Sök i Ratio Lex

Angående ändring i vilkoren för återbetalning af det till Kinda Kanalaktiebolag beviljade statslån m. in

1883-03-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1883:38, Angående ändring i vilkoren för återbetalning af det till Kinda Kanalaktiebolag beviljade statslån m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

1

N:o 38.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1883, kl. 3 e. ra.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående ändring

i vilkoren för återbetalning af det till Kinda Kanalaktiebolag

beviljade statslån m. in.; Gifven Stockholms

slott den G Mars 1883.

Med åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden

för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Biksdagen medgifva

antingen sådan ändring i vilkoren för återbetalning af det åt Kinda

kanalaktiebolag för utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering

af Stångån från sjön Bengen till Linköpings hamn vid 1862—63 årens

riksdag beviljade statslån, att från och med år 1884 lånet blifver räntefritt

och återbetalning af kapitalet sker sålunda, att bolaget årligen till

statsverket inbetalar det belopp, hvarmed inkomsterna af Kinda slussoch

kanalled, enligt vederbörligen granskade räkenskaper, öfverstiga

utgifterna för kanalens drift, underhåll och förvaltning, samt föreskrifven

afsättning till reparationsfonden, eller och, derest förenämnda

ändring i lånevillcoren icke af Biksdagen bifalles och Kinda sluss- och

kanalled, i följd af bestämmelsen i § 7 af det mellan kanalbolaget och

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader upprättade kontrakt

angående kanalens anläggning, kommer att hemfalla till staten, att

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 26 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Kongl. Maj:t må ega att afhända staten samma sluss- ocli kanalled på

de förmånligaste vilkor som kunna erhållas.

De ärendet tillhörande handlingar skola vederbörande Utskott

tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

Fredrik Hederstierna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

3

Utdrag af protokoll (ifver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 6 Mars

1883.

. Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Riciiert,

Themptander och

Ryding.

Departementschefen Statsrådet Hederstierna anförde härefter i

underdånighet:

»För utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering af Stångån

från sjön Rengen till Linköpings hamn anvisade Rikets Ständer vid

1862—1863 årens riksdag ett emot två tredjedelar af den derför beräknade

kostnadssumman ungefärligen svarande statsbidrag af 875,000

kronor, deraf hälften såsom anslag utan återbetalningsskyldighct och

hälften såsom lån, att utbetalas till det bolag, som genom kontrakt,

afslutadt före 1864 års utgång, förbunde sig att, i öfverensstämmelse

med plan, som af Kongl. Maj:t kunde varda faststäld, utföra och full
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

börda samt för all framtid underhålla hela den ifrågavarande båt- och

kanal-leden; och stadgades såsom vilkor för statsbidragets åtnjutande:

att bolaget, innan någon del af lånet kunde utbekomma^, skulle, genom

sin direktion, aflemna en till Riksgäldskontoret å bolagets vägnar utfärdad

skuldförbindelse med åtagande att å lånesumman, som finge räntefritt

innehafvas intill slutet af det år, hvarunder arbetet blifvit fullbordadt,

derefter inom hvarje års slut inbetala 5 procent å det ursprungliga

lånebeloppet, af hviska först beräknades 3 procent årlig ränta å det

efter hvarje inbetalning återstående kapital _ samt det öfriga utgjorde

afbetalning derå; att bolagsmännen skulle tillskjuta hvad utöfver det

beviljade statsbidraget erfordrades för kommunikationsledens fullbordande;

att den behållna årliga trafikinkomsten skulle, innan någon

utdelning finge aktieegarne tillgodokomma, användas till den inbetalning

å lånet, som för året borde ega rum, hvaremot, om inkomsterna

icke härtill blefve tillräckliga, aktieegarne frikallades från all

skyldighet att utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon

utgift; att fullmäktige i Riksgäldskontoret egde att, så länge lånet icke

blifvit till fullo betaldt, utse en revisor till deltagande i de årliga revisionerna

af bolagets styrelse och förvaltning; samt ätt, derest båt- och

kanal-leden efter fullbordandet icke behörigen underhölles, eller, betalningsskyldigheten

för det erhållna lånet icke behörigen fullgjordes,

båt- och kanal-leden komme att hemfalla till staten utan rättighet

för aktieegarne att till större eller mindre del erhålla ersättning af

det allmänna för de tillskott till företaget, som derförinnan af dem

utgjorts.

Kinda kanals aktiebolag, som af Kongl. Maj:t stadfästades den 21

Oktober 1864 och med Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

den 21 November 1864 afslöt kontrakt om arbetets utförande, har

nu uti en enligt beslut vid ordinarie bolagsstämma den 24 Oktober 1882

genom ordföranden i bolagsstyrelsen gjord och af Eders Kongl. Maj ds

Befallningshafvande i Östergötlands län med förord insänd, af berättelser

angående verkstäld granskning af bolagets räkenskaper och förvaltning

för åren 1872—1881 åtföljd skrift i underdånighet anhållit, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition angående

sådan ändring i vilkoren för det af bolaget erhållna statslån, att detta

hädanefter blefve räntefritt och återbetalning af sjelf va kapitalet finge ske

sålunda, att bolaget årligen till statsverket inbetalade det belopp, hvarmed

inkomsterna, enligt vederbörligen granskade räkenskaper, öfverstege utgifterna

för kanalens drift, underhåll och förvaltning samt i reglementet föreskrif veu

afsättning till reparationsfonden; och är till stöd för denna ansökning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 38.

hufvudsakligen anfördt: att kanalleden, som år 1872 fullbordades och, i

förening med sjöarna Jernlunden och Åsunden, bildade en sammanhängande

trafikled af omkring åtta mils längd från Stångåns utlopp i Roxen

till södra ändan af Åsunden, varit och otvifvelaktigt komme att förblifva

af stort gagn för de på kommunikationer i öfrigt vanlottade trakter, som

densamma berörde, ehuru den för bolaget visat sig allt annat än fördelaktig;

att redan de första åren efter kanalens öppnande för trafik

det, på sätt revisionsberättelserna utmärkte, skulle varit omöjligt för

bolaget att, derest icke utöfver trafikinkomsterna andra medel stått till

bolagets förfogande, fullgöra annuiteterna å statslånet, hvilket dock regelbundet

egde rum, så att skulden till statsverket vid 1878 års slut nedgått

till 370,453 Kronor 46 öre, uti hvilket belopp någon ändring sedermera

icke egt rum i annan måtto än att bolaget, som icke förmått inom

1882 års slut inbetala mer än tre års räntor å detsamma, alltså sedan

1878 års utgång försämrat sin ställning i afseende å lånet med 11,113

Kronor 60 öre; att — sedan numera den betydligaste delen af, skogarne

kring kanalleden blifvit afverkade och de afgifter, som erlagts för transporten

å densamma af skogsprodukter och hvilka år 1876 uppgått till

mera än 33,000 kronor, motsvarande i det närmaste 75 procent åfhela

kanalinkomsten under året, i följd häraf årligen nedgått så, att de år

1881 inbringat allenast 14,182 Kronor 78 öre, motsvarande 56 procent

af det årets intrader — icke allenast icke någon stegring i trafikinkomsterna

kunde förväntas, utan det snarare måste anses lyckligt, om desamma

icke ytterligare nedginge, på samma gång å andra sidan omkostnaderna

för förvaltningen och för kanalens drift och underhåll antagligen

skulle ökas i stället att minskas; att bolaget, som aldrig kunnat

lemna någon utdelning till aktieegarne, och, enligt de bifogade revisionsberättelserna,

nödgats se rörelsen under åren 1879—1881 lemna

förlust i stället för vinst, alltså med bekymmer emotsåge framtiden och

den ökade skuldsättning för bolaget, som den måste medföra och hvilken

icke kunde leda till annat, än att kanalen, i enlighet med de af

Rikets Ständer gifna och i § 7 af kontraktet mellan bolaget och Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader intagna bestämmelser,

förr eller senare komme att hemfalla till staten, som då skulle hafva

att sjelf besörja kanalverkets vård, underhåll och förvaltning, hvilket

säkerligen icke blefve inkomstbringande; att vid sådant förhållande det

framlagda förslaget syntes leda till fördel både för staten och bolaget,

då förlusten för staten genom räntans efterskänkande säkerligen blefve

mera skenbar än verklig, och bolaget finge förhoppning att en gång,

om ock först i en aflägsen framtid, blifva fri från sin skuld; samt att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

det vore naturligt att, om den ifrågasatta förändringen i lånevilkoren

medgåfves, de i gällande lånekontrakt intagna bestämmelser dels om

förbud för bolaget att verkställa utdelning till aktieegarne innan dess

förbindelser mot Riksgäldskontoret blifvit fullgjorda, dels om rättighet

för Riksgäldskontoret att årligen utse en ledamot i revisionen borde

fortfarande bibehållas.

Uti sitt öfver denna framställning den 25 sistlidne Januari afgifna

infordrade utlåtande hafva fullmäktige i Riksgäldskontoret, med vitsordande

af bolagets uppgift, att af lånet för närvarande återstode oguldna

370,453 Kronor 45 öre jemte 5 procent ränta derå från den 31 December

1881, samt att senaste inbetalningen å lånet skett den 23 December

1882 med ett räntebelopp af 11,113 Kronor CO öre, anfört : att kanalen

blifvit väl underhållen; att bolaget ej syntes hafva försummat något

af hvad på detsamma berott för betalningsskyldighetens fullgörande; att

fullmäktige icke hade något att erinra mot rigtigheten af bolagets uppgifter

i ansökningen, men att, då i denna, sådan den förelåge, någon

fördel icke blifvit såsom motsvarighet till den begärda eftergiften staten

erbjuden och ett bifall till denna ansökning lätteligen skulle

framkalla liknande anspråk från andra med statslån understödda bolag,

fullmäktige ansåge sig icke kunna till nådigt afseende förorda

densamma.

Den åsigt fullmäktige i Riksgäldskontoret uttalat derom, att förevarande

ansökan icke borde till nådigt afseende föranleda derför, att

någon fördel icke blifvit staten af bolaget erbjuden såsom motsvarighet

till den begärda eftergiften, kan jag icke biträda. Det synes mig nemligen

af hvad ofvan anförts tydligt framgå, att bolaget icke förmått att

erbjuda någon sådan särskild fördel. Ty först nu, då bolaget, som, på

sätt jemväl fullmäktige vitsordat, städse väl vårdat och underhållit

kanalen samt icke försummat något af hvad på detsamma berott för

att kunna fullgöra sin betalningsskyldighet för det erhållna lånet, sett

sig ur stånd att, utan skuldsättning på annat håll, uppfylla sina förpligtelser

mot staten, har den ansökan, hvarom här är fråga, ingifvits,

och den bekymmersamma, af de ingifna revisionsberättelserna bestyrkta,

ställning, som härtill föranledt, saknar efter mitt förmenande icke anspråk

på billigt uppmärksammande.

Bolagets ansökan innebär derför icke något annat eller mera, än

att staten genom att befria bolaget från skyldigheten, att härefter erlägga

ränta å lånet, skall icke blott försäkra sig om ett eljest måhända

ovisst återbekommande af hela sin återstående kapitalfordran, då den

å rörelsen uppkommande behållning icke är tillräcklig ens till räntans

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3$.

gäldande, utan ock från sig afvända det hotande äfventyret att öfvertaga,

förvalta och underhålla för statens räkning kanalverket.

Eftergifver nu staten sin rätt till ränta, så synes staten kunna,

derest icke synnerligen missgynnande förhållanden inträda, påräkna att

inom eu icke alltför aflägsen tidpunkt hafva återbekommit det kapital,

som af lånet är oguldet, ehuru naturligtvis omöjligt är att beräkna, när

denna tidpunkt kan komma att inträffa, då sådant blir beroende af de

afbetalningar, bolaget kan åstadkomma, och dessa åter komma att bestämmas

af de öfverskott, som kanalverkets intrader kunna lemna.

Om åter staten icke eftergifver sin rätt till räntans bekommande

och bolaget af _ sådan anledning tvingas att till staten öfverlåta kanalverket,

lärer följden häraf nödvändigtvis blifva den, att staten antingen

kommer att för sin räkning bedrifva detsamma eller ock söker att på

bästa möjliga sätt afyttra hela anläggningen med allt dertill hörande,

men ock att staten i båda fallen löper faran att göra förlust.

Att urskilja eller med någon grad af visshet kunna antyda, huruvida

bifall å ansökningen skall tillskynda staten mindre eller större förlust

än ett. utslag derå, tilltror jag mig icke, då alla förutsättningar för

eu beräkning i detta fall saknas. Blott derom torde böra erinras, att

ett bifall till ansökningen medför förvissning, att kanalen till obestridlig

nytta för orten, kommer att fortfarande vårdas och underhållas, jemte

det att. delegarne i bolaget, som hittills icke uppburit ringaste utdelning,

vinna en förhoppning, att deras aktier icke för all framtid skola

förblifva fullkomligt värdelösa.

I)å jag sålunda saknar skäl att bestämdt förorda det ena alternativet

framför det andra, men icke kan undgå tillstyrka, att kanalbolagets

framställning underställes Riksdagens pröfning, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att medgifva

:

antingen sådan ändring i vilkoren för återbetalning af det åt Kinda

kanalaktiebolag för utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering

al Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn vid 1862—1863

årens Riksdag beviljade statslån, att från och med år 1884 lånet blifver

rånte fritt och återbetalning af kapitalet sker sålunda, att bolaget årligen

till statsverket inbetalar det belopp, hvarmed inkomsterna af Kinda

sluss- och kanalled, enligt vederbörligen granskade räkenskaper, öfverstiger

utgifterna för kanalens drift, underhåll och förvaltning samt föreskrifven

afsättning till reparationsfonden,

eller ock, derest förenämnda ändring i lånevilkoren icke af Riksagen

bifalles och Kinda sluss- och kanalled, i följd af bestämmelsen i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Korigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

§ 7 af det mellan kanalbolaget och styrelsen för Allmänna väg- och

vattenbyggnader upprättade kontrakt angående kanalens anläggning,

kommer att hemfalla till staten, att Eders Kongl. Maj:t må ega att afhända

staten samma sluss- och kanalled på de förmånligaste vilkor,

som kunna erhållas.

Denna af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda

hemställan gillades af Hans Maj:t Konungen, som

befalde, att i enlighet härmed nådig proposition i

ämnet så lydande, som bilagan till detta protokoll

visar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo

Paul Strandberg.

STOCKHOl.Jf, 1’. A. NV MANS TRYCKERI, 1 883.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1883:38 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om ändring i vilkoren för återbetalning af det till Kinda kanals aktiebolag beviljade statslån ni. m. s. 1 i texten