Sök i Ratio Lex

Angående lindring i rustningsoch roteringsbesvären

1885-01-09 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1885:19, Angående lindring i rustningsoch roteringsbesvären

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Majds Nåd. Prop. No 19.

1

N:o 19.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående lindring

i rustnings- och roteringsbesvären; Gifven Stockholms

slott den 9 januari 1885.

Kong! Maj:t, som denna dag beslutat till Riksdagen aflåta nådig

proposition med förslag till ny värnpligtig, vill, för att samtidigt bereda

lättnad i de på viss jord bvilande besvär som utgöras till försvarsverket,

härmed föreslå Riksdagen att, för den händelse Riksdagen

godkänner nyss nämnda nådiga proposition, jemväl antaga följande

Lag

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

§ i
I

rustnings- och roteringsbesvären skall för år 1886 och framgent

lindring ega rum med trettio procent af dessa besvärs uppskattade

värde, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser

och undantag, som här nedan i denna lag omförmälas.

§ 2.

Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för det i

§ 1 angifna ändamål skola prestationerna för hvarje rusthåll eller rote

Bih. till Riksd. Prot. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 13 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

bestämmas regements- och kårvis samt vid båtsmanshållet kompanivis

till nedan nämnda värden:

a) ä hela rustnings- eller roteringsbesväret:

vid berustade kavalleriet:

för Lifregementets dragonkår 1

» Lifregementets husarkår j........................

» Smålands husarregemente .........................

» Skånska husarregementet 1

» Skånska dragonregementet )........................

vid berustade infanteriet:

» Lifregementets grenadierkår1

» Yestgöta regemente j........................

» Andra lifgrenadierregementet .....................

» Smålands grenadierbataljon..........................

vid roterade kavalleriet:

):> Jemtlands hästjägarekår (för dubbelrote)

vid roterade infanteriet:

» Första lifgrenadierregementet]

» Uplands regemente >.....................

)i Vestgöt.adals »

» Skaraborgs » .......................................

» Yestmanlands j>

» Nerikes »

» Vermlands »

r Kronobergs »

» Jönköpings »

» Dalregementet

» Helsinge regemente ......................

» Bohus läns »

» Vesterbottens fältjägarekår

» Kalmar regemente

» Elfsborgs regemente ........................................

» Södermanlands regeménte

» Norrbottens fältjägarekår

» Jemtlands »

» Norra skånska infanterireg:t

» Södra skånska »

..... 350 kronor.

.... 320 »

..... 300 »

..... 320 »

.... 310 »

.... 300 »

.... , 300 »

. .. 180 »

.... 170 »

.... 160 )»

150 »

140 »

130 »

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

för de med ny ordinarie rotering till hälften emot annan roterad

jord belagda hemman och lägenheter inom de f. d. privilegierade jernbergslagen:
hälften

af hvad här ofvan är utsatt för det regemente,

till hvilket de äro indelta, eller inom hvars stånd de

äro belägna;

vid berustade båtsmanshållet:

för Blekinge l:a—6:te kompani.................................................. 110 kronor.

» Södra Möre l:a—3:dje » ............................................... 100 »

vid roterade båtsmanshållet:

)> Tjusts kompani

» Gotlands l:a och 2:a kompani

» Södermanlands l:a och 2:a » j, gQ

» Södra Roslags l:a och 2:a ))

)) Norra Roslags l:a och 2:a »

» Norrlands 3:e och 4:e »

» öfriga bå„tsmanskompanier...................................................... 120 d

» frälseroteringen i Blekinge och Södra Möre.................. 130 ))

» utsockne frälsehemman i Halland (half vakansafgift) 60 »

» städernas båtsmanshåll............................................................ 110 »

b) å skyldigheten att hålla karl:

» Lifregementets dragonkår \ )}

» Lifregementets husarkår J.........................................

d Smålands husarregemente...................................................... 150 »

» Skånska husarregementet 1

» Skånska dragonregementet >.......................................... 130 »

» Jemtlands häst] ägarekår

c) ä skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg och beväpning:

)) Lifregementets grenadierkår 1 200 kronor

» Yestgöta regemente |.....................................

» Andra lifgrenadierregementet ......................................... 190 »

» Smålands grenadierbataljon................................................... 180 »

§ 3.

För soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Kopparbergs

län, båtsmansrotarne på Visingsö och de nio båtsmansrotar i

Kalmar län, för hvilka presterskapet mot eftergift af sina utlagor er
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 10.

lägger vakansafgift, beräknas lindringen å samma belopp, hvarmed

vakansafgifterna för dessa rotar nu utgöras.

§ 4.

För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning

belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas båtsmanshåll

komma från och med år 1886 vakansafgifterna att utgöras enligt de

värdebelopp, som i § 2 mom. a) äro för hvarje fall bestämda, med

tillgodonjutande å samma belopp af den i § 1 stadgade lindring.

§ 5.

Såsom vilkor för åtnjutande af ifrågavarande lindring skall gälla:

l:o) att de till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag samt

de afskrifna räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas,

vare sig efter årlig markegång eller tioårig medelmarkegång,

skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens

medelmarkegångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med

tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för

hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet eller roten

eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande

sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roterirjgsunderstöd årligen

med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;

2:o) att den ersättning för indragen kronotiondespanmål, som utgår

till soldaterne vid Södermanlands regemente, skall omsättas till

penningar, på sätt i nästföregående moment sägs, och med tillagd

forsellön årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater,

som antagits innan beslutet härom varder offentliggjordt, bibehållas

vid rättigheten att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära

ifrågavarande ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu

äro gällande;

3:o) att de till Jemtlands roteringskassa och pensionskassorna vid

de skånska infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes

omsättas till penningar enligt de under mom. 1 af denna paragraf

meddelade föreskrifter och sedermera till kassorna årligen utbetalas

med oförändradt belopp;

4:o) att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka utgöra

besväret effektivt, att, emot befrielse från skyldigheten att anskaffa

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

och underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels till

staten under eganderätt öfverlemna af rusthållarne anskaffade motsvarande

persedlar, till det antal och i det skick, som för godkännande

vid generalmönstring erfordras, och dels att till staten såsom ersättning

för nämnda besvärs upphörande årligen erlägga 23 kronor för

hvarje nummer;

5:o) att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda

båtsmansrusthållen i Blekinge län och i Södra Möre härad af Kalmar

län, än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras enligt de i

§ 2 bestämda värdebelopp med den nedsättning, som af lindringen

varder en följd;

6:o) att de här ofvan i § 3 omförmälda rotevakansafgifter, som

af Sårna, Idre och Hede byalag nu utgöras till Elfdals socknemän i

Kopparbergs län, indragas till statsverket emot befrielse för socknemännen

från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa de soldater,

för hvilka ifrågavarande afgifter utgå; och

7:o) att hvarje med rusthåll eller rote upprättadt vakanskontrakt,

hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på grund af bestämmelse

i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1886 eller derefter

följande år, förblifver gällande intill slutet af det kalenderår,

under hvilket kontraktet eljest sktille gått till ända.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll

eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar.

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring

med trettio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant

samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll

eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1

förmäles, lindringen skall utgöra trettio procent af allenast det belopp,

hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger

understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp

med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i denna lag

afses, icke ifrågakomma.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 19.

B) Beträffande helvalcanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta rotar

vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än

det bär ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen,

skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter

understöd, med trettio procent af vakansafgiftens eller nämnda

afgifters sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande

af understöd, endast med trettio procent af det belopp, hvarmed

vakansafgiften eller summan af berörda afgifter öfverstiger understödet;

och kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp med

eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke

att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom a) satta

värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt

hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om

besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda

värde och afgiftsbeloppet, men skrdle denna skilnad vara lika stor med

eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande

fortfar, någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag

icke att ega rum.

C) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta

rusthåll vid infanteriet.

bo) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)

eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller

rote i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är

stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit

effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift,

men är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring,

kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen

och roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af

understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i

öfverensstämmelse med hvad bär ofvan angående effektiva rusthåll och

rotar är stadgadt.

§ 7.

Rustnings- eller roteringsskyldighet, som fullgöres medelst hingsthållning

eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid beräknande

af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering.

§ 8.

Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktige i Jemtlands

roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa, skall

såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel, som

af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar af

dem belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag,

hvilka anslag, oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast

medelbart komma rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifrågavarande

beräkningen sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemtlands roteringskassa

hvarje kavallerinummer påföres dubbelt mot infanterinummer,

och att anslaget till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas

lika å samtliga de till understöd derifrån berättigade rotar.

§ 9.

I fråga om lindring för de Göteborgs stad anslagna rotar inom

Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande

de till Elfsborgs regemente hörande rotar, och skola de afgifter, Göteborgs

stad för närvarande uppbär af förstnämnda rotar, tills vidare

fortfarande staden tillfalla; ankommande det på särskild utredning, huruvida

samma afgifter böra till statsverket indragas och om i sådant fall

staden må anses berättigad till ersättning för förlusten af berörda förmån.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 19.

§ 10.

Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och

rotar, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst

afkortning å vakansafgiften, samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas

medelst utbetalning till hvarje af ett lindringen motsvarande belopp.

I afseende å tid och ställe för denna utbetalning, så ock för utbetalningen

af det understöd, som utgår enligt § 5 inom. 1, skall gälla

hvad i kongl. förordningen den 23 juli 1869 samt kongl. kungörelsen

den 5 oktober 1871 är stadgadt i fråga om utbetalning af ersättning

för indragna rånte- och tiondeanslag, som åtnjutas i och för fullgörande

af något besvär.

§ Il
Hemman

eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie rotering,

skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverensstämmelse

med hvad här förut är stadgadt.

I händelse Riksdagen bifaller hvad Kongl. Maj:t ofvan föreslagit,

vill Kongl. Maj:t slutligen äska Riksdagens medgifvande, att de ytterligare

bestämmelser, som vid tillämpningen af Kongl. Maj:ts och Riksdagens

beslut angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

kunna finnas erforderliga, må af Kongl. Maj:t meddelas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Buding.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

9

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott

den 9 januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochsciiild,

Statsråden: Lovén,

« von Steyekn,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding-,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Statsrådet, Friherre von Otter var af sjukdom hindrad

att närvara.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Ryding anhöll

att, efter verkstäld gemensam beredning inom landt- och sjöförsvarsdepartementen,

nu få föredraga frågan om beredande af lindring i rustnings-

och roteringsbesvären samt yttrade i detta ämne följande:

Dill. till Eiksd. Prof. 1985. 1 Sami. 1 Afd. 13 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

På föredragning af Hans Excellens Herr Statsministern och chefen

för finansdepartementet har Eders Kongl. Maj:t denna dag beslutat

föreslå Riksdagen att i de på viss jord hyllande grundskatter medgifva

nedsättning med 30 procent af deras belopp under förutsättning

att motsvarande lindring beredcs i rustnings- och roteringsbesvären.

1 ör de närmare bestämmelser, som i fråga om denna lindring i

rustnings- och roteringsbesvären samt vilkoren derför blifva nödiga

och hvilka af mig i samråd med Statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet

ansetts böra föreslås, anhåller jag att nu få inför Eders

Kongl. Maj:t redogöra.

Då fråga nu icke är om antagande af någon på annan grund än

rustning och rotering byggd försvarsorganisation, ligger det i sakens

natur, att lindringen i rustnings- och roteringsbesvären måste ordnas

så, att något hinder derigenom icke uppstår för nuvarande försvarsorganisations

bibehållande och utveckling på den redan gifna grunden.

Derjemte lärer ock böra iakttagas, att lindring meddelas endast i den

mån besväret utgör en verklig börda för den skattskyldige eller med

andra ord endast å den del af ifrågavarande besvär, som icke medelst

utgående statsanslag redan är ersatt. Då emellertid å ena sidan rustning

och rotering i de flesta fall utgöras medelst åtskilliga på grund

af ortförhållanden och andra omständigheter skiljaktiga och till värdet

vexlande prestationer och å andra sidan det understöd, som till

åtskilliga rusthåll och rotar af statsmedel nu utbetalas, till större delen

är beroende af markegång och således äfven är till beloppet vexlande,

blifver det, för att i hvarje fall kunna i penningar bestämma beloppet

af lindringen, nödigt att erhålla ett uttryck för storleken af det besvär,

hvarå lindring bör ega rum, för hvilket ändamål ett visst värde å besväret

för hvarje rusthåll och rote måste bestämmas, likasom ock det

nu utgående understödet, der det ej redan består af penningar, bör

dertill omsättas för att med ett år ifrån år oföränderligt belopp till

vederbörande utbetalas.

Hvad värdet å rustningen och roteringen angår, har Eders Kongl.

Maj:t i nådig proposition till 1883 års Riksdag angående afskrifning

af, bland annat, rustnings- och roteringsbesvären föreslagit visst för

hvarje regemente, kår eller båtsmanskompani gemensamt värde å prestationerna

för hvarje rusthåll eller rote, och dessa värden torde böra

antagas äfven för den nu ifrågavarande lindringen, dock med de förändringar

deri, som af sedermera inträffade omständigheter påkallas.

Eders Kong!. Maj:t har nemligen, i anledning af Riksdagens skrifvelse

den 11 maj 1884 angående vissa lättnader i rustnings- och roterings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:tx Nåd. Prop. No 19.

11

besvären, den 21 november samma år förordna!, dels att statsverket

skall utan någon ersättning af vederbörande rusthållare från och med

år 1885 med vissa förbehåll öfvertaga skyldigheten att anskaffa och

underhålla ej mindre beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och

sadelmunderingspersedlar vid rusthållskavalleriet under förutsättning att

för framtiden ett för ändamålet tillräckligt anslag af Riksdagen beviljas,

än äfven de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne

och kappsäcken, dels ock att den för rusthåll inom Blekinge län

och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka på grund af kongl. brefvet

den 10 maj 1872 äro eller blifva vakanta, utgående årliga vakansafgift

skall från och med år 1885 minskas med en tiondedel. Med

afseende härå och under antagande att Riksdagen beviljar erforderliga

medel till ifrågavarande persedlars anskaffning och underhåll, bör naturligtvis

en emot berörda lättnad i rustningsbesväret ungefärligen svarande

nedsättning i ofvan nämnda år 1883 antagna värden ega rum, och

då den årliga kostnaden för anskaffning och underhåll af ifrågavarande

persedlar vid kavalleriet kan antagas hafva uppgått till något öfver 50

kronor per nummer samt den afgift för småpersedlarne och kappsäcken,

som af rusthållarne vid båtsmanshållet enligt markegång senast

erlagts, uppgått till närmare 10 kronor per nummer, hemställer jag

att värdet å rustningsbesväret för hvarje rusthåll vid kavalleriet måtte

bestämmas, vid lifregementets dragon- och husarkårer till 350 kronor,

vid Smålands husarregemente till 320 kronor och vid de skånska kavalleriregementena

till 300 kronor samt att det hvarje båtsmansrusthåll

åliggande besvär måtte åsättas ett värde, vid kompanierna i Blekinge

af 110 kronor och vid kompanierna i Södra Möre af 100 kronor. Deremot

och enär den utgift för småpersedlarne och kappsäcken, som

senast drabbat båtsmansrotarne, för år beräknad, ej uppgått till mer än

högst 4 kronor 77 öre och lägst 3 kronor 11 öre per nummer, lärer

den lättnad, som genom befrielse från ifrågavarande skyldighet kommit

båtsmansrotarne till del, vara allt för obetydlig att kunna föranleda

någon förändring i de år 1883 antagna värdena å båtsmansroteringen.

Om ock det vida öfvervägande antalet rusthåll och rotar utgör

besväret effektivt, förekomma dock ganska många fall, der detsamma

i sin helhet eller till en del fullgöres medelst erläggande af vakansafgift,

och då de skiljaktiga vilkor, hvarunder vakanserna tillkommit

och fortfara, äro af beskaffenhet att inverka på frågan om, i hvad mån

och på hvilket sätt lindring må vakanta rusthåll och rotar beredas, anhåller

jag, med åberopande i öfrigt af den utredning, som härom förekommer

dels i det af kammarrådet A. Anderson den 15 september

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

1874 afgifna betänkande angående sättet och vilkoren för grundskatternas

samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning, dels ock i

skatteregleringskomiténs den 13 september 1882 afgifna betänkande

och förslag angående skatteförhållandena i riket, att få rörande ofvan

nämnda vakanser lemna den redogörelse, som med hänsyn till nu föreliggande

fråga kan anses vara af behofvet påkallad.

Af de vakansafgifter, som af rusthåll och rotar utgöras, ingår eu

del till statsverket, hvaremot andra användas för försvarsväsendets

behof. Till den förra gruppen höra i allmänhet — utom hästvakansafgiften

vid rusthållsinfanteriet och trosspassevolansafgiften af rusthållen

vid kavalleriet och infanteriet, rörande hvilka avgifter någon ändring

icke är ifrågasatt uti det förslag, jag nu ämnar underställa

Eders Kongl. Maj:ts pröfning — de afgifter, som utgöras af hemman

och lägenheter, hvilka fått sig ny ordinarie rotering eller båtsmansrustning

ålagd, afgifterna för städernas båtsmanshåll samt de afgifter

för åtskilliga rusthåll och rotar vid infanteriet, hvilka förr varit anvisade

såsom bidrag till underbefälets aflöning, men med ingången af

år 1878 tills vidare indragits till statsverket och sedermera redovisats

tillsammans med tillfälliga rotevakansafgifter. Den andra gruppen

åter omfattar dels de vakansafgifter af rusthåll och rotar vid kavalleriet

och infanteriet, som användas för vederbörande regementens och

kårers behof, antingen till löner åt underbefäl och volontärer eller till

underhåll af fältmusiken, dels de vakansafgifter af ett antal rotar vid

Norrbottens fältjägarekår, hvilka användas för det i Hernösand förlagda

batteri af Svea artilleriregemente, dels ock afgifterna för ofvan nämnda

på tioårig vakans stälda båtsmansrusthåll i Blekinge samt Södra Möre

härad af Kalmar län, hvilka afgifter användas såsom bidrag för aflöningen

af flottans stater och kårer.

Hvad den nya ordinarie roteringen angår, erlägges för densamma

i allmänhet tills vidare vakansafgift, hvilken enligt krigs- och kammarkollegiernas

kungörelse den 25 februari 1835 och kammarkollegii kungörelse

den 9 oktober samma år skall bestämmas vid de årliga markegångssättningarne

efter de för hvarje ort upprättade, af Kongl. Maj:t

faststälda allmänna kontrakt och öfriga gällande stadgar. Härvid förekomma

dock undantag, dels för hemman och lägenheter inom vissa

f. d. privilegierade bergslagsorter, hvilka hemman och lägenheter jemlikt

kongl. kungörelsen den 9 juni 1871 fått sig ålagdt att för det rotetal,

till hvilket de blifvit extra roterade, utgöra vakansafgift till hälften

emot annan roterad jord inom det län, der de äro belägna, dels för

utsockne frälsehemman i Halland, rörande hvilka genom kongl. brefven

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 19.

13

deri 10 oktober 1848 och den 18 april 1854 förordnats, att alla de

båtsmansnummer, uti hvilka omförmälda hemman hafva del, må ständigt

så i freds- som krigstid hållas vakanta med förbindelse och rättighet

för hemmansegarne att för deras andel i rotarne erlägga vakansafgift

med endast hälften af det belopp, hvartill vakansafgiften för en båtsman

i länet uppgår enligt de föreskrifter och beräkningar, som då

följdes och framdeles i behörig ordning kunde meddelas och till efterrättelse

antagas, dels ock för de nio båtsmansrotar i Södra Möre härad,

hvilka i sammanhang med genomförande af en jemkning i båtsmansindelningen

derstädes bildats af presterskapets, till båtsmansindelningen

förut anslagna utlagor och jemnlikt kongl. brefvet den 13 december

1825 tills vidare få vara vakanta emot afgifter, svarande mot utlagornas

belopp, sammanlagdt 90 kronor 26 öre.

Af städernas båtsmanshåll äro 779,414 rotar på grund af kongl.

brefvet den 25 maj 1824 tills vidare stälda på vakans emot afgifter,

hvilka enligt kongl. brefven den 21 maj 1816 och den 5 augusti 1817

skola motsvara hela beloppet af kontanta lönen samt årliga markegångsvärdet

i hvarje län å ej mindre de persedlar, båtsmannen är berättigad

att åtnjuta, än äfven under fredstid, och då hela båtsmanshållet icke

behöfver uppfordras, en tredjedel af årliga beklädnadskostnaden för

äretjenst och en tredjedel af kostnaden för handräckningspersedlarne,

hvaremot under krig, då hela båtsmanshållet beständigt måste vara i

tjenstgöring, hela beklädnadskostnaden utgöres, men befrielse eger rum

för hela handräckningsbeklädnaden. Återstående 100 nummer, för

hvilka Stockholms stad utgjort effektiv rotering, äro jemlikt kongl.

brefvet den 14 november 1842 stälda på vakans tills vidare emot afgifter,

genom kongl. brefvet den 31 mars 1853 bestämda till hvad

som motsvarar de vilkor och persedlar, kompaniet före dess indragning

åtnjutit. Tillsammans med städernas båtsmanshåll hafva stundom upptagits

de på Visingsö varande sex båtsmansrotar, hvilka jemlikt kongl.

brefvet den 14 augusti 1750 ständigt få vara vakanta mot en årlig

afgift i fredstid af 7 kronor 50 öro och under krig af 15 kronor för

hvarje rote.

De vakanser, hvilkas afgifter, enligt hvad här förut är nämndt,

år 1878 indragits till statsverket, äro med hänsyn till så väl sättet för

vakansernas tillkomst som vilkoren för desamma af enahanda art med

de vakanser, hvilkas afgifter fortfarande användas för landtförsvarets

behof; och är i afseende å dessa vakanser genom kongl. brefven den

26 mars 1831 och den 30 juni 1832 stadgadt, att vederbörande regements-

och kårchefer skola med rust- och rotehållare för en tid af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

högst femton år afstilla kontrakt om vakanser till det för hvarje regemente

och kår bestämda antal. Numera äro dessa kontrakt vanligen

stälda på ett års ömsesidig uppsägning. För några vakanta rotar gälla

dock andra bestämmelser. Detta är fallet dels med de första lifgrenadierregemente!

tillhörande 44 rotar i Hollestads f. d. bergslag af

Östergötlands län, hvilka jemlikt kongl. brefvet den 28 oktober 1823

få vara vakanta, till dess annorlunda i nåder förordnas, emot det att

för hvarje rote erläggas såsom årlig afgift 100 kronor, deruti, sedan

jemlikt kongl. kungörelsen den 24 maj 1841 mötespassevolansafgiften

upphört, ett densamma motsvarande afdrag af 10 kronor 50 öre per

nummer åtnjutes, dels ock med 115 rotar vid Norrbottens fältjägarekår,

med hvilka, på grund af kongl. blefven den 14 november 1846 och

den 16 mars 1847, vakanskontrakt afslutats för en tid af 50 år, räknad

från sistnämnda års början, uti hvilka kontrakt den årliga afgiften för

hvarje rote är bestämd till fem tunnor riadt afradsgildt korn, att utgöras

in natura eller i penningar efter årlig markegång för Norrbottens

län, dock i senare fallet med högst 33 riksdaler 16 skillingar banko;

och har, sedan ro tehål] arnes skyldighet att lemna årligt, af riksmarkegångspris

till beloppet beroende bidrag i penningar till soldatbeklädnadens

underhåll enligt kongl. kungörelsen den 23 mars 1858 upphört,

en deremot svarande nedsättning i den sålunda bestämda vakansafgiften

årligen egt rum, hvadan afgiften för år 1883 uppgått till allenast 43

kronor 69 öre för hvarje rote.

Angående båtsmansvakanserna i Blekinge och Södra Möre är genom

ofvan nämnda kongl. bref den 10 maj 1872 stadgadt, att tills vidare

och intill dess Eders Kongl. Magt kan finna skäligt annorlunda i nåder

förordna båtsmansrusthåll derstädes må i den män de genom båtsmäns

afgång blifva lediga, dock ej inom någon socken till öfver halfva antalet,

sättas på vakans för en tid af tio år, derest rusthållarne förklara

sig villige att årligen erlägga såsom vakansafgift ett belopp, svarande

i Blekinge emot medeltalet af de senast förflutna tio årens markegång

för en vakant indelningsbåtsman, minskadt med fem kronor, och i

Södra Möre efter det värde, hvartill kostnaden för en båtsman blifvit

uppskattad i den ordning, kongl. brefven den 13 december 1825 och

den 20 december 1836 bestämma, hvilka utgifter, såsom förut berördt

är, enligt kongl. förordningen den 21 november 1884 skola minskas

med en tiondedel.

Vid redogörelsen för vakanserna bör jag ock omnämna dem, hvilkas

utgifter anvisats åt menigheter. Hit hänförliga äro dels de tre soldatrotar

i Sårna, Idre och Hede byalag af Kopparbergs län, hvilka vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

Eongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

15

det ständiga knektehållets införande i Dalarne i anseende till deras

aflägsenhet befriades från effektiv rotering, men genom kongl. brefvet

den 26 januari 1684 samt 2:a punkten i knektekontraktet med allmogen

i Dalarne den 12 januari 1728 förpligtades att till Elfdals socknemän,

hvilka åtogo sig att, då krig inträffade, anskaffa soldater för nämnda

rotar, årligen betala 80 daler kopparmynt för hvarje rote, hvilken afgift

jern likt kongl. brefvet den 30 november 1824 fortfarande utgår

till Elfdals socknemän och för alla tre rotarne utgör 40 kronor, dels

ock de 44 rotar inom Säfvedals härad af Göteborgs och Bohus län,

hvilka på grund af konung Gustaf II Adolphs memorial för stadsrådet

i Göteborg den 23 februari 1624 samt enligt kongl. brefven den 3

och 13 april 1691 äro anslagna Göteborgs stad.

Enär, hvad här ofvan omförmälda dels till statsverket indragna

och dels till regementen och kårer ingående vakansafgifter af så väl

hel- som halfvakanta rusthåll samt af rotar angår, det ofta inträffar,

att dessa utgifter för olika rusthåll och rotar vid samma regemente

eller kår utgöras med olika belopp, kan det ifrågasättas, huruvida icke

en sådan ojemnhet borde undanrödjas och samtliga vakansafgifter vid

hvarje regemente eller kår bestämmas till enahanda belopp; men utom

de hinder för eu sådan förändring, hvilka finnas deri att åtskilliga nu

gällande vakanskontrakt icke utan båda parternas begifvande kunna

upphäfvas från och med år 1886, förekommer äfven att,, då rust- och

rotehållare, som utgöra besväret effektivt, icke, så länge landtförsvaret

är hufvudsakligen grundadt på rustning och rotering, lära kunna tvingas

att fullgöra besväret genom erläggande af vakansafgift, utan sådant

fortfarande såsom hittills måste blifva beroende af frivillig öfverenskommelse,

det skulle kunna inträffa, för den händelse det belopp,

hvartill vakan safgiften biff vit på förhand bestämd, komme att ställa

sig högre än det verkliga värdet å besväret, att ingen eller högst få

anmälde sig till erläggande af vakansafgift, i hvilket fall det för hvarje

regemente och kår bestämda antalet vakanser icke skulle kunna erhållas,

hvaremot åter, i fall vakansafgiften komme att befinnas jemnt motsvara

eller ock understiga värdet å prestationen, en täflan mellan de rustnings-

eller roteringsskyldige skulle uppstå om förmånen att få erlägga

vakansafgift, i hvilket fall, då beloppet af vakansafgiften icke finge

utgöra grunden för bestämmande af hvilka nummer, som skulle sättas

på vakans, hufvudsakligen endast godtycket komme att härvid göra sig

gällande. Af dessa skäl lärer det fortfarande såsom hittills böra öfverlemnas

åt regemente- och kåreheferne att för erhållande af det bestämda

antalet vakanser ingå aftal om den vakansafgift, som i hvarje

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

fall kan erhållas. Obilligt skulle det emellertid vara, om den, som

erlägger lägre vakansafgift än som motsvarar värdet å prestationen,

oberoende häraf skulle komma i åtnjutande af lindring till enahanda

belopp, som skulle erhållits, derest besväret utgjorts effektivt, eller om

deri, som erlägger högre vakansafgift än värdet å besväret, utan afseende

härå skulle åtnjuta lindring endast med det belopp, hvartill lindringen

skulle hafva uppgått, om numret varit effektivt. Lika väl som

den förre kan anses redan hafva kommit i åtnjutande af lindring till

det belopp, hvarmed vakansafgiften understiger värdet å besväret, och

derföre nu icke bör erhålla lindring i vidsträcktare mån än som tarfvas

för att värdet å den qvarstående bördan skall blifva lika med hvad

som skulle efter erhållen lindring qvarstått, om numret varit effektivt,

lika väl lärer den senare böra tillgodonjuta lindring, beräknad å hela

det belopp, han i stället för effektiv rustning eller rotering verkligen

utgifver.

Om beloppet af lindringen för vakanta nummer således bör blifva

beroende af den i hvarje särskildt fall utgående vakansafgiftens belopp,

så följer deraf att för de halfvakanta numren vid kavalleriet och de

vakanta numren vid rusthållsinfanteriet, hvilka från och med år 1886

komma att erlägga vakansafgift för karl och hvad de sistnämnde angår

jemväl för beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, särskilda värden

å de skyldigheter, för hvilka vakansafgift erlägges, böra i och för lindringens

beräknande bestämmas. Härvid förekommer att, enär i de här

ofvan föreslagna värden å hela rustningsbesväret vid kavalleriet kostnaden

för remontering och hästens underhåll kan anses ingå med 170

kronor, kommer efter afräkning häraf samt af trosspassevolansafgiften,

der sådan utgår, från värdet å hela besväret att såsom årlig kostnad

för karl, efter afjemning till närmaste tiotal kronor, återstå vid lifregementets

båda kavallerikårer 180 kronor, vid Smålands husarregemente

150 kronor, och vid de skånska kavalleriregementena samt Jemtlands

hästjägarekår 130 kronor. Vidkommande åter rusthållen vid infanteriet,

hvilka i stället för skyldigheten att remontera och underhålla häst hafva

att erlägga lösen för hästvakansspanmål, utgörande vid Smålands grenadierbataljon

44 kubikfot 1 kanna och vid det öfriga rusthållsinfanteriet

47 kubikfot 2,50 kannor, hälften råg och hälften korn för hvarje nummer,

så, enär den omständigheten att denna spanmål vid Smålands

grenadierbataljon utgör ett något lägre belopp, än vid det berustade

infanteriet i öfrigt, motväges af ett högre markegångspris inom den

ort, der bataljonen är förlagd, torde nämnda spanmål kunna för hela

rusthållsinfanteriet beräknas till enahanda värde, hvilket med tillägg af

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tfongl. Maj:U Nåd. Prop. JY:o 19.

17

trosspassevolansafgiften uppginge till omkring 120 kronor för hvarje

nummer, hvadan, efter afdrag af detta belopp från det för hela rustningsbesväret

antagna värde, skyldigheten att hålla karl med beklädnad,

remtyg och beväpning kan anses medföra en kostnad vid lifregementets

grenadierkår och Vestgöta regemente af 200 kronor, vid andra lifgrenadierregemente

t af 190 kronor och vid Smålands grenadierbataljon

af 180 kronor.

Då, såsom jag här ofvan yttrat, äfven vakansafgifterna, der de

icke öfverensstämma med det å besväret antagna värde, böra komma

i betraktande vid lindringens beräknande, är det nödigt att dessa utgifter,

der de äro underkastade af markegång beroende årliga vexlingar,

utbytas mot bestämda penningeafgifter. Hvad de till den nya

ordinarie roteringen och båtsmansindelningen samt städernas båtsmanshåll

hörande rusthåll och rotar angår, åt hvilka rättigheten att utgöra

vakansafgift endast är tills vidare medgifven, lära nu gällande bestämmelser

icke lägga hinder i vägen för vidtagande af den ändring, att

vakansafgifterna från och med år 1886 bestämmas att utgå efter de

värden, som för lindringens beräknande må komma att läggas till

grund, dock med iakttagande deraf att de rotar i bergslag, som hittills

erlagt vakansafgift till hälften mot annan roterad jord, bibehållas

vid denna rättighet. Deremot torde de rusthåll och rotar, hvilka på

grund af kontrakt eller eljest äro berättigade att för viss kortare eller

längre tid vara vakanta emot afgifter, som beräknas efter markegång,

icke utan vederbörande skattskyldiges bifall kunna tillförbindas att erlägga

vakansafgifter efter ofvan nämnda värden, men då de vakansafgifter,

som för dessa rusthåll och rotar nu utgöras, i allmänhet skola

motsvara det verkliga värdet å besväret, lärer det icke kunna anses

obilligt, om för åtnjutande af lindring i förevarande fall uppställes det

vilkor, att rust- och rotehållarne ingå på att erlägga afgifter efter ofvan

berörda, för lindringens beräknande föreslagna värden.

I underdånigt utlåtande den 31 december 1883 har statskontoret

meddelat en redogörelse, utvisande, bland annat, efter hvilken beräkningsgrund

de i och för rustning och rotering vid kavalleriet och infanteriet

nu utgående understöd af statsmedel utbetalas, och har statskontoret,

vid det förhållande att den väsentligaste delen af ifrågavarande

anslag utgår efter medelmarkegång och således är underkastad

årliga förändringar, hemstält, att till förenkling af räkenskaperna och

lättnad vid uträkningen af de särskilda anslagsbeloppen nu utgående

ersättningar för augmentsräntor och roteringsunderstöd måtte utbytas

mot bestämda belopp, beräknade efter medium af markegångsprisen

Bill. till Jlihd. Prat. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 15 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kong!.. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 19.

för åren 1873—1882 med tillagd forsellön, der sådan hittills förekommit;

att den till soldaterne vid Södermanlands regemente utgående ersättning

för indragen kronotiondespanmål måtte omsättas till penningar

efter det i nådiga förordningen den 23 juli 1869 stadgade medelvärde

jemte forsellön, dock med rättighet för de soldater, som antagits före

den dag nådigt beslut i detta hänseende kunde varda meddeladt, att

fortfarande under deras tjenstetid uppbära berörda ersättning efter

medelmarkegångspris med forsellön; samt att ersättningen till Jemtlands

roteringskassa för indragna augments- och hemmansräntor måtte

utbytas mot ett penningeanslag till uppgifvet belopp. Med afseende

å den här ofvan antydda angelägenheten deraf att, derest någon lindring

i rustningen och roteringen skulle medgifvas, de för enahanda

ändamål nu utgående understöd sättas till bestämda penningebelopp,

anmodade jag i embetsskrifvelse den 28 oktober 1884 arméförvaltningen

och kammarkollegium att afgifva underdånigt utlåtande, huruvida

hinder kunde anses möta för ofvan berörda, af statskontoret åsyftade

förenklings åstadkommande på det sätt, att i sammanhang med de lättnader

i rustnings- och roteringsbesvären, som kunde blifva beslutade,

stadgades förbehåll derom att ofvan nämnda, till rust- och rotehållare

utgående ersättningar för indraget understöd skulle utbytas mot bestämda

penningebelopp, beräknade på sätt statskontoret föreslagit, likasom

ock derom att hinder af vederbörande rotehållares rätt ej skulle

anses möta för genomförande af den af statskontoret föreslagna förändring

beträffande knektetunnorna vid Södermanlands regemente och

anslaget till Jemtlands roteringskassa. Uti ett med anledning häraf

den 17 december 1884 afgifvet underdånigt utlåtande hafva embetsverken

beträffande nyssberörda knektetunnor samt anslaget till Jemtlands

roteringskassa anfört: att, då knektetunnorna på grund af kongl.

brefvet den 23 januari 1683 och kongl. reglementet den 23 november

1686 tillgodonjötos af soldaterne vid Södermanlands regemente i ändamål

hufvudsakligen att bereda rotehållarne lättnad i den till soldaterne

utgående årliga lön, och anslagets omsättning till penningar efter

den af statskontoret föreslagna beräkningsgrund skulle medföra en

minskning i beloppet från 17,443 kronor 50 öre, hvartill anslaget uppgick

år 1882, till 14,177 kronor 18 öre och sålunda antagligen påkalla

stegring af den årliga lön, rotehållarne hade att till soldaterne

utgifva, frågan om detta anslags bestämmande i penningar kunde sägas

beröra äfven rotehållarnes rätt; samt att förhållandet vore enahanda

med anslaget till Jemtlands roteringskassa, alldenstund de till understöd

från samma kassa berättigade rotehållare enligt det för kassan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 19.

19

gällande nådiga reglemente vore förpligtade att, om kassans tillgångar,

oberäknadt dess till ett visst minimibelopp bestämda fond,

något år icke vore tillräckliga till bestridande af de kassan årligen

åliggande utgifter, genom tillskott fylla bristen. Embetsverken, som

på grund häraf funnit nyss nämnda tvänne anslag vara med hänsyn till

vederbörande rotehållares rätt jemförliga med de ersättningar för augmentsräntor

och roteringsunderstöd, som till rust- och rotehållare utbetalas,

hafva derefter såsom sin åsigt uttalat, att något hinder icke

kunde anses möta derför att i sammanhang med de lättnader i rustnings-

och roteringsbesväret, som kunde blifva beslutade, förbehåll

stadgades derom, att samtliga berörda, vare sig direkt eller indirekt

till förmån för rust- och rotehållare utgående statsanslag, så vidt de utginge

efter medelmarkegång eller årsmarkegång, utbyttes mot bestämda

årliga ersättningsbelopp med tillagd forsellön, der sådan hittills förekommit,

dock hvad anslaget till soldaterne vid Södermanlands regemente

anginge, så vida den af statskontoret föreslagna bestämmelse

till skyddande af nuvarande soldaters rätt iakttoges. Vidkommande

sedermera det markegångspris, som för anslagens omsättning till penningar

borde läggas till grund, hafva embetsverken, enär detsamma,

så vidt möjligt vore, borde vara ett tillförlitligt uttryck för det nuvarande

medelvärdet å de persedlar, som skulle till penningar omsättas,

i följd hvaraf ett eller annat års ovanligt höga eller ovanligt låga

markegång dervid icke borde utöfva något mera afsevärdt inflytande,

samt dertill komme att dessa anslag till största delen nu utbetalades

efter medelmarkegångspris, hållit före att medeltalet af 1874—1883

årens medelmarkegångspris, i hvilket inginge prisbestämmelser för 19

år, egde företräde framför det pris, som enligt statskontorets förslag

skulle vid omsättningen tillämpas.

Då statskontoret i sitt ofvan berörda underdåniga utlåtande väckt

förslag om vidtagande af åtgärder för omsättning till penningar efter

medium af medelmarkegångsprisen för åren 1873—1882 jemväl af de

ersättningsbelopp, som efter medelmarkegångspris utgå till elfva båtsm

ans rusthåll i Kalmar län för några förut på rustningen indelta, men

numera afskrifna qvarnräntor, har chefen för sjöförsvarsdepartementet

i skrifvelse den 8 november 1884 anmodat marinförvaltningen och

kammarkollegium att afgifva gemensamt underdånigt utlåtande, huruvida

hinder kan anses möta för ofvan nämnda, af statskontoret åsyftade

förenklings åstadkommande på det sätt, att i sammanhang med de lättnader

i rustnings- och roteringsbesvären, som kunde blifva beslutade,

stadgades att dessa efter medelmarkegångspris nu utgående årliga er
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kong!,. Majds Nåd. Prop. No 19.

sättningar skulle utbytas mot bestämdt årligt belopp, beräknadt efter

det af statskontoret föreslagna medelmarkegångspris; och. hafva embetsverken

i deras med anledning häraf den 20 december 1884 afgifna

underdåniga utlåtande yttrat att, derest ofvan antydda lättnad i rustningen

blefve så stor, att det med visshet kunde förutses att densamma

allt framgent fullt uppvägde den förlust, som genom ersättningens

förvandling till ett visst oföränderligt penningebelopp möjligen

kunde uppkomma, något hinder icke syntes finnas för den ifrågakomna

förändringen; dock att äfven för ifrågavarande ersättningars förvandling

till penningar medeltalet af 1874—1883 årens medelmarkegångspris

borde läggas till grund. Den bestämmelse rörande ifrågavarande ersättningars

förvandling till penningar, som förekom i det af Eders Kongl.

Maj:t till 1883 års Riksdag aflåtna förslag om rustnings- och roteringsbesvärens

afskrifning, förutsatte icke vederbörande ersättningstagares

bifall till förvandlingen. Orsaken härtill var den, att enligt samma

förslag rustnings- och roteringsbesvären skulle småningom helt och

hållet upphöra. Då sådant nu icke är i fråga, lära andra ersättningstagare

än de, som vilja komma i åtnjutande af lindring, icke böra tillförbindas

att emottaga dem tillkommande ersättningar med ett en gång

för alla bestämdt penningebelopp, och lärer af detta skäl omsättning

till penningar af'' ifrågavarande ersättningar nu böra bestämmas såsom

vilkor för lindringens åtnjutande.

I förut åberopade skrifvelse den 11 maj 1884 har Riksdagen hos

Eders Kongl. Maj:t anmält sitt beslut, att statsverket må från och med

år 1885 öfvertaga jemväl den rusthållarne vid infanteriet åliggande

skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings- och remtygspersedlar

under vilkor, bland annat, att rusthållarne inginge på att

erlägga eu årlig ersättning af 40 kronor för besvärets upphörande.

Då det emellertid vid verkstälda beräkningar visat sig, att den årliga

utgift, som anskaffningen och underhållet af nämnda persedlar medför,

i verkligheten betydligt understiger nyssnämnda belopp, fann Eders

Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den 21 november 1884 icke

skäl förordna om rusthållarnes hörande öfver omförmälda vilkor, och

af den utredning, som härutinnan åstadkommits i det från arméförvaltningen

sedermera inkomna underdåniga utlåtande, framgår att ifrågavarande

utgift icke skäligen kan skattas högre än till 22 å 23 kronor

för hvarje nummer. Om det skulle inträffa att, oaktadt afgiften för

persedelunderhållets öfvertagande af statsverket minskades till sistnämnda

belopp, åtskilliga rusthållare ändock vägrade ingå på ifrågavarande

uppgörelse, komme härigenom betydande olägenheter att föror
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

21

sakas krigsförvaltningen. Till förebyggande häraf har jag ansett, att

såsom vilkor för åtnjutande af lindring i rustningen borde stadgas, att

de rusthållare vid infanteriet, som utgöra besväret effektivt, skola vara

förbundne att emot befrielse från skyldigheten att anskaffa och underhålla

ifrågavarande persedlar, dels till staten under eganderätt öfverlemna

af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar till det antal

och i det skick, som för godkännande vid generalmönstring erfordras,

och dels till staten såsom ersättning för nämnda besvärs upphörande

årligen erlägga 23 kronor för hvarje nummer.

Beträffande öfriga i ämnet erforderliga bestämmelser, hvilka till

en del motsvaras af bestämmelser, föreslagna i Eders Kongl. Maj:ts

till 1883 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående afskrifning

af grundskatter samt af rustnings- och roteringsbesvären m. m. torde

någon särskild motivering icke vara erforderlig.

Departementschefen föredrog härefter ett på förhand utarbetadt

förslag till lag angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

i hvilket förslag de närmare bestämmelserna rörande vilkoren och sättet

för samma lindrings tillgodonjutande blifvit sammanfattade, äfvensom

ett jemväl uppsatt förslag till nådig proposition i ämnet till Riksdagen,

samt hemstälde,

att Kongl. Maj:t täcktes, under förutsättning att den af Kongl.

Maj:t denna dag beslutade nådiga proposition till Riksdagen med förslag

till ny värnpligtslag varder af Riksdagen bifallen, vilja föreslå

Riksdagen att besluta lindring i rustnings- och roteringsbesvären med

trettio procent af dessa besvärs uppskattade värde samt i sådant afseende

till Riksdagen aflåta nådig proposition, sådan den finnes detta

protokoll bilagd.

Den af chefen för landtförsvarsdepartementet

sålunda gjorda hemställan, hvilken biträddes af Statsrådets

öfriga ledamöter, behagade Hans Maj:t Konungen

gilla och bifalla; och skulle såväl utdrag af protokollet,

som äfven sex särskilda tabeller, hvilka af

departementschefen vid föredragningen åberopats till

åskådliggörande af beräkningen utaf den lindring,

som, vid tillämpning af de föreslagna bestämmelserna

i § 6 af lagen angående lindring i rustnings- och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

roteringsbesvären, skulle vederbörande i olika fall tillkomma,

bifogas den nådiga proposition, som komme

att till Riksdagen allåtas.

Ex protocollo

O. E. Pauli.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 19.

23

§ 6 A.

Uträkning å den effektiva rusthåll (rotar) vid N. N. regemente (kår)

tillkommande lindring.

Rustkållets (rotens)

Värde.

Understöd.

Värdet

öfverstiger

under-

stödet

med

Medgifven

lindring.

Namn.

N:o.

N. X. sqvadron (kompani).

N. N. :...........................................................

56

350

—

250

—

100

—

30

—

)) ............................................................

57

350

—

360

—

—

—

—

—

» ........................... ................................

58

350

—

100

—

250

—

75

—

Summa

—

105

—

N. N..............................................................

12

150

45

» ............................................................

13

150

-

7

—

143

—

42

90

)) ............................................................

14

150

—

15

—

135

—

40

50

Summa

— | —

—

-

—

—

-

128

40

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. JV:o 19.

§ 6 Bi.

Uträkning å deri lindring, som tillkommer helvakanta rusthåll (rotar) vid kavalleriet

(vakanta rotar vid infanteriet), Indika till N. N. regemente (kår) erlägga

vakansafgift, som (tillsammans med tros spat se volansafgiften) är lika stor

med eller högre än värdet å rustnings-(roterings-)besväret.

Eu st hållets (rotens)

"Värdet å

rustnings- (roterings-)

besväret.

Vakans- oeb tross- passe-

Understöd.

Vakans- och tross- passevo- lansafgiften

Medgifven

N a m n.

N:o.

vol an s- afgifter.

under

stödet

med

tv

N. N. sqvadron (kompani).

N. N................................................

44

350

350

105

„

45

350

—

375

—

100

—

275

—

82

50

,, ................................................

4(1

350

—

380

—

360

—

so

—

6

—

,,

47

350

—

370

—

380

—

—

—

—

—

Summa

-

-■

-

—

—

—

193

50

X. N.................................................

26

320

320

96

» ................................................

27

320

_

350

—

175

-

175

—

52

50

„ ................................................

. 28

320

—

330

—

325

—

5

—

1

50

Summa

—

—

—

—

—

—

—

—

150

—

N.N.................................................

87

300

305

91

50

» ................................................

88

300

—

315

—

210

—

105

—

31

50

" ..........................................*.....

89

300

—

320

—

310

-

10

—

3

—

Summa

—

—

—

—

—

—

—

—

—

126

—

N. N.................................................

32

160

180

''

54

33

160

—

170

_

14

—

156

—

46

80

■■ ...............................................

34

160

—

160

—

10

—

150

—

45

—

35

■ 160

—

178

—

8

—

170

—

51

—

Summa

—

—

—

—

—

—

—

196

80

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

25

§ 6 B 2.

Uträkning .å den lindring, som tillkommer helvakanta rusthåll (rotar) vid kavalleriet

(vakanta rotar vid infanteriet), Indika till N. N. regemente (kår) erlägga

vakansafgift, som (tillsammans med trosspassevolansafgiften) är

lägre än värdet å rustnings(röterings)besväret.

Rusthåliets (rotens)

Vakans- cx

passevolans

Värde å n

(roterings)-

a

3

P-*

O

H

ro e-t- e+- ®

crq'' 2.

® 3

3 crq

— 03

3 ''er''

Pj ®

® ®

<

so:

►i

P-

CD

<rt-

Po

H

P

w

®

H

so:

pr1

3

P

P-

volansafg. i

värdet å r

(roterings)be

|| Vakans- o.ti

Medgifven

Namn.

N:o.

Oq

2? 2

o" °

H ro

ustnings-

•besväret.

<rt~

C:

Pj

stnings(ro- iret öfver- stödet med

5’

p-.

H

5’

crq

in d ers tiga

ustnings- sväretmed

rosspasse- 1

lindring.

N. It. sqvadron (kompani).

N. X..........................................

38

280

350

225

125

37

50

70

)) ..........................................

39

280

—

350

—

150

—

200

—

60

—

70

-

—

—

» ..........................................

40

280

—

350

—

50

—

300

—

90

—

70

—

20

—

» ..........................................

41

285

—

350

—

60

—

290

—

87

—

65

-

22

—

» ..........................................

42

325

—

350

—

75

—

275

—

82

50

25

—

57

50

» ..........................................

43

340

—

350

_

360

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

—

99

50

X. X...........................................

22

280

320

120

200

60

40

20

» ..........................................

23

250

—

320

—

120

—

200

—

60

—

70

—

—

—

„ ..........................................

24

300

—

320

—

100

—

220

—

66

—

20

—

46

—

» ..........................................

25

310

—

320

—

250

—

70

—

21

—

10

—

11

—

Summa

—

77

—

. X. X...........................................

85

290

300

25

275

82

50

10

72

50

» ..........................................

86

260

—

300

—

200

—

O

o

—

30

—

40

—

—

—

Summa

—

72

50

N. N..................................:........

92

165

180

180

54

15

39

»

93

140

—

180

—

12

—

168

—

50

40

40

—

10

40

Summa

—

49

O 1

Bih. till Riksd. Prof. 1885. i

Sami. 1 Afd.

13 Käft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kongl. Nåd. Trop. No 19.

§6 O i.

Uträkning öfver den lindring, som tillkommer halfvakanta rusthåll (rotar) vid kavalleriet

(vakanta rusthåll vid infanteriet), hvilka till N. N. regemente (kår)

erlägga vakansafgift för karl (för karl, beklädnad, »remtyg och beväpning)

till belopp lika med det derför bestämda värde.

Rusthållets (rotens)

Värde å

hela rust- nings!) e- sväret.

Under-

stöd.

Värdet

öfverstiger

understö- det med

Medgifven

lindring.

Namn.

N:o.

N. N. sqvadron (kompani).

N. N.............................................................

50

350

—

350

—

—

—

—

—

» ............................................................

51

350

—

360

—

—

—

—

—

» ............................................................

52

350

—

300

—

50

—

15

—

» ...........................................................

53

350

—

325

—

25

—

7

50}

Summa

—

—

—

—

—

—

22

50

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

27

§ 6 0 2,

Uträkning öfver den lindring, som tillkommer halfvakanta rusthåll (rotar) vid

kavalleriet (vakanta rusthåll vid infanteriet), hvilka till N. N. regemente (kår)

erlägga vakansafgift för karl (för karl, beklädnad, remtyg och beväpning)

till belopp lägre än det derför bestämda värde.

Ruethållets (rotens)

Värde å vakansafgift

för karl (för karl,

beklädnad, remtyg

och beväpning).

Vakansafgift för karl

(för karl, beklädnad,

remtyg och be-

väpning).

Värde å kela rust-

nings (ro terings)''- besväret.

i

Understöd.

Värdet öfverstiger

understödet med

Beräknad lindring.

Vakansafg. för karl

(för karl, beklädnad,

remtyg och beväpning)

understiger värdet

derå med

1 Medgifven lindring.

Namn.

N:o.

N. N. sqvadron

(kompani).

N. N............................

00

CO

200

—

195

—

320

—

325

—

—

—

—

—

—

—

—

—

» ...........................

39

200

—

190

—

320

—

300

—

20

—

6

—

10

—

—

—

» ...........................

40

200

—

190

—

320

—

275

—

45

—

13

50

10

—

3

50

” ..........................

41

200

—

180

—

320

_

280

—

40

-

12

—

20

—

—

—

» ...........................

42

200

—

195

__

320

—

200

—

120

—

36

—

5

—

31

—

Summa

—

34

50

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 19.

6 0 3.

Uträkning öfver den lindring, som tillkommer halfvakanta rusthåll (rotar) vid

kavalleriet (vakanta rusthåll vid infanteriet), hvilka till N. N. regemente (kår)

erlägga vakansafgift för karl (för karl, beklädnad, remtyg och beväpning)

till belopp större än det derför bestämda värde.

Eusthållets (rotens)

Vakansafgift för karl

(för karl, beklädnad,

remtyg och be-

väpning).

Värde å vakansafgift

för karl (för karl,

beklädnad, remtyg

och beväpning).

Vakansafgiften

öfverstiger värdet

med

H

|

er* ce

§ H

o

p: ^

H 2

® 2''

b

'' CTQ

V

1 Värde å hela rust-

Summa.

Understöd.

öfverstiger under- stödet med

1 Förestående summa 1

Medgifven lindring.

Namn.

N:o.

N. N. sqvadron

(kompani).

N. N............................

43

135

—

130

—

5

—

300

—

305

—

315

—

—

—

—

—

» ...........................

44

140

-

130

—

10

—

300

—

310

—

—

—

—

—

93

—

» ...........................

45

150

—

130

—

20

—

300

—

320

—

290

—

30

—

9

—

»> ...........................

4G

155

—

130

—

25

—

300

—

325

—

200

—

125

__

37

50

Summa

1

[

139|50

/

Stockholm, K. L. Beckman, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1885:28 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lindring i rustningsoch roteringsbesvären äfvensom inom Riksdagen väckta förslag i dithörande ämnen s. 28 i texten