Sök i Ratio Lex

Angående vissa grunder för förvaltningen af Statens jernväg strafik och särskild för den dervid anställda personals aflöning

1869-04-06 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1869:25, Angående vissa grunder för förvaltningen af Statens jernväg strafik och särskild för den dervid anställda personals aflöning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25.

1

Nso 25,

Ank. till Riksd. Kansli d. 6 April 1869, kl. 10 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående vissa

grunder för förvaltningen af Statens jernväg strafik och särskild

för den dervid anställda personals aflöning; Gifven

Stockholms Slott den 26 Februari 1869.

När Kongl. Maj:t i sin nådiga Proposition till innevarande Riksdag

angående Statsverkets tillstånd och behof gjorde framställning om ett

förslagsanslag af 4,300,000 Riksdaler för bestridandet af 1870 års omkostnader

vid Statens järnvägstrafik, åtföljdes denna framställning af eu

i Statsråds-protokollet öfver Civilärenden för den 5 sistlidne Januari upptagen

erinran om ändamålsenligheten deraf att vissa grunder för trafikförvaltningen

och särskild! för aflöningen af den vid trafiken anställda

personal blefve bestämda.

Af den oeftergifliga fordran, som med skäl ställes å hvarje förvaltning

af järnvägstrafik, att den skall så mycket som möjligt foga sig

efter de vexlande behofven hos den rörelse och de allmänna intressen,

den har att tillgodose, följer jemväl, att, förutom den för all förvaltning

af allmänna medel gemensamt gällande regeln om iakttagande af den

sparsamhet och hushållning, som låter sig förena med behörigt afseende

å de ändamål, för hvilka den har att verka, de grunder, som på förhand

kunna för förvaltningen af jernvägstrafiken fastställas, hufvudsakligen

måste inskränkas till organisationen af Styrelsen jemte vilkoren

för tjenstemännens anställning och aflöning.

Bill. till Riksd. Prot. 1869. 1 Sami. 1 Afd. 13 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong/, Nåd. Proposition N:o 25.

Härutöfver anser dock Kong!. Maj:t det vara lämpligt och med

god ordning öfverensstämmande, att stadgande meddelas för den ej sällan

inträffande händelse att, till följd af eu växande trafik eller i öfrigt förändrade

förhållanden, behof af nya anläggningar och byggnader uppstår.

Då fråga är om sådan af större omfattning, såsom ny station, ny

reparationsverkstad eller dubbelspår mellan två stationer, synes afgörandet

deraf höra och i allmänhet äfven kunna utan synnerlig olägenhet

af tidsutdrägt till Riksdagen öfverlemnas. Enahanda är förhållandet med

de vilkor i afseende å kostnaden, under Indika bibana, som af enskilde

härefter anlägga, må till Statens bana anslutas. År åter fråga endast

om utvidgning af redan befintlig anläggning eller byggnad eller om utförande

af ny sådan utaf mindre betydenhet, såsom ordnande af hållplats,

mötesplats eller dylikt, torde det vara nödigt, att hos förvaltningen

finnes frihet att foga sig efter rörelsens kraf, på det att icke en

hämmande inverkan derå skall förspörjas.

På grund häraf föreslår Kong!. Maj:t följande bestämmelser:

l:o) Ny anläggning eller byggnad af större omfattning, såsom ny station,

ny reparationsverkstad eller dubbelspår emellan två stationer

må ej vid redan till trafik upplåten statsbana verkställas förr,

än behofvet blifvit af Riksdagen pröfvadt och godkändt. Riksdagen

tillkomme ock att besluta de vilkor i afseende på kostnaden,

hvarunder anslutning till statsbana må ega rum för bibana,

som härefter af enskilde anlägges.

2:o) I fråga om erforderlig utvidgning af redan befintlig anläggning

och byggnad eller verkställande af ny sådan utaf mindre betydenhet,

såsom anordnande af hållplats, mötesplats eller dylikt,

beslutar Kongl. Maj:t; och bör kostnaden derför intagas i det förslag

till specifik kostnadsstat, för jernvägstrafiken, som Styrelsen

vid slutet af hvarje år har att för det nästföljande underställa

Kongl. Maj:ts pröfning och fastställelse.

Sedan Styrelsen för Statens jernvägstrafik afgifvit underdåniga

förslag dels till organisation af nämnda trafiks förvaltning, dels till aflöningsreglemente

för dervid anställde embets- och tjensteman samt betjente,

dels till omkostnadsstat för år 1869 och dels till reglemente för

antagande och entledigande in. m. af den personal, som af Styrelsen

tillsättes, så öfverlemnade Kongl. Maj:t uti nådig Proposition till 1868

års Riksdag nämnda omkostnadsförslag, hvarjemte Kongl. Maj:t, som

lemnade Riksdagen del af de öfriga handlingarne, föreslog Riksdagen

att godkänna vissa uppgifna hufvudbestämmelser i afseende å vilkoren

för tjenstemännens anställning samt grunderna för aflöning åt dem.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

3

Uti det svar, Riksdagen den 13 Maj sistlidna år afgaf å Kong].

Maj:ts omförmälda Proposition, yttrade Riksdagen följande:

»Genom Kong]. Brefvet af den 30 December 1862 bestämdes, bland

annat, att Styrelsen för Statens jernvägstrafik, utom en chef och en

byråchef, skulle utgöras af tre intendenter, en för hvartdera af stambanornas

tre hufvuddistrikt, hvilka intendenter, förutom det befäl och

den uppsigt, en hvar af dem hade att utöfva inom sitt distrikt öfver

der anställde jernvägstjenstemän, förvaltning, uppbörd och materiel,

tillika skulle å vissa tider i Styrelsen sammanträda vid afgörande derstädes

af vigti gare angelägenheter, som anginge stambanorna i deras

helhet, trafiken å desamma eller dertill hörande materiel; hvarjemte intendenterne

vid dessa sammanträden borde anmäla de frågor af sådan

beskaffenhet, som de hvar för sig ansåge höra komma under gemensam

pröfning, äfvensom föredraga de ärenden i öfrig!,, som särskild! anginge

deras distrikt. Sedermera har genom Kongl. Brefvet af den 13 Juli

1866 blifvit föreskrifvet, att intendenten vid första distriktet skall bereda

och inom Styrelsen föredraga alla ärenden, som angå trafikdistriktens

bart- och maskinafdelningar och den vid dessa afdelningar anställda

personal, och att intendenten vid andra trafikdistriktet skall bereda och

föredraga de ärenden, som tillhöra distriktens trafikafdelningar och den

dervid anställda personal, samt hafva inseende öfver kontrollkontoret.»

»Det nu framlagda organisationsförslaget åter afser en fördelning

af intendenternes göromål på öfverdirektörer och distriktschefer. Enligt

förslaget skulle nemligen Styrelsens ledamöter, bestående af eu byråchef

för byråafdelningen, en öfverdirektör för b an- och maskin-afdelm ngarne

gemensamt samt en öfverdirektör för trafikafdelningen, bereda

och föredraga inför Styrelsen ärenden, hvilka de hvar för sip afdelning

hafva att handlägga, samt kontrasignera de utgående besluten; hvarjemte

öfverdirektörerne skulle ega att på eget ansvar och genom direkta ordres

till cheferne för linieförvaltningen eller till de under dessa lydande,

afdelningsföreståndare meddela sådana detaljbestämmelser, hvilka kunde

vara behöfliga, såsom en omedelbar tillämpning af Styrelsens beslut eller

af gällande reglementen och instruktioner; äfvensom hvarje ledamot

egde att infordra upplysningar i ärenden, som anginge hans afdelning.

Distriktscheferne åter skulle ega att öfvervaka ordningen och hushållningen

inom distrikten, uppmärksamma de industri- och handelsförhållanden

inom distriktets trafikområde, som egde samband med jernvägsrörelsen,

föreslå hos Styrelsen sådana åtgärder, som kunde lända till donna

rörelses befrämjande, samt vara, på sätt Styrelsen dem föreskrefve, dennas

ombud i allt hvad som rörde distriktets förhållande till främmande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

myndigheter, inrättningar och personer, och, så länge nu gällande trafikoch

tjenstgöringsreglementen skulle tillämpas, äfven utöfva den myndighet,

som nu enligt dessa reglementen tillhörde intendenterne.»

»Emot denna sednare anordning eller inrättande af distriktschefsplatser

hafva emellertid inom Riksdagen åtskilliga betänkligheter yppat

sig. Den grundsats, som blifvit följd vid organisationen af sjelfva Styrelsen,

att enhet och planmessighet vid alla dess detaljer, som tillhöra

samma afdelning inom särskilda distrikt, hvarken kunna åstadkommas

eller bibehållas på annat sätt, än att afdelningen inom Styrelsen har

sin egen, i dess särskilda angelägenheter och göromål kunnig och erfaren

representant, hvilken också är beklädd med tillräcklig myndighet

att såsom högste befälhafvare inom sin afdelning gorå Styrelsens åsigter

och beslut gällande, samt genom behöriga inspektioner vaka öfver

samma afdelnings arbete och hushållning inom samtliga distrikten, —

donna grundsats, hvilken Riksdagen icke kunnat annat än gilla, synes

icke till fullo vara iakttagen vid bestämmandet af distriktschefernes

åligganden, Indika synas sträcka sig till alla grenar af linieförvaltningen.

Då dessutom öfverdirektörerne skulle ega att i vissa fall med förbigående

af distriktsehef meddela direkta ordres till de under dessa lydande

afdelningsföreståndare, synas distriktschefsembetena lätteligen kunna föranleda

förvecklingar och onödig omgång»;

och anhöll Riksdagen, på grund af hvad sålunda, blifvit anfördt,

att Kongl. Magt måtte taga i öfvervägande, huruvida icke dels de föreslagna

distriktschefstjensterna kunde indragas, dels betydliga inskränkningar

ske så val i antalet af de vid jernvägstrafiken anställde embetsed!

tjensteman samt betjente, som äfven i fråga om beloppen af de

för dem föreslagna löneförmåner. Derjemte tillkännagaf Riksdagen sitt

bifall till de flesta af ofvannämnda utaf Kongl. Maj:t föreslagna hufvudbestämmelser

dels i oförändradt skick, dels med vissa förändringar

eller inskränkningar, men förklarade sig icke hafva godkänt de öfriga

bestämmelserna, Indika hufvudsakligen afsågo beloppen af fasta arfvode!!,

de föränderliga arfvodenas fördelning samt inqvarterings- och traktamentsersättning,

provisioner, felräkningspenningar och premier, allt föremål,

på hvilka Kongl. Maj:t här nedan vill ånyo fästa Riksdagens uppmärksamhet.

Med anledning af Riksdagens nyssberörda anhållan har Trafikstyrelsen

den 31 sistlidne December afgifvit underdånigt utlåtande, deruti

Styrelsen, hvad först angår behofvet och lämpligheten af distriktschefsembetena,

hufvudsakligen yttrat: att den direkta inspektion öfver linieförvaltningen,

som af Styrelsens chef och ledamöter utöfvades, i all
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

5

mänhet icke kunde sträcka sig längre än till ett färre antal inspektionsresor

hvarje år; att dessa resor, om något dermed skulle kunna uträttas,

alltid, droge eu dyrbar tid från de många göromålen inom Styrelsen;

att vid jernvägar af så stor utsträckning som den de Svenska hade,

kundefen sådan periodvis återkommande inspektion ej ersätta det mera

permanenta öfvervakan de af hushållningen och tjenstgöringen å linien i

öfrigt, som egde rum innan intendenterne å första och andra distrikten

blefvo inkallade för att inom Styrelsen öfvertaga dem nu anförtrodda

åligganden; att samma erfarenhet för längesedan vunnits inom andra

länders jern vägsförvaltningar, hvarföre det icke, Styrelsen veterligen,

funnes någon jernväg i Europa af en med de Svenska stambanornas

jemförlig längd, der icke nyssnämnda arbetskraft blifvit tagen i anspråk

och på ett eller annat sätt införd; att det således vore icke allenast på

egen, utan på allmän erfarenhet Styrelsen grundat och ännu grundade

sin åsigt derom, att, förutom den inspektion, som af Styrelsens chef

och ledamöter kunde utöfvas, ett permanent öfvervakande af linieförvaltningen

ovilkorligen vore af nöden vid de Svenska stambanorna och

att till följd häraf en särskild arbetskraft för detta permanenta öfvervakande

måste förefinnas; att, i fråga om sättet att anordna densamma,

Styrelsen haft att välja emellan två olika system, som, efter hvad Styrelsen

omständligare omför malt, utomlands begagnades, det ena med

vissa trafikområden och det andra med de särskilda förvaltningsgrenarne

såsom grund för indelningen; att fördelen af det förra systemet vore

större sammanhållning emellan de på ett område gemensamt verkande

olika afdelningarne; att dess olägenhet förnämligast bestode i svårigheten

att vid tillämpningen finna personer med den allmänna insigt i

förvaltningens alla grenar, som vore nödvändig för att kunna bedöma,

huru tjensten inom dem utöfvades och hushållningen iakttoges; att

donna olägenhet visserligen ej förekomme vid tillämpningen af det sednare

systemet, enär det alltid måste vara lättare att finna personer med

insigt i en förvaltningsgren än i flera, men att det icke kunde nekas,

att sammanhållningen emellan de olika afdelningarne blefve svårare att

med detta system åstadkomma; att då det sednare systemet drefve

centralisationen till sin yttersta spets, Styrelsen för sin del ansåge, att

man måste med mycken försigtighet framgå med försök i donna riktning,

intilldess mera erfarenhet inhemtats af den i allt fall ganska stärka

centralisation, som inrättandet af öfverdirektörsembeten innebure; att

Styrelsen derföre ej tilltrodde sig att utan praktisk pröfning afgöra,

hvilket af de omhandlade båda systemen vore att föredraga, men att

donna praktiska pröfning förutsatte, att man åtminstone till en viss grad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

användt båda systemen; att en början till pröfning af det förra kunde

anses redan vara gjord, emedan, under nu varande förhållanden, intendentsbefattningen

vid tredje trafikdistriktet i sjelfva verket vore att

betrakta såsom ett distriktschefsembete, sådant Styrelsen i sitt förslag

framställt detsamma; att det vore helt naturligt, att Styrelsen vid valet

emellan de begge systemen helst antoge det förra, dels derföre att detta

låg närmast till hands, dels ock derföre att den person, hvilken nu

benkläder nämnda intendentsbefattning, redan i sex år innehaft densamma,

och Styrelsen således ej med afseende a honom hade att befara den

enda egentliga olägenhet, som detta system hade med sig; att, hvad

anginge de af Riksdagen anförda betänkligheter emot införandet af

distriktschefsbefattningar, Riksdagen visserligen påpekat det förhållande,

att den grundsats, som blifvit följd vid organisationen af sj elfva Styrelsen,

icke syntes vara till fullo iakttagen vid bestämmandet af distriktschefernes

åligganden, men att Riksdagen icke närmare angifvit, hvari

sj elfva olägenheten af ett sådant förhållande skulle bestå; att, om meningen

vore den, att en brist på konseqvens eller likformighet i det

hela genom samma förhållande uppkommit, Riksdagen icke betraktat

distriktschefernes ställning i tillbörligt sammanhang med linieförvaltningen

i (ifrigt, enär, om man det gjorde, man skulle finna, att donna

förvaltning handhades på hvarje distrikt af en chef, biträdd af föreståndare

för de särskilda afdelningarne, således i fullkomlig likformighet

med den organisation, som gällde för sj elfva Styrelsen; att, om meningen

åter vore den, att, då vid jernvägstrafiken hvar och en i allmänhet

arbetade inom en viss begränsad afdelning, en skola saknades till utbildande

af den mångsidighet i kunskaper, som distrikts chefs emb etet syntes

förutsätta, så villo Styrelsen, som, enligt hvad här ofvan är antydt, icke

förbisett svårigheten att finna lämpliga personer till beklädande af nyssnämnda

embeten, likväl erinra, dels att det just vore till förminskande

af donna svårighet Styrelsen föreslagit att förändra intendenturerna, vid

Indika ofvannämnda mångsidighet vore ovilkorlig, till distriktschefsembeten,

vid Indika anspråken på mångsidighet kunde ställas betydligt

lägre derigenom att det ansvar för detaljbestämmelser och det ingripande

i det rent tekniska, som hittills ålegat intendent, blifvit förflyttadt,

till öfverdirektörerne och påj dem'' afdelningsvis fördeladt, dels att de

olika afdelningarne, såsom verkande till ett gemensamt mål, så nära

berörde hvarandra, att det ej vore särdeles svårt för den val begåfvade

vettgirig och med iakttagelseförmåga utrustade, att under tjenstgöring

inom en afdelning taga Jen sådan kännedom om ^förhållandena äfven

inom de andra afdelningarne, att han kunde bedöma, huru tjensten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

7

inom dessa utöfvades och hushållning der iakttoges och sålunda, derest

han tillika besutte de egenskaper, ett högre chefskap i allmänhet kräfde,

äfven kunde utöfva den myndighet, distriktschefsembetet innebure; att

Riksdagen vidare, så framt Styrelsen fattat meningen rätt, uttalat den

åsigt, att öfverdirektörernes befogenhet att i vissa fall, med förbigående

af distriktchef, meddela direkta ordres till de under denne lydande afdelningsföreståndare,

skulle framkalla två olägenheter, den ena förvecklingar

och den andra onödig omgång; att Styrelsen emellertid ansåge

en motsägelse ligga i detta Riksdagens yttrande, enär det omnämnda

förbigåendet val snarare borde antagas såsom motsatsen till omgång;

att de förvecklingar, som befarats, icke kunde uppkomma mera än på

ett sätt, nemligen sålunda, att öfver direktörs till afdelningsföreståndare

direkt meddelade detaljbestämmelse sto de i strid med distriktschefens

uppfattning af den föreskrift, hvaraf sagda bestämmelse, enligt § 3 j

organisationsförslaget, skulle vara eu omedelbar tillämpning; att ett

sådant slag af förveckling läte tänka sig, men att frågan då vore dels

den, huru mycken sannolikhet en sådan förveckling kunde hafva för sig,

dels den, huruvida genom distriktschefernes indragning eller genom

användande af det andra här ofvan omnämnda systemet förvecklingarne

lättare kunde undvikas; att Styrelsen i förra fallet ville erinra derom,

att, enär af den föreslagna organisationens grundsats följde, att ordres

från Styrelsen till linieförvaltningen måste vida mera i detalj utarbetas

än tillförene, då sådant var åt intendent öfverlemnadt, och eu sådan

utarbetning i alla händelser ko linne att ske genom öfverdirektör, det

måste ligga i dennes intresse att redan i den ordre, Styrelsen kollektivt

utgåfve, så många detalj bestämmelser som möjligt intogos, på det att

ansvaret för utgifna ordres skulle, i så vidsträckt mån som möjligt, gälla

Styrelsen kollektivt i stället för honom ensam, samt att de af Styrelsen

kollektivt utfärdade föreskrifter skulle linieförvaltningen meddelas genom

distriktchef, och ju mera detaljerade dessa föreskrifter vore, desto mera

rent tekniska måste de ytterligare bestämmelser vara, som af öfverdirektör

behöfde utgifvas, desto mindre behöfde distriktchef med dem

taga befattning och desto färre måste de tillfällen blifva, då förvecklingar

af ifrågavarande slag kunde uppkomma; att om åter distriktscheferne

indroges och det starkare centralisationssystemet tillämpades,

skulle sammanhållningen å linien af de särskilda afdelningarne till gemensam

verksamhet utan tvifvel blifva svårare och förvecklingar i andra

riktningar än den af Riksdagen förutsätta kunna uppkomma; att undvikandet

af förvecklingar berodde ytterst på den göda viljan hos de

samverkande; att, der donna saknades, ingå system kunde förebygga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kong!- Maj:ts Nåd. Proposition N:o .25.

de ledsamma följderna; samt att, da nu så väl andra länders som Styrelsens

egen erfarenhet gåfve vid handen, att den direkta inspektion,

som Centralstyrelsen kan utöfva öfver linieförvälfången, icke ensam

vore tillfyllestgörande, utan en särskild arbetskraft härför erfordrades;

då den personal, Styrelsen till vinnande af donna arbetskraft föreslagit,

vore jemförelsevis fåtaligare än i något annat land; då af de två system,

man, till åstadkommande af samma kraft, både att välja på, det ena,

till följd af redan bestående förhållanden läge närmast till hands att

först tillämpa; dä genom förkastande af detta system ett annat måste

sättas i stället och besparingar sålunda ej genom ett sådant förkastande

kunde vinnas; och då slutligen de betänkligheter Riksdagen framställt

mot användandet af distriktschefer icke torde bevisa detta systems förkastlighet,

än mindre att den allmänna erfarenheten om behofvet af en

särskild arbetskraft emellan Centralstyrelsen och linieförvaltningen vore

utan värde; alltså ansåge Styrelsen sig ega tillräckligt talande skäl för

att fortfarande vidhålla sin åsigt derom, att distriktschefsembetena eller

andra mot samma ändamål svarande embeten borde införas till åstadkommande

af ett permanent öfvervikande af linieförvaltningens alla

grönår; äfvensom derom att, i fråga om de olika sätt, hvarpå ett sådant

öfvervakande kunde vinnas, det, som Styrelsen föreslagit, borde fortfarande

få gälla, intilldess, efter praktisk pröfning af något annat, detta

andra visat sig ega bestämda företräden.

Beträffande ifrågasätta inskränkningar af tjenstepersonalens antal

och aflöning har Styrelsen, efter att hafva jemfört förhållandet emellan

kostnaden för öfverstyrelse!! vid de Svenska och åtskilliga utländska jernband''

och dervid kommit till det resultat, att samma kostnad i Sverige

är lägre än i utlandet, vidare anfört: att om man jemförde styrelseledamöternes

och distriktschefernes ställning med den, som deras vederlikar

inom andra grenar af den civila förvaltningen innehade, så visade

sig, att ingen gren af nämnda förvaltning hade så stort behof af embetsman,

hvilka uteslutande egnade sin tid åt tjensten, som en trafikstyrelse,

men att deremot tj enstgöringsförhåll ande na inom andra förvaltningsverk

icke hindrade- ens styrelseledamöter att åtaga sig särskilda

med löneförmåner förbundna befattningar; att det läge mycken magt uppå,

att trafikstyrelsens ledamöter ej vid sidan af sin egentliga verksamhet

åtoge sig andra värf; att Styrelsen derföre ej nog kraftigt kunde framvälla

det nödvändiga uti att försäkra desse embetsman en sådan ekonomisk

ställning, som ej föranledde till att genom andra befattningar söka

förbättra inkomsterna; att Styrelsen emellertid icke ansett sig kunna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

9

för sina ledamöter föreslå högre belopp än som i flera år redan utgått

till Departementscheferne i Tullverket; men att Styrelsen ansåge en nedsättning

af arfvodena under detta belopp kunna tolkas såsom ett erkännande

af rättigheten för Styrelsens ledamöter att på andra håll söka

förskaffa den tillökning i inkomster, som deras vederlikar inom andra

verk kunde bereda sig; att tjenstebefattningarne vid byråafdelningen i

allmänhet funne sin motsvarighet inom andra förvaltande verk; att''med

vederbörligt afseende å göromålens mängd, arfvodena inom denna afdelning

blifvit föreslagna enligt de grunder, som för motsvarande befattningar

inom andra verk vore gällande; att sekreteraretjensten, såsom

gemensam för samtliga afdelningarne, fordrade mer än vanligt mångsidiga

insigter hos innehafvare!!; att, så framt dessa insignier förefunncs,

hvilket för närvarande vore fallet, en betydlig tidsbesparing derigenom

bereddes Styrelsens ledamöter vid målens uppsättning; att banafdelningen

vore den af alla afdelningarne, som minst berördes af trafikens

större eller mindre liflighet, men som deremot mest af alla stode i beroende

af banlängd och byggnadssättets soliditet; att åsigterna om talrikheten

hos den personal, som till banans bevakande vore nödvändig,

hade i olika länder varit ganska olika; att i Sverige blefvo till en början

de i Tyskland gällande åsigter tillämpade, såsom erbjudande den största

säkerheten; att härifrån dock gjordes afvikelse!- redan år 1864, till en

början i andra distriktet, i så måtto, att en viss de! af be valen i ngspersonalen

vid dagsljus användes å underhållsarbetena utmed banan, hvarigenom

dagsverkskostnaden för dessa arbeten ganska betydligt nedgick;

att, sedan erfarenheten gifvit vid handen, att bevakningen ej kunde

anses lida genom donna anordning, densamma vidtagits äfven på de

öfråga distrikten; att Styrelsen redan beslut!! att, i man af nya banors

tillkomst, fördela redan befintlig personal af både baningeniörer och

hallmästare på de nya linierna genom att förlänga hvarje funktionärs

tjenstgöringsområde; att Styrelsen äfven beslut!! att, i händelse någon

af nämnde funktionärer aflinge, tills vidare icke besätta den afgångnes

plats på annat sätt än genom fördelning af hans område på de öfrige;

att jemväl den minskning i personalen vid denna afdelning blifvit genomförd,

att de så kallade materialvakterna indragits och desses åligganden

fördelats på banmästarne och maskinafdelniagens förrådsvakter;

att de indragningar, som sålunda redan vore beslutade, komme att inbespara

störa summor, men icke kunde på en gång genomföras utan

att ur tjenst försätta eu del af nu befintliga, val inöfvade personal,

hvilken del snart klofve behöflig, då nya sträckor af Nordvestra stamBih.

till RiJcsd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Åfcl. 13 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25.

banan efter hand tillkomme; att man vanligen ansåge antalet af trafkafdelning

ens personal stå i direkt förhållande till trafikens betydenhet; att

detta dock icke vore förhållandet med mer än den ena delen af donna

personal, nemligen den, som åtföljer bantågen; att hvad deremot den

andra delen beträffade, eller den så kallade stationspersonalen, det borde

bemärkas, att det minimum af personal, som å hvarje station ovilkorligen

måste finnas för att emottaga inkommande och expediera afgående tåg,

onekligen skulle kunna emottaga och expediera ett betydligt större antal

tåg hvarje dag än som nu skedde; att det ock vore en sanning att å vissa

stationer svårighet förefunnes att gifva personalen jemn sysselsättning, men

att man likväl icke kunde reducera antalet mera än till ofvannnämnda minimum,

särdeles som man å så långa sträckor enkelspårig jernväg som i Sverige,

der tågmöten alltid måste ske å stationerna, icke kunde undgå att för

dessas- säkra och skyndsamma skötande hålla en något större stationspersonal,

än som vid smärre stationer å dubbelspårig bana erfordrades;

att det likaledes borde lätteligen kunna inses, att det gånge lika fort

att i godsböckerna införa och å godslistorna upptaga en sändning af

1,000 centner som en sändning af en centner gods, och att följaktligen

den godsexpedierande personalens storlek berodde mera på antalet kollyn

och stationer, till hvilka särskilda godslistor skola expedieras, än

på antalet centner; att deraf åter följde, att vid stationer, der godset

i allmänhet förekomma i störa partier, personalen syntes fåtalig i jemförelse

med godsmängden, hvaremot vid sådana stationer, der godset förekommer

mest i smärre partier, personalen alltid syntes jemförelsevis

stor; att, när man nu t o ge i betraktande, huru få de stationer vore

på de Svenska stambanorna, hvilka i godsmängd kunde mata sig

med äfven de måttligare stationerna vid andra folkrikare länders starkt

trafikerade jernvägar, så skulle man äfven finna förklarligt, att med

afseende å stationspersonalen en jemförelsepunkt förekomma, der de

Svenska stambanorna alltid skulle komma att stå efter andra rikare

länders jernvägar; att Styrelsen emellertid nu kommit till visshet om,

att åtskilliga af de stationer, som förekomma ä de nyare så väl som de

äldre bandelarne, icke hade den vigt för trafiken, som från början påräknats,

och att tjenstepersonalen å dessa stationer derföre kunde inskränkas;

att början härmed gjordes redan i Januari månad 1868, då vid Björneborgs

station, efter dervarande stationsinspektors afgång, en stationsmästare tillsattes

med 240 riksdalers lägre aflöning per år; att det vore Styrelsens plan

att framdeles, i den mån ledigheter uppstode, till föreståndare å smärre

stationer anställa lämpliga personer, som genomgått sina grader vid Statens

jernvägstrafik i betjeningsklasserna, och hvilka i allmänhet torda

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. "Proposition N:o 25.

hafva sin nödtorftiga bergning af lägre a tidningar, än som hittills varit

för stations!nspektorer afsedda; att vid maskinajdelningen personalens

antal för närvarande vore så efter behofvet afpassadt, att Styrelsen ansåge

minskning deraf icke kunna ega ruin; och att, hvad aflöningsförmånerna

beträffade, endast om lok o motivförare och eldare skulle kunna

anmärkas, att de hade något bättre aflöningsvilkor, än vid åtskilliga

privatbanor inom Sverige och vid flera utländska baner vore gällande;

men att, sedan deras premier för besparing af bränsle och smörjni

ngsämnen den 1 April 1868 blifvit nedsätta med omkring 331 procent,

Styrelsen ansåge vidare nedsättning ej i imligen kunna göras,

emedan de långa vägar, tagen å stambanorna måste utan ombyte

af tågpersonal vanligen tillryggalägga, då betjeningen nödgades taga

så val måltider som nattqvarter utom sina hem, äfvensom våra klimatiska

förhållanden gjorde nämnde b etj entes tjenstgöring både kostsam

och ytterst ansträngande, samt dessutom erfarenheten redan visat,

att lo å 20 år i medeltal kunde anses såsom deras längsta tjenstgöringstid,

innan deras helsa och arbetskraft vore uttömda; att med

trafikafdelningens konduktörer och öfriga tågpersonal förhållandet vore

lika; att hvad för öfrigt anginge beloppen af de för linieförvaltningens

tjensteman och betjente föreslagna aflöningsförmåner, Styrelsen ville

fästa uppmärksamhet derpå, dels att jernvägens personal från den högste

till den lägste vore vid utöfvandet af sin tjenst utsatt för att genom

en kanhända blott ögonblicklig uraktlåtenhet af sin tjenstpligt föranleda

oberäkneliga olyckshändelser och att derigenom drabbas af stränga

straff; dels att donna personal, utom den drygt tillmätta vanliga arbetstiden,

ofta måste för tjenstens kraf offra dagens eller nattens hvilostunder,

äfvensom att den både ett betydande ansvar för en stor penningsuppbörd

och en dyrbar Statens egendom samt genom sin omtanke

och oegennytta i väsendtlig mån inverkade på Statens behållning af

jernvägarne; att billigheten derföre fordrade, att desse Statens tjenare

icke alltför mycket tillbakasattes i jemförelse med deras vederlikar

inom ^andra förvaltande verk; att den afiönings-stat, som gäller för de

vid 1 ullverket anställde tjensteman, bäst egnade sig för jemförelse i

delta afseende, hvarvid dock icke borde leinnas utan afseende att beskaffenheten

af tjenstgöring^! vid de båda verken under vintertiden vore

betydligt olika, ithy att större delen af Tullverkets personal då i följd

af naturliga förhållanden hade lindrig tjenstgöring, då deremot jernvägspersonalen

under samma årstid hade sitt för kropp och själ mest

ansträngande arbete, hvartill ytterligare komme, att Tullverkets personal

åtnjöte fördelarne af eu val ordnad pensionsinrättning på Statens be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25.

kostnad, då deremot Statens jernvägstrafiks personal ännu icke erhållit

någon förhoppning att, sedan den under eu härd och ansvarsfull tjenstgöring

utslita sina krafter i Statens tjenst, tryggas mot nöd på ålderdomen;

samt att Styrelsen, som ansåge sig hafva med mycken moderation

begagnat rättigheten att uppflytta tjensteman i högre löneklasser, på

grund af allt hvad sålunda blifvit anfördt, hade den fasta och lifliga

öfvertygelse, att eu nedsättning, under hvad namn som helst, uti de

snarare för lågt än för högt tillmätte aflöningsförmånerna för jernvägspersonalen

ingalunda kunde vara förenlig med Statens eget intresse

eller, för så vidt nedsatt ningen skulle tillämpas på redan i tjenst varande

personal, med billighet, och att den lust för ett nitiskt och oegennyttigt

uppfyllande af tjenstepligter, hvarigenom flertalet af Statens jernvägspersonal

hittills utmärkt sig, icke kunde skäligen förväntas fortfarande

skola ega bestånd, om personalen, i stället för att röna uppmuntran

hos Statsmagterna funne sig blifva stjufmodärligt behandlade emot andra

Statens tjenare, med hvilka flen skäligen jeinförde sig, och att saknaden

af nämnda nit och oegennytta, trots en Styrelses alla ansträngningar,

lätteligen kunde i resultaten af Statens jernvägstrafiks förvaltning leda

till en försämring, som mångfaldigt uppvägde den fördel, det allmänna

möjligen kunde vinna genom nedsättning i aflöningsbeloppen.

Ehuru eu af sed näste Riksdag jemväl väckt fråga om sammanslagning

af Styrelserna för jernvägstrafiken och jernvägsbyggnaderna,

eller flen sistnämnda Styrelsens förläggande till arbetslinien, ännu icke

blifvit, jemte vederbörandes deröfver helt nyligen inkomma underdåniga

utlåtanden, företagen till nådig pröfning, har Kongl. Maj:t ansett donna

omständighet ingalunda höra uppehålla den deraf icke nödvändigt beroende,

nu förevarande frågan om den för trafiken erforderliga personal

och dess aflöning; hvarvid till en början bör i minnet återkallas, huruledes,

enligt förra Riksdagens beslut, föränderliga arfvode!! inom trafikstaten

utgå inom följande 25 löneklasser, nemligen:

Första klassen med ärligt belopp af .....R:dr 4,200

Andra

Tredje

Fjerde

Femte

Sjette

Sjunde

Åttonde

Nionde

Tionde

3,900.

3,600.

3,300.

3,000.

2,700.

2,400.

2,100.

1,800.

1,500.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 25. 13

Elfte klassen med årligt belopp af......R:dr 1,200.

Tolfte » » » » »i » 1,080.

Trettonde » » » » »...... » 960.

Fjortonde » » » » » » 900.

Femtonde » » » » »..... » 840.

Sextonde » » » » »...... » 780.

Sjuttonde » » » » » ...... » 720.

Adertonde » » >> « »..... » 660.

Nittonde » » » » »...... » 600.

Tjugonde » » » » «...... » 540.

Tjugondeförsta » » » » »...... -> 480.

Tjugondeandra » » » » »...... » 420.

Tjugondetredje » » » » »...... » 360.

Tjugo ndefjerde » » » » »...... » 300.

Tjugondefemte » » » » »...... » 240.

Efter öfvervägande af hvad i Trafikstyrelsens här ofvan upptagna

utlåtande förekommit, har Kongl. Maj:t funnit, att den utgift, som för

distriktschefsbefattningarne beräknats, icke kan undvaras, men att för

närvarande, innan det ena eller andra af de utaf Trafikstyrelsen omförmäld

a system för ett permanent öfvervakande af linieförvaltningen blifvit

vidare praktiskt pröfvadt, det icke bör definitivt bestämmas, huruvida

distriktschefsembeten skola införas, eller nämnda öfvervakande

lämpligare skall på annat sätt anordnas; äfvensom beträffande ifrågasatta

inskränkningar i afseende å antalet af de vid jernvägstrafiken

anställde embets- och tjensteman samt beloppen af deras aflöning, Kong].

Maj:t, i de delar, som utgöra föremål för denna framställning, lika

med Trafikstyrelsen, funnit andra sådana inskränkningar än dem,

bemälda Styrelse redan

heter kunna göras.

Vid detta förhållande och då Kongl. Maj:t fortfarande vidhåller

åsigten om lämpligheten af de utaf Kongl. Maj:t vid sista riksdag i

afseende å grunderna för afiöningsstaten föreslagna bestämmelser, hvilka,

antagligen i följd af beslutet om Riksdagens bär ofvan omförmälda

underdåniga hemställan, ej då vunnit Riksdagens godkännande, vill

Kongl. Maj:t ånyo till Riksdagens pröfning öfverlemna samma bestämmelser,

utan annan förändring, än dels den modifikation, som påkallas

deraf att definitivt beslut om distriktschefers tillsättande ej nu fattas,

dels ock att arfvodet för kontrollerande maskiningeniören blifvit nedsatt

till 1,800 Riksdaler, eller det belopp, han redan för innevarande år

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj\tS Nåd. Proposition ''N:o ,85.''

åtnjuter; och Kongl. Maj:t föreslår alltså härmed, att Riksdagen, utöfver

de vid sista riksdag antagna bestämmelser i nyssnämnda ämne, nu

måtte ytterligare godkänna följande, nemligen: .

a) Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande

ernbets- och tjensteman:

Vid Styrelsen:

till Generaldirektören............. R:dr 9,000.

» Byråchefen................ ” 5,500.

» Öfverdirektören vid b an- och maskinaf
-

Särskildt arfvode för öfvervakandet af af
delningarne

å linien......•.....» 1,000. „ 6,500.

» Öfverdirektören för tratikavdelningen . . R:dr 5,500.

Särskild! arfvode för öfvervakandet af af
delningen

å linien......- ROOO. >, 6,500.

» Sekreteraren............... ” 4,500.

» Registrator!! och Aktuarie!!.......... 8 3,500.

» Eu Notarie................ 8 2,500.

» En d:o.............- - - 8 2,500.

» Ombudsmannen . . . .........• • 8 3,000.

» Kamererare!!............... * 4,000.

» Revisor!!................. 8 3,000.

» Hufvudkassören.............. 8 3,000.

» Uppbördskassören............. 8 3,500.

» Föreståndaren för Statistiska kontoret ...... » 4,000.

Nuvarande innehafvare!! af denna befattning bibehålies

under sin tjenstetid vid det arfvode, han hittills

innehaft, af 200 R:dr derutöfver.

» Arkitekten................ 8 1,500.

» Öfverkontrollören.............. 8 4,000.

» Kontrollerande Maskiningeniören........ 8 1,800.

Tj en sten indrages vid nuvarande innehafvare^ afgång.

b) Styrelsen eger, intilldess definitivt beslut fattats om sättet för

hela linieförvaltningens permanenta öfvervakande, för detta ändamål årligen

disponera ett belopp af 15,000 Riksdaler.

c) De i klassregleringen upptagna arfvoden utgå sålunda:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

15

A. Vid Styrelsen.

för Öfverdirektörens Assistenter. . .

» Telegrafdirektörer......

» Milkontrollören.......

» Kontrollörer i Kontrollkontoret

» Kammarförvandten......

» Biljett- och formulär-förvaltaren .

» Bokhållare vid Kassa-, Statistiska

Milkontoren........

» Kammarskrifvare.......

» Kontorsskrifvare.......

» Telegrafister . ......

» Vaktmästare........

» Telegraf bud........

och

Lägsta.

Högsta.

Klass.

Bunt.

Klass.

Birot.

6

2,700

2

3,900

9

1,800

3

3,600

10

1,500

7

2,400

19

600

9

1,800

20

540

16

780

23 |

360

20 i

540 i

!

B. Vid Distrikten.

för

»

))

»

»

))

))

))

))

i)

»

»

)>

»

»

))

))

))

))

än

Ban-, Maskin- och Trafikdirektör

Assistenter åt nämnde direktörer

Baningeniörer .

F örrådsförvaltare

V erkstadskamerare

Verkmästare .

Stationsinspektorer

Byrå-assistenter .

Lokomotivförareförn

Distriktskassörer .

Konstruktörer .

Vagnmästare . .

Telegrafinspektorer

Bokhållare . . .

Ritare ....

Lokomotivförare .

Stationskassörer .

Telegrafister .....

Kontors- och Stationsskrifvare

5

9

3,000 1

1,800 5

11

1,200

4,200

3,000

3,000

9 j 1,800

7

2,400

17 ; 720

11 1,200

13 960

7 i 2,400

I

8 j 2,100

9 1,800

22

25

17

420

240

720

9

9

10

1,800

1,800

1,500

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj.ts Nåd. Propositon N:o 25.

il

för Öfverkoncluktörer

» Konduktörer .

» Biljettörer . .

» Statlonsmästare

» Eldare . .

» V agnförmän

» Banmästare . .

i) Materialvakter .

o Packtoästare . .

.-> Stationskarlsförmän

» Vaktmästare

. » Portvakter . .

» Lokomotiv- och Vagn puts are

» Kolvakter . .

» Pumpare . . .

» Vagnssmörja^ .

» Bromsare

» Signalkarlar. .

» Spårvexlare

« Stationskarlar

» Kuskar . . .

» F örrådsdrängar ...

i) Ban-, bro- och grindvakter

egande Styrelsen att tillägga högst 15

R:dr i månaden under seglationstid för

vakter vid rörliga broar samt att för bevakning

af grindar anställa personer med

lägre arfvoden.

» Kontorsvakter

» Notisbärare .

» ''Telegrafbud .

d) Embets- och tjenstemän samt betjente vid distrikten, hvilka ej

erhålla bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna eller för

ändamålet

Lägsta.

Högsta.

Klass. !

R:mt.

Klass.

K:mt.

i 17

720

11

1,200 i

! 25

240

11

1,200

1 17

720

12

1,080 j

17 |

720

13

960 :

19

600

13

960

19

600

15

840

■ 22

420

16

780 |

i

22

i

420

19

600

23

360

20

540

1

! 24

300

22

420

| 25

240

22

i

420

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

IT

ändamålet hyrda lokaler, äro berättigade till inqvarteringscrsättning,

som beräknas till 20 procent af årliga arfvodet, tjenstgöringspenningar

inberäknade för dem, som äro stationerade i Stockholm, Göteborg och

Malmö, 15 procent i annan stad eller köping och 10 procent vid station

på landet.

e) För sådane c mbets- och tjensteman vid distrikten, h vilkas befattningar

äro förenade med oftare förekommande tjensteresor eller kommenderi

ngar inom eget distrikt, utgår traktamentsersättning med belopp,

som af Kongl. Maj:t bestämmes, och hvithet icke må öfverstiga det,

som i gällande resereglemente är stadgadt. För tjensteman, som hav

linieförvaltningens permanenta öfver vakande åt sig uppdraget, kan, med

iakttagande häraf, godtgörelse för tjensteresor inom distriktet af Kon» I.

Maj:t bestämmas till viss årlig summa.

f) Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:

Styrelsens hufvudkassör med 500 Er dr om året;

Styrelsens uppbördskassör med 25 öre för hvarje fullt tusental

riksdaler af den uppbörd, som under hvarje år liliput från stationernatill

uppbördskassan inremitterad;

Distriktskassörer med ett af Styrelsen bestämdt årligt belonn dock

ej öfver 500 Riksdaler för hvardera. ’

Kontrollörer och Kontor sskrifv are vid Kontrollkontoret med 10 procent

å hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt och till återbetalning

eller redovisning faststäldt belopp; egande Styrelsen, med afseende

å det anmärkta felets beskaffenhet, bestämma, om anmärknim-sprocenten

skall i sin helhet eller endast till en del af den felande

betalas;

Irajik- och telegrafstationernas upphör dsp er sonal med tre tiondedels

procent af redovisade trafik- eller telegraminkomster, till förde inmg

emellan nämnda personal på afsändnings- och emottagningsstationerna

enligt grunder, hvilka Styrelsen eger att bestämma; och

•n c -~°Jco™otjvförarei eldare och vagnssmörjare samt annan betjening,

till följd åt hvars hushållning med materialier eller genom hvars nit

och arbetsamhet väsendtlig besparingar af utgifter åstadkommits, prcmier

enligt särskilda, af styrelsen faställda bestämmelser

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas vederbötande

Utskott; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Korn-i

nåd och ynnest städse välbevågen. *"

CARI,

Axel Adlercreutz.

Bih. till Biksd. Prof. 1869. 1 Sami. 1 Afä. 13 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 25.

Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hall*

Maj:t Konungen i Stöts-Rådet ct Stockholms Slott den Jo

Februari 1869.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitiestatsminister!!, Friherre De Geer

Hans Excellens, Herr Statsministern för Etnkes arendena, Hretve

Wachtmeister,

Statsråden: Friherre af Ugglas,

Bredberg,

Thulstrup,

Carlson,

von Ehrenkefru,

Abelin,

Berg och

Adlercreutz.

Departementschefen, Statsrådet Adlercreutz hemställde i under

dåniehet, att Kongl. Maj:t nu täcktes till Riksdagen aflåta nådig Preposition

angående vissa grunder för förvaltningen af Statens jernvagstrafik

och särskildt för den dervid anställda personals aflöning; Och

Yttrade Departementschefen dervid: . . ,

»När Eders Kongl. Maj:t i sin nådiga Proposition till innevarande

Riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof a°rde framställning

om ett förslagsanslag af 4,300,000 R:dr för bestridandet af 1870 ars

omkostnader vid Statens jernvägstrafik, åtföljdes denna fr ainsta - ^

er. i Statsråds-protokollet öfver Civil-ärenden för den 5 sistlidne Janu

ari upptagen erinran om ändamålsenligheten deraf, att vissa grundm

för trafikförvaltningen och särskildt för aflönmgen af den vid trafiken

anställda personal blefve bestämda». „ . .

»Af den oeftergifliga fordran, som med skal ställes a hvarje för

vältning af jernvägstrafik, att den skall så mycket som möjligt foga sig

efter de omvexlande behofven hos den rörelse och-de allmänna mtres

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

19

sen, den bär att tillgodose, följer jemväl att, förutom den för all förvaltning

af allmänna medel gemensamt gällande regeln om iakttagande

af den sparsamhet och den hushållning, som låta sig förena med behörigt

afseende å de ändamål, för hvilka den har att verka, de grunder,

som på förhand kunna för förvaltningen af jernvägstrafiken fastställas,

hufvudsakligen måste inskränkas till organisationen af Styrelsen jemte

vålkoren för tjenstemännens anställning och desses aflöning».

»Härutöfver anser jag dock det vara lämpligt och med god ordning

öfverensstämmande, att stadganden meddelas för den ej sällan inträffande

händelse, att, till följd af eu växande trafik eller i öfrigt förändrar!

e förhållanden, behof af nya anläggningar och byggnader uppstår.

Då fråga är om sådan af större omfattning, såsom ny station,; ny reparationsverkstad

eller dubbelspår mellan två stationer, synes afgörandet

deraf böra, och i allmänhet äfven kunna, utan synnerlig olägenhet af

tidsutdrägt till Riksdagen öfverlemnas. Enahanda är förhållandet med

de vilkor i afseende å kostnaden, under hvilka bibana, som af enskilda

härefter anlägges, må till Statens bana anslutas. År åter fråga endast

om utvidgning af redan befintlig anläggning eller byggnad, eller om

utförande af ny sådan utaf mindre betydenhet, såsom ordnande af hållplats,

mötesplats eller dylikt, torde det vara nödigt ätt hos förvaltningen

linnés frihet att foga sig efter rörelsens kraf, på det att icke eu

hämmande inverkan derå skall förspörjas».

Härefter redogjorde Departementschefen för innehållet af dels 21 :a

punkten af Riksdagens underdåniga skrifvelse deri 13 Maj 1868 angående

Statens järnvägstrafik, dels ock Styrelsens för nämnda trafik den

31 sistlidne December afgift!a underdåniga utlåtande i anledning af hvad

Riksdagen uti berörda skrifvelse anfört och hemställt beträffande distriktchefsembetens

inrättande och ifrågaställda inskränkningar i antalet af

tjensteman och beloppet af deras löneförmåner.

Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder förordna att nådig

Proposition i ämnet, sådan den linnés detta protokoll

Inlagd, skulle till Riksdagen afgå.

Ex Protocollo

Otto It. Seippel.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1869:81 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga Proposition, angående vissa grunder för ^förvaltning en af Statens jernväg strafik och särskildt för den dervid s. 16 i texten