Bet. 2004/05:JUU28

Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU28

Överskottsinformation

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition Överskottsinformation

vid användning av hemliga tvångsmedel m.m. (prop. 2004/05:143). I

propositionen föreslås en reglering av de brottsförebyggande myndigheternas

användning av sådan överskottsinformation som kommer fram vid användning

av hemliga tvångsmedel. Regeringen föreslår att överskottsinformation

om annat än det som låg till grund för beslutet om hemliga tvångsmedel

skall få användas för att utreda andra brott. När det gäller

överskottsinformation om mindre allvarliga brott föreslås dock att

förundersökning

eller motsvarande utredning skall få inledas bara om det är föreskrivet

fängelse i ett år eller däröver och det kan antas att brottet inte

föranleder endast böter eller om det finns särskilda skäl. Regeringen

föreslår också vissa ändringar i bestämmelserna om förfarandet rörande

upptagningar eller uppteckningar från hemlig tvångsmedelsanvändning.

Dessutom föreslås en ändring i vapenlagen som gäller vapen som företrädare

för en annan stats myndighet medför vid resa för tjänsteändamål genom

Sverige.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Utskottet behandlar också tre motioner som väckts med anledning av

propositionen, två motioner som väckts med anledning av regeringens

skrivelse 2004/05:36 Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och

hemlig kameraövervakning samt tolv motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2004.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga motioner.

I ärendet finns nio reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju27 yrkande 2, 2004/05:Ju29 yrkande

1, 2004/05:Ju49 yrkande 1 och 2004/05:Ju412 yrkande 18.

Reservation 1 (mp)

2. Begränsning av användningen av överskottsinformation

Riksdagen antar regeringens lagförslag såvitt avser 27 kap. 23 a §

rättegångsbalken, 6 a § lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning

och 21 a § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2004/05:143 i denna del och avslår motionerna

2004/05:Ju47 yrkande 1 och 2004/05:Ju48.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (kd)

3. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,

lag om ändring i lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning, lag om

ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll och lag om

ändring i vapenlagen (1996:67) i den mån de inte omfattas av mom. 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:143 i denna del.

4. Överskottsinformation vid öppna tvångsmedel

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju47 yrkande 2.

Reservation 4 (m)

5. Underrättelse om hemlig övervakning

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju317 yrkande 3.

Reservation 5 (v, mp)

6. Rättsmedel vid användning av hemliga tvångsmedel

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju49 yrkande 2.

Reservation 6 (mp)

7. Buggning

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju29 yrkande 2, 2004/05:Ju347,

2004/05:Ju412 yrkande 15, 2004/05:Ju465 yrkande 8 och 2004/05:Ju489

yrkandena 20 och 21.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

8. Lagreglering av vissa arbetsmetoder

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju211, 2004/05:Ju212 och 2004/05:Ju317

yrkande 1.

9. Efterforskning av vapen i brottsförebyggande syfte

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju352 yrkande 4.

Reservation 8 (m, fp, c)

10. Åtgärder mot terrorism

Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju317 yrkande 2.

Reservation 9 (v, mp)

Stockholm den 24 maj 2005

På justitieutskottets vägnar

Britta Lejon

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britta Lejon (s), Rolf

Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd),

Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s),

Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia

Magnusson (m), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp), Hillevi Engström

(m), Karin Granbom (fp) och Ulla Wester (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om reglering

av s.k. överskottsinformation. Buggningsutredningen överlämnade i mars

1998 sitt betänkande Om buggning och andra hemliga tvångsmedel (SOU

1998:46). Utredningens förslag behandlades i lagrådsremissen Hemlig

avlyssning m.m. I sitt yttrande över förslaget uttalade Lagrådet att en

förutsättning för att införa hemlig avlyssning var att användningen av

överskottsinformation reglerades. Våren 2002 uppdrogs åt en särskild

utredare att utarbeta ett förslag till reglering av överskottsinformation,

och i mars 2003 överlämnades departementspromemorian Överskottsinformation

(Ds 2003:13) som ligger till grund för regeringens nu aktuella förslag.

Förslaget i den del som gäller ändringar i vapenlagen har sin grund i

en skrivelse från Rikspolisstyrelsen med avsikt att underlätta för danska

polisen att föra vapen genom Sverige för tjänstgöring på Bornholm.

Lagförslagen har granskats av Lagrådet, som haft vissa synpunkter.

Regeringen har inte följt synpunkterna.

Lagförslagen finns i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en reglering av de brottsbekämpande myndigheternas

användning av överskottsinformation som framkommer vid användning av

hemliga tvångsmedel. Det föreslås att överskottsinformation om ett annat

brott än det som låg till grund för beslutet om hemliga tvångsmedel

normalt skall få användas för att utreda det andra brottet. När det

gäller överskottsinformation om mindre allvarliga brott föreslås dock

att förundersökning eller motsvarande utredning skall få inledas på

grund av informationen bara om fängelse i ett år eller därutöver är

föreskrivet för brottet och det kan antas att brottet inte föranleder

endast böter eller om det finns särskilda skäl.

Uppgifter om förestående brott föreslås få användas för att förhindra

brott.

Vidare föreslås i propositionen att uppgifter som är av betydelse för

att förhindra brott skall få bevaras så länge det behövs för att förhindra

brott samt att bestämmelserna i rättegångsbalken om förfarandet rörande

upptagningar och uppteckningar inte skall hindra att brottsutredande

myndigheter behandlar upptagningar och uppteckningar i enlighet med vad

som är särskilt föreskrivet i lag, t.ex. i polisdatalagen

(1998:622).

Slutligen föreslår regeringen en ändring i vapenlagen (1996:67) som

innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att lagen inte skall

gälla i fråga om skjutvapen och ammunition som företrädare för en annan

stats myndighet medför vid tjänsteändamålsresa genom Sverige.

Utskottets överväganden

Begränsning av rätten att använda överskottsinformation

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker en motion om avslag

på propositionen. Vidare avstyrks två motioner om ökade respektive mer

begränsade möjligheter att använda överskottsinformation än de regeringens

lagförslag innebär. Dessutom avstyrks tre äldre motioner om behovet av

lagreglering i fråga om överskottsinformation.

Jämför reservationerna 1 (mp), 2 (m) och 3 (kd).

Inledning

Med överskottsinformation avses i detta sammanhang uppgifter om brottslig

verksamhet som kommer fram vid användning av hemliga tvångsmedel och

som inte har något samband med det brott som legat till grund för

tvångsmedelsbeslutet. Uppgifterna kan dock i stället vara av betydelse

för utredningen av ett annat brott eller för att förhindra nya brott.

I dag är det inte generellt reglerat i lag i vad mån sådan överskottsinformation

får utnyttjas. Att det inte finns bestämmelser som uttryckligen reglerar

användningen av överskottsinformation innebär dock inte att frågan kan

sägas vara helt oreglerad. Det finns bestämmelser om skyldighet att

använda uppgifter om brott. Det gäller bestämmelser om rapporteringsskyldighet

i bl.a. polislagen (1984:387) om skyldighet att inleda förundersökning

och i rättegångsbalken om åtalsplikt. Vidare finns bestämmelser som kan

begränsa de brottsutredande myndigheternas möjligheter att använda

överskottsinformation bl.a. i rättegångsbalken i fråga om upptagningar

och uppteckningar och i personuppgiftslagen i fråga om automatiserad

behandling av personuppgifter, samt om sekretess och om utlämnande av

uppgifter till utländsk myndighet i bl.a. sekretesslagen och polisdatalagen.

Regeringen föreslår i propositionen att det införs en ny paragraf i 27

kap. rättegångsbalken - 23 a § - med innebörden att om det vid hemlig

teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit fram

överskottsinformation får uppgifterna användas för att utreda det brott

överskottsinformationen gäller. Bestämmelserna i den föreslagna nya paragrafen

innehåller även vissa begränsningar för inledande av förundersökning

eller annan liknande utredning. Bara om det är föreskrivet fängelse i

ett år eller däröver för brottet och det kan antas att brottet inte

föranleder endast böter eller om det finns särskilda skäl får uppgifterna

läggas till grund för inledande av förundersökning eller motsvarande

utredning. Uppgifter om förestående brott får användas för att förhindra

brott.

Motsvarande bestämmelser föreslås föras in i lagen (1995:1506) om hemlig

kameraövervakning (6 a §) och lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

(21 a §).

Lagförslagen såvitt avser begränsning av användningen av överskottinformation

I

motion Ju49 (mp) begärs att propositionen avslås. Det anförs att det

mot bakgrund av bl.a. EU:s terroristlagstiftning och förslagets generella

räckvidd finns risk för att överskottsinformationen används för syften

och former som inte var avsedda och som innebär risker för minskad

rättssäkerhet och integritetskränkningar.

I motionerna Ju27 (kd), Ju29 (c) och Ju412 (fp) begärs tillkännagivanden

till regeringen om lagreglering av användningen av överskottsinformation.

Lagrådet angav våren 2000 med anledning av lagrådsremissen Hemlig

avlyssning m.m. att det var en stor brist att användningen av

överskottsinformation då inte föreslogs bli lagreglerad. Lagrådet konstaterade

att det i viss utsträckning redan fanns bestämmelser som begränsar

användningen av information för annat än det ändamål för vilket den

inhämtats och som bygger på internationella konventioner om samarbete på

brotts- och skatteområdena. Effektivitetsskäl kunde visserligen enligt

Lagrådet åberopas för att polis och åklagare inte skall vara förhindrade

att använda överskottsinformation vid utredning av brott. Rättssäkerhetsskäl

talar emellertid i motsatt riktning. Lagrådet ansåg att en lagreglering

av hanteringen av överskottsinformation dessutom kunde vara ett krav

enligt artikel 8 i Europakonventionen.

Frågan om lagreglering av användningen av överskottsinformation har

återkommande under en följd av år, senast våren 2004 (bet. 2003/04:JuU14),

behandlats av utskottet, som avstyrkt motionsyrkanden om lagreglering

med hänvisning till det utrednings- och beredningsarbete som ligger

bakom den nu aktuella propositionen.

Utskottet ser med tillfredsställelse på att det nu lagts fram ett förslag

om lagreglering av användningen av överskottsinformation. Enligt utskottets

mening saknas anledning att av rättssäkerhets- och integritetsskäl

ytterligare avvakta med en lagreglering av frågan. Utskottet avstyrker

följaktligen motion Ju49 (mp) vari begärs avslag på propositionen. Genom

att regeringen nu lagt fram ett förslag som innebär lagreglering av

användningen av överskottsinformation får motionerna Ju27, Ju29 och

Ju412 i här aktuella delar anses tillgodosedda och avstyrks därför.

I motion Ju48 begärs en mer begränsad möjlighet att använda

överskottsinformation genom att förundersökning inte skall få inledas på grunden

särskilda skäl.

Regeringens förslag innebär att förundersökning skall få inledas på

grund av överskottsinformation om brottet har en viss svårhetsgrad eller

om det finns särskilda skäl för det. Särskilda skäl får enligt regeringen

anses föreligga när det finns ett väsentligt allmänt intresse som talar

för att brottet utreds och åtal kommer till stånd, som vid fall av

övergrepp i rättssak, falsk angivelse och förgripelse mot tjänsteman. I

vissa undantagsfall kan det enligt regeringen vara särskilda skäl för

att inleda en förundersökning om polisen utifrån sin erfarenhet på goda

grunder misstänker att det begåtts ett betydligt allvarligare brott än

det som de ursprungliga uppgifterna gav misstanke om.

Utskottet delar regeringens bedömning av att det behövs sådana möjligheter.

Utskottet är således inte berett att förorda en sådan begränsning av

möjligheterna att använda överskottsinformation för att inleda

förundersökning m.m. som det skulle innebära om grunden särskilda skäl utgick.

Motion Ju48 avstyrks därför.

I motion Ju47 (m) begärs att regeringens förslag avslås såvitt avser de

angivna begränsningarna av rätten att använda överskottsinformation. I

motionen hänvisas till Lagrådets yttrande och till att den föreslagna

begränsningen skulle skapa ett irrationellt och ur mångas perspektiv

orättvist rättsväsende.

Lagrådet har ifrågasatt om de skäl som åberopades i lagrådsremissen för

undantagen avseende mindre allvarliga brott är tillräckliga mot bakgrund

av de tillämpningsproblem som kunde förutses. De skäl som hade angetts

utgjordes av allmänna rimlighetssynpunkter samt det förhållandet att

det inte tycktes finnas något allmänt behov hos de brottsbekämpande

myndigheterna att använda överskottsinformation som bevis. Det låg enligt

Lagrådet nära till hands att anta att det sistnämnda förhållandet har

samband med att polisen inte har resurser att utreda mindre allvarliga

brott.

Regeringen anser emellertid att övervägande skäl talar för att begränsa

användningen av överskottsinformation vid utredning om mindre allvarliga

brott och hänvisar till de skäl som anges i promemorian Överskottsinformation

(Ds 2003:13). I promemorian framhölls att det under utredningen hade

framkommit att det inte fanns något behov hos de brottsutredande

myndigheterna av att generellt använda överskottsinformation. Som grund

härför hade angetts framför allt resursskäl men även att det allmänt

sett och från olika utgångspunkter inte upplevs som rimligt att åberopa

ett inspelat telefonsamtal för att styrka exempelvis ett snatteri eller

en ringa misshandel. Saken hade i något sammanhang uttryckts så att det

finns en etisk gräns för när användning bör komma i fråga. Utredaren

konstaterade att frågan om användning av överskottsinformation som

bevisning i viss mån är kontroversiell och att det från olika håll hävdas

att viss restriktivitet under alla förhållanden bör iakttas och att det

ibland kan finnas skyddsintressen som bör beaktas även om de inte är

särskilt påfallande.

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte kan anses vare sig

rimligt eller ändamålsenligt att generellt tillåta att överskottsinformation

används vid utredningen av mindre allvarliga brott. Utskottet gör inte

heller någon annan bedömning än regeringen när det gäller risken för

tillämpningsproblem, som enligt propositionen torde vara liten. Motion

Ju47 i denna del avstyrks.

Utskottet anser följaktligen att övervägande skäl talar för att det i

lagregleringen införs en begränsning av användningen av överskottsinformation

på det sätt regeringen föreslagit. Regeringens förslag såvitt avser 27

kap. 23 a § rättegångsbalken, 6 a § lagen (1995:1506) om hemlig

kameraövervakning och 21 a § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

tillstyrks.

Lagförslagen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag också i övrigt.

Regeringen föreslår ändringar i rättegångsbalken, lagen om hemlig

kameraövervakning och lagen om särskild utlänningskontroll när det gäller

förfarandet rörande upptagningar eller uppteckningar som härrör från

hemlig tvångsmedelsanvändning. De delar av upptagningar eller uppteckningar

som inte rör brott som har föranlett en hemlig avlyssning men som är av

betydelse för att utreda annat brott skall bevaras till dess förundersökningen

om det andra brottet lagts ned eller avslutats eller, om åtal väckts,

när målet avgjorts slutligt. Därefter skall uppgifterna förstöras.

Ändringarna innebär också att i de delar upptagningarna och uppteckningarna

är av betydelse för att förhindra förestående brott skall de bevaras så

länge det behövs för att förhindra brott. Det föreslås också en

undantagsregel som innebär att de brottsutredande myndigheterna får behandla

uppgifter från upptagningar och uppteckningar i enlighet med vad som är

särskilt föreskrivet i lag.

Regeringens lagförslag innehåller vidare ett förslag till ändring i

vapenlagen (1996:67) mot bakgrund av att Rikspolisstyrelsen påtalat att

den danska polisen har behov av att föra vapen som skall användas vid

tjänstgöring på Bornholm genom Sverige. Enligt regeringens lagförslag

bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om att vapenlagen inte

skall gälla i fråga om skjutvapen och ammunition som en företrädare för

en annan stats myndighet medför vid resa för tjänstereseändamål genom

Sverige. Enligt gällande bestämmelse i 11 kap. 1 § vapenlagen får

regeringen meddela föreskrifter om att vapenlagen inte skall gälla i fråga

om skjutvapen och ammunition som en annan stats myndighet medför vid

tillfällig tjänstgöring i Sverige. Den bestämmelsen tar dock inte sikte

på de fall då utländska tjänstemän har behov av att medföra vapen genom

Sverige för tjänstgöring i en annan del av sitt land eller i ett annat

land. Bemyndigandet i 11 kap. 1 § föreslås därför utvidgas.

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag också i dessa delar.

Överskottsinformation vid öppna tvångsmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om reglering av överskottsinformation

även vid öppna tvångsmedel.

Jämför reservation 4 (m).

I motion Ju47 (m) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör

återkomma med ett förslag till reglering av användningen av

överskottsinformation vid öppna tvångsmedel. Såväl rättstillämpningen som

lagstiftningen blir nu enligt motionen ofullständig och haltande.

I den promemoria som ligger till grund för regeringens förslag behandlades

endast sådan överskottsinformation som kommer fram vid användning av

hemliga tvångsmedel. Flera remissinstanser har pekat på behovet av

lagreglering av användningen av öppna tvångsmedel. Lagrådet har ansett

det mindre tillfredsställande att den föreslagna lagregleringen omfattar

överskottsinformation vid vissa tvångsmedel men inte sådan information

vid exempelvis brevöppning och husrannsakan. Ett liknande integritetsintresse

som vid hemliga tvångsmedel torde enligt Lagrådet kunna åberopas i dessa

fall.

Regeringen hänvisar bl.a. till att Europadomstolens praxis avseende

artikel 8 Europakonventionen i detta hänseende rör användning av hemliga

tvångsmedel och pekar på att det är vid användandet av hemliga tvångsmedel

som integritetsintresset tydligast gör sig gällande. Till detta kommer

att det nu saknas beredningsunderlag för att här överväga en utsträckning

också till öppna tvångsmedel.

Som regeringen framhåller är det mest angeläget att reglera användningen

av sådan överskottsinformation som framkommit vid användningen av hemliga

tvångsmedel. Utskottet förutsätter att regeringen i sin sedvanliga

uppföljning av lagstiftningen uppmärksammar frågan om det behövs ytterligare

reglering. Utskottet anser mot denna bakgrund inte att det nu behövs

ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Motion Ju47 i denna del

avstyrks.

Underrättelse om hemlig övervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till tidigare utredningsarbete ett

motionsyrkande om underrättelse i efterhand till dem som utsatts för

hemlig övervakning.

Jämför reservation 5 (v, mp).

I motion Ju317 (v) begärs att det införs regler om plikt att underrätta

personer som utsatts för hemlig övervakning.

Ett system med offentliga ombud i ärenden om hemlig teleavlyssning och

hemlig kameraövervakning infördes den 1 oktober 2004. Det offentliga

ombudet skall bevaka enskildas integritetsintressen i ärenden om hemlig

teleavlyssning och hemlig kameraövervakning. Ombudet har rätt att ta

del av vad som förekommit ärendet, yttra sig i ärendet och överklaga

domstolens beslut.

Bakom det nya systemet med offentliga ombud låg Buggningsutredningens

förslag Om buggning och andra rättsmedel (SOU 1998:46). Utredningen

framhöll att det kanske viktigaste argumentet för att införa ett

underrättelseförfarande ligger på det rent principiella planet, dvs. att

det i en rättsstat är rimligt att den som har varit föremål för ett

integritetskränkande tvångsmedel i efterhand i princip skall underrättas

om det. Från mera praktiska utgångspunkter förhöll det sig enligt

utredningen onekligen så att de viktigaste och mest effektiva

rättssäkerhetsgarantierna trots allt ligger i den domstolsprövning som alltid

skall ske och i utredningens förslag om att det vid den prövningen skall

medverka ett offentligt ombud, som har till uppgift att ta till vara

den misstänktes intressen. Det offentliga ombudets medverkan innebär

att det skapas ytterligare en viktig kontrollmekanism som - i motsats

till ett underrättelseförfarande eller den granskning som JO eller JK

kan utföra - har den fördelen att den verkar innan tvångsmedlet har

beslutats eller i varje fall medan det pågår. Att i efterhand få reda

på att man helt felaktigt har varit avlyssnad kunde enligt utredningen

vara värdefullt, men skadan är ju då redan skedd. Bättre är naturligtvis

om det tveksamma eller felaktiga beslutet om avlyssning aldrig meddelas

eller om det upphävs så snart som möjligt. Enligt utredningens uppfattning

skulle förslaget om offentligt ombud i detta avseende innebära en

väsentlig förstärkning av den enskildes rättssäkerhet. Utredningen ansåg

att en ordning med domstolsprövning och offentligt ombud torde tillgodose

de krav som ställs i Europakonventionen. Sammanfattningsvis ansåg

utredningen således att övervägande skäl talade mot att då föreslå en

regel om underrättelseskyldighet. Frågan borde emellertid enligt

utredningens mening övervägas på nytt i ett annat sammanhang.

I lagrådsremissen Hemlig avlyssning m.m. våren 2000 gjorde regeringen

den bedömningen att det inte borde införas en lagstadgad skyldighet att

underrätta den som varit föremål för ett hemligt tvångsmedel (s. 102 f.

). Skälen för regeringens bedömning var flera, bl.a. att en underrättelse

enbart skulle kunna lämnas i undantagsfall, annars skulle exempelvis

polisens arbetsmetoder avslöjas och brottsutredningar försvåras,

effektiviteten bli lidande och uppklarningsprocenten gå ned. När det gäller

Europakonventionen hänvisade regeringen till att underrättelseinstitutet

endast torde vara en omständighet bland flera som Europadomstolen beaktar

vid en prövning av om ett lands lagstiftning om t.ex. hemlig teleavlyssning

innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier för att minimera risken

för missbruk av tvångsmedlet. Lagrådet kommenterade inte underrättelsefrågan.

Buggningsutredningen och regeringen har således gjort ingående överväganden

i frågan om införande av en underrättelseskyldighet om hemliga tvångsmedel

och har därvid funnit att övervägande skäl talar mot införande av en

sådan skyldighet. Utskottet är inte berett att nu göra andra bedömningar.

Motion Ju317 i denna del avstyrks.

Rättsmedel vid användning av hemliga tvångsmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till arbetet i Integritetsskyddskommittén

ett motionsyrkande (mp) om effektiva rättsmedel vid användningen av

överskottsinformation.

Jämför reservation 6 (mp).

I motion Ju49 (mp) begärs en utredning om medborgarnas möjligheter till

effektiva rättsmedel vid användningen av överskottsinformation. Motionen

hänvisar till artikel 13 Europakonventionen som stadgar att var och en

skall tillerkännas rätten till effektiva rättsmedel. I rättssäkerhetens

namn bör enligt motionen de individer som blir föremål för hemliga

tvångsmedel i efterhand ges rättsliga medel att kräva upprättelse och

skadestånd.

Enligt artikel 13 i den europeiska konventionen angående skydd för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna skall var och

en vars i konventionen angivna fri- och rättigheter kränks ha tillgång

till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet.

Integritetsskyddskommittén (Ju 2004:05) har i uppdrag (dir. 2004:51)

att överväga om den befintliga lagstiftningen till skydd för den personliga

integriteten behöver kompletteras med generellt tillämpliga bestämmelser,

och i så fall lämna förslag till en sådan reglering. Det kan röra sig

om straffbestämmelser eller skadeståndssanktionerade regler.

Enligt utskottets mening bör resultatet av Integritetsskyddskommitténs

arbete avvaktas. Motion Ju49 i denna del avstyrks.

Buggning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker flera motionsyrkanden med krav på lagstiftning om

buggning med hänvisning till att regeringen aviserat sin avsikt att på

nytt överväga frågan.

Jämför reservation 7 (m, fp, kd, c).

I flera motioner begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförs i motionen om s.k. buggning. I motion Ju412

(fp) framhålls att modern teknik måste kunna ställas i brottsbekämpningens

tjänst och att det skall vara tillåtet med buggning vid grov kriminalitet.

Det måste dock alltid vägas mot den enskildes intresse av skydd för

den personliga integriteten, och reglerna måste vara strikta. Åtgärden

bör enligt motionen beslutas av domstol. Offentliga ombud bör finnas

och samma regler gälla för hur överskottsinformationen skall hanteras

som vid hemlig teleavlyssning. Vidare bör frågan om underrättelse i

efterhand övervägas.

I motion Ju465 (kd) begärs att regeringen lägger fram ett lagförslag

med innebörden att buggning tillåts för att effektivare komma åt den

grova kriminaliteten. Enligt motionen måste det dock dessförinnan

klargöras hur risken för integritetskränkning bäst hanteras och hur man

skall hantera inhämtat material som inte är av intresse för undersökningen.

I Ju29 (c) och Ju489 (c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om

att buggning bör tillåtas vid misstanke om brott som kan föranleda minst

fyra års fängelse. Enligt motionerna bör en noggrann avvägning göras

mellan nytta och integritetskränkning, och offentliga ombud bör bevaka

den enskildes intressen. I den sistnämnda motionen framhålls också att

vissa yrkesgrupper, som präster, läkare, advokater och journalister,

dock bör skyddas från buggning. I motion Ju489 framhålls att en möjlighet

till buggning bör förenas med regler om förfarandet i fråga om

överskottsinformation från avlyssningen.

I motion Ju347 (s) begärs ett tillkännagivande till regeringen om

åtgärder mot grövre brottslighet, t.ex av den typ som prövas i Danmark

när det gäller buggning m.m.

I lagrådsremissen om hemlig avlyssning m.m. föreslog regeringen bl.a.

att buggning skulle införas som ett nytt hemligt tvångsmedel, benämnt

hemlig avlyssning, vid vissa typer av brott och under vissa förutsättningar.

Enligt förslaget skulle det också införas ett system med offentliga

ombud i ärenden om hemliga tvångsmedel i syfte att öka enskildas

rättssäkerhet. Förslaget byggde på Buggningsutredningens betänkande Om

buggning och andra hemliga tvångsmedel (SOU 1998:46) och remissbehandlingen

av detsamma.

Lagrådet gjorde bedömningen att hemlig avlyssning borde kunna godtas

som nytt straffprocessuellt tvångsmedel med väsentligen det föreslagna

tillämpningsområdet, om behovet var reellt och starkt. En förutsättning

var dock att tvångsmedelsanvändningen var förenad med tillräckliga

rättssäkerhetsgarantier. En särskild fråga var behandlingen av s.k.

överskottsinformation, dvs. uppgifter om t.ex. andra brott än det som

föranlett tvångsmedlet. Lagrådet framhöll särskilt att frågan om

överskottsinformation måste lösas; detta var enligt Lagrådet en förutsättning

för att en lagstiftning om buggning skulle kunna godtas.

I propositionen Hemliga tvångsmedel - offentliga ombud och en mer

ändamålsenlig reglering (prop. 2002/03:74) hänvisade regeringen till den

departementspromemoria som ligger till grund för den nu aktuella

propositionen och framhöll att regeringen när detta förslag övervägts avser

att på nytt överväga frågan om hemlig avlyssning.

När motsvarande yrkanden som de nu aktuella tidigare behandlats i

utskottet har utskottet hänvisat till det pågående arbetet (se bet.

2002/03:JuU7 s. 22 f. beträffande buggning och bet. 2003/04:JuU2 s. 8 f.

beträffande överskottsinformation).

Med anledning av vad som anges i motion Ju347 kan nämnas att det enligt

en promemoria från Justitiedepartementet i augusti 2004 (Ju2004/7490/P)

lämnats ett uppdrag att presentera förslag till lagstiftning om hur

nuvarande bestämmelser om reella tvångsmedel kan användas för att

förebygga eller förhindra allvarlig brottslighet.

Utskottet anser alltjämt att de aviserade övervägandena i Regeringskansliet

när det gäller buggning bör avvaktas. Utskottet föreslår att motionerna

Ju29, Ju347, Ju412, Ju465 och Ju489 i de här aktuella delarna avslås av

riksdagen.

Lagreglering av vissa arbetsmetoder

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete avstyrker

utskottet motionsyrkanden (v respektive m) om lagreglering av användningen

av kroppsmikrofoner, inspelning av telefonsamtal, pejling, bild- och

ljudövervakning i samband med gisslansituationer samt störning av

mobiltelefoner.

Jämför särskilt yttrande (v).

I motion Ju317 (v) begärs att alla tvångsmedel som används i dag skall

vara lagreglerade. De tvångsmedel som tas upp i motionen är användandet

av dolda kroppsmikrofoner och inspelning av telefonsamtal där t.ex. en

person som polisen anlitar deltar i samtalet. Enligt motionen strider

förfarandet mot Europakonventionen eftersom det inte är reglerat i lag.

Motionärerna nämner också pejling som används i syfte att följa ett

fordon med hänvisning till att metoden under vissa omständigheter skulle

kunna strida mot Europakonventionen.

I motion Ju211 (m) begärs förslag till lagändringar som möjliggör

användning av bild- och ljudövervakning i samband med pågående brott,

såsom gisslantagningssituationer, och i motion Ju212 (m) begärs ett

förslag till lagändringar som möjliggör för polisen att störa ut

mobiltelefontrafik i samband med akuta brottssituationer, som bombhot.

Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) avlämnade i augusti

2003 betänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen

(SOU 2003:74). I betänkandet behandlas bl.a. fyra olika tekniska metoder

där lagreglering enligt utredningen bör övervägas, nämligen användning

av handmanövrerade kameror, användning av dolda kroppsmikrofoner och

inspelning av telefonsamtal samt positionsbestämning (pejling).

Dessa metoder har det gemensamt att de används utan uttryckligt lagstöd,

vilket har kritiserats från olika håll. Stöd för att använda metoderna

synes enligt BRU hämtas genom hänvisning till sedvanerätt eller med

åberopande av att metoderna inte är uttryckligen förbjudna. Enligt

betänkandet är en reglering av metoderna därför angelägen, inte minst

från integritets- och rättssäkerhetssynpunkt. Bland annat mot bakgrund

av innehållet i artikel 8 i Europakonventionen föreslås att myndigheternas

användning av dessa metoder ges uttryckligt lagstöd i polislagen i de

fall där metoderna används på ett vilseledande eller dolt sätt.

Förslagen är föremål för beredning i Justitiedepartementet.

Utskottet anser att resultatet av detta beredningsarbete bör avvaktas.

Motionerna Ju317 och Ju211 i denna del avstyrks därför.

Den fråga om störning av mobiltelefontrafik som tas upp i motion Ju212

behandlas enligt uppgift för närvarande av BRU. Utskottet, som anser

att denna behandling bör avvaktas, avstyrker motionen.

Efterforskning av vapen i brottsförebyggande syfte

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till att ett förslag i frågan

remissbehandlats och för närvarande bereds i Regeringskansliet ett

motionsyrkande (m) om lagändringar i syfte att ge polisen möjlighet att

söka igenom fordon i jakt på vapen utan konkret brottsmisstanke.

Jämför reservation 8 (m, fp, c).

Enligt motion Ju352 (m) bör ändringar genomföras i polislagen i syfte

att ge polisen möjlighet att söka igenom misstänkta personers fordon i

jakt på illegala vapen även utan misstanke om att ett konkret brott

begåtts.

Husrannsakan och kroppsvisitation kan ske i syfte att utreda brott. För

sådana fall finns regler i 27 och 28 kap. rättegångsbalken. Motionsönskemålet

tar emellertid sikte på fall där det inte finns någon konkret brottsmisstanke,

och åtgärderna avses vidtas i brottsförebyggande syfte. Husrannsakan

och kroppsvisitation kan i viss utsträckning ske i sådant syfte. Regler

om detta finns i polislagen (1984:387).

En polisman får enligt 19 § andra stycket första punkten nämnda lag

kroppsvisitera en person i den utsträckning det behövs för att söka

efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid

brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan

antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3

§ brottsbalken. Sistnämnda bestämmelse tar sikte på egendom som ännu

inte kommit till brottslig användning men som ändå bör kunna förverkas

eftersom det typiskt sett rör sig om hjälpmedel vid brott.

Utskottet har tidigare avstyrkt ett motionsyrkande motsvarande det nu

aktuella (bet. 2003/04:JuU14). Utskottet delade motionärernas uppfattning

att det är angeläget att det vidtas åtgärder för att förebygga spridningen

av illegala vapen. Samtidigt ville utskottet påminna om att frågan gäller

gränserna för polisens maktutövning gentemot medborgarna och att

regeringsformen innehåller regler till skydd mot bl.a. kroppsvisitation

och husrannsakan. Enligt utskottet krävdes med andra ord närmare

överväganden innan en förändring genomförs.

Inom Justitiedepartementet har utarbetats en promemoria kallad En ny

möjlighet för polisen att söka efter vapen och andra farliga föremål i

fordon (Ju 2004/5742/PO). Promemorian har remissbehandlats och är för

närvarande föremål för beredning.

Utskottet anser att detta beredningsarbete bör avvaktas. Motion Ju352

i denna del avstyrks följaktligen.

Åtgärder mot terrorism

Utskottets förslag i korthet

Utskottet, som bl.a. hänvisar till pågående utredningsarbete, avstyrker

ett motionsyrkande (v) om att åtgärder som vidtagits i kampen mot

terrorismen skall granskas i förhållande till de mänskliga rättigheterna.

Jämför reservation 9 (v, mp).

I motion Ju317 (v) begärs att de åtgärder som vidtagits i kampen mot

terrorismen skall granskas i förhållande till mänskliga rättigheter.

Enligt motionen tillkommer fler åtgärder i allt högre hastighet, och

alltfler åtgärder som ibland kan tyckas mycket långt från terroristbekämpning

drivs igenom i sakens namn. Motionärerna anger att det i andra EU-länder

gått ännu längre. Det är enligt motionen en mycket olycklig utveckling

att så viktiga frågor som mänskliga rättigheter och integritet kommit

i skymundan i denna process. Det behöver göras en utredning när det

gäller mänskliga rättigheter och terroristlagstiftning i ett brett

perspektiv.

Utskottet har tidigare avstyrkt ett motionsyrkande (fp) om vikten av

att i det straffrättsliga samarbetet inom EU och med andra länder

tillvarata olika rättssäkerhetsaspekter (bet. 2003/04:JuU16). Utskottet

ansåg det som självklart att olika rättssäkerhetsaspekter, såsom skyddet

för de grundläggande fri- och rättigheterna, beaktas och tillvaratas i

det straffrättsliga samarbetet inom EU. I fråga om uppföljning av de

nyligen tillkomna bestämmelserna för att bekämpa terrorism konstaterade

utskottet att regeringen regelmässigt brukar låta utvärdera ny lagstiftning

efter det att den varit i kraft en tid. Utskottet utgick från att detta

kommer att ske även med den aktuella lagstiftningen. Vid detta förhållande

förelåg enligt utskottet inte skäl för riksdagen att göra något särskilt

uttalande i frågan.

Utrikesministern har i en interpellationsdebatt den 22 mars 2005 (prot.

2004/05:94) framhållit att Sverige sedan lång tid drivit frågan om

ökad rättssäkerhet vid användandet av internationella sanktioner, framför

allt sådana som riktar sig mot terrorism.

Integritetsskyddskommittén har bl.a. i uppdrag att när det gäller

intresset av effektivitet i brottsbekämpningen särskilt analysera

förhållandet mellan den totala verkan av befintliga tvångsmedel och

övervakningsmetoder och skyddet för den personliga integriteten.

Utskottet gör samma bedömning som förra året när det gäller regeringens

uppföljning av den aktuella lagstiftningen och tillvaratagandet av de

grundläggande fri- och rättigheterna i det straffrättsliga samarbetet

inom EU. Till detta kommer att det uppdrag som Integritetsskyddskommittén

fått innebär att motionsönskemålen om en utredning i brett perspektiv

när det gäller integritetsskyddsaspekten tillgodoses. Utskottet anser

mot denna bakgrund att det inte finns skäl för riksdagen att göra ett

tillkännagivande till regeringen om en sådan granskning som avses i

motion Ju317 i denna del. Motionsyrkandet avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen m.m., punkt 1 (mp)

av Leif Björnlod (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår propositionen. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Ju49 yrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:Ju27 yrkande

2, 2004/05:Ju29 yrkande 1 och 2004/05:Ju412 yrkande 18.

Ställningstagande

Enligt 27 kap 18 § rättegångsbalken kan tillstånd till hemlig teleavlyssning

beslutas av rätten när förundersökningen rör ett brott för vilket inte

är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller försök,

förberedelse eller stämpling till sådant brott. Tillstånd får även

beslutas när förundersökningen rör ett brott med lägre straffminimum om

det enskilda brottets straffvärde bedöms överstiga fängelse i två

år.

I propositionen föreslår regeringen nu att en annan gräns skall sättas

för inledande av förundersökning med anledning av överskottsinformation

som inhämtas genom tvångsmedel. Regeringen föreslår att förundersökning

skall få inledas bara om det är föreskrivet fängelse i ett år eller

därutöver för brottet och det kan antas att brottet inte föranleder

endast böter eller det finns särskilda skäl, vilka inte närmare

specificerats.

Enligt min mening bör samma gräns gälla både för användningen av hemlig

teleavlyssning och för användning av överskottsinformation som kommit

fram genom tvångsmedlet. Som Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala

universitet framhållit har förslaget fått en onödigt generell räckvidd

och innefattar alltför stora risker för reducerad rättssäkerhet och

omfattande integritetskränkningar.

Användande av överskottsinformation bör alltså förutsätta misstanke om

brott som kan ge två års fängelse, och denna bedömning bör underställas

åklagare, för att förhindra missbruk från brottsbekämpande myndigheters

sida och att den misstänktes, eller någon annans, integritet kränks.

Det framlagda förslaget tillgodoser inte i tillräcklig utsträckning

rättssäkerhets- och integritetsskyddsintressena. Propositionen bör avslås.

2. Begränsning av användningen av överskottsinformation, punkt 2 (m)

av

Jeppe Johnsson (m), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar 27 kap. 23 a § regeringens förslag till lag

om ändring i rättegångsbalken, 6 a § regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning samt 21 a §

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild

utlänningskontroll med de ändringarna att bestämmelserna får den lydelse

som reservanterna föreslår i bilaga 3, lagförslagen 1-3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Ju47 yrkande 1, bifaller delvis proposition

2004/05:143 i denna del och avslår motion 2004/05:Ju48.

Ställningstagande

Det finns anledning att välkomna det förhållandet att det nu läggs fram

ett förslag till uttrycklig reglering av användningen av överskottsinformation.

Regeringens lagförslag innebär emellertid en onödig begränsning.

Begränsningarna gäller att förundersökning eller motsvarande utredning

som grundar sig på överskottsinformation bara får inledas om brottet

kan föranleda fängelse i ett år eller däröver och det kan antas att

brottet inte föranleder annat än endast böter, eller om det finns

särskilda skäl.

Det finns starka invändningar mot dessa begränsningar. Det bör krävas

tunga skäl för att inskränka principen om fri bevisprövning på detta

sätt. De skäl som regeringen anför är inte helt övertygande. Till detta

kommer att den skyldighet polis och åklagare har att inleda förundersökning

så snart det finns en misstanke om brott skall åsidosätts i dessa fall

men inte i andra fall, vilket ter sig märkligt.

Ett tungt vägande skäl mot den föreslagna begränsningen är vidare

allmänhetens intresse av att brott utreds. Begränsningen torde slå hårdast

mot de brott som drabbar flest människor i vardagen, de s.k. mängdbrotten,

som redan i dag har den allra lägsta uppklarningsgraden. Det skulle

vara direkt stötande om det finns information hos polis och åklagare

som skulle kunna leda till lagföring men som inte får användas. Det

finns som Lagrådet påpekat anledning att anta att den föreslagna

begränsningen har samband med att polisen i nuläget inte har resurser att

utreda mindre allvarliga brott. Den bristande upprustningen av rättsväsendet

får dock aldrig utgöra en ursäkt för att i praktiken tolerera en mängd

vardagsbrott.

Brottsoffrens behov måste stå i centrum för rättspolitiken. Den föreslagna

begränsningen skulle skapa ett irrationellt och ur mångas perspektiv

orättvist rättsväsende. Riksdagen bör med ändring av propositionens

lagförslag i denna del, med bifall till motion Ju47 i denna del och med

avslag på motion Ju48 i denna del anta de lagförslag som finns i bilaga

3 Reservanternas lagförslag under punkterna 1-3, vilka inte innehåller

de nämnda begränsningarna.

3. Begränsning av användningen av överskottsinformation, punkt 2 (kd)

av

Peter Althin (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar 27 kap. 23 a § regeringens förslag till lag

om ändring i rättegångsbalken med den ändringen att bestämmelsen får

den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3 lagförslag 4. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju48, bifaller delvis proposition

2004/05:143 i denna del och avslår motion 2004/05:Ju47 yrkande 1.

Ställningstagande

Propositionen är i stort ett steg i rätt riktning. Utrymmet för att

använda överskottsinformation har emellertid inte begränsats i tillräcklig

mån. Förundersökning eller motsvarande utredning som grundar sig på

överskottsinformation föreslås få inledas bl.a. om det finns särskilda

skäl. De särskilda skälen öppnar för godtycke. Som Juridiska fakultetsnämnden

vid Uppsala universitet anfört är förslaget i denna del för långtgående

med onödigt generell räckvidd och innefattar alltför stora risker för

reducerad rättssäkerhet. Det är angeläget att lagstiftningen ger ett

gott skydd för den enskildes integritet. Hemliga tvångsmedel bör endast

användas med stor försiktighet och på sådant sätt att den enskilde inte

utsätts för onödig skada eller olägenhet. Möjligheten att åberopa

särskilda skäl bör utgå eftersom innebörden av formuleringen särskilda

skäl är svår att förutse och innebär ett stort avsteg från den begränsning

som finns till för att värna den personliga integriteten. Riksdagen bör

därför med ändring av propositionens lagförslag i denna del, med bifall

till motion Ju48 och med avslag på motion Ju47 i denna del anta det

förslag till lydelse av 27 kap. 23 a § rättegångsbalken som finns under

punkt 4 i bilaga 3 Reservanternas lagförslag.

4. Överskottsinformation vid öppna tvångsmedel, punkt 4 (m)

av Jeppe Johnsson (m), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om överskottsinformation vid öppna tvångsmedel.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju47 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens förslag gäller endast hemliga tvångsmedel och utelämnar all

information som kan komma fram vid t.ex. brevöppning eller husrannsakan.

Regeringens invändning att den saknar tillräckligt underlag för att

föreslå en generell reglering är inte acceptabel. Det arbete som har

legat till grund för en lagreglering av överskottsinformation borde

självfallet ha inkluderat samtliga tvångsmedel. Såväl rättstillämpningen

som lagstiftningen blir nu ofullständig och haltande. Regeringen bör

snarast initiera en utredning och snarast återkomma till riksdagen med

ett förslag till en generell reglering av användningen av överskottsinformation.

Riksdagen bör med bifall till motion Ju47 i denna del som sin mening

ge regeringen detta till känna.

5. Underrättelse om hemlig övervakning, punkt 5 (v, mp)

av Rolf Olsson (v) och Leif Björnlod (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om underrättelse om hemlig övervakning. Därmed

bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju317 yrkande 3.

Ställningstagande

En person som utsätts för hemliga tvångsmedel kan av naturliga skäl

inte bli underrättad om detta i förhand. Det är emellertid märkligt att

personen i efterhand inte underrättas om övervakningen. Konsekvensen

blir då att endast den som åtalas får veta att en hemlig tvångsåtgärd

vidtagits. Den som är oskyldig förblir emellertid ovetande. För att

förstärka rättssäkerheten bör den som utsätts för hemlig övervakning

meddelas detta efter avslutad förundersökning och därigenom ges möjlighet

att överklaga ett beslut som han eller hon anser felaktigt. Ett felaktigt

beslut skulle kunna innebära en skadeståndsskyldighet för det intrång

i den personliga integriteten som skett. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till bestämmelser som innebär en plikt att underrätta

personer som utsatts för hemlig övervakning som inte lett till åtgärd

av de rättsvårdande myndigheterna. Riksdagen bör med bifall till motion

Ju317 i denna del som sin mening ge regeringen detta till känna.

6. Rättsmedel vid användning av hemliga tvångsmedel, punkt 6 (mp)

av Leif Björnlod (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om rättsmedel vid användning av hemliga tvångsmedel.

Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju49 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt artikel 13 i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna skall var och en tillerkännas

rätten till effektiva rättsmedel. I rättssäkerhetens namn bör de individer

som blir föremål för hemliga tvångsmedel i efterhand ges rättsliga medel

att kräva upprättelse. Det bör av lagstiftningen framgå en rätt till

ordentligt ideellt skadestånd. En sådan reglering behövs enligt min

mening för att tillgodose Europakonventionens krav på ett effektivt

rättsmedel och är särskilt angeläget vid användning av ett så

integritetskränkande instrument som hemliga tvångsmedel. Regeringen bör

återkomma med ett lagförslag, varigenom medborgaren tillförsäkras det

rättsmedel när det gäller överskottsinformation som är effektivt i

enlighet med artikel 13 i Europakonventionen. Detta bör med bifall till

motion Ju49 i denna del ges regeringen till känna.

7. Buggning, punkt 7 (m, fp, kd, c)

av Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp),

Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m), Hillevi Engström (m) och

Karin Granbom (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om buggning. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2004/05:Ju29 yrkande 2, 2004/05:Ju412 yrkande 15, 2004/05:Ju465 yrkande

8 och 2004/05:Ju489 yrkandena 20 och 21 samt bifaller delvis motion

2004/05:Ju347.

Ställningstagande

Det är viktigt att modern teknik kan användas i bekämpningen av den

allt grövre och alltmer svårutredda brottsligheten. Ett av sätten att

komma åt den organiserade brottsligheten som prövats med framgång i

flera andra länder är hemlig rumsavlyssning, s.k. buggning. Buggning

gör det möjligt att beivra och bekämpa brottslighet som annars är svår

att utreda. Även i Sverige bör det vara tillåtet med buggning. Ett beslut

om buggning måste dock föregås av omsorgsfulla överväganden, och alltid

vägas mot den enskildes intresse av personlig integritet. Reglerna om

när buggning skall få användas måste vara strikta. Buggning skall enligt

vår mening bara få tillämpas vid grov kriminalitet, t.ex. grova

narkotikabrott, mord och människohandel. Åtgärden skall beslutas av domstol

och samma regler, bl.a. i fråga om offentligt ombud, gälla som vid hemlig

teleavlyssning. För att värna om den personliga integriteten måste det

införas bestämmelser om hur polisen skall förfara med överskottsinformation

från avlyssningen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett

lagförslag i enlighet med detta. Riksdagen bör med bifall till motionerna

Ju29, Ju347, Ju 412, Ju465 och Ju489 och delvis bifall till motion Ju347

i här aktuella delar ge regeringen detta till känna.

8. Efterforskning av vapen i brottsförebyggande syfte, punkt 9 (m, fp,

c)

av Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c),

Cecilia Magnusson (m), Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om efterforskning av vapen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Ju352 yrkande 4.

Ställningstagande

Polisens möjligheter att ta illegala vapen i beslag är begränsade. Enligt

dagens lagstiftning har polisen inte rätt att i förebyggande syfte

kontrollera en bil, utan måste ha tillstånd till husrannsakan av en

åklagare. Detta kräver att misstanke för ett specifikt brott föreligger.

Polisens möjlighet till visitation enligt 19 § polislagen gäller enligt

förarbetena inte fordon. Detta innebär att polisen inte kan ingripa då

de har anledning att misstänka att en person har ett dolt, illegalt

vapen i sin bil.

Möjligheterna för polisen att ingripa måste anpassas till hur de kriminella

agerar. Det är inte acceptabelt att den som innehar ett illegalt vapen

i syfte att begå ett brott ska kunna försvåra polisens ingripande genom

att förvara vapnet i en bil för att sedan hämta det vid behov. Vi anser

att polislagen bör tillåta att polisen söker igenom misstänkta personers

fordon för att kunna beslagta illegala skjutvapen.

Vi anser att det inte behövs någon ytterligare beredning av frågan innan

ett lagförslag läggs fram. Regeringen bör ges i uppdrag att snarast

återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

9. Åtgärder mot terrorism, punkt 10 (v, mp)

av Rolf Olsson (v) och Leif Björnlod (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om åtgärder mot terrorism. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:Ju317 yrkande 2.

Ställningstagande

I arbetet med att ta fram ny lagstiftning mot terrorism har organisationer

som värnar om mänskliga rättigheter lämnats utanför processen. Fler

åtgärder tillkommer i allt högre hastighet. Alltfler åtgärder drivs

igenom i sakens namn trots att de ibland kan tyckas ligga mycket långt

ifrån terroristbekämpning. I andra EU-länder har utvecklingen gått ännu

längre. Det är en mycket olycklig utveckling att så viktiga frågor som

mänskliga rättigheter och integritet kommit i skymundan i detta sammanhang.

Det är inte möjligt att värna om demokratin genom att inskränka mänskliga

rättigheter. Samtidigt gäller givetvis att det är oundgängligen nödvändigt

att vidta åtgärder för att hindra terroristattentat. De åtgärder som

vidtagits i kampen mot terrorism bör granskas i förhållande till de

grundläggande mänskliga rättigheterna. Regeringen bör tillsätta en

utredning i detta syfte. Riksdagen bör med bifall till motion Ju317 i

denna del som sin mening ge regeringen detta till känna.

Särskilt yttrande

Lagreglering av vissa arbetsmetoder, punkt 8 (v)

Rolf Olsson (v) anför:

Utöver de lagreglerade tvångsmedlen använder sig svensk polis av dolda

kroppsmikrofoner samt inspelning av telefonsamtal där en polis eller

någon polisen anlitat själv deltar i samtalet. Metoderna är inte

lagreglerade och kan strida mot Europakonventionen eftersom de inte har

uttryckligt lagstöd. Svensk polis använder sig också av s.k. pejling

som innebär att en radiosändare i hemlighet fästes på t.ex. en bil för

att ge möjlighet att på avstånd följa fordonets väg. Under vissa

omständigheter skulle även denna metod kunna strida mot bestämmelserna i

Europakonventionen. Det finns anledning att alla dessa arbetsmetoder

regleras i lag. Det bör kunna förutsättas att regeringen återkommer

till riksdagen med ett förslag med denna inriktning när beredningen i

Regeringskansliet fullföljts. Jag har därför valt att inte yrka bifall

till motion Ju317 i denna del.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:143 Överskottsinformation vid användning av hemliga

tvångsmedel m.m.:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i rättegångsbalken,

lag om ändring i lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning,

lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,

lag om ändring i vapenlagen (1996:67).

Följdmotioner

2004/05:Ju47 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår förslaget till begränsning av rätten att använda

överskottsinformation.

2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag

till reglering av hur överskottsinformation som åtkommits genom öppna

tvångsmedel skall användas.

2004/05:Ju48 av Peter Althin m.fl. (kd):

Riksdagen avslår kategorin "särskilda skäl" i lagtextens 27 kap. 23 a

§.

2004/05:Ju49 av Leif Björnlod (mp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:143 om

överskottsinformation vid användning av hemliga tvångsmedel m.m.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda medborgarens möjligheter till effektiva

rättsmedel vid användningen av överskottsinformation.

Motioner väckta med anledning av skr. 2004/05:36

2004/05:Ju27 av Peter Althin m.fl. (kd):

2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen

med förslag till lagstiftning angående hur överskottsinformation skall

hanteras i samband med tillämpning av aktuella tvångsmedel, enligt vad

i motionen anförs.

2004/05:Ju29 av Johan Linander m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att regeringen snarast skall återkomma till riksdagen

med förslag på hur reglering av överskottsinformation skall hanteras i

samband med tillämpning av aktuella tvångsmedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att buggning bör tillåtas vid misstanke om brott som

kan föranleda minst fyra års fängelse.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004

2004/05:Ju211 av Sten Tolgfors (m):

Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag till

lagändringar som möjliggör användning av bild- och ljudövervakning i

samband med pågående brott såsom gisslantagningssituationer.

2004/05:Ju212 av Sten Tolgfors (m):

Riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag till

lagändringar som möjliggör för polisen att störa ut mobiltelefontrafik i

samband med akuta brottssituationer som bombhot, i enlighet med vad som

i motionen anförs.

2004/05:Ju317 av Lars Ohly m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att alla tvångsmedel som i dag används skall vara

reglerade i lag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att de åtgärder som vidtagits i kampen mot terrorismen

skall granskas i förhållande till de grundläggande mänskliga rättigheterna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att det bör införas regler om plikt att underrätta

personer som utsatts för hemlig övervakning, vilken inte lett till åtgärd

av de rättsvårdande myndigheterna.

2004/05:Ju347 av Anders Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder mot grövre brottslighet.

2004/05:Ju352 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

4. Riksdagen beslutar om en ändring i polislagen i syfte att ge

poliser möjlighet att genomsöka misstänkta personers fordon i jakt på

illegala vapen, även utan misstanke om att konkret brott begåtts, i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:Ju412 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om hemlig rumsavlyssning, s.k. buggning.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att lagreglera användningen av överskottsinformation.

2004/05:Ju465 av Olle Sandahl m.fl. (kd):

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett lagförslag med

innebörden att tillåta buggning för att effektivare komma åt den avancerade

kriminaliteten.

2004/05:Ju489 av Johan Linander m.fl. (c):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att buggning bör tillåtas i Sverige vid misstanke om

grova brott.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bestämmelser om hur polisen skall förfara med

överskottsinformation från avlyssning bör införas.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i rättegångsbalkenHärigenom föreskrivs

i fråga om rättegångsbalken

dels att 27 kap. 24 § skall ha följande lydelse,

dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 27 kap. 23 a §, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 kap.

23 a §Om det vid hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning

har kommit fram uppgifter om ett annat brott än det som har legat till

grund för beslutet om avlyssning eller övervakning, får uppgifterna

användas för att utreda brottet. Förundersökning eller motsvarande

utredning om brottet får dock inledas på grund av dessa uppgifter endast

om1. det är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver för brottet och

det kan antas att brottet inte föranleder endast böter, eller2. det

finns särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om förestående

brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott.

24 §1Senaste lydelse 1989:650.

En upptagning eller uppteckning som gjorts vid hemlig teleavlyssning

skall granskas snarast möjligt. I fråga om sådan granskning tillämpas

12 § första stycket.

Upptagningar och uppteckningar skall, i de delar de är av betydelse

från utredningssynpunkt, bevaras till dess förundersökningen nedlagts

eller avslutats eller, om åtal väckts, målet avgjorts slutligt. De skall

därefter förstöras. Upptagningar och uppteckningar skall, i de delar de

är av betydelse från brottsutredningssynpunkt, bevaras till dess

förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om åtal väckts,

målet har avgjorts slutligt. I de delar upptagningarna och uppteckningarna

är av betydelse för att förhindra förestående brott skall de bevaras så

länge det behövs för att förhindra brott. De skall därefter förstöras.

Trots vad som sägs i andra stycket får brottsutredande myndigheter

behandla uppgifter från upptagningar och uppteckningar i enlighet med

vad som är särskilt föreskrivet i lag.

_________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1506) om hemlig

kameraövervakningHärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1506) om hemlig

kameraövervakning

dels att 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a §Om det vid hemlig kameraövervakning har kommit fram uppgifter om

ett annat brott än det som har legat till grund för beslutet om övervakning,

får uppgifterna användas för att utreda brottet. Förundersökning eller

motsvarande utredning om brottet får dock inledas på grund av dessa

uppgifter endast om1. det är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver

för brottet och det kan antas att brottet inte föranleder endast böter,

eller2. det finns särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om

förestående brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott.

7

§

En upptagning som gjorts vid hemlig kameraövervakning skall granskas

snarast möjligt. I fråga om sådan granskning tillämpas 27 kap. 12 §

första stycket rättegångsbalken.

Upptagningar som saknar betydelse från utredningssynpunkt skall förstöras

omedelbart efter det att de har granskats. Upptagningar skall, i de

delar de är av betydelse från utredningssynpunkt, bevaras till dess

förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om åtal väckts,

målet har avgjorts slutligt. De skall därefter omedelbart

förstöras. Upptagningar som saknar betydelse från brottsutredningssynpunkt

skall

förstöras omedelbart efter det att de har granskats. Upptagningar skall,

i de delar de är av betydelse från brottsutredningssynpunkt, bevaras

till dess förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om

åtal väckts, målet har avgjorts slutligt. I de delar upptagningarna är

av betydelse för att förhindra förestående brott skall de bevaras så

länge det behövs för att förhindra brott. De skall därefter omedelbart

förstöras.Trots vad som sägs i andra stycket får brottsutredande

myndigheter behandla uppgifter från upptagningar i enlighet med vad som är

särskilt föreskrivet i lag

----------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild

utlänningskontrollHärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:572) om särskild

utlänningskontroll

dels att 22 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 21 a §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 a §Om det vid hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning

har kommit fram uppgifter om ett brott som inte är av betydelse för det

ändamål som har föranlett avlyssningen eller övervakningen, får uppgifterna

användas för att utreda brottet. Förundersökning eller motsvarande

utredning om brottet får dock inledas på grund av dessa uppgifter endast

om1. det är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver för brottet och

det kan antas att brottet inte föranleder endast böter, eller2. det

finns särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om förestående

brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott.

22 §1Senaste lydelse 1993:612.

En upptagning eller uppteckning som har gjorts vid hemlig teleavlyssning

skall granskas snarast möjligt. Granskningen får utföras endast av rätten,

Rikspolisstyrelsen, en polismyndighet eller en åklagare. Om upptagningen

eller uppteckningen innehåller något som inte är av betydelse för det

ändamål som har föranlett avlyssningen, skall den i denna del omedelbart

förstöras efter granskningen. En upptagning eller uppteckning som har

gjorts vid hemlig teleavlyssning skall granskas snarast möjligt.

Granskningen får utföras endast av rätten, Rikspolisstyrelsen, en polismyndighet

eller en åklagare.Om upptagningen eller uppteckningen innehåller något

som inte är av betydelse för det ändamål som har föranlett avlyssningen,

skall den i denna del omedelbart förstöras efter granskningen. I fråga

om brott eller förestående brott som inte är av betydelse för det ändamål

som har föranlett avlyssningen skall dock 27 kap. 24 § andra och tredje

styckena rättegångsbalken tillämpas.

En försändelse eller någon annan handling som omfattas av tillstånd

enligt 20 § får inte närmare undersökas, öppnas eller granskas av någon

annan än rätten, Rikspolisstyrelsen, en polismyndighet eller en åklagare.

En sådan handling skall undersökas snarast möjligt. När undersökningen

har slutförts, skall en försändelse som finns hos ett befordringsföretag

tillställas den till vilken försändelsen är ställd och en annan handling

återlämnas till den hos vilken handlingen påträffats, om den inte tas

i beslag.

-------------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

4. Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)Härigenom föreskrivs

att 11 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

11 kap.

1 § 1Senaste lydelse 2000:348.

Regeringen får meddela föreskrifter om att

a) denna lag eller vissa föreskrifter i lagen skall tillämpas även i

fråga om andra föremål än sådana som anges i 1 kap. 2 och 3 §§, om

föremålen är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa

eller personliga säkerhet,

b) anslagsenergin eller utgångshastigheten hos en projektil från ett

skjutvapen skall understiga ett visst värde för att vapnet skall anses

vara effektbegränsat enligt 2 kap. 1 §,

c) bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte skall gälla innehav av

skjutvapen som lämnats över från staten till

- statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret,

räddningstjänsten eller polisväsendet,

- den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

- frivilliga försvarsorganisationer,

d) tillstånd skall krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition

från Sverige till ett annat land,

e) den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut

ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte

skall använda vapnet endast i Sverige, skall anmäla detta till

polismyndigheten, och om att

f) denna lag inte skall gälla i fråga om skjutvapen och ammunition som

en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig

tjänstgöring i Sverige f) denna lag inte skall gälla i fråga om skjutvapen

och ammunition som en företrädare för en annan stats myndighet medför

vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål

genom Sverige.

-------------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

1. Förslag till lydelse av 27 kap. 23 a § rättegångsbalken enligt

reservation 2

Utskottets förslag Reservanternas förslag

27 kap.

23 a §

Om det vid hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit

fram uppgifter om ett annat brott än det som har legat till grund för

beslutet om avlyssning eller övervakning, får uppgifterna användas för

att utreda brottet. Förundersökning eller motsvarande utredning om

brottet får dock inledas på grund av dessa uppgifter endast om1. det är

föreskrivet fängelse i ett år eller däröver för brottet och det kan

antas att brottet inte föranleder endast böter, eller2. det finns

särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om förestående brott, får

uppgifterna användas för att förhindra brott. Om det vid hemlig

teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit fram uppgifter om

ett annat brott än det som har legat till grund för beslutet om avlyssning

eller övervakning, får uppgifterna användas för att utreda brottet.Om

det har kommit fram uppgifter om förestående brott, får uppgifterna

användas för att förhindra brott.

2. Förslag till lydelse av 6 a § lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning

enligt reservation 2

Utskottets förslag Reservanternas förslag

6 a §

Om det vid hemlig kameraövervakning har kommit fram uppgifter om ett

annat brott än det som har legat till grund för beslutet om övervakning,

får uppgifterna användas för att utreda brottet. Förundersökning eller

motsvarande utredning om brottet får dock inledas på grund av dessa

uppgifter endast om1. det är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver

för brottet och det kan antas att brottet inte föranleder endast böter,

eller2. det finns särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om

förestående brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott. Om

det vid hemlig kameraövervakning har kommit fram uppgifter om ett annat

brott än det som har legat till grund för beslutet om övervakning, får

uppgifterna användas för att utreda brottet.Om det har kommit fram

uppgifter om förestående brott, får uppgifterna användas för att förhindra

brott.

3. Förslag till lydelse av 21 a § lagen (1991:1572) om särskild

utlänningskontroll enligt reservation 2

Utskottets förslag Reservanternas förslag

21 a §

Om det vid hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit

fram uppgifter om ett brott som inte är av betydelse för det ändamål

som har föranlett avlyssningen eller övervakningen, får uppgifterna

användas för att utreda brottet. Förundersökning eller motsvarande

utredning om brottet får dock inledas på grund av dessa uppgifter endast

om1. det är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver för brottet och

det kan antas att brottet inte föranleder endast böter, eller2. det

finns särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om förestående

brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott. Om det vid

hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit fram

uppgifter om ett brott som inte är av betydelse för det ändamål som har

föranlett avlyssningen eller övervakningen, får uppgifterna användas

för att utreda brottet.Om det har kommit fram uppgifter om förestående

brott, får uppgifterna användas för att förhindra brott.

4. Förslag till lydelse av 27 kap. 23 a § rättegångsbalken enligt

reservation 3

Utskottets förslag Reservanternas förslag

27 kap.

23 a §

Om det vid hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit

fram uppgifter om ett annat brott än det som har legat till grund för

beslutet om avlyssning eller övervakning, får uppgifterna användas för

att utreda brottet. Förundersökning eller motsvarande utredning om

brottet får dock inledas på grund av dessa uppgifter endast om1. det är

föreskrivet fängelse i ett år eller däröver för brottet och det kan

antas att brottet inte föranleder endast böter, eller2. det finns

särskilda skäl.Om det har kommit fram uppgifter om förestående brott, får

uppgifterna användas för att förhindra brott. Om det vid hemlig

teleavlyssning eller hemlig teleövervakning har kommit fram uppgifter om

ett annat brott än det som har legat till grund för beslutet om avlyssning

eller övervakning, får uppgifterna användas för att utreda brottet.

Förundersökning eller motsvarande utredning om brottet får dock inledas

på grund av dessa uppgifter endast om det är föreskrivet fängelse i ett

år eller däröver för brottet och det kan antas att brottet inte föranleder

endast böter.Om det har kommit fram uppgifter om förestående brott, får

uppgifterna användas för att förhindra brott.