Sök i Ratio Lex

Angående förhöjning i befordringsafgiften för lolcalbref

1882-01-25 · 6 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1882:10, Angående förhöjning i befordringsafgiften för lolcalbref

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

N:o 10.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 Jan. 1882, kl. 1 e. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen angående förhöjning

i befordringsafgiften för lolcalbref; Gifven Stockholms

slott den 30 December 1881.

Under åberopande af hvad bilagda protokoll öfver finansärenden

för denna dag i ämnet innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed i nåder föreslå

Riksdagen att, under förutsättning att brefbärareafgiften varder upphäfd,

portot för lokalbref bestämmes att från och med ingången af år

1888 utgå med sex öre.

De ärendet rörande handlingar skola Riksdagens vederbörande Utskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förhlifver Riksdagen med all

Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

O. R. Themptander.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

17

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 30

December 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

Themptander.

21 :o.

Departementschefen Statsrådet Themptander anförde härefter:

»I underdånig skrifvelse den 29 September innevarande år har

Generalpoststyrelsen gjort framställning i fråga om dels upphörande af

den särskilda afgift, som, under benämning brefhärareafgift, för närvarande

upphäres för aflemnande genom postverkets brefbärare i adressats

hostad af bref, brefkort, försändelse under band, tidning eller tidskrift,

som förskrifvits genom postverket, postanvisning eller skriftligt tillkännagifvande

om ankomsten af försändelse, som bör å postanstalten afhemtas,

dels ock i sammanhang dermed förhöjning i befordringsafgiften för

lokalbref, dervid Generalpoststyrelsen, under erinran att sedan längre tid

tillbaka i alla europeiska länder med undantag af Sverige och Finland

Bih. till Biksd. Prot. 188.2. 1 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

brefbärareafgift upphört att uttagas, till stöd för framställningen hufvudsakligen

anfört: att, om äfven för bibehållande af nämnda afgift kunde

anses i någon mån tala brefbärarens intresse att genom försändelsens

behöriga aflemnande komma i åtnjutande af afgiften, förtjenade dock de

skäl vida mer afseende, som kunde anföras till stöd för afgiftens indragning;

att, då det nuvarande portot för inrikes enkelt bref 12 öre icke

obetydligt öfverstege hvad som i enahanda afseende inom andra länder

uppbures, det måste anses önskligt och af billighet påkalladt, att utöfver

nämnda porto icke vidare uppbures särskild afgift för försändelses hembärande

till adressat; att ett aflöningssätt, hvilket å de flesta orter gjorde

brefbärarens inkomst väsentligen beroende af korrespondensens till eller

aftagande, icke kunde vara förmånligt vare sig för bref bärarepersonalen

eller för posttjensten; att hvad som likväl framför allt talade för genomförande

i vårt land af en reform i afseende ä bref bäringen, hvaraf inom

andra länder verkningarne visat sig synnerligen välgörande, vore det

uppehåll i brefbäringens besörjande, som måste blifva en följd deraf, att,

med undantag endast för de fall, då särskildt aftal träffats om brefbäringsafgiftens

utgörande med visst belopp för helt, hälft eller fjerdedels år, för

hvarje gång en eller flere försändelser aflenmades, en liqvid skulle ega

rum mellan brefbäraren och den, som emottoge försändelsen; att denna

liqvid, som var förenad med mindre olägenhet, så länge ännu antalet

bref till olika adressater var jemförelsevis ringa och i rörelsen förekom

ett myntstycke, 1 skilling banko, som jemnt motsvarade afgiftens belopp,

under de senare åren, då rörelsen betydligt tilltagit och för brefbärareafgiftens

utgörande med 3 öre ofta påkallades vexling, visat sig medföra

stora olägenheter; att brefbärareafgiften på grund af Art. IX af fördraget

i Bern den 9 Oktober 1874 med ingången af Juli månad 1875 upphört

att utgå för bref ankomna från utrikes ort; att emellertid, om 12 öre

kunde antagas utgöra full ersättning för ett enkelt brefs befordran med

post och aflemnande i adressatens bostad, skulle efter brefbärareafgiftens

indragning ett väsentligen olika förhållande komma att ega rum med

portot för lokalbref, hvilket, inskränkt till det nuvarande beloppet 3 öre,

ingalunda motsvarade kostnaden för brefvets postbehandling och hembäring;

att för häfvande af denna olägenhet lokalportot borde, i sammanhang

dermed att brefbärareafgiften indroges, undergå någon förhöjning,

hvilken förhöjning emellertid, enligt Generalpoststyrelsens åsigt, icke

borde inskränkas derhän, att portot faststäldes till ett mot förutvarande

porto och brefbärareafgift svarande belopp af sammanlagdt 6 öre; att

efter det år 1872 vigtmoderationen för bref blifvit betydligt utvidgad, så

att med endast dubbelt porto, 24 öre, belastades bref af ända till 125

grams vigt, hvilka bref förut dragit ett porto af 96 öre, och med 36 öre

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 10.

betalades postbefordran af ett bref, hvars vigt uppginge till 250 gram,

derför tillförene befordringsafgiften utgjort 1 krona 32 öre, här såsom

annorstädes visat sig behof af särskilda åtgärder till förekommande af

de missbruk, till hvilka förändringen i breftaxeringen kunde gifva anledning;

att, då lokalportot så betydligt som för närvarande understege

portot för vanliga bref, det nemligen lätt kunde inträffa, att korrespondenter,

hvilka hade att afsända bref till flere personer å samma ort,

anlitade utvägen att innesluta brefven, försedda med lokalmärken, i ett

gemensamt kuvert med uppdrag åt adressaten att draga försorg om brefvens

nedläggande i någon af adressortens breflådor; att denna olägenhet

annorstädes förekommits derigenom, att, såsom i Frankrike och Tyskland,

lokalportot blifvit bestämdt till samma belopp som för befordran från en

ort till en annan; men att, då med den tillväxt i postuppbörd, som dels

redan inträdt, dels vore att i framtiden emotse, det syntes i hög grad

antagligt, att den flere gånger påyrkade ned sättningen i brefportot från

12 till 10 öre skulle kunna i en icke synnerligen aflägsen framtid

genomföras, borde enligt Styrelsens åsigt den förhöjning i lokalportot,

som i sammanhang med brefbärareafgiftens indragning kunde ifrågakomma,

inskränkas derhän, att afgiften faststäldes till 10 öre, helst den skilnad

mellan portot för vanliga bref och för lokalbref, som sålunda komme

alt under någon tid ega rum, blefve allt för ringa för att i någon anmärkningsvärd

mån kunna gifva anledning till missbruk af ofvan omförmälda

slag.

Den tillökning i postuppbörd, som skulle blifva en följd af den ifrågasatta

förhöjningen i lokalportot, anser Generalpoststyrelsen icke komma

att uppgå till något synnerligen högt belopp.

Vidkommande åter den uppoffring, brefbärareafgiftens indragning

skulle för postkassan medföra, komme densamma att utgöras af dels

minskad uppbörd vid postkontoren i Stockholm och Göteborg, hvilka

postkontor jemlikt nådigt Bref den 31 Mars 1876 till postkassan redovisa

inflytande brefbärareafgifter, under det att brefbärarne af postmedel

åtnjuta ett traktamente af 2 kronor om dagen, dels ock utgifterna till

traktamente åt brefbärarne vid andra postanstalter, hvilka brefbärare

nu antingen åtnjuta alla de så kallade brefskillingar, som af dem uppbäras,

eller ock, der två eller flere brefbärare äro å en ort anstälde,

sig mellan fördela brefbärareafgifterna, som i orten inflyta.

Den till postkassan för år 1880 redovisade uppbörd af brefbärareafgifter

uppgick, enligt hvad Generalpoststyrelsen meddelar, vid postkontoret

i Stockholm till 40,400 kronor och i Göteborg till 13,300 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 10.

eller tillhopa 53,700 kronor. För samma år utgjorde summan af alla

de brefbärareafgifter, som å andra orter än Stockholm och Göteborg

uppburits af i postverkets tjenst anstälde brefbärare, enligt af Generalpoststyrelsen

åberopad specifikation 56,776 kronor 83 öre.

Enligt nådiga Bref den 9 November 1861 och den 20 Mars 1874

tillhör det Generalpoststyrelsen att bestämma beloppet af den aflöning,

som utöfver brefbärareafgift eller deremot svarande traktamente skall

tillkomma brefbärare, under iakttagande likväl, att denna aflöning för

år ej må öfverstiga 300 kronor. På grund häraf utgår, enligt hvad

Generalpoststyrelsen vidare meddelar, för närvarande till sammanlagd!

254 brefbärare en årlig aflöning för en hvar till belopp af, från 75 till

300 kronor. Derest nu, i öfverensstämmelse med hvad som gäller för

Stockholm och Göteborg, dagtraktamente för alla de brefbärare, hvilkas

årsaflöning ej öfverstiger 250 kronor, skulle lastställas till 2 kronor,

samt för de få brefbärare, hvilka i årsaflöning åtnjuta mer än 250

kronor, traktamentet i motsvarande mån blefve minskadt, komme den

tillökning i traktamentskostnad, som blefve en följd af brefbärareafgiftens

indragning, enligt Generalpoststyrelsens beräkning, att för år uppgå till

93,620 kronor. Men Styrelsen anser af anförda grunder sådan anordning

i afseende på aflöningen till bref bärarn o kunna vidtagas, att dessas

dagtraktamente å orter utom Stockholm och Göteborg ej komme att i

medeltal öfverstiga 1 krona 50 öre. Med tillämpning häraf beräknar

Generalpoststyrelsen kostnaden för tilldelande af dagtraktamente åt de

brefbärare, som nu till större eller mindre del aflönas med brefbärare
-

skilling, komma att för år uppgå till ........................... kronor 70,627: 50,

hvadan med tillägg af ofvan omförmälda minskning

i uppbörden vid postkontoren i Stockholm och Göteborg

............................:.......................................................... „ 53,700: —

sammanlagda årliga kostnaden för brefbärareafgiftens

indragning skulle uppgå till omkring ........................ kronor 124,327: 50.

Generalpoststyrelsen synes mig hafva anfört goda skäl för brefbäringsafgiftens

upphörande; men då, enligt den utredning Generalpoststyrelsen

lemna!, såsom vilkor för genomförandet af denna reform, erfordras,

att det å postverkets aflöningsstat uppförda anslaget till aflönande

af brefbärare varder förhöjd! med ett belopp af omkring 70,000 kronor,

och frågan om nämnda anslags förhöjning lärer böra underställas

Riksdagens pröfning, anser jag mig icke för närvarande kunna göra

någon framställning till Eders Kongl. Maj:t om afskaffande af brefbärareafgiften,

utan anhåller att vid föredragning af de till statsregleringen för

år 1883 hörande frågor få göra underdånig framställning om den förhöj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 10.

ning i förut nämnda anslag, som erfordras såsom vilkor för den ifrågavarande

reformens genomförande.

Lika med Generalpoststyrelsen anser jag också, att i sammanhang

med brefbäringsafgiftens indragning en förhöjning bör ega rum i befordringsafgiften

för lokalbref; hvaremot jag icke kan dela Generalpoststyrelsens

åsigt, att nämnda afgift bör bestämmas så hög som till 10 öre.

Några nämnvärda missbruk inom vårt land i den af Generalpoststyrelsen

antydda rigtning hafva hittills icke visat sig hafva egt rum, ehuru skilnaden

mellan lokalportot och inrikesportot för närvarande är så betydlig

som nio öre, och jag anser mig derföre sakna skäl att tillstyrka lokalportots

förhöjning i vidsträcktare mån än till 6 öre, ett belopp som motsvarar

det nuvarande portot jemte brefbärareafgiften.

Jag hemställer derföre att Eders Kongl. Maj:t behagade i nådig

proposition föreslå Riksdagen, att, under förutsättning att brefbärareafgiften

varder upphäfd, portot för lokalbref bestämmes att från och med

ingången af år 1883 utgå med 6 öre.»

Hvad föredragande Departementschefen sålunda

hemstält, deruti Statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla;

och skulle proposition i ämnet till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan A till detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1882:15 Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga propositioner angående dels förhöjning i befordring saf giften för lokalbref och dels förändringar i assuransafg s. 1 i texten