Sök i Ratio Lex

Angående löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken och vissa pedagogier, högre lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna m. rn

1882-01-07 · 31 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1882:17, Angående löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken och vissa pedagogier, högre lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna m. rn

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17

N:r 17.

Kong!. May.ts nådiga proposition till Riksdagen, angående löneförbättring

åt lärare vid de allmänna läroverken och vissa

pedagogier, högre lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna

m. rn., gifven Stockholms slott den 7 Januari

1882.

Under hänvisning till innehållet af bilagda statsrådsprotokoll öfver

ett ecklesiastikärende vill Kongl. Maj:t på grund deraf föreslå Riksdagen:

1) att — under förutsättning, att Kongl. Maj:t förordnar, det lärjungarne

vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna skola

från och med. vårterminen 1883 utom förut bestämda afgifter erlägga en

terminlig afgift till belopp af 30 kronor för lärjunge i sjette och sjunde

klasserna samt 20 kronor för lärjunge i öfriga klasser, dock att, enligt

de närmare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t fastställas, medellöse lärjungar

till högst femton procent och mindre bemedlade till högst tjugo procent

af hela närvarande lärjungeantalet i hvardera gruppen af klasser må

kunna befrias, de medellöse från hela och de mindre bemedlade från

halfva den nya afgiften — Riksdagen måtte

dels för tillämpning af ny lönereglering för lärare vid de högre och

de femklassiga allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna,

enligt de i stadrådsprotokollet angifna grunder,

å ordinarie stat bevilja:

förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken

.................................................................................... kronor 643,000: —

förhöjning af anslaget till högre lärarinneseminariet

med ................................................................................... » 7,000: —

förhöjning af anslaget till folkskolelärareseminarierna

med ............................................................................... » 66,600: —,

i hvilket sistnämnda belopp ingå 500 kronor till arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och 1,500 kronor till extra arfvoden åt musiklärare;
Bill,

till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami 1 Afd. 10 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

dels ock för beredande af tillfällig löneförbättring åt lärare vid de

treklassiga allmänna läroverken och vid de två- och enklassiga pedagogierna,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de enligt berörda protokoll

föreslagna grunder, å extra stat för år 1883 anvisa:

för de treklassiga allmänna läroverken......................... kronor 50,500:

för pedagogierna..................................................................... ® _ 21,000: ;

2) att Riksdagen måtte i afseende på lärares pensionering medgifva:
att,

med undantag för gymnastiklärarne, öfriga ordinarie lärare och

lärarinnor vid rikets högre och femklassiga allmänna läroverk, högre

lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna skola hafva rättighet

oeh, hvad angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestaten

eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven

skyldighet att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med

oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten

afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och

så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skola under i öfrigt enahanda

vilkor och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva

samma rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension,

som nästföregående moment innehåller beträffande öfrige lärare;

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som i

minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han

eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, _ må, derest det varder

behörigen styrkt, att anledning icke förefinnes till antagande, det han

eller hon kan återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning

före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas, mot åtnjutande under

sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten, hvilken

pension skall för lärare eller lärarinna, hvars aflöning är fördelad i

lön och tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika med hela lönen,

om han eller hon befinner sig i annan lönegrad än den högsta, men för

den, som redan uppnått högsta lönegraden eller innehar tjenst, för hvilken

inga lönegrader finnas, så beräknas, att för hvarje i full pensionsålder

felande tjenstår afdrages en procent af lönen, dock icke mer än

tio procent, samt för lärare eller lärarinna, hvars aflöning icke är pa förenämnda

sätt fördelad, skall utgå med ett mot tre fjerdedelar af lönen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

svarande belopp, minskadt med en procent för hvarje tjenstår, som felas

i pensionsåldern, dock icke öfver tio procent;

3) att Riksdagen i sammanhang härmed jemväl måtte för sin del medgifva,

_ att de prebendehemman och lägenheter samt andra förmåner

af privilegiinatur, som äro lärare vid de allmänna läroverken och pedagogierna

på lön anslagna, må, i den mån det kan ske utan förnärmande

af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes genom testamenten

eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket indragas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

C. G. Hammarskjöld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Konfjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 11.

Ang. löneförbättring

åt lärare

vid de

allmänna läroverken

och

vissa pedagogier,

högre lärarinneseminariet

samt

folkskolelärareseminarierna

m. m.

Protokoll öfver ett ecklesiastik-ärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 7 Januari

1882.

N ärvar ande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptanceh.

Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld anförde:

»I anledning af underdåniga ansökningar af lärare vid rikets allmänna

läroverk, vissa pedagogier, högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna

angående beredande af förbättring i deras lönevilkor

har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 3 Maj 1878 tillsatt

en komité, bestående af Kabinettskammarherre!! Grefve Corfitz BeckFriis

såsom ordförande samt Grosshandlanden Johan Jakob Ekman, Hemmansegaren

Per Olof Hörnfeldt, Rektorn Manfred Mustafa Floderus samt

numera aflidne Lektorn Frans Wilhelm Hultman såsom ledamöter, med

uppdrag att verkställa en fullständig utredning af detta ärende i hela

dess vidd och afgifva förslag i ämnet; och hafva komiterade derefter den

17 Maj 1879 inkommit med underdånigt betänkande och förslag, hvilket

på nådig befallning blifvit till trycket befordradt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:r 17.

I bemälda betänkande hafva komiterade till en början redogjort för

läroverkens organisation, de för anställning såsom lärare eller lärarinna

vid dessa läroverk gällande kompetensvilkor samt lärarnes tjenstgöringsskyldighet

och löneförmåner.

Af denna redogörelse inhemtas, bland annat, att lärarne åtnjuta

följande aflöning:

rektorer: vid de högre allmänna Läroverken 4,500 kronor och efter tio års

tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk 5,000 kronor; vid de

femklassiga läroverken i Stockholm 4,000 kronor; vid de öfrig a femklassiga

läroverken 3,500 kronor och efter tio års tjenstgöring såsom

rektor vid femklassigt läroverk 4,000 kronor; vid de treklassiga läroverken

3,000 kronor, och efter 15 års tjenstgöring såsom ordinarie

lärare 3,500 kronor; vid de tvåklassiga pedagogierna 2,500 kronor

samt efter femton års tjenstgöring i egenskap af ordinarie lärare

3,000 kronor och efter tjugu års dylik tjenstgöring 3,500 kronor;

vid folkskolelärareseminarierna 3,500 kronor samt efter fem års tjenstgöring

4,000 kronor och efter tio års tjenstgöring 4,500 kronor;

lektorer vid de allmänna läroverken och det högre lärarinneseminariet: fem

lönegrader å 2,500, 3,000, 3,500, 4,000 och 4,500 kronor, med uppflyttningsrätt

från lägre till närmast högre lönegrad efter fem års

för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

adjunkter vid de högre allmänna läroverken, vid det högre lärarinneseminariet

och vid folkskolelärareseminarierna: fem lönegrader å 1,500,

2,000, 2,500, 3,000 och 3,500 kronor, med uppflyttningsrätt lika som

lektorer;

kolleger vid de lägre allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna:

lika med adjunkter;

de lärarinnor vid det högre lärarinneseminariet och vid folkskolelärareseminarierna,

som äro likstälda med adjunkter vid samma läroverk: samma

aflöning som adjunkterne;

lärare vid de enklassiga pedagogierna 1,500 kronor;

musiklärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å 750, 1,000

och 1,250 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast

högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer och

adjunkter; vid de femklassiga läroverken 450 kronor; vid de treklassiga

läroverken 300 kronor; vid de tvåklassiga pedagogierna 200 kronor;

vid folkskolelärareseminarierna 750 kronor, hvilken aflöning dock

numera är höjd till 1,000 kronor;

teckning slärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å 1,000,

1,250 och 1,500 kronor, med uppflyttningsrätt enligt samma grunder

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

som lektorer och adjunkter; vid de femklassiga läroverken 600 kronor

j vid de treklassiga läroverken 300 kronor; vid folkskolelärareseminarierna

tre lönegrader å 800, 1,000 och 1,200 kronor, med samma

uppflyttningsrätt som teckningslärare vid de högre allmänna läroverken;

hvarjemte samtlige teckningslärare ega rätt att efter vissa

grunder åtnjuta särskildt arfvode för de undervisningstimmar, som

ålägges dem utöfver ett visst antal i veckan;

gymnastiklärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å 1000,

1,250 och 1,500 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till

högre lönegrad enligt samma grunder som lektorer och adjunkter;

vid de femklassiga läroverken 600 kronor; vid de treklassiga läroverken

och de tvåklassiga gedagogierna 300 kronor; vid folkskolelärareseminarierna

500 kronor, hviiket belopp dock nu är höjdt till 675 kronor;

hvartill bör läggas, att rektorerne vid de allmänna läroverken och vid

pedagogierna åtnjuta af vederbörande kommuner fri bostad eller hyresersättning,

samt att rektor vid det högre lärarinneseminariet och de

fleste rektorerne vid folkskolelärareseminarierna för närvarande hafva

fri bostad i läroverkshusen.

Vidare hafva komiterade företagit en utredning af vissa omständigheter,

som synts dem böra i allmänhet tagas i betraktande

vid bedömande af frågan om behofvet af en löneförbättring åt

statens tjenstemän, nemligen dels huruvida aflöningen står i ett

lämpligt förhållande ej mindre till den tid och de kostnader, som

uppfyllandet af de för tjenstens erhållande föreskrifna kompetensvilkor

fordrar, än ock till lefnadskostnaderna och till det arbete, som

af tjenstemannen kräfves, dels ock hvilka utsigter. han har att vinna

befordran. Efter beräkning å ena sidan af den tid, som kompetensvilkorens

uppfyllande för lärarebeställnings erhållande tager i anspråk,

och å den andra af den tid, som i allmänhet åtgår för afläggande

af de akademiska examina, hvilka fordras för inträde i statens embetsverk

eller kyrkans tjenst, hafva komiterade funnit, att förberedelsetiden

så väl för lärarne vid de allmänna läroverken som för lärarne vid öfriga

af komiterade behandlade läroanstalter är längre än för andra tjenstemän,

läkarne undantagne. Hvad angår utsigterna till befordran, inom de

allmänna läroverken, har den af komiterade anstälda undersökning visat

dem vara jemförelsevis ganska ringa. De gjorda beräkningarna hafva

ådagalagt, att blott 1h af lektorerne kan hoppas blifva för någon tid förordnad

till rektorer vid de högre läroverken, att endast V# af adjunkterne

och kollegerne kan beräkna befordran till lektorer, och att befordran för en

äldre adjunkt sker högst sällan. Och denna ringa utsigt till befordran höjes

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

ej synnerligen mycket derigenom, att omkring V20 af adjunkterne eller kollegerne

kan påräkna befordran till rektorer vid de femklassiga läroverken

och Vii till enahanda befattning vid de treklassiga. Komiterade hafva härmed

jemfört den utsigt till befordran och i följd deraf till en förbättrad

ekonomisk ställning, _ som öppnar sig för dem, hvilka efter aflagd juridisk

examen vid universitet inträda i det allmännas tjenst, och funnit denna

vara i betydlig mån större än skolmannens. Likartadt har förhållandet visat

sig vara vid jemförelse med åtskilliga andra tjenstemän, till och med sådane,

som för vinnande af kompetens till sina tjenster författningsenligt

icke ens behöft undergå någon akademisk examen.

För att; kunna tydligt jemföra lönerna för lektorer, adjunkter och kolleger

med lönerna för åtskilliga andra tjenstemän hafva komiterade undersökt,

hvilka lönebelopp nämnde lärares löneförmåner motsvara, om dessa senare,

i stället för att vara bestämda till fem lönegrader, utginge i lön med två

ålderstillägg å 500 kronor efter 5 och 10 års tjenstgöring, och hafva dervid

kommit till det resultat, att lektors nuvarande löneförmåner motsvara ej fullt

2,800 kronor med två ålderstillägg å 500 kronor hvardera, det ena efter 5, och

det andra efter 10 års tjenstgöring, samt att adjunkts eller kollegas nuvarande

löneförmåner motsvara ej fullt 1,800 kronor med likaledes två

ålderstillägg å 500 kronor hvardera. En i betänkandet intagen tabell åskådliggör

förhållandet mellan lärarnes och vissa andra embets- och tjenstemäns

löner. Jemförelser hafva ytterligare blifvit gjorda och slutsatser

af de i tabellen upptagna siffror dragna, hvaraf komiterade funnit ådagalagdt,

att läroverkens tjenstemän hafva en jemförelsevis allt för låg aflöning

med hänsyn så väl till vigten af deras befattningar som ock till de

kostnader de måste underkasta sig för att blifva kompetente till sitt kall;

och hafva komiterade på grund häraf uttalat såsom sin åsigt att, om endast

dessa omständigheter tagas i betraktande, en löneförbättring för lärarne

vore af rättvisan påkallad.

Komiterade hafva vidare undersökt, huruvida kostnaden för en

lärares bergning påkallade någon förbättring af hans aflöning. Af den

beräkning, som de i detta hänseende gjort med ledning af uppgifter

från magistraterne i de 31 städer, der högre allmänna läroverk finnas, å

några af de nödvändigaste lefnadskostnaderna för en person i en elementarlärares

ställning,_ hafva de funnit det ligga i öppen dag, att en lön af

1,500 kronor, det vill säga lägsta adjunkts- och kollegalön — till hvilken

komiterade tagit hänsyn vid beräkningen, emedan ej mindre än 23 procent

af de allmänna läroverkens adjunkter och kolleger befunne sig i

denna lönegrad och innehade den från omkring 31 till omkring 36 års

ålder — äfven med den största hushållsaktighet vore otillräcklig för en

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

ogift man och ilade sin innehafvare försakelse af mycket, som räknades

till en ganska anspråkslös bergning. En annan af komiterade meddelad

beräkning upptager lefnadskostnaden för en nygift familj till 3,000 kronor,

ett belopp som en adjunkt eller kollega först vid 46 års ålder och

en lektor vid 39 år i allmänhet erhölle i lön. Utaf detta jemte annat,

som komiterade anfört, har det synts dem obestridligt framgå, att

lär ar nes löner äro otillräckliga för bestridande af deras lefnadskostnader.

Slutligen hafva komiterade från synpunkten af statens och läroverkens

eget intresse påpekat vigten af en löneförbättring åt lärarne,

på det att unge, duglige, med lyckliga anlag för lärarekallet begåfvade

män fortfarande måtte finnas villige att egna sitt lifs verksamhet åt ett

arbete så ansträngande och ansvarsfullt som ungdomens uppfostran och

undervisning.

Efter utredning af behofvet af en löneförbättring för lärarne hafva

komiterade öfvergått till uppgörande af ett aflöningsförslag. Dervid

hafva de utgått från den åsigt, att förslaget borde så nära som möjligt

sluta sig till grunderna för de nuvarande löneförhållandena, samt att

aflöningen — hvad ämneslärarne angår — borde såsom för öfrige

tjenstemän, hvilkas löneförmåner på senare tider blifvit ordnade, delas

i'' lön med ålderstillägg och tjenstgöringspenningar, hvarjemte de ansett,

att af de nuvarande fem lönegraderna för lektor, adjunkt eller kollega

en borde borttagas.

Med iakttagande af dessa grundsatser föreslå komiterade beträffande

ämneslärarne:

att för adjunkt eller kollega vid de allmänna läroverken lönen bestämmes

till samma belopp som hittills, nemligen i första lönegraden till

1,500 kronor, i andra till 2,000 kronor, i tredje till 2,500 kronor och i

den fjerde till 3,000 kronor; att tjenstgöringspenningarne bestämmas att

utgå med 1,000 kronor i hvarje lönegrad; och att uppflyttning i högre

lönegrad måtte ske efter hittills gällande grunder;

att vid dessa läroverk lektors lön bestämmes i första lönegraden till

2,100 kronor, i andra lönegraden till 2,600 kronor, i tredje till 3,100

kronor och i den fjerde till 3,600 kronor; att tjenstgöringspenningarne

bestämmas till 1,400 kronor i hvarje lönegrad; och att enahanda vilkor

för uppflyttning i högre lönegrad bestämmes som för adjunkt eller kollega

blifvit föreslaget;

att för rektor vid högre allmänt läroverk bestämmes en lön af 3,400

kronor och 1,600 kronor i tjenstgöringspenningar, med rätt att efter 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17. 9

års tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk erhålla ett lönetillägg

af 500 kronor;

att rektorer vid de femklassiga läroverken i Stockholm måtte erhålla

en lön af 3,200 kronor och i tjenstgöringspenningar 1,300 kronor;

att rektorer vid de öfrig a femklassiga läroverken måtte bekomma en

lön af 2,700 kronor och i tjenstgöringspenningar 1,300 kronor samt

efter 10 års tjenstgöring såsom rektorer vid femklassigt läroverk ett

lönetillägg af 500 kronor;

att rektorer vid de treklassiga läroverken måtte erhålla i lön 2,500

kronor samt i tjenstgöringspenningar 1,000 kronor och efter 10 års

tjenstgöring, räknadt från början af kalenderåret näst efter det, då fxdlmagt

första gången erhölls såsom ordinarie lärare, ett lönetillägg af

500 kronor;

att rektors vid de tvaklassiga pedagogierna löneförmåner bestämmas på

följande sätt: i första lönegraden lön 2,000 kronor, i andra 2,500 kronor

och i den tredje 3,000 kronor samt derjemte 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar

i hvarje lönegrad; och att uppflyttning i andra lönegraden

måtte ske efter 10 och i den tredje efter 15 års tjenstgöring, tiden härför

räknad såsom för rektor vid treklassigt läroverk blifvit föreslaget;

att löneförmånerna för kollegerne vid de tvaklassiga pedagogierna

måtte blifva lika med adjunkts eller kollegas vid de allmänna läroverken

;

att lärarne vid de enklassiga pedagogierna, livilka för närvarande

uppbära en lön af 1,500 kronor utan rätt till uppflyttning i högre lönegrad,

måtte erhålla 500 kronor i tjenstgöringspenningar; ■

att vid högre lärarinneseminariet löneförmånerna för rektor, lektorer,

adjunkten och de lärarinnor, som äro med honom likstälda, måtte

bestämmas i likhet med motsvarande lärares vid de allmänna läroverken;
att

vid folkskolelärareseminarierna rektorerne måtte erhålla en lön i

första lönegraden af 2,600 kronor, i den andra af 3,100 kronor och i

den tredje af 3,600 kronor samt i tjenstgöringspenningar 1,400 kronor

i hvarje lönegrad; och att deras uppflyttning i högre lönegrad måtte

ske efter hittills gällande grunder;

att löneförmånerna för adjunkter vid sistbemälda läroverk och de

lärarinnor, som med dem äro likstälda, måtte bestämmas såsom för de

allmänna läroverkens adjunkter och kolleger blifvit föreslaget;

att tjenstgöringspenningar icke må uppbäras för den tid tjenstens

innehafvare åtnjuter tjenstledighet; dock att, om rektor och lektor, som

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sand. 1 Afd. 10 Haft, 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

är domkapitelsledamot, endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen,

afdrag å tjenstgöringspenningarne icke måtte ske;

samt att lärare, som enligt hittills gällande stat är berättigad till

ersättning för indelt lön, icke må tillträda den nu afsedda löneförhöjningen,

med mindre han sin rätt till nämnda ersättning frånträder.

Vidkommande de vid läroverken anstälde öfning slär ar ne föreslå

komiterade:

1) beträffande de högre allmänna läroverken:

att för musiklärare bestämmas 3 lönegrader med en lön i första

graden af 1,000 kronor, i den andra af 1,200 kronor och i den tredje

af 1,400 kronor; och att dessa lärare ålägges undervisa intill 14 timmar

i veckan med skyldighet att derutöfver vid behof undervisa 4 timmar

i veckan mot ersättning af 75 kronor för hvarje sådan timme för

helt läsår åt lärare i första och andra lönegraden, samt af 100 kronor

åt lärare i tredje lönegraden;

att för teckning slär are och gymnastiklärare, hvilkas löneförmåner

för närvarande äro lika, i hvilket förhållande komiterade ansett ingen

ändring böra ifrågakomma, måtte bestämmas såsom hittills tre lönegrader,

men med lön i första graden af 1,200 kronor, i den andra af 1,400

kronor och i den tredje af 1,600 kronor; samt att undervisningsskyldigheten

för dessa lärare bestämmes intill 16 timmar i veckan med förbindelse

för lärarne att derutöfver vid behof undervisa 4 timmar i veckan

mot enahanda ersättning, som för musiklärare blifvit föreslagen;

att uppflyttning i högre lönegrad för samtlige dessa lärare måtte

ske efter hittills gällande grunder;

2) beträffande de femklassiga läroverken:

att musiklärare måtte erhålla i lön 500 kronor mot skyldighet att

undervisa intill 7 timmar i veckan och derutöfver vid behof 3 timmar

i veckan mot ersättning för hvarje sådan timme för helt läsår af 75

kronor;

att lärare i teckning och i gymnastik måtte bibehållas vid sin nuvarande

aflöning; och att samma undervisningsskyldighet.och ersättningför

extra tjenstgöring, som nu är stadgad för teckningslärarne, måtte

åläggas gymnastiklärarne;

3) beträffande de treklassiga läroverken:

att samtlige öfningslärarne måtte bibehållas vid sina nuvarande

lönebelopp samt dem åläggas undervisa intill 4 timmar i veckan och derutöfver

vid behof 2 timmar i veckan mot ersättning för hvarje sådan

timme såsom för öfningslärarne vid de femklassiga läroverken blifvit

föreslaget;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

4) beträffande de tväklassiga pedagogierna:

att för musik- och gymnastiklär ar ne icke någon förändring i nuvarande

löneförmåner måtte ifrågakomma;

5) beträffande folkskolelärareseminarierna:

att för musiklärare måtte bestämmas tre lönegrader å 1,200 kronor,

1,400 kronor och 1,600 kronor; samt att tjenstgöringsskyldigheten bestämmes

intill 16 timmar i hvarje vecka och derutöfver vid behof 4

timmar i veckan mot ersättning såsom för öfningslärarne vid de högre

allmänna läroverken blifvit föreslaget;

att teckningslärarnes löneförmåner, hvilka bestämdes vid riksdagen

1878, måtte blifva oförändrade, och likaså bestämmelserna om dessa lärares''

undervisningsskyldighet;

att gymnastiklärarne måtte erhålla samma löneförmåner mot enahanda

undervisningsskyldighet som teckningslärarne, således i första

lönegraden 800 kronor, i den andra 1,000 kronor och i den tredje 1,200

kronor; samt

att uppflyttning i högre lönegrad måtte ske efter samma grunder

som för öfningslärarne vid de högre allmänna läroverken är stadgadt.

För de vid seminarierna anstälde lärare i trädgårdsskötsel och trädplantering,

hvilkas arfvoden för närvarande äro mycket olika, beroende

af olika tjenstgöringsskyldighet, hafva komiterade ansett någon allmän

lönereglering svårligen nu kunna åstadkommas.

Hvad slutligen vidkommer löneförmånerna för de vid högre lärarinneseminariet.

anstälde öfning slär are, hafva komiterade, då dessa lärare

icke äro å ordinarie, stat uppförde, ansett dem icke böra blifva föremål

för något komiterades förslag.

Ben ökade kostnad, som skulle uppstå, om komiterades förslag till

löneförbättring åt lärarne blefve antaget, belöper sig enligt komiterades

beräkning till 797,000 kronor, sålunda fördelade:

And de allmänna läroverken ..................................................... 693,500 kronor

vid pedagogierna........................................................................... 21,000 »

vid högre lärarinneseminariet................................................... 9,500 »

\dd folkskolelärareseminarierna................................................. 73,000 »

Summa 797,000 kronor.

För den händelse att denna ökade kostnad icke skulle anses till

hela sitt belopp böra bestridas af statsverket och icke någon lämpligare

utväg skulle finnas till betäckande af densamma, hafva komiterade föreslagit

:

att en afgift af 25 kronor terminligen ålägges lärjungarne vid

rikets allmänna läroverk och tväklassiga pedagogier; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

att vid hvarje af nu nämnda läroverk högst 25 procent af närvarande

lärjungeantalet, som styrkt sin medellöshet och i öfrigt gjort sig

deraf förtjent, må kunna befrias från den föreslagna afgiften.

Summan af dessa afgifter, som borde ingå till statsverket, hafva

komiterade beräknat komma att utgöra 473,600 kronor årligen.

Slutligen hafva komiterade, som ansett det billigt att åt lärarne

tillerkändes samma pensionsrätt, som genom de nya löneregleringarne

blifvit tillagd de fleste civile embets- och tjensteman, med hvilka lärarne

i detta afseende varit likstälde, föreslagit:

att lärarne vid förenämnda läroverk äfvensom vid dessa läroanstalter

anstälda lärarinnor, då de uppnått 65 lefnadsår och minst 35 tjensteår,

skola varda förpligtade att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta

med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan

finnas villig i densamma qvarstå.

Öfver komiterades förslag hafva, på nådig befallning, samtliga

domkapitel, direktionerna för Stockholms stads undervisningsverk,

för nya elementarskolan och för högre lärarinneseminariet, äfvensom

Stockholms stads konsistorium afgifvit underdåniga utlåtanden, af hvilka

framgår, att vederbörande funnit behofvet af en löneförbättring åt lärarne

genom komiterades utredning af ärendet tydligt ådagalagdt, äfvensom

komiterades förslag till löneförbättring grundadt på billighet och rättvisa.

De anmärkningar, som i dessa utlåtanden gjorts mot nämnda förslag,

röra hufvudsakligen den af komiterade vilkorligt föreslagna förhöjningen

af lärjungarnes terminsafgifter, pensionsåldern, tjenstgöringspenningarne,

den nya aflöningens inverkan på afgifterna till lärarnes vid

elementarläroverken enke- och pupillkassa samt på beloppen af derifrån

utgående pensioner till enkor och barn, om hvilka punkter jag anhåller

att senare få yttra mig.

Lika med domkapitlen och öfrige vederbörande, som blifvit i ärendet

hörda, har jag funnit komiterades på en omsorgsfull utredning grundade

förslag utgå från principer, hvilkas rigtighet svårligen torde kunna

bestridas. Det tillgodoser lärarnes anspråk på skälig ersättning för den

tid, det arbete och de kostnader, som erfordras för fullgörande af de

kompetensfordringar, hvilka ställas på dem, samt för det arbete, som

under läsåret är dem ålagdt. Den aflöning, det ifrågasätter, är ej högre

än för lärarnes nödtorftiga bergning är behöfligt och vid jemförelse med

aflöningen för andre statens tjenstemän synes billigt och rättvist samt

för skolväsendets behöriga vård och utveckling välbetänkt. Om.jag så
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

ledes i de flesta punkter anser mig böra tillstyrka nådigt bifall till komirades

förslag, har jag dock i andra afseenden funnit mig böra göra

erinringar, inskränkningar eller tillägg.

Min första anmärkning angår de en- och tvciklassiga pedagogierna

samt de treklassiga allmänna läroverken. Den gäller icke de af komiterade

föreslagna aflöningsbeloppen, utan afser den form, hvarunder anslag för

ifrågavarande ändamål synes mig böra beviljas. De pedagogier, om

hvilka här är fråga, äro de, å hvilka bestämmelserna i Kongl. brefvet den

22 November 1861 angående löner för lärare vid pedagogier m. m. ega

tillämpning. De äro numera till antalet 18, nemligen 9 enklassiga med

blott en lärare, samt 9 tvåklassiga med rektor och kollega samt lärare i

musik och gymnastik. Undervisningen vid dessa läroverk motsvarar i

det närmaste den, som meddelas i den eller de lägsta klasserna af ett

ällmänt läroverk. En indragning eller förändring af dessa pedagogier

har länge varit ifrågasatt. Skälen härtill hafva hufvudsakligen varit, att

de flesta af dem haft ett ringa lärjungeantal; att, om man betraktar dem

såsom läroanstalter, motsvarande de lägsta klasserna af ett fullständigt

allmänt läroverk, de knappast kunna anses motsvara sitt syftemål,

enär antalet af de lärjungar, som efter att hafva genomgått dessa

läroverk öfvergå till andra skolor för att der fortsätta sina studier, torde

vara mycket ringa; samt att, om man deremot vill i pedagogierna se

sjelfständiga läroanstalter med en afslutad bildningskurs, den undervisning,

som faktiskt der meddelas, till sjelfva sin plan icke kan anses tillfredsställande.

Dessa skäl för indragning eller förändring af pedagogierna

hafva jemväl åberopats för indragning eller förändring af de treklassiga

läroverken. Granskar man för en följd af år uppgifterna på

lärjungeantalet, så visar sig, att flere af dessa läroverk, såväl pedagogier

som treklassiga läroverk, varit så fåtaligt besökta, att man med skäl kan

hysa någon tvekan om lämpligheten af deras bibehållande. Vid andra

af dessa läroverk synes visserligen lärjungeantalet hafva stått i skäligt

förhållande till lärarekrafterna, men från andra synpunkter utgående vigtiga

skäl synas mig kunna anföras jemväl emot deras bibehållande, åtminstone

i deras nuvarande form. Denna fråga torde vara förtjent af

den uppmärksamhet, att den påkallar en undersökning, och synes derför en

definitiv lönereglering för de vid dessa läroverk anstälde lärare icke böra

ifrågasättas. Å andra sidan vore det obilligt, om desse lärare icke skulle

komma i åtnjutande af behöflig löneförbättring, derför att en indragning

eller förändring af de läroverk, der de hafva sin verksamhet, synes mer

eller mindre sannolikt förestående. Vid dessa förhållanden har jag ansett

mig böra hemställa, att de belopp, som erfordras för den af komiterade före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

slagna löneförbättringen åt lärarne vid pedagogierna och de treklassiga

läroverken, måtte af Eders Kongl. Maj:t bos Riksdagen begäras allenast

å extra stat för år 1883.

Förändringar af undervisningen vid de femklassiga och vid de högre

allmänna läroverken hafva visserligen ock påyrkats, hufvudsakligen i den

rigtning att större utrymme måtte beredas fö]- studiet af realämnena;

men förslag till en sådan förändring synes böra pröfvas i sammanhang

med förslag om förändring af examina vid universiteten, i hvilket

afseende Eders Kongl- Maj:t infordrat underdåniga yttranden från

universitetskanslern och de akademiska konsistorierna, som ännu icke

dermed inkommit; och torde det blifva nödigt att genom sakkunnige och

för den allmänna bildningen intresserade män låta uppgöra förslag till

sådana förändringar af de för de allmänna läroverken gällande bestämmelser,

som pröfvas lämpliga samt förenliga med de stadganden*

angående akademiska examina, som den pågående utredningen kan

föranleda. En ändring i den föreslagna rigtningen kan emellertid ej

medföra någon väsentligare minskning i det vid läroverken beliöfliga

antal lärare. Dertill kommer att, enligt redan gällande bestämmelser, vid

de femklassiga läroverken yngste kollega och vid de högre allmänna läroverken

de två yngste lärarne äro skyldige att, derest de genom inträffande

förändringar finnas umbärlige, inträda i tjenstgöring vid annan

skola helst inom stiftet. En utsträckning af denna skyldighet till alla

lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder, synes mig kunna bestämmas

såsom ett vilkor för deras rätt att åtnjuta den förbättring i aflöningen,

som nu må komma att dem medgifvas. Att utsträcka den ännu längre

har jag trott vara hvarken billigt eller behöflig!. Med iakttagande häraf

synes mig den omständighet, att ändringar ifrågasatts i de högre och

femklassiga allmänna läroverkens organisation och undervisningsplan,

icke böra medföra betänkligheter emot uppförande på ordinarie stat af

det anslag, som till genomförande af lönereglering för dessa skolors lärare

finnes beliöfligt.

Mot de af komiterade föreslagna aflöningsbeloppen för ämneslärarne

vid dessa läroverk har jag icke något annat att. anmärka, än att förslaget

om aflöningen^ för rektorerne vid de högre läroverken synes mig böra

undergå en jemkning från 3,400 kronor i lön jemte 500 kronor i ålderstillägg

och 1,600 kronor i tjenstgöringspenniugar till 3,500 kronors lön

med samma ålderstillägg och 1,500 kronor i tjenstgöringspenniugar. Skälet

härtill är att desse rektorer, hvilka för närvarande uppbära med ålderstillägg

5,000 kronors lön, och hvilkas pension utgör 4,000 kronor,

genom komiterades förslag skulle, om de å sina tjenster erhållit full
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17. 15

magt och kommit i åtnjutande af ålderstillägg, få sin pension förminskad

med 100 kronor^ livilket icke torde böra ifrågasättas. Om de vid dessa

och öfriga nu ifrågavarande lä. cverk anstälde öfning slärares aflöning anhåller

jag att längre fram få yttra mig.

Rörande de vid folkskolelärareseminarierna och det högre lärarinneseminariet

a ordinarie stat anstälda lärarinnor, hvilka äro i afseende på

tjenstgöring likstälda med de vid dessa läroverk anstälde adjunkter,

har i afgifvet utlåtande öfver komiterades aflöningsförslag blifvit

anmärkt, att, da kompetensvilkoren för dessa lärarinnor äro väsentligen

lägre än för adjunkterne, äfven aflöningen utan orättvisa kunde för dem

vara lägre. Da jag icke kan bestrida befogenheten af denna anmärkning,

har jag icke heller ansett mig kunna för dessa lärarinnor tillstyrka den

löneförbättring, som komiterade föreslagit. Men på det de allmänna principerna

om lönegradernas inskränkning till fyra samt om aflöningens fördelning

i lön och tjenstgöringspenningar äfven på dem må vinna tillämpning

och på samma gång en förhöjning beredas för dem i de lägre lönegraderna,

har jag ansett mig böra föreslå, att för bemälda lärarinnor lönen

bestämmes till 1,200, 1,700, 2,200 och 2,700 kronor med rätt till

uppflyttning från lägre till högre lönegrad enligt hittills gällande grunder,

samt att derjemte tjenstgöringspenningarne i hvarje lönegrad bestämmas

till 800 kronor.

Vid det högre lärarinneseminariet bör derjemte särskildt anmärkas,

att den af komiterade föreslagna och till en kostnad af 500 kronor beräknade

löneförbättringen för rektor bör utgå. I läroverkets stat finnes

för rektor endast upptaget ett arfvode, hvilket hittills tillagts den af de

ordinarie lektorerne, som haft förordnande att vara rektor, hvaremot

honom såsom lektor tillerkändt ålderstillägg under tiden besparats. Vid

sadant förhållande ökas aflöningen för rektor genom den löneförbättring,

som tillgodokommer honom såsom lektor, hvadan något särskildt tillskott

för rektor icke erfordras.

_ Mot komiterades förslag angående tjenstgöringspenningars afstående

vid tjenstledighet har jag endast att anmärka, att rörande tillämpningen af

denna föreskrift närmare bestämmelser synas mig erforderliga. Frågan

gäller, huruvida tjenstgöringspenningarne böra beräknas efter kalenderår

eller efter läsår. För beräkningen efter kalenderår kan anföras såsom skäl,

dels att lönen beräknas efter kalenderår, dels ock den omständigheten att

nu gällande föreskrift om lärarnes skyldighet att under tjenstledighet afstå

14 ;h'' lönen mot hvilken fjerdedel tjenstgöringspenningarne närmast

skulle svaiui, ehuru beloppet af dessa är högre — enligt nådiga cirkuläret

den 12 Juli 1872 så tillämpas, att denna fjerdedel beräknas efter kalenderår.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

Eu följd häraf blir, att en lärare, som på grund af sjukdom begärt och

erhållit tjenstledighet icke på en gång för ett helt kalenderår, utan termin

efter termin, eller tillsammans 36 veckor under kalenderåret, i sjelfva verket

icke afstår hela fjerdedelen af lönen, utan endast 36/ö2 af fjerdedelen.

En tillämpning af denna grundsats på tjenstgöringspenningarnes afstående

skulle innebära att en lärare med'' 1,000 kronor i _ tjenstgöringspenningar

kunde vara tjenstledig hela året — för ferierna behöfde han

icke begära någon tjenstledighet, enär ingen tjenstgöring då åligger honom

— utan att afstå mer än 36/s2 af detta belopp, det vill säga 692 kronor

31 öre, så länge läsåret omfattar 36 läsveckor. En annan följd af

tjenstgöringspenningarnes beräknande på detta sätt blefve, att en lärare,

som icke uppnått pensionsåldern och således icke ännu vore berättigad

till pension, skulle, om han på grund af styrkt sjukdom under flere år

åtnjöte tjenstledighet, af sin aflöning uppbära högre belopp, än som i den

lönegrad, i hvilken han befunne sig, motsvarade full pension enligt de af

komiterade föreslagna bestämmelser. Om ock härvid kan anmärkas, att

ferierna motsvara den semester, som civile embetsmän åtnjuta utan att

derunder afstå sina tjenstgöringspenningar, kan deremot erinras, att semestern

är i allmänhet ganska kort i förhållande till lärarnes. ferier samt att

det säkerligen icke blifvit praxis inom civila verk, att en tjensteman, som

åtnjuter tjenstledighet för hela den tid af året, under hvilken tjenstgöring

åligger honom, ej afstår hela beloppet af tjenstgöringenningarne för fullt

år. Och då jag icke''ser någon utväg att medelst allmänna lagbestämmelser

förhindra, att en sådan praxis gör sig gällande inom skolstaten, utan att genom

dylika bestämmelser andra måhända större olägenheter uppkomma,

samt det synes ligga i sakens natur, att tjenstgöringspenningar utgå för

den tid, då tjenstgöring eger rum, anser jag mig höra tillstyrka, att

tjenstgöringspenningarne beräknas utgå för den verkliga tjenstgöringstiden,

som här är läsår och för närvarande omfattar 36 veckor.

Från skyldigheten att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningar

hafva komiterade undantagit det fall, då rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,

åtnjuter ledighet endast från domkapitelsgöromålen.

Enär åliggandet att vara domkapitelsledamot tillkommer visse lärare, utan

att denna tjenstgöring medför någon ökad aflöning för dem utöfver den,

som tillkommer andre lärare i motsvarande grad, hvilka icke äro ledamöter

af domkapitel, lärer ledighet från domkapitelsgöromålen icke böra

medföra minskning i deras aflöning såsom lärare.

Ett annat undantag från den föreslagna beräkningen af tjenstgöringspenningarne

synes mig böra göras för rektorerne. Deras arbete under

ferierna är visserligen obetydligt i jemförelse med tjenstgöringen

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

under läseterminerna, men de hafva dock, i synnerhet vid de mera talrikt

besökta läroverken, ganska mycken sysselsättning närmast efter terminernas

och särskildt efter vårterminens slut för utskrifning af en mängd

betyg, uppgörande af statistiska tabeller och beräkningar m. m., äfvensom

före läsårets början för uppgörande af plan för läsordningen, anskaffande

af vikarier, extra lärare m. m. Härtill kommer tillsyn om läroverkshuset

och skyldighet att mottaga och besvara ankommande embetsskrifvelser,

meddelande af upplysningar åt enskilde m. m., hvilket

allt gör, att de icke kunna såsom öfrige lärare lemna läroverks-staden

under ferierna och begifva sig hvart de behaga, utan äro bundne vid

orten, så framt de ej erhållit tjenstledighet och rektorsgöromålen under

tiden öfverlåtits åt annan person. På grund häraf anser jag, att för rektorerne

tjenstgöringspenningarne böra beräknas för kalenderår, men till

väsentligen olika belopp för läsårets 36 veckor och för ferietidens 16.

Förslag till de närmare bestämmelser, som i fråga om tjenstgöringspenningarnes

fördelning på läsåret och på ferierna kunna blifva erforderliga,

utbeder jag mig att framdeles få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Såsom vilkor för tillträdandet af den af sedda löneförbättringen hafva

komiterade föreslagit den bestämmelsen, att lärare, som enligt hittills

gällande stat är berättigad till ersättning för indelt lön, skall frånträda

sin rätt till nämnda ersättning. Detta vilkor torde numera icke hafva

stor betydelse, sedan de fleste lärare för åtnjutande af den år 1874 beviljade

löneförbättringen redan afstått från rättigheten till ersättning för

indelt lön; och att tillstyrka detsamma möteringen betänklighet från min

sida. Borttagandet af rättigheten till berörda ersättning har haft till

hufvudsakligt syfte att undanrödja ett hinder för genomförande af den

numera antagna principen om aflöningens utgående endast i penningar

samt att i sin mån underlätta sträfvandet efter större enkelhet, reda och

klarhet i statsverkets räkenskaper, hvarjemte vunnits fördelen af en mera

jemlik fördelning af löneförmånerna. I nyss nämnda rigtning torde man

emellertid nu böra begagna tillfället att taga ännu ett steg. Ett nyligen

af Eders Kongl. Maj:t pröfvadt mål har fäst min uppmärksamhet derpå,

att i åtskilliga lärarelöner ingår afkomst af prebendehemman, jordlägenheter

m. m., af hvilka åtminstone en del lärer vara statsegendom. Denna

afkomst är uppskattad till visst belopp, som inberäknas i den bestämda

lönesumman men understundom lärer medföra ej obetydlig ekonomisk

vinst för innehafvaren. En indragning till statsverket af sådana hemman

och lägenheter m. m., som af staten blifvit i äldre tider för lärares

aflönande anvisade, mot ersättning i penningar till de belopp, hvartill de

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sand. 1 Afd. 10 Iläft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

äro uppskattade, synes mig vara en konseqvens af de åtgärder i samma

rigtning, hvilka redan vidtagits. Skolstatens rätt till dessa hemman och

förmåner är dock, åtminstone i de flesta fall, af privilegii natur, och fordras

alltså för indragning deraf såväl Riksdagens som Allmänna kyrkomötets

bifall.

Vid en blifvande utredning af de särskilda förmåner, som, utom

kontanta penningar, ingå i vissa lärares löner, skall det emellertid utan

tvifvel visa sig, att på många ställen dessa förmåner hafva tillkommit

genom testamenten, donationer m. m., hvilkas bestämmelser icke kunna

eller böra ändras. Vid en reglering af lönerna för lärarne torde hänsyn

böra tagas äfven till dylika förhållanden, på sätt ock förut skett vid 1858

års reglering af lärarelönerna, äfvensom vid löneregleringar inom andra

områden än skolans. En skälig uppskattning af dessa förmåners verkliga

värde torde icke vara opåkallad, och om dervid framgår, att det belopp,

hvartill de nu i lönestaten beräknas, ingalunda motsvarar den förmån,

som dermed är förenad, lärer det icke kunna anses orättvist, om

vid en lönereglering eller löneförbättring genom tillskott af statsmedel

afseende härpå göres, derest testamente eller annan urkund, hvarpå förmånen

grundar sig, icke derför lägger hinder i vägen.

Bland vilkoren för rättighet att tillträda nu föreslagen löneförbättring

torde slutligen böra upptagas — utom den förut föreslagna skyldigheten

för lärare, som ej uppnått en lefnadsålder af 45 år, att vara underkastad

förflyttning till annat läroverk — jemväl skyldighet för lärare

att från tjensten afgå med pension å allmänna indragningsstaten enligt

bestämmelser, som jag dels redan omnämnt såsom af komiterade föreslagna,

dels ock derutöfver anhåller att vidare i sammanhang härmed få

föreslå. Att detta och öfriga vilkor för rätt att åtnjuta föreslagen

löneförbättring icke böra gälla de lärare, som endast erhålla tillfällig

löneförbättring, torde vara sjelfklart.

Det kunde ifrågasättas, huruvida icke ytterligare ett vilkor borde

tilläggas, nemligen att lärarne skola vara förbundne att underkasta sig

den förändring i afseende på läsårets förlängande och feriernas förkortande,

som Kongl. Maj:t möjligen kan finna skäligt besluta; men då

lärarnes skyldighet att underkasta sig förändrade bestämmelser i nämnda

hänseenden icke lärer vara beroende af något deras medgifvande,

ffinner jag icke skäl att tillstyrka berörda skyldighets upptagande

bland ifrågavarande vilkor. Det är emellertid tydligt att, derest en utsträckning

af undervisningstiden eljest finnes lämplig, ett genomförande

af den nu ifrågasatta löneregleringen skulle undanrödja den invändning

deremot, som kunde liemtas från det obilliga uti att utsträcka lärarnes

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

tjenstgöringsskyldighet, under det att deras aflöning vore så otillfredsställande,

som den nu är.

Jag öfvergår nu till frågan om öfning slär ar ne, och anhåller då att

först få tala om teckning slär ar ne. Löneförhållandena för dessa lärare vid

de allmänna läroverken och folkskolelärareseminarierna reglerades vid

1878 års riksdag, då — med afseende derpå att antalet af deras undervisningstimmar

var mycket olika äfven vid särskilda läroverk af samma

klassomfång — ett visst antal undervisningstimmar bestämdes för normallönen

med skyldighet för läraren att derutöfver vid behof mot särskild

ersättning undervisa vissa till antalet bestämda timmar. Med fasthållande

af denna grundsats, som komiterade ansett vara ett medel, hvarigenom

skälig ersättning kan beredas hvar och en i förhållande till hans

arbete, hafva de föreslagit dels i afseende på aflöningen för lärarne vid

de högre läroverken den ändring, att i stället för de nuvarande lönegraderna

af 1,000, 1,250 och 1,500 kronor dessa måtte bestämmas till 1,200,

1,400 och 1,600 kronor, med uppflyttning från lägre till högre grad enligt hittills

gällande grunder, samt att undervisningstimmarne för normallönen, i

stället för 15 timmar med skyldighet att efter Efori beslut ytterligare

mot ersättning undervisa 5 timmar, finge ändras till respektive 16 och

4 timmar, samt dels i afseende på de treklassiga läroverken den ändring,

att antalet tjenstgöringstimmar för normallönen blefve nedsatt från fem

till fyra timmar. För de femklassiga allmänna läroverken och för folkskolelärareseminarierna

hafva de icke ifrågasatt någon ändring i nu gällande

aflöningsstat. Mot hvad komiterade sålunda föreslagit har jag

ingenting annat att erinra, än att jag icke finner skäligt tillstyrka den

föreslagna nedsättningen i det för normallönen nyligen bestämda antalet

undervisningstimmar för lärare vid de treklassiga läroverken.

I komiterades förslag derom, att nyssberörda allmänna grundsats

för aflöningens bestämmande åt teckningslärarne jemväl måtte tillämpas

på aflöningen åt gymnastik- och musiklärarne, kan jag icke instämma.

Skälet till antagandet af bemälda grundsats för aflöningen af teckningslärare

vid de allmänna läroverken var den högst betydliga

olikheten i deras undervisningstimmar, en olikhet som väl till en del

berodde och fortfarande beror på lärjungeantalet i det hela vid

hvarje läroverk, men derjemte och i lika hög grad på andra omständigheter,

såsom om läroverket har både latin- och reallinie eller

endast endera, om reallinien endast omfattar de fem eller sex lägre

klasserna eller läroverkets alla klasser, om å latinlinien finnes ett

mer eller mindre stort antal lärjungar, som äro dispenserade från undervisningen

i grekiska och i stället skola undervisas, bland annat, i teck
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

ning. Med undantag af olikheten i lärjungeantalet inverka dessa omständigheter

icke på undervisningstimmarnes antal i gymnastik och

musik, hvilket derföre icke heller företer en så stor olikhet som lärotimmarne

i teckning. Någon skilnad skall väl alltid komma att förefinnas

i den tid och det arbete, som undervisningen i dessa ämnen kräfver

vid skilda läroverk af samma slag; men dels torde den icke behöfva

vara större än den, som lika aflönade ämneslärare vid särskilda läroverk få

underkasta sig, dels finnes ock, hvad gymnastiklärarne angår, i viss

mån redan ett medel till afhjelpande af eller ersättning för en sådan

olikhet, i det att ett särskildt anslag stälts till Kongl. Maj:ts disposition

att användas till extra arfvoden åt gymnastiklärare vid sådana högre

läroverk, der lärjungeantalet i väsentlig mån öfverstiger 200. Dessa

arfvoden få af gymnastiklärarne uppbäras och af dem behållas såsom

en tillökning af lönen, om de ensamme bestrida hela undervisningen,

men användas i annat fall såsom arfvoden åt en biträdande lärare,

som antingen ensam sköter vissa lektioner, under det ordinarie läraren

har de öfrige, eller ock såsom- underlärare biträder ordinarien

vid alla eller en del af de öfningar, som denne sjelf leder. Vid de högre

läroverk, som hafva ett mindre lärjungeantal än 200, och vid öfriga nu

ifrågavarande läroverk torde med nu gällande bestämmelser för gymnastikundervisningen

lärotimmarne i detta ämne icke behöfva öfverstiga

det antal, som komiterade föreslagit såsom lärarnes tjenstgöringsskyldighet

för den i stat upptagna aflöningen och, hvad de treklassiga läroverken

angår, än mindre den tid af fem timmar, som nu utgör gymnastiklärares

vid dylika läroverk tjenstgöringsskyldighet.

Hvad musikundervisningen vid de allmänna läroverken beträffar,

synes erfarenheten hafva ådagalagt, att den icke heller kräfver flere

lärotimmar än komiterade föreslagit såsom lärarnes normala tjenstgöringsskyldighet.

Exempel saknas visserligen icke att en lärare af särskildt

nit och intresse för sitt ämne frivilligt åtagit sig en mera omfattande

tjenstgöring än som skäligen kunnat honom åläggas, men ett sådant

nit, der det visat sig för läroverket gagneligt och förtjent af uppmuntran,

torde böra på särskildt sätt erkännas och belönas. Enligt årsredogörelserna

för sistförflutna läsår har musiklärarnes tjenstgöring endast

vid ett högre och ett femklassigt allmänt läroverk öfverstigit det

föreslagna normalantalet, å förra stället med en å fyra timmar, å det senare

med en timme.

Vid folkskolelärareseminarierna, der aflöningen för lärarne i musik

hittills varit för låg i förhållande till undervisningstimmarne, hafva komi
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

terade föreslagit en förhöjning, afpassad efter det antal lärotimmar, som

i detta ämne i allmänhet ansetts erforderligt. Att vid vissa läroverk ett

högre timantal kan blifva behöfligt, sedan undervisningskursen nu blifvit

utsträckt till fyra år, är väl sannolikt, men för sådan händelse skulle jäg

anse lämpligare, att ett anslag stäldes till Kongl. Maj:ts disposition att

efter omständigheterna användas såsom extra arfvoden åt lärare för ökadt

arbete eller till ersättning åt en biträdande lärare vid undervisningen,

på sätt för gymnastikundervisningen vid de högre allmänna läroverken

eger rum; och torde ett sådant anslag icke behöfva öfverstiga 1,500

kronor. Mot de af komiterade föreslagna normala aflöningsbeloppen för

gymnastik- och musiklärare vid samtliga ifrågavarande läroverk har jag

intet att anmärka, och ej heller mot de föreslagna vilkoren för uppflyttning

från lägre till högre lönegrad.

Af skäl, som af komiterade blifvit anförda, anser jag mig icke böra

ifrågasätta någon förändring i aflöningen för lärarne i trädgårdsskötsel

och trädplantering vid folkskolelärareseminarierna och icke heller för

öfningslärarne vid det högre lärarinneseminariet.

Slutligen torde böra tilläggas, att de vilkor, som föreslås beträffande

ämneslärarne för rätt att tillträda den förbättrade aflöningen, jemväl böra

gälla öfningslärarne, i den mån de på dem kunna hafva tillämpning.

För den kostnad, som komiterade beräknat vara erforderlig till

åstadkommande af den föreslagna löneförbättringen, har jag redan redogjort.

De förändringar, som efter tiden för komiterades beräkning egt och

fortfarande eg a rum vid läroverken genom äldre lärares afgång och ersättande

med yngre samt åtskilliga lärares uppflyttning i högre lönegrad, inverka

antagligen föga på kostnaden i det hela. Beträffande de allmänna

läroverken torde det belopp af 4,500 kronor, som af komiterade upptagits

för bekostande af öfningslärares tjenstgöring utöfver normalantalet af

undervisningstimmar och hvilket på grund af hvad förut blifvit anfördt

borde från beräkningen uteslutas, ungefärligen motsvara den tillökning

i kostnaden, som inrättande af några nya läraretjenster medfört. Kostnaden

för löneregleringens tillämpning vid de treklassiga läroverken har

jag beräknat till..................................................................... kronor 50,500: —

och då kostnaden för samtliga de allmänna läroverken

upptagits till 693,500 kronor utgör kostnaden

för de femklassiga och de högre allmänna

läroverken tillsammans......................................................... » 643,000: —

För pedagogierna upptagas enligt komiterades beräkning

kostnaden till ......................................................... s 21,000: —

Transport kronor 714,500: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r II.

Transport kronor 714,500: —

Vid komiterades kostnadsberäkning rörande folkskolelärareseminarierna

bör först ett tryckfel rättas,

i det att ordet ritlärare bör utbytas mot musiklärare,

hvarjemte, enär musiklärarnes aflöning numera

utgör 1,000 kronor — i stället för 750 kronor

såsom komiterade upptagit den — den erforderliga

tillökningen för hvarje sådan lärare bör minskas med

250 kronor, eller tillsammans för 12 lärare med

3,000 kronor. Den summa af 1,400 kronor, som af

komiterade beräknats erforderlig för bekostande af

öfningslärares tjenstgöring utöfver normalantalet undervisningstimmar,

kan, då rättighet till sådan ersättning

inskränkes till teckningslärarne, nedsättas

till 500 kronor, hvaremot bör upptagas ett belopp

af 1,500 kronor att af Kongl. Maj:t disponeras till

extra arfvoden åt musiklärare vid de läroverk, der

undervisningen i musik är, vare sig genom ett talrikare

lärjungeantal eller ett förökadt antal undervisningstimmar,

mera betungande. Slutligen bör en

nedsättning i kostnaden göras med 4,000 kronor,

utgörande den minskning, som uppkommer genom

förändrad beräkning af åtta lärarinnors aflöning.

I följd häraf minskas kostnaden för löneregleringens

tillämpning vid folkskolelärareseminarierna från det

af komiterade beräknade beloppet af 73,000 kronor

till................................................................................................ » 66,600: —

För det högre lärarinneseminariet bör kostnadsförslaget

minskas med 500 kronor, beräknade

såsom tillskott åt rektor, samt 2,000 kronor på

grund af förändrad beräkning af lärarinnornas aflöning,

hvadan hela kostnaden vid detta läroverk

kommer att utgöra ............................................................. »_7,000: —

För samtliga läroverken utgör således den beräknade

kostnaden ..................................................................... kronor 788,100: —

För betäckande af hela denna betydliga årliga kostnad anser jag

mig icke böra ifrågasätta anslag af allmänna medel utan att på samma

gång föreslå en utväg, hvarigenom kostnaden må kunna för statsverket

blifva i väsentlig mån mindre betungande. Den utväg, som jag härmed

åsyftar, är densamma, som redan komiterade under vissa förutsätt
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kongl. Mar.ts Nåd. Proposition N:r 17,

ningar icke tvekat att föreslå, nemligen en förhöjd terminsafgift af

lärjungarne vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna.

I flere af de öfver komiterades förslag afgifna utlåtanden hafva

väl betänkligheter uttalats mot denna del af deras förslag, men nästan

alla de myndigheter, som hyst dessa betänkligheter, hafva dock ansett

dem böra vika för nödvändigheten att bereda någon utväg till den

föreslagna löneförbättringen, derest de erforderliga medlen icke på annat

sätt kunna erhållas. För min del finner jag ingalunda obilligt, att, der ekonomiska

förhållanden göra det möjligt, något bidrag till statens kostnader

för de allmänna läroverken lemnas af eller för dem, som af dessa

läroverk hemta särskild båtnad. Enligt hvad komiterade hafva upplyst,

erlägges ett sådant bidrag i flere andra länder, särskildt Danmark

och Norge. Då dertill kommer att en löneförbättring i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med komiterades förslag, enligt min uppfattning, är

för lärarne behöflig och för läroverken af stor vigt, men jag icke vågar

hysa någon förhoppning, att Riksdagen skall finnas villig att för ifrågavarande

ändamål anvisa utaf statsmedel ett årligt belopp af den betydenhet,

som för löneförbättringen kräfves, och ej heller kunnat finna någon

annan lämpligare utväg till minskning af statsverkets kostnader för

densamma, så anser jag mig böra föreslå en förhöjd terminsafgift för

lärjungarne vid dessa läroverk, att till statsverket inbetalas. I fråga om

beloppet af denna afgift är jag af den mening, att det bör vara lägre för

lärjungar i de lägre läroverken och motsvarande klasser af de högre än

i de två högsta klasserna af de högre läroverken, enär kostnaden för

lärjungarnes undervisning är mindre i förstnämnda läroverk och klasser;

och hemställer jag i underdånighet, huruvida ej nämnda afgift lämpligen

må kunna bestämmas till 20 kronor för de lägre läroverken och

de fem lägre klasserna af de högre samt till 30 kronor för sistnämnda

läroverks sjette och sjunde klasser.

För att bereda tillfälle för medellöse lärjungar att erhålla undervisning

vid de allmänna läroverken hafva komiterade föreslagit, att sådana

lärjungar till högst 25 % af antalet närvarande lärjungar vid hvarje

läroverk måtte kunna från afgiftens erläggande befrias. Men utom

medellöse och bemedlade lärjungar finnes vid läroverken ock ett stort

antal mindre bemedlade, för hvilkas föräldrar den förhöjda afgiften, helst

om flere bröder skola samtidigt erlägga den, torde blifva alltför tryckande.

För att jemväl åt sådana bereda någon lättnad, men det oaktadt

icke öfverskrida det maximum af befrielse, som komiterade föreslagit,

anser jag, att medellöse lärjungar till högst 15 procent och mindre bemedlade

till högst 20 procent af hela antalet närvarande lärjungar

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

böra, om de deraf äro genom flit och godt uppförande förtjente, kunna

befrias, de förre från hela och de senare från halfva den förhöjda terminsafgiften.

Derest de af mig nu ifrågasatta terminsafgifter varda af Eders

Kongl. Maj:t påbudna, bör ett högst betydligt bidrag erhållas till kostnaderna

för den föreslagna löneregleringen. Lärjungeantalet i rikets allmänna

(elementar)läroverk och tvåklassiga pedagogier utgjorde:

Höstterminen 1877 ........................ 13,591.

» 1878 14,241.

» 1879 15,013.

» 1880 15,340.

» 1881 15,352.

Detta antal har således varit stadt i en oafbruten tillväxt, hvars

hastighet dock under de senaste åren synes vara i aftagande. Om man

nu utgår från det antal lärjungar, som sistlidne hösttermin var närvarande

vid de allmänna läroverken och tvåklassiga pedagogierna— 3,954 i sjette

och sjunde klasserna af förstnämda läroverk och 11,398 i öfriga klasser

och läroverk — skulle de af mig föreslagna terminliga afgifter, under

förutsättning att all tillåten befrielse från eller nedsättning uti afgifterna

egde rum, lemna en årlig inkomst af 519,820 kronor. Härvid anser jag

mig dock böra erinra derom, att, innan man vant sig att betala dylika

afgifter, lärjungeantalet torde, i stället för att år för år ökas, åtminstone

till en början komma att minskas och följaktligen statsverkets inkomst

af afgiftex-na i den närmaste framtiden blifva lägre än den ofvan angifna

summan. Till följd häraf och då försigtigheten bjuder att, innan

någon erfarenhet vunnits, beräkna minskningen i lärjunge antalet snarare

för stor än för ringa, synes mig den årliga inkomst, som skulle komma

statsverket till godo af skolafgifter och hvilken, derest förslaget härom

godkännes, torde få vid uppgörande af statsregleringen för nästkommande

år beräknas, böra upptagas till endast 400,000 kronor.

De närmare bestämmelser, som erfordras rörande redovisningen af

de genom de föreslagna nya terminsafgifterna inflytande medel, torde

icke i frågans närvarande skick behöfva underställas Eders Kongl. Maj:ts

pröfning.

I de infordrade utlåtandena hafva flere röster höjts för pensions

beviljande vid tidigare ålder än den af 65 lefnads- och 35 tjensteår som

komiterade föreslagit, hvarjemte ifrågasatts, att utväg måtte beredas till

afgång från tjensten med afkortad pension äfven före uppnådd pensionsålder.

För en nedsättning af pensionsåldern till 60 lefnads- och 30 tjensteår

hafva komiterade anfört beaktansvärda skäl, men vid beräkning af

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 11.

den ökade kostnad, som deraf skalle uppstå, tvekat att framlägga förslag

derom i sammanhang med förslag om ökad kostnad för löneförbättring,

hvilken komiterade ansett vigtigare. Att den förstnämnde pensionsåldern

är något för hög för en tjensteman med det slags arbete, som skolmannen

har, håller jag troligt, men då jag icke desto mindre inskränker mig

till komiterades förslag i detta hänseende, föranledes jag dertill af samma

skäl, som är af komiterade anfördt och af mig nyss omnämndt. Att

den pensionsålder af 60 lefnads- och 30 tjenstår, som redan 1858 blifvit

bestämd för gymnastiklärarne vid de allmänna läroverken, ej borde höjas,

är gifvet, och då gymnastiklärarne vid folkskolelärareseminarierna befinna

sig i samma ställning som lärarne i nämnda ämne vid de allmänna

läroverken, synes mig samma pensionsålder böra bestämmas äfven

för dem.

Den väckta frågan om afgång från tjensten med pension före uppnådd

pensionsålder är otvifvelaktigt förtjent af uppmärksamhet. Inom

en så talrik kår som lärarekåren vid ifrågavarande läroverk inträffar ej

sällan, att en lärare genom olycksfall, genom öfveransträngning eller i

följd deraf att han sent inträdt i statens tjenst eller af annan orsak blir

urståndsatt att sköta sin tjenst, innan han är berättigad att erhålla pension.

I alla dessa fall har läraren, sedan hans otjenstbarhet blifvit vederbörligen

styrkt, fått uppbära 3h af lönen för den tid han åtnjutit tjenstledighet,

hvaremot återstoden af lönen antingen öfverlemnats omedelbart

till vikarie eller ock redovisats till statsverket, som deremot enligt

vissa grunder utbetalt arfvode till vikarien för tjenstens uppehållande.

Mot denna anordning synes i hufvudsak intet vara att anmärka, då fråga

är om tillfälliga sjukdomsfall. Men i de fall, då oförmögenheten att tjenstgöra

redan fortfarit under flere år och antagligt är, att den sjuke icke

vidare skall kunna inträda i tjenstgöring, torde en sådan lärares qvarstående

i tjensten icke vara lämpligt. Exempel saknas icke att en lärare på

detta sätt stått qvar i tjenst, utan att kunna tjenstgöra, i tio, ja till och

med tjugu år, innan han derifrån afgått. Genom att i dylika fall medgifva

läraren rättighet att erhålla pension till ett belopp, som står i

skäligt förhållande till aflöningen och till uppnådd tjensteålder, med

skyldighet för honom att afgå, derest Kongl. Maj:t pröfvar omständigheterna

dertill föranleda, vore läroverkens behof af tjenstbare lärare

bättre tillgodosedt, utan att läraren underkastades någon obillig behandling.

I nådiga cirkuläret den 22 Juni 1877 angående ny pensionering

för armén finnes en bestämmelse derom, att den löntagare, som i minst

tre år lidit af lamhet, blindhet eller vansinne, utan att anledning föreBih.

till Biksd. Prot. 1882. 1 Sami 1 Afd. 10 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

finnes, att han kan återvinna tjenstbarhet, må, sedan detta förhållande

blifvit vederbörligen utredt, kunna, utan egen ansökning, från tjensten

skiljas mot åtnjutande under sin återstående lifstid af pension från allmänna

indragningsstaten till belopp, motsvarande pension jemte fyllnadspension.

En motsvarande bestämmelse rörande innehafvare af skoltjenster

skulle otvifvelaktigt vara gagnelig, dock att den, till följd af lärarekallets

natur, borde utsträckas åtminstone till ytterligare. en orsak till

otjenstbarhet utöfver de i berörda cirkulär upptagna, nemligen till döfhet.

Beträffande beloppet af den pension, som under ifrågavarande

förhållande borde skäligen tillerkännas en afgående lärare, synes mig

icke obilligt, om lärare, hvilkas aflöning är fördelad i lön och tjenstgöringspenningar,

finge i de lägre lönegraderna, då tjenstgöringspenningarne

utgöra en betydligt större del af aflöningen än i de högre, behålla

hela den egentliga lönen, men att deremot för dem, som redan uppnått

högsta lönegraden eller innehafva tjenst, för hvilken inga lönegrader finnas,

pensionsbeloppet så beräknades, att för hvarje i full pensionsålder

felande tjenstår afdroges en procent af lönen, dock icke mer än 10

procent. Vidkommande öfningslärarne, hvilkas aflöning icke är på nämnda

sätt fördelad, synes mig pensionsbeloppet skäligen kunna bestämmas till

ett mot 3U af lönen svarande belopp, minskadt med en procent för hvarje

tjenstår, som felas i pensionsåldern, dock icke öfver 10 procent.

Då jag emellertid af redan anförda skäl icke trott mig böra föreslå

någon definitiv lönereglering för lärare vid treklassiga allmänna läroverk

och vid pedagogier, synas mig de af mig föreslagna förändrade bestämmelser

om pensionering, åtminstone för det närvarande, böra afse endast

lärare och lärarinnor vid högre och femklassiga allmänna läroverk, högre

lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna. Skulle det befinnas

önskligt, att de föreslagna bestämmelserna äfven tillämpades i fråga om

någon lärare vid treklassigt läroverk eller pedagogi, torde särskild framställning

derom böra göras till Riksdagen.

Uti flere af de afgifna utlåtandena har uttalats farhåga att de nya

aflöningsbestämmelserna möjligen skulle komma att ofördelaktigt inverka

på lärarnes ställning till deras enke- och pupillkassa, vare sig derigenom

att lärarnes afgifter blefve höjda, eller att pensionsbeloppen blefve minskade.

Denna farhåga synes icke vara ogrundad, enär enligt kassans

reglemente afgifter och pensioner icke äro bestämda i vissa fixerade belopp,

utan i vissa procent af lönen. Skulle vid nu föreslagna lönereglering

afgifter och pensioner beräknas efter sammanlagda beloppet af lön

och tjenstgöringspenningar, så ökas afgifterna, hvaremot, om de beräknas

efter den egentliga lönen, utan afseende påtjenstgöringspenningarne,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

pensionerna minskas. Dertill kommer att vid pensionernas ökande i sammanhang

med ökade afgifter kassans ansvar förstoras, utan att dess förmåga

att bära det i samma proportion tillväxer. Någon förhöjning af

statens bidrag till berörda kassa synes mig icke böra ifrågasättas, hvaremot

jag anser nödigt, att kassans reglemente undergår den förändring,

som af förändrade aflöningsförhållanden må påkallas. Till följd häraf

torde, intill dess en förändring af det för lärarnes vid elementarläroverkens

enke- och pupillkassa gällande reglemente varder i nu ifrågavarande

hänseende af Eders Kongl. Maj:t beslutad, så väl lärarnes afgifter

till berörda pensionskassa som ock derifrån utgående pensioner böra, oberoende

af de förändringar i aflöning och pensionering, som må komma

att beslutas rörande lärarne, fortfarande beräknas efter de bestämmelser,

som rörande lärarnes aflöning och pensionering nu äro gällande.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, skulle, derest

de af mig nu framlagda grunder för löneförbättring åt ifrågavarande

lärare varda godkända, de för tillämpning af dessa grunder erforderliga

bestämmelser, så vidt angår de högre och de femklassiga allmänna läroverken,

folkskolelärareseminarierna samt det högre lärarinneseminariet,

blifva:

a) i afseende å de högre allmänna läroverken,

att lärarne vid dessa läroverk må åtnjuta följande aflöning: rektorer:

lönegrader 1) 3,500 kronor, 2) 4,000 kronor; tjenstgöringspenningar 1,500

kronor; lektorer: lönegrader 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, 3) 3,100

kronor, 4) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar 1,400 kronor; adjunkter:

lönegrader 1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor, 4) 3,000

kronor; tjenstgöringspenningar 1,000 kronor; musiklärare: lönegrader 1)

1,000 kronor, 2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor; gymnastiklärare: lönegrader

1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; teckning slär ar e:

lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgifves lärarne

efter hittills gällande grunder; samt

att teckningslärare skall vara skyldig tjenstgöra för lönen intill 16

timmar i veckan; att ytterligare tjenstgöringsskjddighet intill 4 timmar

i veckan må af Eforus kunna honom åläggas mot ersättning af 75

kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare i första och

andra lönegraderna och af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden; att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

i öfrigt de i nådiga cirkuläret den 18 Maj 1878 meddelade bestämmelser

rörande teckningslärare skola lända till efterrättelse;

b) i afseende å de femklassiga läroverken,

att lärarne vid dessa läroverk må aflönas sålunda: rektorer vid läroverk

i Stockholm: lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar 1,300 kronor;

rektorer vid öfriga läroverk: lönegrader 1) 2,700 kronor, 2) 3,200 kronor;

tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; kolleger: lika med adjunkter

vid de högre allmänna läroverken; musiklärare: lön 500 kronor; gymnastiklärare

och teckningslärare: lika med nuvarande aflöning;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad må medgifvas lärare

efter nu gällande grunder;

c) i afseende å folkskolelärareseminarierna,

att lärare och lärarinnor må uppbära följande aflöning: rektorer: lönegrader

1) 2,600 kronor, 2) 3,100 kronor, 3) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar

1,400 kronor; adjunkter: lika med adjunkter vid de allmänna

läroverken; lärarinnor med adjunktstjenstgöring: lönegrader 1) 1,200 kronor,

2) 1,700 kronor, 3) 2,200 kronor, 4) 2,700 kronor; tjenstgöringspenningar

800 kronor; musiklärare: lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor,

3) 1,600 kronor; gymnastiklärare: lönegrader 1) 800 kronor, 2) 1,000

kronor, 3) 1,200 kronor; teckningslärare: enligt nu gällande bestämmelser;

att uppflyttning till högre lönegrad må ega rum för öfningslärarne

efter samma grunder som för öfningslärare vid de allmänna läroverken,

samt för rektorer, adjunkter och lärarinnor efter samma grunder som

hittills;

d) i afseende å det högre lärarinneseminariet,

att lärare och lärarinnor må åtnjuta aflöning sålunda: lektorer och

adjunkter: lika med lektorer och adjunkter vid de allmänna läroverken;

ordinarie lärarinnor: lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,700 kronor, 3)2,200

kronor, 4) 2,700 kronor; tjenstgöringspenningar 800 kronor; och

att för uppflyttning till högre lönegrad nu gällande bestämmelser

fortfarande lända till efterrättelse.

Vidare borde bestämmas:

att tjenstgöringspenningarna skola för alla lärare och lärarinnor,

rektorerne undantagne, beräknas utgå för läsår eller för ett visst antal

läsveckor; att de i rektorernas aflöning ingående tjenstgöringspenningar

skola beräknas utgå för kalenderår, men till olika belopp för läsåret

och för ferierna, efter särskilda bestämmelser, som af Kongl. Maj:t

fastställas; samt att tjenstgöringspenningarna icke få af tjenstens innehafvare

uppbäras under tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

som är domkapitelsledamot, endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen,

afdrag å tjenstgöringspenningarne icke må ske; och

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

förbemälde lönereglering komme lärare till del, skola gälla som vilkor:

1) att lärare, som enligt hittills gällande stat är berättigad till ersättning

för indelt lön, skall frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2) att

nuvarande innehafvare af löner, i hvilka ingå afkomst af prebendehemman

och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta

penningar, må tillträda ifrågavarande löneförbättring endast under vilkor

att, sedan en undersökning af dessa förmåners beskaffenhet samt uppskattning

af deras ekonomiska värde egt rum, vara underkastade antingen

förmånernas indragning till statsverket mot ersättning i penningar

till det belopp, hvartill de äro i stat beräknade, eller den minskning i

statsverkets löneanslag för tjensten, som kan i vederbörlig ordning varda

beslutad, dock icke till större belopp än som motsvarar den löneförbättring,

som löntagaren vid nu föreslagen lönereglering kan komma att

vinna; 3) att den genom nådiga cirkulären den 20 Mars 1858 och den 29

December 1860 stadgade skyldighet för visse lärare att, i händelse de genom

inträffade förändringar skulle finnas umbärlige, inträda i tjenstgöring

vid annat läroverk helst inom stiftet, skall åligga äfven öfrige vid

de högre och de femklassiga allmänna läroverken anstälde lärare,_ intill

dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare skall vara skyldig att

från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser, som i sammanhang

med denna lönereglering fastställas.

Slutligen borde ock stadgas, att hvarje lärare, som varder utnämnd

till tjenst, med hvilken rätt till särskilda förmåner är förenad, skall vara

underkastad den minskning i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t

framdeles kan finna lämpligt besluta, till ett belopp icke öfverstigande

det, hvartill de i lönen ingående särskilda förmåner efter skälig uppskattning

sig belöpa.

Jag får således i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom

1) att — under förutsättning att Kongl. Maj:t förordnar, det lärjungarne

vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna skola

från och med vårterminen 1883 utom förut bestämda afgifter _ erlägga

en terminlig afgift till belopp af 30 kronor för lärjunge i sjette och

sjunde klasserna samt 20 kronor för lärjunge i öfriga klasser, dock att,

enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t fastställas, medellöse

lärjungar till högst 15 procent och mindre bemedlade till högst 20

procent af hela närvarande lärjungeantalet i hvardera gruppen af klasser

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

må kunna befrias, de medellöse från hela och de mindre bemedlade från

halfva den nya afgiften — Riksdagen måtte

dels för tillämpning af ny lönereglering för lärare vid de högre och

de femklassiga allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna,

enligt ofvan angifna af mig föreslagna grunder,

å ordinarie stat bevilja:

förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken med kronor 643,000: —

förhöjning af anslaget till det högre lärarinneseminariet

med....................................................................... » 7,000: —

förhöjning af anslaget till folkskolelärareseminarierna

med .................................................................................... » 66,600: —,

i hvilket sistnämnda belopp ingå 500 kronor till

arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och

1,500 kronor till extra arfvoden åt musiklärare;

dels och, för beredande af tillfällig löneförbättring åt lärare vid de

treklassiga allmänna läroverken och vid de två- och enklassiga pedagogierna,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af komiterade föreslagna

grunder, å extra stat för år 1883 anvisa:

för de treklassiga allmänna läroverken ....................... kronor 50,500: —

» pedagogierna.................................................................... » 21,000: —,

2) att Riksdagen måtte i afseende på lärares pensionering medgifva:

att, med undantag för gymnastiklärarne, öfrige ordinarie lärare och

lärarinnor vid rikets högre och femklassiga allmänna läroverk, högre

lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna skola hafva rättighet

och, hvad angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestaten

eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven

skyldighet att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med

oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten

afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och

så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skola -under i öfrigt enahanda

vilkor och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva

samma rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension,

som nästföregående moment innehåller beträffande öfrige lärare;

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som

i minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han

eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, må, derest det varder

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 17.

behörigen styrkt, att anledning icke förefinnes till antagande det han eller

hon kan återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning före

uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas mot åtnjutande under sin

återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten, hvilken

pension skall för lärare eller lärarinna, hvars aflöning är fördelad i lön

och tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika med hela lönen,

om han eller hon befinner sig i annan lönegrad än den högsta, men

för den som redan uppnått högsta lönegraden eller innehar tjenst, för

hvilken inga lönegrader finnas, så beräknas, att för hvarje i full pensionsålder

felande tjenstår afdrages en procent af lönen, dock icke mer än

tio procent, samt för lärare eller lärarinna, hvars aflöning icke är på förenämnda

sätt fördelad, skall utgå med ett mot tre fjerdedelar af lönen

svarande belopp, minskadt med en procent för hvarje tjenstår, som felas

i pensionsåldern, dock icke öfver tio procent.

3) att Riksdagen i sammanhang härmed jemväl måtte för sin del medgifva,

att de prebendehemman och lägenheter samt andra förmåner af privilegii

natur, som äro lärare vid de allmänna lärovex-ken och pedagogierna

på lön anslagna, må, i den mån det kan ske utan förnärmande af nuvarande

innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes genom testamenten

eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket indragas.

Hvad Departementschefen sålunda hemstält och

föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande

af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder gilla,

med förordnande tillika att ej allenast särskild nådig

proposition i ämnet skulle, i enlighet med ett af Departementschefen

nu uppläst förslag af den lydelse,

bilagan vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen

aflåtas, utan ock utdrag af detta protokoll Finansdepartementet

tillställas till ledning vid författandet af

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsverkets tillstånd och behof.

In fidem:

C. A. Th. Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1882:14b Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition angående löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken och vissa pedagogi, högre lärarinnes s. 1 i texten