Ds 2004:23

Promemorians huvudsakliga innehåll

I denna promemoria behandlas vissa frågor om ersättning vid oljeskador som orsakas genom utsläpp från tankfartyg. Regler om ersättning för sådana skador finns redan i dag i 10 kap. sjölagen (1994:1009) och i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden. Dessa bestämmelser grundar sig dels på 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja, dels på 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Sverige är part i båda konventionerna.

Ersättning för oljeskador betalas enligt dessa regler i första hand av ägaren av det tankfartyg från vilket det skadeorsakande oljeutsläppet har skett. Fartygsägarens ansvar är begränsat till ett belopp som bestäms av fartygets bruttotonnage. En skadelidande som inte kunnat få full ersättning från fartygsägaren kan få ytterligare ersättning från 1992 års oljeskadefond. Sammanlagt finns enligt båda dessa steg ett belopp om 203 miljoner särskilda dragningsrätter (cirka 2,3 miljarder kr) tillgängligt för ersättning till skadelidande.

Vid en diplomatkonferens i den Internationella sjöfartsorganisationen i maj 2003 antogs 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Genom protokollet upprättas 2003 års kompletterande oljeskadefond. Den kompletterande oljeskadefonden skall tillhandahålla ersättning när den ersättning som betalas av fartygsägaren och 1992 års oljeskadefond inte räcker till full täckning av

1

skadorna. Sammanlagt kommer enligt dessa tre steg ett belopp om 750 miljoner särskilda dragningsrätter (cirka 8,2 miljarder kr) att finnas tillgängligt för ersättning åt skadelidande som drabbas av oljeskador.

I promemorian föreslås att Sverige skall tillträda 2003 års fondprotokoll. Vidare föreslås att lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden ersätts av en ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Promemorian innehåller också förslag till de övriga lagändringar som föranleds av ett tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

2

Innehåll

Promemorians huvudsakliga innehåll ..................................
1

1
Författningsförslag ....................................................
7

1.1 Förslag till lag om ersättning från de internationella

oljeskadefonderna ..................................................................
7

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1083) om

uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja .................
10

1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om

immunitet och privilegier i vissa fall ...................................
13

1.4
Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009).............
15

2
Ärendet..................................................................
17

3
Gällande bestämmelser om ansvarighet och

ersättning för oljeskador...........................................
19

3.1
Internationella regler ...........................................................
19

3.2
Den svenska regleringen......................................................
21

4
2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention.........
25

3

Innehåll
Ds 2004:00

4.1 Bakgrunden till 2003 års protokoll till 1992 års

fondkonvention....................................................................
25

4.2
Det huvudsakliga innehållet i 2003 års fondprotokoll.......
27

5
Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års

protokoll till 1992 års fondkonvention .......................
39

5.1 Skall Sverige tillträda 2003 års protokoll till 1992 års

fondkonvention? ..................................................................
39

5.2 Hur skall 2003 års protokoll till 1992 års

fondkonvention införlivas med svensk rätt? ......................
47

6
Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års

fondprotokoll ..........................................................
49

6.1 En ny lag om ersättning från de internationella

oljeskadefonderna ................................................................
49

6.1.1
Oljeskadefondernas regressrätt................................
52

6.1.2
Erkännande och verkställighet av domar mot

den kompletterande oljeskadefonden......................
55

6.2
Lagändringar i övrigt............................................................
58

6.2.1 Skyldigheten att lämna uppgifter om mottagen

olja..............................................................................
58

6.2.2 Lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall..................................................
59

6.2.3
Sjölagen (1994:1009) ................................................
61

7
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...............
63

8
Ekonomiska och andra konsekvenser .........................
65

9
Författningskommentar ............................................
69

4

Ds 2004:00
Innehåll

9.1 Förslaget till lag om ersättning från de internationella

oljeskadefonderna ................................................................
69

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1083) om

uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja .................
77

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om

immunitet och privilegier i vissa fall ...................................
78

9.4 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)..........
80

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention ................
81

Resolution om en översyn av det internationella

ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador ........
122

Bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll .......................
124

5

1 Författningsförslag

1.1 Förslag till lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 § Som lag här i landet skall gälla originaltexterna av

1. bestämmelserna i artiklarna 1–13 och 36 ter i den i London den 27 november 1992 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, med de ändringar som har gjorts genom den i Internationella sjöfartsorganisationen den 18 oktober 2000 antagna resolutionen om ändringar i konventionens ansvarsbelopp (1992 års fondkonvention), och

2. bestämmelserna i artiklarna 1–12, 15 och 18 i det i London den 16 maj 2003 antagna protokollet till 1992 års fondkonvention (2003 års fondprotokoll).

Detta gäller dock inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser.

Originaltexterna skall ha samma giltighet. Den engelska originaltexten av 1992 års fondkonvention i angivna delar samt av resolutionen och 2003 års fondprotokoll i angivna delar finns tillsammans med svenska översättningar intagna som bilaga 1–4 till denna lag.

7

Författningsförslag
Ds 2004:00

Oljeskadefondernas regressrätt

2 § Ett belopp som 1992 års internationella oljeskadefond har betalat i ersättning enligt artikel 4 i 1992 års fondkonvention eller som 2003 års kompletterande oljeskadefond har betalat enligt artikel 4 i 2003 års fondprotokoll, får respektive fond kräva åter av en person som anges i 10 kap. 4 § andra stycket a, b eller e–g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i dessa lagrum. I övrigt får fonderna kräva åter ett belopp som de har betalat i ersättning av någon annan än fartygsägaren eller dennes garant endast i den utsträckning som följer av 25 § första stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal.

Behörig domstol

3 § Talan om ersättning för en skada genom förorening, som enligt artikel 7.1 eller 7.3 i 1992 års fondkonvention eller enligt artikel 7 i 2003 års fondprotokoll får tas upp i Sverige, väcks vid den domstol som enligt 21 kap. 5 § sjölagen (1994:1009) är behörig att ta upp en talan mot fartygets ägare i anledning av samma olycka.

Underrättelse om rättegång

4 § I fråga om underrättelser som avses i artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention och i artikel 7.1 i 2003 års fondprotokoll skall bestämmelserna i 14 kap. 12 och 13 §§ rättegångsbalken om kungörande av rättegång tillämpas.

Erkännande och verkställighet av dom

5 § Vid verkställighet enligt artikel 8 i 1992 års fondkonvention av en dom i ett mål om ersättning för skada genom förorening tillämpas 21 kap. 6 § sjölagen (1994:1009).

8

Ds 2004:00
Författningsförslag

Bestämmelserna i 21 kap. 6 § sjölagen gäller också vid verkställighet enligt artikel 8 i 2003 års fondprotokoll av en dom i mål om ersättning för skada genom förorening. Har domen meddelats av en domstol i en stat som är bunden av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, gäller dock detta endast om en tillämpning av förordningen skulle innebära att erkännande och verkställighet vägras i större utsträckning än som följer av 21 kap. 6 § sjölagen.

Beräkningsenheter

6 § I artiklarna 4 och 12 i 1992 års fondkonvention samt i artikel 4 i 2003 års fondprotokoll avses med beräkningsenheter de av Internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden.

2. I fråga om händelser som har inträffat före ikraftträdandet skall äldre lag tillämpas.

9

Författningsförslag
Ds 2004:00

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Med olja avses i denna lag råolja och eldningsolja.

Med råolja avses varje flytande kolväteblandning som förekommer i naturligt tillstånd i jorden, oberoende av om den är behandlad för att bli tjänlig för transport . I uttrycket inbegripes också råoljor från vilka vissa destillationsprodukter har avlägsnats (ibland benämnda ”topped crudes”) eller till vilka har tillsatts vissa destillationsprodukter (ibland benämnda ”spiked crudes”) eller ”reconstituted crudes”).

Med eldningsolja avses tunga destillat eller restar av råolja eller blandningar av sådana produkter, som är avsedda för användning som bränsle för framställning av värme eller kraft och som är av en kvalitet som motsvarar den som den 18 december 1971 av American

Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag avses med

olja : råolja och eldningsolja,

råolja: varje flytande kolväteblandning som förekommer i naturligt tillstånd i jorden, oberoende av om den är behandlad för att bli lämplig för transport och råoljor från vilka vissa destillationsprodukter har avlägsnats (ibland benämnda ”topped crudes”) eller till vilka har tillsatts vissa destillationsprodukter (ibland benämnda ”spiked crudes” eller ”reconstituted crudes”),

eldningsolja: tunga destillat eller rester av råolja eller blandningar av sådana produkter, som är avsedda för användning som bränsle för framställning av värme eller kraft och som är av en kvalitet som motsvarar den som den 18 december 1971 av American

10

Ds 2004:00

Författningsförslag

Society

for
Testing
and
Society

for
Testing
and

Materials
betecknades
eld-
Materials
betecknades
eld-

ningsolja
nr
4 (beteckning
ningsolja
nr
4
(beteckning

D 396-69) eller tjockare .

D 396-69) eller tjockare ,

1971 års fondkonvention: den

i Bryssel den 18 december 1971

antagna konventionen om upp-

rättandet
av en
internationell

fond för ersättning av skada

orsakad
av förorening genom

olja,

1992 års fondkonvention: den

i London den 27 november

1992 antagna konventionen om

upprättandet av en inter-

nationell fond för ersättning av

skada
orsakad
av
förorening

genom olja,

2003 års fondprotokoll: det i

London den 16 maj 2003

antagna protokollet till 1992 års

fondkonvention.

2 § 1

Den som under ett visst
Den som under ett visst

kalenderår i en svensk hamn
kalenderår i en svensk hamn

eller i en annan i Sverige
eller i en annan i Sverige

belägen

anläggning
har
tagit
belägen
anläggning
har
tagit

emot
sammanlagt
mer
än
emot
sammanlagt
mer
än

150 000

ton
olja
som
har
150 000
ton
olja
som
har

transporterats
sjöledes
till
transporterats

sjöledes
till

hamnen
eller
anläggningen
hamnen
eller

anläggningen ,

skall senast den 1 mars året
skall senast den 1 mars året

därpå
lämna
Sjöfartsverket
därpå
lämna

Sjöfartsverket

uppgifter
om
den
oljemängd
uppgifter
om
den
mottagna

1 Senaste lydelse 1995:1083 (jfr 1996:11).

11

Författningsförslag
Ds 2004:00

som han har tagit emot .

Med olja som har transporterats sjöledes till anläggningen jämställs olja som har transporterats till anläggningen från utlandet på annat sätt än sjöledes, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötransport och inte därefter har tagits emot i en hamn eller anläggning belägen i en stat, som har tillträtt den i Bryssel den 18 december 1971 avslutade konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja eller som har tillträtt 1992 års ändringsprotokoll till konventionen.

oljemängden .

Med olja som har transporterats sjöledes till anläggningen jämställs olja som har transporterats till anläggningen från utlandet på annat sätt än sjöledes, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötransport och inte därefter har tagits emot i en hamn eller anläggning belägen i en stat, som har tillträtt

a) 1971 års fondkonvention,

b) 1992 års fondkonvention

eller

c) 2003 års fondprotokoll.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

12

Ds 2004:00
Författningsförslag

1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall 2 skall ha följande lydelse.

Bilaga 3

Immunitet och/eller privilegier
Tillämplig internationell

gäller för följande
överenskommelse

Internationella organ Fysiska personer

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

18
Internationella ---
Konventionen
den

oljeskadefonden ,
18 december
1971

1992 års internatio-
om upprättandet av

nella
oljeskadefond
en
internationell

och
2003
års
fond
för
ersättning

internationella kom-
av skada orsakad av

pletterande
olje-
förorening genom

skadefond

olja ,
konventionen

den
27
november

1992
om
upprätt-

andet

av
en

internationell
fond

för
ersättning
av

skada
orsakad
av

förorening
genom

olja och protokollet

2 Lagen omtryckt 1994:717.

3 Senaste lydelse 2002:621 (jfr 2002:622).

13

Författningsförslag
Ds 2004:00

den 16 maj 2003 till denna konvention.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

14

Om rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond och 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond finns bestämmelser i lagen (2004:000) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna .

Ds 2004:00
Författningsförslag

1.4 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 11 § och rubriken närmast före 10 kap. 11 § sjölagen (1994:1009) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

10 kap.

Ersättning från 1992
års Ersättning från de inter-

internationella oljeskadefond
nationella oljeskadefonderna

11 § 4 Om rätt till ersättning från

1992 års internationella oljeskadefond finns bestämmelser i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden .

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4 Senaste lydelse 1995:1081 (jfr 1996:11).

15

2 Ärendet

I Sverige regleras rätten till ersättning för skador som har orsakats av oljeutsläpp från tankfartyg och vissa så kallade kombinationsfartyg dels i 10 kap. sjölagen (1994:1009), dels i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden. Dessa regler bygger på bestämmelserna i två internationella överenskommelser.

Den ena överenskommelsen är 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (1992 års ansvarighetskonvention) 5 , som trädde i kraft den 30 maj 1996.

Den andra överenskommelsen är 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (1992 års fondkonvention) 6 . Också denna konvention trädde i kraft den 30 maj 1996.

Enligt 1992 års ansvarighetskonvention är ägare av oljetankfartyg strikt men begränsat ansvariga för oljeskador. Kompletterande ersättning betalas av 1992 års internationella

5 Benämningen avser 1969 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja i dess lydelse enligt ett år 1992 avslutat ändringsprotokoll. 1969 års ansvarighetskonvention och 1992 års ändringsprotokoll finns publicerade i Sveriges internationella överenskommelser, SÖ 1975:46 respektive SÖ 1995:20. Angående terminologin, se artikel 11 i 1992 års ändringsprotokoll.

6 Benämningen avser 1971 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja i dess lydelse enligt ett år 1992 avslutat ändringsprotokoll. 1971 års fondkonvention och 1992 års ändringsprotokoll finns publicerade i Sveriges internationella överenskommelser, SÖ 1975:43 respektive SÖ 1995:19. Angående terminologin, se artikel 27 i 1992 års ändringsprotokoll.

17

Ärendet
Ds 2003:000

oljeskadefond enligt bestämmelserna i 1992 års fondkonvention. Även fondens ansvarighet är begränsad.

Vid en diplomatkonferens anordnad av den Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) den 12–16 maj 2003 i London antogs ett protokoll till 1992 års fondkonvention. Genom detta upprättas en internationell kompletterande oljeskadefond. Protokollet i dess engelska lydelse jämte en översättning till svenska som har gjorts i Justitiedepartementet finns i bilaga 1 . En vid diplomatkonferensen antagen resolution om översyn av det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet i svensk översättning gjord i Justitiedepartementet har intagits som bilaga 2 . En redogörelse för de enskilda artiklarna i protokollet finns i bilaga 3 .

I denna promemoria föreslås att Sverige skall tillträda 2003 års fondprotokoll. Samtidigt presenteras förslag till de lagändringar som nödvändiggörs av ett svenskt tillträde till fondprotokollet.

I ärendet har förekommit överläggningar med företrädare för ansvariga ministerier och departement i Danmark, Finland och Norge. Viss information har också inhämtats från 1971 respektive 1992 års internationella oljeskadefond.

18

3 Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador

3.1 Internationella regler

Internationella överenskommelser med regler om ersättning för skador som orsakats genom utsläpp från oljetankfartyg har funnits sedan slutet av 1960-talet. 1969 antogs en internationell konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (1969 års ansvarighetskonvention). Denna konvention kompletterades 1971 med en internationell konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (1971 års fondkonvention). Under 1984 antogs ändringsprotokoll till de båda konventionerna, men protokollen har aldrig trätt i kraft. År 1992 antogs nya ändringsprotokoll till vardera konventionen: 1. 1992 års protokoll till 1969 års ansvarighetskonvention och 2. 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention.

De båda protokollen från 1992 skapade två helt nya internationella konventioner: 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (1992 års ansvarighetskonvention) respektive 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (1992 års fondkonvention). Sverige ratificerade konventionerna den 25 maj 1995 och de trädde därefter i kraft den 30 maj 1996.

I det följande lämnas en översiktlig redogörelse för innehållet i 1992 års konventioner. För en mer fullständig bild av ansvarighets- och ersättningssystemet hänvisas framförallt till

19

Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador
Ds 2003:000

prop. 1994/95:169 Ändrade regler om ersättningsansvaret för oljeskador till sjöss.

I denna promemoria används ordet ”ansvarsbelopp” som ett samlingsbegrepp för begränsningsbeloppen enligt 1992 års ansvarighetskonvention och för den beloppsgräns som gäller i fråga om den ersättning som kan betalas enligt 1992 års fondkonvention.

Ansvarighetskonventionen är tillämplig på oljeskador som har orsakats genom utsläpp av beständig olja från tankfartyg och som uppkommer i en konventionsstats territorium, inbegripet territorialhavet, och i exklusiv ekonomisk zon. Skadeståndsansvaret är kanaliserat till ägaren av det fartyg som släppt ut den skadegörande oljan. Ansvaret är strikt, det vill säga fartygsägaren är ansvarig oberoende av uppsåt eller oaktsamhet. Ägaren är fri från ansvar i vissa speciella situationer, bland annat om skadan beror på en krigshändelse eller på sabotage av utomstående. Ansvarigheten är begränsad till ett belopp som bestäms av fartygets bruttotonnage (bruttodräktighet), beräknat enligt bestämmelserna i 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. Det högsta begränsningsbelopp som kan komma i fråga för en fartygsägare uppgår sedan den 1 november 2003 till 89 770 000 särskilda dragningsrätter (SDR), det vill säga drygt 900 miljoner kr. Rätten till ansvarsbegränsning går emellertid förlorad om fartygsägaren själv har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet och med insikt om att skadan sannolikt skulle uppstå.

Ägaren av ett tankfartyg som transporterar mer än 2 000 ton beständig olja som last är skyldig att täcka sitt ansvar enligt konventionen med försäkring eller annan ekonomisk säkerhet. En skadelidande har rätt att rikta sina ersättningsanspråk direkt mot fartygsägarens försäkringsgivare eller den som annars ställt säkerhet för fartygsägarens ansvar.

Genom fondkonventionen har 1992 års Internationella oljeskadefond upprättats. Oljeskadefonden betalar kompletterande ersättning till de skadelidande som inte har kunnat få full ersättning enligt ansvarighetskonventionen. En situation då

20

Ds 2003:000
Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador

inträde av fonden är påkallat är när skadornas omfattning överskrider det begränsningsbelopp som gäller för fartygsägarens ansvarighet.

Den högsta sammanlagda ersättning som kan betalas i anledning av en och samma olycka enligt ansvarighetskonventionen och fondkonventionen uppgår sedan den 1 november 2003 till 203 miljoner SDR, cirka 2,3 miljarder kr. Fondens ansvarighet är begränsad till skillnaden mellan detta belopp och vad som har betalats av fartygsägaren eller dennes försäkringsgivare enligt ansvarighetskonventionen.

De ekonomiska medel som 1992 års internationella oljeskadefond behöver för att fullgöra sina uppgifter tillförs den genom att avgifter läggs på sjötransporterad råolja eller tjock eldningsolja. Avgift skall betalas av envar fysisk och juridisk person som i en stat som är medlem i oljeskadefonden under ett kalenderår har tagit emot mer än 150 000 ton olja av angivet slag. Skyldigheten att lämna oljeskadefonden underlag om mängden mottagen olja och vilka som har mottagit den åvilar de stater som är medlemmar i fonden.

Fonden har sitt säte i London. Dess löpande verksamhet sköts av ett sekretariat under ledning av en direktör. Fondens högsta organ är församlingen (”Assembly”) och utgörs av fondens medlemsstater. Medlem i fonden är varje stat som är part i 1992 års fondkonvention. Inom oljeskadefonden finns även en verkställande kommitté (”Executive Committee”), som består av 15 medlemsstater valda av församlingen. Kommitténs främsta uppgift är att besluta i frågor om skadereglering.

Den 1 januari 2004 var 84 stater samtidigt parter i både 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

3.2 Den svenska regleringen

Sverige är som redan har nämnts part i 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

21

Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador
Ds 2003:000

Ansvarighetskonventionen har införlivats med svensk rätt genom 10 kap. sjölagen (1994:1009) 7 . Sjölagens bestämmelser överensstämmer naturligtvis med bestämmelserna i ansvarighetskonventionen. Vissa av bestämmelserna i 10 kap. har emellertid gjorts tillämpliga också i fråga om oljeutsläpp från andra fartyg än tankfartyg. Detta innebär att ägaren av till exempel ett torrlastfartyg som släpper ut bunkerolja är strikt ansvarig för de skador oljan orsakar i Sverige eller i svensk ekonomisk zon. Fartygsägaren har i dessa fall rätt att begränsa sitt ansvar enligt reglerna om globalbegränsning i 9 kap. sjölagen.

Fondkonventionen har införlivats med svensk rätt genom att vissa av dess bestämmelser enligt lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden skall gälla som svensk lag. 8

Skyldigheten att lämna den internationella oljeskadefonden de uppgifter som den behöver för beräkning av avgifter till fonden åvilar som tidigare har nämnts de stater som är parter i 1992 års fondkonvention. För Sverige fullgörs denna skyldighet genom Sjöfartsverkets försorg på grundval av uppgifter som verket får från oljemottagarna. Skyldigheten att förse Sjöfartsverket med dessa uppgifter regleras i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja.

För en närmare beskrivning av den svenska lagstiftningen hänvisas till den tidigare nämnda prop. 1994/95:169.

10 kap. sjölagen och lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden ändrades senast i samband med att Sverige godkände två inom IMO antagna resolutioner varigenom ansvarsbeloppen enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention höjdes med drygt 50 % till de nivåer som omnämnts i föregående avsnitt. Dessa höjningar trädde i kraft den 1 november 2003. 9 En redogörelse för

7 Se lagen (1995:1081) om ändring i sjölagen (1994:1009) och förordningen (1996:11) om ikraftträdande av lagen (1995:1081) om ändring i sjölagen (1994:1009) och viss följdlagstiftning.

8 Se lagen (1995:1082) om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden och den i föregående not angivna förordningen.

9 Lagen (2002:610) om ändring i sjölagen (1994:1009), lagen (2002:611) om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden samt

22

Ds 2003:000
Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador

ändringarna finns i prop. 2001/02:139 Höjda ansvarsbelopp vid oljeskador till sjöss.

förordningen (2003:189) om ikraftträdande av lagen (2002:610) om ändring i sjölagen (1994:1009) och lagen (2002:611) om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden.

23

4 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

4.1 Bakgrunden till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Det internationella ansvarighets- och ersättningssystem som skapats av 1992 års konventioner, och före dem av 1969 års ansvarighetskonvention och 1971 års fondkonvention, har tjänat sitt syfte väl. I merparten av de olyckor som har inträffat under de nästan 30 år det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet har varit i kraft, har de skadelidande fått full ersättning inom rimlig tid.

Vid vissa olyckor har emellertid ansvarsbeloppen visat sig vara otillräckliga. Att denna situation kunde uppkomma var man medveten om redan vid tillkomsten av konventionerna. Upphovsmännen till konventionerna valde att inte rangordna olika skadetyper utan bestämde att alla skadetyper skall anses likvärdiga vid tillämpningen av konventionerna. Man önskade emellertid inte heller ha en ordning som medförde att den, eller de, som var först med att framställa sina krav skulle kunna ta i anspråk hela ansvarsbeloppet på bekostnad av övriga skadelidande. Mot denna bakgrund innehåller 1971 respektive 1992 års fondkonvention en bestämmelse, som innebär att om skadorna överstiger det tillgängliga ansvarsbeloppet skall ersättningarna sättas ned proportionellt för alla skadelidande. Såvitt gäller 1992 års ansvarighetskonvention återspeglas denna likabehandlingsprincip i reglerna om fördelning av fartygsägarens begränsningsfond (artikel V.4 i 1992 års ansvarighetskonvention).

25

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention
Ds 2003:000

Detta innebär i praktiken att när osäkerhet råder om skadornas totala omfattning beslutar oljeskadefonderna att tills vidare bara betala ut en på visst sätt reducerad ersättning för varje styrkt fordran. Dessa beslut omprövas sedan regelbundet.

I de fall där de skadelidande har drabbats av en preliminär nedsättning av ersättningen utvecklar sig skadebilden förhoppningsvis på ett sådant sätt att full ersättning kan betalas. Detta har dock inte alltid varit fallet. Vid sådana tillfällen har de skadelidande alltså också slutligt fått sin ersättning reducerad.

I vissa olyckor har det förekommit att utbetalning av full ersättning varit möjlig enbart för att vissa grupper av skadelidande har valt att inte driva sina anspråk för att på så sätt motverka att andra skadelidande drabbas av en minskad ersättning. Om det är en stat som håller tillbaka sina i och för sig berättigade anspråk innebär det att kostnaderna för skadorna sannolikt får stanna på staten i stället för att – som när ansvarsbeloppen räcker till – bäras av de branscher som enligt ansvarighets- och ersättningssystemet står risken för skada.

Ett sätt att komma till rätta med de nu beskrivna problemen vore naturligtvis att höja ansvarsbeloppen. Redan beslutade höjningar, senast de som beskrivs i avsnitt 3.1 och 3.2, har emellertid på goda grunder befarats inte vara tillräckliga vid alla olyckor. Detta har blivit tydligt vid olyckan med tankfartyget Prestige i november 2002.

För att snabbt åstadkomma en lösning på problemen med otillräckliga ansvarsbelopp beslutade sig parterna i 1992 års fondkonvention därför för att utöka det befintliga ansvarighets- och ersättningssystemet med ett tredje ersättningssteg i form av en internationell kompletterande oljeskadefond. Ett arbete med denna inriktning inleddes under våren 2001 i en särskild arbetsgrupp inom 1992 års internationella oljeskadefond. I arbetsgruppens uppgifter ingår i övrigt att se över olika delar av ansvarighets- och ersättningssystemet.

Ungefär samtidigt som diskussionerna om en kompletterande internationell oljeskadefond inleddes hade Europeiska gemenskapens kommission presenterat ett förslag till en europeisk

26

Ds 2003:000
2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

oljeskadefond, KOM(2000)802 slutlig. Denna fond skulle enligt förslaget tillhandahålla kompletterande ersättning vid oljeskador som uppkom i europeiska vatten. EU:s medlemsstater delade kommissionens uppfattning om behovet av förbättrade möjligheter till ersättning, men ansåg det lämpligare och mer ändamålsenligt att bygga vidare på det redan kända och väl fungerande internationella ansvarighets- och ersättningssystemet. En gemensam inriktning med denna innebörd antogs vid ett rådsmöte i juni 2001, det vill säga under det svenska ordförandeskapet. Sedan dess har kommissionens förslag inte varit föremål för överläggningar mellan medlemsstaterna.

Arbetet med att utveckla regler för den kompletterande oljeskadefonden överflyttades efter en tid till IMO. Arbetet i denna organisation avslutades med en internationell konferens under tiden 12–16 maj 2003 som resulterade i antagandet av 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention (2003 års fondprotokoll).

4.2 Det huvudsakliga innehållet i 2003 års fondprotokoll

2003 års fondprotokoll innehåller i 31 artiklar bestämmelser om bland annat tillämpningsområde, kompletterande ersättning, preskription, avgifter, organisation och förvaltning. Nedan lämnas en redogörelse för protokollets huvudsakliga innehåll. Protokollets samtliga bestämmelser återges i bilaga 1. En utförlig genomgång av bestämmelserna presenteras i bilaga 3.

Förhållandet till 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention

Som redan framgått av den tidigare redovisningen skapas genom 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention ett internationellt ansvarighets- och ersättningssystem för oljeskador. Systemet verkar i princip i två steg och det finns därför en stark koppling mellan de båda konventionerna. 2003 års

27

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention
Ds 2003:000

protokoll till 1992 års fondkonvention är avsett att fungera som ett komplement till detta ansvarighets- och ersättningssystem genom att utgöra dess tredje steg.

2003 års fondprotokoll är som tidigare angivits ett självständigt instrument. Denna självständighet kan emellertid sägas vara begränsad. Fondprotokollet kan nämligen bara tillträdas av de stater som är parter i 1992 års fondkonvention (artikel 19.3 i fondprotokollet). Dessutom är dispositionen i 2003 års fondprotokoll i stort sett densamma som i 1992 års fondkonvention. Ytterligare bevis för den nära kopplingen mellan de båda instrumenten är att flera av bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll är hämtade från 1992 års fondkonvention och i många fall har konventionens bestämmelser inkorporerats med fondprotokollet.

Upprättandet av 2003 års kompletterande oljeskadefond

Genom artikel 2 i protokollet upprättas en internationell kompletterande fond från vilken ersättning skall kunna betalas för oljeskador. Fonden benämns 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond (”The International Oil Pollution Compensation Supplementary Fund, 2003”). Fonden är en juridisk person och besitter rättskapacitet samt är partshabil.

2003 års kompletterande oljeskadefonds uppgifter

Den kompletterande oljeskadefonden har till uppgift att betala ersättning till skadelidande som inte har kunnat få full ersättning enligt bestämmelserna i 1992 års fondkonvention på grund av att skadorna överstiger, eller riskerar att överstiga, ansvarsbeloppet i den konventionen, det vill säga 203 miljoner SDR.

Den kompletterande oljeskadefonden kommer att betala ersättning enbart för styrkta fordringar (artikel 4.1 och 4.4). Med ”styrkt fordran” (”established claim”) avses ett krav som har godkänts av 1992 års oljeskadefond eller godtagits som

28

Ds 2003:000
2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

ersättningsgillt av behörig domstol genom avgörande som är bindande för 1992 års oljeskadefond (artikel 1.8). Den kompletterande oljeskadefonden kommer inte att göra någon egen bedömning av om ett krav är i och för sig ersättningsgillt.

Detta innebär bl.a. dels att en skadelidande inte kan rikta krav direkt mot den kompletterande fonden, dels att en skadelidande vid avslag på ett krav mot 1992 års oljeskadefond inte kan vända sig med sitt anspråk till den kompletterande oljeskadefonden för att försöka få det tillgodosett därifrån.

Nära förknippad med frågan om den kompletterande oljeskadefondens funktion är frågan om när fonden skall börja verkställa betalningar för framställda anspråk. Ett viktigt syfte med tillskapandet av den kompletterande oljeskadefonden har ju varit att komma till rätta med de problem som den temporära, och i vissa fall slutliga, nedsättning av ersättningen som 1992 års oljeskadefond måste besluta om vid vissa olyckor (se avsnitt 4.1) för med sig. I 2003 års fondprotokoll föreskrivs därför att den kompletterande oljeskadefonden skall betala ersättning från den tidpunkt vid vilken församlingen i 1992 års oljeskadefond har bestämt att det sammanlagda värdet av de styrkta fordringarna överstiger, eller riskerar att överstiga, det sammanlagda ansvarsbeloppet enligt fondkonventionen, och att, som en följd av detta, endast en reducerad ersättning skall betalas till de skadelidande (artikel 5). Det ankommer sedan på församlingen i den kompletterande oljeskadefonden att fatta nödvändiga beslut i fråga om den kompletterande ersättningen. Om det senare visar sig att skadorna ryms inom det ansvarsbelopp som gäller för 1992 års oljeskadefond får en reglering ske fonderna emellan (jfr artikel 9.2).

För att underlätta för skadelidande anses ett anspråk som riktas mot 1992 års oljeskadefond också som ett anspråk mot 2003 års kompletterande oljeskadefond (artikel 6).

29

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention
Ds 2003:000

Ansvarsbeloppet

Tillsammans med 1992 års konventioner tillhandahålls genom fondprotokollet ett belopp på 750 miljoner SDR (artikel 4.2 a), drygt 8 miljarder kr. Detta är en markant höjning i förhållande till den nivå som gäller enligt 1992 års fondkonvention, 203 miljoner SDR.

Beloppet 750 miljoner SDR var ett starkt önskemål främst från EU-staterna. Beloppet motsvarar värdet av 1 miljard euro i december 2002 då EU:s transportministrar uttalade att målet skulle vara att den kompletterande oljeskadefondens ansvarsbelopp skulle uppgå till 1 miljard euro.

Även den kompletterande oljeskadefondens ansvar är alltså begränsat. Ansvarsbeloppet kan förutses vara fullt tillräckligt i det övervägande antalet olyckor som kan inträffa i framtiden. Det går emellertid inte att bortse från att en olycka någon gång kan få en sådan omfattning att inte heller detta belopp är tillräckligt för att ge full ersättning till de skadelidande. Det har därför ansetts önskvärt att också den kompletterande oljeskadefonden i ett sådant fall har möjlighet att sätta ned ersättningen för alla ersättningsberättigade (jfr avsnitt 4.1). Detta innebär alltså att om skadornas totala omfattning överstiger 750 miljoner SDR skall ersättningen till envar skadelidande sättas ned proportionellt (artikel 4.3).

Preskription

Rätten till ersättning enligt 1992 års ansvarighetskonvention och 1992 års fondkonvention går förlorad om inte talan om anspråket väcks inom tre år från skadans uppkomst, dock senast inom sex år från skadehändelsen.

Preskriptionen avbryts således genom att talan väcks. Ett anspråk framställt utom rätta har inte preskriptionsavbrytande verkan. I fråga om anspråk mot 1992 års oljeskadefond skall noteras att preskriptionen också avbryts om en underrättelse till fonden om rättegång mellan den skadelidande och fartygsägaren

30

Ds 2003:000
2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

har gjorts inom treårsfristen (artikel 6 jämförd med artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention).

Också rätten till ersättning från den kompletterande oljeskadefonden kan preskriberas. Det har dock ansetts rimligt att en skadelidande inte skall behöva bevaka preskriptionstiden gentemot två organisationer, särskilt som ett anspråk mot 1992 års oljeskadefond också anses som ett anspråk mot 2003 års kompletterande oljeskadefond (artikel 6.2). Ett krav mot den kompletterande oljeskadefonden preskriberas därför endast om kravet är preskriberat i förhållande till 1992 års oljeskadefond (artikel 6.1). En preskriptionsavbrytande åtgärd mot 1992 års fond har också denna verkan i förhållande till 2003 års kompletterande fond.

En rätt till ersättning från den kompletterande oljeskadefonden kan emellertid gå förlorad utan hinder av att kravet inte är preskriberat, se nedan angående artikel 15.

Behörig domstol samt erkännande och verkställighet av domar

Genom artikel 7 i 2003 års fondprotokoll inkorporeras vissa av domsrättsreglerna i artikel 7 i 1992 års fondkonvention. Av detta följer bland annat att talan mot den kompletterande oljeskadefonden skall väckas vid domstol i den stat där oljeskadan uppkom. Vidare innebär regleringen bland annat att den kompletterande oljeskadefonden skall kunna intervenera i en tvist mellan en skadelidande och fartygsägaren eller dennes försäkringsgivare.

Frågor om domstols behörighet omfattas till följd av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen) av gemenskapens exklusiva behörighet. De regler som upptas i artikeln avviker på vissa punkter från förordningen. Vid överläggningar i rådet har medlemsstaterna emellertid enat sig om att den specialreglering som fondprotokollet innebär i dessa frågor bör ges företräde framför förordningen, detta främst på

31

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention
Ds 2003:000

grund av önskvärdheten av att ha likalydande behörighetsregler i 1992 års konventioner och i 2003 års fondprotokoll.

En dom mot 2003 års kompletterande oljeskadefond skall, när den blivit verkställbar i ursprungsstaten och där vunnit laga kraft, erkännas och verkställas i varje fördragsslutande stat på samma villkor som anges i artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention (artikel 8.1). Detta innebär att erkännande och verkställighet skall vägras om domen har erhållits genom svikligt förfarande eller om svaranden inte hade fått skäligt rådrum och en rimlig möjlighet att föra sin talan.

Bryssel I-förordningen innehåller också regler om erkännande och verkställighet av domar. Således har gemenskapen också på detta område förvärvat exklusiv behörighet. Ett viktigt mål för EU-staterna vid diplomatkonferensen var att fondprotokollet skulle göra det möjligt att tillämpa Bryssel I-förordningen i fråga om erkännande och verkställighet av domar på ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond. Detta önskemål har tillgodosetts på så sätt att de fördragsslutande staterna får tillämpa särskilda regler för erkännande och verkställighet, förutsatt dock att reglerna har som effekt att domar erkänns och verkställs minst i samma utsträckning som enligt huvudregeln (artikel 8.2).

Bryssel I-förordningen kommer endast att tillämpas vid erkännande och verkställighet i en EU-stat av en dom som har meddelats av en domstol i en annan EU-stat inom ramen för de villkor som artikel 8.2 ställer upp. I övrigt kommer fondprotokollets bestämmelser att tillämpas, det vill säga i de fall då domen har givits eller begärts erkänd eller verkställd i en annan stat än i en EU-stat samt när Bryssel I-förordningens regler medför att erkännande och verkställighet vägras.

I avsnitt 5.1 behandlas följden av EG:s behörighet på detta område för medlemsstaternas tillträde till fondprotokollet.

En närmare redogörelse för Bryssel I-förordningen finns i prop. 2001/02:146 Verkställighet av utländska domar på privaträttens område.

32

Ds 2003:000
2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Finansieringen av 2003 års kompletterande oljeskadefond

De medel som 2003 års kompletterande oljeskadefond behöver för att fullgöra sina åligganden skall tillföras den genom att avgifter läggs på sjötransporterad olja som tas emot i de stater som är parter i 2003 års fondprotokoll.

Skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden regleras i artiklarna 10 och 11. Dessa bestämmelser bygger på artiklarna 10 och 12 i 1992 års fondkonvention. Avgiftsskyldigheten åvilar således envar som under ett kalenderår har tagit emot mer än 150 000 ton avgiftspliktig olja i en fördragsslutande stat. När det gäller avgiftssystemet i övrigt hänvisas till prop. 1973:140 s. 109 f. och 145 samt till prop. 1994/95:169 s. 37.

Med ”avgiftspliktig olja” avses råolja och eldningsolja (artikel 1.7 i 2003 års fondprotokoll jämförd med artikel 1.3 i 1992 års fondkonvention).

Avgiftssystemet enligt 1992 års fondkonvention och 2003 års fondprotokoll bygger på tanken att oljemottagarna skall betala samma avgift per ton mottagen olja. Vid tillkomsten av 1992 års fondkonvention diskuterades främst på initiativ från Japan frågan om att bestämma en övre gräns för de avgifter en stats avgiftsskyldiga skall betala till fonden. Detta ledde till en övergångsbestämmelse enligt vilken ett lands oljemottagare inte skulle behöva svara för mer än 27,5 procent av oljeskadefondens behov av årsavgifter (artikel 36 ter i 1992 års fondkonvention). Se till det anförda prop. 1994/95:195 s. 42 f.

Denna diskussion uppkom också vid utarbetandet av 2003 års fondprotokoll. Även denna gång var det Japan som förde frågan på tal med hänvisning till de mycket höga ansvarsbelopp som övervägdes. Den japanska delegationen förklarade att landets regering troligen inte var beredd att överväga ett tillträde till 2003 års fondprotokoll om det inte möjliggjorde en begränsning av de avgifter ett lands avgiftspliktiga skulle vara skyldiga att betala till denna fond. Motivet för denna uppfattning var naturligtvis att oljemottagarna i Japan svarar för den överlägset största delen av avgifterna till 1992 års oljeskadefond och

33

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention
Ds 2003:000

kommer att göra det också till 2003 års kompletterande oljeskadefond. Såvitt gäller 1992 års oljeskadefond svarade Japan år 2001 för drygt 20 % av behovet av årsavgifter. Vid ett medlemskap i den kompletterande oljeskadefonden kommer andelen, åtminstone till en början, att bli högre än så för Japan.

Den bestämmelse om begränsning av avgiftsskyldigheten som upptagits i fondprotokollet, artikel 18, har artikel 36 ter i 1992 års fondkonvention som förebild. Bestämmelsen innebär att de avgifter som en stats avgiftspliktiga skall betala till den kompletterande oljeskadefonden inte får överstiga 20 % av fondens behov av avgifter (artikel 18.1 och 18.2). Överskrids denna andel skall den överskjutande delen fördelas mellan de avgiftsskyldiga i övriga protokollsstater till lika del så att fondens fastställda behov av avgifter kan tillgodoses (artikel 18.3). Begränsningssystemet skall vara i kraft till dess att mängden olja som tas emot i protokollsstaterna uppgår till 1 miljard ton. Systemet kan dock längst vara i kraft till dess att 10 år har förflutit från protokollets ikraftträdande (artikel 18.4).

En nyhet i förhållande till 1992 års fondkonvention är att det införs en regel enligt vilken det i varje stat skall anses ha tagits emot minst 1 miljon ton avgiftspliktig olja (artikel 14). Detta innebär således att avgifter kommer att tillföras den kompletterande oljeskadefonden från alla stater som är medlemmar i fonden. Om den sammanlagda mängd olja som tas emot i en fördragsslutande stat understiger 1 miljon ton övergår de skyldigheter enligt fondprotokollet som skulle ha åvilat en oljemottagare på staten, till den del olja inte tas emot av någon person i den staten i sådan mängd att avgiftsskyldighet föreligger för denne enligt artikel 10 (artikel 14.2). I de stater där ingen olja tas emot eller olja tas emot i mängder som inte överstiger 150 000 ton för någon mottagare, innebär detta att staten blir ensam avgiftsbetalare.

Tanken bakom denna bestämmelse är att förmånen av det extra skydd som den kompletterande oljeskadefonden innebär bör motsvaras av en viss ekonomisk insats från alla medlemsstater. Förhoppningen är också att bestämmelsen skall bidra till

34

Ds 2003:000
2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

att medlemsstaterna i fonden vårdar ersättningsordningen genom att iaktta de övriga förpliktelser som åläggs dem enligt fondprotokollet (jfr nedan).

Skyldigheten att lämna uppgifter om mottagen olja till den kompletterande oljeskadefonden

Precis som för 1992 års oljeskadefond är det av avgörande vikt för den kompletterande oljeskadefonden att fastställandet och uttaxeringen av avgifter till fonden grundas på korrekta uppgifter om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot i fondstaterna.

Enligt 2003 års fondprotokoll är det protokollsstaterna som är ansvariga för att den kompletterande oljeskadefonden förses med uppgifter om mängden mottagen olja (artikel 13). Den rapportering som sker enligt 1992 års fondkonvention skall emellertid också anses innefatta rapportering till den kompletterande oljeskadefonden (artikel 13.1 i fondprotokollet jämförd med artikel 15 i 1992 års fondkonvention). Härigenom besparas staterna och de avgiftsskyldiga oljemottgarna visst arbete. Om det inte tas emot olja i avgiftsgrundande kvantiteter i en fondstat skall den staten rapportera om det förhållandet (artikel 15.1).

Ett problem som både 1971 års oljeskadefond och 1992 års oljeskadefond har ställts inför är att vissa fondstater inte fullgör sina skyldigheter att inrapportera mängden mottagen olja till respektive fond. I takt med att fler stater anslutit sig till ersättningssystemet har detta problem ökat. Detta är mycket otillfredsställande, särskilt som brister i rapporteringen kan medföra att avgiftsberäkningarna blir felaktiga. Det har ansetts angeläget att dessa problem inte förs över till den kompletterande oljeskadefonden, inte minst för att den kommer att hantera ansenliga belopp. Konsekvenserna av att avgiftsberäkningen grundas på ett bristfälligt underlag kan bli betydande för de oljemottagare som påförs avgifter. I syfte att åstadkomma en hög rapporteringsmoral hos de stater som tillträder 2003 års fondprotokoll har det ansetts viktigt att

35

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention
Ds 2003:000

protokollet möjliggör någon form av sanktion mot den stat som brister i detta hänseende.

Efter att ha övervägt flera alternativ enade sig staterna om att införa en bestämmelse enligt vilken ersättning kan vägras för skador som uppkommit i en stat som inte har fullgjort sin rapporteringsskyldighet (artikel 15).

Av bestämmelsen följer att ingen ersättning tills vidare skall betalas av den kompletterande oljeskadefonden till skadelidande i den försumliga staten (artikel 15.2). Om bristen inte har läkts inom ett år från det att förhållandet har påtalats skall ersättningen vägras permanent (artikel 15.3). Av bestämmelsen framgår att det är alla skadelidande i den försumliga staten som nekas ersättning och således inte bara staten i fråga. De skadelidandes medborgarskap eller hemvist tillmäts ingen betydelse.

Ändring av ansvarsbeloppen

2003 års fondprotokoll innehåller i likhet med 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention ett förenklat förfarande för ändring av ansvarsbeloppen (artikel 24). Förfarandet bygger i allt väsentligt på bestämmelserna i dessa konventioner och för en närmare beskrivning av detta kan hänvisas till prop. 1994/95:195 s. 40–41.

Förfarandet för ändring av ansvarsbeloppen enligt 2003 års fondprotokoll avviker dock på några punkter från förfarandena enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

Den första avvikelsen gäller den första tidpunkt vid vilken ändringar enligt det förenklade förfarandet får övervägas. Enligt 2003 års protokoll gäller en tid om tre år från dess ikraftträdande medan 1992 års konventioner föreskriver fem år från konventionens ikraftträdande (artikel 24.6 a i 2003 års protokoll).

Den andra avvikelsen gäller gränsen för hur stora ändringar som kan göras enligt det förenklade förfarandet. Taket för höjningen på sex procent per år skall beräknas från och med den

36

Ds 2003:000
2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

31 juli 2003 och till dagen då IMO:s juridiska kommittés beslut om höjningen träder i kraft (artikel 24.6 b i 2003 års protokoll). Enligt 1992 års konventioner finns ingen sluttidpunkt angiven.

Ytterligare avvikelser gäller i fråga om tiderna för när ett beslut om höjning skall anses ha godtagits respektive träda i kraft. Enligt fondprotokollet har dessa angivits till tolv månader efter dagen för underrättelse enligt bestämmelsens fjärde punkt respektive tolv månader efter den dag då beslutet ansågs godtaget (artikel 24.7 och 24.8). Enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention gäller i båda fallen en tid om 18 månader.

Dessa avvikelser i förhållande till 1992 års konventioner har stor betydelse för det förenklade ändringsförfarandet som därmed kommer att kunna utnyttjas oftare och för att besluta större höjningar än vad som är fallet med förfarandet enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

Den kompletterande oljeskadefondens organisation och förvaltning

Den kompletterande oljeskadefonden är organiserad och förvaltas på samma sätt som 1992 års oljeskadefond. Den kommer således att ha en församling, som kan inrätta underordnade organ, och ett sekretariat under ledning av en direktör (artikel 16). Det förutsätts att de båda fonderna kan ha ett gemensamt sekretariat och en gemensam direktör (artikel 17).

Ikraftträdande

2003 års protokoll träder i kraft tre månader efter den dag då åtta stater har uttryckt sin vilja att bli bundna av protokollet och IMO:s generalsekreterare har underrättats av direktören för 1992 års internationella oljeskadefond att de personer som enligt artikel 10 i fondprotokollet skulle vara skyldiga att betala avgifter till fonden under närmast föregående kalenderår har tagit emot

37

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention
Ds 2003:000

sammanlagt minst 450 miljoner ton avgiftspliktig olja (artikel 21). Det bör påpekas att en stat som tillträder protokollet är skyldig att i samband därmed förse IMO:s generalsekreterare med information om mängden mottagen avgiftspliktig olja, och vilka som mottagit oljan, under föregående kalenderår och årligen därefter till dess att 2003 års fondprotokoll träder i kraft (artikel 20).

38

5 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

5.1 Skall Sverige tillträda 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention?

Förslag: Sverige skall tillträda 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention.

Skälen för förslaget

Inledning

Som har påtalats i avsnitt 4.2 har EG exklusiv behörighet i frågor som gäller domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar. Fondprotokollets regler på dessa områden påverkar förordningen. Medlemsstaterna kan därför enligt EG-domstolens rättspraxis inte utan vidare tillträda 2003 års fondprotokoll. I förevarande fall möjliggör inte protokollet att EG tillträder detta. Dess behörighet måste därför utövas genom medlemsstaterna. För detta ändamål förelade kommissionen rådet den 9 september 2003 ett förslag till rådsbeslut med bemyndigande för medlemsstaterna att i gemenskapens intresse tillträda 2003 års fondprotokoll (KOM[2003]534 slutlig). Den 2 mars 2004 antog den Europeiska unionens råd – med Europaparlamentets samtycke – ett beslut som innebär bland annat att medlemsstaterna

39

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

bemyndigas att i EG:s intresse tillträda 2003 års fondprotokoll. Beslutet innebär också att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att inom rimlig tid och om möjligt före den 30 juni 2004 uttrycka sitt samtycke till att bli parter i 2003 års fondprotokoll.

Rådets beslut innebär ingen skyldighet för medlemsstaterna att tillträda 2003 års fondprotokoll. Beslutanderätten i tillträdesfrågan ligger med andra ord kvar hos de enskilda medlemsstaterna. För Sveriges del innebär detta att ett tillträde till 2003 års fondprotokoll skall följa reglerna i 10 kap. regeringsformen. Inom ramen för den ordning som de bestämmelserna föreskriver diskuteras i det följande skälen för och emot ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Faktorer som talar för ett tillträde till 2003 års fondprotokoll

Vid Sveriges tillträde till 1969 och 1971 års konventioner samt 1992 års konventioner framhölls överenskommelsernas betydelse för att ge dem som drabbas av oljeskador ett tillfredsställande skadeståndsrättsligt skydd (prop. 1973:140 s. 32 f.). Vid tillträdet till 1992 års konventioner framhölls dessutom höjningarna av ansvarsbeloppen som särskilt viktiga (prop. 1994/95:169 s. 48). Sverige har således haft en mycket positiv syn på det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador. Denna hållning bildar en naturlig utgångspunkt vid bedömningen av om Sverige också bör tillträda 2003 års fondprotokoll.

Det mest framträdande draget i 2003 års fondprotokoll är det mycket höga ansvarsbeloppet, 750 miljoner SDR (ca 8,2 miljarder kr). Detta innebär förstås en avsevärd förstärkning av det ersättningsrättsliga skyddet vid oljeskador. Förutsättningarna för att skadelidande även vid de mest svårartade olyckorna skall erhålla full ersättning har härigenom förbättrats avsevärt. Det höjda ansvarsbeloppet medför också att skadelidande i färre fall än som hittills förekommit riskerar att få sin ersättning reducerad under viss tid på grund av osäkerheten

40

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

om i vad mån tillgängliga ansvarsbelopp täcker uppkomna skador.

Ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll skulle alltså innebära att ersättningsskyddet för dem som drabbas av oljeskada i Sverige stärks påtagligt. Sverige har förvisso varit förskonat från större utsläpp från tankfartyg under de senaste decennierna. Risken för att ett omfattande oljeutsläpp sker i farvatten nära Sverige och skadar svenska intressen måste emellertid tas på fullt allvar. Oljetransporterna främst till och från olika hamnar och terminaler i Östersjön har ökat kraftigt under senare tid och kan förväntas öka ytterligare under kommande år. Dessa transporter går ibland inte långt från känsliga svenska havs- och kustområden. Flera av de fartyg som transporterar olja i de havsområden som omger Sverige har dessutom kapacitet för betydande oljelaster. Utsläpp från dessa fartyg kan få allvarliga följder. Beträffande vissa havs- och kustområden torde dock redan mindre mängder av olja kunna orsaka betydande skador.

Behovet av att stärka skyddet mot oljeskador i Östersjön har framhållits vid flera tillfällen (se exempelvis bet. 2002/03MJU6 och rskr. 2002/03:97). I det nationella miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” (prop. 2000/01:30) har lyfts fram att Östersjön är ett särskilt känsligt hav där ett oljeutsläpp skulle få vådliga konsekvenser för djurliv och ekosystemen samt för olika näringsintressen såsom fiske och turism. Havsmiljökommissionen har i sitt betänkande Havet – tid för en ny strategi (SOU 2003:72) lämnat förslag på hur man genom nationella och internationella åtgärder skall kunna nå det nationella miljökvalitetsmålet för havet. Till detta kan läggas att IMO den 2 april 2004 beslutade att i princip klassificera Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde (”particularly sensitive sea area”, PSSA).

Ett förstärkt ersättningsrättsligt regelverk får anses ligga väl i linje med strävandena att stärka skyddet mot oljeskador i Östersjön. Kostnaderna för att avlägsna olja från öar och skär,

41

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

stränder och andra områden samt förlusterna för bland annat fiske och turism kan uppgå till mycket stora belopp.

För skadelidande – både enskilda och det allmänna – innebär alltså 2003 års fondprotokoll en klar förbättring av det befintliga ansvarighets- och ersättningssystemet. Det välkomnande av en sådan förstärkning av ersättningsmöjligheterna som kom till uttryck vid tillträdet till 1969/1971 års konventioner och 1992 års konventioner är berättigat också i fråga om 2003 års fondprotokoll.

Information från övriga nordiska länder visar att Danmark och Norge (enligt uppgifter per den 31 mars 2004) har tillträtt fondprotokollet och att Finland kommer att göra det i en nära framtid. Också på området för ersättning för oljeskador gör sig naturligtvis intresset av nordisk rättslikhet gällande.

Även övriga medlemsstater i EU har en positiv inställning till fondprotokollet. I de flesta länderna pågår också arbete för ett tidigt tillträde. Inom EU har för övrigt såväl före som efter antagandet av 2003 års fondprotokoll tydliga uttalanden gjorts om värdet av detta instrument och den kompletterande fonden samt att medlemsstaterna bör verka för att snabbt få fondprotokollet att träda i kraft. Vidare kan länder som Australien, Japan och Kanada förväntas arbeta med siktet inställt på ett tidigt tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Vad som nu anförts talar med styrka för ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Omständigheter som kan anföras mot ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

Vad som kan föranleda en tvekan inför ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll är att det är svårt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna för dem som är skyldiga att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden, det vill säga oljemottagarna. Viss anledning till tvekan ger också de tidigare redovisade begränsningarna avseende skyldigheten att betala

42

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

avgifter till den kompletterande fonden. Dessa frågor diskuteras i det följande.

Om det inträffar en olycka som ger upphov till skada i en stat som är part i fondprotokollet och som kräver att den kompletterande oljeskadefonden inträder, kommer avgifter att behöva tas ut av oljemottagarna i fondstaterna. Vilka belopp det kommer att röra sig om är emellertid svårt att förutse med någon större grad av säkerhet. Avgifternas storlek beror nämligen på antalet inträffade olyckor och hur omfattande skador dessa leder till. Den ekonomiska bördan för de avgiftsskyldiga beror också på hur många stater som vid varje enskilt tillfälle är parter i 2003 års fondprotokoll och vilken mängd avgiftspliktig olja som tas emot i dessa stater.

Under de senaste åren har oljemottagare i Sverige årligen tagit emot i genomsnitt cirka 21 miljoner ton avgiftspliktig olja och svarat för omkring 1,7 % av avgifterna till fonden.

Man får räkna med att till en början kommer inte alls lika många stater att vara parter i 2003 års fondprotokoll som i 1992 års fondkonvention. Den kompletterande fondens behov av avgifter kommer därför att få fördelas på ett färre antal avgiftsbetalare och på en mindre mängd avgiftspliktig olja.

Även om det är svårt att säkert förutse vilka stater som kommer att ansluta sig till 2003 års fondprotokoll i ett tidigt skede – än mindre hur många olyckor som kommer att kräva ianspråktagande av den kompletterande oljeskadefonden – kan emellertid följande uppskattningar om svenska avgiftsbetalares andel göras. Uppskattningarna grundar sig på uppgifter om mottagna mängder olja under år 2001.

Skulle samtliga EU-stater, inklusive de nya medlemsstater per den 1 maj 2004 som är parter i 1992 års fondkonvention, Norge, Australien, Japan och Kanada tillträda 2003 års fondprotokoll kommer svenska avgiftspliktiga att svara för uppskattningsvis 2,3 % av den kompletterande oljeskadefondens behov av avgifter (härvid har beaktats att Japan skulle få förmånen av en begränsning av avgifterna, se avsnitt 5.2 och nedan). Svenska avgiftsbetalare skulle därmed, om hela det ansvarsbelopp som

43

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

tillhandahålls av den kompletterande oljeskadefonden skulle tas i anspråk, svara för ca 140 miljoner kr.

Om bara EU-staterna, inklusive de nya medlemsstater per den 1 maj 2004 som är parter i 1992 års fondkonvention, och Norge tillträder 2003 års fondprotokoll skulle oljemottagarna i Sverige uppskattningsvis ansvara för 3,3 % av behovet av avgifter, eller knappt 200 miljoner kr.

Dessa uppskattningar har utgått från att hela det ansvarsbelopp som gäller för den kompletterande oljeskadefonden måste tas i anspråk. Detta kommer emellertid sannolikt endast att bli aktuellt i ett fåtal fall. Av de olyckor som hanterats av 1971 års oljeskadefond och 1992 års oljeskadefond är det endast olyckan med tankfartyget Prestige utanför Spaniens kust i november 2002 som möjligen skulle behöva ta ett så högt belopp i anspråk (det skall dock noteras att omfattningen av den olyckan är långt ifrån fastställd).

En klar nackdel med 2003 års fondprotokoll är den begränsning av avgiftsskyldigheten som medges enligt artikel 18. Vid övervägande av ett svenskt tillträde till 1992 års fondkonvention uttalade regeringen följande i anslutning till den begränsningsregel som finns i konventionen (artikel 36 ter):

Vad som däremot med säkerhet kan konstateras är att den temporära begränsning i avgiftsskyldigheten till oljeskadefonden som införts i det nya systemet kan komma ett lands oljemottagare till godo medan övriga länders importörer solidariskt får svara för den överskjutande delen. Självfallet kan, som Industriförbundet också framhåller i sitt remissyttrande, principiella invändningar riktas mot denna reglering eftersom en begränsningsmöjlighet för avgifterna leder till olika avgiftsnivåer, vilket i sin tur kan snedvrida konkurrensvillkoren mellan de företag i olika länder som tar emot olja. Det skall dock särskilt uppmärksammas att begränsningsmöjligheten är av temporär natur. (Prop. 1994/95:169 s. 51.)

Dessa uttalanden gör sig i hög grad gällande även nu. De reaktioner på bestämmelsen om avgiftsbegränsning som kom till

44

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

uttryck under remissförfarandet i det tidigare lagstiftningsärendet har också kommit till uttryck vid remittering av protokollsutkastet inför diplomatkonferensen. Sverige och en rad stater motsatte sig vid denna att en begränsningsregel infördes, dock utan framgång. Begränsningsregeln var delvis priset för att åstadkomma den höga ansvarsnivån i fondprotokollet. Bestämmelsen godtogs därför. Alternativet hade varit att acceptera en väsentligt lägre ansvarsnivå, vilket troligen hade föranlett ett återupptagande av arbetet med kommissionens förslag till en europeisk oljeskadefond (se avsnitt 4.2) med ett begränsat antal avgiftsbetalare, eller att en mycket stor avgiftsbetalare till den kompletterande oljeskadefonden hade fallit bort. Följden av det senast sagda skulle bli en ökad belastning på avgiftsbetalarna i de länder som önskat tillträda 2003 års fondprotokoll. Avgiftsbegränsningen är dessutom av tillfällig natur, även om man får räkna med att begränsningsregeln kommer att vara i kraft under 10 år från fondprotokollets ikraftträdande.

Ställningstagande

Vid en avvägning av vad som nu har anförts framstår skälen för ett tillträde till 2003 års fondprotokoll som väsentligt starkare än de omständigheter som kan anföras mot ett tillträde. Särskilt starkt för ett tillträde talar den allmänna, och behövliga, förbättring för skadelidande som 2003 års fondprotokoll innebär. Från svensk utgångspunkt bör vidare särskilt framhållas att Sverige mycket väl, med tanke på de oljetransporter som utförs nära våra kuster, kan drabbas av ett omfattande oljeutsläpp med allvarliga skador som följd, vilka vid ogynnsamma förhållanden kanske inte får full täckning inom ramen för 1992 års ansvarighets- och ersättningssystem. Det har också ett särskilt värde att den kompletterande ersättningsordningen inrättas globalt. Detta innebär att den inte är begränsad till vissa stater utan kan expandera. Detta skapar i sin tur förutsättningar

45

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

för en breddad bas för uttag av avgifter till den kompletterande oljeskadefonden.

Slutsatsen av detta blir att Sverige bör tillträda 2003 års fondprotokoll. Detta förutsätter dock enligt 10 kap. 2 § regeringsformen att riksdagen godkänner fondprotokollet.

46

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

5.2 Hur skall 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention införlivas med svensk rätt?

Förslag: Bestämmelserna i 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention inkorporeras med svensk rätt.

Skälen för förslaget: En internationell överenskommelse som Sverige tillträder blir inte omedelbart en del av den svenska rättsordningen utan måste på något sätt införlivas med denna. För detta ändamål finns två olika metoder, nämligen transformering och inkorporering. Den förstnämnda metoden innebär att bestämmelserna i den internationella överenskommelsen ges motsvarighet i svenska föreskrifter. Inkorporeringsmetoden däremot innebär att det i författning föreskrivs att bestämmelserna i överenskommelsen skall gälla som svensk lag. För en närmare beskrivning av dessa båda metoder hänvisas till SOU 1974:100 s. 44 ff. och 85 ff. samt prop. 1974:130 s. 36 f. och prop. 1994/95:169 s. 53 ff.

Det gällande ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador har införlivats med svensk rätt genom användning av båda dessa metoder. 1969 och 1992 års ansvarighetskonventioner tranformerades till svensk rätt medan inkorporering användes i fråga om 1971 och 1992 års fondkonventioner.

När det gäller genomförandet av 2003 års fondprotokoll framstår det som rimligt att använda samma metod som vid införlivandet av de båda fondkonventionerna, det vill säga inkorporering. Åtgärden bör omfatta de bestämmelser i fondprotokollet som inte uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser (jfr prop. 1994/95:169 s. 55). I avsnitt 6.1 anges vilka bestämmelser som med denna utgångspunkt bör omfattas av inkorporeringen.

47

6 Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

6.1 En ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

Förslag: Den nuvarande lagen från år 1973 om ersättning från 1992 års oljeskadefond ersätts med en ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna, det vill säga 1992 års oljeskadefond och 2003 års kompletterande oljeskadefond.

Bestämmelserna som rör 1992 års oljeskadefond i den nuvarande lagen förs över till den nya lagen. I den nya lagen anges vidare att artiklarna 1–12 samt 15 och 18 i 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention skall gälla som svensk lag. Det införs också några särskilda bestämmelser som kompletterar dessa artiklar.

Skälen för förslagen

Gällande ordning

Bestämmelserna i 1971 års fondkonvention har inkorporerats genom lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden (1973 års fondlag). Lagen ändrades i samband med införlivandet av 1992 års fondkonvention och den höjning av ansvarsbeloppen i denna konvention som redovisats i avsnitten 3.1 och 3.2.

49

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll
Ds 2003:000

I 1973 års fondlag anges vilka bestämmelser i 1971 års fondkonvention i dess lydelse enligt 1992 års protokoll och 2000 års resolution om höjning av ansvarsbeloppen som skall gälla som svensk lag (1 §). Dessa bestämmelser är artiklarna 1–13 och 36 ter. Där ges föreskrifter om skyldigheten för 1992 års oljeskadefond att betala ersättning till skadelidande, om vissa processuella frågor, domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar samt om skyldigheten att betala avgifter till 1992 års oljeskadefond. I paragrafen slås fast att bestämmelserna endast gäller till den del de inte uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes mellanhavanden.

1973 års fondlag innehåller vidare kompletterande bestämmelser om oljeskadefondens regressrätt mot vissa rättssubjekt (2 §), om rättegången (3 och 4 §§), verkställighet av domar (5 §) och beräkningsenhet (6 §).

Vilka bestämmelser i 2003 års fondprotokoll bör införlivas med svensk rätt?

Inkorporeringen av 2003 års fondprotokoll bör begränsas till de bestämmelser som reglerar enskildas rättigheter och skyldigheter gentemot den kompletterande oljeskadefonden och alltså inte de bestämmelser som uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes mellanhavanden. Med denna utgångspunkt bör inkorporeringen omfatta de bestämmelser som innehåller definitioner samt föreskrifter om upprättandet av 2003 års kompletterande oljeskadefond, fondprotokollets geografiska tillämpningsområde, betalning av kompletterande ersättning och tidpunkten för detta, preskription, domstols behörighet, erkännande och verkställighet av domar, regressrätt, avgiftsplikt, årsavgifter, dröjsmål med betalning av avgifter och förlust av rätten till ersättning till följd av försummad uppgiftsskyldighet.

Vidare bör fondprotokollets regler om begränsning av skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden omfattas av lagstiftningen. Härigenom säkerställs att den kompletterande oljeskadefonden – vid behov – kan

50

Ds 2003:000
Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

föra talan vid svensk domstol om svenska oljemottagares skyldighet att svara för den överskjutande delen av avgifter till den kompletterande oljeskadefonden som kan uppkomma till följd av begränsningsregeln (jfr avsnitt 4.2 under ”Finansieringen av 2003 års kompletterande oljeskadefond” och prop. 1994/95:169 s. 55).

Sammanfattningsvis innebär detta att artiklarna 1–12, 15 och 18 bör inkorporeras med svensk rätt.

En ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

1973 års fondlag genomgick inte några mer betydande ändringar vid Sveriges tillträde till 1992 års fondkonvention. I samband med att Sverige godkände 2000 års resolution om höjning av ansvarsbeloppen i 1992 års fondkonvention genomgick däremot lagens första paragraf en ganska omfattande redaktionell bearbetning.

Trots detta är den första paragrafen i dag tämligen omfattande och mindre lättillgänglig. Det framstår av denna anledning som mindre lämpligt att i paragrafen också uppta bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll. Inkorporeringen av detta protokoll borde därför ske genom en särskild bestämmelse i lagen. Genomförandet av 2003 års fondprotokoll förutsätter emellertid ändringar också i samtliga övriga paragrafer i 1973 års fondlag och av lagens rubrik. Sammantaget framstår det som lämpligast att 1973 års fondlag ersätts med en ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Detta bör bidra till en mer överskådlig reglering.

En ny fondlag bör till sin struktur bygga på gällande lag. Den bör innehålla bestämmelser varigenom såväl 1992 års fondkonvention som 2003 års fondprotokoll i angivna delar inkorporeras med svensk rätt.

I likhet med 1973 års fondlag bör den nya lagen uppta särskilda kompletterande bestämmelser. Några av dessa behandlas i det följande. Vad gäller utformingen av den nya lagen i övrigt hänvisas till författningskommentaren.

51

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll
Ds 2003:000

6.1.1 Oljeskadefondernas regressrätt

Förslag: Bestämmelsen i 2 § i 1973 års fondlag som reglerar 1992 års oljeskadefonds regressrätt förs över till den nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Bestämmelsen kompletteras med en regel som innebär att 2003 års kompletterande oljeskadefond har rätt till regress i lika stor utsträckning som 1992 års oljeskadefond.

Skälen för förslaget: I artikel 9.1 i 1992 års fondkonvention finns en bestämmelse om fondens subrogationsrätt mot en fartygsägare eller dennes garant. Där föreskrivs att fonden, såvitt avser ett belopp som fonden har betalat enligt artikel 4.1 i konventionen, inträder i den rätt som den som har fått sådan ersättning kan ha enligt 1992 års ansvarighetskonvention mot fartygsägaren eller denns garant. Denna bestämmelse har en motsvarighet i artikel 9.1 i 2003 års fondprotokoll. Där föreskrivs således att den kompletterande fonden, såvitt avser ett belopp som den fonden har betalat enligt artikel 4.1 i fondprotokollet, inträder i den rätt som den som har fått sådan ersättning kan ha enligt 1992 års ansvarighetskonvention mot fartygsägaren eller dennes garant.

Dessa bestämmelser om oljeskadefondernas subrogationsrätt gentemot fartygsägaren eller dennes garant skall enligt förslaget i avsnitt 6.1 gälla som svensk lag. De behöver inte kompletteras med några särskilda bestämmelser i den nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna.

I 2 § i 1973 års fondlag finns regler om 1992 års oljeskadefonds regressrätt mot andra rättssubjekt än fartygsägaren och dennes garant. Dessa regler har sin grund i artikel 9.2 i 1992 års fondkonvention. Där föreskrivs att ingenting i konventionen inskränker oljeskadefondens regress- eller subrogationsrätt mot andra än fartygsägaren eller dennes garant. Dock gäller att oljeskadefondens subrogationsrätt inte får vara mindre förmånlig än den som tillkommer en försäkringsgivare för den person som fått ersättning. I övrigt har

52

Ds 2003:000
Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

det i stor utsträckning lämnats åt de fördragsslutande staterna att i nationell rätt reglera frågor om regressrätt.

Av 2 § i 1973 års fondlag framgår att förutsättningarna för 1992 års oljeskadefonds regressrätt varierar beroende på mot vem återkravet riktas.

Enligt paragrafens första mening sammanfaller 1992 års oljeskadefonds regressrätt med fartygsägarens enligt 10 kap. 4 § sjölagen när det gäller de personer som anges i det lagrummets andra stycke a, b och e–g. Denna grupp av personer utgörs bland annat av anställda hos fartygsägaren, lotsar och bärgare. Detta innebär alltså att 1992 års oljeskadefond mot dessa personer har en rätt till regress om de har orsakat oljeskadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppstå. Med sistnämnda rekvisit avses en kvalificerad grov oaktsamhet (prop. 1994/95:169 s. 60), eller något annorlunda uttryckt, en grov oaktsamhet på gränsen till uppsåt (prop. 1982/83:159 s. 48).

När det sedan gäller den andra grupp av regressvarande som omfattas av regleringen i 2 § i 1973 års fondlag, det vill säga andra personer än de som anges i bestämmelsens första mening, föreskrivs i andra meningen att 1992 års oljeskadefond får utöva regress mot dem endast i den utsträckning som följer av 25 § första stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal. Denna begränsning innebär att återkrav endast kan riktas mot, förutom den som svarar oberoende av vållande, den som har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

I anslutning till det senast sagda kan nämnas att det inte råder någon fullständig nordisk rättslikhet i frågan. Medan den finska regleringen är identisk med den svenska gäller både i Danmark och Norge att återkrav är möjligt redan vid vållande på svarandens sida.

För en mera fullständig bild av regressreglerna hänvisas till prop. 1974:130 s. 63 och 181 samt prop. 1994/95:169 s. 61 f. och 65 f.

Vad härefter gäller omfattningen av 2003 års oljeskadefonds regressrätt finns bestämmelser i artikel 9.3 i 2003 års

53

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll
Ds 2003:000

fondprotokoll. Den bestämmelsen är sakligt sett identisk med artikel 9.2 i 1992 års fondkonvention. Det finns ingen anledning att tillämpa olika kriterier för de båda fondernas respektive regressrätt. Vidare saknas anledning att ändra det sakliga innehållet i 2 § i 1973 års fondlag. De regler som nu gäller för 1992 års oljeskadefond bör alltså behållas och utvidgas till att omfatta 2003 års kompletterande oljeskadefond. En bestämmelse av denna innebörd tas in i den nya fondlagen. Detta synsätt kan emellertid av skäl som framgår i det följande komma att behöva justeras något.

Regeringen beslutade den 22 maj 2003 lagrådsremissen Ny försäkringsavtalslag. Lagförslaget innehåller i likhet med 1927 års försäkringsavtalslag en bestämmelse om försäkringsgivares regressrätt. Bestämmelsen finns i 7 kap. 9 § och innebär en utvidgning av regressrätten i förhållande till 25 § i 1927 års lag. Av förslaget följer nämligen att en försäkringsgivare inträder i den försäkrades rätt till skadestånd med anledning av skadan, i den mån skadan omfattas av försäkringen och har ersatts av försäkringsgivaren. Vidare så innehåller lagrådsremissen ett förslag till ändring av 2 § i 1973 års fondlag. Förslaget innebär att hänvisningen till 25 § första stycket i 1927 års lag ersätts med en hänvisning till 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag. Detta innebär en utvidgning av 1992 års oljeskadefonds regressrätt. Om en försäkringsgivares regressrätt utvidgas i enlighet med 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag, är ändringen nödvändig för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt 1992 års fondprotokoll. Oljeskadefondens regressrätt får ju som redan nämnts inte vara mindre förmånlig än den som tillkommer en försäkringsgivare för den som fått ersättning.

En utvidgning av oljeskadefondernas regressrätt i överensstämmelse med den bestämmelse som finns i 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag skulle innebära att fonderna ges samma ställning som en fartygsägare i förhållande till den berörda personkretsen. En sådan utvidning kan vara av betydelse

54

Ds 2003:000
Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

från ekonomisk synpunkt för oljeskadefonderna och därmed för de avgiftspliktiga oljemottagarna.

Förslaget till ny försäkringsavtalslag har emellertid ännu inte föranlett lagstiftning. En proposition är planerad att kunna överlämnas till riksdagen i maj 2004. Om förslaget avseende 7 kap. 9 § i den nya försäkringsavtalslagen antas av riksdagen måste den nya fondlagens motsvarighet till 2 § i 1973 års fondlag ändras så att oljeskadefonderna ges samma möjlighet till regress som en försäkringsgivare enligt förstnämnda bestämmelse. Tills vidare måste dock den nya fondlagen innehålla en hänvisning till 25 § i 1927 års försäkringsavtalslag.

6.1.2 Erkännande och verkställighet av domar mot den kompletterande oljeskadefonden

Förslag: I den nya fondlagen införs bestämmelser om erkännande och verkställighet här i landet av domar på ersättning från den kompletterande oljeskadefonden.

Skälen för förslaget

Allmänna regler om erkännande och verkställighet av dom

I 5 § i 1973 års fondlag finns regler om förfarandet vid verkställighet av domar enligt artikel 8 i 1992 års fondkonvention.

Artikel 8 i 1992 års fondkonvention hänvisar i huvudsak till artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention, som har införlivats med svensk rätt genom 21 kap. 6 § sjölagen. Detta lagrum innehåller bestämmelser om förfarandet när fråga uppkommer om verkställighet i Sverige av en dom som har meddelats i en annan stat som har tillträtt 1992 års ansvarighetskonvention. I fråga om bestämmelsens närmare innehåll hänvisas till förarbetena till paragrafen (prop. 1994/95:169 s. 80) och dess äldre motsvarighet (prop. 1974:130 s. 183).

55

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll
Ds 2003:000

Genom hänvisningen i 5 § i 1973 års fondlag gäller bestämmelserna i 21 kap. 6 § sjölagen också verkställighet här i landet av domar på ersättning från 1992 års oljeskadefond som har meddelats utomlands.

När det gäller verkställighet av domar på ersättning från den kompletterande oljeskadefonden bör artikel 8.1 i 2003 års fondprotokoll genomföras i svensk rätt på samma sätt som artikel 8 i 1992 års fondkonvention. I den nya fondlagen bör därför föras in en bestämmelse av innebörden att också domar som meddelats mot den kompletterande oljeskadefonden skall verkställas här i landet med tillämpning av förfarandet i 21 kap. 6 § sjölagen.

Domar som har meddelats i en EU-stat

Som närmare redovisas i avsnitt 4.2 medger artikel 8.2 i 2003 års fondprotokoll att en fördragsslutande stat tillämpar andra regler för erkännande och verkställighet av domar än de som följer av bestämmelsens första punkt. Detta förutsätter att de andra reglerna innebär att domar erkänns och verkställs minst i samma utsträckning som enligt den första punkten. Denna föreskrift är av särskild betydelse för EU:s medlemsstater för vilka särskilda regler för erkännande och verkställighet ju gäller till följd av Bryssel I-förordningen (se avsnitt 4.2).

Bryssel I-förordningen gäller som varje annan EG-förordning direkt i medlemsstaterna när den har trätt i kraft. Bryssel I- förordningen har dock ansetts kräva vissa kompletterande föreskrifter, vilka för svenskt vidkommande huvudsakligen ges i lagen (2002:460) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden.

Bestämmelserna om erkännande och verkställighet i fondprotokollet och i Bryssel I-förordningen skiljer sig något åt. Artikel 8.1 i 2003 års fondprotokoll innebär att en dom skall erkännas i en annan fördragsslutande stat om den har meddelats av en domstol som är behörig enligt fondprotokollet, om den är

56

Ds 2003:000
Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

verkställbar i ursprungslandet och har vunnit laga kraft där. Detta gäller dock endast under förutsättning att domen inte erhållits genom svikligt förfarande och att svaranden har beretts skäligt rådrum och skälig möjlighet att föra sin talan. Om domen erkänns skall den också vara verkställbar i samtliga fördragsslutande stater så snart de formella krav som kan uppställas i dessa är uppfyllda.

Bryssel I-förordningens vägransgrunder anges i artiklarna 34 och 35. Sistnämnda bestämmelse avser fall där domen har meddelats i strid med tvingande behörighetsregler i förordningen. Ingen av dessa synes emellertid vara av relevans för domar på ersättning från den kompletterande oljeskadefonden. Enligt artikel 34 skall erkännande vägras om ett erkännande uppenbart strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i den medlemsstat där domen görs gällande (punkt 1) eller om domen har meddelats som tredsko- eller utevarodom och svaranden inte har delgivits stämningsansökan eller annan handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga men underlåtit detta (punkt 2). Erkännande kan också vägras vid vissa fall av domskonflikter (punkterna 3 och 4). Något uttryckligt krav på att domen skall ha vunnit laga kraft uppställs inte. För en närmare beskrivning av Bryssel I-förordningens regler hänvisas till prop. 2001/02:146 s. 28 ff.

Det anförda visar att vägransgrunderna enligt Bryssel I- förordningen och 2003 års fondprotokoll inte är identiska. Även i övrigt föreligger vissa skillnader mellan regelverken. Skillnaderna skall emellertid inte överdrivas. Det torde endast vara i ett begränsat antal fall där en tillämpning av 2003 års fondprotokoll leder till att en dom erkänns i vidare utsträckning än enligt Bryssel I-förordningen. Som utgångspunkt kan man därför räkna med att domar på ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond i det stora flertalet fall kommer att kunna erkännas och verkställas enligt Bryssel I-förordningen,

57

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll
Ds 2003:000

under förutsättning naturligtvis att övriga förutsättningar för en tillämpning av förordningen är uppfyllda.

Trots det senast sagda får man räkna med att det kan förekomma fall där Bryssel I-förordningen till följd av lydelsen av artikel 8.2 i 2003 års fondprotokoll inte kan tillämpas fullt ut och att protokollets regler därför skall gälla. Svensk rätt bör därför innehålla en bestämmelse där begränsningarna i tillämpningen av Bryssel I-förordningen framgår. En sådan bestämmelse bör lämpligen föras in i den nya fondlagen. Beträffande den närmare utformningen och innebörden av bestämmelsen hänvisas till författningskommentaren.

6.2 Lagändringar i övrigt

6.2.1 Skyldigheten att lämna uppgifter om mottagen olja

Förslag: Lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagen olja anpassas till att Sverige tillträder 2003 års fondprotokoll.

Skälen för förslaget: Bestämmelser om skyldigheten för de fördragsslutande staterna att lämna uppgifter till den kompletterande oljeskadefonden finns i artikel 13 i 2003 års fondprotokoll. Föreskriften överensstämmer med artikel 15 i 1992 års fondkonvention.

För att Sverige skall kunna fullgöra sina rapporteringsskyldigheter krävs att uppgifter om oljemottagare och mängden olja hålls tillgängliga. För detta ändamål har lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja tillkommit.

Lagen innebär i korthet att envar som för visst kalenderår tar emot mer än 150 000 ton råolja eller eldningsolja, som har transporterats sjövägen till svensk hamn eller annan terminal, senast den 1 mars året därpå skall lämna uppgift om mottagandet till Sjöfartsverket (2 § första stycket). Detsamma gäller i fråga om olja som på något annat sätt har transporterats till Sverige efter att dessförinnan ha tagits emot, efter sjötransport, i en stat

58

Ds 2003:000
Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

som inte är part i vare sig 1971 års eller 1992 års fondkonvention (2 § andra stycket). Lagen innehåller vidare särskilda regler om mottagande av olja i vissa koncernförhållanden eller annan intressegemenskap (3 §). Enligt lagen kan Sjöfartsverket ålägga envar som under visst kalenderår har mottagit olja att lämna uppgift om mängden (4 §). Skyldigheten att lämna uppgifter är straffsanktionerad och Sjöfartsverket kan förelägga en uppgiftsskyldig vite (5 §).

En närmare redogörelse för lagen finns i prop. 1975/76:28. Mot bakgrund av förslaget att Sverige skall tillträda 2003 års

fondprotokoll, bör uppgiftslagen ändras så att också sådan olja som tas emot här i landet efter att ha transporterats hit på annat sätt än till sjöss, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötransport till en stat som inte är part i 2003 års fondprotokoll omfattas av lagen. Härigenom ges i svensk rätt genomslag åt artikel 10.1 a och b i 2003 års fondprotokoll.

I sammanhanget kan erinras om att de uppgifter som lämnas till 1992 års oljeskadefond också skall anses lämnade till 2003 års kompletterande oljeskadefond (artikel 13.1 i 2003 års fondprotokoll).

6.2.2 Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Förslag: 2003 års kompletterande oljeskadefond skall ha samma immunitet och privilegier i Sverige, bland annat i fråga om skattefrihet, som 1992 års oljeskadefond har.

Skälen för förslaget: Enligt 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall har de internationella organ och personer med anknytning till sådana organ, som anges i en bilaga till lagen, rätt till immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft för Sverige.

Enligt artikel 34 i 1971 och 1992 års fondkonventioner skall 1971 och 1992 års oljeskadefonder i de fördragsslutande staterna vara befriade från all direkt beskattning samt från tullar och

59

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll
Ds 2003:000

import- och exportavgifter. Staterna skall också närhelst detta är möjligt vidta lämpliga åtgärder för att efterskänka eller återbetala indirekta skatter i vissa fall. (För en närmare redogörelse för innehållet i artikel 34 hänvisas till prop. 1973:140 s. 115.) De båda fonderna har mot denna bakgrund tagits upp i den förteckning över internationella organ som finns i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (punkt 18 i bilagan).

2003 års fondprotokoll innehåller i artikel 16.3 en bestämmelse enligt vilken artikel 34 i 1992 års fondkonvention skall vara tillämplig även på den kompletterande oljeskadefonden. Denna fond skall alltså ha rätt till samma frihet från skatt med mera som 1992 års oljeskadefond. Mot den bakgrunden bör också 2003 års kompletterande oljeskadefond föras in i förteckningen över internationella organ i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Innebörden av de nu diskuterade bestämmelserna är – såvitt gäller indirekta skatter – att befrielse från skattskyldighet eller återbetalning av redan betalad skatt skall medges ”närhelst detta är möjligt” (se härovan). De aktuella artikeltexterna ger ingen vägledning för tolkningen av detta rekvisit. De får dock anses ge utrymme för att viss hänsyn kan tas till nationell rätt i fråga om befrielse från indirekta skatter. För svensk del innebär detta följande.

Regler om återbetalning av indirekt skatt till internationella organisationer finns bland annat i 10 kap. 6 § mervärdesskattelagen (1994:200). Genom denna bestämmelse har en internationell organisation – som avses i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall – rätt till återbetalning av ingående skatt som gäller förvärv av en rad varor och tjänster, till exempel inventarier och teletjänster. Vissa typer av tjänster som den kompletterande oljeskadefonden kan tänkas komma att förvärva här i landet, såsom advokattjänster, omfattas inte av denna bestämmelse. I ett sådant fall kan emellertid frihet från mervärdesskatt gälla om den kompletterande oljeskadefonden är befriad från mervärdesskatt för motsvarande tjänst i det land där

60

Ds 2003:000
Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

fonden har sitt säte, förutsatt att det rör sig om ett EG-land (3 kap. 30 a § tredje stycket mervärdesskattelagen).

Det kan på goda grunder antas att den kompletterande oljeskadefonden – i likhet med 1971 och 1992 års oljeskadefonder – kommer att ha sitt säte i Storbritannien (London). På likaledes goda grunder kan det antas att den kompletterande oljeskadefonden och den brittiska staten sluter ett värdlandsavtal som bland annat medför direkt skattefrihet eller rätt till återbetalning av betalad mervärdesskatt för omsättning i Storbritannien. Ett avtal med denna innebörd gäller nämligen sedan den 30 maj 1996 mellan 1992 års oljeskadefond och Storbritannien.

Slutsatsen av det anförda blir att de svenska reglerna får anses ge 2003 års kompletterande oljeskadefond direkt skattefrihet eller rätt till återbetalning av indirekta skatter i en utsträckning som innebär att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt 2003 års fondprotokoll.

Som redovisas i avsnitt 7 kvarstår för svenska oljemottagare vissa förpliktelser enligt 1971 års fondkonvention. Dessa förpliktelser skulle kunna medföra att 1971 års oljeskadefond i Sverige till exempel utnyttjar mervärdesskattepliktiga tjänster för vilka skattefrihet skall gälla enligt vad som föreskrivs i artikel 34 i 1971 års fondkonvention. Mot denna bakgrund bör 1971 års oljeskadefond kvarstå i punkten 18 i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

6.2.3 Sjölagen (1994:1009)

Förslag: 10 kap. 11 § sjölagen (1994:1009) ändras för att återspegla Sveriges tillträde till 2003 års fondprotokoll och tillkomsten av den nya fondlagen.

Skälen för förslaget: I 10 kap. 11 § sjölagen ges en upplysning om att det finns särskilda bestämmelser om rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond. Denna hänvisning bör nu ändras för att återspegla dels att ersättning också

61

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll
Ds 2003:000

tillhandahålls av 2003 års kompletterande oljeskadefond, dels att rätten till ersättning från de internationella oljeskadefonderna regleras i en ny fondlag.

62

7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna och övriga lagförslag träder i kraft den dag då 2003 års fondprotokoll träder i kraft för Sverige. Regeringen bemyndigas att bestämma dagen för ikraftträdandet.

Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om skadehändelser som har inträffat innan lagändringarna har trätt i kraft.

Skälen för förslagen: De olika lagförslagen bör träda i kraft vid den tidpunkt då 2003 års fondprotokoll träder i kraft för Sverige. När denna tidpunkt inträffar kan inte bestämmas på förhand eftersom fondprotokollets ikraftträdande också är avhängigt andra staters tillträde. Regeringen bör därför få möjlighet att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av lagarna.

2003 års fondprotokoll innehåller inte någon bestämmelse om protokollets tillämpning i tiden. Det får antas att avsikten vid tillkomsten av fondprotokollet varit att det inte skall ges tillbakaverkande kraft utan gälla för skador som orsakats av händelser som inträffar efter ikraftträdandet (jfr artikel 28 i Wienkonventionen om traktaträtten). Denna bedömning har också gjorts i de övriga nordiska staterna och förordas därför också för svensk del.

Den nya fondlag som föreslagits i avsnitt 6.1 bör därför gälla i fråga om olyckor som inträffar efter ikraftträdandet. I fråga om tidigare händelser som grundar rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond bör äldre lag tillämpas. Detsamma

63

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ds 2003:000

gäller för avgiftsskyldighet och andra förpliktelser mot denna fond som sådana händelser kan ge upphov till.

Sverige har som tidigare har nämnts varit part i 1971 års fondkonvention. Denna konvention sades upp med verkan från och med den 15 maj 1998. Enligt artikel 41.5 i denna konvention består dock vissa förpliktelser i fråga om olyckor som har inträffat innan uppsägningen träder i kraft, det vill säga för Sveriges del före den 15 maj 1998. Detta betyder alltså att 1971 års oljeskadefond har rätt att erhålla avgifter från svenska avgiftspliktiga i den mån 1971 års oljeskadefond handlägger någon olycka som inträffat före den 15 maj 1998. Enligt uppgifter från 1971 års oljeskadefond finns en sådan olycka, nämligen den som inträffade den 28 februari 1997 med oljetankfartyget Nissos Amorgos. Även med avseende på denna olycka bör äldre lag tillämpas.

Vad gäller utformningen och den närmare innebörden av övergångsbestämmelserna hänvisas till författningskommentaren.

64

8 Ekonomiska och andra konsekvenser

Bedömning: Förslagen medför inte några ökade kostnader för det allmänna.

För enskilda oljemottagare (oljebolag och raffinaderier) medför förslagen ökade kostnader om det inträffar fartygsolyckor med omfattande oljeskador som följd. Dessa kostnader drabbar i förekommande fall företag som tar emot mer än 150 000 ton olja per år. De ökade kostnaderna bedöms inte ge några näringspolitiska konsekvenser.

Förslagen är fördelaktiga från miljösynpunkt.

Skälen för bedömningen: De ekonomiska medel som 2003 års kompletterande oljeskadefond behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter tillförs den, i likhet med vad som gäller för 1992 års internationella oljeskadefond, genom att avgifter tas ut av mottagare av olja i de stater som är parter i fondprotokollet. De företag – exempelvis oljebolag och raffinaderier – som tar emot mer än 150 000 ton olja per år, kan i händelse av en större olycka med ett tankfartyg bli skyldiga att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Något ansvar för en stat att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden åläggs inte genom fondprotokollet, utom i de fall som avses i artikel 14.2 (se avsnitt 4.2 vid ”Finansieringen av 2003 års kompletterande oljeskadefond”). Den bestämmelsen innebär emellertid inte någon betalningsskyldighet för den svenska staten, eftersom den sammanlagda kvantitet olja som tas emot i Sverige överstiger 1 miljon ton. En fördragsslutande stat kan därutöver enligt artikel 12.2 i fondprotokollet frivilligt påta sig

65

Ekonomiska och andra konsekvenser
Ds 2003:000

skyldigheten att i stället för oljemottagarna betala avgifter till den kompletterande fonden, men i denna promemoria föreslås inte att svenska staten skall göra det.

Genom 2003 års kompletterande oljeskadefond kommer ett belopp om ytterligare cirka 6 miljarder kr att finnas tillgängligt för ersättning av oljeskador. Härigenom ökar möjligheterna för skadelidande att få full ersättning. Detta gäller också det allmännas kostnader, exempelvis för Kustbevakningens insatser vid miljöräddningstjänst och kommunernas åtgärder vid sanering av förorenade stränder.

Ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll och den därav föranledda nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna (avsnitt 6.1) bedöms inte medföra några ökade kostnader för det allmänna.

Skyldigheten att lämna uppgifter till den kompletterande oljeskadefonden om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot i Sverige bedöms inte medföra något merarbete för Sjöfartsverket, och således inte heller några ökade kostnader. Skälet för detta är att den rapportering som redan i dag utförs av verket till 1992 års oljeskadefond vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll kommer att anses gjord också i förhållande till den kompletterande oljeskadefonden (artikel 13.2 i 2003 års fondprotokoll).

De statsfinansiella följderna av den frihet från skatt med mera som den kompletterande oljeskadefonden skall ha förmånen av i Sverige enligt artikel 16.3 i 2003 års fondprotokoll (se avsnitt 6.2.2) bedöms bli marginella.

De ekonomiska konsekvenserna för svenska oljebolag och raffinaderier har behandlats i avsnitt 5.1. I Sverige rör det sig om knappt tio företag som årligen tar emot olja i en sådan mängd att avgiftsplikt föreligger. Som framgår i nämnda avsnitt beror de ekonomiska konsekvenserna för dessa företag på antalet framtida olyckor och hur omfattande skador dessa leder till samt hur många stater som tillträder 2003 års fondprotokoll och vilken mängd avgiftspliktig olja som tas emot i dessa stater. Trots svårigheterna att i nuläget bedöma de närmare ekonomiska

66

Ds 2003:000
Ekonomiska och andra konsekvenser

konsekvenserna med hänsyn till dessa faktorer, kan det antas att de berörda företagen kan bära de ökade kostnader som uppstår i händelse av en omfattande fartygsolycka.

Några negativa effekter för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt bedöms förslagen inte innebära. För att avgiftsskyldighet till den kompletterande oljeskadefonden skall inträda krävs alltså att företaget i fråga tagit emot mer än 150 000 ton olja under ett kalenderår. De mindre oljeimportörerna drabbas alltså inte av några ökade kostnader. Vidare kommer små näringsidkare, exempelvis fiskare och innehavare av kustnära rekreationsanläggningar, att kunna dra fördel av förbättrade ersättningsmöjligheter vid oljeskador.

Förslagen bedöms ha konsekvenser som är positiva för miljön. Det förstärkta ersättningsskyddet som ett tillträde till 2003 års fondprotokoll innebär ökar förutsättningarna för skadelidande att få full ersättning för sina skador, exempelvis i form av kostnader för oljebekämpning, upprensning och återställande av skadad miljö.

67

9 Författningskommentar

9.1 Förslaget till lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

Inledande bestämmelse

1 §

Som lag här i landet skall gälla originaltexterna av

1. bestämmelserna i artiklarna 1–13 och 36 ter i den i London den 27 november 1992 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, med de ändringar som har gjorts genom den i Internationella sjöfartsorganisationen den 18 oktober 2000 antagna resolutionen om ändringar i konventionens ansvarsbelopp (1992 års fondkonvention), och

2. bestämmelserna i artiklarna 1–12, 15 och 18 i det i London den 16 maj 2003 antagna protokollet till 1992 års fondkonvention (2003 års fondprotokoll).

Detta gäller dock inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser.

Originaltexterna skall ha samma giltighet. Den engelska originaltexten av 1992 års fondkonvention i angivna delar samt av resolutionen och 2003 års fondprotokoll i angivna delar finns tillsammans med svenska översättningar intagna som bilaga 1–4 till denna lag.

Genom paragrafen inkorporeras 1992 års fondkonvention och 2003 års fondprotokoll med svensk rätt.

69

Författningskommentar
Ds 2003:000

I första stycket anges vilka bestämmelser i de båda överenskommelserna som skall gälla som lag här i landet. Dessa bestämmelser redovisas i avsnitt 6.1. Punkt 1 överensstämmer i sak med 1 § första stycket lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden medan punkten 2 är ny och föranleds av Sveriges tillträde till 2003 års fondprotokoll. Bestämmelserna som anges i punkten 2 kommenteras i bilaga 3 till denna promemoria. I anslutning till de båda överenskommelserna anges även deras kortformer, som används i övriga bestämmelser i lagen.

I andra stycket föreskrivs att bestämmelserna som anges i första stycket bara gäller som svensk lag till den del de inte uteslutande reglerar staternas inbördes förpliktelser. Bestämmelsen har utan någon saklig ändring förts över från 1 § andra stycket i 1973 års fondlag.

I tredje stycket slås fast att originaltexterna av de angivna instrumenten har samma giltighet. Föreskriften överensstämmer med 1 § tredje stycket andra meningen i 1973 års fondlag med tillägg för originaltexterna av 2003 års fondprotokoll. Den grundar sig på artikel 36 quinqies i 1992 års fondkonvention (artikel 39 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention) och artikel 31 i 2003 års fondprotokoll.

Vidare anges i det tredje stycket att 1992 års fondkonvention, 2000 års resolution och 2003 års fondprotokoll finns intagna som bilagor till lagen tillsammans med en svensk översättning av respektive instrument. Att endast foga den engelska språkversionen till lagen är förenligt med 14 § andra stycket lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar. Föreskriften överensstämmer så när som på att en bilaga (2003 års fondprotokoll) har tillkommit med 1 § tredje stycket första meningen i 1973 års fondlag. De berörda instrumenten, utom resolutionen, har också publicerats eller, såvitt gäller 2003 års fondprotokoll, kommer att publiceras i Sveriges internationella överenskommelser. Denna publicering innefattar också den franska originaltexten av 1992 års fondkonvention och 2003 års fondprotokoll.

70

Ds 2003:000
Författningskommentar

Oljeskadefondernas regressrätt

2 §

Ett belopp som 1992 års internationella oljeskadefond har betalat i ersättning enligt artikel 4 i 1992 års fondkonvention eller som 2003 års kompletterande oljeskadefond har betalat enligt artikel 4 i 2003 års fondprotokoll, får respektive fond kräva åter av en person som anges i 10 kap. 4 § andra stycket a, b eller e–g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i dessa lagrum. I övrigt får fonderna kräva åter ett belopp som de har betalat i ersättning av någon annan än fartygsägaren eller dennes garant endast i den utsträckning som följer av 25 § första stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal.

Paragrafen anger omfattningen av 1992 års oljeskadefonds och 2003 års kompletterande oljeskadefonds regressrätt mot andra personer än fartygsägaren eller dennes garant. Bestämmelser om fondernas subrogationsrätt gentemot fartygsägaren eller dennes garant finns i artikel 9.1 i 1992 års fondkonvention och artikel 9.1 i 2003 års fondprotokoll, vilka enligt 1 § första stycket gäller som svensk lag.

Paragrafen motsvarar 2 § i 1973 års fondlag, dock med den ändringen att tillägg har gjorts för den regressrätt som skall tillkomma 2003 års kompletterande oljeskadefond. Innebörden av bestämmelsen, som grundar sig på artikel 9.2 i 1992 års fondkonvention och artikel 9.3 i 2003 års fondprotokoll, har redovisats i avsnitt 6.1.1.

I det avsnittet har också redogjorts för 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag. Om detta förslag leder till lagstiftning bör som anförs i det avsnittet utformningen av denna paragraf justeras så att omfattningen av oljeskadefondernas regressrätt stämmer överens med en försäkringsgivares enligt 7 kap. 9 §. Förevarande paragraf bör då ges följande lydelse:

2 §

Ett belopp som 1992 års internationella oljeskadefond har betalat i ersättning enligt artikel 4 i 1992 års fondkonvention eller som 2003 års kompletterande oljeskadefond har betalat enligt artikel 4 i 2003 års

71

Författningskommentar
Ds 2003:000

fondprotokoll får respektive fond kräva åter av en person som anges i 10 kap. 4 § andra stycket a, b eller e–g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i dessa lagrum. I övrigt får fonderna kräva åter ett belopp som de har betalat i ersättning av någon annan än fartygsägaren eller dennes garant endast i den utsträckning som följer av 7 kap. 9 § lagen (0000:00) om försäkringsavtal.

Behörig domstol

3 §

Talan om ersättning för en skada genom förorening, som enligt artikel 7.1 eller 7.3 i 1992 års fondkonvention eller enligt artikel 7 i 2003 års fondprotokoll får tas upp i Sverige, väcks vid den domstol som enligt 21 kap. 5 § sjölagen (1994:1009) är behörig att ta upp en talan mot fartygets ägare i anledning av samma olycka.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken domstol som är behörig att pröva talan om ersättning mot 1992 års oljeskadefond eller 2003 års kompletterande oljeskadefond. Bestämmelsen motsvarar 3 § i 1973 års fondlag, med tillägg för 2003 års kompletterande oljeskadefond.

Underrättelse om rättegång

4 §

I fråga om underrättelser som avses i artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention och i artikel 7.1 i 2003 års fondprotokoll skall bestämmelserna i 14 kap. 12 och 13 §§ rättegångsbalken om kungörande av rättegång tillämpas.

Paragrafen innehåller kompletterande bestämmelser till artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention och artikel 7.1 i 2003 års fondprotokoll och reglerar sättet för underrättelser till 1992 års internationella oljeskadefond och 2003 års kompletterande oljeskadefond. Underrättelserna avser att upplysa fonderna om

72

Ds 2003:000
Författningskommentar

att talan har väckts mot ägaren av det fartyg från vilket den skadeorsakande oljan har släppts ut. I dessa fall gäller alltså rättegångsbalkens regler om parts kungörande av rättegång.

Har underrättelse till fonderna skett på detta sätt blir en lagakraftvunnen dom i målet mot fartygsägaren bindande för fonderna även om dessa inte har inträtt som parter i målet. Men detta gäller bara om underrättelserna har gjorts på ett sådant sätt och inom sådan tid att fonderna har haft faktisk möjlighet att på ett verkningsfullt sätt inträda som parter. Innebörden av bestämmelserna i de båda överenskommelserna är att en underrättelse om rättegång skall riktas till vardera fonden.

Erkännande och verkställighet av dom

5 §

Vid verkställighet enligt artikel 8 i 1992 års fondkonvention av en dom i ett mål om ersättning för skada genom förorening tillämpas 21 kap. 6 § sjölagen (1994:1009).

Bestämmelserna i 21 kap. 6 § sjölagen gäller också vid verkställighet enligt artikel 8 i 2003 års fondprotokoll av en dom i mål om ersättning för skada genom förorening. Har domen meddelats av en domstol i en stat som är bunden av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, gäller dock detta endast om en tillämpning av förordningen skulle innebära att erkännande och verkställighet vägras i större utsträckning än som följer av 21 kap. 6 § sjölagen.

Paragrafen behandlar frågor om verkställighet av domar på ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond respektive 2003 års kompletterande oljeskadefond.

I första stycket behandlas verkställighet mot 1992 års oljeskadefond. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 § i 1973 års fondlag. I fråga om förutsättningarna för verkställighet och förfarandet gäller alltså 21 kap. 6 § sjölagen. Denna föreskrift har såvitt gäller förutsättningarna för verkställighet sin motsvarighet

73

Författningskommentar
Ds 2003:000

i artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention. Genom artikel 8 i 1992 års fondkonvention gäller dessa förutsättningar också i fråga om domar mot 1992 års oljeskadefond. Innebörden av reglerna berörs i avsnitt 6.1.2.

I 21 kap. 6 § sjölagen hänvisas till 1992 års ansvarighetskonvention. Vid tillämpning av detta lagrum på domar mot 1992 års oljeskadefond skall denna hänvisning i stället läsas som 1992 års fondkonvention.

Det andra stycket grundar sig på artikel 8 i 2003 års fondprotokoll och innehåller regler om verkställighet av domar på ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond. Innebörden av bestämmelsen behandlas utförligt i avsnitt 6.1.2.

I styckets första mening slås fast att föreskriften i paragrafens första stycke också skall gälla i fråga om sådana domar. Detta innebär således att 21 kap. 6 § sjölagen blir tillämplig i fråga om förutsättningarna för och förfarandet vid verkställighet. Vid tillämpningen av 21 kap. 6 § sjölagen skall hänvisningen där till 1992 års ansvarighetskonvention i nu avsett fall i stället läsas som 2003 års fondprotokoll.

Till skillnad från vad som är fallet med 1992 års fondkonvention ger 2003 års fondprotokoll en möjlighet för de fördragsslutande staterna att i viss utsträckning tillämpa andra regler för erkännande och verkställighet av domar än som följer av huvudregeln. För svensk del gäller sådana särskilda regler till följd av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I- förordningen). Detta redovisas utförligt i avsnitt 6.1.2. En förutsättning för tillämpning av dessa särskilda bestämmelser är enligt artikel 8.2 i 2003 års fondprotokoll att de medför att domar erkänns och verkställs i minst samma utsträckning som enligt huvudregeln i artikelns första punkt. Eftersom Bryssel I- förordningen och 2003 års fondprotokoll inte till fullo stämmer överens när det gäller reglerna om erkännande och verkställighet har det bedömts nödvändigt att införa en särskild bestämmelse som klargör gränserna för tillämpningen av Bryssel I-

74

Ds 2003:000
Författningskommentar

förordningen i fråga om domar mot 2003 års kompletterande oljeskadefond.

I andra styckets andra mening anges därför att 21 kap. 6 § sjölagen endast skall tillämpas om en tillämpning av Bryssel I- förordningen skulle innebära att erkännande och verkställighet av en dom som meddelats i en stat som är bunden av Bryssel I- förordningen vägrades i större utsträckning än en tillämpning av reglerna i 21 kap. 6 § sjölagen medför.

I fråga om en dom mot den kompletterande oljeskadefonden som har meddelats av en domstol i en främmande stat som är bunden av Bryssel I-förordningen och som begärs erkänd och verkställd i Sverige är alltså huvudregeln att Bryssel I- förordningens bestämmelser skall tillämpas. En tillämpning av bestämmelserna i 21 kap. 6 § sjölagen kan aktualiseras endast om en tillämpning av Bryssel I-förordningen leder till att erkännande och verkställighet skall vägras. Vid ett sådant förhållande måste prövas om en tillämpning av 21 kap. 6 § sjölagen leder till samma resultat. Gör den inte det skall domen erkännas och verkställas med tillämpning av sjölagens bestämmelser, det vill säga i strid med Bryssel I-förordningen. Detta är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina internationella förpliktelser enligt 2003 års fondprotokoll.

Beräkningsenheter

6 §

I artiklarna 4 och 12 i 1992 års fondkonvention samt i artikel 4 i 2003 års fondprotokoll avses med beräkningsenheter de av Internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna.

Paragrafen anger att med beräkningsenhet avses vid tillämpningen av de båda överenskommelserna den särskilda dragningsrätten (SDR) som den definieras av Internationella valutafonden. Bestämmelsen motsvarar 6 § i 1973 års fondlag.

75

Författningskommentar
Ds 2003:000

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden.

2. I fråga om händelser som har inträffat före ikraftträdandet skall äldre lag tillämpas.

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 7.

I punkten 1 anges att regeringen får bestämma när den nya lagen skall träda i kraft.

Av punkten 2 framgår att lagen inte har någon retroaktiv verkan. Äldre lag skall tillämpas om skadehändelsen har inträffat innan lagen har trätt i kraft. Ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond står således till buds endast i fråga om skadehändelser som inträffat efter att lagen har trätt i kraft. Detsamma gäller i fråga om de förpliktelser som följer av 2003 års fondprotokoll, till exempel att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden.

Bestämmelsen täcker också rättigheter och skyldigheter gentemot 1992 års internationella oljeskadefond i fråga om händelser som inträffat före den nya lagens ikraftträdande. Detsamma gäller den kvardröjande skyldigheten för svenska oljemottagare att betala avgifter till 1971 års oljeskadefond med anledning av olyckor som har inträffat före den 15 maj 1998, det vill säga den dag då konventionen i övrigt upphörde att gälla för Sverige.

76

Ds 2003:000
Författningskommentar

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja

1 §

I denna lag avses med

olja: råolja och eldningsolja,

råolja: varje flytande kolväteblandning som förekommer i naturligt tillstånd i jorden, oberoende av om den är behandlad för att bli lämplig för transport och råoljor från vilka vissa destillationsprodukter har avlägsnats (ibland benämnda ”topped crudes”) eller till vilka har tillsatts vissa destillationsprodukter (ibland benämnda ”spiked crudes” eller ”reconstituted crudes”),

eldningsolja: tunga destillat eller rester av råolja eller blandningar av sådana produkter, som är avsedda för användning som bränsle för framställning av värme eller kraft och som är av en kvalitet som motsvarar den som den 18 december 1971 av American Society for Testing and Materials betecknades eldningsolja nr 4 (beteckning D 396-69) eller tjockare,

1971 års fondkonvention: den i Bryssel den 18 december 1971 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja,

1992 års fondkonvention: den i London den 27 november 1992 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja,

2003 års fondprotokoll: det i London den 16 maj 2003 antagna protokollet till 1992 års fondkonvention.

I paragrafen definieras vissa för lagen centrala begrepp. Bestämmelsen har ändrats dels genom att begreppet 1992 års fondkonvention har införts, dels genom att tillägg gjorts för 2003 års fondprotokoll. Paragrafen har också ändrats i redaktionellt hänseende.

77

Författningskommentar
Ds 2003:000

2 §

Den som under ett visst kalenderår i en svensk hamn eller i en annan i Sverige belägen anläggning har tagit emot sammanlagt mer än 150 000 ton olja som har transporterats sjöledes till hamnen eller anläggningen, skall senast den 1 mars året därpå lämna Sjöfartsverket uppgifter om den mottagna oljemängden.

Med olja som har transporterats sjöledes till anläggningen jämställs olja som har transporterats till anläggningen från utlandet på annat sätt än sjöledes, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötransport och inte därefter har tagits emot i en hamn eller anläggning belägen i en stat, som har tillträtt

a) 1971 års fondkonvention,

b) 1992 års fondkonvention eller

c) 2003 års fondprotokoll.

I paragrafen regleras skyldigheten att lämna uppgifter om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot här i landet. De överväganden som ligger bakom ändringarna redovisas i avsnitt 6.2.1.

I andra stycket har tillägg gjorts för 2003 års fondprotokoll. I övrigt har redaktionella ändringar genomförts.

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Bilaga

Immunitet och/eller privilegier
Tillämplig internationell

gäller för följande

överenskommelse

Internationella organ
Fysiska personer

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

78

Ds 2003:000 Författningskommentar

18
Internationella ---
Konventionen
den

oljeskadefonden,

18 december 1971 om

1992
års
internatio-
upprättandet av
en

nella
oljeskadefond
internationell
fond

och
2003
års
för

ersättning
av

internationella komp-
skada
orsakad
av

letterande
oljeskade-
förorening
genom

fond

olja,

konventionen

den

27
november

1992 om upprättandet

av
en internationell

fond för ersättning av

skada
orsakad
av

förorening
genom

olja
och
protokollet

den 16 maj 2003 till

denna konvention.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Punkt 18 i bilagan har ändrats genom att 2003 års kompletterande oljeskadefond har tagits med i förteckningen över internationella organ.

Genom artikel 16.3 i 2003 års fondprotokoll införlivas artikel 34 i 1992 års fondkonvention med protokollet. Av detta följer att också 2003 års kompletterande oljeskadefond skall ha rätt till skattefrihet med mera i den utsträckning som följer av dessa bestämmelser på samma sätt som 1992 års internationella oljeskadefond (se avsnitt 6.2.2). 2003 års kompletterande oljeskadefond har därför tagits med i den förteckning över internationella organ som finns i bilagan till lagen.

Av skäl som anges i avsnitt 6.2.2 har 1971 års internationella oljeskadefond behållits i punkten 18.

79

Författningskommentar
Ds 2003:000

9.4 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

10 kap.

Ersättning från de internationella oljeskadefonderna

11 §

Om rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond och 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond finns bestämmelser i lagen (2004:000) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna.

Paragrafen innehåller en upplysning om att det finns särskilda bestämmelser om rätt till ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Bestämmelsen har ändrats för att återspegla Sveriges tillträde till 2003 års fondprotokoll och den nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Rubriken till paragrafen har också ändrats för att återspegla dessa justeringar.

80

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

PROTOCOL OF 2003 TO
2003 ÅRS PROTOKOLL

THE
INTERNATIONAL
TILL 1992 ÅRS INTER-

CONVENTION
ON
THE
NATIONELLA
KONVEN-

ESTABLISHMENT OF AN
TION OM UPPRÄTTAND-

INTERNATIONAL FUND
ET AV EN INTER-

FOR COMPENSATION
NATIONELL FOND FÖR

FOR
OIL POLLUTION
ERSÄTTNING AV SKADA

DAMAGE, 1992

ORSAKAD
AV
OLJA

GENOM FÖRORENING

THE
CONTRACTING
De stater som är parter i detta

STATES TO THE PRESENT
protokoll,

PROTOCOL,

BEARING IN MIND the
som erinrar om 1992 års

International
Convention on
internationella konvention om

Civil
Liability
for
Oil
ansvarighet för
skada
orsakad

Pollution
Damage,
1992
av förorening
genom
olja

(hereinafter "the 1992 Liability
(nedan
kallad
”1992
års

Convention"),

ansvarighetskonvention”),

HAVING
CONSIDERED
som har beaktat 1992 års

the International
Convention
internationella konvention om

on the Establishment of an
upprättandet av en inter-

International

Fund
for
nationell fond för ersättning av

Compensation
for
Oil
skada
orsakad
av förorening

Pollution
Damage,
1992
genom
olja (nedan

kallad

(hereinafter
"the
1992
Fund
”1992 års fondkonvention”),

81

Bilaga 1
Ds 2003:000

Convention"),

som bekräftar vikten av att

AFFIRMING
the
import-

ance
of
maintaining
the
vidmakthålla
styrkan
i
det

viability of the international oil
internationella
ansvarighets-

pollution liability and compen-
och
ersättningssystemet
för

sation system,

oljeskador,

NOTING

that

the
som
konstaterar
att
det

maximum
compensation
af-
högsta
ersättningsbelopp
som

forded by the 1992 Fund
tillhandahålls
genom 1992 års

Convention might be insuf-
fondkonvention kan vara otill-

ficient to
meet compensation
räckligt för att möta ersätt-

needs in certain circumstances
ningsbehoven

under

vissa

in some Contracting States to
omständigheter i vissa av de

that Convention,

stater som är fördragsslutande

parter i den konventionen,

RECOGNIZING
that
a
som är medvetna om att ett

number of Contracting States
antal stater som är parter i

to the 1992 Liability and 1992
1992

års

ansvarighets-

Fund Conventions consider it
konvention
och
1992
års

necessary as a matter of
fondkonvention
anser
att det

urgency
to
make
available
är nödvändigt och brådskande

additional funds for compen-
att
ställa
till
förfogande

sation through the creation of
ytterligare medel för ersättning

a
supplementary
scheme
to
genom
att

inrätta
ett

which States may accede if
kompletterande
system
som

they so wish,

staterna kan ansluta sig till om

de så önskar,

BELIEVING
that
the
som är av uppfattningen att

supplementary scheme should
det
kompletterande
systemet

seek to ensure that victims of
bör syfta till att garantera att

oil
pollution

damage
are
de som drabbas av skada

compensated in full for their
orsakad
av förorening
genom

loss or damage and should also
olja får full ersättning för

alleviate the difficulties faced
förlust eller skada; det bör

by victims in cases where there
också lindra de svårigheter som

is
a
risk
that
the amount
of
skadelidande möter i de fall då

82

Ds 2003:000

Bilaga 1

compensation
available under
det finns en risk för att det

the 1992 Liability and 1992
ersättningsbelopp
som
är

Fund
Conventions
will
be
tillgängligt
enligt
1992
års

insufficient to pay established
ansvarighetskonvention
och

claims in full and that as a
1992
års fondkonvention
är

consequence
the International
otillräckligt
för full
ersättning

Oil Pollution
Compensation
av styrkta fordringar, och att

Fund,
1992,
has
decided
1992
års
internationella

provisionally that it will pay
oljeskadefond, som en följd av

only a proportion of any
detta, provisoriskt beslutat att

established claim,

den endast kommer att betala

ut en andel av varje styrkt

fordran,

CONSIDERING

that
som
anser att möjligheten

accession to the supplementary
att ansluta sig till det

scheme will be open only to
kompletterande systemet skall

Contracting States to the 1992
stå öppen endast för stater som

Fund Convention,

är fördragsslutande
parter i

1992 års fondkonvention,

HAVE
AGREED
AS
har kommit överens om

FOLLOWS:

följande.

General provisions

Allmänna bestämmelser

Article 1

Artikel 1

For the purposes of this
I detta protokoll avses med:

Protocol:

1. "1992 Liability Con- 1. 1992 års ansvarighetskon-

vention" means the Inter-
vention : 1992 års inter-

national
Convention
on Civil
nationella
konvention
om

Liability
for
Oil
Pollution
ansvarighet för skada orsakad

Damage, 1992;

av förorening genom olja.

2.
"1992
Fund
Conven-
2. 1992 års fondkonvention :

tion"
means the International
1992 års
internationella
kon-

83

Bilaga 1
Ds 2003:000

Convention on the Establish-
vention om upprättandet av en

ment of an International Fund
internationell
fond

för

for Compensation
for
Oil
ersättning av skada orsakad av

Pollution Damage, 1992;

förorening genom olja.

3. "1992 Fund" means the
3. 1992 års fond : 1992 års

International Oil
Pollution
internationella oljeskadefond,

Compensation
Fund,
1992,
upprättad
genom
1992
års

established
under
the

1992
fondkonvention.

Fund Convention;

4.
"Contracting

State"
4. fördragsslutande stat : en

means a Contracting State to
stat som är part i detta

this
Protocol,
unless
stated
protokoll, om inte annat anges.

otherwise;

5. When provisions of the
5. När bestämmelser i 1992

1992
Fund
Convention
are
års
fondkonvention
införlivas

incorporated by reference into
med
detta
protokoll
genom

this Protocol, "Fund" in that
hänvisning skall med fond i

Convention
means
"Supple-
den
konventionen

avses

mentary Fund",
unless
stated
kompletter ande fond, om inte

otherwise;

annat anges.

6.
"Ship",

"Person",
6 . Fartyg, person, ägare, olja,

"Owner",
"Oil",
"Pollution
skada genom förorening, före-

Damage", "Preventive Measur-
byggande åtgärder
och
olycka

es" and "Incident" have the
har samma betydelse som i

same meaning as in Article I of
artikel I i 1992 års ansvarig-

the 1992 Liability Convention;
hetskonvention.

7.
"Contributing

Oil",
7. Avgiftspliktig olja, beräk-

"Unit
of
Account",
"Ton",
ningsenhet,
ton,
garant
och

"Guarantor"
and
"Terminal
terminal har samma betydelse

installation"
have
the

same
som i artikel 1 i 1992 års

meaning as in Article 1 of the
fondkonvention, om inte annat

1992 Fund Convention, unless
anges.

stated otherwise;

8.
"Established

claim"
8. s tyrkt fordran : en fordran

means a claim which has been
som har godkänts av 1992 års

recognised by the 1992 Fund
fond, eller godtagits genom ett

84

Ds 2003:000

Bilaga 1

or been accepted as admissible
för 1992 års fond bindande

by decision of a competent
beslut
av
behörig
domstol

court binding upon the 1992
vilket
inte

längre
kan

Fund not subject to ordinary
överklagas
med
ordinära

forms of review and which
rättsmedel, och som skulle ha

would
have
been
fully
ersatts fullt ut om inte den

compensated if the limit set
gräns som anges i artikel 4.1 i

out in Article 4(4), of the 1992
1992 års fondkonvention hade

Fund
Convention
had
not
tillämpats
för

den
aktuella

been applied to that incident;
olyckan.

9.

"Assembly"
means
the
9.
församling:
församlingen

Assembly of the International
för
2003
års

internationella

Oil
Pollution
Compensation
kompletterande oljeskadefond,

Supplementary
Fund,
2003,
om inte annat anges.

unless otherwise indicated;

10. o rganisation : Internatio

10.
"Organization"
means

the
International
Maritime
nella sjöfartsorganisationen.

Organization;

11. generalsekreteraren : org-

11.
"Secretary-General"

means the Secretary-General
anisationens
generalsekreter-

of the Organization.

are.

Article 2

Artikel 2

1.

An
International
1.

En

internationell

Supplementary
Fund

for
kompletterande
fond
för

compensation
for
pollution
ersättning
av

skada
genom

damage, to be named "The
förorening,
som skall
heta

International
Oil
Pollution
”2003
års

internationella

Compensation
Supplementary
kompletterande
oljeskade-

Fund,
2003" (hereinafter
"the
fond”
(nedan
kallad
”den

Supplementary
Fund"),
is
kompletterande

fonden”)

hereby established.

upprättas härmed.

2. The Supplementary Fund
2.

Den
kompletterande

shall in each Contracting State
fonden

skall
i

varje

be recognized as a legal person
fördragsslutande stat erkännas

85

Bilaga 1
Ds 2003:000

capable under the laws of that
som
juridisk

person
med

State of assuming rights and
behörighet enligt lagen i den

obligations and of being a
staten
att
förvärva
rättigheter

party
in
legal
proceedings
och åta sig skyldigheter samt

before the courts of that State.
att vara part i rättegång inför

Each Contracting
State
shall
domstol i denna stat. Varje

recognise the Director of the
fördragsslutande
stat
skall

Supplementary Fund
as
the
erkänna den
kompletterande

legal
representative
of
the
fondens

direktör

som

Supplementary Fund.

ställföreträdare

för

den

kompletterande fonden.

Article 3

Artikel 3

This
Protocol
shall
apply
Detta protokoll gäller endast

exclusively:

a) skada
genom
förorening

(a)
to
pollution
damage

caused:

som har uppkommit

(i)
in
the

territory,
i) inom en fördragsslutande

including the territorial sea, of
stats
territorium,
inbegripet

a Contracting State, and

dess territorialvatten, och

(ii)
in
the

exclusive
ii) inom en fördrags-

economic
zone

of
a
slutande

stats
exklusiva

Contracting
State,
established
ekonomiska

zon,

som

in accordance with inter-
fastställts

i
enlighet
med

national law, or, if a
folkrättens regler, eller, om en

Contracting
State
has
not
fördragsslutande
stat
inte
har

established such a zone, in an
fastställt
någon
sådan
zon,

area beyond and adjacent to
inom ett område utanför och

the territorial sea of that State
angränsande
till
den
statens

determined by that State in
territorialvatten,
vilket
har

accordance
with international
bestämts av den staten i

law and extending not more
enlighet med folkrättens regler

than 200 nautical miles from
och vilket inte sträcker sig

the baselines from which the
längre ut än 200 sjömil från de

breadth of its territorial sea is
baslinjer

varifrån

statens

86

Ds 2003:000

Bilaga 1

measured;

territorialvatten mäts,

(b)

to preventive measures,
b)
förebyggande åtgärder,

wherever taken, to prevent or
var de än vidtas, för att

minimise such damage.

förhindra eller begränsa sådan

skada.

Supplementary

Kompletterande ersättning

compensation

Article 4

Artikel 4

1. The Supplementary Fund
1.
Den
kompletterande

shall pay compensation to any
fonden
skall betala
ersättning

person

suffering
pollution
till var och en som har lidit

damage if such person has been
skada genom förorening,
om

unable to obtain full and
denna person inte har kunnat

adequate compensation for an
få full ersättning för en styrkt

established
claim
for
such
fordran
beträffande sådan

damage under the terms of the
skada
enligt
1992
års

1992

Fund
Convention,
fondkonvention,
på
grund av

because
the
total
damage
att de
sammanlagda
skadorna

exceeds, or there is a risk that
överstiger,
eller
riskerar
att

it will exceed, the applicable
överstiga,
den
tillämpliga

limit
of
compensation

laid
ersättningsgränsen
enligt

down in Article 4(4) of the
artikel 4.4 i 1992 års

1992
Fund
Convention
in
fondkonvention
för
en
och

respect of any one incident.

samma olycka.

2. (a)The aggregate amount
2. a) Det

sammanlagda

of compensation payable
by
ersättningsbelopp som
den

the Supplementary Fund under
kompletterande
fonden
skall

this Article shall in respect of
betala enligt denna artikel är

any one incident be limited, so
för en och samma olycka

that the total sum of that
begränsat så att summan av

amount
together
with

the
detta
belopp
och
det

amount

of
compensation
ersättningsbelopp som faktiskt

actually
paid
under
the
1992
har betalats
enligt
1992
års

87

Bilaga 1
Ds 2003:000

Liability
Convention and
the
ansvarighetskonvention
och

1992 Fund Convention within
1992 års fondkonvention inom

the scope of application of this
tillämpningsområdet
för
detta

Protocol shall not exceed 750
protokoll
inte
överstiger
750

million units of account.

miljoner beräkningsenheter.

(b) The amount of 750
b)
Det
belopp
om
750

million
units
of
account
miljoner
beräkningsenheter

mentioned
in
paragraph
2(a)
som anges i punkt 2 a skall

shall
be
converted
into
räknas om till inhemsk valuta

national currency on the basis
på grundval av det värde

of the value of that currency
valutan hade i förhållande till

by reference to the Special
den särskilda
dragningsrätten

Drawing Right on the date
den dag som fastställs av

determined
by
the
Assembly
församlingen för 1992 års fond

of the 1992 Fund for
för omräkning av det högsta

conversion
of
the

maximum
ersättningsbelopp
som
får

amount
payable
under
the
betalas

enligt
1992
års

1992 Liability and 1992 Fund
ansvarighetskonvention
och

Conventions.

1992 års fondkonvention.

3. Where the amount of
3. Om summan av styrkta

established
claims
against
the
fordringar mot den komplet-

Supplementary
Fund
exceeds
terande fonden överstiger det

the
aggregate
amount
of
sammanlagda

ersättningsbe-

compensation
payable
under
lopp som får betalas enligt

paragraph
2,
the

amount
punkt 2, skall det tillgängliga

available shall be distributed in
beloppet
fördelas
så
att

such a manner that the
förhållandet mellan varje styrkt

proportion
between

any
fordran och det ersättnings-

established
claim

and
the
belopp
som

fordringsägaren

amount

of
compensation
faktiskt

erhåller
enligt
detta

actually
recovered
by
the
protokoll är detsamma för alla

claimant
under
this
Protocol
fordringsägare.

shall be the same for all

claimants.

4.
Den

kompletterande

4. The Supplementary Fund

shall
pay
compensation
in
fonden
skall
betala
ersättning

88

Ds 2003:000

Bilaga 1

respect of established claims as
för styrkta
fordringar
enligt

defined in Article 1(8), and
definitionen i artikel 1.8, och

only in respect of such claims.
endast för sådana fordringar.

Article 5

Artikel 5

The
Supplementary
Fund
Den kompletterande fonden

shall
pay compensation
when
skall
betala
ersättning
när

the Assembly of the 1992
församlingen för 1992 års fond

Fund has considered that the
har funnit att det sammanlagda

total amount of the established
beloppet av styrkta fordringar

claims exceeds, or there is a
överstiger,
eller
att
det

risk that the total amount of
föreligger risk för att det

established claims
will exceed
sammanlagda
beloppet
av

the
aggregate
amount of
styrkta fordringar kommer att

compensation
available
under
överstiga, det
ersättnings-

Article 4(4) of the 1992 Fund
belopp

som
finns
tillgängligt

Convention and that as a
enligt artikel 4.4 i 1992 års

consequence the Assembly of
fondkonvention och att för-

the 1992 Fund has decided
samlingen för 1992 års fond,

provisionally
or
finally
that
som en följd av detta, har

payments will only be made
beslutat
interimistiskt
eller

for a proportion of any
slutligt att utbetalningar endast

established
claim.
The
kommer att göras för en del av

Assembly of the Supple-
varje
styrkt
fordran.
Den

mentary
Fund
shall
then
kompletterande fondens
för-

decide whether and to what
samling
skall
därefter besluta

extent
the
Supplementary
huruvida och i vilken utsträck-

Fund shall pay the proportion
ning

den
kompletterande

of any established claim not
fonden skall betala den del av

paid under the 1992 Liability
en styrkt fordran som inte har

Convention
and
the
1992
ersatts

enligt
1992
års

Fund Convention.

ansvarighetskonvention
och

1992 års fondkonvention.

89

Bilaga 1
Ds 2003:000

Article 6

Artikel 6

1. Subject to Article 15(2)
1. Om inte annat följer av

and (3), rights to compen-
artikel 15.2 och 15.3 upphör

sation against the Supple-
rätten till ersättning från den

mentary

Fund
shall

be
kompletterande fonden endast

extinguished only if they are
om rätten har upphört i

extinguished against
the
1992
förhållande till 1992 års fond

Fund under Article 6 of the
enligt artikel 6 i 1992 års

1992 Fund Convention.

fondkonvention.

2. A claim made against the
2.
En fordran som riktas

1992 Fund shall be regarded as
mot 1992 års fond skall

a claim made by the same
betraktas
som
en
fordran

claimant against the Supple-
framställd av samma fordrings-

mentary Fund.

ägare mot den kompletterande

fonden.

Article 7

Artikel 7

1. The provisions of Article
1.
Bestämmelserna
i

7(1), (2), (4), (5) and (6) of
artikel 7.1-2 och 7.4-6 i 1992

the
1992
Fund
Convention
års
fondkonvention

skall

shall apply to actions for
tillämpas i fråga om en talan

compensation brought against
om ersättning som har väckts

the
Supplementary
Fund
in
mot
den
kompletterande

accordance with Article 4(1) of
fonden i enlighet med artikel

this Protocol.

4.1 i detta protokoll.

2.

Where
an action
for
2.
Om
en talan
om

compensation
for
pollution
ersättning
för
skada
genom

damage
has
been
brought
förorening
har
väckts
mot

before
a
court
competent
fartygsägaren
eller
dennes

under Article IX of the 1992
garant vid en domstol som är

Liability

Convention against
behörig enligt artikel IX i 1992

the owner of a ship or his
års ansvarighetskonvention, är

guarantor,
such
court
shall
denna
domstol
med avseende

have
exclusive

jurisdictional
på samma skada ensam behörig

90

Ds 2003:000

Bilaga 1

competence
over
any action
att pröva en talan mot den

against

the

Supplementary
kompletterande
fonden
om

Fund for compensation under
ersättning
enligt
bestäm-

the provisions of Article 4 of
melserna i artikel 4 i detta

this Protocol in respect of the
protokoll. Om emellertid talan

same damage. However, where
om ersättning för skada genom

an action for compensation for
förorening
har
väckts
enligt

pollution
damage
under
the
1992
års
ansvarighetskon-

1992 Liability Convention has
vention vid domstol i en stat

been brought before a court in
som har tillträtt 1992 års

a Contracting State to the 1992
ansvarighetskonvention
men

Liability
Convention
but
not
inte detta protokoll, skall talan

to this Protocol, any action
mot
den
kompletterande

against

the

Supplementary
fonden enligt artikel 4 i detta

Fund under Article 4 of this
protokoll enligt kärandens val

Protocol shall at the option of
väckas antingen vid en domstol

the claimant be brought either
i den stat där den komplet-

before a court of the State
terande fonden har sitt säte

where

the

Supplementary
eller vid en enligt artikel IX i

Fund has its headquarters or
1992
års ansvarighetskonven-

before any court of a
tion behörig domstol i en stat,

Contracting
State
to
this
som har tillträtt detta proto-

Protocol
competent
under
koll.

Article IX of the 1992 Liability

Convention.

3. Om en talan mot 1992

3.
Notwithstanding para-

graph 1, where an action for
års fond om ersättning för

compensation
for
pollution
skada
genom förorening har

damage against the 1992 Fund
väckts vid en domstol i en stat

has been brought before a
som är part i 1992 års

court in a Contracting State to
fondkonvention
men inte i

the 1992 Fund Convention but
detta
protokoll,

skall,
utan

not to this Protocol, any
hinder av punkt 1, en

related

action
against
the
anknytande
talan
mot
den

Supplementary
Fund
shall, at
kompletterande
fonden,
efter

the option of the claimant, be
kärandens val, väckas antingen

91

Bilaga 1
Ds 2003:000

brought either before a court vid en domstol i den stat där of the State where the den kompletterande fonden Supplementary Fund has its har sitt säte eller vid en enligt headquarters or before any punkt 1 behörig domstol i en court of a Contracting State fördragsslutande stat. competent under paragraph 1.

Article 8

Artikel 8

1.
Subject to any decision
1.

En
dom
som

har

concerning
the
distribution
meddelats

mot

den

referred to in Article 4(3) of
kompletterande fonden
av en

this
Protocol, any
judgment
domstol som är behörig enligt

given against the Supple-
artikel 7 i detta protokoll skall,

mentary Fund by a court
om domen kan verkställas i

having jurisdiction in accord-
den stat där den meddelades

ance with Article 7 of this
och där inte längre kan

Protocol, shall, when it has
överklagas med ordinära rätts-

become enforceable
in
the
medel, erkännas och verkställas

State of origin and is in that
i alla
fördragsslutande
stater

State no longer subject to
under
de
förutsättningar
som

ordinary forms of review, be
anges i artikel X i 1992 års

recognized and enforceable in
ansvarighetskonvention

samt

each Contracting State on the
med iakttagande av beslut om

same
conditions
as
are
fördelningen enligt artikel 4.3 i

prescribed in Article X of the
detta protokoll.

1992 Liability Convention.

2.

En

fördragsslutande

2. A Contracting State may

apply other rules for the
stat

får

tillämpa

andra

recognition
and
enforcement
bestämmelser
om
erkännande

of judgments, provided
that
och
verkställighet
av
domar,

their effect is to ensure that
om
tillämpningen
av
dessa

judgments
are recognised
and
bestämmelser
leder
till
att

enforced at least to the same
domar erkänns och verkställs i

extent as under paragraph 1.
minst samma utsträckning som

i enlighet med punkt 1.

92

Ds 2003:000 Bilaga 1

Article 9

Artikel 9

1.

The
Supplementary
1.
Den
kompletterande

Fund shall, in respect of any
fonden
inträder, såvitt avser

amount
of compensation for
belopp som den komplet-

pollution damage paid by the
terande fonden har betalat i

Supplementary
Fund
in
ersättning
för
skada
genom

accordance with Article
4(1),
förorening enligt artikel 4.1 i

of this Protocol, acquire by
detta protokoll, i den rätt som

subrogation the rights that the
den som har fått sådan

person
so compensated
may
ersättning kan ha enligt 1992

enjoy under the 1992 Liability
års
ansvarighetskonvention

Convention against the owner
mot ägaren eller dennes garant.

or his guarantor.

2.
Den
kompletterande

2.

The
Supplementary

Fund shall acquire by sub-
fonden inträder i den rätt som

rogation the rights that the
den som har fått ersättning

person compensated by it may
från
den
kompletterande

enjoy under the 1992 Fund
fonden kan ha enligt 1992 års

Convention against the
1992
fondkonvention mot 1992 års

Fund.

fond.

3. Nothing in this Protocol
3.
Bestämmelserna i detta

shall prejudice any right of
protokoll
inskränker
inte
den

recourse or subrogation of the
kompletterande
fondens
reg-

Supplementary
Fund
against
ress-
eller
subrogationsrätt

persons
other
than

those
mot annan person än som

referred to in the preceding
avses i de föregående punk-

paragraphs. In any event the
terna. Under alla förhållanden

right
of
the
Supplementary
skall
den
kompletterande

Fund
to
subrogation
against
fondens subrogationsrätt
mot

such person shall not be less
en sådan person inte vara

favourable than that of an
mindre förmånlig än den rätt

insurer of the person to whom
som tillkommer en försäk-

compensation has been paid.
ringsgivare för den som erhållit

ersättning.

93

Bilaga 1

Ds 2003:000

4. Without prejudice to any
4. Om

en

fördrags-

other rights of subrogation or
slutande
stat
eller

en

recourse against the Supple-
myndighet i en sådan stat

mentary
Fund
which
may
enligt bestämmelser i nationell

exist, a Contracting State or
lag har betalat ersättning för

agency thereof which has paid
skada
genom
förorening
skall

compensation
for
pollution
staten
eller
myndigheten

damage
in
accordance
with
inträda i den rätt som den som

provisions of national law shall
erhållit ersättning
skulle
ha

acquire
by
subrogation
the
haft
enligt
detta
protokoll.

rights which the person so
Detta får dock inte hindra att

compensated

would
have
andra
subrogations-
eller

enjoyed under this Protocol.
regressrätter
som
kan finnas

görs
gällande
mot

den

kompletterande fonden.

Contributions

Avgifter

Article 10

Artikel 10

1.
Annual contributions to
1.
Årsavgifter

till

den

the Supplementary Fund shall
kompletterande fonden skall, i

be made in respect of each
fråga om varje fördrags-

Contracting
State
by
any
slutande stat, betalas av var och

person who, in the calendar
en som under det kalenderår

year referred to in Article
som avses i artikel 11.2 a eller

11(2)(a) or (b), has received in
11.2 b tagit emot sammanlagt

total quantities exceeding 150
mer än 150 000 ton

000 tons:

a)
avgiftspliktig
olja
som

(a) in the ports or terminal

installations in the territory of
transporterats till sjöss till en

that
State
contributing
oil
hamn eller en terminal inom

carried by sea to such ports or
den statens område, och

terminal installations; and

b)
avgiftspliktig
olja
i
en

(b)
in any
installations

situated in the territory of that
anläggning
som
är
belägen

94

Ds 2003:000

Bilaga 1

Contracting State contributing
inom
den
fördragsslutande

oil which has been carried by
statens område, om denna olja

sea and discharged in a port or
transporterats
till
sjöss
och

terminal installation of a non-
lossats i en hamn eller en

Contracting
State,
provided
terminal i en stat som inte är

that contributing oil shall only
fördragsslutande
stat,
varvid

be taken into account by virtue
denna olja endast skall tas med

of this subparagraph on first
i
beräkningen
enligt
denna

receipt in a Contracting State
bestämmelse

när
den
första

after its discharge in that non-
gången tas emot i en

Contracting State.

fördragsslutande
stat efter
att

ha lossats i en stat som inte är

en fördragsslutande stat.

2. The provisions of Article

2.
Bestämmelserna
i

10(2), of the 1992 Fund
artikel 10.2 i 1992 års

Convention
shall apply
in
fondkonvention
skall
gälla i

respect of the obligation to pay
fråga
om
skyldigheten
att

contributions

to

the
betala
avgifter

till
den

Supplementary Fund.

kompletterande fonden.

Article 11

Artikel 11

1. With a view to assessing

1.
För
att
fastställa
den

the
amount
of
annual
årsavgift som,
om
årsavgifter

contributions due, if any, and
skall utgå, skall betalas, skall

taking account of the necessity
församlingen

med
beaktande

to maintain
sufficient liquid
av
nödvändigheten
av
att

funds, the Assembly shall for
tillräckliga likvida medel finns,

each calendar year make an
för varje kalenderår göra en

estimate in the form of a
beräkning i form av en budget

budget of:

av:

(i)
Expenditure

i)
Utgifter

(a)
costs
and
expenses
of

a)
kostnader och
utgifter

the
administration
of
the
för
den

kompletterande

Supplementary Fund
in
the
fondens förvaltning under året

relevant year
and
any deficit
samt
eventuellt
underskott

95

Bilaga 1

Ds 2003:000

from
operations
in
preceding
från
verksamheten

under

years;

föregående år,

(b)
payments
to
be made
b)
utbetalningar
från den

by the Supplementary Fund in
kompletterande
fonden
under

the relevant year for the
året för betalning av fordringar

satisfaction
of
claims
against
mot
den
kompletterande

the Supplementary
Fund
due
fonden enligt artikel 4, däri

under
Article

4,
including
inbegripet återbetalning av lån

repayments

on

loans
som tidigare har tagits upp av

previously
taken
by
the
den
kompletterande
fonden

Supplementary
Fund
for
the
för att betala sådana fordringar.

satisfaction of such claims;

ii)
Inkomster

(ii)
Income

(a)
surplus

funds
from
a)
överskott
från
verk-

operations in preceding years,
samheten under föregående år,

including any interest;

däri inbegripet eventuell ränta,

(b)
annual contributions, if
b)
årsavgifter,
om
sådana

required to balance the budget;
erfordras för
att

balansera

budgeten, och

(c)
any other income.

c)
andra inkomster.

2.
The Assembly
shall
2.
Församlingen

skall

decide the total amount of
fastställa
det
sammanlagda

contributions to be levied. On
beloppet av de avgifter som

the basis of that decision, the
skall tas ut. På grundval av det

Director of the Supplementary
beslutet skall den komplet-

Fund shall, in respect of each
terande fondens
direktör för

Contracting State, calculate for
varje
fördragsslutande
stat

each person referred to in
beräkna den årsavgift som var

Article 10, the amount of that
och en som avses i artikel 10

person's annual contribution:
skall betala,

(a)
insofar as the contri-
a)
i
den
utsträckning

bution is for the satisfaction of
avgiften är avsedd att användas

payments
referred

to
in
till betalning av fordringar som

paragraph 1(i)(a) on the basis
avses i punkt 1 i a, på grundval

of a fixed sum for each ton of
av ett bestämt belopp per ton

96

Ds 2003:000

Bilaga 1

contributing oil received in the
avgiftspliktig
olja
som
den

relevant State by such person
avgiftsskyldige
under
före-

during
the preceding calendar
gående
kalenderår
mottagit i

year; and

ifrågavarande stat, och

(b)
insofar
as
the contri-
b)
i
den
utsträckning

bution is for the satisfaction of
avgiften är avsedd att användas

payments

referred
to
in
till betalning av fordringar som

paragraph 1(i)(b) on the basis
avses i punkt 1 i b, på grundval

of a fixed sum for each ton of
av ett bestämt belopp per ton

contributing
oil
received
by
avgiftspliktig
olja
som
den

such
person
during
the
avgiftsskyldige mottagit under

calendar year preceding that in
kalenderåret
före
det
då

which the incident in question
ifrågavarande olycka inträffade,

occurred,
provided
that State
om denna stat vid tidpunkten

was a Contracting State to this
för olyckan var part i detta

Protocol at the date of the
protokoll.

incident.

3. De belopp som avses i

3. The sums referred to in

paragraph 2 shall be arrived at
punkt 2 erhålls genom att dela

by dividing the relevant total
det sammanlagda avgiftsbelopp

amount
of
contributions
som
erfordras

med
den

required by the total amount
sammanlagda mängden avgifts-

of contributing oil received in
pliktig olja som mottagits i alla

all Contracting States in the
fördragsslutande
stater under

relevant year.

ifrågavarande år.

4.
The annual contribution
4.
Årsavgiften
förfaller

shall be due on the date to be
till betalning enligt vad som

laid down in the Internal
bestäms i den kompletterande

Regulations of the Supple-
fondens
interna

reglemente.

mentary Fund. The Assembly
Församlingen
får
besluta om

may decide on a different date
ett
annat
datum
för

of payment.

betalningen.

5.

The
Assembly
may
5.
Församlingen
får

decide, under conditions to be
besluta,
enligt

vad
som

laid down
in
the
Financial
fastställts

i

den

97

Bilaga 1
Ds 2003:000

Regulations
of
the
kompletterande
fondens

Supplementary Fund, to make
ekonomiska
reglemente,
att

transfers

between
funds
överföra medel
mellan
de

received
in
accordance
with
fonder som
upprättats enligt

paragraph

2(a) and
funds
punkt 2 a och 2 b.

received
in
accordance
with

paragraph 2(b).

Article 12

Artikel 12

1. The provisions of Article
1.
Bestämmelserna
i

13 of the 1992 Fund
artikel 13 i 1992 års fond-

Convention
shall
apply
to
konvention
tillämpas
på

contributions to the Supple-
avgifter till den komplet-

mentary Fund.

terande fonden.

2.
A
Contracting
State
2.
En
fördragsslutande

itself
may
assume

the
stat kan själv ta på sig

obligation to pay contributions
skyldigheten att betala avgifter

to the Supplementary Fund in
till den kompletterande fonden

accordance with the procedure
i enlighet med det förfarande

set out in Article 14 of the
som anges i artikel 14 i 1992

1992 Fund Convention.

års fondkonvention.

Article 13

Artikel 13

1.
Contracting States shall
1.
De
fördragsslutande

communicate to
the Director
staterna
skall
underrätta

of the Supplementary
Fund
direktören för den komplet-

information on oil receipts in
terande fonden om mot-

accordance with Article 15 of
tagande av olja i enlighet med

the
1992 Fund
Convention
artikel 15 i 1992 års

provided,
however,

that
fondkonvention, varvid under-

communications
made to
the
rättelser till direktören
för

Director of the 1992 Fund
1992 års fond enligt artikel

under Article 15(2), of the
15.2 i 1992 års fondkonvention

1992
Fund
Convention

shall
även
skall
anses
ha lämnats

98

Ds 2003:000

Bilaga 1

be deemed to have been made
enligt detta protokoll.

also under this Protocol.

2.
Om
en

fördrags-

2.
Where
a Contracting

State does not fulfil its
slutande
stat inte
fullgör

obligations
to
submit

the
skyldigheten
att
lämna
den

communication
referred
to in
underrättelse
som
avses i

paragraph 1 and this results in
punkt 1 detta resulterar i

a financial loss for the
ekonomisk
förlust
för
den

Supplementary
Fund,

that
kompletterande fonden, är den

Contracting
State
shall
be
staten skyldig att ersätta den

liable
to
compensate

the
kompletterande fonden denna

Supplementary Fund for such
förlust.
Församlingen
skall

loss.
The Assembly shall, on
efter
rekommendation
från

the recommendation
of
the
den kompletterande
fondens

Director of the Supplementary
direktör besluta om en sådan

Fund,
decide
whether
such
ersättning skall betalas av den

compensation shall be payable
fördragsslutande staten.

by that Contracting State.

Article 14

Artikel 14

1.
Notwithstanding Article
1.
Utan hinder av artikel

10, for the purposes of this
10 skall vid tillämpningen av

Protocol there shall be deemed
detta protokoll varje fördrags-

to be a minimum receipt of 1
slutande stat anses ta emot

million tons of contributing oil
minst

en
miljon
ton

in each Contracting State.

avgiftspliktig olja.

2.
When
the
aggregate
2.
Om den sammanlagda

quantity
of
contributing
oil
mängd avgiftspliktig
olja
som

received in a Contracting State
tas emot i en fördragsslutande

is less than 1 million tons, the
stat understiger en miljon ton,

Contracting State shall assume
skall
de
förpliktelser
som

the obligations that would be
skulle ha åvilat var och en som

incumbent under this Protocol
varit skyldig att bidra till den

on any person who would be
kompletterande fonden för olja

liable
to
contribute
to
the
som
tagits
emot
inom
den

99

Bilaga 1
Ds 2003:000

Supplementary Fund in respect
statens område, övertas av den

of oil received within the
fördragsslutande
staten, i den

territory of that State in so far
utsträckning
det
inte
finns

as no liable person exists for
någon person som är ansvarig

the aggregated quantity of oil
för
den
sammanlagda
mängd

received.

olja som tas emot.

Article 15

Artikel 15

1. If in a Contracting State
1. Om det i en fördrags-

there is no person meeting the
slutande stat inte finns någon

conditions of Article 10, that
person som uppfyller kraven i

Contracting State shall for the
artikel 10, skall den fördrags-

purposes
of
this
Protocol
slutande staten, vid tillämp-

inform the Director of the
ningen
av
detta
protokoll,

Supplementary Fund thereof.
informera den kompletterande

fondens direktör om detta.

2.
No compensation shall
2.
Den
kompletterande

be paid by the Supplementary
fonden
skall
inte
betala

Fund for pollution damage in
ersättning
för
skada
genom

the territory, territorial sea or
förorening inom en fördrags-

exclusive
economic
zone
or
slutande
stats

territorium,

area determined in accordance
territorialvatten eller exklusiva

with Article 3(a)(ii), of this
ekonomiska
zon
eller område

Protocol,
of
a
Contracting
som bestämts i enlighet med

State in respect of a given
artikel 3 a ii i detta protokoll

incident

or
for

preventive
för en bestämd olycka eller för

measures,
wherever
taken,
to
förebyggande åtgärder,
var de

prevent

or
minimize
such
än vidtas, för att förhindra eller

damage,
until
the
obligations
begränsa
sådan
skada,
innan

to
communicate

to

the
skyldigheten att underrätta den

Director of the Supplementary
kompletterande fondens direk-

Fund
according
to Article
tör i enlighet med artikel 13.1

13(1) and paragraph 1 of this
och punkt 1 i denna artikel har

Article
have
been
complied
fullgjorts av den fördrags-

with
in
respect
of
that
slutande staten för alla år före

100

Ds 2003:000

Bilaga 1

Contracting State for all years
denna olycka.

prior to the occurrence of that

incident.

Församlingen
skall
i
det

The

Assembly

shall

determine
in

the
Internal
interna reglementet fastställa

Regulations the circumstances
under vilka omständigheter en

under

which

a
Contracting
fördragsslutande
stat

skall

State shall be considered as
anses ha brustit i sina

having failed to comply with
skyldigheter.

its obligations.

3.
Om
ersättning
har

3.
Where compensation has

been
denied
temporarily
in
vägrats tillfälligt i enlighet med

accordance
with
paragraph 2,
punkt 2, skall ersättning vägras

compensation
shall be
denied
slutligt i fråga om den olyckan

permanently in respect of that
om skyldigheterna att under-

incident if the obligations to
rätta
den
kompletterande

communicate
to
the
Director
fondens direktör enligt artikel

of
the
Supplementary
Fund
13.1 och punkt 1 i denna

under

Article

13(1)

and
artikel inte har fullgjorts inom

paragraph 1 of this Article,
ett år efter det att den

have not been complied with
kompletterande fondens direk-

within one year after the
tör
har
underrättat

den

Director of the Supplementary
fördragsslutande
staten
om

Fund

has

notified

the
dess
underlåtenhet

att

Contracting State of its failure
rapportera.

to report.

4.
Alla avgifter som skall

4.

Any

payments
of

contributions

due
to
the
betalas till den kompletterande

Supplementary
Fund
shall
be
fonden skall räknas av från

set
off
against

compensation
ersättning som skall betalas till

due to the debtor, or the
gäldenären
eller
dennes

debtor's agents.

företrädare.

101

Bilaga 1
Ds 2003:000

Organization and
Organisation och

administration
förvaltning

Article 16
Artikel 16

1. The Supplementary Fund shall have an Assembly and a Secretariat headed by a Director.

2. Articles 17 to 20 and 28 to 33 of the 1992 Fund Convention shall apply to the Assembly, Secretariat and Director of the Supplementary Fund.

1. Den kompletterande fonden skall ha en församling och ett sekretariat som leds av en direktör.

2. Artiklarna 17–20 och 28–33 i 1992 års fondkonvention skall tillämpas på församlingen, sekretariatet och den kompletterande fondens direktör.

3. Article 34 of the 1992 3. Artikel 34 i 1992 års

Fund
Convention
shall apply
fondkonvention skall tillämpas

to the Supplementary Fund.

på den kompletterande fonden.

Article 17

Artikel 17

1.
The Secretariat of
the
1.
Sekretariatet för
1992

1992 Fund, headed by the
års fond, som leds av

Director of the 1992 Fund,
direktören för 1992 års fond,

may also function as the
får
också
fungera
som

Secretariat and the Director of
sekretariat
och
direktör
för

the Supplementary Fund.

den kompletterande fonden.

2.
If, in accordance with
2.
Om
sekretariatet
och

paragraph 1, the Secretariat and
direktören för 1992 års fond

the Director of the 1992 Fund
också
utför uppgifter enligt

also perform the function of
punkt 1 som sekretariat och

Secretariat and Director of the
direktör för den komplet-

Supplementary
Fund,
the
terande fonden,
skall
den

Supplementary
Fund shall
be
kompletterande
fonden
vid

represented,
in
cases
of
intressekonflikter mellan 1992

conflict of interests between
års
fond
och
den

102

Ds 2003:000

Bilaga 1

the 1992 Fund and
the
kompletterande
fonden

Supplementary Fund, by
the
företrädas av
församlingens

Chairman of the Assembly.

ordförande.

3.
The
Director of
the
3.

Den
kompletterande

Supplementary Fund, and the
fondens
direktör
och
den

staff and experts appointed by
personal och de experter som

the
Director
of
the
den
kompletterande
fondens

Supplementary Fund, perfor-
direktör har utsett, skall när de

ming their duties under this
fullgör
sina
uppgifter
enligt

Protocol and the 1992 Fund
detta protokoll och 1992 års

Convention,

shall
not
be
fondkonvention
inte
anses ha

regarded
as
contravening
the
brutit
mot bestämmelserna i

provisions of Article 30 of the
artikel 30 i 1992 års

1992
Fund

Convention as
fondkonvention,
som
de

applied by Article 16(2) of this
tillämpas genom artikel 16.2 i

Protocol
insofar
as
they
detta protokoll, när de fullgör

discharge
their
duties
in
sina uppgifter i enlighet med

accordance with this Article.
denna artikel.

4.

The

Assembly
shall
4.

Församlingen
skall

endeavour
not
to
take
sträva efter att inte fatta beslut

decisions which are incom-
som är oförenliga med beslut

patible with decisions taken by
som har fattats av församlingen

the Assembly of the 1992
för 1992 års fond. Om olika

Fund. If differences of opinion
meningar uppkommer rörande

with
respect
to
common
gemensamma

förvaltnings-

administrative issues arise, the
frågor skall församlingen söka

Assembly shall try to reach a
nå enighet med 1992 års fonds

consensus with the Assembly
församling i en anda av

of the 1992 Fund, in a spirit of
ömsesidigt samarbete och med

mutual
cooperation and
with
de
båda

organisationernas

the common aims of both
gemensamma mål för ögonen.

organizations in mind.

5.

Den
kompletterande

5.

The
Supplementary

Fund shall reimburse the 1992
fonden skall till 1992 års fond

Fund all costs and expenses
återbetala
alla kostnader och

arising

from
administrative
utgifter som 1992 års fond har

103

Bilaga 1

Ds 2003:000

services performed by the 1992
haft för administrativa tjänster

Fund on behalf of the
vilka den har utfört för den

Supplementary Fund.

kompletterande

fondens

räkning.

Transitional provisions

Artikel 18

Article 18

Övergångsbestämmelser

1. Subject to paragraph 4,
1. Om inte annat följer av

the aggregate amount of the
punkt 4, skall det sammanlagda

annual
contributions
payable
beloppet
av
årsavgifter
för

in respect of contributing oil
avgiftspliktig
olja
som
har

received
in
a

single
tagits emot i en enskild

Contracting
State
during a
fördragsslutande stat under ett

calendar year shall not exceed
kalenderår inte överstiga 20 %

20% of the total amount of
av det totala beloppet av

annual
contributions
pursuant
årsavgifter enligt detta proto-

to this Protocol in respect of
koll för det kalenderåret.

that calendar year.

2.
Om
tillämpningen
av

2. If the application of the

provisions in Article 11(2) and
bestämmelserna
i
artikel 11.2

(3) would result in the
och 11.3 leder till att det

aggregate
amount

of
the
sammanlagda

beloppet
av

contributions

payable
by
avgifter som skall betalas av de

contributors

in
a

single
avgiftsskyldiga
i
en
enskild

Contracting State in respect of
fördragsslutande
stat
för
ett

a given calendar year exceeding
kalenderår överstiger 20 % av

20% of the total annual
summan av årsavgifter, skall de

contributions,

the

contri-
avgifter som skall betalas av de

butions

payable

by
all
avgiftsskyldiga
i
den
staten

contributors in that State shall
minskas
proportionellt
så
att

be reduced pro rata so that
deras
sammanlagda
avgifter

their aggregate
contributions
motsvarar 20 % av den totala

equal 20% of the total annual
summan av årsavgifter till den

contributions
to the
Supple-
kompletterande fonden för det

104

Ds 2003:000

Bilaga 1

mentary Fund in respect of
året.

that year.

3.
Om de
avgifter
som

3.

If the
contributions

payable by persons in a given
skall
betalas

av
de

Contracting
State
shall
be
avgiftsskyldiga i en för-

reduced pursuant to paragraph
dragsslutande

stat
skall

2, the contributions payable by
minskas enligt punkt 2, skall

persons
in

all
other
de avgifter som skall betalas av

Contracting
States
shall
be
de
avgiftsskyldiga
i övriga

increased pro rata so as to
fördragsslutande
stater
ökas

ensure that the total amount of
proportionellt så att den totala

contributions
payable by
all
summan av avgifter som skall

persons liable to contribute to
betalas av de som är skyldiga

the
Supplementary
Fund
in
att betala avgifter till den

respect of the calendar year in
kompletterande
fonden
för

question will reach the total
kalenderåret i
fråga
kommer

amount
of

contributions
att uppgå till den summa av

decided by the Assembly.

avgifter som har beslutats av

församlingen.

4.
The provisions in para-
4.
Bestämmelserna
i

graphs 1 to 3 shall operate
punkterna
1–3
skall
tillämpas

until the total quantity of
till dess att den totala mängden

contributing oil received in all
avgiftspliktig
olja
som
har

Contracting
States
in
a
tagits emot i de fördrags-

calendar
year,
including
the
slutande
staterna under
ett

quantities referred to in Article
kalenderår, med
de
mängder

14(1), has reached 1 000
som anges i artikel 14.1

million tons or until a period
inräknade, uppgår till 1 000

of 10 years after the date of
miljoner ton, dock längst till

entry into force of this
dess att tio år har gått från det

Protocol has elapsed, which-
att detta protokoll trädde i

ever occurs earlier.

kraft.

105

Bilaga 1
Ds 2003:000

Final clauses

Article 19

Signature, ratification, acceptance, approval and accession

1. This Protocol shall be open for signature at London from 31 July 2003 to 30 July 2004.

2. States may express their consent to be bound by this Protocol by:

(a) signature without reservation as to ratification, acceptance or approval; or

(b) signature subject to ratification, acceptance or approval followed by ratification, acceptance or approval; or

(c) accession.

3. Only Contracting States to the 1992 Fund Convention may become Contracting States to this Protocol.

4. Ratification, acceptance, approval or accession shall be effected by the deposit of a formal instrument to that effect with the Secretary-

Slutbestämmelser

Artikel 19

Undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande och anslutning

1. Detta protokoll skall stå öppet för undertecknande i London från och med den 31 juli 2003 till och med den 30 juli 2004.

2. En stat får uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av detta protokoll genom

a) undertecknande utan förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande, eller

b) undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande följt av ratifikation, godtagande eller godkännande, eller

c) anslutning.

3. Enbart stater som är parter i 1992 års fondkonvention får ansluta sig till detta protokoll.

4. Ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning skall verkställas genom att ett formellt instrument för detta ändamål

106

Ds 2003:000

Bilaga 1

General.

deponeras

hos
general-

sekreteraren.

Article 20

Artikel 20

Information on contributing
Information om avgiftspliktig

oil

olja

Before this Protocol comes
En stat skall innan detta

into force for a State, that State
protokoll träder i kraft för

shall,
when

signing

this
staten,
när
den undertecknar

Protocol
in
accordance
with
protokollet
i
enlighet

med

Article
19(2)(a),
or
when
artikel 19.2 a, eller deponerar

depositing
an
instrument
ett instrument som avses i

referred to in Article 19(4) of
artikel 19.4 i detta protokoll,

this
Protocol,
and
annually
och därefter årligen den dag

thereafter at a date to be
som generalsekreteraren
bes-

determined by the Secretary-
tämmer, underrätta general-

General,
communicate to
the
sekreteraren
om
namn
och

Secretary-General the name
adress på personer som för den

and address of any person who
staten är skyldiga att betala

in respect of that State would
avgifter till den komplet-

be liable to contribute to the
terande
fonden enligt
artikel

Supplementary Fund pursuant
10. Staten skall också lämna

to Article 10 as well as data on
uppgift
om
de
mängder

the
relevant
quantities
of
avgiftspliktig
olja
som

tagits

contributing
oil
received
by
emot av en sådan person inom

any such person in the
den statens
territorium

under

territory of that State during
det närmast föregående kalen-

the preceding calendar year.
deråret.

Article 21

Artikel 21

Entry into force

Ikraftträdande

1.
This Protocol shall enter
1.
Detta
protokoll
träder

107

Bilaga 1
Ds 2003:000

into
force

three
months
i kraft tre månader efter det att

following the date on which
följande
förutsättningar
är

the following requirements are
uppfyllda:

fulfilled:

a)
När
minst
åtta
stater

(a) at least eight States

have
signed

the

Protocol
har
undertecknat
protokollet

without
reservation
as
to
utan förbehåll för ratifikation,

ratification,

acceptance
or
godtagande eller godkännande,

approval,
or
have

deposited
eller
har

deponerat

sina

instruments

of
ratification,
ratifikations-,
godtagande-,

acceptance,

approval

or
godkännande- eller anslut-

accession with the Secretary-
ningsinstrument
hos
general-

General; and

sekreteraren.

(b) the Secretary-General
b)
När
generalsekreter-

has received information from
aren har fått information från

the Director of the 1992 Fund
direktören för 1992 års fond

that those persons who would
om att de som är skyldiga att

be
liable

to
contribute
betala avgift enligt artikel 10

pursuant to Article 10 have
tog
emot

sammanlagt
minst

received
during
the
preceding
450 miljoner ton avgiftspliktig

calendar year a total quantity
olja
under
det
närmast

of at least 450 million tons of
föregående
kalenderåret
med

contributing oil, including the
de mängder som anges i artikel

quantities referred to in Article
14.1 inräknade.

14(1).

2.
För
de

stater

som

2.
For
each State
which

signs
this
Protocol
without
undertecknar detta protokoll

reservation
as

to
ratification,
utan förbehåll för ratifikation,

acceptance
or
approval,
or
godtagande eller godkännande,

which

ratifies,

accepts,
eller
som

ratificerar,
godtar,

approves or accedes to this
godkänner eller ansluter sig till

Protocol,
after
the
conditions
detta protokoll efter det att

in paragraph 1 for entry into
villkoren i punkt 1 har

force have been met, the
uppfyllts,
träder protokollet i

Protocol shall enter into force
kraft tre månader efter det att

three
months

following
the
staten har
deponerat

veder-

108

Ds 2003:000
Bilaga 1

date of the deposit by such State of the appropriate instrument.

3. Notwithstanding paragraphs 1 and 2, this Protocol shall not enter into force in respect of any State until the 1992 Fund Convention enters into force for that State.

Article 22

First session of the Assembly

börligt instrument.

3. Utan hinder av punkterna 1 och 2 träder detta protokoll inte i kraft för en stat förrän 1992 års fondkonvention träder i kraft för den staten.

Artikel 22

Första mötet med församlingen

The Secretary-General shall convene the first session of the Assembly. This session shall take place as soon as possible after the entry into force of this Protocol and, in any case, not more than thirty days after such entry into force.

Generalsekreteraren skall sammankalla församlingens första möte. Mötet skall äga rum så snart som möjligt efter det att detta protokoll har trätt i kraft och i varje fall inte senare än trettio dagar efter ikraftträdandet.

Article 23
Artikel 23

Revision and amendment
Revision och ändring

1. A conference for the purpose of revising or amending this Protocol may be convened by the Organization.

2. The Organization shall convene a Conference of Contracting States for the

1. Organisationen får sammankalla en konferens för att revidera eller ändra detta protokoll.

2. Organisationen skall sammankalla en sådan konferens med de fördrags-

109

Bilaga 1
Ds 2003:000

purpose
of
revising
or
slutande
staterna för
att

amending this Protocol at the
revidera
eller
ändra
detta

request
of not
less than
one
protokoll
om
minst
en

third of all Contracting States.
tredjedel av dem begär det.

Article 24

Artikel 24

Amendment of compensation

Ändring av

limit

begränsningsbelopp

1. Upon the request of at
1. På begäran av minst en

least one quarter of the
fjärdedel av de fördrags-

Contracting
States,
any
slutande
staterna
skall
ett

proposal to amend the limit of
förslag

till
ändring
av

the
amount
of compensation
ansvarsgränserna enligt artikel

laid down in Article 4(2)(a),
4.2 a genom general-sek-

shall be circulated by the
reterarens
försorg sändas
till

Secretary-General
to
all
alla

medlemmar
i

Members of the Organization
organisationen
och
till
alla

and to all Contracting States.
fördragsslutande stater.

2.
Any
amendment
pro-
2.
Ett förslag till ändring

posed and circulated as above
som sänts enligt ovan skall

shall be submitted to the Legal
senast inom sex månader från

Committee
of

the
översändandet lämnas över till

Organization for consideration
organisationens

juridiska

at a date at least six months
kommitté för övervägande.

after the date of its circulation.
3.
Alla stater
som
är

3. All Contracting States to

this Protocol, whether or not
parter i detta protokoll har,

Members of the Organization,
oavsett om de är medlemmar i

shall be entitled to participate
organisationen
eller
inte,
rätt

in the proceedings of the Legal
att delta i juridiska kommitténs

Committee
for

the
förhandlingar för övervägande

consideration and adoption of
och antagande av ändringar.

amendments.

4.
Ändringar skall antas

4.
Amendments
shall be

110

Ds 2003:000
Bilaga 1

adopted by a two-thirds majority of the Contracting States present and voting in the Legal Committee, expanded as provided for in paragraph 3, on condition that at least one half of the Contracting States shall be present at the time of voting.

med två tredjedels majoritet av de fördragsslutande stater som är närvarande och som röstar i juridiska kommittén, med den ökning i antalet som föranleds av punkt 3, dock under förutsättning att minst hälften av de fördragsslutande staterna är närvarande vid omröstningstillfället.

5. When acting on a pro- 5. När juridiska kom-

posal to amend the limit, the Legal Committee shall take into account the experience of incidents and in particular the amount of damage resulting therefrom and changes in the monetary values.

6.(a) No amendments of the limit under this Article may be considered before the date of entry into force of this Protocol nor less than three years from the date of entry into force of a previous amendment under this Article;

(b) The limit may not be increased so as to exceed an amount which corresponds to the limit laid down in this Protocol increased by six per cent per year calculated on a compound basis from the date when this Protocol is opened for signature to the date on

mittén behandlar ett förslag till ändring av gränserna skall den ta hänsyn till inträffade olyckor och i synnerhet omfattningen av de skador som orsakats av dem samt till förändringar i penningvärdena.

6. a) Ändringar i gränserna med stöd av denna artikel får inte övervägas förrän detta protokoll har trätt i kraft och inte heller förrän tre år har förflutit från den dag en tidigare ändring med stöd av denna artikel har trätt i kraft.

b) Gränsen får inte höjas så att beloppet kommer att överstiga den gräns som lagts fast i detta protokoll ökat med sex procent per år, inklusive den procentuella höjningen från föregående år, räknat från och med den dag protokollet öppnades för undertecknande

111

Bilaga 1
Ds 2003:000

which the Legal Committee's decision comes into force;

(c) The limit may not be increased so as to exceed an amount which corresponds to the limit laid down in this Protocol multiplied by three.

till och med den dag juridiska kommitténs beslut träder i kraft.

c) Gränsen får inte höjas så att den med tre gånger överstiger den gräns som lagts fast i detta protokoll.

7. Any amendment adop- 7. En ändring som har

ted in accordance with para-
antagits i enlighet med punkt 4

graph 4 shall be notified by the
skall av
organisationen delges

Organization to all Con-
de
fördragsslutande
staterna.

tracting States. The amend-
Ändringen skall anses god-

ment shall be deemed to have
tagen när tolv månader har

been accepted at the end of a
förflutit
från
underrättelsen

period of twelve months after
om inte inom den tidsperioden

the date of notification, unless
minst en fjärdedel av de stater

within that period not less
som var fördragsslutande stater

than one quarter of the States
då
ändringen
antogs
av

that were Contracting States at
juridiska

kommittén
har

the time of the adoption of the
underrättat organisationen om

amendment
by
the
Legal
att de inte godtar ändringen. I

Committee
have
com-
sådant
fall
är
ändringen

municated to the Organization
förkastad och får ingen verkan.

that they do not accept the

amendment, in which case the

amendment
is
rejected
and

shall have no effect.

8.
En ändring
som
har

8.
An amendment deemed

to have been accepted in
godtagits i enlighet med punkt

accordance
with
paragraph 7
7 träder i kraft tolv månader

shall enter into force twelve
efter det att den godtogs.

months after its acceptance.
9.
Alla
fördragsslutande

9.
All Contracting States

shall be bound by the
stater är bundna av ändringen

amendment,
unless
they
om
de
inte
säger upp
detta

112

Ds 2003:000

Bilaga 1

denounce
this
Protocol in
protokoll i enlighet med artikel

accordance with Article 26(1)
26.1 och 26.2, senast sex

and (2), at least six months
månader
innan
ändringen

before
the
amendment enters
träder i kraft. En sådan

into
force. Such
denunciation
uppsägning
får
verkan
när

shall take effect when the
ändringen träder i kraft.

amendment enters into force.
10. En stat som blir

10.
When an amendment

has been adopted by the Legal
fördragsslutande
stat
när

Committee but the twelve-
juridiska
kommittén
har

month
period
for
its
antagit en ändring men innan

acceptance has not yet expired,
tolvmånadersperioden för dess

a State which becomes a
godtagande har löpt ut, blir

Contracting State during that
bunden av ändringen om den

period shall be bound by the
träder i kraft. En stat som blir

amendment if it enters into
fördragsslutande stat efter den

force. A State which becomes a
perioden blir bunden av en

Contracting State after
that
ändring som har godtagits i

period shall be bound by an
enlighet med punkt 7. I de fall

amendment
which has
been
som anges i denna punkt blir

accepted in accordance
with
en stat bunden av en ändring

paragraph 7. In the cases
när den träder i kraft eller när

referred to in this paragraph, a
protokollet träder i kraft för

State becomes bound by an
den staten, om detta sker

amendment
when
that
senare.

amendment enters into force,

or when this Protocol enters

into force for that State, if

later.

Article 25

Artikel 25

Protocols to the 1992 Fund
Protokoll till 1992 års

Convention

fondkonvention

1.
If the limits laid down in
1. Om
de ansvarsgränser

113

Bilaga 1

Ds 2003:000

the
1992
Fund
Convention
som fastställts i 1992 års

have been increased by a
fondkonvention
har
höjts

Protocol thereto, the limit laid
genom
ett
protokoll

till

down in Article 4(2)(a), may
konventionen,

får
den

be increased by the same
ansvarsgräns
som
anges
i

amount by means of the
artikel 4.2 a höjas med samma

procedure set out in Article 24.
belopp
med
tillämpning
av

The
provisions
of
Article
förfarandet i artikel 24. I

24(6), shall not apply in such
sådana
fall

skall
inte

cases.

bestämmelserna i
artikel
24.6

gälla.

2. If the procedure referred
2.
Om
det

förfarande

to in paragraph 1 has been
som punkt 1 hänvisar till har

applied,
any
subsequent
tillämpats,
skall

en

amendment of the limit laid
efterföljande
ändring av
den

down in Article 4(2), by
ansvarsgräns som har lagts fast

application of the procedure in
i artikel 4.2 med användning av

Article 24 shall, for the
förfarandet i artikel 24, vid

purpose of
Article
24(6)(b)
tillämpningen av
artikel 24.6 b

and (c), be calculated on the
och 24.6 c beräknas på

basis of the new limit as
grundval av de nya ansvars-

increased
in
accordance with
gränser som höjts i enlighet

paragraph 1.

med punkt 1.

Article 26

Artikel 26

Denunciation

Uppsägning

1.
This
Protocol
may be
1.
Detta
protokoll

får

denounced by any Contracting
sägas upp av en fördrags-

State at any time after the date
slutande stat när som helst

on which it enters into force
efter det att det har trätt i kraft

for that Contracting State.
för
den
fördragsslutande

staten.

2.
Denunciation
shall be
2.
Uppsägning
verkställs

effected by the deposit of an
genom
att
ett

instrument

114

Ds 2003:000

Bilaga 1

instrument with the Secretary
deponeras
hos

general-

General.

sekreteraren.

3.
A
denunciation
shall
3. En
uppsägning
får

take effect twelve months, or
verkan
tolv
månader
efter

such longer period as may be
deponeringen
hos
general-

specified in the instrument of
sekreteraren,
eller
den längre

denunciation, after its deposit
tidrymd som har angetts i

with the Secretary General.
uppsägningsinstrumentet.

4.
Denunciation
of
the
4. En uppsägning av 1992

1992
Fund
Convention
shall
års fondkonvention skall anses

be
deemed

to
be
a
innebära
uppsägning
av
detta

denunciation of this Protocol.
protokoll.
En

sådan

Such
denunciation shall
take
uppsägning får verkan den dag

effect on the date on which
då uppsägningen av 1992 års

denunciation of
the Protocol
ändringsprotokoll till 1971 års

of 1992 to amend the 1971
fondkonvention
får
verkan

Fund Convention takes effect
enligt artikel 34 i det

according to Article 34 of that
protokollet.

Protocol.

5. Utan hinder av att en

5.
Notwithstanding a de-

nunciation
of

the
present
fördragsslutande stat säger upp

Protocol by
a
Contracting
detta protokoll i enlighet med

State pursuant to this Article,
denna artikel, skall bestäm-

any provisions of this Protocol
melserna
i
protokollet
om

relating to the obligations to
skyldigheter att betala avgifter

make
contributions
to
the
till den kompletterande fonden

Supplementary

Fund

with
fortsätta att gälla för sådana

respect to an incident referred
olyckor som avses i artikel 11.2

to in Article 11(2)(b), and
b och som har inträffat innan

occurring

before

the
uppsägningen träder i kraft.

denunciation takes effect, shall continue to apply.

115

Bilaga 1
Ds 2003:000

Article 27

Artikel 27

Extraordinary sessions of the

Extra möten med

Assembly

församlingen

1.
Any Contracting State
1. Inom nittio dagar efter

may, within ninety days after
deponeringen av ett uppsäg-

the deposit of an instrument of
ningsinstrument

får
varje

denunciation
the
result
of
fördragsslutande

stat
som

which
it

considers
will
anser

att

uppsägningen

significantly increase the
level
kommer att leda till en

of contributions
for
the
betydande höjning av av-

remaining
Contracting States,
gifterna för
de

kvarvarande

request the Director of the
fördragsslutande
staterna, be-

Supplementary
Fund
to
gära att direktören för den

convene
an
extraordinary
kompletterande
fonden
sam-

session of the Assembly.
The
mankallar ett extra möte med

Director of the Supplementary
församlingen. Direktören skall

Fund
shall
convene
the
sammankalla
församlingen att

Assembly to meet not later
mötas inom sextio dagar från

than sixty days after receipt of
det att han tog emot denna

the request.

begäran.

2.
The
Director of
the
2.
Direktören
för
den

Supplementary Fund may take
kompletterande fonden får på

the initiative to convene an
eget
initiativ
sammankalla

extraordinary
session of
the
församlingen till ett extra möte

Assembly to meet within sixty
som skall hållas inom sextio

days after the deposit of any
dagar efter deponeringen av ett

instrument of denunciation, if
uppsägningsinstrument,
om

the
Director
of
the
direktören för den komp-

Supplementary Fund considers
letterande
fonden
anser
att

that
such
denunciation
will
uppsägningen kommer att leda

result in a significant increase
till en betydande höjning av

in the level of contributions of
avgifterna
för de
kvarvarande

the
remaining
Contracting
fördragsslutande staterna.

States.

116

Ds 2003:000

Bilaga 1

3. If the Assembly at an
3.
Om
församlingen
vid

extraordinary
session conven-
ett extra möte som samman-

ed
in
accordance
with
kallats enligt punkterna 1 och 2

paragraph 1 or 2 decides that
fastställer
att
uppsägningen

the denunciation will result in
kommer att leda till en

a significant increase in the
betydande höjning av av-

level of contributions for the
gifterna

för
de

kvarvarande

remaining
Contracting States,
fördragsslutande
staterna, får

any such State may, not later
var och en av dessa stater

than one hundred and twenty
senast 120 dagar före den dag

days before the date on which
då uppsägningen
får
verkan

the
denunciation
takes effect,
säga upp detta protokoll med

denounce
this
Protocol
with
verkan från samma dag.

effect from the same date.

Article 28

Artikel 28

Termination

Upphörande

1. This Protocol shall cease
1.
Detta
protokoll
upp-

to be in force on the date when
hör att gälla när antalet

the
number
of
Contracting
fördragsslutande stater under-

States falls below seven or the
stiger sju, eller när den totala

total quantity
of
contributing
mängden
av
avgiftspliktig
olja

oil received in the remaining
som tagits emot i de

Contracting
States, including
kvarvarande
fördragsslutande

the quantities referred to in
staterna, med de mängder som

Article 14(1), falls below 350
anges i artikel 14 inräknade,

million tons, whichever occurs
understiger 350
miljoner
ton,

earlier.

om detta inträffar tidigare.

2. States which are bound
2.
Stater som
är
bundna

by this Protocol on the day
av detta protokoll dagen innan

before the date it ceases to be
det upphör att gälla skall

in force shall enable the
möjliggöra för den komplet-

Supplementary

Fund
to
terande fonden att utöva sina

exercise
its

functions
as
funktioner enligt artikel 29 och

117

Bilaga 1
Ds 2003:000

described in Article 29 and
förblir

endast
för
detta

shall, for that purpose only,
ändamål
bundna
av
detta

remain bound by this Protocol.
protokoll.

Article 29

Artikel 29

Winding up of the

Avveckling av den

Supplementary Fund
kompletterande fonden

1. If this Protocol ceases to
1.
Om
detta
protokoll

be in force, the Supplementary
upphör att gälla skall den

Fund shall nevertheless:

kompletterande fonden dock

(a)
meet its obligations in
a)
infria sina förpliktelser

respect
of
any
incident
för de olyckor som har

occurring before the Protocol
inträffat
innan
protokollet

ceased to be in force;

upphörde att gälla, och

(b)
be
entitled
to exercise
b)
få utöva sin rätt till

its rights to contributions to
avgifter i den utsträckning som

the
extent
that
these
dessa
avgifter är
nödvändiga

contributions are necessary to
för att infria de förpliktelser

meet
the
obligations
under
som avses i a, inklusive de

paragraph
1(a),
including
förvaltningskostnader
som är

expenses for the adminis-
nödvändiga för detta ändamål.

tration of
the
Supplementary

Fund
necessary
for
this

purpose.

2.
Församlingen
skall

2. The Assembly shall take

all appropriate
measures to
vidta alla lämpliga åtgärder för

complete the winding up of
att avveckla den komplet-

the
Supplementary
Fund,
terande
fonden, inklusive en

including the distribution in an
rättvis fördelning av resterande

equitable
manner
of
any
tillgångar bland dem som har

remaining assets among those
betalat avgifter till fonden.

persons who have contributed

to the Supplementary Fund.
3.
Den
kompletterande

3.
For the purposes of this

118

Ds 2003:000

Bilaga 1

Article
the
Supplementary
fonden skall förbli en juridisk

Fund shall remain a legal
person i enlighet med bestäm-

person.

melserna i denna artikel.

Article 30

Artikel 30

Depositary

Depositarie

1.
This Protocol and any
1. Detta protokoll och de

amendments
accepted
under
ändringar
som
godtagits
i

Article 24 shall be deposited
enlighet med artikel 24 skall

with the Secretary-General.
deponeras

hos

general-

sekreteraren.

2.
The
Secretary-General
2.
Generalsekreteraren

shall:

skall

(a) inform all States which
a)
informera

alla
stater

have signed or acceded to this
som har
undertecknat
eller

Protocol of:

anslutit sig till detta protokoll

om

(i)
each
new
signature or
i)
varje
nytt

underteck-

deposit
of
an
instrument
nande eller ny deponering av

together with the date thereof;
ett instrument samt dagen för

detta,

(ii)
the date of entry into
ii)
dagen
för
ikraft-

force of this Protocol;

trädandet av detta protokoll,

(iii)
any proposal to amend
iii)
ett förslag om ändring

the limit of the amount of
av gränsen för ersättnings-

compensation which has been
beloppet och som har gjorts i

made
in accordance
with
enlighet med artikel 24.1,

Article 24(1);

iv)
en
ändring
som
har

(iv)
any amendment which

has
been
adopted
in
antagits i enlighet med artikel

accordance with Article 24(4);
24.4,

(v)
any

amendment
v)
en
ändring
som
anses

deemed to have been accepted
ha godtagits med stöd av

under Article 24(7), together
artikel
24.7, samt
den dag
då

119

Bilaga 1
Ds 2003:000

with the date on which that
ändringen träder i kraft enligt

amendment
shall enter
into
punkterna 8 och 9 i den

force
in
accordance
with
artikeln,

paragraphs 8 and 9 of that

Article;

vi)
deponering
av
ett

(vi)
the
deposit
of
an

instrument of denunciation of
uppsägningsinstrument
som

this Protocol together with the
rör detta protokoll samt dagen

date of the deposit and the
för deponeringen och den dag

date on which it takes effect;
då uppsägningen får verkan,

(vii) any
communication
vii)
en
underrättelse
som

called for by any Article in this
krävs enligt någon av artiklarna

Protocol;

i detta protokoll,

(b)
transmit
certified
true
b)
översända
bestyrkta

copies of this Protocol to all
kopior av detta protokoll till

Signatory States and to all
alla stater som har under-

States which accede to the
tecknat det och till alla stater

Protocol.

som ansluter sig till detta

protokoll.

3. As soon as this Protocol
3.
Så
snart
som
detta

enters into force, the text shall
protokoll träder i kraft skall

be
transmitted
by
the
generalsekreteraren
överlämna

Secretary-General
to
the
texten till Förenta nationernas

Secretariat
of
the
United
sekretariat för registrering och

Nations for
registration
and
offentliggörande
i enlighet

publication in accordance with
med artikel 102 i Förenta

Article 102 of the Charter of
nationernas stadga.

the United Nations.

Article 31
Artikel 31

Languages
Språk

This Protocol is established
Detta protokoll är upprättat

120

Ds 2003:000

Bilaga 1

in a single original in the
i ett enda original på arabiska,

Arabic,
Chinese,
English,
engelska,
franska,
kinesiska,

French, Russian
and
Spanish
ryska
och
spanska språken,

languages,
each
text
being
vilka alla texter är lika giltiga.

equally authentic.

DONE AT LONDON this
Som skedde i London den

sixteenth day of May, two
16 maj 2003.

thousand and three.

IN WITNESS WHEREOF
Till
bekräftelse
härav
har

the undersigned,
being
duly
undertecknade, därtill veder-

authorised
by their respective
börligen befullmäktigade,
un-

Governments for that purpose,
dertecknat detta protokoll.

have signed this Protocol.

121

Resolution om en översyn av det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador

Vid diplomatkonferensen den 12–16 maj 2003 i den Internationella sjöfartsorganisationen antogs i samband med 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention en resolution angående en översyn av det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador till sjöss av följande innehåll.

”Diplomatkonferensen,

Som har antagit 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (hädanefter benämnd ”Protokollet”) i syfte att upprätta 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond (hädanefter benämnd ”den kompletterande oljeskadefonden”),

Som erinrar om det mandat som utfärdats av församlingen i 1992 års internationella oljeskadefond (i det följande benämnd ”1992 års fondförsamling”) rörande behovet av och möjligheterna till ytterligare förbättringar av det internationella ersättningssystem som tillskapats av 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (i det följande benämnd 1992 års ansvarighetskonvention) och 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (i det följande benämnd 1992 års fondkonvention),

122

Ds 2003:000
Bilaga 2

Som konstaterar att de stater som är parter i 1992 års fondkonvention också är parter i 1992 års ansvarighetskonvention (i det följande samfällt benämnda ”1992 års konventioner”),

Som är medvetna om att 1992 års konventioner antogs för att skapa enhetliga internationella regler och förfaranden för avgörande av frågor om ansvarighet och att tillhandahålla rimlig ersättning i sådana fall,

Som inser behovet av att tillförsäkra att skälig och effektiv ersättning finns omedelbart tillgänglig för personer som lider skada som härrör från olyckor i samband med sjötransport av beständig olja som last i fartyg,

Som är uppmärksamma på de pågående undersökningarna som genomförs av 1992 års fondförsamling av kostnaderna för oljeutsläpp och förhållandet mellan fartygsägarens ansvar och bidrag från oljemottagare,

1. Anmodar 1992 års fondförsamling att fortsätta att överväga förbättringar av 1992 års ansvarighetskonvention och 1992 års fondkonvention,

2. Tillråder alla stater som är parter i 1992 års ansvarighetskonvention och i 1992 års fondkonvention att ge hög prioritet åt det pågående arbetet mot en övergripande revidering av 1992 års konventioner, och

3. Anmodar den Internationella sjöfartsorganisationen att överväga resultatet av överläggningarna i 1992 års fondförsamling och att vidta de lämpliga åtgärder som krävs.”

123

Bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll

Inledning

I denna bilaga görs en genomgång artikel för artikel av bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll.

Bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll

Artikel 1

Artikeln innehåller definitioner av för fondprotokollet centrala begrepp. Flertalet av dessa definieras inte direkt i fondprotokollet utan i 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention men skall tillämpas i fondprotokollet med den innebörd begreppen har i dessa konventioner. Några begrepp är nya. Detta gäller bland annat begreppet ”styrkt fordran” (”established claim”).

Artikel 2

Artikelns första punkt anger att genom fondprotokollet upprättas en internationell kompletterande fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Bestämmelsen bygger på artikel 2 i 1971 års fondkonvention och 1992 års fondkonvention. Till skillnad från dessa bestämmelser anger inte fondprotokollets artikel 2 den kompletterande fondens syfte. Denna fråga regleras emellertid i artikel 4.

124

Ds 2003:000
Bilaga 3

I andra punkten fastställs bland annat att den kompletterande oljeskadefonden i varje fördragsslutande stat skall erkännas som en juridisk person och enligt dessa staters respektive rättsordning kunna förvärva rättigheter och skyldigheter samt vara part i rättegång. Bestämmelsen har sin motsvarighet i artikel 2 i 1971 års fondkonvention och 1992 års fondkonvention.

Artikel 3

Denna artikel anger fondprotokollets geografiska tillämpningsområde. Bestämmelsen överensstämmer med artikel 3 i 1992 års fondkonvention som i sin tur bygger på artikel 3 i 1971 års fondkonvention. Motsvarande bestämmelse finns också i andra IMO-instrument såsom HNS-konventionen och bunkerkonventionen.

Artikel 4

I denna bestämmelse, som är en av de viktigaste i protokollet, regleras den kompletterande oljeskadefondens skyldighet att betala ersättning för oljeskada.

I artikelns första punkt anges att den kompletterande fonden skall betala ersättning till skadelidande som inte har kunnat få full ersättning för föroreningsskada avseende ett krav som godkänts enligt reglerna i 1992 års fondkonvention, till följd av att den sammanlagda skadan överstiger, eller riskerar att överstiga, begränsningsbeloppet enligt artikel 4.4 i 1992 års fondkonvention.

Genom denna bestämmelse fastställs fondens kompletterande karaktär. Ersättning betalas bara om inte full ersättning har kunnat betalas enligt 1992 års fondkonvention och endast för sådana anspråk som har godkänts av den fonden, så kallade styrkta fordringar.

I den andra punkten anges under a den högsta sammanlagda ersättning som kan betalas enligt fondprotokollet och enligt

125

Bilaga 3
Ds 2003:000

1992 års ansvarighetskonvention och 1992 års fondkonvention. Beloppet har bestämts till 750 miljoner särskilda dragningsrätter. Den kompletterande fondens ”ansvarsbelopp” uppgår till skillnaden mellan detta belopp och vad som betalats enligt 1992 års konventioner.

Under b i denna punkt fastställs att det i särskilda dragningsrätter angivna begränsningsbeloppet skall räknas om till nationell valuta enligt närmare angivna grunder (jfr artikel 4.4 e i 1992 års fondkonvention).

Den tredje punkten upptar en bestämmelse som ger uttryck för principen att alla skadelidande skall behandlas lika. Bestämmelsen innebär att om de totala skadorna överstiger det belopp som anges i andra punkten a skall detta belopp fördelas på ett sådant sätt alla skadelidande får en lika stor andel av ersättningen. En motsvarande bestämmelse finns i 1992 års fondkonvention, se artikel 4.5.

I fjärde punkten fastställs att ersättning skall betalas endast för styrkta fordringar (detta begrepp definieras i artikel 1.8).

Artikel 5

I denna artikel regleras från vilken tidpunkt den kompletterande fonden skall börja betala ut ersättning till skadelidande. Det som utlöser den kompletterande oljeskadefondens inträde är församlingens i 1992 års oljeskadefond beslut att endast betala ut en på visst sätt proportionerad ersättning till de skadelidande. Församlingen i den kompletterande oljeskadefonden skall därefter ta ställning till om och i vilken utsträckning den kompletterande fonden skall betala den del av ersättningen som inte fått täckning enligt 1992 års konventioner.

126

Ds 2003:000
Bilaga 3

Artikel 6

Artikelns första punkt innehåller en preskriptionsbestämmelse, som innebär att ett anspråk mot den kompletterande oljeskadefonden preskriberas endast om det är preskriberat i förhållande till 1992 års oljeskadefond. Denna regel inverkar emellertid inte på vad som föreskrivs i artikel 15.2 och 15.3 enligt vilka regler rätten till ersättning kan upphöra tidigare (se nedan).

Den andra punkten föreskriver att ett anspråk som har riktats mot 1992 års oljeskadefond skall anses också som ett anspråk riktat mot den kompletterande oljeskadefonden. Den skadelidande behöver alltså inte bemöda sig om att ge in två ansökningar. Detta underlättar naturligtvis för den skadelidande.

Artikel 7

Artikeln anger vilken domstol som är behörig att pröva en talan om ersättning mot den kompletterande oljeskadefonden. Det har ansetts nödvändigt att processer mot den kompletterande oljeskadefonden hänvisas till de domstolar som är behöriga att pröva anspråk mot 1992 års oljeskadefond och mot fartygsägaren enligt 1992 års ansvarighetskonvention.

Genom den första punkten inkorporeras vissa bestämmelser i artikel 7 i 1992 års fondkonvention i protokollet. Detta innebär bland annat att talan skall väckas vid den domstol som är behörig enligt artikel IX i 1992 års ansvarighetskonvention, det vill säga i första hand domstolarna i skadestaten (jfr artikel 7.1 i 1992 års fondkonvention). Bestämmelsen innebär också att den kompletterande fonden kan inträda som part i en rättegång som inletts i enlighet med artikel IX i 1992 års ansvarighetskonvention mot fartygsägaren eller dennes försäkringsgivare (jfr artikel 7.4 i 1992 års fondkonvention). Slutligen betyder bestämmelsen dels att utom i de fall som särskilt angivits är den kompletterande fonden inte bunden av ett avgörande i en rättegång där den inte har varit part eller av en förlikning i vilken den inte har deltagit (jfr artikel 7.5 i 1992 års

127

Bilaga 3
Ds 2003:000

fondkonvention), dels att parterna i en rättegång enligt 1992 års ansvarighetskonvention kan underrätta den kompletterande fonden om rättegången med verkan att den blir bunden av avgörandet i målet på så sätt att domstolens avgörande i saken inte får ifrågasättas av fonden, under förutsättning att fonden haft möjlighet att inträda i rättegången som part (jfr artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention).

Vissa ytterligare behörighetsbestämmelser ges i andra punkten . Om talan förs mot fartygsägaren vid en domstol i en skadestat har enligt punktens första mening den domstolen exklusiv behörighet vid en talan mot den kompletterande oljeskadefonden. Om emellertid domstolsstaten inte är part i protokollet skall enligt andra meningen en talan mot den kompletterande fonden väckas vid en domstol i den stat där fonden har sitt huvudkontor (Storbritannien) eller i en stat som är part i protokollet och som är behörig enligt artikel IX i 1992 års ansvarighetskonvention. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 7.3 i 1992 års fondkonvention.

Det har vidare ansetts nödvändigt med en bestämmelse som tar fasta på det förhållandet att talan har väckts i en stat som är part i 1992 års fondkonvention men inte i protokollet. Enligt tredje punkten skall en talan mot den kompletterande fonden då, enligt kärandens val, väckas antingen vid en domstol i den stat där den kompletterande oljeskadefonden har sitt huvudkontor eller vid en domstol i en fördragsslutande stat som är behörig enligt bestämmelsens första punkt.

I de frågor som regleras av denna bestämmelse har EG förvärvat exklusiv behörighet genom rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I- förordningen).

128

Ds 2003:000
Bilaga 3

Artikel 8

Artikeln innehåller regler om erkännande och verkställighet av domar som har meddelats mot fonden av en domstol som är behörig enligt artikel 7. I första punkten föreskrivs att varje sådan dom skall erkännas och verkställas i varje fördragsslutande stat i enlighet med artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention och under förutsättning att domen inte är föremål för ordinära rättsmedel i ursprungsstaten. Erkännandet och verkställigheten av en dom är vidare underkastat protokollets regler om proportionering av ersättningen enligt artikel 4.3, det vill säga när de sammanlagda ersättningsbeloppen överstiger det begränsningsbelopp som gäller för den kompletterande oljeskadefonden.

Artikeln hänvisar som framgår till artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention. Av detta stadgande följer att en dom inte skall erkännas, och följaktligen inte heller verkställas, om den erhållits genom svikligt förfarande eller om svaranden inte hade fått skäligt rådrum och en rimlig möjlighet att föra sin talan.

Genom Bryssel I-förordningen har EG exklusiv behörighet också i frågor om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Dess sakliga tillämpningsområde har således relevans för den nu behandlade artikeln. EU-staterna har enats om att det är nödvändigt att försöka upprätthålla Bryssel I- förordningen i vad gäller erkännande och verkställighet av domar också inom området för specialkonventioner. Till följd av detta har EU försökt verka för att åstadkomma en ordning som möjliggör en tillämpning av förordningen. Det är mot denna bakgrund bestämmelsen i andra punkten skall ses. Enligt denna föreskrift får de fördragsslutande staterna tillämpa andra regler för erkännande och verkställighet än de som meddelas i första punkten, givet att särreglerna har som resultat att domar erkänns och verkställs minst i samma utsträckning som enligt första punkten.

129

Bilaga 3
Ds 2003:000

Bestämmelsen i andra punkten medger alltså att domar erkänns i vidare mån än som följer av första punkten medan det omvända förhållandet inte gäller.

Artikel 9

I artikeln finns bestämmelser om subrogationsrätt och regressrätt.

Enligt första punkten inträder den kompletterande oljeskadefonden i fråga om ersättning för föroreningsskada som den har betalat enligt artikel 4.1 i den rätt som den som erhållit ersättning kan ha mot fartygsägaren eller dennes garant enligt 1992 års ansvarighetskonvention.

Den kompletterande oljeskadefonden har vidare enligt andra punkten rätt att inträda i de rättigheter vilka den person till vilken ersättning har betalats kan ha mot 1992 års oljeskadefond enligt 1992 års fondkonvention.

Det torde finnas flera fall då den kompletterande oljeskadefonden kan utnyttja sin subrogerade rätt mot fartygsägaren, eller dennes garant, eller 1992 års fond. Ett fall är det då 1992 års fond betalat ersättning på grund av att den bedömt att full ersättning inte kan betalas av fartygsägaren. Om inte heller 1992 års fonds begränsningsbelopp förslår kan den kompletterande fonden betala ersättning. Sjunker sedan det totala skadebeloppet kan den kompletterande oljeskadefonden med tillämpning av denna bestämmelse få tillbaka vad den betalat.

I tredje punkten slås fast att bestämmelserna i protokollet inte inverkar på den rätt till regress i förhållande till andra än de personer som anges i bestämmelsen. Den regressrätt som sålunda kan tillkomma den kompletterande fonden får inte vara mindre förmånlig än den regressrätt som kan tillkomma en försäkringsgivare för den till vilken ersättning har betalats.

Slutligen stadgas i fjärde punkten att om en stat eller myndighet har betalat ersättning enligt föreskrifter i nationell lag, inträder staten eller myndigheten i den rätt till ersättning

130

Ds 2003:000
Bilaga 3

från den kompletterande oljeskadefonden som tillkommit den person som på detta sätt har erhållit ersättning.

Artikel 10

Artikeln inleder ett avsnitt i protokollet som handlar om avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Som tidigare har nämnts har staterna stannat för att låta den nya fonden finansieras på samma sätt som 1992 års oljeskadefond, det vill säga genom avgifter från oljemottagare i de stater som är medlemmar i fonden.

Artikeln bygger på artikel 10 i 1992 års fondkonvention. Likt denna konvention föreskriver protokollet att avgiftsskyldigheten åvilar envar fysisk eller juridisk person som under ett kalenderår har tagit emot mer än 150 000 ton sjötransporterad avgiftspliktig olja. Vad gäller bestämmelsen i övrigt kan hänvisas till redogörelserna i prop. 1973:140 s. 109 f och prop. 1994/95:169 s. 206 för 1971 respektive 1992 års fondkonvention.

Artikel 11

I denna artikel finns regler om beräkning av avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Artikeln är frånsett några smärre justeringar identisk med artikel 12 i 1992 års fondkonvention. Det kan därför räcka med att här hänvisa till tidigare redogörelser för avgiftssystemet enligt 1971 års fondkonvention och 1992 års fondkonvention, se prop. 1973:140 s. 110 ff. och prop. 1994/95:169 s. 206.

Artikel 12

Genom hänvisningen i första punkten till artikel 13 i 1992 års fondkonvention inkorporeras dess regler om dröjsmål med

131

Bilaga 3
Ds 2003:000

betalning av avgifter, om staternas ansvar i fråga om betalning av avgifter och om indrivning av avgifter.

I artikelns andra punkt föreskrivs att en fördragsslutande stat kan ta på sig skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Detta skall ske med iakttagande av den ordning som föreskrivs i artikel 14 i 1992 års fondkonvention. Den bestämmelsen föreskriver bland annat att ett åtagande av en stat att betala avgifter skall vara skriftligt.

Artikel 13

Genom första punkten åläggs de fördragsslutande staterna att förse den kompletterande fondens direktör med information om mottagande av olja i enlighet med artikel 15 i 1992 års fondkonvention.

Underrättelser som lämnats till direktören enligt artikel 15.2 i 1992 års fondkonvention skall anses ha gjorts också enligt fondprotokollet. Detta innebär alltså att en oljemottagare inte behöver – i praktiken – lämna en underrättelse till 1992 års oljeskadefond och en underrättelse till den kompletterande oljeskadefonden. Detta underlättar naturligtvis både för den enskilde oljemottagaren och för fonderna.

I andra punkten finns en bestämmelse enligt vilken den stat som underlåter att underrätta direktören enligt första stycket och detta leder till förlust för den kompletterande oljeskadefonden är skyldig att ersätta denna förlust. Den kompletterande oljeskadefondens församling åläggs att på förslag av direktören avgöra om staten i fråga skall betala ersättning. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 15.4 i 1992 års fondkonvention.

Artikel 14

Denna artikel innehåller bestämmelser om att det i varje fördragsslutande stat skall anses ha tagits emot en viss minsta

132

Ds 2003:000
Bilaga 3

mängd olja. Bestämmelsen har inte någon motsvarighet i 1992 års fondkonvention.

Enligt första punkten skall det i varje stat som är part i protokollet anses ha tagits emot minst 1 miljon ton avgiftspliktig olja. I den andra punkten slås fast att om den sammanlagda mängd olja som tas emot i en protokollsstat understiger 1 miljon ton övergår de skyldigheter enligt protokollet som skulle ha åvilat en oljemottagare på staten (se vidare här nedan).

Syftet med bestämmelsen är att ålägga varje stat en skyldighet att bidra med avgifter till fonden. Detta har ansetts motiverat med tanke på det mycket höga belopp som tillhandahålls av fonden. Den stat som önskar komma i åtnjutande av den extra försäkring som protokollet kan sägas utgöra skall enligt denna uppfattning också betala något för denna förmån. Bakom förslaget finns också i någon mån en tanke på förstärkt disciplin hos staterna i vad gäller iakttagande av systemets regler, men den tanken är mer framträdande i artikel 15 (se nedan).

Bestämmelsen innebär en nyhet också på det sättet att de fördragsslutande staterna åläggs avgiftsskyldighet. Som framgår av bestämmelsen är staten ansvarig i den mån det inte finns någon avgiftspliktig enligt artikel 10 som tar emot 1 miljon ton.

Artikel 15

Artikeln innehåller ytterligare bestämmelser om rapportering till den kompletterande oljeskadefonden men också om följden av utebliven rapportering.

Genom första punkten införs ett åliggande för varje fondstat att om det inte finns någon mottagare av olja i sådan mängd som avses i artikel 10 informera direktören för den kompletterande oljeskadefonden om detta förhållande.

Såväl 1971 års som 1992 års oljeskadefond har under lång tid haft problem med att vissa stater inte inkommer med rapporter om mängden mottagen olja. Flera av dessa stater antas inte ta emot någon avgiftspliktig olja men andra tros göra det. Detta är naturligtvis besvärligt för fonderna eftersom det kan ifrågasättas

133

Bilaga 3
Ds 2003:000

om avgiftsberäkningen blir riktig. Åtskilliga försök har gjorts att rätta till problemen, men framgången har uteblivit. Det har ansetts angeläget att dessa problem inte förs över till den nya fonden, i synnerhet som den kommer att hantera ansenliga belopp. Någon form av sanktionsmöjlighet har ansetts nödvändig.

Det är mot denna bakgrund bestämmelserna i andra och tredje punkterna skall ses. Av dessa bestämmelser följer att ingen ersättning skall betalas för skador i en stat som inte har fullgjort sina rapporteringsskyldigheter enligt artikel 13.1 och artikel 15.1. Om inte detta rättas till inom ett år skall ersättningen vägras permanent. Ett sådant beslut drabbar inte bara staten i fråga utan samtliga skadelidande i den staten, oberoende av medborgarskap och hemvist.

Enligt fjärde punkten skall betalning av utestående avgifter till den kompletterande fonden räknas av från ersättning till gäldenären som har förfallit till betalning.

Artikel 16

Denna artikel innehåller bestämmelser om den kompletterande oljeskadefondens organisation och förvaltning. Genom hänvisning inkorporeras en rad bestämmelser från 1992 års fondkonvention.

Av första punkten framgår att den kompletterande oljeskadefonden i likhet med 1992 års oljeskadefond skall ha en församling och ett sekretariat som leds av en direktör.

I den andra punkten föreskrivs att ett antal artiklar i 1992 års fondkonvention skall gälla den kompletterande oljeskadefondens församling, sekretariat och direktör. Det innebär följande för den kompletterande oljeskadefonden. Den skall ha en församling som är sammansatt av alla parter i fondprotokollet (jfr artikel 17 i 1992 års fondkonvention) och församlingens uppgifter skall bland annat vara att utnämna en direktör, att anta budget varje år och fastställa årliga avgifter samt att ge instruktioner till direktören och underställda organ om fondens förvaltning (jfr

134

Ds 2003:000
Bilaga 3

artikel 18 i 1992 års fondkonvention). Församlingen skall hålla ordinarie möten varje år och vid behov också extra möten (jfr artikel 19 i 1992 års fondkonvention).

Den kompletterande oljeskadefondens sekretariat skall bestå av direktören och den personal som behövs för fondens förvaltning. Direktören är fondens ställföreträdare (jfr artikel 28 i 1992 års fondkonvention). Direktören samt den personal och experter direktören har anlitat skall inte ta emot instruktioner från enskilda stater eller något utomstående organ. De skall avstå från åtgärder som kan sätta deras ställning som internationella tjänstemän i fråga (jfr artikel 30 i 1992 års fondkonvention).

Varje medlem har en röst i församlingen. Med undantag för vissa typer av beslut sker beslutsfattande med enkel majoritet (jfr artikel 32 i 1992 års fondkonvention).

Slutligen föreskrivs i den tredje punkten att artikel 34 i 1992 års fondkonvention skall tillämpas i fråga om den kompletterande oljeskadefonden. Den bestämmelsen reglerar vissa frågor om skattefrihet för den kompletterande oljeskadefonden.

För en fullständig bild av vilka bestämmelser som skall gälla för den kompletterande oljeskadefonden hänvisas till texten i fondprotokollet och texten i 1992 års fondkonvention i relevanta delar.

Artikel 17

I artikeln finns närmare bestämmelser om den kompletterande oljeskadefondens förvaltning och organisation.

I första punkten fastställs att 1992 års fonds direktör och sekretariat också kan verka i dessa egenskaper för den kompletterande fonden. Detta har ansetts motiverat från praktiska utgångspunkter och bland annat för att en hel del effektivitetsvinster kan uppnås med ett sådant arrangemang samtidigt som det skapas goda förutsättningar för en enhetlig regeltillämpning. Regeln har sin förebild i artikel 36 quater i 1992 års fondkonvention.

135

Bilaga 3
Ds 2003:000

Den andra punkten innehåller en regel om förvaltningen av den kompletterande oljeskadefonden i händelse av intressekonflikt med 1992 års oljeskadefond. Den kompletterande oljeskadefonden skall då företrädas av församlingens ordförande.

I artikelns tredje punkt har tagits in en bestämmelse som fastställer att när direktören samt den personal och experter han eller hon har anlitat utför sina åligganden enligt artikeln skall de inte anses handla i strid med artikel 30 i 1992 års fondkonvention som inkorporerats i protokollet genom dess artikel 16 (jfr artikel 36 quater c i 1992 års fondkonvention).

Enligt fjärde punkten skall den kompletterande oljeskadefonden sträva efter att inte fatta beslut som är oförenliga med beslut som har fattats av 1992 års oljeskadefond.

För den händelse de båda fonderna skulle ha avvikande uppfattningar i någon fråga skall den kompletterande fondens församling söka uppnå en samförståndslösning med 1992 års oljeskadefonds församling, varvid ledstjärnan skall vara de båda organisationernas gemensamma syfte.

Artikel 18

Artikeln innehåller bestämmelser om avgiftstak (”capping”), det vill säga en begränsning i skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden under en övergångsperiod.

Idén om ett avgiftstak är inte ny. Också vid antagandet av 1992 års fondkonvention diskuterades denna fråga. Resultatet blev att en bestämmelse i ämnet togs in i konventionen som artikel 36 ter (se prop. 1994/95:169 s. 42 f.)

I artikelns första punkt föreskrivs att de sammanlagda avgifter som skall betalas för olja som har tagits emot i en protokollsstat inte får överstiga 20 % av den kompletterande oljeskadefondens totala behov av avgifter.

Om tillämpningen av artikel 11.2 och 11.3 leder till att de sammanlagda avgifter som skall betalas av oljemottagarna i en viss protokollsstat överstiger 20 % av det totala behovet av

136

Ds 2003:000
Bilaga 3

avgifter, skall de avgifter som enligt dessa beräkningar faller på mottagare i den staten sättas ned med lika del så att de sammanlagda avgifterna uppgår till 20 % av de totala avgifterna till den kompletterande oljeskadefonden ( andra punkten ).

Vid en reducering enligt andra punkten skall, stadgar den tredje punkten , den överskjutande delen fördelas mellan avgiftsskyldiga i övriga protokollsstater till lika del så att det avgiftsbehov som fastställts av församlingen kan tillgodoses.

I den fjärde punkten anges att avgiftsbegränsningen skall gälla till dess att mängden olja som har tagits emot i protokollsstaterna uppgår till 1 miljard ton, varvid också den mängd som anses mottagen enligt artikel 14.1 inräknas, eller, om det inträffar tidigare, 10 år har förflutit från det att protokollet trädde i kraft.

Artikel 19

Artikeln innehåller sedvanliga regler om undertecknande och tillträde.

Det kan anmärkas att innan EU-staterna kan underteckna och tillträda protokollet krävs bemyndigande av gemenskapen på grund av gemenskapens kompetens i fråga om domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar.

Slutligen bör uppmärksammas regeln i tredje punkten att protokollet får tillträdas endast av stater som är parter till 1992 års fondkonvention.

Artikel 20

Artikeln ålägger en stat som uttryckt sin avsikt att bli bunden av protokollet på något av de sätt som anges i artikel 19 att vid deponering av tillträdesinstrument och årligen därefter, och till dess att fondprotokollet träder i kraft, rapportera till IMO:s generalsekreterare om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot i staten. Denna bestämmelse gör det möjligt för IMO att

137

Bilaga 3
Ds 2003:000

avgöra när förutsättningarna för protokollets ikraftträdande föreligger. Vidare är kännedom om mängden olja och vilka som tar emot avgiftspliktig olja viktig vid händelse av att fonden skulle behöva betala ut ersättning strax efter protokollets ikraftträdande.

Bestämmelser av motsvarande innebörd finns i artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention (artikel 29 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention).

Artikel 21

Artikeln innehåller regler om protokollets ikraftträdande.

I första punkten föreskrivs att protokollet träder i kraft tre månader efter den dag då åtta stater har förklarat sin vilja att bli bundna av protokollet på något av de sätt som föreskrivs av artikel 19 och IMO:s generalsekretare fått uppgifter från direktören för 1992 års oljeskadefond att de personer som är skyldiga att betala avgifter enligt artikel 10 under det föregående året har tagit emot sammanlagt minst 450 miljoner ton avgiftspliktig olja, inkluderat de mängder som anges i artikel 14.1.

För en stat som tillträder protokollet efter den tidpunkt då villkoren för dess ikraftträdande har blivit uppfyllda, träder protokollet enligt andra punkten i kraft tre månader efter den dag då staten deponerade sitt tillträdesinstrument.

Slutligen fastställs i tredje punkten att protokollet, trots bestämmelserna i första och andra punkterna, inte träder i kraft för en stat innan 1992 års fondkonvention gjort det.

Artikel 22

I artikeln ges föreskrifter om församlingens första möte. Denna bestämmelse överensstämmer, så när som med någon redaktionell avvikelse, med artikel 36 i 1992 års fondkonvention.

138

Ds 2003:000
Bilaga 3

Artikel 23

I artikeln ges regler för översyn och ändring av fondprotokollet. En konferens för detta ändamål får sammankallas av IMO (första punkten). IMO är skyldig att sammankalla en sådan konferens på begäran av minst en tredjedel av de fördragsslutande staterna (andra punkten). Bestämmelsen motsvarar artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention (artikel 32 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention).

Artikel 24

Artikeln innehåller bestämmelser om ett förenklat förfarande för att ändra begränsningsbeloppet enligt fondprotokollet. En motsvarande bestämmelse finns i 1992 års ansvarighetskonvention (artikel 15) och i 1992 års fondkonvention (artikel 36 quinquies; artikel 33 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention). Det förenklade ändringsförfarandet i dessa instrument är utförligt beskrivet i prop. 1994/95:169 s. 40 f., vartill hänvisas. Nedan skall endast pekas på de delar av bestämmelsen som innehåller avvikelser i förhållande till 1992 års instrument.

Den första avvikelsen finns i sjätte punkten a där enligt protokollet ändringar enligt artikeln inte får övervägas tidigare än tre år från dagen för ikraftträdandet av en tidigare ändring enligt artikeln. I 1992 års konvention är tidsgränsen fem år.

Den andra skillnaden finns i sjätte punkten b där det föreskrivs att den procentuella höjningen skall beräknas från och med den dag protokollet öppnades för undertecknande. I 1992 års konventioner anges ett specifikt datum, nämligen den 15 januari 1993. Vidare fastställs i detta moment att sluttidpunkten för beräkningen av höjningen är dagen då den juridiska kommitténs beslut träder i kraft. 1992 års konventioner innehåller ingen bestämmelse om detta.

Ytterligare avvikelser finns i sjunde och åttonde punkterna där tiderna för när ett beslut om höjning skall anses ha godtagits

139

Bilaga 3
Ds 2003:000

respektive träder i kraft har angivits till tolv månader efter dagen för underrättelse enligt fjärde punkten och tolv månader efter den dag då beslutet ansågs godtaget. I 1992 års konventioner gäller för dessa moment en tid om 18 månader vardera.

Som en följd av detta har i tionde punkten också tiden tolv månader angivits (också här gäller 18 månader enligt 1992 års konventioner).

Artikel 25

I artikeln ges bestämmelser om ändringar av begränsningsbeloppet enligt fondprotokollet efter en föregående ändring av begränsningsbeloppen i 1992 års fondkonvention genom protokoll.

I första punkten stadgas att om begränsningsbeloppen i 1992 års fondkonvention har höjts genom ett protokoll till konventionen, får begränsningsbeloppet i artikel 4.2 a i fondprotokollet ändras med tillämpning av det förenklade ändringsförfarandet i artikel 24. Begränsningsbestämmelserna i artikel 24.6 är inte tillämpliga i sådant fall.

Om en höjning av begränsningsbeloppen har företagits enligt artikelns första punkt, kan det vid någon tidpunkt därefter bli aktuellt att tillämpa förfarandet enligt artikel 24. För detta fall föreskriver den andra punkten att vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 24.6 b och c skall beräkningen göras på grundval av de belopp som fastställts genom förfarandet i första punkten. Begränsningen till en sexprocentig höjning respektive tre gånger det belopp som anges i protokollet gäller således inte i detta fall.

140

Ds 2003:000
Bilaga 3

Artikel 26

Artikeln behandlar uppsäggning av fondprotokollet. Första–tredje punkterna motsvarar med någon redaktionell

justering artikel 34 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention (artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

I enlighet med regeln att endast stater som är parter i 1992 års fondkonvention kan vara parter till fondprotokollet föreskrivs i fjärde punkten att en uppsägning av konventionen skall anses vara en uppsägning också av fondprotokollet.

Femte punkten slår fast att trots att en uppsägning har skett kvarstår skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden i fråga om olyckor som inträffar innan uppsägningen har trätt i kraft (jfr artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

Artikel 27

Artikeln innehåller regler om extra möten med församlingen. Dessa extra möten har en annan grund än de möten som avses i artikel 16.2 (som inkorporerar artikel 19.2 i 1992 års fondkonvention). Artikeln har en motsvarighet i artikel 35 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention (artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

De nu aktuella extra mötena kan hållas på begäran av en enskild stat eller efter initiativ av direktören och motiveras av att en stats uppsägning av protokollet anses eller befaras få till följd att bördan för övriga stater att betala avgifter ökar påtagligt. Delar församlingen denna mening har varje stat möjlighet att säga upp protokollet inom 120 dagar innan den uppsägning som utlöst det extra mötet får verkan. En sådan efterföljande uppsägning får verkan samma dag som den första uppsägningen. Bestämmelsen skapar alltså en möjlighet för en stat att bli fri från sina traktatförpliktelser genom en form av förenklat uppsägningsförfarande.

141

Bilaga 3
Ds 2003:000

Artikel 28

Artikeln innehåller regler om protokollets upphörande.

Enligt första punkten upphör protokollet när antalet fördragsslutande stater understiger 7 eller mängden avgiftspliktig olja som tas emot i de fördragsslutande staterna understiger 350 miljoner ton. Det förhållande som inträder tidigast gäller.

De stater som är parter i fondprotokollet dagen före dess upphörande skall enligt andra punkten göra det möjligt för fonden att fullgöra de uppgifter som anges i artikel 29 och skall för detta syfte, men endast för det syftet, vara fortsatt bundna av protokollet.

Motsvarande regler finns i artikel 36 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention (artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

Artikel 29

Artikeln innehåller bestämmelser om likvidation av fonden när protokollet har upphört att gälla. Vid den tidpunkten kan naturligtvis ersättningsanspråk som härrör från olyckor som inträffade innan protokollet upphörde att gälla vara anhängiga och kräva handläggningsåtgärder. Vidare kan det finnas tillgångar i fonden som måste skiftas ut. Genom denna bestämmelse behåller fonden delar av sin rättsliga handlingsförmåga. Vidare åläggs församlingen att vidta nödvändiga åtgärder för att avsluta likvidationen och att skifta tillgångarna på ett rättvist sätt mellan de personer som har betalat avgifter till fonden.

Artikel 30

Genom denna artikel utses IMO:s generalsekreterare till protokollets depositarie. I artikeln anges vilka skyldigheter som åvilar generalsekreteraren i detta hänseende. Bestämmelsen har

142

Ds 2003:000
Bilaga 3

sin motsvarighet i artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention (artikel 38 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention).

Artikel 31

Artikeln anger protokollets språk, vilka alla är lika giltiga.

143