Dir. 1987:44

Översyn av organisationen vid statens invandrarverk

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir 1987:44

Beslut vid regeringssammanträde 1987-10-22.

Statsrådet G. Andersson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lämna förslag

om en ny organisation vid statens invandrarverk.

Bakgrund

I regeringens skrivelse 1986/87:134 om flyktingpolitiken redovisade jag

de förhållanden som råder i fråga om flyktingmottagandet och om

handläggningen av asylärenden samt de åtgärder som har vidtagits för att

förkorta handläggningstiderna för dessa ärenden.

Regeringen har också tillkallat en särskild utredare med uppdrag att

göra en teknisk översyn av utlänningslagstiftningen och en särskild

utredare med uppdrag att göra en översyn av organisation och rutiner för

handläggningen av utlänningsärenden. Huvudmålet för de båda

utredningarna är att lämna förslag om hur invandrarverket skall kunna

avgöra ett ärende inom två månader från ansökningsdagen och hur

regeringen skall kunna avgöra ett överklagande inom två månader.

Utredningarnas arbete skall vara slutförda vid årsskiftet 1987--1988.

Den särskilde utredaren med uppdrag att se över organisation och rutiner

för handläggningen av utlänningsärenden lämnade i juni månad en

delrapport med principförslag till ett nytt system och en ny

organisation för mottagandet av asylsökande och för handläggning av

asylärenden. Principförslaget utgår ifrån att nuvarande handläggnings-

och instansordning bibehålls och renodlas, dvs. med polisen som

utredande myndighet, med invandrarverket som beslutande myndighet och

med regeringen som överinstans.

Det föreslagna systemet innebär bl.a. att asylsökande normalt hänvisas

till en utredningssluss för att där genomgå asylutredning. Huvuddelen av

polisens utredningsresurser koncentreras till tre sådana

utredningsslussar, som dimensioneras så att polisens utredning skall

kunna vara genomförd inom två veckor. Invandrarverket skall kunna fatta

tillståndsbeslut i klara ärenden i direkt anslutning till att polisens

utredning presenteras för verket. Utredaren föreslår därför att

beslutsfattare från invandrarverket skall finnas permanent eller

tillfälligt på utredningsslussarna. Utredaren föreslår också att

asylsökande som inte kan få ett beslut i tillståndsfrågan under

vistelsen på en utredningssluss bör -- med vissa undantag -- placeras i

en förläggning i avvaktan på att slutligt beslut fattas i

tillståndsfrågan. Utredaren konstaterar att de föreslagna förändringarna

ställer stora krav på invandrarverkets organisation av

tillståndsverksamheten liksom på andra delar av verkets verksamhet som

rör förläggningarna. Utredaren föreslår därför att verkets organisation

ses över med utgångspunkt från bl.a. utredningens principförslag och att

översynen bör avse organisationen i sin helhet. Eftersom inrättandet av

utredningsslussar, koncentration av utredningsresurser till dessa samt

omedelbar tillgång till beslutsfattare vid slussarna är en mycket viktig

förutsättning för att handläggningstiderna väsentligt skall kunna

förkortas anser utredningen att översynen bör påbörjas snarast.

Det finns enligt min mening också andra skäl till detta.

Invandrarverkets organisation har inte setts över i sin helhet sedan

verkets tillkomst år 1969.

Fr.o.m. budgetåret 1975/76 gjordes en viss förändring av verkets

organisation som innebar att verkets samordnings- och bevakningsansvar i

frågor rörande åtgärder för invandrare och språkliga minoriteter

fördelades mellan två byråer, samordningsbyrån och informationsbyrån.

Merparten av arbetsuppgifterna har utförts av samordningsbyrån. En

betydande del av bevaknings- och samordningsarbetet har skett i form av

kontinuerliga kontakter och samarbete i projektform med de statliga

myndigheter som inom sitt område har ett delansvar för genomförandet av

invandrarpolitiken. Myndigheternas medvetenhet och kompetens på detta

område har ökat kraftigt och dessa myndigheters åtgärder för invandrare

har utvecklats positivt. Verkets pådrivande roll i dessa frågor har haft

stor betydelse för denna positiva utveckling. Jag bedömer att verket nu

efter mer än tio års arbete inom detta område inte längre skall behöva

avsätta lika mycket resurser för att bevaka och samordna andra

myndigheters arbete för invandrare.

Det nya systemet för att ta emot flyktingar som infördes år 1985

medförde en omfattande förändring av verkets verksamhet.

Huvudmannaskapet för flyktingmottagandet togs över av invandrarverket.

Därefter har arbetsvolymen vid verket i hög grad blivit beroende av hur

många utlänningar som söker asyl i Sverige. Jag har i prop. 1986/87:100

(bil. 12, s. 145--147) konstaterat att det ökande antalet asylsökande

under de senaste åren har inneburit en mycket stor arbetsbelastning för

invandrarverket. I syfte att möta dessa förändrade omständigheter har

flera organisationsförändringar vidtagits inom verket. Härutöver har

verket tillförts såväl permanenta som tillfälliga resursförstärkningar

för att möta den ökade arbetsbelastningen.

Det är mot bakgrund av vad jag nu har anfört nödvändigt att se över

invandrarverkets hela organisation. Uppdraget bör anförtros en särskild

utredare.

Utredningsuppdraget

Utredaren skall utgå från att invandrarverket även i fortsättningen är

central förvaltningsmyndighet för invandrar- och medborgarskapsfrågor i

den mån dessa inte ankommer på någon annan myndighet. Verket skall i

likhet med tidigare bl.a. utöva ledningen av utlänningskontrollen enligt

2 § utlänningslagen (1980:376) och den kontroll som regleras i bl.a.

medborgarskapslagstiftningen. Verket har också huvudansvaret för

överföring och mottagning av flyktingar och för mottagning av

asylsökande. Verket bör även fortsättningsvis bevaka behovet av samt

föreslå åtgärder för invandrare och språkliga minoriteter. Verket skall

också svara för samordningen av samhällsinformation till invandrare

såväl som till svenskar för att öka allmänhetens kunskaper om invandring

och invandrare.

Utredaren skall utgå från de riktlinjer för invandrings- och

flyktingpolitiken som riksdagen beslutade om under år 1984 (prop.

1983/84:144, SfU 30, rskr 410) och från riksdagens beslut under våren

1986 rörande riktlinjer för den framtida invandrarpolitiken (prop.

1986/87:98, SfU 20, rskr 301 och KU 23, rskr 302).

Utredaren bör särskilt beakta:

-- möjligheterna till en effektiv och flexibel ärendehantering.

-- arbetsfördelningen mellan invandrarverket centralt och verkets

förläggningar mot bakgrund av det principförslag som har lämnats i en

delrapport av den särskilde utredaren med uppdrag att se över

organisation och rutiner för handläggningen av utlänningsärenden.

-- invandrarverkets samarbete med och informationsöverföring till och

från polisen, utlandsmyndigheterna och kommunerna,

-- organisationen och dimensioneringen av invandrarverkets resurser för

bevakning och samordning av andra myndigheters åtgärder för invandrare

mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört om verkets ambitionsnivå

avseende dessa frågor.

Invandrarverkets verksamhet påverkas i hög grad av förändringar av yttre

förhållanden såväl inom landet som utomlands. Detta ställer stora krav

på informationsinsamlande, planering och ledning av verksamheten samt på

flexibilitet för att kunna möta variationer i ärendetillströmningen.

Utredaren bör därför särskilt beakta verkets behov av strategisk

planering resp. resultatuppföljning och resultatanalys.

Verkets lednings- och tjänstestruktur bör också ses över för att verkets

behov av att rekrytera och behålla kvalificerad personal skall kunna

tillgodoses.

Utredaren skall beakta de slutrapporter som de två särskilda utredarna

med uppdrag att göra en teknisk översyn av utlänningslagstiftningen

resp. uppdrag att se över organisation och rutiner för handläggning av

utlänningsärenden kommer att lämna vid årsskiftet 1987--1988.

Utredaren skall samråda med statskontoret.

Utredaren bör bedriva sitt arbete på ett sådant sätt att invandrarverket

kan börja verka i en ny organisation fr.o.m. den 1 juli 1989. Den 1

februari 1988 skall utredaren redovisa ett principförslag till en ny

organisation vid invandrarverket med angivande av indelningen i

huvudenheter. Senast vid utgången av juni månad 1988 skall uppdraget

vara slutfört. I slutredovisningen skall också anges det ungefärliga

antal tjänster som bör disponeras för enheternas uppgifter.

Utredaren bör vid arbetets början och vidare under arbetets gång

informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan

berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller

brukar ha avtal om löner eller andra anställningsvillkor och bereda dem

tillfälle att framföra synpunkter.

Utredaren skall slutligen beakta de generella kommittédirektiven (dir.

1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden enligt

utlänningslagen

-- att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av

kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att lämna förslag om den

framtida organisationen vid statens invandrarverk,

-- att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

-- att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Arbetsmarknadsdepartementet)