Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändringdr i förordningarna om kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad, om kommunalstyrelse i Stockholm och om landsting

38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:11, Med förslag till ändringdr i förordningarna om kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad, om kommunalstyrelse i Stockholm och om landsting

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

1

N:o 11.

Kongl. Maj-.ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till

ändringdr i förordningarna om kommunalstyrelse på landet,

om kommunalstyrelse i stad, om kommunalstyrelse i

Stockholm och om landsting; Gifven Stockholms slott den

19 Januari 1883.

Med åberopande af hvad bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden

innehåller, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att antaga till efterrättelse

från och med år 1884 följande förslag till ändrad lydelse af

i oc^ ^ * förordningen om kommunalstyrelse på

landet, §§ 12, 14, 57, 58,^ 59 och 64 i förordningen om kommunalstyrelse i

stad, 6, 12, 40 och 41 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

samt §§ 47 och 48 i förordningen om landsting, samtliga dessa försko'',

med undantag af dem som angå §§ 60 och 61 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet, §§ 58 och 59 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad, § 41 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

och $ 47 mom. 1 i förordningen om landsting, dock under förutsättning

att Riksdagen godkänner Kongl. Maj:ts nådiga proposition af den 8 innevarande

månad med förslag till förordning angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst:

Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 10 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

Förordningen om kommunalstyrelse på landet.

§ 57.

Skyldig att till kommunens i § 5 omförrnälda gemensamma utgifter

lemna bidrag är eu hvar, som inom kommunen, ehvad han derstädes

bosatt är eller ej, eger eller brukar hemman, hemmansdel eller annan i

mantal satt jord eller från hemman under full eganderätt afsöndrad eller

till allmän bevillning för sig taxerad fastighet, eller derstädes idkar

bergsbruk, fabriksrörelse, handel, handtverk eller annan till allmän bevillning

taxerad näring; äfvensom en hvar, som inom kommunen sitt

rätta bo och hemvist har och eger sådan inkomst, att bevillning till

staten enligt förordningen angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst derför skall, såsom för inkomst af kapital eller arbete,

erläggas.

Enahanda skyldighet åligger bolag.

Jordegare eller boställsinnehafvare, som åt landbo eller arrendator

upplåtit jord eller boställe, är från erläggande af kommunalutskylder

derför befriad, enär dessa utskylder enligt mom. 1 i denna § skola af

brukaren erläggas.

§ 58.

De i nästföregående § omförrnälda bidrag skola, såsom kommunalutskylder,

utgöras i förhållande till särskilda, de skattskyldige efter nedanstående

grunder påförda fyrktal.

Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjena de i senast faststälda

mantals- och taxeringslängder upptagna värden å fastighet och

belopp af inkomst, för hvilka bevillning till staten erlägges, sålunda att:

A) för fastighet och frälseränta påföres en fyrk för hvarje 100 kronor

af uppskattadt värde samt

B) för inkomst påföres en fyrk för belopp, ej öfverstigande 5 kronor;

två fyrkar för belopp utöfver 5 till och med 10 kronor; tre fyrkar för

belopp utöfver 10 till och med 15 kronor o. s. v.

Sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföres

fyrktal efter ofvan stadgade beräkningsgrund för det fastigheten i mantals-

och taxeringslängden åsätta värde.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen och deröfver

upprätta en längd, upptagande, särskilt för hvarje skattskyldig och i

särskilda kolumner: för i mantal satt jord samt för annan fastighet uppskattadt

värde enligt mantals- och taxeringslängd^!; för beskattningsbar

inkomst i samma längd uppförda belopp; det åsätta fyrktalet för i mantal

satt jord; fyrktalet för annan fastighet; fyrktalet för beskattningsbar

inkomst och summan af den skattskyldiges fyrktal; allt på sätt det under

litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd närmare utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas debitering,

utgör, med iakttagande af de bestämmelser och undantag, §§ 8

och 9 innehålla, tillika kommunens röstlängd. I den för anmärkningar

afsedda kolumn antecknas, om och på hvilken grund, i följd af dessa

bestämmelser, någon i längden uppförd skattskyldig icke eger utöfva

rösträtt. Längden upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan

anslås och det andra hos kommunalnämnden förvaras.

§ 60.

Der i lag eller allmän författning stadgadt är, att kommunalutskyld

endast från vissa af de i § 57 omförmälda beskattningsföremål skall utgå,

eller att för deltagande i sådan utskyld andra grunder skola följas, eller

att vissa från skattskyldighet till kommunen eljest befriade medlemmar

skola till fyllande af särskilda behof bidraga, gäller till efterrättelse hvad

sålunda förordnadt är. I öfrigt eger kommunalstämma ej besluta afvikelse

från de i §§ 57 och 58 för kommunalutskylders utgörande stadgade

grunder.

§ 61.

Då fråga om ny utskyld förekommer, skall grunden för dess uttaxering

först bestämmas i enlighet med hvad i §§ 57, 58 och 60 stadgas.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade formulär

litt. B, skall innehålla hänvisning till de beslut, på hvilka årets utdebitering

sig grundar, med uppgift å det belopp, som skall utgå för hvarje

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

fyrk, samt upptaga: hvarje skattskyldig till bostad och namn; summan

af de honom enligt § 58 åsätta fyrktal, samt de honom efter fyrk påförda

kommunalutskylder.

Till bestyrkande af uppbörden skall längden slutligen innehålla särskilda

kolummer för anteckning om inbetalningar och restantier.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad.

§ 12-

Röstvärdet för den, som vid allmän rådstuga röstberättigad är, bestämmes

efter de i senast faststälda mantals- och taxeringslängd upptagna

värden å fastighet och belopp af inkomst, för hvilka bevillning till staten

erlägges, sålunda att:

A) för fastighet beräknas en röst för uppskattadt värde till belopp,

understigande 4,000 kronor; två röster för belopp från och med 4,000

intill 6,000 kronor; tre röster för belopp från och med 6,000 intill 8,000

kronor o. s. v. samt

JB) för inkomst beräknas en röst för belopp, understigande 200 kronor;

två röster för belopp från och med 200 intill 300 kronor; tre röster

för belopp från och med 300 intill 400 kronor o. s. v.

Ej må vid allmän rådstuga för någon flera röster beräknas, än som

svara mot en femtiondedel af stadens hela röstetal efter röstlängden, och

i intet fall flera än ett hundra röster.

§ 14.

Sedan mantals- och taxeringslängd^! blifvit af pröfningskomité!!

granskad, upprättar Magistraten på grund deraf en längd öfver stadens

röstägande medlemmar, jemte det på en hvar af dem belöpande röstetal.

Innan denna röstlängd tillämpas, skall den för hvarje gång vara minst

åtta dagar å kungjordt ställe till granskning framlagd. Anmärkning mot

röstlängden bör framställas, innan något ärende till behandling vid allmänna

rådstugan företages. Öfver framstäld anmärkning meddelar Magistraten

genast sitt beslut och inför i längden den rättelse, som deraf

föranledes. Missnöje mot beslutet må anföras på sätt och i den ordning

§76 stadgar; dock utan återverkan på hvad redan beslutadt blifvit, så

vida ej fråga är om val.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 11.

§ 57.

Medlem af en stadskommun är i allmänhet skyldig att till de utgifter,

som för kommunens gemensamma behof böra enligt § 5 mom. 3

uttaxeras, lemna bidrag i förhållande till de i senast faststälda mantalsoch

taxeringslängd upptagna värden å fastighet och belopp af inkomst,

för hvilka bevillning till staten erlägges, på det sätt, att för ett hundra

kronor af värde å fastighet utgöres lika belopp som för fem kronor af

inkomst.

Enahanda skyldighet åligger bolag.

Personliga tjenstbarheter, hvilka inom en stad utgjorts efter förut

antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder förordnadt,

efter samma grunder utgöras.

§ 58.

Der i lag eller allmän författning stadgadt är, att viss utskyld skall

utgå efter annan än den i nästföregående § mom. 1 bestämda allmänna

grund, eller att vissa från skattskyldighet till staden eljest befriade invånare

skola till fyllande af särskilda behof bidraga, skall till efterrättelse

gälla hvad i thy fall förordnadt är. I öfrigt må afvikelse från sagda

grund icke i annan mån ske än § 59 medgifver.

§ 59.

Skulle i andra fall än dem, som genom § 58 bestämmas, förslag hos

stadsfullmäktige eller allmän rådstuga väckas, att vissa till staden skattskyldige

böra, i fråga om uttaxering af utskyld för visst ändamål, antingen

helt och hållet från bidrag befrias, eller deri vinna nedsättning,

då skall genom samfäld omröstning först afgöras, huruvida ett sådant

förslag, hvilket dock icke må afse påläggande af personlig eller efter

matlag utgående afgift, bör under närmare pröfning komma.

Skall sådant förslag under vidare pröfning tagas, bör det, innan det

af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga till slutligt afgörande företages,

öfverlemnas till Magistraten, som vidtager den förberedande utredning,

frågan krafvel’.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden skall upptaga hvarje skattskyldig

till namn och bostad, äfvensom de för honom i senast faststälda mantals
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kong! Majds Nåd. Proposition N:o 11.

och taxeringslängd uppförda värden å fastighet och belopp af inkomst,

för hvilka bevillning till staten erlägges, samt vidare den stadsutskyld,

som blifvit den’skattskyldige påförd; och bör längden i öfrigt vara inrättad

i enlighet med de föreskrifter, som Magistraten meddelar.

Till bestyrkande af uppbörden, skall längden innehålla särskilda

kolumner för anteckning om inbetalningar och restantier.

Förordningen om komnmnalstyrelse i Stockholm.

§ 6.

För val af stadsfullmäktige indelas staden, med dess område, i fem

valkretsar, hvilkas omfattning af Magistraten bestämmes.

Magistraten har ock att, sedan mantals- och taxeringslängden blifvit

af Pröfningskomité!! granskad, låta, med ledning deraf, upprätta särskild

röstlängd för hvarje valkrets, och hålla dessa röstlängder å kungjordt

ställe minst åtta dagar för de röstegande tillgängliga.

Magistraten sammanträder derefter å tid, som likaledes kungöres,

för pröfning af de anmärkningar, hvilka en hvar, som anser sig dertill

befogad, har att vid detta sammanträde emot röstlängd framställa och

styrka. De rättelser, till hvilka laga skäl förefinnas, varda dervid genast

i röstlängden införda och för de närvarande tillkännagifna; äfvensom,

då någon, hvilken yrkat att blifva i röstlängden upptagen, eller få högre

röstetal sig tillagdt, ej anses hafva befogenheten af sitt anspråk styrkt,

detsamma genom afsagd! beslut ogillas.

Öfver anmärkning, som rör någon vid sammanträdet frånvarandes

rätt, meddelar Magistraten beslut å valdagen, sedan tillfälle för deri,

emot hvilken anmärkningen gjord är, blifvit lemnadt att densamma bemöta,

och för sådant ändamål en kort uppgift om anmärkningens beskaffenhet

varit minst två dagar förut i Magistratens förmak anslagen.

Missnöje emot beslut, som af Magistraten sålunda meddelas, må fullföljas

i den ordning § 49 stadgar, dock utan att valet deraf uppehälles.

§ 12.

Vid valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrigt i tillämpliga

delar efter den ordning, som för val af riksdagsfullmäktige för

staden är eller varder antagen, bestämmes röstvärdet för eu hvar till

deltagande i valet berättigad medlem af kommunen efter de i senast

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

faststälda mantals- och taxeringslängd upptagna värden å fastighet och

belopp af inkomst, för hvilka bevillning till staten erlägges, sålunda att:

A) för fastighet beräknas en röst för uppskattadt värde till belopp,

understigande 4,000 kronor; tvä röster för belopp från och med 4,000

intill 6,000 kronor; tre röster för belopp från och med 6,000 intill 8,000

kronor o. s. v. samt

B) för inkomst beräknas en röst för belopp, understigande 200

kronor; tvä röster för belopp från och med 200 intill 300 kronor; tre

röster för belopp från och med 300 intill 400 kronor o. s. v.

Ej må för någon flera röster beräknas, än som svara mot en femtiondedel

af valkretsens hela röstetal efter röstlängden, och i intet fall

flera än ett hundra röster.

Röstegande är berättigad att sin rösträtt på annan röstegande öfverlåta;

dock må ingen på grund af fullmakt denna rätt utöfva för mer än

en röstberättigad.

Fullmakten skall vara antingen skrifven och underskrifven af utställaren

samt med dennes sigill försedd, eller ock af honom underskrifven

och med två vittnens underskrift bestyrkt.

§ 40.

Fn hvar medlem af kommunen är i allmänhet skyldig att till de

utgifter, som för kommunens gemensamma behof böra uttaxeras, lemna

bidrag i förhållande till de i senast faststälda mantals- och taxeringslängd

upptagna värden å fastighet och belopp af inkomst, för hvilka bevillning

till staten erlägges, på det sätt, att för ett hundra kronor af värde

å fastighet utgöres lika belopp som för fem kronor af inkomst.

Enahanda skyldighet åligger bolag.

Embets- eller tjensteman, som vid de förenade rikenas beskickning

hos utländsk makt är tjenstgörande, äfvensom svensk konsul eller annan

å utländsk ort anstäld tjensteman, skall, fastän mantalsskrifven i Stockholm

och enligt förordningen angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst uppförd till allmän bevillning, vara fri från skyldighet att

för sina löneinkomster erlägga sådana kommunalutskylder, om hvilkas

utgörande stadsfullmäktige besluta.

§ 41.

Skall enligt lag eller författning eller enligt i laga ordning fattadt

beslut, som dock icke i annan eller vidsträcktare mån, än särskild författning

sådant medgifver, må innebära påläggande af personlig eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

efter matlag utgående afgift, viss utskyld till staden utgöras efter annan

än den i nästföregående § bestämda allmänna grund, skall till efterrättelse

gälla hvad i thy fall förordnadt eller beslutadt är.

Förordningen om landsting.

§ 47.

I fråga om bestämmande af afgifter eller arbetsbidrag för sådana

företag eller åtgärder, till hvilka bidrag böra enligt lag från hemman

och fastighet utgå, eller i afseende å hvilka andra grunder för

kostnadernas uttaxering äro faststälda, gäller till efterrättelse hvad i thy

fall stadgadt är. I öfrigt må landstinget, med afseende på ett ifrågastäldt

företags beskaffenhet, särskildt bestämma grunden för uttaxering

af de medel, som för dess utförande erfordras; dock att, med undantag

för den i särskild författning stadgade sjukvårdsafgift, ingen personlig

eller efter matlag utgående afgift må af landstinget beslutas.

I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade,

som i föregående moment omtalas, böra de afgifter, som af landstinget

blifvit till uttaxering beslutade, utgå i förhållande till de i senast

faststälda mantals- och taxeringslängder upptagna värden å fastighet

och belopp af inkomst, för hvilka bevillning till staten erlägges, på

det sätt, att för ett hundra kronor af värde å fastighet utgöres lika belopp

som för fem kronor af inkomst.

Då fråga om grunden för afgifters uttaxering uppkommer, skall

denna fråga först afgöras. Framställes inom landsting påstående, att

företag, hvarom förslag blifvit väckt, är af den beskaffenhet att endast

stad eller endast landsbygd af företaget kan hafva hufvudsaklig nytta,

och att förthy i förra fallet landsbygden och i det senare städerna, vare

sig samfäldt eller en eller flera bland dem, må från bidrag till det företaget

befrias eller med sådant bidrag i jemförelsevis mindre mån betungas,

då skall jemväl öfver sådan framställning beslutas innan hufvudfrågan

till afgörande företages.

§ 48.

Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrifvarne

hvarje år, efter slutade taxeringsförrättningar, till landstingets

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ll.

ordförande genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända förteckningar,

som för hvarje socken summariskt upptaga de fastighetsvärden,

särskildt för i mantal satt jord och särskildt för annan fastighet, samt

de belopp af inkomst, för hvilka bevillning till staten erlägges. Genom

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända Magistraterna dylika uppgifter

för städerna. Härefter låter landstingets ordförande genom kamreraren

deraf upprätta sammandrag, upptagande hela länets summa af sådana

värden å fastighet och belopp af inkomst samt huru mycket sig belöper

å hvarje stad eller socken.

De ärendet tillhörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas,

och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd

och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Fredrik Hederstierna.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Af cl. 10 Iläft.

‘2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

Formulär litt. A.

Fy rk t al slängd för

;

Uppskattadt värde

Personel-.

Fastigheter

å i mantal

å annan

satt jord.

fastighet.

Brukspatron Johan Erik Bergström

Råbelöfs säteri 2 mantal,

mjölqvarn, Svanå N:o 1

skatte V2 mantal, ibm jern-

bruk.....................................

56,000

55,000

Hushållerska Johanna Tångberg ______

—

—

! Rättare Måns Trulsson.......

Mjölnare Abraham Fogelberg ..........

—

Per Pettersson..........................................

Röksta N:o 1 skatte V4 mantal

6,000

--:

Per Eriksson i Alby, N. N. socken...

Ibm N:o 1 skatte y, mantal

10,000

Arrendator Sven Persson..................

Ibm N:o 2 frälse 1 mantal

25.000

Anders Janssons sterbhus.............

Nvänven lägenhet

7,000

Inspektor Leopold Stålbom å Svanå

Stångjernssmed Anders Hammar ......

—

—

Arrendator Nils Olof Gräs..............

Örby N:o 1 krono y2 mantal

25,000

Hemmansinnehafvarne i socknen.........

Skogsbergs allmänningsdel...

10,000

Skolläraren Lars Boklund i Skolhuset

vid kyrkan......................

0. s. v.

Summa

N. N. den 2 December 1884.

På kommunalnämndens vägnar:

JST. JST.

Ordförande.

Anm. Taxeringsvärde uppföres äfven för sådan jordbruksfastighet, som icke åsättes bevillning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 11.

11

N. N. socken 1884.

Belopp af

beskatt- ningsbar

inkomst.

Päfördt fj-rktal

Anmärkningar.

för i

mantal

satt jord.

för annan

fastighet.

föi-

beskatt-

ningsbar

inkomst.

Summa.

Inkomst af jordbruksrörelse ...... Kr. 560

» skogsrörelse............... » 1,000

» annan rörelse............ » 11,000

13,560

560

550

2,712

3,822

» kapital ....................... » 1,000

50

—

—

10

10

250

—

—

50

50

150

—

—

30

30

60

60

—

12

72

100

100

20

120

250

250

—

50

300

—

—

70

—.—

70

I konkurstillstånd. Oguldna kommunalut-

900

—

------

180

180

skylder.

350

—

—

70

70

250

250

—

50

300

600

—

100

120

220

Inkomst af jordbruksrörelse kronor 100, af

•

skogsrörelse 500.

350

i

70

1

70

1

Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad

och godkänd, betygas, N. N. i sockenstugan den 21 December 1884.

N. IN.

Stämmans ordförande.

N. N.

N. N.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11,

Formulär litt, F.

Debiterings- och uppbördslängd för kommimal
Enligt

kommunalstämmas beslut den 20 Oktober 1881

» » » »> 19 » 1882

8 » » » 21 » 1883

P e

r s o n e r s

Bostad.

! "

Namn.

1 bibel''"»f .............................................

Brukspatron Johan Erik Bergström..................

»

Hushållerska Johanna Tångberg.......................

»

Rättare Måns Trulsson ....................................

))

Mjölnare Abraham Fogelberg..............................

Röksta.....................

Per Pettersson ....................................................

))

Per Eriksson i Alby, N. N. socken..................

>- ..................................................

Arrendator Sven Persson ............................

Nyängen .............................................

Anders Janssons sterbhus ...................................

Svanå ..................................................

Inspektor Leopold Stålbom.................................

8 .................................................

Stångjernssmed Anders Hammar........................

Örby.....................................................

Arrendator Nils Olof Gräs....................................

1

Hemmansinnehafvarne i socknen....................

Skolhuset vid kyrkan.....................

Skollärare Lars Boklund..............................

o. s. v. i den ordning som i fyrktalslängden är följd.

Summa

N. N. den 2 December 1884.

På Kommunalnämndens vägnar:

O

jst. n.

Ordförande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11

13

utskylder i N. N. socken år 1884.

påföres utskylder per fyrk ...................................... 3 öre.

8 » » » ....................................... 2 »

8 8 » » 5 »

Summa per fyrk 10 öre.

För åsatt

fyrktal.

D e b e

t.

C r e d

i t.

Kontant.

Rest.

Summa.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

3,822

382

20

10

1

—

50

5

—

30

3

—

72

7

20

120

12

—

300

30

—

70

7

—

180

18

—

70

7

—

300

30

—

220

22

—

70

7

_

Att förestående debiterings- och uppbördslängd blifvit i kommunalstämma

denna dag granskad och godkänd, betygas, N. N. i sockenstugan den 21 December

1884.

N. N.

N. K

Stämmans ordförande.

Ä N.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

Formulär till debetsedel.

Fol....... Brukspatron J. E. Bergström på Råkelöf, N. N. socken.

För personer.

För

å

Kronor.

Öre.

Män.

Qvin-

fyrktal.

öre.

ii or.

Debet.

1884 års kommunalutskylder ........................

—

—

3,822

10

382

20

Enligt kyrkostämmans beslut den 15 Maj

1884:

För i mantal satt jord ...................................

—

—

560

5

28

—

» annan fastighet.....................................

—

—

550''

5

27

50

» beskattningsbar inkomst ........................

—

—

2,712

3

81

36

» personer ....................................................

3

—

—

50

1

50

» d:o ....................................................

—

4

—

25

1

—

S u m m a

—

—

—

521

56

På N. N:s kommunalnämnds vägnar:

N. N.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

15

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den

19 Januari 1883.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander och

Ryding.

Depaitementschefen, Statsrådet Hederstierna anmälde i underdånighet

Skatteregleringskoiniténs den 13 September 1882 till Kongl. Majd;

afgifna utlåtande och förslag angående skatteförhållandena i riket i hvad

detsamma afsåg:

de personliga skatterna för kommunala behof, för så vidt Komiténs

härutinnan gjorda framställningar berodde på Chefens för Civildepartementet

föredragning;

den öfriga kommunala beskattningen i städerna och på landet; samt

landstingsskatten;

äfvensom de häröfver af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i samtliga länen,

Ofverståthallareembetet samt Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium

afgifna yttranden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

Efter redogörelse för innehållet af omförmälda handlingar yttrade

Departementschefen:

»Innan jag går att föreslå Eders Kongl. Maj:t. de förändringar i gällande

stadgande!! rörande kommunalbeskattningen, som af Skatteregleringskomiténs

förslag föranledas och påkallas af det förslag till förordning

angående bevillning, som Eders Kongl. Maj:t beslutat förelägga

Riksdagen, torde Eders Kongl. Maj:t finna lämpligt att efter inhämtande

af Chefens för Justitiedepartementet och öfriga statsrådens mening

fatta beslut beträffande Skatteregleringskomiténs ifrågavarande förslagför

så vidt detsamma afser ändring af de i 1, 2 och 4 §§ 26 kapitlet

Byggningabalk^! af 1734 års lag förekommande bestämmelser rörande

vissa kommunala byggnadsskyldigheter.»

Sedan Kongl. Maj:t i nåder förklarat sig godkänna denna ordningför

hithörande frågors föredragning, anförde Chefen för Justitiedepartementet,

Statsrådet von Steyern:

»Äfven om man med Skatteregleringskomiténs flertal måste erkänna

behofvet af en revision af de grunder, efter hvilka den kommunala

byggnadsskyldigheten nu utgöres, skall det dock helt visst medgifvas,

att en sådan revision icke står i något omedelbart sammanhang med de

stora och vigtiga samhällsfrågor, på hvilkas lösning Eders Kongl. Maj:ts

omtanke för närvarande är företrädesvis rigtad. Om så är, kan en lycklig

utgång af dessa frågor icke främjas derigenom, att de sammanlänkas

med en annan fråga, jemväl den af djupt ingripande art och innefattande

spörsmål af den beskaffenhet, att de ännu säkerligen fordra ganska vidtgående

utredningar, innan de kunna på ett fullt nöjaktigt sätt besvaras.

I hvilken mån den på fastigheterna och matlagen hvilande byggnadsskyldighet

skall lindras, eller med andra ord huru tungt den bör drabba

sådana kommunens medlemmar, som nu i ringa eller ingen man deraf

beröras, kommer säkerligen att blifva föremål för mycken meningsskiljaktighet.

Huru den af Komitén föreslagna fördelning af byggnadsskyldigheten

i verkligheten skall slå sig ut, kan ingalunda sägas vara nöjaktigt

utredt genom den undersökning af förhållandena under ett enda år, som

Komitén företagit, och en fullständig utredning i detta hänseende kan

knappast ske förr än man fatt erfara resultaten af den taxering, som

komme att verkställas på grund af den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

bevillningsförordning, derest denna blifver af Riksdagen antagen. Hvad

särskildt tingshusbyggnad beträffa!'', har det satts i fråga, om den ej

snarare bör bekostas af staten än af häradet. Skulle denna åsigt göra

sig gällande, vore eu efter nya grunder vcrkstäld fördelning af besväret

mellan häradsboerna utan allt ändamål.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Ronyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

Under sådana förhållanden synes mig frågan om byggnadsskyldighetens

reglering böra uppskjutas till en tidpunkt, då åt densamma kan

odelad egnas all den uppmärksamhet, hvaraf den är förtjent.

Såsom ett skäl att påskynda en ny lagstiftning i detta ämne, kunde

möjligen åberopas de uppgifter Komitén meddelat derom, att eu del af

prestationerna vid prestgårdsbyggnad alldeles i strid mot lag ålagts

matlagen, och att dessa vid kyrkobyggnad i vissa län fått en vida större

börda sig pålagd än lag medgifver. Men dessa oegentligheter, som röra

lagens tillämpning, icke dess innehåll, böra försvinna, derest Eders Kongl.

Maj:t och Riksdagen funne lämpligt att, såsom Skatteregleringskomitén

föreslagit, i kommunallagarne intaga föreskrifter, egnade att bättre än

de hittills gällande förekomma uttaxering af utskylder efter andra grunder

än lag föreskrifver.

På grund af hvad jag sålunda anfört, kan jag ej tillstyrka någon

åtgärds vidtagande i och för ändring af 1, 2 och 4 §§ i 26 kapitlet

Byggningabalken af 1734 års lag.»

Häruti förenade sig Statsrådets öfrige ledamöter.

Och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla

och bifalla den af Statsrådet sålunda yttrade mening.

Härefter anförde Departementschefen, Statsrådet Hederstierna:

»Då Eders Kongl. Maj:t nu beslutat att ej vidtaga någon åtgärd med

anledning af Skatteregleringskomiténs förslag till förändrade grunder för

den kommunala byggnadsskyldigheten, och Komitén i öfrigt grundat sitt

förslag rörande fyrktalssättningen på landet på den förutsättning, att

nämnda byggnadsskyldighet fördelades på samtliga fyrkar, så kan ej

heller detta förslag vinna Eders Kongl. Maj:ts godkännande.

Det finnes enligt mitt förmenande då ingen anledning att rubba det

förhållande mellan de olika beskattningsföremålen i fråga om bidragsskyldighet

för allmänna kommunala behof, som nu finnes stadgadt.

Sagda förhållande framträder, då man tager hänsyn å ena sidan till

nu gällande grunder för bevillningens utgörande och å andra sidan till

sjelfva fyrktalssättningsmetoden, sådan den finnes bestämd i 58 § af förordningen

om kommunalstyrelse på landet. Jordbruksfastighet, som i

bevillning utgör blott tre öre för hvarje fulla ett hundra kronor af

taxeringsvärdet, men deremot påföres en fyrk för hvarje femtal af bevillningsören,

erhåller för 1,000 kronors taxeringsvärde sex fyrkar. Annan

fastighet åter, som i bevillning utgör fem öre för hvarje fulla ett hundra

kronor af taxeringsvärdet, men påföres en fyrk blott för hvarje tiotal

af bevillningsören, erhåller för 1,000 kronors taxeringsvärde endast

fem fyrkar. Och af inkomst, hvarför i bevillning utgöres en procent,

Bih. till liiksil. Prof. 1883. I Samt. 1 Af cl. 10 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o TI.

beräknad å behållna inkomstbeloppet, men som påföres en fyrk blott

för hvarje tiotal af bevillningsören, bekommer ett kapitalvärde af 1,000

kronor, erhållet genom kapitalisering efter fem procent af ett inkomstbelopp

stort femtio kronor, hvars bevillning är femtio öre, likaledes

endast fem fyrkar. Då sålunda jordbruksfastighet för ett taxeringsvärde

af 1,000 kronor betalar sex, under det annan fastighet för

samma värde och likaså 1,000 kronors kapitalvärde å inkomst, efter nyssnämnda

grund kapitaliserad, endast betala fem, kan man följaktligen

säga, att förhållandet mellan jordbruksfastighet och öfriga beskattningsföremål

i fråga om bidragsskyldigheten till de efter fyrk utgående kommunalutskylder

på landet, ställer sig såsom sex till fem.

Uti det förslag till bevillningsförordning, som Eders Kongl. Maj:t

beslutit aflåta till Riksdagen, har emellertid i fråga om beviliningens

utgörande likställighet mellan de olika beskattningsföreinålen blifvit genomförd,

och nu gällande bestämmelser rörande fyrktalsberäkningen

måste sålunda i sammanhang med sagda förslags antagande ändras, om

förhållandet mellan beskattningsföreinålen i fråga om kommunalafgifter

skall bibehållas oförändradt.

Då emellertid samma förslag innehåller den bestämmelsen, att till

sådan inkomst af arbete, för hvilken bevillning bör erläggas, skall räknas

jemväl den inkomst och förmån af jordbruksrörelse, som förvärfvas medelst

det i rörelsen nedlagda arbete och dervid använda inventarier, hvilken inkomst

bör så beräknas, att det belopp, för hvilket bevillning skall påföras,

motsvarar en för hundra af fastighetens taxeringsvärde, så följer häraf,

att om bidragen till kommunens utskylder hädanefter blefve uttaxerade

efter den bevillning, som af de skattskyldige erlades, egarne af jordbruksfastighet

skulle komma att betala sex, då egare af annan fastighet eller

af inkomst betalade fem, eller just det nu rådande förhållande de olika

skatteföremålen emellan. En föreskrift af sådant innehåll skulle ock

komma att stå i närmaste öfverensstämmelse med gällande stadganden

beträffande de allmänna kommunala utskylderna i städerna äfvensom

landstingsskatten, i Indika stadganden, för så vidt de afse de olika beskattningsföremålens

skattskyldighet, någon förändring ej blifvit af Komitén

föreslagen och ej heller torde böra ifrågasättas.

Grundade man kommunalbeskattningen äfven för landet på bevillningen,

så skulle någon fyrktalssättning der ej behöfva vidtagas, om

man likasom för stad bestämde rösträtten efter antalet bevillningskronor;

men dels har man under de tjugu år, som kommunalförordningarna tilllämpats,

blifvit van att anse fyrken såsom den enhet, hvarpå såväl beskattning

som rösträtt grundas, dels har Komitén föreslagit att i stället

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

för bevillningen uppskattningsvärde å fastighet och belopp af beskattningsbar

inkomst skulle läggas till grund för kommunalbeskattningen,

hvarvid det torde vara nödigt att å landet genom fyrktalssättning sammanföra

dessa olikartade beskattningsföremåi.

Detta Skatteregleringskomiténs af de flesta länsstyrelser tillstyrkta

förslag, att. grundvalen för sagda beskattning hädanefter måtte komma

att blifva, icke, såsom hittills, bevillningsbeloppen, utan taxeringsvärdena

a fastigheterna samt inkomstbeloppen, hvarigenom den obestridliga

fördelen vinnes, att det nuvarande stränga sambandet mellan deri allmänna

bevillningen och den kommunala beskattningen i någon män brytes,

anser jag vara i hög grad förtjent af Eders Kongl. Majits bifall.

Den afsedda fördelen vinnes emellertid ingalunda fullständigt, med mindre

enahanda grundsats genomföres icke allenast i fråga om landskommunernas

beskattning samt, såsom Ivomitén jemväl yrkat, landstingsskatten,

utan ock hvad beträffar beskattningen för stadskommunernas behof.

Deri omständighet att inom stadskommunerna äfven rösträtten är

bestämd i visst omedelbart förhållande till bevillningen, är icke af beskaffenhet

att lägga hinder i vägen för berörda förändrings utsträckande

jemväl till dem. Å ena sidan äro nemligen rösträtten och skattskyldigheten

i städerna icke sins emellan stälda i så nära sammanhang, att

icke en sådan förändring i afseende a skattskyldighetens bestämmande

skulle kunna företagas utan någon som helst ändring af stadgandena rörande

rösträtten. A andra sidan möter dock ej heller någon svårighet att

verkställa fullkomligt motsvarande förändring äfven i fråga om bestämmandet

af rösträtten inom stadskommunerna, utan att derigenom den ringaste

rubbning åstadkommes i det röstetal, som enligt nu gällande stadgande!)

bör för en hvar medlem af kommunen beräknas. Och äfven sist
-

nämnda förändring synes i sjelfva verket lika önskvärd som den förra.

Ty om det är en olägenhet, att, såsom för närvarande är förhållandet,

hvarje förändring i afseende å den allmänna bevillningen måste återverka

på kommunalbeskattningen och sålunda kräfver hänsyn till denna,

så är det en icke mindre olägenhet, som lika väl behöfver undanrödjas,

att hvarje förändring i afseende å den allmänna bevillningen måste återverka

jemväl på den kommunala rösträtten. Det samband, som enligt

förordningen om kommunalstyrelse på landet råder mellan rösträtt och

skattskyldighet inom landskommunerna, medför, att det oberoende af

den allmänna bevillningen, hvari nyss ifrågastälda förändrade grundval

för kommunalbeskattningen försätter denna senare, utan vidare inträder

jemväl för den förra. I städerna deremot gäller, såsom jag redan antydt,

icke detsamma, hör det afsedda ändamålets fullständigare uppnå
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

ende torde derför äfven de paragrafer i förordningarna om kommunalstyrelse

i Stockholm och rikets öfriga städer, som afhandla den kommunala

rösträtten, böra så ändras, att denna hädanefter må komma att

beräknas, icke, såsom hittills, i förhållande till bevillningen, utan i förhållande

till de värden å fastigheter och belopp af inkomst, för hvilka

bidrag böra till kommunens utgifter lemnas. Om härvid, med iakttagande

af de närmare bestämmelser, som innehållas i 12 § af hvardera

af nyssnämnda begge förordningar, för hvarje röst beräknas det värde

å fastighet eller det belopp af inkomst, hvars bevillning uppgår till en

krona, åstadkommer sagda förändring uppenbarligen ingen annan inverkan

på röstetalet för de röstberättigade än den, att det högsta röstetal,

som för någon må beräknas, och hvilket för närvarande är bestämdt såsom

motsvarande bevillningen för tio tusen riksdalers inkomst af kapital

eller arbete samt sålunda, så länge bevillningen för sådan inkomst utgår

med en procent af dess belopp, utgör ett hundra röster, men, för den

händelse bevillningen höjdes eller sänktes, måste stiga eller sjunka med

denna, nu blefve på en gång faststäldt till att oberoende af sådan vexling

i bevillningen motsvara ett inkomstbelopp af tio tusen kronor eller,

annorlunda uttryckt, till att utgöra ett hundra röster; eu sak, som emellertid

torde böra betraktas såsom i och för sig fördelaktig och dessutom

fullt öfverensstämmande äfven med förordningarnas hittillsvarande mening.

Vid bestämmandet af det värde å fastighet och belopp af inkomst,

som å landet bör motsvara hvarje fyrk, har man med stöd af hittillsvarande

fyrktalssättningsgrunder att hålla sig till endera af tvenne

normer. Den ena vore, att välja det fastighetsvärde och det inkomstbelopp,

som komme att motsvara tio öres bevillning, d. v. s. 200 kronors

värde å fastighet och 10 kronor af inkomst, hvarigenom fyrktalet

blefve just det nuvarande; den andra, att välja dem, som komme att

motsvara fem öres bevillning, d. v. s. 100 kronors värde å fastighet och

5 kronor af inkomst, hvarigenom fyrktalet blefve jemnt dubbelt så stort

som hittills. Sistnämnda omständighet innebure väl genom de stora siffertalen

för omröstningarna å kommunalstämma någon olägenhet, men medförde

å andra sidan, att röstberäkningen och uttaxeringen af kommunalutskylderna

komme att försiggå i närmare förhållande än hittills till de

för hvarje skattskyldig uppförda fastighetsvärden och inkomstbelopp, en

påföljd som i synnerhet hvad uttaxeringen beträffar utgör en icke oväsentlig

fördel.

Inom städerna skulle i följd af den föreslagna förändringens genomförande

uttaxeringen framdeles verkställas efter de för en hvar skattskyldig

till bevillning uppförda jemna 100-tal kronor af fastighetsvärde

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

— sådant bör nemligen jemlikt förrberörda förslag till ny bevillningsförordning

-städse sluta å fulla 100-tal kronor — och än närmare bestämda

belopp af inkomst, och samma noggrannhet i uttaxeringen ernåddes

medelst sistnämnda fyrktalsberäkningsmetod jemväl för landet, så

när som för de fall, då beskattningsbar inkomst i vederbörande längd

upptages annorledes än i jemna femkronetal. Af sagda anledning anser

jag lämpligast, att eu fyrk må åsättas för hvarje 100 kronor af fastighetsvärde

och hvarje 5 kronor af inkomst.

Beträffande fördelningen af stadsutskylderna och landstingsskatten

synas mig 57 § i förordningen om kommunalstyrelse i stad, 40 § i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm samt 47 § i förordningen

om landsting icke i förevarande hänseende behöfva innehålla närmare

bestämmelser, än att ifrågavarande utgifter skola utgöras i sådant förhållande,

att för 100 kronor af fastighetsvärde lika belopp utgår som

för 5 kronor af inkomst.

Önskvärdheten af att minsta möjliga rubbning måtte ega rum i den

kommunala rösträtten torde äfven — ehuruväl eljest öfverensstämmelse

härutinnan kunde påkallas af hänsyn till det följdrigtiga — tala för bibehållandet,

vid beräkningen af de å vissa belopp af uppskattningsvärde å

fastighet eller af beskattningsbar inkomst belöpande röster inom stadskommunerna

och fyrkar inom landskommunerna, af de för stad och land

sins emellan olika sätt, hvarpå för röstberäkningen å ena hållet och

fyrktalssättningen å det andra det förfarande för närvarande är bestämdt,

som bör iakttagas, då de bevillningsbelopp, för Indika röstetalet eller

fyrktalet skall uträknas, icke äro jemnt delbara med de belopp, som motsvara

en röst eller en fyrk. Dervid bör emellertid iakttagas, att om å

landet eu fyrk skall åsättas för hvarje ett hundra kronor af fastighets

taxeringsvärde samt, såsom jag redan framhållit, taxeringsvärdena å fastighet

städse komma att sluta å fulla 100-tal kronor, sådant förfarande

hvad landskommunerna angår framdeles ifrågakommer endast för den

beskattningsbara inkomsten, der denna undantagsvis icke utsättes i jemna

femkronetal.

Att vid de sålunda föreslagna förändringar skattskyldigheten så väl

som rösträtten inom stadskommunerna samt bidragsskyldigheten till landstingsskatten

skola komma att med de rubbningar allenast, som bort medfölja

den förhöjda bevillningen för jordbruksfastighet, ställa sig på fullkomligt

enahanda sätt som hittills, ligger i så öppen dag, att det icke

behöfver med några bevis styrkas. Att detsamma, så när som på redan

anmärkta smärre undantagsförhållanden, blir fallet äfven hvad skattskyldigheten

och rösträtten inom landskommunerna beträffar —- och detta

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.

utan att någon motsvarande rubbning här föranledes af den förhöjda

bevillningen för jordbruksfastighet, i det tvärtom det enligt förslaget

tillkommande fyrktalet för inkomst af jordbruksrörelse just håller jordbruksfastighetens

bidragsskyldighet uppe vid dess nuvarande höjd, —

framgår väl ock af den föreslagna fyrktalssättningens ''natur, men då saken

här, just i följd af sjelfva fyrktalssättningen, icke lika omedelbart

faller i ögonen, torde Eders Kongl. Maj:t tillåta mig att till bestyrkande

af det sagda meddela några beräkningar öfver huru tillämpningen af den

af mig förordade fyrktalssättningsmetoden må komma att i jemförelse

med den nu gällande utfalla.

Dessa uträkningar hafva blifvit verkstälda för samma kommuner och

efter enahanda metod, som de af Skatteregleringskomitén för motsvarande

ändamål meddelade, dock att, sedan frågan om byggnadsskyldigheterna

numera blifvit lemnad å sido, här hänsyn tagits endast till de

efter allmän fyrk utgående afgifter. Under hänvisning till den i Komiténs

betänkande till belysning af dess nyssberörda beräkningar förekommande

redogörelse, kan jag sålunda inskränka mig till att förete hosföljande

tabeller:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 11.

23

Skärkinds kommun,

Beskattnings-

föremål.

1.

2.

1 3-

4.

6.

6.

7.

8.

Uppskattningsvärde å fastighet.

Beskattningsbar inkomst.

Fyrktals-

Utskylds-

För hvarje 1,000

kronor af fastighets

taxeringsvärde eller

kapitalvärde å in- komst, utgörande 20

gånger dennas

belopp:

Normal procent.

summa.

procent.

belopp efter

fyrk.

procent.

utskyldsbelopp.

utskyldsprocent

å taxerings- och

kapitalvärde.

Efter allmän fyrk hafva år 1878 utdebiterats 4,913 kronor

25 öre.

•

Nuvarande förhållande.

J ordbruksfastigh et

1,916,200

—

11,498

80,i s

3,93813

80,15

2106

37,5 0

37,50

Annan fastighet...

19,000

—

95

0,66

32 54

0,66

171

31,25 31,25

Inkomst ............

—

27,520

2,752

19,19

942-58

19,19

1(71

31,25) 31,25

Summa

1,935,200

27,520

14,345

—

4,91325

— —

__

—

Tillämpning af den

föreslagna fyrktalssättningen

.

Jordbruksfastighet

1,916,200

—

19,162

66,7 9)

3,281

66

66,79)

Vi| 1

31,25)

Inkomst af jord-

80,15

80,15

205

37,50

37,50

bruksrörelse......

—

19,162

3,833

13,36)

656

44

13,se]

0,3i)

6,25)

Annan fastighet...

19,000

—

190

0,66

32

54

0,66

171

31,25

31,25

Annan inkomst ...

—

27,520

5,504

19,19

942

61

19,19

171

31,25

31,25

Summa

1,935,200

46,682

28,689

—

4,913

25

—

— 1—

—

—

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

Ramsbergs kommun.

1.

1

2. 1 3.

i

4.

0.

6.

7.

8.

Norm al procent.

Beskattnings-

föremål.

Cl

*-o

CO

pr

P5

c

5''

cn

<

So:

cL

ce

—i

g

era’

er

ce

Beskattningsbar inkomst.

Fyrktals-

Utskylds-

För hvarje 1,000

kronor af fastighets

taxeringsvärde eller

kapitalvärde å in- komst, utgörande 20

gånger dennas

belopp:

summa.

procent.

belopp efter

fyrk.

procent.

utskyldsbelopp.

utskyldsproeent

å taxerings- och

kapitalvärde.

Efter allmän fyrk hafva år

1878 utdebiterats 20,931 kronoi

81 öre.

é

Nuvarande förhållande.

Jordbruksfastighet

2,576,200

—

15,458

50,59

10,589:21

50,591 4:11

37,50

37,50

Annan fastighet...

339,050

—

1,695

5,55

1,161 13

5,55

342

'' 31,25

31,25

Inkomst ............

—

134,027

13,403

43,80

9,18147

43,80

3 42

31,25

31,25

Summa

2,915,250

134,027

30,556

—

20,93181

—

|

1

—

—

Tillärnp

ning af den föreslagna fyrktalssätt.ningen

.

Jord bruksfastighet

2,576,200

—

25,762

42,16)

8,823

89

42,10)

3,43)

31,25)

Inkomst af jord-

550,59

50,5 9

412

37,50

37,50

bruksrörelse......

—

25,762

5,153

8,4 s)

1,764

98

8,43)

0,69)

6,25)

Annan fastighet...

339,050

—

3,391

5,55

1,161

47

5,55

3j43

31,25

31,25

Annan inkomst ...

—

134,027

26,806

43,86

9,181

47

43,80

343

31,25

31,25

Summa;2,915,250

159,789

61,112

—

20,93181

1 1

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition No 11.

28

Söderala kommun.

Beskattnings-

föremål.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Normalprocent.

Uppskattning8värde å fastighet.

Beskattningsbar inkomst.

Fyrktals-

Utskylds-

För hvarje 1,000

kronor af fastighets

taxeringsvärde eller

kapitalvärde å in- komst, utgörande 20

gånger dennas

belopp:

CD

tf

B

B

p

O

C3

(0

tf

belopp efter

fyrk.

»-*

o

tf

<n

tf

utskyldsbelopp.

utskyldsprocent

å taxerings- och

kapitalvärde.

Efter .allmän fyrk hafva år 1878 utdebiterats 42,227 kronor 46 öre.

Nuvarande förhållande.

Jordbruksfastighet

972,600

—

5,836

3,86

1,62375

3,85

i

67

37,50

37,50

Annan fastighet...

2,174,150

—

10,871

7,16

3,024 63

7,16

i

39

31,25

31,25

Inkomst ............

—

1,350,650

135,065

88,99

37,57908

88,99

i

39

31,25

31,25

Summa

3,146,750|l,350,650

151,772

__

42,227 46

—

—-

—

Tillämp

ning af den föreslagna fyrktalssättningen.

Jordbruksfastighet

972,600

—

9,726

3,21]

1,353

03

3,21]

1,39]

31,25]

Inkomst af jord-

1 3,85

3,85

1

67

37,50

37,50

bruksrörelse.....

—

9,726

1,946

0,64)

270

72

0,64)

0,28)

6,2d|

Annan fastighet...

2,174,150

—

21,742

7,16

3,024

63

7,16

1

39

31,25

31,25

Annan inkomst ...

—

1,350,650

270,130

88,99

37,579

08

88,99

1

39

31,25

31,25

Summajs,146,7501,360,376

303,544

__

42,227

46

—

—

—

—

—

Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 10 Haft.

i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.

Renneslöfs kommun.

Beskattnings-

föremål.

1.

2.

O

O.

4.

5.

6.

7.

8.

Normalprocent.

Uppskattningsvärde å fastighet.

I

Beskattningsbar inkomst.

Fyrktals-

Utskudda-

För hvarje 1,000

kronor af fastighets

taxeringsvärde eller

kapitalvärde å in- komst, utgörande 20

gånger dennas

belopp:

summa.

procent.

belopp efter

fyrk.

procent.

utskyldsbelopp.

utskyldsprocent

å taxerings- och

kapitalvärde.

Efter allmän fyrk hafva år 1878 utdebiterats

1,607 kronor

18 öre.

Nuvarande förhållande.

Jordbruksfastighetjl,047,200

—

6,284

84,oi

1,350 20

84,01

129

37,49

37,50

Annan fastighet...

22,000

—

no

1,47

23 64

1,47

1

07

31,25

31,25

Inkomst ............

—

10,853

1,086

14,52

233 34

14,52

1

07

31,26

31,25

Summa 1,069,200

10,853; 7,480

—

1,60718

__

—

—

—

Tillämpning af den föreslagna fyrktalssättningen

•

J ordbruksfastighet

1,047,200

—

10,472

70,oi|

1,125

18

70,0 il

1,07)

31,25j

Inkomst af jord-

84,02

84,02

1

28

37,5 0

37,50

bruksrörelse......

—

10,472

2,095

14, oi)

225

10

14, oi)

0,21)

6,25]

Annan fastighet...

22,000

220

1,47

23

64

1,47

1

07

31,25

31,25

Annan inkomst ...

—

10,853

2,171

14,51

233

26

14,51

1

07

31,25

31,25

Summa|l,069,20(

I 21,32ö| 14,958

—

1,607 18

—-

i —

—i-- —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

27

Pässbergs kommu».

Bcskattnings-

föremål.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Normalprocent.

Uppskattningsvärde å fastighet.

Beskattningsbar inkomst.

Fyrktals-

Utskylds-

För hvarje 1,000

kronor af fastighets

taxeringsvärde eller

kapitalvärde å in- komst, utgörande 20

gånger dennas

belopp:

summa.

procent.

belopp efter

fyrk.

procent.

utskyldsbelopp.

ntskyldsprocent

å taxerings- och

kapitalvärde.

Efter allmän fyrk hafva år

1878 utdebiterats 30,762 kronor

44 öre.

Nuvarande förhållande.

Jordbruksfastighet|l,913,725

—

11,483

18,88

5,809

—

18,88

3;04

37,50

37,50

Annan fastighet...

4,174,270

—

20,871

34,32

10,558

18

34,32

2

53

31,25

31,25

Inkomst ............

—

284,553

28,456

46,80

14,395

26

46,80

2

53

31,25

31,25

Summaj6,087,995

284,553

60,810

—

30,762

44

—

-

-

—

Tillämpning af den föreslagna fyrktalssättning

en

.

Jordbruksfastighet

1,913,725

—

19,138

15,74)

4,840

75

15,74)

2,53)

31,25)

Inkomst af jord-

18,89

18,89

3

04

37,50

37,50

bruksrörelse......

—

19,138

3,828

3,15)

968

25

3,15)

0,51|

6,25)

Annan fastighet...

4,174,270

—

41,743

34,32

10,558

43

34,32

2

53

31,25

31,25

Annan inkomst ...

—

284,553

56,911

46,79

14,395

Öl

46,79

2

53

31,25

31,25

Summa|6,087,995

303,691

121,620

—

30,762

44

—

—

—

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

Dessa tabeller bestyrka mitt påstående att den föreslagna fyrktalssättningen

väl skulle medföra fyrktalets fördubbling, men ingen rubbning

af det förhållande, som uttrycker de olika beskattningsföremålens

inbördes bidragsskyldighet till kommunens efter fyrk utgående afgifter.

Sagda förhållande, sex för jordbruksfastighet mot fem för öfriga beskattningsföremål,

hvilket i tabellerna uttryckes medelst de i kolumnen för

så kallad »normalprocent» förekommande talen 37,50, 31,25 och 31,25,

återfinnes nemligen städse i kolumnen 8. Detsamma gäller då ock den

efter fyrktalet beräknade rösträtten.

Vid formuleringen i vederbörande lagrum af grundsatsen att kommunalutskylderna

och landstingsskatten skola utgöras i af bevillningen

oförmedladt förhållande till fastighetsvärdena och inkomstbeloppen, torde

Eders Kongl. Maj:t finna det lämpligast och mest praktiskt, att dessa närmare

bestämmas till de i senast faststälda mantals- och taxeringslängd —

såsom den här afsedda, förslaget till bevillningsförordning vidfogade längd

benämnes — upptagna värden å fastighet och belopp af inkomst, för

hvilka bevillning till staten erlägges. Om nemligen, enligt hvad jag

anser mig böra tillstyrka, den hittills gällande regel fortfarande vidmakthålles,

att i allmänhet enahanda undantag och lindringar, som medgifvas

i fråga om bevillningen till staten, jemväl böra gälla i fråga om

kommunalutskylderna och landstingsskatten, så vinnes genom sagda formulering

den icke oväsentliga fördel, att, såsom ock för närvarande är

fallet, ifrågavarande undantag och lindringar, sådana de bestämmas i

Bevillningsförordningen, i och med detsamma och utan att särskilda

stadganden derom i kommunalförordningarna och landstingsförordningen

erfordras, blifva tillämpliga jemväl i fråga om kommunalutskylderna och

landstingsskatten. Dessa senares beroende i förevarande hänseende af

den allmänna bevillningen kan ej rimligtvis anses utgöra någon olägenhet.

Från den nyssnämnda regeln om öfverensstämmelse i afseende å

undantag och lindringar mellan den allmänna bevillningen å ena sidan

och kommunalutskylderna samt landstingsskatten å den andra finnes

för närvarande ett undantag i 58 § af förordningen om kommunalstyrelse

på landet, beträffande sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning

ej erlägges, i det för denna fyrktal påföres efter det belopp, som,

derest bevillning för densamma utgå skulle, på grund af taxeringsvärdet

mot sådan bevillning svarar, hvaremot inkomst af arrende för sådan

fastighet ej skall i fyrktal sättas. Samma skäl, som föranledt denna bestämmelse

om fyrktals beräknande för bevillningsfri jordbruksfastighet, tala

för att sådant äfven framgent må ega rum, och likasom hittills torde bestämmelse

härom böra i ett särskildt moment af nämnda paragraf inrymmas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

Befrielsen från fyrktalssättning för inkomsten af arrende för sådan

fastighet korame deremot icke vidare att påfordras i följd af den i förslaget

till bevillningsförordning intagna bestämmelse, som innebär, att

denna inkomst skall beräknas så, att det belopp, för hvilket bevillning

bör påföras, motsvarar en procent — men ej mera — af fastighetens

taxeringsvärde. Det fyrk t a-1, som arrendatorn genom nämnda befrielses

upphörande finge, utöfver fyrktalet för fastighetens taxeringsvärde,

sig för sin inkomst påfördt, motsvarar sålunda endast hvad antagandet

af berörda förslag till bevillningsförordning skulle medföra beträffande

öfrige idkare af jordbruk, eller att de borde påföras fyrktal

likaväl som bevillning för sin till en procent af fastighetens taxeringsvärde

beräknade inkomst och förmån af jord bruksrörelse. Deremot gör

den påpekade omständigheten, att arrendatorn komme att till bevillning

uppföras endast för ett till en procent af fastighetens taxeringsvärde

beräknadt inkomstbelopp, bibehållandet af fyrktalssättning för sådan jordbruksfastighets

taxeringsvärde långt nödvändigare än hittills, i det eljest

arrendatorn erhölle en högst betydlig nedsättning i sina kommunalutskylder.

Skatteregleringskomitén har hemstält, att nu berörda stadganden

beträffande bevillningsfri jordbruksfastighet måtte utsträckas jemväl till

de för statens räkning utarrenderade fiskerier samt verk och inrättningar.

Under medgifvande att i och för sig följdriktigheten fordrade likställighet

i förevarande hänseende mellan sistnämnda slag af fastigheter

å ena sidan och statens utarrenderade jordbruksfastigheter å den andra,

finner jag emellertid ur praktisk synpunkt här afsedda föreskrifters

genomförande med hänsyn till de förra slagen af fastighet icke påkallas

af lika starka skäl, som deras bibehållande för bevillningsfri jordbruksfastighet.

Fortfarande frihet från utgörandet af kommunalutskylder

för sjelfva fastighetsvärdet af statens utarrenderade fiskerier samt

verk och inrättningar innebär nemligen för arrendatorerne af dessa fastigheter

ingen lindring mot hvad för dem hittills galt, hvaremot deras förpligtande

till sådana bidrag skulle för dem medföra en ökad börda, som

innebure en rubbning af de förhållanden, på grundvalen af hvilka deras

arrendekontrakt blifvit uppgjorda. Af detta skäl synes mig frågan härom

tills vidare böra lemnas å sido.

Skatteregleringskomitén har ock hemstält, att undantagen från utgörande

af landstingsskatt måtte bestämmas till likhet med undantagen

från utgörande af koramunalutskylder. Detta skulle innebära, att äfven

arrendatorer af bevillningsfri fastighet komme att för sådan fastighets

taxeringsvärde deltaga i landstingsskattens utgörande, likasom väl i så
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

dant fall enahanda omständigheter bjöde, att äfven arrendatorerne af

den — låt vara obetydliga — inom städerna förefintliga bevillningsfria

jordbruksfastighet förklarades skola i förhållande till dennas värde utgöra

stadsutskylder och landstingsskatt. Om än i följd af det nyss berörda

sätt, på hvilket inkomst af jordbruksrörelse är föreslagen att till

bevillning beräknas, bibehållandet af hvad i sagda afseenden för närvarande

eger rum för nämnde arrendatorer medför någon lättnad, som må

anses opåkallad, anser jag mig emellertid, enär å andra sidan äfven härutinnan

gäller, att den nu ifrågasatta utvidgningen af deras bidragsskyldighet

i de flesta fäll otvifvelaktigt blefve ganska betungande, böra

åtminstone för närvarande afstyrka densamma.

Bestämmelsen i 58 § af förordningen om kommunalstyrelse på landet

rörande löntagare, som tillika innehar boställe, synes redan nu öfverflödig,

enär hvad här stadgas omedelbart följer af hit hänförliga föreskrifter

i gällande bevillningsstadga. På samma sätt är det nya förslaget

till bevillningsförordning i berörda hänseende tillräckligt tydligt

för att. göra hvarje bestämmelse härom i kommunalförfattningarna öfverflödig.

I enlighet med Skatteregleringskomiténs derom gjorda, af Eders

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs län tillstyrkta hemställan

och på de af dem anförda skäl, torde Eders Kongl. Maj:t. icke finna

något undantagsstadgande för sagda län i fråga om kommunalutskyldernas

utdebitering numera erforderligt. Jemte det vid sådant förhållande

sista momentet af nyssnämnda paragraf i förordningen om kommunalstyrelse

på landet bör utgå, torde derför i sammanhang dermed böra förordnas,

att hvad härutinnan enligt särskilda författningar för närvarande

gäller, nemligen de i Kong]. Brefvet den 31 Oktober 1862 meddelade nådiga

föreskrifter med de ändringar i och tillägg till dessa, som blifvit

gjorda genom Kongl. Brefvet den 3 Mars 1865, icke vidare skall tillämpas.

Beträffande formuleringen af de lagrum, der rösträtten i städerna

afhandlas, föranleder sambandet mellan rösträtt och skattskyldighet, att

de fastighetsvärden och inkomstbelopp, för hvilka röster skola beräknas,

böra sammanfalla med de fastighetsvärden och inkomstbelopp, för hvilka

stadsutskylder skola utgöras; hvadan samma beteckningssätt, som jag

nyss föreslagit med afseende å de paragrafer, der skattskyldigheten bestämmes,

torde böra användas jemväl i dem, som afhandla rösträtten.

Begynnelseorden i 12 § 2 mom. af förordningen om kommunalstyrelse

i stad: »Ej må någon kunna vid allmän rådstuga utöfva rösträtt

för större antal röster» etc. hafva genom sin lydelse stundom föranledt

den missuppfattning, att man velat i det i sagda lagrum bestämda högsta

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

röstetal inberäkna jemväl de röster, som någon jemlikt derpå följande

13 § haft att på grund af fullmakt afgifva; en tolkning, som Eders

Kongl. Maj:t i förekommande fall ogillat. Derest förstnämnda moment

nu underkastas sådan ändring, som jag redan föreslagit, synas till förekommande

för framtiden af en sådan tolkning de anförda orden böra

utbytas mot de å motsvarande ställe i 12 § af förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm använda, som tydligare uttrycka meningen;

hvadan förstnämnda paragraf och mom. skulle komma att sålunda inledas:

»Ej må vid allmän rådstuga för någon flera röster beräknas» etc.

Genom den kommunala skattskyldighetens och rösträttens lösgörande,

på sätt jag nu framstält, från den allmänna bevillningen vore

den stora fördel vunnen, att hvad förordningarna om kommunalstyrelse

och om landsting i dessa delar innehålla komme att åtminstone i det

hufvudsakligaste erhålla enahanda, af grundlagen afsedda karakter, som

sagda författningar i öfrigt, eller den, som angifves i 57 § 2 mom. Regeringsformen,

under det för närvarande, ehuruväl nämnda paragraf och

inom., efter förklaring att genom kommunallagarne bestämmes, huruledes

särskilda menigheter må för egna behof sig beskatta, säger, att

dessa lagar stiftas af Konungen och Riksdagen gemensamt, de ytterst

vigtiga stadganden i desamma, som röra skattskyldigheten och rösträtten,

väsentligen äro beroende af endast Riksdagen och föremål för behandling

enligt 65 § Riksdagsordningen; ett förhållande, hvars olämplighet

allra bjertast träder i dagen beträffande den kommunala rösträtten.

Det med ifrågavarande förändring afsedda ändamål uppnås dock

icke till alla delar, så vida ej jemväl sådana hinder häremot undanrödjas,

som, oafsedt de redan nämnda, ytterligare förefinnas i vissa bestämmelser

i tvenne författningar, nemligen förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863 och

stadgan angående skjutsväsendet den 31 Maj 1878.

Under det förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

af den 21 Mars 1862 i 6 § bestämmer, att vid omröstning å kyrkostämma

följes på landet hvad för kommunalstämma och i stad hvad för

allmän rådstuga stadgadt är i afseende på röstberäkning, samt i 35 §,

att de utgifter, om hvilka kyrkostämma beslutar, utom i de fall, för

hvilka annorlunda är i lag eller författning stadgadt, skola utgå efter

den för rösträtt i kyrkostämma bestämda grund, hvarigenom sådana ändringar,

som nyss af mig föreslagits i förordningarna om kommunalstyrelse

på landet och i stad, omedelbart sträcka sina åsyftade verkningar

äfven till rösträtten och skattskyldigheten inom de kyrkokommuner,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 11.

för hvilka kyrkostämmoförordningen af den 21 Mars 1862 är gällande,

innehåller deremot förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd i Stockholm i 5 § särskilda bestämmelser angående rösträtten i

kyrkostämma derstädes och i 37 § sådana om bidragsskyldigheten till

af kyrkostämma i Stockholm beslutade utgifter, enligt hvilka bestämmelser

rösträtten och skattskyldigheten, utan något beroende af förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm, äro satta i visst förhållande

till den bevillning, som församlingsmedlemmarne till staten böra erlägga.

Motsvarande förändringar i sistnämnda båda paragrafer, afseende rösträttens

och skattskyldighetens bestämmande jemväl der i förhållande till

fastighetsvärdena och inkomstbeloppen, utgöra derför en angelägenhet,

om hvilken Eders Kongl. Maj:t torde behaga på Chefens för Ecklesiastikdepartementets

föredragning fatta beslut.

Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga angående skjutsväsendet den 31

Maj 1878 innehåller i 22 § 2 inom., att entreprenadbidrag, som enligt

1 mom. af samma paragraf böra inom län eller landstingsområde erläggas,

skola utgöras medelst en särskild afgift, hvilken skall utgå i förhållande

till den allmänna bevillning enligt andra artikeln bevillningsstadgan

för fast egendom eller för inkomst af kapital eller arbete, som

af eu hvar skattskyldig till statsverket erlägges, dock att, så länge bevillningen

för jordbruksfastighet- utgår med lägre procent än bevillningen

för annan fastighet, omförmälda afgift skall utgöras med dubbelt

större belopp för bevillning af jordbruksfastighet än för bevillning af

annan fastighet, frälseränta och hvarje annat beskattningsföremål; äfvensom

att i de i 18 § af samma stadga afsedda fall, der entreprenad icke

kommit till stånd, ej mindre stad för den bevillning, som derifrån utgår,

än äfven vederbörande skjutslag för den å hemmanen i skjutslaget

belöpande bevillning skall ega att för den tid, staden eller skjutslaget

i följd af hvad derom i nämnda paragraf är stadgadt måste ensamt för

sig utgöra skjutsning, tillgodonjuta befrielse från deltagande i de bidragtill

skjutsentreprenader, som för samma tid böra utgå från det län eller

särskilda landstingsområde, till hvilket staden eller skjutslaget hör, hvarjemte

i stadgans 23 § 1 mom. föreskrifves, att sedan utrönt blifvit med

hvilka belopp staten samt län eller landstingsområde böra i entreprenadbidragens

gäldande deltaga, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har

att, med tillämpning af ofvan stadgade debiteringsgrund, låta verkställa

uträkning å det öretal, som för länet eller landstingsområdet belöper på

hvarje bevillningskrona enligt andra artikeln bevillningsstadgan, hvarefter

afgiften genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 11.

skall af vederbörande i sammanhang med kronoskatterna under benämning:

bidrag till skjutsentreprenaderna debiteras och indrifvas.

Derest det förslag till ny bevillningsförordning, som Eders Kono-].

Maj:t

bevillningen för jordbruksfastighet sålunda ej längre kommer att utgå

med lägre procent än bevillningen för annan fastighet, skulle enligt först

anförda, paragraf och moment bidragen till skjutsentreprenaderna hädanefter

komma att utgöras med lika procent af alla beskattningsföremål i

förhållande till den allmänna bevillningen. Om emellertid Eders Kon<d.

Magt och Riksdagen finna lämpligt att genomföra kommunalbeskattningens

och landstingsskattens lösgörande, på sätt och i den mån jag nu framstält,

från det direkta beroendet af den allmänna bevillningen, torde af skål,

dem jag redan antydt, äfven bidragen till skjutsentreprenaderna böra på

enahanda sätt göras deraf oberoende. Lämpligast och med ifrågavarande

afgifts natur mest öfverensstämmande torde härvid befinnas, att, jemte

det förenämnda med jordbruksfastighetens hittillsvarande lägre bevillningsprocent

sammanhängande undantagsstadgande i 22 § 1 mom., såsom

under sagda förutsättning framdeles öfverflödigt, borttages, åt början af

samma paragraf och moment gifves sådan formulering, att skjutsentreprenadbidragen

skola utgå efter samma grund som landstingsskatten i allmänhet

enligt 47 § af förordningen om landsting; i öfverensstämmelse hvarmed

då jemväl ändring maste ske ej mindre af den i slutet af nyssberörda

paragraf och moment af stadgan om skjutsväsendet gifna föreskrift

rörande de i 18 § af samma stadga afsedda fall, der entreprenad

icke kommit till stånd, än ock i stadgans förberörda 23 § 1 mom.

Äfven 1 mom. af ifrågavarande stadgas 22 § innehåller en bestämmelse,

hvarutinnan ändring kunde tyckas erforderlig, för så vidt bevillningen

skall kunna obehindradt höjas eller sänkas, i det der stadgas, att

bidragen till skjutsentreprenörerne intill belopp, som motsvarar hälften

af den för länet eller, der län är i särskilda landstingsområden fördeladt,

hvarje sådant område senast fäststälda bevillning enligt andra artikeln

bevillningsstadgan, skola gäldas med lika andel af staten och länet eller

landstingsområdet, hvaremot den del af erforderligt bidrag, som öfverskjuter

nämnda hälft, skall gäldas med två tredjedelar af staten och eu

tredjedel af länet eller landstingsområdet. För så vidt detta stadgande

må anses fotadt på den beräkning, att bevillningen fortfarande komme

att utgå med de i nu gällande bevillningsstadga bestämda belopp, skulle

nemligen en ändring i bevillningen härutinnan verka rubbning i statens

och länets eller landstingsområdets inbördes skyldighet att deltaga i utgörandet

af sagda bidrag. Sådan rubbning kunde visserligen förekommas

Bill. till Rikscl. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

medelst ett tillägg till sagda paragraf och moment af innehåll, att, derest

bevillningen bestämdes att utgå efter andra grunder än de nu gällande,

bevillningen för länet eller landstingsområdet här dock borde till det

enligt nu gällande grunder utgående belopp beräknas. Praktiska olägenheter,

som vid tillämpningen skulle i och med derför erforderliga beräkningar

möta, göra emellertid ett sådant stadgande mindre lämpligt,

och den rubbning i nämnda hänseende, som kunde befaras, vore i och

för sig af så ringa betydelse, att jag vid sådant förhållande icke anser

mig böra tillstyrka något dylikt tillägg till ifrågavarande lagrum, i hvilket

jag icke finner annan ändring erforderlig, än att orden »andra artikeln

bevillningsstadgan» utbytas mot »förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst».

På de af Skatteregleringskomitén anförda skäl anser jag mig, i likhet

med de flesta af länsstrelserna, böra tillstyrka Eders Kong!. Maj:t

att, med anledning af nämnda Komités härutinnan gjorda hemställan,

föreslå Riksdagen sådan ändring af 60 och 61 §§ i förordningen om

kommunalstyrelse på landet, att af dem må fullt tydligt framgå, att

kommunerna icke i andra än genom lag eller allmän författning bestämda

fäll ega rätt att afvika från den allmänna grund, som för kommunalutskylders

utgörande är bestämd.

Skatteregleringskomitén har vidare hemstält, att till 60 § af nyssberörda

förordning om kommunalstyrelse på landet, 58 § af förordningen

om kommunalstyrelse i stad och 41 § af förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm måtte göras tillägg, afseende uttryckligt förbud mot

bestämmande af personliga och matlagsafgifter; att i de på grund af

Kong!. Cirkuläret den 10 Juli 1863 faststälda likställighetsresolutioner

för flertalet af rikets städer de bestämmelser måtte upphäfvas, som angå

upptagande af personliga eller matlagsafgifter för kommunala behof;

samt att till 47 § af förordningen om landsting måtte fogas ett tillägg

af innehåll, att, utom den i särskild författning stadgade sjukvårdsafgift,

landsting ej må besluta någon personlig skatt.

Fullt ense med Komitén i fråga om önskvärdheten af att, så vidt

saken låter sig på lagstiftningens väg verkställas, missbruk af den personliga

beskattningsformen för framtiden förebyggas, finner jag mig, om

ock med några förbehåll i afseende å formen samt med vissa inskränkningar,

dem jag genast skall nämna, böra tillstyrka bifall till Komiténs

förslag i denna del.

Hvad då först beträffar förordningen om kommunalstyrelse på landet,

torde, åtminstone derest dennas 60 och 61 §§ undergå sådant förtydligande,

som jag nyss förordat, vid det förhållande, att beslut af

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 11.

kommunalstämma om personliga '' eller matlagsafgifter skulle innebära

sådana afvikelser från de i 57 och 58 §§ af samma förordning för kommunalutskylders

utgörande i allmänhet stadgade grunder, som sagda förtydligande

af 60 och 61 §§ afsåge att förekomma, ett uttryckligt förbud

af det innehåll, hvarom Komitén gjort hemställan, här blifva öfverflödigt.

För den händelse bestämmandet af dylik afgift fortfarande eller framdeles

komme att i särskild författning medgifvas, bör för öfrigt ifrågavarande

lag icke vara så affattad, att den lägger hinder i vägen för en

sådan författnings tillämpning.

Vidkommande härefter förordningen om kommunalstyrelse i stad,

synes väl af dess 58 §, jernhård med 59 §, redan nu temligen tydligt

framgå, att, med det undantag för hvad annan lag eller särskild författning

må föreskrifva, som förstnämnda paragraf uppställer, inga andra

afvikelser från den allmänna grunden för stadsutskylders utgörande må af

stadsfullmäktige eller allmän rådstuga beslutas, ån sådana, hvarom i 59

§ förmäles. För undvikande af all villrådighet beträffande stadsfullmäktiges

eller allmän rådstugas befogenhet i förevarande afseende anser

jag mig emellertid böra förorda, att dels ett tillägg till 58 § göres af

innehåll, att dylika ytterligare afvikelser ej må i annan mån ske, än 59

§ medgifver, och dels — till omöjliggörande af en visserligen obefogad

misstydning af sistnämnda lagrum — ett tillägg till 59 §, utmärkande,

att sådant förslag, som der omtalas, icke må afse påläggande af personlig

eller efter matlag utgående afgift.

I 41 § af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm, hvilken

hittills medgifvit vederbörande en mera obegränsad frihet att genom särskilda

beslut bestämma annan grund än den allmänna för kommunalutskylders

utgörande, än förordningen om kommunalstyrelse i rikets

öfriga städer, enligt hvad jag nyss anmärkt, i sådant hänseende afsett,

synes mig med än större skäl ett tillägg nödigt af innehåll, att stadsfullmäktiges

beslut om sådan afvikande grund icke i annan eller vidsträcktare

mån, än särskild författning tillåter, må innebära påläggande

af personlig eller efter matlag utgående afgift.

De i några af de för städerna faststälda likställighetsresolutioner

förekommande bestämmelser, som angå afgifter af personlig art, äro

obestridligen af beskaffenhet, att deras upphäfvande, för beskattningens

fotande på mera rationella grunder, måste anses synnerligen önskvärdt.

Detta upphäfvande torde dock icke böra försiggå utan en mera omfattande

granskning af berörda resolutioner äfven i andra med sagda

bestämmelser sammanhängande delar, dervid ock afseende kan fästas å

hvarje stads särskilda förhållanden. Eders Kongl. Maj:t torde alltså, hvad

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

detta ämne angår, finna skäligt, att ''framdeles taga ifrågavarande likställighetsresolutioner

under förnyad ompröfning i berörda hänseenden.

Af en helt annan art än de här afsedda personliga eller matlagsafgiftQr

äro sådana personliga tjenstbarheter, hvilkas fortfarande utgörande

efter förut antagna grunder medgifvits i 57 § af förordningen

om kommunalstyrelse i stad: och torde vid sådant förhållande, och enär

de anmärkningar, som emot personliga skatter i allmänhet med skäl

pläga göras, icke äro på ifrågavarande personliga tjenstbarheter lika tilllämpliga,

hvad nämnda paragraf om dem innehåller böra fortfarande

lemnas beståndande.

Det af Komitén yrkade tillägget till 47 § af förordningen om landsting

betingas af enahanda skäl, som det föreslagna tillägget till förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm.

Genomförandet af de förändringar, jag nu tillstyrkt, förutsätter jemväl

omredigering af vissa paragrafer i kommunalförfattningarna och förordningen

om landsting, som ega samband med de till ändring redan

föreslagna. På några ställen kräfves sådan redan, derest förslaget till

bevillningsförordning varder antaget.

I 57 § af förordningen om kommunalstyrelse på landet böra orden

»Art. II i Bevillningsstadgan» utbytas mot »förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst».

I 59 § 1 mom. och 64 § af samma förordning erfordras nya bestämmelser

rörande dels fyrktalslängdens, dels debiterings- och uppbördslängdens

beskaffenhet.

Uti fyrktalslängden böra, i stället för bevillningsbeloppen, intagas

de i vederbörliga mantals- och taxeringslängder upptagna värden å fastighet

och belopp af inkomst, för Indika en hvar skattskyldig bör fyrktal

åsättas. Dervid torde en särskild kolumn för »i mantal satt jord» fortfarande

böra bibehållas för de fall, då jemlik! förordningens 10, 11 och

59 §§ fyrktalslängden tjena)- till röstlängd vid beslut öfver ärenden, som

angå endast sådan jord. Deremot synes intet skäl förefinnas att bibehålla

särskilda kolumner för »jordbruksfastighet utan mantal» och »annan

fastighet», utan torde begge dessa kolumner böra sammanslås till en,

upptagande all »annan fastighet» än i mantal satt jord. Då »öfriga beskattningsföremål»

numera blott omfatta »beskattningsbar inkomst», torde

kolumnen härför böra derefter benämnas. Hvad här blifvit sagdt angående

kolumnerna för fastighetsvärden och inkomstbelopp gäller ock

kolumnerna för fyrktalet.

Debiterings- och uppbördslängden torde vid det förhållande, att

ingen utdebitering med olika belopp för fyrkar af olika klasser på grund

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

af kommunalstämmas beslut ifrågakommer, och då intet sådant skäl, som

för fyrktalslängden påkallar särskilda kolumner för olika beskattningsföremål,

bär föreligger, icke behöfva, hvad fyrktalet angår, upptaga annat

än summan af de hvarje skattskyldig åsätta sådana, hvarjemte orden »i

de olika klasserna» ur 64 § böra utgå. Då vidare, åtminstone derest

den personliga fattigvårdsafgiften, på sätt Skatteregleringskomitén hemstält,

afskaffa, hvarom Eders Kongl. Magt torde finna skäligt att på

Chefens för Ecklesiastikdepartementet föredragning fatta beslut, inga

af kommunalstämma efter annan grund än den vanliga beslutade afgifter

framdeles förekomme af sådan beskaffenhet, att de borde i ifrågavarande

längd upptagas, torde ock, under sistnämnda förutsättning, hvad 64 §

härom innehåller böra borttagas.

I stället för de förordningen om kommunalstyrelse på landet vidfogade

formulär till fyrktalslängd, debiterings- och uppbördslängd samt

debetsedel tarfvas ock nya sådana, affattade i öfverensstämmelse med

nyss ifrågasatta ändringar i förordningens 58, 59 och 64 §§. Dervid

synes mig lämpligast att i de begge förstnämnda formulären samma personer,

fastigheter, fastighetsvärden och inkomstbelopp m. in. upptagas,

som förekomma i det förslaget till ny bevillningsförordning åtföljande

formulär till mantals- och taxeringslängd.

I förordningen om kommunalstyrelse i stad böra i 14 § orden »taxeringslängden

för allmänna bevillningen» utbytas mot »mantals- och taxeringslängden»;

hvarjemte 64 § bör så ändras, att debiterings- och uppbördslängden

hädanefter i stället för bevillningsbeloppen må upptaga de

för hvarje skattskyldig i senast faststälda mantals- och taxeringslängd

upptagna värden å fastighet och belopp af inkomst, för hvilka bevillning

till staten erlägges.

I förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm kräfvas ytterligare

ändringar i 6 § 2 inom., der orden »taxeringslängd^! för årets allmänna

bevillning enligt Art. II Bevillningsstadgan» böra utbytas mot »inantalsoch

taxeringslängd en», samt i 40 § 3 inom., der ordet »Bevillningsstadgan»

bör utbytas mot »förordningen angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst».

Slutligen bör ock 48 § i förordningen om landsting undergå sådan

ändring, att i stället för bevillningsbeloppen i derstädes omnämnda förteckningar

och sammandrag må upptagas de fastighetsvärden och inkomstbelopp,

för hvilka bevillning till staten erlägges.

Eu och annan smärre, nu icke särskildt påpekad redaktionsförändring

har jag för större tydlighets skull eller för vinnande af öfverens
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 11.

stämmelse mellan i olika förordningar mot hvarandra svarande lagrum

ansett böra i sammanhang med vissa till ändring föreslagna paragrafers

omredigering vidtagas.

I enlighet med de åsigter, jag nu tillåtit mig att inför Eders Kongl.

Maj:t framlägga, har jag låtit inom Civildepartementet utarbeta förslag

till ändrad lydelse af dels §§ 57, 58, 59, 60, 61 och 64 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet, §§ 12, 14, 57, 58, 59 och 64 i förordningen

om kommunalstyrelse i stad, §§ 6, 12, 40 och 41 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm samt §§ 47 och 48 i förordningen

om landsting och dels §§ 22 och 23 i stadgan angående skjutsväsendet.»

Sedan Departementschefen uppläst berörda förslag, hemstälde han i

underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes i särskilda nådiga propositioner

föreslå Riksdagen att antaga till efterrättelse från och med år 1884

samma förslag, dock under förutsättning, hvad samtliga förslagen beträffade,

med undantag af dem som anginge §§ 60 och 61 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet, §§ 58 och 59 i förordningen om

kommunalstyrelse i stad, § 41 i förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm och § 47 mom. 1 i förordningen om landsting, att Riksdagen

godkände Kongl. Maj:ts nådiga proposition af den 8 innevarande månad

med förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst.

I denna Departementschefens hemställan förenade sig Statsrådets

öfrige ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla

och bifalla hvad Statsrådet sålunda hemstält samt förordna,

att till Riksdagen skulle aflåtas särskilda nådiga

propositioner, den ena med förslag till ändringar i förordningarna

om kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse

i stad, om kommunalstyrelse i Stockholm

och om landsting samt den andra med förslag

till ändringar i stadgan angående skjutsväsendet, af

innehåll bilagorna litt. B. och C. vid detta protokoll

utvisa.

Ex protocollo

E. K. Almqvist,

MocUiolui, Ivar Hneggströms Boktryckeri, 1883.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1883:71 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition s. 10 i texten
  2. Rskr. 1883:72 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds propositioner s. 2 i texten
  3. Rskr. 1883:74 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts ■proposition s. 13 i texten
  4. LU 1883:9 Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till 26 kap. 4 § Byggningabalken. 26 kap. 4 § Byggningabalken lyder för närvarande sålunda: »Tingsbyggning ska a2 i texten