Bet. 2004/05:SFU15

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2004/05:SFU15

Ett reformerat underhållsstöd

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:116

Ett reformerat underhållsstöd jämte två motioner som väckts med anledning

av propositionen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

I propositionen föreslås att underhållsstödets belopp höjs med 100 kr

till 1 273 kr per månad och barn och att den bidragsskyldiges grundavdrag

höjs från 72 000 kr till 100 000 kr. Vidare föreslås ändrade regler för

dygnsberäkning av umgängesrättsavdrag och en motsvarande ändring i

föräldrabalken. Förslaget innebär att rätten till umgängesavdrag vidgas

så att återlämnandedygnet räknas som ett helt dygn. Det lämnas också

förslag om en metod för nettoberäkning av underhållsstödet och

återbetalningsskyldigheten utifrån vad som är bestämt i dom eller avtal om

umgänge.

Vid prövning av anstånd föreslås Försäkringskassan kunna ta hänsyn till

att den bidragsskyldige har andra lätt realiserbara tillgångar än lön

eller annan ersättning. Sedan anståndsbeslutet upphört skall en

bidragsskyldig återbetala ett belopp som motsvarar 1,5 gånger det fastställda

återbetalningsbeloppet. Försäkringskassan föreslås dessutom få möjlighet

att på eget initiativ efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet.

Om den bidragsskyldige föräldern uppbär lön i eller från utlandet skall

Försäkringskassan få träda in i barnets rätt till fastställt underhållsbidrag.

Ändringarna i lagen (1996:1030) om underhållsstöd föreslås träda i kraft

den 1 november 2005 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd

som avser tid efter den 31 januari 2006. Ändringen i föräldrabalken

föreslås träda i kraft den 1 februari 2006.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

I ärendet finns sex reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Propositionen

Riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen

(1996:1030) om underhållsstöd, dels lag om ändring i föräldrabalken.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:116 och avslår motion

2004/05:Sf27 yrkande 1.

Reservation 1 (fp)

2. Ett nytt underhållsstödssystem

Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf27 yrkande 2 och 2004/05:Sf28

yrkande 1.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Umgängesavdrag

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf28 yrkande 2.

Reservation 3 (kd)

4. Aktuell inkomst vid beräkning av återbetalningsskyldighet

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf28 yrkande 3.

Reservation 4 (kd, c)

5. Anstånd och eftergift

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf28 yrkandena 4 och 5.

Reservation 5 (kd)

6. Analys av de nordiska systemen för underhållsstöd

Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf28 yrkande 6.

Reservation 6 (kd, c)

Stockholm den 10 maj 2005

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Eneroth (s),

Sven Brus (kd), Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp),

Mona Berglund Nilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Lennart Klockare (s),

Tobias Billström (m), Birgitta Carlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna

Lilliehöök (m), Yilmaz Kerimo (s), Mona Jönsson (mp), Kurt Kvarnström

(s), Solveig Hellquist (fp) och Kalle Larsson (v).

Utskottets överväganden

Allmänt om underhållsskyldighet och underhållsstöd

Föräldrar är enligt föräldrabalken (FB) underhållsskyldiga för sina

barn fram till dess barnet fyller 18 år, eller om barnet fortfarande

går i skolan längst till dess barnet fyller 21 år. När barnet bor hos

endast en av föräldrarna skall den andra föräldern bidra till barnets

försörjning genom att betala underhållsbidrag. Storleken på underhållsbidraget

är beroende av barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.

Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.

Underhållsstödet enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd (USL) är

ett statligt stöd som utbetalas av Försäkringskassan med högst 1 173 kr

per barn och månad. Om den bidragsskyldige föräldern av olika skäl inte

betalar underhållsbidrag eller betalar ett underhåll som är lägre än

1 173 kr per månad kan underhållsstöd lämnas till barnet. Underhållsstöd

kan också betalas ut som utfyllnadsbidrag om den bidragsskyldige föräldern

betalar ett underhåll direkt till den andra föräldern. Försäkringskassan

betalar då ut mellanskillnaden upp till 1 173 kr. Utfyllnadsbidrag kan

vidare betalas ut om barnet bor växelvis hos båda föräldrarna. Bidraget

utges då med högst ett halvt underhållsstöd till var och en av föräldrarna

efter avdrag med hälften av det belopp som skulle ha återbetalats om

föräldern hade varit återbetalningsskyldig (fiktivt återbetalningsbelopp).

När underhållsstöd lämnas i form av utfyllnadsbidrag föreligger ingen

återbetalningsskyldighet.

Underhållsstödet kan betalas ut till dess barnet fyller 18 år. Till den

som studerar kan förlängt underhållsstöd betalas ut t.o.m. juni månad

det år den studerande fyller 20 om han eller hon fortfarande går i

gymnasie- eller grundskola och dessa studier berättigar till förlängt

barnbidrag eller studiehjälp.

Den förälder som barnet inte varaktigt bor tillsammans med skall helt

eller delvis betala tillbaka underhållsstödet till staten.

Återbetalningsbeloppet

beräknas som en viss procent av den bidragsskyldiges inkomst enligt det

taxeringsbeslut som fattats närmast före februari månad det år

återbetalningsskyldigheten avser, efter ett avdrag på 72 000 kr. Procentsatsen

fastställs med hänsyn till det antal barn som den bidragsskyldige är

underhållsskyldig för enligt FB. Är den bidragsskyldige underhållsskyldig

för ett, två eller tre barn utgör procenttalet 14, 11,5 respektive 10

%. Det totala procenttalet ökar med en procentenhet för varje ytterligare

barn utöver tre. Återbetalningsskyldigheten är begränsad till det belopp

som betalas ut i underhållsstöd. Återbetalningsbeloppet omräknas den 1

februari varje år.

Grundavdrag och procentsatser m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag dels om höjt underhållsstöd

och höjt grundavdrag, dels om sänkt beloppsgräns för när

återbetalningsskyldigheten

bortfaller.

Vidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om avslag på propositionen,

om ett nytt system för underhållsstöd och om inkomstprövning av

boföräldern.

Jämför reservationerna 1 (fp) och 2 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Enligt vad som anges i propositionen bör underhållsstödet motsvara

ungefär hälften av normalkostnaderna för ett barn sedan hänsyn tagits

till det allmänna barnbidraget. Beräkningar av Underhållsstödsutredningen

(se SOU 2003:42 s. 132-133) visar att det nuvarande underhållsstödet

överstiger vad stödet är avsett att täcka för barn i åldrarna 0-14 år.

För barn i åldrarna 15-18 år täcker stödet inte halva normalkostnaden

efter avdrag för barnbidrag och studiebidrag. Mot bakgrund av att

inkomststandarden är lägre för hushåll med yngre barn inom

underhållsstödssystemet

anser regeringen att underhållsstödet bör höjas för samtliga barn oavsett

ålder och att en höjning med 100 kr är motiverad utifrån barnets

normalbehov. En sådan höjning kan också motiveras med hänsyn till att den

bidragsskyldige föräldern måste återbetala stödet. Regeringen föreslår

därför att underhållsstödet höjs med 100 kr per barn och månad. Vid

växelvis boende innebär höjningen att underhållsstödet högst kan bli

636 kr per månad för var och en av föräldrarna.

När det gäller höjningen av grundavdraget framhåller regeringen att det

i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina

barn och att barnets behov och kostnader skall vara en högt prioriterad

utgift - ett primärt åtagande - för föräldrarna. Utgångspunkten bör

vara att samma krav ställs på bidragsskyldiga föräldrar som på föräldrar

som lever tillsammans med sina barn. Samtidigt måste det anses rimligt

att en bidragsskyldig förälder får täcka ett eget grundbehov innan

återbetalningsskyldighet inträder. En höjning av grundavdraget till

100 000 kr innebär en förbättrad situation för de bidragsskyldiga som

har de lägsta inkomsterna. Regeringen föreslår att grundavdraget höjs

till detta belopp.

Underhållsstödet bortfaller om beloppet för ett barn en viss månad är

lägre än 50 kr. Återbetalningsskyldigheten bortfaller däremot om

månadsbeloppet per barn blir lägre än 100 kr. Eftersom det förefaller mer

konsekvent att i bägge fallen ha samma beloppsgräns föreslår regeringen

att återbetalningsskyldigheten i framtiden skall falla bort om månadsbeloppet

per barn blir lägre än 50 kr.

Motionerna

Bo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf27 yrkande 1 avslag på propositionen.

Motionärerna framhåller att kostnaderna för underhållsstöd ökar samtidigt

som den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar försämras.

Dessutom betalar många bidragsskyldiga inte mer än maximalt underhållsstöd

trots att de borde betala mer enligt reglerna för underhållsbidrag.

Även det motsatta gäller i vissa fall, nämligen att boföräldern får

statligt stöd trots en mycket god ekonomi. Det generella underhållsstödet

bör därför ersättas av ett behovsprövat utfyllnadsbidrag. Mot bakgrund

härav begärs i motion Sf27 yrkande 2 förslag till ett reformerat

underhållsstöd. Endast när föräldrarna inte kan sörja för sina barn upp

till en rimlig nivå bör utfyllnadsbidrag kunna komma i fråga. Om det är

uppenbart att någon av föräldrarna har möjlighet att öka sin inkomst

men avstår från det skall utfyllnadsbidraget minskas.

Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf28 yrkande 1 ett tillkännagivande

om att underhållsstödssystemet bör utformas så att det tydligt framgår

att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret

för sina barn. Om den bidragsskyldige inte är återbetalningsskyldig för

hela underhållet bör en inkomstprövning ske av boföräldern innan statligt

stöd betalas ut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det nuvarande underhållsstödssystemet

har varit i kraft sedan 1997 och att det är förhållandevis komplicerat

att tillämpa. Enligt Lagrådet är USL utformad på ett sätt som måste

vålla avsevärda tillämpningsproblem och den är svåröverskådlig och många

av de enskilda bestämmelserna är komplicerade och svårlästa. Lagrådet

anser att de föreslagna ändringarna innebär att lagen på flera punkter

blir ännu mer svårtillgänglig och att det är önskvärt att den underkastas

en genomgripande översyn. Regeringen, som delar sistnämnda synpunkt,

har hänvisat till den pågående översynen av socialförsäkringslagstiftningen

(dir. 2001:70 och 2003:135) inom vars ram bl.a. frågor om en bättre

överskådlighet och en bättre säkerhet mot bristande enhetlighet kommer

att behandlas. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 31

december 2005.

Utskottet välkomnar den nämnda översynen men vill framhålla att

underhållsstödets grundstruktur med den från FB i huvudsak fristående

ställningen är viktig att bevara, liksom att utgångspunkten för

underhållsstödet även fortsättningsvis bör vara att utgöra en garanti för den

bidragsskyldiges del av barnets försörjning. Vidare bör den nuvarande

utformningen av återbetalningsskyldigheten baserad på den bidragsskyldiges

årsinkomst efter ett grundavdrag bibehållas. Utskottet är således inte

berett att förorda ett i grunden reformerat system. Det innebär också

att utskottet inte kan ställa sig bakom ett system med inkomstprövning

av boföräldern eftersom båda föräldrarna på lika villkor skall ta

ekonomiskt ansvar för barnet. Enligt utskottets bedömning är det sannolikt

endast en liten andel av boföräldrarna som har så höga inkomster att de

skulle komma att nämnvärt beröras av en inkomstprövning. Statens utgifter

skulle därmed inte minska mer än marginellt. Ett sådant system skulle

vidare medföra betydande svårigheter framför allt för administrationen

med åtföljande kostnader. Dessutom skulle systemet bli ännu mer komplicerat

och svårtillgängligt än det är i dag.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om höjt

underhållsstöd och höjt grundavdrag liksom förslaget om att sänka

beloppsgränsen för när återbetalningsskyldigheten bortfaller. Utskottet

avstyrker motion Sf27 yrkandena 1 och 2 och motion Sf28 yrkande 1.

Umgängesavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om ändrad dygnsberäkning vid

bestämmande av umgängesavdrag och om införande av s.k. nettoberäkning

av underhållsstödet och återbetalningsskyldigheten. Riksdagen bör vidare

avslå ett motionsyrkande om en ny modell för umgängesavdrag. Jämför

reservation 3 (kd).

Propositionen

Om en förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag haft barnet

hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under

en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, får föräldern

enligt FB göra ett visst avdrag på underhållsbidraget. För varje helt

dygn av barnets vistelse är avdraget 1/40 av det månatliga underhållsbidraget.

Rätt till umgängesavdrag finns även vid återbetalning av underhållsstöd.

En bidragsskyldig förälder, som haft barnet hos sig under en sammanhängande

tid av minst fem hela dygn eller minst sex hela dygn under en kalendermånad,

har rätt till avdrag på det återbetalningsbelopp som skall betalas.

Avdraget bestäms enligt samma regler som i FB, dvs. med 1/40 av

återbetalningsbeloppet för varje helt dygn. För boförälderns del innebär

det att underhållsstödet reduceras med motsvarande belopp.

Reglerna för umgängesavdrag innebär att avdrag endast medges för hela

kalenderdygn (dvs. kl. 00.00-24.00). Det dygn barnet överlämnas från

den ena föräldern till den andra ger därmed inte någon rätt till

umgängesavdrag. För att göra avdragsrätten något mer rättvis utan att

samtidigt riskera att skapa onödiga konflikter mellan föräldrarna om

tidpunkten för hämtning och lämning av barnet föreslår regeringen att

rätten till umgängesavdrag enligt USL vidgas så att återlämnandedygnet

räknas som ett dygn. Förslaget innebär att ett umgänge från onsdag till

torsdag räknas som ett dygn i stället för som i dag noll dygn och ett

umgänge från fredag till söndag räknas som två dygn i stället för som

i dag ett dygn. För att samstämmigheten mellan reglerna i USL och i FB

skall bevaras föreslås att en motsvarande bestämmelse tas in i FB.

När det gäller förslaget om nettoberäkning framhålls i propositionen

att de allra flesta umgängesavgöranden torde efterkommas och att goda

skäl därför talar för att USL bör kunna bygga på utgångspunkten att

umgängesavgöranden - i vart fall i allt väsentligt - följs. Det umgänge

som domstolen beslutat om eller som socialnämnden godkänt skulle därmed

automatiskt kunna läggas till grund för en nedsättning av

återbetalningsskyldigheten och en motsvarande nedsättning av underhållsstödet.

En

sådan ordning skulle medge att hänsyn tas även till kortare vistelser

än sådana som omfattar minst fem hela dygn i följd eller sex hela dygn

under en kalendermånad. Regeringen föreslår att om ett umgänge om minst

30 hela dygn per kalenderår beslutats i en lagakraftvunnen dom eller

genom ett avtal som godkänts av socialnämnden skall domen respektive

avtalet kunna läggas till grund vid bestämmande av återbetalningsskyldigheten

och underhållsstödet. Avdraget skall enligt förslaget göras med 1/40 av

återbetalningsbeloppet för varje helt dygn.

Vidare föreslås att den bidragsskyldige till Försäkringskassan skall

anmäla ändringar i umgänget som görs av domstol eller i avtal och att

Försäkringskassan skall upphäva beslutet om nettoberäkning om den

bidragsskyldige begär det eller om beslutet om nettoberäkning av annan

anledning inte längre bör bestå, t.ex. om den bidragsskyldige underlåter

att medverka till umgänge i föreskriven omfattning. Har ett beslut om

nettoberäkning upphävts måste det enligt förslaget gå två år innan en

ny begäran om nettoberäkning kan prövas.

Motionen

Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf28 yrkande 2 ett tillkännagivande

om en ny modell för umgängesavdrag. Många bidragsskyldiga har en svår

ekonomisk situation som hindrar umgänge med barnen och det är viktigt

att underhållsstödssystemet inte försvårar detta umgänge. Ett sätt att

förbättra situationen skulle kunna vara att umgängesavdraget t.ex.

bestäms till 1/20 av underhållsstödet medan avdraget för boföräldern

även fortsättningsvis görs med 1/40.

Utskottets ställningstagande

I propositionen anförs att det i olika sammanhang har framhållits att

kostnader för umgänget i kombination med de stränga återbetalningskraven

kan medföra att barnet inte får möjlighet att umgås med en särlevande

förälder i den utsträckning som är önskvärd. Enligt regeringen är detta

inte tillfredsställande eftersom det är viktigt för barnet att ha kontakt

också med den särlevande föräldern. Motionärerna synes vara av samma

uppfattning. Även utskottet delar denna uppfattning och välkomnar därför

förslaget om införande av nettoberäkning av återbetalningsskyldighet

och underhållsstöd. Enligt utskottet gynnar förslaget de bidragsskyldiga

som inte når upp till de krav som ställs för rätt till vanligt umgängesavdrag.

Också förslaget om ändrad dygnsberäkning är positivt eftersom det får

till följd att umgängesavdraget på ett bättre sätt än i dag kommer att

motsvara det umgänge som äger rum, men som i vissa fall inte ger rätt

till något avdrag och i andra fall endast ger rätt till ett mindre avdrag.

Enligt utskottets mening kommer även det höjda grundavdraget att inverka

positivt på umgänget eftersom det innebär en ekonomisk lättnad för många

bidragsskyldiga med svag ekonomi.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om nettoberäkning

och ändrad dygnsberäkning. Något skäl att förorda en ny modell för

umgängesavdrag kan utskottet däremot inte se och avstyrker därför motion

Sf28 yrkande 2.

Beräkning av inkomst vid bestämmande av återbetalningsskyldighet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om jämkning av återbetalningsbelopp

vid ändrad taxering, omprövning av återbetalningsbelopp, omprövning och

jämkning av utfyllnadsbidrag samt omprövning av underhållsstöd vid nytt

beslut om årlig taxering för barnet.

Vidare bör riksdagen avslå ett motionsyrkande om att återbetalningsskyldigheten

skall baseras på en mer aktuell inkomst än den taxerade inkomsten. Jämför

reservation 4 (kd, c).

Gällande ordning

Som redan nämnts skall den bidragsskyldige föräldern till staten helt

eller delvis återbetala utbetalt underhållsstöd. Återbetalningsskyldigheten

bestäms som en viss procent av den bidragsskyldiges på visst sätt

beräknade inkomst. Till grund för beräkningarna ligger det taxeringsbeslut

som fattats närmast före februari månad det år återbetalningsskyldigheten

avser.

Återbetalningsbeloppet omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering

föreligger eller när procentsatsen som anger hur mycket av inkomsten

som kan tas i anspråk ändras. Återbetalningsskyldigheten för viss tid

kan också jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för

Försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. Bestäms

återbetalningsskyldigheten

till ett lägre belopp än vad den bidragsskyldige enligt tidigare beslut

betalat för samma tid skall skillnaden och betald ränta som hänför sig

till skillnadsbeloppet, om räntan uppgår till minst 100 kr, betalas ut

till den bidragsskyldige. Bestäms återbetalningsskyldigheten till ett

högre belopp skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till

Försäkringskassan.

Av Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1996:18) om underhållsstöd

framgår att en ändrad uppgift om taxering skall anses vara väsentlig då

återbetalningsbeloppet, med beaktande av de nya uppgifterna, över- eller

understiger tidigare fastställt återbetalningsbelopp med 100 kr per

barn och månad.

Propositionen

Återbetalningsbelopp beräknas utifrån det taxeringsbeslut som fattats

närmast före februari månad det år återbetalningsskyldigheten avser. Av

förordningen (1996:1036) om underhållsstöd framgår att ett nytt beslut

om årlig taxering skall påverka återbetalningsskyldigheten fr.o.m.

februari månad året efter det år det nya taxeringsbeslutet meddelades.

Regeringen föreslår att sistnämnda bestämmelse överförs till USL.

Vidare föreslås att det införs en regel i USL som innebär att en fråga

om jämkning av återbetalningsbeloppet på grund av ändrat taxeringsbeslut

inte skall få tas upp till prövning efter utgången av femte året efter

taxeringsåret. Även i det fall grunden för tillämplig procentsats ändras

skall enligt förslaget det nya återbetalningsbeloppet gälla fr.o.m.

månaden efter den månad då ändringen ägde rum och aldrig för längre tid

tillbaka än tre år före den dag då Försäkringskassan fick kännedom om

ändringen.

Beträffande utfyllnadsbidrag föreslås att om det taxeringsbeslut som

legat till grund för beräkningen av det fiktiva återbetalningsbeloppet

har ändrats väsentligt, skall utfyllnadsbidraget kunna ändras för

framtiden, dvs. fr.o.m. månaden efter den månad då Försäkringskassan fick

kännedom om ändringen. Detsamma skall gälla vid ändring av tillämplig

procentsats. Ett nytt beslut om årlig taxering skall påverka utfyllnadsbidraget

fr.o.m. februari året efter det år då det nya taxeringsbeslutet meddelats.

Regeringen föreslår dessutom att underhållsstödet skall omprövas när

det finns ett nytt beslut om årlig taxering för barnet och att en ändring

av underhållsstödets storlek skall gälla fr.o.m. februari månad året

efter det år då det nya beslutet om årlig taxering meddelades.

När det gäller frågan om att basera återbetalningsskyldigheten på en

mer aktuell inkomst än i dag gör regeringen bedömningen att beräkningen

av den återbetalningsgrundande inkomsten även i framtiden skall baseras

på den bidragsskyldiges taxerade inkomst. Regeringen avser emellertid

att ge Försäkringskassan i uppdrag att dels kartlägga i vilken omfattning

bidragsskyldiga har en väsentligt försämrad aktuell inkomst jämfört med

taxerad inkomst, dels redovisa eventuella förslag till förändringar av

nuvarande regler.

Motionen

Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf28 yrkande 3 ett tillkännagivande

om att återbetalningsskyldigheten skall baseras på en mer aktuell inkomst

än den taxerade. Motionärerna anser att frågan bör analyseras

vidare.

Utskottet ställningstagande

Frågan om huruvida återbetalningsskyldigheten skall baseras på taxerad

inkomst eller en mer aktuell inkomst behandlades i utskottets betänkande

1997/98:SfU1 (s. 102). Utskottet ansåg att ett införande av den s.k.

CSN-modellen i många fall skulle ge ett återbetalningsbelopp som i större

utsträckning motsvarar de bidragsskyldigas betalningsförmåga. CSN-modellen

innebär att återbetalningsskyldigheten sätts ned om den bidragsskyldiges

inkomst under betalningsåret beräknas bli väsentligt lägre än den

återbetalningsgrundande inkomsten. Utskottet ansåg att regeringen borde

återkomma till riksdagen med förslag i berört avseende. Detta gav

riksdagen som sin mening regeringen till känna.

I budgetpropositionen för 1999 påpekade regeringen bl.a. att

studiestödssystemets regler om nedsättning av återbetalningsbelopp vid

inkomstminskning snarare är en anståndsregel än en jämkningsregel. Regeln

innebär att studiemedelsskulden amorteras med ett lägre belopp och att

återbetalning av skulden tillåts ske under en längre tid.

Frågan har därefter behandlats i utskottets betänkanden 1998/99:SfU1 (s.

84) och 2001/02:SfU17 (s. 9 f.). I sistnämnda betänkande uttalade

utskottet att det alltjämt ansåg att underhållsstödssystemet har brister

i den meningen att reglerna om återbetalningsskyldighet inte är helt

anpassade till situationer med påtagliga inkomstminskningar, t.ex. i

form av perioder med arbetslöshet. Mot bakgrund av att situationen

förbättrats något genom att grundavdraget hade höjts från 24 000 kr till

72 000 kr fr.o.m. februari 2000 och med hänsyn till Underhållsstödsutredningens

då pågående arbete fann utskottet att det saknades skäl för riksdagen

att vidta någon åtgärd i frågan.

Utskottet anser att den nuvarande ordningen har den fördelen att den är

enkel att administrera. Däremot är det inte alltid lätt att skapa

förståelse för den från de bidragsskyldiga som har fått sin inkomst mer

påtagligt minskad jämfört med den taxerade inkomsten. Som redovisas i

propositionen skulle runt 14 % av de bidragsskyldiga i februari 2001 ha

fått sin återbetalningsskyldighet minskad om den aktuella inkomsten

hade använts vid beräkningen. Den ytterligare höjning av grundavdraget

som utskottet ovan ställt sig bakom innebär en viss förbättring av dessa

bidragsskyldigas situation. Dessutom finns som påpekas i propositionen

möjligheten att begära anstånd. Även om det är mycket viktigt att

upprätthålla principen om att det i första hand är föräldrarna som har

det ekonomiska ansvaret för sina barn ser utskottet positivt på att

regeringen avser att ge Försäkringskassan i uppdrag att kartlägga i

vilken omfattning bidragsskyldiga har en väsentligt försämrad aktuell

inkomst jämfört med den taxerade inkomsten samt redovisa eventuella

förslag till förändringar av nuvarande regler. Mot bakgrund av vad nu

anförts avstyrker utskottet motion Sf28 yrkande 3.

Regeringens förslag om jämkning och omprövning har inte föranlett några

motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslagen i fråga.

Anstånd och eftergift

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om

- att vid prövning av anstånd hänsyn skall få tas till att den

bidragsskyldige har andra lätt realiserbara tillgångar än lön eller annan

ersättning och

- att den bidragsskyldige, sedan anståndsbeslutet upphört, skall återbetala

ett belopp som motsvarar 1,5 gånger återbetalningsbeloppet, dock minst

150 kr per barn och månad.

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden bl.a. om att anståndsförfarandet

skall ersättas av regler om förbehållsbelopp och jämkning och att

indrivning av en fordran avseende återbetalningsskyldighet skall begäras

först efter tolv månader efter det att fordringen förfallit till betalning.

Jämför reservation 5 (kd).

Gällande ordning

Försäkringskassan får på ansökan av en bidragsskyldig förälder bevilja

anstånd (helt eller delvis) med att fullgöra återbetalningsskyldigheten.

Anstånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige

skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll. Anstånd

får också beviljas om det annars finns anledning till det med hänsyn

till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller

andra särskilda förhållanden. Det är de aktuella förhållandena som ligger

till grund för ett beslut om anstånd.

Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år i taget. Har anstånd

beviljats skall ränta (2,8 % 2005) betalas på skulden. Det belopp som

beslutet om anstånd avser skall betalas före återbetalning som avser

senare tid. Den bidragsskyldige är sedan anståndsbeslutet upphört inte

skyldig att betala mer till Försäkringskassan än det månadsbelopp som

återbetalningsskyldigheten fastställts till, eller skulle ha fastställts

till om återbetalningsskyldigheten för något barn upphört. För överskjutande

belopp skall ett nytt beslut om anstånd meddelas, s.k. fortsatt anstånd.

I fråga om eftergift får Försäkringskassan på ansökan av den bidragsskyldige

helt eller delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet

och ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges

personliga eller ekonomiska förhållanden.

Propositionen

Uttalanden i förarbetena till USL tyder enligt regeringen på att man

redan från början avsett att vid prövningen av en ansökan om anstånd

beakta även andra tillgångar hos den bidragsskyldige än lön m.m. (prop.

1995/96:208). Enligt RFV:s vägledning 2001:2 kan en ansökan om anstånd

avslås med hänsyn till att den bidragsskyldige förutom sin nettoinkomst

har andra tillgångar, t.ex. andelar i aktiefond. Regeringen anser att

USL bör förtydligas på denna punkt och föreslår därför att Försäkringskassan

vid beslut om anstånd skall kunna ta hänsyn till att den bidragsskyldige

har andra lätt realiserbara tillgångar än lön och annan ersättning. Med

lätt realiserbara avses enligt regeringen att det skall vara fråga om

bankmedel eller annan lös egendom som utan svårighet eller risk för

värdeförstöring kan omsättas av den bidragsskyldige såsom aktier,

obligationer eller andra värdepapper. Det kan därför normalt inte krävas

att den bidragsskyldige säljer lösa saker (lösöre) som används i den

bidragsskyldiges hushåll, såsom dennes bil. Fast egendom eller bostadsrätt

till lägenhet som tillhör den bidragsskyldige faller också normalt

utanför.

Bestämmelsen om fortsatt anstånd innebär att skulden till staten många

gånger kommer att öka trots att den bidragsskyldiges betalningsförmåga

förbättrats. Betalda belopp avräknas ju i första hand på upplupen ränta.

Enligt regeringen är det knappast tillfredsställande att en bidragsskyldig

som har en högre faktisk betalningsförmåga än det återbetalningsbelopp

som fastställts eller, efter det att underhållsskyldigheten upphört,

skulle ha fastställts inte behöver betala mer än detta. Regeringen

föreslår därför att den bidragsskyldige, sedan anståndsbeslutet upphört,

skall återbetala ett belopp som motsvarar 1,5 gånger återbetalningsbeloppet.

Situationen kan enligt regeringen liknas vid att den bidragsskyldige

amorterar ned den skuld som uppstått under anståndstiden. Regeringen

anser att det är rimligt att även bidragsskyldiga vars återbetalningsbelopp

uppgår till noll kronor eller är mycket lågt skall betala av på

anståndsskulden. I dessa fall föreslås att den bidragsskyldige skall åläggas

att betala 150 kr per barn och månad. Om han eller hon inte kan betala

beloppet görs i stället, efter begäran, en prövning enligt reglerna i

utsökningsbalken (UB).

När det gäller förslaget om eftergift har det enligt regeringen i olika

sammanhang efterfrågats en möjlighet för Försäkringskassan att själv

kunna ta initiativ till beslut om eftergift. Möjligheten skulle kunna

användas t.ex. i de fall en bidragsskyldig på grund av sjukdom eller

liknande inte kan medverka till att en ansökan om eftergift kommer till

stånd. Regeringen föreslår att en sådan regel införs.

Motionen

Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf28 yrkande 4 ett tillkännagivande

om att anståndsförfarandet upphör och att det i stället införs ett

förbehållsbelopp och en möjlighet till jämkning. Motionärerna anser att

återbetalningsbeloppet bör kunna jämkas så att den bidragsskyldige alltid

har medel för sin egen försörjning och för bostaden innan

återbetalningsskyldighet åläggs. Den bidragsskyldige bör få ett förbehållsbelopp

enligt UB:s regler.

I motion Sf28 yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om överföring av

fordran till kronofogdemyndigheten (KFM). Om Försäkringskassan hade mer

tid till sitt förfogande skulle kassan genom bl.a. information kunna

förhindra att så många ärenden går till KFM. Enligt motionärerna bör

tidpunkten för när en fordran skall överlämnas till KFM fastställas

till tolv månader och en beloppsgräns på t.ex. 1/7 prisbasbelopp införas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är högst rimligt att en bidragsskyldig skall

åläggas att betala av på den under anståndstiden uppkomna skulden om

betalningsförmågan har förbättrats. Regeringens förslag att den

bidragsskyldige efter anståndstidens utgång skall betala ett belopp som

motsvarar 1,5 gånger återbetalningsbeloppet är därför tilltalande. Mot

bakgrund av att den bidragsskyldige inte behöver betala ett belopp som

är högre än att han eller hon får behålla vad som behövs för sitt eget

eller familjens underhåll enligt 7 kap. 4 och 5 §§ UB ser utskottet

ingen risk för att den ekonomiska bördan skall bli alltför betungande.

Utskottet har heller inte något att invända mot att man vid prövningen

av en ansökan om anstånd även tar hänsyn till andra lätt realiserbara

tillgångar än lön eller annan ersättning eller att Försäkringskassan på

eget initiativ får möjlighet att bevilja eftergift av fordran på

återbetalningsskyldighet.

Utskottet är däremot inte berett att ställa sig bakom en ordning där

anståndsförfarandet ersätts med en bestämmelse om jämkning av

återbetalningsskyldigheten. Som utskottet framhållit ovan är en

återbetalningsskyldighet baserad på taxerad inkomst efter minskning med ett

grundavdrag fördelaktig ur administrativ synpunkt. Samtidigt innebär

grundavdraget på 100 000 kr att den bidragsskyldige får förbehålla sig

medel för sin försörjning. Vid denna bedömning beaktar utskottet även

det ovan redovisade uppdraget till Försäkringskassan att kartlägga i

vad mån bidragsskyldiga har en väsentligt försämrad aktuell inkomst

jämfört med den taxerade inkomsten.

När det gäller frågan om tidpunkt för överlämnande till KFM för indrivning

av fordran avseende återbetalningsskyldighet gäller sedan den 1 januari

2005 enligt indrivningsförordningen (1993:1229) att indrivning skall

begäras senast fem månader efter det att den äldsta fordringen skulle

ha betalats, om inte särskilda skäl talar emot det. Enligt förordningen

(1996:1036) om underhållsstöd gäller från samma tidpunkt att indrivning

inte behöver begäras om fordringarna på den bidragsskyldige understiger

500 kr, om det inte finns särskilda skäl. Utskottet finner inte skäl

att föreslå en ändring av nuvarande tidsfrist eller av den gällande

beloppsgränsen.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om anstånd

och eftergift och avstyrker motion Sf28 yrkande 4 och motion Sf28 yrkande

5.

Återbetalningsskyldighet i ärenden med utlandsanknytning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag bl.a. om att Försäkringskassan

skall kunna dels träda in i barnets rätt till fastställt underhållsbidrag

om den bidragsskyldige uppbär lön eller annan ersättning i eller från

utlandet och ersättningen därmed inte kan tas i anspråk genom utmätning

enligt 7 kap. UB, dels förelägga boföräldern att vidta eller medverka

till åtgärder för att få fastställt ett underhållsbidrag som inte

uppenbarligen understiger vad den bidragsskyldige bör betala i underhåll.

Vidare bör riksdagen bifalla förslaget om att underhållsstöd inte skall

lämnas med högre belopp än underhållsbidraget i de fall det uppenbarligen

understiger vad den bidragsskyldige bör betala och detta kan läggas

boföräldern till last.

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om en analys av underhållsstödssystemen

i de nordiska länderna.

Jämför reservation 6 (kd, c).

Propositionen

Den ökade rörligheten över gränserna innebär att det i dag inte är

ovanligt att bidragsskyldiga föräldrar bor i ett annat land än Sverige.

Det är inte heller ovanligt att bidragsskyldiga föräldrar visserligen

bor i Sverige men arbetar i utlandet och får lön därifrån. Särskilt

vanligt är detta i gränstrakterna mot Danmark, Norge och Finland. Om t.

ex. lön betalas ut i eller från utlandet kan den inte tas i anspråk

genom utmätning enligt 7 kap. UB. Möjligheten att utomlands driva in

statens fordran avseende återbetalningsskyldighet enligt USL är liten.

Situationen är en annan när det gäller fordringar som vilar på

civilrättslig grund. När det gäller civilrättsliga fordringar har Sverige

tillträtt ett antal konventioner om erkännande och verkställighet av

avgöranden om underhållsbidrag.

För att få en i dom eller avtal fastställd underhållsskyldighet verkställd

utomlands föreskrivs i USL att Försäkringskassan kan låta bli att

fastställa återbetalningsskyldighet om den bidragsskyldige är bosatt

utomlands. Har ett beslut om återbetalningsskyldighet redan fattats när

den bidragsskyldige flyttar utomlands får beslutet upphävas helt eller

delvis. I dessa fall träder Försäkringskassan in i barnets rätt till

fastställt underhållsbidrag till den del som svarar mot utbetalt

underhållsstöd.

Om en bidragsskyldig som är bosatt i Sverige får sin inkomst i eller

från något annat land kan lönen eller ersättningen inte tas i anspråk

genom utmätning. Trots detta finns det med dagens regler inte någon

möjlighet för Försäkringskassan att låta bli att fastställa

återbetalningsskyldighet eller att upphäva ett beslut om

återbetalningsskyldighet.

Regeringen föreslår att Försäkringskassan ges möjlighet att i dessa

fall träda in i barnets rätt till fastställt underhållsbidrag på samma

sätt som om den bidragsskyldige var bosatt i utlandet. Därmed blir det

också möjligt att med stöd av internationella instrument driva in statens

fordran i det land där utbetalningen sker. Regeringen föreslår också

att Försäkringskassan i dessa fall får möjlighet att upphäva ett beslut

om återbetalningsskyldighet.

När det gäller boförälderns medverkan för att få underhållsbidrag

fastställt framgår av propositionen att Försäkringskassan, i de fall den

bidragsskyldige är bosatt utomlands, kan förelägga boföräldern att vidta

eller medverka till åtgärder för att få ett underhållsbidrag fastställt.

Om boföräldern utan giltigt skäl låter bli att följa föreläggandet

lämnas inte något underhållsstöd. Däremot är det oklart om kassan kan

ställa krav på att det underhållsbidrag som fastställs också skall ligga

på en viss nivå. Lagens ordalydelse talar enligt regeringen närmast mot

att en sådan möjlighet finns.

Det allmänna har på grund av sin återkravsrätt mot den bidragsskyldige

ett intresse av att underhållsbidragen inte läggs på en alltför låg

nivå. Samtidigt har Försäkringskassan inte några möjligheter att själv

sluta avtal eller agera i en process om underhåll utan är i stället

hänvisad till att agera genom barnet (boföräldern). Frågor om underhåll

anses vara i huvudsak dispositiva, dvs. parterna råder över processföremålet.

Det innebär bl.a. att domstolen inte får döma ut ett högre underhållsbidrag

än vad som yrkats eller grunda domen på andra rättsfakta än de som

parterna åberopat.

Regeringen anser att kraven på sökanden när underhållsbidrag fastställs

bör skärpas och föreslår därför att Försäkringskassan - när den

bidragsskyldige är bosatt utomlands eller får sin inkomst i eller från

utlandet - skall kunna förelägga boföräldern att vidta eller medverka

till åtgärder för att få fastställt ett underhållsbidrag som inte

uppenbarligen understiger vad den bidragsskyldige bör betala i underhåll.

Följden av att ett underhållsbidrag uppenbarligen är för lågt blir

inte att underhållsstöd vägras eller dras in utan att stöd utges med

underhållsbidragets belopp. En riktpunkt vid bedömningen för när

underhållsbidraget skall anses vara uppenbart för lågt kan vara att det

fastställda bidraget understiger det antagna med åtminstone 1/3.

I propositionen föreslås vidare att om det redan när underhållsbidraget

fastställdes har beaktats att den bidragsskyldige till någon del fullgör

sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig, skall underhållsstödet

sättas ned med en andel som får anses motsvara umgängets inverkan på

underhållsbidraget.

Motionen

Kenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion Sf28 yrkande 6 ett tillkännagivande

om en analys av de olika systemen för underhållsstöd i de nordiska

länderna. I motionen redovisas följande exempel som enligt motionärerna

visar på behovet av analys. En fader bor i Sverige med ett av barnen

medan modern bor i Danmark med övriga två barn. Fadern betalar 1 173 kr

per barn och månad i underhållsbidrag och modern betalar 555 kr per

barn och månad. När fadern umgås med de i Danmark bosatta barnen medges

enligt danska regler inget umgängesavdrag.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker förslagen i fråga.

När det gäller frågan om en analys av underhållsstödssystemen i de olika

nordiska länderna vill utskottet erinra om att det helt och hållet är

en nationell angelägenhet hur de olika medlemsstaterna utformar sina

trygghetssystem. Regler finns dock som samordnar de nationella

socialförsäkringssystemen så att personer som flyttar mellan medlemsstaterna

inte missgynnas när det gäller rätten till social trygghet och inte

heller får dubbla förmåner. Reglerna återfinns i rådets förordning (EEG)

nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,

egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

Problem av den art som framhålls i motionen bör enligt utskottet i första

hand hanteras genom information till de personer som flyttar mellan

olika medlemsstater inom EU/EES-området. Enligt utskottets mening är

det önskvärt att dessa på ett samlat sätt får en fullödig och lättbegriplig

information om skillnaderna mellan de olika ländernas förmånssystem,

inklusive systemen för underhållsstöd, liksom om konsekvenserna av att

man t.ex. arbetar i en medlemsstat och bor i en annan. När det gäller

de nordiska länderna finns inom ramen för det nordiska samarbetet en

informationstjänst, Hallå Norden, som hjälper dem som hamnat i kläm

mellan ländernas regelverk och som informerar om vad som gäller vid

flyttning till, studier eller arbete i ett annat nordiskt land. Vidare

pågår inom det nordiska samarbetet ett arbete med att avskaffa gränshinder.

Utskottet förutsätter att regeringen inom ramen för detta samarbete

driver på arbetet både med att förbättra informationen till de nordiska

medborgarna och med att avskaffa gränshinder. Något tillkännagivande i

frågan är enligt utskottets mening inte nödvändigt. Utskottet avstyrker

därmed motion Sf28 yrkande 6.

Ikraftträdande

Ändringarna i USL föreslås träda i kraft den 1 november 2005 och tillämpas

första gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31

januari 2006. Övergångsvis föreslås att den införda tidsfristen för

retroaktiva ändringar av återbetalningsskyldigheten på grund av ändrat

taxeringsbeslut skall sättas till sju år för bidragsskyldiga som vid

ändringens ikraftträdande har begärt omprövning av eller överklagat ett

taxeringsbeslut.

Ändringen i FB föreslås träda i kraft den 1 februari 2006.

Ekonomiska konsekvenser

Regeringen beräknar att ca 38 % av de bidragsskyldiga kommer att få ett

högre återbetalningsbelopp med den föreslagna höjningen av underhållsstödet.

Detta gäller särskilt de bidragsskyldiga som i dag har ekonomisk förmåga

att återbetala ett fullt underhållsstöd, dvs. 1 173 kr per månad och

barn. Cirka 30 % av de bidragsskyldiga bedöms få ett sänkt återbetalningsbelopp.

Höjningen av grundavdraget innebär att de bidragsskyldiga som i dag har

inkomster under 72 000 kr även fortsättningsvis kommer att ha ett

fastställt återbetalningsbelopp på 0 kr. Bidragsskyldiga som har en

årsinkomst mellan 72 000 och 100 000 kr kommer att få en klar förbättring

eftersom det fastställda återbetalningsbeloppet även då blir 0 kr.

Eftersom dessa har relativt låga inkomster kommer höjningen att leda

till en förbättrad fördelningspolitisk träffsäkerhet. Knappt 5 % av de

bidragsskyldiga har inkomster mellan 72 000 och 100 000 kr.

När det gäller fördelningseffekter för boföräldrarna innebär en höjning

av underhållsstödet att samtliga boföräldrar får en ökad inkomst och

att ökningen är störst bland hushåll som har de lägsta inkomsterna.

Beträffande ekonomiska effekter för staten anges att förslagen om höjt

underhållsstöd och höjt grundavdrag leder till en ökad nettokostnad på

400 miljoner kronor per år. I 2004 års ekonomiska vårproposition har

regeringen aviserat att 1 miljard kronor från 2006 skall avsättas för

reformer för ekonomiskt utsatta barn, varav 350 miljoner kronor har

beräknats för underhållsstödet. Enligt regeringen innebär sänkningen av

beloppsgränsen för när återbetalningsskyldigheten bortfaller, ändrade

anståndsregler och ändrade regler i ärenden med utlandsanknytning en

besparing på 39 miljoner kronor. Resterande 11 miljoner kronor kommer

att finansieras genom de besparingar som uppstår till följd av proposition

2004/05:108 Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta.

Utskottet har i betänkande 2004/05:SfU13 tillstyrkt nämnda proposition.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Propositionen, punkt 1 (fp)

av Bo Könberg (fp) och Solveig Hellquist (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår propositionen. Därmed bifaller riksdagen

motion 2004/05:Sf27 yrkande 1 och avslår proposition 2004/05:116.

Ställningstagande

Kostnaderna för underhållsstödssystemet ökar stadigt samtidigt som den

ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar försämras. Reglerna

om underhållsstöd enligt USL och om underhållsbidrag enligt FB fungerar

inte tillsammans. Det leder bl.a. till att många bidragsskyldiga inte

betalar mer än det maximala underhållsstödet, trots att de borde betala

mer enligt reglerna i FB. Även den motsatta situationen förekommer,

nämligen att boföräldern får statligt stöd trots en mycket god ekonomi.

Regeringens förslag löser inte dessa problem och bör därför inte

genomföras.

2. Ett nytt underhållsstödssystem, punkt 2 (m, fp, kd, c)

av Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Tobias Billström

(m), Birgitta Carlsson (c), Anna Lilliehöök (m) och Solveig Hellquist

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2004/05:Sf27 yrkande 2 och 2004/05:Sf28 yrkande 1.

Ställningstagande

Underhållsstödet bör utformas så att det tydligt framgår att det i första

hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina barn.

Exempelvis kan den nuvarande ordningen som innebär att underhållsstöd

utbetalas till boföräldern oberoende av hur stora inkomster han eller

hon har ifrågasättas. Vi anser därför att underhållsstödssystemet måste

ses över och att regeringen snarast bör tillsätta en utredning i syfte

att få till stånd en sådan översyn.

3. Umgängesavdrag, punkt 3 (kd)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf28

yrkande 2.

Ställningstagande

Den svåra ekonomiska situation som många underhållsskyldiga föräldrar

befinner sig i har lett till att man i vissa fall ser sig tvingad att

avstå från att umgås med sina barn. Eftersom underhållsstödssystemet

inte får försvåra umgänget med barnen finns det skäl att överväga en

annan modell för umgängesavdrag. Ett sätt att underlätta umgänget med

barnen utan att skapa konflikter mellan föräldrarna är att medge

umgängesavdrag med t.ex. 1/20 av underhållsstödet, medan avdraget för

boföräldern även fortsättningsvis görs med 1/40 av underhållsstödet.

4. Aktuell inkomst vid beräkning av återbetalningsskyldighet, punkt 4

(kd, c)

av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf28

yrkande 3.

Ställningstagande

Reglerna om återbetalningsskyldighet är inte tillfredsställande i de

fall en bidragsskyldig fått vidkännas en påtagligt minskad inkomst.

Frågan om att basera återbetalningsskyldigheten på en mer aktuell inkomst

än den taxerade bör därför analyseras ytterligare.

5. Anstånd och eftergift, punkt 5 (kd)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf28

yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Återbetalningsbeloppet bör inte sättas högre än att den bidragsskyldige

alltid på sätt anges i utsökningsbalken om förbehållsbelopp har medel

för sin egen försörjning och för sin bostad. Ett återbetalningsbelopp

bör därför kunna jämkas. Om en jämkningsregel införs bör i gengäld

anståndsförfarandet kunna upphöra.

Dessutom bör tidpunkten för när en fordran avseende återbetalningsskyldighet

skall överlämnas till kronofogdemyndigheten ändras från fem till tolv

månader samtidigt som beloppsgränsen höjs från 500 kr till förslagsvis

en sjundedels prisbasbelopp. Genom att Försäkringskassan får mer tid

till sitt förfogande skulle kassan, genom kontakt och information, kunna

förhindra att så många ärenden överförs till kronofogdemyndigheten för

indrivning.

6. Analys av de nordiska systemen för underhållsstöd, punkt 6 (kd,

c)

av Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf28

yrkande 6.

Ställningstagande

Numera är det inte ovanligt att bidragsskyldiga respektive boföräldrar

bor i ett annat land än Sverige. Särskilt vanligt är det i gränstrakterna

mot Danmark, Norge och Finland. De olika ländernas system kan dock få

märkliga konsekvenser, vilket gör det angeläget att få till stånd en

analys av underhållsstödssystemen i de nordiska länderna. Följande

exempel visar på behovet av analys. En fader bor i Sverige med ett av

barnen medan modern bor i Danmark med de två andra barnen. Fadern betalar

1 173 kr per barn och månad i underhållsbidrag och modern betalar 555 kr

per barn och månad. När fadern umgås med de i Danmark bosatta barnen

medges enligt danska regler inte något umgängesavdrag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:116 Ett reformerat underhållsstöd:

Regeringen förslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

lag om ändring i föräldrabalken.

Följdmotioner

2004/05:Sf27 av Bo Könberg m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:116.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ett

reformerat underhållsstöd efter de riktlinjer som presenteras i motionen.

2004/05:Sf28 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om underhållsstödssystemet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en ny modell för umgängesavdrag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att återbetalningsskyldigheten skall baseras på en

mer aktuell inkomst.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att anståndsförfarandet upphör och att det i stället

införs ett förbehållsbelopp och möjlighet till jämkning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om överföring av fordran till kronofogdemyndigheten.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en analys av de olika underhållsstödssystemen i de

nordiska länderna.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag