Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.
  • ligger till grund för Prop. 1989/90:92 om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar

Tilläggsdirektiv till kommittén (S 1988:03) om samhällets stöd till människor med funktionshinder

1988-12-01 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1988:65, Tilläggsdirektiv till kommittén (S 1988:03) om samhällets stöd till människor med funktionshinder

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Tilläggsdirektiv till kommittén (S 1988:03) om samhällets stöd till människor med funktionshinder

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1988-12-01

Mitt förslag

Pågående utredning

Gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1988:65

Beslut vid regeringssammanträde 1988-12-01

Statsrådet Lindqvist anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att kommittén (S 1988:03) om samhällets stöd till människor

med funktionshinder genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag att utreda och

lämna förslag om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar

och om social omvårdnad och habilitering i anslutning till utbildningen.

Pågående utredning

Regeringen beslutade vid sammanträde den 15 september 1988 om direktiv

till en kommitté om samhällets stöd till människor med funktionshinder.

Kommitténs huvuduppgift är att kartlägga och analysera de insatser för

funktionshindrade som görs inom socialtjänsten och

habiliteringen/rehabiliteringen samt att lämna förslag till åtgärder som

innebär att människor med omfattande funktionshinder bör kunna

tillförsäkras ett väl fungerande stöd.

Gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade

Ansvaret för gymnasieutbildningen vilar på kommunerna. Den utveckling

som skett under en följd av år har inneburit att allt fler

rörelsehindrade ungdomar har kunnat få gymnasieutbildning i sina

hemkommuner. Detta står helt i överensstämmelse med de grundläggande

principerna för handikappolitiken. För svårt rörelsehindrade ungdomar

anordnas dock särskilt anpassad utbildning, kombinerad med sociala och

medicinska omvårdnadsinsatser, på två platser i landet. Dessa är dels

Skärholmens gymnasium i Stockholm, dels Angereds gymnasium i Göteborg.

Enligt regeringsbeslut den 18 december 1986, debiterar styrelsen för

vårdartjänst sedan den 1 januari 1987 berörda kommuner och landsting en

avgift för den sociala och medicinska omvårdnad som rörelsehindrade

elever får vid Skärholmens gymnasium. Av den sammanlagda

omvårdnadskostnaden svarar elevens hemkommun för 60 % och hemlandstinget

för 40 %. Även vid Angereds gymnasium betalas omvårdnadskostnaden av

berörda kommuner och landsting.

Från olika håll har oro uttalats över den ändrade kostnadsfördelningen.

Enligt vad som framhållits skulle denna bl.a. kunna få till följd att

framför allt hemkommunerna inte skulle vara beredda att betala

omvårdnadsavgiften och att färre svårt rörelsehindrade ungdomar därmed

skulle ges möjligheter att påbörja gymnasieutbildning vid Skärholmens

gymnasium. Jag kan nu, med utgångspunkt i uppgifter om intagningen av

elever hösten 1988, konstatera att detta inte blivit följden. Under

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

hösten 1988 har sammanlagt 18 rörelsehindrade ungdomar påbörjat reguljär

gymnasieutbildning vid Skärholmens gymnasium, vilket är en påtaglig

ökning jämfört med tidigare år.

Jag vill för egen del understryka betydelsen av att svårt

rörelsehindrade ungdomar ges samma möjligheter som andra att genomgå och

tillgodogöra sig gymnasieutbildning. Utvecklingen sedan flera år

tillbaka, som innebär att allt fler rörelsehindrade ungdomar kan genomgå

gymnasieutbildning på hemorten, är mycket positiv. Det är angeläget att

denna utveckling kan fortsätta även framöver.

När det gäller de svårt rörelsehindrade ungdomarna finns det däremot

särskilt anpassad utbildning endast vid två platser i landet; i

Stockholm och Göteborg. Möjligheter till gymnasieutbildning för denna

grupp saknas för närvarande således bl.a. i de norra och södra delarna

av landet. Tillgängliga uppgifter visar att en klart mindre andel av

gruppen svårt rörelsehindrade ungdomar i dagsläget genomgår

gymnasieutbildning än vad som gäller för svenska ungdomar generellt. En

viktig förklaring till detta är sannolikt avsaknaden av särskilt

anpassade gymnasieplatser på flera håll i landet.

Utredningsuppdraget

Med hänvisning till vad jag nu sagt bör kommittén göra en kartläggning

och analys av svårt rörelsehindrade ungdomars möjligheter att genomgå

gymnasiala studier. Kommittén bör bedöma hur stor andel av de svårt

rörelsehindrade ungdomarna som genomgår utbildning på gymnasial nivå

samt klarlägga vilka hinder som finns för att ungdomarna i fråga skall

kunna påbörja och tillgodogöra sig utbildningen. Kommittén bör vidare,

med utgångspunkt i det kommunala ansvaret, pröva hur dessa hinder kan

undanröjas och hur rörelsehindrade ungdomar därmed kan tillförsäkras

gymnasieutbildning på samma nivå som andra ungdomar. Härvid bör särskilt

möjligheterna att inrätta speciellt anpassad gymnasieutbildning i

kombination med sociala omvårdnadsinsatser och habilitering på fler

platser i landet prövas.

Kommittén bör behandla dessa frågor med förtur.

Kommittén omfattas av direktiv 1984:5.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar kommitténs uppdrag i enlighet med

vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Socialdepartementet)