Sök i Ratio Lex

Angående med Frankrike af slutade nya handelsoch sjöfartstraktater

137 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 66 av 137 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1882:2, Angående med Frankrike af slutade nya handelsoch sjöfartstraktater

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

I

N:o 2.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående med

Frankrike af slutade nya handels- och sjöfartstraktater;

gifven Stockholms slott dm 13 januari 1882.

Efter det flit de mellan de Förenade Rikena och Frankrike under

den 14 februari 1865 afslutade handels- och sjöfartstraktater blifvit den

8 maj nästlidne år, samtidigt med utfärdandet af eu ny allmän tulltariff,

från fransk sida definitift uppsagda, beslöt Kongl. Maj:t den 1

sistlidne juli att antaga franska Regeringens i sammanhang med traktaternas

uppsägande gjorda och sedan förnyade inbjudning att öppna

underhandlingar om afslutande af nytt aftal rörande vilkoren för handelsoch

sjöfartsförbiudelserna länderna emellan.

De stora lättnader 1865 års aftal beredde sjöfarten hafva burit

sin frukt, icke blott genom en ökad sysselsättning för svenska handelsflottan

utan ock genom att väsentligt minska transportkostnaderna för

våra produkter vid afsättning på Frankrike. På samma gång har den

inhemska industrien visat sig mäktig att uthärda den genom icke obetydliga

nedsättningar i våra införselstullar framkallade täflan icke blott

med fransk utan ock med annan främmande näringsflit.

Vår utförsel till Frankrike öfverstiger vida införseln från detta

land och är i och för sig så betydlig, att bland alla länder endast

Storbritannien köper mera af våra produkter än Frankrike. Så mycket

angelägnare liar det synts Kongl. Maj:t vara att på denna marknad

föi Sverige erhålla alla de lättnader, som genom lämpliga eftergifter

för Frankrikes önskningar kunde vinnas, och att i hvarje fall trygga

vår afsättning samma förmåner, som komma andra länders naturalster

och tillverkningar till godo vid införsel till detta land.

Kongl. Maj:t anser detta mål hafva vunnits genom de handelsoch

sjöfartstraktater, livilka den 30 december nästlidne år blifvit i Paris

afslutade och som år o afsedde att aflösa de ännu gällande, men redan

den 8 nästkommande februari utlöpande traktaterna af år 1865.

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

i Kongl. Maj:ts Nåd. proposition N:o 19:

Sid. 9, rad. 15 nedifr. står: arrendering läs: arrondering

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

Franska Republikens Regering har tillkännagifvit sig för närvarande

sakna befogenhet att medgifva dessas förlängning utöfver sistnämnda

dag, men Kongl. Maj:t hyser fast, tillförsigt, att ytterligare rådrum för

den pröfning, Kongl. Maj:t, förbehållit Riksdagen, skall kunna beredas.

I det Kongl. Maj:t nu till Riksdagen öfverlemnar omförmälda handels-

och sjöfartstraktater med dertill hörande tilläggsartikel, deklaration

och tariffer, hvilka samtliga aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt,

i hvars bestämmelser någon förändring icke kan ega rum, vill Kongl.

Maj:t, med åberopande af hvad i jemväl närlagde statsrådsprotokoll

och öfriga handlingar finnes upplyst och utredt, härmed äska Riksdagens

godkännande af de bestämmelser, hvilka sådant kräfva; och

förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

OSCAR.

C. Hochschild.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

III

Öfversättning.

Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norge samt Franska Republikens

President, lifvade af ömsesidig önskan att tillknyta de vänskapsband,

som förena de fördragslutande staterna, och viljande betrygga

utvecklingen af handelsförbindelserna mellan de Förenade Rikena

och Frankrike, hafva beslutat att för sådant ändamål afsluta

en traktat samt till Sine fullmäktige utsett:

Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norge:

Herr Georg Christian Sibbern, f. d. statsminister, Dess envoyé

extraordinaire och ministre plénipotentiaire i Paris, riddare och kommendör

af Kongl. Maj:ts orden, storkors af norska S:t Olafs-orden,

officer af franska Hederslegions-orden m. m.;

Herr Henrik Åkerman, Dess ministerresident vid Kongl. spanska

hofvet, kommendör af Wasa-orden första klassen, riddare af norska

S:t Olafs-orden, kommendör af franska Hederslegions-orden m. m.,

samt

Herr Ole Jacob Broch, f. d. statsråd, professor vid universitetet

i Christiania, storkors af norska S:t Olafs-orden, kommendör af Nordstjerne-orden

första klassen, kommendör af franska Hederslegionsorden

m. m.;

och Franska Republikens President:

Herr Léon Gambetta, deputerad, konseljpresident och minister

för utrikes ärendena;

Herr Maurice Rouvier, deputerad, minister för handeln och kolonierna;
Herr

E. Spuller, deputerad, understatssekreterare i utrikesdepartementet,

samt

Herr Tirard, deputerad, f. d. minister för åkerbruk och handel;

hvilke efter att hafva meddelat hvarandra sina fullmakter, som

befunnos i god och behörig form, öfverenskommit om följande artiklar:

Artikel 1.

Full och oinskränkt frihet i afseende å handel och sjöfart skall

ega rum mellan de höga fördragslutande parternas undersåtar. De

opaginerad Kontrollera mot PDF

rv

Kongl. Maj:U Nåd, Proposition N:o 2.

skola uti hamnar, städer eller på andra orter, livilka som helst, inom

de respektive staterna, antingen de der bosätta sig eller hafva tillfälligt

uppehåll, ieke för sin handel eller industri vara underkastade

andra eller högre afgifter, skatter, pålagor eller bevillningar, af hvad

namn de vara må, än som af landets egna undersåtar utgöras. De

privilegier, friheter och andra förmoner, livilka som helst, hvaraf i

afseende å handel och industri det ena fördragslutande landets undersåtar

äro i åtnjutande, skola likaledes tillkomma det andras undersåtar.

Artikel 2.

I Sverige eller Norge producerade eller tillverkade varor, som

uppräknas i den vid denna traktat fogade tariff A., må, då de sjöledes

direkt inkomma, till Frankrike införas emot erläggande af de i nämnda

tariff stadgade tullafgifter, tilläggsafgifterna deruti inbegripna.

Artikel 3.

I Frankrike producerade eller tillverkade varor, som uppräknas i

de vid denna traktat fogade tariffer B. och C., må, då de sjöledes direkt

inkomma till Sverige eller Norge, införas emot erläggande af de

i nämnda tariffer respektive stadgade tullafgifter.

Artikel 4.

I afseende å utförseln af varor från Frankrike till de Förenade

Rikena samt tvärtom må icke föreskrifvas en mindre gynsam behandling

än den för närvarande gällande.

För vapen och krigsammunition blifver förfaringssättet beroende

af de respektive staternas lagar och reglementen.

Artikel 5.

Den vid utförsel af svenska och norska produkter faststälda draioback

bör noga motsvara de inhemska accis- eller konsumtion,safgifter,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. V

hvarmed varan eller vid densammas tillverkning- använda råämnen äro

belagda.

Den vid utförsel af franska produkter faststälda drawback bör

likaledes motsvara de inhemska accis- eller konsumtionsafgifter, hvarmed

varan eller de vid densammas tillverkning använda råämnen äro

belagda.

De höga fördragslutande parterna ega att utom tullafgiften pålägga

utländska varor en tilläggsafgift, motsvarande de inhemska acciseller

konsumtionsafgifter, hvaraf inom landet producerade varor af

samma slag eller vid deras tillverkning använda råämnen drabbas eller

framdeles kunna komma att drabbas.

Mellan de fördragslutande staterna är öfverenskommet, att, för den

händelse de i denna artikel omförmälda accis- eller konsumtionsafgifter

afskafiäs eller nedsättas, så skola ock de tilläggsafgifter, med Indika

varor af fransk, svensk eller norsk produktion eller tillverkning äro

belagda, afskaffas eller nedsättas med enahanda belopp, hvarmed dessa

accis- eller konsumtionsafgifter blifvit minskade.

Derest någon af de ifrågavarande afgifterna afskaffas, men den

tillverkade varan göres till föremål för tillsyn, kontroll eller annan

administrativ åtgärd, skola dock till uppvägande af de direkta eller indirekta

kostnader, hvilka till följd deraf drabba de inhemska tillverkarne,

en motsvarande surtaxe kunna påläggas det andra landets produkter.

Artikel 6.

De tvenne regeringarne förbehålla sig rätt att belägga de varor,

i hvilkas sammansättning eller vid hvilkas tillverkning alkohol ingår, med

en den inhemska konsumtionsskatten motsvarande afgift för den använda

mängden alkohol.

Artikel 7.

Varor af hvad slag som helst, som blifvit producerade i något af

de respektive länderna och införas till det andra landet, må icke underkastas

högre accis- eller konsumtionsafgifter än dem, som äro eller

framdeles kunna varda pålagda dylika varor af inhemsk produktion.

Dock skola afgifterna vid införseln kunna ökas med ett belopp,

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

som motsvarar hvad de inhemske tillverkarne genom kostnaderna för

accisen få vidkännas.

Artikel 8.

Bränvin och sprit af vindrufvor på fat, må, då varan är tillverkad

i Frankrike och sjöledes direkt inkommer till Sverige eller Norge, införas

emot erläggande af de afgifter, som för spritvaror af svensk

eller norsk tillverkning äro eller framdeles kunna varda bestämda.

Dock skola dessa afgifter ökas med en tilläggsafgift af 11 kronor

(15 fr. 28 c.) per hektoliter ren alkohol af hundra procents styrka,

hvilken tilläggsafgift skall minskas med en hundradel för hvarje grad,

hvarmed varan, afprofvad vid femton graders värme med Gay-Lussacs

alkoliolometer, befinnes understiga hundra graders styrka.

Bränvin af nämnda slag på buteljer eller krus skall, utan afseende

å alkoholhalten, vid införsel till Sverige eller Norge behandlas

såsom ren alkohol.

LikÖrer skola, utan afseende å alkoholhalten, vid införsel till

Sverige eller Norge behandlas såsom vanlig ren alkohol.

För att styrka att bränvinet är af vindrufvor och i Frankrike ti 11- verkadt, skall importören för svensk eller norsk tullkammare förete

antingen en officiel förklaring, afgifven inför-embetsmyndighet å produktionsorten,

eller ock ett af föreståndaren för tullkammaren å utskeppningsorten

utfärdadt intyg; börande båda dessa slag af intygvara

bekräftade medelst intyg, som utan ersättning skall utfärdas af

de Förenade Rikenas konsul eller vicekonsul i den hamn, der inlastningen

egt rum.

Det är öfverenskommet att, derest vid tillämpningen häraf dessa

intyg skulle befinnas icke motsvara sitt ändamål, så eger de Förenade

Rikenas Regering att gemensamt med franska Regeringen fastställa

sådana kontrollåtgärder som må anses tillfyllestgörande.

Artikel 9.

Sverige och Norge förbinda sig att icke pålägga raffineradt socker,

som införes till de Förenade Rikena, en tullafgift, som med mera

än 42 procent öfverstiger medelbeloppet af den tullafgift, som i hvardera

staten är stadgad för införseln af råsocker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kontfl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

VTI

Artikel 10.

Guldsmeds- och juvelerarearbeten af guld, silfver, platina eller

andra metaller, livilka införas från någondera af de fördragslutande

staterna, skola i den andra vara underkastade de kontrollbestämmelser,

som äro stadgade för dylika artiklar af inhemsk tillverkning, och, om

så erfordras, efter samma grunder som med afseende å dessa senare

äro gällande, beläggas med stämpel- och kontroll-afgifter.

Artikel 11.

De höga fördragslutande parterna tillförsäkra hvarandra Ömsesidigt,

i allt hvad införsel, utförsel och transitoförsändning angår, samma

behandling, som tillkommer den mest gynnade nation. Hvardera parten

förbinder sig att låta den andra komma i åtnjutande af hvarje

förmon, privilegium eller nedsättning i tulltarifferna vid införseln eller

utförseln af de i denna traktat omförmälda eller icke omförmälda artiklar,

som den kan komma att medgifva en tredje makt. De höga fördragslutande

parterna förbinda sig derjemte att icke mot hvarandra

bestämma någon afgift eller något införsels- eller utförselsförbud, som

icke på samma gång kommer att tillämpas på öfriga nationer.

Artikel 12.

T Sverige eller Norge icke producerade varor, som, vare sig öfver

land eller sjöledes, införas från de Förenade Rikena till Frankrike, må

icke beläggas med högre surtaxe än den, som drabbar samma slags

varor, då de, annorledes än genom direkt införsel medelst franska

fartyg, till Frankrike införas från annat europeiskt land.

De Förenade Rikena förbehålla sig, å sin sida, rätt att belägga

varor, som icke äro producerade i Frankrike med tilläggsafgift motsvarande

den surtaxe, som i Frankrike pålägges varor, som införas

annorledes än genom direkt import.

Oarbetade trävaror, som från Belgien införas landvägen, skola

vara befriade från den genom lagen af den 7 maj 1881 faststälda

surtaxe.

opaginerad Kontrollera mot PDF

vin

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

Den surtaxe, som samma lag åsätter kaffe, skall nedsättas till 5

fr. pr 100 kilogram och den på kakao till 10 fr. pr 100 kilogram,

tilläggsafgifterna deruti inbegripna.

Artikel 13.

Svenskar och norrmän skola i Frankrike och fransmän skola i

Sverige och Norge åtnjuta samma skydd som landets egna invånare i

allt som rörer eganderätten till fabriks- och handelsmärken samt industriela

mönster och modeller af alla slag.

Den uteslutande rätten att använda industrielt mönster eller model]

skall icke medgifvas de Förenade Rikenas undersåtar i Frankrike,

ej heller fransmän i Sverige eller Norge för längre tid än den, söm

eldigt landets lagar är bestämd för landets egna undersåtar.

Industriel mönster eller modeller, som blifvit för allmänheten tillgängliga

inom det land, der de tillkommit, kunna icke blifva föremål

för uteslutande användningsrätt inom det andra landet.

Bestämmelserna i föregående tvenne moment ega jemväl tillämpning

i afseende å fabriks- och handelsmärken.

Den rätt, som tillkommer de Förenade Rikenas undersåtar i Frankrike

samt fransmän i Sverige och Norge, är icke beroende af skyldigheten

att inom landet yrkesmessigt använda de industriel a mönstren

och modellerna.

Artikel 14.

Vilja det ena fördragslutande landets undersåtar i det andra landet

tillförsäkra sig eganderätten till märke, modell eller mönster, skola

de uppfylla de formaliteter, som i sådant afseende finnas i de fördragslutande

staternas respektive lagar föreskrifna.

De fabriksmärken, å hvilka bestämmelserna i artiklarne 13 och

14 af denna öfverenskommelse eg a tillämpning, äro sådana, hvilka

inom de respektive länderna lagligen tillhöra de industriidkare och

handlande, som deraf sig begagna, det vill säga att ett svenskt eller

norskt märkes beskaffenhet bör bedömas efter svensk eller norsk lag,

likasom ett franskt märkes beskaffenhet bör bedömas efter fransk lag.

Inregistrering kan likväl förvägras, derest det märke, för hvilket

sådan begäres, af vederbörande myndighet anses vara sårande för

sedlighetskänslan eller störande för den allmänna ordningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Koncjh May.ts Nåd. Proposition N:o 2.

IX

Artikel 15.

Bestämmelserna i denna traktat ega utan undantag tillämpning på

Algeriet.

Artikel IG.

För de införselstull underkastade varor, livilka begagnas såsom

prof ocli som införas till Sverige eller Norge af resande för franska

handelshus eller till Frankrike af resande för handelshus i de

Förenade Rikena, skola ömsesidigt, efter iakttagande af de formaliteter

vid tullbehandlingen, hvilka erfordras för att betrygga varornas återutförsel

eller uppläggande på nederlag, tullafgifterna, som böra deponeras

vid dessa varors införsel, återställas. Dessa formaliteter skola

bestämmas genom ömsesidigt aftal mellan de fördragslutande parterna.

Artikel 17.

Franske handelsresande, som färdas inom de Förenade Rikena förfranska

handelshus, skola der ega att göra uppköp för sin industris

behof och upptaga beställningar, med eller utan prof, men icke till

försäljning kringföra varor.

Detsamma skall i Frankrike gälla i afseende å handelsresande från

de Förenade Rikena.

Franske handelsresande skola icke inom de Förenade Rikena vara

underkastade högre särskild yrkesafgift än den lägsta dylika afgift, som

derstädes erlägges af inhemske handelsresande af samma kategori. En

afgift till lika belopp med den bevillning, som vare sig i Sverige eller

Norge drabbar franske handelsresande, må i Frankrike påläggas svenske

eller norske handelsresande.

Artikel 18.

Denna traktat skall träda i kraft den 9 februari 1882 och skall

fortfara att tillämpas till den första februari 1892. Derest icke någon
2
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

X

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

derå af de båda höga fördragslutande parterna tolf månader före utgången

af denna tidrymd tillkännagifvit sin afsigt att låta traktaten till

kraft och verkan upphöra, skall den lända till efterrättelse, intill dess

att ett år förflutit ifrån den dag, då endera af de höga fördragslutande

parterna uppsagt densamma.

De höga fördragslutande parterna förbehålla sig rättighet att, efter

gemensamt aftal, i denna traktat och i de densamma bilagda tariffer

införa alla sådana emot traktatens anda och dess grunder icke stridande

ändringar, hvilkas nytta erfarenheten kan komma att ådagalägga.

Artikel 19.

Ofvan intagna bestämmelser skola underställas vederbörande nationalrepresentationers

godkännande.

Artikel 20.

Denna traktat skall ratificeras och ratifikationerna skola utvexla®

senast den 7 februari 1882.

Till yttermera visso hafva de respektive fullmäktige undertecknat

denna traktat och försett densamma med sina sigill.

Som skedde i Paris, uti två exemplar, den trettionde dagen af

december månad år ett tusen åtta hundra åttio ett.

L. i

3. (undert.) G. SIBBERN.

L. S. (undert,)

LÉON GAMBETTA.

L. S

3. » Id. ÅKERMAN.

L. S.

M. ROUVIER.

L. 5

3. » Dr. 0. J. BROCII.

L. S.

E. SPULLER.

L. S.

P. TIRARD.

Tilläggs-Artikel.

De höga fördragslutande parterna öfverenskomma att, i afvaktan

af en särskild konventions afslutande, de respektive ländernas under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

XI

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

säter skola i det andra landet åtnjuta samma behandling som landets

egna i afseende å den litterära, artistiska och industriella eganderätten.

Som skedde i Paris den 30 december 1881.

(Undert.) G. SIBBERN.

» H. ÅKERMAN.

Dr. O. J. BROCH.

(Undert.) LEON GAMBETTA.

M. ROUVIER.

E. SPULLER,

P. TIRARD.

Deklaration.

De Förenade Rikena Sveriges och Norges fullmäktige förklara

härmed, att deras Regering förbinder sig att för näst sammanträdande

Riksdag i Sverige äfvensom för ett kommande Storthing i Norge

framlägga förslag i syfte att bestämma den särskilda yrkesafgiften för

såtVäl utländske som infödde, inom riket icke mantalsskrifne handelsresande

till halfva beloppet af den afgift, som för närvarande är dem

i Sverige ålagd.

Bemälde fullmäktige upprepa de förbehåll, hvilka de under det

åttonde sammanträdet framställt, i afseende å de för franska viners

och spritvarors införsel till de Förenade Rikena fastställda bestämmelser.

(Undert.) G. SIBBERN. (Undert.) LÉON GAMBETTA.

H. ÅKERMAN. » M. ROUVIER,

Dr. O. J. BROCH. - E. SPULLER.

P. TIRARD.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XII

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition: N:o 2.

Tariff A.

Införselstullar i Frankrike.

Artiklar nes benämning.

Tullafgift i

fr. cent.

per 100 kg.

Hudar, oberedda, färska eller torra:....................................................

stora ..................................................................................

fria

små, fårskinn ....................................................................

fria

små, lam-, get- och andra skinn........................................

fria

Pelsverk, oberedda ..................................................................................

fria

Djur/''ett, undantagandes af fisk: .......................................................

talg..............................................................................................

fritt

svinister och andra slag.............................................................

fria

s. k. Dégras ...................................................................................

fritt

Ost af mjuk beskaffenhet.....................................................................

3: 00

af hård beskaffenhet ......................................................................

4: 00

Smör, färskt eller smält......................................................................

fritt

saltadt........................................................................................

2: 00

Fisk, saltsjö-, färsk ..............................................................................

5: 00

sötvattens-, färsk..............................................................................

fri

torkad, saltad eller rökt: kabeljo, klippfisk derunder inbegripen

48: 00

andra slag, stockfisk derunder inbegripen........................

10: 00

konserverad au naturel, marinerad eller på annat sätt beredd...

10: 00

Ostron, friska, yngel ...........................................................................

fria

andra slag ................................................ per tusen st.

1: 50

inlagda......................................................................................

10: 00

Hummer och langouster, färsk ..............................................................

5: 00

konserverad au naturel eller beredd.......................................

10: 00

Musslor och andra skaldjur, fylda ......................................................

fria

Fiskfett....................................................................................................

6: 00

Hvalraf, oberedd .................................................................................

5: 00

pressad.......................................................................................

10: 00

raffinerad..................................................................................

15: 00

jRom, torsk- och makrill- .......................................................................

0: 60 i

Hvalf skb ar der, oarbetade ......................................................................

fria

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

XIII

Artiklarnes benämning.

Tullafgift i

fr. cent.

per 100 kg.

| Sälskinn, obéredda...........................................................................

fria

llartser, inhemska, och andra hartsartade produkter ..........................

2: 00

1 Vanliga trävaror: byggnadsvirke, af ek, alm och valnöt, i stock eller

fyrhugget.................................................................................

fritt

byggnadsvirke, af ek, alm och valnöt, sågadt af alla

dimensioner .......................................................................

fritt

byggnadsvirke af andra träslag, i stock eller fyrhugget ...

fritt

byggnadsvirke af andra träslag, sågadt af alla dimensioner

fritt

master, masttoppar, sparrar, båtshaksskaft, högaffelsskaft

och skaft till tjärborstar, åror och årämnen ...................

fria

tunnstäfver.............................................................................

fria

träribbor ........................................................ per tusen st.

0: 10

läkter..................................................................................

fria

stakar och störar............................................. per tusen st.

0: 25

korkbark, rå, raspad eller i skifvor ....................................

fri

brännved och träkol.............................................................

fria

andra slag ......................................................................

fria

S Lump........................................................................................................

fri

! Trämassa..............................................................................................

fri

| Sten- och jordarter, för konstnärliga och industriella ändamål, ej spe-

citicerade ..............................................................

fritt

| Byggnadsmaterial; oarbetad skiffer för byggnadsbruk...........................

fri

skiffer till taktäckning .................... per tusen st.

2: 00

golfsten, mur- och taktegel......................................

fria

eldfast tegel............................................................

fritt

byggnadssten, oarbetad............................................

fri

gatsten........................................................................

fri

Jern: jernmalm ......................................................................................

fri

tackjern, raffineradt tackjern (mazée) och barlastjern ...............

1: 50

smältstycken slagghaltiga, .........................................................

4: 50

(smältstycken skola icke anses innehålla slagg, med mindre

slagghalten uppgår till minst 4 proc.)

stångjern, hörn- och vinkeljern, T-jern, jernvägsskenor af alla

former och dimensioner, axlar och hjulband, ej bearbetade...

O

o

lö

(råstänger, som innehålla minst 4 proc. slagg, förtullas som

smältstycken, slagghaltiga)

opaginerad Kontrollera mot PDF

XIV

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artiklar nes benämning.

Tullafgift i

fr. cent.

per 100 kg.

Jern: bandjern af mer än en millimeter i tjocklek..............................

6: 00

af en millimeter i tjocklek eller derunder.....................

7: 50

valsade trådringar för tillverkning af jerntråd ...........................

6: 00

plåt, valsad eller smidd, plan, af mer än en millimeter i

tjocklek, ej utlclippt ................................................................

7: 00

plåt, valsad eller smidd, plan, af mer än en millimeter i

tjocklek, klippt till hvilken form som helst ........................

7: 50

plåt, tunn, och svartbleck, plana, af en millimeter i tjocklek

eller derunder, ej utklippt......................................................

9: 00

plåt, tunn, och svartbleck, plana, af en millimeter i tjocklek

eller derunder, klippt till hvilken form som helst ..............

10: 00

förtent, förkoppradt, förzinkadt eller förblyadt ........................

12: 00

Jerntråd, förtent, förkopprad, förzinkad eller cj, af 0,r> millimeter i

diameter eller derunder.....................................................

10: 00

förtent, förkopprad, förzinkad eller ej, andra slag.............

6: 00

Stål i stänger: jern vägsskenor, axlar och hjulringar, ej bearbetade ...

(i: 00

i stänger, alla andra slag, äfvensom bandst&l ..............................

9: 00

plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af mer än en half milli-

meter i tjocklek, ej utklippta ................................................

9: 00

plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af mer än en half milli-

meter i tjocklek, klippta till hvilken form som helst...............

9: 90

plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af en half millimeter i

tjocklek eller derunder, ej utklippta......................................

15: 00

plåtar eller blad, bruna, varmvalsade, af en half millimeter i

tjocklek eller derunder, klippta till hvilken form som helst ..

16: 50

plåtar eller blad, blanka, kallvalsade, utan afseende på tjockle-

ken, ej utklippta.....................................................................

15: 00

plåtar eller blad, blanka, kallvalsade, utan afseende på tjockle-

ken, klippta till hvilken form som helst.................................

16: 50

dragen ståltråd, äfven blank, till instrumentsträngar .................

20: 00

Jernfilspån och sinner ..................................................... ..................

fria

Jernskrot, smides- eller tackjerns- .......................................................

2: 00

Stålskrot ...............................................................................................

3: 00

Hammarslagg och färskslagg .................................................................

fria

Koppar: malm......................................................................................

fri

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 2.

XV

Artiklarnes benämning.

Tullafgift i

fr. cent.

per 100 kg.

Koppar: rå eller garad, ren eller legerad med zink eller tenn, i

stänger, tackor eller skifvor ..............................................

fri

valsad eller smidd, ren eller legerad med zink eller tenn.

j

i stänger eller plåtar..........................................................

10: 00

koppartråd, ren eller legerad med zink eller tenn, af alla

dimensioner, polerad eller opolerad, undantagandes för-

■

gyld eller försilfrad...............................................................

10: 00

förgyld eller försilfrad, i tackor, smidd, dragen, valsad eller

spunnen på garn eller silke ...............................................

100: 00

filspån och skrot........................................................................

fria

Bly, malm och slagg, alla slag ..........................................................

fritt

i tackor, gösar, stänger eller plåtar ............................................

fritt

legeradt med antimon (i tackor) .................................................

3: 00

hamradt eller valsadt .................................................................

3: 00

filspån och skrot........................................................................

fria

Zink: malm, obränd eller rostad, pulveriserad eller ej ........................

fri

i tackor, gösar, stänger eller skifvor .........................................

fri

valsad ........................................................................................

4: 00

filspån och skrot ...................................... .....................-..........

fria

Nickel: malm .......................................................................................

fri

speiss .......................................................................................

fri

ren eller legerad med andra metaller, hufvudsakligen koppar

i

eller zink (argentan), i göten eller tackor.........................

fri

ren eller legerad med andra metaller, hufvudsakligen koppar

eller zink (argentan), smidd, valsad eller dragen ...............

10: 00 j

Antimonium: malm ........................................................................

fri

svafvelantimonium, smält.............................................

fri

metallisk eller regulus................................................

0: 00

Arsenik: malm...............................................................................

fri

metallisk...................................................................................

fri

Cadmium, oarbetad .......................................................................

fri

Vismut....................................................................................................

fri

Mangan, malm........................................................................................

fri

Kobolt, förglasad i stycken eller i pulver...........................................

fri

Malmer, ej specificerade ...............................................................

fria

Oxalsyra .......................................................................................... !

10: 00

opaginerad Kontrollera mot PDF

XVI

Kanyl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

1

Artiklarnes benämning.

Tullafgift i

fr. cent.

per 100 kg.

;

Ljus, alla slag.............................................................

16: 00*

Ilusblus..............................................................................

40: 00

Öl ............................................................................ per

hektoliter*''*’

7: 75

Papper, s. k. fantasi-, färgadt, marmoreradt, pressadt,

öfverdraget

med metall eller icke ***................................

15: 00

alla andra slag ..................................................

8: 00

Papp i skifvor...................................................................

8: 00

papier måché... ...........................................................

8: 00

Böcker ..............................................................................

fria

Gravyrer, kopparstick, litografier, fotografier och ritningar af alla

slag på papper.............................................

fria

Kartor, geografiska, och sjökort ....................................

fria

j Musikalier, graverade eller tryckta ...................................

fria

(Eftertryck förblifva till införsel förbjudna).

Etiketter, tryckta, graverade eller färglagda .....................

fria

Handskar, af lamskinn eller kalfskinn, enkelt sydda.......

per dussin

0: 50

sydda med pikésöm.................:.......

»

0: 75

af killing eller getskinn, enkelt sydda.............

»

1: 00

sydda med pikésöm..........................

))

1: 25

Pelsverk, beredda eller i sammansydda stycken .............

..... per kg.

1: 00

undantagande följande slag, h vilka äro tullfria:

1. af sjövarg och sjöutter;

2. af säl och bluebacks;

3. gråverk;

4. hamster och hvita kaninskinn;

5. krimska och kalmuckskinn;

6. hvita harskinn;

7. getskinnsfällar.

arbetade, färdigsydda, vanliga ........................

..... »

1: 60

fina .................................

..... »

5: 00

Maskiner, andra än ångmaskiner, för jordbruket (motorn e_

inbegripen)

5: 00

* Inhemska afgifter oberäknade.

** Deri inbegripet sur faxe, motsvarande tillverkningsafgiften å franskt öl.

*** Den inhemska skatten på papper enligt lagarne af den 4 september 1871 och den 21 juni 1873

innefattas icke i de genom denna tariff bestämda afgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Koncjl. Maj:ts Nåd. Proposition - N:o 2.

XVII

--

Artiklarnes benämning.

Tullafgift i

fr. cent.

per 100 kg.

Arbeten af jern:

Ankare, kettingar och kedjor ...................................................

8: 00

Spik, maskintillverkad ...............................................................

8: 00

handsmidd............................................................................

12: 00

Symaskiner..............................................................................................

6: 00

Knifsmide, gröfre: köks- och slagtareknifvar samt skräddaresaxar,

vanliga............................................................................

125: 00

rakknifvar, simpla...........................................................

250: 00

andra slag.......................................................................

375: 00

finare ............................................................................

600: 00

Laggkärl, tomma, nya, ihopsatta eller i söndertagna stycken:

med band af trä ..................................................................

fria

med band af jern ................................................................

1: 00

Qvastar, vanliga ....................................................................................

fria

Virke till timmermans- eller vagnmakarearbeten, oarbetadt, fyrlmgget

eller sågadt..................................................................

fria

fasonneradt.............................................................................

fria

Knappformar....................................................................................

13: 00

Träskor, vanliga ..................................................................................

12: 00

målade, lackerade eller fodrade med pelsverk........................

25: 00

Askar af hvitt trä ..............................................................................

2: 00

Bräder samt frisbräder eller skifvor till parkettgolf, hvflade, med

eller utan spåntning:

af ek eller hårdt trä ............................................................

1: 50

af gran eller mjukt trä.......................................................

0: 50

Träkärl, grofva.....................................................................................

4: 00

fina ................................................................................

4: 00

Andra arbeten af trä:

af ek eller hårdt trä ...........................................................

7: 00

af gran eller mjukt trä.........................................................

5: 00

(undert.) G. SIBBERN.

H. ÅKERMAN.

Dr. 0. J. BROCH.

(undert.) LEON GAMBETTA.

» M. ROUVIER.

- E. SPULLER.

P. TIRARD.

o

opaginerad Kontrollera mot PDF

XVIII

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Tariff B.

Införselstullar i Sverige.

(Förvandlingen i franskt mynt eger icke någon officiel karakter; den grundar sig

på ett värdeförhållande af 72 kronor — 100 francs.)

Artiklarnes benämning.

Qvantitet

för tull-

Tullafgift i

beräk-

ningen.

svenskt

mynt.

franskt

mynt.

Metall-arbeten.

Kr. öre.

Fr. o.

j Jern och stål:

Kassakistor och sängar..................................................

värdet

10 %

10 %

Jernvägsskenor.............................................

fria

fria

Bleckslagare-arbeten, i tulltaxan ej specificerade:

olackerade .................................................................

1 kg.

0.24

0.33

lackerade ....................................................................

))

0.35

0.49

Knifvar:

rak-, med eller utan fodral ......................................

»

0.59

0.82

perm-.......................................

))

1.18

1.63 i

sjömans-, m. m.............................................................

))

0.14

0.19

bords- och andra slag, i tulltaxan ej specificerade,

samt gafflar:

med skaft af silfver, förgyld eller försilfrad metall,

ebenholtz eller elfenben.......................................

»

1.18

1.63 |

med skaft af andra ämnen .................................

)>

0.24

0.33

Saxar, andra än öfverskärare- och skräddare-:

opolerade.................................................................

D

0.24

0.33

polerade .......................................................''................

))

0.59

0.82 |

Stålarbeten, i tulltaxan ej specificerade:

polerade eller lackerade................................................

»

0.35

0.49

andra slag .....................................................................

))

0.15

0.21

Nålar af annat ämne än guld eller silfver, och ej hän-

förliga till bijouteri varor ..........................................

))

0.40

0.56

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Mqj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

XTX

Qvantitet

för tull-

Tullafgift i

ArtiklarneB benämning.

beräk-

ningen.

svenskt

mynt.

franskt

mynt.

Fingerborgar och syringar af andra ämnen än guld eller

silfver.............................................................................

i kg.

Kr. öre.

0.35

Fr. c.

0.49

Häktor, hakar och hyskor ..............................................

B

0.30

0.42

Koppar:

Helfärdiga arbeten:

opolerade.....................................................................

0.35

0.49

polerade ........................................................................

»

0.70

0.97

Tenlikor .........................................................................

»

0.35

0.49

Arbeten af silfver:

förgylda eller oförgylda ..................................................

7.00

9.72

Arbeten af guld....................................................................

))

11.70

16.25

bok-, äkta, musi v- eller puder- .......................................

»

2.35

3.26

guld- och silfvertråd, äfvensom gulddragare-arbeten af

guld och silfver, alla slag...........................................

»

2.35

3.26 !

Metaller, i tulltaxan ej specificerade, enkla eller sammansatta:

Spik till fartygs förhydning............................................

fria

fria

andra arbeten, oäkta lahn derunder inbegripen:

mer eller mindre förgylda, försilfrade, pläterade eller

med fernissa öfverstrukna .....................................

0.70

0.97

andra slag, utan förgyllning m. m..............................

0.35

0.49

Ur:

fick-: med guldboett äfvensom skeppskronometrar.........

1 st.

1.00

1.39 ;

med boett af annat ämne............................................

»

0.50

0.69

vägg- och studsare i foder:

af brons eller annan metall, äfvensom af alabaster

eller porslin .........................................................

1 kg.

0.70

0.97

af trä eller annat ämne ................................................

»

0.47

0.65

lösa eller oinfattade urverk eller delar af ur, i tull- taxan ej specificerade ................................................

1.00

1.39

Instrumenter:

kirurgiska, matematiska, fysiska och navigations-, baro- metrar och termometrar, med eller utan fodral .........

fria

fria

optiska, kikare, glasögon, derunder inbegripna infattade

optiska glas af alla slag, med eller utan fodral.........

0.35

0.49

opaginerad Kontrollera mot PDF

XX

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Artiklarnes benämning.

|

Qvantitei

för tull- beräk- ningen.

Tullafgift i

svenskt

mynt.

franskt

mynt.

Kr. öre

Fr. c.

j Maskinerier, redskap och verktyg eller delar deraf, i tull-

taxan ej specificerade ..................................

fria

fria

Ängmaskiner och ångpannor ........................

fria

fria

Hudar och Skinn samt Läderarbeten.

Hudar, beredda:

hvitgarfvade och sämskade samt sulläder och bindsul-

läder ............................................................................

i kg.

0.24

0.33

andra slag ....................................

))

0.47

0.65 i

Sadelmakarearbeten, i tulltaxan ej specificerade:

med förgylda, försilfrade eller pläterade beslag ....

5)

0.50

0.69 !

andra slag ........................................................................

»

0.50

0.69

Skomakarearbeten:

j

af siden eller halfsiden .................

))

2.35

3.26 ;

af yllefilt eller segelduk, med eller utan sulor ............

»

0.80

1.11 ''

af annan väfnad, samt af saffians-, karduans-, färgade,

pressade eller lackerade skinn ............

»

1.40

1.94 ,

andra slag ........................................................................

»

0.94

1.30 1

i Handskar, alla slag .............................................................

»

1.80

2.50

|Handskskinn, tillskurna till handskar ...................................

D

0.70

0.97

J Läderarbeten, i tulltaxan ej specificerade, förtullas med en

förhöjning å tullen för det läder, hvaraf arbetet huf-

vudsakligen består, af...................................................

............

20 %

20 %

Väfnader.

Af liv, hampa eller andra i tulltaxan ej specificerade vege-

tabiliska spånadsämnen, med eller utan inblandning

af bomull eller jute:

a) släta och sådana kyprade, hvilkas hela yta är till

väfnadssättet likartad (icke mönsterväfd), satin eller

atlasväfnad undantagen, som på en yta af 1 cm. i

i

qvadrat innehålla tillsammans

högst 25 varp- och inslagstrådar, äfvensom all segelduk

)> j

0.19 |

0.26 |

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2

XXX

Artiklarnes benämning.

Qvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullafgift i

svenskt

mynt.

franskt

mynt.

Kr. öre.

Fr. c.

mer än 25 till och med 35 varp- och inslagstrådar

i kg.

0.35

0.49

mer än 35 till och med 50 varp- och inslagstrådar

»

0.90

1.25

mer än 50 varp- och inslagstrådar ..........................

)>

1.50

2.08

b) till a ej hänförlig mattväfnad ...................................

))

0.40

0.56

c) till a ej hänförlig bolstervar- och s. k. corsettväf...

5)

0.90

1.25

(1 andra slag.....................................................................

»

1.50

2.08

liår- och tagel- ........................................................................

D

0.60

0.83

bomulls-:

segelduk ...........................................................................

»

0.14

0.19

bokbindarecloth, klistrad och pressad eller med en täc-

kande färg öfverdragen ............................................

))

0.50

0.69

felb och plys, äfvensom filtar.....................................

»

0.90

1.25

tyll ....................................................................................

»

2.50

3.47

andra helt och hållet eller delvis glesa väfnader, såsom

gaz, stramalj m. fl., äfvensom täta sådana, som öfver-

allt eller delvis på en yta af 1 cm. i qvadrat inne-

hålla i ränning och inslag tillsammans 80 trådar eller

derutöfver .............................................................

»

1.75

2.43

(med glesa väfnader förstås sådana, der mellanrummet

mellan trådarna är så stort som tjockleken af en tråd)

i

andra slag:

oblekta, ofärgade och otryckta ...................................

)>

0.50

0.69

blekta eller färgade ......................................................

»

0.90

1.25

tryckta eller pressade .................................................

))

1.10

1.53

ylle-:

maskinfilt, rundväfd för fabriksbehof.............................

fri

fri

Ii i t ar...........................................................................

))

0.60

0.83

mattor............................................................................

»

0.60

0.83

andra slag....................................................................

»

1.75

2.43

siden-:

väfnader af helsiden:

felb och plys..................................................................

»

2.35

3.26

andra slag, guld- och silfvertyg derunder inbegripna

))

2.80

3.89

opaginerad Kontrollera mot PDF

xxir

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artiklarnes benämning.

Qvantitet

för tull-

Tullafgift i

beräk-

ningen.

svenskt

mynt.

franskt

mynt.

väfnader af halfsiden:

felb och plys äfvensom filtar ...................................

i kg.

Kr. öre.

2.35

Fr. c.

3.26

andra slag ...................................................................

y>

2.35

3.26

Sand, silkessammets- och siden-...........................................

2.80

3.89

halfsiden-.......................................................................

2.35

3.26

andra slag, derunder inbegripna sådana, hvari gutta

percha, kautschuk eller likartade ämnen ingå ......

»

1.10

1.53

Hängslen eller delar deraf:

af siden eller halfsiden ..................................................

2.35

3.26 :

andra slag......................................................... ...............

5)

0.60

0.83 :

Portföljer, Väskor och Bi dikyler:

af hel- eller halfsiden ...................................................

»

2.00

2.78

andra slag...........................................................................

»

0.50

0.69

Spetsar, Uddar och Blonder:

silkes- och linne-, med eller utan blandning af annat

ämne ..............................................................................

»

2.80

3.89 |

andra slag.......................................................................

2.35

3.26

Snörmakare-arbeten, såsom fransar, galoner, gramaner, aiguil- letter, snodder, snören m. fl. i tulltaxan ej specifi- cerade:

af hel- eller halfsiden ....................................................

»

2.80

3.89

andra slag, med undantag af guld och af silfver (se me- taller)..............................................................................

»

1.10

1.53 |

Vantar, Strumpor och andra på strumpstol eller genom stick- ning tillverkade arbeten:

hel- eller halfsilkes- .....................................................

2.80

3.89 1

andra slag.........................................................................

»

1.18

1.63

Paraplyer och Parasoller:

af siden eller halfsiden ...................................................

1 st.

0.75

1.04 :

andra slag........................................................................

»

0.25

0.35 !

Kläder och hushållspersedlar, alla slag, förtullas med en för- höjning i den tull, som är bestämd för det tyg, hvar- af de hufvudsakligen bestå, af ....................................

20 %.

20 %.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Mqj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

xxiri

Artiklarnes benämning.

.

Qvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullafgift i i

svenskt

mynt.

franskt

mynt.

!

Kr. öre.

Fr. c.

Broderade arbeten, alla slag, draga lika tull med det tyg,

hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af ...............

20 %.

20 %.

Nät, alla slag, förtullas lika med det garn, hvaraf de äro

gjorda, med tillägg af........... .......................................

10 »

10 B i

Kemiska produkter.

Tvål, ej alkoholhaltig:

parfymerad .............................................................•.....

i kg.

0.28

0.39

andra slag.......................................................................

X)

0.10

0.14

(tias och Porslin.

Buteljer, fulla eller tomma.....................................................

1 St.

0.01

0.01,4

Optiska glas, lösa, oinfattade....1............................. ..............

fria

fria

Fönster- och spegelglas:

oslipadt eller mattslipadt och ofolieradt, s. k. glasämnen

derunder inbegripna......................................................

l kg.

0.07

0.10

andra i tulltaxan ej specificerade slag, karafiner och pres-

sade eller slipade flaskor derunder inbegripna .........

»

0.35

0.49

Fajans:

hvitt eller enfärgadt, men omåladt.............................

»

0.10

0.14

mahn It eller tryckt...........................................................

X)

0.16

0.22

Porslin:

hvitt eller enfärgadt........................................................

)>

0.24

0.33

förgyldt eller måladt i figurer eller med blommor ......

»

0.47

0.65

Diverse artiklar.

Blommor, konstgjorda ............................................................

»

2.50

3.47

delar till konstgjorda blommor .......................................

X)

1.00

1.39

Plymer .....................................................................................

»

2.50

3.47

Fjäder, spritad .......................................................................

X)

0.20

0.28

Hattar:

af siden eller annat tyg, felbhattar inberäknade, äfven-

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXIV

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artiklarnes benämning.

Qvantitet

för tull-

Tullafgift i

beräk-

ningen.

svenskt

mynt.

franskt

mynt.

Kr. öre.

Fr. c.

som med blommor, plymer eller spetsar monterade

fruntimmershattar, alla slag.........................................

1 st.

1.50

2.08

andra slag...........................................................................

5)

0.40

0.55

Perlor, oäkta:

glas- ...............................................................................

1 kg-

0.35

0.49

andra slag.......................................................................

1.18

1.63

Elfenben, arbetadt ..................................................................

)>

1.18

1.63

Beu, arbetadt ..........................................................................

»

0.35

0.49

Horn, arbetadt:

knappar med eller utan fernissning.................................

»

0.40

0.56

andra slag..........................................................................

»

1.18

1.63

Bijouterivaror af annat ämne än guld eller silfver, enkla

eller sammansatta, såsom armband, bröstnålar, kedjor,

kors, ringar, sigiller in. m. .........................................

)>

0.80

1.11

Hår- eller tagelarbeten, med eller utan infattning och lås

»

0.80

1.11

Pomada ................................................................................

))

0.35

0.49

Borstbindarearbeten:

med infattning af opoleradt eller måladt trä eller jern

»

0.12

0.16

med infattning af poleradt eller lackeradt trä ..............

)")

0.24

0.33

med infattning af ben, horn eller andra ämnen ............

x>

0.47

0.65

Trävaror:

svarfvarearbeten, i tulltaxan ej specificerade, af lägre

vigt än 1 kg. pr stycke................................................

»

0.59

0.82

Askar och Dosor af sammansatta eller, såsom arbetade, i

tulltaxan ej specificerade ämnen .................................

»

0.47

0.65

Knappar af sammansatta eller, såsom arbetade, i tulltaxan

ej specificerade ämnen..................................................

»

0.50

0.69

Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller, såsom

arbetade, i tulltaxan ej specificerade ämnen...............

»

0.80

1.11

Kautschuk och Guttapercha, arbeten deraf, ej specifice-

rade...............................................................................

))

1.00

1.39

Lack..........................................................................................

))

0.47

0.65

Vin, alla slag, på fastager och på buteljer (alla afgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kom fl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. XXV

Artiklarnes benämning.

Qvantitet

för tull-

1

Tullafgift i

beräk-

ningen.

svenskt

mynt.

franskt

mynt.

deruti inbegripna, med de förbehåll som omförmälas

uti den vid denna traktat fogade deklaration)............

1 liter

Kr. öre.

0.16,5

Fr. c.

0.23

Anm. Våtvaror, innehållande mera än 15 procent alkohol, skola icke

anses såsom vin.

Konfityrer...............................................................................

1 kg.

0.47

0.65

Konserver, i hermetiskt slutna eller lufttäta kärl förvarade

ätbara varor ...............................................................

»

0.30

0.42

Sardiner och anjovis inlagda i olja, i lödda dosor...............

>:>

0.20

0.28

Ljus, vax- och spermaceti- samt stearin- ..............................

»

0.12

0.16

Papper:

kardus-, makulatur- och annat groft till skrifning, rit- ning eller tryckning ej tjenligt ................................

»

0.02

0.03

förgyldt, försilfradt eller med annan metall belagdt,

eller annorlunda än i massan färgadt, s. k. glacé- papper härunder inbegripet, äfvensom papper i för- ening med väfnad .....................................................

.

»

0.20

0.28

andra slag, linieradt derunder inbegripet ...................

»

0.10

0.14

brefkuverter och papperspåsar ......................................

»

0.20

0.28

Papp- och pappersarbeten, i tulltaxan ej specificerade:

olackerade ....................................................................

»

0.35

0.49

lackerade, bronserade, förgylda eller försilfrade............

»

0.60

0.83

Papperstapeter och Ilorder......................................................

»

0.13

0.18

Kopparstick, Estamper och Litografiska arbeten, omfattade,

äfvensom Visitkort ....................................................

»

0.15

0.21

(nnrtert.) G. STBBERN.

■ H. ÅKERMAN.

■. dr. 0. J. BROCH.

(m.dert.) LÉON GAMBETTA.

» M. ROUVIER.

» E. SPULLER.

P. TIRARD.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXVI

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Tariff C.

Införselstullar i Norge.

(Förvandlingen i franskt mynt eger icke någon officiel karakter; den grundar

sig på ett värdeförhållande af 72 norska kronor = 100 francs).

Qvantitet

T ullafgift i

Artiklarnes ben ä''m ning.

för tull-

beräk-

ningen.

norskt

mynt.

franskt

mynt.

Kr. öre.

Fr. c.

Metaller.

Metaller, diverse, arbetetade:

Häktor och hakar, vanliga nålar och hårnålar, omslags- papper deri inbegripet ................................................

Bijouteri varor af oädla metaller, med eller utan bland-

100 kg.

53.00

74.00

ning med andra ämnen, såsom armband, bröstnålar,

kedjor m. m., närmaste omslag, såsom papper, papp

eller askar, deruti inbegripet......................................

»

80.00

111.00

Gulddragarearbeten af guld eller silfver, såsom tråd,

paljetter m. m., äkta eller oäkta .................................

Pennor, omslagspappets eller askarnes vigt deruti inbe-

5>

235.00

326.00

gripen ...........................................................................

»

60.00

83.00

Perlor af annan metall än guld, silfver eller aluminium

»

120.00

166.00

Guld, silfver, aluminium, platina, andra arbeten............

2>

640.00

889.00

Jern och stål:

Bordsknifvar och gafflar med skaft af silfver m. m.,

pennknifvar, rakknifvar med eller ritan etui eller

askar ..............................................................................

))

80.00

111.00

Sy-, tapisseri- och virknålar, nålarnes omslagspapper

deruti inbegripet............................................................

Fingerborgar och syringar, äfven öfverdragna med

))

53.00

74.00

annan metall än jern, samt eldstål, korkskrufvar,

andra knifvar och gafflar, polerade saxar, lås, ljus-

saxar ..............................................................................

»

35.00

49.00

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2

XXVII

—--

Artiklarnes benämning.

Qvantitet

för tull-

Tullalgift i

beräk-

ningen.

norskt

mynt.

franskt

mynt.

Brandfria skåp och kistor, kopierings- och stämplings- maskiner ........................................................................

100 kg.

TT

Kr. ore.

fria

Fr. o.

fria

I Jernarbeten, smidda eller valsade: ''

Plåtar under 3 m m- i tjocklek:

a) lackerade, emaljerade eller fernissade....................

»

35.00

49.00

b) förtenta eller förzinkade, målade eller omålade ...

»

15.00

21.00

Andra arbeten:

a) förgylda, försilfrade eller pläterade........................

. 5)

70.00

97.00

b) polerade................................................................

»

35.00

49.00

Koppar, messing, brons och andra med koppar legerade me- taller:

Plåtar, pläterade eller försilfrade ....................................

)>

fria

fria

Knappar, omslagspapperets, pappets eller askens vigt

derunder inbegripen......................................................

»

35.00

49.00

Metallduk och andra arbeten af tråd..............................

))

35.00

49.00

Bjellror, dörrbeslag, kranar, ljusstakar, fingerborgar, ur- nycklar m. ................................................................

»

35.00

49.00

Andra arbeten:

a) förgylda, försilfrade, pläterade .............................

»

70.00

97.00

b) andra slag..................................................................

»

35.00

49.00

Ur:

Ur, derunder inbegripna fickkronometrar med boett

af guld, silfver eller andra ämnen..............................

1 st.

1.00

1.39

Pendyler:

A) i foder af metall eller porslin:

a) om vigten icke öfverstiger 8 kilogr................

i kg.

1.00

1.39

b) om vigten öfverstiger 8 kilogr.........................

1 st.

8.00

11.11

B) i foder af andra ämnen:

a) om vigten icke öfverstiger 5 kilogr................

1 kg.

1.00

1.39

b) om vigten öfverstiger 5 kilogr.........................

1 st.

5.00

6.94

Urverk, oinfattade ............................................................

100 kg.

100.00

139.00

Glasögon, infattade, med eller utan fodral ...........................

»

35.00

49.00

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXVIII

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

--

Artiklarnes benämning.

Qvantitet

för tull-

Tullafgift i

beräk-

ningen.

norskt

mynt.

franskt

mynt.

Kikare.......................................................................................

100 kg.

Kr. öre.

35.00

Fr. c.

49.00

Ångmaskiner, alla slag ............................................................

»

fria

fria

Skinn och 1 ii der.

| Läder, garfvadt, deruti inbegripet sulläder...........................

»

23.00

32.00

Saffian och karduan, gult- eller svartberedt m. m.......

»

46.00

64.00

| Handskar .................................................................................

»

180.00

250.00

1 Skomakarearbeten:

af siden eller tyg blandadt med silke ...........................

5)

235.00

326.00

af annat tyg, af saffian, karduan m. m...........................

»

145.00

201 00

af annat skinn .............. ................................................

)>

95.00

132.00

1 Sadlar, seldon m. tn................................................................

))

60.00

83.00

Portföljer, annotationsbocker, portemonnaier, cigarrfodral m. m.

»

80.00

111.00

(Arbeten af läder och skinn, utan hår, ej speci- ficerade, draga samma tull som skinnet, med

10 procents förhöjning i tullen för det ämne,

hvaraf de hufvudsakligen bestå.)

(farn och tråd samt viifnader.

Bomulls:

Garn och tråd:

a) ofärgad och otvinnad................................................

S>

7.00

9.72

b) tvinnad men ofärgad..............................................

))

14.00

19.44

c) färgad....................................................................

»

20.00

28.00

Band, äfvensom band och väfnader med kautschuk eller

guttapercha, bälten af samma slag .............................

)j

110.00

153.00

Trikotarbeten, färgade eller ofärgade............. ..............

»

110.00

153.00

Blonder, bobinett, spetsar och tyll ...............................

))

250.00

347.00

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

XXIX

Artiklar nes benämning.

Qvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tul1 afgift i

norskt

mynt.

franskt

mynt.

Kr. ore.

Fr. c.

Andra väfnader:

a) glesa...................................................................

100 kg.

176.00

244.00

b) täta, tryckta.............................................................

»

110.00

153.00

c) täta, flerfärgade, otryckta .................................

»

53.00

74.00

Linntt-, kamp- m. rn.:

| Tråd:

a) ofärgad ............................................. .................

»

7.00

9.72

b) färgad, otvinnad ....................................................

»

27.00

37.00

c) färgad, tvinnad .................................................

))

53.00

74.00

Band, äfvensom band och väfnader med kautschuk eller

guttapercha, bälten af samma slag...............................

))

110.00

153.00

Trikotarbeten.................................................................

»

110.00

153.00

Blonder, bobinett, spetsar och tyll ............... .............

))

250.00

347.00

Andra väfnader:

a) glesa ...............................................................

»

176.00

244.00

b) täta, tryckta.............................................................

)>

110.00

153.00

! Ylle:

Ullgarn:

a) ofärgadt..........................................................

»

13.00

18.00

b) färgadt ..................................................................

»

20.00

28.00

Golfmattor, sängtäcken .............................................

5>

47.00

65.00

Trikot, andra slag ................................. ...................

))

110.00

153.00

Blonder, bobinett, spetsar och tyll ..............................

))

250.00

347.00

Band och väfnader med kautschuk och guttapercha,

bälten af samma slag ................................................

))

110.00

153.00

Andra glesa väfnader ................................ .................

»

176.00

244.00

1 Silke: tvinnadt eller otvinnadt, färgadt eller ofärgadt m. m.

»

93.00

129.00

Sidenväfnader: Blonder, bobinett, spetsar och tyll ...........

)>

250.00

347.00

Sammet, plys m. m.................................................

)>

230.00

319.00

Andra väfnader:

af silke allena eller blandadt med andra ämnen.........

1 »

230.00

319.00

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXX

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Qvantitet

Tullafgift i

Artiklarnes benämning.

för tull-

beräk-

norskt

franskt

ningen.

mynt.

mynt.

Kr. öre.

fr. c.

om varpen eller inslaget, om rät- eller afvigsidan

består af annat ämne än silke ...........................

100 kg.

230.00

319.00

Snörmakarearbeten:

af silke allena (se silke) ............................................

»

af silke, blandadt med andra ämnen ............................

7)

230.00

319.00

andra slag, knappar och andra artiklar...........................

»

135.00

187.00

Paraplyer och parasoller:

med öfvertyg af siden eller af väfnad blandad med

siden ..............................................................................

1 st.

0.75

1.04

med öfvertyg af annan väfnad .......................................

»

0.25

0.35

ställningar utan öfvertyg ................................................

100 kg.

35.00

49.00

i Hångslen, alla slag ...............................................................

))

175.00

243.00

j Portföljer m. m. af vaxduk eller lärft....................................

j Kläder och loiletteartiklar, färdigsydda, i tulltaxan ej speci-

)>

80.00

111.00

ficerade:

(Kläder af annat slag draga samma tull som det

tyg, hvaraf de hufvudsakligen bestå, med 10

procents förhöjning i denna tull. Om någon

del af kläderna är underkastad högre tull

än det tyg, hvaraf de hufvudsakligen bestå,

om kläderna äro försedda med broderier

m. m. eller fodrade med siden, skall för- höjningen utgöra 20 procent af tullen för

nämnda tyg.)

Kemiska produkter.

1 Tvål, parfymerad, ej alkoholhaltiga .....................................

1

i

»

■

30.00

41.00 !

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

XXXI

Artiklar nes benämning.

Qvantitet

för tull-

Tullafgift i

beräk-

ningen.

norskt

mynt.

franskt

mynt.

Kr. öre.

Fr. c.

Olas.

Glas i skifvor:

folierade ........................................................................

100 kg.

23.00

32.00

ofolieradt, slipadt, färgadt, förgyldt, fernissadt, etsadt

sadt, mattslipadt, med teckningar ..........................

»

13.00

18.00

andra slag i skifvor ...................................................

»

6.00

8.33

Glas, optiska, oinfattade ......................................................

fria

fria

Perlor ..............................................................................

»

35.00

49.00

Andra artiklar af glas ............................................................

27.00

37.00

Speglar.................................................................................

)>

23.00

32.00

Fajans oeli porslin.

Fajans .................................................................................

»

7.00

9.72

Porslin.....................................................................................

»

23.00

31.94

Papper.

Papper:

skrif- m. m.....................................................................

»

13.00

18.00

tryck-, olimmadt .............................................................

J>

fritt

fritt

koloreradt, derunder inbegripet tapeter, kopparstick, bro- dermönster, visitkort, brefkuverter m. m.................

))

13.00

18.00

Papp- och papparbeten af annat slag, äfvensom papier måché

J>

60.00

83.00

Diverse artiklar.

Blommor, konstgjorda, af tyg eller annat ämne ..................

D

250.00

347.00

Plymer..................................................................................

»

250.00

347.00

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXII

Kong1. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artiklarnes benämning.

Qvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullafgift i

norskt

mynt.

franskt

mynt.

Kr. öre.

Fr. c.

Fjäder, spritad ......................................................................

100 kg.

20.00

28.00

Hattar af siden eller af siden blandadt med andra ämnen,

andra fruntimmershattar, monterade med blommor,

plymer eller andra prydnader, med undantag af band

1 st.

1.50

2.08

Andra hattar eller mössor:

a) lackerade eller olackerade, felb-, alla slag ..........

))

0.40

0.56

b) af halm, hår ......................................................

»

0.20

0.28

Borstbindarearbeten:

med infattning af trä eller metall ...............................

100 kg.

13.00

18.00

af ben eller annat ämne ........................

y>

46.00

64.00

Arbeten af tagel, andra än hattar och mössor...................

»

80.00

111.00

Pomada, bruttovifft ..............................................................

»

35.00

49.00

Svarfvarearbeten af trä .........................................................

35.00

49.00

Etui, sy- eller skrif-, för rakknifvar, barberareskrin med

instrumenter ...........................................................

»

80.00

111.00

Vin:

på fat (alla afgifter inbegripna, med de förbehåll, som

omförmäias i den vid denna traktat fogade deklaration)

»

16.60

23.00

på buteljer .................................................................

1 hl.

16.60

23.00

med tillägg af 1 öre per butelj.......................................

1 butelj

0.01

0.01,4

(Våtvaror, innehållande mera än 15 procent alko-

hol, skola icke anses som vin.)

Bakelser ...................................................................................

100 kg.

40.00

56.00

Konfityrer och sötsaker............................................................

)>

46.60

65.00

Matvaror i hermetiskt slutna kärl, bruttovigt:

sardiner och anjovis, inlagda i olja.................................

))

20.00

28.00

andra, af djur.....................................................................

))

40.00

56.00

andra, icke af djur...........................................................

»

60.00

84.00

Ben, tänder, arbetade, elefant-, hvalross- och andra slag.....

)>

35.00

49.00

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. XXXIII

Artiklarnes benämning.

Qvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullafgift i

norskt

mynt.

franskt

mynt.

Kr. öre.

Fr. e.

Horn, arbetadt: knappar, kammar och andra arbeten, om-

slagspapperets, pappets eller askarnes vigt deruti

inbegripen ....................................................................

100 kg.

35.00

49.00

Sten och arbeten af sten.........................................................

fria

fria

Vax, vaxljus, stearinljus, parafinljus m. m............................

»

13.00

18.00

Alla i tulltaxan ej upptagna varor .......................................

»

10 % af värdet

(undert.) G. SIBBERN.

» H. ÅKERMAN.

Dr. 0. J. BROCH.

(undert.) LEON GAMBETTA.

» M. ROUYIER.

» E. SPULLER.

>» P. TIRARD.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

xxxiv

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 2.

Öfvevscittning.

Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norge, samt Franska Republikens

President, lifvade af ömsesidig önskan att tillknyta de vänskapsband,

som förena de fördragslutande staterna, och viljande betrygga

utvecklingen af sjöfartsförbindelserna mellan de Förenade Rikena

och Frankrike, hafva beslutat att för sådant ändamål afsluta en

traktat samt till sine fullmäktige utsett:

Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norge:

Herr Georg Christian Sibbern, f. d. statsminister, Dess envoyé

extraordinaire och ministre plénipotentiaire i Paris, riddare och kommendör

af Kong!. Maj:ts orden, storkors af norska S.t Olafs-orden,

officer af Franska Hederslegions-orden m. m.;

Herr Henrik Åkerman, Dess ministerresident vid Kongl. spanska

hofvet, kommendör af Wasa-orden första klassen, riddare af norska

S:t Olafs-orden, kommendör af franska Hederslegions-orden in. m.,

samt

Herr Ole Jacob Broch, f. d. statsråd, professor vid universitetet

i Christiania, storkors af norska S:t Olafs-orden, kommendör af Nordstjerneorden

första klassen, kommendör af franska Hederslegionsorden

m. m.;

och Franska Republikens President:

Herr Léon Gambetta, deputerad, konseljpresident och minister

för utrikes ärendena;

Herr Maurice Rouvier, deputerad, minister för handeln och kolonierna;

''

Herr E. Spuller, deputerad, understatssekreterare i utrikesdepartementet,

samt

Herr Tirard, deputerad, f. d. minister för åkerbruk och handel;

hvilke, efter att hafva meddelat hvarandra sina fullmakter, som

befunnos i god och behörig form, öfverenskommit om följande artiklar:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

XXXV

Artikel 1.

Full och oinskränkt frihet i afseende å handel och sjöfart skall ega

rum mellan de höga fördragslutande parternas undersåtar. De skola

uti hamnar, städer eller på andra orter, hvilka som helst, inom de respektive

staterna, antingen de der bosätta sig eller hafva tillfälligt

uppehåll, icke för sin handel eller industri erlägga andra eller högre

afgifter, skatter eller pålagor, af hvad namn de vara må, än som af

landets egna undersåtar utgöras. De privilegier, friheter och andra

förmoner, hvilka som helst, hvaraf i afseende a handel, industri eller

sjöfart det ena fördragslutande landets undersåtar äro i åtnjutande,

skola likaledes tillkomma det andras undersåtar.

Artikel 2.

Svenska och norska fartyg, med eller utan last, äfvensom deras

laddningar, skola i Frankrike eller Algeriet, och franska fartyg, med

eller utan last, äfvensom deras laddningar, skola i Sverige eller Norge,

oafsedt från hvilken hamn fartygen komma samt hvarifrån lasten förskrifver

sig eller hvarthän den är bestämd, i alla hänseenden vid ankomsten,

under qvarliggandet och vid afgåendet åtnjuta samma behandling

som landets egna fartyg och dessas laddningar.

Från förestående bestämmelse göres undantag för hvad angår

kustfarten, i fråga hvarom föreskrifterna i de fördragslutande ländernas

respektive lagar förblifva gällande.

För öfrigt är öfverenskommet, att vid kustfart de respektive nationernas

fartyg skola ömsesidigt behandlas på samma sätt som fartyg,

tillhörande de mest gynnade nationer.

Artikel 3.

Fullständigt befriade från lastpenningar och expeditionsafgifter i

de respektive hamnarne äro:

l:o. i barlast från hvilken ort som helst ankommande fartyg, som

utlöpa i barlast;

2:o. fartyg, hvilka, kommande från en hamn belägen i en af de

respektive staterna, anlöpa en eller flera hamnar inom samma stat för

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXVI

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

att derstädes antingen lossa hela eller en del af sin last, eller ock intaga

ny last eller fyllnadslast, och styrka att de redan erlagt dessa

afgifter;

3:o. fartyg, hvilka frivilligt eller af tvingande orsaker inkommit

i en hamn med last och derifrån utlöpa utan att hafva företagit någon

handelsoperation.

I händelse fartyg af tvingande orsaker inlöper i en hamn, skola

icke såsom handelsoperationer anses: lossning och återinlastning af

varor i anledning af fartygets reparation, öfverflyttande af last till ett

annat fartyg, i händelse det första fartyget befinnes ej vara sjödugligt,

nödigt inköp af förnödenheter för besättningen samt försäljning af

sjöskadade varor, efter dertill af tullkammaren lemnadt tillstånd.

Artikel 4.

De höga fördragslutande parterna förbehålla sig rättighet att i

sina respektive hamnar af den andra maktens fartyg äfvensom för de

varor, hvilka utgöra dessa fartygs last, uppbära särskilda, för lokala

behof afsedda afgifter.

Ifrågavarande afgifter skola i hvarje fall utgå till lika belopp för

de höga fördragslutande parternas fartyg eller dessas laster.

Beträffande anvisande af plats för fartyg, deras lastning eller lossning

i hamnar, på redder eller i dockor samt i allmänhet iakttagandet

af alla de formaliteter eller bestämmelser, hvilka för handelsfartyg,

deras besättningar och laddningar kunna vara gifna, skall i de respektiva

staterna ej beviljas landets egna. fartyg något privilegium eller

någon förmon, som icke likaledes beviljas den andra maktens fartyg,

enär de höga fördragslutande parternas vilja är, att svenska och norska

samt franska fartyg i dessa hänseenden skola på fullkomligt lika

sätt behandlas.

Artikel 5.

Fartygens nationalitet skall ömsesidigt anses styrkt medelst de

skeppshandlingar, som af vederbörande myndighet i enlighet med landets

särskilda lagstiftning blifvit för befälhafvare, skeppare, och båtförare

utfärdade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 2.

XXXVII

Artikel (>.

Derest svenska och norska fartyg, som ankomma till fransk hamn,

och franska fartyg, som ankomma till hamn belägen i någotdera af de

Förenade Rikena, vilja lossa endast en del af sin last, må de, med

iakttagande af de i de respektive staterna gällande lagar och föreskrifter,

ombord behålla den del af lasten, som är bestämd till annan hamn,

antingen denna är belägen inom samma eller annat land, äfvensom

återutföra densamma, utan att för denna del af lasten behöfva erlägga

annan tullafgift än för bevakning, hvilken afgift i alla händelser ej

må utgå med högre belopp än det för landets egna fartyg bestämda.

Artikel 7.

De Förenade Rikenas fartyg skola i de franska kolonierna vid

ankomsten, under qvarliggandet och vid afgåendet, antingen de äro

lastade eller i barlast och oafsedt hvarifrån de komma, i alla afseenden

behandlas i likhet med den mest gynnade europeiska nations

fartyg.

Artikel 8.

Bestämmelserna i denna traktat omfatta icke de förmoner, hvilka

tillkomma eller framdeles kunna tillkomma alstren af den inhemska fiskerinäringen

såväl i de Förenade Rikena som i Frankrike.

Artikel h.

De höga fördragslutande parterna tillerkänna hvarandra ömsesidigt

rättighet att i hamnar och å handelsplatser, belägna inom de respektiva

länderna, utnämna generalkonsuler, konsuler, vicekonsuler och konsularagenter;

likväl under förbehåll att å de orter, som de finna

lämpligt att bestämma, icke behöfva medgifva anställande af sådana

agenter. Generalkonsulerne, konsulerne, vicekonsulerne och konsularagenterne

äfvensom deras chanceliers skola, under vilkor af reciproci
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXVIII

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

tet, åtnjuta samma privilegier, behörighet och friheter som dem, hvilka

tillkomma eller framdeles kunna tillkomma dylika tjensteman tillhörande

de mest gynnade nationer.

Derest de idka handel, skola de vara skyldige att ställa sig till

efterrättelse samma lagar och föreskrifter, som enskilda personer .af

deras nation på samma ort äro underkastade med afseende å sina handelsförrättningar.

Artikel 10.

De höga fördragslutande parternas konsuler, vicekonsuler och

konsularagenter ega att af lokalmyndigheterna erhålla hjelp och bistånd

för efterspanande, gripande och utlemnande af sjömän och andra till

deras respektiva länders krigs- eller handelsfartygs besättningar hörande

personer, som rymt uti en hamn belägen inom någonderas af

de höga fördragslutande parterna område. För sådant ändamål skola

de skriftligen vända sig till vederbörande domstol, domare eller embetsman

och medelst företeende antingen af skeppsdagboken, sjömansrullan

eller andra officiella handlingar, eller, derest fartyget afseglat,

af en utaf dem vederbörligen bekräftad afskrift af nämnda handlingar,

styrka, att de personer som återfordras verkligen tillhört samma besättning.

Har framställningen blifvit sålunda styrkt, må utlemnandet ef

vägras.

Sedan de blifvit gripne, skola rymmarne vara till konsulernes, vicekonsulernes

eller konsularagenternes förfogande; de kunna jemväl på

desse agenters begäran och kostnad qvarhållas och bevakas i landets

fängelser, intill dess de kunna återföras om bord å det fartyg de tillhöra

eller intilldess tillfälle yppar sig att återsända dem till bemälde

agenters land med något, samma eller annat land tillhörande, fartyg.

Yppar sig ej sådant tillfälle inom två månader från den dag rymmare

blifvit gripen, eller varda icke kostnaderna för hans hållande i fängsligt

förvar behörigen ersatta af den, på hvars begäran häktningen egt

rum, skall rymmaren försättas i frihet och må icke af samma anledning

kunna ånyo gripas.

Har rymmaren derjemte begått förbrytelse i land, skall hans utlemnande,

utan hinder af föregående stadgande, kunna af lokalmyndigheterna

uppskjutas, intilldess vederbörande domstol i föreskrifven ordning

dömt öfver denna förbrytelse och utslaget blifvit till fullo verkstäldt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XXXIX

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Det är ock öfverenskommet, att sjömän eller andra till besättningen

hörande personer, som äro det lands undersåtar, der rymningen

egt rum, äro undantagna från bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 11.

Alla åtgärder, som afse bergning af förlista eller strandade fartyg,

skola ledas af konsuler, vicekonsuler, konsularagenter eller chanceliers

för den stat fartygen tillhöra, derest samma stats lagar gifva dem en

sådan befogenhet.

Lokalmyndigheternas mellankomst skall inom de respektive staterna

endast afse att upprätthålla ordning, skydda bergarnes intressen,

om dessa icke tillhöra den skeppsbrutna besättningen, och öfvervaka

att de föreskrifter iakttagas, som gälla för in- och utförsel af de bergade

varorna.

I konsuls, vicekonsuls, konsularagents eller chanceliers frånvaro

och intill dess denne kommit tillstädes, böra likväl lokalmyndigheterna

träffa nödiga anstalter för de skeppsbrutnes skyddande och det bergade

godsets bevarande.

Det är vidare öfverenskommet, att bergadt gods icke skall vara

underkastadt någon tullafgift, såvida det icke utlemnas till förbrukning

i landet.

Artikel 12.

De höga fördragslutande parterna må icke i fråga om handel och

sjöfart beAulja en tredje makt något privilegium, någon förmon eller

frihet, som icke samtidigt utsträckes till den andra kontraherande

parten.

Artikel 13.

Denna traktat skall träda i kraft samtidigt med och förblifva gällande

lika länge som den af de höga kontraherande parterna denna

dag afslutade handelstraktat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XL

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Artikel 14.

Ratifikationerna af denna traktat skola utvexlas i Paris samtidigt

med ratifikationerna af förutnämnda handelstraktat.

Till yttermera visso hafva de respektive fullmäktige undertecknat

denna traktat och försett densamma med sina sigill.

Som skedde i Paris, uti två exemplar, den 30 december 1881.

L. s. (uhdert.) G. SIBBERN. L. S. (undert.) LEON GAMBETTA.

L- S. » H. ÅKERMAN. l. s. „ M. ROUVIER.

l. s. » Dr. O. J. BROCIi. l. s. , E. SPULLER.

l. s. . p. TIRARD.

Stockholm, tryckt hoa K. L. Beckman, 1882.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

1

1.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans

Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten i sammansatt

statsråd å Stockholms slott den 1 juli 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: von Steyern,

Taube,

Hederstierna,

Richert,

Themptander,

Nissen,

Bachke.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet

franska Regeringens genom dess härvarande minister den 19 nästlidne juni

framförda inbjudning att omedelbart öppna underhandlingar om afslutande af en

ny handelstraktat mellan de Förenade Rikena och Frankrike samt Kongl. Norska

Regeringens med anledning deraf den 24 sistlidne juni afgifna underdåniga betänkande.

Herr Ministern anförde dervid följande:

»Den med Frankrike under den 14 februari 1865 på tolf års tid afslutade

handelstraktaten, af hvars bestånd den samma dag afslutade sjöfartstraktaten varit

och är beroende, blef af franska Regeringen uppsagd den 25 mars 1876, likväl

med samtidig hemställan att, derest underhandlingarne om en ny traktat icke

före den 25 mars 1877 hunnit afslutas, traktaten måtte fortfara att tillämpas tills

ny öfverenskommelse blifvit afslutad.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Med bifall härtill beslöt Kongl. Maj:t den 15 juli 1876, att, för den händelse

underhandlingarne om en ny öfverenskommelse icke hunnit före den 25

mars 1877 afslutas, handelstraktaten af år 1865 skulle ega, giltighet utöfver nämnda

tidpunkt och intill dess ny öfverenskommelse blifvit afslutad och trädt i kraft,

likväl med det förbehåll att i hvarje fall någon inskränkning i de förmåner, hvilka

genom handels- eller sjöfartstraktaten vore de Förenade Rikena tillförsäkrade, icke

skulle aflösa de i sådant afseende gällande bestämmelser tidigare än två månader

från den dag, då beslutet om en sådan förändring kunnat för allmänheten tillkännagifvas.

Genom officiel note den 7 november 1876 tillkännagaf franska beskickningen,

att den förlängning utöfver den 25 mars 1877, som från fransk sida blifvit

föreslagen, endast afsett tiden från nämnda dag och till den 10 augusti samma år,

vid hvilken sistnämnda tidpunkt samtliga af Frankrike med Europas förnämsta

makter afslutade handelstraktater skulle jemlikt nationalförsamlingens beslut upphöra,

för att ersättas af en ny »tarif conventionel».

Sedan längre tid förgått utan att omförmälda »tarif conventionel» kunnat

komma till stånd, erhöll Kongl. Maj:ts minister i Paris i juni månad 1877 befallning

att för franska Regeringen påpeka det menliga förhållande, som skulle

uppstå, derest handelstraktaten redan den 10 augusti samma år utan vidare

komme. att upphöra. Ministern erhöll tillika uppdrag att förklara, att en förlängning

af traktaten antingen till årets slut eller till den dag derefter, som franska

Regeringen funne lämpligt föreslå, kunde af Kongl. Maj:ts Regering antagas. Genom

officiel note den 4 nästföljande juli medgaf franska Regeringen derefter

förlängning af traktaten till årets slut.

Då tiden för traktatens utlöpande ånyo nalkades, bemyndigades Kongl.

Maj:ts beskickning i Paris, jemlikt nådigt beslut den 7 december 1877, att föreslå

franska Regeringen alternativa anordningar åsyftande traktatens fortfarande

bestånd och deribland i främsta rummet traktatens förlängning på ett års tid.

Detta alternativ bifölls af franska Regeringen.

En ytterligare förlängning på ett års tid egde derefter rum jemlikt Kongl.

Maj:ts nådiga beslut den 27 november 1878.

Följande år tog franska Regeringen initiativ att föreslå förlängning af traktaten

tillsvidare, dock icke utöfver sex månader efter utfärdandet af en ny allmän

tulltariff i Frankrike. Denna begränsning betingades af en den 4 augusti

samma år uti Frankrike utfärdad lag. Kongl. Maj:t fann vid föredragning den

21 november franska Regeringens förslag böra bifallas, likväl under förbehåll att

förlängningen icke utan särskild, ny öfverenskommelse finge utsträckas utöfver

den 1 januari 1881. Detta vilkor blef af franska Regeringen godkändt och

traktaten sålunda ånyo förlängd.

Ehuru arbetet på omförmälda allmänna tulltariff alltjemt fullföljdes, blef det

mot slutet af året 1880 uppenbart, att tariffens promulgerande i Frankrike icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 2.

skulle kunna ega rum förrän tidigast under första hälften af 1881. För att betrygga

traktatens fortfarande bestånd blef det sålunda nödvändigt att föreslå

franska Regeringen en ytterligare förlängning.

Jemlik t Kongl. Maj:ts beslut den 29 november 1880, bemyndigades derför

Kongl. Maj:ts minister i Paris att med franske utrikesministern utvexla en deklaration,

enligt hvilken traktaten blefve förlängd, utöfver den 1 januari 1881,

för en tid, som skulle utlöpa sex månader efter den dag, då någondera af de

kontraherande makterna för den andra tillkännagifvit sin afsigt att låta traktaten

till kraft och verkan upphöra. En längre uppsägningstid kunde, på grund af

ofvan åberopade franska lag af den 4 augusti 1879, icke ifrågasättas. Deklaration

härom undertecknades i Paris den 30 november nästlidet år. — Sedan

franska kamrarnes behandling af den nya allmänna tulltariffen slutligen blifvit

fullbordad under loppet af april månad innevarande år, blef tariffen den 8 näst
lidne

maj promulgerad. Samma dag tillkännagaf härvarande franske minister sin

Regerings afsigt att låta traktaten af den 14 februari 1865 till kraft och verkan

upphöra; hvarjemte han meddelade, att franska Regeringen för sin del vore beredd

att ingå i underhandlingar om afslutande af en ny traktat. Af den skriftvexling

i ämnet, som allt sedan dess pågått med Kongl. Maj:ts minister i Paris,

framgick likväl snart, att franska Regeringen önskade uppskof med underhandlingarne,

intill dess att de mellan franska och storbritanniska Regeringarne redan

påbörjade förhandlingar kunde anses gifva förhoppning om framgång.

Att den genom lagen af den 4 augusti 1879 för åstadkommande af nya

traktater medgifna tidrymd af sex månader var särdeles knappt tilltagen, var

redan från början temligen påtagligt, men blef det snart i än högre grad, då svårigheter

yppade sig vid förhandlingarne mellan Frankrike och Storbritannien.

Till följd af påtryckningar från främmande regeringar, som ock drifven af eget

intresse, beslöt sig derföre franska Regeringen i början af juni månad att begära

kamrarnes bemyndigande till någon ytterligare förlängning af samtliga nu gällande

handelstraktater. Så snart Kongl. Maj:ts minister i Paris meddelat denna franska

Regeringens afsigt, erhöll han uppdrag, att för franska Regeringen påpeka vigten

deraf, att förlängningen utsträcktes till sex månader, ty endast genom en sådan

utsträckning kunde det blifva för svenska Riksdagen och norska Storthinget

möjligt att under nästinstundande lagtima möten med tillräckligt rådrum pröfva

den traktat, som då kunde vara färdig att dem föreläggas. Medan skriftvexling

härom pågick, fick emellertid franska Regeringen anledning att ändra åsigt i

fråga om tidpunkten för underhandlingarnes början och inbjöd genom sin härvarande

minister under den 19 juni Kongl. Maj:ts Regering att omedelbart i

Paris inleda förhandlingar om afslutande af ny handelstraktat. I sammanhang

härmed . tillkännagaf ministern, att franska Regeringen beslutat sig begära parlamentets

samtycke att för en tidrymd af tre månader förlänga de under den 8

sistlidne maj uppsagda och . således den 8 nästkommande november utlöpande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

traktaterna. — Denna förlängning skulle likväl endast tillgodokornma de makter,

som före den 8 november med Frankrike afslutat nya överenskommelser. Denna

inskränkning har sedermera blifvit så till vida förändrad, att förlängningen skulle

vara tillämplig jemväl på traktater med de makter, hvilkas underhandlingar vid

den sist angifna tidpunkten framskridit så långt, att ett gynsamt resultat vore

att snart förvänta.

Sedan denna inbjudning blifvit Kongl. Norska Regeringen meddelad med

anhållan att snarast möjligen derom afgifva underdånigt betänkande, har departementet

för det inre i ett af Kongl. Norska Regeringen tillträdt föredrag af den

24 juni anfört hufvudsakligen följande:

Senast församlade Storthings tullkomité hemstälde till Storthinget i sitt

betänkande angående tulltariffen för 18V781—18''5%82 att fatta följande beslut:

»Regeringen anmodas draga försorg derom, att det vid en eventuel förnyelse

af traktaten med Frankrike beredes Storthinget tillfälle att uttala sig om densamma,

innan den sättes i kraft.»

Vid ärendets behandling i Storthinget den bO sistlidne juni bifölls betänkandet,

dock med den förändring, att orden »förnyelse af traktaten» ersattes med

»ny traktat», hvilken förändring afsåg att bereda Regeringen tillfälle till provisorisk

förlängning af traktaten, för den händelse härom skulle blifva fråga vid traktatens

utlöpande den 8 november. Departementet, som i afseende å ändamålet

med nu gällande traktat, och hvad genom densamma må anses hafva blifvit ernådt,

åberopar sitt om verkningarne af traktaten med Frankrike under den 7

sistlidne mars särskild! afgifna betänkande, förklarar sig anse det ligga i handelns

och sjöfartens intresse att ånyo söka erhålla en traktat med Frankrike och

finner för den skull all anledning tillstyrka, det underhandlingar, jemlikt det

af franska Regeringen framstälda förslag, öppnas om afslutande af en ny traktat.

I fråga om hvad under dessa förhandlingar särskildt för Norges del bör

iakttagas, förutsätter departementet, att i mån af förhandlmgarnes framskridande

nödiga meddelanden komma att göras, som kunna sätta departementet i tillfälle

att närmare uttala sig om de särskilda punkter, som kunna bringas å bane. —- Under förutsättning af att skäl torde föreligga att, i likhet med hvad som skedde

vid afslutandet af nu gällande traktat med Frankrike, såväl från svensk som

från norsk sida utse personer med särskilda insigter att biträda Kongl. Maj:ts

minister i Paris vid de förestående underhandlmgarne, tillkännagifver sig departementet,

som för Norges del tillstyrker ett sådant tillvägagående, hafva under

hand förvissat sig om professorn dr O. J. Broch’s samtycke till öfvertagande af

ett sådant uppdrag.

Innan jag nu går att för egen del uttala mig om lämpligheten att antaga

franska Regeringens inbjudning, torde det tillåtas mig att framhålla några af de

omständigheter, som synas mig ega en hufvudsaklig betydelse för de Förenade

Rikenas handels- och sjöfartsförhållanden med hänsyn till Frankrike. Jag vill då

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

i främsta rummet erinra, att, sedan genom 1865 års sjöfartstraktat en betydlig

nedsättning i tonnageafgifter för svenska och norska fartyg i franska hamnar blifvit

vunnen, den franska lagen om handelsflottan af den 19 maj 1866 fullständigt

upphäfde tonnageafgifter på främmande fartyg. Den frihet från tonnageafgifter,

som de Förenade Dikenas handelsflottor alltså för närvarande åtnjuta i Frankrike,

är sålunda icke tryggad genom någon internationel öfverenskommelse, och det

synes ligga nära till hands att befara, att, derest icke en sådan trygghet kan vinnas,

kraftiga fordringar på upphäfvande af denna förmån skola inom Frankrike

icke blott framställas, utan ock vinna afseende från den lagstiftande maktens sida.

Jag behöfver till stöd för en sådan åsigt blott erinra om det mot gällande traktaters

anda, om ock icke mot deras bokstaf stridande premieringssystem till förmån

för franska fartyg, hvilket genom lagen om handelsflottan af den 29 januari

innevarande år blifvit infördt.

Hittills hafva hyflade trävaror kunnat tullfritt införas i Frankrike; den nya

franska tulltariffen belägger dem deremot med en införselstull af 1 franc per 100

kilogram. Från många håll, såväl i Sverige som i Horge, har framhållits, att

denna införselstull skulle komma att verka såsom ett införselsförbud. Men icke

nog härmed. En särskild tilläggsafgift kommer enligt tariffens bestämmelser att

drabba vissa europeiska produkter, som till Frankrike införas från annat land än

produktionslandet, och bland dessa produkter finnes upptagen artikeln trävaror

(»bois communs»). På dubbelt sätt kommer således den nya franska tullagstiftningen

att drabba en af våra förnämsta exportartiklar, derest icke en ändring

härutinnan kan åstadkommas på underhandlingens väg.

An mera omildt drabbas en af Horges allra vigtigaste exportartiklar, fisk,

af den bestämmelse i den nya tariffen, som belägger stockfisk och klippfisk med

en införselstull af 48 francs per 100 kilogram.

I fråga slutligen om den för Sverige så vigtiga artikeln jern, innehåller den

nya tariffen väl samma siffror för de från Sverige i mera betydande qvantiteter

exporterade slag, men med vissa närmare bestämmelser i afseende på rubrikerna,

hvilka kunna hafva en vidtgående betydelse.

Af hvad jag nu i korta drag anfört, är tydligt, att jag för min del finner

det vara af stor vigt, att underhandlingar öppnas med Frankrike för åstadkommande

af en förmånligare ställning för vår export, än den som genom den nya

tariffens oförändrade tillämpning skulle beredas densamma, samt för tryggande af

vår sjöfart i den gynnsamma ställning den nu intager. Då härtill kommer, att

franska Degeringen vid de svårigheter, som yppats vid underhandlingarne med

Storbritannien, måste fästa en särskild vigt vid att kunna utan dröjsmål inleda

underhandlingar med andra makter, synes mig omtankan om vår fördel lika

mycket som bevarandet af det goda förhållandet till Frankrike betinga ett bifall

till franska Degeringens förslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Val qvarstår den olägenhet att, då förlängningen af den nu gällande traktaten

icke kan sträckas öfver den 8 februari 1882, en mellantid kan tänkas inträda,

under hvilken den gamla traktaten upphört att gälla, och den nya — hvilken, derest

tariffsatser komma att deruti intagas, Riksdagen såväl som Storthinget, enligt

min åsigt, böra sättas i tillfälle att pröfva, innan den af Kongl. Maj:t ratificeras —

ännu icke trädt i kraft; men jag är öfvertygad, att, sedan underhandlingarne väl

en gång ledt till afslutande af en ny traktat, skall med all säkerhet kunna från

fransk sida påräknas det tillmötesgående, att denna olägenhet varder genom särskilda

lagstiftningsåtgärder undanröjd.»

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Themptander yttrade derefter:

»Då de nu gällande handels- och sjöfartstraktaterna mellan de Förenade

Rikena och Frankrike äro från det senare landets sida uppsagda och löpa till

ända under loppet af innevarande år, och den franska Regeringen nu inbjudit de

Förenade Rikenas Regering att omedelbarligen öppna underhandlingar om afslutande

af ny traktat, lära visserligen dels hänsynen till de vigtiga intressen,

hvilka den svenska Regeringen har att bevaka för att åt landets exportartiklar,

trä och jern, bereda den lättade afsättning på den franska marknaden, som genom

en handelstraktat kan ernås, dels ock önskvärdheten att betrygga och om möjligt

utsträcka de förmåner, den svenska sjöfarten i franska hamnar åtnjuter, icke medgifva,

att svenska Regeringen vägrande besvarar denna inbjudning.

Skulle nämligen nya traktater komma till stånd mellan Frankrike och andra

länder och vårt land vara stäldt utom kretsen af de länder, hvilka hade sina

kommersiella förbindelser med Frankrike på sådant sätt ordnade, och detta vore

beroende derpå, att svenska Regeringen undanskjutit det erbjudna tillfället att

med Frankrike inlåta sig i de nu föreslagna underhandlingarne, skulle Sverige,

i fråga om export- och sjöfartsförhållanden med Frankrike, komma i en mindre

gynsam ställning än de makter, hvilka afslutat traktat, och detta utan att regering

och representation egt tillfälle att taga i öfvervägande, huruvida icke de

eftergifter, Frankrike af oss kunde fordra såsom vilkor för en traktat, väl uppvägdes

af de förmåner, vi kunde betinga oss af Frankrike.

Eftersom det traktatsystem, Frankrike fullföljer, hvilar på förutsättningen,

att fördelar inom det ena landet skola vinnas genom motsvarande eftergifter af

det andra landet eller inskränkningar i dess frihet att förfoga öfver sin lagstiftning

i vissa afseenden under en viss tid, måste lämpligheten af en traktats afslutande

blifva beroende på ett sorgfälligt afvägande af hvad man å ena sidan

har att vinna och å den andra sidan måste gifva i gengäld, och ett sådant afvägande

åter är omöjligt, derest icke man genom en underhandling fått erfara

vidden af de från andra parten uppställda och vidhållna anspråken, samt beskaffenheten

af de från hans sida lemnade förmåner. Om jag således icke kan annat

än tillstyrka underhandlingars inledande, måste jag dock i underdånighet fästa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kontjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 7

uppmärksamheten derpå, att den närvarande tidpunkten, med afseende på våra

förhållanden, ingalunda lämpar sig väl derför. I följd af Riksdagens begäran om

en utredning af våra näringars ställning är den s. k. tullkomitén sysselsatt med

detta värf, efter hvars afslutande komitén har att uppgöra förslag till ny tulltaxa.

Önskvärdheten af att denna utredning och detta förslag funnits utarbetade till

ledning vid traktatsförhandlingarne ligger i öppen dag, och att, oaktadt dessa

arheten ännu icke äro fullbordade, jag tilltrott mig att i underdånighet förorda

traktatsförhandlingar med Frankrike, beror endast derpå, att en ny traktat, hvars

hufvudsakliga uppgift bör vara att tillförsäkra oss i Frankrike, likasom att å vår

sida lemna Frankrike den behandling, som tillkommer den mest gynnade nation,

icke efter mitt förmenande hör omfatta ett större antal af vår tulltaxas tariffbestämmelser,

utan torde kunna inskränkas till att fixera tullsatsen endast för ett

fåtal artiklar, som i Frankrikes export intaga ett mera framstående rum. Genom

en sådan begränsning af traktatens omfattning skulle tullkomiténs arbete i de

väsendtligaste delar blifva oberördt af traktatsförhandlingarne, och i fråga om de

tullsatser, som skulle blifva föremål för nämnda förhandlingar, kunna under dessas

gång separat-utlåtanden med lätthet inhemtas från tullkomitén.

Slutligen anhåller jag att i underdånighet få uttala min uppfattning derom,

att, såvida förhandlingarne skulle leda till en traktats uppgörande och deri, såsom

naturligtvis då är att för visso antaga, komma att inflyta bestämmelser,

hvilka falla inom området för svenska Riksdagens beslutanderätt vare sig i fråga

om tullbeskattning, bevillning eller eljest, något slutligt godkännande af traktaten

från Regeringens sida och således än mindre någon tillämpning af densamma icke

kan af mig tillstyrkas, förrän traktaten olifvit understäld Riksdagens pröfning och

af densamma godkänd; börande efter min tanke denna hos Riksdagen förekommande

behandling af traktaten vid förhandlingarne framhållas såsom väsendtligen

bestämmande för traktatens definitiva karakter.»

Svenska statsrådets öfrige ledamöter förenade sig med Hans Excellens Herr

Ministern för utrikes ärendena och Herr chefen för finansdepartementet.

Norska statsrådets ledamöter instämde, under åberopande af hvad i norska

Regeringens underdåniga betänkande blifvit anfördt, i Hans Excellens Herr Ministerns

för utrikes ärendena yttrande.

Herr Ministern för utrikes ärendena anförde vidare:

»Under förutsättning att Eders Kongl. Höghet gillar den af svenska och

norska statsrådet nu enhälligt uttalade åsigt om lämpligheten att antaga franska

Regeringens inbjudning, tillhör det mig att afgifva förslag om sättet för underhandlingarnes

förande.

Jag tillstyrker den af norska Regeringen förordade åtgärd, att en svensk

och en norsk man utses att vid underhandlingarne biträda ministern i Paris, och

torde dessa personer böra i hvartdera rikets statsråd, så fort ske kan, utses. —

Någon fullständig instruktion lärer icke för de Förenade Rikenas fullmäktig kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

utfärdas, förrän franska Regeringen meddelat sina erbjudanden och fordringar.

Det torde ock för närvarande göra tillfyllest, att jag bemyndigas meddela ministern

i Paris hufvuddragen af de yrkanden, som böra från de Förenade Rikenas

sida framställas och som torde kunna sammanfattas sålunda:

1) tillförsäkrande åt de Förenade Rikenas sjöfart af de fördelar, hvaraf den

för närvarande på grund af traktat eller fransk lagstiftning är i åtnjutande;

2) begäran om tullnedsättning vid införsel till Frankrike för ett inskränkt

antal svenska och norska produkter, såsom trävaror, fisk, jern, samt yrkande att

de franska produkter och tillverkningar, i afseende å hvilka det ifrågasattes, att de

Förenade Rikena skola binda sin tullagstiftning, likaledes inskränkas till ett fåtal

af de mest betydande;

3) begäran om upphäfvande eller åtminstone nedsättning af den tilläggsafgift,

som vid indirekt införsel till Frankrike enligt den nya allmänna tariffen

kan drabba svenska och norska produkter;

4) ömsesidigt tillförsäkrande, i allt hvad som rörer handel och sjöfart, af

den mest gynnade främmande nations behandling, der ej likställighet med egna

undersåtar kan beviljas;

5) yrkande att traktatens giltighet göres beroende af de respektive nationalrepresentationernas

godkännande, så att dess ratifikation icke utlofvas, förrän sådant

godkännande blifvit gifvet.»

Sedan svenska och norska statsrådets ledamöter förklarat sig instämma jemväl

uti hvad af Herr Ministern nu senast blifvit yttradt och hemstäldt,

behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Regenten antaga

franska Regeringens inbjudning att i Paris öppna underhandlingar

om afslutande af en ny handelstraktat mellan de Förenade

Rikena och Frankrike, samt till de Förenade Rikenas

fullmäktig vid dessa underhandlingar utse och förordra

Kongl. Maj:ts minister hos Franska Republiken m. m. Hans

Excellens Herr G. C. Sibbern, äfvensom besluta, att till

ministerns biträde vid underhandlingarne skall, så fort ske

kan, en kommissarie i hvartdera rikets statsråd utses, samt

att i afvaktan derpå, att fullständig instruktion må kunna för

de Förenade Rikenas fullmäktig utfärdas, Ministern för utrikes

ärendena bemyndigas att, i öfverensstämmelse med hvad af

honom blifvit anfördt, meddela hufvuddragen af de yrkanden,

som vid underhandlingarne böra från svensk och norsk sida

framställas.

In fidem

Au g. Gyldenstolpe.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konfjl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

9

2.

Protokoll öfver ntrikesdepartementsärende, hållet inför

Mans May.t Konungen i statsrådet i Malmö den

21 juli 1881.

När v arande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden Hederstierna,

Richert.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena hemstälde i underdånighet

att, sedan Kongl. Maj:t vid underdånig föredragning i sammansatt svenskt

och norskt statsråd den 1 innevarande månad behagat, med antagande af franska

Regeringens inbjudning att i Paris öppna underhandlingar om afslutande af

en ny handelstraktat mellan de Förenade Rikena och Frankrike, förordna Kongl.

Maj:ts minister hos Franska Republiken Hans Excellens Herr G. C. Sibbern till

de Förenade Rikenas fullmäktig vid dessa underhandlingar samt besluta att till

ministerns biträde vid underhandlingarne skulle, så fort ske kunde, i hvartdera

rikets statsråd utses en kommissarie, Kongl. Maj:t nu täcktes sådan kommissarie

för Sveriges del utse; och

behagade Hans Maj:t Konungen, jemlikt statsrådets

enhälliga tillstyrkande, dertill i nåder förordna Kongl. Maj:ts

ministerresident vid Kongl. spanska hofvet m. m. H. Åkerman;

och skulle framdeles på chefens för civildepartementets

föredragning bestämmelse träffas om den godtgörelse ministerresidenten

Åkerman eger att såsom kommissarie uppbära.

In fidem

M. Björnstjerna,

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. fylajdn Nåd. Proposition N;o 2.

3.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.

Med anledning af inledda underhandlingar emellan de .Förenade Rikena och

Frankrike om afslutande af en ny handelstraktat och dervid från fransk sida till

förmån för varuinförseln från Frankrike hit till riket ifrågasatt ändring i vissa

bestämmelser uti svenska tulltaxan har Herr Statsrådet behagat infordra tullkomiténs

yttrande.

Sedan komitén fått emottaga den i nyssberörda hänseende från Frankrikes

sida gjorda framställning äfvensom afskrift af ett yttrande, som chefen för norska

finansdepartementet den 5 sistl. juli afgifvit rörande tullsatsen på vin vid

införsel till Norge och utdrag af den norske kommissariens, professor Brochs

berättelse angående första sammanträdet vid ifrågavarande underhandling, samt

Herr Statsrådet derjemte behagat under komiténs förhandlingar antyda de ändringar

i franska tulltaxan, som till förmån för införsel till Frankrike af våra hufvudsakliga

exportartiklar, såsom jern, trä och papper, antagligen komme att från

svenska Regeringens sida äskas och, jemte bibehållande af nu i Frankrike gällande

sjöfartsbestämmelser, göras till vilkor för afslutande af ny handels- och sjöfartstraktat,

går komitén att afgifva det infordrade yttrandet.

Härvid torde böra förutskickas den allmänna erinran, att, då komitén i sin

nuvarande sammansättning hittills varit uteslutande sysselsatt med den utredning

af våra hufvudsakliga näringars nuvarande ställning, som komitén fått sig förelagd

och som bort föregå utarbetande af förslag till ny tulltaxa med dervid fästad

hänsyn bland annat till jemnare fördelning af den beskattning, som genom tullafgifter

skall utgöras, och komitén således ännu icke varit i tillfälle att bringa

under öfverläggning de allmänna grundsatser, på hvilka den nya tulltaxan bör

byggas, än mindre att med följdriktig tillämpning af samma grundsatser upprätta

förslag till de särskilda taxebestämmelserna, komitén icke kunnat undgå att erfara

stora betänkligheter vid att nu på förhand uttala någon bestämd mening angående

de ur det helas sammanhang lösryckta artiklar, i afseende på hvilka från

Frankrikes sida äskas förändrade och ytterligare nedsatta tullafgifter.

Men icke blott denna formela betänklighet utan ock en annan i sak ingalunda

mindre beaktansvärd har framställt sig vid bedömandet af de franska anspråken

i allmänhet och torde derföre böra i ett sammanhang omförmälas, den

nämligen, att de ifrågasatta ytterligare nedsättningarne i vår tulltaxa nästan utan

undantag afse sådana artiklar, hvilka, i förhållande till varuvärde och umbärlig
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:U NM. Proposition N:o 2,

het, enligt den af svenska Riksdagen under senare år otvetydigt uttalade och,

om man afser utjemnande af tullbeskattningen olika lottade samhällsklasser emellan,

visserligen icke oberättigade mening, skäligen kunde och borde åsättas förhöjda

tullafgifter, hvarföre också 1880 års Riksdag, för den händelse, att franska

handelstraktaten icke blefve förnyad, för flere bland dessa artiklar, såsom här

nedan skall vidare omförmälas, bestämde alternativa mer och mindre förhöjda

tullsatser.

Komitén, i hvars förevarande arbete öfverdirektören Styffe, i följd af vistelse

på utrikes ort, icke kunnat deltaga, har emellertid, med några meningsskiljaktigheter,

som vid de särskilda frågorna skola anföras, desto hellre funnit

nämnda betänkligheter höra vika, som komiténs flertal obetingadt omfatta den

mening, att en ny handels- och sjöfartstraktat med Frankrike, genom hvilken

Sveriges vigtiga exportartiklar, såsom Herr Statsrådet antydt och komitén förutsätter,

kunna beredas afsevärda fördelar i gynnad och för längre tid betryggad

afsättning på den stora franska marknaden, samt svenska handelsflottan, som intager

ett så betydande rum inom vårt näringslif, jemväl bibehålies vid nuvarande

gynsamma behandling i franska hamnar, vara af den framstående vigt, att vid

sidan deraf de olägenheter, som af traktatsaftalet möjligen kunna uppkomma genom

i vissa fall bristande i följdriktighet vid tulltaxans uppställning samt genom

oegentlighet vid afvägning af olika artiklars relativa tullbeskattning, icke böra

tillmätas någon afgörande betydelse.

Efter dessa allmänna erinringar öfvergår komitén till de särskilta framställningar,

som från Frankrikes sida blifvit gjorda till föremål för underhandlingen.

Dervid möter först en uttalad önskan, att de skilda tullsatserna i Sverige

och Norge måtte bringas till öfverensstämmelse sins emellan.

Komitén antager, att härmed afses endast de tullsatser, som gjorts till föremål

för underhandlingen; och i den mån komitén funnit en sådan onekligen önskvärd

likställighet kunna från svensk sida tillstädjas, har komitén i sina följande

förslag iakttagit detta. Men något allmänt och ovilkorligt medgifvande i detta

hänseende lärer icke kunna lemnas, då de Förenade Rikenas hela tull-lagstiftning,

beroende af de begge ländernas skiljaktiga ekonomiska och finansiela förhållanden,

är i väsentliga delar mycket olika.

För plymer, hvarå tullsatsen, rätt beräknad, enligt gällande tulltaxor nu utgör

i Sverige 972 fr. 22 cent. och i Norge 500 fr. pr 100 kilo, äskas från Frankrikes

sida nedsättning till 300 fr., hvilket i svenskt mynt skulle innebära en nedsättning

från 7 kr. till 2 kr. 16 öre pr kilo.

Härvid bör erinras, att tullafgiften å plymer enligt 1863 års tulltaxa hos

oss utgjorde 15 rdr pr skålp. och att denna tullafgift genom 1865 års handelstraktat

nedsattes sistnämnde år till 7 rdr 50 öre och år 1867 till 3 rdr, närmast

motsvarande nu varande tull af 7 kr. pr kilo, samt att 1880 års Riksdag, under

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 JTongl. 3Iaf:ta Nåd. Proposition N:o 2.

förutsättning att franska liandelstraktaten icke komme att förnyas, alternativt

bestämde tullafgiften till 10 kr. pr kilo.

Emot en ytterligare nedsättning möta således här ofvan anförda betänkligheter;

men då hela importen i medeltal under åren 1877—1879 inskränkt sig till

602 kilo och den yrkade tullnedsättningen skulle för statskassan, efter denna import

beräknad, föranleda en minskning i inkomst af allenast 2,914 kr., samt icke

heller någon inhemsk näring af nedsättningen blefve berörd, anser komitén sig,

under ofvan anförda förutsättning, kunna tillstyrka hufvudsakligt tillmötesgående,

dock att för vinnande af en lämpligare siffra vid tullbehandlingen, afgiften utjemnas

till 2 kr. 20 öre pr kilo.

Tullsatsen å spritad fjäder utgör rätteligen i Sverige 48 fr. 61 cent, och i

JSTorge 46 fr. 30 cent. pr 100 kilo. Från fransk sida äskas likhet och den lägre

tullafgiften, som således skulle hos oss nedsättas, från 35 till 33 öre pr kilo. —

Härvid möter icke någon betänklighet, då, efter 3 års medelimport, tullförlusten

blefve allenast 10 kr. och fjäderspritning icke kan räknas till något af de näringsfång,

hvilka taga tullskydd i anspråk.

Fisk, inlagd, drager i Sverige en tull, efter beräkning i franskt mynt, af 83

fr. 33 cent. och i Norge 55 fr. 56 cent. pr 100 kilo, i hvilken lägre tullsats från

Frankrikes sida yrkas nedsättning med 20 fr., lika för begge de Förenade .Rikena.

Denna tullnedsättning hos oss från 60 öre till 26 öre pr kilo skulle efter angifven

medelberäkning vålla en minskning af statsinkomsten med 1,860 kr. och kan

icke ur den synpunkten synas betänklig. Måhända vore dock önskligt, att tullafgiften

bestämdes till likhet med den å konserver, eller 30 öre pr kilo, helst

vissa Åskslag inkomma under denna rubrik och afgiftsbeloppet äfven vore i tullberäknings

hänseende lämpligare. Komitén anser sig härvid böra bemärka, att

1880 års Riksdag för konserver bestämde alternativ tullförhöjning till 50 öre

pr kilo.

I afseende å artikeln socker, raffineradt, tullbeskattadt efter franskt mynt med

45 fr. 83 cent, i Sverige och med 61 fr. 11 cent. i Norge, hafva de franska underhandlarena

äskat lika och den lägre tullsatsen, hvilken framställning likväl, efter

hvad professor Broch s ofvan omförmälda berättelse gifver vid handen, afsett endast

likhet i den surtaxe, hvarmed raffineradt socker är belagdt utöfver den för

råsocker stadgade tull, hvilken surtaxe i Sverige uppgår till 9 xf2 öre och i Norge

till endast 8 öre per kilo.

Grenom 1865 års handelstraktat bestämdes i detta hänseende allenast, att

tullen å raffineradt socker icke finge med mer än 50 proc. öfverstiga råsockertullen.

Denna maximibestämmelse har i den svenska tulltaxan under senare åren lemnats

ouppnådd. Man har sorgfälligt afvägt alla de ganska invecklade omständigheter,

som i ett land der, såsom i Sverige, sockerraffinering är en gammal och ''

betydande fabriksrörelse, borde på rättvist bestämmande af skilnaden i tulltaxorna

inverka; och man har dervid icke kunnat underlåta att fästa behörigt afseende

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kong t. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2. 13

äfven på det bekanta förhållandet, att det gifves länder, hvarest sockerförädlingen

icke obetydligt gynnas genom nog hög drawback. Det har också visat sig, att

den här stadgade tullskilnaden tillåter införsel af raffineradt socker till ungefär

halfva beloppet af landets förbrukning. Vid dessa förhållanden finner sig komitén,

med hänsigt både till den betydande statsinkomst, som nu stadgade tullafgifter

lemna, och till det rättvisa afseende, som den inhemska förädlingsnäringen

förtjenar, icke kunna tillstyrka medgifvande af någon nedsättning under nu gällande

proportion i tullafgifterna å rå- och raffineradt socker.

Innan 1865 års handelstraktat med Frankrike trädde i kraft, utgjorde införseltullen

i Sverige å vin, alla slag, på fastager 14 öre pr skålp. och på buteljer

1 rdr 75 öre pr kanna. Genom nämnde traktat nedsattes dessa tullafgifter för

vin af t. o. m. 21 procents alkoholhalt till respektive 7 öre och 55 öre, och äro

dessa tullafgifter i gällande tulltaxa utförda till närmaste motsvarighet af 16

öre pr kilo och 21 öre pr liter, utgörande 22 fr. 92 cent. pr 100 kilogram och 29

fr. 17 cent. pr hektoliter — i Norge 23 fr. 6 cent. för 100 kilo och 28 fr. 47 cent.

för hektoliter, utan afseende på vinets styrka. I dessa tullsatser har från Frankrikes

sida blifvit ifrågasatt den väsentliga förändring, att afgiften skulle sättas

lika för vin på fat och på buteljer och bestämmas till allenast 10 fr. pr hektoliter,

hvilken tullsats dock enligt professor Brochs berättelse blott skulle gälla

vin af lägre än 16 % alkoholhalt, hvaremot starkare vin icke skulle hemfalla under

någon traktatsbestämmelse.

Då 21 procents alkoholhalt hos oss nu utgör gränsen för vinets af styrkan

beroende lägre eller högre tullbeskattning, angifva icke våra tulljournaler och på

dem beroende statistiska berättelser de qvantiteter vin från och med 16 till och

med 21 procents alkoholhalt, som blifvit till riket införda; och en fullkomligt exakt

beräkning af den minskning i tullinkomst, som skulle uppstå genom antagande

af Frankrikes ofvannämnda förslag, kan följaktligen icke på denna grund uppgöras,

men då genom omfattande undersökningar är utrönt, att af viner, som i handeln

allmännast förekomma, de spanska och portugisiska vinerna, äfvensom vissa slag

vin från Cette och från Messina hålla mera än 16 procent alkohol, kan efter de

olika länder, från hvilka införsel af vin egt rum, med ganska stor sannolikhet antagas,

att af de på fat införda vinerna af till och med 21 procents alkoholhalt

2/;):delar understigit och 1 ,:del öfverstigit gränsen, 16 procent, hvaremot nästan

hela införseln af vin på buteljer kan antagas hafva fallit under nyssnämnde gräns.

Med dessa antaganden skulle, efter medelimporten under åren 1877—1879, den

af Frankrike äskade tullnedsättuing vålla svenska statskassan en minskning i inkomst

åt vin på fat till belopp åt omkring 140,000 och af vin på buteljer af omkring

96,000 kronor, eller tillsammans 236,000 kronor.

O afse dt denna, i och för sig ganska betydande statsförlust möta andra mycket

afsevärda betänkligheter mot en så betydande tullnedsättning för en vara af ifrågavarande

beskaffenhet. Under det Sverige af flere skäl tid efter annan förhöjt till
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kong!''. Majd» Nåd. Proposition, N:o 2.

verkningsafgiften ooli införselstullen å bränvin samt fråga jemväl är å bane, att

belägga öltillverkningen med särskild beskattning, måste det förekomma synnerligen

anmärkningsvärd!, om införseltullen å vin blefve ytterligare och i betydlig

mån nedsatt. Det må väl kunna sägas, att dessa olika dryckesvaror icke i någon

större omfattning ersätta hvarandra och att, derest svaga och billiga viner kunde

mera allmänt ingå i den allmänna förbrukningen äfven bland de mindre bemedlade

klasserna, sådant i visst hänseende snarare vore till gagns än till skada;

men de faktiska förhållandena och svenska folkets vanor och föreställningssätt

lemna föga grund för en sådan förutsättning. Sistlidne års Riksdag gaf ock tillkänna

ett helt annat åskådningssätt, då Riksdagen, för det fall att franska handelstraktaten

icke blefve förnyad, bestämde tullsatsen för allt vin af till och med 25

procents alkoholhalt på fastager till 30 öre pr kilo och på buteljer till 65 öre pr

liter, utgörande i förra fallet mer än 4 gånger och i det sednare mer än 9 gånger

den tullafgift, som från franska sidan nu äskas.

I betraktande af dessa förhållanden har komitén enhälligt beslutat att. afstyrka

en så beskaffad nedsättning som den af Frankrike ifrågasatta, alla dock

under antagande, att gränsen för lägre och högre tullbeskattning å vin efter dess

alkoholhalt lämpligen kunde och borde nedsättas till 16 procent.

Inom komitén hafva deremot skiljaktiga meningar yppat sig i frågan, dels

huruvida lika tullsats kunde medgifvas för vin på fat och för vin på buteljer,

dels ock om tullsatsens belopp i ena och andra hänseendet. Sålunda hafva al

de 11 ledamöter, hvilka deltogo i behandlingen af denna fråga, sex ledamöter,

nemligen Dahl, Lönegren och Boström, hvilka tillika på här förut anförda skäl

icke ville tillråda någon nedsättning i nu stadgade afgifter, samt Nils Larsson,

Wahren och Anders Person förordat bibehållandet af olika tullafgifter för vin

på fastager och för vin på buteljer, under det deremot fem ledamöter, Bennich,

Wijk, Arnberg, Oavallin och Gustaf Ericsson, varit af den mening, att om tralctaktsunderhandlingarne

skulle ådagalägga, att Frankrike oeftergifligen fordrar den

äskade likställigheten emellan tullafgifterna för vin på fat och på buteljer, en

sådan likställighet hellre borde medgifvas, än de fördelar för vårt land uppoffras,

som genom traktataftalet förutsättas kunna beredas; och detta så mycket snarare,

som den skiljaktighet i varans värde, hvilken förmenas vara kännetecknad genom

olika emballager, i sjelfva verket träffade endast en jemförelsevis ytterst obetydligdel

finare viner, under det den största delen äfven af de på buteljer införda vinerna

otvifvelaktigt utgjordes af mycket medelmåttiga qvaliteter, oftast ingalunda

dyrbarare än de, som infördes på fat och här tappades.

Komiténs sistnämnde fem ledamöter voro ock af den mening, att den tullnedsättning,

som ytterst kunde medgifvas, borde inskränkas till 15 öre pr liter

för allt vin under 16 proc. alkoholhalt, eller till obetydligt mera än 20 fr. pr

hektoliter och således omkring dubbelt det belopp, som från Frankrikes sida är

vordet äskadt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj-ts Nåd. Proposition N:o 2.

De komiténs ledamöter, hvilka åter väl ville bibehålla skiljaktiga tullsatser

för vin på fastager och på buteljer, men tillika, derest traktatens afslutande blefve

beroende af någon jemkning i nuvarande tullafgifter, icke ville motsätta sig eu

sådan jemkning, uttalade sig för medgifvande af en tullnedsättning till 15 öre

pr kilo för vin på fat och till 20 öre pr liter för vin på buteljer, hvilken mening

således torde vid sammanjemkning af rösterna inom komitén böra anses

innefatta pluralitetens förslag, genom hvars antagande en minskning i statsinkomster

af omkring 29,000 kr. kan beräknas skola uppkomma, då uppoffringen

deremot, enligt minoritetens här förut anförda mening, uppginge till omkring

63,400 kr.

Särskild P. M. upptagande jemförelse emellan tillverkningsafgiften för bränvin

och tullsatserna å vin bifogas. Betydelsen af en sådan jemförelse, uppstäld

i norska finansdepartementets ofvan omförmälda skrifvelse, torde dock vid traktatsförhandlingarne

och bestämmande af tullsatserna å vin under 16 proc. alkoholhalt

ega föga inflytande. I dessa svagare viner är det nemligen ingalunda alkoholhalten,

som betecknar varans värde och den skäliga grunden för tullbeskattningen.

För bränvin och likörer yrkas från Frankrikes sida lika tullsatser i Sverige

och Norge samt tillämpning af den i någotdera landet gällande lägre afgiften,

hvilket yrkande, hvad angår bränvin och sprit, väl lärer böra anses afse icke tullafgiften

i sin helhet, såsom beroende af de Förenade Rikenas olika afgifter på

bränvinstillverkningen, utan den surtaxe, hvarmed tullafgiften å utländskt bränvin

utöfver den inhemska tillverkningsafgiften förhöjes. Denna surtaxe bestämdes

genom 1865 års handelstraktat för Sverige till 16 fr. pr hektoliter eller 30 öre

pr kanna ren alkohol, att tillämpas endast på bränvin och sprit af vindrufvor, då

varan är i Frankrike tillverkad och derifrån sjöledes direkt inkommer till Sverige;

men för Norge till 15 fr. pr hektoliter ren alkohol, motsvarande 2 skilling pr

norskt skålpund, att tillämpas på bränvin och sprit af hvad slag som helst på fat

rum och arrak likväl undantagna, då varan från Frankrike inkommer till Norge.

Huruvida den jemförelsevis obetydliga skiljaktigheten emellan surtaxen i

Sverige och Norge, föranledd af de begge ländernas olika myntsystem, för hvilka

man sökte närmast utjemnade sifferbelopp i tulltaxorna, numera i tillämpningen

gör sig gällande, derom vågar komitén icke uttala någon bestämd mening, då

olikheter såväl i begge ländernas bränvinslagstiftning som i uppställningen af deras

tulltaxor i förevarande hänseende och de vidlyftiga tabeller, som tjena till

rättesnöre för tillämpningen, ganska väsentligt försvåra en fullt exakt jemförelse.

Men med visshet torde dock kunna antagas, att, om någon skiljaktighet

verkligen förekommer, denna måste vara af så ytterst ringa betydelse, att hvarken

Frankrikes export eller de. Förenade Rikenas tullinkomst deraf taga något

nämnvärdt inflytande. Till utseendet förekommer en större skiljaktighet deri, att

Norge tillämpar surtaxen på alla slag bränvin och sprit, med undantag af rum

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Mqj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

och arrak, då deremot hos oss den traktatsenliga surtaxen endast skall ega tilllämpning

på franskt drufhränvin, som direkte sjöledes hit införes. Men betydelsen

af denna skenbara olikhet blir ganska ringa, då dessa tre bränvinsslag intaga

ett så betydande rum i vår införsel, att alla andra slag infördt bränvin tillsammans

i förhållande dertill vanligen utgör en obetydlighet. Om dessa sakförhållanden

åt den förevarande frågan inrymma ytterst ringa betydelse, hvad Frankrikes

intressen angår, möta deremot för Sveriges vidkommande allvarliga betänkligheter

emot rubbning af nu beståndande förhållanden, så vida man vill vinna

svenska Riksdagens godkännande af en ny traktat. Riksdagens obenägenhet att

godkänna den nu gällande yttrade sig i synnerhet med afseende å surtaxen på

det franska drufbränvinet, och denna obenägenhet fick ett nytt bestämdt uttryck i

den af nästlidne års Riksdag för franskt drufbränvin alternativt beslutade förhöjning

af surtaxen till likhet med den för alla andra slag bränvin och sprit gällande.

Efter 3 års medelimport skulle surtaxens nedsättning till 15 öre per kanna

af 50 procents styrka å alla slag bränvin tillskynda statskassan en förlust af närmare

200,000 kronor.

Svenska och norska tulltaxornas skiljaktiga föreskrifter angående införseltullen

å lilcör består deri, att, enligt den svenska,, likör är åsatt en specifik

tull af 76 öre pr liter, motsvarande 105 fr.. 56 cent. per hektoliter, och att

bränvin tillsatt med socker eller annat ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves

origtigt å profvaren, tullbehandlas såsom likör, hvaremot i Norge likör tullbekandlas

såsom bränvin och, då den vanligen torde inkomma på buteljer eller krus,

drager en tull af 187 fr. 50 cent. pr hektoliter. Den hos oss på grund af

1865 års traktat ännu gällande tullsatsen förhöjde nästlidne års Riksdag alternativt

till 1 kr. pr liter. Yid dessa förhållanden torde den från Frankrikes

sida rörande tullafgiften å likör gjorda framställning endast afse den norska tulltaxans

bestämmelser och i intet fall böra föranleda någon nedsättning af den hos

oss gällande tullsats.

A väfnader, hand och snörmakeriarbeten af hel- och halfsiden, å hvilka tullsatserna,

rätteligen beräknade, i Sverige variera emellan 333 fr. 33 cent. och

486 fr. 11 cent. samt i Norge emellan 324 fr. 3 cent. och 481 fr. 94 cent. pr

100 kilo, har från Frankrikes sida blifvit ifrågasatt, att en och samma tullsats

måtte bestämmas och denna nedsättas med 50 procent.

Härvid måste erinras, att intill år 1865 tullafgiften å väfnader och band

af helsiden utgjorde 6 rdr, å snörmakeriarbeten af hel- och halfsiden 4 rdr,

samt å väfnader och band af halfsiden 3 rdr, allt per skålpund, och att

dessa tullafgifter genom den då afslutade handelstraktaten nedsattes, å de

förstnämnde två artiklarne till 1 rdr 50 öre och å de sistnämnde, eller väfnader

och band af halfsiden, till 1 rdr eller till icke mindre än 25 och 33*/3

procent af de förut gällande tullsatserna. Utan tvifvel medgafs denna högst betydande

tullnedsättning i strid både mot de allmänna grunder för reformer i

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition, N:o 2.

vår tullagstiftning, som eljest gjort sig gällande och. bjudit stor varsamhet vid

öfvergången från förut gällande höga afgifter, och mot svenska statskassans berättigade

kraf på en å de ifrågavarande artiklarne motsvarande skälig tullafgift,

allt med uteslutande afseende på den synnerligen stora vigt, som Frankrike fastade

vid denna fråga; men just derföre, att den sålunda gjorda eftergiften redan

gått så långt, som med rimligt skäl synes böra kunna från Frankrikes sida begäras

och med den svenska statskassans och de inhemska sidenfabrikernas billiga

anspråk kan vara förenligt, samt äfven af det vigtiga skäl, att en ytterligare gående

tullnedsättning för silkesfabrikater skulle allt för våldsamt rubba den lämpliga

och rättvisa fördelningen af tullafgifterna å de många olika slags beklädnadsämnen,

som fortfarande måste ur flera synpunkter tullbeskattas, finner sig

komitén icke kunna tillstyrka någon vidare nedsättning af de nu ifrågavarande

afgifterna; börande komitén erinra, att tullinkomsten, som dessa afgifter inbringa,

uppgår till omkring 210,000 kr. och att sistlidne års Riksdag alternativt förhöjde

tullafgifterna å väfnader och band af helsiden samt å snörmakeriarbeten

af hel- och halfsiden från deras nuvarande belopp 3 kr. 50 öre till 5 kr. pr

kilo, hvilket nogsamt ådagalägger huru föga de nu gällande vid jemförelse till

och med med Frankrikes egen tulltaxa i vissa fall låga afgifterna gillas af landets

allmänna mening.

Från Frankrikes sida har vidare, beträffande införselstullen å papperstapeter

blifvit äskadt, att denna införselstull, som antogs utgöra i Norge 18 fr. och i

Sverige 13 fr. pr 100 kilo, skulle i begge länderna göras lika och bestämmas

till 15 fr. pr 100 kilo. Förutsättningen hvad den svenska tulltaxan angår,

hvilar antagligen på ett missförstånd, uppkommet genom förvexling af tapetpapper

och papperstapeter. Å det förra motsvarar tullafgiften 13 fr. pr 100 kilo,

men utgör deremot å de senare 19 öre pr kilo, motsvarande 26 fr. 39 cent. för

100 kilo.

Äfven å denna artikel blef genom franska handelstraktaten tullafgiften högst

betydligt nedsatt, nemligen från 40 öre till 8 öre pr skålpund. Icke desto mindre

har tapettillverkningen inom landet efter denna tid både till qvantitet och

värde vunnit en högst betydande tillväxt. Qvantiteten har nemligen från år 1865,

då den utgjorde 743,008 rullar med ett värde af 300,795 rdr, år 1879 uppgått

till 2,276,722 rullar och ett värde af 633,078 kr. Och att denna tillverkning

bedrifvits med stigande fördel ådagalägger jemförelsen af tapetfabrikernas taxerade

inkomst, hvilken för 13 fabriker, som funnos år 1864, uppgick till 57,600

rdr och år 1878 för 14 fabriker utgjorde 90,100 kr. En stegrad utförsel af

papperstapeter från 15,137 skålpund år 1870 till 86,005 skålpund år 1879, synes

jemväl ådagalägga, att tapetfabrikationen, som i vårt land gynnas af rik tillgång

på billigt tapetpapper, väl kan bestå i täflan äfven med en väsentligen nedsatt

införselstull å utländska tapeter. Pluraliteten af komiténs ledamöter hafva

derföre, under förutsättning att genom något tillmötesgående af de franska an
3
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Majits Nåd. Proposition, N:o 2.

språken på en sådan tullnedsättning tillfälle skall beredas, att i Frankrike betinga

nedsättning bland annat i der stadgade papperstull till förmån för den svenska

högst betydande men länge under svåra konjunkturer tryckta papperstillverkningen,

funnit sig böra tillstyrka, att nedsättning af införselstullen å papperstapeter

till likhet med den i Norge gällande, eller 13 öre pr kilo, motsvarande

18 fr. pr 100 kilo, derest traktatsförhandlingarne eljest dertill föranleda, må

från svensk sida medgifvas.

Från denna mening hafva komiténs ledamöter Dahl, Lönegren, Boström och

Wahren varit skiljaktiga och ansett någon ytterligare nedsättning i den genom

nu gällande handelstraktat redan så betydligt nedsatta tullafgiften å papperstapeter

icke böra medgifvas.

Artikeln handskar, hvarå tullafgiften i franskt mynt rätteligen utgör i Sverige

333 fr. 33 cent. och i Norge 323 fr. 61 cent. pr 100 kilo, utgör jemväl

föremål för Frankrikes anspråk på ytterligare tullnedsättning nemligen till 200

fr. pr 100 kilo, oaktadt tullafgiften genom nu gällande traktat nedsättas från

3 rdr till 1 rdr skålpundet, motsvarande 2 kr. 40 öre pr kilo.

Denna artikel tillhör visserligen de varor, å hvilka sistlidne års Riksdag

alternativt bestämde förhöjd tull, nemligen här 4 kr. pr kilo och hvilka äfven

obestridligen skulle kunna draga en sålunda förhöjd tullbeskattning; men då det

lärer vara oundvikligt, att i sådana fall, der hvarken statskassan eller inhemsk

näring komma att lida något nämnvärdt afbräck, ådagalägga tillmötesgående, så

vida de beaktansvärda fördelar, som från vår sida böra genom en förnyad traktat

sökas, skola kunna uppnås, har komitön funnit sig här böra tillstyrka ett sådant

tillmötesgående. Det förekommer nemligen, att handskfabrikerna, hvilka år

1865, 11 till antalet, åstadkommo en tillverkning till värde af 103,032 rdr, år

1879 ökats till ett antal af 16 stycken med tillverkningsvärde af 470,272 kr.

och i taxerad inkomst 1864 upptogos 8 fabriker till 26,000 rdr, samt 1878,

12 stycken till 75,500 kr., således under tillämpning af den lägre tullsatsen

icke blott kunnat bestå i täflan, utan vunnit en ganska betydande utveckling.

En nedsättning i införselstullen å handskar från 2 kr. 40 öre till 2 kr pr kilo

motsvarande 277 francs pr 100 kilo, som enligt komiténs tanke kan vid traktatsunderhandlingarne

medgifvas, skulle efter o års medelimport tillskynda statsverket

den jemförelsevis ringa förlusten af 1,542 kr.

Jemväl å delar af ur, hvarå tullafgiften upgår i Sverige till 250 fr. pr

100 kilo och i Norge för urverk till 324 fr. 3 cent. och för delar af urverk till

olika belopp efter materialets beskaffenhet, yrkas från Frankrikes sida nedsättning

med 50 % i gällande tullsatserna jemte enhet emellan de begge ländernas

tulltaxor. Någon betänklighet att biträda detta förslag, hvarigenom statskassan

skulle i inkomst, efter medelimporten förlora 1,475 kr., men urmakeriet i landet

snarare gynnas än skadas, hyser icke komitén; hemställande dock, för vinnande

af en lämpligare siffra, om icke tullsatsen kunde bestämmas till 1 krona pr kilo

i stället för 90 öre, som skulle utgöra 50 % af vår nuvarande tullafgift.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

För konstgjorda blommor, å h vilka gällande tullsatsen i Sverige upgår till

1,388 fr. 89 cent. och i Norge till 500 fr. pr 100 kilo yrkar Frankrike lika och

den lägre afgiften, 3 kr. 60 öre pr kilo, i stället för den nu hos oss gällande

tullsatsen 10 kr.

Före 1865 års handelstraktat utgjorde tullafgiften i Sverige 22 rdr 50 öre

pr Ib, hvilken tullafgift genom samma traktat nedsattes till 5 rdr och vid öfvergången

till metersystemet förändrades till den här ofvannämnda med utbyte af

förtullning från netto- till bruttovigt. Sistlidne års Riksdag bestämde alternativt

en till 15 kr. förhöjd tull.

Detta jemte andra här förut anförda skäl tala väl emot någon ytterligare nedsättning

och än mera emot den betydliga eftergift, som nu ifrågasättes. Då

emellertid förevarande artikel antagligen utgör en af dem, vid hvilkas befrämjade

afsättning Frankrike fäster särskild vigt, och Sverige, å sin sida, icke lärer

höra undandraga sig att för vinnande af vigtiga fördelar göra sådana medgifvanden,

som statskassan kan tåla och som ur andra synpunkter finnas minst störande

för våra öfriga förhållanden, har komitén här likasom i fråga om tullnedsättningen

för plymer, ansett sig höra tillstyrka, att den äskade tullnedsättningen bi"

falles. Börande komitén uplysa, att statskassans heräkneliga förlust på denna

nedsättning skulle uppgå till 9,517 kr., hvartill ytterligare kommer den minskning

i tullinkomst, som blir en följd deraf, att tullafgiften å delar till konstgjorda

blommor måste, till förmån för den inhemska tillverkningen, i motsvarig mån

nedsättas, ehuru fråga derom nu icke blifvit vid traktatsunderhandlingen berörd.

Slutligen är ock från Frankrikes sida framställning gjord derom, att arbeten

af poleradt stål, hvarå tullsatsen i Sverige antogs motsvara 81 fr. pr 100 kilo,

skulle nedsättas till likhet med den i Norge gällande, som motsvarar 48 fr. pr

100 kilo. I anledning häraf torde endast behöfva uplysas, att denna framställning

grundas på en äldre tulltaxa och att ifrågavarande tullsats, enligt i Sverige

nu gällande taxa, är lika med den norska eller 35 öre pr kilo, som motsvarar

48 fr. pr 100 kilo.

Undertecknade hafva af komiténs öfriga ledamöter, som för en tid åtskilts,

blifvit bemyndigade att å komiténs vägnar justera och aflåta denna skrifvelse.

Stockholm den 29 augusti 1881.

A. G. Bennicli.

J. IV. Arnberg.

G. W. Lönegren.

F. W. Dahl.

Nils Larson.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

Bil. A.

3?. M.

beträffande jemförelse mellan tillverkningsafgiften på bränvin och

tullsatserna å vin.

Tillverkningsafgiften för 1 kanna bränvin af 50% alkoholhalt är............... l,oo kr.

Surtaxen är för bränvin af 50 % alkobolbalt:

för franskt draf bränvin.......................................................................... 0,i5 »

» annat bränvin............................................................................ 0,5o »

För absolut alkohol eller bränvin af 100 % blir altså:

Tillverkningsafgiften pr kanna .................................................................... 2,oo »

Surtaxen pr kanna:

för franskt bränvin.................................................................................. 0,30 »

» annat bränvin................................................................................ l,oo »

En hanne-procent alkohol drager således i blandning med vatten som bränvin:

i tillverkningsafgift........................................................ ........................... 0,02 »

i surtaxe:

om från Frankrike ............................................................................. 0,oos »

>> » annan ort ............................................................................ 0,oi »

Tullsatserna för bränvin från Frankrike blefve då pr kanna:

10 % ......................... 10 x 2 + 10 x 0,3 = 23,o öre.

12 % ........................... 12 x 2 + 12 x 0,3 = 27,6 »

16 % ........................... 16 x 2 + 16 x 0,3 = 36,8 >

21 % .............................. 21x2 + 21x0,3 = 48,3 »

En blandning af alkohol och vatten torde i det allra närmaste hafva samma

egentliga vigt när den förekommer som vin eller som bränvin; altså väger:

1 kanna vin från 10 % till 16 % = 2,56 kilo

1 kanna » » 22 % » 26 % = 2,55 »

hvarföre tullen på fat i förra fallet å 16,5 öre pr kilo gör......... 42,25 öre pr kanna

och i senare fallet ä 45 öre pr kilo gör..................................... I,i5 kr. » »

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. B.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

21

Uppgift å införda qvantiteter af nedannämnda varor åren 1877—1879.

1877.

1878.

1879.

Summa.

Medeltal.

Plymer .................................

Skålp.

1,384

1,573

1,285

4,242

1,414

Fjäder, spritad .......................

»

1,027

848

1,766

3,641

1,214

Fisk, inlagd ..........................

»

14,809

16,712

7,043

38,564

12,855

Socker, raffineradt .................

»

35,562,427

30,524,449

30,101,480

96,188,356

32,062,785

Yin af t. o. m. 21 % alkoholhalt:

På fastager .....................

Skålp.

5,983,402

5,038,705

4,555,549

15,577,656

5,192,552

På buteljer........................

Knr.

240,641

403,721

142,287

786,649

262,216

Vill af högre alkoholhalt:

På fastager.......................

Skålp.

453,678

315,721

270,172

1,039,571

346,524

På buteljer........................

Knr.

2,455

2,229

1,622

6,306

2,102

Bränvin och Sprit:

På fastager:

1 Af säd, potatis etc. å 50 % ........

Knr.

84,500

88,496

52,470

225,466

75,155

» ris ...................................

»

450,634

400,329

327,401

1,178,364

392,788

» socker ................................

»

95,974

87,186

86,738

269,898

89,966

» drufvor, från Frankrike ........

))

544,296

608,500

650,392

1,803,188

601.063

»> d:o » annat land.....

»

13,891

8,857

6,411

29,159

9,720

» annan frukt .......................

»

342

1,370

716

2,428

809

På buteljer ....................

»

46,673

56,308

60,626

163,607

54,536

likör .................................

»

14,348

8,503

6,908

29,759

9,920

Yäfnader, siden:

Felb och Plys..........................

Skålp.

1,948

1,324

879

4,151

1,384

Andra slag ..........................

»>

46,056

39,321

35,873

121,250

40,417

Halfsiden:

Felb och Plys ......,...................

»

408

173

194

775

258

Andra slag ...........................

»

110,467

126,410

82,276

319,153

106,384

Band, siden och sammet ...........

»

12,456

9,215

4,830

26,501

8,834

Halfsiden ................................

»

8,375

6,846

5,292

20,513

6,838

Snörmakeriarbeten:

Siden och halfsiden...... ............

»

13,071

13,514

14,269

40,854

13,618

Papper, tapet- ......................

»

6,682

7,312

6,744

20,738

6,913

Handskar ............................

M

14,235

7,040

5,921

27,196

9,065

Delar af 111* .............................

»

5,250

3,307

3,002

11,559

3,853

Blommor, konstgjorda.............

»

3,618

3,831

3,032

10,481

3,494

Arbeteil af poleradt stål...........

»

9,499

4,643

3,190

17,332

5,777

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. 3Ia/j:ts Nåd. Proposition N:o 2.

4.

TP. M.

Vid afslutande af nya handels- och sjöfartstraktater emellan Sverige-Norge

och Frankrike torde såsom allmän regel kunna uppställas, att dessa icke blifva

mindre gynsamma för de förenade rikena, än nu i detta afseende gällande överenskommelser

äro. I strid härmed innefattar den under den 7 maj innevarande

år i Frankrike promulgerade »Loi relative å l’étahlissement du tarif général des

douanes», vissa bestämningar, på hvilka vid nu förestående underhandlingar i

ämnet torde i Sveriges intresse höra fästas särskild uppmärksamhet.

Sålunda förekommer i den vid nämnda lag fogade »Tableau A. Tarif d’entrée»,

i fråga om metaller, under rubriken (Nio 188) »Fer en massiaux ou prismes

retenant encore des scories», ett förklarande, att till sådana smältstycken skulle

hänföras endast de, som innehålla mindre än 6 % slagg. Enahanda bestämning gäller

(se N:o 189) för »les fers bruts en barres» eller råjern i stänger eller s. k. råstänger,

som lika med smältstycken skola under angifna förutsättning bibehållas vid nu

varande tullsats af fr. 4,50, men eljest draga en tull af fr. 6 pr 100 kilogram.

Följden häraf skulle blifva, att för alla härifrån landet utförda smältstycken och

råstänger måste betalas denna högre tull, enär det icke kan vara i industriens

intresse att exportera en mindre god eller dålig vara för att vinna en minskning af

tullumgälden. Att sagda bestämning är utur praktisk synpunkt synnerligen otillfredsställande

eller till och med outförbar, torde lätteligen inses enär förhållandet

i berörda afseende med hela partier af nämnda varor näppeligen lärer kunna utredas
I

sammanhang härmed torde böra anmärkas, att stål i plåtar eller bruna

varmvalsade blad af en half mm. tjocklek eller derunder, eller i plåtar eller

kallvalsade blad, klippt i hvilken form som helst (»acier en töles ou en bändes

brunes laminées å chaud etc.» samt »acier en töles ou en bändes blanches, laminées

ä froid etc.», se N":o 196) blifvit åsatt en tull af 16 fr. 50 cent. pr 100

kg. i stället för nu gällande 15 fr.

Beträffande trävaror (ouvrages en bois) stadgas, att bräder, lister eller spjälor

till golf, hyllade, spontade m. m. af furu eller löst träslag (planches et frises ou

lames de parquet, rabotées — en sapin ou bois tendre, N:o 528), hvilka enligt ännu

gällande bestämningar äro antingen tullfria eller åsätta en tull af 10 procent af

värdet, skola draga en tull af 1 fr. pr 100 kg. I fråga om ej specificerade arbeten

af trä (»autres ouvrages en bois, Nio 530») är tullafgiften satt till 7 fr.

pr 100 kg. i stället för nu stadgade 10 procent af värdet. Derest icke en betydlig

nedsättning af denna tullsats kan åstadkommas, skulle all export från Sverige

till Frankrike af s. k. byggnads- och dekorationslistverk eller, såsom det i Frankrike

benämnes, »moulures pour båtiments» antagligen vara omöjliggjord. Enligt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

en till Kommers-Kollegium insänd framställning af ett träförädlingsaktiebolag

i Linköping, med hvilken öfverlemnats härvid fogade tablå, skulle i fråga

varande tullsats för de i samma tablå upptagna 28 profiler i medeltal uppgå till

16 :!8/ioo procent af värdet och kunna å större listverksprofiler stiga till 20 procen

och derutöfver. Vidare yttras i samma uppsats, att den nu gällande tullen 10

procent af värdet, i förening med en mängd andra afgifter och formaliteter, motverkat

importen till Frankrike, men att denna emellertid efter högst ansträngande

och dyrbara experiment tagit någon favör, hvarföre det vore högst beklagligt,

om denna stora marknad skulle komma att stängas för sagda produkter. Vore

deremot afsigten att bibehålla tullen vid det nu varande beloppet, men ändra

beräkningsgrunden från värde- till vigt-beräkning, visade den åberopade tablån,

att 4''/4 fr. pr 100 kg. motsvarade nu gällande tull af 10 procent af värdet.

Ehuru Sverige kan sägas ännu icke hafva vunnit någon marknad i Frankrike

för nötkreatur och vissa ladugårdsprodukter, vill det synas, som utförsel af

dessa artiklar härifrån landet till Frankrike skulle kunna åstadkommas lika väl

som den redan eger rum till Storbritannien och Irland, under förutsättning dock

att de i afseende derå i franska införselstariffen stadgade betydliga tullafgifter antingen

nedsattes eller än hellre alldeles upphörde. Till stöd för ett sådant antagande

torde kunna åberopas det förhållande, att under tidrymden från 1849 till

och med 1879 importen till Frankrike af nötkreatur och ladugårdsprodukter ansenligen

tillväxt, såsom exempel hvarpå må anföras några utur officiela handlingar

hemtade siffror utvisande det i francs beräknade värdet af införseln utaf

Oxar:

1849

1859

1869

1879

544,000.

9,090,000.

31.884.000.

50.346.000.

Andra nötkreatur:

1849

1859

1869

1879

4,355,000.

18.325.000.

34.140.000.

31.004.000.

Ost:

1849

1859

1869

1879

5.195.000.

9.049.000.

19.566.000.

23.644.000.

Smör, färskt:

1849

1859

841,000.

1,801,000.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

1869

1879

1849

1859

1869

1879

Smör, salt:

11.876.000.

14.956.000.

1,202,000.

2.586.000.

250,000.

1.924.000.

6

8

13

15

fr. pr 100 kg.

Första afdelningen af den nu i fråga varande införselstariffen innefattard-ullsatserna

å lefvande djur, och, hvad särskildt angår ladugårdsprodukter, torde höra

framhållas förhöjningarne å

ost af mjuk beskaffenhet (fromages de pate

molle) ....................................................... från 3 till

af hård beskaffenhet (fromages de pate dure) » 4 »

smör, färskt eller smält, som nu är fritt

(beurre frais et fondu).....................................

saltadt (beurre salé) .......................... ........ » 2,50

(se N:is 35 och 36, tariffen.)

Å hartser och andra kådhaltiga ämnen, hvartill tjära hänföres, (résines indigénes

et autres produits résineux, Nio 105), som ännu kunna tullfritt införas, är

satt en tull af 2 fr. pr 100 kg. och åtskilliga andra artiklar, som äro föremål

för en betydligare tillverkning i Sverige, skola, enligt den nya tariffen, underkastas

förhöjda tullumgälder, såsom synes af följande jemförelse emellan äunu

gällande och uti nyss nämnda tariff upptagna tullsatser, nämligen:

Öl (biére, N:o 310) .............................................. pr hektoliter fr.

Distillerade drycker, alkohol och bränvin (bois
sons

distillées, alcools etc., N:o 313)........... » » »

Papper, s. k. fantasi-, färgadt, marmoreradt, pres
sadt

(papier dit de fantaisie colorié etc.) ... » kilogram »

Alla andra slag (autre detoutes sortes, N:o 409) » » »

Papp (carton en feuilles, N:o 410) ................. » »■ »

Å tändstickor af trä (allumettes en bois N:o 573) som nu drager en tull af

5 procent af värdet är tullen bestämd till 12 francs pr 100 kg.

Slutligen torde uppmärksamheten höra fästas derå, att pappersmassa, som

numera är en ganska betydande exportartikel till Frankrike, visserligen vill synas,

hädanefter som hittills, kunna till Frankrike införas tullfritt, enär icke någon

förändring egt rum i den rubrik (drilles, N:o 155) som äfven omfattar lumpor,

gammalt tågvirke och dylikt, hvarunder denna vara införes; men då införseln

under denna rubrik är beroende af en förklaring rörande tullbehandlingen af

5,75

15

8

8

8

7,75.

30.

25.

11.

11.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 5

Kontjl. Mqj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

papp (carton en feuilles, N:o 410) voi’e det af synnerlig vigt, att den äfven i den

nya tariffen stadgade tullfriheten vunne en otvetydig bekräftelse derigenom, att

artikeln såsom tullfri upptoges under sin rätta benämning, påte de bois.

Såsom i början af denna uppsats blifvit antydt äro här angifna de artiklar, å

hvilka i strid med den svenska industriens intresse de i den nya franska införselstariffen

förekommande tullsatser blifvit satta högre, än de enligt ännu gällande

överenskommelser eller eljest äro bestämda. Om äfven vid förestående underhandlingar

i detta vigtiga ämne, en utjemning af dessa skiljaktigheter eller lindring

i berörda tariff-förhöjningar må antagas kunna i främsta rummet med hopp

om framgång påyrkas, torde dock här såsom önskningsmål böra framhållas, dels

att nedsättning af de nu i berörda hänseende gällande afgifter måtte ega rum,

dels ock att äfven i fråga om andra för Sveriges exportrörelse afsevärda artiklar

måtte beredas all möjlig lindring i tullumgälderna uti Frankrike, hvilket företrädesvis

gäller vissa, här ofvan icke särskildt omförmälda jern- och trävaror och

bland de förstnämnda i all synnerhet stångjern.

Stockholm den 12 september 1881.

Efter öfverläggning i Kongl. Kommers-Kollegium:

G. Fr. Wcrrn.

J. Sjöberg.

5.

Den Norske Regjerings underdanigste Indstilling af 8de September 1881, som ved

Kongelig Resolution af Fide s. M. naadigst er bifaldt.

Chefen for Departementet for det In dre, Statsraad Yogt, har underdanigst

föredraget Folgende:

I underdanigst Föredrag af 24de Juni d. A., hvortil man tillader sig åt

henvise, udtalte dette Departement, åt man for Norges Vedkommende fandt al

Grund til åt anbefale, åt der overensstemmende med den franske Regjerings Förslag

aabnes Underhandlinger om Afsluttelse af en ny Handels- og Skibsfartstraktat

med Frankrige.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Under samme Dato indgik man med Föredrag om, åt Professor Dr O. J.

Broch maatte for Norges Yedkommende blive beskikket til åt bistaa Deres Majestsets

Minister i Paris under Forhandlinger om ny Traktat.

Efteråt Gjenpart af det forstnsevnte Föredrag under 29de Juni nsestefter yar

befälet tilstillet Mininisteren for de udenrigske Anliggender, modtog man fra

denne i Skrivelse af lite Juli d. A. Meddelelse om, åt det i sammensat Statsraad

den Iste s. M. naadigst var bestemt, åt den franske Regjerings Indbydelse

til i Paris åt aabne Underhandlinger om Afslutning af en ny Handelstraktat

niellera de forenede Riger og Frankrige skulde modtages, hvorhos Deres Majestsets

Minister hos den franske Republik, Hans Exellence Sibbern, var bleven beskikket

til de forenede Rigers Befuldmsegtigede ved disse Underhandlinger.

Endvidere var det naadigst bestemt, åt der til Bistånd for Ministeren ved

Underhandlingerne snarest muligt. skulde i ethvert af Rigernes Statsraad udsees

en svensk og en norsk Kommissser, samt åt Ministeren for de udenrigske Anliggender

skulde vsere bemyndiget til, i Paavente af, åt fuldstsendig Instruktion

maatte kunne blive udfserdiget for de forenede Rigers Ombud, åt meddele Hovedtrsekkene

af de Punkter, der ved Underhandlingerne burde fremholdes fra svensk

og norsk Side.

Med Hensyn til hvad der passerede ved Sägens Behandling i det nsevnte

sammensatte Statsraad, tillader man sig åt henvise til vedlagte Afskrift af den

sammesteds forte Protokol, som senere er bleven Departementet tilstillet.

I et under samme Dato afholdt norsk Statsraad blev derhos den ovennsevnte

Indstilling om Professor Brochs Beskikkelse til norsk Kommissser

naadigst bifaldt.

I Skrivelse til Departementet af 12te Juli sidst! meddelte derpaa Ministeren

for de udenrigske Anliggender, åt de af ham opstillede Hovedtrsek vedkommende

de forenede Rigers Krav, som han var bleven bemyndiget til forelobig åt meddele

de Befuldmsegtigede, er folgende:

1. Åt der tilforsikres de forenede Rigers Sofart de Fordele, som den for

Tiden paa Q-rund af Traktat eller fransk Lovgivning nyder;

2. Begjsering om Toldnedssettelse ved Indforsel til Frankrige for et begrsendset

Antal svenske og norske Produkter, saasom Trsevarer, Fisk, Jern, samt

Forlangende om, åt de franske Produkter og Tilvirkninger, med Hensyn til hvilke

det bliver Sporgsmaal om, åt de forenede Riger skulle binde deres Toldlovgivning,

ligeledes begrsendses til et Faatal af de mest betydelige;

3. Begjsering om Ophaevelse eller ialfald om Nedssettelse af den Tillsegsafgift,

som ved indirekte Indforsel til Frankrige ifolge den nye almindelige Tarif

kan ramme svenske og norske Produkter;

4. I alt, som vedkommer Handel og Sofart, gjensidig Garanti for åt behandles

som den mest begunstige fremmede Nation, forsaavidt ikke lige Behandling

med egne Undersaatter kan bevilges;

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

5. Fordring paa, åt Traktatens Gyldighed gjores afhängig af de respektive

Nationalrepresentationers Bifald, saa åt Ratifikation ikke tilsiges, forend saadant

Bifald er bleven givet.

Ministeren har i samme Skrivelse tillige anfört, åt det er klart, åt disse almindelige

Paastande ville ved specielle Instruktioner baade kunne naermere bestemmes

og, om nodvendigt, forandres, og sserlig gjselder dette om det under No.

2 opforte Punkt. Hvis nemlig betydelige Nedssettelser i Tolden paa Trsevarer

i Frankrige kun skulde vane åt opnaa, mod åt de forenede Rigers Toldlovgivning

bindes med Hensyn til et större Antal Artikler, kunde det värre Gjenstand

för Overveielse, om ikke nogen Indrommelse i denne Henseende burde ske. I Förbindelse

hermed bemaerkede Ministeren, åt saalsenge den franske Regjering ikke

engang har antydet sine Fordringer og Tilbud, er det selvfolgelig umuligt åt

opgjore noget Förslag til Instruktion for de forenede Rigers Befuldmegtigede,

hvorfor han har anmodet Minister Sibbern om snarest muligt åt soge Oplysning

om den franske Regjerings Hensigter.

Efteråt man havde tilstillet Finants-Departementet Gjenpart af denne Skrivelse,

har naevnte Departement i Skrivelse af 19de Juli udtalt, åt det for sit

Vedkommende Intet har åt erindre ved de ovennsevnte af Udenrigsministeren opstillede

Hovedpunkter i de Fordringer, som fra de forenede Rigers Side antages

forelobig åt burde opstilles under de paagaaende Traktatunderhandlinger. Det er

imidlertid, anforer Finants-Departementet videre, i Udenrigsministerens Skrivelse

tilige bemserket, åt saalsenge den franske Regjering ikke engang har antydet sine

Fordringer og Tilbud, er det naturligvis umuligt åt opgjore noget Förslag til

Instruktion for de forenede Rigers Befuldmaegtigede, og Finants-Departementet

som selvfolgelig heri maa vaere ganske enig, Under derför ogsaa i det Vsesentlige

for Tiden åt maatte indskrsenke sig til åt henvise til sine tidligere Udtalelser,

navnlig dets Skrivelse af 18de Februar d. A., (trykt i Sth. Prp. No. 51, 1881,

Pag. 28 fl.) og den deri omhandlede Tarifindstilling fra den Kongelige Toldkommission

af 1879, der har anbefalet Forhoielse af visse i den nugjseldende

Traktat stipulerede Maximumstoldsatser (Sth. Prp. No. 5, 1881, Pag. 294, Alternativ

B). Herved maa dog erindres, som allerede bemserket i Finants-Departementets

sidstnsevnte Skrivelse (Sth. Prp. No. 51, Pag. 30), åt Kommissionen

udelukkende har havt Hensynet til den indenlandske Industri for 0ie og saaledes

ikke har fundet Anledning til åt tage under Overveielse, hvorvidt det af financielle

Hensyn maatte anses onskeligt åt forhoie visse Traktatsatser, der ere uden

Betydning for den indenlandske Industri, i hvilken Henseende navnlig framhsevedes

Silkevarer og Vin (1. c. Pag. 31), hvilken sidste Artikel derhos senere er

specielt omhandlet i Departementets Skrivelse til dette Departement af 2den

Juli d. A. I den ovenomhandlede Kommissions-Indstilling (Aftrykket pag. LVU)

er fremholdt, åt Kommissionen »selvfolgelig laegger Vsegt paa, åt de foreslaaede

Toldforhoielser under Forhandlingerne med Frankrige om en ny og forandret

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kanyl. Majds Nåd. Proposition N;o 2.

Traktat fastholdes saa långt som rimligt og altsaa ikke opgives, medmindre andre

og större eller tilsvarende Fordele derved kunne opnaaes.»

Finants-Departementet anforer videre, åt den nsermere Besvarelse af Sporgsmaalet

om, hvilke Indrommelser der fra morsk Side kan tilstaaes, og overhovedet

i hvilket Omfång det kan ansees tilraadeligt åt binde Toldbeskatningsmyndigheden

för en lsengere Fremtid, liovedsagelig maa bero paa, hvilke Fordele

derved vilde kunne opnaaes, eller hvilke Ulemper derved vilde kunne undgaaes,

og det vil saaledes ogsaa vsere af vsesentlig Interesse saavidt muligt åt faa bragt

paa det Rene Yilkaarene .för vor Handel og Skibsfart paa Frankrig i Tilfselde

af, åt ingen Traktat maatte komme istand.

Med Hensyn til den af Finants-Departementet paaberaabte Skrivelse til

dette Departement af 2den Juli d. A. angaaende Vintolden, skal man tilläde sig

åt henvise til sit underdanigste Föredrag af 5te naestefter, hvori den nsevnte Skrivelse

er indtaget, og hvoraf Gjenpart ved Kongelig Resolution af 25de Juli naadigst

blev befälet tilstillet Ministeren for de udenrigske Anliggender.

Af den ovenomhandlede Skrivelse fra Finants-Departementet af 19de Juli

tilstillede man Ministeren for de udenrigske -Anliggender under 21de Juli en

Gjenpart, idet man derhos i Skrivelse til Ministeren af 29de Juli anforte, åt man

under Yanskeligheden af, paa Sägens nuvserende Ståndpunkt åt kunne opgjore

noget nsermere Förslag til Instruktion for de forenede Rigers Befuldmsegtigede ved

Underhandlingerne med Frankrige, dog havde troet åt burde soge yderligere

Oplysninger betrseffende de for Norges Yedkommende vigtigere Exportartikler Fisk

og Traelast, og navnlig om, hvilken Told er den hoieste, der ved Indforsel til

Frankrig kan paalsegges Klipfisk, Torfisk og hovlet Last, naar Udforsel af disse

Artikler herfra skal vsere lonnende. I Förbindelse hermed oplyste man, åt man

havde anmodet Konsul Christiansen i Laurvig, der var Medlem af den i 1875

nedsatte Konsulkomite samt af en i 1879 nedsat Kongelig Kommission til Revision

af Tariffen for Indforselstolden om åt ville vsere tilstede i Paris under Underhandlingerne

til Bistånd for Professor Broch, hvortil Hr. Christiansen havde

erklseret sig villig. Med Hensyn til det i Ministerens ovenoiterede Skrivelse af

12te Juli Anforte om Meddelelse af sserskilte Forskrifter for Professor Broch

oplyste man under Henvisning til det for Bemserkede, åt dertil ikke havde vseret

Anledning, men åt man forelobig havde tilstillet Professor Broch Gjenpart af

Finants-Departementets ovennsevnte Skrivelse om Tolden paa Vin.

Under 2den August d. A. har dette Departement tilstillet Finants-Departementet

en Skrivelse, hvori man erklasrede sig enig i, åt det vanskelig lod sig

gjore, for Tiden åt opgjore noget nsermere Förslag til Instruktion for de forenede

Rigers Befuldmsegtigede ved Underhandlingerne. Med Hensyn til den af FinantsDepartementet

i Skrivelse af 19de Juli begjserte Meddelelse angaaende Vilkaarene

for vor Handel og Skibsfart paa Frankrige i Tilfeelde af, åt ingen Traktat

maatte komme istand, henviste man til, hvad der i Departementets Föredrag af

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

7de Marts 1881 om Virkningerne af den franske Traktat (Sth. Prp. No. 51, 1881)

var anfört saavel om Traktatens Betydning for vor Skibsfart som om de i

Frankrige foreslaaede Forhoielser af Tolden paa to af vore vigtigere Udforselsartikler,

T or fisk og hovlet Last, med Tilfoiende, åt disse Forhoielser ere vedtagne

i den nu ved Lov fastsatte nye franske tarif general. For Skibsfartens Vedkommende

gjorde man särskilt opmserksom paa, åt den nye franske Praemielov,

hvis Ophsevelse eller Förändring man vel neppe ved Traktatsforhandlinger vilde

kunne vente åt opnaa, maa antages i ethvert Tilfaelde åt ville faa Indflydelse til

åt formindske denne Fart i udeneuropeiske Farvande, men åt denne Lov imidlertid

ikke gjmlder den saakaldte grand cabotage, hvortil horer den for os vigtige

Skibsfart pa Frankrige fra Norge, Sverige samt finske, russiske og tydske Havne

ved 0stersoen. I denne Fart udgjorde de i 1875 optjente Bruttofragter for Fartoier

ankomne fra Frankrige til de nsevnte Havne Kr. 488,800 og for Fartoier afgaaede

fra de naevnte Havne til Frankrige Kr. 6,105,200, medens i samme Aar de ved vor

Skibsfart ialt optjente Bruttofragter udgjorde Kr. 90,538,400, og Bruttofragterne

for samtlige til Frankrige kommende Fartoier Kr. 10,314,400. I Förbindelse hermed

bragte man, under Henvisning til en i det omtalte Föredrag Pag. 8—40 indtagen

Skrivelse fra de forenede Rigers Generalkonsul i Havre af 7de September

1880, i Erindring, åt endel Skibsafgifter, saasom Lodsagift og Maeglerkurtage, i

Frankrige för Traktaten paalagdes vore Fartoier med et differentielt Paalseg af

50 pCt., hvilket Paalasg i Mangel af Traktat antages sandsynligvis atter åt ville

falde norske Fartoier tillåst. Dette Paalmg vilde efter en Departementet underhaanden

tilkommen Opgave udgjore for et fra Amerika til Havre med Stykgods

kommende Fartoi omtrent 20 pCt. af de samlede Skibsafgifter.

Som bemasrket i Departementets ovenfor gjengivne Skrivelse til Udenrigsministeren

af 29de Juli sidstleden liar man sogt nsermere Oplysninger til Bedommelse

af de franske Toldsatsers Indflydelse paa vor Import til Frankrig af Trmlast

og Fisk. Angaaende Fisketolden har man fra Borskomiteen i Bergen modtaget en

Skrivelse af 5te August d. A., hvori udtales, åt i den af de franske Kammere vedtagne

nye Toldtarif ere flere Toldsatser hoiere end hvad der ifolge den bestaaende

Handelstraktat mellem de forenede. Rigel’ og Frankrige for Tiden er gjaildende

for vore Indforselsartikler til sidstnsevnte Land. Da der under de forestaaende

Underhandlinger med Frankrige om ny Handelstraktat antagelig föreligger ialfald

Sporgsmaal om mulig Begunstigelse af vore Fiskevarer, har Borskomiteen anseet

det nyttigt åt erholde Sagkyndiges Udtalelser i denne Anledning og har derför

indbudt flere af Byens Handlende, som specielt ere intresserede i Fiskehandelen,

til åt taede sammen med Komiteen for i Failleskab åt overveie Sägen.

Om Resultatet ai disse Overveielser har Komiteen meddelt Folgende:

»Efter den bestaaende Handelstraktat har af de norske Fiskeprodukter Ja

morue, hvormed man i Frankrige forstaar alle Gadusarter, Torsk, Sei, Lsenger,

Brosmer, Hyser, der ere tilberedte med Salt, altsaa Raafisk (morue verte). Klip
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.

fisk (morue merluche) og lagesaltet Fisk (cabliau laberdori) vseret belagt med en

Told af 48 Francs pr 100 Kilogram. Derimod tillod den sidste Traktat Indforsel

af Stekfisk til 10 Francs pr 100 Kilogram. Medens altsaa Klipfisk ifolge den

bestaaende Traktat fortoldes med 48 Francs og Stekfisk med 10 Francs pr 100

Kilogram, er Indforselstolden i den nye Toldtarif opfort med 48 Francs saavel

for Klipfisk som for Stekfisk.

En Told af 48 Francs for disse Fiskesorter er ensbetydende med et Indforselsforbud.

Artikelen Klipfisk, som hidtil har vseret belagt med denne Toldsats,

har heller aldrig fra Korge kunnet indfores i Frankrig. Kaar Frankrig ved

den sidste Traktat tillod Indforsel af Stekfisk til en Told af 10 Francs, har dette

vseret uden synderlig Interesse for Korge. Korges Export af Stekfisk til Frankrig

udgjor neppe stort over et halvt Snes Tusinde Yoger om Aaret. Sägen er

den, åt Frankrigs Forbrug af denne Artikel forholdsvis er ubetydelig. Det er

vsosentligst Sydfrankrig og de nyerhvervede italienske Provinser, der forbruge

endel Stokfisk. Meget af det importerede Kvantum antages atter åt reexporteres

(kfr. Herr Gaudins Rapport til det franske Deputeretkammer — Journal officiel af

Ote Januar 1880).

Under disse Omstsendigheder er det förklarligt, åt Frankrig ved den sidste

Traktat har tilladt Indförse] af Stokfisk til 10 Francs, da saadant kunde ske

uden synderlig Opofrelse fra dets Side. Forbruget er, som allerede sagt, hoist

ubetydeligt, og Stokfisk kan ikke til virkes i Frankrig eller dets Kolonier; den

konkurrerer- altsaa ikke med noget franskt Produkt. For det Kvantums Vedkommende,

som atter reexporteres, er Tolden naturligvis uden Betydning, da det kan

tages paa Transit. Kaar Kammeret i den ny Tarif har forhoiet Tolden til 48

Francs, er der derför Sandsynlighed for, åt der ikke vil blive gjort Modstand

imod åt nedssette den til 10 Francs, og Sägen har heller ikke den Betydning

for os, åt Korge efter Komiteens Opfatning bor gjore noget synderligt Offer for

åt opnaa saadan Kedssettelse.

Med Hensyn til Klipfisk stiller Sägen sig anderledes; det synes utvivlsomt,

åt Frankrig vil blive et fordelagtigt Marked for denne Artikel, om Indforselstolden

sammesteds blev reguleret saaledes, åt Varen kunde indfores dertil. Da

Frankrig som Folge af de enorme Toldsatser har vseret lukket for den norske

Klipfiskhandel, har det vseret uden Interesse for vor Handelstand åt folge Priserne

sammesteds; det har derför heller ikke vseret Komiteen muligt åt kunne

komme til Kundskab om, hvorledes Priserne paa Klipfisk for Tiden noteres i de

forskjellige franske Havne. Prisen paa Klipfisk staar for Oieblikket her i Landet

ualmindelig hoit, og Varen vilde for Tiden koste omtrent Francs 65 pr 100

Kilogram fragtfrit leveret i en Havn paa Frankriges Vestkyst inklusive Assurance.

Efter hvad der imidlertid er bleven Komiteen meddelt, maatte Indforselstolden

af Klipfisk nedssettes til 10 Francs, om det under almindelige Fohold

skulde lonne sig åt indfore Klipfisk til Frankrig. Hvad der her gjselder Klipfisk

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Komjl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

kan ogsaa, om end i mindre Grad, anvendes paa Raafisk (mome verte), dog saaledes,

åt Tolden paa Grund af sidstnsevnte Yares större Vsegt og ringere Yierdi

maatte faa en hertilsvarende yderligere Nedsaettelse.

Tran kjober Frankrig fra Norge, naar Konjunkturerne tillader det, og den

er som en matiérc premiére, der benyttes i Industrien, ikke belagt med bni Told;

det samme gjeelder for Rogn. Af Sild har Frankrig af og til taget nogle Ladninger

fra Norge, men ifjor ogsaa exporteret Sild til Norge. Tolden er som for

Torfisken 10 Francs pr 100 Kilogram; men da den regnes af Bruttovsegten, bliver

den 15 a 16 Francs pr Tonde, som kun indeholder ca. 100 Kilogram Netto. Kunde

man slippe åt betale Told af Foustaget, Lagen og Saltet, vilde meget vsere vundet

og kanske vilde dette ikke vsere vanskeligt åt bringe istand.

Med Hensyn til Toldsatserne for de ovrige Fiskevarer, Under Borskomiteen

Intet åt bemaerke.»

For Trselasttoldens Yedkommende har man fra en sagkyndig Man erhvervet

en Udtalelse, hvoraf hidssettes .Folgende:

»Den i den franske tarif general fastsatte Told for hovlede Bord er Franc

1 pr 100 Kilo. Regnes 1 Petersburg Standard (165 engelske Kubikfod eller

temmelig nser 1 norsk Kommercelsest) af hovlede Bord åt veie 2700 Kilogram

(hvilket formenes åt vaere den mindste Yscgt, som gjennemsnitlig kan regnes),

bliver Tolden herfor Francs 27. Omkostningerne ved Hovling af et saadant

Parti variere efter Lastens Dimensioner, idet tyndere og smalere Bord, hvoraf

der gaar forholdsvis flere lobende Fod paa 1 Ptb. Standard, ere kostbarere åt

hovle end tykkere og bredere Bord. Det rette Gjennemsnit antages imidlertid åt

traeffes ved åt anssette Hovlingsomkostninger for den Last, som almindeligvis

skibes til Frankrig, til Francs 20 pr Ptb. Stånd. Tndforselstolden, som saaledes

utgjor 135 Procent af Arbeidet ved Hovlingen, er selvfolgeligen fuldstaendig prohibitiv.

Yaerdien af hovlet Last varierer efter Konjunkturerne; ansaettes den i Gjennemsnit

for iaar til Francs 140 frit ombord i Norge og til Francs 180 frit ombord

i Frankrig pr Ptb. Standard, udgjor Tolden lienholdsvis 19 pCt. og ca. 15

pCt. af Lastens Vaerdi. Vilde man i Frankrig beskytte Arbeidet ved Hovlingen

med 10 pCt., skulde Tolden efter Förän,staaende blive 10 pCt. af Francs 20

= 2 Francs pr Ptb. Standard, som divideret med 2700, svarer til ca. Francs 0,08

pr 100 Kilo.

Paa Grund af de aeldre Toldforholde i Frankrige, idet de tykkere Sorter

Last, specielt 3 " X 9", for Traktaten bleve indforte under en långt billigere

Told end tyndere Sorter, har der i Aarenes Lob i Frankrige uddanuet sig Koutumer

forskjellige fra andre Ländes. De fleste Gulvbord, isser i det nordlige

Frankrige, fremstilles endnu af saadanne 3" X 9" Planker paa den Maade, åt 3 X 9

Toms fa de franske Hovlerier kloves till 3 Stykker 1" X 9”. Disse Bord kloves

derpaa til 1 " X 4 lj2", hvilke hovles til Gulvbord, som i Gulv, naar Fjte
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Koncjl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 2.

dren ved Ploiningen fraregnes, daekke netop 10 Centimetres. Paa denne Maade

er det i Frankrige bleven Koutume åt anvende smalere (lulvbord end i de andre

Lande, f. Ex. i England, livor i Regelen kun 6 " og 7" anvendes. Efter
som

Dimensionerne paa Tommeret efterhaanden ere gaaede ned i Norge, falder

der mere og mere af de smalere Bord, som ikke ere afssettelige til andre Lande,

isser siden Tydskland blev lukket for Hovlebord, og beri ligger det, åt Hovlerierne

i Norge som en af de vigtigste Industrigrene i Landet vilde lide et ubodeligt

Knsek, om ogsaa Frankrige blev lukket for norske Hovlebord. Yed åt have

Afssetning for de brede Bord vsesentligen til England og for de samtidigen faldende

smalere Bord vsesentligen til Frankrige have de norske Hovlerier kunnet

udnytte Materialet paa en saadan Maade, åt de have kunnet betale Skoveierne

for deres Tömmer betydeligen hoiere Priser end ellers vilde have vseret Tilfseldet.

Det meste Tömmer skjteres til 2 Stykker Battens 2 1 ., og 3 Tom tykke og

af de mindste Stokke tildels 2 Tom tykke. En vaesentlig Faktor for åt udnytte

Materialet har det vseret åt skjsere disse Battens temmelig vankantede paa den

ydre Side. Naar nu disse vankantede Battens paa 6 i/., og 7 Toms Bredde kloves

til 2 eller 3 Stykker tyndere Bord til Hovling, maa det sidste paa den ydre

Side faldende vankantede Bord nedssettes i Bredden og bliver saaledes et smalere

Hovlebord, som kun passer for Frankrige. Bredden varierer da i Regelen

mellem 9 og 14 Centimetres. Det er sukcessive lykkedes åt faa Franskmsendene

til åt benytte indtil 14 Cm. Bredde (hovlede af 6 Toms), men icke bredere Bord.

Bliver Frankrige stsengt for norsk Hovlelast og man saaledes ikke kan faa solgt

de faldende smalere Bord, vil dette have til Folge, åt man heller ikke kan hovle

de i en Battens faldende förste bredere Bord for England. Lukkes altsaa Frankrige

for de smale Hovlebord, bliver Folgen deraf en betydelig Indskrsenkning

ogsaa i Hovlingen for andre Lande, specielt for England, og en dermed i Förbindelse

staaende betydelig Reduktion i Tommerpriserne. Man maa derför ikke bedonime

Yigtigheden for de norske Hovlerier af Udforselen af franske Hovlebord

ene og alene efter det Kvantum, som ifolge de statistiske Tabeller for Udforselen

er gaaet til Frankrige, men Sägen har en långt större Raekkevidde. Heller ikke

maa det lades ud af Betragtning, åt store Partier franske Hovlebord ere indforte

til Nordfrankrige gjennem Belgien, hvilken Import uanseet Indforselstolden fuldstsendigen

stoppes ved den foreslaaede surtaxe d''origine å Franc 1 pr. 100 Kilo.

Åt besvare Sporgsmaalet om, hvilken hoieste Toldsats der ved Införsel til

Frankrige kan paalsegges Hovlebord, naar saadan Indforsel kan lonne sig, er vanskeligt.

Åt betale Francs 27 i Told for et Arbeide, som koster Francs 20, er

selvfolgeligen en Umulighed. Kunde Tolden reduceres til en Fjerdepart Francs

0.25 eller til en Halvpart 0.50, vilde man paa et Arbeide af Francs 20 faa åt svare

henholdsvis Francs 6.75 eller 13.50 og saaledes for sit Arbeide faa godtgjort

Differencen henholdsvis Francs 13.25 eller 6.50 eller omkring 2/3 Part eller 1/3

Part. Vistnok vil Ingen i Lsengden kunne staa sig paa åt udfoTe Arbeider mod

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 33

derför åt faa. godtgjort kun en Bråkdel af hvad det koster ham, men det antages

dog åt, forsaavidt bedre Resultat ikke kan opnaaes, mindre Partier Hovlebord

ville blive indforte i Frankrige, om Tolden reduceres till det Halve, men vel åt

mterke, dette ene og alene paa Grund af de sseregne Forkolde ved under Hovlingen

til andre Lande faldende smalere franske Bord, hvorfor andetsteds ingen

Anvendelse haves. Åt under disse Omstaendigheder en betydelig Indskraenkning

i Skibningen til Frankrige af Hevlebord vil finde Sted er en Selvfolge. Afsaetningen

til Frankrige af Hevlebord var nu kommen i god Gång; Kvantumet i

Aar vil vise sig större end de foregaaende Aar, og efterhaanden vilde Franskmsendene

have vsennet sig til ogsaa åt bruge noget bredere Dimensioner, saa åt

man kunde forudse en stadig stigende Export til Frankrige af Hevlebord, dersom

Toldfriheden var vedbleven. Med Hensyn til de Oplysninger, som ere fremkomne

fra Generalkonsulen i Havre i Skrivelser af 13de og Dde Mai d. A. (Storth.

Dokument Ko. 90 for 1881) om den nye Tarifs Satser for ouvrages en lois bemaerkes,

ved Exempel 1, åt ved Forsendelse af tykkere Dåre, 45 Millimeter, vil

Tolden vise sig endnu boiere, nemlig 140 pCt. Forlioielse paa den ffildre Told,

som var 10 pCt. af Vserdien. Den nye Toldsats er uden Tvivl fuldstmndigen

prohibitiv. Åt Frankrig ikke paa samme Maade som Tydskland bliver lukket for

de norske Hovlerier, er et Livssporgsmaal for disse.»

En anden Udtalelse fra en Sagkyndig, med hvilken Departementet er blevet

gjordt bekjendt, indeholder, åt allerede en mindre Told paa 5 a 10 pCt. paa

Hovlelast vilde, idetmindste paa de större Steder, standse al Indforsel til Frankrig.

I samme Udtalelse henledes Opmferksomheden paa Vigtigheden af åt soge

opnaaet Toldfrihed eller ialfald en lav Toldsats paa Kassebord (planches eller

planchettes n caisses), der efter den nye franske tarif general enten maa komme

ind under boites de bois Hane å Francs 2 pr 100 Kilo eller autres ouvrages en

bois Francs 7 pr 100 Kilo, hvilke Satser begge anfores åt vsere prohibitive. Der

anfores herom, åt der ved et Hovleri falder meget Affald, og en stor DelafFortjenesten

afhmnger af, åt dette kan anvendes fordelagtigt til Stav og Ivasser, samt

åt der anvendes meget mere Arbeidskrsefter til Fabrikationen af smaa Kasser

end af hovlede Bord, og åt en stor Del af Salgsvserdien bliver i Landet i Form

af Arbeidslon. I

I Skrivelse til dette Departement af 8de August d. A. har Udenrigsdepartementet

meddelt, åt ved et Mode, som faudt Sted i Paris den lste s. M. mellem

de forenede Rigers BefuldmEegtige og Kommissserer samt den franske Regjerings

Reprsesentanter ved Forhandlingerne om eu ny Handels- og Sofartstraktat fremsattes

af Direktor i det franske Agerbrugs- og Handelsministerium, Marie, de

o

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Fordringer, der opstilles fra fransk Side med Hensyn til Nedssettelse i Toldafgifterne

ved Indforsel af franske Produkter og Tilvirkninger til Sverige og Norge.

Da Frankrige har udtrykt et almindeligt 0nske om, åt der saavidt muligt tilveiebringes

Ensartethed i den svenske og den norske Toldtarifs Satser, og derhos for

de Artiklers Yedkommende, for hvilke Frankrige fordrer Nedsaättelse i vore Toldsatser

har begjaert, åt de nye Satser i Sverige og Norge fastsaettes med de samme

Belob, henstiller Udenrigsdepartementet, hvorvidt ikke det norske Finantsdepartement

skulde finde Grund til åt saette sig i direkte Förbindelse med Chefen for

det svenske Finansdepartement. Udenrigsdepartementet har derom tilskrevet

Cheferne for begge Finantsdepartementer. Sluttelig anholder Udenrigsdepartementet

om åt maatte blive sat istand til åt meddele Deres Majestets Minister i Paris

nodvendige Instruktioner saavel med Hensyn til Frankriges Fordringer som de

hidtil kun i sine Hovedtrsek antydede Fordringer fra vor Side, idet derhos paapeges

Vigtigheden af, åt Underhandlingerne maa kunne gjenoptages snarest muligt

og i ethvert Fald ikke senere end omkring 15de September forstkommende.

I Anledning af Forhandlingerne i det nsevnte Mode af lste August har

Departementet henvendt sig til Finansdepartementet i Skrivelser af Bde, 16de og

18de August samt udbedet Finantsdepartementets Udtalelse i Sägen. Man har

derefter modtaget denne, dateret 3die September, af folgende Indliold:

»Under 18de f. M. har det serede Departement hertil oversendt Gjenpart af

en Skrivelse af 8de nsestfor fra Hans Excellence Udenrigsministeren, som i Anledning

af de nu aahnede Underhandlinger om en ny Handels-Traktat med

Frankrige heder sig sat istand til åt meddele Hans Majestets Minister i Paris

fornodne Instruktioner saavel med Hensyn til Frankriges nu fremsatte Fordringer

som ogsaa forsaavidt angaar de hidtil blot i sine Hovedtrsek antydede Fordringer

fra vor Side, hvorhos det serede Departement har udbedet sig dette Departements

Udtalelse i Sägen.

I denne Anledning skal Departementet, under Henvisning til hvad man

derom har udtalt i Skrivelse till det serede Departement af 19de Juli sidstleden,

tilläde sig åt bemserke, åt Sporgsmaalet om og, i Tilfselde, i hvilken Udstrsekning,

der fra norsk Side maatte vsere Anledning til åt imodekomme Frankriges 0nske

om visse Nedssettelser i den norske Toldtarif, formentlig i vsesentlig Grad maa

bero paa, hvilke Fordele for Norge, der til Gjengjaeld vil kunne opnaaes, og man

finder derför for Tiden åt maatte indskrsenke sig til ved hver enkelt af de Tarifartikler,

for hvilke Toldnedssettelse fra fransk Side er bragt i Förslag, åt fremhseve

de specielle Hensyn, som antages åt burde komme i sserlig Betragtning,

uden åt disse Hensyn paa Sägens nservaerende Ståndpunkt tor ansees som aldeles

bindende.

De omhandlede Artikler ere folgende:

1. Fjser til Pynt (Tarif L.-No. 84).

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Tolden, der for Tiden overensstemmende med Traktaten udgjor Kr. 3.60 pr

Kilo, forlanges nedsat til Kr. 2.16 (fra frs. 5.02 cts. til frs. 3.00 cts.).

Indforselen har i 1871—1880 udgjort 230 Kilo aarlig, og Nedsaettelsen skulde

derefter medfore et Tab i Indtrader stort 331 Kr. Kunstige Blomster (og

Dele til samme) ere — ligeledes overensstemmende med Traktaten — belagte

med samme Told som Fjser til Pynt, og begge Artikler ere af den sidste Tarifkommission

antagne ogsaa for Fremtiden åt burde bave samme Told.

For kunstige Blomster forlanges fra fransk Side en Nedsaettelse samt lige

Told i Norge og Sverige uden nsermere Opgave.

I Sverige er Tolden

for Fjaer til Pynt. .. Kr. 7.00 pr Kilo.

» kunstige Blomster » 10.00 •—•

» Dele deraf........... » 4.00 —

Indforselen af kunstige Blomster til Norge bar 1871—1880 udgjort aarlig

1142 Kilo, hvoraf Toldindtsegten er 4111 Kr.

Skulde Sverige indgaa paa en lavere Told end den i vor Tarif for Tiden

bestemte, vil der formentlig ikke vasre nogen Betsenkelighed ved for Norges Vedkommende

åt antage samme Sats. Kfr forovrigt Tarifkommissionens Indstilling,

Pag. 11—12 og 51—52.

2. Fisk i Olie.

Denne Artikel indgaar under den gjseldende Tarifs L.-No. 63, der er saalydende:
2.

Madvarer: a) Fisk, syltet, krydret eller i Olie''nedlagt, Hummer og Osters,

ogsaa i hermetisk lukkede eller lufttsette Kar og isaafald Emballagernes

Yaegt iberegnet, roget samt Kaviar 1 Kilo 40 0re.

De understrogne-Ord tilfoiedes först i Tarifen af 1871, og hermetisk nedlagt

Fisk blev derför tidligere (og navnlig ved Afslutningen af den nugjaeldende

Traktat) fortoldet som andre hermetiske Madvarer, for bvilke Traktaten bestemmer

en Maximumstold af 9 Sk. pr. ft = 60 0re pr. Kilo (frs. 84 pr. 100 Kilo);

forovrigt indeholder Traktaten ingen Bestemmelse om den beromhandlede Ya.re.

Den gjaddende Tarifs satser for hermetiske Madvarer ere folgende:

pr. Kilogram

1) af Dyr:

Fisk etc. (B.-No. 63 kfr. ovenfor)...................................................... 40 0re

Corned Beaf etc. (L.-No. 67) ......................................................... 10 —

andre (af Dyr) .................................................................................. 40 —

2) Andre (ikke af Dyr) L.-No. 259 .................................................. 60 —

samtlige disse Satser, Emballagernes Ysegt iberegnet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 2.

Den aarlige Indforsel under Tarifens ovenanforte L.-No. 63 har i Gjennem
snit

for 1876—1880 udgjort............................................................... ca. 23700 Kilo

hy or af fr a Sverige.............................................................................. » 6270 —•

De ovrige 17430 Kilo

har givet en Toldintsegt af Kr. 6972.00.

I den svenske Tarif er opfort:

Fisk, saltad eller inlagd: ansjovis, sardeller och tonfisk, 1 Kilo ............... 60 0re.

Konserver, i hermetiskt slutna eller lufttäta kärl förvarade ätbara varor, kärlens

vigt inberäknad, 1 Kilo........................................................................ 30 0re.

Frankriges Forlangende gaar ud paa en Nedssettelse af Tolden paa Fisk i

Olie til 20 frs. pr. 100 Kilo 14,4 0re pr. Kilo, altsaa til kun 36 pCt. af den

gjaeldende Told. Til et saa betydeligt Afslag i Tolden synes der ikke åt vaere

tilstraekkelig Grund, ligesom en eventuel Kedsaettelse formentlig vil kunne indskrsenkes

til alene åt omfatte Sardeller; Traktatsatsen vil da ikke kunne slutte

sig til den norske Tarifs Text og det bor derför udtrykkelig bemserkes, åt Satsen

gjselder Bruttovsegten. Forovrigt henvises til Tarifkommissionens Indstilling, Pag.

39. Sardeller antages åt udgjore en betydelig Del af Importen under Tarifens

ovenanforte L.-No. 63, men sserskilt Opgave derover haves ikke.

3. Sukker.

Fra fransk Side forlanges en Formindskelse af den procentvise Forskjel

niellera Tolden paa raat og .paa raffineret Sukker. Ifolge Traktatens Artikel 8

skal i de forenede Riger Tolden for raffineret Sukker ikke overskride Middeltolden

for Raasukker med mere end 50 pCt.

For Tiden udgjor Tolden

i Norge. i Sverige.

for raffineret Sukker............................................... pr. Kilo 44 0re 33 0re

» raat do. lyst ............................................ » 44 — 33 —

» » do. morkt................................... » 36 — 23.5 —

Den laveste Told för Raasukker forholder sig altsaa til Raffinadetolden i

Norge som 100 : 112,2 og i Sverige som 100 : 140,4.

Til Sammenligning skal man bemserke, åt ved den i Paris 1863 afholdte

internationale Konference niellera Repreesentanter for Belgien, Frankrige, Storbritanien

og Holland angaaende Draivback for Sukker, anbefaledes folgende Forkold

mellem Tolden paa de forskjellige Kvaliteter af Sukker (Kumerne betegne Amsterdamer

Regelprover):

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 37

for raffineret Sukker......................................................................................... 100

Raasukker No. 19 og derover ....................................................................... 100

» fra 14—19 (begge exklusive)............................................................ 92

» » 10—14 (begge inklusive)........................................................... 84

» » lavere end end No. 10 .......................................................... 72

(Flydende Sukker, indeholdende over 50 pCt Sukker) ............................. 65

Middeltallet af de trende nsestsidste Satser 822/3, forholder sig til Raffinadetolden

100 ligesom 100 : 121 — altsaa en Forskjel af 21 pCt. Kändis var desuden

särskilt opfort til en 5 pCt. hoiere Told end raffineret Sukker.

Det bemserkes, åt G-rsendsen mellem begge Raasukkersatserne i Norge er

bestemt ved No. 20 og i Sverige ved No. 18.

Da der bos os ikke findes Raffinaderier og der keller ingen Udsigt er til åt

saadanne i Fremtiden ville blive anlagte, tjener Forskjellen mellem vor Tarifs

ovenanforte Toldsatser for raat og for raffineret Sukker ikke til åt beskytte nogen

indenlandsk Tilvirkning, og det synes saaledes ikke åt kunne liave Interesse for

Frankrige åt se denne Forskjel formindsket; det tor derför maaske antages, åt

Fordringen om en saadan Förändring vil blive frafaldt för Norges Yedkommende.

Forsaavidt der imidlertid fra fransk Side derpaa skulde lsegges sserlig Vaegt, vil

man i Traktaten kunne vedtage det ifolge vor gjaeldende Tarif bestaaende Forhold

mellem begge Sukkersatser. Men i ethvert Fald maatte man forbeholde sig

fuld Frihed med Hensyn til Beskatningens Höide, ligesom paa den anden Side

Traktatbestemmelsen ikke maatte formes saaledes, åt den kunde blive til Hinder

for åt ssette Tolden lige for Raasukker og raffineret Sukker, en Ordning, som har

vseret bragt paa Bane; kfr. Tarifkommissionens Indstilling, Pag. Y—Yl og Pag. 241.

4. Yin (Tarif L.-No. 512 og 513).

For Vin paa Fad bestemmer Traktaten en Told af 2‘/2 Sk. pr. U = 16.73

0re pr. Kilo. (Denne Sats efter Vsegt er i Traktaten omsat til frs. 23 pr. Hektoliter,

hvilket sidste Tal dog ingen officiel Karakter har (ved Traktatens Tarif C

förän). Tolden forlanges nedsat til 10 frs. pr. Hektoliter = 7.2 0re pr Liter,

der efter det tidligere Omssetningsforhold omtrent vilde svare til ca. 7.3 0re pr.

Kilogram. Det er formentlig tilsigtet åt bibeholde Traktatens Bestemmelse om

åt Yin, indeholdende over 21 pCt. Alkohol, ikke betragtes som Yin — en Bestemmelse,

som optages fra den fransk-belgiske Traktat.

Departementet har allerede i Skrivelse til det aerede Departement af 2den

»Juli d. A. gjort opmserksom paa, åt den stipulerede Told for Yin (paa Fad) svarede

til den ved Traktatens Afslutning bestemte Told for Brsendevin af 21 pCt.

Styrke (Vinens Maximumsstyrke), men åt dette Forhold senere er bleven for
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl.. Maj:ts Nåd. Proposition JV:o 2.

rykket, idet den indenlandske Produktionsafgift, og som Polge deraf ogsaa Indforselstolden

af Brsendevin efterhaanden er bleven forhoiet, saaledes åt den traktatmsessige

Told for Brsendevin af 21 pCt. Styrke nu udgjor benved 32 (31.868)

0re medens Traktatens Toldsats for Vin nu svarer til Tolden for Brsendevin af

kun lidt over 11 pCt. Styrke. Maximumstolden ifolge Traktaten er nemlig for

Tiden for

Brsendevin af 11 pCt.............................................. 16.532 0re

Do. » 12 » .......................................... 18.035 »

pr. Kilogram.

For åt se dette Misforhold rettet, vil det vsere nodvendigt åt forandre den

hidtil hos os befulgte Kegel, bvorefter al Vin (under 21 pCt.) bar vseret belagt

med samme Told uden Hensyn til dens Alkoholgehalt. Da det antages förbundet

med store, for Tiden neppe overvinderlige Vanskeligheder for vort Toldopsyn

åt bestemme Alkoholstyrken af al den Vin, som indfores, vil man, som

bemserket i Departementets ovennsevnte Skrivelse af 2den Juli sidstleden, ikke

saavidt skjonnes kunne ssette Tolden af Vin forskjellig for hver hele eller halve

pCt.s Porskjel i Alkoholstyrken. En saadan procentvis stigende Told bruges

saavidt vides heller ikke i andre Lande for Vin under 21 pCt., naar alene undtages

Prankrige, bvor dog ogsaa Stigningen först indtrseder ved 15 pCt., medens

al Vin indtil denne Styrke betaler samme Told som Brsendevin af 15 pCt.

I England blev Tolden for Vin i Henhold til Traktaten med Prankrige fra

lste Januar 1861 bestemt saaledes (pr. Dallon):

under 18 pCt. proof spirit (= 10''8 pCt. Gay-Lussac) ...............

fra 18 pCt. til 26 pCt. p. s. (= 10:i8 til 14" pCt. Gay-Lussac)

fra 26 pCt. til 40 pCt. p. s. (= 14" til 23" pCt. do. )

fra 40 pCt. til 45 pCt. p. s. (= 23" til 2595 pCt. do. )

Allerede i 1862 sees imidlertid dette Antal af 4 Klasser åt vsere reduceret

til kun 2de, nemlig:

under 26 pCt. proof spirit (149<J pCt. Gay-Lussac)................................; 1 sh.

fra 26 pCt. til 42 pCt. p. s. (14" til 2422 pCt. Gay-Lussac) ................. 2 sh. 6 d.

mot et Tillseg af 3 d. pr. Gallon for hver pCt. proof spirit over 42 pCt.

Denne Ordning gjselder fremdeles og synes netop begrundet i 0nsket om i

Regelen åt undgaa åt konstatere Styrken af den Vin, som indfores. Bestemmelse

af Styrken kan ogsaa kun foregaa ved et indskrsenket Antal Toldsteder, i 1862

ved 12 og endnu i 1881 kun ved 15 Toldsteder i Storbritanien og Irland, medens

Indforsel af Vin fra Udlandet i 1862 kun var tilladt ved 46 og for Tiden ved 61

Toldsteder. Hos os kan enhver Vare indfores ved ethvert af Rigets saintlige

Toldsteder, og da der heri neppe kan gjores nogen Förändring, vilde en Ordning,

der medforte Nodvendigbeden af åt undersoge den indforte Vins Alkoholgehalt,

hos os vaere förbundet med saa store. Vanskeligheder, åt de vistnok ialfald for

Tiden maa ansees for uovervindelige.

1 sh.

1 sh.

2 sh.

2 sh.

9 d.

5 d.

11 d.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Derimod anser man det ikke ugjorligt åt praktisere en Deling af Vinen i

kun 2de Klasser — svagere Vine og staerkere Vine — med forskjellig Told for

hver Klasse. • Her vilde nemlig en Undersogelse af Alkoholstyrken ikke alene

kunne indskraenkes til de sjeldnere Tilfaelde, livor denne paa den ene eller anden

Side maatte naerme sig til den Styrkeprocent, der var opstillet som Graendse

mellem begge Klasser, men en saadan Undersogelse vilde endog saagodtsom altid

kunne undgaaes, naar Graendsen sattes tilstraekkelig lavt. Hvis nemlig de hede

Vine, saasoni Portvin, Sherry o. d. 1. altid med Sikkerhed kunde forudsaettes åt

ligge over Graendsen, vilde Importorerne af disse Vinsorter ingen Grund have til

åt forlange Styrken undersogt, og for de Vinsorters Vedkommende, der i Regelen

have en lavere Alkoholstyrke, kunde ligeledes enhver Undersogelse undgaaes

derved, åt der gaves en almindelig Instrux om åt saadanne Vine af Toldvaesenet

stedse skulde henfores under den lavere Sats. En saadan Praxis vilde ikke vaere

förbundet med vaosentlige Betaenkeligheder og desuden omtrent tilsiges af Nodvendigheden,

naar Toldvaesenet ikke antages istand til åt prove Vinens Alkoholstyrke.

I Frankrige er — som allerede bemaerket — al Vin indtil 15 pCt.s Alkoholgehalt

ansat til samme Told som Braendevin af denne Styrke. Det er ligeledes

ovenfor anfört, åt i den gjasldende Traktat blev Tolden for al Vin indtil 21 pCt.

ved Indforsel til Norge sat lig den hos os dengang bestemte Told for Braendevin

af 21 pCt. Styrke. Allerede en Deling af Vin under denne Styrke i 2de Klasser

indeholder saaledes en vistnok rimelig, men dog utvivlsom og vacsentlig Indrommelse,

og Departementet fandt derför saa meget mere Grund til i dets fornaevnte

Skrivelse åt burde gaa ud fra — som det principielt Rigtige — åt Tolden paa

de tvende respektive Klasser Vine maatte blive åt saette lig Tolden paa Braendevin

af den samme Alkoholprocent, der maatte blive bestemt som Maximumsstyrken

for hver af begge Klasser. Toldsatsen for den svagere Vin vilde da

blive åt bestemme saa meget lavere, jo lavere Alkoholgraendsen mellem begge

Klasser saettes, og da de Vine, der indfores hertil fra Frankrige, for den overveiende

storste Del netop have en forholdsvis ringe Alkoholstyrke, antog Departementet

åt man fra fransk Side maaske ikke vilde vaere utilboielig til åt indgaa

paa, åt Alkoholgraendsen for den lavere Vinsats sattes temmelig lavt, f. Ex. til

12 pCt. Af Hensyn til de mindre Partier Vine over denne Styrke, som maatte

indfores fra Frankrige, troede man isaafald åt kunne anbefale, att Maximumsstyrken

for Vin overhovedet nedsattes fra de nubestemte 21 pCt. til 18 pCt., idet

man da kunde foreslaa den hoiere Vinsats bestemt til 27 0re, der omtrent svarer

til Tolden for Braendevin af 18 pCt. Styrke, modens man om den seldre Graendsc

af 21 pCt. bibeholdtes, maatte foreslaa en tilsvarende hoiere Told (ca. 32 0re).

Selv naar Graendsen mellem de svagere og staerkere Vine saettes saa lavt som

ved 12 pCt. foreslog man dog, i Medför af det oven fremholdte Princip, Tolden

tor de förste noget forhoiet, nemlig til ca. 18 0re.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kong!. May:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Efter flen Stilling, som man fra fransk Side har indtaget ligeoverfor Sporgsmaalet

om Yintolden, maa imidlertid Departementet nu antage, åt det ikke vil

vtere til nogen JSTytte eller engang hensigtsmsessigt åt forlange nogen Forhoielse

i Tolden for de svagere Vine; for disses Vedkommende tror man saaledes ikke

åt Fordringen om Overensstemmelse med Braendevinstolden kan fastholdes, hvorirnod

man antager åt det bor komme under Overveielse, om ikke Glrsendsen niellera

de svagere og stserkere Yine kunde uden overveiende Betsenkelighed ssettes

saa hoit, åt den hele Import hertil Landet af franske Vine vilde komme til åt

indgaa under den förste Klasse, idet man da kunde gjore Regning- paa, åt der fra

fransk Side ikke vilde blive reist nogen Indvending imod en mere tilfredsstillende

Ordning for de stserkere Yines Yedkommende. Man kunde da undgaa de Ulemper,

som vilde vfere forbundne med Nedssettelsen af den yderste Vingrsendse fra

21 pCt. og fastssette Tolden for de stserkere Yine till 32 0re, svarende til Brsendevinstolden

for denne Styrke. Det er nemlig hovedsagelig for de stserkere Yines

Vedkommende, åt Overensstemmelse med Brsendevinstolden maa anses som nodvendig,

medens Hensynet til denne sidste ikke antages åt vtere en afgjorende

Hindring mod åt bibeholde den nuvserende Told endog for Yin indtil 15 pCt.s

Styrke. Men ved åt ssette Glrsendsen saa hoit, befrygter man åt Toldbehandlingen

af de liede Yine vil vanskeliggjores, idet disse undertiden kunne ligge under

denne Glrsendse og det isaafald tor forudsees, åt Importorerne af saadanne Yine

oftere ville gjore Paastand paa åt de skulle fortoldes med den lavere Told, hvorved

en Undersogelse af Yinens Styrke bliver nodvendig. Det fremgaar imidlertid

af hvad förän er anfört, åt naar man har troet åt kunne anbefale en Deling af

Yinen i 2de Klasser, er det forudsat, åt der kunde trseffes en saadan Ordning, åt

Undersogelse af Yinens Alkoholstyrke praktisk tält kunde undgaaes. Departementet

maa derför anse det önskelig!, åt Glrsendsen mellem begge Klasser ikke

ssettes hoiere, end der virkelig udfordre.s for åt de franske Yine kunne indgaa til

den lavere Told, og for dette 0iemed vil det formentlig ikke vsere fornodent åt

ssette Glrsendsen hoiere end til 14 pOt.

Departementet stotter denne Formening til de Oplysninger, som foreligge

om Undersogelser angaaende de forskjellige Yines styrke, der paa Föranstaltning

af den engelske Regjering i sin Tid har v före t anstillede paa vedkommende Produktionssteder,

og hvorom Indberetning er trykt blandt »Parliamentary Papers»for

1862 (Wine-Return etc. Ordered by the House of Commons to be Printed 29.

April 1862 [190]). Det er for de franske Yines Yedkommende udtrykkelig anmserket,

åt Undersogelsen havde til Hensigt åt erfare Maximumsstyrken og derför

i Regelen kun omfatter de Yine, der vare anseede for de staerkeste; Styrken er

angiven i pCt. »proof spirit», der nedenfor er omsat til Alkoholprocent ved åt

multipliceres med 0,r,vo, i det »proof spirit» antages åt indeholde 57.6 pOt. (GayLussac).

Undersogelsen omfatter folgende af de stserkere franske Yine:

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kong1. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

Burgundervine (fra Cotes d’Or). 11 Prover, hvoraf de 10 samtlige ere under

14 pCt. (ned till 11.29 pCt.), medens den lite Prove kun indeholdt ubetydeligt

over 14 pCt., nemlig 14.n pCt. Alle Burgundervine ville folgelig indgaa til den

lavere Sats.

»Maconnais» og »Beaujolais» (fra Saone & Loire). 5 Prover, samtlige under

14 pCt., nemlig fra lO.si—13.os pCt.

Yins des Cotes du Rhöne. 6 Prover, hvoraf fra 11.29—13.77 pCt., den

6te Prove holdt 14.52 pCt.

Dept du Gård. 3 Prover, respektive 12.6 til 13.os og lo.«7 pCt., den sidste

er betegnet som en ren Undtagelse.

Hérault. 21 Prover, hvoraf 13 under 12 pCt., 17 under 13 pCt., 20 under

14 pCt. og 1 over 14 (15.67) pCt.

Pyrenées. 4 Prover, hvoraf 2 over 14 (16.07) pCt.

Det er saaledes kun undtagelsesvis, åt Styrken af enkelte franske Middelhavsvine

overstige 14 pCt., og der vil, naar denne Gramdse opstilles, derför vistnok

saa godt som aldrig blive Tale om ved Toldbehandlingen åt undersoge Styrken

af de franske Vine, der ville indgaa til den lavere Sats, saa meget mere som

nogen Indforsel af de stmrke Middelhavsvine neppe finder Sted her til Landet.

Naar Gramdsen ssettes ved 14 pCt antager man for de svagere Vine åt kunne

heholde den nu bestemte Told, skjont den er betydelig lavere end den ved Traktaten

stipulerede Maximumstold for Brsendevin af denne Styrke (21.1 0re pr.

Kilo). Por de steerkere Vine (over 14 til 21 pCt.) kan man derimod ikke tilraade

åt seette Tolden lavere end for Brående vin af 21 pCt.s Styrke — for Tiden ca.

32 0re pr. Kilogram. I England er Tolden for de shorkere Vine som ovenanfort

2 sh. 6 d. pr. Gallon = ca. 50 0re pr. Kilo. Da man imidlertid ikke ganske kan

bortse fra Muligheden af, åt den indenlandske Brsendevinsafgift kan undergaa

Forhoielse, burde Toldsatsen for de stserkere Vine helst ikke fas t sed t tes til et vist

Antal 0re pr Kilo, men derimod bestemmes åt skulle, vsere lig Tolden af Broendevin

af 21 pCt. Styrke. 0nskeligst vilde det vsere om de stserkere Vine, der ikke

have Interesse for Frankrig, ganske kunde udgaa af Traktaten.

Det franske Förslag om åt nedssette Vintolden til ca. 7 0re finder Departementet

uantageligt selv för de svagere Vine; hvorvidt man for disse Sidste

kunde indromme en mindre Nedssettelse i den gjseldende Sats, maatte formentlig

bero paa om man til Gjengjseld kunde opnaa tilsvarende Fordele.

För Vin paa Flasker er Tolden ifolge Traktaten 6 Skill. pr. Pot = 20.72

0re pr. Liter (ca. 20 frs. pr. Hektoliter). Fra fransk Side forlanges, åt Tolden

ssettes ens for Vin paa Flasker og paa Fad, medens der nu er en Forskjel åt ca.

25 pCt. Departementet antager, åt man liden vsesentlige Betsenkeligheder kan

imodekomme dette Forlangende, livis man derved kan opnaa en tilsvarende Imodekommenhed

fra fransk Side, forsaavidt angaar Grsendsen mellern de svagere og

staerkere Vine samt Tolden for disse sidste. Da imidlertid Tolden for Vin paa

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Koncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Fad maa fastssettes efter Vsegt (Kilo), men for Vin paa Flasker efter Volum

(Liter), vilde det dog vsere önskelig! åt bibeholde en ubetydelig Forskjel mellem

begge Satser, saaledes åt Tolden for Vin paa Flasker for den svagere Vin ssettes

1 0re og for den stserkere 2 0re hoiere end naar Varen indfores paa Fad- For

mousserende Vine antages derhos en särskilt hoiere Told åt burde begjseres.

Indforselen har i Gjennemsnit för 1871—1880 udgjort aarlig:

Vin paa Fustager ................................................................ ca. 1533000 Kilogram

» » Flasker .................................................................. » 140000 Liter

med et Toldbelob af respektive 255000 Kröner og 29000 Kröner.

5. B r sen de vin.

Ifolge Traktatens Artikel 7 er Surtaxen for Brsendevin paa Fustager —

Rum og Arak undtagne —• bestétnt til 15 frs. pr. Hektoliter eller 10,8 0re pr.

Liter ren Alkohol. Denne Surtax forlanges nedsat uden nsermere Specifikation.

Departementet skal bemserke, att ved Indforsel af Brsendevin til Frankrig

betales der efter den nye tarif général No. 313 en Told af 30 frs. pr. Hektoliter

ren Alkohol i Tillseg til den indre Afgift (»non compris les taxes intérieures»)

og efter den endnu gjseldende tarif conventionel 15 frs. pr. Hektoliter ren

Alkohol. Det maa derhos erindres, åt Surtaxens Sats ingenlunde betegner en

Beskyttelse for den indenlandske Tilvirkning, idet denne paa Grund af Beskatningen

er underkastet Byrder og. Ulemper, der ikke finde sit Udtryk i selve Produktionsafgiftens

Skattesats. I nogen Tid af Aaret er saaledes Tilvirkningen

forbudt, og i den Tid, hvori den er tilladt, kan den kun foregaa under offentlig

Kontrol, der ikke kan Andet end virke hasmmende paa Bedriften. Og medens

Importoren af udenlandsk Brsendevin ved att tage Varer paa privat Transitoplag

kan erholde ubegrsendset Kredit paa Tolden indtil Varen afssettes, maa Produktionsafgiften

erlsegges inden en i Lovgivningen bestemt Frist fra Tilvirkningsdagen.

Man finder derför åt maatte tilraade, åt der fra norsk Side forlanges

uforandret Bibeholdelse af det for Tiden stedfindende Forhold. Forovrigt henvises

til Storthingsforhandlingerne for 1874, Storthings-Proposition No. 6, hvor

der Pag. 16—20 er indtaget en Udtalelse angaaende de hidhorende Forholde fra

en Kommission af Sagkyndige.

6. Silkevarer.

Den traktatmsessige Told er folgende:

L.-No. 401, Floiel etc.............................................................. 1 Kilo Kr. 3.47

» 402, Siikefios etc...................................................... 1 > » 2.33,b.

» 403, »Andre Varer», Helsilkevarer .......................'' .......... 1 » » 3.47.

Halvsilkevarer.................................... 1 » » 2.33,8.

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Eongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 2.

Possementmagerarbeide — 1. af Silke alene som Silkevarer.

L.-No. 371- — 2. af Silke i Förbindelse med andre Materialier 1 Kilo Kr. 2.33,s

Disse Satser begjaeres nedsatte til det Halve.

Indforselen har udgjort i Gjennemsnit fra 1871—1880 af L.-Ko. 401 og 403

ca. 9400 Kilogram og af L.-Ko. 402, 404 og 371 ca. 16,900 Kilogram med et Toldbelob

af respektive ca. 33000 og 39000 Kr., tillsammen ca. 72000 Kr. En Kedssottelse

til det Halve vilde saaledes medfore en Afgång i Intrader stor ca. 36000

Kröner.

I frs. pr. 100 Kilo er Traktatens Satser for Helsilke- og Halvsilkevarer ved

Indforsel til| Korge respektive 484 frs. og 325 frs. og til Sverige 488 frs. og 325

frs. Den franske tarif general indeholder under Ko. 407, 388 og 403 blandt Andet

felgende Satser (pr. 100 Kilo):

Baand af Silke alene eller i Förbindelse med andre Spindestoffe:

af Floiel ............................................................................... .................... Frs- 620

» andre .......................................................................................... * 496

Toier af Silke i Förbindelse med andre Spindestoffe, naar Silken er

overveiende......................................................................... * ^72

Toier af Bomuld og Silke, naar Bomulden er overveiende .................. » 372

Toier af Uld og Silke, naar Ulden er overveiende................................. » 297

Ligeoverfor disse Satser i den franske Tarif synes den fremsatte Begjrering

om Kedssettelse af Traktatens Satser (respektive 484 frs. og 325 frs.) ikke berettiget.

Hvorvidt der overbovedet bor kunne blive Tale om nogen Kedsarttelse

i de gjaddende Silkesatser, maa formentlig bero paa om derved maatte kunne

opnaaes vsesentlige Fordele i andre Betninger.

7. Papir.

For »papier pour tentures» forlanges Tolden bestemt til 8 frs. pr. 100 Kilo

— 5 3/ 0re pr. Kilo. Det er imidlertid ikke Departementet ganske klart, hvilken

Vare der her haves for 0ie. I den gjseldende Traktat er nemlig for Indforsel

til Korge bestemt en Told af 26 frs. pr. 100 Kilo for de under L.-Ko. 354 indgaaende

Artikler, Tapeter, Lysbilleder, Visitkort m. m., og i Traktatens franske

Text er Tapeter oversat med »papier pour tentures», men dette samme Udtryk er

i Traktatens Tarif for Indforsel til Sverige benyttet for åt betegne »Tapetpapir»,

der sammen med Tryk- och Trackpapir er ansat til en Told af 13 frs. pr. 100

Kilo (ca. 9 0re pr. Kilo), medens der för Papirstapeter (»Tentures de papier»),

Visitkort m. m. er fastsat den samme Told som ovennsevnt for Korge, nemlig 26

frs. I den svenske Tarif er for Tiden opfort:

Papper:

tapet- ................................

Papperstapeter och border

1 Kilo 9 0re

1 » 19 »

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 2.

I vor Tarif er opfert under Papir:

L.-N:o. 354. Tapeter, Lysbilleder, Broder-, Strikke- og Hekle
og

lignende Monster etc. etc.......................................... 1 Kilo lo 0re

(den traktatmaessige Sats er som anfört ca. 19 0re).

Departementet antager, åt der bor erhverves noiere Oplysning om hvilken

Yare, der ved den forlangte Nedsaettelse er havt for 0ie.

8. Hand sker (Tarif L.-No. 415).

er i den gjseldende Tarif ansat til den traktatmaessige Told Kr. 2.33 0re pr. Kilo

— frs. 325 pr. 100 Kilo; denne Sats begjaeres nedsat til 200 frs. eller Kr. 1.44

pr. Kilo.

Indforselen bär i Gjennemsnit for 1871—1880 udgjort 3675 Kilo, bvoraf fra

Sverige 613, de evrige ca. 3000 Kilo bar givet en Toldindtaegt af ca. 7000 Kr.

Den begjaerede Nedsaettelse vilde medfore et Tab i Intrader, stort ca. 2700 Kr.

I den franske Tarif er Tolden for Handsker opfort saaledes (L.-No. 424):

af Lamrae- eller Kalveskind, »simplement cousus» ........ 1 Frs.

og »piqués».......................................................... 1 » 50 C.

af Gjede- eller Kiddeskind, »simplement cousus» ........... 2 »

»piqués» ................................................................ 2 » 50 » pr. Dusin.

Importen af franske Handsker ber til Landet bestaar bovedsagelig af Gjedeskindshansker,

der er opgivet åt bave folgende Vacgt pr. Dusin:

Herrehandsker, tynde, med 1 Knåp..................................................... 344 Gram

» » » 2 » 453 »

» tykke, » 1 ? 516 »

Damebandsker med 2 Knapper ............................................................ 219 *

» » 4 » 312 »

» » 6 >; 375 »

» 8 » 453 »

Man antager gjennemsnitlig att kunne regne ca. 3 Dusin Par Handsker pr.

Kilo; Tarifkommissionen regner 32 Par Herrehandsker og 40 Par Damehandsker.

Den nugjacldende traktatmaessige Told, frs. 325, svarer altsaa omtrent till frs. 1.08

C. pr. Dusin og er saaledes meget lavere end den franske Told.

Departementet ser ingen Grund til åt indgaa paa nogen Nedsaettelse i den

nugjcddende Sats, som tvertimod af Tarifkommissionen enstemmig er anbefalet

forboiet til 4 Kr. pr. Kilo, kfr. Indstillingen Pag. 221.

9. Ulire.

L.-No. 496. Sammensatte Ubrvaerker uden Kasser svarer nu overensstemmende

med Traktaten Kr. 2,33., pr Kilo (frs. 325 pr. 100 Kilo), hvilken Sats

forlanges nedsat till det Halve.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 45

Indforselen har i Gjennemsnit for 1871—1880 udgjort aarligt 825 Kilo med

en Toldindtegt af ca. 1900 Kröner. Departementet finder ingen vaesentlig Beteenkelighed

ved åt anbefale, åt man her indgaar paa en Nedsasttelse, hvis Storrelse

kunde bero paa de Indrommelser, der fra fransk Side maatte tilbydes som

Gjengjseld.

10. Kunstige Blomster, kfr. ovenfor Ko. 1 Fjser til Pynt.

11. Por Artikler af poleret Staal er antydet 0nske om Kedssettelse af den

gjaeldende Told. Exempelvis er ngovnt Fingerboller, Staalperler, Staalknapper,

Chatelainer.

De anforte Gjenstande indgaar i den norske Tarif under felgen de forskjelli ge

Poster:

L.-No. 293. Fingerboller og Syringe (ogsaa forede med andet Metal end

Jern), Fvrstaal. Korketrfekkere, andre Knive og Gader end de ovenfor anforte,

Saxe (polerede), Laase, Lysesaxe, Sporer, Skoiter, Kaarder og Sabler med eller

liden Skede samt Klinger til deslige Vaaben 1 Kilo 35 0re (kfr. L.-Ko. 308).

L.-No. 278. Perler af andet Metal end Guld, Solv og Aluminium 1 Kilo

Kr. 1.16.

L.-No. 182. Knapper: 2. andre (end overtrukne og overspundne) samt

Knappeformer iberegnet Ysogten af Papir, Pap, iEsker o. desl. 1 Kilo 35 0re,

L.-No. 266. Bijouterivarer af uasdle Metaller i eller uden Förbindelse med

andre Materialier, saasom Armbaand, Brystnaale, Kjaeder, Kors, Binge, Signeter,

Spacnder o. desl. med Indbegreb af Aisker, Futeraler, Papir eller lignende nsormeste

Emballage 1 Kilo 80 0re.

Departementet kan ikke anse det önskelig! åt udsondre den Del af disse

Artikler, der ere af Staal, fra deres nuhavende Plads for åt opfore dem som et

eget L.-Ko. med en fselles Told. Da imidlertid denne Fordring fra fransk Side

i ethvert Fald först maatte noiere specificeres, tror man for Tiden åt kunne indskrsenke

sig til i denne Anledning åt fremhseve 0nskeligheden af åt lidet vigtige

Artikler komme til åt udgaa af Traktaten.

Sluttelig tillader man sig, forsaavidt angaar den af Tarifkommissionen af

1879 anbefalede Forhoielse af visse Traktatsatser, åt henvise til Kommissionens

Indstilling, Oversigten Alternativ B Pag. 294 — 297 og de specielle Motiver ved

vedkommende Lobe-Numere, samt til de almindelige Motiver Pag. LVU, hvor

der blandt Andet yttres: »Kommissionen lsegger selvfolgelig Ysegt paa, åt de under

sidstnaevnte Forudseetning foreslaaede Toldforhoielser under Forhandlingerne med

Frankrige om en ny og forandret Traktat fastholdes saa långt som muligt, og

altsaa ikke opgives, medmindre andre og större eller tilsvarende Fordele derved

kunne opnaaes.»

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Da Udenrigsministeren har yttret, åt det er af Vigtighed, åt Underhandlingerne

gjenoptages snarest muligt og i ethvert hald ikke senere end omkring

Midten af denne Maaned, har Departementet troet åt burde liden Ophold indgaa

med mervserende underdanigste Föredrag.

Med Hensyn til de paa Bane bragte Fordringer vedkommende de norske

Toldsatser skal man henvise til den i Finantsdepartementets ovenomhandlede

Skrivelse af 3die September afgifne Udtalelse, som ikke fortiden giver Anledning

til nogen Bemserkning fra dette Departements Side. Som det vil sees, er Finansdepartementet

gaaet ud fra, åt Sporgsmaalet om hvorvidt og i hvilken Grad man

fra norsk Side bor imodekomme de fra fransk Side ndtalte Begjaeringer om Neds

lättelse i den nugjseldende norske Toldtarif ikke endelig kan besvares, forinden

man erfarer hvilke Fordele derved kan ventes opnaaet for de norske Inteiessei i

Frankrig. Angaaende de Paastande, som i saa Henseende fra norsk Side bor

fastholdes, er det ovenfor forklaret,'' åt Odenrigsministeren efter naadigst Bemyndigelse

forelobig har opstillet endel Hovedpunkter, som ere gjengivne i hans

ovenfor citerede Skrivelse af 12te Juli sidstleden og ere fremforte af Deres Majestsets

Befuldmsegtigede under det i Paris afholdte förste Mode angaaende Traktaten,

idet de ere angivne som Hovedtrsekkene af de Förslag, som den Befuldmajgtigede

senere vil have åt fremlsegge.

Til disse Hovedpunkter skal Departementet her knytte endel Bemsekninger

om hvad der efter dets Mening for Norges Vedkommende vsesenlig bor soges

opnaaet under Forhandlingerne, idet man antagelig, naar der bliver Anledning til

åt veie Opoffrelser og Fordele mod hverandre, vil have nsermere åt udtale sig

om, hvorvidt Afslag i disse Krav bor finde Sted eller andre Fordringer opstilles.

Hvad först angaar Skibsfarten, har Udenrigsministeren anfört, åt den bor

tilsikkres de Fordele, som den for Tiden paa Grund af Traktat eller fransk Lovgivning

nyder. Skibsfartens Tarv var, som bekjendt, Hovedoiemedet med Afslutningen

af de niigjaeldende Traktater, og med Hensyn til den Betydning, som

samme har havt for vor Skibsfart paa Frankrige, tillader man sig åt henvise til

dette Departements underdanigste Föredrag af 7de Marts d. A. (Sth. Prop. No. 51)

om Virkningerne af Traktaten Pag. 3 —10 og Pag. 13 fl, hvori er givet en fremstilling

af de hidrorende Dele af den franske Sofartslovgivning for Traktaten og

senere, samt af Udviklingen af Norges Skibsfart paa Frankrig i samme Tidsrum.

Af denne Fremstilling fremgaar, åt det navnlig er Ophaevelsen af de for bestaaende

differentielle Toldpaalseg og Skibsafgifter, der har be virket den stedfundne Udvikling

af denne Skibsfart. Hvilken Betydning det vilde have för vor Skibsfart

paa Frankrig, om en ny Traktat med dette Band ikke skulde blive afsluttet, ei

omhandlet bland Andet i det nsevnte Föredrag Pag. 10, hvor det er oplyst, åt

Tonnageafgiften og surt axe de puvillon i Frankrig ere afskaflede ved Lov og saaledes

ikke ätter kunne blive indforte liden ved ny Lov. Hvorvidt en saadan

Förändring i den franske Lovgivning vilde finde Sted og blive gjort gjaddende

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

ligeoverfor norske Fartoier, naar Traktaten ikke lsengere derför var til Hinder,

kan naturligvis ikke vides, men anfores dog paa det nsevnte Sted i Föredraget åt

vsere mindre sandsynligt for Tonnageafgiftens Vedkommende efter åt der i Frankriger

tilstaaet franske Fartoier Statsprsemier. Ogsaa med Hensyn til nogle andre Skibsafgifter,

saasom den saakaldte drott- de quai og drott de péage, hvilke dog ere af

ringere Betydning, ere fremmede Nationers Farteier formentlig ved Lov ligestillede

med franske. Derimod stiller Forholdet sig anderledes, forsaavidt angaar Lodsafgift

och Mseglerkurtage. Herom skal Departementet henvise til det nsevnte

Föredrag af 7de Marts d. A. nsevnte Sted og her tilfoie Folgende:

Ifolge Dekret af 12te December 1806 fastsaettes Lodsafgiften i Frankrige ved

Reglementer, der udarbeides af Marineadministrationen og Handelstribunalerne,

og hvis endelige Yedtagelse er forbeholdt Begjeringen. Ifolge et Departementet

meddelt Uddrag af et saadant for et enkelt Distrikt gjseldende Eeglement indeholdes

i samme udtrykkelig Bestemmelse om, åt fremmede Skibe, der ikke ere

assimilerede med franske, skulle betale 50 pCt. Tillseg til de for andre Fartoier

fastsatte Lodsafgifter. Departementet har endnu icke kunnet erholde fuld Oplysning

om, hvorvidt en tilsvarende Bestemmelse indeholdes i samtlige de udfserdigede

Reglementer. Under Forudsmtning heraf maa man imidler-tid antage, åt den hoiere

Lodsafgift vil rarnme vore Fartoier, naar disse i Mangel af Traktat ikke lsengere

ere priviligerede.

Paa lignende Maade antages Sägen åt stille sig med Hensyn til Mseglerkurtagen,

der efter hvad Departementet har bragt i Erfaring, fastssettes for hvert

enkelt Sted af Handelskamrene med Regjeringens Approbation, hvorhos der er

oplyst åt gjselde en almindelig Bestemmelse om 50 pCt. Tillseg for fremmede

Fartoier.

Med Hensyn til de to sidstnsevnte Skibsafgifters Betydning skal man henvise

til Departementets ovenfor gjengivne Skrivelse til Finansdepartementet af 2den

August d. A., hvorefter 50 pCt.s Paalseg til samme for en enkelt fransk Havns

Vedkommende, for et fra Amerika med Stykgods kommende Fartoi, er beregnet

åt ville udgjore omtrent 20 pCt. af de samlede Havneomkostninger eller for et

Fartoi paa 400 Tons frs. 305.60 c.

Efter det saaledes Oplyste kan det neppe vsere Tvivl om, åt vor Skibsfart

paa Frankrig, angaaende hvis liidtilvserende Betydning man henviser til det

nsevnte Föredrag Pag. 22—25, i Mangel af Traktat ikke alene vilde savne den

Tryghed, som traktatmsessigt Krav paa priviligeret Behandling medforer, men

ogsaa umiddelbart blive ugunstigere stillet end for Nservserende er Tilfseldet, og

det synes derför åt vsere al Opfordring til, hvis det uden uforholdsmsessige Opoffrelser

kan ske, åt soge gjennem ny Traktat åt sikkre vore Skibe Bibeholdelsen

af den priviligerede Behandling, som de nu nyde, saa meget heller som den omhandlede

franske Prsemielov vistnok maa antages åt ville gjore det vanskeligere

for Fartoierne åt konkurrere med de franske, saa åt de, om de tillige skulde blive

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

ilagte differentielle Afgifter, maatte befrygtes åt blive udestsengte fra det franske

Marked. Det er i det sidstnsevnte Föredrag af 7de Marts 1881 (pag 14 og fl.)

forklaret, livilke Fordele der nu tilkommer vore Fartoier i Frankrige dels i Henhold

til den nugjeeldende Traktat, dels i Henhold til den senere franske Lovgivning

og de efter samme afsluttede Traktater med andre Lande. Det bor nu soges

opnaaet, åt der ved udtrykkelige Bestemmelser i en ny Traktat tilsikkres vore

Fartoier de samme Fordele, altsaa vsesentlig Fritagelse for surtaxe de pavillon og

Tonnageafgift samt Ligestillelse med franske Fartoier i Henseende til Skibsafgiften

-— alt saavel i den direkte som i den indirekte Taxt.

Det kan ber gjentages hvad der er udtalt af Udenrigsministeren i Protokollen

af lste Juli — åt idet Handelstraktaten er opsagt, gjeelder Opsigelsen ogsaa

Sofartstraktaten, saasom det i denne er bestemt, åt den förbliver gjseldende

ligesaa laenge som den samme Dag afsluttede Handelstraktat (§ 15).

Hvad dernsest angaar det af Udenrigsministeren under Ho. 2 omhandlede

Punkt vedkommende Hedsrettelse i Indforselstolden i Frankrig for et begrsonset

Antal svenske og norske Produkter, skal Departementet bemasrke Folgende:

For Träd astens Vedkommende gjselder Forhoielsen i den franske Tarif vaasentlig

hovlede og ploiede Bord (»planches et frises ou lames de parquet rabotées,

rainées et (ou) bouvetées»), der for Tiden indgaa toldfrie, men efter den nye

Tarif skulle svare 1 frs. pr 100 Kilo, samt »andre Arbeider af Tree», der i

Stedet for den nugjaoldende Told 10 pCt. af Veerdien efter Tarifen skulle svare

7 frs. pr. 100 Kilo. Hvad Hovlelasten angäar, har Departementet ovenfor

med Benyttelse af Sagkyndiges Udtalelser forklaret, hvilken Virkning denne

Förändring maatte antages åt ville faa for vor Hxport til Frankrig, og for den

anden Posts Vedkommende tillader man sig åt henvise til de sammesteds omhandlede

Skrivelser fra de forenede Bi gers Generalkonsul i Havre af 13de og

17de Mai d. A. (trykt i vedlagte Storthingsdokument Ho. 90 for 1881). Da Departementet

derhos i sit oftnmvnte Föredrag om Virkningerne af Traktaten (Pag.

11 — 12, 18—22, 25 27 og 33) har paavist Frankrigs Betydning som Marked for

vor Trcelast og navnlig den hovlede Last, finder man lier åt kunne indskrsenke

sig til åt fremliolde Sporgsmaalet om Toldbehandlingen i Frankrig af den bearbeidede

Trähäst og navnlig den hovlede Last som et af dem, der fortrinsvis bor

haves for 0ie under de paagaaende Traktatforhandlinger. Efter de fremkomne

Oplysninger maa det antages, åt selv en betydelig reduceret Indforselstold vil

virke hsemmende paa Indforselen fra Horge af hovlet Last.

Med Hensyn til Tolden paa Fisk skal Departementet tilläde sig åt henvise

til den ovenfor indtagne Skrivelse fra Borskomiteen i Bergen af 5te August, hvori

fremhseves 0nskeligheden af åt soge opnaaet en Indforselstold i Frankrig af 10

frs. pr. 100 Kilo, saavel for Kliplisk som for Torfisk, samt en forholdsvis

Hedsfettelse for den saakaldte Baafisk »morue verte». Skulde det paa denne Maade

lykkes åt skaffe vore Fiskevarer Indgang paa det store Marked, som Frankrig

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kon fil. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

med Tiden maatte forudsaettes åt kunne blive, vilde derved en betydelig Fordel

veere opnaaet, og det behover ingen Begrundelse, åt det for Norges Vedkommende

vil vaere af storste Yigtighed under Underhandlingerne åt have Opmserksomheden

henvendt paa dette Punkt. I Förbindelse hermed skal man ogsaa henlede Opmaerksomheden

paa, hvad der i den naevnte Skrivelse fra Borskomiteen i Bergen

er anfört om Tolden paa Sild.

Blandt de ovrige artikler, der har vseret Gjenstand for Indforsel fra Norge

til Frankrig, er der for flere af de vigtigere (kfr. Departementets Föredrag om

Yirkningeme af Traktaten Pag. 27—28) ikke i den nye franske Toldtarif skeet

nogen Toldforhoielse. Under Henvisning til den f''orn»vnte Skrivelse fra de

forenede Rigers Generalkonsul i Havre åt 13de Mai d. A. (Sth. Dokument

No. 90), hvormed folger en Fortegnelse over de vigtigste norske Artikler, der for

Tiden indfores til Frankrig, med Tilfoielse saavel af den Toldsats, der gjaelder

efter Traktaterne, som den i den nye tarif general bestemte Sats, skal Departementet

her nsevne enkelte Artikler, for hvilke Tolden er forhoiet, men som vistnok

hidtil kun i ringe Udstrsekning have vferet udforte fra Norge til Frankrig.

Hermetislce Madvarer. Indforsel fra Norge til Frankrig i 1879 2510 Kasser

af Yferdi Kr. 4500.

For Kjod i Daaser er Tolden forhoiet fra frs. 4.60 til frs. X pr.

100 Kilo.

Vildt. Indforsel 1879, 1702 Kilo af Vserdi Kr. 2400. Er efter Traktaten

toldfri, men svarer efter den nye Tarif frs. 20 pr. 100 Kilo.

Sm0r. Indforsel 1879, 130 Kilo til Vserdi 200 (1877 Vserdi 3100 Kr.). For

saltet Smor er Tolden forhoiet fra frs. 2.50 til frs. Ii) pr. 100 Kilo.

Öl. Indforsel i 1879, 36125 later til Yferdi Kr. 16600. Tolden er forhoiet

fra frs. 5.75 til frs, 7.75 pr Hektoliter.

Tagpap. Indforsel i 1879, 94,650 Kilo til Yferdi Kr. 22,700. Tolden er forhoiet

fra frs. 8 til frs. 11.

I Förbindelse hermed kan bemserkes, åt Tolden paa Papir, hvoraf hidtil

Intet er indfort fra Norge til Frankrig, men hvilken Artikel med Tiden muligens

kan antages åt ville faa nogen Betydning, i den nye Tarif er hoiere end efter

tarif conventionel.

Under samme Punkt (2) er omhandlet, åt de franske Produkter og Tilvirkninger,

med Hensyn til hvilke det bliver Sporgsmaal om, åt de forenede Rigel''

skulle binde sin Toldlovgivning, bor soges begrsendsede til et Faatal af de mest

betydelige. Under Tilslutning hertil skal Departementet, idet man henviser til

hvad der i Slutningen af den forciterede Skrivelse fra Finantsdepartementet af

3die September d. A. er anfört angaaende den af Toldkommissionen anbefalede

Forhoielse af visse Traktatsatser, specielt fremhseve 0nskeligheden af åt faa flere

af disse Artikler, hvoraf Indforselen fra Frankrig er ubetydelig, udslettede af

Traktaten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Som No. 3 af Fordringerne fra vor Side liar Udenrigsministern opstillet

Begjaering om Ophsevelse eller ialdfald om Nedssettelse af den Tillaegsafgift, som

ved indirekte Indforsel til Frankrige ifolge den nye almindelige Tarif kan ramme

svenske og norske Produkter. Af det fornaevnte Storthingsdokument No. 90,

Pag. 6, fremgaar, åt denne Tillaegsafgift (saakaldet surtaxe cVorigine), bl. A. er

paalagt folgende Artikler:

Skind og Pelsvaerk, uforarbeidet, 3 frs. pr. 100 Kilo; Harpix, ikke exotisk,

1 frs. pr. 100 do.; Traevarer, almindelige, 1 frs. pr. 100 do.

Hvad saerlig angaar Traevarer er det ovenfor under Behandlingen af Tolden

paa Traelast anfört, åt store Partier hovlede Bord indfores fra Norge til Frankrig

gjennem Belgien, hvilken Import, uanseet Indforselstolden, antages åt ville standses

ved den foreslaade surtaxe cVorigine.

No. 4 i de af Udenrigsministeren opstillede Fordringer giver ikke Anledning

til nogen Bemaerkning fra Departementets Side.

Med Hensyn til No. 5 skal man tilläde sig åt gjenkalde i Erindringen, åt

der, som omhandlet i Departementets underdanigste Föredrag af 24de Juni d. A.,

af sidste Storthing under 13de Juni sistleden vedtoges en Anmodning til Regjeringen

om åt drage Omsorg for, åt der blev aabnet Storthinget Adgang til åt

udtale sig om en eventuel ny Traktat, forinden en saadan saettes i Kraft.

I Henhold til Foranforte, der af Statsraadets evrige Medlemmer i det Yaesaentlige

tiltraedes,

indstilles underdanigst:

Åt Gjenpart af naervaerende ixnderdanigste Föredrag angaaende

Underhandlingerne om Afsluttelse af ny Handelsog

S ofarts traktat med Frankrige naadigst befales tilstillet

Ministeren for de udenrigske Anliggender.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

51

6.

Utdrag af protokollet öfver ulrikesdepartementsärenden hållet

inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd

å Stockholms slott den 16 september 1881.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

H ans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Eichert,

Themptander,

Nissen.

Efter gemensam beredning med cheferna för civil- och finansdepartementen

föredrog Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena frågan om utfärdande

af instruktioner för Kongl. Maj:ts fullmäktig vid underhandlingen om ny

handels- och sjöfartstraktat med Frankrike.

Herr Ministern anförde:

»Het första förberedande sammanträdet mellan Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig

och de för Sverige och Norge utsedde särskilde kommissarierna samt de personer,

som erhållit franska Kegeringens uppdrag att underhandla om den nya handelsoch

sjöfartstraktaten, hölls den 1 nästl. augusti i Paris.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kong!. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 2.

Från fransk sida framställdes dervid erbjudande af den mest gynnade nations

behandling i afseende å införseln af svenska och norska produkter till Frankrike,

men till vederlag härför fordrades nedsättning eller jemkning i åtskilliga af

de i Sverige och Norge nu gällande tullsatserna, nämligen för plymer, spritad

fjäder, inlagd fisk. socker, vin, bränvin, väfnader, band och snörmakeriarbeten af

hel- och halfsiden, papperstapeter, handskar, delar af ur, konstgjorda blommor

samt arbeten af poleradt stål. Sedan dessa fordringar blifvit Kong!. Norska Regeringen

delgifna, har Regeringen den 8 innev. månad efter föredragning af departementet

för det inre afgifvit underdånigt betänkande i ämnet. Från svensk sida

hafva yttranden afgifvits dels på chefens för civildepartementet föranstaltande

utaf kommerskollegium dels på chefens för finansdepartementet anmodan utaf

tullkomitén.»

Sedan Herr Ministern derefter redogjort för hufvudsakliga innehållet af omförmälda

betänkande och yttranden, anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet

Themptander följande:

»Sedan finansdepartementet erhållit del af de förslag, som under de nu inledda

underhandlingarna mellan de Förenade Rikena och Frankrike blifvit från

fransk sida gjorda i syfte att till förmån för varuinförseln från Frankrike hit till

riket erhålla ändring i vissa bestämmelser uti den svenska tulltaxan, anmodade

jag tullkomitén, att öfver nämnda förslag afgifva yttrande; och har i anledning

deraf komitén numera med sådant yttrande inkommit. Innan jag för Eders

Kong]. Maj:t redogör för de i nyssberörda afseende från fransk sida gjorda förslag

samt tullkomiténs deröfver afgifna betänkande, torde det tillåtas mig att

få i några hufvuddrag angifva, hvilka kraf från svensk sida måste uppställas till

förmån för vår export till Frankrike samt till betryggande af den svenska handelsflottans

intressen i franska hamnar. Det kan nemligen endast vara under

förutsättning att afsevärda fördelar i dessa fall kunna åt vårt land betingas, som

en traktats afslutande synes böra ifrågakomma, då ju vilkoren derför alltid komma

att blifva nedsatta tullafgifter här i landet för åtskilliga artiklar, hvilka väl

lämpa sig för en högre tullbeskattning och å hvilka Riksdagen ock dels redan

höjt, dels otvifvelaktigt skulle ytterligare höja tullafgifterna, så snart dessa kunde,

oberoende af en fransk handelstraktat, regleras. Att nu i stället, såsom från

fransk sida fordras, ytterligare nedsätta tullafgifterna på dessa artiklar eller åtminstone

en del åt dem, strider så väsentligt mot de grundsatser Riksdagen enligt

dess vid flera tillfällen uttalade mening önskar tillämpade vid tullbeskattningen

af artiklar, som kunna hänföras till lyx- eller öfverflödsvaror, att, om ett dylikt

medgifvande göres, det måste vara förestafvadt af omsorgen att tillgodose för

vårt land synnerligen vigtiga ekonomiska intressen. Och till dessa lärer obestridligen

få räknas en gynnad och för längre tid betryggad afsättning på den franska

marknaden för våra vigtiga exportartiklar, trä och jern, samt en tryggad ställning

för vår sjöfart i franska hamnar.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kong!. Majtts Nåd. Proposition N:o 2.

Hvad först angår artikeln jern och stål, äro visserligen tullsatserna derå i

den nya franska »tarif général» i allmänhet nedsatta till samma belopp som enligt

den ännu gällande handelstraktaten äro bestämda, och vårt jern skulle således,

derest en ny traktat icke komme till stånd, icke vid utförsel till Frankrike försättas

i annan ställning än för närvarande, men gifvet är å andra sidan, att, derest öfverhufvud

några handelstraktater blifva afslutade med Frankrike, nedsättning i de

genom »tarif général» bestämda jerntullar kommer att af Frankrike medgifvas, och

fördelen af samma nedsättning måste vi då vara angelägna att genom en traktat

tillförsäkra oss för vår jernutförsel till Frankrike. Då emellertid England och

Belgien i fråga om jerntullen hafva vigtiga intressen att bevaka vid sina traktatsförhandlingar

med Frankrike, lärer Sverige icke kunna påräkna att beträffande

denna artikel kunna utverka annat eller mera än hvad som af Frankrike beviljas

nämnda makter. För den händelse emellertid underhandlingarne mellan de

Förenade Rikena och Frankrike skulle komma att bedrifvas hastigare än att de

svenske underhandlarne finge tillfälle att i fråga om jerntullen hänföra sig till

hvad vid de andra traktatsförhandlingarne förekommer, torde yrkande böra från

svensk sida framställas om nedsättning af tullen å tackjern från 2 fr. till 1 fr.

25 c. och — hvad som är af hufvudsakligaste vigt — å stångjern från 6 fr. till 3

fr. samt derefter lämpad nedsättning å öfriga under rubrikerna jern och stål förekommande

varuslag, hvilkas tullbeskattning sammanfaller med eller står i visst

förhållande till stångjernstullen.

Bland dessa varuslag är det emellertid ett, som i vår utförsel till Frankrike

intager ett mera betydande rum och med afseende hvarå jemväl den franska

tulltaxans redaktion tarfvar en väsentlig förändring för att den svenska utförseln

skall hemta något gagn af en tullnedsättning. Härmed afser jag den rubrik, som

i »tarif général» heter »fer brut en massiaux ou prismes, contenant encore des

scories», hvarvid är fogad en not, som bestämmer, att den för ifrågavarande artikel

stadgade tull skall gälla endast derest slagghalten uppgår till 6 procent eller

derutöfver. De artiklar, här afses, äro hos oss kända under namnen smältstycken

och råstänger och hafva ännu icke undergått den ytterligare förädling, genom

vallning, som utmärker stångjernet; men sådana artiklar, som från oss utföras,

hålla vida mindre slagg än i den franska tariffen förutsättes för att dylik vara

skall få draga lägre tull än stångjern. Derföre måste det för Sverige vara af

synnerlig vigt — och i detta afseende antager jag, att Sverige eger ett alldeles

specifikt intresse, som icke i samma mån gör sig gällande hos England och Belgien

— att få bestämmelsen om slaggprocenten i den franska tariffen ändrad, och

då dertill kommer, att en undersökning rörande slagghalten är förenad med betydliga

svårigheter och att, efter hvad jag inhemtat, tekniken icke ens känner

någon fullt tillförlitlig metod för att utröna slaggprocenten, synes mig den ändring,

som från Sveriges sida måste påyrkas, böra gå ut derpå, att hela anmärkningen

bortfaller och att i rubriken endast uttryckes, att detta jern skall inne
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

hålla slagg eller icke hafva undergått vallning. Derjemte hör rubriken affattas

så, att den gäller allt dylikt jern, oberoende af dess form, så att de i handeln

vanligen förekommande uträckta smältstyckena eller råstänger äfven inbegripas i

rubriken, hvilket med dess nuvarande lydelse synes tvifvelaktigt. En så beskaffad

ändring i denna rubrik, som jag bär föreslagit, och en dermed förbunden nedsättning

i den för denna artikel stadgade tullsats af 4 fr. 50 c. till 75 procent af

en blifvande nedsatt stångjernstull skulle för vår jernindustri vara af ganska stor

vigt, efter hvad jag erfarit af såväl exportörer och industriidkare som teknici på

detta område.

Ofvergår jag härefter till artikeln trä, så äro de sågade trävarorna, bvilka

naturligtvis utgöra den förnämsta delen af vår träexport, tullfria enligt den nya

franska tariffen. Deremot äro hyflade golfplankor, som i ganska betydande qvantiteter

skeppas till Frankrike och för närvarande dit ingå utan tull, i den nya

tariffen belagda med 1 fr. per 100 kilogram. Det bör naturligtvis vara en så mycket.

angelägnare omsorg för Sverige att söka få denna tullsats borttagen och den

nu faktiskt existerande tullfriheten fortfarande tillämpad, som denna tullsats är

så hög, att den minst sagdt väl motsvarar hela kostnaden för den förädling, som

innefattas i hyflingen, och dessutom i syftet af hela den tullpolitik, som skulle

gå ut på de gamla handelsfördragens ersättande med nya sådana mellan Frankrike

och andra makter, väl får antagas ingå, att icke en vigtig importartikel skulle

under den nya traktaten komma i en sämre ställning på den franska marknaden

än under den hittills varande regimen. Skulle emellertid ett fullkomligt frånträdande

af den nu stadgade tullp-ligtigheten icke kunna af Frankrike medgifvasj

måste väl Sverige för att icke uppoffra fördelarne i öfrigt af en traktat underkasta

sig en tull, men längre än till 25 procent af den nya tullsatsen anser jag mig icke

för närvarande böra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t lemnar de svenska ombuden

bemyndigande att acceptera en tullsats å denna artikel. En annan betungande

tullförhöjning skulle vidare genom den nya tariffen inträda för träarbeten, andra

slag, der tullen skulle utgöra i stället för 10 procent af värdet såsom för närvarande

icke mindre än 7 fr. pr 100 kilogram. Den i utveckling stadda inhemska

industri, som bedrifves vid våra snickerifabriker och som genom den nuvarande

tyska tullagstiftningen blifvit utestängd från den tyska marknaden, skulle med

nyssnämnda tullsats icke heller kunna förskaffa sig någon afsättning inom Frankrike,

och en nedsättning deri till ungefär 4 fr. eller 4 fr. 25 c. torde vara nödvändig

för att icke den specifika tullen skall utgöra en förböjning af den nuvarande

värdetullen. I sammanhang med artikeln trä tillåter jag mig ock erinra, att tjära,

som utföres till Frankrike i icke obetydliga qvantiteter och nu är der tullfri,

men i den nya tariffen blifvit åsatt en tull af 2 fr. pr 100 kilogram, med skäl

synes böra bibehållas vid den nuvarande tullfriheten, hvilken, om det från fransk

sida påkallas, kan inskränkas till träkolstjära, som är det slag af denna vara,

Sverige exporterar.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Då svenska Regeringen vid antagandet af inbjudningen till öppnande af nya

traktatsförhandlingar uttalat såsom önskvärdt, att antalet af de artiklar, hvilkas

tullbeskattning bär i landet skulle fixeras genom traktatbestämmelser, blefve inskränkt

till ett fåtal, synes svenska Regeringen oek å sin sida icke böra ifrågasätta

någon ändring i de genom »tarif général» bestämda tullsatser för andra artiklar

än som i vår utförsel till Frankrike spela en mera betydande rol, helst vi

genom klausulen om behandling såsom den mest gynnade nation alltid komma i

åtnjutande af de tullnedsättningar och förmoner, som betingas af andra länder

vid traktaters afslutande mellan dem och Frankrike. Dock anser jag, att—utöfver

hvad som för Sverige alltid blir hufvudsaken i detta fall eller jern- och träutförselns

tillgodoseende — exporten af papper till Frankrike eger en icke alldeles

oväsentlig betydelse för vår pappersindustri, och att denna utförsel skulle i ganska

stor mån främjas genom en nedsättning af de i »tarif général» stadgade höga

tullsatser, som för vissa gröfre slag, såsom papp, tapetpapper och omslagspapper,

der tullen är 11 fr. pr 100 kilogram, uppgår i många fall till 25 procent och derutöfver

af varuvärdet. En nedsättning med 50 procent i dessa tullsatser synes

mig derföre böra såsom en fordran å svensk sida uppställas. Kan en tullnedsättning

för tändstickor under nuvarande monopolsystem i Frankrike utverkas, är naturligtvis

ett försök i sådan rigtning påkalladt af den svenska tändsticksindustriens

omfattning och erkända betydelse på verldsmarknaden.

Hvad angår sjöfarten, torde de yrkanden, som till dess förmån böra göras,

kunna inskränkas till att svenska fartyg i franska hamnar vid såväl direkt som

indirekt fart tillförsäkras att åtnjuta samma förmåner som för närvarande i fråga

om umgälder vare sig till staten eller till kommuner och offentliga institutioner

m. m., såsom hamnafgifter, lotspenningar och mäklarecourtage».

Statsrådet Themptander redogjorde härefter för de vid underhandlingarnes

öppnande från fransk sida framstälda fordringar, berörande svenska tulltaxan,

samt för innehållet af tullkomiténs betänkande, och yttrade derefter vidare:

»På den utsträckning, hvari åt vår export till Frankrike och vår sjöfart i dess

hamnar kunna i de afseenden jag ofvan antydt beredas väsentliga fördelar, måste

naturligtvis komma att bero, i hvad mån Sverige kan tillmötesgå de från fransk

sida uppstälda anspråk på nedsättningar i svenska tulltaxan, och något definitivt

yttrande om de tullsatser, som här äro i fråga, bör derföre efter mitt förmenande)

åtminstone beträffande vissa artiklar, icke för närvarande afgifvas. Hvad emellertid

först angår den af Frankrike önskade likformighet i tullsatserna för Sverige

och Korge, så lärer det vara obehöfligt att för den med tull-lagstiftningen i de

Förenade Rikena mera hemmastadde påpeka, hvilka bestämda hinder i åtskilliga

fall förefinnas att åstadkomma en dylik likformighet i anseende till dels de väsentligen

olika beskattningssystem, som tillämpas i dessa båda länder, och dels

ländernas skiljaktiga industriella förhållanden. Att för de Förenade Rikena

sjelfva en dylik likformighet skulle vara önskvärd och att det bör ''utgöra en all
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

varlig uppgift för lagstiftningen i båda rikena att, i den mån framtida förhållanden

det medgifva, arbeta för ett allt större närmande till detta mål, är visserligen

min lifliga öfvertygelse, men att det för Frankrikes handel på de Förenade

Rikena skulle vara af någon egentlig betydelse, att en sådan likformighet vinnes,

inser jag icke, och en likformighet beträffande de få artiklar, hvilka nu skulle

blifva föremål för traktatbestämmelser, torde, såvidt Frankrike angår, neppeligen

hafva annat gagn än bidraga till ett förenkladt redaktionsarbete vid traktatens

affattande. Jag är ock förvissad, att de Förenade Rikenas ombud vid underhandlingarne

icke lära underlåta att söka få likformigheten tillämpad i alla de fall,

der någon afsevärd skiljaktighet i sak icke förefinnes.

Bland de särskilda artiklarne lärer till en början i fråga om spritacl fjäder

och delar af ur någon som helst betänklighet icke möta för antagande af de från

fransk sida gjorda yrkanden, endast med iakttagande för den senare artikeln att

den svenska tullen synes hellre böra bestämmas till 1 kr. än till 90 öre och nedsättning

således ske från 250 francs till 139 francs pr 100 kilo; lärande det i allmänhet

böra utgöra ett sträfvande hos de svenska underhandlarne att vid fixerandet

af tullbeloppen i franskt mynt mindre göra afseende vid obeqvämare siffror i

traktatstariffen än dervid, att motsvarande siffror i svenskt mynt blifva lätthandterliga

vid tillämpningen.

Fink, inlagd, lärer, såsom tullkomitén erinrat, rätteligen böra åsättas samma tull

som konserver, och då konservtullen i nu gällande traktat är bestämd till 52 fr. pr

100 kilo och giltiga skäl förefinnas att icke derutöfver höja tullsatserna å denna

artikel, äfven om den ej hädanefter skulle blifva föremål för traktatsbestämmelsej

synes en nedsättning i fisktullen från 83 fr. 33 c. till 52 fr. böra medgifvas.

Beträffande artiklarne plymer och konstgjorda blommor bör af de svenske

ombuden framhållas, att utgångspunkten för dessa, liksom för åtskilliga andra af

de nu ifrågavarande artiklarne icke får vara den nu gällande traktaten, utan de

tullförhöjningar, svenska Riksdagen år 1880 beslöt under förutsättning af trakttatens

tilländalöpande, likasom att de genom förra traktaten skedda nedsättningar

i tullsatserna för dessa artiklar voro anmärkningsvärdt stora, hvarför allt tulik omiténs

betänkande fullständigt redogör. Ett bibehållande af den nuvarande tullsatsen

är derföre i och för sig ett ganska långt sträckt medgifvande till förmån för den

franska exporten, men som vigöra af det skäl, att vi i fråga om vissa exportartiklar

såsom hyflade trävaror och tjära fordra, att icke en återgång i Frankrike sker från

status quo. Då emellertid Frankrike antagligen lägger stor vigt på en ytterligare

tullnedsättning å de ifrågavarande artiklarne plymer och blommor, och den deraf

föranledda uppoffringen för statskassan icke blir synnerligen afsevärd, torde, om

sådant kan underlätta en för oss gynsam traktats afslutande, den äskade nedsättningen

icke böra förvägras.

Mot den yrkade nedsättningen af tullen å handskar gälla samma skäl, som

nyss anförts i fråga om plymer och blommor, hvartill dessutom kommer tillvaron

af eu icke obetydlig inhemsk industri, som sysselsätter sig med handskfabrikation.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Det torde derföre icke böra ifrågakomma att bär frångå den nu bestämda tullsatsen

ocb endast om ett synnerligt tillmötesgående från fransk sida skulle påkalla

ett sådant från vår eller de franska underbandlarne lägga bestämd vigt på

utverkande af någon nedsättning i denna tull, kan jag förorda en sådan.

Under förutsättning att de franska ombuden med »papier de tenture» &{$,&papperstapeter,

ocb att en nedsättning i tullen derå skulle betinga en nedsättning i den uti

Frankrike stadgade införselstullen för papper och papp, har tullkomiténs flertal ansett

den af Frankrike äskade nedsättning af tullen å papperstapeter kunna medgifvas, ocb

hemställer äfven jag, att Eders Kongl. Maj:t må lemna ett dylikt medgifvande till

vederlag för de förmåner, som må kunna betingas åt vår pappersindustri.

I fråga om arbeten af poleradt stål får jag hänvisa till den af tullkomitén

lemnade utredning, hvaraf framgår att för närvarande annat yttrande rörande den

artikeln icke från svensk sida påkallas än att lemna de franska underhandlarne

kännedom om gällande tullsats derå. *

Beträffande artiklarne socker samt väfnader, iand och snörmakeriarbeten af

siden och halfsiden finner jag mig på de af tullkomitén anförda skäl, hvartill må

i fråga om det senare slaget af artiklar läggas de i Frankrike gällande höga

tullsatser, icke kunna förorda någon nedsättning i nuvarande tullsatser eller surtaxe

å socker; kunnande deremot någon betänklighet icke möta att i den nya

traktaten bibehålla artikeln 8 i nu gällande traktat, enligt hvilken surtaxen å

raffineradt socker icke får öfverstiga viss procent af råsockertullen äfven med

nedsättning, om så skulle fordras, af detta procentbelopp till 42 %, hvilken siffra

i allt fall är något högre än som angifves af förhållandet mellan de nu gällande

tullsatserna å råsocker och raffinad.

Det återstår nu att afgifva yttrande om artiklarne vin samt bränvin, sprit

och likör, hvilka antagligen komma att få en afgörande betydelse för frågan om

en ny traktats afslutande.

I fråga om artikeln vin är det onekligt, att, såsom tullkomitén erinrat, synnerligen

stora betänkligheter möta för beviljande af en ytterligare tullnedsättning.

Varans egenskap att väl lämpa sig för en högre finanstull, den beskattning, som

hos oss är lagd på bränvinet, den bestämda benägenhet Riksdagen uttalat för en

förhöjd vintull samt den icke obetydliga minskning i tullinkomst, som kan antagas

åtminstone till en början blifva en följd af tullens nedsättning, utgöra talande

skäl mot en sådan åtgärd. Men å andra sidan torde hänsyn böra tagas dertill,

att bland de artiklar, för hvilka Frankrike är intresseradt att genom traktater

förskaffa sig en lättad afsättning, vinet intager en högst framstående plats, och

vill Sverige bereda sig några vigtiga förmåner genom en traktat, så lärer annan

utväg icke finnas än att köpa dem genom några medgifvanden icke blott för artiklar,

hvilkas införselsqvantiteter, såsom förhållandet är med flera af förut

nämnda, inskränka sig till rena obetydligheter, utan äfven för någon så beskaffad

artikel, der importen kan anses representera ett mera afsevärdt sifferbelopp. Det

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

gäller följaktligen i fråga om den tullnedsättning, man vill medgifva å denna artikel,

ännu mera än för öfriga artiklar, att mot densamma väga de fördelar man

kan genom traktaten betinga sig; och dermed har jag oek tillräckligt antydt, hvarföre

jag anser det icke för närvarande vara möjligt att definitivt bestämma, huru

långt ett medgifvande i detta fall bör sträcka sig, men jag har också dermed gifvit

tillkänna en uppfattning af frågan, som temligen nära sammanfaller med

åsigterna hos den minoritet inom tullkomitén, hvilken tillstyrkt en viss nedsättning

af vintullen hellre än att äfventyra de genom traktaten åsyftade fördelar.

Med denna minoritet instämmer jag ock deri, att, om Frankrike oeftergifligen

fordrar likställighet emellan tullafgifterna för vin på fät och för vin på buteljer,

denna fordran bör af Sverige medgifvas. Under förutsättning att Frankrike ej

önskar genom traktaten få tullen reglerad för andra viner än som äro af en lägre

alkoholhalt och att vi således få fria händer att beskatta de starkare vinerna, är

det naturligtvis för oss af intresse att få gränsen för de i traktaten afsedda vinerna

satt till en så låg alkoholhalt som möjligt, men antager jag, att Frankrike svårligen

kan komma att medgifva en så låg gräns, som i Norska Regeringens betänkande

ifrågasattes eller 14 procent alkoholhalt. Deremot lärer väl utsigt förefinnas

att alkoholhalten skulle kunna sättas till 15 eller åtminstone l(i procent,

och äfven dermed är en icke obetydlig vinst beredd med hänsyn till tillfället att

få högre beskatta alla de viner, som falla öfver denna gräns. En särskild tilläggstull

med 25 procent för mousserande vin på buteljer inom den blifvande gränsen

vore naturligtvis ock önskvärd, men torde ej böra göras till ett oeftergifligt vilkor.

I fråga om sjelfva tullsatsen för de svaga vinerna torde, såsom jag redan nämnt,

dess bestämmande icke för närvarande böra ega rum, utan de svenska underhandlarne,

med åberopande af den tullförhöjning Riksdagen redan beslutat för

alla slag af vin, framhålla, att ett bibehållande af den nuvarande vintullen redan

är ett väsentligt medgifvande och, om man tillika låter det buteljerade vinet ingå

för samma tull som vin på fat, innefattar en ganska betydlig tullnedsättning för

det förra eller från 29 fr. till 23 fr.

I fråga om bränvin och sprit synes meningen icke vara att från fransk sida

framställa något yrkande om bibehållande af den skillnad, som i den nuvarande

traktaten göres till förmån för franskt drufbränvin vid direkt sjöväga införsel

från Frankrike, och för Sverige kan det icke annat än vara önskvärdt, att ur vår

tulltaxa försvinner bestämmelsen om den lindrigare tullbeskattningen af nämnda

vara i jemförelse med andra slag af bränvin och sprit, helst den undantagsställning

nuvarande traktat inrymmer åt bränvin af vindrufvor, af fransk tillverkning,

icke rättfärdigas af den verkliga beskaffenheten af den vara, som på senare åren

förekommit i handeln och dragit fördelen af den lägre tullsatsen. Klart är emellertid,

att, när det s. k. franska drufbränvinet skulle komma att i tullbeskattningsväg

likställas med annat bränvin, Frankrike måste vara angeläget att, såsom ock

skett, yrka nedsättning i den surtaxe, hvarmed bränvin i allmänhet är belagdt

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

vid införsel hit till riket. Denna surtaxe utgör 50 öre pr kanna, och såvidt densamma

är afsedd att utgöra skydd för den inhemska bränvinstillverkningen, lärer

icke kunna bestridas, att densamma är obehöfligt hög. Detta framgår äfven af

jemförelsen med Norge, der den allmänna bränvinssurtaxen ej är högre än den

enligt traktaten för franskt drufbränvin bestämda. Tager man vidare i betraktande

den bränvinsutförsel, som på senaste tiden egt rum och hvilken ådagalägger,

att vår bränvinstillverkning, ehuru underkastad åtskilliga inskränkningar och

hämmande band, likväl är mäktig att på utländsk marknad uthärda täflan med

andra länders spritvaror, så torde det vara klar, att en måttlig nedsättning på den

nuvarande surtaxen eller skyddstullen icke skulle för den inhemska spritindustrien

medföra någon som helst olägenhet, utan den inhemska varan i allt fall

helt och hållet beherrska den inhemska marknaden, såsom hittills regeln varit.

Det är af dessa skäl jag anser mig kunna i underdånighet förorda surtaxens nedsättning

till 30 öre pr kanna af den nu gällande surtaxen på bränvin och sprit,

utom för arrak och rum. I gengäld deremot bör dock en motsvarande nedsättning

i den franska sprittullen af de svenske ombuden påyrkas. I likörtullen bör

på de skäl tullkomitén anfört någon nedsättning icke ifrågakomma.»

Herr Ministern för utrikes ärendena yttrade derefter:

»Med stöd af hvad dels chefen för finansdepartementet nu anfört dels Kongl.

norska Regeringen i sitt betänkande framhållit, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t måtte bemyndiga mig att i instruktionerna till hr envoyén

Sibbern intaga följande bestämmelser.

För de Förenade Rikenas del begäres af Frankrike:

likställighet i franska hamnar för svenska och norska fartyg med inhemska 1

fråga om de af sjöfarten utgående umgälder till staten, kommuner eller korporationer

m. m., såsom tonnageafgifter (lastpenningar), hamnumgälder, lotspenningar,

mäklare- och tolk-courtage o. s. v.;

bibehållande af den nu gällande tullfriheten å hyflade furubräder till golf

(N:o 528, 2 i franska generaltariffen), hvarunder böra inbegripas lådämnen;

nedsättning i tullen å träarbeten andra slag (N:o 530 i franska generaltariffen)

från 7 fr. till 4 eller åtminstone 4 fr. 25 c.;

utbrytning ur rubriken »drilles» (N:o 155) af trämassa för att under särskild

rubrik tillförsäkras tullfrihet;

begäran om enahanda förmån för artikeln tändstickor (N:o 573) från den tid,

nu gällande monopol å tändsticksförsäljningen i Frankrike kan komma att upphöra,

samt för tjära (N:o 105), i likhet med hvad nu eger rum;

för tackjern (N:o 187) begäres nedsättning från 2 till 1 fr. 25 c.; för

stångjern (N:o 189) från 6 till 3 fr., äfvensom en derefter lämpad nedsättning å

öfriga under rubrikerna jern och stål förekommande varuslag, hvilkas tullbeskattning

sammanfaller med eller står i visst förhållande till stångjernstullen;

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

för smältstycken och råstänger af jern (N:o 188) begäres en nedsättning af

den högst tillåtna slagghaltsprocenten eller — om detta icke kan uppnås — en

sådan ändring af rubriken, att varan oberoende af slaggbalt och form, endast behöfver

vara ovälld för att undgå den högre tullafgift, som drabbar stångjern;

för klippfisk (JST:o 45) begäres en tullsats af 10 fr. samt för råfisk en något

lägre tullsats, hvarjemte för sill begäres det tillägg i tariffbestämmelsen, att tullafgiften

ej må beräknas för emballage, lake och salt;

i afseende å papper bör begäras en nedsättning från 11 till 6 fr. för gröfre

slag (N:o 409, 2);

för bränvin och sprit (Nio 313) begäres en nedsättning i surtaxen.

I afseende å åtskilliga andra artiklar, såsom Öl (N:o 310), smör (N:o 36),

ost (dST:o 35) samt hermetiska matvaror bör yrkande om nedsättning för närvarande

anstå, i afvaktan å det resultat, hvartill andra makters framställningar i

sådan syftning kunna leda.

Slutligen bör yrkas afskaffande af den i franska generaltariffens tabell D.

stadgade surtaxe vid indirekt införsel, så vidt den drabbar varor, som utgöra

föremål för export från de Förenade Rikena till Frankrike öfver annat land.

Hvad dernäst vidkommer de förmoner, som i de Förenade Rikena kunna

medgifvas Frankrike och särskildt det tillmötesgående, som kan utlofvas de från

fransk sida uppställda särskilda fordringar, så torde Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig

bemyndigas,

att tillförsäkra Frankrikes flagga likställighet med den inhemska i svenska

och norska hamnar samt i allt hvad som rörer handel och sjöfart i öfrigt utlofva

Frankrike den mest gynnade främmande nations behandling i de Förenade Rikena,

likväl med undantag för de förmoner, som kunna komma att beviljas Danmark.

I afseende å den af franska Regeringen önskade likformigheten i tullsatser

för begge de Förenade Rikena, bör en sådan ställas i utsigt endast i fråga om de

artiklar, för hvilka nedsättningar nu blifvit begärda och i den mån afsevärda

svårigheter för dess genomförande icke möta.

Hvad de särskilda artiklarne beträffar, torde för närvarande följande medgifvanden

kunna utlofvas:

pr 100 kilo.

för spritad fjäder, den begärda nedsättningen till..................... 27 fr. eller 20 kr.

» delar af ur, den begärda nedsättningen afrundad till ...... 139 » » 100 »

» fisk, inlagd, derest rubriken''inskränkes att omfatta ansjovis,

sardeller och tonfisk i hermetiska lådor, och tullen beräknas

pr brutto kan någon eftergift ega rum.

» plymer och konstgjorda blommor, den begärda nedsättnin
-

gen till...................................................................................

300 »

» 216

» handskar, en för båda rikena likformig tullsats af............

» papperstapeter, för Sveriges del den begärda nedsättningen

325 »

» 233

till ........................................................................................

18 »

» 13

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

I afseende å vin bör något vidare medgifvande icke göras än att för vin på

buteljer utlofvas samma tullsats som för vin på fat, närmare bestämd till 23 fr.

eller 16 kr. 50 öre per hektoliter, dock med tillägg af en särskild tull på buteljer

af 1 öre stycket samt med den inskränkning att vinets alkoholhalt icke får öfverstiga

15 proc. För mousserande vin begäres frihet att bestämma en något högre

tullsats.

Den begärda nedsättningen af surtaxen för bränvin vid införsel till Sverige

kan icke medgifvas i vidare mån än från 50 öre till 30 öre per kanna.

Nedsättningarne i surtaxen å socker samt i tullen å hel- och halfsiden af
böjas.

Frankrike har till utgångspunkt för sina fordringar valt de vid 1865 års

traktat fogade tariffer. Sjelft lärer det emellertid icke underlåta att i sina medgifvanden

åberopa bestämmelserna i 1881 års generaltariff, som redan den 8

nästk. november kan träda i kraft gent emot de främmande länder, med hvilka

underhandlingar om nya traktater icke ledt till resultat och icke heller lemna

goda utsigter till framgång. Denna ojemnhet kan lätt medföra en ogynnsam verkan

på underhandlingens gång. Det är derför angeläget, att Eders Kongl. Maj:ts

fullmäktig ålägges framhålla, till den kraft det kan hafva, de af 1880 års riksdag

beslutade alternativa tullsatser för vissa franska importartiklar samt det för innevarande

års Storthing framlagda komitéförslag rörande tulltariffen.

Den förestående revisionen af tulltaxan såväl i Sverige som i Norge gör det

i hög grad önskvärdt, att så få artiklar som möjligt genom traktaten bindas vid

bestämda tullsatser. Detta torde derför böra af Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig

så vidt möjligt iakttagas.

Enär en underhandling sådan som den nu förestående icke kan föras utan

en viss frihet för den som skall närmast leda densamma, får jag hemställa, att

Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig måtte erhålla del af de för Eders Kongl. Maj:t

nu föredragna betänkanden och yttranden äfvensom af chefens för finansdepartementet

anförande till protokollet, för att derutur hemta ledning vid besvarande

af de franske underhandlarnes möjliga invändningar och ytterligare fordringar.

Slutligen, enär den för underhandlingens fullföljande temligen knappt tillmätta

tiden sannolikt kommer att medföra behofvet af skyndsamt afgifna svar på

inkommande förfrågningar, särskildt i anledning af de nya förslag, som från fransk

sida ännu torde vara att förvänta, får jag i underdånighet anhålla om bemyndigande

för mig att, efter samråd med vederbörande svenske departementschefer

och Kongl. Norska Kegeringen, i enlighet med andan i de instruktioner som Eders

Kongl. Maj:t nu eller framdeles vid ärendets förnyade föredragning kan finna för

godt fastställa, lemna Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig de ytterligare föreskrifter,

hvilka kunna finnas påkallade.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kongl. Maj:ts Nåd. .Proposition N:o 2.

Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda föreslagit

och hemstält och deruti svenska och norska statsrådets

ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen till alla

delar gilla och bifalla.

Ex protocollo

Aug. Gyldenstolpe.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

63

7.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende hållet inför Hans

Maj:t Konungen i sammansatt norskt och svenskt

statsråd å Christiania slott den 18 oktober 1881.

N ärvar ande:

Hans Excellens Herr Statsministern Selmer,

Hans Excellens Herr Statsministern Kierulf,

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochscijild,

Statsråden: Helliesen,

Voöt,

JOHANSEN,

Holmboe,

Hissen,

Munthe,

Jensen,

ScHWEIGAARD Och

Themptander.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Enligt telegrafiska meddelanden från Kongl. Maj:ts minister i Paris hade

sammanträden mellan Kongl. Maj:ts fullmäktig och kommissarier vid underhandlingarne

om en ny handels- och sjöfartstraktat samt Frankrikes kommissarier

egt rum den 11, 12 och 14 innevarande månad.

Det hade derunder visat sig, att Frankrike afslagit den yrkade tullfriheten

på hyllade bräder, och endast beviljat en nedsättning i den genom »tarif général»

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

härför bestämda tullsats, 1 fr. pr 100 kilogram, till 75 c.; att nedsättning i

tullen för träarbeten beviljats från 7 till 6 fr. samt i tullen å omslagspapper från

11 till 8 fr.; att nedsättning i tullen å klippfisk, stockfisk och sill samt i det

bestämda maximum af slagghalt för smältstycken likaledes blifvit afböjd; att

Frankrike deremot yrkat vidhållande af status quo i fråga om tullen å franskt

drufbränvin infördt till Sverige, förnyat yrkande om nedsättning af tullen å

sidenvaror såväl i Sverige som i Norge, begärt en större nedsättning i tullsatserna

å handskar och papperstapeter än den de Förenade Rikenas fullmäktig varit

bemyndigad att medgifva, samt slutligen uttryckt önskan om en nedsättning af

tullen å linneväfnader i Sverige. Dessutom hade yrkande blifvit framstäldt om

en gynsammare behandling af franske handelsresande än den som nu egde rum

i Sverige, varande dock härutinnan ingenting med bestämdhet formuleradt.

De Förenade Rikenas fullmäktig och kommissarier hade i sina meddelanden

till Herr Ministern tillstyrkt, att afseende måtte fästas å Frankrikes önskningar

i ändamål att dermed dels betrygga förlängningen på tre månader af de nu gällande,

men redan den 8 nästkommande november utlöpande traktaterna, dels

underlätta ett snart afslutande af den nya traktaten, hvilket antagligen skulle

medföra vigtiga fördelar i afseende å upphäfvande eller åtminstone nedsättning

af den s. k. surtaxe d’entrepöt och inskränkning till ett fåtal af de artiklar, som

genom den nya traktaten skulle bindas vid bestämda tullsatser.

1 afseende å frågan om förlängningen af nu gällande traktater upplyste

Herr Ministern, att franske utrikesministern till svar å den genom hr envoyén

Sibbern den 28 september derom gjorda framställning i officiel note den 3 innevarande

oktober tillkännagifvit, att före frågans afgörande öfverläggningarne om

den nya traktaten borde hafva återtagits, så att resultatet af underhandlingen

kunde förutses.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, hemstälde Herr Ministern, det

Kongl. Maj:t nu täcktes fatta beslut om utfärdande af nya instruktioner för Kongl.

Maj:ts fullmäktig.

På anmodan af Hans Maj:t Konungen yttrade chefen för norska inredepartementet,

statsrådet Vogt derefter i underdånighet, att han med fäst afseende

å innehållet af franske utrikesministerns note af den 3 innevarande månad och de

fyra telegrammen från Kongl. Maj:ts minister i Paris af den 12, 14 och 15 dennes

funne sig böra tillstyrka, att man, under förutsättning att Storthingets samtycke

blefve förbehållet, så att den nya traktaten icke skulle träda i kraft innan

sådant samtycke gifvits, och att trygghet för sjöfarten vunnes derigenom att de

norska fartygen på grund af traktat tillförsäkrades samma behandling i franska

hamnar som franska fartyg, således de förmåner som de Förenade Rikenas sjöfart

nu åtnjöte i Frankrike, icke borde förkasta den grundval till underhandlingar,

som nu förelåge.

opaginerad Kontrollera mot PDF

65

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Hvad detaljerna beträffade, borde enligt hans förmening yrkande göras

om ytterligare nedsättning -— till 40 c. per 100 kilogram — i tullen, vid införsel

till Frankrike, å hyflade bräder (»planches et frises ou lames de parquet

rabotées, rainées et (ou) bouvetées»), med hvilka, efter hvad från fransk sida föreslagits,

lådämnen blefve likstälda. Statsrådet anmärkte derjemte, att det vore i

hög grad önskvärdt att en ytterligare nedsättning i tullen å »autres ouvrages en

bois», innefattande dörrar, fenster m. m. kunde ernås. Frågan om den i den nya

franska tulltariffen faststälda »surtaxe d’entrepot» antoge han vara lernnad öppen.

I afseende å frågan om handelsresande antoges samma regel böra gälla för båda

de Förenade Rikena d. v. s. att Norge borde i detta afseende icke vara underkastadt

annan inskränkning än Sverige. Trämassa borde uppföras särskildt som

tullfri. Det vore förutsatt, att antalet af traktatens tariffsatser för införsel till

Norge inskränktes till det minsta möjliga.

Chefen för norska finans- och tulldepartementet, statsrådet Helliesen yttrade

derpå i underdånighet, att de nu från fransk sida begärda nedsättningar i

vissa tullsatser för franska varor vid införsel till Norge, för så vidt de ginge

längre än hvad genom förut gifna instruktioner blifvit medgifvet, blott till en

mindre del vore af någon betydelse för den norska industrien, och att de heller

icke ur finansiel synpunkt vore af någon öfvervägande vigt. Ehuruväl man helst

borde undvika att gå in på de här omförmälda nedsättningarne, särskildt så vidt

de rörde ett i sig sjelf så lämpligt beskattningsföremål som sidenvaror, eller varor

som, om ock i ringa grad, vore föremål för en inhemsk industri, hvilken

torde hafva svårt att täfla med utlandet, såsom handskar och tapeter, så torde

likväl för Norges del hänsyn till dessa förhållanden icke böra tillmätas den vigt,

att de skulle träda hindrande i vägen för afslutandet af en traktat, såvida detta

mål kunde uppnås på vilkor som för öfrigt funnes antagliga.

I dessa anföranden instämde norska statsrådets öfriga ledamöter.

Chefen för svenska finansdepartementet, statsrådet Themptander yttrade

derefter:

»I det yttrande mig nu åligger att i underdånighet afgifva i anledning af de

inkomna telegrafiska meddelandena från de Förenade Rikenas ombud vid traktatförhandlingarue

med Frankrike, torde jag endast behöfva beröra de punkter, rörande

hvilka jag icke kan tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att antaga de från fransk sida

gjorda förslag.

Härvid möter först artikeln »hyflade bräder» eller »planches et frises ou lames

de parquet», beträffande hvilken jag finner den af Frankrike medgifna nedsättningen

fullkomligt otillfredsställande och hemställer, lika med vederbörande

Norske föredragande, att Eders Kongl. Maj:t må fordra en ytterligare nedsättning

till 40 centimer. Likaså instämmer jag i förslaget, att en lägre tullsats än 6 fr.

må utverkas för artikeln »autres ouvrages en bois»; och torde denna nedsättning

böra göras åtminstone till 5 fr.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

66 Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

Den af Frankrike beviljade nedsättningen i stångjemstullen motsvarar visserligen

icke hvad som från svensk sida från början framstälts såsom fordran, men

då vi hafva att för denna artikel påräkna åtnjutande af samma förmån, England

är i tillfälle att utverka sig af Frankrike, lärer något vidare yrkande i denna

punkt icke erfordras. Deremot är Frankrikes vägran att göra någon modifikation

i bestämmelsen rörande smältstycken till icke oväsentlig olägenhet för vår jernindustri,

och i hopp att kunna utverka åt oss den fördelen, att våra smältstycken

skulle kunna införas i Frankrike för den för »massiaux» stadgade tullen, vare sig

detta mål vunnes genom ändring af slagghaltsprocenten för denna artikel eller

genom stångjernstullens nedbringande till likhet med hvad för smältstycken är

stadgadt, tvekar jag icke att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att ingå på förslaget

om nedsättning af tullen å helsiden enligt Frankrikes yrkande med 20 procent.

En längre gående nedsättning i tullen på papperstapeter, än Eders Kongl.

Maj:t förut medgifvit, måste jag deremot på det bestämdaste afstyrka.

Att åter bevilja en nedsättning med högst 10 procent i nu gällande tull å

linneväfnader, kan icke möta någon afsevärd betänklighet.

Med hänsyn till den utlofvade nya verksamma kontrollen rörande fransk

drufsprit, finner jag bibehållandet af status quo i fråga om konjakstullen icke

skäligen kunna förvägras.

I fråga om nedsättning i bevillningsafgiften för utländske handelsresande

torde jag ej behöfva erinra derom, att lagstiftningen derom helt och hållet faller

inom Riksdagens befogenhet; och någon som helst bestämmelse om denna afgift

synes mig icke böra i sjelfva traktaten inflyta. Skulle Frankrike emellertid nu,

liksom vid förra traktatens afslutande, önska ett särskildt förklarande, att Eders

Kongl. Maj:t skulle till Riksdagen aflåta framställning om någon nedsättning i

denna bevillningsafgift, kan jag ej finna något hinder möta för ett sådant nådigt

förklarande, under förutsättning att saken ställes så, att traktatens öde göres oberoende

af den utgång, frågan om denna afgift vid Riksdagen erhåller.»

I detta yttrande instämde Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse.

Herr Ministern för utrikes ärendena anförde derefter vidare:

»Instämmande äfven jag med Chefen för svenska finansdepartementet samt

med åberopande af hvad cheferna för norska departementet för det inre och

norska finans- och tulldepartementet yttrat, hemställer jag i underdånighet om

bemyndigande att i enlighet dermed få utfärda nya instruktioner för hr envoyén

Sibbern.

Dessa böra, enligt min uppfattning, innehålla de medgifvanden, hvilka det

sammansatta statsrådets samtlige ledamöter funnit sig oförhindrade att tillstyrka,

dock icke ovilkorliga, så vidt nedsättning i tullsatsen å helsiden beträffar, samt

yrkanden om nedsättningar utöfver hvad Frankrike hittills medgifvit i afseende å

hyflade trävaror, träarbeten andra slag samt högsta tillåtna slagghalten i smältstycken.

Frågan om handelsresandes beskattning anser jag deremot, innan mera

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 2. 07

fullständiga skriftliga rapporter från hr Sibbern ingått, icke föreligga så utredd,

att någon- instruktion utöfver hvad chefen för svenska finansdepartementet antydt

skulle kunna meddelas. Jag utgår emellertid från den förutsättning, att i denna

fråga skall genom den nya traktaten åt Norge försäkras samma rätt som för Sverige

måste påyrkas.

Sedan samtlige norske och svenske statsrädsledamöter

instämt i den af Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda

gjorda hemställan, behagade Hans Maj:t Konungen densamma

i nåder gilla och bifalla.

In fidern

Lehmann.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

8.

Protokoll öfver utrilcesdepartementsärende, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms

slott den ''24 oktober 1881.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochsciiild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierule,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Nissen,

Jensen.

Efter gemensam beredning med cheferne för civil- och finansdepartementen

föredrog Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena följande ärende,

anförande dervid:

Sedan jemlikt Eders Kongl. Maj:ts i sammansatt norskt och svenskt statsråd i

Kristiania den 18 innevarande månad fattade nådiga beslut nya instruktioner blifvit

meddelade de Förenade Rikenas fullmäktig vid underhandlingarna om ny handelsoch

sjöfartstraktat med Frankrike har ett nytt sammanträde hållits i Paris den 20

dennes. De franska underhandlarne gjorde dervid några ytterligare medgifvanden

i afseende å träarbeten, andra slag, samt å högsta tillåtna slagghalten af smältstycken.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kongl. Maj:fs Nåd. Proposition N:o 2.

Det sistnämnda medgifvandet kan dock ej anses vara tillfredsställande. Nedsättning

i tullen å hyflade bräder under den hittills beviljade men af de Förenade

Dikenas ombud för otillräcklig ansedda, kunde nu icke ernås. Emellertid yrkades

af de franske underhandlarne såsom oeftergiflig! vilkor för en prorogation af de

uppsagda traktaterne, att den nya traktaten skall tillförsäkra Frankrike 20 % nedsättning

i de inom de Förenade Dikena nu gällande tullsatser å helsidenväfnader

samt bibehållandet af status quo i afseende å drufbränvin vid införsel till Sverige.

Kongl. Norska Regeringen har i underdånigt betänkande den 22 innevarande

månad tillstyrkt bifall till förstnämnda vilkor.

Enär för underhandlingarnes gynnsamma utveckling någon tids rådrum torde

vara af nöden och förlängningen på tre månader af nu gällande traktater, —

redan i och för sig särdeles önskvärd, — för sådant ändamål är oundgängligen

behöflig, tvekar jag icke att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att bifalla de för en

förlängning af Frankrike uppstälda vilkoren, och hemställer i underdånighet att

hr envoyén Sibbern må bemyndigas dels att å Eders Kongl. Maj:ts vägnar

antaga de för en förlängning af nu med Frankrike gällande handels- och sjöfartstraktater

uppställda vilkoren, dels att med franske utrikesministern underteckna

en deklaration om sådan förlängning på tre månader, räknade från den 8 instundande

november.

Till denna hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

jemlikt svenska och norska statsrådets enhälliga tillstyrkande

lemna nådigt bifall.

In fidem

A. Cronhielm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

9.

Utdrag af protokollet öfver ininisteriella ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen ä Stockholms slott den 6 december

1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Uochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf.

Under erinran hurusom Kongl. Maj:t dels den 1 sistlidne juli i sammansatt

svenskt och norskt statsråd behagat förordna Sin minister hos Franska Republiken,

hr Sibbern till de Förenade Rikenas fullmäktig vid underhandlingarne om afslutande

af ny handelstraktat med Frankrike, dels ock samma dag i norskt statsråd

utsett professoren m. m., d:r O. J. Broch samt den 21 i samma månad i svenskt

statsråd ministerresidenten m. m. H. Åkerman att i egenskap af kommissarier, den

förre för Norge och den senare för Sverige, biträda Hans Excellens hr Sibbern

vid ifrågavarande underhandlingar, liemstälde Herr Ministern för utrikes ärendena

att, enär de handels- och sjöfartstraktater, som nyligen ingåtts af Frankrike med

Belgien och med Italien samt nu senast med Nederländerna, blifvit undertecknade

af tre eller flere fullmäktige för hvardera af de fördragsslutande parterna, hvilket,

hvad Frankrike beträffade, antagligen ock blefve fallet med den traktat, som för

närvarande mellan de Förenade Rikena och nämnda land afhandlades, Kongl. Maj:t

täcktes i nåder bemyndiga Sveriges och Norges förenämnde kommissarier att, jemte

ministern i Paris, såsom Kongl. Maj:ts fullmäktige underteckna det aftal som

kunde varda träffadt.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Jemlikt svenske och norske statsministrarnes underdåniga

tillstyrkande, behagade Hans Maj:t Konungen, med bifall

till Herr Ministerns för utrikes ärendena hemställan, i nåder

förordna att fullmakter för afslutande och undertecknande af

ny handelstraktat mellan de Förenade Rikena och Frankrike

skulle för ministerresidenten II. Åkerman och professoren d:r

O. J. Broch i vanlig ordning utfärdas.

Ex protocollo

4 (fr. Lagerheim.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

10.

Protokoll hållet vid hdlkomiténs sammanträde onsdagen den 7

december 1881.

Närvarande:

Ordföranden, Herr Bennich.

Ledamöterna: » K. Slyffe,

Frih. Hamilton,

Herr Arnberg,

» Däld,

» Lönegren,

s> Larsson,

» Boström,

» Cavallin,

» Persson,

» IFa/irew,

» Eriksson.

§ 1.

På Regeringens befallning både bömitén denna dag sammanträdt, för att mottaga

meddelande rörande fortgången af de med Frankrike förda underhandlingar om

en förnyad handelstraktat.

s. 73 Kontrollera mot PDF

ZTmufl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

73

§ 2.

Statsrådet och chefen för finansdepartementet hr O. R. Themptander, hvilken

vid sammanträdets början sig i komitén infunnit, tog ordet och yttrade:

Underhandlingarne med Frankrike i traktatsfrågan hade, sedan komitén om dem

senast tog kännedom, altjemt fortgått och vore slutet på dessa underhandlingar

snart att förvänta, Under deras fortgång hade från fransk sida gjorts ilera yrkanden

än de, hvilka för komitén redan voro kända. Genom den nyligen med Belgien

afslutade traktaten hade Frankrike nemligen under traktatstiden bundit en

större del af sin tulltaxa och var af sådan orsak angelägen att i väsentligare mån

binda äfven andra länders. De långt gående fordringar, hvilka, som en följd deraf,

från Frankrikes sida blifvit framställda med afseende på den svenska tulltaxan,

hade den svenska Regeringen ännu ej velat godkänna. Frankrike kunde ock antagas

komma att afstå från att få den svenska tulltaxan indragen under traktatens

bestämmelser i samma utsträckning som skett i den 1865 afslutade traktaten. Den

svenska Regeringen kunde dock icke hafva något emot, att med afseende å åtskilliga

artiklar genom traktaten fastslå tullsatserna med de belopp, hvartill komitén

upptagit dem i sitt förslag till tulltaxa, hvilket ju vore uppgjordt under förutsättning

att någon fransk traktat ej komme till stånd, och således angåfve de tullsatser,

som enligt komitépluralitetens mening vore i och för sig och oberoende af traktaten

de lämpliga.

Hr statsrådet hade visserligen haft tillfälle att taga del af komiténs taxeförslag,

men innan derpå grundades något åtgörande i och för underhandlingarne med

Frankrike, vore det angeläget, att hafva visshet om, att komitén med afseende å

ifrågakommande artiklar ej framdeles vidtogo någon ändring i de för närvarande

endast provisoriskt fattade besluten, och på det komitén skulle blifva satt i tillfälle

att derom kunna med bestämdhet uttala sig, ville hr statsrådet nu redogöra för

de artiklar, hvilkas upptagande i traktaten man för närvarande kunde antaga komma

att å Frankrikes sida påyrkas. Vidare ville hr statsrådet tillkännagifva, att han för

i fråga varande artiklar änlnade, så vidt möjligt, göra gällande de nya rubriker, som

komitén föreslagit, äfvensom att de i traktaten upptagna tullsatser för smärre artiklar

i regeln borde anses utgå efter bruttovigt.

De artiklar, om hvilka fråga nu vore, angåfvos härefter:

Metallarbeten;

från hvilka Regeringen dock ville, om möjligt, undantaga hela den grupp, .

som omfattar jernarbeten.

i Urmakare arbeten;

förutom »delar till ur», om hvilkas tullbehandling komitén redan i afgifvet

utlåtande uttalat sig; önskande nemligen de franska ombuden nu derjemte

binda artikeln »ur» vid den tullsats, som af komitén blifvit föreslagen.

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

74

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Instrumenter;

med afseende å dessa, hvilka enligt fransk uppfattning vore att hänföra till

verktyg, önskades, att tullfrihet å sådana fortfarande skulle hos oss tillämpas,

och då hr statsrådet ej kunde annat än gilla den franska uppfattningen,

ansåg äfven han, att sådan tullfrihet borde medgifvas, endast med undantag

för kikare m. rn. eller optiska instrument i allmänhet, å hvilka han ej hade

för sin del något emot att få bestämd en tullsats af 35 öre, enligt komiténs

förslag.

Maskinerier och redskap;

å dessa önskades från fransk sida fortfarande som hittils tullfrihet.

Vä funder;

beträffande väfnader af silke hade komitén redan uttalat sig öfver de af Frankrike

framställda fordringarne. Med afseende åter på väfnader af andra ämnen

såsom halfsiden, linne-, bomulls- och ylleväfnader, så önskade hr statsrådet

veta, om de i det provisoriskt uppgjorda förslaget till tulltaxa antagna

rubriker och tullsatser komme att af komitén utan förändring definitivt antagas.

Med afseende å

Band,

Spetsar,

l läng slen,

Snörmakeriarbeten,

Strumpstolsarbeten,

Paraplyer och parasoller,

Hattar,

Tvål,

Pomada och

Konfityrer

önskade hr statsrådet erhålla samma visshet.

Beträffande åter

Konstgjorda, blommor,

Plymer,

Spritad fjäder,

Papperstapeter och horder, samt

Konserver,

så hade komitén redan förut i afgifvet utlåtande om dem yttrat sig.

Med afseende på artikeln

17in

ville hr statsrådet meddela, att de franska ombuden ej vilja ingå på att

jrågon skillnad göres i tullbehandling af vin på buteljer och vin på fät, emedan

någon i varans olika beskaffenhet grundad skillnad enligt deras mening

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kongl. Majtt» Nåd. Proposition K:o 2.

i detta fall ej förefinnes. De yrka derföre med bestämdhet, att för begge

slagen den lägre tullsatsen af 16.5 öre skall blifva gällande för vin intill 15

procents alkoholhalt, vare sig detsamma inkommer på fat eller buteljer. Men

då fransmännen ej hade kunnat Uppleta något annat rimligt skäl för en olika

tullbehandling af vin, emballeradt på olika sätt, än det, att när emballaget

utgjordes af buteljer, dessa senare i sådant fall skulle kunna införas tullfritt,

så vore de villiga, att för häfvandet af denna oegentlighet medgifva en höjning

i tullen för vin, som inkommer på buteljer, med 1 öre per butelj.

§ 6.

Innan komitén företog sig att afgifva sin mening med afseende å de af hr

statsrådet gjorda framställningar, hemställde en af komiténs ledamöter till hr

statsrådet, om han ansåg sig kunna meddela komitén hvilka nedsättningar i de

franska tullsatserna, som den svenska Regeringen i ersättning för ifrågasatta eftergifter

påräknade att vinna.

Till svar härå meddelade hr statsrådet, att med afseende å artikeln jern, så

vore vi alltid säkra på att få åtnjuta samma nedsättning som Belgien eller från 6

fr. till 5 fr. per 100 kilo, men möjligt vore, att vi skulle kunna betinga oss än

bättre vilkor, om det lyckades England att få ytterligare nedsättning i tullen

för sitt jern. Vidare, då hyfladt Irå för Sverige i framtiden med all sannolikhet

koinme att få en stor betydelse som exportvara, så hade hr statsrådet fäst synnerlig

vigt vid denna artikel, och syntes det vara möjligt att utverka ej så obetydliga

nedsättningar i den franska tullsatsen å denna vara. Äfven med afseende på

andra våra exportartiklar, såsom exempelvis papper, egnade Regeringen oaflåtlig omsorg

åt att söka bereda våra exportörer fördelar genom nedsättning i de franska

tullsatserna.

ilr statsrådet ville dock utom de fördelar, som af en handelstraktat vore att

hemta, framhålla gagnet för oss af att genom det samtidiga åvägabringandet af en

sjöfartstraktat kunna för framtiden bereda våra sjöfartsförhållanden med Frankrike

önskvärd stadga och trygghet, så att de svenska fartyg nu medgifna rättigheter ej

blefvc i större eller mindre grad desamma fråntagna. Utan att närmare ingå på

huru den svenska sjöfarten på Frankrike under senare tider utvecklat sig och hvilka

fördelar vi deraf hemtat, ville hr statsrådet vid detta tillfälle endast hänvisa till

den betydelse norska Regeringen fästat vid bibehållandet af de norska fartyg beviljade

förmåner.

§ 4.

Med anledning deraf, att Kongl. Maj:ts Regering vid afslutandet af en förnyad

handelstraktat med Frankrike ansåg sig behöfva stödet af tullkomiténs mening, rö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

76 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition Jf:o 2.

rande det utseende, vår tulltaxa borde i vissa delar erhålla, så beslöt komitén på

af ordföranden framstäld fråga, att komitén framdeles vid det definitiva antagandet

af det nu provisoriskt utarbetade förslaget till tulltaxa ej skulle komma att vidtaga

någon förhöjning i tullsatserna för de artiklar, som hr statsrådet nu meddelat

komitén, att man från Frankrikes sida önskade i traktaten intaga. Derjemte förklarade

komitén sig vilja i fråga om artikeln likör föreslå samma tullsats som för

konjak på buteljer.

Vid protokollet:

J. 11. G. Fredholm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kmujl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

77

11.

V

Protokoll öfver ett blandadt utrikesdepartementsjastitie-,

civil- och finansärende, hullet, inför Hans Majit

Konungen i sammansatt statsråd ä Stockholms slott

den 13 januari 1882.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kieeulf,

Statsråden Lovén,

von Steyeen,

Friherre von Ottee,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

JöHANSEN,

Jensen.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet

:

»Jag har redan haft tillfälle att för Eders Kongl. Majestät anmäla,

att de med Frankrike alltsedan början af oktober månad i Paris utan

opaginerad Kontrollera mot PDF

78

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

afbrott bedrifna underhandlingarne slutligen ledt till resultat, så att

den 30 nästlidné december kunnat af Eders Kongl. Maj:ts samt Franska

Republikens fullmäktige undertecknas såväl en handelstraktat med

till äggsartikel, deklaration och tariffer som ock en sjöfartstraktat.

Det är hufvudsakligen tvenne omständigheter, som fördröjt afslutandet

utöfver den tidpunkt, då ett sådant hade bort kunna väntas.

Den mera betydande af dessa har varit Franska Regeringens flera gånger

förnyade vägran att på en af de för de Förenade Rikena vigtigaste

utförselsartiklar medgifva en väsentlig nedsättning i den genom »tarif

général» fastställda tullsats.

Väl hade franska underhandlingskommissionen redan i oktober,

såsom framgår af min derom den 24 samma månad gjorda underdåniga

anmälan, medgifvit en nedsättning i tullen å liyflade bräder från

1 fr. till 75 cent samt från 7 till 6 och slutligen till 5 fr. för träarbeten,

andra slag, allt pr 100 kilo, men då derjemte några mera betydande

jemkningar i tullsatserna å jern, särskildt smältstycken, och fisk

icke stått att erhålla, var det för Eders Kongl. Maj:ts fullmäktig en

så mycket angelägnare uppgift att försöka möjliga utvägar att ernå

bättre vilkor för artikeln hyflade bräder, hvilken för båda de Förenade

Rikena erhållit en allt mer växande betydelse.

Efter den nya franska ministörens tillträde i oktober yppade sig

också bättre utsigt härtill, och sedan Kongl. Norska Regeringen tagit

initiativ att för Norges del erbjuda en ytterligare reduktion af tullen

å helsiden samt för Sveriges del kunnat erbjudas en, i sammanhang

med ny uppställning, af tullkomitén föreslagen nedsättning i tullen å

bomullsväfnader och senare jemväl medgifvits nedsättning i tullen å

linne- och hampväfnader, vanns från fransk sida ändtligen det tillmötesgående,

att tullen å hyflade bräder, med hvilka lådämnen blifvit likställda,

bestämdes till 50 cent., således jemnt hälften af den genom

»tarif général» bestämda tullsats.

Den andra anledningen till uppskof låg i svårigheterna att förena

de franska fordringarne å omfattande traktattariffer med de Förenade

Rikenas från början uttalade önskan att till det minsta möjliga inskränka

desamma. För Norges del uttalades emellertid redan genom

Kongl. Norska Regeringens betänkande den 30 november, att det borde

åt fullmäktige öfverlemnas att bedöma, hvad för Norges del borde yrkas

i afseende å traktattariffen, och sedan för Sveriges del ernåtts en

så betydande inskränkning af artiklarne i tariffen, att de från 242, som

antalet var i 1865 års traktattariff, nedbragts till 135, kunde äfven

denna svårighet anses häfd.»

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 79

Sedan Herr Ministern derefter redogjort för innehållet af härhos

bifogade traktater, anförde Hans Excellens vidare:

»Af de fem punkter, hvilka jag vid underdånig föredragning den 1

juli 1881 bemyndigades meddela ministern i Paris såsom liufvuddrag

af de yrkanden, som borde från de Förenade Rikenas sida framställas,

gälde den första tillförsäkrande åt de Förenade Rikenas sjöfart af de

fördelar, hvaraf den på grund af 1865 års traktat eller fransk lagstiftning

vore i åtnjutande. Detta har genom den nu afslutade sjöfartstraktaten

blifvit fullständigt uppnådt. Såväl vid direkt som indirekt fart

äro våra fartyg och deras laddningar likställda med franska fartyg och

deras laddningar i Frankrikes och Algeriets hamnar. I kolonierna har

dem tillförsäkrats samma behandling som fartyg tillhörande den mest

gynnade främmande nation, hvilket för närvarande i sjelfva verket utgör

det samma som nationel behandling.

Jemförd med bestämmelserna i 1865 års traktat utgör den nya

öfverenskommelsen ett betydande steg framåt, och för båda de

Förenade Rikena måste den trygghet, som härigenom vunnits, skattas

högt.

Den andra punkten af omförinälda yrkanden, hvilken gälde nedsättning

af tullafgifterna vid införsel till Frankrike för vissa svenska

och norska produkter samt inskränkning till ett fåtal af de franska

produkter och tillverkningar, i afseende å hvilka det blefvo ifrågasatt,

att de Förenade Rikena skulle binda sin tullagstiftning, har, på sätt

jag redan påpekat, icke blifvit i samma mon tillgodosedd, enär

Frankrike, som genom sina traktater med Belgien, Italien och Holland

bundit och genom hvarje ny traktat ytterligare i större eller mindre

omfång binder sin tulltariff, till gengäld fordrat, att vi å vår sida- skulle

binda oss i någon större utsträckning och särskildt i fråga om de artiklar,

hvilka utgöra föremål för nämnvärd export från Frankrike till

Sverige och Norge; men det beroende, hvari tullagstiftningen i båda

de Förenade Rikena stått till följd af 1865 års handelstraktat-, har likväl

blifvit högst betydligt inskränkt, p;i samma gång som åtskilliga

nedsättningar i den franska allmänna tulltariffens bestämmelser blifvit

utverkade. Yrkandet i tredje punkten af våra fordringar, att den

tilläggsafgift, som enligt särskild bestämmelse skulle drabba oarbetade

trävaror vid indirekt införsel till Frankrike, skulle upphäfvas, har rönt

tillmötesgående såväl som vår begäran i fjerde punkten, att i allt hvad

som rörer handel och sjöfart, få åtnjuta samma förmoner som den mest

gynnade nation, der ej fullt nationel behandling kunde beviljas.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 2.

En fråga, som under förhandlingarnes gång vållade störa svårigheter,

var den rörande beskattningen å handelsresande. Det var att

vänta, att Frankrike vid densamma skulle fästa en synnerlig vigt, och

jag måste derför som ett gynsamt resultat af förkandlingarne framhålla,

att Frankrike erkänt den likställighet, hvilken nu mera eger rum

i Sverige mellan utländske handelsresande och svenskar, som utan att

vara i riket mantalsskrifne resa för utländska hus. Denna lösning

bereder oek Norge möjlighet att ordna frågan om handelsresandes

beskattning på ett tillfredsställande sätt. Enär den bevillning,

som för närvarande åligger resande för utländska handelshus i Sverige,

måste anses mycket hög, hafva Eders Kongl. Maj:ts fullmäktige, jemlikt

erhållet bemyndigande, förklarat Eders Kongl. Maj:t vara sinnad att

föreslå Riksdagen en nedsättning af densamma till hvad den utgjorde

före 1862, hvadan ock den afgift, som kan komma att åläggas desse

agenter i Norge, måste hållas inom samma gräns.

Redan vid afslutandet af 1865 års traktater yrkades från fransk

sida ingåendet af en konvention om den litterära eganderätten. Detta

yrkande kunde då icke bifallas, enär i Sveriges och Norges lagstiftning

saknades den nödiga grundvalen för en sådan. Sedan först Norge

och derefter Sverige erhållit särskilda och — med undantag för öfversättningar

— fullständiga lagar härom, har frågan ånyo varit föremål

för underhandlingar, hvilka dock ej ledt till resultat, enär Frankrike,

som naturligt var, fäste stor vigt vid att erhålla skydd för sine författare

mot icke auktoriserade öfVersättningar. På ett närliggande område

hafva under senaste tiden betydande förarbeten blifvit gjorda,

nämligen till skyddande af den s. k. industriella eganderätten. Det hedrande

rum, som nordens riken med rätta intaga inom de civiliserade

staternas samfund, medgifver dem icke att förblifva främmande för de

nya, men berättigade kraf på lagstiftningens mellankomst som sålunda

framträda. På Frankrikes inbjudning sände både Sverige och Norge

delegerade till den konferens, som 1880 hölls i Paris för att behandla

ett förslag åt gifva internationell skydd åt den industriella eganderätten.

Konferensen tillstyrkte bildandet al'' en »union» för sådant ändamål, och

Frankrike har upptagit detta förslag såsom sitt. I afvaktan af den

lagstiftning, som i flera länder erfordras för verkliggörandet af denna

idé, söker Frankrike emellertid föra frågan framåt genom afslutande al

särskilda konventioner.

Det är sålunda ett fullföljande af redan förberedt arbete, som förmått

franska Regeringen att yrka afslutandet af don öfverenskommelse,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2. 81

som innehålles i tilläggsartikeln till handelstraktaten och som omfattar

såväl den litterära och artistiska som den industriella eganderätten.

Öfver de afslutade fördragen med hvad dertill hörer har Kongl.

Norska Regeringen den 11 innevarande månad afgifvit underdånigt betänkande.

Det gifver icke anledning till annan erinran från min sida,

än aft då departementet för det inre rörande vissa punkter i traktaternas

formulering påpekat, att några från norsk sida gjorda anmärkningar

icke ledt till påföljd, så är anledningen dertill att söka deruti,

att då förhandlingarnes natur icke alltid medgifvit att lemna Eders

Kongl. Maj:ts fullmäktige bestämdt formulerade instruktioner, hafva

Kongl. Norska Regeringens anmärkningar blifvit fullmäktige till vägledning

meddelade med anmodan att såvidt möjligt ställa sig desamma

till efterrättelse, dock med bemyndigande att, der omständigheterna

gjorde det för traktaternas ernående nödvändigt, afstå från ett strängt

yrkande i fråga om mindre väsentliga detaljer.

Enligt handelstraktatens artikel 18 jemförd med sji»fartstraktatens

artikel 13 skola båda traktaterna träda i kraft den 9 nästkommande

februari. Det har af Eders Kongl. Maj:ts fullmäktige blifvit

upprepade gånger och enträget erinradt, att denna bestämmelse medförde

stor svårighet för den pröfning, som enligt handelstraktatens

artikel 19 är nationalrepresentationerna i Sverige och Norge förbehållen.

Franska Regeringen har erkänt vigten af detta inkast, men

har icke kunnat medgifva ett längre uppskof, enär hon ännu saknar

det bemyndigande, som endast en särskild af kamrarne antagen lag

kan gifva henne, att förlänga de ännu gällande gamla traktaterna utöfver

den 8 februari, och ett afbrott i den genom traktater åt handeln

och sjöfarten lemnade trygghet synts henne böra till hvarje pris undvikas.

Vid det sammanträde, som egde rum mellan underhandlare

dagen före traktaternas undertecknande, upprepade emellertid hr envoyén

Sibbern begäran, att tidpunkten, från hvilken de nya traktaterna skulle

tillämpas, måtte bestämmas till den 1 april. Det svar handelsministern

härpå afgaf och hvars skriftliga formulering lian uttryckligen godkänt,

lydde sålunda:

»Par suite des engagements qu’il a pris devant le parlement

francais, M. le ministre du commerce ne saurait accepter une autre

date que celle du 9 février prochain. Mais il s’engage, si d’ici lå les

nouveaux traités nétaient pas ratifiés, å proposer toutes les mesures

nécessaires pour qu’ il n’y ait pas ddnterruption dans le régime conventionnel

des pays avec lesquels des traités auront été å ce moment

conclus et signés.»

11

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Kongl. Majtts Nåd. Proposition, N:o 2.

(På grund af de förbindelser han åtagit sig gentemot de franske

kamrarne, kan handelsministern icke medgifva annat datum än den 9

nästkommande februari. Men han förbinder sig att, derest de nya

traktaterna icke före nämnda tidpunkt blifvit ratificerade, föreslå nödiga

åtgärder till förekommande af afbrott uti den genom konventioner''tryggade

ställning som intages af sådana länder, med livilka traktater

då blifvit afslutade och undertecknade.)

Sedan jag blifvit med telegraf underrättad om detta svar, anbefalde

jag hr Sibbern att före traktaternas undertecknande följande dag

officielt taga fasta på det gjorda tillkännagifvandet och derjemte gifva

uttryck åt den tillförsigt, som här hystes, att de åtgärder, livilka handelsministern

sålunda förbundit sig att föreslå, måtte vidtagas omkring

den tidpunkt, då nationalrepresentationerna i de respektive länderna

skulle ånyo sammanträda. Då frågan på grund häraf än en gång

bragtes å bane, omedelbart innan traktatdokumentens underskrift egde

rum, förnyade handelsministern sin försäkran tilläggande att han, i hvad

pa honom berodde, skulle efter bästa förmåga medverka till uppfyllandet

af den önskan, som af de Förenade Rikenas fullmäktig blifvit

uttalad.

Häraf torde Eders Kongl. Maj:t finna, att alla utvägar blifvit försökta

för att bereda Riksdagen och Storthinget ‘•ett så långt rådrum

som möjligt för den behandling, .de lära vilja egna traktaterna, men

att ännu ingenting med säkerhet kan sägas om huru lång ytterligare

tid härför kan vinnas. Med den i Frankrike rådande, lätt förklarliga

åtrå hos såväl handelns som industiens idkare att få ett snart slut på

det ovisshetstillstånd, hvari afslutade, men ännu hvarken godkända eller

förkastade traktater med främmande makter försätta dem, lärer det

emellertid icke vara att emotse, att förlängningen af de gamla traktaterna

sker för någon synnerligen lång tid. I hvarje fall torde en klok

omtanke bjuda att icke beräkna denna tid längre än till början af

mars månad.»

Chefen för finansdepartementet statsrådet Themptander yttrade

derefter:

»Då de underhandlingar, hvilka pågått mellan de Förenade Rikena

och Frankrike rörande ordnande af deras handels- och sjöfartsförhållanden

numera ledt till afslutande och undertecknande genom de å

ömse sidor utsedda ombuden af de överenskommelser, livilka blifvit

af Herr Ministern för utrikes ärendena i underdånighet anmälda, och

fråga således nu är att låta dessa överenskommelser blifva föremål för

den vidare behandling och pröfning, som äro af nöden, innan de vinna

s. 83 Kontrollera mot PDF

KoncjJ. Maf:ts Nilä. Proposition N:o 2.

83

den ratifikation, hvilken utgör vilkor för deras trädande i kraft, tillåter

jag mig upprepa hvad jag före dessa underhandlingars inledande till

statsrådsprotokollet den 1 juli sistlidne år yttrat derom, att dels hänsynen

till de vigtiga intressen, livilka den svenska Regeringen hade att

bevaka för att åt landets exportartiklar, trä och jern, bereda den lättade

afsättning på den franska marknaden, som genom en handelstraktat

kunde ernås, dels ock önskvärdheten att betrygga de förmoner,

den svenska sjöfarten i franska hamnar åtnjuter, icke medgåfve, att

det från Frankrikes sida erbjudna tillfället till underhandlingars inledande

om nya handels- och sjöfartstraktater undanskötes; att, om nya

traktater komme till stånd mellan Frankrike och andra makter samt

vårt land vore stäldt utom kretsen af de länder, hvilka hade sina kommersiella

förbindelser med Frankrike på sådant sätt ordnade, Sverige

i fråga om export- och sjöfartsförhållanden med Frankrike skulle komma

i en mindre gynsam ställning än de makter, hvilka afslutat traktater;

samt att till förekommande deraf regering och representation borde

sättas i tillfälle att taga i öfvervägande, huruvida icke de eftergifter,

Frankrike af oss kunde fordra såsom vilkor för en traktat, väl uppvägdes

af de förmoner, vi kunde betinga oss af Frankrike.

Tiden för denna slutliga pröfning af frågan är nu inne. Nya traktater

hafva blifvit tecknade mellan Frankrike och flera andra stater.

Det behof för oss, jag nyss antydt, att ordna vår ställning till Frankrike

så, att vi icke på den franska marknaden blefve hänvisade till en konkurrens

med andra länder under för oss ogynsammare vilkor, har inträdt.

De förmoner vi kunna betinga oss af Frankrike, de eftergifter,

vi måste göra, föreligga till sitt innehåll och omfång bestämda i de

tecknade öfverenskommelserna.

Ofverväger man då till en början, hvilka förmoner blifvit oss beredda,

finner man, att Frankrike nedsatt tullen å tackjern från 2 fr.

till 1 fr. 50 c-, på stångjern från 6 till 5 fr. och å åtskilliga slag af

jernplåt med 50 c. å 1 fr.; samt att tullen å liyflade bräder nedgått

från 1 fr. till hälften deraf och på andra träarbeten från 7 till

5 fr., allt per 100 kilogram. Jag har haft tillfälle att vid underhandlingarnes

början inför Eders Kong]. Maj:t erinra om önskvärdheten

af vida längre gående tullnedsättningar å dessa artiklar. Att utverka

sådant har icke varit möjligt lika litet för oss som för de andra makter,

hvilka hittills tecknat nya traktater med Frankrike. Men, såsom jag

redan nämnt, den afgörande vigten måste ligga derpå, att i fråga om

artiklar, hvilkas afsättning till Frankrike är för vår jern- och trävaruindustri

af stor betydelse, bereda förmonen af likställighet i konkurrens
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kanyl. Majits Nåd. Proposition, Nio 2.

vilkor med andra länder, hvilka i samma rigtning uppträda täflande på

den franska marknaden. Derutöfver är jag dock i tillfälle på grund

af den förbindelse, hvari jag trädt med kikare af nämnda industrier

och exportörer af deras alster, att kunna meddela, att desse erkänna

de utverkade tullnedsättningarne vara i och för sig af en för vår utförsel

till Frankrike ganska afsevärd vigt, och att en ytterligare fördel

tillskyndats särskildt trävaruexporten genom den bestämmelse i traktaten,

som fritager våra trävaror i allmänhet från den surtaxe 1 fr.

per 100 kilogram, hvaraf de enligt »tarif général» skulle drabbas, när

införseln icke skedde direkt från Sverige, utan öfver Belgien, en vanlig

handelsväg för en stor del af vår träexport till Frankrike. Tillser

man vidare, hvilka andra nedsättningar i »tarif général» Frankrike medgifvit

för artiklar, hvilka redan utgöra föremål för utförsel från oss till

Frankrike eller kunna lämpa sig derför och bland hvilka kommerskollegium

i sin i ämnet afgifna promemoria fästat uppmärksamheten

på flera, såsom i vårt lands intresse tarfvande tull-lindring, vill jag

särskildt erinra, att tullen å vanligt papper och papp blifvit nedsatt

från 11 till 8 fr., å jordbruksmaskiner från 6 till 5 fr., å saltadt smör

från 15 till 2 fr., å ost med 50 procent, å handskar likaledes med 50

procent, å jernbandade tomfat från 2 fr. 50 c. till 1 fr., under det

att tullfrihet medgifvits för smör, färskt och smält, enligt .»tarif général»

dragande en tullsats af 13 fr., och för tomfat med band af trä,

enligt nyssnämnda tariff taxerade med 2 fr. Vigtigare än dessa senast

nämnda särskilda medgifvanden är dock, såsom redan Herr Ministern

för utrikes ärendena erinrat, den bestämmelse i traktaten, som

tillförsäkrar oss för våra handelsförbindelser med Frankrike behandling

lika med den mest gynnade nation, i följd hvaraf vi komma i åtnjutande

af alla de förmoner, hvilka andra nationer genom sina traktater

med Frankrike redan vunnit eller komma att för sig utverka. Till

handelstraktaten och de fördelar den erbjuder sluter sig sjöfartstraktaten,

hvilken betryggar en fortfarande tillämpning i Frankrike af den

sjöfartslagstiftning, under hvars tillvaro den svenska sjöfarten i franska

hamnar visat sig mäktig af en stark utveckling. Det bör härvid äfven

bemärkas, att genom den likställighet med inhemska fartyg, traktaten

tillerkänner svenska fartyg, dessa vinna lindring i åtskilliga afgifter,

hvilka enligt fransk lag fortfarande utgå med högre belopp för främmande

fartyg, och för hvilkas nedsättande till likhet med de för inhemska

fartyg gällande det således fordras en särskild traktatsbestämmelse.

Efter det jag sålunda i korthet redogjort för de hufvudsakliga fördelar,

som genom de afslutade öfverenskommelserna blifvit oss beredda,

s. 85 Kontrollera mot PDF

KomjL Maj:ts Nåd. Proposition N;o 2.

85

öfvergår jag nu till de fordringar, Frankrike å sin sida mot oss uppstält,

såvidt desamma angå ämnen, hvilka tillhöra chefens för finansdepartementet

föredragning. Vid underhandlingarnes inledande erinrade

jag om den med hänsyn till våra förhållanden olämpliga tidpunkten

för afslutande af eu ny traktat, hvilken komme att inverka på

tariffbestämmelserna i vår tulltaxa. Det hade nemligen varit önskvärdast,

att tullkomitén dessförinnan afslutat sitt arbete och att dess

utlåtande funnits tillgängligt såsom ledning vid underhandlingarnes

bedrifvande. Tiden för traktatsförhandlingarne låg dock icke i vår

hand att bestämma, derest vi öfverhufvud önskade bringa några sådana

förhandlingar till stånd, och olägenheterna af att tullkomiténs utlåtande

icke förelegat fullständigt afslutadt hafva visat sig mindre känbara

derför att komiténs samtidigt pågående arbeten möjliggjort att inhemta

komiténs yttrande öfver de delar af de från fransk sida gjorda

förslagen, der sådant ansetts behöfligt, likasom jag egt tillfälle att i

åtskilliga punkter med komitén öfverlägga, och dertill kommer, att

komitén, innan traktatsförhandlingarne behöfde afslutas, medhann att

uppgöra största delen af sitt förslag till tulltaxa, af livilket jag följaktligen

kunnat taga kännedom. Rörande de nedsättning ar Frankrike

påyrkat i vår tulltaxa kan jag inskränka mig till att åberopa hvad förut

blifvit af mig rörande- de särskilda artiklar, hvilka skulle blifva föremål

för dylik nedsättning, anfördt. Jag anser mig här endast behöfva

framhålla, att Frankrike afstått från sitt ursprungliga yrkande om nedsättning

med mera än 50 procent i den nuvarande vintullen och nöjt

sig med att få den hittills för vin på buteljer stadgade högre tullsatsen

likstäld med hvad som gäller för vin på fat, men lemnat den senare

tullen orubbad, på samma gång traktatsbestämmelsen om vin kommer

att afse sådant med en alkoholhalt intill blott 15 procent, hvarigenom

vi blifva oförhindrade att ordna tullbeskattningen af de starkare vinerna

oberoende af den franska traktaten. En skilnad, som enligt den nya

traktaten göres mellan vin på fat och vin på buteljer, är dock att en

särskild tull för buteljerna skulle få uppbäras med ett öre för stycket.

De tullnedsättningar Frankrike fordrat gälla i flera fall öfverflödsvaror.

Betänkligheterna mot dessa tullnedsättningar kunna i allmänhet icke

hemtas från hänsynen till någon inhemsk industri, som derigenom

skulle blifva lidande, utan grunda sig på dylika varors egenskap att

väl lämpa sig för en högre tullbeskattning, hvilken uppfattning ock

låg till grund för 1880 års riksdags beslut om betydligt förhöjda tullsatser

för en mängd sådana artiklar, i händelse franska traktaten skulle

upphöra att gälla. Då emellertid Frankrike eger ett bestämdt intresse

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Konf/I. Maj:ts Nåd Proposition N:o 2.

att just för åtskilliga af dessa artiklar utverka tullindringar i andra

länder, har jag redan från början förutsatt, att ett tillmötesgående af

Frankrikes fordringar i detta fall vore ett nödvändigt vilkor för traktaternas

bringande till stånd och att ett dylikt tillmötesgående, när det

gälde att såmedelst befordra för oss vigtiga intressen, borde så mycket

mindre väcka någon större betänklighet, som åtminstone statskassans

uppoffring på tulluedsättningen för ifrågavarande slags varor icke är

nämnvärd. I detta afseende ber jag särskildt få erinra, att, om man

efter de i traktaten förekommande tullnedsättningar å alla slags varor

•beräknar den minskning i tullinkomst, som skulle inträda, under förutsättning

att endast samma qvantiteter som hittills infördes, hela minskningen

belöper sig endast till cirka 100,000 kronor, en siffra, hvilken

naturligtvis i förhållande till vår nuvarande tulluppbörd, beräknad till

27 millioner kronor, icke kan anses vara af någon betydenhet. Men

då jag angifvit denna siffra för den i följd af nedsättningarne uppkommande

minskning i tulluppbörden, bör jag erinra, att äfven om införselsqvantiteterna

blifva oförändrade, minskningen i sjelfva verket icke ens

lärer uppgå till nämnda belopp i följd af det tillfälle vi ega att genom

traktattariffens inskränkning med större frihet ordna vår tullagstiftning i

andra fall med hänsyn till statskassans intresse. Bland de artiklar, för

hvilka sålunda en tullförhöjning med allt skäl bör ega rum, men hvarifrån vi

hindrats af den förra traktaten, är likör, hvilken artikels tullbeskattning

blifvit i den nya traktaten på ett mera tillfredsställande sätt reglerad.

I 1865 års traktat var nemligen tullen för likör bestämd till en fix

siffra och vi hafva derföre icke kunnat höja den i samma mån som

den inhemska bränvinsskatten. Enligt den nya traktaten skola likörer

först och främst behandlas såsom ren alkohol och således draga dubbla

den inhemska bränvinsskatten, sådan den är bestämd för femtiogradigt

bränvin, och derutöfver drabbas af den högsta för spritdrycker ifrågakommande

surtaxe. Tullen på likör kan således numera höjas från

76 öre, sådan den nu är bestämd, till 1 krona per liter, såsom tullkomitén

i sitt förslag förordat.

Tillser man åter, hvilket inflytande de i traktaten gjorda nedsättningarne

kunna ega på de inhemska näringarne, finner man, att egentligen

endast tre industrigrenar deraf beröras, nemligen siden-, liandskoch

tapettillverkningen. För siden och deraf tillverkade varor utgör

nedsättningen 20 procent och, ehuru önskvärdt varit af skäl, hvilka

jag utvecklat i mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet den

16 nästlidne september, att undvika tullnedsättningen såväl för denna

som de båda andra nyssnämnda artiklarne, tror jag mig dock, på grund

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Konr/l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

af hvad jag inhemta! rörande sidenfabrikationens närvarande ställning

inom landet, kunna beteckna det minskade tullskyddet såsom icke

varande af någon menlig verkan för våra sidenfabriker, hvilkas produktionsvillkor

för närvarande icke äro ogynsammare än att de med

fördel kunna mer och mer afsätta sina tillverkningar till grannländerna.

Af en betydande utveckling hafva ock våra handsk- och tapetfabriker

under senare tider visat sig mäktiga, och är det med stöd af den utredning

och det yttrande tullkomitén afgifvit rörande de båda artiklarne

handskar och tapeter, jag vågar hysa den öfvertygelsen, att de båda

sistnämnda näringsgrenarne icke komma att af de föreslagna tullnedsättningarne

röna någon menlig inverkan.

För oäkta por din har visserligen ock en nedsättning egt rum å

vissa slags artiklar, men denna motväges af en förhöjning å andra i

följd af den förändrade uppställning rubriken erhållit i öfverensstämmelse

med tullkomiténs förslag; varande för öfrigt af de i traktaten

upptagna två tullsatserna för oäkta porslin den ena lika med den af

tullkomitén föreslagna siffra och den andra högre än motsvarande siffra

i komitéförslaget, Rubriken linneväfnader med dess underafdelningar

har varit en af de rubriker i vår nu gällande tulltaxa, som företett

de största oegentligheter och i tillämpningen ofta föranledt en ojemn

och obillig taxering. Tullkomitén har derföre omarbetat denna rubrik,

och i den form, komitén gifvit den, förekommer den i traktatstariffen,

dock med en nedsättning för två af de sju tullsatser, komitén föreslagit,

, För den inhemska industrien synas dessa nedsättningar icke

innebära något men, om än deras undvikande i tariffen varit önskvärdt

fö)- att icke rubba sammanhanget mellan dessa tullsatser och de, som

gälla likartade grupper inom andra väfnadsslag.

Beträffande våra inhemska näringar i öfrigt tillåter jag mig fästa

uppmärksamheten derå, att de icke egentligen kunna anses af den nya

traktatstariffen berörda, om än denna innehåller tullsatser för flera af

dessa näringars alster. Det var visserligen vid underhandlingarnes

inledande uppstäldt såsom ett önskningsmål att kunna i väsentlig mån

inskränka traktatstariffens omfattning, särskildt af det skäl, att tullkomiténs

revision af tulltaxan icke var verkstäld och att man således

fruktade att motverka de resultat, hvartill denna revision kunde leda,

i händelse man på förhand bunde sig vid en traktatstariff. I ganska

erkännansvärd grad hafva de franske underhandlarne tillmötesgått de

från vår sida gjorda yrkanden i nyssnämnda rigtning, och öfver etthundra

artiklar, upptagna i den gamla tariffen, förekomma icke i den

nya, deribland så vigtiga artiklar som flertalet metall arbo ten, åkdon,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 2.

musikaliska instrument, garn och tråd, leksaker, möbler m. fl. Rörande

åtskilliga af de uteslutna artiklarne hade jag inliemtat, att tullkomitén

ämnade föreslå antingen tullförhöjning eller en alldeles förändrad

klassifikation, hvilket senare var fallet med, bland annat, _ arbeten

af jern och stål, hvartill något definitivt förslag dock ännu icke var

af komitén uppgjordt. Nu antydda förhållanden gjorde det angeläget

att få nämnda varor ur tariffen uteslutna. Då jag deremot efter tagen

kännedom af tullkomiténs förslag, uppgjordt under förutsättning att

någon traktat med Frankrike icke skulle komma till stånd, erfor, att

komitén i flera fall icke ifrågasatt någon förhöjning i de genom förra

traktaten bestämda eller nu gällande tullsatserna, borde efter mitt förmenande

hinder icke möta att i en ny traktat fastslå de tullsatser,

utöfver hvilka Riksdagen ändock antagligen icke komme att gå; och

då de franska ombuden derjemte voro villiga dels att i åtskilliga fall,

der tullkomitén föreslagit ny uppställning af rubrikerna, låta intaga

denna i tariffen, äfven om derigenom i viss mån en förhöjning af den

nuvarande tullen uppkomme, dels ock att, såsom i fråga om sulläder,

för hvilket vi för några år sedan nedsatt tullen under det belopp,

förra traktaten medgifver, ändock tillåta, att den gamla traktatsbestämmelsen

med sin högre tullsats finge bibehållas, synas de betänkligheter,

som från''början företett sig mot en mera omfattande traktatstariff,

hafva blifvit genom traktatens nuvarande beskaffenhet i väsentlig

mån undanröjda.

Slutligen anhåller jag få erinra derom, att den undantagsställning,

hvilken hittills tillkommit franskt drufbränvin, infördt på fat sjöledes

direkte från Frankrike, väl skulle komma att fortfara, men under

skärpta kontroller med afseende på varans nyss angifna egenskap att

vara verkligt drufbränvin; och då de derom i traktaten meddelade

stadganden tydligen innebära, att Frankrike för framtiden icke gör

anspråk på förmonen af tullindring för annan vara än den, som kan

konstateras såsom äkta drufsprit, förfaller dermed den anmärkning,

som hittills med fog rigtats mot oegentligheten af den nuvarande regimen,

som möjliggjort, att den endast för drufbränvin afsedda förmonen

tillämpats på all s. k. konjak, som från Frankrike sjöledes på

fat hit inkommit, äfven om hufvudbeståndsdelen i varan icke utgjorts

af drufsprit.

Det ligger naturligtvis icke inom min förmåga att åstadkomma

den utredning, som kan vara behöflig för en fullständig pröfning af

den ifrågavarande traktaten. Jag har måst för de artiklar, rörande hvilka

tullkomitén icke varit i tillfälle att afgifva särskild! yttrande i följd af

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 2.

traktatsförhandlingarne, nöja mig med de resultat, hvartill tullkomiténs

pluralitet i sitt förslag till tulltaxa kommit. Men jag vågar uttala den

förhoppning att, innan arbetet med traktaternas granskning behöfver

inom Riksdagens bevillningsutskott afslutas, tullkomiténs fullständiga

utlåtande och förslag skola finnas för Riksdagen tillgängliga.

Sammanfattar jag till sist i korta drag resultaten af de nu slutade

traktatsunderhandlingarne med Frankrike, finner jag, att å ena sidan

införselstullarne här i riket biifvit för ett mindre antal artiklar bestämda

till lägre belopp, än hvartill desamma i händelse af traktatens uteblifvande

tvifvelsutan och på goda skäl skulle komma att sättas, men att

de sålunda i traktaten upptagna lägre tullsatserna äro af beskaffenhet

att hvarken för statskassan medföra någon känbar uppoffring eller att

för inhemska industrigrenar innebära några afsevärda vådor, likasom

att en vida större frihet att obundna af traktatsbestämmelser ordna

vår tullagstiftning, än som under den förra traktatens tillämpning varit

oss medgifven, biifvit genom den nya oss inrymd, så att jag för visso

vågar antaga, att efter den nya traktatens godkännande vår tullagstiftning

i sina hufvuddrag och med undantag endast för det mindre antal

artiklar, hvarpå jag nyss syftat, kommer att erhålla samma utseende,

den skulle hafva fått äfven om vid denna lagstiftnings ordnande hänsyn

icke behöfde tagas''till några mot annat land åtagna förpligtelser.

A andra sidan åter eller när man vänder tanken till de förhållanden,

som varit såväl nu som förr de bestämmande för oss att inlåta oss på

traktatsförhandlingar med Frankrike, finner man den nya traktaten bereda

obestridliga förmoner för två af våra stora exportartiklar på den franska

marknaden och åt vår sjöfart i franska hamnar tillförsäkra ostördt

åtnjutande af samma gynsamma behandling som hittills, och att, äfven

om våra önskningar på längre gående eftergifter från fransk sida till

fromma för vårt jern och vårt arbetade trä må synas oss hafva varit

befogade, de vunna fördelarne i allt fall äro af beskaffenhet, att förlusten

af dem skulle känbart drabba vigtiga handels- och sjöfartsintressen

och lata de skadliga verkningarne deraf snart framträda i en

för hela landet förnimbar omfattning.

Ur nu antydda synpunkter böra efter mitt förmenande de föreliggande

traktaterna bedömas, och är det med stöd af den uppfattning

jag sålunda uttalat om traktaternas betydelse, som jag i underdånighet

tillstyrker Eders Kongl. Maj:t att, med godkännande för Sveriges del

af de med Frankrike afslutade handels- och sjöfartstraktaterne, förordna

om erforderliga åtgärder för den vidare behandling af ärendet, som fordras

för att i hvad på Sverige ankommer bereda traktaterne en definitiv

karakter.»

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet von Steyern anförde:

»I fråga om den vid traktaten fogade tilläggsartikel tillåter jag

mig erinra, att enligt lagen om efterbildning af konstverk den 3 maj

1867 och lagen angående eganderätt till skrift den 10 maj 1877 Eders

Kongl. Maj:t eger förklara stadgandena i dessa lagar, under förutsättning

af ömsesidighet, delvis eller helt och hållet gälla i afseende å

efterbildning af främmande konstnärs arbete, som finnes utom riket,

samt för annat lands medborgares skrifter.

Då genom ifrågavarande tilläggsartikel franske undersåtar i fråga

om den litterära och artistiska eganderätten förklarats berättigade till

samma behandling i Sverige som svenske undersåtar, intill dess särskild

konvention kan blifva afslutad, innebär detta hufvudsakligen följande

rättigheter för franske författare och konstnärer. Skrifter, offentliggjorda

eller i handskrift befintliga, hvartill räknas jemväl musikaliska

arbeten, naturvetenskapliga teckningar, kartor, byggnadsritningar eller

andra dylika teckningar eller afbildningar, hvilka ej äro att betrakta

såsom konstverk, skyddas mot eftertryck under författarens lifstid och

50 år efter hans död. Dramatiskt eller musikaliskt-dramatiskt arbete

får ej utan författarens eller hans rättsinnehafvares samtycke offentligen

uppföras under författarens lifstid och fem år efter hans död. Deremot

lemnar nu gällande lagstiftning författaren icke något skydd vare sig

mot öfversättning från franska till svenska språket eller mot uppförande

i Sverige af franska dramatiska arbeten i svensk öfversättning eller

mot uppförande af rent musikaliskt arbete.

Originala konstverk af alla slag skyddas mot efterbildning under

konstnärens lifstid och tio år efter hans död.

De rättigheter åter, som enligt fransk lag tillkomma franske undersåtar

och som enligt tilläggsartikelns lydelse skulle utsträckas äfven

till svenske medborgare, äro hufvudsakligen följande. Författare och

konstnärer åtnjuta skydd för sina arbeten mot eftertryck och efterbildning

under författarens eller konstnärens lifstid, och samma skydd

tillkommer hans rättsinnehafvare under 50 år efter hans död. I fråga

om dramatiskt eller musikaliskt arbete gäller tillika, att dylikt arbete

icke får utan författarens eller hans rättsinnehafvares samtycke uppföras

under hans lifstid samt under 50 år efter hans död. Såsom

vilkor för författarens rätt att vid domstol föra talan om ansvar och

skadeersättning mot den som gjort sig skyldig till eftertryck är stadgad

förpligtelse att aflemna två exemplar af skriften till inrikesministern

eller vederbörande prefekt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

91

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Slutligen må erinras, att enligt franske clomstolarnes praxis, ehuru

icke enligt uttrycklig lag, öfversättningsrätten tillkommer endast den,

som eger originalet; öfversättning utan dennes tillstånd anses såsom

eftertryck.

Någon erinran mot antagande af tilläggsartikelns ifrågavarande

bestämmelser synes mig på grund af det nu anförda ej vara att från

svensk sida framställa».

Chefen för civildepartementet statsrådet Hederstierna anförde:

»Artiklarne 13 och 14 i handelstraktaten stadga, att i fråga om

fabriksmärken samt industriella mönster och modeller hvardera af de

respektive staternes undersåtar skola i den andra staten åtnjuta samma

skydd som landets egna undersåtar, hvarjemte meddelas åtskilliga detaljbestämmelser

rörande vilkoren, hvarunder skyddet får åtnjutas. Mot

den allmänna grundsatsen, hvilken redan finnes uttalad i den förra traktaten

— dock att stadgandet i sistnämnda traktat väl afser endast fabriksmärken

— kan jag icke hafva något att invända. Jag anser mig

blott böra fästa uppmärksamheten derå, att ännu saknas i vårt land

någon lagstiftning rörande skydd för industriella mönster och modeller,

ehuru visserligen lagförslag i ämnet blifvit uppgjorda och nu inom

civildepartementet föreligga till granskning. De ifrågasatta detaljbestämmelserna,

hvilka i allmänhet öfverensstämma med hvad nyssberörda

lagförslag och det jemväl uppgjorda lagförslaget angående fabriksmärken

härutinnan innehålla, synas mig icke heller böra gifva anledning

till erinran. Enahanda stadganden äro intagna i den nyligen

afslutade handelstraktaten mellan Frankrike och Belgien.

Den öfverenskomna tilläggsartikeln, enligt hvilken hvardera statens

undersåtar skola, intilldess särskild konvention afslutes, njuta i

den andra staten lika behandling som statens egna undersåtar i hvad

angår, bland annat, industriel eganderätt, omfattar således äfven rätt

till patents erhållande. Då emellertid vår gällande patentlag icke uppställer

någon skilnad mellan egna och främmande undersåtar, ity att

stadgandet i dess 6 § om skyldighet för patentsökande, som ej är i

riket boende, att hafva ombud i Sverige, gäller äfven för svensk undersåte,

som är bosatt utom riket, göres genom ifrågavarande tilläggsartikel

icke någon ändring i patentlagen.

Hvad slutligen angår sjöfartstraktaten, så har Herr Ministern för

utrikes ärendena redan påpekat dess stora betydelse för Sveriges

skeppsfart och kan jag blott till alla delar deruti instämma.»

Slutligen yttrade Herr Ministern för utrikes ärendena:

»Kongl. Norska Regeringen har hemstält, det Eders Kongl. Maj:t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd, Proposition N;o 2.

måtte besluta, att traktaterne skola föreläggas det urtima Storthinget,

som för sådant ändamål blifvit kalladt att sammanträda den 16 innevarande

månad. Med åberopande häraf samt af hvad vederbörande

svenske departementschefer nu anfört, får jag i underdånighet hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t måtte, med godkännande för Sin del af

samtliga de uti Paris den 30 nästlidne december mellan Eders Kongl.

Maj:ts och Franska Republikens fullmäktige träffade aftal, besluta, att

desamma skola Riksdagen och Storthinget föreläggas, för äskande af

Riksdagens och Storthingets bifall till de bestämmelser, som kräfva

sådant godkännande.

Till denna hemställan, uti hvilken svenska och

norska statsrådets ledamöter enhälligt instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.

In fidem

A. Cronliielm.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

93

12.

Protokoll öfver utrikesdejjartementsärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari

1882.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena hemstälde i

underdånighet, det Kongl. Maj:t nu täcktes, jemlikt sitt vid föredragning

denna dag i sammansatt statsråd fattade beslut, förordna om aflåtande

till Riksdagen af nådig proposition angående de med Frankrike

afslutade handels- och sjöfartstraktaterna. Herr Ministern erinrade

i sammanhang härmed, det Kongl. Maj:t genom godkännande för

Sin del af de nya aftalen förbundit Sig att till Riksdagen jemväl framställa

proposition om nedsättning till hälften af den reseagenter för

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Kongl. Majds Nåd. Proposition, N:o 2.

utländska handelshus för närvarande åliggande bevillning. Enär detta

ärende, äfvensom vidtagandet af åtskilliga, utaf vissa bestämmelser i

handelstraktaten betingade åtgärder tillhörde finansdepartementets beredning,

hemställde Herr Ministern, det Kongl. Maj:t täcktes förordna,

att till nämnda departement skall öfverlemnas afskrift af handelstraktaten

med tillhörande deklaration och tariffer.

Sedan Herr Ministern derefter uppläst ett på förhand uppsatt förslag

till nådig proposition äfvensom en förteckning på de protokoll

och handlingar, som funnos deri åberopade,

behagade Hans Maj:t Konungen, uppå statsrådets

enhälliga tillstyrkande, i nåder gilla förslaget till proposition,

sådant det finnes detta protokoll bilagdt,

samt befalla att propositionen skulle i enlighet dermed

och åtföljd af de å den upplästa, härhos jemväl

bilagda förteckningen upptagna protokoll och handlingar

till Riksdagen aflåtas; äfvensom bifalla hvad

Herr Ministern för utrikes ärendena i öfrigt hemställt,

In fidem

A. Cronhielm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition Nio 2

sid. I.

Handelstraktat mellan de Förenade liikena och Frankrike, afslutad den 30

december 1881............. » III.

Tilläggsartikel .................................................................................. » X.

Deklaration...................................................................................... » XI.

Tariff A. Införselstullar i Frankrike ................................................

Tariff Ii. Införselstullar i Sverige........................................................

Tariff C. Införsel stullar i Norge ......................................................

Sjöfartstraktat mellan de Förenade Rikena och Frankrike, afslutad den 30

december 1881 ....................................................................................

» XII.

r XVIII.

>. XXVI.

>> XXXIV.

Öfriga bilagor:

1. Protokoll öfver utrikesdepartementsärende i sammansatt statsråd

den 1 juli 1881............................. » 1.

2. Protokoll öfver utrikesdepartementsärende i statsrådet den 21 juli

1881................................................................................................ » 9.

3. Skrifvelse från tullkomitén till Chefen för finansdepartementet den

29 augusti 1881, med bilagor A och lä ......................................... » 10.

4. Promemoria afgifven, efter öfverläggning i Kongl. Kommers-Kollegium,

den 12 september 1881....................................................... » 22.

5. Den Norske Regjerings underdanigste Indstilling af 8:de September

1881............................................................................................. » 25.

(i. Utdrag- af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden i sammansatt

statsråd den 16 september 1881................................................... » 51.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7. Protokoll -öfver utrikesdepartementsärende i sammansatt norskt och

svenskt statsråd den 18 oktober 1881........................................... sid. 63

8. Protokoll öfver utrikesdepartementsärende i sammansatt statsråd den

24 oktober 1881 ......................................................................... » 68

9. Utdrag af protokollet öfver ministeriella ärenden den 6 december

1881............................................................................................. » 70

10. Protokoll vid tullkomiténs sammanträde den 7 december 1881 ..... » 72

11. Protokoll öfver ett blandadt utrikesdepartements-, justitie-, civil
ocli

finansärende i sammansatt statsråd den 13 januari 1882 ......... » 77

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende den 13 januari 1882 ... » 93

12

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1882:4 Betänkande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga proposition angående med Frankrike af slutade nya handelsoch sjöfartstraktater. s. 1 i texten