Angående de ändringar i gällande Tulltaxe-underrättélser och dermed sammanhang egande stadganden, som påkallas af det genom Kongl. förordningen den 15 Maj 1874. införda nya skeppsmätningssätt
1875-01-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1875:11, Angående de ändringar i gällande Tulltaxe-underrättélser och dermed sammanhang egande stadganden, som påkallas af det genom Kongl. förordningen den 15 Maj 1874. införda nya skeppsmätningssätt
Dokumentets text
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.
17
H:o 11.
Auk. till Riksd. Kansli den 25 Jan. 1875, kl. 2 e. m.
Kong!-. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående de ändringar
i gällande Tulltaxe-underrättélser och dermed sammanhang
egande stadganden, som påkallas af det genom
Kongl. förordningen den 15 Maj 1874. införda nya skeppsmätningssätt;
Gifven Stockholms Slott den 22 Januari
1875.
Genom nådig förordning den 15 Maj sistlidna ar har Kongl. Maj:t,
med upphäfvande af Kongl. förordningen angående mätning af handelsfartyg
och båtar den 21 December 1865, enligt hvilken fartygs drägtighet
skulle bestämmas efter den last detsamma förmådde bära, uttryckt i nyläster
om 100 centner eller 10,000 skålpund, påbjudit införande af ett
Hytt mätningssätt för handelsfartyg, enligt hvithet fartygs drägtighet skall
bestämmas efter det utrymme för fraktgods och passagerare, som i fartyget
förefinnes, uttryckt i ton, utgörande hvardera 108,187 svenska eller
100 engelska kubikfot.
Då nu den förra mätningsenheten, Kyla st, och den nya, ron, af
Indika den förra betecknar en viss vigt och den senare en viss rymd,
följaktligen icke kunna omedelbart med hvarandra jemföra^, sa att en
qvantitet uttryckt i nyläster kan med lätthet evalveras i en motsvarande
qvantitet ton, har det i följd af den nämnda förändringen i mätningsBih.
till Riksd. Prof. 1875. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 3
18
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 11.
sättet funnits nödigt att beträffande sadana i gällande författningar förekommande
bestämmelser om fartygsafgifter eller annat, dervid hänsyn
skall tagas till fartygens lästetal, särskilda föreskrifter meddelades om huru
dessa, bestämmelse!- böra tillämpas på fartyg, som blifvit i ton uppmätta.
Så har Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 5 Juni nästlidna
ar meddelat de förändrade bestämmelser beträffande fyr- och båk-afgiftens
utgörande, som af det nya mätningssättet funnits påkallade, likasom ock
Kongl. Magt genom nådig kungörelse den 16 Oktober 1874 förordnat om
hvad iakttagas bör för att bringa taxor a de för fartyg efter deras drägtighet
till vissa orter, kommuner, bolag eller enskilda personer utgående
hamnumgälder samt kanal- och andra dylika afgifter till öfverensstämmelse
med den nya förordningen angående mätning af handelsfartyg.
Jemväl i afseende pa åtskillig;!, stadgande^ som dels finnas intagna
i tu 1 ltaxe-undcrrättelserna och dels eljest i dermed sammanhang egande
ämnen tillkommit under medverkan af Riksdagen, erfordras dylika bestämmelser,
hvarom Kongl. Näjd alltså vill härmed hos Riksdagen gorå
nådig framställning.
Hvad da först angar det i § 4 af nämnda underrättelser förekommande
stadgande, att lastpenningar till Kongl. Näjd och Kronan skola
utgöras med 70 öre för hvarje ny läst, så hafva Komm ersc-kollegium och
General-tullstyrelsen efter erhållen nådig befallning att inkomma med förslag
till de ändringar i berörda §, som af det nya mätningssättet påkallades,
uti ett den 12 nästlidne November gemensamt afgifvet utlåtande
erinrat, hurusom Kongl. Näjd uti nyssnämnda kungörelse den 16 Oktober
1874 fastställt ett sådant förhållande mellan nyläster och ton, att en nyläst
skulle anses motsvara, när fråga, vore om segelfartyg, 8,14 och, hvad
anginge ångfartyg, 4,5 ton; hvarjemte embetsverken vidare hufvudsakligen
anfört, att,, med tillämpning af berörda förhållande, det belopp af 70 öre
för nyläst, hvarmed lastpenningar^ nu utgöras, skulle motsvara för segelfartyg
229"/314 öre och för ångfartyg In"/» öre för ton. Visserligen innehölle
omförmäla kungörelse jemväl närmare föreskrifter om huru vid de
till visst, belopp för nyläst fastställda afgifters beräknande efter ton borde
med uppkommande bråktal förfaras; och i fråga om afgifter, som blifvit
pa bjudna, för tillgodoseendet af vissa orters, kommuners eller enskildes
behof af tillgångar för allmänt nyttiga företags tillväga bringande kunde
det otvifvelaktigt vara åt vigt, att vid en dylik uträkning någon minskning
i den inkomst af dessa afgifter, som varit afsedd, icke uppstode genom
uteslutandet af bråktal. Nen ett annat förhållande framställde sig i fråga
19
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.
om de till Kronan utgående lastpenningar^, Indika under de senast förflutna
tio åren inbringat en med hvarje år ökad inkomst, den der år 1864
utgjorde 351,870 Riksdaler 27 öre samt år 1873 uppgick till 638,160
Riksdaler 7 9 öre och hvars fullständiga upphäfvande Kong!. Näjd ock hos
den år 1872 församlade Riksdagen föreslagit. Embetsverken, som i betraktande
häraf icke hyste någon tvekan om att, vid bestämmandet af det
belopp, hvarmed nämnda afgift, beräknad efter ton, skulle utgå, de bråktal,
medelst hvilka eu närmare motsvarighet till den efter ny läst beräknade
afgiften erhölles, lämpligen kunde, till lättnad vid uppbörden, uteslutas,
ansågo sig derjemte böra i underdånighet framhålla önskvärdheten
deraf, att till beredande af ytterligare lättnad och större enkelhet i detta
hänseende afgiften blefve fastställd till lika belopp per ton för segel- och
ångfartyg, i hvithet, fall samma belopp borde bestämmas till det lägre
tal, afgiften efter förut an gifven beräkningsgrund borde för ångfartyg
utgöra. Mot en dylik förändring mötte dock betänklighet i den omständigheten,
att segelfartygen sålunda skulle få sig tillerkänd en lindring i
utgifter, som icke komma ångfartygen till godo; hvarjemte till följd af
det i § 36 af skeppsmätningsförordningen meddelade stadgande, att svenska
fartygs på det äldre mätningssättet grundade och före den 1 April 1875
utfärdade mätbref skulle ega full giltighet intill den 1 April 1877, en
bestämmelse tillika om afgiftens belopp för nyläst fortfarande blefve nödig.
Vid sålunda anförda förhållanden och för den händelse att Kong!. Näjd
icke skulle finna skäligt att till Riksdagen gorå förnyad framställning om
afskaffande! af den i flera hänseenden mindre lämpliga beskattning, som
genom lastpenningarnes utgörande vore sjöfarten pålagd, föreslogo embetsverken
ett sådan! tillägg i § 4 af tillitaxc-underrättclserna, att för fartyg,
uppmätta i ton, lastpenningar^ skulle beräknas till 15 öre för ångfartyg
och till 22 öre för segelfartyg.
På grund af hvad embetsverken sålunda anfört och då lvongl. Näjd
icke finner skäl att nu förnya den framställning om lastpenningarnes afskaffande,
som vid 1872 års riksdag i nåder afgafs men icke vann Riksdagens
bifall, vill Kong!. Näjd härmed i öfverensstämmelse med embetsverkcns
hemställan föreslå, att § 4 af tu lltaxe-m iderrättelserna må erhålla
följande förändrade lydelse:
»Lastpenningar till Kong!. Näjd och Kronan utgöras för fartyg, som
innehafva gällande svensk! mätbref, deri drägtigheten angifves i nyläster,
med 70 öre för hvarje nyläst, samt för fartyg, uppmätta enligt de i Kong!.
Maj ds nådiga förordning den 15 Maj 1874 angående mätning af handels
-
20
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 11.
fartyg bestämda grunder, med 15 öre af ångfartyg och 22 öre af segelfart}^''
för hvarje ton. Ifrågavarande umgälder betalas hvarje gång både
vid inkommande och utgående; dock om — — — lossar; och må
härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas lastqvantitet är i
förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet; i hvithet hänseende
bestämmelserna uti § 2 mom. 2 punkten 2. af Kongl. Maj:ts nådiga
kungörelse den 5 Juni 1874 angående förändrade föreskrifter i afseende
å utgörande af fyr- och båk-afgiften samt uppbörden deraf skola lända
till efterrättelse.))
»Då lossning — — — meddelas.»
»Från lastpenningars erläggande befrias — — — skola tjena
till grund.»
»I alla dessa fall — — — tullpass.»
Vidare och sedan, i anledning af ett från General-tullstyrelsen inkommet
förslag om inrättande i städerna Malmö, Landskrona och Helsingborg
af s. k. frilager, dit varor skulle fa från nederlag öfverflyttas för att
i större eller mindre partier användas till proviantering af fartyg, som,
i drägtighet icke understigande 10 nyläster, under vissa förhållanden
besökte någon af nämnda hamnar, Kongl. Maj:t genom nådig proposition
den 20 Februari 1874 föreslagit Riksdagen medgifvande af åtskilliga
tull-lättnader för varor, som på sådant sätt användes, har Riksdagen,
enligt hvad i särskilda underdånig:, skrifvelser den 21 påföljande
Maj tillkännagifvits, bifallit dels att det i § 9 inom. 3 ro af då gällande
tulltaxe-underrättclscr för erhållande! af tullrestitution vid utförsel af de
i samma § uppräknade varor stadgade förbehåll om utförselns bestyrkande
medelst intyg af embetsmyndighet i lossningsorten äfvensom det i Kongl.
kungörelserna den 7 December 1866 och den 19 Juli 1872 för återbekommande
af tillverkningsafgift vid utförsel af bränvin stadgade enahanda
förbehåll finge förfalla under de af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor, hvartill
bland annat hörde, att utförseln skulle ske i fartyg om minst 10
nylästers drägtighet, dels ock att, för den händelse Kongl. Maj:t skulle
finna inrättning af frilager i ofvannämnda städer höra komma till stånd,
ej mindre utgående nederlagsafgiften för varor, som till fartygs proviantering
från frilagren uttogos, finge eftergifva s, än ock från de i tulltaxeunderrättelsernas
§ 9 inom. 1 :o samt i nyssbemälda Kongl. kungörelser förekommande
stadgande!) om vissa minimiqvantiteter, hvartill utfärda varor
borde uppgå, för att restitution af tull eller crlagd bränvinstillverkningsafgift
derför skulle kunna erhållas, undantag finge beviljas för de fall då
21
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.
varorna till proviantera af fartyg i Öresund utfördes under enahanda
förhållanden med dem, då utländska pa fri lager upplagda varor skulle vid
dylik proviantering åtnjuta tullfrihet; varande härmed öfverensstämmande
föreskrifter intagna såväl i nu gällande tulltaxe-underrättelser som i Kongl.
kungörelse1,n den 18 September 1874 angående restitution af bränvinstillverkningsafgift
vid utförsel af bränvin till utrikes ort och till Norge;
hvarjemte nådig förordning angående frilager för proviantering af fartyg
i Öresund sistnämnda dag blifvit i enlighet med General-tullstyrelsens
ofvanberörda förslag utfärdad.
För tillgodonjutande af de genom Riksdagens nyssbemälda skrivelser
för vissa fall medgifna förmåner dels af frihet från erläggande af
utgående nederlagsafgift och dels af rätt att vid utförsel af de i § 9 af
tulltaxe-underrättelserna uppräknade varor erhålla tullrestitution och Aid
utförsel af bränvin återbekomma erlagd tillverkningsafgift, utan iakttagande
af eljest gällande stadgande!! om viss minimiqvantitet å den utförda
varan och om utförselns bestyrkande genom intyg från lossningsorten,
erfordras således såsom allmänt vilkor, att det fartyg, hvari utförseln
sker, skall hafva en drägtighet af minst 10 nyläster.
I fråga nu om bestämmande af ett häremot svarande vilkor för
fartyg, som blifvit uppmätta efter det nya mätningssättet, bör till en
början anmärkas, att, då i förevarande fall det angifna drägtighetsmåttet
icke bär något inflytande på utgifter, som skola för fartygen erläggas,
utan uppenbarligen afser endast att beteckna gränsen mellan mindre kustfarare
och större till navigering i öppen sjö ämnade fartyg, sa förefinnes
icke här, såsom i afseende å lastpenningar^, lika hinder för att en och
samma bestämmelse meddelas för segelfartyg och för ångfartyg.
På grund häraf och da uti svensk-danska deklarationen den 2 2^
September'' 1871, angående särskilda bestämmelser till befrämjande af
handels- och sjöfartsförbindelsen mellan de bada länderna särskild! med
afseende å Öresund lästetal och tontal med hvarandra sammanställa^ efter
den beräkningsgrund att eu nyläst antåg c s motsvara 3 /g ton, anser Kongl.
Maj:t samma beräkningsgrund jemväl i nu förevarande fall lämpligen höra
utan åtskilnad mellan segel- och ångfartyg iakttagas; och vill alltså härmed
i nåder föreslå:
dels att såväl den af senaste Riksdag medgifna, befrielse från utgående
nederlagsafgift för varor, Indika till proviantering af fartyg från
frilager uttagas, som ock de i § 9 inom. 1 :o af tulltaxe-underrättelserna och
i inom. 7:o af Kongl. kungörelsen den 18 September 1874 på grund af
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.
dylikt medgifvande intagna stadganden derom att det i allmänhet för
erhållande af tullrestitution eller återbekommande af erlagd bränvinstillverkningsafgift
föreskrifna vilkor af viss minimi qvantitet å den utförda
varan icke eger tillämplighet då varan för proviantering af fartyg i Öresund
utförts under enahanda förhållanden med dem, då utländska på frilager
upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet, må
förblifva gällande äfven fa stän i Kongl. fri lagersförordningen den 18 ofvannäinnda
September införes ett tillägg af den syftning, att hvad der stadgas
rörande fartyg om 10 nyläster och deröfver äfven skall tillämpas å fartyg,
som efter nya mätningssättet uppmätts till 3 31/8 ton eller deröfver;
dels ock att den, enligt Riksdagens beslut i § 9 inom. 3 ro af tillita,
xe-underrättelserna i fråga om restitution af tull och i inom. o b) af
Kongl. kungörelsen den 18 September 1874 i fråga om restitution af
bränvinstillverkningsafgift för vissa fall då utförseln skeft i fartyg, icke
understigande 10 ny lästers drägtighet, medgifna befrielse från skyldigheten
att förete bevis från lossningsorten må ega tillämpning äfven då i de
nämnda fallen utförseln skott i fartyg, som, uppmätta efter nya mätningssättet,
icke understiga 33V3 ton.
Slutligen anser Kongl. Maj:t sig höra i nåder fästa Riksdagens uppmärksamhet
derpå, att den nya förordningen angående mätning af handelsfartyg
skall träda i kraft den 1 April 1875, och att följaktligen den
nadiga författning, som af Riksdagens beslut i anledning af donna proposition
kan påkallas, bör förenämnda dag vara till allmän efterrättelse
utfärdad.
Handlingarne i detta, mål skola tillhandahållas det Utskott, till hvars
handläggning ärendet af Riksdagen öfverlemnas; Och förblifver Kongl.
Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
O SCA R.
G. 8. Akerhielm.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.
23
Utdrag af <protokollet öfver Finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 22 Januari
1875.
N Svarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Loyén,
Friherre Åkerhielm, och
Friherre yon Otter.
Slutligen uppläste Departementschefen till justering följande, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj ds på Statsrådets enhälliga tillstyrkande fattade
beslut, uppsätta förslag till Kongl. Majds nådiga propositioner till
Riksdagen, nemligen:
4:o) enligt beslut denna dag:
c) angående de ändringar i gällande tulltaxe-underrättelser och dermed
sammanhang egande stadganden, som påkallas af det genom Kongl.
förordningen den 15 Maj 1874 införda nya skeppsmätningssätt.
Hans Majd Konungen täcktes enligt Statsrådets underdåniga
tillstyrkande i nåder gilla berörda förslag,
sådana, de finnas detta protokoll hilagda, och befallde,
att i enlighet dermed nådiga propositioner skulle till
Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Aug. Ekmarck.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BevU 1875:1 Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 22 Januari 1875 angående de ändringar i gällande Tulltaxe-underrättelser och dermed sammanhang e a2 i texten