Bet. 2004/05:JUU35

Justitieutskottets betänkande

2004/05:JUU35

Avtal med Amerikas förenta stater om utlämning och om internationellrättslig hjälp i brottmål

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:46

Avtal med Amerikas förenta stater om utlämning och om internationell

rättslig hjälp i brottmål, jämte en motion som har väckts med anledning

av propositionen.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner internationella

överenskommelser som syftar till att utveckla det internationella

straffrättsliga samarbetet med Förenta staterna. Regeringen föreslår sålunda

att riksdagen godkänner ett avtal från år 2001 mellan Sverige och Förenta

staterna om rättslig hjälp i brottmål, två avtal mellan EU och Förenta

staterna, varav ett om ömsesidig rättslig hjälp och ett om utlämning,

samt godkänner två för EU-avtalen nödvändiga bilaterala instrument.

Avtalen om ömsesidig rättslig hjälp medför inte behov av lagändringar.

När det gäller EU-avtalet jämte instrumentet om utlämning lämnar

regeringen förslag till de lagändringar som dessa överenskommelser ger

upphov till.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår

motionen.

I ärendet finns ett särskilt yttrande (kd).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Rättslig hjälp i brottmål

Riksdagen godkänner1. avtalet den 17 december 2001 om ömsesidig rättslig

hjälp i brottmål mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas

förenta staters regering,2. avtalet den 25 juni 2003 om ömsesidig

rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater och3.

instrumentet den 16 december 2004 mellan Sverige och Amerikas förenta

stater, som avses i artikel 3.2 i avtalet om ömsesidig rättslig hjälp

mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2004/05:46 punkterna 3-5.

2. Utlämning

Riksdagen godkänner1. avtalet den 25 juni 2003 om utlämning mellan

Europeiska unionen och Amerikas förenta stater,2. instrumentet den 16

december 2004 mellan Sverige och Amerikas förenta stater, som avses i

artikel 3.2 i avtalet om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas

förenta stater.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:46 punkterna

1 och 2 samt avslår motion 2004/05:Ju36 yrkandena 1 och 2.

3. Följdlagstiftning

Riksdagen antar1. regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1957:668) om utlämning för brott och2. regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en

europeisk arresteringsorder. Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:46 punkterna 6 och 7.

Stockholm den 26 maj 2005

På justitieutskottets vägnar

Britta Lejon

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Britta Lejon (s), Rolf

Olsson (v), Beatrice Ask (m), Helena Frisk (s), Elisebeht Markström (s),

Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s), Torkild Strandberg (fp), Johan

Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson (m), Kerstin Andersson

(s), Leif Björnlod (mp), Christer Erlandsson (s), Karin Granbom (fp),

Christer Engelhardt (s) och Olle Sandahl (kd).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Efter bemyndigande den 26 april 2002 av Europeiska unionens råd förhandlade

ordförandeskapet fram två avtal med Förenta staterna, ett om ömsesidig

rättslig hjälp och ett om utlämning (EU-avtalen). Båda avtalen undertecknades

den 25 juni 2003. De träder i kraft vid det månadsskifte som infaller

tre månader efter det att de avtalsslutande parterna underrättat varandra

om att de har avslutat sina interna förfaranden för ikraftträdande.

EU-avtalet om rättslig hjälp inverkar på ett tidigare träffat avtal av

den 17 december 2001 om rättslig hjälp mellan Sverige och Förenta

staterna. Avtalet har ännu inte ratificerats. EU-avtalet om utlämning

påverkar en konvention om utlämning mellan Sverige och Förenta staterna.

Konventionen undertecknades den 24 oktober 1961 (SÖ 1963:17) och fick

sitt nuvarande innehåll genom tilläggskonventionen av den 14 mars 1983

(SÖ 1984:34).

EU-avtalen förutsätter att varje EU-medlemsstat med Förenta staterna i

ett bilateralt instrument klargör förhållandet mellan respektive EU-avtals

artiklar och bilaterala avtal om utlämning respektive rättslig hjälp i

brottmål. Sverige och Förenta staterna har därför förhandlat fram två

instrument som klargör hur respektive EU-avtal förhåller sig till den

bilaterala regleringen. Instrumenten undertecknades den 16 december

2004.

Det bilaterala avtalet om rättslig hjälp från år 2001 och de ändringar

som följer med EU-avtalet jämte instrumentet om rättslig hjälp har

sammanförts till en s.k. konsoliderad version. På motsvarande sätt har

utlämningskonventionen och de ändringar som följer av EU-avtalet jämte

instrumentet om utlämning sammanförts till en konsoliderad version.

Inom Justitiedepartementet har utarbetats en promemoria, Avtal mellan

Sverige och Förenta staterna om utlämning och om internationell rättslig

hjälp i brottmål (dnr Ju2004/11331/BIRS). I promemorian föreslås att

Sverige skall tillträda EU-avtalen, de bilaterala instrumenten och 2001

års bilaterala avtal. Vidare lämnas förslag på den lagstiftning som

behövs för att Sverige skall kunna uppfylla överenskommelserna. Promemorian

har remissbehandlats. Remissyttrandena och en sammanställning av yttrandena

finns tillgängliga på Justitiedepartementet (dnr Ju2004/11331/BIRS).

Lagrådet har granskat regeringens lagförslag och lämnat dem utan erinran.

Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2. EU-avtalen, de bilaterala

instrumenten, 2001 års bilaterala avtal och de konsoliderade versionerna

av överenskommelserna återfinns i bilagorna 3-7.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner 2001 års bilaterala

avtal mellan Sverige och Förenta staterna om rättslig hjälp i brottmål,

avtalen mellan EU och Förenta staterna om rättslig hjälp i brottmål

respektive utlämning samt två bilaterala instrument mellan Sverige och

Förenta staterna i samma ämnen. I propositionen görs bedömningen att

det inte behövs några lagändringar i Sverige med anledning av avtalen

om rättslig hjälp. När det däremot gäller utlämning lämnas förslag till

de lagändringar som föranleds av Sveriges tillträde till EU-avtalet och

det bilaterala instrumentet om utlämning. Lagändringarna avser regler

om oplanerade mellanlandningar i Sverige i samband med flygtransport av

personer som utlämnas eller överlämnas mellan två andra stater. Förslaget

innebär en reglering av s.k. transiteringstillstånd vid sådana oplanerade

mellanlandningar i Sverige. Förslaget innebär även en möjlighet för

polismyndigheten att omhänderta och ta i förvar den som utlämnas eller

överlämnas, om det är nödvändigt för att transporten skall kunna genomföras.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Utskottets överväganden

Rättslig hjälp i brottmål

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag om att

godkänna 2001 års bilaterala avtal mellan Sverige och Förenta staterna

om rättslig hjälp i brottmål, avtalet mellan EU och Förenta staterna om

rättslig hjälp och det bilaterala instrumentet i samma ämne.

I lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål regleras

under vilka förutsättningar svenska myndigheter kan lämna rättslig hjälp

till andra länder eller begära sådan hjälp utomlands. Grundtanken i

lagstiftningen är att samtliga åtgärder som kan vidtas i en svensk

förundersökning eller rättegång också skall kunna vidtas av svenska

åklagare eller domstolar för att bistå utländska myndigheter.

När det gäller svenska myndigheters egna ansökningar om rättslig hjälp

finns det få regler i den svenska lagstiftningen. Det beror på att det

är den andra statens regler som bestämmer under vilka förutsättningar

bistånd kan lämnas till svensk åklagare eller domstol. Vissa länder,

däribland Förenta staterna, kräver avtal för att fullt ut bistå med

rättslig hjälp i brottmål.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett sådant avtal mellan

Sverige och Förenta staterna från 2001. Vidare föreslås att riksdagen

godkänner ett avtal mellan EU och Förenta staterna om rättslig hjälp

jämte ett bilateralt instrument.

Både EU-avtalet och 2001 års avtal innebär att staterna i enlighet med

avtalen åtar sig att lämna varandra ömsesidig rättslig hjälp i rättsliga

förfaranden som hänför sig till brott. Syftet med överenskommelserna är

att utveckla det internationella samarbetet om ömsesidig rättslig hjälp

för att på ett effektivt sätt bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

Avtalet från år 2001, som endast gäller mellan Sverige och Förenta

staterna, innehåller bl.a. bestämmelser om vad en ansökan om rättslig

hjälp skall innehålla och regler för verkställighetsförfarandet. I

avtalet regleras även de skäl som avtalsparterna får åberopa till stöd

för att avslå en ansökan om rättslig hjälp. Avtalet mellan EU och Förenta

staterna innebär i praktiken en komplettering av 2001 års avtal. Avtalet

tillför bl.a. bestämmelser som förenklar samarbetet. Exempelvis tillförs

en bestämmelse om att det skall vara möjligt att ta upp ett vittnesmål

från ett vittne eller en expert genom videoöverföring mellan Sverige

och Förenta staterna. Vidare innebär EU-avtalet att det skall vara

möjligt att översända framställningar genom användning av snabba

kommunikationsmedel som fax och e-post.

EU-avtalet förutsätter att respektive medlemsstat och Förenta staterna

i ett bilateralt instrument klargör förhållandet mellan EU-avtalet och

eventuella bilaterala överenskommelser. Sverige och Förenta staterna

har därför i det bilaterala instrumentet förhandlat fram bestämmelser

som anger i vilken utsträckning som EU-avtalets artiklar skall inverka

på 2001 års avtal.

Avtalen om rättslig hjälp jämte instrumentet ger inte upphov till

lagändringar i Sverige.

Utskottet gör följande övervägande. Om Sverige godkänner 2001 års avtal

och EU-avtalet om rättslig hjälp, innebär det en reglering av under

vilka förutsättningar Sverige och Förenta staterna kan begära och lämna

rättslig hjälp till varandra. En sådan reglering är till fördel för det

internationella samarbetet, särskilt då Förenta staterna kräver avtal

för att lämna rättslig hjälp. En utökad rörlighet och den senare tidens

terrorattacker utgör, vilket också anförs i propositionen, skäl för att

utveckla det internationella samarbetet. Det ligger därför i Sveriges

intresse att ingå dessa överenskommelser. Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner både 2001 års bilaterala avtal, EU-avtalet om rättslig hjälp

samt instrumentet i samma ämne.

Utlämning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag om att

godkänna avtalet mellan EU och Förenta staterna om utlämning jämte

instrumentet i samma ämne samt antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott och lag om ändring i

lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk

arresteringsorder. Utskottet föreslår dessutom att riksdagen avslår en

motion med yrkande om avslag på förslaget om att godkänna EU-avtalet om

utlämning. Jämför särskilt yttrande (kd).

Bestämmelser om utlämning till utomnordiska stater finns i lagen (1957:668)

om utlämning för brott. Lagen innehåller regler om förutsättningarna

för och förfarandet vid utlämning av en person från Sverige till

utomnordiska länder. Utlämningslagen skall tillämpas även i de fall Sverige

har ingått ett bilateralt avtal med den stat som begär utlämning.

Mellan Sverige och Förenta staterna gäller sedan tidigare 1961 års

konvention om utlämning, som har fått sitt nuvarande innehåll genom

tilläggskonventionen av den 14 mars 1983. Konventionen innehåller

bestämmelser om förfarandet för utlämning mellan Sverige och Förenta

staterna.

Till detta kommer nu att det inom EU har förhandlats fram ett avtal om

utlämning med Förenta staterna. EU-avtalet innebär att olika frågeställningar

om utlämning regleras såväl i utlämningskonventionen som i EU-avtalet.

Sverige och Förenta staterna har - i enlighet med vad som föreskrivs

i EU-avtalet - förhandlat fram ett bilateralt instrument som klargör

hur avtalen förhåller sig till varandra.

EU-avtalet om utlämning jämte instrumentet innebär vissa förändringar

jämfört med utlämningskonventionen. Den nya regleringen innebär bl.a.

en förenkling av tillvägagångssättet för översändande av

utlämningsframställningar

och kompletterande information. Genom EU-avtalet införs dessutom en

reglering av hur den anmodade staten skall gå till väga om flera stater

begär utlämning av samma person. EU-avtalet innebär även utvidgade

möjligheter för att vägra utlämning om den eftersökte riskerar att dömas

till dödsstraff.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner EU-avtalet om utlämning

jämte instrumentet i samma ämne. I propositionen lämnas även förslag på

de lagändringar som krävs för att Sverige skall kunna uppfylla åtagandena

enligt EU-avtalet och det bilaterala instrumentet om utlämning.

Lagändringarna avser regler om oplanerade mellanlandningar i Sverige i

samband med flygtransport av personer som utlämnas eller överlämnas mellan

två andra stater. Förslaget innebär en reglering av s.k. transiteringstillstånd

vid sådana oplanerade mellanlandningar i Sverige. Lagförslaget innebär

vidare att det införs en möjlighet för polismyndigheten att omhänderta

och ta i förvar den som utlämnas eller överlämnas, om det är nödvändigt

för att transporten skall kunna genomföras.

I motion Ju36 (kd) yrkas avslag på förslaget att godkänna EU-avtalet om

utlämning. Skälet härtill är att avtalet inte ger avtalsparterna rätt

att alltid avslå en ansökan om utlämning om den eftersökte riskerar att

dömas till dödsstraff. Enligt motionärerna skall utlämning aldrig få

äga rum om dödsstraff kan dömas ut. Motionärerna yrkar vidare att Sverige

skall omförhandla det bilaterala instrumentet om utlämning för att

därigenom ge Sverige en generell rätt att vägra utlämning om den eftersökte

riskerar att dömas till dödsstraff.

Utskottet välkomnar de förenklingar av förfarandet i utlämningsärenden

som EU-avtalet innebär. När det sedan gäller frågan om dödsstraff som

grund för att vägra utlämning vill utskottet uttala sitt stöd för den

uppfattning som motionen vilar på, nämligen att en sådan påföljd inte

är förenlig med Sveriges syn på människolivets okränkbarhet. Härav följer

att utlämning inte bör ske om det finns risk för att den utlämnade

riskerar dödsstraff. Den nuvarande regleringen i 1961 års utlämningskonvention

innebär endast att Sverige har rätt att vägra utlämning om det inte

lämnas en försäkran om att ett eventuellt dödsstraff inte kommer att

verkställas. Sverige har däremot inte rätt att vägra utlämning endast

på grund av att den eftersökte riskerar att dömas till dödsstraff.

EU-avtalets bestämmelse om dödsstraff som grund för att vägra utlämning

innebär i stället att avtalsparterna, i vissa fall, har rätt att vägra

utlämning redan på den grunden att den eftersökte riskerar att dömas

till dödsstraff. Bestämmelsen innebär att ett land, som villkor för

utlämning, kan kräva en försäkran om att påföljden dödsstraff inte kommer

att dömas ut. Om Förenta staterna av formella skäl är förhindrat att

lämna en sådan försäkran har Sverige - på samma sätt som i dag - rätt

att vägra utlämning om Förenta staterna inte försäkrar att ett utdömt

dödsstraff inte kommer att verkställas. Bakgrunden till regleringen är

att det processuella regelsystemet i några amerikanska delstater innebär

att domstolen vid en fällande dom måste välja dödsstraff som påföljd

för vissa brott.

Eftersom EU-avtalets bestämmelse om dödsstraff ger Sverige rätt att i

vissa fall villkora en utlämning med att den eftersökte inte får dömas

till dödsstraff, utgör den bestämmelsen en förbättring jämfört med

nuvarande reglering. Det mindre fördelaktiga villkoret behöver åberopas

endast när Förenta staterna av formella skäl är förhindrat att lämna en

försäkran om att dödsstraff inte kommer att dömas ut. Utskottet anser

därför att EU-avtalets bestämmelse om dödsstraff som vägransgrund bör

tillämpas i avtalsförhållandet mellan Sverige och Förenta staterna. I

det bilaterala instrumentet om utlämning har Sverige och Förenta staterna

också kommit överens om att tillämpa EU-avtalets bestämmelse. Utskottet

vill dessutom framhålla att en omförhandling av det instrumentet, i

avsaknad av annan bilateral överenskommelse, endast kan innebära att

utlämningskonventionens bestämmelse om dödsstraff blir tillämplig även

i det framtida avtalsförhållandet, vilket alltså skulle innebära en

försämring jämfört med den reglering som nu föreslås.

Utskottet utgår slutligen från att regeringen kommer att fortsätta sitt

arbete för att i internationella sammanhang driva frågan om att ingen

skall kunna dömas till dödsstraff.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Ju36. Utskottet föreslår att

riksdagen godkänner EU-avtalet och det bilaterala instrumentet om

utlämning samt antar regeringens lagförslag.

Särskilt yttrande

Utlämning, punkt 2 (kd)

Olle Sandahl (kd) anför:

Dödsstraff är inte förenligt med synen på människolivets okränkbarhet.

Jag vill därför verka för att dödsstraff bekämpas och inte accepteras

på något sätt eller i någon situation. Jag tar därför ett klart avstånd

från möjligheten att en person som utlämnas från Sverige riskerar att

dömas till dödsstraff, oavsett om dödsstraff kommer att verkställas.

Eftersom EU-avtalets bestämmelse om dödsstraff inte ger Sverige rätt

att vägra utlämning i samtliga fall som det inte lämnas en försäkran om

att den eftersökte inte kommer att dömas till dödsstraff, är EU-avtalets

bestämmelse om dödsstraff inte tillräckligt långtgående. Bestämmelsen

är dock en förbättring jämfört med den situation som gäller i dag. Jag

har därför valt att inte ställa mig bakom motion Ju36.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:46 Avtal med Amerikas förenta stater om utlämning

och om internationell rättslig hjälp i brottmål:

1. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet den 25 juni

2003 om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater.

2. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner instrumentet den 16

december 2004 mellan Sverige och Amerikas förenta stater, som avses i

artikel 3.2 i avtalet om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas

förenta stater.

3. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet den 17

december 2001 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Konungariket

Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering.

4. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet den 25 juni

2003 om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas

förenta stater.

5. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner instrumentet den 16

december 2004 mellan Sverige och Amerikas förenta stater, som avses i

artikel 3.2 i avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska

unionen och Amerikas förenta stater.

6. Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott.

7. Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige

enligt en europeisk arresteringsorder.

Följdmotion

2004/05:Ju36 av Peter Althin m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:46 om utlämning av brottsling

i de delar som rör avtalet av den 25 juni 2003 mellan Europeiska unionen

och Amerikas förenta stater.

2. Riksdagen begär att regeringen omförhandlar instrumentet av den

16 december 2004 mellan Sverige och Amerikas förenta stater som avses

i artikel 3.2 i avtalet om utlämning mellan Europeiska unionen och

Amerikas förenta stater.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Bilateralt instrument och konsoliderad version av

utlämningskonvention

Bilaga 4

Bilateralt instrument och konsoliderad version av avtal om ömsesidig

rättslig hjälp mellan Sverige och Förenta staterna

Bilaga 5

Avtal om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta

stater

Bilaga 6

Avtal om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas

förenta stater

Bilaga 7

Avtal om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Konungariket Sveriges

regering och Amerikas förenta staters regering