Bet. 2023/24:UU6

Utrikesutskottet s betänkande

2023/24 : UU6

Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om förbe re delserna och genomförandet av Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd det första halv året 2023 till handlingarna.

Utskottet konstaterar att riksdagens partier har haft förståelse för den särskilda roll det innebär att utöva ordförandeskapet i rådet. Samarbetet med riksdagen och inte minst med EU-nämnden har möjliggjort för regeringen att som rådsordförande inta en mer flexibel position i förhållande till svenska ståndpunkter i syfte att främja överenskommelser i rådet. Utskottet framhåller att den sittande och den föregående regeringens arbete med att involvera utskotten har varit en väsentlig del i förberedelserna och genomförandet av ordförandeskapet.

I betänkandet berörs också riksdagens ansvar för det interparlamentariska samarbetet inom EU under ordförandeskapsperioden. Utskottet konstaterar att åtagandet för det nationella parlamentet i rådsordförandelandet att genomföra ordförande skapets parlamentariska dimension är omfattande, krävande och givande.

Behandlade förslag

Skrivelse 2023/24:34 Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Euro pe iska unionens råd första halvåret 2023.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens skrivelse

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Bilaga 2

EU-nämndens yttrande 2023/24:EUN1y

Bilaga 3

Regeringens information om det svenska EU-ordförandeskapet till riksdagens utskott

Bilaga 4

Riksdagens ordförandeskapskonferenser

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:34 till handlingarna.

Stockholm den 15 februari 2024

På utrikesutskottets vägnar

Aron Emilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Aron Emilsson (SD), Morgan Johansson (S), Magdalena Thuresson (M), Alexandra Völker (S), Markus Wiechel (SD), Olle Thorell (S), Margareta Cederfelt (M), Linnéa Wickman (S), Joar Forssell (L), Ann-Sofie Alm (M), Håkan Svenneling (V), Magnus Berntsson (KD), Kerstin Lundgren (C), John E Weinerhall (M), Jacob Risberg (MP), Stefan Olsson (M) och Johan Büser (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 9 november 2023 beslutade regeringen om skrivelse 2023/24:34 Redo görelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023. Skrivelsen lämnades till riksdagen den 14 november 2023. Efter bord läggning följande dag hänvisade kammaren den 16 november skrivelsen till utrikesutskottet för beredning. Motionstiden löpte ut den 30 november 2023. Ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen.

Efter att ha sonderat intresset bland de andra utskotten och EU-nämnden av att yttra sig över skrivelsen beslutade utskottet den 7 december 2023 att ge kulturutskottet och EU-nämnden möjlighet att yttra sig (prot. 2023/24:13). Kulturutskottet beslutade den 14 december 2023 att inte yttra sig över skrivelsen. EU-nämndens yttrande finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Vid utskottets sammanträde den 28 mars 2023 lämnade EU-minister Jessika Roswall information om genomförandet av det svenska rådsord för andeskapet i halvtid. EU-ministern informerade även den 14 sep tember 2023 utskottet om genom förandet efter att ordförandeskapet hade avslutats.

Information om förbe redelserna för ordförandeskapet lämnades till utskottet den 13 april 2021 och den 3 mars, den 19 maj, den 16 juni, den 13 oktober, den 10 novem ber och den 29 november 2022.

Utskottet fick information om den franska, tjeckiska och svenska ordför ande skapstrions arbete med rådets 18-månadersprogram vid samman trädena den 29 april, den 23 september och den 16 november 2021.

I betänkandets bilaga 3 finns en sammanställning av samtliga tillfällen när regeringen informerat riksdagens utskott om förberedelserna och genom förandet av råds ord för andeskapet. Därutöver har ledamöter i EU-nämndens beredningsgrupp fått information om ordförandeskapet. Till EU-nämnden har regeringen också lämnat skriftlig information om två brev från stats ministern till Europeiska rådets medlemmar om det svenska rådsordförande skapets resultat, särskilt i fråga om migration och konkurrenskraft (dnr 2486-2022/23). Vidare har regeringen informerat riksdagen om ordförande skaps förbe redelserna muntligt i kammaren, bl.a. den 1 juni och den 14 december 2022, och i skrivelserna till riksdagen om verksam heten i EU under 2021 och 2022 (skr. 2021/22:115 och skr. 2022/23:115).

Bakgrund

Ordförandeskapet i EU:s ministerråd roterar var sjätte månad mellan med lemsstaterna, som samarbetar om utövandet av ordförandeskapet i grupper om tre. Sverige var ordförande i rådet från den 1 januari till den 30 juni 2023. Den svenska ordförandeskapsperioden avslutade det franska, tjeckiska och svenska trioordförandeskapet, som inleddes den 1 januari 2022 och som utövats med ledning av det 18-månadersprogram för trioordförandeskapet som rådet god kände i december 2021 (rådets dokument 14441/21).

Sverige har utövat rådsordförandeskapet två gånger tidigare, första halvåret 2001 och andra halvåret 2009. Eftersom Lissabonfördraget börjat gälla sedan dess omfattade det roterande rådsord förandeskapet denna gång inte Euro peiska rådet och rådskonstel la tionen för utrikes frågor, för vilka Lissabonför draget anger att det ska finnas permanenta ordförande.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för förberedelserna, genomförandet och resul taten av det svenska rådsordförandeskapet det första halvåret 2023. I skrivel sen redogörs även för kostnaderna för ordförandeskapet.

Regeringen anger att ordförandeskapet har stärkt Sveriges roll i EU och att kunskap, erfarenheter och nätverk nu tas till vara i det fortsatta arbetet.

Utskottets överväganden

Regeringens skrivelse

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:34 till handlingarna.

Skrivelsen

Regeringen anger i skrivelsen att uppgiften som ordförande i rådet handlar om att agera i alla medlemsstaters intresse och att på ett professionellt sätt nå fram till överenskommelser. Utgångspunkten för regeringen var att ordförandena i rådets arbets grupper, de ständiga representanternas kommitté (Coreper) och ministerrådet skulle ha ansvar för och frihet att driva förhandlingarna framåt utifrån ordförande skapsprogrammet och de ramar som regeringen fastställt. Regeringen bedömer att ordförandeskapet har stärkt Sveriges roll i EU och anger att kunskap, erfarenheter och nätverk nu tas till vara i det fortsatta arbetet.

Förberedelser

Av redogörelsen framgår att ordförandeskapsförberedelserna inleddes 2020. Organisationsmässigt gjordes tidsbegränsade personalförstärkningar av depar tementen, utlandsmyndigheterna och de särskilda ordförandeskaps sekreta riaten för möten och kommunikation. Sammanlagt handlade det om ca 300 personer. I förberedelse rna ingick också utbildningsinsatser för de an ställda och beslut om utnämningen av ordförandena till de omkring 200 rådsar betsgrupperna.

Arbetet med ordförandeskapets politiska inriktning inleddes våren 2021 med utformningen av rådets 18-månadersprogram tillsammans med de föregå ende franska och tjeckiska rådsordförandeskapen. Regeringen anger att 18-månadersprogrammet skapade förutsättningar för kontinuitet i EU:s arbete. Det lade också grunden för förberedelserna för det svenska ordförandeskapet genom att ge en överblick över vilka frågor som skulle stå på dagordningen.

Förutsättningarna för de svenska förberedelserna ändrades radikalt när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Regeringen anger att det redan då stod klart att den viktigaste frågan för Sverige som ordförande skulle vara att behålla EU:s enighet i hanteringen av kriget och krigets konsekvenser.

I förberedelsearbetet informerade regeringen samtliga riksdagens utskott, liksom talmannen och gruppledarna. Information om förberedelserna läm nades även i riksdagens kammare. I kammaren presenterades också det sven ska ordförandeskaps pro grammet. Programmet var inriktat på att göra EU säkrare, grönare och friare. Det innehöll fyra övergripande prioriteringar som hade förankrats i riksdagen:

• säkerhet – enighet

• konkurrenskraft

• grön omställning och energiomställning

• demokratiska värden och rättsstatens principer – vår grundval.

Resultat

I skrivelsen redovisas de huvudsakliga resultaten bland de totalt 339 beslut och överenskommelser som antogs under ordförandeskapsperioden. Regeringen fram håller att stödet till Ukraina var centralt och att enigheten om detta inom EU upprätthölls under det svenska ordförandeskapet. Det slöts också en enligt regeringen historisk uppgörelse om en mer restriktiv migrations politik med tydligare ansvarsfördelning, enhetligare asylprocess och stärkt kontroll av de yttre gränserna. Regeringen uppmärksammar även framsteg i kampen mot den gränsöverskridande organiserade brottsligheten och att det svenska ordför andeskapet slutförde förhandlingarna om klimatpaketet Fit for 55, som enligt regeringen ändrar spelplanen för klimatpolitiken.

Vidare framhåller regeringen att ordförandeskapet framgångsrikt verkat för att etablera en strategi för EU:s långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet samt att en grund antagits för det fortsatta arbetet med att stärka den inre marknaden. Ordförandeskapet har också upprätthållit kontinuiteten i rådets årliga rättsstatsdialog och genomfört utfrågningar med Polen och Ungern i det s.k. artikel 7-förfarandet. Ordförandeskapet arrangerade också Stockholms symposiet för att diskutera arbetet med att stärka demokratin och rättsstatens principer.

Andra frågor som regeringen anger som viktiga rör förbindelserna mellan EU och Storbritannien, förbindelserna mellan EU och USA samt framsteg i arbetet för jämställdhet, bl.a. genom EU:s anslutning till Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

Mötesverksamhet

Ordförandeskapets mötesverksamhet omfattade enligt skrivelsen 144 möten i Sverige med sammanlagt 17 000 deltagare. Ordförandeskapets ambition var att skapa innovativa möten om viktiga frågor för Sverige, genomföra ordför andeskapet på ett professionellt och kostnadseffektivt sätt samt genomföra mötena i enlighet med den praxis som finns för ett EU-ordför andeskap.

För mötesverksamheten i Sverige avsattes en budget om 600 miljoner kronor. Det särskilda mötessekretariatet hade en budget om drygt 100 miljoner kronor fördelat över tre år. För att begränsa kostnaderna under den stigande inflationen användes en fast möteslokal nära Arlanda med intilliggande boende för majoriteten av mötena. Regeringen anger att denna helhetslösning för möten och logi underlättade arbetsflöden, minskade behovet av transporter, gav säkerhetsmässiga fördelar och minimerade inverkan på trafik och allmän het. Helhetslösningen gav enligt regeringen även klimat- och miljö mässiga fördelar. Detaljer om ordförandeskapets möten i Sverige redovisas i skrivel sens bilaga 2.

Mötesverksamheten inom EU:s institutioner under det svenska ordförande skapet omfattade bl.a. 3 möten på stats- och regeringschefsnivå, 37 råds möten, 80 Corepermöten och 2 225 möten i rådets arbetsgrupper. Ordförande skapet representerade även rådet vid samtliga Europaparlamentets sessioner och deltog sammanlagt i 50 olika parlamentsdebatter. Detaljer om ordförande skapets framträdanden i Europaparlamentet redovisas i skrivelsens bilaga 1.

Kostnader

Av skrivelsens kostnadsredogörelse framgår att riksdagen i budgeten för 2021 anvisade sammanlagt 1 250 miljoner kronor under tre år till Regerings kansliet för att förbereda och genomföra ordförandeskapet. Utöver detta finansierades ordförandeskapet genom medfinansiering från kommissionen och medel från anslaget för Regeringskansliets ordinarie verksamhet.

Vid fördelningen av ordförandeskapsmedel anger regeringen att inrikt ningen varit att skapa goda planeringsförutsättningar för verksamheten genom tidiga besked om resurser. I första hand har medel tilldelats aktiviteter som bedömts vara obligatoriska mot bakgrund av gällande regler, tidigare beslut, praxis och de frågor som var prioriterade för ordförandeskapet.

Prognosen är att kostnaderna för förberedelserna och genomförandet av ordförandeskapet ryms inom anvisade medel. Preliminärt beräknas särkost naderna för ordför andeskapet uppgå till 1 130 miljoner kronor under 2021–2023. Drygt hälften har använts till mötesverksamheten och mötes sekretariatet och omkring en tredjedel till förstärkning av departementen och vissa utlands myndigheter. Resterande medel har använts till förstärkt admini stration, kom munika tionssatsningar och kompetensutveckling.

EU-nämndens yttrande

EU-nämnden redogör i sitt yttrande över regeringens skrivelse för hur reger ingen informerade och samrådde med nämnden inför och under ordför ande skapet. I yttrandet beskrivs också EU-nämndens arbete som ordförande i det interparlamentariska samarbets organet Cosac.

Av yttrandet framgår att samarbetet med regeringen och Regeringskansliet fungerade tillfredsställande. EU-nämnden uppmärksammar särskilt att reger ingen oftast levere rade underlag inför samråden i god tid, att statsråden hade hög närvaro vid nämndens sammanträden och att de skriftliga samråden funge rade väl.

När det gäller samrådet anger EU-nämnden att frågan om hur Sveriges ståndpunkt som medlemsstat förhöll sig till Sveriges roll som ordförande i rådet, och hur regeringen uttryckte detta i kontakterna med nämnden, inled ningsvis gav upphov till upprepade diskussioner. Formuleringar av stånd punkter som att Sverige stöder ordförandeskapets förslag eller att Sverige stöder ordförande skapets hantering ledde till diskussioner om vad sådana ståndpunkter innebar för hur Sverige skulle agera i egenskap av ordförande vid rådsmötet och hur regeringen ställde sig till den aktuella sakfrågan.

Efter hand, konstaterar EU-nämnden, blev emellertid regeringens förslag till svenska ståndpunkter mer omfattande och tydligare i fråga om reger ingens inställning till sakfrågorna, även om Sverige i egenskap av ordförande i allmän het hade anledning att inta en mer flexibel position i rådet för att uppnå kom promisser som kunde accepteras av flertalet medlemsstater.

Ordförandeskapet i EU:s ministerråd

Enligt artikel 16.9 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska ordförandeskapet för andra rådskon stellationer än utrikes frågor innehas av medlemsstaternas företrädare i rådet på grundval av ett system med lika rotation på de villkor som Europeiska rådet beslutar om i enlighet med artikel 236 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Villkoren för det roterande rådsordförandeskapet anges i Europeiska rådets beslut 2009/881/EU om utövande av rådets ordförandeskap. Av artikel 1 i beslutet följer att rådsordförandeskapet ska innehas av på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under en period av 18 månader och att grupperna ska sättas samman genom jämlik rotation med hänsyn till medlems staternas olikartade karaktär och den geografiska jämvikten i unionen. Vidare framgår det att varje medlem i en grupp i tur och ordning ska vara ordförande i sex månader och att medlemmarna i en grupp kan besluta om alternativa arrangemang sinsemellan. Enligt artikel 2 omfattar det roterande ordförande skapet normalt sett även Coreper och de olika rådskonstellationernas förbe redande organ, med undantag för konstellationen utrikes frågor.

I rådets beslut 2009/908/EU fastställs genomförandeåtgärder för utövandet av rådets ordförandeskap. I beslutet anges indelningen av ordförandeskapen i turordningsgrupper om tre medlemsstater. Enligt turordningen som sträcker sig fram t.o.m. 2030 utövar Frankrike, Tjeckien och Sverige ordförandeskapet från januari 2022 t.o.m. juni 2023. Sverige är ordförande januari–juni 2023. I beslutet meddelas även bestämmelser för utövandet av ordförandeskapet i utrikesrådets förberedande organ. Dessutom anges vilka av rådets andra förbe redande organ som ska ha en ständig ordförande.

Ordförandeskapets uppgifter anges i rådets arbetsordning (beslut 2009/937/EU). Inför ordförandeskapsperioden omfattar det bl.a. att enligt artikel 1.2 meddela datumen för rådets möten sju månader innan det berörda halvåret inleds. I artikel 2.6 anges vidare att varje ordförandeskapstrio ska utarbeta ett utkast till program för rådets verksamhet under ordförandeskaps trions 18-månadersperiod och lägga fram detta 18-månadersprogram för god kännande av allmänna rådet senast en månad före den relevanta perioden. Enligt artikel 2.7 ska ordförandeskapet senast en vecka innan ordförande halvåret inleds även fastställa preliminära dagordningar för rådets samman träden under det kommande halvåret.

Under ordförandeskapshalvåret är det ordförandens uppgift att enligt artikel 3.1 upprätta en preliminär dagordning för varje sammanträde som ska sändas till övriga rådsmedlemmar minst 14 dagar före sammanträdet. Vidare ska ordförandeskapet enligt artikel 20.1 se till att arbetsordningen tillämpas och sörja för att debatterna fortlöper på ett korrekt sätt, vilket omfattar alla lämpliga åtgärder som är nödvändiga för att på bästa sätt använda den tid som står till buds vid sammanträden. Av artikel 20.2 framgår att ordförandeskapet biträds av övriga medlemmar i ordförandeskapstrion och vid behov även av företrädaren för den medlemsstat som kommer att utöva nästa ordförandeskap. Detta innebär att någon av de biträdande medlemmarna på ordförandeskapets begäran ska träda in som ersättare, avlasta ordförandeskapet från vissa uppgifter och säkerställa kontinuiteten i rådets arbete. Ordförandeskapet före träder enligt artikel 26 rådet i Europaparlamentet och i dess utskott.

Riksdagens åtaganden under Sveriges ordförandeskapsperiod

De nationella parlamenten bidrar enligt artikel 12 i EU-fördraget till en väl fungerande union bl.a. genom att delta i det interparlamentariska samarbetet mellan de nationella parlamenten och med Europaparlamentet. Närmare bestämmelser om det interparlamentariska samarbetet finns i fördragens protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen. I protokollets artikel 9 anges att Europaparlamentet och de nationella parla menten tillsammans ska bestämma hur ett effektivt och regelbundet interparla mentariskt samarbete ska organiseras och främjas inom unionen. I protokollets artikel 10 finns bestämmelser om en konferens mellan parlamentariska organ för EU-frågor (Cosac).

Enligt 7 kap. 14 a § riksdagsordningen deltar riksdagen i det interparla men tariska samarbetet inom EU genom utskottens och EU-nämndens leda möter. Ett undantag från detta är delegationen till den gemensamma parlamen tariska kontrollgruppen för Europol, vars ledamöter riksdagen väljer för varje valperiod i enlighet med 13 kap. 22 a § riksdagsordningen.

Det interparlamentariska samarbetet inom EU tar sitt huvudsakliga uttryck i olika konferenser och möten. Ansvaret för värd- och ordförandeskapet för dessa möten och konferenser vilar i hög grad på det nationella parlamentet i medlemsstaten som innehar det roterande rådsordförandeskapet. Under Sveri ges ordförandeskapsperiod arrangerade riksdagen därför fem återkommande konferenser, varav en genomfördes i Europaparlamentets lokaler i Bryssel. Därutöver arrangerade riksdagen på eget initiativ tre tematiska konferenser. Inom ramen för riksdagens ordför andeskapsåtaganden genomfördes även det halvårsvisa mötet mellan Europa parlamentet och USA:s kongress i riksdagen. Det övergripande syftet med konferenserna är att föra samman ledamöter från EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet för att diskutera frågor av gemensamt intresse och utbyta erfarenheter i arbetet med EU-frågor. De återkommande konferenserna är

• Cosacs ordförandemöte och plenar

• Gusp/GSFP-konferensen om den gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken

• SESS-konferensen om den ekonomiska politiken

• den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (JPSG).

De tematiska konferenserna handlade om cirkulär bioekonomi, om utmaningar och möjligheter för EU:s framtida energiförsörjning och om demokratin i Europa. Översiktlig information om riksdagens ordförandeskapskonferenser finns i betänkandets bilaga 4.

Inför den egentliga ordförandeskapsperioden deltog riksdagen från den 1 juli 2022 i den s.k. trojkan (inte att förväxla med ordförandeskapstrion) som bl.a. ska främja kontinuitet inom det inter parlamentariska EU-samarbetet. Trojkan består av parlamenten i det före gående, innevarande och kommande rådsordförandelandet samt Europaparla mentet. Riksdagens trojkaengagemang innefattade följaktligen även halvåret efter ordförandeskapsperioden och löpte ut den 31 december 2023.

Förberedelserna för riksdagens ordförandeskapsrelaterade aktiviteter inleddes under 2020. Mot bakgrund av en förstudie fattade riksdagsstyrelsen vid sitt möte den 14 oktober 2020 beslut om att talmanspresidiet och grupp ledarna skulle ansvara för den politiska sam ordningen av riksdagens förbe redelser och genomförande av det svenska EU-ordförandeskapet 2023 (dnr 182-2020/21). Denna grupp för politisk samord ning hanterade den politiska förankringen av frågor om den övergripande inriktningen för riksdagens verksamhet i samband med det svenska EU-ordförandeskapet. Det gällde t.ex. att ange mål och ambitions nivå för riksdagens ordförandeskapsuppgifter och att bestämma lokal och tid punkt för de interparlamentariska mötena och teman för de tematiska konferenserna. Gruppen för politisk samordning hade också kontakt med regeringen för att ta emot information om regeringens planering för råds ordförandeskapet och för att diskutera övergripande frågor i ord för andeskaps förberedelserna i den mån detta inte hanterades inom ramen för det ordinarie arbetet i utskotten, EU-nämnden och kammaren. Under 2021 och 2022 hade gruppen för politisk samordning fyra möten med företrädare för regeringen.

Riksdagsdirektören fattade den 2 november 2020 beslut om att inrätta en samordningsfunktion för EU2023-arbetet i Riksdagsförvaltningen (dnr 182-2020/21). Samordningsfunktionen arbetade med den övergripande plane ringen i alla delar och ansvarade för att identifiera frågor som krävde politisk samordning. I arbetet ingick att utarbeta en gemensam konferens modell och en övergripande kommunikationsplan samt att etablera en projekt organisation till stöd för genomförandet av riksdagens ordförandeskaps uppgifter.

Som vägledning i förberedelserna och genomförandet av riksdagens ordför andeskapsrelaterade arbete angavs ledorden öppenhet, dynamik, jämställdhet och miljö medvetenhet.

Budgeten för riksdagens ordförandeskaps rela terade aktiviteter bestämdes till 26 386 000 kronor fördelat på 2022 och 2023 (löne kostnader undantagna). Det totala utfallet var 15 799 704 kronor. Till detta kommer kostnader på sammanlagt 5 352 062 kronor för fyra och en halv förstärk ningstjänst i Riks dagsförvaltningen. Den största kostnaden, en dryg fjärdedel av budgeten, gick till utgifter för tolkning vid konferenserna. Tolkningsutgifterna blev emellertid lägre än bud geterat till följd av ett nytt ramavtal från 2023. Detta tillsammans med ett lägre deltagarantal och färre konferensdagar än beräknat förklarar skillnaden mellan budget och utfall (Den parlamentariska dimen sionen av det svenska EU-ordförandeskapet – Slutrapport om EU2023, dnr 749-2023/24).

Redogörelser för tidigare svenska rådsordförandeskap

Sverige har tidigare utövat ordförandeskapet i EU:s ministerråd första halvåret 2001 och andra halvåret 2009.

Regeringen redovisade ordförandeskapet det första halvåret 2001 för riksdagen i skrivelse 2001/02:105, som lämnades till riksdagen i mars 2002, samtidigt med regeringens årliga skrivelse om verksamheten i EU. Båda skrivelserna behandlades av utrikesutskottet i betänkande 2001/02:UU10.

Det svenska rådsordförandeskapet andra halvåret 2009 redovisades för riksdagen i skrivelse 2009/10:174, som lämnades till riksdagen i april 2010 och behandlades av utrikesutskottet i betänkande 2009/10:UU10, till sammans med skrivelsen om verksamheten i EU under 2009.

Utskottets ställningstagande

Utskottet uppmärksammar att förutsättningarna för Sveriges tredje rådsord förandeskap skilde sig från de två tidigare i tre hänseenden. För det första har Lissabonfördraget trätt i kraft, vilket betydde att ordförandeskapet denna gång inte omfattade Europeiska rådet och rådet för utrikes frågor. För det andra låg ordförandeskapet i slutet av EU:s femåriga lagstiftningscykel, vilket betydde att en mängd lagstiftningsärenden låg för slutförhandlingar i rådet och mellan rådet och Europaparlamentet. För det tredje föregicks ord förandeskaps perioden av val till riksdagen, vilket innebar att förberedelserna behövde genomföras med hänsyn till olika tänkbara utfall i valet.

I ljuset av resultaten under ordförandeskapet inom de prioriterade områden som hade förankrats i riksdagen före valet kan utskottet konstatera att såväl den sittande som den föregående regeringen har kunnat samarbeta med samtliga riksdagens partier i förbere delserna och genomförandet av ordför ande upp giften samt att överlämningen av ordförandeskapsförberedelserna mellan den avgående och den tillträdande regeringen efter valet har fungerat. Utskottet noterar reger ingens bedömning att ordförandeskapet innebär att Sveriges roll i EU har stärkts och att kunskap, erfarenheter och nätverk nu tas till vara i det fortsatta arbetet.

Bland ordförandeskapets resultat vill utskottet fram hålla arbetet för att upprätthålla enigheten inom EU för ett kraftfullt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland. Det är också värt att uppmärksamma att strategin för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft kunde lanseras efter ett förberedande arbete som kanske tog sitt första mer konkreta uttryck under hösten 2021, när den dåvarande regeringen bad kommissionen att utarbeta en hand lingsplan för att fördjupa den inre marknaden för tjänster (rådets dokument 13283/21). Utskottet noterar också att förhand lingarna om Fit for 55-paketet, med bestäm melser på en rad områden av betydelse för att EU ska nå målet om minskade växthus gasutsläpp till 2030, slutfördes och att centrala frågor i rådsförhandlingen om EU:s nya asyl- och migrations pakt kunde lösas ut.

Dessa och andra resultat kan enligt utskottet tyda på att regeringen med utgångspunkt i en svensk ståndpunkt kunnat inta en mer flexibel position i syfte att främja överens kommelser i rådet. Detta skulle enligt utskottet inte ha varit möjligt utan samarbetet med riksdagen och inte minst med EU-nämnden där regeringen får sitt mandat inför rådsmötena. Det har funnits en förståelse bland riksdagens partier för den särskilda roll som det innebär att utöva ordförandeskapet i rådet, och det framgår också av EU-nämndens yttrande att nämndens sam arbete med regeringen och Regerings kansliet under ordför andeskapet överlag fungerat tillfredsställande. I anslutning till detta noterar emellertid utskottet den princi piella fråga som enligt EU-nämndens yttrande inledningsvis fanns om förhållandet mellan Sveriges stånd punkt som med lemsstat och regeringens agerande i egenskap av rådsord förande. Utskottet konstaterar att denna frågeställning har beskrivits av EU-nämnden även i yttranden över redogör elserna till riksdagen för Sveriges tidigare rådsordför andeskap (yttr. 2001/02:EUN2y och yttr. 2009/10:EUN1y). Det finns anledning att aktualisera denna fråga inför förberedelserna av nästa svenska rådsordförandeskap.

Utskottet delar EU-nämndens erfarenhet av att samarbetet med den sittande och den föregående regeringen fungerat tillfredsställande. Det gäller inte minst samarbetet med EU-ministrarna Hans Dahlgren och Jessika Roswall. I detta sammanhang uppmärksammar utskottet informationen till riksdagens utskott inför och under ordförandeskapet, som redovisas i betänkandets bilaga 3. Till det kan nämnas den ordförande skapsinformation som tillhandahållits i kammaren och andra riksdags samman hang. Enligt utskottet har den sittande och den föregående regeringens arbete med att involvera utskotten varit en väsentlig del i förbere delserna och genomförandet av ordförandeskapet.

Utskottet vill i anslutning till sin behandling av regeringens skrivelse uppmärksamma de olika ordförandeskapsanknutna evenemang som riksdagen genom förde under ordförandeskapsperioden inom ramen för det interparla men tariska sam arbetet inom EU. Som framgår av betänkandets bilaga 4 genom förde riksdagen tio konferenser med deltagare från de nationella parla menten i medlemsstaterna, kandidatländerna och andra europeiska länder samt Euro paparlamentet. Sammanlagt engagerades ett hundratal inlednings talare och paneldeltagare för konferenserna, bl.a. statsråd och andra regerings företrädare, vilket bidrog till diskus sionernas relevans och till att de tillresta parlamenta rikerna fick behållning av konferenserna, som fick en vidare spridning genom att de sändes via webb-tv.

Utrikesutskottets bidrag till konferensprogrammet bestod främst i den halvårsvisa konferensen om den gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, som arrangerades tillsammans med försvarsutskottet i pleni salen den 2–3 mars 2023 med ca 140 deltagande parlamentariker och med inled ningstalare även från den förra regeringen. Konferensen samman fattades i ett gemensamt uttalande av de två konferensordförandena från riksdagen och Europaparla mentet. I uttalandet betonades på initiativ av riksdagens konfe rensdelegation bl.a. vikten av ansvarsutkrävande för Rysslands aggressions brott mot Ukraina och att EU växlar upp arbetet med att ta frysta och immobiliserade ryska tillgångar i anspråk för att finansiera Ukrainas återupp byggnad. Rysslands krig mot Ukraina och frågan om de ryska tillgångarna behandlades även vid Cosacs plenarmöte den 14–16 maj, som framgår av EU-nämndens yttrande, och vid det halvårsvisa mötet mellan Europaparlamentet och den ameri kanska kongressen, som utrikesutskottet stod värd för i slutet av ordför andeskaps perioden. När det i övrigt gäller riksdagens ordförandeskaps konfe renser hänvisar utskottet till betänk andets bak grundsavsnitt om riksdagens åtaganden under Sveriges ordför ande skaps period, till betänkandets bilaga 4 och till riks dagens särskilda webb plats för den parlamentariska dimensionen av Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd (parleu2023.riksdagen.se).

Utskottet kan mot bakgrund av de egna erfarenheterna konstatera att åtagandet för det nationella parlamentet i rådsordförandelandet att genomföra ordförandeskapets parlamentariska dimension är omfattande, krävande och givande. Utskottet uppfattar att denna erfarenhet delas av de andra riksdags organ som arrangerade konferenser och även av riksdagen som helhet.

Utskottet föreslår med detta att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2023/24:34 Redogörelse för det svenska ordförande skapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023.

Bilaga 2

EU-nämndens yttrande 2023/24:EUN1y

Bilaga 3

Regeringens information om det svenska EU-ordförandeskapet till riksdagens utskott

Information om EU-ordförandeskapet riksmötena 2020/21–2023/24

Datum

Utskott

Rubrik

Protokoll

2021-04-13

UU

Inför Sveriges kommande EU-ordförandeskap

2020/21:28

2021-04-29

UU

18-månadersprogrammet inför Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd

2020/21:31

2021-09-16

NU

Det kommande svenska ordförandeskapet 2023

2021/22:1

2021-09-21

CU

Information inför Sveriges ordförandeskap 2023

2021/22:2

2021-09-21

TU

Det kommande svenska ordförandeskapet 2023

2021/22:2

2021-09-21

MJU

Kort information inför det svenska ordförandeskapet 2023

2021/22:2

2021-09-21

AU

Sveriges ordförandeskap i EU 2023

2021/22:1

2021-09-23

UU

EU:s 18-månadersprogram

2021/22:1

2021-09-23

SfU

Förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet våren 2023

2021/22:1

2021-09-23

NU

Information inför det kommande svenska ordförandeskapet 2023

2021/22:3

2021-09-28

SoU

Aktuella EU-frågor inklusive förberedelser inför det svenska ordförandeskapet i EU 2023

2021/22:4

2021-10-07

FiU

Aktuella EU-frågor under hösten inklusive Sveriges ordförandeskap i EU 2023

2021/22:6

2021-10-12

TU

Det svenska ordförandeskapet 2023

2021/22:3

2021-10-12

MJU

Sveriges ordförandeskap i EU 2023

2021/22:8

2021-10-28

NU

Inför det kommande svenska ordförandeskapet 2023

2021/22:10

2021-11-11

FöU

Inför det svenska ordförandeskapet och ordförandeskapstrions 18-månadersprogram

2021/22:8

2021-11-16

UU

18-månadersprogrammet

2021/22:10

2021-11-30

SfU

Inför det svenska ordförandeskapet 2023

2021/22:12

2021-11-30

UbU

EU-information om Utbildningsdepartementets arbete inför Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023

2021/22:12

2021-11-30

AU

Sveriges ordförandeskap i EU 2023: 18-månadersprogrammet och triodeklarationen om jämställdhet

2021/22:12

2021-12-02

SfU

Inför det svenska ordförandeskapet 2023

2021/22:13

2022-01-13

MJU

Sveriges ordförandeskap i EU 2023

2021/22:25

2022-02-22

KrU

Kulturdepartementets planering inför det svenska ordförandeskapet i EU

2021/22:17

2022-02-22

MJU

Sveriges ordförandeskap i EU 2023

2021/22:33

2022-03-01

CU

Information om förberedelsearbetet inför Sveriges EU-ordförandeskap 2023

2021/22:19

2022-03-01

SfU

Informationsutbyte inför Sveriges EU-ordförandeskap

2021/22:24

2022-03-03

UU

Förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i EU

2021/22:25

2022-03-15

SoU

Aktuella EU-frågor inklusive förberedelser inför det svenska ordförandeskapet i EU 2023

2021/22:40

2022-03-15

AU

Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU

2021/22:23

2022-03-17

CU

Information inför Sveriges EU-ordförandeskap 2023

2021/22:20

2022-03-29

TU

Information från Infrastrukturdepartementet med anledning av Sveriges EU-ordförandeskap

2021/22:24

2022-03-31

NU

Det svenska ordförandeskapet våren 2023

2021/22:32

2022-04-07

FiU

Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023

2021/22:56

2022-04-28

TU

Information om förberedelser inför Sveriges EU-ordförandeskap

2021/22:28

2022-05-12

FöU

Information av Försvarsdepartementet om regeringens förberedelser inför Sveriges ordförandeskap i EU 2023 och om de svenska prioriteringarna inom utskottets beredningsområde

2021/22:34

2022-05-19

UU

Förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i EU 2023

2021/22:38

2022-05-19

NU

Information inför det kommande svenska ordförandeskapet 2023

2021/22:44

2022-05-31

SoU

Aktuella EU-frågor inklusive förberedelser inför det svenska ordförandeskapet i EU 2023

2021/22:57

2022-05-31

AU

Sveriges ordförandeskap i EU 2023

2021/22:33

2022-06-14

FiU

Inför Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023

2021/22:72

2022-06-16

UU

Utrikes- respektive utvecklingspolitiska prioriteringar EU23

2021/22:43

2022-10-25

AU

Sveriges ordförandeskap i EU 2023

2022/23:3

2022-10-27

SoU

Det svenska ordförandeskapet i EU 2023

2022/23:6

2022-11-10

JuU

Sveriges EU-ordförandeskap 2023

2022/23:6

2022-11-10

UU

Inför ordförandeskapet

2022/23:9

2022-11-10

SfU

Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd 2023

2022/23:6

2022-11-10

MJU

Information om Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023

2022/23:8

2022-11-15

UbU

Allmän information inför det svenska ordförandeskapet, forskning och rymd samt information om det svenska ordförandeskapets prioriteringar på utbildningsområdet

2022/23:9

2022-11-17

SfU

Information inför det svenska ordförandeskapet

2022/23:8

2022-11-17

MJU

Information om Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023

2022/23:10

2022-11-17

NU

Information inför det kommande svenska ordförandeskapet 2023

2022/23:9

222-11-24

NU

Information inför det kommande svenska ordförandeskapet 2023

2022/23:11

2022-11-29

CU

Aktuella frågor inför Sveriges ordförandeskap

2022/23:7

2022-11-29

UU

Inför Sveriges ordförandeskap i EU

2022/23:15

2022-12-01

FiU

Inför Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023 samt information inför Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023 inom finansmarknadsfrågor

2022/23:17

2022-12-06

KU

Aktuella EU-frågor och det svenska ordförandeskapet

2022/23:15

2022-12-06

CU

Aktuella frågor inför Sveriges ordförandeskap

2022/23:8

2022-12-13

CU

Pågående förhandlingar och nya förslag inför Sveriges ordförandeskap

2022/23:10

2022-12-15

SkU

Aktuella EU-frågor och Sveriges ordförandeskap i EU

2022/23:14

2022-12-15

JuU

Information om Sveriges EU-ordförandeskap 2023

2022/23:11

2022-12-15

TU

Information från Infrastrukturdepartementet inför svenska ordförandeskapet

2022/23:12

2022-12-15

NU

Information inför det kommande svenska ordförandeskapet 2023

2022/23:16

2022-12-20

AU

Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023

2022/23:12

2023-01-31

SoU

Aktuella EU-frågor inklusive Sveriges ordförandeskap i EU 2023

2022/23:18

2023-01-31

KrU

Information om prioriteringar för ordförandeskapet

2022/23:17

2023-01-31

MJU

Information om avslutat tjeckiskt och nytt svenskt ordförandeskap

2022/23:22

2023-02-07

KrU

Information om EU-frågor inklusive ordförandeskapet

2022/23:18

2023-02-07

TU

Digitaliseringsfrågorna under det svenska ordförandeskapet

2022/23:14

2023-02-21

FiU

Sveriges ordförandeskap i EU 2023

2022/23:34

2023-02-23

SfU

Det svenska EU-ordförandeskapet och arbetet på utskottets område

2022/23:19

2023-02-23

UbU

Aktuella frågor och möten om utbildningsfrågor under det svenska ordförandeskapet

2022/23:25

2023-03-16

KU

Kulturdepartementets aktuella EU-frågor under det svenska ordförandeskapet

2022/23:34

2023-03-23

KrU

Aktuella EU-frågor inför ministerrådsmötet och ordförandeskapet

2022/23:24

2023-03-28

FiU

Sveriges ordförandeskap i EU 2023 och Sveriges ordförandeskap i EU 2023 inom finansmarknads frågor

2022/23:43

2023-03-28

UU

EU-ordförandeskapet

2022/23:33

2023-03-30

SkU

Aktuella EU-frågor inklusive ordförandeskapsarbetet

2022/23:24

2023-04-13

MJU

Information om Sveriges ordförandeskap i EU

2022/23:36

2023-04-25

NU

Svenska ordförandeskapet 2023

2022/23:31

2023-05-02

KrU

Möten och konferenser (ungdom och idrott) under ordförandeskapet samt inför ministerrådsmötet

2022/23:29

2023-05-09

FiU

Sveriges ordförandeskap i EU 2023 och Sveriges ordförandeskap i EU 2023 inom finansmarknads frågor

2022/23:49

2023-05-09

NU

Svenska ordförandeskapet 2023

2022/23:34

2023-06-13

FiU

Sveriges ordförandeskap i EU inom finansmarknads frågor

2022/23:55

2023-09-14

JuU

Information från regeringen om resultatet av det svenska EU-ordförandeskapet

2023/24:1

2023-09-14

UU

Sveriges ordförandeskap i EU

2023/24:1

2023-09-14

MJU

Information om avslutat svenskt och nytt spanskt ordförandeskap

2023/24:1

2023-09-19

AU

Aktuella EU-frågor inklusive Sveriges ordförandeskap i EU 2023

2023/24:2

2023-09-28

FiU

Summering av Sveriges ordförandeskap i EU

2023/24:7

2023-09-28

FöU

Svenska ordförandeskapet

2023/24:2

2023-10-05

SkU

Summering av Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd

2023/24:4

Källa: Den parlamentariska dimensionen av det svenska EU-ordförandeskapet – Slutrapport om EU2023 (dnr 749-2023/24).

Bilaga 4

Riksdagens ordförandeskapskonferenser

Cosacs ordför andemöte

Datum : 29–30 januari 2023

Riksdagsorgan : EU-nämnden

Plats : Riksdagen

Teman :

• Vad kan EU göra mot organiserad brottslighet?

• Det svenska ordförandeskapets prioriteringar

Antal deltagare : cirka 60 ledamöter

Konferens om cirkulär bioekonomi: Vägen till ett mer innovativt, resurseffektivt och konkurrenskraftigt Europa

Datum : 20 februari 2023

Riksdagsorgan : Miljö- och jordbruksutskottet

Plats : Digitalt

Teman :

• Bioekonomins roll i genomförandet av den gröna given

• Policyinnovationer från olika bioekonomisektorer

• Cirkulära affärsmodeller bortom testbädden

• Vilka är nästa steg för att utveckla den cirkulära bioekonomin i Europa?

Antal deltagare : cirka 50 ledamöter

Konferensen om stabilitet, ekonomisk samordning och styrning (SESS)

Datum : 27–28 februari 2023

Riksdagsorgan : Finansutskottet och skatteutskottet

Plats : Europaparlamentet (Bryssel)

Teman :

• Ekonomiska och sociala utmaningar i geopolitiskt osäkra tider

• Hög inflation: Problemet med att hitta de rätta politiska gensvaren

• Betydelsen av minskad användning av kontanter – exemplet digitala valu tor

• Socioekonomiska konsekvenser av hög inflation och höga energipriser och åtgärder för att hantera detta, med fokus på utsatta konsumenter

• Ytterligare integration av den sociala dimensionen i översynen av EU:s ekonomiska och finansiella ramverk

• Klimatförändringar, energi, inflation: vilken roll ska den fleråriga budget ramen och egna medel ha, och hur kan synergieffekter med natio nella åtgärder bäst skapas?

• Stöd till Ukraina – budgetkris på EU-nivå och nationell nivå, samt parla mentens roll

• Översyn av EU:s ramverk för ekonomisk styrning

• Distansarbete inom EU – finansiella utmaningar

Antal deltagare : cirka 110 ledamöter (och ett okänt antal Europaparlamen tariker)

Konferensen för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik (Gusp/GSFP)

Datum : 2–3 mars 2023

Riksdagsorgan : Utrikesutskottet och försvarsutskottet

Plats : Riksdagen

Teman :

• Rysslands aggression mot Ukraina

• EU:s strategiska kompass för säkerhet och försvar – Möjligheter och utma ningar

• Arktis

• Aktuella prioriteringar för den gemensamma utrikes- och säkerhets poli tiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken

Antal deltagare : cirka 140 ledamöter

Möte i den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (JPSG)

Datum : 26–27 mars 2023

Riksdagsorgan : Riksdagens JPSG-delegation

Plats : Riksdagen

Teman :

• Kampen mot organiserad brottslighet

• Europols verksamhet oktober 2022–mars 2023

• Rapport från Europeiska datatillsynsmannen

• Det svenska ordförandeskapets prioriteringar på området inre säkerhet

• Europols operativa stöd till medlemsstaterna

• Kampen mot människohandel

Antal deltagare : cirka 70 ledamöter

Cosacs informella ordförandemöte

Datum : 30 mars 2023

Riksdagsorgan : EU-nämnden

Plats : Digitalt

Tema :

• Vad kan ytterligare göras nationellt och på EU-nivå i syfte att förebygga och bekämpa korruption?

Antal deltagare : cirka 20 ledamöter

Konferens om utmaningar och möjligheter för EU:s framtida energiför sörjning

Datum : 23–24 april 2023

Riksdagsorgan : Näringsutskottet

Plats : Riksdagen

Teman :

• Försörjningstrygghet och utmaningar för energimarknaderna i skuggan av en orolig omvärld

• Hållbar forskning, utveckling och innovation som en lösning på EU:s ener giutmaningar

Antal deltagare : cirka 80 ledamöter

Cosacs plenarmöte

Datum : 14–16 maj 2023

Riksdagsorgan : EU-nämnden

Plats : Riksdagen

Teman :

• Det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd

• Inre marknaden 30 år

• Mot en grön omställning

• Ukraina

Antal deltagare : cirka 140 ledamöter

Transatlantiska dialogen mellan lagstiftare (EU–US TLD)

Datum : 16–17 juni 2023

Riksdagsorgan : Utrikesutskottet

Plats : Riksdagen

Teman :

• Geopolitik och handel

• Transatlantiskt samarbete i stödet till Ukraina och om sanktioner

• Säkerhet och stabilitet i den indopacifiska regionen

• Natos utvidgning och samarbetet mellan Nato och EU

• Handelsrelationerna mellan USA och EU

Antal deltagare : cirka 25 ledamöter

Konferens om demokratin i Europa

Datum : 18–19 juni 2023

Riksdagsorgan : Konstitutionsutskottet

Plats : Riksdagen

Teman :

• Vikten av att värna det demokratiska samtalet och parlamentens betydelse

• Vikten av att värna domstolars oberoende och tilliten till samhällets insti tutioner

Antal deltagare : cirka 50 ledamöter