Bet. 2004/05:JUU14

Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU14

Ökad användning av intensivövervakning med elektroniskkontroll, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition Ökad användning

av intensivövervakning med elektronisk kontroll (prop. 2004/05:34) jämte

två i ärendet väckta motioner. I propositionen föreslås att användningen

av intensivövervakning med elektronisk kontroll skall utökas inom ramen

för olika försöksverksamheter. Det skall ske dels genom att möjligheten

att avtjäna korta fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk

kontroll utökas till strafftider upp till sex månader, dels genom att

fler intagna får möjlighet att avtjäna den sista delen av straffet genom

intensivövervakning.

I propositionen föreslår regeringen vidare att det skall införas en

möjlighet att överklaga en övervakningsnämnds beslut om förlängd

övervakning till dess ålagd samhällstjänst fullgjorts samt en ändring i

lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid som innebär att tingsrätt

i vissa fall måste hålla sammanträde på helger i ärenden om besöksförbud

avseende gemensam bostad.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2005.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avslår

motionerna.

I ärendet finns fyra reservationer (m, fp, c) och ett särskilt yttrande

(fp, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Intensivövervakning vid fängelsestraff upp till sex månader

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:451)

om intensivövervakning med elektronisk kontroll såvitt avser 1 §, 5 §,

12 § och 14 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:34 i denna

del och avslår motionerna 2004/05:Ju16 yrkande 1 och 2004/05:Ju17 i

denna del.

Reservation 1 (m, fp)

2. Intensivövervakning som utslussning från anstalt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1974:203)

om kriminalvård i anstalt såvitt avser 33 a § första stycket. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:34 i denna del och avslår motion

2004/05:Ju17 i denna del.

Reservation 2 (m)

3. Helgsammanträde för prövning av besöksförbud avseende gemensam

bostad

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1930:173)

om beräkning av lagstadgad tid. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:34 i denna del och avslår motion 2004/05:Ju17 i denna del.

Reservation 3 (m)

4. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i brottsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt i den

mån det inte omfattas av beslutet i det föregående, och3. lag om ändring

i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll i

den mån det inte omfattas av beslutet i det föregående.Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:34 i denna del.

5. Utökat brottsofferperspektiv i påföljdssystemet

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju16 yrkande 2.

Reservation 4 (m, fp, c)

Stockholm den 25 januari 2005

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),

Britta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask

(m), Lennart Nilsson (s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd), Elisebeht

Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s), Torkild Strandberg

(fp), Johan Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson (m), Kerstin

Andersson (s) och Leif Björnlod (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Inom Justitiedepartementet har promemorian Ökad användning av

intensivövervakning med elektronisk kontroll (Ds 2004:7) utarbetats. Promemorian

innehåller förslag till en utvidgning av intensivövervakning med

elektronisk kontroll inom ramen för olika försöksverksamheter. Vidare har

inom Justitiedepartementet utarbetats en promemoria om ändring i lagen

om beräkning av lagstadgad tid (Ju2004/665/KRIM) och en promemoria med

förslag till ändring i brottsbalken (Ju2000/2540/L5). De tre promemoriorna

har remissbehandlats och sammanställningar av remissvaren finns

tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2004/966/KRIM, Ju2004/665/KRIM

och Ju2000/2540/L5).

Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att användningen av intensivövervakning

med elektronisk kontroll skall utökas inom ramen för olika försöksverksamheter.

Det skall ske dels genom att fler intagna får möjlighet att avtjäna

den sista delen av straffet genom intensivövervakning med elektronisk

kontroll, dels genom att möjligheten att avtjäna korta fängelsestraff

genom intensivövervakning utökas till strafftider upp till sex månader.

I propositionen föreslår regeringen vidare att det skall införas en

möjlighet att överklaga övervakningsnämnds beslut om övervakning till

dess samhällstjänsten fullgjorts samt en ändring i lagen (1930:173) om

beräkning av lagstadgad tid.

Utskottets överväganden

Intensivövervakning vid fängelsestraff upp till sex månader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar

i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll

innebärande att möjligheten att verkställa kortare fängelsestraff genom

intensivövervakning utökas från tre till sex månader. Jämför reservation

1 (m, fp).

Enligt 1 och 2 §§ lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk

kontroll får det, efter ansökan från den dömde, beslutas att en person

som skall avtjäna fängelse i högst tre månader skall verkställa detta

straff utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk

kontroll. Sådan verkställighet får dock inte ske av fängelsestraff som

utdömts i kombination med skyddstillsyn enligt 28 kap. 3 § brottsbalken.

Verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll sker

under ledning av den lokala kriminalvårdsmyndigheten. Verkställigheten

innebär att den dömde förbjuds att lämna sin bostad annat än för vissa

av kriminalvården bestämda ändamål och på särskilt angivna tider. Under

verkställigheten utanför anstalt skall den dömde bl.a. iaktta skötsamhet,

efter förmåga söka försörja sig samt avhålla sig från bl.a. alkohol,

narkotika och dopningsmedel. Kriminalvården kan även meddela andra

föreskrifter för verkställigheten. Att utegångsförbudet efterlevs

kontrolleras med elektroniska hjälpmedel och genom kriminalvårdens hembesök.

I samband med hembesöken kontrolleras också att alkohol- och drogförbudet

efterlevs.

I propositionen föreslås att möjligheten att verkställa korta fängelsestraff

genom intensivövervakning utökas från tre till sex månader.

Regeringen anför i propositionen att den föreslagna utökade användningen

av intensivövervakning är avsedd att pågå under en försöksperiod i

avvaktan på en ny kriminalvårdslag (s. 30 f. och s. 45 f.). Vidare anför

regeringen att den avser att ge Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppdrag

att - i samband med en förlängning av uppdraget att utvärdera

försöksverksamheten med förstärkta frigivningsförberedelser - även utvärdera

utökningen av verksamheten med intensivövervakning som alternativ till

korta fängelsestraff. Två centrala frågor att belysa i den utvärderingen

är effekterna på återfall i brott och hur intensivövervakningen upplevs

av de inblandade, inte minst vilken syn brottsoffren har på reformen.

Avsikten är att försöksverksamheten skall utgöra underlag för regeringens

beredning av en ny kriminalvårdslag. Erfarenheterna kommer också att

kunna vara till nytta för en påföljdsöversyn (s. 43 f.).

I motionerna Ju16 (fp) och Ju17 (m) yrkas avslag på propositionen i

denna del. Motionärerna anför bl.a. att ett utökat tillämpningsområde

för intensivövervakning riskerar att äventyra förtroendet för

påföljdssystemet.

Utskottet gör följande bedömning.

Flera skäl kan anföras för att begränsa användningen av fängelse i

anstalt. Skadeverkningarna av anstaltsvistelsen och den negativa inverkan

ett institutionaliserande kan ha för möjligheterna till återanpassning

till samhället är väl kända. Inlåsningen innebär att den dömde isoleras

och passiviseras samtidigt som denne riskerar att i fängelsemiljön

utveckla en kriminell identitet. I stället bör så långt det är möjligt

och lämpligt i det enskilda fallet andra former för verkställighet av

fängelsestraff tillämpas. Erfarenheterna från användning av intensivövervakning

med elektronisk kontroll är hittills mycket positiva. Intensivövervakningen

gör det möjligt att långtgående och kännbart inskränka den dömdes frihet

samtidigt som fängelsevistelsens negativa konsekvenser kan undvikas, bl.

a. genom att den dömde kan fortsätta arbeta eller bedriva annan

sysselsättning samt upprätthålla normala sociala relationer.

Användande av intensivövervakning har också prövats under längre perioder

än tre månader i försöksverksamheten med användande av intensivövervakning

för utslussning från anstalt. Försöket har såvitt kan bedömas utfallit

väl. Utifrån BRÅ:s första rapport med utvärdering av försöksverksamheten

(BRÅ Rapport 2003:4) kan det konstateras att antalet misslyckanden bland

de utslussningsklienter som verkställde upp till fyra månader av

fängelsestraffet genom intensivövervakning varit mycket få (se vidare nedan

under rubriken Intensivövervakning som utslussning från anstalt).

Mot de nu redovisade skälen för att utöka användningsområdet måste

ställas risken för att en utökad användning av intensivövervakning minskar

förtroendet för påföljdssystemet, något som också anförs av motionärerna.

Denna risk måste naturligtvis tas på stort allvar. Självfallet är det

inte möjligt att i strävandena att finna en verkställighetsform som i

så liten utsträckning som möjligt är skadlig för den dömde bortse från

effekterna på tilltron till systemet som sådant. Även om intensivövervakning

är en för den enskilde mycket ingripande åtgärd kan den enligt utskottets

mening i just ingripandehänseende inte helt jämställas med verkställighet

i anstalt. Formen för verkställighet av fängelsestraff kan i detta

sammanhang alltså inte ses helt skild från påföljdssystemet i övrigt.

Det är därför angeläget att iaktta försiktighet vid utökning av

tillämpningsområdet för intensivövervakning.

Utskottet anser att det i vart fall under en försöksperiod är lämpligt

att utöka tillämpningsområdet för intensivövervakning. Utskottet

förutsätter att det i den förutskickade BRÅ-utvärderingen eller i annat

lämpligt sammanhang undersöks om tilltron till påföljdssystemet påverkats

till följd av utökningen av tillämpningsområdet för intensivövervakning

och vilken acceptans utökningen av denna verkställighetsform har bland

brottsoffer.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller propositionen i nu behandlad

del och avslår motionerna Ju16 och Ju17 i nu behandlade delar.

Intensivövervakning som utslussning från anstalt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till vissa

ändringar i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt som innebär att

intensivövervakning i större utsträckning skall kunna användas vid

utslussning från fängelsestraff. Jämför reservation 2 (m).

Sedan den 1 oktober 2001 pågår en försöksverksamhet som gör det möjligt

för dömda som avtjänar fängelsestraff i lägst två år att, som ett led

i utslussningen, få avtjäna högst fyra månader av straffet före villkorlig

frigivning utanför anstalt genom intensivövervakning med elektronisk

kontroll (prop. 2000/01:76, bet. JuU21, rskr. 198). Förutsättningarna

för utslussning genom intensivövervakning anges i 33 a § lagen om

kriminalvård i anstalt.

I propositionen föreslår regeringen dels att målgruppen för försöksverksamheten

utökas till intagna som avtjänar fängelse i lägst ett år och sex månader,

dels att tiden för verkställighet genom intensivövervakning utökas

till högst sex månader för dem som avtjänar fängelse i lägst två år.

För den nya målgruppen som avtjänar kortare fängelsestraff än två år

skall tiden däremot vara högst fyra månader.

Regeringen anför i propositionen att BRÅ har regeringens uppdrag att

utvärdera den pågående försöksverksamheten. BRÅ:s slutredovisning av

regeringsuppdraget skall avges senast den 1 april 2005. Den rapporten

skall beskriva om, och i så fall hur, möjligheten att verkställa sista

delen av fängelsestraffet genom intensivövervakning påverkar de dömdas

återfallsbenägenhet. Enligt regeringen kommer BRÅ att ges i uppdrag att

fortsätta utvärderingen. Avsikten är att försöksverksamheten skall utgöra

underlag för regeringens beredning av en ny kriminalvårdslag. Erfarenheterna

kommer också att kunna vara till nytta för en påföljdsöversyn (s. 43 f.

).

Som noterats ovan har BRÅ i utvärderingen av användningen av

intensivövervakning som utslussning från anstalt (BRÅ Rapport 2003:4)

konstaterat

att antalet misslyckanden bland de utslussningsklienter som underkastat

sig intensivövervakning varit få. Utvärderingen avsåg samtliga 135

personer som påbörjade intensivövervakning som utslussning från anstalt

fr.o.m. den 1 oktober 2001 t.o.m. den 31 maj 2002. Endast sex procent

av klienterna misskötte sig under intensivövervakningstiden. Misskötsamheten

avsåg i flertalet fall missbruk av alkohol eller narkotika. I samtliga

misskötsamhetsfall ledde överträdelsen till att intensivövervakningen

omedelbart hävdes och klienten återfördes till anstalt eller häkte, för

att där avtjäna återstoden av strafftiden (s. 7 f.).

I motion Ju17 (m) yrkas avslag på regeringens förslag till utvidgning

av användningsområdet för intensivövervakning vid utslussning från

anstalt. Motionärerna anför bl.a. att försöksverksamheten med

intensivövervakning för utslussning från anstalt bättre bör analyseras innan

tillämpningsområdet utvidgas och att den föreslagna utvidgningen riskerar

att äventyra förtroendet för påföljdssystemet.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet gör i huvudsak samma överväganden i denna del som gjorts ovan

rörande utvidgning av tillämpningsområdet för intensivövervakning vid

kortare fängelsestraff. Härtill vill utskottet i denna del anföra

följande.

Utskottet välkomnar att arbetet med förstärkta frigivningsförberedelser

fortsätter i avvaktan på en ny kriminalvårdslag. Att förbättra de dömdas

möjlighet att klara sig i samhället efter frigivning är en av kriminalvårdens

viktigaste uppgifter. Arbetet med förstärkta frigivningsförberedelser

ligger också väl i linje med Kriminalvårdskommitténs (dir. 2002:90,

2004:33) pågående arbete.

Ett viktigt instrument för att slussa ut intagna från anstalt till frihet

är att under ordnade och kontrollerade former låta dem vistas ute i

samhället. På så sätt förbättras möjligheterna att bl.a. ordna arbete

eller annan sysselsättning och bostad. Sådan utevistelse motverkar och

begränsar också institutionaliseringens negativa konsekvenser.

Av den ovan redovisade BRÅ-utvärderingen framgår att försöksverksamheten

med intensivövervakning som utslussning från anstalt varit mycket

framgångsrik såvitt avser skötsamhet. Endast ett fåtal individer har

misskött verkställigheten med intensivövervakning.

De argument som har förts fram om att tilltron till påföljdssystemet

skulle äventyras genom en utökad användning av intensivövervakning har

enligt utskottets mening inte samma bärkraft i utslussningssituationen.

Beslut om utslussning genom intensivövervakning fattas efter en

individuell bedömning i ett relativt sent skede av verkställigheten i

anstalt. Bedömningen av lämpligheten för intensivövervakning torde bl.a.

baseras på den dömdes utveckling under anstaltstiden. De intagna som

i första hand kommer i fråga för intensivövervakning är skötsamma

personer med god prognos, i många fall personer som under anstaltstiden

visat en förbättring av sitt levnadssätt och sin inställning vad gäller

brottslighet och missbruk. Möjligheten att få avtjäna de sista månaderna

av verkställigheten genom intensivövervakning torde också i sig utgöra

ett incitament för den intagne till positiv förändring och skötsamhet.

Utskottet anser att möjligheterna att avtjäna den sista delen av längre

fängelsestraff genom intensivövervakning - inom ramen för den pågående

försöksverksamheten med förstärkta frigivningsförberedelser - bör utökas.

Den omfattning av utökningen som föreslås av regeringen framstår som

väl avvägd.

Utskottet tillstyrker propositionen i nu behandlad del och avstyrker

motion Ju17 i samma fråga.

Helgsammanträde för prövning av besöksförbud

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring

i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Ändringarna innebär

att det i vissa fall kommer att behöva hållas helgsammanträden för

prövning av beslut om besöksförbud avseende gemensam bostad. I

domstolsavgöranden rörande besöksförbud skall nämndemän delta. Jämför

reservation

3 (m).

Regeringen föreslår i propositionen en ändring i lagen (1930:173) om

beräkning av lagstadgad tid som innebär att tingsrätten i förekommande

fall kan behöva hålla sammanträde på helger för prövning av frågor om

besöksförbud avseende gemensam bostad.

I motion Ju17 (m) yrkas avslag på regeringens förslag till ändring i

nämnda lag. Motionärerna anför bl.a. att det skulle krävas en

jourorganisation för nämndemän och att förslaget skulle medföra ökade kostnader

för domstolsväsendet.

Enligt 19 § andra stycket lagen (1988:688) om besöksförbud skall

tingsrättens sammanträde för prövning av beslut om besöksförbud avseende

gemensam bostad hållas så snart det kan ske och, om det inte finns något

synnerligt hinder, senast på fjärde dagen efter det att rättens prövning

påkallades hos åklagaren. Enligt 18 § skall nämndemän delta vid

tingsrättens avgörande.

Genom den föreslagna ändringen i lagen om beräkning av lagstadgad tid

införs i praktiken en skyldighet att i förekommande fall hålla sammanträde

på helger för prövning av beslut om besöksförbud avseende gemensam bostad.

Helgförhandlingar vid tingsrätt förekommer i dag för prövning av vissa

tvångsmedelsåtgärder, bl.a. häktning. I tingsrättens beslut i sådana

frågor deltar emellertid inte nämndemän. Den nu föreslagna ändringen

innebär således en nyordning som förutsätter att nämndemän finns

tillgängliga för att med relativt kort varsel tjänstgöra under helger.

Utskottet har inhämtat från Domstolsverket att verket inte avser att

meddela några föreskrifter om att tingsrätterna inom den regionala

jourverksamheten för prövning av häktningsfrågor m.m. även skall hålla

nämndemän i beredskap för tjänstgöring på helger (jfr DVFS 2004:1).

Domstolsverket har i samråd med ett antal tingsrätter gjort bedömningen

att antalet sammanträden på helger för prövning av beslut om besöksförbud

torde bli så litet att det inte är meningsfullt att särskilt organisera

beredskap för nämndemäns eventuella tjänstgöring på helger. I förekommande

fall torde tingsrätterna kunna ringa in nämndemän för tjänstgöring utan

att dessa stått i beredskap.

Från riksåklagarens kansli har utskottet vidare inhämtat att det från

åklagarkamrarna inrapporterats ett drygt femtiotal åklagarbeslut om

besöksförbud avseende gemensam bostad från det att lagstiftningen trädde

i kraft den 1 september 2003 och fram till december 2004. Det kan

därutöver ha fattats ett ytterligare antal sådana beslut som inte

inrapporterats till riksåklagarens kansli. Några sammanställda uppgifter om

hur många av dessa beslut som sedan begärts prövade i domstol finns

inte.

Utskottet ser det som mycket viktigt att domstolsprövning av beslut om

besöksförbud avseende det gemensamma hemmet sker skyndsamt. Det är

motiverat att i fristhänseende jämställa dessa beslut med prövning av

framställningar om häktning. Den föreslagna ändringen i lagen om beräkning

av lagstadgad tid tillser att så blir fallet.

Utskottet kan med ledning av de inhämtade uppgifterna från Riksåklagarens

kansli konstatera att antalet åklagarbeslut om besöksförbud avseende

gemensam bostad hittills varit begränsat. Även om antalet åklagarbeslut

skulle öka framöver är det endast i ett mycket litet antal fall som

helgsammanträde i domstol aktualiseras. Mot bakgrund härav framstår det

som rimligt att inte komplettera jourorganisationen med nämndemän.

Utskottet kan således inte se några organisatoriska eller budgetära hinder

mot att genomföra den föreslagna lagändringen.

Utskottet utgår från att regeringen vidtar lämpliga åtgärder om det

framöver skulle visa sig att antalet helgsammanträden för prövning av

dessa beslut blir väsentligt fler än uppskattat och att det uppstår

problem att i förekommande fall få tag på nämndemän på helger.

Utskottet tillstyrker förslaget till ändring i lagen om beräkning av

lagstadgad tid samt avstyrker motion Ju17 i nu behandlad del.

Övriga lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring

i brottsbalken, som ger utökade möjligheter att överklaga beslut fattade

av övervakningsnämnd. Vidare föreslås att riksdagen antar regeringens

förslag till vissa ytterligare lagändringar som har samband med

användningen av intensivövervakning.

I propositionen föreslås en ändring i brottsbalken som innebär att det

blir möjligt att överklaga en övervakningsnämnds beslut om att förlänga

övervakningstiden till dess samhällstjänst fullgjorts.

Dessutom föreslås - utöver rena följdändringar med anledning av

utvidgningen av användningsområdet för intensivövervakning med elektronisk

kontroll - vissa ändringar i lagen om kriminalvård i anstalt och lagen

om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ändringarna har samband

med reglerna om verkställighet av fängelsestraff genom intensivövervakning.

Utskottet tillstyrker lagförslagen även i dessa delar.

Brottsofferperspektiv på påföljdssystemet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett motionsyrkande som går ut

på att brottsoffrets intressen i högre grad skall beaktas bl.a. vid

ställningstagande till om fängelsestraff skall få verkställas genom

intensivövervakning och om permission skall beviljas. Jämför reservation

4 (m, fp, c).

I motion Ju16 (fp) anförs att det i större utsträckning bör anläggas

ett brottsofferperspektiv på påföljdssystemet. Motionärerna pekar bl.a.

på att brottsoffrets behov av skydd och säkerhet måste beaktas i större

utsträckning vid beslut om permission och verkställighet av fängelsestraff

genom intensivövervakning.

För att verkställighet av fängelsestraff skall få ske genom intensivövervakning

med elektronisk kontroll uppställs vissa krav. Medgivande till verkställighet

genom intensivövervakning såsom utslussning från längre fängelsestraff

får inte lämnas om det kan befaras att den intagne kommer att avvika,

återfalla i brott eller missbruka alkohol, narkotika eller andra

beroendeframkallande medel eller om särskilda skäl i övrigt talar mot

verkställighet utanför anstalt (33 a § andra stycket lagen om kriminalvård

i anstalt). En ansökan om att ett kortare fängelsestraff skall få

verkställas genom intensivövervakning får inte bifallas om den dömde är

häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av någon annan anledning än

för verkställighet av det straff som ansökan avser eller om särskilda

skäl annars talar mot verkställighet utanför anstalt. Har den dömde

tidigare undergått verkställighet i form av intensivövervakning får en

ansökan bifallas endast om det därefter förflutit minst tre år under

vilken tid den dömde inte begått något brott som har föranlett strängare

påföljd än böter (2 § lagen om intensivövervakning med elektronisk

kontroll). Den dömde skall under verkställigheten utanför anstalt iaktta

skötsamhet och bl.a. underkasta sig de föreskrifter som åläggs honom

med stöd av lagen. Den dömde skall avhålla sig från alkohol och droger

och är skyldig att underkasta sig kontroll för detta (4 §). Om den dömde

åsidosätter vad som åligger honom enligt lagen eller ålagda föreskrifter,

och vad som ligger denne till last inte är av mindre betydelse, skall

beslutet om verkställighet utanför anstalt genom intensivövervakning

upphävas (14 §).

För att en intagen i anstalt skall beviljas s.k. normalpermission krävs

bl.a. att det inte föreligger påtaglig fara för fortsatt brottslighet

(32 § första stycket lagen om kriminalvård i anstalt).

Målsäganden har rätt att bli underrättad när en intagen som dömts för

brott mot någons liv, hälsa, frihet eller frid bl.a. beviljas permission

eller medges att verkställa senare delen av fängelsestraffet genom

intensivövervakning (35 § lagen om kriminalvård i anstalt).

Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om behovet av att beakta

brottsoffrens säkerhet bl.a. vid ställningstagande till om fängelsestraff

helt eller delvis skall kunna verkställas genom intensivövervakning och

vid beslut om permission från anstalt. En omständighet av stor betydelse

vid denna bedömning är om det föreligger risk för att den dömde återfaller

i brott mot samma person. Detta är också innebörden i den gällande

lagstiftningen. Utskottet anser att lagstiftningen är ändamålsenligt

utformad.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Ju16 i nu behandlad del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Intensivövervakning vid fängelsestraff upp till sex månader, punkt

1 (m, fp)

av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild

Strandberg (fp) och Cecilia Magnusson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll såvitt

avser 1 §, 5 §, 12 § och 14 §. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Ju16 yrkande 1 och 2004/05:Ju17 i denna del och avslår proposition

2004/05:34 i denna del.

Ställningstagande

Vi anser att en alltför omfattande tillämpning av intensivövervakning

med elektronisk kontroll vid verkställighet av fängelsestraff urholkar

påföljdssystemets trovärdighet. En utökning av tillämpningsområdet till

fängelsestraff upp till sex månader innebär att fängelsestraff för

relativt allvarliga brott, bl.a. vissa sexualbrott samt grov

kvinnofridskränkning, kan komma att verkställas genom intensivövervakning. En

sådan ordning har enligt vår uppfattning inte acceptans bland det stora

flertalet medborgare. Härtill kommer att förslaget helt saknar ett

brottsofferperspektiv.

Vi anser därför att propositionen bör avslås såvitt avser förslaget

till utökning av tillämpningsområdet för intensivövervakning till

fängelsestraff till sex månader. Detta innebär att vi ställer oss bakom

motionerna Ju16 och Ju17 i denna del.

2. Intensivövervakning som utslussning från anstalt, punkt 2 (m)

av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt såvitt avser 33 a § första

stycket. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju17 i denna del och

avslår proposition 2004/05:34 i denna del.

Ställningstagande

Vi anser att det inte bör genomföras några förändringar av tillämpningsområdet

för intensivövervakning med elektronisk kontroll vid utslussning från

anstalt innan utvärderingen av försöksverksamheten är fullt genomförd.

Det befintliga beredningsunderlaget är alltför bristfälligt och en

bättre analys måste inväntas.

Vad vi anfört under reservation 1 om att en alltför omfattande tillämpning

av intensivövervakning med elektronisk kontroll vid verkställighet av

fängelsestraff urholkar påföljdssystemets trovärdighet är i högsta grad

relevant även beträffande intensivövervakning vid utslussning från

anstalt. Det framstår enligt vår mening som stötande att en person som

dömts till ett och ett halvt års fängelse för relativt grov brottslighet

kan få lämna anstalten redan efter åtta månader och att en person som

dömts till två års fängelse, t.ex. för våldtäkt, endast behöver avtjäna

tio månader av fängelsestraffet på anstalt.

Vi anser att propositionen bör avslås även såvitt avser förslaget till

utökning av tillämpningsområdet för intensivövervakning vid utslussning

från anstalt. Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju17 i denna

del.

3. Helgsammanträde för prövning av besöksförbud avseende gemensam bostad,

punkt 3 (m)

av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Ju17 i denna del och avslår proposition 2004/05:34 i

denna del.

Ställningstagande

Det förhållandet att antalet beslut om besöksförbud avseende gemensam

bostad hittills varit få kan inte tas till intäkt för att det inte kommer

att medföra praktiska problem och få ekonomiska konsekvenser i framtiden.

Om antalet beslut ökar kommer också antalet helgsammanträden att bli

fler.

Det finns enligt vår mening anledning att överväga om det är lämpligt

att nämndemän alls deltar i beslut om besöksförbud avseende gemensam

bostad. Besluten gäller endast under en begränsad tid och kan närmast

jämföras med en interimistisk åtgärd. Sådana beslut fattas lämpligen av

en lagfaren domare ensam.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att den av regeringen föreslagna

ändringen i lagen om beräkning av lagstadgad tid inte bör antas av

riksdagen. Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju17 i denna

del.

4. Utökat brottsofferperspektiv i påföljdssystemet, punkt 5 (m, fp,

c)

av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild

Strandberg (fp), Johan Linander (c) och Cecilia Magnusson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om ett utökat brottsofferperspektiv i påföljdssystemet.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju16 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att påföljdssystemet i högre grad bör präglas av ett

brottsofferperspektiv. Vid kriminalvårdens beslut om permission och

verkställighet

genom intensivövervakning med elektronisk kontroll måste brottsoffrets

berättigade krav på skydd och säkerhet i större utsträckning beaktas

vid avvägningen mot den intagnes behov och intressen. I synnerhet gäller

det vid bedömning av om personer som är dömda för brott mot make eller

sambo bör få verkställa fängelsestraff genom intensivövervakning i den

gemensamma bostaden.

Det får ankomma på regeringen att i framtida arbete med översyn av

påföljdssystemet och verkställighetslagstiftningen beakta vad vi nu anfört.

Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motion Ju16 i nu behandlad

del.

Särskilt yttrande

Intensivövervakning som självständig påföljdsform (fp, c)

Johan Pehrson (fp), Torkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c)

anför:

Vår principiella ståndpunkt är att den domstol som dömer en person till

fängelse för brott också bör bestämma huruvida denne skall få avtjäna

fängelsestraffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Det bör enligt vår mening övervägas att göra intensivövervakning genom

elektronisk kontroll till en självständig påföljd.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:34 Ökad användning av intensivövervakning med

elektronisk kontroll:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i brottsbalken,

lag om ändring i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid,

lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,

lag om ändring i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk

kontroll.

Följdmotioner

2004/05:Ju16 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår propositionen i den del som gäller möjlighet

att avtjäna kortare fängelsestraff genom intensivövervakning för

strafftider upp till sex månader.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att påföljdssystemet i högre grad måste präglas av

ett brottsofferperspektiv.

2004/05:Ju17 av Beatrice Ask m.fl. (m):

Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:34 Ökad användning av

intensivövervakning med elektronisk kontroll i enlighet med vad som

anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag