Sök i Ratio Lex

Angående den beskattning, som i följd af tackjernstiondens upphörande bör bergslagerna i riket påföras

1874-04-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1874:54, Angående den beskattning, som i följd af tackjernstiondens upphörande bör bergslagerna i riket påföras

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

7

JS:o 54.

Ank. till Biksd. Kansli d. 13 April 1874, kl. 6 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående den

beskattning, som i följd af tackjernstiondens upphörande

bör bergslagerna i riket påföras; Gifven Stockholms Slott

den 8 April 1874.

Genom nådig'' Kungörelse den 9 Juni 1871. har Kongl. Maj:t, i öfvei

ensstämmelse med Riksdagens beslut, förordnat, att skyldigheten

inom privilegierad bergslagsort till utgörande af tackjernstionde äfven
och

hyttegäls-jern, der någondera af dessa senare

afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstode, skulle med utgången af

samma år upphöra, emot det att hemman och lägenheter uti de bergslager,

som icke redan vore underkastade ordinarie rotering, efter det

rote tal, till hvilket de vore extra roterade, ålades rotevakansafgifter

till hälften emot annan roterad jord i samma län, och att, med hufvudsaklig

tillämpning af hvad Kammar- och Kommers-kollegierna uti underdånigt

utlåtande den 31 December 1867 rörande grunderna och sättet för

berörda förändrings genomförande förordat och hemställt, hvarje hemman

. och lägenhet inom privilegierad bergslagsort, som, i sin egenskap

att tillhöra sådan ort, åtnjöte någon frihet i afseende på ränta, till hälften

åsattes de skyldigheter härutinnan, som efter vederbörandes hörande

funnes med författningarne öfverensstämma.

Genom nådigt Bref äfven af den 9 Juni 1871 till Kammar-kollegium

har, jemte tillkännagifvande af Riksdagens anhållan, att, derest vid de

sålunda bestämda skyldigheternas påförande någon ytterligare lindring

skulle i särskilda fall visa sig af omständigheterna påkallad, Kongl.

Maj:t måtte derom till Riksdagen göra nådig framställning, Kongl.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Maj:t tillika åt bemälda Kollegium uppdragit att föranstalta om de åtgärder,

som erfordrades för verkställande af nyssberörda beslut i fråga

om de afgifter och skyldigheter, hvilka såsom ersättning för nämnda

upphörande tackjernsafgifter borde hemman och lägenheter i privilegierade

bergslagsorter åläggas.

Med anledning häraf har hos Kongl. Maj:t Kammar-kollegium uti

skrifvelse den 19 sistlidne December, bland annat, i underdånighet anmält,

att, då, enligt hvad Kammar- och Kommers-kollegiernas ofvanberörda

underdåniga utlåtande den 31 December 1867 utvisade, frihet från

ordinarie rotering åtnjötos af Nora, Hjulsjö, Lindes, Ramsbergs, G rythy t te,

Hellefors^ Carlskoga, Lekebergs, Lerbäcks och Nya Kopparbergs bergslager

i Örebro län, af Filipstads och Nyeds bergslager i Wermlands

län samt af Tabergs bergslag i Jönköpings län, hvilka bergslager i

stället voro, jemlik! i nåder fastställda längder, ålagda extra rotering,

så hade Kammar-kollegium, i följd af Kongl. Maj:ts och Riksdagens

åberopade beslut, åt Kongl. Maj:''ts Befallningshafvande i nämnda tre

län uti skrifvelse den 8 December 1871 uppdragit att föranstalta, det

de hemman och lägenheter inom dessa bergslager, hvilka till följd af

sin belägenhet inom tackjernsbergslag derförinnan varit endast extra

roterade, blefve från och med år 1872 och framgent efter det rotetal,

hvartill de voro extra roterade, ålagda vakans-afgift till hälften mot

annan roterad jord inom länet.

I afseende åter på Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut om räntors

påförande har Kammar-kollegium underdånigst förmält:

att inom Nya Kopparbergs bergslag, hvilken genom Kongl. brefvet

den 8 Maj 1829 blifvit från koppar- till ta ckj ems-bergslag förändrad,

de flesta egendomar i följd deraf undergått skattläggning och deras

räntor blifvit af Kollegium åren 1835 och 1838 fastställda, så att utom

dessa hemman och några så kallade stadge- och rekognitionshemman,

på hvilka den nu föreskrifna skatteförändringen icke heller egde tillämpning,

endast ett mantal Salbo såsom bergslags privilegium åtnjöte frihet

från halfva skjutsfärdspenningarne, 75 öre rmt;

• att inom Tabergs bergslag hemmanen ej åtnjöte någon annan räntefrihet

än från dagsverkspenningarne, 6 öke- och 12 dränge-dagsverken

på mantalet, hvarå Kollegium till Kongl. Maj:ts Befallninghafvande öfversändt

förteckning;

att i Ofvansjö och Thorsåkers bergslag af Gefleborgs län hemmanen

vore mot utgörande af hyttegäls-jern med 54 centner 54 skålp. 90

ort i egenskap af bergslag frikallade från 287 hjelpedagsverken sålunda,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

att för hvarje dagsverke beräknats 1 lisp. 1817/iu8 skålp. hyttegäls-jern,

hvilket allt förut blifvit på hemmanen fördeladt;

samt att, dä sålunda inom nämnda bergslager några förhållanden

ej förekomme, som försvårade den omedelbara verkställigheten af Kongl.

Maj:ts och Riksdagens beslut uti ifrågavarande afseende, Kollegium den

8 December 1871 uppdragit åt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i

Örebro, Jönköpings och Gefleborgs län att, efter vederbörandes hörande,

genom utslag, som borde Kollegii pröfning underställas, för dessa

bergslager sig utlåta angående den ränta, som borde dem från och med

1872 i följd af tackjernstiondens och hyttegäls-jernets upphörande påföras;

och hade dessa utslag sedermera inkommit och voro nu på Kollegii

pröfning beroende.

Beträffande deremot öfriga bergslager, för livilka någon ränteförhöjning

kunde ifrågakomma, nemligen Skinskattebcrgs och Norbergs

bergslager i Yesterås län, Nora, Hjulsjö, Lindes, Ramsbergs, Grythytte,

Hellefors, Garlskoga, Lekebergs och Lerbäcks bergslager i Örebro län,

Westerbergslagen i Stora Kopparbergs samt Filipstads bergslag i

Wermlands län, ty inom Nyeds bergslag i sistnämnda län åtnjötes,

enligt hvad Kammar-kollegium upplyst, ingen räntofrihet såsom bergslagsförmån,

så erbjöde sig visserligen, för verkställigheten af Kongl.

Maj:ts och Riksdagens beslut uti ifrågavarande afseende, samma utväg,

som för de förut nämnda, nemligen att låta Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

efter vederbörandes hörande, för hvarje särskildt hemman

eller grupp af sådana, för hvilka förhållandena kunde vara enahanda,

genom utslag, som underställdes Kollegii pröfning, bestämma den ränteförhöjning,

som borde ega rum. Men i betraktande deraf, att man härvid

måste återgå till de förhållanden, som egde rum i början af 1600- talet, enär det varit genom Kongl. brefven den 18 Februari och 26 Mars

1608 samt andra kort derefter och i öfverensstämmelse dermed meddelade

förordnanden räntefrihet för tackjärnstillverkning först medgafs,

samt att hos Läns-styrelserna icke vore att påräkna den tillgång till

handlingar och upplysningar, som för meddelande af riktiga beslut erfordrades,

utan sådan tillgång endast, om någonstädes, stode att finna

i Kollegii arkiv, hvarest i allt fall, för kontroll af Läns-styrelsernas

beslut, undersökning i ämnet måste företagas; så hade Kollegium

föredragit att först låta derstädes anställa en sådan undersökning,

hvars resultat Kollegium hoppats kunna blifva sådant, att detsamma,

efter hand för hvarje särskild bergslag meddeladt Kongl. Maj:ts vederbörande

Befallningshafvande, kunde ligga till grund för det beslut

Bih. Ull Rilcsd. Prat. 1874. I Sand.. 1 Afd. 26 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

denna embetsmyndighet hade att efter vederbörandes hörande meddela

och Kollegii pröfning underställa. Vid den undersökning, som

sålunda företagits och sträckt sig till flera bergslager, såsom Skinskattebergs,

Norbergs, Lindes och Westerbergslagen, äfven i fullföljd till

nuvarande förhållanden, hade emellertid svårigheter förekommit, hvilka

förhindrat verkställigheten af den plan Kollegium förut tänkt sig såsom

den lämpligaste för ändamålets vinnande. Utom det att de skattehandlingar

af jordeböcker, debiterings- och tiondelängder, hvilka i detta afseende

rådfrågats, äfven hos Kollegium befunnits ofullständiga och för

mellanrum af flera år saknats, hade äfven de samtidiga af dessa handlingar

icke alltid med hvarandra öfvercnsstämt, utan företett olikheter

i hemmantal, räntor och åboernas antal, som gjort det omöjligt att utreda

hvilken ränta, enligt do föreskrifna grunderna, borde hvarje nu

befintligt hemman, såsom dess ursprungliga eller rätta, påföras. När

t. ex. i 1620 års jordebok förekomme två hemman Rosendal i Norbergs

socken med hvar sin åbo och olika räntor men i längden, efter hvilken

gärdskolen debiterades, fyra hemman om ett hälft mantal hvardera,

äfvenledes med hvar sin åbo, stadnade man i ovisshet, hvilketdera af

de förra båda hemmanen blifvit fördeladt på hvartdera af de fyra senare

och huru stor del af räntan följaktligen borde påföras hvartdera

af dessa, hvilken svårighet ännu mera ökades derigenom att dessa hemman

i jordeboken tio år senare väl bibehållits till antalet men minskats

i hemmantalet till det ännu för dem förekommande af tillsammans 1Y2

mantal, dock med tillökning i räntan från 12 till 13 dagsverken. Samma

svårigheter förekomme för hemmanen Lifsdal äfven i nämnda socken,

hvilka blifvit tillökade både i åboernas antal och i hemmantalet från 13U

till 2V4 mantal, dels genom ett tillkommet kronohemman om V4 mantal,

dels genom förhöjning i den gamla skattejordens hemmantal till 2 mantal

och i afseende å hvilka hemman fråga uppstode om och huru den

gamla jordeboksräntan borde på dem fördelas eller ny sådan det tillökade

hemmantalet påföras. Dylika svårigheter af flerahanda slag hade

blifvit anmärkta för åtskilliga andra hemman i denna och andra bergslager

och kunde det i allmänhet sägas, att, när olikheterna, äfven i

början af 1600-talet, i jordeböckerna voro så många emellan åboernas

antal och hemmantalet i en by, helst när det sistnämnda blifvit förökadt,

det icke läte sig afgöra, hvilka af de nu befintliga hemmanen haft

gammal, nu afskrifven jordeboksränta, och huru stor för hvartdera, och

hvilka åter voro nyhemman, som borde ny ränta åsättas, enligt den af

Kammar- och Kommers-kollegierna i deras underdåniga utlåtande den

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

31 December 1867 uppgifna och förmodligen af Riksdagen, med nedsättning

blott till halfva beloppet, gillade grundsats att dels påföra

skattlagdt hemman dess rätta ränta, dels ock beträffande hemman, som

icke blifvit till jordeboksränta skattlagdt, förordna om bestämmandet af

sådan ränta genom jemförelse med annat jemngodt hemman i orten;

eu åtgärd, hvilken, om den skulle ske genom refning och skattläggning

efter metoden, dessutom skulle medföra alltför betydliga kostnader,

jemförda med det resultat, som derigenom stode att vinna.

Då Kammar-kollegium sålunda funnit detta sätt för räntornas åsättande

vara i allmänhet overkställbart, har Kollegium i stället ifrågasatt

användandet af taxeringsvärdet, såsom bättre än hemmantalet bestämmande

hemmanens ömsesidiga värden och skattdragande förmåga. Men

vid1 eu hos Kollegium, bland annat, för samtliga de hyttor i Filipstads

bergslag, hvilka enligt Kollegiernas merberörda underdåniga utlåtande

dragit jordeboksränta af osmundsjern, företagen beräkning öfver de

räntebelopp, som skulle drabba hvardera af dessa hyttor om de afskrifna

jernräutorna för hela bergslagen sammansloges och efter 1862 års taxeringsvärden

fördelades på hyttorna, hade befunnits, att, under det en

hel hytta, taxerad till 90,000 rdr, deri genom skulle tillgodonjuta en

lindring i beskattningen af 169,02 procent, skulle deremot Va hytta, taxerad

till 80,000 rdr, se sin ränta förökad med 136,02 procent; och som

en sådan jemförelse, derest den gjordes endast emellan två och två

hemman i en socken, de lindrigast och högst beskattade efter hemmanantal

jemfördt med taxeringsvärde, utfölle ännu ofördelaktigare för de

högst taxerade, ansåge Kollegium äfven detta sätt att utföra det fattade

beslutet, då det nu vore fråga om att återinföra grundräntor, icke böra

ifrågakomma.

I afseende åter å det sätt, som enligt Kollegiets åsigt härvid lämpligen

skulle kunna användas, har Kollegium erinrat, att hemmantalsränta]]

alltid bestämdes efter hemmantalet, att man alltså för debiterande

:tf den hälft utaf denna ränta, som nu borde hemmanen påföras, endast

behof do känna, hvilka de hemman voro, som deruti för bergsbruk åtnjöte

lindring, att i detta afseende Kollegiernas underdåniga utlåtande

den 31 December 1867 gåfve nödiga anvisningar, samt att möjligen

skeende misstag kunde dels genom besvär af de skattskyldige, dels i

anmärkningsväg vid skeende revision blifva i behörig ordning rättade;

och har Kollegium vidare anfört: att om med jordeboksränta!) förhöll os

på ett analogt sätt, så att denna räntas halfva, för en bergslag enligt

nyssnämnda, underdåniga utlåtande frinjutna belopp lika fördelades på

alla de skatte- och kronohemman, som voro derifrån befriade; så blefve

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

visserligen derigenom intet hemman, som dermed belädes, för drygt

beskattadt, enär i alla fall för hela bergslagen halfva räntan eftergåfves;

utvisande en af Kollegium vid förevarande skrifvelse bifogad räkning,

att för alla de 755r,:V#o mantal i de ifrågavarande bergslagerna, hvilka

åtnjöte sådan frihet, denna halfva jordeboksränta enligt de i ofvanberörda

underdåniga utlåtande begagnade värden tillsammans uppginge

till endast 4,504 rdr 60 öre och för hvarje helt mantal i medeltal till

5 rdr 96 öre, men enligt Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 inalles

till 4,493 rdr 24 öre och på mantalet 5 rdr 94 öre riksmynt. Då likväl,

i följd deraf att jordeboksräntan icke vore såsom hemmantalsränta!!

lika stoi- föi- hvarje mantal, utan kunde vara för det ena mantalet större

än för det andra, beroende på olika skattläggning, det i allt fall kunde

inträffa, att genom en så beskaffad lika påföring af half ränta ett och

annat hemman icke komme att åtnjuta befrielse från sin särskilda halfva

jordeboksränta, utan finge erlägga något derutöfver, under det ett annat

hemman derigenom lindrades mer än vederborde, hemställde Kollegium,

på det hvarje skäl till klagan häröfver måtte på förhand undanrödjas,

huruvida icke, enligt den anvisning, Riksdagen meddelat, Kongl. Maj:t

skulle finna skäl hos Riksdagen göra framställning om den ytterligare

lindring häruti, att af den för hvarje bergslag eftergå!na jordeboksräntan

endast en tredjedel måtte de hemman, som derifrån voro befriade,

till lika belopp efter hemmantalet hvartdcra påföras, enligt de inom

hvarje bergslag särskildt förekommande förhållanden, enär för Gry inbytte

bergslag två olika skattläggningsgrunder blifvit tillämpade. Hela

beloppet af jordeboksräntan skulle, enligt berörda uträkning, med denna

nedsättning i första alternativet utgöra 3,003 rdr 7 öre och för hvarje

mantal i medeltal 3 rdr 97 öre, samt i andra alternativet 2,995 rdr 49

öre eller på mantalet 3 rdr 96 öre riksmynt; och skulle debiteringen

af de tillökade räntorna uti ifrågavarande bergslager, enligt berörda

nådiga Kungörelse den 9 Juni 1871, från och med sistlidne år komma

att verkställas.

Kongl. Maj:t har tagit detta ärende i öfvervägande och vill, med

afseende å hvad Kammar-kollegium anfört, härmed enligt bemälda Kollegii

hemställan föreslå Riksdagen att, vid tillämpningen af de genom

Kongl. Kungörelsen den 9 Juni 1871 meddelade föreskrifter angående

framtida skattskyldigheten för sådana hemman och lägenheter inom

privilegierad bergslagsort, som, i sin egenskap att tillhöra sådan ort,

dittills åtnjutit någon frihet i afseende på räntan, måtte få så förfaras,

att af den för hvarje bergslag eftergifna jordeboksräntan endast en tredjedel

måtte de hemman, som derifrån äro befriade, till lika belopp efter

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

hemmantalet hvartdera påföras, enligt de inom hvarje bei''gslag särskildt

förekommande förhållanden.

Handlingarne i detta mål skola tillställas det Utskott, till hvilket

frågan varder af Riksdagen öfverlemnad; Och Kongl. Maj:t förblifver

Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAE.

C. Fr. Wcern.

Bih. till Riksd. Prot. 1874. I Sami. 1 Afd. ‘23 Haft.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 54.

Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hullet inför Hans

Maj-.t Konungen i Stats-Bådet å Stockholms Slott den. ti

April 1874.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärenden Björnstjerna

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

WÄ5RN,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer och

Wetdenhielm.

Slutligen uppläste Departementschefen till justering ett, i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande

den 20 sistlidne Mars fattade beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts

nådiga proposition till Riksdagen, angående den beskattning, som, i följd

af tackjernstiondens upphörande, bör bergslagerna i riket påföras.

Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder gilla berörda

förslag, sådant det finnes detta protokoll bilagdt; och

skulle i enlighet med samma förslag nådig proposition

till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Axel Adelgren.

STOCKHOLM, IVAR HjEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 187 4.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1874:93 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 93 s. 7 i texten