Angående vissa förändringar i anslagen till elementarläroverken och pedagogierna
1875-02-19 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1875:26, Angående vissa förändringar i anslagen till elementarläroverken och pedagogierna
Dokumentets text
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
X:© 26.
Ank. till Riksd. Kansli den 19 Febr. 1875, kl. 3 e. in.
Kongl. Majds nådiga Proposition till Riksdagen angående vissa förändringar
i anslagen till elementarläroverken och pedagogierna;
Gifven Stockholms Slott den 12 Februari 1875.
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874 angående
regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel anmält, att
Riksdagen till löneförbättring enligt de af Kongl. Maj:t föreslagna grunder
åt lärarne vid statens elementarläroverk samt vid pedagogierna anvisat de
af Kongl. Maj:t för nämnda ändamål äskade belopp, dock att lärare, som
enligt dittills gällande stat vore berättigad till ersättning för indelt lön,
icke Unge tillträda den för honom beräknade löneförhöjning, med mindre
han sin rätt till nämnda ersättning frånträdde, samt Riksdagen med anledning
häraf anhållit att Kongl. Näjd täcktes till innevarande riksdag
gorå framställning om uppförande dels å elementarläroverkens stat dels a
anslaget till pedagogik och folkskolor af ett bestämdt anslagsbelopp i
stället för de nuvarande förslagsvis beräknade ersättningarne för indelta
rånte- och tiondeanslag, i den mån dessa anslag icke vidare vore på särskilda
lärare eller eljest disponerade, har Kongl. Maj:t anbefalt Statskontoret
att, efter inhemtande af vederbörande lärares yttranden, huruvida
de emot åtnjutande af den af Riksdagen beviljade löneförbättring villo
7
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 26.
frånträda sin rätt till ersättning för indelt rånte- eller tiondeanslag och i
stället åtnöjas med det belopp i penningar, hvartill samma ersättning vore
i stat upptagen och beräknad, samt efter den utredning af ärendet i öfrigt,
som kunde vara erforderlig, till Kongl. Maj:t inkomma med förslag
i ämnet.
Efter det Statskontorets utlåtande den 28 December 1874 till Kongl.
Maj:t inkommit, vill Kongl. Maj:t härmed på de i hosföljande protokoll
öfver ecklesiastikärenden för donna dag anförda skal föreslå Riksdagen:
att i staten för år 1876 och framgent från lönerna för samtlige de
vid elementarläroverk och pedagogik anstälde lärare, som åtnjuta ersättning
för indelta rånte- eller tionde''a nslag, och åt hvilka löneförbättring
under vilkor att samma ersättning frånträdes och att lärarne åtnöjas med
det belopp i penningar, hvartill ersättningen är i stat upptagen och beräknad,
blifvit af Riksdagen beviljad, berörda ersättning må uteslutas,
samt nya löner för alla dessa lärare uppföras till det belopp Riksdagen
med nämnda vilkor medgifvit;
att de lärare, Indika på nämnda vilkor ej ingått eller på grund af
andra förhållanden icke äro berättigade till löneförbättring, må, så länge
de sin rätt till ifrågavarande slags ersättningar ej frånträda eller öfriga
omförmäla undantagsförhållanden fortfara, af den å stat uppförda nya
lönen, såvidt den dertill förslår, åtnjuta sina aflöningsförmåner enligt hittills
gällande grunder och med rättighet att uppbära den deri möjligen
erforderliga fyllnad å allmänna indragningsstaten;
att före detta Lektorn vid Geflc förutvarande gymnasium J. O.
korssén förklaras berättigad att under sin återstående lifstid uppbära tre
fjerdedelar af den lön han innehaft, 150 kronor i kontant och 150 tunnor
spannmål, med 112 kronor 50 öre samt ersättning för 708 kubikfot 75
kubiktum spannmål å allmänna indragningsstaten, men att derifrån utesluta
den aflöningsfyllnad, 825 kronor, som till hans efterträdare från
nämnde stat nu utgår;
att, i händelse af bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, det bestämda
penningebeloppet under anslaget till elementarläroverken liöjes med
212,427 kronor 85 öre, emot det att den under samma anslag förslagsvis
upptagna indelta ränta och ersättning för indragna räntor minskas med
4,045 kronor 69 öre samt hela det belopp af 208,382 kronor 16 öre
utgår, hvilken derå uppförts för indelt tionde och ersättning för indragna
tiondeanslag, äfvensom att penningebeloppet under anslaget till pedagogik
8 Kongl. Mck. Proposition N:o 26.
och folkskolor ökas med 3,470 kronor 46 öre, men att från ersättningen
för indelt tionde och indragna tiondeanslag under samma anslag utesluta
en motsvarande summa eller 3,470 kronor 46 öre.
Handlingarne i detta mål skola Riksdagens vederbörande Utskott
tillhandahallas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd
och ynnest städse välbevågen.
OSCAR
G. Wennerberg.
Kongl. Maj:ts Nåd: Proposition N:o 26.
9
Utdrag af protokollet öfver Ecklesiastikdepartements-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott den 12 Februari 1875.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Berg,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Lovén,
Friherre Akerhielm och
Friherre von Otter.
Vidare anförde Departementschefen, Statsrådet Wennerberg:
Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till sistlidna års Riksdag
såsom löneförbättring enligt uppgifna grunder åt lärare vid elementarläroverken
och pedagogierna äskat uppförande å ordinarie stat af
381,700 kronor för de förra och 16,000 kronor för de senare, har Riksdagen
i underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874 angående regleringen af
utgifterna under riksstadens åttonde hufvudtitel, jemte tillkännagifvande
att omförmälda anslag blifvit af Riksdagen beviljade, tillika anfört, att -i
sammanhang med detta ärende Riksdagens uppmärksamhet fästats på eu
fråga, som för åstadkommande af enkelhet och reda i donna gren af förvaltningen
vore af ej ringa vigt. Denna fråga rörde de i anslagen för
elementarläroverken och pedagogierna ingående ersättningar för indragna
ränte- och tiondeanslag. Otvifvelaktigt både vid den tid, då aflöningen i
sin helhet eller åtminstone till större delen utgick i spanmål, detta aflöningssätt
varit för löntagarne fördelaktigt, enär värdet af densamma stigit
i samma mån lefnadskostnaderna i allmänhet ökats. Då emellertid, hvad
Bill. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sand. 1 Afl. 11 Haft. 2
10
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
beträffade elementarläroverken, alla anslag, som på senare tider för dem
beviljats, uppförts i penningar, utgjorde numera den del af ådöma gen vid
dessa läroverk, som efter spanmålsberäkning utginge, endast eu ringa del
af adöningsanslagets slutsumma. Genom de beslut Riksdagen senast fattat
om förhöjning af elementarläroverksanslaget, komme detsamma att uppgå
till 2,277,042 kronor 56 öre, under det de förslagsvis beräknade ersättningarna
för indragna räntor och tiondeanslag endast uppginge till 217,296
kronor 12 öre eller icke ens en tiondedel af hela aflöningsanslaget. I anslaget
till »pedagogi»’ och folkskolor» inginge ersättningar för indragna,
räntor och tiondeanslag endast till ett sammanräknadt belopp af 12,209
kronor S öre. Det syntes derföre Riksdagen kunna antagas, att, om frånträdandet
af indelt lön uppstäldes såsom vilkor för tillträdandet af den.
nu ifrågasätta löneförhöjningen, samtlige de lärare, som vore till sådan
lön berättigade, skulle finna med sin fördel mest öfverensstämmande att
denne sin rätt frånträda, och Riksdagen hade derföre ansett detta tillfälle
till genomförande af eu ingalunda ovigtig förenkling i förvaltningen ej
höra lenmas o begagna dt, helst den förbättring i aflöning»), som hittills
genom det indelta aflöningssättet kommit åtskilliga lärare till del, ingalunda
varit betingad af lärareplatsernas större vigt, utan endast berott
på den tillfällig;) omständigheten, att aflöning för dessa befattningar varit
redan under äldre lider uppförd. Riksdagen både alltså till löneförbättring
åt ifrågavarande lärare i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
grunder på ordinarie stat uppfört de äskade belopp»), dock att
lärare, som enligt hittills gällande stat vore berättigad till ersättning för
indelt lön, icke finge tillträda den enligt nämnda grunder för honom beräknade
löneförhöjning, med mindre han sin rätt till nämnda ersättning
frånträdde; och anhöll Riksdagen för den skull, att Eders Kongl. Näjd
täcktes till innevarande Riksdag gorå framställning om uppförande å
elementarläroverkens stat och å anslaget till »pedagogi»’ och folkskolor»
äf bestämda anslagsbelopp i stället för de nuvarande förslagsvis beräknade
ersättningarna för indelta rånte- och tiondeanslag, i den mån desse
anslag icke vidare vore på särskilde lärare eller eljest disponerade.
Sedan Eders Kongl. Näjd i anledning häraf anbefalt Statskontoret
att — efter inhämtande af vederbörande lärares yttranden, huruvida de
mot åtnjutande af den af Riksdagen beviljade löneförbättring villo frånträda
sin rätt till ersättning för indelt ränta eller tiondeanslag och i stället
åtnöja» med det belopp i penningar, hvartill samma ersättning vore i stat
upptagen och beräkna<1 — till Eders Kongl. Näjd afgifva det utlåtande
11
Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
och förslag, hvartill Riksdagens skrifvelse kunde föranleda, har Statskontoret,
med öfverlemnande af lärarnes samt vederbörande domkapitels och
direktionens öfver Stockholms städs undervisningsverk yttranden, den 28
December nästlidna år med underdånigt utlåtande i ärendet till Eders*
Kong!. Maj:t inkommit.
Af de till Statskontoret ingifna handlingar inhemta hufvudsakligen,
att två lektorer vid Strengnäs högre elementarläroverk, fyra lektorer vid
elementarläroverket i (fristad, rektorn och fyra lektorer vid Hernösands
elementarläroverk samt eu afliden lektors vid sistnämnda läroverk enka,
hvilken under tjenste- och nådår är berättigad att till den 1 Maj 1876
uppbära mannens a flen i n gsför mån er, antingen alls icke eller åtminstone ej
för närvarande velat ingå på berörda vilkor, men att samtlige ordinarie
innehafvare af öfriga läraretjenster, i hvilkas aflöning ifrågavarande slags
ersättning ingår, förklarat sig villige att mot den beviljade. löneförbättringens
åtnjutande frånträda berörda ersättning och i stället atnöjas med
det belopp i penningar, hvartill densamma, vore i stat upptagen och
beräknad;
att beträffande de löner, hvilka, för närvarande icke af ordinarie
tj ensteinneh af vare åtnjötes, domkapitlet i Strengnäs uttalat den mening,
att de nya grunderna, icke förr kunde å dessa, löner tillämpas, än tj o listerna
erhållit ordinarie innehafvare, och dessa förklarat sig för sin del
derpå ingå, hvaremot, öfriga, i ärendet börda domkapitel samt direktionen
öfver Stockholms städs undervisningsverk förmält sig icke. hafva funnit
hinder mota för tillämpning redan från och med innevarande ar af berörda,
vilkor i afseende å ifrågavarande löner; samt
att domkapitlet i Strengnäs tillika uttala! såsom sin åsigt att, ehuru
de nuvarande lärarne vore fullt berättigade att för sin del afsåga sig
förmånen af ersättning för indelt ränta eller tionde, de likväl icke, egde
att för sina efterträdare afstå från densamma, emedan den vore innefattad
under 4 § i presterskapets privilegier och således ej utan kyrkomötets
hörande kunde från läroverken borttagas.
Emot hvad domkapitlet i Strengnäs i först omförmälda, hänseende
anfört har Statskontoret erinrat, att enär, enligt hvad domkapitlet tillika
upplyst, lärarelönen vid Mariefreds pedagogi vore den enda af de med
indelt ränta försedda * inom stiftet, som för närvarande saknade ordinarie
innehafvare, och den person, som komme att utnämnas till donna befattning,
hvilken jemlik! Kong!, brefvet den 30 December 1863 icke herde
återbesättas, innan domkapitlet gjort underdånig framställning rörande
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
densammas skiljande från komministersbeställningen i Mariefred och Kärnbo
församlingar, icke kunde ega rätt till andra aflöningsförmåner än dem,
som i då gällande stat kunde vara för befattningen bestämda, och genom
‘den ifrågasätta förändringen icke någon minskning, utan en ej obetydlig
förhöjning skulle ega rum i aflöningen för den, som för närvarande vore
berättigad att densamma uppbära, helst i aflöningen icke inginge ersättning
för större spanmålsqvantitet än 166 kubikfot 4 kannor, borde den
af domkapitlet anförda omständigheten ej utgöra hinder derför, att aflöningen
för berörda befattning tills vidare reglerades i öfverensstämmelse
med de åt Riksdagen beslutade grunder. — Beträffande åter domkapitlets
erinran, att nuvarande ordinarie tjei i stom nehafvare blott för sin del vore
berättigade att afstiga, sig förmånen af ersättning för indelt ränta eller
tionde, men icke egde att för sina efterträdare från samma förmån afstå,
förekomme .äfven liär, enligt Statskontorets förmenande, att den, som till
ledig lärarebefattning vid elementarläroverk eller pedagogi hädanefter utnämndes,
icke derigenom kunde erhålla rätt till andra aflöningsförmåner
ä,n sadana, som vid utnämningen till befattningen i då gällande stat qvarstode,
sa att icke någon efter den ifrågasätta regleringens införande utnämnd
lärares enskilda rätt blefve derigenom förnärmad; men då den ersättning
för indelt ränta eller tionde, hvilken vore anslagen till läroverken,
torde hafva antagit samma natur som sj elfva räntan och t i onden,
och således kunde ifrågasättas, om icke densamma, på sätt domkapitlet i
Strengnäs anfört, vore innefattad under 4 § af prestorskapets privilegier
den 16 Oktober 1723, samt jemnlikt 114 § Regeringsformen ändring eller
upphäfvande häraf icke kunde utan allmänt kyrkomötes bifall ega ruin,
skulle måhända den af Riksdagen beslutade åtgärden, ehuru dess ändamål
till väsendtlig del skulle förfelas, derest regleringen endast tillämpades på
dem personligen, som derpå nu ingått, icke kunna för all framtid bringas
till verkställighet, med mindre kyrkomötet dertill samtyckte; dock att
saclant syntes Statskontoret icke utgöra hinder för regleringens tillämpning
tills vidare, intill dess annorlunda kunde varda beslutadt.
Då emellertid regleringen, fastän blott sålunda tillämpad, likväl med
ens torde böra erhålla all den utsträckning som vore möjlig, helst det
icke vore antagligt, att kyrkomötet skulle vägra sitt samtycke till genomförande
af en till reda och enkelhet ledande förändring, hvarigenom äfven
en bättre aflöning för de fleste lärare bereddes, och det dessutom syntes
mindre lämpligt, att staten för elementarläroverken skulle behöfva förändras
för hvarje gång någon af de lärare, Indika nu förklarat sig antin
-
13
''Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.
gen blott för närvarande eller ock för framtiden icke vilja afstå, från
ifrågavarande ersättning, aflinge från sin befattning eller tillkännagåfve
sig villig att på den beslutade förändringen ingå, vore det enligt Statskontorets
tanke mest ändamålsenligt, att staten för elementar läro v erkcn
nu upprättades så, som den skolat uppgöras, derest samtid gc lärarne på
förändringen ingått, samt att på allmänna indragningsstaten anvisades de
ersättningar, som, i följd af eu sådan åtgärd, under öfvergångstiden kunde,
utöfver cfé sålunda uppförda beloppen, blifva erforderliga för att hålla
vederbörande skadeslösa.
Vidare tiar Statskontoret ansett, att för samma ändamål regleringen
borde redan vid början tillämpas äfven å alla sådana ifrågavarande slags
löner vid läroverken, som icke af ordinarie tj cnstei lind la f v are åtnjötes.
Då de som under tjenste- eller nådår uppburc aflöningeh vore skyldige
att, utan statsverkets betungande, sjelfve bekosta uppehållandet af tjensten
under liden och således inträda i den aflidne lärarens skyldigheter, syntes
de och höra åtnjuta de tjensten åtföljande löneförmåner, sådana de borde
utgå för alla dem, som icke motsatt sig antagandet af det för löneförbättrings
åtnjutande stadgade vilkor, helst ersättningen till vikarien numera
utan tvifvel måste komma att ökas, sedan arvodet till dem, som under
ledighet uppehölle lärarebefattningen vid elementarläroverk och vissa peda*
gogier, i följd af bestämmelserna i Kongl. brefVet den 28 Augusti ] 874,
blifvit från och med sistlidna års hösttermin förhöj dt.
Statskontoret hemställer ytterligare, att regleringen måtte tillämpas
jemväl å två lärarelöner, med Indika särskilda undantagsförhållanden egde
ruin. Jemlik! Kongl. brefvet den 2 Oktober 1857 beviljades Lektorn vid
Gelie dåvarande gymnasium J. O. Forssén afsked från lektorsbefattningen
med rätt att under sin återstående lifstid bibehålla tre fjerdedelar af sin
då innehafvande lön, hvilken utgjorde 150 kronor i kontant och 150 tunnor
indel t spannmål, i värde beräknade till 1,350 kronor, eller tillsammans
i hel lön 1,500 kronor. Beträffande efterträdarens aflöning stadgades i
samma nådiga bref, att förutom den fjerdedel af nyssnämnda lön, som
med ett benflen adt belopp af 375 kronor derför vore att tillgå,
i den lägre lektorsaflöningen, som då utgjorde 1,200 kronor, skulle med
825 kronor utgå af det a allmänna indragningsstaten uppförda anslag till
emeritilöner. Sedan efterträdarens lön, personel löneförhöjning deri inberäknad,
numera uppgått till 3,000 kronor, hade det härtill erforderliga
ytterligare fyllnadsbelopp anvisats å anslaget till elementarläroverken. Dä
det emellertid syntes oegentlig!, såväl att Forssén uppburc sin pension å
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
anslaget till elementarläroverken, som att hans efterträdare åtnjöte en del
af den fasta aflöningen å allmänna indragningsstaten, torde förhållandet
höra för framtiden rättas, hvithet lättast syntes kunna ske på det sätt,
att Forssén berättigades att å allmänna indragningsstaten åtnjuta de honom
tillförsäkrade förmåner, och att hans efterträdare, som förklarat sig villig
afstå från sin andel af ersättning för berörda qvantitet spån mål, motsvarande
945 kubikfot, erhölle hela sin aflöning i kontant å läroverkets stat,
i följd hvaraf det belopp han nu åtnjöte å allmänna indragningsstaten
skulle derifrån uteslutas.
Den andra af omförmälda löner innehades af adjunkten vid Hernösands
högre elementarläroverk I. Ritzcn, för hvilken aflöningen upptagits
i nu gällande .stat i öfverensstämmelse med 1849 års interimsstat, dock
med det högre statspris å spanmål, som sedermera blifvit faststälclt, på
följande sätt:
Donationsmedel (inom kolumn) ................................................ 7,50
Penningar....................................................................................... 440,25
Ersättning för 316 kubikfot 7 kannor spanmål ä 2 kronor
10 öre ..........................................,...................................................... 665,07
tillsammans 1,112,82
och ehuru Ritzén fortfarande borde bibehålla dessa aflöningsförmåner oför- .
ändrade, syntes deraf hinder dock icke mota att nu reglera denna lön
på enahanda sätt, som föreslagits i afseende på löner, hvilkas innehafvare
förklarat sig icke vilja ingå på det af Riksdagen stadgade vilkor för löneförhöj
långs åtnj utande.
Af de under anslaget till elementarläroverken i riksstaten för innevarande
år förslagsvis uppförda ersättningar för indragna räntor och tionde
-
anslag, nemligen:
för de förra .............................................................................. 8,913,96
och för de senare................................................................... 208,382,16
eller tillsammans 217,296,12
skulle i följd häraf ersättningen för tiondeanslagen komma att från riksstaten
helt och hållet utgå. Men förutom de i lönerna för lärare vid
elementarläroverken direkt ingående ersättningar för indragna räntor, utgörande
tillhopa 4,045 kronor 69 öre, Indika af enahanda anledning borde
från anslaget uteslutas, innefattades jemväl under samma anslag följande
belopp ersättningar för dylika räntor, Indika borde i riksstaten fortfarande
bibehållas, nemligen:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26. .15
till Visingsborgs skolstat...................................................... 2,718,18
» Eskilstuna skolas löningsfond....................................... 46,31
» bibliotekarien vid Skara högre elementarläroverk... 145,74
för enketunnor i Sirengnäs stift ....................................... 264,60
» bibeltrycks spannmål i Malmöhus län ........................ 1,627,29
» » )> i Stockholms län ..................... 66,15 1,693,44
eller tillhopa 4,868,2 7
Då från hela beloppet af ersättningar för indragna räntor och tiondeanslag,
utgörande enligt hvad ofvan förmå,les ........................... 217,296,1 2
afdroges sistnämnda summa............................................................... 4,868,27
utgjorde återstoden 212,427,85
eller samma belopp, som i de egentliga lärarelönerna vid elementarläroverken
in gin ge och derföre herde från 1876 års riksstat uteslutas; och
enär hela detta belopp vore afsedt till bestridande af de å anslaget anvisade
utgifter, erfordrades, för att anslaget icke skulle komma i sämre
ställning i förhållande till utgifterna än förut, att det bestämda penningebeloppet
under samma anslag ökades med en motsvarande summa efter
212,427 kronor 85 öre.
Beträffande det i riksstaten uppförda anslag till pedagogi er och folkskolor,
vore under detta anslag upptagna följande ersättningar, nemligen:
för indragna indelta räntor.................................................................. 4,219 —
)) » tiondeanslag..................................................................... 7,990,08
tillsammans 1 2,209,08
På sätt eu vid Statskontorets utlåtande bifogad
tabell utvisade, belöpte sig emellertid häraf för sådana,
närmast till folkskolor hänförliga undervisningsanstalter,
åt hvilkas lärare ifrågavarande löneförbättring icke beviljats,
följande ersättningsbelopp, Indika fortfarande
borde i riksstaten qvarstå, nemligen:
för indragna indelta räntor ................................................ 4,21 9 —
» :» tiondeanslag ................................................... 4,519,62 8,738,62
hvadan det belopp, som från 1876 års riksstat borde
uteslutas, utgjorde................................................................... 3,470,46
alltsammans från kolumnen för
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
16-
tiondeanslag, hvaremot det bestämda penningebeloppet under samma anslag
bonde ökas med enahanda summa eller 3,470 kronor 46 öre.
Dåi handlingarna uti ifrågavarande ärende först få dagar före Riksdagens
sammanträde till Ecklesiastik-departementet inkommit, kunde någon
beredning af ärendet inom departementet ej medhinnas till den dag, då
jag inför Eders Kongl. Maj:t afgaf underdånigt yttrande rörande regleringen
af utgifterna under riksstadens åttonde hufvudtitel. Det oaktadt
anser jag, att då fråga ej är om förändring i de å riksstaden uppförda
anslags slutsummor, utan endast om eu annan form för anslagens uppställning
i staten, hinder ej bör möta att nu underställa frågan Eders
Kongl. Majrts pröfning.
Då enligt nådiga förordningen den 23 Juli 1869 de räntor och tiondeanslag,
Indika tillförene varit i vissa lärares vid statens elementarläroverk
och pedagogierna löner inbegripna, blifvit till statsverket indragna, och
den derför yjedgifna penning!isättning förklarats höra utgå endast intill
dess annorlunda blefve förordnadt, eller innehafvare af rånte- och tiondeanslag
förklarade sig nöjd med godtgörelse efter det i § 1 inom. 1 af
samma författning omförmäld a medelvärde, samt numera icke allenast
samtlige nuvarande innehafvare af nämnda löner, utom de tolf, som i
Statskontorets utlåtande närmare uppgifvas, godkänt det af Riksdagen vid
den beviljade löneförbättringen fästade vilkor, att de skulle, med frånträdande,
af flen till dem utgående ersättning för räntor och tiondeanslag,
i stället åtnöjas med det belopp i penningar, hvartill samma ersättning
vore i stat upptagen och beräknad; utan äfven, med undantag af domkapitlet
i Strengnäs, som ansett detta godkännande endast vara gällande
för de ordinarie lärare, som detsamma afgifvit, för deras tid, alla öfriga
domkapitel i riket äfvensom direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk
funnit berörda vilkor redan från år 1876 böra i afseende å
ifrågavarande löner vinna tillämpning, anser jag, vid sådant förhållande
och under förutsättning att de lärare, Indika på nämnda vilkor ej ingått,
eller på grund af andra förhållanden icke äro berättigade att af den beviljade
löneförbättringen komma i åtnjutande, må tills vidare, på sätt Statskontoret
föreslagit, af flen i stat uppförda nya lönen, så vidt flen förslår,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 26. J.7
utbekomma sin ersättning enligt hittills gällande grunder, med rättighet
att uppbära den deri möjligen erforderliga fyllnad å allmänna indragningsstaten,
något hinder ej mota att redan i 1876 års riksstat vidtaga
den af Riksdagen åsyftade förändring. Och får jag på sådan grund, och
med afseende på hvad Statskontoret i ifrigt anfört, i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med Statskontorets förslag, till Riksdagen aflåta nådig framställning derom;
att i staten för år 1876 och framgent från lönerna för samtlige de
vid elementarläroverk och pedagogier anställde lärare, som åtnjuta ersättning
för indelta rånte- eller tiondeanslag, och åt Indika löneförbättring,
under vilkor att samma ersättning frånträdes och att lärarne i stället åtnöjas
med det belopp i penningar, hvartill ersättningen är i stat upptagen
och beräknad, blifvit af Riksdagen beviljad, berörda ersättning må uteslutas,
samt nya löner för alla dessa lärare uppföras till det belopp Riksdagen
med nämnda vilkor medgifvit;
att de lärare, hvilka på nämnda vilkor ej ingått eller på grund af
andra förhållanden icke äro berättigade till löneförbättring, må, så länge
de sin rätt till ifrågavarande slags ersättningar ej frånträda, eller öfriga
omförmälda undantagsförhåll anden fortfara, af den å stat uppförda nya
lönen, så vidt den dertill förslår, åtnjuta sina aflöningsförmåner enligt
hittills gällande grunder och med rättighet att uppbära den derå möjligen
erforderliga fyllnad å allmänna indragningsstaten;
att f. d. Lektorn vid Gefle förutvarande gymnasium J. O. Forssén
förklaras berättigad att under sin återstå ende lifstid uppbära tre Herdedelar
af den lön lian innehaft, 150 kronor i kontant och 150 tunnor
spannmål, med 112 kronor 50 öre samt ersättning för 708 kubikfot 75
kubiktum spanmål, å allmänna indragnii lgsstaten, men att derifrån uteslutes
den aflöningsfyllnad, 825 kronor, som till hans efterträdare från
nämnde stat nu utgår;
att, i händelse af bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, det bestämda
penningebeloppet under anslaget till elementarläroverken höjes med
212,427 kronor So öre, emot det att den under samma anslag förslagsvis
upptagna indelta ränta och ersättning för indragna räntor minskas med
4,045 kronor 69 öre, samt hela det belopp af 208,382 kronor 16 öre
utgår, hvilket derå uppförts för indelt tionde och ersättning för indragna
tiondeanslag, äfvensom att penningebeloppet under anslaget till pedagogier
och folkskolor ökas med 3,470 kronor 46 öre, men att från ersättningen
Bill. till Biksd. Prof. 1875. 1 Sand. 1 Afl. 11 Käft. 3
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.
för indelt tionde och indragna tiondeanslag under samma anslag utesluta
en motsvarande summa, eller 3,470 kronor 46 öre.
Denna underdåniga hemställan, hvari Statsrådets öfrige
ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen
i nåder bifalla, och skulle nådig proposition till Riksdagen
a fläta s a f det innehåll bilagan till detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo
Johan Schröderlieim.
STOCKHOLM, CENTRAL-TRYCKEMET, 18 75.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1875:10 Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens Åttonde Hufvudtitel. a7 i texten