Dir. 1989:8

Utredning om kårobligatoriet m.m.

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningsuppdraget

Utredningsarbetet

Hemställan

Beslut

Dir. 1989:8

Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-23.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Göransson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda

konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande av kårobligatoriet m. m.

Bakgrund

Riksdagen uttalade vid riksmötet 1976/77 att det obligatoriska

medlemskapet i studerandesammanslutningar i princip borde avskaffas, men

att det då saknades underlag för ett beslut om hur detta skulle

genomföras (prop. 1976/77:59, UbU 20 s. 38, rskr. 246).

Två år senare konstaterades i proposition 1978/79:100 (bil. 12 s. 429)

att det sannolikt var svårt att lösa frågan om hur den

studerandefackliga verksamheten skulle kunna bedrivas på oförändrad

ambitionsnivå utan att lösningen byggde på någon form av statlig

reglering som i praktiken ändå innebar ett obligatorium. Föredragande

statsrådet styrktes i denna uppfattning av att varken

obligatoriekommittén (U 1973:03) eller obligatorieberedningen

(dir.1977:119) funnit en användbar lösning av annan art. Vidare ansåg

statsrådet att det var svårt att finna ekonomiskt utrymme för de

nödvändiga statliga bidragen om sammantaget 20 milj. kr. till den

studerandefackliga verksamheten och den studiesociala servicen vid ett

avskaffande av obligatoriet. Utan bidrag skulle den studerandefackliga

bevakningen allvarligt försvagas och den sociala servicen försämras.

Under dessa förhållanden förordades ett fortsatt obligatorium. I

enlighet med utbildningsutskottets förslag (UbU 1978/79:25) beslöt

riksdagen att, med ändring av tidigare principbeslut, godta fortsatt

obligatorium tills vidare (rskr. 244).

Vid riksmötet 1982/83 utvidgades obligatoriet till att gälla samtliga

statliga högskoleenheter (prop. 1982/83:27, UbU 9, rskr. 62).

Samma år fastställdes riktlinjer för studerandehälsovården att gälla

fr.o.m. budgetåret 1985/86 (prop. 1982/83:129, SfU 25, rskr. 386).

Tyngdpunkten inom studerandehälsovården bör enligt dessa riktlinjer

ligga på förebyggande, sociala och kurativa insatser inriktade på att

främja de studerandes hälsa i den speciella miljö som högskolan utgör.

Motionsidrotten är en viktig del av den förebyggande hälsovården. De

studerandes behov av somatisk och psykiatrisk sjukvård bör huvudsakligen

tillgodoses inom ramen för den offentliga hälso- och sjukvården.

Statsbidrag lämnas till studentkårerna under förutsättning att de slutit

avtal med resp. högskoleenhet om bl.a. hälsovårdens inriktning och

omfattning.

Under senare tid har bl.a. denna ordning utsatts för en relativt

omfattande kritik. Enligt kritikerna har erfarenheterna visat att det av

flera skäl är mindre lämpligt att huvudmannaskapet för

studerandehälsovården åvilar studentkårerna.

Det förutsattes i propositionen att såväl de studerande som

landstingskommunerna och kommunerna även i fortsättningen skulle bidra

till verksamheten. Innevarande budgetår anvisas 8 658 000 kr. till

studerandehälsovården under anslaget E 7. Bidrag till vissa

studiesociala ändamål.

Utredningsuppdraget

Riksdagen har uttalat (1988/89: UbU 5, rskr. 41) att en ny utredning bör

tillsättas för att utreda konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande

av kårobligatoriet m. m.

I utredningsarbetet bör klarläggas hur förhållandena kan ha ändrats

sedan obligatorieberedningen lämnade sina förslag år 1978 och hur sådana

förändringar påverkar de frågor som tidigare ansågs svåra att lösa.

Utredaren bör visa hur de studerandes sociala behov, i vad avser

bostäder, restaurangverksamhet, hälsovård, kurativa insatser,

motionsidrott m.m., tillgodoses i dag och om det finns någon avsevärd

skillnad jämfört med andra grupper i samhället.

De nuvarande ekonomiska förhållandena inklusive det ekonomiska stödet

till de olika verksamheterna från stat, landsting och kommuner bör

klarläggas. En fråga som också behöver belysas är innebörden av ett

frivilligt medlemskap i vad avser kårernas och nationernas bostäder och

samlingslokaler.

Det bör också klargöras vilka alternativ beträffande huvudmannaskap för

de olika verksamheterna som kan finnas. Utredaren skall, när det gäller

studerandehälsovården, analysera och lämna förslag till hur denna

verksamhet lämpligen skulle kunna organiseras.

I de tidigare utredningarna anfördes att de studerandes tidsbegränsade

vistelse vid högskolan minskar möjligheten att föra en långsiktig

studerandefacklig politik om medlemskapet i studerandeorganisationerna

görs frivilligt. Därför ansågs ett statligt stöd till den

studerandefackliga verksamheten vara nödvändigt om inte ambitionsnivån

skulle behöva sänkas betydligt. I utredningen bör beräknas hur stort

behovet av sådant stöd kan vara i dag vid ett avskaffande av

kårobligatoriet.

Vidare bör förslag lämnas om hur representativa studerandeföreträdare i

högskoleorgan skulle kunna utses.

Enligt min mening är frågan om de studerandes inflytande över och insyn

i högskoleenheternas beslutande organ av stor vikt. Det är viktigt att

de studerandes intressen tillvaratas även om kårobligatoriet skulle

avskaffas.

Först sedan alla delfrågor belysts bör det bli möjligt att bedöma i vad

mån förhållandena ändrats på ett sådant sätt att ett avskaffande av

kårobligatoriet är praktiskt och ekonomiskt möjligt.

Utredningsarbetet

I sitt arbete bör utredaren utgå från de material som framlagts av

tidigare nämnda utredningar.

Under sitt arbete bör utredaren samråda med berörda organisationer och

studerandesammanslutningar. Utredaren bör bedriva arbetet så att ett

betänkande kan föreligga senast den 1 oktober 1990.

För utredaren bör gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningens förslag och

konsekvenser samt (dir. 1988:43) angående beaktande av EG-aspekter i

utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att utreda kårobligatoriet m. m.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag, Utredningar m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)