Om antagande af ett förslag till Förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket''
1873-03-31 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1873:44, Om antagande af ett förslag till Förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket''
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
1
N:o 44.
An k. till Riksd. Kansli den 31 Mars 1873, kl. 5 e. in.
Kongl. Majds nådiga Proposition till Riksdagen, om antagande af
ett förslag till Förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket'', Gifven Stockholms Slott den 28
Mars 1873.
Sedan i anledning af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 11 Maj
1869, deruti Riksdagen dels anmält sitt beslut om införande af beskattning
för hvitbetssockertillverkningen i Riket, att från den 1 Juli innevarande
år utgå med belopp, som för tiden intill den 1 Juli 1885 bestämdes
att efter hand stiga i förhållande till införseltullen å utländskt råsocker,
dels ock, med förmälan, att af de för beskattning af berörda näring i utlandet
använda metoder den i Belgien antagna, som grundade sig på den
utpressade eller urlakade saftens mängd och egentliga vigt, syntes Riksdagen
vara förenad med de minsta olägenheter och på samma gång, såsom
fullt betryggande för statens rätt och medgifvande en särdeles enkel kontroll,
ega bestämda företräden framför de öfriga metoderna, meddelat bestämmelser
i afseende å beräkningen af den beskattningspligtiga sockerkvantiteten
uti till sockerberedning afsedd livitbetssaft, Kongl. Maj:t, som
delade Riksdagens åsigt om lämpligheten deraf, att ifrågavarande näring,
till befrämjande af dess utveckling inom riket, för någon tid tillförsäkrades
att ej utöfver vissa gränser åläggas beskattning, men ansåg fastställande
af sättet för dennas beräkning höra tillsvidare anstå i afvaktan på
erforderlig fullständig utredning rörande de i andra länder antagna beskattningsmetoders
fördelar och olägenheter, den 15 Oktober 1869 utfärdat
Bill. till Riksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afd. 24 Käft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
nådig kungörelse angående Riksdagens beslut i förstnämnda hänseende och
i sammanhang dermed anbefallt Kommers-kollegium att, efter åstadkommande
af sådan utredning som nyss är sagdt, till Kong], Maj:t inkomma
icke blott med yttrande rörande den lämpligaste grunden för beräknande
af skatten å hvitbetssockertill verk ningen utan ock med förslag till de på
grund deraf erforderliga reglementarisk stadgande!!, så har dels bemälda
Kollegium, enligt erhållet nådigt bemyndigande, uppdragit åt Adjunkten
vid universitetet i Lund Filosofie doktorn Johan Lång att på allmän bekostnad
företaga eu resa till Belgien, Frankrike och Tyska tullföreningens
stater för inhämtande af kännedom om derstädes uti ifrågavarande hänseende
använda beskattningsmetoder och olika kontroller, dels ock, efter det
Adjunkten Lång fullgjort detta uppdrag och afgifvit en omfattande berättelse
om sina derunder gjorda iaktagelser, en särskild kommission enligt
Kollegii hemställan varit för utarbetande af förslag i ämnet i nåder tillsatt
och den 28 September nästlidna år aflemnat sitt underdåniga betänkande.
Uti detta betänkande, hvilket jemte Adjunkten Långs reseberättelse
blifvit bland Riksdagens ledamöter utdeladt, har kommissionen, beträffande
de vigtigaste bland de i främmande länder tillämpade metoder för hvitbetssockerbeskattning,
hufvudsakligen anfört, att i de till Tyska tullföreningen
hörande stater skatten utginge efter de till sockertillverkningen använda
betornas vigt, hvilken, der råa betor användes, af kontrolltjenstemän utröntes
omedelbart innan betorna inmatades i rif- eller skärmaskinerna och,
der torkade betor utgjorde råmaterialet, innan dessa fylldes i urlakningskärlen;
att i Belgien likasom i Nederländerna beskattningen i sjelfva verket
äfven vore en råvarubeskattning, ehuru skatten der bestämdes efter den
utpressade betsaftens qvantitet och täthet eller egentliga vigt på det sätt,
att, omedelbart efter det saften blifvit vunnen, densamma uppmättes antingen
i de till sin rymd bestämda s. k. skedningspannorna eller i särskilda
reservoirer och dess egentliga vigt utröntes medelst en areometer eller
s. k. densimeter, derå den punkt, som motsvarade vattnets täthet, vore betecknad
med 100° och hvarje hel grad motsvarande eu skilnad af 0,01 i
egentliga vigten, hvarefter den skattepligtiga sockerqvantiteten uträknades
efter det antagande, att en viss volym saft i utbyte lemnade eu viss qvantitet
socker på hvarje grad öfver 100" som densimetern vid en temperatur
af + 15" C i saften angåfve, samt att den beskattningsmetod, som användes
i Frankrike, vore en fabrikatbeskattning, men att, jemte det de färdiga
sockerfabrikaten till qvalitet och qvantitet der noga bestämdes, saften
jemväl mättes och profvades likasom i Belgien och Nederländerna och, om
det på grund deraf beräknade sockerutbytet befunnes öfverstiga det genom
direkt uppvägning af den färdiga varan utrönta, skatten bestämdes efter det
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
förra, så att följaktligen saftens matning och profning tjenade såsom en
kontroll å det genom direkt uppvägning bestämda tillverkningsbelÖppet;
Och bär kommissionen, som, efter anställd jemförelse af de särskilda
metodernas fördelar och olägenheter, uttalat den öfvertygelse, att åtminstone
till en början, då skatten vore låg, statsverkets fördel både billigast
och lättast bevakades genom beskattning af råvaran samt att våra inhemska
sockerfabrikanter heldre skulle underkasta sig de vid en låg skatt jemförelsevis
ringa olägenheter, som eu bctbeskattning medförde, än dem som af
öfriga beskattningsmetoderna måste blifva en följd, på grund häraf och
då samtliga bär i landet anlagda hvitbctssockerfabriker vore inrättade efter
tyskt mönster och i allmänhet försedda med nutidens bästa apparater för
tillgodogörande af betornas sockerbalt, tillstyrkt, det skatten hos oss tillsvidare
måtte utgå efter de för sockertillverkningen afsedda betornas vigt
i likhet med hvad i de tyska staterna skedde, hvarjemte kommissionen
tillagt, att, om man framdeles skulle vilja öfvergå till produktbeskattning
eller annan beskattningsmetod, sådant då kunde lättare ske, sedan man
hunnit förvärfva mera erfarenhet i hvitbetssockerindustrien, samt en för
skattekontrollen vid densamma erforderlig och med handteringens tekniska
detaljer tillräckligt förtrogen personal hunnit uppfostras.
öfver detta betänkande med deruti innefattade, af kommissionen
enligt den förordade beskattningsmctoden uppgjorda förslag dels till förordning
om beskattning af livitbetssockertillverkningen i riket och dels till
ordningsstadga för hvitbetssockerfabrikerna har Kongl. Maj:t infordrat underdånigt
utlåtande af Kommers-kollegium, som dervid, i fråga om valet af
beskattningsmetod, erinrat om det af kommissionen upplysta förhållande,
att af de efter år 1869 bär i landet anlagda hvithetssockerfabriker trenne
voro inrättade för att medelst den s- k- diffusionsmetoden eller genom
fint sönderskurna betors urlakning med varmt vatten vinna betsaften, att,
enligt all sannolikhet, flera fabriker komme att efter samma system bär
anläggas, samt att för fabrikör, som arbetade efter donna metod, tillämpningen
af den i Belgien gällande föreskrift, att saften, innan deri blifvit
profvad, hvarken finge försättas med några kemiskt på densamma inverkande
ämnen eller uppvärmas öfver 40» C, skulle utöfva ett högst menligt
inflytande på fabrikationens gång och sannolikt nödga fabrikanterna att
underkasta sig de betydliga uppoffringar, som vore förenade med öfvergång
till en annan tillverkningsmetod; hvarefter Kollegium vidare anfört,
att, då, på sätt kommissionen anmärkt, förevarande fråga genom nämnda
förhållande kommit i en väsendtligen förändrad ställning emot 1869, då
Riksdagen uttalat sig för den belgiska metodens företräde, och denna
metod numera vid nyssberörda förhållande måste anses medföra vida större
4
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 44.
olägenheter än den tyska jemte det densammas tillämpande förutsatte mera
invecklade och större sakkunskap kräfvande kontroller, Kollegium på dessa
och öfriga af kommissionen anförda skål instämde i det slut, hvari kommissionen
i fråga om valet af beskattningsmetod stannat.
Vid pröfning af detta ärende har Kong!- Maj:t på grund af den utredning,
som Adjunkten Langs reseberättelse och kommissionens betänkande
innehålla, lika med Kommers-kollegium funnit den tyska metoden,
enligt hvilken skatten beräknas efter de för sockertillverkning afsedda betornas
vigt, vara framför de andra metoderna lämplig att, åtminstone under
nu instundande treåriga beskattniugsperiod och till dess någon erfarenhet
i ämnet hunnit härstädes utbilda sig, hos oss vinna tillämpning; Och vill
fördenskull Kongl. Maj:t, som vid granskning af kommissionens enligt
nämnda metod uppgjorda förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket funnit endast några mindre väsendtliga
jemkning^- böra deruti vidtagas, hufvudsakligen åsyftande att åt förordningens
föreskrifter bereda större bestämdhet och bättre öfverensstämmelse,
i vissa fall med gällande förordning om bränvinstillverkniugen och
i andra med allmän lag, härmed föreslå Riksdagen att antaga omförmälda
författningsförslag, sådant det med deruti iakttagna nyssberörda jemkningar
finnes denna proposition bilagdt; kommande kommissionens förslag till
ordningsstadga att, sedan Riksdagens beslut i ämnet blifvit kändt, företagas
till särskild nådig pröfning.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott,
till hvars handläggning detsamma varder af Riksdagen öfverlemnadt; och
Kongl. Maja förblifver Riksdagen med all konglig nåd och ynnest städse
välbevågen.
C. Fr. Wcern.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
o
Förslag
till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket.
Art. I
Om skattens beräkning och erläggande.
§ I
För
all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1 nästkommande^
Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande
till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvithet»!'' enligt
den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemna!; och skall, i öfverensstämmelse
med Wår nådiga kungörelse den 15 Oktober 1869, donna afgift
till den 1 Juli 1876 utgöra eu femtedel af gällande tullsats för utländskt
råsocker af mörkare färg än JfS 18 af den i verldshandel» antagna Holländska
standard.
§ 2.
Det enligt § 1 beskattningspligtiga råsockret beräknas efter de för
tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att en centner råa (ej torkade)
hvithet»!- antagas lemna ett utbyte af sju och ett hälft skålpund
och en centner torkade hvithet»!- ett utbyte af trettiosju och ett hälft skålpund
råsocker
-
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
§ 3.
Inom fjorton dagar efter slutet af hvarje kalendermånad, under hvilken
afvikning af hvitbetor vid sockerfabrik egt rum, skall tillverkningsafgift,
beräknad efter vigten af de under samma månad, på sätt i § 16
sägs, till utverkning invägda hvitbetor, erläggas i landtränteri i det län,
der fabriken är belägen.
§ 4.
Afskrifning eller återbetalning af tillverkningsafgiften eger icke rum
i anledning deraf, att de uppvägda hvitbetorna, eller deraf framställda
fabrikater blifvit skadade eller förstörda.
Art. II.
Om anmälan till hvitbetssockertillverkning och vissa andra fabrikantens
åligganden.
§ 5.
Mom. 1. Minst tvänne månader innan fabrik för tillverkning af hvitbetssocker
första gången efter den 1 Juli innevarande år sättes i verksamhet,
skall fabrikanten till Wår Befallningshafvande i det län, der fabriken
är belägen, inlemna skriftlig anmälan, innehållande noggranna uppgifter
be träffande:
fl) fabrikens belägenhet;
b) de särskilda till densamma hörande byggnader;
c) förvaringsrummen för såväl betor som de särskilda fabrikaterna;
d) de egentliga fabrikslokalerna;
é) de fasta apparater, som tjena till betornas tvättning, rifning eller
skärning samt torkning, der sådan användes, äfvensom till saftens
utpressning eller urlakning; och
/) de kärl, som äro afsedda för saftens skedning och kokning, äfvensom
för klarning; skolande kannerymden af hvart och ett af dessa
kärl derjemte vara angifven.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44. 7
Mom. 2. Vid denna anmälan skall vara fogad planritning öfver
samtliga fabrikslokalerna, å hvilken finnes tydligt angifvet hvarje lokals
ändamål, samt hvarest ofvannämnda apparater och fasta kärl äro uppställda.
Mom. 3. Alla förändringar, som inom fabriken sedermera vidtagas,
i afseende vare sig på sjelfva inredningen, eller på uppställningen af ofvan
omförmälda apparater och fasta kärl, skola jemväl ofördröjligen, på sätt i
inom. 1 och 2 af donna § stadgas, hos Wår Befallningshafvande anmälas.
Anskaffas nya dylika apparater eller fasta kärl, eller förändras redan befintliga,
skall anmälan derom göras i enahanda ordning, och får sålunda
anskaffad eller förändrad redskap ej inom fabriken användas, förrän sådan
anmälan skett.
§ 6.
Mom. 1. Då anmälan, som i nästföregående § omförmäles, skott,
läte Wår Befallningshafvande genom sakkunnig person tillse, att anordningarne
inom fabriken äro författningsenliga och de lemnadc uppgifterna riktiga.
Mom. 2. Uppmätning af pannor och andra fasta kärl företages likväl
endast, när särskilda omständigheter dertill föranleda, och vare i sådant
fall fabrikanten pligtig att ställa nödigt antal arbetare samt erforderliga
målkärl till besigtningsmannens förfogande.
Mom. 3. Vid den besigtning, som på grund af föreskriften i mom.
1 af donna § skall ega rum, åligger det fabrikanten att, på kallelse af besigtningsmannen,
sjelf eller genom ombud vara närvarande; och skall öfver
förrättningen föras protokoll i 2:ne exemplar, som undertecknas ej mindre
af fabrikanten eller hans ombud än af besigtningsmanncn. Det ena exemplaret
insändes af den sistnämnda till Wår Befallningshafvande, och det
andra tillställes fabrikanten eller hans ombud.
§ 7.
Å de i § 5 omförmälda fasta apparater och kärl skall fabrikanten
låta anbringa ordningsnummer, och å de senare jemväl uppgift om kannerymden,
allt efter föreskrift, som'' vid den i § 6 stadgade besigtning meddelas.
Sålunda anbragta nummer och uppgifter skola af fabrikanten i behörigt
skick underhållas.
§ 8.
Anmälan, som i § 5, mom. 1 och 3, föreskrifves, skall inlemnas i
tvänne exemplar. Sedan den i § 6 omförmälda besigtning blifvit verkställd,
8
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 44.
förses båda exemplaren med Wår Befallningshaf vandes intyg derom, hvarefter
det ena exemplaret återstå!les till fabrikanten, som är skyldig att,
när så påfordras, hålla detsamma tillgängligt för vederbörande kontrolltjenstemän,
och det andra insändes till den för kontroll å tillverkningsafgifter
inrättade särskilda byrå.
Detsamma gälle ock om den planritning, som i § 5 mom. 2 omförmäles.
§ 9.
Mom. 1. Fabrikant åligger att öfver tillverkningens gång fora sådan
bok, att derur med lätthet kan inhemta!?, huru mycket af särskilda sockerfabrik
åter vunnits efter de vid fabriken afverkade betorna, äfvensom i öfrigt
sådana upplysningar erhållas, som för upprättande af en tillförlitlig statistik
öfver hvitbetssockerindustrien erfordras; och vare fabrikant skyldig
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter i afseende å bokens anordning
och förande, som chefen för den i nästföregående § omforma Ida kontrollbyrå
meddelar.
Mom• 2. Nämnda bok skall, när helst så påfordras, hållas tillgänglig
för de# öfverkontrollör, under hvars inseende fabriken är ställd.
§ 10.
Mom. 1. Minst fjorton dagar innan fabrikant under|något tillverkningsår,
hvilket räknas från och med den 1 September det ena till och
med den 31 Augusti det påföljande året, börjar afvikning af livitbetor,
skall han hos Wår Befallningshafvande,jskriftligen^uppgifva:
it) stället, der afverkningen skall ega rom och dagen, då den är ämnad
att taga sin början;
/>) huruvida afverkningen skall fortgå natt och dag eller endast
om dagen;
c) hvilken tillverkningsmetod kommer att följas;
d) huru stor vigt betor, råa eller torkade,Ssom i medeltal är beräknad
att i dygnet afverka^; samt
c) vid hvilken tid betafverkningcn kan antagas komma att afslutas.
Mom. 2. Samtidigt med aflemnande! af förenämnda uppgifter skall
fabrikanten hos Wår Befallningshafvande ställa fullgod säkerhet för så
stort belopp, som, efter den af honom uppgifva medelafverkning per dygn,
fullt motsvarar tillverkningsafgifFför tv än ne månader.
Mom.
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
Mom. 3. Varder den i nästföregående monn omnämnda säkerhet af
Wår Befallningshafvande godkänd och finnes ej heller i annat afseende
hinder för handteringens utöfvande mota, meddele Wår Befallningshafvande
fabrikanten tillståndsbevis för tillverkningens företagande.
Mom. 4• Inträffa, sedan den i inom. 1 omförmälda anmälan blifvit
inlemna»!, förhållanden, som gorå afvikelse i ett eller annat hänseende från
fabrikantens hos Wår Befallningshafvande förut gjorda uppgifter nödig, vare
fabrikanten jemväl pligtig sådant ofördröjligen hos Wår Befallningshafvande
skriftligen uppgifva, samt att, då fråga är om ökad afvikning per
dygn, för det emot tillökningen svarande skattebeloppet ställa fullgod säkerhet,
på sätt i mom. 2 stadgas.
Mom. 5. De i mom. 1 och 4 föreskrifva uppgifter ingifvas i 3:ne
exemplar af hvilka Wår Befallningshafvande behåller ett, öfverlemna!’ ett
till vederbörande öfverkontrollör, för att af honom, efter deraf tagen kännedom,
tillställas uppsyningsmännen vid fabriken, samt öfversänder det tredje,
försedt med uppgift om den godkända säkerheten, då sådan erfordras, till
den i § 8 omförmälda kontrollbyrån.
§ 11.
Om afvikning af hvitbeta icke börjas inom fem helgfria dygn efter
den i fabrikantens anmälan uppgifna tid, eller under den uppgifva tillverkningstiden
någon gång afbrytes längre än fem helgfria dygn, utan att
vådeld eller annan svårare olyckshändelse dertill varit vållande, eller före
den uppgifna tiden afslutas, utan att detta minst åtta dagar förut blifvit
hos Wår Befallningshafvande anmäldt, vare fabrikant skyldig ersätta all
den kostnad för kontrollen vid hans fabrik, under den tid betafverkning
der icke egt ruin, som staten kan komma att vidkännas.
§ 12.
Fabrikant ställe sig för »ifrigt till efterrättelse hvad den för hvitbetssockerfabrikerna
utfärdade ordningsstadgan om hans åliggande innehåller,
samt de föreskrifter öfverkontrollör i enlighet med densamma
meddelar.
Bih. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 24 Höft.
2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
Art. 111.
Om tillsyn vid hvitbetssockerfabrik.
§ 13.
Öfverlnseendet öfver hvitbetssockerbeskattningen i riket utöfvas af
chefen för ofvannämnda kontrollera.
§ 14.
Mom. 1. Närmaste kontrollen vid hvarje fabrik för tillverkning af
hvitbetssocker skall under inseende af en utaf Oss tillförordnad öfverkontrollör
utöfvas af särskilda, vid fabriken anställda edsvurne uppsyningsman,
hvilka, så snart tillståndsbevis, hvarom i § 10 mom. 3 sägs, blifvit fabrikant
meddeladt, af Wår Befallningshafvande utses- I fabrik, der afvikning af
betor eger rum oafbrutet nätt och dag, skola uppsyningsmännen till antalet
i allmänhet vara tre, men, der afverkningen försiggår endast om dagen,
två- Uppsyningsmännens antal kan dock ökas derutöfver, i fall omständigheterna
någorstädes skulle gorå eu strängare kontroll nödig.
Mom. 2. Der så lämpligen ske kan, uppdrages inseendet öfver flera
fabrikör åt en gemensam öfverkontrollör.
Mom. 3. Öfverkontrollörers och uppsyningsman närmare åligganden
bestämmas i ordningsstadgan.
§ 15-
Mom. 1. Då uppsyningsman är i tjenstgöring, åtnjuter han af staten
fem R:dr om dagen i arvode samt resekostnadsersättning enligt ordningsstadgan.
Mom. 2. Ersättningen till öfverkontrollör bestämmes af Oss efter
omfattningen af hans göromål.
Mom. 3. Fabrikanten vare skyldig att, så länge kontrollpersonalen
bör vid fabriken uppehålla sig, åt densamma i fabrikens omedelbara närhet
kostnadsfritt upplåta tvänne, eller, i fall Wår Befallningshafvande så
finner nödigt, trenne eldade, städade samt med nödiga möbler och sängkläder
försedda boningsrum, samt att åt den eller dem bland nämnda per
-
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
sonal, som sådant önska, anskaffa lämplig kost emot en ersättning af eu
R:dr 50 öre om dagen för hvarje person.
§ 16.
I fabriker, der råa betor afverka^ uppvägas betorna af uppsyningsmännen
omedelbart innan de bringas i rif- eller skärmaskinerna, samt i
den mån afverkningen fortgår. I fabrik åter, hvarest torkade betor förarbetas,
uppvägas dessa vid införandet i den afdelning af fabriken, i hvilken
urlakningskärlen finnas.
§ 17.
Å sön- eller helgedag emellan kl. 6 om morgonen och kl. 6 om
aftonen må uppvägning eller afvikning af betor a rif- eller skärmaskiner,
eller fyllning af urlakningskärl, icke ega rum.
§ 18.
För betornes uppvägning vare fabrikant skyldig att anskaffa och
underhålla våg efter fastställd modell, äfvensom nödiga vigter. Vågen
anbringas i fabrik, der råa betor afverka^, i närheten af rif- eller skärmaskinerna,
samt i fabrik, hvarest torkade betor förarbetas, vid ingången
till den afdelning af fabriken, i hvilken urlakningskärlen äro uppställda,
allt på sätt öfverkontrollören eger närmare bestämma. Allt arbetsbiträde,
som erfordras för betornas framskaffande till och bortförande från vågen,
äfvensom för uppvägningen, lemnas af fabrikanten.
§ 19-
Fabrikanten åligger jemväl vidtaga sådana anordningar, att den med
betornas uppvägning sysselsatte kontrolltjenstemannen är i möjligaste män
skyddad för väta, köld och drag, samt att i fabriken till kontrollpersonalens
förfogande ställa ett behörigen uppvärmdt och upplyst runa af minst 100
qvadratfots golfyta, hvilket bör vara beläget omedelbart invid vågen och
så inrättadt, att derifrån kan öfvervakas ej mindre vågen än inmatningen
i rif- eller skärmaskinerna, eller i fabrik, hvarest torkade betor förarbetas
fyllandet af urlakningskärlen. Den närmare beskaffenheten af detta rum
och de möbler, hvarmed detsamma bör af fabrikanten förses, bestämmes
i ordningsstadgan.
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o M.
Art. IV.
Ansvarsbestämmelser.
§ 20.
Mom. 1. Hvar som utan tillstånd tillverkar socker af hvitbetor eller
för sådant ändamål å urlakningskärl fyller, eller, der råa betor för sockertillverkningen
omedelbart användas, i rif- eller skärmaskin inmatar hvitbetor,
hvilka icke blifvit af vederbörande kontrolltjensteman uppvägda,
skall för sådan oloflig afvexling, jemte erläggande af den i § 1 stadgade
tillverkningsafgift, beräknad på sätt i § 21 sägs, bota, första gången afgiftens
dubbla och andra gången dess fyrdubbla belopp; dock må böterna
icke understiga i förra fallet 500 och i det senare 1,000 R:dr. Den som
sig sålunda andra gången förbryter, trafve dessutom förverkat rättigheten att
hvitbetssockertillverkning i riket utöfva- Skulle han ytterligare blifva med
sådan förbrytelse beträdd, erlägge den stadgade tillverkningsafgiften och
bete åtta gånger dennas belopp, dock icke mindre än 2,000 R:dr.
Mom. 2. Finnes oloflig afvcrkning, som, under pågående lofgifven
tillverkning af hvitbetssocker, med dervid begagnade redskap verkställts,
icke hafva skott i uppsåt att begå skatteförsnillning, böte den skyldige
hvarje gång endast från och med 10 till och med 100 R:dr samt erlägge
belöpande tillverkningsafgift.
§ 21.
Mom- 1. Har vid oloflig utverkning använda redskap, som kontrolltjensteman
medelst försegling, eller på annat sätt försatt ur bruk, beräknas
tillverkningsafgiften efter den afverkning, som anses med samma redskap
kunnat åstadkommas från den tid, då redskapens försegling eller
annan till förekommande af dess olofliga begagnande vidtagen anordning
af kontrolltjensteman senast befanns i behörigt skick och till dess afverkningen
upptäcktes.
Mom. 2. Har åter den olofliga afverkningen under pågående lofgifven
tillverkning af hvitbetssocker verkställts med dervid begagnade redskap,
beräknas tillverkningsafgiften efter den afverkning som anses med
samma redskap kunnat åstadkommas från den tid, då redskapen finnes
13
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 44..
hafva senast varit för lofligt ändamål använd eller icke i verksamhet och
tilldess upptäckten skedde.
Mom. 3. Vid oloflig afvikning i andra än nu sagda fall beräknas
tillverkningsafgiften efter den afverkning, som anses med den använda
redskapen kunnat under tre månader näst före upptäckten åstadkommas,
så framt det ej styrkes antingen att en större afverkning verkligen skott
eller att afverkningen ej egt eller kunnat ega rum i sådan omfattning,
som nyss är sagdt, i hvilka fall beräkningen efter den förebragta bevisningen
rättas.
§ 22.
Den, som under pågående lofgifven tillverkning af hvitbetssocker till
dervid begagnade rif- eller skärmaskin eller urlakningskärl framförer hvitbeta,
som icke blifvit af kontrolltjensteman uppvägda, bete, ändå att oloflig
afverkning ej följt, från och med 50 till och med 500 R:dr, der ej af omständigheterna
finnes, att framförandet icke skott i uppsåt att skatteförsnillning
begå.
§ 23.
Vidtager någon sådan åtgärd, hvarigenom vid betors uppvägning af
kontrolltjensteman mindre än dessas råtta vigt af vågen angifves, bete,
ändå att oloflig afverkning ej följt, från och med 50 till och med 500 R:dr.
§ 24.
Den, som olofligt öppnar eller borttager lås, eller bryter försegling,
eller blystämpling som kontrolltjensteman å redskap anbragt till förekommande
af dess obehöriga begagnande, straffes, enligt 10 kapitlet 21 § strafflagen
och vare, om oloflig afverkning skett, derjemte förfallen till ansvar
enligt § 20 härofvan.
§ 25.
Fabrikant, som under tjugo på hvarandra följande arbetsdygn, i
medeltal per dygn afverka! mer än en femtedel utöfver hvad han hos Wår
Befallningshafvande i föreskrifven ordning anmält, ställe genast fullgod
säkerhet för det emot tillökningen svarande skattebeloppet, på sätt i § 10
14
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
mom. 2 sägs, och erlägge för tiden tills detta sker dubbel tillverkningsafgift
för den afverkning, som öfverstiger nämnde en femtedel.
§ 26.
Söker fabrikant, genom vägradt företeende af handlingar eller fabriksböcker
eller på annat sätt, för kontrolltjensteman lägga hinder emot hans
tjensteutöfning, bete från och med 5 till och med 50 R:dr; Vägrar han
kontrolltjensteman eller den, som efter behörigt uppdrag verkställer sådan
besigtning, som i § 6 omförmäla, handräckning, som denne för tjenstens
eller uppdragets fullgörande behöfver, straffes efter 10mkapitlet 23 § strafflagen.
§ 27.
Öfverträdelse af förbud, som i § 17 gifvet är, straffes hvarje gång
sådan sker med böter från och med 10 till och med 100 R:dr
§
28.
Uraktlåter eljest fabrikant något af hvad i denna författning eller
gällande ordningsstadga föreskrifves, och för hvilket särskilt ansvar icke
är bestämdt, straffes med böter från och med 10 till och med 100 R:dr;
och ege War Befallningshafvande alltid att vid lämpligt vite honom ålägga,
att sin skyldighet genast eller inom utsatt tid fullgöra, eller ock att låta
betafverkningen tillsvidare afbryta
§
29.
För förbrytelse, sorn^emot denna författning begås af arbetare eller
annan person, anställd vid hvitbetssockerfabrik, ansvara fabrikanten, så framt
ej omständigheterna gorå sannolikt, att förbrytelsen skott utan hans vetskap
och vilja. Den, som förbrytelsen utfört eller deri tagit del och om dess
lagstridighet måste anses hafva haft kännedom, vare dock jemväl underkastad
ansvar efter samma grunder, som rörande delaktighet i brott i allmänhet
äro stadgade.
§ 30.
Fabrikant, som sjelf eller genom annan åt någon vid hans fabrik
anställd kontrolltjensteman såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
från och med 20 till och med 200 R:dr. K ontrolltjensteman, som sådan
gåfva emottaga, vare lika ansvar underkastad och miste derjemte sin befattning.
§ 31.
Mom■ 1. Skulle öfverkontrollör, uppsyningsman eller den, som är
tjenstpligtig att förbrytelse emot donna författning åtala, beträdas med
att, genom afsigtlig underlåtenhet af sina tjensteåligganden eller på annat
sätt, medvetet hafva främjat försnillning af den afgift, fabrikant bör erlägga,
straffes med fängelse eller straffarbete från och med sex månader till och
med två år.
Mom• 2. Visar någon af förenämnde tjensteman eller betjente försummelse
eller vårdslöshet i sina åligganden, värde antingen för alltid eller
under viss tid från tj eu sten eller befattningen skiljd, eller ock fälld till
högst 200 R:dr böter.
§ 32.
Varder, till utrönande af förbrytelse emot donna författning, undersökning
hos någon anställd emellan kl. 9 om aftonen och kl. 5 om morgonen,
men sådan förbrytelse ej upptäckt, bete förrättningsmannen från och med
5 till och med 50 R:dr; der hatt ej finnes hafva till undersökning haft
giltig anledning.
§ 33.
Böter, som enligt donna författning ådömas, skola, om tillgång till
deras gäldande ej finnes, förvandlas enligt allmän strafflag. Då tillverkningsafgift
jemte böter blifvit ådömda, må, der tillgång till afgiften eller
någon del deraf saknas, böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall
den sakfällde i stället undergå motsvarande förvandlingsstraff.
§ 34.
Af böter, som enligt donna författning ådömas, tillfälle två tredjedelar
åklagaren och eu tredjedel fattigkassan i den stad eller socken, hvari
den åtalade förbrytelsen blifvit begången. Finnes särskild angifvare, tage
han hälften af åklagarens andel.
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
Art. V.
Föreskrifter rörande författningens verkställighet.
§ 35.
Wåra vederbörande Befallningshafvande hålle hand öfver iakttagande
af hvad i denna författning är stadgadt.
§ 36.
Mom. 1. Lands- och stadsfiskaler, krono-, städs- och polisbetjente
åligge att förbrytelser emot donna författning åtala.
Mom■ 2. I öfrigt ege en hvar rättighet att för sådana förbrytelser
anställa åtal, dock ej barn emot föräldrar, ej eller tjenstehjon, så länge de
i tjensten äro, emot husbondefolk.
Mom. 3. Då åtal anställes af annan person, än de, som i mom. 1
nämnda äro, gifve han sin talan allmän åklagare så tidigt tillkänna, att
denne må kunna målets utförande öfvervara.
§ 37.
Mom. 1. De i föregående § mom. 1 omförmälde allmänna åklagare
ege att i hvarje lokal, som af enskild person eller bolag innehafves samt
icke är inrättad uteslutande till boningsrum, anställa undersökning af förbrytelser
emot donna författning; dock må af nämnde allmänna åklagare
dylik undersökning icke verkställas i hvitbetssockerfabrik, så länge denna
står under tillsyn af de i § 14 nämnde uppsyningsman, så framt ej undersökningen
blifvit af War Befallningshafvande anbefalld eller af vederbörande
kontrolltjensteman begärd.
Mom. 2. Sådan undersökning bör göras i 2:ne vittnens närvaro, och
bör förrättningsmannen, för att tillgodonjuta det skydd, som honom dervid
tillkommer, vid förrättningen på sig .synbart bära påbjudet tjenstetecken,
eller, innan förrättningen företages, fullmakt eller förordnande uppvisa.
Mom. 3. Bor förrättningsmannen inom orten eller är der allmänt
känd, vare han frikalla»! från skyldigheten att sin behörighet sålunda styrka.
Art.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
17
Art. VI.
Allmänna bestämmelser.
§ 38.
Med fabrikant menas öfverallt i denna författning den, som i egenskap
af egare, innehafvare, disponent eller verkställande direktör, har högsta
inseendet öfver fabriks skötsel, och till hvilken derföre det i § 10 mom.
3 omförmälda tillståndsbevis är stäldt.
§ 39.
Hvad i donna författning blifvit stadgadt om sockertillverkning af
hvitbeta, galle äfven om sådan tillverkning af andra sockerhaltiga rotfrukter.
Bill. till Riksd. Prof. 1873. 1 Sami. 1 Afd. 24 Häft.
3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 45.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 28 Mars 1873.
N förvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden:
Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Ahlströmer och
Weidenhielm.
Slutligen uppläste Departementschefen, Statsrådet Wsern, till justering
följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, på^Stats-Rådets enhälliga
tillstyrkande nedannämnda dagar fattade nådiga beslut, uppsätta
förslag till propositioner, nemligen:
den 7 innevarande månad:
om antagande af ett förslag till förordning om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket.
Hans Maj:t Konungen behagade, enligt Stats-Rådets''''underdåniga tillstyrkande
i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas;fdetta protokoll
bilagda; och befallde Hans Maj:t att i enlighet dermed nådiga propositioner
skulle till nu församlade Riksdag aflåtas.
Ex protocollo
Wilhelm Willers.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BevU 1873:14 Betänkande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition om antagande af förslag till förordning om. beskattning af hvitbetssockertillvérkningen i riket s. 1 i texten