Dir. 1990:84

Tillsättande av en konsumentberedning

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1990:84

Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Hellström, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild konsumentberedning tillsätts med uppgift

att kontinuerligt följa och utvärdera den livsmedelspolitiska reformen

ur ett brett konsumentperspektiv.

Bakgrund

Den 9 juni 1990 fattade riksdagen ett beslut om en ny livsmedelspolitik

(prop. 1989/90:146, JoU 25, rskr. 327). Reformen innebär att den interna

marknadsregleringen avvecklas med början den 1 juli 1991. Gränsskyddet

skall enligt riksdagsbeslutet bibehållas oförändrat i avvaktan på de

pågående GATT-förhandlingarna. Under en femårig övergångsperiod vidtas

en rad åtgärder för att underlätta jordbrukets omställning och

anpassning till en friare marknad.

Konsumenten sätts i centrum i den nya livsmedelspolitiken och de senare

leden i livsmedelskedjan uppmärksammas i större utsträckning än

tidigare. Konsumentmålet inom ramen för den nya politiken är att

konsumenternas val skall styra produktionen. Konsumenterna skall ges

goda möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag där

skillnaderna kan avse exempelvis smak, ursprung, produktionssätt eller

förädlingsgrad. Prisutvecklingen på livsmedel skall vara rimlig i

förhållande till prisutvecklingen på andra varor och tjänster. En

utgångspunkt för den nya livsmedelspolitiken är vidare att grundläggande

hygien- och redlighetskrav när det gäller livsmedel och

livsmedelshantering skall vara uppfyllda samt att politiken skall bidra

till en väl sammansatt kost och därmed till en bättre folkhälsa.

Enligt riksdagsbeslutet är det betydelsefullt att de positiva effekterna

av avregleringen, bl.a. i form av en dämpad prisökningstakt på

livsmedel, kommer konsumenterna till del. En förutsättning för detta är

enligt riksdagen att marknaderna fungerar väl och att industri- och

handelsleden inte tar prissänkningar eller uteblivna prisökningar i

anspråk.

För att livsmedelspolitiken skall gagna konsumenterna är det enligt

riksdagsbeslutet av betydelse vilka organisatoriska förutsättningar

konsumenterna har att utöva inflytande på livsmedelskedjans olika led. I

enlighet med riksdagsbeslutet har därför ett statligt stöd om 2 milj.kr.

per år inrättats till ideella organisationer som bedriver projekt med

anknytning till livsmedels- och konsumentpolitiska frågor. Medlen

fördelas av konsumentverket.

I riksdagsbeslutet understryks behovet av att reformens effekter på

olika områden och utifrån olika aspekter noga följs upp. Statens

jordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen, statens pris- och konkurrensverk,

lantbruksekonomiska samarbetsnämnden och statens naturvårdsverk har fått

i uppdrag att följa upp reformen och analysera effekterna inom sina

resp. ansvarsområden.

1990 års livsmedelspolitiska beslut är ett första steg mot en mer

konsumentinriktad politik där syftet är att uppnå lägre priser, en högre

kvalitet och ett mer varierat livsmedelsutbud.

Reformens andra steg tas i samband med att vårt gränsskydd sänks.

Regeringen förbereder en sänkning av gränsskyddet och kommer under våren

1991 i ljuset av GATT-förhandlingarna att presentera förslag till detta.

Vägen från jordbruket till konsumenterna är lång och kantas av olika

former av konkurrensbegränsningar. För att uppnå konsumentmålet krävs

därför i ett tredje steg en skärpt konkurrenspolitik. De olika leden i

livsmedelskedjan kännetecknas av bristande konkurrens. Förädlings-,

parti- och detaljhandelsleden är starkt sammanflätade och domineras av

ett fåtal större ägargrupper. Den bristande importkonkurrensen och

etableringshinder förvärrar situationen. Målet att sänka matpriserna och

förbättra livsmedelsutbudet främjas genom att konkurrensen skärps.

Regeringen kommer därför att förelägga riksdagen en proposition som

syftar till att öka konkurrensen och förstärka konsumenternas ställning.

Uppdraget

Konsumenten sätts i centrum i den nya livsmedelspolitiken. Ett första

viktigt steg mot en konsumentinriktad livsmedelspolitik har redan tagits

och fler steg kommer att tas under den närmaste tiden. Mot bakgrund av

den ändrade inriktningen av politiken med betoning på konsumentintresset

är det enligt min mening, vilket också understryks i riksdagsbeslutet,

av största vikt att följa och analysera reformens effekter för

konsumenterna.

Flera myndigheter har som nämnts fått i uppdrag att följa reformens

effekter inom sina resp. ansvarsområden. I flera av uppdragen ingår

också att följa och analysera frågor av betydelse för konsumenterna,

t.ex. prisutvecklingen i olika led i livsmedelskedjan. Konsumentfrågorna

utgör emellertid oftast endast en del av det som dessa myndigheter skall

följa och analysera. Jag föreslår därför att en särskild

konsumentberedning tillsätts med uppgift att kontinuerligt följa och

utvärdera den livsmedelspolitiska reformen ur ett brett

konsumentperspektiv.

En del i beredningens arbete skall vara att samarbeta med övriga

myndigheter inom livsmedelspolitikens område och härvid dels förse dessa

myndigheter med relevant information, dels ta del av deras

uppföljningsarbete och utvärdera det från en konsumentsynpunkt.

Beredningen skall vidare själv utföra och initiera utredningar och

analyser för att undersöka om reformen leder till ett effektivare

resursutnyttjande som gynnar samhällsintresset, bl.a. i form av en

dämpad prisökningstakt på livsmedel. Mat av god kvalitet till låga

priser bidrar till ett rättvist och jämlikt samhälle. Det är

låglönegrupper, ensamstående föräldrar och pensionärer som förlorar mest

på höga matpriser.

Flera frågor med anknytning till den livsmedelspolitiska reformen är av

central betydelse för konsumenterna. Livsmedelsprisernas utveckling är

en, kvalitet och ett varierat utbud är andra. Beredningen skall själv

kunna ta upp andra viktiga konsumentfrågor som kan förväntas påverkas av

den livsmedelspolitiska reformen och som av beredningen bedöms kräva

särskild belysning.

Beredningen skall löpande rapportera reformens effekter till regeringen.

En samlad redovisning av utvecklingen under hela omställningsperioden

skall redovisas den 1 september 1994.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en beredning -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppgift att kontinuerligt följa och utvärdera den

livsmedelspolitiska reformen ur ett brett konsumentperspektiv,

att utse ledamöter i beredningen,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

beredningen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta nionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.