Sök i Ratio Lex

Angående de ändringar i gällande Tulltaxe-underrättélser och dermed sammanhang egande stadganden, som påkallas af det genom Kongl. förordningen den 15 Maj 1874. införda nya skeppsmätningssätt

1875-01-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1875:11, Angående de ändringar i gällande Tulltaxe-underrättélser och dermed sammanhang egande stadganden, som påkallas af det genom Kongl. förordningen den 15 Maj 1874. införda nya skeppsmätningssätt

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.

17

H:o 11.

Auk. till Riksd. Kansli den 25 Jan. 1875, kl. 2 e. m.

Kong!-. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående de ändringar

i gällande Tulltaxe-underrättélser och dermed sammanhang

egande stadganden, som påkallas af det genom

Kongl. förordningen den 15 Maj 1874. införda nya skeppsmätningssätt;

Gifven Stockholms Slott den 22 Januari

1875.

Genom nådig förordning den 15 Maj sistlidna ar har Kongl. Maj:t,

med upphäfvande af Kongl. förordningen angående mätning af handelsfartyg

och båtar den 21 December 1865, enligt hvilken fartygs drägtighet

skulle bestämmas efter den last detsamma förmådde bära, uttryckt i nyläster

om 100 centner eller 10,000 skålpund, påbjudit införande af ett

Hytt mätningssätt för handelsfartyg, enligt hvithet fartygs drägtighet skall

bestämmas efter det utrymme för fraktgods och passagerare, som i fartyget

förefinnes, uttryckt i ton, utgörande hvardera 108,187 svenska eller

100 engelska kubikfot.

Då nu den förra mätningsenheten, Kyla st, och den nya, ron, af

Indika den förra betecknar en viss vigt och den senare en viss rymd,

följaktligen icke kunna omedelbart med hvarandra jemföra^, sa att en

qvantitet uttryckt i nyläster kan med lätthet evalveras i en motsvarande

qvantitet ton, har det i följd af den nämnda förändringen i mätningsBih.

till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 11.

sättet funnits nödigt att beträffande sadana i gällande författningar förekommande

bestämmelser om fartygsafgifter eller annat, dervid hänsyn

skall tagas till fartygens lästetal, särskilda föreskrifter meddelades om huru

dessa, bestämmelse!- böra tillämpas på fartyg, som blifvit i ton uppmätta.

Så har Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 5 Juni nästlidna

ar meddelat de förändrade bestämmelser beträffande fyr- och båk-afgiftens

utgörande, som af det nya mätningssättet funnits påkallade, likasom ock

Kongl. Magt genom nådig kungörelse den 16 Oktober 1874 förordnat om

hvad iakttagas bör för att bringa taxor a de för fartyg efter deras drägtighet

till vissa orter, kommuner, bolag eller enskilda personer utgående

hamnumgälder samt kanal- och andra dylika afgifter till öfverensstämmelse

med den nya förordningen angående mätning af handelsfartyg.

Jemväl i afseende pa åtskillig;!, stadgande^ som dels finnas intagna

i tu 1 ltaxe-undcrrättelserna och dels eljest i dermed sammanhang egande

ämnen tillkommit under medverkan af Riksdagen, erfordras dylika bestämmelser,

hvarom Kongl. Näjd alltså vill härmed hos Riksdagen gorå

nådig framställning.

Hvad da först angar det i § 4 af nämnda underrättelser förekommande

stadgande, att lastpenningar till Kongl. Näjd och Kronan skola

utgöras med 70 öre för hvarje ny läst, så hafva Komm ersc-kollegium och

General-tullstyrelsen efter erhållen nådig befallning att inkomma med förslag

till de ändringar i berörda §, som af det nya mätningssättet påkallades,

uti ett den 12 nästlidne November gemensamt afgifvet utlåtande

erinrat, hurusom Kongl. Näjd uti nyssnämnda kungörelse den 16 Oktober

1874 fastställt ett sådant förhållande mellan nyläster och ton, att en nyläst

skulle anses motsvara, när fråga, vore om segelfartyg, 8,14 och, hvad

anginge ångfartyg, 4,5 ton; hvarjemte embetsverken vidare hufvudsakligen

anfört, att,, med tillämpning af berörda förhållande, det belopp af 70 öre

för nyläst, hvarmed lastpenningar^ nu utgöras, skulle motsvara för segelfartyg

229"/314 öre och för ångfartyg In"/» öre för ton. Visserligen innehölle

omförmäla kungörelse jemväl närmare föreskrifter om huru vid de

till visst, belopp för nyläst fastställda afgifters beräknande efter ton borde

med uppkommande bråktal förfaras; och i fråga om afgifter, som blifvit

pa bjudna, för tillgodoseendet af vissa orters, kommuners eller enskildes

behof af tillgångar för allmänt nyttiga företags tillväga bringande kunde

det otvifvelaktigt vara åt vigt, att vid en dylik uträkning någon minskning

i den inkomst af dessa afgifter, som varit afsedd, icke uppstode genom

uteslutandet af bråktal. Nen ett annat förhållande framställde sig i fråga

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

om de till Kronan utgående lastpenningar^, Indika under de senast förflutna

tio åren inbringat en med hvarje år ökad inkomst, den der år 1864

utgjorde 351,870 Riksdaler 27 öre samt år 1873 uppgick till 638,160

Riksdaler 7 9 öre och hvars fullständiga upphäfvande Kong!. Näjd ock hos

den år 1872 församlade Riksdagen föreslagit. Embetsverken, som i betraktande

häraf icke hyste någon tvekan om att, vid bestämmandet af det

belopp, hvarmed nämnda afgift, beräknad efter ton, skulle utgå, de bråktal,

medelst hvilka eu närmare motsvarighet till den efter ny läst beräknade

afgiften erhölles, lämpligen kunde, till lättnad vid uppbörden, uteslutas,

ansågo sig derjemte böra i underdånighet framhålla önskvärdheten

deraf, att till beredande af ytterligare lättnad och större enkelhet i detta

hänseende afgiften blefve fastställd till lika belopp per ton för segel- och

ångfartyg, i hvithet, fall samma belopp borde bestämmas till det lägre

tal, afgiften efter förut an gifven beräkningsgrund borde för ångfartyg

utgöra. Mot en dylik förändring mötte dock betänklighet i den omständigheten,

att segelfartygen sålunda skulle få sig tillerkänd en lindring i

utgifter, som icke komma ångfartygen till godo; hvarjemte till följd af

det i § 36 af skeppsmätningsförordningen meddelade stadgande, att svenska

fartygs på det äldre mätningssättet grundade och före den 1 April 1875

utfärdade mätbref skulle ega full giltighet intill den 1 April 1877, en

bestämmelse tillika om afgiftens belopp för nyläst fortfarande blefve nödig.

Vid sålunda anförda förhållanden och för den händelse att Kong!. Näjd

icke skulle finna skäligt att till Riksdagen gorå förnyad framställning om

afskaffande! af den i flera hänseenden mindre lämpliga beskattning, som

genom lastpenningarnes utgörande vore sjöfarten pålagd, föreslogo embetsverken

ett sådan! tillägg i § 4 af tillitaxc-underrättclserna, att för fartyg,

uppmätta i ton, lastpenningar^ skulle beräknas till 15 öre för ångfartyg

och till 22 öre för segelfartyg.

På grund af hvad embetsverken sålunda anfört och då lvongl. Näjd

icke finner skäl att nu förnya den framställning om lastpenningarnes afskaffande,

som vid 1872 års riksdag i nåder afgafs men icke vann Riksdagens

bifall, vill Kong!. Näjd härmed i öfverensstämmelse med embetsverkcns

hemställan föreslå, att § 4 af tu lltaxe-m iderrättelserna må erhålla

följande förändrade lydelse:

»Lastpenningar till Kong!. Näjd och Kronan utgöras för fartyg, som

innehafva gällande svensk! mätbref, deri drägtigheten angifves i nyläster,

med 70 öre för hvarje nyläst, samt för fartyg, uppmätta enligt de i Kong!.

Maj ds nådiga förordning den 15 Maj 1874 angående mätning af handels
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 11.

fartyg bestämda grunder, med 15 öre af ångfartyg och 22 öre af segelfart}^''

för hvarje ton. Ifrågavarande umgälder betalas hvarje gång både

vid inkommande och utgående; dock om — — — lossar; och må

härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas lastqvantitet är i

förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet; i hvithet hänseende

bestämmelserna uti § 2 mom. 2 punkten 2. af Kongl. Maj:ts nådiga

kungörelse den 5 Juni 1874 angående förändrade föreskrifter i afseende

å utgörande af fyr- och båk-afgiften samt uppbörden deraf skola lända

till efterrättelse.))

»Då lossning — — — meddelas.»

»Från lastpenningars erläggande befrias — — — skola tjena

till grund.»

»I alla dessa fall — — — tullpass.»

Vidare och sedan, i anledning af ett från General-tullstyrelsen inkommet

förslag om inrättande i städerna Malmö, Landskrona och Helsingborg

af s. k. frilager, dit varor skulle fa från nederlag öfverflyttas för att

i större eller mindre partier användas till proviantering af fartyg, som,

i drägtighet icke understigande 10 nyläster, under vissa förhållanden

besökte någon af nämnda hamnar, Kongl. Maj:t genom nådig proposition

den 20 Februari 1874 föreslagit Riksdagen medgifvande af åtskilliga

tull-lättnader för varor, som på sådant sätt användes, har Riksdagen,

enligt hvad i särskilda underdånig:, skrifvelser den 21 påföljande

Maj tillkännagifvits, bifallit dels att det i § 9 inom. 3 ro af då gällande

tulltaxe-underrättclscr för erhållande! af tullrestitution vid utförsel af de

i samma § uppräknade varor stadgade förbehåll om utförselns bestyrkande

medelst intyg af embetsmyndighet i lossningsorten äfvensom det i Kongl.

kungörelserna den 7 December 1866 och den 19 Juli 1872 för återbekommande

af tillverkningsafgift vid utförsel af bränvin stadgade enahanda

förbehåll finge förfalla under de af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor, hvartill

bland annat hörde, att utförseln skulle ske i fartyg om minst 10

nylästers drägtighet, dels ock att, för den händelse Kongl. Maj:t skulle

finna inrättning af frilager i ofvannämnda städer höra komma till stånd,

ej mindre utgående nederlagsafgiften för varor, som till fartygs proviantering

från frilagren uttogos, finge eftergifva s, än ock från de i tulltaxeunderrättelsernas

§ 9 inom. 1 :o samt i nyssbemälda Kongl. kungörelser förekommande

stadgande!) om vissa minimiqvantiteter, hvartill utfärda varor

borde uppgå, för att restitution af tull eller crlagd bränvinstillverkningsafgift

derför skulle kunna erhållas, undantag finge beviljas för de fall då

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

varorna till proviantera af fartyg i Öresund utfördes under enahanda

förhållanden med dem, då utländska pa fri lager upplagda varor skulle vid

dylik proviantering åtnjuta tullfrihet; varande härmed öfverensstämmande

föreskrifter intagna såväl i nu gällande tulltaxe-underrättelser som i Kongl.

kungörelse1,n den 18 September 1874 angående restitution af bränvinstillverkningsafgift

vid utförsel af bränvin till utrikes ort och till Norge;

hvarjemte nådig förordning angående frilager för proviantering af fartyg

i Öresund sistnämnda dag blifvit i enlighet med General-tullstyrelsens

ofvanberörda förslag utfärdad.

För tillgodonjutande af de genom Riksdagens nyssbemälda skrivelser

för vissa fall medgifna förmåner dels af frihet från erläggande af

utgående nederlagsafgift och dels af rätt att vid utförsel af de i § 9 af

tulltaxe-underrättelserna uppräknade varor erhålla tullrestitution och Aid

utförsel af bränvin återbekomma erlagd tillverkningsafgift, utan iakttagande

af eljest gällande stadgande!! om viss minimiqvantitet å den utförda

varan och om utförselns bestyrkande genom intyg från lossningsorten,

erfordras således såsom allmänt vilkor, att det fartyg, hvari utförseln

sker, skall hafva en drägtighet af minst 10 nyläster.

I fråga nu om bestämmande af ett häremot svarande vilkor för

fartyg, som blifvit uppmätta efter det nya mätningssättet, bör till en

början anmärkas, att, då i förevarande fall det angifna drägtighetsmåttet

icke bär något inflytande på utgifter, som skola för fartygen erläggas,

utan uppenbarligen afser endast att beteckna gränsen mellan mindre kustfarare

och större till navigering i öppen sjö ämnade fartyg, sa förefinnes

icke här, såsom i afseende å lastpenningar^, lika hinder för att en och

samma bestämmelse meddelas för segelfartyg och för ångfartyg.

På grund häraf och da uti svensk-danska deklarationen den 2 2^

September'' 1871, angående särskilda bestämmelser till befrämjande af

handels- och sjöfartsförbindelsen mellan de bada länderna särskild! med

afseende å Öresund lästetal och tontal med hvarandra sammanställa^ efter

den beräkningsgrund att eu nyläst antåg c s motsvara 3 /g ton, anser Kongl.

Maj:t samma beräkningsgrund jemväl i nu förevarande fall lämpligen höra

utan åtskilnad mellan segel- och ångfartyg iakttagas; och vill alltså härmed

i nåder föreslå:

dels att såväl den af senaste Riksdag medgifna, befrielse från utgående

nederlagsafgift för varor, Indika till proviantering af fartyg från

frilager uttagas, som ock de i § 9 inom. 1 :o af tulltaxe-underrättelserna och

i inom. 7:o af Kongl. kungörelsen den 18 September 1874 på grund af

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.

dylikt medgifvande intagna stadganden derom att det i allmänhet för

erhållande af tullrestitution eller återbekommande af erlagd bränvinstillverkningsafgift

föreskrifna vilkor af viss minimi qvantitet å den utförda

varan icke eger tillämplighet då varan för proviantering af fartyg i Öresund

utförts under enahanda förhållanden med dem, då utländska på frilager

upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet, må

förblifva gällande äfven fa stän i Kongl. fri lagersförordningen den 18 ofvannäinnda

September införes ett tillägg af den syftning, att hvad der stadgas

rörande fartyg om 10 nyläster och deröfver äfven skall tillämpas å fartyg,

som efter nya mätningssättet uppmätts till 3 31/8 ton eller deröfver;

dels ock att den, enligt Riksdagens beslut i § 9 inom. 3 ro af tillita,

xe-underrättelserna i fråga om restitution af tull och i inom. o b) af

Kongl. kungörelsen den 18 September 1874 i fråga om restitution af

bränvinstillverkningsafgift för vissa fall då utförseln skeft i fartyg, icke

understigande 10 ny lästers drägtighet, medgifna befrielse från skyldigheten

att förete bevis från lossningsorten må ega tillämpning äfven då i de

nämnda fallen utförseln skott i fartyg, som, uppmätta efter nya mätningssättet,

icke understiga 33V3 ton.

Slutligen anser Kongl. Maj:t sig höra i nåder fästa Riksdagens uppmärksamhet

derpå, att den nya förordningen angående mätning af handelsfartyg

skall träda i kraft den 1 April 1875, och att följaktligen den

nadiga författning, som af Riksdagens beslut i anledning af donna proposition

kan påkallas, bör förenämnda dag vara till allmän efterrättelse

utfärdad.

Handlingarne i detta, mål skola tillhandahållas det Utskott, till hvars

handläggning ärendet af Riksdagen öfverlemnas; Och förblifver Kongl.

Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

O SCA R.

G. 8. Akerhielm.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.

23

Utdrag af <protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 22 Januari

1875.

N Svarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Loyén,

Friherre Åkerhielm, och

Friherre yon Otter.

Slutligen uppläste Departementschefen till justering följande, i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj ds på Statsrådets enhälliga tillstyrkande fattade

beslut, uppsätta förslag till Kongl. Majds nådiga propositioner till

Riksdagen, nemligen:

4:o) enligt beslut denna dag:

c) angående de ändringar i gällande tulltaxe-underrättelser och dermed

sammanhang egande stadganden, som påkallas af det genom Kongl.

förordningen den 15 Maj 1874 införda nya skeppsmätningssätt.

Hans Majd Konungen täcktes enligt Statsrådets underdåniga

tillstyrkande i nåder gilla berörda förslag,

sådana, de finnas detta protokoll hilagda, och befallde,

att i enlighet dermed nådiga propositioner skulle till

Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Aug. Ekmarck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1875:1 Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 22 Januari 1875 angående de ändringar i gällande Tulltaxe-underrättelser och dermed sammanhang e a2 i texten