Sök i Ratio Lex

Med förslag till förändrad lydelse af 6 och 7 §§ Regeringsformen

1885-01-31 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1885:20, Med förslag till förändrad lydelse af 6 och 7 §§ Regeringsformen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

1

N:o 20.

Ank. till Riksd. kansli den 31 Jan. 1885, kl. 1 e. m.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till

förändrad lydelse af 6 och 7 §§ Regeringsformen;

gifven Stockholms slott den 9 Januari 1885.

Under åberopande af bifogade protokoll öfver civil- ocli justitiedepartements-ärenden,

vill Kongl. Maj:t till Riksdagens antagande öfverlemna

följande förslag till förändrad lydelse af 6 och 7 §§ Regeringsformen.

§ 6.

Af Statsrådets ledamöter skola åtta vara chefer och föredragande,

hvar för sitt departement, nemligen:

Ministern för utrikes ärendena för Utrikes-departementet;

En chef för Justitie-departementet;

En för Landtförsvars-departementet, hvilken tillika vare Konungens

rådgifvare i kommandomål för armén;

En för Sjöförsvars-departementet, hvilken tillika vare Konungens

rådgifvare i kommandomål för flottan;

Eu för Civil-departementet;

En för Finans-departementet;

En för Ecklesiastik-departementet; samt

En för Landtbruks-, industri- och handels-departementet.

Den närmare fördelningen af ärendena, departementen emellan,

bestämmes af Konungen genom en särskildt utfärdad, offentligen kungjord

stadga.

Bih. till JRi/csd. Prat. 1885. 1 Samt. 1 Åfd. 14 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

§ 7-

Alla regeringsärenden, med undantag af sådana, som i 11 och 15

§§ omförmälas, skola inför Konungen i Statsrådet föredragas och der

afgöras.

öfver de ärenden, hvilka enligt instruktion, som af Konungen utfärdats,

blifvit af departementschef afgärda, skall han till Konungen i

Statsrådet afgifva berättelse. Ej må till departementschefs afgörande

öfverlemnas ärende, som innefattar klagan öfver embetsmyndighets

åtgärd.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest

städse väl bevågen.

OSCAR.

Nils von Steyern.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 20.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den

10 December 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyeen,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna och

Friherre Tamm.

39:o.

Slutligen yttrade Hans Excellens Herr Statsministern:

»Den länge sväfvande frågan rörande organisationen af det embetsverk,

som skulle handlägga ärenden angående handel och näringar,

har, såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, nyligen varit föremål

för behandling af en särskild komité, hvilken med den förutsättning,

som för komitén vid dess bildande blef uttryckligen bestämd,

eller att för dessa ärendens handläggning borde finnas ett särskildt

embetsverk, utarbetat förslag till upprättande i det nuvarande Kommerskollegiets

ställe af en styrelse för handel och näringar. Det skulle

vid sådant förhållande visserligen synas ligga närmast till hands, att

detta förslag efter vederbörlig granskning lades till grund för den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

framställning i ämnet, som bör till nästkommande Riksdag göras. Men

å andra sidan vågar jag påstå, att under senare tiden den åsigt börjat

med ökad styrka göra sig gällande, att berörda frågas lösning bör

sökas på en annan väg än genom bibehållandet af ett fristående centralt

embetsverk för nu nämnda ärenden. Redan till 1868 års Riksdag

afläts Kongl. proposition om bildandet af ett särskild! departement för

näringar och allmänna arbeten. Den vann icke Riksdagens bifall, men

den sedermera förflutna tiden bär gifvit ytterligare bekräftelse åt den

redan då vunna erfarenheten, att icke allenast den af folkmängdens

tillväxt och landets utveckling helt naturligt alstrade tillökningen i

regeringsärendenas mängd, utan ock indragandet under statens förvaltningsomsorg

och lagstiftning af helt nya inrättningar och frågor,

som för en föregående tids lagstiftare voro fullkomligt främmande,

gjort den fördelning af regeringsärendena, som allt sedan departemental-organisationen

af år 1840 i hufvudsakliga delar bibehållits, för

nutida förhållanden mindre tillfredsställande. Civildepartementet företer

en sa brokig mångfald och dertill en så betungande mängd af

derunder hörande ärenden, att, äfven om man måste skänka det fullaste

erkännande åt den framstående duglighet, som allt intill denna

stund möjliggjort fullgörandet af eu föredragandes ansvarsfulla åligganden

i alla dessa olikartade ämnen, det dock måste vara en naturlig

sak, att en efter ärendenas olika art skeende sönderdelning af detta

departement i två särskilda departement skall lemna en större garanti

lör verklig sakkunskap inom de båda departementens skilda områden

och i - följd af den minskade mängden löpande ärenden underlätta tillfället

. för de båda departementscheferna att hvar inom sitt fack taga

initiativ i de ständigt uppdykande ämnen, som påkalla regeringens omsorg.

Att åstadkomma en sådan styckning af Civil-departementet och

att för landtbruk, handel och öfriga näringar erhålla en särskild målsman

inom Konungens råd är en fordran, hvilken, så vidt jag kan förstå,

med allt större styrka framträder från dessa näringars idkare, och

skäl torde derföre vara att taga i förnyadt öfvervägande, huru vida icke

tiden nu kan vara inne för tillgodoseende af nämnda fordran jemväl

inom vart land, i likhet med hvad redan länge sedan skett i flertalet

andra länder.

Ett annat statsdepartement, hvilket för närvarande är lika öfverhopadt

med göromål som Civildepartementet, är Ecklesiastikdepartementet

och äfven derinom möter man ärenden af den mest skiljaktiga

natur, såsom a ena sidan de kyrkliga och undervisningsärendena och

å den andra helsovården, veterinär läroverk en och fattigvården. Civil
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 20.

departementet, befriadt från befattningen med näringar och handel,

skulle efter mitt förmenande kunna öfvertaga åtskilliga grupper af

Ecklesiastikdepartementets ärenden, såsom angående helsovård och

fattigvård; och en dylik anordning skulle både göra fördelningen af

ärendena naturligare, med hänsyn till deras inbördes sammanhang, och

äfven åstadkomma en skälig jemkning i arbetsbördan för de nu strängast

sysselsatte departementscheferna.

Då det synes mig icke böra ifrågakomma att öka Statsrådens

antal utöfver hvad Grundlagen nu bestämmer, skulle inrättandet af ett

nytt departement föranleda eu minskning af de konsultativa Statsråden

från tre till två, såsom ock föreslogs i den till 1868 års Riksdag aflåtna

nådiga proposition om ett nytt statsdepartement. Väl skulle nu mera,

efter statsministerembetets inrättande, emellanåt inträffa, att det ena

konsultativa Statsrådet tillika vore Statsminister, men då i sådant fall

Statsministern vore befriad från befattningen med vården af något

särskildt departement, skulle han vara oförhindrad att åt samtliga

departementschefers verksamhet egna den odelade uppmärksamhet och

den kontroll, som ligger i institutionen af konsultativa Statsråd.

De spörsmål, jag här tagit mig friheten framställa, synas mig

förtjenta att närmare skärskådas, innan frågan om inrättande af ett

fristående embetsverk för handel och näringar företages till slutlig

pröfning. I händelse nemligen ett nytt statsdepartement upprättas,

torde de göromål, som nu tillhöra Kommerskollegiet, likasom de ärenden

rörande jordbruket, hvilka för statens räkning nu handhafvas af

Landtbruksakademiens förvaltningskomité, lämpligen böra förläggas till

byråer under det nya departementet, åt hvilka byråer utan svårighet

torde kunna gifvas en sådan organisation, att de, jemte sin uppgift

att bereda de inom departementet förekommande regeringsärenden och

deri afgifva nödiga utlåtanden och förslag, äfven kunna sjelfständigt

utöfva förvaltningsbestyr.

Jag vågar derföre hemställa, huru vida Eders Kongl. Maj:t skulle

finna skäl att för närmare utredning af de frågor, jag nu berört, till

en början anmoda cheferna för Civil- och Ecklesiastikdepartementen

att vid ett kommande tillfälle deröfver sig yttra.»

Med bifall härtill, uppdrog Hans Maj:t Konungen

åt cheferna för Civil- och Ecklesiastik-departementen

att, efter öfvervägande af hvad sålunda blifvit anfördt.,

deröfver framdeles afgifva yttrande.

Ex protocollo

___ Otto Sjögreen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Utdrag af ''protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den

30 December 1884.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Themptandek,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyrrn,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

55:o.

På sätt i protokollet öfver civilärenden för den 19 innevarande

månad förmäles, hade Hans Maj:t Konungen, i anledning af Hans Excellens

Herr Statsministerns anförande till protokollet i fråga om upprättandet

af ett nytt statsdepartement, behagat uppdraga åt cheferna

för Civil- och Ecklesiastikdepartementen att efter öfvervägande af

hvad utaf Hans Excellens blifvit anfördt deröfver afgifva yttrande.

I anledning häraf anförde nu Chefen för Civildepartementet Statsrådet

von Krusenstjerna följande:

»Såsom Hans Excellens Herr Statsministern erinrat, hafva under

senaste tider allt flere röster höjt sig för en tillökning i de civila de
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

partementens antal. Hushållningssällskapens år 1883 församlade ombud

hafva hos Eders Kongl. Maj:t begärt inrättandet af ett statsdepartement

för jordbruket och dess binäringar. Vid 1884 års riksdag

väcktes lilfåsom vid flera föregående riksdagar motion i ämnet;

förslaget afstyrktes visserligen af Konstitutions-Utskottet, men hufvudsakligast

på den grund, att initiativet i en dylik fråga borde tagas af

regeringen, och vid frågans behandling inom Kammare antog Andra

Kammaren efter omröstningen med 105 röster mot 45 till hvilande ett

af flere reservanter inom Utskottet framstäldt förslag om ett nytt departement

för jordbruket och öfriga näringar samt allmänna arbeten.

Första Kammaren godkände Utskottets afstyrkande hemställan, men

af talare, som uppträdde under öfverläggningen, erkändes behofvet af

ett nytt departement, ehuru man lika med Utskottet ansåg, att regeringen

borde sjelf taga frågan om hand. Slutligen har det sistlidne

sommar i Stockholm samlade industriidkaremötet besluta göra framställning

om ett nytt departement, äfvenledes för jordbruket och öfriga

näringar samt allmänna arbeten.

De samhällsklasser, hvilkas intressen närmast af frågan beröras,

jordbrukare och industriidkare, hafva således med bestämdhet uttalat

sig för önskvärdheten af ett särskildt departement för landtbruk och

öfriga näringar. Utan att kunna hoppas att de missförhållanden, hvarmed

våra näringar för närvarande kämpa, skola afhjelpas genom blotta

inrättandet af ett nytt departement, delar jag i allo åsigten att en sådan

åtgärd är lämplig och att således regeringen bör framlägga förslag

härom. Detta förnämligast på den grund, att till Civildepartementets

handläggning för närvarande höra ärenden af sins emellan så olika

beskaffenhet, att de kräfva olika förutsättningar hos departementets

chef. För behandling af frågor angående landtregeringen, för pröfning

af besvär rörande kommunalförfattningarnas tillämpning, för afgörande

af de många, ofta ganska invecklade kamerala målen torde i regeln

vara behöflig! att ega en förut inhemtad embetsmannaerfarenheU Men

till Civildepartementet höra äfven alla frågor angående näringarna, och

departementets chef har således till åliggande att vara deras målsman

inför Konungen och representationen. För att så som sig bör fullgöra

detta, lärer åter mindre kräfvas embetsmannaerfarenhet än en närmare

kännedom om näringslifvets förhållanden och deraf föranledd klarare

blick för hvad som kan främja landets materiela utveckling och förkofran.

Svårigheten att fullgöra de åligganden, som de olikartade

ärendena kräfva, ökas naturligtvis i samma mån ärendena växa i betydenhet

och antal, och jag håller således före, att utan en efter ären
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kongl. Maj:ts ATåd. Proposition N:o 20.

denas olika art verkstad sönderdelning af Civildepartementet i tvenne

departement man ej kan ega trygghet för verklig sakkunskap inom

de båda departementens skilda områden.

Ofverflyttandet från Civildepartementet till ett hytt departement

af ärenden angående näringarna är vidare påkalladt med hänsyn till

den mångfald af göromål, som nu är hopad på det förra departementet.

Derjemte skulle ock genom ett nytt departements upprättande vinnas

den synnerligen afsevärda fördel, att de olika slagen af regeringsärenden

skulle kunna på ett lämpligare och med deras inre natur mera

öfverensstämmande sätt fördelas mellan statsdepartementen. Att definitivt

föreslå en sådan fördelning vore för tidigt. Jag föreställer mig

emellertid att till det nya departementet borde från Civildepartementet

öfverflyttas, förutom alla frågor angående landtbruket, industrien och

handeln, jemväl ärenden angående skiftes-, afvittrings- och kartverken

samt stuteriväsendet äfvensom möjligen veterinärärenden och frågor,

som från Statistiska Centralbyrån underställas Kongl. Maj:t. Ifrågasättas

kan ock, huruvida icke dit lämpligen borde från Finansdepartementet

öfverlemnas befattningen med domän- och skogsärenden, så

framt icke, hvilket jag ej är i tillfälle att bedöma, detta skulle föranleda

en alltför stor tillökning i göromål. Hos Civildepartementet

skulle förblifva befattningen med landsstaten och landtpolisen, med

tillämpningen af kommunalförfattningar samt städernas byggnadsordningar

och dylikt, med kamerala mål angående skjuts- och väghållningsskyldigheten,

med flottningsmål, med kommunikationsväsendet

med mera. Befrias Civildepartementet sålunda från en mångfald af

ärenden, bör, såsom förut varit föreslaget och Hans Excellens Herr

Statsministern nu ifrågasatt, Civildepartementet kunna från Ecklesiastikdepartementet

öfvertaga helsovårds- och fattigvårdsärenden.

Den af mig nu ifrågasatta bodelning mellan Civildepartementet

och det nya departementet är i så måtto afvikande från flera af de

äldre förslagen, att jag anser att frågor angående allmänna arbeten

fortfarande böra tillhöra det förra departementet. Hithörande ärenden

bilda egentligen en grupp för sig, hvilken — hos oss för liten att

upptaga ett särskildt departement — skulle kunna med lika mycket

fog tilläggas hvilketdera af de båda departementen. Men jag håller

före att den nye departementschefens omtanke och arbetskrafter komma

i allt fall, särskildt med den anordning, hvilken jag strax torde få

något närmare utveckla, att så till fullo upptagas, att jag hyser tvekan

om lämpligheten att ytterligare pålägga honom ett förvaltningsbestyr,

som i följd af kommunikationernas alltjemt fortgående utveckling har

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

en stadig tendens att år efter år medföra ökadt arbete. Sådana frågor,

som fastställande af planer för och beviljande af odlingslån åt vattenaftappningsföretag

böra beredas af båda departementen gemensamt.

Vid tillsättningen under år 1883 af en komité för behandling af

frågan om Kommerskollegiets indragning eller ombildning uppstäldes

såsom grundval för komiterades arbete, att för handläggning af ärenden

rörande handel och näringar borde finnas ett särskildt embetsverk.

Då var emellertid icke i fråga att inrätta något nytt departement;

och skulle den nuvarande organisationen af statsdepartementen

bestå orubbad, och Civildepartementet således framgent förblifva lika

öfverhopadt af ärenden som hittills, anser jag fortfarande att ett särskildt

centralt embetsverk för handel och näringar ej kan undvaras.

Annorlunda ställer sig förhållandet, derest Eders Kongl. Maj:t finner

för godt att åter upptaga förslaget om ett nytt departement. I likhet

med hvad förut flera gånger blifvit framhållet, hafva ock nyssbemälde

komiterade förklarat, att inrättande af ett departement för näringarna

är den enda förutsättning, under hvilken komiterade funnit en fullständig

indragning af Kommerskollegiet kunna och möjligen böra ega

rum. För egen del tror jag ock — häri anslutande mig till den uppfattning,

som af företrädare i ombetet blifvit till statsrådsprotokollet

så väl 1868 som 1874 uttalad — att under en sådan förutsättning

kollegiet bör indragas, och flertalet af dess göromål förläggas till en

byrå under det nya departementet. Genomgår man en förteckning

öfver de ärenden, kollegiet har att handlägga, finner man att uti eu

mängd af dem kollegiet redan nu fullgör alldeles samma funktioner,

som en byrå inom statsdepartementen; kollegiet fattar icke något slutligt

beslut, vidtager icke någon förvaltningsåtgärd, utan kollegiet lemnar

en utredning af ärendet och afgifver förslag till Kongl. Maj:ts

blifvande beslut. Så är förhållandet, bland annat, med en stor grupp

af ärenden, som upptaga nästan en hel rotel inom kollegiet, frågor

om fastställandet af hamntaxor och andra afgifter å allmänna rörelsen

samt bestämmandet af hamnområden. Dylika ärenden böra med mindre

omgång och tidsutdrägt kunna handläggas omedelbart inom statsdepartementet,

endast detta inom sig har tillgång på nödiga arbetskrafter.

I göromålens egen natur synes ej heller hinder förefinnas för att en

byrå skall kunna fullgöra flertalet af de förvaltningsbestyr, som åligga

kollegiet. Finnas inom byrån män, som äro förtrogne med vilkoren

för vår industris och handels utveckling, och erhåller byrån eu i vissa

hänseenden mera sjelfständig ställning, bör ock byrån kunna uppfylla

Bill. till Rihsd. Prof. 1885. 1 Sami. 1 Afd. 14 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

det enligt mitt förmenande mest vigtiga åliggande, som tillkommer

kollegiet, eller att afgifva utlåtanden öfver större författningsförslag

och organisationsfrågor, som ingripa i näringslifvet. Om byrån får

ungefär samma förvaltningsbestyr som kollegiet, har byrån haft tillfälle

se, huru gällande författningar och påbud verkat, och kan bedöma

i hvad mån ändringar och förbättringar äro behöfliga; byrån kan ock,

lika väl som kollegiet, af underordnade myndigheter och enskilde näringsidkare

— (hvad de senare angår, med hjelp af den representation

för näringarna, som väl i en eller annan form skall komma till stånd)

— erfara, hvilka reformer, som af allmänheten anses nödiga eller nyttiga,

samt derå fästa departementschefens och Kongl. Maj:ts uppmärksamhet.

Varder ett särskildt departement för landtbruket och öfriga näringar

inrättadt, torde ock, såsom Hans Excellens Herr Statsministern erinrat,

till eu byrå under departementet böra förläggas den administrativa verksamhet,

som för närvarande tillkommer Landtbruksakademiens förvaltningskomité

och hvilken hufvudsakligast består i öfverinseendet och kontrollen

öfver den offentliga undervisningen i landtbruk samt i tillsyn öfver

landtbruksingeniörerne och öfriga för landtbruket och dess binäringar

samt fiskerierna tillsatte statstjenstemän och anordnandet af dessa personers

arbeten. Hela denna verksamhet, hvars omfattning och betydelse i

en från början näppeligen förutsedd grad tillvuxit i samma mån undervisningsanstalterna

och de af staten aflönade landtbrukstjenstemäns

antal år ifrån år ökats, torde kunna anses temligen främmande för

det egentliga ändamål Landtbruksakademien och dess förvaltande utskott

ursprungligen af sett att fylla, Såsom den för omorganisationen

af landtbruksläroverken tillsatta komité anmärkt, har ock genom öfverlemnandet

åt förvaltningskomitén af berörda bestyr uppkommit den

anmärkningsvärda afvikelse från de administrativa grundsatser, hvilka

för statsförvaltningen i dess helhet äro gällande, att öfverinseendet

och kontrollen öfver . statsinstitutioner handhafva^ af eu korporation,

hvars samtlige ledamöter, ordföranden undantagen, tillsättas af enskilde

personer, och hvars ansvarighet kan ifrågasättas. Såsom bekant hafva

ock under senare tider flera gånger förslag framstälts att på statsförvaltningen

öfverflytta komiténs alla administrativa funktioner. Särskildt

hvad beträffar öfverinseendet öfver landtbruksundervisningsanstalterna

hafva nyssbemälde komiterade förklarat sig ej kunna undgå

finna, att denna numera kräfde en ändamålet bättre motsvarande form

än den nuvarande. Enligt komiterades åsigt borde kontrollen öfver

dessa statsinstitutioner följdrigtigast utöfvas af staten sjelf och må
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

hända — i likhet med hvad i flera af de större kulturstaterna äfvensom

i våra närmaste grannländer egde rum—bäst af vederbörande statsdepartement

g’enom förmedling af någon under detsamma direkt stående

byrå. Åt denna byrå skulle då möjligen kunna uppdragas tillsynen

öfver de med landtbruket i nära sammanhang stående läroverken

för veterinär- och skogsundervisning, hvarigenom nödig enhet i

hela den till landets modernäring hörande undervisningen till fromma

för sjelfva näringen skulle kunna vinnas.

fen så vigtig omgestaltning af vår näringsadministration, som förläggandet

till byråer inom ett statsdepartement af kommerskollegiemålen

och förvaltningskomiténs administrativa verksamhet, synes mig

emellertid ej kunna komma till stånd med mindre, än att vissa vilkor

uppfyllas. Étt sådant vilkor är angifvet genom den proposition, som

Kongl. Maj:t i sammanhang med det till 1868 års Riksdag framlagda

förslaget om ett nytt statsdepartement fann sig böra afgifva, nemligen

angående rätt för Konungen att uppdraga afgörandet af vissa ärenden

åt departementschef. Lätt är att inse, huru ytterst olämpligt det skulle

vara om alla de ärenden, kollegiet och komitén nu hafva att afgöra,

dragés under Konungens pröfning i Statsrådet. Ganska många af dessa

ärenden — sådana mål, deri kollegiet nu är besvärsinstans, eller deri

kollegiet har att skilja mellan tvistande myndigheter eller enskilde, naturligtvis

undantagna — lämpa sig vida mera för afgörande af departementschefen

eller byråchefen. Att i dem påkalla Konungens beslut

skulle således, såsom i det vid nyssnämnda proposition fogade, statsrådsprotokoll

erinrades, vara lika otjenligt, som det vore obilligt att

för ändamålsenligheten af den åtgärd, som vidtages, utkräfva en solidarisk

ansvarighet af hela Statsrådet. Alla dessa ärendens beredning

och föredragning i statsrådet skulle dessutom medtaga en större tid,

än som åt dem kunde anslås, och följden måste blifva, att många af

dem till större utsträckning utan kontroll öfverlemnades till underordnade

styrelsers afgörande, än som behöfde ega rum, om departementschefen,

med tillhjelp för hvarje särskilt fack af en med nödiga insigter

utrustad byrå, egde tillräcklig myndighet att sjelf besluta. Den redan

åt Chefen för Civildepartementet genom särskilda Kongl. beslut,

ehuru endast i ringa omfattning, gifna befogenhet att sjelf meddela

vissa bestämmelser beträffande ärenden, som hädanefter skulle tillhöra

det nya departementet, nemligen i fråga om tillsättande och entledigande

af geologiska byråns personal och landtbruksingeniörerne, bör

således för den nye departementschefen i väsentlig mån utvidgas. Vid

sådant förhållande, och då anledning torde förefinnas att äfven åt de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

öfrige departementscheferne lemna enahanda myndighet, lära stadgandena

härom böra hafva sin plats i Grundlagen, och således på sätt år

1868 föreslogs, ett tillägg till 7 § regeringsformen blifva erforderligt.

Men, såsom jag nyss antydt, en ej obetydlig del af de till nya

departementet hörande ärenden, som sålunda borde undantagas från

afgörande i Statsrådet, är af den enklare beskaffenhet, att icke heller

departementschefens tid synes behöfva dermed tagas i anspråk, utan

vidtagandet af erforderliga åtgärder lämpligast böra kunna öfverlemnas

åt vederbörande byråchef. Genom framdeles utfärdande instruktion bör

således uppdragas vissa gränser, inom hvilka en sjelfständig verksamhet

skulle tilläggas byråchefen. Utan att nu vara beredd att ingå i

någon fullständig undersökning, huru dessa gränser borde i detalj utstakas,

skulle jag anse att till byråcheferne kunde öfverlemnas, bland

annat, större delen af Kommerskollegiets befattning med utfärdandet

åt pass- och nationalitetshandlingar för fartyg, med ärenden rörande

smittosamma sjukdomar, med tillsynen öfver bergstjenstemän och dylikt,

likasom Landtbruksakademiens förvaltningskomités bestyr med inspektionen

öfver landtbrukslär o verken samt anordnandet af landtbruksingeniörernes

och de öfriga underlydande tjenstemännens arbeten.

Den närmare organisationen af det nya departementet kan ännu

icke bestämmas. Hufvuddragen synas mig emellertid kunna blifva följande.

Departementet fördelas på två byråer —• en för industri och

handel och en för landtbruk och öfriga ärenden — hvilka byråer organiseras

ungefärligen efter mönstret af den nyligen ordnade kontrolloch

justeringsbyrån inom Finansdepartementet, ehuru med en vidsträcktare

befogenhet för byråns chef. Byrån verkställer således i likhet

med andra byråer inom statsdepartementen den nödiga utredningen af

de ärenden, som tillhöra Konungens eller departementschefens afgörande,

samt ombesörjer expeditionen af besluten, men byråns chef har

derjemte behörighet att sjelf afgöra en del förvaltningsfrågor. Han bör

deilöie erhålla en i förhållande till hittills i Kongl. Maj:ts kansli förekommande

byråchefer sjelfständigare och mera öfverordnad ställning

och således äfven erhålla annan benämning. I utlåtandens afgifvande

öfver till byrån remitterade frågor skall jemte byråns chef deltaga vederbörande

kansliråd. Till industri- och handelsbyrån, hvilken inrättas

pa tva afdelningar med ett kansliråd på hvarje, förläggas de ärenden,

som enligt kommerskollegie-komiténs förslag skulle tillhöra den ifrågasatta

styrelsen för handel och näringar, med undantag af patent- och

varumärkesmålen. För dessa, hvilka icke egna sig att omedelbart handläggas

i ett statsdepartement, torde lämpligast den nyss af Eders Kongl.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Maj:t vidtagna organisationen af patentbyrån böra bibehållas, och skulle

denna byrå således blifva ett fristående verk, så snart Kommerskollegiet

upphört. Jordbruksbyrån, å hvilken anställes under chefen ett

kansliråd, och till hvilken byrå förläggas förvaltningskomiténs administrativa

bestyr, handlägger ärenden angående jordbruk, skiftes- och afvittringsverken,

kartverken och öfriga till departementet hörande frågor.

Till hvilken byrå fiskeriärendena skola förläggas och huru vida för

deras beredning en särskild tjensteman bör anställas, torde få göras

beroende af den blifvande fiskerilagstiftningen och den utveckling näringen

tager. Skulle Eders Kongl. Maj:t finna för godt att till det nya

departementet öfverflytta domän- och skogsärenden, lärer för dem eu

tillökning i jordbruksbyråns personal böra ega rum.

Då det nya departementets organisation ännu icke är närmare bestämd,

kan någon fullständig kostnadsberäkning ej heller uppgöras. Så

mycket tilltror jag mig dock kunna redan förklara, att den nya organisationen

icke synes medföra några i nämnvärd mån ökade statsutgifter.

För det nya departementet skulle behöfvas löner för departementschefen,

för expeditionschef och registrator samt för departementets

båda byråer. Härtill disponibla tillgångar skulle utgöras af löner

till åtminstone en byråchef samt eu, kanske två kanslisekreterare inom

Civildepartementet, med hvilka beställningar detta departements stat

skulle kunna minskas. Vidare, cell under förutsättning af de konsultativa

statsrådens minskning till två, utaf en statsrådslön och slutligen

utaf åtminstone större delen af de Landtbruksakademiens förvaltningskomité

anvisade lönemedel och utaf samtliga anslagen till Kommerskollegiet.

Den af senaste kommerskollegiekomitén verkstälda utredning

gifver vid handen, att de till kollegiet för närvarande anvisade

belopp öfverstiga den beräknade kostnaden för den föreslagna styrelsen

för handel och näringar, om man nemligen fråndrager utgifterna

för patentbyrån, hvilka bestridas ej af statsmedel utan af inflytande utgifter.

Det belopp, som ansetts erforderligt för bemälda styrelse, måste

mer än väl förslå till det nya departementets byrå för industri och

handel. Med öfriga disponibla tillgångar samt det öfverskott å kornmerskollegieanslagen,

som sålunda skulle uppstå, synas öfriga för det

nya departementet nödiga anslag kunna åtminstone i det närmaste bestridas.

Af de åsigter angående det nya statsdepartementets lämpligaste

organisation, jag nu tillåtit mig att i underdånighet uttala, följer att,

derest Eders Kongl. Maj:t beslutar att föreslå Riksdagen upprättandet

af ett sådant departement, bör i afbidan på detta förslags utgång an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kongl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 20.

stä med alla förslag till lösning af frågan om Kommerskollegiets indragning

eller ombildning.»

Statsrådet Hammarskjöld yttrade härefter:

»Hvad som blifvit yttradt dels af Hans Excellens Statsministern,

dels af Chefen för Civildepartementet om behofvet af ännu ett statsdepartement

för handhafvande af eu del af de mångartade ärenden,

som för närvarande tillhöra Civildepartementet, synes mig obestridligt.

Men, såsom redan af Hans Excellens Statsministern anmärkts, är äfven

Ecklesiastikdepartementet betungadt af allt för många och olikartade

ärenden. Jag instämmer derföre uti att det vore mycket önskvärdt,

att, om Civildepartementet delas i tvenne departement, fattigvårds- och

helsovårdsärenden, hvilka till sin natur mera tillhöra Civil- än Ecklesiastikdepartementet,

blefve till det förra departementet öfverflyttade.

Men ännu en klass af ärenden bör enligt min uppfattning skiljas från

Ecklesiastikdepartementet för att läggas under det nya departementet

för landtbruk, industri och handel. Anstalterna för den tekniska undervisningen

tillhöra för det närvarande Ecklesiastikdepartementet. De

kunna väl ej numera, sedan en omfattande reorganisation nyligen egt

rum, sägas vara synnerligen betungande för departementet, då de i

vanliga fall hvarken äro många eller särdeles tidsödande. Men då

dessa anstalter äro att betrakta såsom fackskolor för näringslifvet, synes

lämpligast vara, om de stode under ledning af den departementschef,

som särskilt har vården om näringarna sig anförtrodd. Så borde

deri bästa garantien vinnas, att de ordnas och ledas enligt näringslifvets

kraf. Grundsatsen, att fackskolor böra lyda under det departement,

som har att göra med den verksamhet, hvarför fackskolan utbildar,

är eljest timligen konseqvent genomförd inom den svenska administrationen.

Så stå de militära undervisningsanstalterna under Landtoch

Sjöförsvarsdepartementen, landtbruksläroverken för det närvarande

under Civildepartementet, skogsläroverken under Finansdepartementet.

Samma skäl, som ligger till grund för denna anordning, talar för att

de tekniska undervisningsanstalterna böra höra under samma departement

som de näringar, till hvilkas gagn läroverken äro särskild! egnade

att verka.

Derest eu öfverflyttning af ärenden kommer att ega rum från Ecklesiastikdepartementet

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad nu

blifvit föreslaget, bör det blifva möjligt att öfverflytta åtminstone någon

ordinarie tjenstebefattning från detta departement till Civildepartementet.

Något förslag i detta ämne torde dock ännu vara för tidigt

att lemna.»

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

Slutligen anförde Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena

Friherre Hochscliild, följande:

»Hans Excellens Herr Statsministern har ifrågasatt och Statsrådet

och chefen för Civildepartementet har föreslagit, att det 113m departement,

om hvars behöflighet tvifvel icke råda hos den, som gjort sig

förtrogen med Civil- och Ecklesiastikdepartementenas öfver måttan

tunga arbetsbörda, skulle öfvertaga handläggningen af ärenden, som

angå landtbruket, industrien och handeln. Äfven jag tillstyrker, att

det åttonde departementet jemte de ärenden, hvilka nu af Landtbruksakademien

förvaltas, och andra ärenden, bland hvilka de, som angå allmänna

arbeten och samfärdseln, s}mas mig böra företrädesvis ifrågakomma,

må öfvertaga Civildepartementets befattning med handeln och näringarna.

Men rörande framtida förvaltningen af samtliga ärenden af sistnämnda

slag får jag i underdånighet erinra, att Eders Kongl. Maj:t den 2 November

1883 förordnade en komité att uppgöra förslag till Kommerskollegii

ombildning eller till organisation af det embetsverk, som borde träda

i dess ställe »utan annan vid utförandet af detta uppdrag fäst inskränkning

eller begränsning, än att för handläggning af ärenden angående

handel och näringar borde finnas ett särskild! embetsverk», samt anföra,

att jag tillstyrkte detta Eders Kongl. Majrts beslut icke minst derföre,

att det för Ministern för utrikes ärendena är af synnerlig vigt

att den myndighet, som det åligger att afgifva utlåtanden i frågor som

angå det unionella konsulatväsendet, intager en så oberoende ställning,

att åt dess utlåtanden skänkes den betydelse, som med rätta tillerkännes

de af Kommerskollegium, enligt nu gällande bestämmelser, afgifna.

Fortfarande anser jag mig böra förorda, att den myndighet, åt hvilken

Eders Kongl. Maj:t framdeles anförtror vården af särskild! svenska

konsulatärenden, erhåller en organisation, som tillförsäkrar dess utlåtanden

det anseende, utan lrvilket ett vigtig!, ändamål med desamma

icke skulle fullständigt ernås.»

Hans Maj:t Konungen förordnade, att utdrag af

detta protokoll skulle öfverlemnas till Justitiedepartementet.

Ex protocollo

A. L. van der Hagen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 20.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maf.t Konungen i Statsrådet å Stockholms

slott Fredagen den 9 Januari 1885.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Titemptander,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,

Friherre Tamm.

Statsrådet Friherre von Otter anmäldes vara af sjukdom hindrad

att komma tillstädes.

8:o.

Departementschefen Statsrådet von Steyern anförde:

»Till Justitiedepartementet hafva på Eders Kongl. Maj:ts befallning

öfverlemnats utdrag af protokollen öfver civilärenden för den 19 och

31 sistlidne December, innehållande yttranden af Hans Excellens Herr

Statsministern, cheferna för Civil- och Ecklesiastikdepartementen samt

Hans Excellens Herr Ministern för Utrikes äreudena angående inrätttande

af ett nytt statsdepartement.

Om, såsom jag antager, genom hvad sålunda i detta ärende redan

förekommit, behofvet af ett nytt statsdepartement får anses utredt,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

tillkommer det mig att föreslå de ändringar i grundlagarna, som för

ändamålet erfordras.

Ätt, såsom Konstitutions-Utskottet. vid 1868 års riksdag föreslog,

ur grundlagarna utesluta alla bestämmelser om departementens antal

och namn och göra dessa till föremål för eu af Konung och Riksdag,

i annan ordning än den för grundlag stadgade, stiftad lag, skulle onekligen

medföra det gagn, att förändringar af formerna för den högre

administrationen kunde i de fall, då sådant möjligen vore af vigt, åstadkommas

på kortare tid än som erfordras för en ändring i grundlagarna.

Men genomförandet af denna, i de flesta andra länders konstitutioner

godkända grundsats möter hos oss det hinder, att våra grundlagar

fortfarande innehålla ett ej ringa antal bestämmelser, hvarigenom vissa

skyldigheter åläggas ledamöter af Statsrådet såsom chefer för det ena

eller andra, på vederbörande ställe i grundlagen uttryckligen nämnda

departementet. Konstitutions-Utskottets förslag utvisar ock, att det

ansetts nödigt för det af Utskottet åsyftade ändamål att ändra åtta §§

i Regeringsformen, fyra i Riksdagsordningen och ej mindre än sexton

moment i Tryckfrihetsförordningen. Det kan icke påstås, att olägenheterna

af departementsindelningens upptagande i grundlagen visat sig

så stora, att, de gjort en så omfattande grundlagsändring nödig. Utskottets

förslag blef ock af Riksdagen afslaget.

Det återstår då att, med bibehållande af grundlagarna och särskild!,

Regeringsformens 6 § så vidt möjligt oförändrade, i den sistnämnda

införa det nya departementets namn, som med hänsyn till de ärenden,

Indika skulle der handläggas, torde böra blifva: Landtbruks-, industrioch

handels-departementet. Då Statsråden utan departement skulle minskas

i antal till två, lärer föreskriften i sista stycket af 6 § ej kunna förblifva

oförändrad; den torde numera kunna utan våda helt och hållet

uteslutas, såsom ock af Kongl. Maj:t föreslogs vid 1868 års riksdag.

Att Konungen kan åt departementschef uppdraga afgörandet af

vissa ärenden torde vara ett oundgängligt vilkor för möjligheten att

till ett statsdepartement öfverflytta handläggningen af större delen af

de ärenden, som nu tillhöra Kommerskollegium och Landtbruksakademiens

förvaltningskomité. Eu sådan myndighet tillkommer visserligen

redan nu vissa departementschefer på grund af särskilda af Konungen

meddelade föreskrifter, hvaraf således framgår, att grundlagarna ej

ansetts innefatta något hinder för Konungen att sålunda förfara. Men

då meningen nu vore att använda detta förfaringssätt i en större utBih.

till Rihd. Prat. 1885. 1 Barn}. 1 A/d. 14 Haft. 3

(Omtryckt.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

sträckning än hittills, synes det ej böra sakna ett bestämdt stöd i

grundlagen. Särskildt är ett grundlagsstadgande af nöden för att tillförsäkra

Riksdagens Konstitutions-Utskott rätt att granska denna del

af departementschefernas embetsverksamhet. Enligt ordalagen i Regeringsformens

106 § synes nemligen Utskottets granskningsrätt vara

inskränkt till de åtgärder, om hvilka Utskottet inhemtar kännedom

genom Statsrådets protokoll.

Med anledning af de mot 1868 års Kongl. proposition i ämnet

gjorda erinringar bör det förslag till ändring i Regeringsformens 7 §,

som för ändamålet erfordras, formuleras något annorlunda än då skedde.

Särskildt kan ifrågasättas, om samtliga de begränsningar förstnämnda

förslag innehöll af Konungens rätt att uppdraga vissa ärendens afgörande

åt departementscheferna äro behöfliga. Ett sådant uppdrag

skulle enligt berörda förslag icke få lemnas i fråga om ärenden, som

i grundlag särskildt nämnas bland dem, hvilka Konungen eger afgöra,

eller som afse klagan öfver någon embetsmyndighets åtgärd, eller som

eljest äro af den vigt, att Konungen vill om dem sjelf besluta. Då

lag, vare sig grundlag eller allmän lag, åt Konungen öfverlemnar afgörandet

af ett visst ärende, torde han redan derigenom vara förhindrad

att uppdraga ett sådant afgörande åt någon annan. Den inskränkning,

hvarigenom ärenden undantagits, som Konungen finner vara af

sådan vigt att han vill om dem sjelf besluta, är uppenbarligen af den

art, att den i verkligheten kommer att göra sig gällande, äfven om

den ej i grundlag stadgas. Deremot torde grundlagen ej böra sakna

ett uttryck för den säkerligen allmänt godkända grundsats, att ärenden,

som innefatta klagan öfver någon embetsmyndighets åtgärd,

ej böra af departementschef afgöras. Det kunde i öfrigt i fråga om

dessa inskränkningar förtjena anmärkas, att Konungen i Norge utöfvar

rätt att åt departementscheferna uppdraga afgörandet af vissa

ärenden, utan att denna rätt finnes begränsad eller ens omnämnd i

grundlagen.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att antaga följande förändrade lydelse af 6 och 7 §§ i Regeringsformen,

nemligen:

§ 6.

Af Statsrådets ledamöter skola åtta vara chefer och föredragande,

hvar för sitt departement, nemligen:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.

19

Ministern för Utrikes ärendena för Utrikesdepartementet;

En chef för Justitiedepartementet;

En för Landtförsvarsdepartementet, hvilken tillika vare Konungens

rådgifvare i kommandomål för armén;

En för Sjöförsvarsdepartementet, hvilken tillika vare Konungens

rådgifvare i kommandomål för flottan;

En för Civildepartementet;

En för Finansdepartementet;

En för Ecklesiastikdepartementet; samt

En för Landtbruks-, industri- och handelsdepartementet.

Den närmare fördelningen af ärendena, departementen emellan,

bestämmes af Konungen genom en särskildt utfärdad, offentligen kungjord

stadga.

§ 7.

Alla regeringsärenden, med undantag af sådana, som i 11 och 15

§§ omförmälas, skola inför Konungen i Statsrådet föredragas och der

afgöras.

Öfver de ärenden, hvilka enligt instruktion, som af Konungen utfärdats,

blifvit af Departementschef afgjorda, skall han till Konungen

i Statsrådet afgifva berättelse. Ej må till Departementschefs afgörande

öfverlemnas ärende, som innefattar klagan öfver embetsmyndighets

åtgärd.»

På tillstyrkan af Statsrådets öfriga ledamöter

täcktes Hans Magt Konungen bifalla hvad Departementschefen

sålunda hemstält; och skulle proposition

till Riksdagen aflåtas af innehåll Bil. litt. G vid detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo

C. P. Hagbergh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. KU 1885:6 Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, med förslag till förändrad lydelse af 6 och 7 §§ Regeringsformen. s. 1 i texten