Bet. 2004/05:UU5

Utrikesutskottets betänkande

2004/05:UU5

Fortsatt svenskt deltagande i FN:s mission i Liberia

Sammanfattning

Utrikesutskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition

2004/05:61 Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas mission i

Liberia.

Utskottet konstaterar i betänkandet att FN:s säkerhetsråd i resolution

1509 från den 19 september 2003 bemyndigar upprättandet av en multinationell

styrka för att stödja genomförandet av det fredsavtal som överenskommits

den 18 augusti 2003 mellan två rebellgrupper å ena sidan och Liberias

regering å den andra.

Utskottet föreslår i betänkandet, efter att ha inhämtat försvarsutskottets

synpunkter, att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en väpnad

styrka, om högst 300 personer, till förfogande för deltagande inom ramen

för Förenta nationernas mission i Liberia (UNMIL) under ytterligare 12

månader.

Företrädarna för Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna

och Centerpartiet har angivit ett särskilt yttrande i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Utskottet bifaller proposition 2004/05:61 och bemyndigar regeringen att

ställa en väpnad styrka bestående av högst 300 personer till förfogande

för deltagande inom ramen för Förenta nationernas mission i Liberia

(UNMIL) under ytterligare 12 månader.

Stockholm den 10 februari 2005

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin (s), Gunilla

Carlsson i Tyresö (m), Berndt Ekholm (s), Cecilia Wigström (fp), Carina

Hägg (s), Birgitta Ahlqvist (s), Göran Lindblad (m), Kaj Nordquist (s),

Birgitta Ohlsson (fp), Agne Hansson (c), Kenneth G Forslund (s), Ewa

Björling (m), Veronica Palm (s), Lotta Hedström (mp), Rosita Runegrund

(kd), Sermin Özürküt (v) och Ronny Olander (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 19 september 2003 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1509 som

upprättar FN:s mission i Liberia (United Nations Mission in Liberia, UNMIL).

Den 9 januari 2004 överlämnade FN en formell förfrågan till Sverige att

bidra med ett mekaniserat skyttekompani till UNMIL.

Den 12 februari 2004 föreslog det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet

i betänkande 2003/04:UFöU1 att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa

en väpnad styrka om högst 240 personer till förfogande för deltagande

inom ramen för FN:s mission i Liberia under högst 12 månader. Den 29

mars 2004 var det svenska förbandet, som totalt uppgår till ca 235

personer, på plats i Liberia och fullt operativt.

Regeringen har i proposition 2004/05:61 Fortsatt svenskt deltagande i

Förenta nationernas mission i Liberia beslutat att föreslå att riksdagen

bemyndigar regeringen att ställa en svensk väpnad styrka bestående av

högst 300 personer till förfogande för deltagande inom ramarna för FN:s

mission i Liberia under ytterligare 12 månader.

Utrikesutskottet har inom ramen för sin beredning av ärendet inhämtat

försvarsutskottets synpunkter.

En föredragning har ägt rum inför utskottet med deltagande av företrädare

för Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet samt Försvarsmakten.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår i proposition 2004/05:61 Fortsatt svenskt deltagande

i Förenta nationernas mission i Liberia att riksdagen bemyndigar regeringen

att ställa en väpnad styrka om högst 300 personer till förfogande under

högst 12 månader inom ramen för Förenta nationernas mission i Liberia

(UNMIL).

I propositionen redogörs för bakgrunden till utvecklingen i Liberia,

den svenska truppens verksamhet i landet under år 2004 samt regeringens

bedömningar kring ett fortsatt svenskt deltagande i UNMIL.

Utskottets överväganden

Det inbördeskrig som med varierande intensitet pågick i Liberia mellan

åren 1989 till 2003 fick katastrofala konsekvenser för civilbefolkningen

i landet. Uppåt en miljon människor drevs på flykt inom landet, tusentals

människor bragtes om livet och den säkerhetspolitiska stabiliteten i

hela närområdet, (Elfenbenskusten och Mano Riverunionen - Guinea, Liberia

och Sierra Leone) sattes under allvarligt hot.

Under kriget for i synnerhet barn och kvinnor mycket illa. Ett stort

antal barn tvångsrekryterades av de olika stridande grupperingarna i

landet och såväl kvinnor som barn utsattes i stor skala för sexuella

övergrepp med traumatisering och spridning av smitta (bl.a. hiv/aids)

som följd.

Det är mot denna bakgrund tillfredsställande, anser utskottet, att FN:s

mission, trots den bräckliga politiska situationen i landet och trots

isolerade återfall i våldsamheter och upplopp, har kunnat bidra till

att upprätthålla den ingångna vapenvilan från den 18 augusti 2003. UNMIL

har bedrivit ett framgångsrikt demobiliseringsarbete (den s.k.

DDRR-processen), varigenom ca 100 000 kombattanter i ersättning mot pengar

har lämnat sina vapen till FN-personal.

Åtgärder för återanpassning av barnsoldater och offer för övergrepp

samt metoder för att stärka kvinnans ställning i landet äger särskild

prioritet. Dessa åtgärder sker i linje med FN-resolution 1325 (2000)

angående kvinnors roll och betydelse i arbetet för fred och säkerhet i

f.d. konfliktområden. Utskottet noterar med tillfredsställelse att

Sverige ger stöd åt flera projekt som syftar till att integrera kvinnor

i det demokratiska politiska system som är under framväxt i Liberia.

Även om den säkerhetspolitiska situationen i landet under föregående år

har genomgått en avsevärd förbättring återstår alltjämt, menar utskottet,

stora utmaningar. Arbetet med att rehabilitera och återanpassa numera

sysslolösa f.d. soldater kvarstår och allvarliga bakslag kan inte

uteslutas. I månadsskiftet oktober/november 2004 utbröt t.ex. oroligheter

i huvudstaden Monrovia, som endast kunde bringas under kontroll efter

ett kraftfullt ingripande från UNMIL. Den svenska snabbinsatsstyrkan

visade härvid prov på skicklighet och kunnande.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det, i ett läge där säkerheten

i Liberia avsevärt försämras, skulle kunna uppstå ett omedelbart behov

av att förstärka det svenska förbandet. En sådan förstärkning av förbandet

skulle kunna innebära att det svenska bidraget i ett senare skede kan

komma att omfatta upp till 300 personer.

Försvarsutskottet har i yttrande i ärendet, vilket bifogas detta betänkande,

tillstyrkt regeringens förslag.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen bifaller

proposition 2004/05:61 och därmed medger att regeringen ställer en väpnad

styrka bestående av högst 300 personer till förfogande för deltagande

inom ramen för Förenta nationernas mission i Liberia under ytterligare

12 månader.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande.

Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Cecilia Wigström (fp), Göran Lindblad

(m), Birgitta Ohlsson (fp), Agne Hansson (c), Ewa Björling (m) och Rosita

Runegrund (kd) anför:

Vi hänvisar till det som anförts av företrädarna för Moderaterna,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet i det yttrande

från försvarsutskottet som är bilagt detta betänkande.

Det är angeläget att Sverige kan spela fortsatt roll i Förenta nationernas

mission i Liberia. De insatser som våra soldater gör är högt uppskattade

och betydelsefulla.

Vi har däremot efterlyst en strategi från regeringen vad gäller

internationella insatser. Det är hög tid att utarbeta principer och kriterier

för prioritering av svenska internationella insatser i syfte att bättre

kunna bedöma i vilka missioner Sverige kan spela en ledande roll. Andra

aspekter som behöver tas i beaktande är Försvarsmaktens förmåga att med

befintliga resurser kunna fullfölja EU:s ökade ambitioner med gemensamma

insatser. Utvärdering och uppföljning av insatser inom andra politikområden

i enlighet med politiken för global utveckling måste förbättras och

samordnas med internationella insatser.

Med det nyligen fattade försvarsbeslutet riskerar svensk närvaro i

världen - trots stor efterfrågan från såväl FN som Nato och EU - snarare

att ytterligare skäras ned. Vi i den borgerliga alliansen vill se en

tydlig ökning av de internationella insatserna så att Sverige åter kan

etablera sig som ett land som tar sin del av ansvaret för internationell

fred och säkerhet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:61 Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas

mission i Liberia:

Riksdagen medger att en svensk väpnad styrka bestående av högst 300

personer ställs till förfogande för deltagande inom ramen för Förenta

nationernas mission i Liberia (UNMIL) under ytterligare 12 månader.

Bilaga 2

Försvarsutskottets yttrande

Utdrag urPROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2004/05:21

Datum 2005-02-08

_ _ _

§ 6 Yttrande till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 25 januari 2005 beslutat bereda försvarsutskottet

tillfälle att avge yttrande över regeringens proposition 2004/05:61

Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas mission i Liberia

jämte motioner.

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen medger att en svensk

väpnad styrka bestående av högst 300 personer ställs till förfogande

för deltagande inom ramen för Förenta nationernas mission i Liberia

(UNMIL) under ytterligare 12 månader.

Inga motioner har väckts i anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

-------------------------------------

Ola Sundell, Karin Enström och Carl-Axel Roslund (alla m), Allan Widman

och Heli Berg (båda fp), Erling Wälivaara (kd) och Eskil Erlandsson (c)

vill med anledning av utskottets yttrande anföra följande:

Under senare delen av 1990-talet och de första åren på det nya årtusendet

har Sverige stärkt sin ställning ifråga om internationella

krishanteringsinsatser.

Riksdagens partier är överens om att dessa är viktiga och bör öka i

omfattning. Dels som ett led i en bredare säkerhetspolitisk kontext,

där hoten möts allt längre från de nationella gränserna. Dels genom

Sveriges deltagande i FN- , EU- och Nato- ledda insatser.

Krishantering har betydelse för att skapa säkerhet och stabilitet genom

både fredsfrämjande och fredsframtvingande åtgärder. De är i vissa fall

en förutsättning för att bistånd skall kunna nå fram till drabbade

områden. Insatserna ger även viktiga och värdefulla erfarenheter för det

nationella insatsförsvaret.

Det svenska anslaget för internationella insatser är emellertid begränsat.

Därför menar vi att regeringen också i dessa sammanhang måste fundera

över ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Regeringen har med andra

ord ett ansvar för att den insats som görs utformas så att hjälpen blir

så verksam som möjligt.

Självklart är det alltid viktigt att beakta en god säkerhet för våra

insatser. Allians för Sverige finner dock att kostnaden för den aktuella

insatsen reser ett antal frågetecken. Trots att kostnaden för insatsen

var hög från början tycks det som utgifterna skenat. Enligt försvarsministern

rör det sig om en kostnadsökning på 189 miljoner kronor på en 12-månaders

insats. Om Sveriges internationella insatser skall kosta som den i

Liberia, kommer ambitionen om Sveriges ökade deltagande utomlands aldrig

att gå i uppfyllelse.

Mot bakgrund av bland annat det ovan anförda anser vi att det är hög

tid att utveckla en strategi för Sveriges internationella insatser.

Avsaknaden av en övergripande strategi blir med varje ny insats alltmer

påtaglig. Deltagandet i internationella insatser kännetecknas idag av

splittring och en ut smetning av de resurser som står till buds. Idag

tjänstgör 758 personer i utlandsstyrkan, fördelade på 15 olika missioner.

Långt innan det konkreta erbjudandet om deltagande framförs måste Sverige

ha kriterier för olika tänkta handlingsalternativ. Vilka förband skall

skickas vart, och i vilken omfattning? Om flera insatser blir aktuella

under en begränsad tidsperiod tvingas vi kanske prioritera. Vilka

kriterier bör i sådant fall användas vid en sådan prioritering? Detta är

viktiga frågor att ställa, och framförallt besvara, om vi skall stärka

vår förmåga att på bästa möjliga vis bidra till fred och säkerhet runt

om i världen. I valet av insats bör vi inrikta oss på områden där våra

komparativa fördelar är större.

Det är hög tid att utarbeta principer och kriterier för prioritering av

svenska internationella insatser. En tydlig strategi ökar vår beredskap

och ger oss bättre möjligheter att angripa de svåra avvägningar som

måste till. Om de bakomliggande målen för insatsverksamheten lyfts fram

och rangordnas enligt fastlagda kriterier minskar risken för slöseri

med våra resurser. Det internationella arbetet har genom försvarsbeslutet

2004 tydligt kommit att dimensionera Försvarsmakten. idag är det i

praktiken myndighetens främsta uppgift. Mot denna bakgrund blir en

långsiktig strategi nationell strategi, som omfattar såväl militär kapacitet

som geografiska områden, också nödvändig för att verksamheten skall

kunna planeras och utvärderas. Om vi inte kan jämföra de insatser som

görs och de resultat som uppnås med tydliga verksamhetsmål blir det

omöjligt att värdera och därmed utveckla det internationella

arbetet.

------------------------------------

Denna paragraf förklaras omedelbart justerad.

Vid protokollet Pia Bodeäng

Justeras 2005-02-08

Eskil Erlandsson