Dir. 1991:10

Översyn av det svenska elsäkerhetsarbetets framtida omfattning och organisation

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-02-14

Mitt förslag

Bakgrund

Riktlinjer för översynen

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir 1991:10

Beslut vid regeringssammanträde 1991-02-14

Chefen för industridepartementet, statsrådet Molin, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda det svenska

elsäkerhetsarbetets framtida omfattning och organisation. I uppdraget

ingår också att behandla frågan om produktansvar för skador orsakade av

elektricitet.

Uppdraget bör redovisas senast den 15 november 1991.

Bakgrund

Statens energiverk är ansvarig myndighet rörande säkerheten för person-

och egendomsskador vid produktion, distribution och användning av

elektrisk kraft. Verket utfärdar erforderliga säkerhetsföreskrifter med

stöd av lagen (1902:71 s.1), innefattande vissa bestämmelser om

elektriska anläggningar -- ellagen -- och av regeringen meddelade

förordningar. Verket utövar även viss tillsyn av att föreskrifterna

efterlevs, främst sådana av rikstäckande karaktär (för järnvägar m.m.).

Den regionala myndighetstillsynen utövas av statens elektriska

inspektion. Statens energiverk är chefsmyndighet för inspektionen.

Energiverkets och inspektionens ansvar gäller elsäkerheten i all

verksamhet, såväl i bostäder, lokaler, fritidsanläggningar m.m. som på

arbetsplatser. Verksamheten bedrivs i samarbete med

arbetarskyddsstyrelsen, yrkesinspektionen, konsumentverket m.fl.

myndigheter och med ett antal näringslivs- och

arbetstagarorganisationer.

Vid sidan av statens energiverk och statens elektriska inspektion har

även andra grupper ansvar för att elanläggningar och elutrustning

konstrueras och sköts så att föreskrivna säkerhetskrav uppfylls. Detta

gäller bl.a. anläggningsägare, elinstallatörer, eldistributörer,

besiktningsmän och konstruktörer.

Statens energiverk har i en skrivelse till industridepartementet den 27

november 1990 tagit upp elsäkerhetsarbetet. Verket framhåller där att

den snabba ökningen av elförbrukningen, särskilt under 1970- och

1980-talen, och den teknsika utvecklingen på området efter hand gjort

det allt svårare att med tillgängliga resurser på ett tillfredsställande

sätt fylla de uppgifter som åvilar säkerhetsmyndigheten.

Utvecklingen inom elsäkerhetsområdet påverkas också starkt av de

europeiska integrationssträvandena. Ett närmare samarbete med EG kommer

att medföra att den svenska regleringen inom området måste anpassas till

den europeiska.

Mot här angiven bakgrund finns det anledning att genomföra en översyn av

det svenska elsäkerhetsarbetets fram tida omfattning och organisation.

Översynen bör göras av en särskild utredare.

I översynen bör också ingå en särskild fråga inom elsäkerhetsområdet,

som nu behöver lösas inför ett vidgat europeiskt samarbete. Den gäller

det s.k. produktansvaret för skador orsakade av elektricitet. Inom EG

gäller ett direktiv från år 1985 om produktansvar, varmed avses det

skadeståndsansvar som i första hand tillverkare och importörer har för

skador som vållas av säkerhetsbrister i produkter. I EG-direktivet anges

uttryckligen att bland de ''produkter'' som omfattas ingår elektricitet.

I januari 1990 offentliggjorde justitiedepartementet en rapport (Ds

1989:79) med förslag till en svensk produktskadelag enligt samma

principer som EG-direktivet. Det svenska förslaget omfattade inte

elektricitet som produkt. I stället hänvisades till att ansvaret för

skador orsakade av elektrisk ström från en elektrisk anläggning i första

hand regleras i ellagen (promemorian s. 65 och 241). En lagrådsremiss på

grundval av promemorian och remissynpunkter väntas bli framlagd inom

kort.

Utgångspunkten för den svenska lagstiftningen om produktansvar har varit

att annan reglering i sak än den som gäller enligt EG-direktivet bör

komma i fråga endast om det finns starka skäl för det. Det torde därför

vara lämpligt att även i Sverige ha regler om skadestånd för skador

orsakade av elektricitet som ''produkt'' enligt principerna i

EG-direktivet. Däremot torde det -- som också har förutsatts i det

svenska lagstiftningsärendet -- vara lämpligast att skadeståndsfrågorna

i samband med elektrisk ström regleras i ett sammanhang i ellagen. Vad

som nu behöver göras är att utarbeta förs lag till hur den nuvarande

skadeståndsregleringen i ellagen bör kompletteras för att åstadkomma

harmonisering med EGs regler i det berörda avseendet. Detta kan

lämpligen ske inom ramen för översynen av elsäkerhetsarbetet.

Regeringen har nyligen i en proposition om näringspolitik för tillväxt

(prop. 1990/91:87) föreslagit att en ny näringspolitisk myndighet bildas

för teknik-, industri-, energi- och regionalpolitik. Den nya myndigheten

föreslås bildas den 1 juli 1991. Statens energiverk, statens

industriverk och styrelsen för teknsik utveckling avses samtidigt att

läggas ned. I avvaktan på översynen av det svenska elsäkerhetsarbete ts

framtida omfattning och organisation avses elsäkerhetsfrågor utgöra ett

arbetsområde inom den nya näringspolitiska myndigheten.

Riktlinjer för översynen

Utredarens uppdrag bör vara att utreda det svenska elsäkerhetsarbetet.

Utredaren bör behandla såväl verksamhetens omfattning och inriktning som

dess organisation och finansiering. Utredaren bör lämna förslag på

vilken myndighet som skall ha huvudmannaskapet för elsäkerhetsfrågor och

därvid analysera möjligheterna att lägga huvudmannaskapet på annan

myndighet än den nya näringspolitiska myndigheten. Som utgångspunkt bör

gälla att en långsiktigt tillfredsställande elsäkerhetsnivå

upprätthålls. Härvid bör särskilt beaktas de krav som ett närmare

samarbete med EG ställer på elsäkerhetsområdet och vilka resurser som

krävs för ett ökat Europasamarbete. Det bör även analyseras vilka

effektivitetsvinster som kan uppnås genom sam verkan med andra länder

när det gäller utformning av säkerhetsregler, marknadskontroll av

elmateriel m.m. Både statliga organs och andra organisationers och

aktörers insatser bör beaktas.

Utredaren bör också lämna förslag till lösning av den skadeståndsfråga

som behandlades tidigare.

Utredaren bör belysa ansvarsfördelning, samspel och möjliga

effektiviseringsåtgärder mellan statens energiverk, statens elektriska

inspektion, andra myndigheter och organisationer med uppgifter som berör

elsäkerheten.

Elsäkerhetsområdet har många aktörer. De viktigaste för utredningen är

statens energiverk, statens elektriska inspektion, Svenska El

verksföreningen, Riksförbundet Energileverantörerna, Elektriska Nämnden,

SEMKO AB, Svenska Elektriska Kommissionen och Elektriska In

stallatörsorganisationen.

Andra organisationer som bör vara aktuella i utredningen är

Kraftverksföreningen, Vattenfall, Föreningen för Industriell Elteknik,

Skogsindustriella standardiseringsgruppen, AB Svensk

Anläggningsprovning, statens provningsanstalt och berörda fackliga

organisationer.

Berörda myndigheter är vidare arbetarskyddsstsyrelsen,

yrkesinspektionen, konsumentverket, boverket, järnvägsinspektionen,

sprängämn esinspektionen, socialstyrelsen och strålskyddsinstitutet.

Utredaren bör också belysa möjligheter till avreglering av statlig

verksamhet och att överföra uppgifter från myndigheter till andra

organisationer.

I sitt arbete bör utredaren eftersträva en bred samverkan med berörda

myndigheter, fackliga och andra organisationer samt näringslivet.

Utredaren bör beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer

och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir

1984:5) samt direktiven angående beaktande av EG-aspekter (dir 1988:43)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för industridepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att utreda det svenska elsäkerhetsarbetets

framtida omfattning och organisation,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Industridepartementet)