Sök i Ratio Lex

Kol tgl. Maj ds Nåd. Proposition No 16

1881-03-11 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1881:16, Kol tgl. Maj ds Nåd. Proposition No 16

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kol tgl. Maj ds Nåd. Proposition No 16.

11

,V:o 16.

Ank. till Hikscl. Kansli den 11 Mars 1881, kl. 3 e. m.

Kong!. Maj ds Nådiga Proposition till Piksdagen, angående medgifvande

för Strömsholms nya kanalbolag att medelst årliga afbetalningar

gälda återstoden af en bolagets skuld till statent

Gifven Stockholms Slott den 11 Februari 1881.

Sedan Rikets Ständer vid 1840—1841 års riksdag, i anledning af nådig proposition

i ämnet, afsatt eu summa af 000,000 R:dr Banko att, förräntad af Riksgäldskontor

fullmäktige enligt stadgade grunder, användas, jemte upplöpande

räntor, till utbetalning under femton års tid af 50,000 R:dr Banco årligen för ombyggnad

af Strömsholms kanal och slussverk, så vida Strömsholms gamla slussverks

bolag eller ock ett nytt bolag ville åtaga sig de skyldigheter, mot åtnjutande

af de rättigheter och förmåner, som i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse

den 14 Juni 1841 funnes bestämda, samt ett nytt bolag bildat sig för ombyggnadens

utförande och genom öfverenskommelse med det gamla bolaget erhållit

full eganderätt till Strömsholms gamla kanal- och slussverk med alla tillhörigheter

i löst och fast mot vilkor att ansvara för alla de förbindelser och

åligganden, som kunde göras gällande mot det gamla bolaget, hvilket uplösts,

blef, uppå ansökan af Direktionen för detta nya bolag, Kongl. Maj:ts nådiga privilegium

för Strömsholms nya kanalbolag den 28 April 1842 utfärdadt.

Detta privilegium innehåller bland annat:

i § 3 att bolaget, utan att kunna af staten påräkna ytterligare bidrag än

det i detta privilegium omförmälda, skulle, enligt redan af Kongl. Maj:t faststäld

plan, utföra ombyggnadsarbetet, omfattande segelleden från och med sjön Barken

i Kopparbergs län till och med kanalens utlopp vid Strömsholm;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

1 § 5 att efter arbetets fullbordan borde af kanalinkomsterna afsättas 5,000

R:di banko om året till samlande af en fond för framtida större reparationer, intilldess

denna fond, med derå uplupna och till kapitalet lagda räntor, uppginge till

200,000 R:dr banko, hvarefter räntan komme att inheräknas bland kanalverkets

inkomster; Och skulle utlåniugarne af dessa medel samt bevakningen af låneoch

säkerhetshandlingarne derför besörjas af bolaget, men handlingar!» blifva under

Riksgäldskontorets vård, samt, om fondens kapital antingen helt och hållet,

eller till någon del, medtoges för större reparationer, räntan åter läggas till

kapitalet och af kanalinkomsterna ånyo afsättas 5,000 R:dr årligen, intill dess fonden

åter uppgått till 200,000 R:dr;

2 § 6 fran och mefl det år, då kanalen vore fullt färdig och farbar,

skulle, — sedan af kanalverkets inkomster blifvit afdragna och godtgjorda kostnaderna

för kanalens och slussverkets samt kanalfartens ändamålsenliga vidmakthållande,

aflöningar och arfvoden, bevillning samt allt hvad till årlig kostnad för

kanalverket kunde hänföras och således äfven den i § ö omförraälda afsättning

till reparationsfonden äfvensom den enligt § 10 i privilegium aktieegarne tillkommande

utdelning all öfrig inkomst tillfalla staten såsom godtgörelse för dess förskott

till kanalbyggnaden;

* ^ 7 att såsom säkerhet för statsbidraget och för upfyllande af de förbindelser

bolaget, sedan det blifvit egare till då varande Strömsholms kanal och

slussverk med alla tillhörigheter, sig åtagit, bolaget skulle till statsverket öfverlemna

Strömsholms gamla kanal- och slussverk med alla dess tillhörigbeter i fast

och lös egendom; samt

i § 10 att, så framt stadgade åligganden och förbindelser af det nya bolaget

noggrant upfyldes, detta bolag egde, jemte orubbad besittnings- och eganderätt

till Stiömsholms såväl gamla som nya kanal- och slussverk med alla dess tillhörigheter,

tillgodonjuta följande förmåner, bland andra, nemligen: att i 15 år räknadt

från och med 1842 till och med 1856, årligen från Riksgäldskontoret umbära

ett statsanslag af 50,000 R:dr Banco; att under ombyggnadstiden få beräkna aktieutdelning

till högst 5 procent på det insatta aktiekapitalet, så vidt kanalinkomsten

ör hvarje år dertill lemnade tillgång, sedan af densamma först afdragits hvad

tiH ombyggnaden tagits i beräkning och hvad som erfordrats för uprätthållande

af farten på den gamla kanalen; samt att från och med det år, då nya kanal- och

slussverket vore fullt färdigt och farbart, erhålla af kaualinkomsten, så vidt den

dertill lemnade tillgång, ett belopp, såsom ränta och utdelning på aktierna, af

högst 15,000 R:dr Banco om året, sedan likväl förut afdragits och godtgjorts alla

i § 6 omförmälda utgifter för året.

Kontrakt om arbetets utförande afslöts derefter den 28 Maj 1842 emellan

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, å Kronans vägnar, och Direktionen

för det nya bolaget, och ombyggnaden påbörjades. Men det visade sig

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition No 16.

13

snart, att den härför beräknade kostnaden, 1,967,826 kronor, var alltför låg, och

bolaget beslöt derför, i ändamål att såmedelst minska bristen, att från och med

år 1848 inskränka utdelningen på aktierna till allenast 3 procent om året, men tilllika

att i bolagets räkenskaper skulle uppläggas ett särskildt konto, hvarå aktieegarne

gemensamt tillgodofördes såsom fordran eu mot den innehållna utdelningen af 2

pimcent å aktiekapitalet, som utgjorde 323,400 kronor, svarande årlig summa af

6,468 kronor, hvilken framdeles, sedan ombyggnaden verkstälts, skulle kunna aktieegarne

tillgodokomma, om tillgångarne sådant medgåfve, och hvilken summa

vid tiden för kanalarbetets afslutning med året 1859 upgick till 77,616 kronor.

Då likväl under arbetets fortgång en brist af mer än 1,100,000 kronor beräknats

komma att uppstå i tillgångarne för företagets fullbordande, anhöll bolaget

hos Kongl. Maj:t, att antingen staten måtte under vissa vilkor öfvertaga kanaloch

slussverket, eller ock bolaget måtte beredas ytterligare understöd af statsmedel

till upgifvet belopp. Efter det Kongl. Maj:t, som icke kunnat bifalla någondera

af dessa alternativ, gjort framställning i ämnet till Rikets år 1850—51 församlade

Ständer, faun Kongl. Maj:t, den 22 December 1851 godt, i öfverensstämmelse

med Rikets Ständers beslut, medgifva, utom annat, att bolaget, såsom understöd

för kanalarbetets utförande, skulle från Handels- och Sjöfartsfonden under

nio år utbekomma ett belopp af högst 75,000 kronor årligen under vilkor, bland

andra:, att 225 000 kronor af understödsbeloppet vore anslag utan återbetalningsskyldighet,

men återstoden 450,000 kronor utgjorde ett räntefritt förskott, hvilket

från och med år 1860 borde med 9,000 kronor årligen till dess full liqvid skett

återgäldas till nämnda fond; att dessa 9,000 kronor borde af kanalinkomsterna

utgå, innan någon utdelning å aktierna enligt § 10 i privilegiet länge åtnjutas,

hvaremot den summa, som efter, ombyggnadsarbetets fullbordande skulle, enligt

§ 5 i privilegiet, årligen afsättas till reparationsfond, finge minskas från 7,500 till

4,500 kronor under så lång tid, som åtginge för amortering af det nämnda statsbidraget;

samt att, intill dess Kongl. Magt kunde annorlunda förordna, den årliga

utdelningen å aktierna i kanalverket icke finge öfverstiga 3 procent å aktiekapitalet.

Sedan bolaget ytterligare mot obligationer af den 31 December 1857 uptagit

ett lån å 250,000 kronor att genom amortering gäldas på 36 år; blef kanalarbetet

omsider fullbordadt samt år 1860 behörigen afsynadt och godkändt, efter

att hafva medtagit, utöfver den beräknade, en kostnad af 880,000 kronor; och då

de medel, bolaget haft att för utgifterna under ombyggnadstiden använda, sålunda

icke varit tillräckliga, beslöt bolaget den 12 November 1860 ej mindre att tills

vidare inställa all utdelning å aktierna, än äfven att hos Kongl. Maj:t söka fem

års anstånd med afbetalningen å lånet från Handels- och Sjöfartsfonden, hvilken

ansökan Kongl. Magt, enligt nådigt bref den 1 Februari 1861, på det sätt biföll,

att första afbetalningen å nämnda lån finge göras vid 1863 års slut mot skyldig
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 16.

het för aktieegarne att frånträda allt anspråk på utdelning, så länge detta anstånd

varade.

Vid granskning af kanalbolagets räkenskaper för 1872 och 1873 framstälde

Riksdagens år 1874 församlade Revisorer åtskilliga anmärkningar. Sedan nemligen,

i enlighet med beslut vid bolagsstämma den 14 November 1863 blifvit i räkenskaperna

från och med år 1864 uplagdt ett särskildt »Utdelnings-Conto», till

hvilket vid hvarje års slut skulle, på sätt som skett, öfverföras dels afkastningen

af bolagets fasta egendomar Skantzen, Norrtunbo och Finntorp, äfvensom inkomsten

af bron vid Borgåsund samt hamn- och lastageplatsen derstädes in. m., allt

efter afdrag af kostnaderna för underhåll och reparationer; dels 5 procent ränta,

3,880 kronor 80 öre, å den under åren 1848—1859 innehållna förberörda utdelning

af 2 procent å aktiebeloppet, 77,616 kronor; dels ock det bolaget enligt

privilegiet tillerkända årliga utdelningsbelopp af 22,500 kronor, så framt årets

kanalinkomster dertill lemnade tillgång, sedan alla utgifter blifvit guldna och förlagssumma

för det kommande året reserverats, hade Direktionen den 26 October

1871 förordnat, att räkenskaperna skulle skiljas i två afdelningar, den ena uptagande

de inkomster och utgifter, enligt hvilka utdelningen till aktieegarne på

grund af privilegiet och det statsverket tillkommande öfverskott bestämdes, samt

afslutad i »Hufvudbok vid Strömsholms nya leanalbolag-», och den andra, innefattande

redogörelse för aktieegarnes enskilda tillhörigheter, hvilken redogörelse

skulle sammanföras i »Aktieegarnes i Strömsholms nya leanalbolag Hufvudbok».

På grund af denna Direktionens föreskrift hade ock till sistnämnde Hufvudbok

från och med år 1872 öfverförts fastigheterna Skantzen, Norrtunbo och Finntorp,

Borgåsuuds bro, hamn- och lastageplats, en kanaljakt samt en år 1868 inrättad

telegrafstation vid Strömsholm jemte räntor å den innehållna aktieutdelningen och

å medel, som under året tillfälligtvis utlånats.

Mot denna bokföringsåtgärd erinrade nu Revisorerna, efter skedd utredning

af förhållandena, hufvudsakligen:

att, hvad angick egendomen Skantzen, densamma redan tillhört det upplösta

gamla Strömsholms kanalbolag, hvars alla tillhörigheter i löst och fast öfvergått

till det nya, för att enligt § 7 i privilegiet och det med Kronan afslutade kontrakt

utgöra säkerhet för det åt det nya bolaget lemnade statsbidrag och för uppfyllande

af bolagets förbindelser i öfrigt till statsverket, hvadan afkomsten af samma

egendom syntes höra upptagas bland sådana kanalverkets inkomster, för hvilka till

staten redovisades;

att i fråga om hemmanen Norrtunbo och Finntorp, samt bron vid Borgåsund

jemte hamn- och lastageplatsen derstädes in. m. förekomme, att, ehuru bolaget

den 12 November 1860 beslutit att tills vidare inställa all utdelning å aktierna

och Kongl. Maj:t under den 1 Februari 1861 medgifvit bolaget sökt anstånd till

1863 års slut med första afbetalningen å det bolaget den 22 December 1851 till
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

delade räntefria förskott från Handels- och Sjöfartsfonden, mot skyldighet för

aktieegarne att frånträda allt anspråk på utdelning, så länge detta anstånd varade,

bolaget likväl i räkenskaperna för åren 1860, 1861 och 1862 tillgodofört

sig såsom en fordran det belopp af 22,500 kronor, som bolaget, enligt § 10 i

privilegiet, egt att såsom ränta och utdelning å aktierna årligen från och med

1860 erhålla af kanalinkomsten, så vidt den dertill lenmade tillgång, samt derefter,

i följd af bolagsstämmobeslut den 14 November 1863, affört denna fordran

ur räkenskaperna, men i stället öfverfört till aktieegarues enskilda räkning berörda

af bolaget redan förut inköpta fastigheter, bro, hamn- och lastageplats

samt jakt, för hvilka de bokförda kostnaderna obetydligt öfverstege den ifrågavarande,

för tre år till 67,500 kronor uppgående outtagna utdelningen; samt

att, då Kongl. Maj:t genom ofvan omförmälda nådiga bref den 22 December

1851 föreskrifvit och bolaget genom särskild förbindelse af den 8 Mars 1852

åtagit och förpligtat sig att, intill dess Kongl. Maj:t derom annorlunda förordnade,

den årliga utdelningen å aktierna i kanalverket icke skulle öfverstiga tre procent

å aktiekapitalet, i stället för den i § 10 af privilegiet medgifna af 5 procent,

bolaget, alldenstund Kongl. Maj:t icke sedermera meddelat annan bestämmelse,

syntes hafva saknat befogenhet ej allenast att i räkenskaperna för åren 1848 med

1859 uppdebitera såsom sin fordran två procent utöfver den verkstälda utdelningen

af 3 procent å aktiekapitalet, utan äfven att besluta om årlig öfverföring till utdelningskonto

af 5 procent ränta med 3,880 kronor 80 öre å sammanlagda beloppet,

77,616 kronor, af dessa uppdebiterade 2 procent, likasom icke något stadgande

i bolagets privilegium eller regler bäntydde derpå, att bolaget egt rätt att

såsom sin enskilda egendom använda räntor å tillfälligtvis utlånta eller deponerade

medel.

Med erinran att telegrafstationen vid Strömsholm från och med år 1874

öfvertagits af staten, bemstälde Revisorerna derför att, till förekommande af en

framtida fortsättning i ofvan anförda rigtning, Riksdagen måtte låta vidtaga nödiga

åtgärder.

Sedan, i anledning af denna Revisorernas hemställan, Riksdagen uppdragit

åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att vidtaga de åtgärder, som kunde finnas af

beliofvet påkallade dels för att af Strömsholms nya kanalbolag utkräfva fullgörandet

för den förflutna tiden af de bolaget mot staten åliggande skyldigheter, för

så vidt dessa ej ännu blifvit af bolaget behörigen fullgjorda, eller statens rätt blifvit

genom af bolaget fattade beslut eller vidtagna åtgärder för nära trädd, och dels för

att förmå samma bolag att för framtiden noggrant iakttaga de bolaget åliggande

förbindelser till staten, så hafva Fullmäktige anhängiggjort rättegång mot kanalbolaget

med yrkande af rättelse i de anmärkta bokföringsåtgärderna och återbäring

till Riksgäldskontoret af hvad sålunda orätt tillgodoförts aktieegarne; och

förpligtades slutligen bolaget genom Kongl. Maj:ts dom den 30 Juni 1878 dels att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Rongl. Majds Nåd. Proposition No 16.

till Riksgäldskontoret inbetala den afkastning af egendomarne Skäligen, Norrtunbo

och Finntorp, af bron vid Borgåsund samt hamn- och lastageplatsen derstädes

och af en kanaljakt, äfvensom den ränta å bokförd innestående aktieutdelning

och å tillfälligtvis deponerade medel, som från och med 1865 års början influtit

och, med iakttagande af privilegiets bestämmelser, skolat statsverket tillfalla, likasom

att till statsverket återgälda det belopp, som motsvarade den under åren

1868 med 1873 behållna afkastningen af telegrafstationen vid Strömsholm, hvilka

alla belopp skulle bestämmas genom vidräkning af fem personer, af hvilka parterna

hvardera nämnde två och den femte utsåges af desse fyra eller, der desse ej

om valet enades, af Rådstufvurätten i Stockholm; dels att å det belopp, som sålunda

blefve bestämdt, gälda fem procent ränta från stämningsdagen, den 1 September

1875, tills betalning skedde; dels ock att för framtiden bland bolagets tillgångar

upptaga och redovisa nämnde egendomar, bro, hamn- och lastageplats samt kanaljakt,

men deremot ur räkenskaperna afskrifva förenämnda belopp, 77,616 kronor;

parterna öppet lemnadt att, derest de ej åtnöjdes med vidräkningsmännens beslut,

derom i laga ordning tvista.

Uti eu till Kongl. Maj:t under nästlidet år ingifven skrift har Strömsholms

nya kanalbolag genom sin Direktion andragit, bland annat: att det belopp, kanalbolaget

skulle till statsverket inbetala, blifvit af vidräkningsmännen bestämdt till

80,338 kronor 47 öre jemte ränta derå från 1 September 1875, att bolaget visserligen

sökt någon jemkning i vidräkningsmännens beslut, men dock till Riksgäldskontoret

i afräkning å sin skuld inbetalt tillsammans 27,822 kronor 32 öre; att,

efter det 1879 års afbetalningar blifvit fullgjorda, återstoden å lånet från Handelsoch

Sjöfartsfonden utgjorde 297,000 kronor och å bolagets obligationslån 136,500

kronor; att kanalinkomsterna, som år 1873 bestigit sig till 143,176 kronor 23 öre,

sedermera år efter år så nedgått, att de år 1879 utgjort allenast 59,463 kronor

12 öre, och hvarken under sistnämnda eller näst föregående år 1878 lemnat tillgång

till någon utdelning åt aktieegarne; att denna minskning i kanalens intrader

kunde, utom ogynsamma konjunkturer för jern- och trävaru-industrien, tillskrifvas

de många under senare åren anlagda jernvägar, som täflade med kanalen och

fråndroge den inkomster, nemligen Norbergs, Stockholm—Westerås—Bergslagens,

Oxelösund—Flen—Westmanlands och Bergslagernas, bland hvilka Oxelösund—

Flen—Westmanlands-banan framdragits öfver en del af kanalbolagets hamn- och

lastageplats vid Borgåsund; att under sådana förhållanden bolaget såge sig ur

stånd att fullgöra den detsamma ålagda betalningsskyldighet, derest icke någon

lättnad dervid bereddes bolaget; att, om ock de svårigheter, bolaget utan eget förvållande

iråkat, icke innefattade tillräckligt skäl till bolagets frikallande från vissa

dess förbindelser, de dock från statens sida torde förtjena behjertande; samt att,

på grund häraf och i ändamål att förekomma de olägenheter, hvilka äfven för

staten skulle följa af bolagets tvungua upplösning och realisation, bolaget anhölle,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 16.

att Kongl. Maj:t måtte bereda bolaget eftergift för återstoden af den detsamma

ådömda skuld till statsverket, eller ock, om hinder för bifall härtill skulle möta,

att, till förekommande af utmätning, statens fordran med ränta måtte få utgå af

bolagets bos Riksgäldskontoret förvarade reparationsfond, vid 1880 års början utgörande

159,570 kronor 8 öre, mot förpligtelse för bolaget att genom fortsatta

inbetalningar fylla densamma till bestämdt belopp af 300,000 kronor.

Efter inhemtande af yttranden i ämnet ej mindre af Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader, än ock af Fullmäktige i Riksgäldskontoret,

hvilka dervid upplyst att kanalbolaget i afräkning å det bolaget till utgifvande

ådömda belopp under den 1 Juli 1880 ytterligare inbetalt 4,868 kronor 31 öre

och således afbetalt tillhopa 32,690 kronor 63 öre, har Kongl. Maj:t tagit denna

framställning i öfvervägande; Och vill Kongl. Maj:t, som finner Direktionens för

nya Strömsholms kanalbolag anhållan om beredande af eftergift för återstoden af

bolagets ifrågavarande skuld icke böra vinna afseende, härmedelst föreslå Riksdagen

att, med hänsyn till hvad i ärendet förekommit och då ringa utsigt förefinnes

för bolaget att genom inflytande kanalinkomster vinna medel till skuldens

gäldande, medgifva, att skulden må medelst årliga afbetalningar gäldas dels

med det belopp, 4,500 kronor, som eljest enligt Kongl. Brefvet den 22 December

1851 skolat till reparationsfonden årligen afsättas, och dels med den å

nyssnämnda fond upplöpande ränta, under vilkor likväl ej mindre att bolaget, intill

dess skulden till fullo guldits, afstår från all utdelning samt till fondens fyllande

använder det belopp, som eljest kunnat utdelas, äfvensom förbinder sig att

icke begagna sin rätt att öka amorteringen å det af bolaget emot obligationer

af den 31 December 1857 upptagna lån, än äfven att, efter det nu ifrågavarande

skuld till staten blifvit gulden, reparationsfonden skall enligt förut bestämda grunder

åter årligen ökas, till dess den uppnår sin i privilegiet bestämda storlek,

300,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande Utskott,

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

OSCAR.

Fredrik Hederstierna.

Bill. till Riksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 16.

Utdrag af protokollet öfver civil-ärenäen, liållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 11 Februari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse;

Statsråden: Loven ;

von Steyern;

Friherre von Otter;

Taube;

Hedeestierna ;

Hammarskjöld ;

Bichert och

Thembtander.

Vidare föredrog Departementschefen, Statsrådet Hederstierna:

En af Direktionen för Strömsholms nya kanalbolag hos Kongl. Maj:t på

anförda skäl gjord ansökning att bolaget, hvilket på grund af Kongl. Maj:ts dom

den 30 Juli 1878 vore pligtigt att till statsverket utgifva 80,338 kronor 47 öre

jemte ränta och deraf sedermera inbetalt en del, måtte befrias från utgifvande af

återstoden, eller, om hinder för bifall härtill skulle möta, att statens fordran med

ränta måtte få utgå af bolagets hos Kiksgäldskontoret förvarade reparationsfond,

som vid 1880 års början utgjorde 159,570 kronor 8 öre, mot förpligtelse för bolaget

att genom fortsatta inbetalningar fylla densamma till 300,000 kronor; i anledning

hvaraf Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader inkommit med

infordradt underdånigt utlåtande af den 81 Maj 1880, hvarefter Fullmäktige i

Kiksgäldskontoret jemväl i ämnet afgifvit yttrande af den 15 derpåföljande Juli.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj ris Nåd. Proposition No 16.

Statsrådet hemstälde, att Kongl. Maj:t måtte finna Direktionens anhållan

om beredande af eftergift för återstoden af bolagets ifrågavarande skuld icke böra

vinna afseende, men att Kongl. Maj:t, med hänsyn till hvad i ärendet förekommit

och då ringa utsigt förefunnes för bolaget att genom inflytande kanalinkomster

vinna medel till skuldens gäldande, måtte föreslå Riksdagen, att skulden finge

medelst årliga afbetalningar gäldas, dels med det belopp 4,500 kronor, som

eljest enligt Kongl. brefvet den 22 December 1851 skolat till reparationsfonden

årligen afsättas, och dels med den å fonden upplöpande ränta, under vilkor likväl:

att bolaget, intilldess skulden till fullo guldits, afstode från all utdelning samt

till fondens fyllande använde det belopp, som eljest kunnat utdelas, äfvensom förbunde

sig att icke begagna sin rätt att öka amorteringen å det af bolaget emot

obligationer af den 31 December 1857 upptagna lån, samt

att, efter det nu i fråga varande skuld till staten blifvit gulden, reparationsfonden

skulle enligt förut bestämda grunder åter årligen ökas, till dess den uppnådde

sin i privilegiet bestämda storlek, 300,000 kronor.

Härtill lemnade Hans Maj:t Konungen nådigt bifall samt befalde, att nådig

proposition i ämnet af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar, skulle

till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Paul Strandberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1881:52 Utlåtande, angående medgifvande för Strömsholms nya kanalbolag att medelst årliga afbetalningar gälda återstoden af eu bolagets skuld till staten. s. 6 i texten