Sök i Ratio Lex

Angående vissa förändringar i anslagen till elementarläroverken och pedagogierna

1875-02-19 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1875:26, Angående vissa förändringar i anslagen till elementarläroverken och pedagogierna

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

X:© 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 19 Febr. 1875, kl. 3 e. in.

Kongl. Majds nådiga Proposition till Riksdagen angående vissa förändringar

i anslagen till elementarläroverken och pedagogierna;

Gifven Stockholms Slott den 12 Februari 1875.

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874 angående

regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel anmält, att

Riksdagen till löneförbättring enligt de af Kongl. Maj:t föreslagna grunder

åt lärarne vid statens elementarläroverk samt vid pedagogierna anvisat de

af Kongl. Maj:t för nämnda ändamål äskade belopp, dock att lärare, som

enligt dittills gällande stat vore berättigad till ersättning för indelt lön,

icke Unge tillträda den för honom beräknade löneförhöjning, med mindre

han sin rätt till nämnda ersättning frånträdde, samt Riksdagen med anledning

häraf anhållit att Kongl. Näjd täcktes till innevarande riksdag

gorå framställning om uppförande dels å elementarläroverkens stat dels a

anslaget till pedagogik och folkskolor af ett bestämdt anslagsbelopp i

stället för de nuvarande förslagsvis beräknade ersättningarne för indelta

rånte- och tiondeanslag, i den mån dessa anslag icke vidare vore på särskilda

lärare eller eljest disponerade, har Kongl. Maj:t anbefalt Statskontoret

att, efter inhemtande af vederbörande lärares yttranden, huruvida

de emot åtnjutande af den af Riksdagen beviljade löneförbättring villo

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 26.

frånträda sin rätt till ersättning för indelt rånte- eller tiondeanslag och i

stället åtnöjas med det belopp i penningar, hvartill samma ersättning vore

i stat upptagen och beräknad, samt efter den utredning af ärendet i öfrigt,

som kunde vara erforderlig, till Kongl. Maj:t inkomma med förslag

i ämnet.

Efter det Statskontorets utlåtande den 28 December 1874 till Kongl.

Maj:t inkommit, vill Kongl. Maj:t härmed på de i hosföljande protokoll

öfver ecklesiastikärenden för donna dag anförda skal föreslå Riksdagen:

att i staten för år 1876 och framgent från lönerna för samtlige de

vid elementarläroverk och pedagogik anstälde lärare, som åtnjuta ersättning

för indelta rånte- eller tionde''a nslag, och åt hvilka löneförbättring

under vilkor att samma ersättning frånträdes och att lärarne åtnöjas med

det belopp i penningar, hvartill ersättningen är i stat upptagen och beräknad,

blifvit af Riksdagen beviljad, berörda ersättning må uteslutas,

samt nya löner för alla dessa lärare uppföras till det belopp Riksdagen

med nämnda vilkor medgifvit;

att de lärare, Indika på nämnda vilkor ej ingått eller på grund af

andra förhållanden icke äro berättigade till löneförbättring, må, så länge

de sin rätt till ifrågavarande slags ersättningar ej frånträda eller öfriga

omförmäla undantagsförhållanden fortfara, af den å stat uppförda nya

lönen, såvidt den dertill förslår, åtnjuta sina aflöningsförmåner enligt hittills

gällande grunder och med rättighet att uppbära den deri möjligen

erforderliga fyllnad å allmänna indragningsstaten;

att före detta Lektorn vid Geflc förutvarande gymnasium J. O.

korssén förklaras berättigad att under sin återstående lifstid uppbära tre

fjerdedelar af den lön han innehaft, 150 kronor i kontant och 150 tunnor

spannmål, med 112 kronor 50 öre samt ersättning för 708 kubikfot 75

kubiktum spannmål å allmänna indragningsstaten, men att derifrån utesluta

den aflöningsfyllnad, 825 kronor, som till hans efterträdare från

nämnde stat nu utgår;

att, i händelse af bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, det bestämda

penningebeloppet under anslaget till elementarläroverken liöjes med

212,427 kronor 85 öre, emot det att den under samma anslag förslagsvis

upptagna indelta ränta och ersättning för indragna räntor minskas med

4,045 kronor 69 öre samt hela det belopp af 208,382 kronor 16 öre

utgår, hvilken derå uppförts för indelt tionde och ersättning för indragna

tiondeanslag, äfvensom att penningebeloppet under anslaget till pedagogik

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Mck. Proposition N:o 26.

och folkskolor ökas med 3,470 kronor 46 öre, men att från ersättningen

för indelt tionde och indragna tiondeanslag under samma anslag utesluta

en motsvarande summa eller 3,470 kronor 46 öre.

Handlingarne i detta mål skola Riksdagens vederbörande Utskott

tillhandahallas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd

och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

G. Wennerberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd: Proposition N:o 26.

9

Utdrag af protokollet öfver Ecklesiastikdepartements-ärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott den 12 Februari 1875.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Carleson,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Berg,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhielm,

Lovén,

Friherre Akerhielm och

Friherre von Otter.

Vidare anförde Departementschefen, Statsrådet Wennerberg:

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till sistlidna års Riksdag

såsom löneförbättring enligt uppgifna grunder åt lärare vid elementarläroverken

och pedagogierna äskat uppförande å ordinarie stat af

381,700 kronor för de förra och 16,000 kronor för de senare, har Riksdagen

i underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874 angående regleringen af

utgifterna under riksstadens åttonde hufvudtitel, jemte tillkännagifvande

att omförmälda anslag blifvit af Riksdagen beviljade, tillika anfört, att -i

sammanhang med detta ärende Riksdagens uppmärksamhet fästats på eu

fråga, som för åstadkommande af enkelhet och reda i donna gren af förvaltningen

vore af ej ringa vigt. Denna fråga rörde de i anslagen för

elementarläroverken och pedagogierna ingående ersättningar för indragna

ränte- och tiondeanslag. Otvifvelaktigt både vid den tid, då aflöningen i

sin helhet eller åtminstone till större delen utgick i spanmål, detta aflöningssätt

varit för löntagarne fördelaktigt, enär värdet af densamma stigit

i samma mån lefnadskostnaderna i allmänhet ökats. Då emellertid, hvad

Bill. till Riksd. Prof. 1875. 1 Sand. 1 Afl. 11 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.

beträffade elementarläroverken, alla anslag, som på senare tider för dem

beviljats, uppförts i penningar, utgjorde numera den del af ådöma gen vid

dessa läroverk, som efter spanmålsberäkning utginge, endast eu ringa del

af adöningsanslagets slutsumma. Genom de beslut Riksdagen senast fattat

om förhöjning af elementarläroverksanslaget, komme detsamma att uppgå

till 2,277,042 kronor 56 öre, under det de förslagsvis beräknade ersättningarna

för indragna räntor och tiondeanslag endast uppginge till 217,296

kronor 12 öre eller icke ens en tiondedel af hela aflöningsanslaget. I anslaget

till »pedagogi»’ och folkskolor» inginge ersättningar för indragna,

räntor och tiondeanslag endast till ett sammanräknadt belopp af 12,209

kronor S öre. Det syntes derföre Riksdagen kunna antagas, att, om frånträdandet

af indelt lön uppstäldes såsom vilkor för tillträdandet af den.

nu ifrågasätta löneförhöjningen, samtlige de lärare, som vore till sådan

lön berättigade, skulle finna med sin fördel mest öfverensstämmande att

denne sin rätt frånträda, och Riksdagen hade derföre ansett detta tillfälle

till genomförande af eu ingalunda ovigtig förenkling i förvaltningen ej

höra lenmas o begagna dt, helst den förbättring i aflöning»), som hittills

genom det indelta aflöningssättet kommit åtskilliga lärare till del, ingalunda

varit betingad af lärareplatsernas större vigt, utan endast berott

på den tillfällig;) omständigheten, att aflöning för dessa befattningar varit

redan under äldre lider uppförd. Riksdagen både alltså till löneförbättring

åt ifrågavarande lärare i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

grunder på ordinarie stat uppfört de äskade belopp»), dock att

lärare, som enligt hittills gällande stat vore berättigad till ersättning för

indelt lön, icke finge tillträda den enligt nämnda grunder för honom beräknade

löneförhöjning, med mindre han sin rätt till nämnda ersättning

frånträdde; och anhöll Riksdagen för den skull, att Eders Kongl. Näjd

täcktes till innevarande Riksdag gorå framställning om uppförande å

elementarläroverkens stat och å anslaget till »pedagogi»’ och folkskolor»

äf bestämda anslagsbelopp i stället för de nuvarande förslagsvis beräknade

ersättningarna för indelta rånte- och tiondeanslag, i den mån desse

anslag icke vidare vore på särskilde lärare eller eljest disponerade.

Sedan Eders Kongl. Näjd i anledning häraf anbefalt Statskontoret

att — efter inhämtande af vederbörande lärares yttranden, huruvida de

mot åtnjutande af den af Riksdagen beviljade löneförbättring villo frånträda

sin rätt till ersättning för indelt ränta eller tiondeanslag och i stället

åtnöja» med det belopp i penningar, hvartill samma ersättning vore i stat

upptagen och beräkna<1 — till Eders Kongl. Näjd afgifva det utlåtande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

och förslag, hvartill Riksdagens skrifvelse kunde föranleda, har Statskontoret,

med öfverlemnande af lärarnes samt vederbörande domkapitels och

direktionens öfver Stockholms städs undervisningsverk yttranden, den 28

December nästlidna år med underdånigt utlåtande i ärendet till Eders*

Kong!. Maj:t inkommit.

Af de till Statskontoret ingifna handlingar inhemta hufvudsakligen,

att två lektorer vid Strengnäs högre elementarläroverk, fyra lektorer vid

elementarläroverket i (fristad, rektorn och fyra lektorer vid Hernösands

elementarläroverk samt eu afliden lektors vid sistnämnda läroverk enka,

hvilken under tjenste- och nådår är berättigad att till den 1 Maj 1876

uppbära mannens a flen i n gsför mån er, antingen alls icke eller åtminstone ej

för närvarande velat ingå på berörda vilkor, men att samtlige ordinarie

innehafvare af öfriga läraretjenster, i hvilkas aflöning ifrågavarande slags

ersättning ingår, förklarat sig villige att mot den beviljade. löneförbättringens

åtnjutande frånträda berörda ersättning och i stället atnöjas med

det belopp i penningar, hvartill densamma, vore i stat upptagen och

beräknad;

att beträffande de löner, hvilka, för närvarande icke af ordinarie

tj ensteinneh af vare åtnjötes, domkapitlet i Strengnäs uttalat den mening,

att de nya grunderna, icke förr kunde å dessa, löner tillämpas, än tj o listerna

erhållit ordinarie innehafvare, och dessa förklarat sig för sin del

derpå ingå, hvaremot, öfriga, i ärendet börda domkapitel samt direktionen

öfver Stockholms städs undervisningsverk förmält sig icke. hafva funnit

hinder mota för tillämpning redan från och med innevarande ar af berörda,

vilkor i afseende å ifrågavarande löner; samt

att domkapitlet i Strengnäs tillika uttala! såsom sin åsigt att, ehuru

de nuvarande lärarne vore fullt berättigade att för sin del afsåga sig

förmånen af ersättning för indelt ränta eller tionde, de likväl icke, egde

att för sina efterträdare afstå från densamma, emedan den vore innefattad

under 4 § i presterskapets privilegier och således ej utan kyrkomötets

hörande kunde från läroverken borttagas.

Emot hvad domkapitlet i Strengnäs i först omförmälda, hänseende

anfört har Statskontoret erinrat, att enär, enligt hvad domkapitlet tillika

upplyst, lärarelönen vid Mariefreds pedagogi vore den enda af de med

indelt ränta försedda * inom stiftet, som för närvarande saknade ordinarie

innehafvare, och den person, som komme att utnämnas till donna befattning,

hvilken jemlik! Kong!, brefvet den 30 December 1863 icke herde

återbesättas, innan domkapitlet gjort underdånig framställning rörande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

densammas skiljande från komministersbeställningen i Mariefred och Kärnbo

församlingar, icke kunde ega rätt till andra aflöningsförmåner än dem,

som i då gällande stat kunde vara för befattningen bestämda, och genom

‘den ifrågasätta förändringen icke någon minskning, utan en ej obetydlig

förhöjning skulle ega rum i aflöningen för den, som för närvarande vore

berättigad att densamma uppbära, helst i aflöningen icke inginge ersättning

för större spanmålsqvantitet än 166 kubikfot 4 kannor, borde den

af domkapitlet anförda omständigheten ej utgöra hinder derför, att aflöningen

för berörda befattning tills vidare reglerades i öfverensstämmelse

med de åt Riksdagen beslutade grunder. — Beträffande åter domkapitlets

erinran, att nuvarande ordinarie tjei i stom nehafvare blott för sin del vore

berättigade att afstiga, sig förmånen af ersättning för indelt ränta eller

tionde, men icke egde att för sina efterträdare från samma förmån afstå,

förekomme .äfven liär, enligt Statskontorets förmenande, att den, som till

ledig lärarebefattning vid elementarläroverk eller pedagogi hädanefter utnämndes,

icke derigenom kunde erhålla rätt till andra aflöningsförmåner

ä,n sadana, som vid utnämningen till befattningen i då gällande stat qvarstode,

sa att icke någon efter den ifrågasätta regleringens införande utnämnd

lärares enskilda rätt blefve derigenom förnärmad; men då den ersättning

för indelt ränta eller tionde, hvilken vore anslagen till läroverken,

torde hafva antagit samma natur som sj elfva räntan och t i onden,

och således kunde ifrågasättas, om icke densamma, på sätt domkapitlet i

Strengnäs anfört, vore innefattad under 4 § af prestorskapets privilegier

den 16 Oktober 1723, samt jemnlikt 114 § Regeringsformen ändring eller

upphäfvande häraf icke kunde utan allmänt kyrkomötes bifall ega ruin,

skulle måhända den af Riksdagen beslutade åtgärden, ehuru dess ändamål

till väsendtlig del skulle förfelas, derest regleringen endast tillämpades på

dem personligen, som derpå nu ingått, icke kunna för all framtid bringas

till verkställighet, med mindre kyrkomötet dertill samtyckte; dock att

saclant syntes Statskontoret icke utgöra hinder för regleringens tillämpning

tills vidare, intill dess annorlunda kunde varda beslutadt.

Då emellertid regleringen, fastän blott sålunda tillämpad, likväl med

ens torde böra erhålla all den utsträckning som vore möjlig, helst det

icke vore antagligt, att kyrkomötet skulle vägra sitt samtycke till genomförande

af en till reda och enkelhet ledande förändring, hvarigenom äfven

en bättre aflöning för de fleste lärare bereddes, och det dessutom syntes

mindre lämpligt, att staten för elementarläroverken skulle behöfva förändras

för hvarje gång någon af de lärare, Indika nu förklarat sig antin
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

''Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.

gen blott för närvarande eller ock för framtiden icke vilja afstå, från

ifrågavarande ersättning, aflinge från sin befattning eller tillkännagåfve

sig villig att på den beslutade förändringen ingå, vore det enligt Statskontorets

tanke mest ändamålsenligt, att staten för elementar läro v erkcn

nu upprättades så, som den skolat uppgöras, derest samtid gc lärarne på

förändringen ingått, samt att på allmänna indragningsstaten anvisades de

ersättningar, som, i följd af eu sådan åtgärd, under öfvergångstiden kunde,

utöfver cfé sålunda uppförda beloppen, blifva erforderliga för att hålla

vederbörande skadeslösa.

Vidare tiar Statskontoret ansett, att för samma ändamål regleringen

borde redan vid början tillämpas äfven å alla sådana ifrågavarande slags

löner vid läroverken, som icke af ordinarie tj cnstei lind la f v are åtnjötes.

Då de som under tjenste- eller nådår uppburc aflöningeh vore skyldige

att, utan statsverkets betungande, sjelfve bekosta uppehållandet af tjensten

under liden och således inträda i den aflidne lärarens skyldigheter, syntes

de och höra åtnjuta de tjensten åtföljande löneförmåner, sådana de borde

utgå för alla dem, som icke motsatt sig antagandet af det för löneförbättrings

åtnjutande stadgade vilkor, helst ersättningen till vikarien numera

utan tvifvel måste komma att ökas, sedan arvodet till dem, som under

ledighet uppehölle lärarebefattningen vid elementarläroverk och vissa peda*

gogier, i följd af bestämmelserna i Kongl. brefVet den 28 Augusti ] 874,

blifvit från och med sistlidna års hösttermin förhöj dt.

Statskontoret hemställer ytterligare, att regleringen måtte tillämpas

jemväl å två lärarelöner, med Indika särskilda undantagsförhållanden egde

ruin. Jemlik! Kongl. brefvet den 2 Oktober 1857 beviljades Lektorn vid

Gelie dåvarande gymnasium J. O. Forssén afsked från lektorsbefattningen

med rätt att under sin återstående lifstid bibehålla tre fjerdedelar af sin

då innehafvande lön, hvilken utgjorde 150 kronor i kontant och 150 tunnor

indel t spannmål, i värde beräknade till 1,350 kronor, eller tillsammans

i hel lön 1,500 kronor. Beträffande efterträdarens aflöning stadgades i

samma nådiga bref, att förutom den fjerdedel af nyssnämnda lön, som

med ett benflen adt belopp af 375 kronor derför vore att tillgå,

i den lägre lektorsaflöningen, som då utgjorde 1,200 kronor, skulle med

825 kronor utgå af det a allmänna indragningsstaten uppförda anslag till

emeritilöner. Sedan efterträdarens lön, personel löneförhöjning deri inberäknad,

numera uppgått till 3,000 kronor, hade det härtill erforderliga

ytterligare fyllnadsbelopp anvisats å anslaget till elementarläroverken. Dä

det emellertid syntes oegentlig!, såväl att Forssén uppburc sin pension å

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

anslaget till elementarläroverken, som att hans efterträdare åtnjöte en del

af den fasta aflöningen å allmänna indragningsstaten, torde förhållandet

höra för framtiden rättas, hvithet lättast syntes kunna ske på det sätt,

att Forssén berättigades att å allmänna indragningsstaten åtnjuta de honom

tillförsäkrade förmåner, och att hans efterträdare, som förklarat sig villig

afstå från sin andel af ersättning för berörda qvantitet spån mål, motsvarande

945 kubikfot, erhölle hela sin aflöning i kontant å läroverkets stat,

i följd hvaraf det belopp han nu åtnjöte å allmänna indragningsstaten

skulle derifrån uteslutas.

Den andra af omförmälda löner innehades af adjunkten vid Hernösands

högre elementarläroverk I. Ritzcn, för hvilken aflöningen upptagits

i nu gällande .stat i öfverensstämmelse med 1849 års interimsstat, dock

med det högre statspris å spanmål, som sedermera blifvit faststälclt, på

följande sätt:

Donationsmedel (inom kolumn) ................................................ 7,50

Penningar....................................................................................... 440,25

Ersättning för 316 kubikfot 7 kannor spanmål ä 2 kronor

10 öre ..........................................,...................................................... 665,07

tillsammans 1,112,82

och ehuru Ritzén fortfarande borde bibehålla dessa aflöningsförmåner oför- .

ändrade, syntes deraf hinder dock icke mota att nu reglera denna lön

på enahanda sätt, som föreslagits i afseende på löner, hvilkas innehafvare

förklarat sig icke vilja ingå på det af Riksdagen stadgade vilkor för löneförhöj

långs åtnj utande.

Af de under anslaget till elementarläroverken i riksstaten för innevarande

år förslagsvis uppförda ersättningar för indragna räntor och tionde
-

anslag, nemligen:

för de förra .............................................................................. 8,913,96

och för de senare................................................................... 208,382,16

eller tillsammans 217,296,12

skulle i följd häraf ersättningen för tiondeanslagen komma att från riksstaten

helt och hållet utgå. Men förutom de i lönerna för lärare vid

elementarläroverken direkt ingående ersättningar för indragna räntor, utgörande

tillhopa 4,045 kronor 69 öre, Indika af enahanda anledning borde

från anslaget uteslutas, innefattades jemväl under samma anslag följande

belopp ersättningar för dylika räntor, Indika borde i riksstaten fortfarande

bibehållas, nemligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26. .15

till Visingsborgs skolstat...................................................... 2,718,18

» Eskilstuna skolas löningsfond....................................... 46,31

» bibliotekarien vid Skara högre elementarläroverk... 145,74

för enketunnor i Sirengnäs stift ....................................... 264,60

» bibeltrycks spannmål i Malmöhus län ........................ 1,627,29

» » )> i Stockholms län ..................... 66,15 1,693,44

eller tillhopa 4,868,2 7

Då från hela beloppet af ersättningar för indragna räntor och tiondeanslag,

utgörande enligt hvad ofvan förmå,les ........................... 217,296,1 2

afdroges sistnämnda summa............................................................... 4,868,27

utgjorde återstoden 212,427,85

eller samma belopp, som i de egentliga lärarelönerna vid elementarläroverken

in gin ge och derföre herde från 1876 års riksstat uteslutas; och

enär hela detta belopp vore afsedt till bestridande af de å anslaget anvisade

utgifter, erfordrades, för att anslaget icke skulle komma i sämre

ställning i förhållande till utgifterna än förut, att det bestämda penningebeloppet

under samma anslag ökades med en motsvarande summa efter

212,427 kronor 85 öre.

Beträffande det i riksstaten uppförda anslag till pedagogi er och folkskolor,

vore under detta anslag upptagna följande ersättningar, nemligen:

för indragna indelta räntor.................................................................. 4,219 —

)) » tiondeanslag..................................................................... 7,990,08

tillsammans 1 2,209,08

På sätt eu vid Statskontorets utlåtande bifogad

tabell utvisade, belöpte sig emellertid häraf för sådana,

närmast till folkskolor hänförliga undervisningsanstalter,

åt hvilkas lärare ifrågavarande löneförbättring icke beviljats,

följande ersättningsbelopp, Indika fortfarande

borde i riksstaten qvarstå, nemligen:

för indragna indelta räntor ................................................ 4,21 9 —

» :» tiondeanslag ................................................... 4,519,62 8,738,62

hvadan det belopp, som från 1876 års riksstat borde

uteslutas, utgjorde................................................................... 3,470,46

alltsammans från kolumnen för

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

16-

tiondeanslag, hvaremot det bestämda penningebeloppet under samma anslag

bonde ökas med enahanda summa eller 3,470 kronor 46 öre.

Dåi handlingarna uti ifrågavarande ärende först få dagar före Riksdagens

sammanträde till Ecklesiastik-departementet inkommit, kunde någon

beredning af ärendet inom departementet ej medhinnas till den dag, då

jag inför Eders Kongl. Maj:t afgaf underdånigt yttrande rörande regleringen

af utgifterna under riksstadens åttonde hufvudtitel. Det oaktadt

anser jag, att då fråga ej är om förändring i de å riksstaden uppförda

anslags slutsummor, utan endast om eu annan form för anslagens uppställning

i staten, hinder ej bör möta att nu underställa frågan Eders

Kongl. Majrts pröfning.

Då enligt nådiga förordningen den 23 Juli 1869 de räntor och tiondeanslag,

Indika tillförene varit i vissa lärares vid statens elementarläroverk

och pedagogierna löner inbegripna, blifvit till statsverket indragna, och

den derför yjedgifna penning!isättning förklarats höra utgå endast intill

dess annorlunda blefve förordnadt, eller innehafvare af rånte- och tiondeanslag

förklarade sig nöjd med godtgörelse efter det i § 1 inom. 1 af

samma författning omförmäld a medelvärde, samt numera icke allenast

samtlige nuvarande innehafvare af nämnda löner, utom de tolf, som i

Statskontorets utlåtande närmare uppgifvas, godkänt det af Riksdagen vid

den beviljade löneförbättringen fästade vilkor, att de skulle, med frånträdande,

af flen till dem utgående ersättning för räntor och tiondeanslag,

i stället åtnöjas med det belopp i penningar, hvartill samma ersättning

vore i stat upptagen och beräknad; utan äfven, med undantag af domkapitlet

i Strengnäs, som ansett detta godkännande endast vara gällande

för de ordinarie lärare, som detsamma afgifvit, för deras tid, alla öfriga

domkapitel i riket äfvensom direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk

funnit berörda vilkor redan från år 1876 böra i afseende å

ifrågavarande löner vinna tillämpning, anser jag, vid sådant förhållande

och under förutsättning att de lärare, Indika på nämnda vilkor ej ingått,

eller på grund af andra förhållanden icke äro berättigade att af den beviljade

löneförbättringen komma i åtnjutande, må tills vidare, på sätt Statskontoret

föreslagit, af flen i stat uppförda nya lönen, så vidt flen förslår,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 26. J.7

utbekomma sin ersättning enligt hittills gällande grunder, med rättighet

att uppbära den deri möjligen erforderliga fyllnad å allmänna indragningsstaten,

något hinder ej mota att redan i 1876 års riksstat vidtaga

den af Riksdagen åsyftade förändring. Och får jag på sådan grund, och

med afseende på hvad Statskontoret i ifrigt anfört, i underdånighet hemställa,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med Statskontorets förslag, till Riksdagen aflåta nådig framställning derom;

att i staten för år 1876 och framgent från lönerna för samtlige de

vid elementarläroverk och pedagogier anställde lärare, som åtnjuta ersättning

för indelta rånte- eller tiondeanslag, och åt Indika löneförbättring,

under vilkor att samma ersättning frånträdes och att lärarne i stället åtnöjas

med det belopp i penningar, hvartill ersättningen är i stat upptagen

och beräknad, blifvit af Riksdagen beviljad, berörda ersättning må uteslutas,

samt nya löner för alla dessa lärare uppföras till det belopp Riksdagen

med nämnda vilkor medgifvit;

att de lärare, hvilka på nämnda vilkor ej ingått eller på grund af

andra förhållanden icke äro berättigade till löneförbättring, må, så länge

de sin rätt till ifrågavarande slags ersättningar ej frånträda, eller öfriga

omförmälda undantagsförhåll anden fortfara, af den å stat uppförda nya

lönen, så vidt den dertill förslår, åtnjuta sina aflöningsförmåner enligt

hittills gällande grunder och med rättighet att uppbära den derå möjligen

erforderliga fyllnad å allmänna indragningsstaten;

att f. d. Lektorn vid Gefle förutvarande gymnasium J. O. Forssén

förklaras berättigad att under sin återstå ende lifstid uppbära tre Herdedelar

af den lön lian innehaft, 150 kronor i kontant och 150 tunnor

spannmål, med 112 kronor 50 öre samt ersättning för 708 kubikfot 75

kubiktum spanmål, å allmänna indragnii lgsstaten, men att derifrån uteslutes

den aflöningsfyllnad, 825 kronor, som till hans efterträdare från

nämnde stat nu utgår;

att, i händelse af bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget, det bestämda

penningebeloppet under anslaget till elementarläroverken höjes med

212,427 kronor So öre, emot det att den under samma anslag förslagsvis

upptagna indelta ränta och ersättning för indragna räntor minskas med

4,045 kronor 69 öre, samt hela det belopp af 208,382 kronor 16 öre

utgår, hvilket derå uppförts för indelt tionde och ersättning för indragna

tiondeanslag, äfvensom att penningebeloppet under anslaget till pedagogier

och folkskolor ökas med 3,470 kronor 46 öre, men att från ersättningen

Bill. till Biksd. Prof. 1875. 1 Sand. 1 Afl. 11 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.

för indelt tionde och indragna tiondeanslag under samma anslag utesluta

en motsvarande summa, eller 3,470 kronor 46 öre.

Denna underdåniga hemställan, hvari Statsrådets öfrige

ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen

i nåder bifalla, och skulle nådig proposition till Riksdagen

a fläta s a f det innehåll bilagan till detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo

Johan Schröderlieim.

STOCKHOLM, CENTRAL-TRYCKEMET, 18 75.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1875:10 Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstat ens Åttonde Hufvudtitel. a7 i texten