med sina insatser

bidragit till en bättre fungerande lönebildning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag om 49 640 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt

4 i

denna del).

Motionen

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens

förslag

Tusental kronor

--------------------------------------------------

--------------

Regeringens m fp kd c

förslag

--------------------------------------------------

--------------

49 640 -3 000

--------------------------------------------------

--------------

Kristdemokraterna anser i motion A356 yrkande 33

i denna del att det bör övervägas om inte Medlingsinstitutet kan samverka eller

samlokalisera med någon

annan befintlig myndighet, t.ex. Kammarkollegiet,

för att på så sätt minska bl.a. de administrativa kostnaderna. Detta, och de

resursökningar myndigheten

fick förra året samt den rationaliseringspotential

som bör finnas, gör att partiet anser att en viss besparing kan göras

och anvisar ett anslag som

sammantaget är 3 miljoner kronor lägre än

regeringens.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som biträder regeringens förslag till

medelsanvisning, avvisar de besparingsförslag som framförs i ovanstående

motion. Utskottet avstyrker

därför motion A356 yrkande 33 i denna del (kd).

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställningstagande

i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

2003 Utfall 21 513 Anslagssparande 353

-----------------------------------------------------

2004 Anslag 22 145 1 Utgiftsprognos 22 592

-----------------------------------------------------

2005 Förslag 21 907

-----------------------------------------------------

2006 Beräknat 22 107 2

-----------------------------------------------------

2007 Beräknat 22 479 3

-----------------------------------------------------

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition

(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för 2005.

2Motsvarar 21 907 tkr i 2005 års prisnivå

3Motsvarar 21 907 tkr i 2005 års prisnivå

Anslaget avser kostnader för

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) med kansli och för Jämställdhetsnämnden.

Antalet anmälningar om

könsdiskriminering, antalet granskningar som ska

genomföras, deras komplexitet och arbetsgivares bristande förmåga att leva upp

till

jämställdhetslagens krav på aktiva åtgärder, är

faktorer som styr utgifterna på området. Utgifterna styrs också av JämO:s

insatser för

att följa upp lagens krav på aktiva åtgärder och för

att fullgöra det informationsansvar som åläggs myndigheten. Regeringen anser

att

JämO:s uppgift fortsatt ska vara att motverka

könsdiskriminering på arbetsmarknaden och i högskolan. Myndigheten ska i detta

syfte utöva

tillsyn enligt jämställdhetslagen och se till att

metoder för att motverka könsdiskriminering, inklusive lönediskriminering,

finns

tillgängliga och sprida dem.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag på 21 907 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14

punkt 4 i

denna del).

Motionen

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens

förslag

Tusental kronor

----------------------------------------------------------------

Regeringens m fp kd c

förslag

----------------------------------------------------------------

21 907 -21 907

----------------------------------------------------------------

Moderaterna vill i motion A340 yrkande 4 i denna

del att de fyra ombudsmännen som har i uppdrag att utöva tillsyn enligt de

olika lagarna mot diskriminering i

arbetslivet slås ihop till en gemensam myndighet.

Till följd därav sammanläggs också Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot

diskriminering. Moderaterna anser att

anslaget för JämO ska utgå. I motionen föreslås

att det under utgiftsområde 14 i stället inrättas en ny myndighet och att det

skapas ett nytt anslag, Ombudsmannen

mot diskriminering, som tillförs drygt 72 miljoner

kronor för 2005.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande

under anslag 23:7 tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisnin

under anslag 24:1 och avstyrker

därför motion A340 yrkande 4 i denna del (m).

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställningstagande

i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

2003 Utfall 11 248 Anslagssparande 9 317

-----------------------------------------------------

2004 Anslag 13 706 1 Utgiftsprognos 22 748

-----------------------------------------------------

2005 Förslag 7 706

-----------------------------------------------------

2006 Beräknat 7 706

-----------------------------------------------------

2007 Beräknat 7 706

-----------------------------------------------------

1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska

vårproposition (bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med

budgetpropositionen för 2005.

Anslaget avser kostnader för åtgärder som syftar

till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Anslaget ska användas för

att stödja

verksamheter som syftar till att främja jämställdhet

mellan kvinnor och män samt organisationer som driver projekt med detta syfte.

Anslaget

kan även användas för att pröva nya metoder inom

jämställdhetsarbetet.

Inom Näringsdepartementet har det bedrivits

verksamhet som har finansierats av anslaget. Anslaget föreslås minskas med 6

miljoner kronor

för 2005. Medlen förs till anslag 90:5

Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse som ökas i

motsvarande omfattning. En

fortsatt hög ambitionsnivå vad avser

Näringsdepartementets jämställdhetsarbete ska vara möjlig. Under 2005

föreslås anslag 24:2 även kunna

användas för stöd till kvinnoorganisationer.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett

ramanslag på 7 706 000 kr för budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt

i denna del).

Utskottet biträder regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av

utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 24:3 Delegation för stöd till

jämställdhetsintegrering (nytt anslag)

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

-----------------------------------------------------

2005 Förslag 4 000

-----------------------------------------------------

2006 Beräknat 0

-----------------------------------------------------

2007 Beräknat 0

-----------------------------------------------------

De statliga myndigheterna bör i sin verksamhet utgöra ett föredöme i frågor

som gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett stöd bör erbjudas till

myndigheterna i

deras arbete med jämställdhetsintegrering. Därför bör ett nytt anslag

upprättas för att finansiera kostnader för en delegation för stöd till

jämställdhetsintegrering.

Delegationens uppgifter ska vara att

- informera om jämställdhetsintegrering och om de statliga myndigheternas

ansvar för genomförandet av jämställdhetspolitiken,

- utforma utbildningar och samordna utbildningsinsatser för

jämställdhetsintegrering,

- vidareutveckla metoder för jämställdhetsintegrering,

- skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter.

Delegationen inrättas för en period om ett år.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 4 000 000 kr för

budgetåret 2005 (budgetpropositionen, UO14 punkt 4 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

----------------------------------------------------------------

Regeringens m fp kd c

förslag

----------------------------------------------------------------

4 000 -4 000 -4 000

----------------------------------------------------------------

Moderaterna föreslår i motion A340 yrkande 4 i denna del att anslaget

utgår, dvs. en minskning med 4 miljoner kronor.

Kristdemokraterna anser i motion A356 yrkandena 32 och 33 i denna del

att satsningar på jämställdhet ska finansieras av respektive förvaltning, p

samma sätt som alla företag i Sverige själva får

finansiera sitt jämställdhetsarbete och yrkar på en besparing med 4

miljoner kronor, motsvarande hela anslaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens uppfattning att myndigheterna

bör vara ett föredöme i frågor som gäller jämställdhet mellan kvinnor och

män, välkomnar initiativet till en delegation för

jämställdhetsintegrering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning och avstyrker därför motionerna A340 yrkande 4 i denna del

(m) och A356 yrkandena 32 och 33 i denna del (kd).

Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets

ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Föreslaget nytt anslag: 24:4 Ombudsmannen mot diskriminering (m)

Som framgår under anslag 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund

av sexuell läggning (HomO) och anslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen (JämO)

förordar Moderaterna i motion A340 yrkande 4 i denna

del att de fyra ombudsmännen som har till uppgift att utöva tillsyn

över lagstiftningen mot diskriminering i arbetslivet slås ihop till en

gemensam myndighet. Till följd därav sammanläggs även

Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering.

För att finansiera den nya myndigheten föreslås att 72 801 000 kr

anvisas på detta nya anslag för 2005.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande under anslag 23:7

avstyrker utskottet motion A340 yrkande 4 i denna del (m).

Sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen m.m. på

utgiftsområde 14 Arbetsliv

Av nedanstående tabell framgår utskottets och

oppositionspartiernas förslag till fördelning på anslag på utgiftsområde 14.

Belopp i tusental kronor

------------------------------------------------------------------

-------

Anslag Anslags-Utskottets

typ förslag

(m) (fp) (kd) (c)

------------------------------------------------------------------

-------

------------------------------------------------------------------

-------

23:1 (ram) 648 862 -100 000 -100 000

Arbetsmiljöverket

------------------------------------------------------------------

-------

23:2 (ram) 360 771 -50 000 -150 000 -100 000 -

280 000

Arbetslivsinstitutet

------------------------------------------------------------------

-------

23:3 Särskilda (ram) 44 650 -10 000 -45 000

utbildningsinsatser

m.m.

------------------------------------------------------------------

-------

23:4 (ram) 25 282 -25 282 -25 300

Arbetsdomstolen

------------------------------------------------------------------

-------

23:5 Statens nämnd (ram) 73

för arbetstagares

uppfinningar

------------------------------------------------------------------

-------

23:6 (ram) 23 022

Internationella

arbetsorganisationen

(ILO)

------------------------------------------------------------------

-------

23:7 Ombudsmannen (ram) 8 057 -8 057 -1 000

mot diskriminering

på grund av sexuell

läggning (HomO)

------------------------------------------------------------------

-------

23:8 (ram) 49 640 -3 000

Medlingsinstitutet

------------------------------------------------------------------

-------

24:1 (ram) 21 907 -21 907

Jämställdhetsombudsmannen

------------------------------------------------------------------

-------

24:2 Särskilda (ram) 7 706

jämställdhetsåtgärder

------------------------------------------------------------------

-------

24:3 Delegation för (ram) 4 000 -4 000 -4 000

stöd till

jämställdhetsintegrering

------------------------------------------------------------------

-------

24:4 Ombudsmannen (ram) +72 801

mot diskriminering

(nytt anslag)

------------------------------------------------------------------

-------

------------------------------------------------------------------

-------

Summa 1 193 -36 445 -285 300 -253 000 -

280 000

970

------------------------------------------------------------------

-------

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

(punkt 1) (m, fp, kd, c)

av Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Stefan

Attefall (kd), Patrik Norinder (m), Carl B Hamilton (fp), Henrik Westman (m) oc

Liselott Hagberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs under Ställningstagande i reservation 1. Riksdagen bifaller därmed

motionerna 2003/04:MJ63 yrkandena 44, 46 och 47, 2003/04:MJ65 yrkande 11,

2004/05:Sf288

yrkandena 15 och 18-20, 2004/05:Sf360 yrkande 4, 2004/05:Sf365

yrkande 10, 2004/05:Ub436 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:N393 yrkande 20,

2004/05:A261 yrkandena 1, 2 i denna del och 3, 2004/05:A342 yrkandena 3,

5 och 6,

2004/05:A356 yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna del samt

2004/05:A375 yrkandena 1, 2, 10 och 17 och avslår motionerna 2004/05:K459

yrkande 12, 2004/05:N308 yrkande 4, 2004/05:N404 yrkandena 1 och 7, 2004/05:N40

yrkande

35, 2004/05:A215 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A221 yrkandena 1,

4 och 8, 2004/05:A226, 2004/05:A239 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:A257,

2004/05:A273 yrkandena 1-5, 2004/05:A277 yrkande 1, 2004/05:A289, 2004/05:A317

samt

2004/05:A350 yrkandena 1 och 10.

Ställningstagande

Inledning

Arbets- och företagslinjen måste stärkas i svensk politik. Detta är

utgångspunkten när våra partier, som tillsammans utgör Allians för Sverige,

formar vår politik.

Den ekonomiska politiken måste utformas så att den ger hög

och uthållig tillväxt och på så vis säkrar sysselsättning, trygghet och

välstånd. För att göra detta möjligt måste strukturreformer genomföras och en

betydande

omläggning av politiken ske. Ett antal angelägna åtgärder har

anknytning till arbetsmarknaden.

Den ekonomiska tillväxten är starkt beroende av det totala

antalet arbetade timmar och produktivitetsutvecklingen i stort. Detta tar vi

fasta på i vår politik. Vi vill särskilt peka på vikten av att öka antalet

arbetade

timmar i ekonomin, vilket också innebär att fler människor kommer i

arbete och att det tillkommer fler arbetsgivare. Det finns också skäl at

framhålla arbetets värde och betydelse för människor. Det gäller inte minst

ungdomar, en grupp där arbetslösheten fortfarande ligger på hög

nivå.

Regering och riksdag kan påverka utvecklingen genom reformer för

en bättre fungerande arbetsmarknad, strategiska skattesänkningar på arbete och

företagande samt förenklade regelverk.

Politiken måste läggas om så att det arbetstidsbortfall

motsvarande en dryg miljon människor som inte går till arbetet en vanlig dag

bringas ned till normala nivåer. Människor som vill arbeta måste ges en reell

chans att

göra detta. På grund av arbetslöshet, sjukskrivning, förtidspension

eller annat utanförskap går motsvarande 20 % av befolkningen i åldern 20-64 år

inte till något arbete. Detta är ett allvarligt slöseri med mänsklig

värdighet och mänskliga resurser.

Ett nytt, väldefinierat sysselsättningsmål bör fastställas. Under

arbetet har framkommit att antalet arbetade timmar per invånare är en stark

kandidat till ett sådant mål, förutom dagens mål om minst 80 % sysselsättning

genomsnitt och särskilda insatser i områden där andelen

understiger 60 %. Dessa mål återspeglar att det för ökad tillväxt krävs att fle

individer kommer i arbete och att antalet arbetade timmar måste öka. Målet om

60 %

fäster uppmärksamheten på att ambitionen vad gäller

sysselsättningen måste vara hög i alla delar av landet.

Ett omfattande program genomförs för att få människor i

arbete genom bl.a. översyn och en mer sysselsättningsfrämjande utformning av

reglerna för arbetslöshetsförsäkringen och andra delar av

socialförsäkringssystemet,

liksom analys av den reella integration som i dag finns mellan

olika system samt en uppstramande översyn av hur reglerna tillämpas.

Huvudpunkterna i vår politik är följande:

· Det måste bli mer lönande att arbeta. Bidragssystemen bör

reformeras bl.a. vad avser ersättningsnivåer och villkor i övrigt. Människor

måste snabbare än i dag komma ut på arbetsmarknaden, och det ska löna sig bättr

att

stanna där längre än i dag. Äldres vilja att arbeta ska

stimuleras och underlättas.

·

· Människor måste komma tillbaka i arbete igen. Frånvaron måste

minskas och inflödet i förtidspensionering stoppas. Detta kräver åtgärder

på en rad områden alltifrån arbetsplatsfrågor till bättre fungerande system för

rehabilitering och bättre villkor för barnfamiljerna.

·

· Skatte- och bidragssystemen reformeras så att de stimulerar och

gör att det lönar sig bättre att arbeta - trösklar och marginaleffekter måste

minskas.

·

· Arbetsmarknadspolitiken bör reformeras och ges en ny inriktning.

Individerna - inte kollektiv eller klasser - ska stå i fokus för den förnyade

arbetsmarknadspolitiken. Fler måste komma i arbete snabbare. En arbetsmarknad

för alla måste skapas.

·

· Hinder mot att kvinnor utvecklar hela sin potential måste

undanröjas genom såväl opinionsbildning som direkta åtgärder.

·

· Regler måste utformas bättre och enklare så att de underlättar

för invandrare att snabbt komma in på arbetsmarknaden.

·

· Satsningar måste till på kompetens i arbetslivet, utbildning och

forskning. Arbetsmarknadsutbildningen måste effektiviseras.

·

· Europasamarbetets fördelar måste utnyttjas, bl.a. genom att

Lissabonprocessen reformeras så att den mer uttalat inför jämförelser med lände

som Norge, USA, Japan och Kanada för att bidra till att förbättra den europeisk

arbetsmarknadens funktionssätt och till att effektivisera den

ekonomiska politiken.

·

Utöver åtgärderna för att fler ska komma i arbete och att antalet

arbetade timmar ska öka behövs bl.a. produktivitetsfrämjande insatser liksom

sunda offentliga finanser. Vi vill i detta sammanhang särskilt betona vikten a

att stärka det direkta sambandet mellan lönebildning och höjda

reallöner. Arbetsmarknadens parter har ansvar för löneförhandlingarna, men

staten bör bl.a. tydliggöra kopplingen mellan arbetslösheten och avgiften

till

arbetslöshetsförsäkringen.

Det dystra arbetsmarknadsläget

Våra beräkningar visar att motsvarande drygt en miljon

heltidsarbetande människor står utanför arbetsmarknaden på grund av

arbetslöshet, sjukskrivning, förtidspensionering m.m.

Nästan en halv miljard kronor om dagen spenderas på att dessa

människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden och i stället försörjs

genom bidrag och socialförsäkringar. Samtidigt införs nu ett nytt sjuklönesyste

med ett medfinansieringsansvar och absurda effekter, som att det

bl.a. ytterligare ökar kostnaderna för att anställa personal som riskerar att

bli sjuk. Arbetsgivarna kommer att noga granska varje arbetssökandes

sjukhistoria

och minsta risk att han eller hon blir sjuk kommer att tydligt

reducera den sökandes chans till arbete. Målet om färre sjukskrivningar kommer

inte att nås genom detta förslag.

Det dystra resultatet av regeringens politik är att den totala

arbetslösheten, såsom den officiellt redovisas inklusive arbetsmarknadsåtgärder

successivt har stigit under mandatperioden. I oktober 2002 uppgick den totala

arbetslösheten till 6,5 %, i oktober 2003 till 7,0 % och i oktober

2004 till 7,8 %.

Antalet människor i arbetsför ålder som inte har ett riktigt

arbete eller som vill arbeta mer har under samma period ökat med 100 000 och

uppgår nu till 760 000 personer.

------------------------------------------------------

| | Antal |I procent av

|

| | individer |

arbetskraften |

------------------------------------------------------

|Öppet arbetslösa | 217 000 | 4,9 |

------------------------------------------------------

|I | 129 000 | 2,9 |

|arbetsmarknadsåtgärder | | |

------------------------------------------------------

|Sammanlagd total | 346 000 | 7,8 |

|officiell arbetslöshet | | |

------------------------------------------------------

|Latent arbetssökande | 147 000 | 3,3 |

------------------------------------------------------

|Undersysselsatta | 267 000 | 6,1 |

------------------------------------------------------

|Antal människor i | 760 000 | 17,2 |

|arbetsför ålder som | | |

|inte har ett riktigt | | |

|arbete eller som vill | | |

|arbeta mer | | |

------------------------------------------------------

Källa: SCB:s översikt över arbetsmarknadsläget avseende oktober

2004

Regeringen för enligt vår mening en medveten politik som går ut på att

flytta människor mellan olika statistikkolumner för att kortsiktigt nå vissa

politiska mål.

Detta är enligt vår uppfattning oansvarigt och kortsynt.

Trots statistikpolitiken har regeringen inte lyckats nå sitt eget

sysselsättningsmål. Inte heller målet om att halvera antalet

socialbidragsberoende uppnås. Sitt

gamla mål om öppen arbetslöshet - att den öppna arbetslösheten skulle uppgå

till högst 4 % - har regeringen för länge sedan övergivit. Risken är stor att

det inte

går att uppnå regeringens mål om halvering av sjukfrånvaron.

Sysselsättningsmålet - att år 2004 skulle 80 % av befolkningen mellan 20 och

64 år vara reguljärt sysselsatt - har regeringen helt misslyckats med

att nå. I

dagsläget är det mindre än 77 % som har ett arbete som inte är en

arbetsmarknadspolitisk åtgärd och andelen är lägre än för ett år sedan. Enligt

regeringens

prognoser kommer målet inte heller att kunna nås under överskådlig tid.

Den expansion av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen nu planerar oc

genomför

minskar bokföringsmässigt den öppna arbetslösheten men gör inte att

sysselsättningsmålet nås; personer i åtgärder räknas inte in i målet.

Utvecklingen av sjukfrånvaron ligger hittills inte i linje med vad som krävs

för att uppnå regeringens mål om att halvera denna från 2002 års nivå på

110,5

miljoner sjukpenning-, karens- och sjuklönedagar till årsskiftet 2007/08.

Detta får återverkningar också på arbetsmarknaden. Enligt regeringens egna

uppgifter finns

det ca 122 000 personer som varit sjukskrivna mer än ett år och antalet

personer som mottar sjuk- och aktivitetsersättning har ökat kraftigt och

uppgår till ca

530 000 personer. Den höga sjukfrånvaron och det stora antalet

personer med sjuk- och aktivitetsersättning medför lidande för den enskilde,

höga sociala och

samhällsekonomiska kostnader som tränger undan andra angelägna välfärdsbehov

och leder dessutom till ett minskat arbetskraftsutbud och på sikt färre arbetad

timmar.

Målet om att halvera antalet socialbidragsberoende mellan 1999 och 2004 uppnås

inte heller. Även på denna punkt misslyckas regeringen, vilket också

erkänns i

budgetpropositionen. Enligt Kommunförbundet ökar kostnaderna för

socialbidrag i år. Ensamstående kvinnor med barn och utrikes födda är

överrepresenterade bland

personer med flerårigt socialbidrag. Trots att regeringen säger sig förespråka

arbetslinjen visar utvecklingen av bl.a. socialbidrag att så inte är fallet.

Brister i dagens arbetsmarknadspolitik

Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken har misslyckats. Det är uppenbart att

arbetsmarknadens funktionssätt har stora brister.

Vår kritik mot nuvarande system kan sammanfattas i följande punkter:

· Den förda politiken ger inte tillräcklig hjälp till dem som är mest

utsatta på arbetsmarknaden.

·

· Dagens politik ger för liten valfrihet för den enskilde.

·

· Styrningen av förmedlingsverksamheten fungerar dåligt - det

leder till att få jobb förmedlas, få anvisningar till arbete görs och att

kontrollen av

arbetsviljan är otillfredsställande.

·

· Många arbetsförmedlingar uppvisar stora brister när det gäller

att göra anvisningar av god kvalitet, vilket leder till dålig matchning

mellan

arbetssökande och lediga jobb.

·

· Arbetsförmedlarna har dubbla och motsägelsefulla roller gentemot de

arbetslösa genom att de både ska hjälpa och kontrollera.

·

· Förmedlingsverksamheten bedrivs varken enhetligt, rättssäkert

eller effektivt. Arbetslösa i olika delar av landet får inte en likvärdig

behandling i sina

kontakter med arbetsförmedlingen.

·

· Arbetsmarknadspolitiken saknar förmåga att ta till vara olika

förutsättningar i skilda delar av landet.

·

· Individuella handlingsplaner av god kvalitet tas inte fram för

arbetslösa arbetssökande vid förmedlingen, trots upprepade krav på detta från

riksdag och

regering.

·

· Dagens arbetsmarknadsåtgärder leder inte till minskad arbetslöshet eller

ökad sysselsättning men däremot till betydande undanträngningseffekter -

beräkningar

visar att för varje hundratal personer som deltar i arbetsmarknadsåtgärder

som innebär subventionerad sysselsättning försvinner mellan 60 och 70 riktiga

arbeten.

·

· Arbetsmarknadspolitiken har i långa stycken misslyckats i fråga om

samarbete med företag och näringsliv.

·

· Arbetsmarknadspolitiken förefaller ofta att motverka snarare än att främja

rörligheten på arbetsmarknaden.

·

· Arbetslöshetsförsäkringen har tappat sin funktion som

omställningsförsäkring - i stället för att erbjuda ett tillfälligt ekonomiskt

stöd mellan två arbeten

används den alltför ofta bara för att försörja människor under långa

perioder.

·

· Arbetslöshetsförsäkringen tillämpas inte på ett enhetligt och rättssäkert

sätt.

·

· Regeringen förmår inte utforma ett förslag om system för

individuellt kompetenssparande, trots upprepade löften.

·

Det finns ytterligare ett antal strukturproblem på arbetsmarknaden varav tre

ska nämnas här:

· Utanförskapet och svårigheterna för invandrare att få tillträde är ett

stort slöseri med resurser och orsakar stort lidande.

·

· Monopolen på de traditionella offentliga arbetsmarknaderna utestänger

kvinnor från karriärvägar, bra löneutveckling och arbetstider som tillgodose

kvinnors

önskemål.

·

Ökningen på senare år av sjukskrivningar och förtidspensioneringar

tyder på att sjukskrivningar och förtidspensioneringar används för

att avlasta

arbetsmarknadspolitiken.

Några huvudpunkter i en reformerad arbetsmarknadspolitik

Sverige måste få en arbetsmarknad som är rörlig och öppen - en arbetsmarknad

som är tillgänglig för alla. Den geografiska och sociala rörligheten behöver

öka. Den

stora arbetskraftsreserv och reservarmé av arbetslösa som skapats under år

efter år av socialdemokratiskt styre måste avskaffas.

Avgörande för möjligheten att få en radikal ökning av sysselsättningen är

ett dynamiskt företagsklimat där gamla och nya företag har möjlighet att

anställa fler

medarbetare. Kort sagt - Sverige behöver fler arbetsgivare.

Den arbetslöse är en medborgare med rätt att få kvalificerad service, men

ska även uppfylla krav för att få ersättningar. Platsförmedlingen måste

effektiviseras

och inriktas på den enskildes behov och förutsättningar. Tidig och individuell

service ska ges den enskilde i samband med att en handlingsplan upprättas.

Vi vill därför slå fast att den som blivit arbetslös har ett antal

rättigheter som staten måste uppfylla. Samtidigt har den som blivit

arbetslös ett antal

skyldigheter som hon eller han i sin tur måste uppfylla. Det handlar om att

etablera klara och tydliga spelregler.

Arbetslösa ska ha rätt att själva välja kostnadsfri arbetsförmedling oavsett

vem som utför förmedlingstjänsten.

Arbetslösa ska ha rätt att få stöd efter sina behov, förutsättningar och

intressen. Åtgärderna ska vara individuellt utformade med det enda övergripande

syftet att

så snart som möjligt ge de arbetslösa möjlighet att finna ett nytt arbete.

Samtidigt ska alla arbetslösa som uppbär arbetslöshetsersättning eller annat

ekonomiskt

stöd från samhället ha skyldighet att aktivt söka jobb och skyldighet att

delta i de åtgärder som är relevanta.

Alla arbetstagare måste uppfylla ett antal grundläggande villkor för

att bli berättigade till arbetslöshetsersättning. Den som blivit arbetslös ska

inte kunna

tacka nej till anvisade arbeten utan att ersättningen från

arbetslöshetsförsäkringen påverkas.

Möjligheterna att gå från sjukskrivning till arbete måste förbättras.

Utöver dessa åtgärder med direkt anknytning till det arbetsmarknadspolitiska

området vill vi ta krafttag mot de höga ohälsotalen. Detta behandlar vi närmare

i den

gemensamma fyrpartireservationen 27 under utgiftsområde 14 Arbetsliv.

Instrument för en effektivare arbetsmarknadspolitik

Sverige måste ha en aktiv och effektiv arbetsmarknadspolitik som syftar till

att snabbt och smidigt bidra till att matcha den arbetssökande med de arbeten

som finns

tillgängliga och rusta den arbetslöse för att kunna ta de arbeten som står

till förfogande. Arbetslinjen ska hävdas, dvs. att den arbetssökande i

första hand ska

erbjudas arbete eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Först när sådana

åtgärder inte finns tillgängliga ska arbetslöshetsunderstöd lämnas. Aktivitet

ska alltid

prioriteras framför passivt bidragsberoende.

Effektivare förmedlingsverksamhet

Dagens arbetsförmedling måste moderniseras och effektiviseras med utgångspunkt

från ett nytänkande som betonar förmedlingsverksamheten som en gentemot den

sökande synnerligen aktiv verksamhet med

ett i princip kontraktsformulerat förhållningssätt mellan

förmedlaren/förmedlingen, å ena sidan, och arbetssökanden, å den andra,

och med rättigheter och

skyldigheter för båda parter. Förmedlingsverksamheten ska baseras på

internationell forskning och vår nationella utvärderingsverksamhet vid främst

Institutet för

arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Flera olika aktörer

Vi vill se många konkurrerande aktörer inom arbetsmarknadspolitikens

område. Konkurrens och mångfald ökar kvaliteten och valfriheten för den

arbetslöse. Vi räknar

med att en rad nya aktörer såsom privata arbetsförmedlingar,

branschförmedlingar - exempelvis i fackföreningsregi, privata

utbildningsföretag, ideella föreningar och

bemanningsföretag växer fram. Aktörerna kommer att kunna erbjuda en mängd

olika alternativ med olika specialinriktningar till den arbetslöse.

I glest befolkade områden finns det inte alltid underlag för privata

bemanningsföretag. Om det inte finns privata aktörer ska myndigheten upphandla

sådana tjänster

eller i sista hand driva egna.

Översyn av Arbetsmarknadsverket

Det finns starka skäl för en grundlig översyn av AMV:s totala

organisation. En sådan översyn, inkluderande avveckling och organisatorisk

omstart för vissa

funktioner, bör leda till en radikalt omgjord organisation som bättre förmår

vara ett instrument och ett stöd för de förändringar som vi föreslår

denna

reservation.

Omställningsförsäkring

En ny arbetslöshetsförsäkring i form av en omställningsförsäkring

införs. Försäkringen ska till skillnad från vad som är fallet i dag ha ett

väl fungerande

regelsystem som efterlevs av såväl förmedlingen som arbetslöshetskassan.

Kunskap som underlag för beslut

Den ansvariga arbetsmarknadsmyndigheten bör regelbundet redovisa hur

sammansättningen av fattade beslut främjar uppsatta mål för verksamheten.

IFAU bör få en

viktigare roll än i dagens system och dess rapporter bör få ett större

genomslag i utformningen av politiken.

Slutsats

Sammanfattningsvis förordar vi alltså en helt annan politik än

regeringens för att komma till rätta med strukturproblemen på arbetsmarknaden,

öka arbetsutbudet och få en väl fungerande

arbetsmarknad. Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

2. Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde

13 Arbetsmarknad (punkt 1) (v)

av Camilla Sköld Jansson (v).

Förslag till riksdagsbeslut